Bet. 1996/97:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU04

Miljöklassning av alkylatbensin

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1996/97

JoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

proposition 1995/96:202 Miljöklassning

av alkylatbensin samt tre motioner som

väckts med anledning av motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag och avstyrker samtliga motioner,

bl.a. med hänvisning till pågående

arbete på området.

Till betänkandet har fogats en

reservation.

Propositionen

Regeringen (Miljödepartementet) föreslår

i proposition 1995/96:202 att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1985:426) om kemiska

produkter. Ändringen innebär att

alkylatbensin likställs med annan bensin

som hänförs till miljöklass 2 enligt

bilagan till lagen. Lagändringen

föreslås träda i kraft den 1 januari

1997.

Lagförslaget fogas som bilaga till

detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Jo23 av Lennart Brunander och

Karin Starrin (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

alkylatbensin skall erhålla en

beskattning som gör den

konkurrenskraftig jämfört med

handelsbensin,

2. att riksdagen beslutar att införa en

skatteklass 0 för alkylatbensin.

1995/96:Jo24 av Gudrun Lindvall (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta en miljöklass 0

för alkylatbensin med skattesats 0 kr

per liter.

1995/96:Jo25 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om minskad skatt på

alkylatbensin.

Utskottet

Propositionen

Riksdagen fattade den 16 november 1994

beslut om miljöklasser för bensin (prop.

1994/95:4, JoU5, rskr. 15 samt prop.

1994/95:11, SkU1, rskr. 16). Ändringarna

trädde i kraft den 1 december 1994.

Miljödepartementet har sedan

uppmärksammats på att den specifikation

av miljöklass 2-bensin som gjordes leder

till att beskattningen höjs för vissa

specialprodukter framtagna av främst

arbetsmiljöskäl, s.k. alkylatbensin.

Alkylatbensin skiljer sig fysikaliskt

från övrig bensin genom främst en lägre

densitet och en lägre flyktighet jämfört

med annan bensin. Den uppfyller därför

inte specifikationen för miljöklass 2 i

vissa avseenden. Alkylatbensin bygger på

helt andra kolväten än de som är vanliga

i handelsbensin, vilket leder till att

utsläppen av vissa hälsopåverkande

komponenter i avgaserna reduceras. Det

är däremot inte visat att den här typen

av bränsle ger någon större effekt på de

samlade kolväteutsläppens storlek.

Regeringen föreslår att bilagan till

lagen (1985:426) om kemiska produkter

ändras så att alkylatbensin förs in

under miljöklass 2-bensin. I bilagan

anges vilka krav alkylatbensinen skall

uppfylla. Ändringen föreslås träda i

kraft den 1 januari 1997.

Den skattereduktion som ges för

miljöklass 2-bensin genom lagen

(1994:1776) om skatt på energi är 6 öre

per liter, vilket i stort motsvarar

skillnaderna i produktionskostnader

mellan sådan bensin som i dag hänförs

till miljöklass 2 och annan blyfri

bensin i miljöklass 3.

Skattereduktionens storlek motsvarar

däremot inte merkostnaden för produktion

av alkylat. Ytterligare åtgärder som

stimulerar ökad användning av

alkylatbensin bör övervägas bland annat

mot bakgrund av den kommande

redovisningen från Naturvårdsverket

angående möjligheterna att utveckla

systemet med miljöklassning av bensin.

Bestämmelser om skatt på bensin och

andra mineraloljor finns i direktiven

92/81/EEG och 92/82/EEG av den 19

oktober 1992 om tillnärmning av

punktskattesatserna för mineralolja.

Enligt direktiv 92/81/EEG gäller att

skattesatsen för varje bränslekategori

skall vara enhetlig. EU har, med stöd av

artikel 8.4 i sistnämnda direktiv,

medgett att Sverige tills vidare kan

behålla nuvarande miljöklassystem för

oljor och bensin. Den nu föreslagna

ändringen av utformningen av

miljöklassystemet för bensin bedöms

inrymmas i detta undantag. Förslaget

behöver däremot anmälas till

kommissionen enligt direktiv 83/89/EG av

den 28 mars 1983 om ett

informationsförfarande beträffande

tekniska standarder och föreskrifter.

Eftersom ändringen enbart är kopplad

till användningen av ekonomiska

styrmedel bedöms dock inte utfallet av

anmälan behöva avvaktas.

Motionerna

I samtliga motioner anförs att den

skattesänkning på alkylatbensin som

regeringens förslag innebär är

otillräcklig. Enligt yrkande 1 i motion

Jo23 (c) bör riksdagen besluta att

alkylatbensin skall erhålla en

beskattning som gör den

konkurrenskraftig med handelsbensin.

Dessutom bör riksdagen besluta införa en

skatteklass 0 för alkylatbensin (yrkande

2). Såväl miljö- som hälsoskäl talar

enligt motion Jo24 (mp) för att

alkylatbensinen borde ges skattefördelar

framför annan bensin. En miljöklass 0

bör därför inrättas för alkylatbensin

med en skattesats på 0 kr per liter.

Enligt motion Jo25 (m) bör regeringen

omedelbart återkomma till riksdagen med

förslag till skattereduktion på

alkylatbensin motsvarande minst 50 öre

per liter.

Utskottets överväganden

Enligt utskottets uppfattning är det

angeläget att alkylatbensin inte

beskattas högre än den bättre

bensinkvaliteten för bruk i bilar,

bensin i miljöklass 2. Utskottet har

därför inga invändningar mot regeringens

förslag till ändring av bilagan till

lagen (1985:426) om kemiska produkter.

Alkylatbensinen är utifrån framför allt

arbetsmiljöaspekter mindre skadlig än

vvriga petroleumprodukter på marknaden i

dag. Utskottet anser därför i likhet med

vad som anförs i motionerna att det

finns skäl att överväga ytterligare

åtgärder för att uppmuntra användningen

av alkylatbensin. Enligt vad utskottet

erfarit kommer Naturvårdsverket den 1

november 1996 att presentera en rapport

i ämnet. Denna skall ligga till grund

för regeringens fortsatta överväganden.

En särskild utredning har tillsatts för

att överväga bl.a. kvalitetskrav på

alternativa bränslen och hur dessa bör

behandlas i förhållande till systemet

för miljöklassning av motorbränslen

(dir. 1995:97). Utredningen beräknas

avge sitt slutbetänkande senare i år.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om

att alkylatbensinen, trots sina

överlägsna miljöegenskaper jämfört med

övriga petroleumprodukter på marknaden,

är en mineralolja. Ur miljösynpunkt kan

den därför inte likställas med förnybara

energikällor såsom biobränsle. Vid de

fortsatta övervägandena om ytterligare

åtgärder för att främja användningen av

alkylatbensin bör därför

konkurrenssituationen för förnybara

bränslen beaktas. De signaler som ges

från samhällets sida i form av t.ex.

skattesubventioner bör vara så avvägda

att de mest miljövänliga alternativen

premieras.

När det gäller avvägningen mellan

ekonomiska styrmedel för olika typer av

drivmedel vill utskottet i korthet

erinra om några bestämmelser i lagen

(1994:1776) om skatt på energi (ändrad

senast 1996:687). Enligt 2 kap. 1 §

skall energiskatt och koldioxidskatt

betalas för bensin i miljöklass 2 med

3,54 kr respektive 0,86 kr per liter.

För bensin i miljöklass 3 är motsvarande

skattesatser 3,60 kr respektive 0,86 kr

per liter. Med stöd av 2 kap. 12 §

energiskattelagen har i ett antal

försöksprojekt med vegetabiliska oljor

och ren etanol eller etanolblandningar

meddelats beslut om befrielse från

respektive nedsättning av energi- och

koldioxidskatt. Mot angivna bakgrund

ställer sig utskottet tveksamt till

motionsyrkandena om en nollskatteklass

för alkylatbensin som synes innebära att

även koldioxidskatten skulle avskaffas.

Som nyss framgått delar utskottet

motionärernas allmänna bedömning att det

finns skäl att överväga mer långtgående

skattelättnader för att stimulera till

ökad användning av alkylatbensin.

Utskottet anser emellertid att

resultatet av främst Naturvårdsverkets

uppdrag bör avvaktas innan riksdagen tar

någon definitiv ståndpunkt i denna

fråga. Motionerna Jo23, Jo24 och Jo25

avstyrks i den mån de inte kan anses

tillgodosedda med det anförda.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändring av lagen

om kemiska produkter

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1985:426) om kemiska produkter,

2. beträffande ytterligare

åtgärder för att stimulera

användningen av alkylatbensin

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Jo23, 1995/96:Jo24 och

1995/96:Jo25.

res. (m, c, fp, mp)

Stockholm den 26 september 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus

(c), Göte Jonsson (m), Leif Marklund

(s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson

(s), Ingemar Josefsson (s), Carl G

Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-

Kristine Johansson (s), Åsa Stenberg

(s), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c), Michael Hagberg (s),

Berndt Sköldestig (s), Ola Sundell (m),

Hanna Zetterberg (v) och Inger

Segelström (s).

Reservation

Ytterligare åtgärder för att stimulera

användningen av alkylatbensin (mom. 2)

Lennart Daléus (c), Göte Jonsson (m),

Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m),

Eva Eriksson (fp), Gudrun Lindvall (mp),

Lennart Brunander (c) och Ola Sundell

(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 3 börjar med Som nyss och på

s. 4 slutar med det anförda bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som

anförs i motionerna att mer långtgående

skattelättnader för alkylatbensin bör

övervägas. Efter beredning av ovan

nämnda utredningars betänkanden bör

regeringen återkomma till riksdagen med

sådana förslag. Vad utskottet här anfört

med anledning av motionerna Jo23, Jo24

och Jo25 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande ytterligare åtgärder

för att stimulera användningen av

alkylatbensin

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Jo23, 1995/96:

Jo24 och 1995/96:Jo25 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1985:426) om kemiska produkter

Härigenom föreskrivs att bilagan till

lagen (1985:426) om kemiska produkter

skall ha följande lydelse.