Bet. 1996/97:JoU7

Jordbruksutskottets betänkande

1996/97:JOU07

Kartavgift i ärenden om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1996/97

JoU7

Sammanfattning

I proposition 1996/97:48 föreslås att en kartavgift skall få tas ut i ärenden

om stöd enligt lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och

strukturstöd och lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter.

Avgiften skall finansiera ett digitalt kartsystem som erfordras för prövningen

av ansökningar om EU-finansierat stöd inom jordbrukssektorn.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker de med anledning av

propositionen väckta motionerna.

Till betänkandet fogas en reservation (m, fp).

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1996/97:48 att riksdagen antar regeringens

förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och

strukturstöd,

2. lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter.

Lagförslagen fogas som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

1996/97:Jo4 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till finansiering av

kartmaterial i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Jo5 av Dan Ericsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:48,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av upprättandet av ett digitalt kartsystem.

1996/97:Jo6 av Rigmor Ahlstedt och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att staten står för kostnaderna för nytt kartmaterial och att medel till detta

anvisas ur EU-bidragspengar.

Skrivelse

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har inkommit med en skrivelse i ärendet.

Utskottet

Propositionen

En viktig del i EU:s jordbrukspolitik är de olika former av direktstöd som ges

till jordbrukare. De stöd som nu är aktuella är areal- och djurbidrag samt

olika former av miljöstöd och regionala stöd. För att få stöd skall

jordbrukarna skicka in en ansökan med de uppgifter som anges i respektive

stödförordning. Jordbruksverket har som behörig myndighet det primära ansvaret

för utbetalning av stöd samt för tillsyn och kontroll. Ansökningar om stöd ges

dock in till och prövas av länsstyrelserna.

Med hänsyn till att det finns en mängd olika stödformer till jordbruket och

då varje stödform inte lämpligen bör administreras och kontrolleras separat

har en enhetlig ram för hantering av flera typer av stöd införts genom

förordning (EEG) nr 3508/92. Enligt den förordningen skall varje medlemsstat

upprätta ett s.k. integrerat administrations- och kontrollsystem. Från och med

den 1 januari 1997 är det integrerade systemet även tillämpligt på förordning

(EEG) nr 2078/92 av den 30 juni 1992 om produktionsmetoder inom jordbruket som

är förenliga med miljöskydds- och naturvårdskraven.

I det integrerade systemet ingår bl.a. särskilda krav på ett system för

arealidentifikation som skall utgöra grunden vid hanteringen av de

arealbaserade stöden. Tillgången till ett sådant system är en förutsättning

för att svenska jordbrukare skall kunna erhålla stöd med finansiering från

EG:s budget. Totalt uppgår dessa stöd till svenska jordbruksföretag till drygt

åtta miljarder kronor.

Det nya systemet för identifiering av brukningsenheternas skiften innebär

att s.k. block bildas, vilka tilldelas unika identiteter. Därigenom kan för

högt redovisade arealer och dubbelredovisning av samma skiften i

stödhanteringen lättare upptäckas. Blockbildningen skall genomföras genom

utnyttjande av digital information som hämtas från den ekonomiska kartan. Med

ledning av denna information skall särskilda digitala kartor tas fram som

sedan skall granskas och kompletteras av länsstyrelserna. Blockindelningen

enligt den digitala kartan skall ligga till grund för stödmyndighetens

prövning och kartan måste därför användas av de jordbrukare som ansöker om

stöd. I praktiken kommer det att gå till på det sättet att den jordbrukare som

föregående år har ansökt om ett arealbaserat EU-stöd automatiskt från

stödmyndigheten får sig tillsänt en eller flera ajourförda kartor framställda

ur det digitala kartsystemet. Dessa kartor innehåller de block som omfattas av

jordbrukarens tidigare stödansökan. Inom dessa block skall jordbrukaren

markera de skiften som han innevarande år söker stöd för. Den ifyllda kartan

skall därefter tillsammans med ansökan om stöd skickas till stödmyndigheten

för prövning. Föreskrifter kommer att meddelas om att den jordbrukare som

ansöker om arealbaserat EU-stöd måste använda sig av stödmyndighetens

blockkartor. I dag får jordbrukaren själv införskaffa och bekosta en för

ändamålet godkänd karta.

Till de arealbaserade stöden hör arealersättning samt miljöstöd och

regionala stöd. Systemet för arealidentifikation kommer att användas även vid

ansökningar om djurbidrag. För sådana bidrag måste nämligen en foderareal

anges och registreras i systemet. Kartunderlaget kommer att behöva ajourföras

årligen.

Enligt förordning (EEG) nr 3508/92 skall en viss medfinansiering från

gemenskapen ske av de utgifter som medlemsstaterna ådrar sig för att införa

data- och kontrollsystemen. Detsamma gäller för inköp av flyg- eller

satellitbilder och för analysen av dessa i de fall medlemslandet deltar i det

försöksprojekt som pågår med sådan kontroll. Gemenskapens medfinansiering

omfattar däremot inte utgifter för uppdatering av fastighetsregisterkartor.

Genomförandet av det integrerade systemet skall vara avslutat vid utgången

av år 1997.

Förutsättningarna för att införa det integrerade systemet varierar

väsentligt mellan medlemsländerna. Till skillnad från flera andra

medlemsländer har det för Sveriges del konstaterats att det officiella

kartmaterial som finns inte är tillräckligt för det integrerade systemets

behov. Upprättandet av det digitala kartmaterialet kommer därför att för

Sverige innebära stora utgifter av engångskaraktär. Kostnaden har beräknats

uppgå till ca 100 miljoner kronor. Till detta kommer driftskostnader som

beräknas uppgå till drygt 17 miljoner kronor per år.

Regeringen har övervägt olika möjligheter till finansiering av det digitala

kartsystemet och har därvid funnit att en finansiering genom ett uttag av en

kartavgift bör väljas.

LRF har framfört att förbundet principiellt motsätter sig en

avgiftsfinansiering men att detta får accepteras om någon annan möjlighet till

finansiering inte finns.

Till den del de sammanlagda kostnaderna för det digitala kartsystemet inte

täcks av gemenskapens medfinansiering bör de rimligen bäras av de företag som

önskar att få del av EU:s arealbaserade stöd. Stödmyndigheten bör därför ges

en möjlighet att ta ut en kartavgift av de jordbrukare som vid sin ansökan om

EU-stöd använder sig av uppgifter från det digitala kartsystemet. Det bör

därför i lagarna om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd och om EG:s

förordningar om jordbruksprodukter tas in bestämmelser om att regeringen eller

den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att avgifter skall tas

ut för kartor som tillhandahålls i ärenden om stöd enligt de EG-förordningar

som lagarna omfattar. I detta bemyndigande bör även avgifter för tillsyn ingå.

Den särskilda bestämmelse härom som nu finns i lagarna kan därmed utgå.

Regeringen eftersträvar en förenkling av regelsystemen för

jordbruksföretagen i syfte att åstadkomma en rationellare och billigare

administration för såväl myndigheter som företag. Med tanke på detta vore det

att föredra en ordning där den som ansöker om bidrag medger att avgiften

betalas genom ett avdrag från det stöd som betalas ut. Det nu gällande

regelverket inom EG tillåter emellertid inte en sådan avgiftsbetalning.

Regeringen kommer dock liksom hittills att verka för förändringar som innebär

enklare och mer flexibla EG-regler.

Kartavgiften bör knyta an till storleken på den karterade jordbruksareal som

kan komma att omfattas av stöd. Storleken på de kostnader som skall täckas av

avgiften motiverar en avgiftsnivå motsvarande tio kronor för varje hektar mark

som kan komma i fråga för stöd. Avgift överstigande 3 000 kronor bör dock inte

tas ut. Den lägsta avgiften bör lämpligen bestämmas till 200 kronor.

Regeringen har för avsikt att i en förordning närmare fastställa avgifternas

storlek.

Motionerna

Enligt motion Jo4 (m) är propositionen dåligt underbyggd och har föregåtts av

ett otillräckligt beredningsarbete. De juridiska oklarheterna kring

regeringens finansieringsförslag och frågans principiella vikt borde ha

föranlett en mer omfattande och bättre dokumentering av ärendet. Det påpekas

att LRF i en skrivelse bestämt tagit avstånd från avgiftsfinansiering av

kartsystemet och att allvarliga juridiska betänkligheter kan riktas mot

förslaget med hänsyn till bl.a. lydelsen av rådets förordning (EEG) 1752/92 om

arealstöd. Enligt motionärerna har regeringen inte heller i tillräcklig

omfattning prövat och redovisat möjligheterna att finansiera en del av

kostnaderna för kartmaterialet inom ramen för berörda myndigheters budget.

Moderata samlingspartiet har länge krävt förenklingar i administrationen av

EU:s jordbrukspolitik som kan frigöra resurser inom Jordbruksverket, bl.a. en

förenkling av kulturmiljöstödet. Enligt uppgift undersöker regeringen för

närvarande möjligheterna att förenkla administrationen av vissa stödformer,

men en koppling av detta arbete till frågan om finansiering av kartmaterialet

saknas. Motionärerna yrkar att propositionen avslås och att riksdagen begär

förslag till finansiering av kartmaterialet enligt vad som anförs i motionen.

Också i motion Jo5 (kd) ifrågasätts om regeringsförslaget är förenligt med

grundprincipen i berörda EU-bestämmelser att producenterna skall få ut

stödbeloppen utan avdrag. Den nya kartavgiften måste ses som en ren

administrationskostnad som skall bäras av myndigheterna.

Motionärerna i motion Jo6 (c) framhåller bl.a. att lantbrukarna redan

betalat de kartor som behövdes i samband med Sveriges EU-inträde. Enligt

motionen bör staten stå för kostnaderna för nytt kartmaterial.

Utskottets överväganden

Utskottet delar regeringens uppfattning att kostnaderna för det digitala

kartsystemet rimligen bör bäras av de företag som önskar få del av EU:s

arealbaserade stöd, i den del kostnaderna inte täcks av gemenskapens

finansiering. Den avgiftsnivå som anges i propositionen framstår inte som

oskäligt betungande i förhållande till de stödbelopp som kan komma i fråga.

Såvitt utskottet kan bedöma finns det heller inga EG-rättsliga bestämmelser

som i detta fall skulle utgöra hinder mot att ett medlemsland tar ut avgifter

för en prestation som tillhandahålls av statliga myndigheter. Stödmyndigheten

bör därför ges möjlighet att ta ut en kartavgift av de jordbrukare som vid sin

ansökan om EU-stöd använder sig av uppgifter från det digitala kartsystemet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens lagförslag

och avstyrker motionerna Jo4, Jo5 och Jo6.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande kartavgift m.m.

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Jo4, 1996/97:Jo5 och

1996/97:Jo6 antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och

strukturstöd,

b) lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om

jordbruksprodukter.

res. (m, fp)

Stockholm den 4 februari 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson

(m), Kaj Larsson (s), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Ingemar

Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson

(s), Maggi Mikaelsson (v), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart

Brunander (c), Michael Hagberg (s) och Berndt Sköldestig (s).

Reservation

Kartavgift m.m.

Göte Jonsson (m), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp)

och Eva Björne (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Utskottet

delar? och på s. 5 slutar med ?och Jo6? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar bedömningen i motion Jo4 att det krävs ytterligare beredning

och överväganden innan riksdagen kan fatta beslut om en ny avgift av

administrativ karaktär. Som framgår av motionen är det i hög grad oklart om en

avgift av detta slag är förenlig med EG-rätten. Vidare saknas det

beslutsunderlag som bör krävas för ett riksdagsbeslut om finansiering av de

angivna kostnaderna. Såvitt framgår av propositionen har regeringen varken

prövat eller redovisat möjligheterna att finansiera kostnaderna inom ramen för

de berörda myndigheternas budget. Det arbete som pågår för att förenkla

administrationen av EU:s jordbrukspolitik bör enligt utskottets mening kunna

frigöra vissa resurser, men någon koppling mellan detta arbete och

finansieringsfrågan görs inte i propositionen. Utskottet föreslår att

riksdagen med bifall till motionerna Jo4 och Jo5 avslår propositionen och

begär ett nytt förslag om finansiering av kartmaterialet enligt vad som anförs

i motion Jo4. Härigenom tillgodoses i huvudsak även motion Jo6.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande kartavgift m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Jo4 och 1996/97:Jo5 och

med anledning av motion 1996/97:Jo6 avslår propositionen samt som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om finansiering.