Bet. 1996/97:JuU10

Justitieutskottets betänkande

1996/97:JUU10

Polisfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

JuU10

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal frågor rörande polisväsendet

som väckts genom motioner under den allmänna motionstiden år 1996. Motionerna

gäller bl.a. polisutbildningen, vissa frågor om Säkerhetspolisen, samarbetet

mellan tull och polis samt de interna utredningarna inom polisen.

Utskottet har avstyrkt bifall till samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats 15 reservationer och fem särskilda yttranden.

Motionerna

1996/97:Ju201 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av riktlinjer för genteknikens användning vid

brottsundersökningar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av ytterligare ett laboratorium som kan utföra gentekniska

analyser vid brottsundersökningar.

1996/97:Ju202 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om beredskapspoliser,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reservpoliser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värnpliktspoliser.

1996/97:Ju204 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring av 19 §

polislagen.

1996/97:Ju205 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om rättssamhällets behov av

anmälningsmöjligheter hos polisen - även på Internet.

1996/97:Ju207 av Kia Andreasson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör

tillsätta en utredning med uppgift att se över polisens interna granskning mot

poliser som begått brott i tjänsten.

1996/97:Ju208 av Lars Stjernkvist och Berndt Sköldestig (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

polisens möjligheter att ta betalt för sina insatser i samband med vissa typer

av större arrangemang.

1996/97:Ju214 av Berit Oscarsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

genomlysning av utredningsförfarandet vid anmälningar mot polisernas

tjänsteutövning.

1996/97:Ju219 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

försöksverksamhet med en särskild organisation för bekämpande av

narkotikabrott i Skåne.

1996/97:Ju220 av Siw Persson och Margitta Edgren (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning

av polisens arbetsuppgifter.

1996/97:Ju222 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om insyn i Säkerhetspolisens

arkiv.

1996/97:Ju223 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av

organisationsförändringarna hos polis och tull.

1996/97:Ju224 av Tanja Linderborg och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att en översyn görs av säpos uppgifter och

organisation enligt vad i motionen anförts.

1996/97:Ju226 av Alf Eriksson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en sammanslagning av tullens och polisens underrättelseverksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om gemensamma befogenheter för polis- och

tullpersonal.

1996/97:Ju227 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformering av tullens

och polisens myndighetsstruktur i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ju809 av Eva Goës och Ewa Larsson (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kyrkofrid,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inhumana avvisningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det yttersta ansvaret för avvisningar samt verkställighet av

desamma.

1996/97:Ju903 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om polisutbildningen,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samarbete och samverkan mellan tull och polis.

1996/97:Ju918 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utredning av

Säkerhetspolisens verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla Interpol i samarbete med Tullen,

8. att riksdagen hos regeringen begär en samlad redogörelse med analys av

gällande samt planerade lagar som ger samhället rätt att kontrollera

medborgarna i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i gällande

bestämmelser att det klart framgår att ledamöter från samtliga riksdagspartier

skall finnas representerade i Registernämnden.

1996/97:Ju924 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av uniformerade poliser.

1996/97:Ju926 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 8-veckorskursen i miljörätt och miljökunskap skall ingå som

obligatoriskt moment i polisutbildningen.

Utskottet

Polisutbildningen

I motion Ju903 (c) framförs att det är av största vikt att regeringen snarast

föreslår hur den framtida polisutbildningen skall organiseras så att en

kontinuerligt jämn utbildningsnivå kan upprätthållas. I motion Ju926 (mp)

anförs att den åtta veckor långa fortbildningskursen för poliser i miljörätt

skall ingå som ett obligatoriskt moment i den nya polisutbildningen och

betalas av centrala medel.

I juli 1995 tillsattes en arbetsgrupp inom Justitiedepartementet med uppdrag

att se över rekryteringen och utbildningen av polisen. Arbetsgruppen

presenterade i mars 1996 första etappen av sitt uppdrag i promemorian

Rekrytering och grundutbildning av poliser (Ds 1996:11). I promemorian

framhålls bl.a. att ett framtida utbildningssystem bör utgå från att de flesta

polisstuderande utbildas för en generalistroll. Därtill bör enligt förslaget

läggas ett system med olika påbyggnadsutbildningar vilka efter hand kan

användas för att bredda och fördjupa den enskildes förmåga. Det allt större

behovet av specialistkompetens inom polisen bör enligt förslaget delvis kunna

tillgodoses genom att personer med sådan kompetens rekryteras och ges

polismans ställning.

Departementspromemorian har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser

tillstyrker huvuddragen i förslaget, även om det har redovisats delade

meningar, bl.a. vad gäller rekrytering av specialister.

Regeringen har gett Rikspolisstyrelsen i uppdrag att detaljplanera en ny

grundutbildning för poliser med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag och

remissyttrandena. Rikspolisstyrelsen skall redovisa sitt uppdrag senast den 1

juni 1997 och planeringen skall vara inriktad på att grundutbildning enligt

den nya modellen skall inledas senast år 1998. I sammanhanget kan här nämnas

att Rikspolisstyrelsen gjort den bedömningen att det inte föreligger något

rekryteringsbehov till polisyrket före år 1998 (prop. 1996/97:1, utgiftsområde

4). Det kan nämnas att det inte skett någon antagning till Polishögskolan

sedan vårterminen år 1995.

Nyligen har arbetsgruppen redovisat ett förslag om hur vidareutbildning av

poliser samt rekrytering och utbildning av polischefer skall gå till i

framtiden i departementspromemorian Vidareutbildning av poliser (Ds 1997:5).

Förslaget kommer att remissbehandlas under våren 1997 och därefter beredas

tillsammans med Rikspolisstyrelsens förslag om grundutbildningen.

Sedan våren 1995 har det vid Polishögskolan anordnats särskilda, åtta veckor

långa utbildningar i miljörelaterad brottslighet som bekostats med centrala

medel. Under år 1997 planerar Polishögskolan att hålla två sådana utbildningar

med ett tjugotal deltagare i varje omgång. Även dessa utbildningar skall

enligt planerna bekostas av Rikspolisstyrelsen.

Utskottet konstaterar att den nya grundutbildningen för poliser enligt

regeringen skall inledas senast år 1998. Utskottet vill för sin del

understryka vikten av att utbildningen kommer i gång redan vid vårterminens

början år 1998. Såvitt gäller innehållet i grundutbildningen, liksom i

vidareutbildningen, är detta föremål för översyn. Utskottet utgår från att

utbildningarna får det innehåll som krävs för att polisen skall kunna möta all

slags brottslighet.

Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till motionerna Ju903 och

Ju926, båda i nu behandlad del.

Frågor angående Säkerhetspolisen m.m.

Översyn av Säkerhetspolisens organisation och verksamhet

I motionerna Ju224 (v) och Ju918 (mp) begärs en översyn av Säkerhetspolisens

organisation i syfte att denna helt eller delvis skall föras över till den

ordinarie polisverksamheten samt till UD eller militära myndigheter.

Säkerhetstjänstens verksamhet har varit föremål för översyn vid flera

tillfällen under årens lopp. År 1987 tillsattes en parlamentarisk kommitté,

SÄPO-kommittén (dir. 1987:41) för att på nytt få till stånd en allsidig

genomlysning av säkerhetspolisen. SÄPO-kommittén avlämnade år 1988

delbetänkandet SÄPO Säkerhetspolisens inriktning och organisation (SOU

1988:16). I betänkandet redovisades överväganden beträffande arbetsuppgifter,

organisation, ledning, parlamentarisk insyn, personalpolitik och lagtekniska

frågor.

Regeringens proposition 1988/89:108 grundade sig på ovannämnda betänkande. I

propositionen redovisades vissa principiella ställningstaganden om den

polisiära säkerhetstjänsten. För denna verksamhet borde även i framtiden

finnas en särskild polisorganisation (säkerhetspolisen) inom

Rikspolisstyrelsen. I propositionen behandlades också frågor om

arbetsuppgifter, organisation, statsmakternas styrning, Säkerhetspolisens

ledning, parlamentarisk insyn m.m. Utskottet behandlade propositionen i

betänkandet 1988/89: JuU21 och godtog förslagen i huvudsak.

I sammanhanget bör nämnas att riksdagen våren 1991 antog allmänna riktlinjer

i huvuddrag för säkerhetspolisens verksamhet (bet. 1990/91:JuU31, rskr. 322)

och att regeringen årligen meddelar närmare riktlinjer för denna verksamhet i

regleringsbrevet för Säkerhetspolisen. Regleringsbrevet är en kvalificerat

hemlig handling.

Genom beslut den 27 oktober 1988 gav regeringen en särskild utredare i

uppdrag att göra en genomlysning av den polisiära säkerhetstjänsten. I en

bilaga till rapporten, SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder (SOU 1989:18),

finns en redogörelse för den debatt som förevarit bl.a. i riksdagen om

personalkontroll och därmed sammanhängande frågor, såsom påstådd registrering

av politiska åsikter.

SÄPO-kommittén redovisade sitt slutbetänkande år 1990, Säkerhetspolisens

arbetsmetoder, personalkontroll och meddelarfrihet (SOU 1990:51). I anledning

av detta och Säkerhetsskyddsutredningens betänkande Säkerhetsskydd (SOU

1994:149) trädde ny lagstiftning om säkerhetsskydd i kraft den 1 juli 1996

(prop. 1995/96:125, JuU19, rskr. 232).

Utskottet konstaterar att Säkerhetspolisens organisation vid flera

tillfällen varit föremål för översyn. Enligt utskottets mening finns det inte

något som i dag talar för att en ny sådan översyn bör göras. Utskottet

avstyrker därför bifall till motionerna Ju224 och Ju918, den senare i nu

behandlad del.

Säkerhetspolisens register

I motion Ju222 (c) begärs en lagändring av innebörden att uppgifter i

Säkerhetspolisens register skall vara tillgängliga för allmänheten efter 50 år

och att regeringen endast i särskilda fall skall kunna besluta om fortsatt

sekretess.

Som nämns i motionen ändrades lagstiftningen år 1996 på så sätt att

regeringen, när det finns synnerliga skäl, för ett särskilt fall får förordna

om undantag från sekretess för uppgifter som finns i ett polisregister som

förs av Säkerhetspolisen. Regleringen är provisorisk i avvaktan på att

Registerutredningens arbete slutförs.

Vid behandlingen av propositionen i utskottet framställdes motionsyrkanden

om att utvidga möjligheten till insyn (prop. 1995/96:178, JuU22). Utskottet

ansåg att regeringens förslag om krav på synnerliga skäl för undantag från

sekretess var välmotiverat och att riksdagen inte borde gå längre än vad

regeringen föreslagit. Ett av skälen var att det handlade om en begränsad,

tillfällig lagreglering i avvaktan på ett pågående utredningsarbete.

Registerutredningen har i uppdrag att se över polisregisterlagen (dir.

1995:38). Utredningen skall bl.a. utarbeta förslag till en rättslig reglering

av belastningsregistret och misstankeregistret samt överväga vilka ändringar

som behövs i polisregisterlagen. Genom tilläggsdirektiv (dir. 1996:22) har

utredningens uppdrag utvidgats till att omfatta även Säkerhetspolisens

register. I den delen skall utredningen lämna förslag bl.a. till hur

Säkerhetspolisens register skall kunna göras mer tillgängligt för allmänheten

och till vad som i fortsättningen skall gälla i fråga om arkivering och

gallring av Säkerhetspolisens register. Uppdraget skall redovisas senast den

31 mars 1997.

Utskottet anser att resultatet av Registerutredningens arbetet bör avvaktas

och avstyrker bifall till motion Ju222.

Registernämnden

I motion Ju918 (mp) begärs förslag till lagändring så att det klart framgår

att ledamöter från samtliga riksdagspartier skall finnas representerade i

Registernämnden.

I samband med att lagen om säkerhetsskydd trädde i kraft den 1 juli 1996

inrättades Registernämnden (prop. 1995/96:129, JuU19, rskr. 232). Nämnden har

bl.a. till uppgift att pröva frågor om utlämnande av uppgifter i polisregister

i ärenden om registerkontroll enligt den nya säkerhetsskyddslagen. I och med

att nämnden inrättades upphörde Rikspolisstyrelsens styrelse att vara det

organ som tar ställning till dessa frågor. I propositionen uttalade regeringen

att en fristående registernämnd i hög grad kan stärka den parlamentariska och

medborgerliga insynen i Säkerhetspolisens verksamhet.

Enligt förordning (1996:730) med instruktion för Registernämnden skall

nämnden bestå av högst åtta ledamöter. En av ledamöterna är ordförande och en

är vice ordförande. Ledamöter utses av regeringen för en bestämd tid.

Regeringen utser ordförande och vice ordförande. Förordnandena ges för en

bestämd tid.

Utskottet konstaterar att det i förordningen med instruktion för

Registernämnden inte sägs något om huruvida politiska partier skall vara

representerade i nämnden. Utskottet finner inte heller anledning att föreslå

regeringen en sådan ordning. Det får i stället överlåtas åt regeringen att

utse personer som är lämpliga för uppdraget.

Utskottet avstyrker bifall till motion Ju918 i nu behandlad del.

Registrering och kontroll

I motion Ju918 (mp) yrkas att regeringen skall göra en samlad analys över

gällande och kommande bestämmelser om registrering och kontroll, t.ex. genom

kameraövervakning eller teknisk avlyssning, av enskilda i syfte att värna den

personliga integriteten.

Registerutredningen har i uppdrag att utarbeta förslag till en rättslig

reglering av belastningsregistret och misstankeregistret samt överväga vilka

ändringar som behövs i polisregisterlagen i enlighet med de riktlinjer som

riksdagen beslutat om (dir. 1995:38). Uppdraget skall vara slutfört senast den

31 mars 1997. En utgångspunkt för arbetet bör enligt direktiven vara att skapa

enkla och lättbegripliga regler som är anpassade efter den tekniska

utvecklingen. Det skall särskilt uppmärksammas att den enskildes personliga

integritet får ett erforderligt skydd. Hänsyn måste tas till Sveriges

internationella åtaganden, bl.a. Europarådets konvention till skydd för

enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, den s.k.

dataskyddskonventionen, och Europarådets rekommendation, No R (87) 15, om

användningen av personuppgifter inom polissektorn. Av särskild vikt är att

författningarna utformas i överensstämmelse med datalagens reglering till

skyddet för den personliga integriteten.

Utredningen har avgivit delbetänkandet Kriminalunderrättelseregister - DNA-

register (SOU 1996:35). Vad gäller dessa frågor har utredningen haft att

beakta det starkt samhälleliga intresset av att polisen har tillgång till

effektiva medel i sin brottsbekämpande verksamhet, i all synnerhet när det är

fråga om brottslighet av allvarligt slag. Frågan om införande av såväl

kriminalunderrättelseregister som DNA-register har vägts mot

integritetsintresset och utredningen har föreslagit att båda typerna av

register skall införas. Utredningens betänkande har remissbehandlats och

bereds nu i Justitiedepartementet.

I samband med att lagen om säkerhetsskydd trädde i kraft den 1 juli 1996

inrättades Registernämnden (prop. 1995/96129, JuU19, rskr. 232). Nämnden har

bl.a. till uppgift att pröva frågor om utlämnande av uppgifter i polisregister

i ärenden om registerkontroll enligt den nya säkerhetsskyddslagen. I och med

att nämnden inrättades upphörde Rikspolisstyrelsens styrelse som ovan nämnts

att vara det organ som tar ställning till dessa frågor. I propositionen

uttalade regeringen att en fristående registernämnd i hög grad kan stärka den

parlamentariska och medborgerliga insynen i Säkerhetspolisens verksamhet.

Vidare anfördes att nämnden även borde ha andra uppgifter; vilka ytterligare

funktioner som borde tilldelas nämnden var föremål för fortsatta överväganden

inom regeringen. I Justitiedepartementet övervägs om Registernämnden bör

tilldelas ytterligare funktioner.

Den grundläggande regleringen om användningen av straffprocessuella

tvångsmedel finns i 24-28 kap. rättegångsbalken. Reglerna får endast användas

om det brott misstanken avser har en viss svårhet, t.ex. att fängelse skall

kunna följa på brottet. Vid mer integritetskränkande åtgärder ställs kravet på

brottets svårhet högt.

I rättegångsbalken finns bl.a. regler om hemlig teleavlyssning och hemlig

teleövervakning (27 kap. 18-25 §§). Som framgår där är en förutsättning för

hemlig teleavlyssning att det för brottet inte är stadgat lindrigare straff än

fängelse två år. Samma förutsättning gäller i fråga om användningen av

övervakningskamera vid förundersökning i brottmål enligt lagen (1995:1506) om

hemlig kameraövervakning. Denna lag är tidsbegränsad och gäller till utgången

av år 1998.

Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål

är tillämplig i utredningen om brott mot rikets säkerhet och vissa andra grova

brott. Bestämmelserna i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll syftar

till att förebygga terrorism och gör det möjligt att utvisa en utlänning som

är misstänkt för terroristverksamhet; i lagen finns bestämmelser om

tvångsmedel som är tillämpliga om ett utvisningsbeslut inte gått att

verkställa.

Regeringen redovisar årligen till riksdagen tillämpningen av bestämmelserna

i ovannämnda lagar.

Vad gäller användning av övervakningskameror i andra fall än vid

förundersökning gäller lagen (1990:484) om övervakningskameror m.m. Enligt den

lagen avses med övervakningskameror TV-kameror, andra optiska elektroniska

instrument och därmed jämförbara utrustningar som är uppsatta så att de, utan

att manövreras på platsen, kan användas för personövervakning. Enligt

uttryckliga bestämmelser i lagen skall övervakningskamera användas med

tillbörlig hänsyn till enskildas personliga integritet och upplysning om en

övervakningskamera skall lämnas genom tydlig skyltning eller på något annat

verksamt sätt.

Frågan om användning av övervakningskameror i andra fall än vid

förundersökning vid brottmål har tidigare behandlats av utskottet, senast i

betänkandet 1996/97:JuU8. För en mer utförlig redogörelse hänvisas dit.

I september 1996 beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare som

skall utreda ett antal frågor om kriminalpolisiära arbetsmetoder inom ramen

för straffprocessuella tvångsmedel. Enligt direktiven (Hemlig avlyssning m.m.,

dir. 1996:64) skall utredaren analysera om det finns behov av s.k. hemlig

teknisk avlyssning - buggning - som arbetsmetod inom polisväsendet, undersöka

om metoden är effektiv och, om så är fallet, överväga om intresset av att

upprätthålla ett starkt skydd för den personliga integriteten ger utrymme för

att tillåta hemlig teknisk avlyssning. Utredaren skall vidare undersöka

möjligheterna att utvidga tillämpningsområdet för hemlig kameraövervakning,

hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning samt lämna förslag till

lagändringar för att uppnå detta. Utredaren skall också göra en utvärdering av

lagen om hemlig kameraövervakning och, om utvärderingen ger anledning till

det, föreslå en permanent reglering i rättegångsbalken. Slutligen skall

utredaren göra en översyn av 1952 års tvångsmedelslag och föreslå de ändringar

som utredaren anser motiverade. Utredaren skall även lämna förslag till hur

den lagen kan permanentas och arbetas in i rättegångsbalken. Uppdraget skall

vara slutfört före den 1 mars 1998.

Vad gäller såväl registrering som kontroll måste, enligt utskottets mening,

en avvägning göras mellan intresset av att effektivt kunna förhindra och

utreda brott och det angelägna i att värna den enskildes rätt till skydd för

privatlivet. Denna avvägning har också varit av central betydelse vid

tillkomsten av den lagstiftning som finns i dag och är det också i de direktiv

som gäller för olika utredningar på området. Vidare vill utskottet betona att

den praktiska tillämpningen av lagstiftningen i stor utsträckning står under

parlamentarisk kontroll.

Utskottet finner med hänvisning till det sagda inte skäl att förorda en

sådan analys som begärs i motion Ju918. Bifall till motionen i nu behandlad

del avstyrks.

Beredskapspoliser m.m.

I motion Ju202 (fp) begärs lagändring för att ge beredskapspolisen ett breddat

verksamhetsområde till att t.ex. tjänstgöra under polisiär ledning i

polisdistrikt där ordinarie poliser utkommenderats. Vidare föreslås att en

s.k. värnpliktspolis skall införas, dvs. att lämpliga ungdomar helt eller

delvis skall genomföra sin totalförsvarsplikt inom polisväsendet. Slutligen

föreslås i motionen att det på sikt skall inrättas en ny poliskategori, en

reservpolis, dit alla intresserade medborgare skall kunna söka.

Beredskapspolisen består av personer som utbildats för polisiära uppgifter

inom den civila delen av totalförsvaret.

Frågan om att använda beredskapspolisen inte bara i samband med

extraordinära situationer utan även för t.ex. vissa bevakningsuppgifter samt

inrättandet av en reservpolis i det syftet behandlades i anledning av

motionsyrkande i utskottets betänkande 1991/92:JuU23 (s. 23). Av uppgifter

utskottet då inhämtat från Justitiedepartementet framgick att en utredning av

frågan om inrättande av en reservpolisstyrka skett inom departementet; därvid

hade kontakter tagits med Rikspolisstyrelsen och militära myndigheter.

Resultatet av utredningen visade bl.a. att en reservpolis, även efter

omfattande utbildningsinsatser, inte skulle komma att besitta erforderlig

polisiär utbildning, att lagändringar skulle fordras, att tillgängligheten

över tiden skulle variera samt att reservpolisen sannolikt inte skulle kosta

mindre att använda än vanliga poliser. Dessa och andra omständigheter talade

mot inrättandet av en reservpolisstyrka och frågan var inte längre aktuell i

departementet. Enligt utskottets uppfattning saknades, med hänsyn bl.a. till

resultatet av den inom Justitiedepartementet verkställda utredningen,

anledning att ytterligare belysa frågorna om inrättandet av en s.k.

reservpolis. Utskottet avstyrkte bifall till motionen.

Trygghetsutredningen har haft i uppdrag att se över rollfördelningen mellan

polisen, kommunerna och de enskilda när det gäller att skapa trygghet mot

brott, särskilt vardagsbrottslighet, och ordningsstörningar. I sitt

slutbetänkande Trygghet mot brott - Rollfördelning och samverkan (SOU

1995:146) behandlar utredningen frågan om en frivillig polis bör införas

(s. 147 f). Utredningen hänvisar till att det utomlands, bl.a. i England och

Wales, har funnits ett behov av att förstärka övervakningen på annat sätt än

genom att tillföra ytterligare polismän. Som exempel nämns att det i England

och Wales finns specialpoliser som utgörs av frivilliga som utbildas till

poliser. Det finns, enligt utredningens mening, inte anledning att här i

landet gå in för en sådan ordning eftersom vi har systemet med ordningsvakter,

som har gamla anor i Sverige. Utredningen föreslår dock att det möjliga

användningsområdet för ordningsvakter skall utvidgas från att gälla vissa i

lagen angivna tillfällen eller platser till att gälla generellt för lokaler

och platser dit allmänheten har tillträde. Vidare föreslås att

ordningsvakterna skall knytas närmare polisen och att förordnanden skall

meddelas av länspolismästare.

I sitt remissyttrande över Trygghetsutredningens slutbetänkande har

Rikspolisstyrelsen pekat på möjligheten med ett system i form av s.k.

reservpolis. Särskilt i glesbygdsområden skulle en sådan ordning kunna utgöra

ett värdefullt komplement till traditionell polisverksamhet. En sådan

reservpolisorganisation skulle enligt Rikspolisstyrelsen kunna byggas på

nuvarande beredskapspolisorganisation eller bestå av personer som, efter en

översiktlig polisutbildning, kan kallas in vid särskilda tillfällen eller

tjänstgöra när polis inte omedelbart finns tillgänglig. I sådana fall skulle

reservpolisstyrkan stå direkt under polisens ledning. Utifrån erfarenheter som

gjorts i t.ex. Storbritannien anser styrelsen att tanken är väl värd att

överväga.

Trygghetsutredningens slutbetänkande har remissbehandlats och bereds nu inom

Justitiedepartementet.

Utskottet anser att resultatet av det nu pågående beredningsarbetet bör

avvaktas och avstyrker bifall till motion Ju202 i nu behandlad del.

Samarbete mellan tull och polis

Ett antal motioner tar upp frågan om samarbete mellan tull och polis.

I motion Ju219 (fp) föreslås att det skall inrättas en försöksverksamhet med

en särskild organisation - ett Knarkopol - för bekämpande av narkotikabrott i

Skåne. Enligt motionären bör en omorganisation göras för att skapa en gemensam

organisation av de delar av tullen, polisen och åklagarmyndigheterna som

arbetar med dessa frågor. I motion Ju223 (m) begärs en utvärdering av

organisationsförändringarna inom polisen och tullen. I motion Ju226 (s)

föreslås en försöksverksamhet med sammanslagning av tullens och polisens

underrättelseverksamhet samt begärs en utredning om gemensamma befogenheter

för polis- och tullpersonal, i motion Ju227 (m) en reformering av tullens och

polisens myndighetsstruktur, i motion Ju903 (c) ytterligare samarbete och

samverkan mellan tull och polis samt i motion Ju918 (mp) ett ökat samarbete

mellan Interpol och tullen.

Utskottet har vid ett flertal tillfällen haft att ta ställning till yrkanden

liknande de nu aktuella, bl.a. i samband med riksdagsbehandlingen av

proposition 1995/96:166 Tullens befogenheter vid den inre gränsen. I sitt

yttrande till skatteutskottet (bet. 1995/96:JuU5y s. 5 f) avstyrkte utskottet

ett motions-yrkande om att ändra myndighetsstrukturen för tullen och polisen,

liksom ett yrkande om en försöksverksamhet med den inriktningen. Utskottet

ansåg emellertid att det kunde finnas goda skäl att följa utvecklingen av

tullens och polisens samarbete när det gäller den brottsutredande verksamheten

vid gränserna.

Även i samband med behandlingen av regeringens budgetproposition hösten 1996

framställdes motionsyrkanden om bl.a. en försöksverksamhet med integrerad

tull- och polisverksamhet. Skatteutskottet behandlade frågan i sitt betänkande

1996/97:SkU1 (s. 13 f). Utskottet framhöll att det vid en hearing - som

justitieutskottet och skatteutskottet höll tidigare under hösten med

representanter för bl.a. Generaltullstyrelsen och Rikspolisstyrelsen -

framkommit att det på många håll, bl.a. i Malmöregionen, förekommer ett mycket

väl fungerande samarbete mellan tullen och polisen. Något behov att

formalisera samarbetet i försöksverksamheter, försöksvisa sammanslagningar

o.d. ansågs inte föreligga. Vad gällde frågan om underrättelseverksamhet

påpekade skatteutskottet att detta är ett område som tullen satsar på och att

bl.a. en ny underrättelse- och rikssambandscentral invigts i Stockholm.

Regeringen kommer inom kort att tillsätta en utredning med uppgift att

undersöka EU-medlemskapets effekter för Tullverkets dimensionering och

organisation. Vidare har i departementspromemorian Nya register för tullens

brottsbekämpande verksamhet (Ds 1997:2) lämnats förslag om att tullen i

framtiden skall få möjlighet att inrätta underrättelseregister efter samma

mönster som föreslagits för polisens del i Registerutredningens betänkande

(SOU 1996:35), dvs. en registrering av uppgifter om aktiviteter riktade mot

brottslig verksamhet utan att något konkret brott är känt.

Departementspromemorian remissbehandlas för närvarande.

Syftet med samtliga här aktuella motionsyrkanden kan sägas vara att genom

nya organisatoriska lösningar och praktiska verksamhetsförändringar få till

stånd en bättre brottsbekämpning vid gränserna. Utskottet finner inte skäl att

nu frångå sin tidigare ståndpunkt i dessa frågor. Utskottet anser dock, liksom

tidigare, att det finns goda skäl att följa utvecklingen på området och

välkomnar också den översyn av tullens dimensionering m.m. som nu skall göras.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna Ju219, Ju223, Ju226, Ju227, Ju903

och Ju918 samtliga i här aktuella delar.

Interna utredningar inom polisväsendet

I motion Ju207 (mp) begärs att en utredning skall tillsättas med uppgift att

se över polisens interna granskning mot poliser som begått brott i tjänsten

och komma med förslag till en ny ordning. I motion Ju214 (s) anförs att det är

angeläget med en ordentlig genomlysning av utredningsförfarandet vid

anmälningar mot polisernas tjänsteutövning.

Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen gav i oktober förra året före detta

biträdande riksåklagaren Axel Morath i uppdrag att leda en utredning för en

översyn av det interna kontrollsystemet inom åklagar- och polisverksamheten. I

översynen skall ingå att göra en kartläggning och utvärdering av det nuvarande

systemet för att förebygga och upptäcka brott och andra förhållanden som utan

att direkt utgöra brott kan vara ägnade att rubba förtroendet för integriteten

i den brottsutredande verksamheten. I uppdraget ingår också att granska

formerna för handläggningen av interna brottsutredningar och lägga fram

förslag till de förbättringar som kan anses påkallade. Utredningen skall vara

klar i slutet av mars 1997.

Regeringen gav den 22 augusti 1996 Justitiekanslern i uppdrag att kartlägga

behovet av att ytterligare stärka kontrollen inom den offentliga

förvaltningen. Uppdraget har avsett såväl kontrollen över myndigheternas

medelsförvaltning som den övriga kontrollen över verksamheten och

förhållandena inom myndigheterna. Uppdraget har nyligen redovisats i rapporten

Förstärkt skydd mot oegentligheter i offentlig förvaltning. Vad avser

kontrollsystemen inom åklagar- och polisväsendet konstaterar Justitiekanslern

sammanfattningsvis att han inte vill föregripa slutresultatet av den särskilde

utredningsmannens arbete.

Utskottet, som konstaterar att ett utredningsarbete inletts hos

Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen efter det att motionerna Ju207 och Ju214

väckts, anser att resultatet av de pågående utredningarna bör avvaktas.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna.

Kyrkofrid

I motion Ju809 (mp) yrkas att bestämmelser om kyrkofrid skall införas. Sådana

bestämmelser skulle gå ut på att straffprocessuella tvångsmedel, t.ex.

husrannsakan, inte skulle få företas i kyrkor.

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motionsyrkanden liknande det nu

aktuella, senast i betänkande 1995/96:JuU15 (s. 3 f). För en utförlig

redogörelse hänvisas dit. Vid samtliga tillfällen har motionerna avstyrkts mot

bakgrund av att utskottet inte funnit det motiverat att införa en särreglering

för tvångsingripanden i kyrkolokaler. Riksdagen har följt utskottet.

Utskottet finner inte skäl till någon annan ståndpunkt nu än den utskottet

tidigare intagit i frågan. Bifall till motion Ju809 i nu behandlad del

avstyrks.

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

I motion Ju809 (mp) anförs att verkställigheten av avvisningsbeslut sker på

ett inhumant sätt samt att det råder oklarhet om vem som har det yttersta

ansvaret för att bestämmelserna om avvisningar samt verkställighet av desamma

tillämpas lika i hela landet.

Enligt utlänningslagen (1989:529) skall ett av en polismyndighet fattat

avvisningsbeslut verkställas så snart som möjligt. Detsamma gäller beträffande

Invandrarverkets beslut om avvisning med förordnande om omedelbar

verkställighet samt domstols dom eller beslut om utvisning. I andra fall skall

en utlänning som avvisats lämna landet inom två veckor och en utlänning som

utvisas lämna landet inom fyra veckor efter det beslutet vunnit laga kraft, om

inte annat bestämts. Om utlänningen inte självmant reser ut ur Sverige, skall

polismyndigheten i det polisdistrikt där utlänningen vistas verkställa

avvisnings- eller utvisningsbeslutet. I de flesta fall organiseras utresan ur

Sverige av Kriminalvårdens transporttjänst på uppdrag av den ansvariga

polismyndigheten.

I proposition 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i globalt perspektiv har

regeringen behandlat frågan om ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter

vid tillämpningen av utlänningslagen. Syftet är att renodla myndigheternas

ansvarsområden och koncentrera på det som uppfattas som respektive myndighets

kärnverksamhet. Såvitt gäller polisens uppgifter sägs sammanfattningsvis att

polisens roll, främst av principella skäl, bör minska i frågor som berör

tillämpningen av utlänningslagen. Såvitt gäller frågan om verkställighet av

avvisnings- och utvisningsbeslut hänvisas till att utredningen om

verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning (Verkställighets-

utredningen) i sitt betänkande Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden

(SOU 1995:55) föreslagit bl.a. att ansvaret för verkställighet av avvisnings-

och utvisningsbeslut förs över från polismyndigheterna till Invandrarverket

samt att Kriminalvårdens transporttjänst organisatoriskt flyttas till

Invandrarverket i den del som avser utrikestransporter. Enligt regeringens

mening måste dessa frågor emellertid utredas ytterligare bl.a. beträffande

möjligheterna för Invandrarverkets personal att använda tvångsmedel (prop. s.

135 f). Vid riksdagsbehandlingen gjordes inte några invändningar mot detta

(bet. 1996/97:SfU5).

Regeringen har nyligen beslutat att tillsätta en utredning om bl.a.

ansvarsfördelningen vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

(dir. 1997:6). Enligt direktiven skall en särskild utredare tillkallas med

uppgift att föreslå hur ansvaret för att verkställa beslut om avvisning och

utvisning kan flyttas över från polismyndigheterna till Statens invandrarverk;

besluten skall liksom hittills verkställas på ett värdigt och effektivt sätt.

Möjligheterna att de humanitära frivilligorganisationerna därvid kan ges en

roll skall uppmärksammas. Förutsättningarna för att flytta över verksamheten

med utrikestransporten från Kriminalvårdens transporttjänst till

Invandrarverket skall undersökas. Förslag skall lämnas om vilken rätt

Invandrarverkets personal bör ges att efter en sådan ändring av

ansvarsfördelningen använda tvångsmedel.

Utskottet anser att resultatet av utredningens arbete bör avvaktas och

avstyrker bifall till motion Ju809 i nu behandlad del.

Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang

I motion Ju208 (s) yrkas att polisen skall få möjlighet att ta betalt också av

ideella föreningar för sina insatser i samband med vissa typer av större

arrangemang. I motion Ju220 (fp) begärs en utredning av polisens

arbetsuppgifter; inte minst ur kostnadssynpunkt ifrågasätts om det är polisens

uppgift att bevaka t.ex. fotbollsmatcher, och i motionen föreslås att denna

uppgift i stället skall utföras av bevakningsföretag.

Idrottstävlingar och uppvisningar i sport och idrott utgör offentliga

tillställningar enligt 2 kap. 3 § ordningslagen (1993:1617). Den som anordnar

en tillställning har ett huvudansvar för att det råder god ordning. Vid

tillställningen skall polisen normalt arbeta med endast kvalificerade

polisiära uppgifter, som att förhindra brott, ingripa när brott har begåtts

och övervaka trafik på gator och vägar.

För att få anordnaren att uppfylla sitt ansvar har polisen enligt 2 kap. 16

§ ordningslagen möjlighet att meddela de villkor som behövs för att

upprätthålla ordning och säkerhet vid tillställningen. Sådana villkor får

innefatta skyldighet för anordnaren att anlita ordningsvakter enligt lagen

(1980:578) om ordningsvakter. Kostnaden för sådana ordningsvakter får då

anordnaren svara för.

Även när det gäller kostnaden för polisens egen insats ger ordningslagen

möjlighet att kräva ersättning av arrangören. Enligt 2 kap. 26 § gäller som

huvudregel att den som i vinstsyfte anordnar en offentlig tillställning skall

ersätta polismyndigheten kostnader för att hålla ordning vid tillställningen.

Ersättningsskyldigheten gäller dock inte sådana ideella föreningar som är

skattebefriade enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Frågan om eventuellt undantag från den principella kostnadsbefrielsen för

ideella föreningar behandlades av Ordningsstadgeutredningen i en promemoria år

1978 (Ds Kn 1978:2). Utredningen ansåg att mot ett förslag att ideella

föreningar generellt skulle befrias från skyldighet att svara för kostnader

för polisbevakning vid offentliga tillställningar kunde invändas att de

tillställningar som föranledde insatser från polisens sida gav anordnaren

intäkter och att det var rimligt att statens kostnader betalades med en del av

intäkterna. Undantag skulle således kunna tänkas i fråga om sådana sportgrenar

där intäkterna från tävlingar var betydande samtidigt som förhållandevis stora

insatser av polispersonal kunde behövas för ordningshållningen. De tävlingar

som utredningen tog upp i det sammanhanget var vissa fotbolls- och

ishockeymatcher och motortävlingar.

I proposition 1979/80:17 om ordningshållning vid offentliga tillställningar

m.m. uttalades att idrottsrörelsen har stor betydelse för den förebyggande

hälsovården och att den gör stora insatser för att aktivera och ta hand om

ungdomar. Vidare konstaterades att det ter sig motsägelsefullt att det

allmänna å ena sidan ger ett betydande stöd till idrotten, liksom till annan

ideell verksamhet, å andra sidan förbehåller sig möjligheten att ta betalt för

den ordningshållning som behövs vid offentliga tillställningar vilkas syfte

till stor del är att ytterligare bidra till finansieringen av den rent ideella

verksamheten. Det konstaterades också att det knappast är möjligt att på ett

tillfredsställande sätt i författning ange de fall i vilka föreningen skulle

vara skyldig att stå för polisens kostnader för ordningshållning.

I förarbetena till nya ordningslagen (1993:1617) ansåg regeringen att det

inte fanns skäl att överväga någon förändring av regleringen för de aktuella

föreningarna (prop. 1992/93:210 s. 95 f). Vid behandlingen i riksdagen av

förslaget ansåg kulturutskottet att det fanns skäl som med tyngd talade för

att ersättningsskyldigheten skulle utvidgas så att även ideella föreningar

skulle kunna åläggas ersättningsskyldighet när det fanns särskilda skäl till

det. Kulturutskottet förutsatte att utvecklingen av praxis vid tillämpningen

av ersättningsbestämmelserna skulle följas, liksom förekomsten av

ordningsproblem i samband med större arrangemang, så att - utan att särskild

utredning gjordes - frågan om ytterligare utsträckning av kostnadsansvaret kan

aktualiseras i framtiden (1992/93:KrU13y). Också konstitutionsutskottet godtog

regeringsförslaget och utgick från att ersättningsfrågan följs i

Regeringskansliet och att behövliga initiativ tas om orimliga konsekvenser för

mötesfriheten uppstår (1992/93:KU7y). Justitieutskottet delade de synpunkter

som de båda utskotten framfört. Utskottet utgick således från att man i

Regeringskansliet skulle komma att följa tillämpningen av ersättningsfrågorna.

På så sätt skulle samtidigt det underlag skaffas som kan krävas för en

eventuell framtida utvidgning av ersättningsskyldigheten. Något ytterligare

utredningsarbete behövde enligt utskottets mening då inte inledas (bet.

1993/94:JuU1

s. 14).

I sammanhanget kan nämnas att Inrikesdepartementet i höstas tillsatte en

arbetsgrupp som skall samordna insatserna mot våldsyttringar i samband med

idrottsevenemang. I arbetsgruppen ingår representanter för Svenska

Fotbollförbundet, Riksidrottsförbundet, Svenska Ishockeyförbundet,

Rikspolisstyrelsen, Justitiedepartementet och Inrikesdepartementet. Arbetet

skall inriktas på att - i samråd med berörda intressenter såsom lokala

föreningar, spelarföreningar, supporterklubbar och polisdistrikt - försöka

finna åtgärder som sätter stopp för våldsyttringar i samband med

idrottsevenemang. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1998.

Som nämnts tidigare har Trygghetsutredningen nyligen genomfört en översyn av

rollfördelningen mellan polisen, kommunerna och de enskilda när det gäller att

skapa trygghet mot brott, särskilt vardagsbrottslighet och ordningsstörningar.

I sitt slutbetänkande Trygghet mot brott - Rollfördelning och samverkan (SOU

1995:146) konstaterar Trygghetsutredningen (s. 239) bl.a. att

ordningsstörningar som uppstått i samband med matcher och andra

idrottstävlingar inte synes ha varit lika omfattande som tidigare beroende på

de omfattande och verksamma insatser som gjorts av idrottsrörelsen m.fl.

Trygghetsutredningens förslag i denna del innebär bl.a. att möjligheterna att

förordna ordningsvakter för tjänstgöring på offentliga platser väsentligt

utökas och att kända bråkstakar skall kunna utestängas från matcher och

liknande. Utredningen understryker i sammanhanget vikten av att polisen och

andra myndigheter nära samverkar med idrottsrörelsen i det förebyggande

arbetet. Trygghetsutredningens slutbetänkande har remissbehandlats och är nu

föremål för beredning i Justitiedepartementet.

Utskottet konstaterar att olika överväganden för närvarande görs i syfte att

komma till rätta med ordningsstörningar vid olika idrottsevenemang. I detta

ligger även att överväga om annan än polis skall kunna stå för vissa

bevakningsuppgifter. Såvitt avser kostnaderna härför utgår utskottet, liksom

tidigare, från att man i Regeringskansliet följer tillämpningen av

ersättningsfrågorna. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet bifall till

motionerna Ju208 och Ju220.

Klotter

I motion Ju204 (c) föreslås att det i polislagen skall införas en bestämmelse

om kroppsvisitation för att förebygga skadegörelse i form av t.ex. klotter.

För att komma till rätta med vandalisering i form av klotter och liknande

skadegörelse föreslog regeringen i proposition 1987/88:143 om ändring i

brottsbalken m.m. en bestämmelse om förverkande av föremål som kan användas

som hjälpmedel vid bl.a. skadegörelse. I propositionen föreslogs vidare att en

regel om kroppsvisitation skulle införas i polislagen, enligt vilken polisen

under vissa förutsättningar i brottsförebyggande syfte skulle ges rätt att

söka efter sådana föremål.

Utskottet tillstyrkte förslaget om en förverkanderegel, vilken fördes in i

36 kap. 3 § brottsbalken. Vad gällde förslaget om kroppsvisitation avstyrkte

utskottet detta under hänvisning till det starka skydd som bör finnas för den

kroppsliga integriteten (bet. 1988/89:JuU13, rskr. 145). I ärendet anförde

utskottet dock att arbetet med att söka efter en konstruktion med ett mindre

ingripande tvångsmedel, t.ex. ytlig kroppsvisitation för att söka efter

sprayburkar, borde fortsätta. Denna fråga behandlades i proposition 1993/94:24

med förslag till ändrade regler om kroppsvisitation och kroppsbesiktning, m.m.

Där anfördes att det inte är realistiskt eller ändamålsenligt med en

särlösning om kroppsvisitation för att förhindra skadegörelse i form av t.ex.

klotter, varför något sådant förslag inte lades fram.

Vid behandlingen i riksdagen av proposition 1993/94:24 framställdes ett

motionsyrkande motsvarande det nu aktuella (bet. 1993/94:JuU7 s. 6). Utskottet

uttalade då att det inte hade någon annan uppfattning än den som redovisats i

det tidigare lagstiftningsärendet (1988/89:JuU13), varför bifall till motionen

avstyrktes.

Polisrättsutredningen har i sitt slutbetänkande Tvångsmedel enligt 27 och 28

kap. RB samt polislagen (SOU 1995:47) behandlat bl.a. polislagens bestämmelser

om ingripanden i brottsförebyggande syfte. Utredningen har inte föreslagit

någon utvidgning av möjligheten till kroppsvisitation i förebyggande syfte;

med hänvisning till det starka skydd som bör finnas för den kroppsliga

integriteten har utredningen tvärtom föreslagit en viss begränsning av de

möjligheter som finns i dag. Polisrättsutredningens betänkande bereds nu i

Justitiedepartementet.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning och avstyrker bifall

till motion Ju204.

Genteknikens användning i brottmål

I motion Ju201 (fp) framförs att det behövs riktlinjer för hur och när

genteknik skall användas vid brottsutredningar samt begärs ytterligare ett

laboratorium vid sidan av Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) bl.a.

för att minimera risken för analysfel.

I rättegångsbalken regleras situationen där undersökningar måste kunna

genomföras mot en persons vilja. Den som är skäligen misstänkt för ett brott

på vilket fängelse kan följa får enligt 28 kap. 12 § rättegångsbalken

kroppsbesiktigas för att polisen skall kunna bl.a. utröna omständigheter som

kan ha betydelse för utredning om ett brott. I princip tillåter

rättegångsbalken alla former av undersökningar, provtagningar och analyser. En

begränsning är dock att kroppsbesiktning enligt 28 kap. 12 § inte får utföras

så att den undersökte riskerar framtida ohälsa eller skada. Ett prov får inte

analyseras i annat syfte än det för vilket provet togs.

Det tvång som kroppsbesiktning innebär får bara utnyttjas mot den som är

skäligen misstänkt för ett brott. Med samtycke från den undersökte kan man

emellertid också utföra DNA-analys på andra som inte är misstänkta för brott,

t.ex. en målsägande.

Vad gäller undersökning av ett spår av kroppsprodukter på en brottsplats

finns det inte några restriktioner. Det kan nämnas att Riksåklagaren i sin

rapport Grova våldsbrott (Metodfrågor 1995:1) understryker vikten av en

noggrann brottsplatsundersökning vid kvalificerade brott. SKL:s uppgift i

detta sammanhang är att stödja den kvalificerade brottsutredningsverksamheten.

En utförlig redogörelse av DNA-analys inom ramen för straffprocessen har

lämnats i Registerutredningens delbetänkande Kriminalunderrättelseregister,

DNA-register (SOU 1996:35 s. 103 f).

SKL har en viktig roll när det gäller att öka kriminalteknikernas kompetens

genom utbildningsinsatser tillsammans med Polishögskolan. Av polisväsendets

årsredovisning för budgetåret 1994/95 nämndes bland insatserna framför allt

den nya grundutbildningen för kriminaltekniker i vilken de tre första veckorna

förlagts till SKL. Under det året genomfördes fyra sådana kursomgångar. Vidare

hade SKL ansvaret för vissa delar av pilotkursen för kvalificerad

kriminalpolisiär verksamhet (KKV). SKL håller också kurser för åklagare.

När det gäller brottsplatsutredning är naturligtvis frågan om en noggrann

brottsplatsundersökning av central betydelse. Utbildning förekommer också på

området. Utskottet finner inte skäl att härutöver införa särskilda riktlinjer

på sätt som föreslås i motion Ju201. Utskottet kan inte heller se att det

finns behov av att inrätta ytterligare ett laboratorium vars huvudsakliga

uppgift skulle vara att kontrollera SKL:s resultat. Om en sådan kontroll vid

något enstaka tillfälle skulle behövas kan det ske på annat sätt, t.ex.

utomlands. Motion Ju201 avstyrks.

Uniformerad polis

I motion Ju924 (m) understryks vikten av uniformerade poliser. I motionen

anförs att den omständigheten att uniformstvånget för poliser nyligen

avskaffats inte går ihop med att kravet på ökad synlighet skall finnas kvar.

Polisen har sedan år 1995 fri uniform. Enligt de föreskrifter

Rikspolisstyrelsen meddelat om tilldelning och bärande av polisuniform sägs

att uniform skall bäras av polisman i tjänst, om inte civil klädsel är

lämpligare med hänsyn till tjänstens eller uppdragets art eller andra

omständigheter (RPS FS 1996:8, FAP 798-1). Länspolismästare, chef för

Rikskriminalpolisen, rektor för Polishögskolan och byråchef vid

Rikspolisstyrelsen fattar beslut om tilldelning och bärande av uniform, men

får överlåta denna beslutanderätt. Reglerna syftar till att poliser normalt

skall använda uniform i tjänsten.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att uttala sig i frågan och

avstyrker därför bifall till motion Ju924 i nu behandlad del.

Polisanmälan på Internet

I motion Ju205 (m) anförs att det finns behov av att även på Internet kunna

göra anmälan till polisen. Som exempel nämner motionären anmälningar om

upptäckter av barnpornografi och liknande på Internet.

Som nämns i motionen har polisen en hemsida men inte någon s.k. alert-

adress, vilket gör att polisen inte kan ta emot meddelanden på Internet.

Polisens hemsida är nu föremål för vidare utbyggnad. Vidare utreder

Rikspolisstyrelsen frågan om polisväsendets informationsförmedling på

Internet. I den frågan ingår även hur allmänheten på ett enkelt och smidigt

sätt skall kunna komma i kontakt med polisen.

Enligt utskottets uppfattning är det närmast en självklarhet att

informationsteknikens fördelar tas till vara i alla sammanhang. Häri kan

naturligtvis ingå en möjlighet att komma i direktkontakt med polisen via t.ex.

Internet. Det kan tilläggas att en anmälan om brott kan göras formlöst och att

polisen i princip har skyldighet att utreda brott som kommit till polisens

kännedom, jfr. 23 kap. 1 § rättegångsbalken. Hithörande frågor - förutsätter

utskottet - kommer att belysas i Rikspolisstyrelsens arbete. Något

riksdagsinitiativ behövs inte. Utskottet avstyrker bifall till motion Ju205.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande antagningen till Polishögskolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju903 yrkande 13,

res. 1 (c)

2. beträffande polisutbildning i miljörätt

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju926 yrkande 4,

res. 2 (mp)

3. beträffande Säkerhetspolisens verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju224 och 1996/97:Ju918 yrkande

3,

res. 3 (mp)

4. beträffande Säkerhetspolisens register

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju222,

5. beträffande Registernämnden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju918 yrkande 9,

res. 4 (mp)

6. beträffande registrering och kontroll

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju918 yrkande 8,

res. 5 (mp)

7. beträffande beredskapspolis m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju202 yrkandena 2, 3 och 4,

res. 6 (c, fp)

8. beträffande samarbete mellan tull och polis

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1,

1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1, 1996/97:Ju903

yrkande 38, 1996/97:Ju918 yrkande 6,

res. 7 (m)

res. 8 (c)

res. 9 (fp)

res. 10 (mp)

9. beträffande interna utredningar inom polisväsendet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju207 och 1996/97:Ju214,

res. 11 (mp)

10. beträffande kyrkofrid

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju809 yrkande 1,

res. 12 (mp)

11. beträffande verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju809 yrkandena 2 och 3,

12. beträffande bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ju208 och 1996/97:Ju220,

res. 13 (fp)

13. beträffande klotter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju204,

14. beträffande genteknikens användning i brottmål

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju201,

res. 14 (c, fp)

15. beträffande uniformerad polis

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju924 yrkande 3,

res. 15 (m)

16. beträffande polisanmälan på Internet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju205.

Stockholm den 4 mars 1997

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Göran

Magnusson (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Anders G Högmark (m),

Siw Persson (fp), Ann-Marie Fagerström (s), Alice Åström (v), Maud Ekendahl

(m), Kia Andreasson (mp), Helena Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Sivert

Carlsson (c), Majvi Andersson (s) och Cinnika Beiming (s).

Reservationer

1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1)

Sivert Carlsson (c) anför:

I likhet med majoriteten anser jag att det är av största vikt att utbildningen

av nya poliser återupptas till vårterminen år 1998. Det är vidare nödvändigt

att utbildningen i fortsättningen organiseras så att det är möjligt att

upprätthålla en jämn antagning till Polishögskolan varje år. Det ankommer på

regeringen att se till att planeringen sker med denna utgångspunkt. Vad

utskottet med anledning av motion Ju903 i nu behandlad del anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande antagningen till Polishögskolan

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju903 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts i reserva-tion 1,

2. Polisutbildning i miljörätt (mom. 2)

Kia Andreasson (mp) anför:

Jag anser att det är nödvändigt med en utökad utbildning av miljöpoliser. Det

har också hållits utmärkta 8-veckors fortbildningskurser för poliser i

miljörätt och miljökunskap vid Polishögskolan. Denna utbildning bör enligt min

mening ingå som en obligatorisk del i den nya grundutbildningen. På detta sätt

kommer den aktuella miljöutbildningen att bekostas centralt, vilket torde vara

en förutsättning för att alla polismän skall få del av utbildningen.

Det får ankomma på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att vad

utskottet nu anfört kommer till utförande. Vad utskottet med anledning av

motion Ju926 i nu behandlad del anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande polisutbildning i miljörätt

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju926 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reservation 2,

3. Säkerhetspolisens verksamhet (mom. 3)

Kia Andreasson (mp) anför:

Stora nedskärningar har gjorts inom hela den statliga förvaltningen, inte

minst inom polisväsendet. En verksamhet som emellertid inte berörts i detta

sammanhang är Säkerhetspolisen. Jag anser därför att Säkerhetspolisens

verksamhet och organisation skall ses över. Enligt min mening borde det

nämligen finnas möjligheter att spara även här. Säkerhetspolisens verksamhet

skulle kunna minskas genom en överföring av vissa uppgifter till den öppna

polisen och till försvarsmakten. På så sätt skulle verksamheten kunna

effektiviseras genom en samordning av arbetsuppgifter. Det ankommer på

regeringen att vidta nödvändiga åtgärder så att en översyn kommer till stånd.

Vad jag med anledning av motionerna Ju224 och Ju918 i nu behandlad del uttalat

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande Säkerhetspolisens verksamhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju224 och 1996/97:Ju918

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

reservation 3,

4. Registernämnden (mom. 5)

Kia Andreasson (mp) anför:

I dag är endast två av de politiska partierna, nämligen s och m,

representerade i Registernämnden. Jag anser att samtliga riksdagspartier skall

finnas representerade i Registernämnden för att kravet på parlamentarisk insyn

skall vara uppfyllt. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som

krävs för att detta skall komma till utförande. Vad som här anförts med

anledning av motion Ju918 i nu behandlad del bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande Registernämnden

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 9 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 4,

5. Registrering och kontroll (mom. 6)

Kia Andreasson (mp) anför:

Steg för steg genomförs lagar som möjliggör för myndigheter att registrera,

avlyssna och på andra sätt kontrollera medborgarna. Det saknas en helhetsbild

av vad denna informationsinsamling och kontroll får för konsekvenser för den

enskildes personliga integritet. Regeringen bör därför göra en analys av de

samlade konsekvenserna på området. Utgångspunkten bör enligt min mening vara

att den personliga integriteten måste få gå före effektiviteten. Det ankommer

på regeringen att vidta sådana åtgärder att denna analys genomförs. Vad som

här anförts i anledning av motion Ju918 i nu behandlad del bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande registrering och kontroll

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 5,

6. Beredskapspolis m.m. (mom. 7)

Siw Persson (fp) och Sivert Carlsson (c) anför:

Enligt vår mening är såväl samhällets ekonomiska som polisens personella

resurser otillräckliga. Mot bakgrund härav anser vi att det på sikt bör

inrättas en reservpoliskår. Till denna nya poliskategori bör alla intresserade

kunna söka, och arbetet skall vara ideellt. Reservpolisen skulle enligt

utskottets mening kunna bevaka och dirigera trafik samt hjälpa polisen på

lämpligt sätt, t.ex. genom att dra i gång olika ideella initiativ som

grannsamverkan mot brott. Det får ankomma på regeringen att vidta nödvändiga

åtgärder så att vad utskottet nu anfört kommer till utförande. Vad som här

anförts med anledning av motion Ju202 bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande beredskapspolis m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju202 yrkande 2, 3 och 4

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 6,

7. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson

(m) anför:

Enligt vår mening bör en organisatorisk förändring eftersträvas där

tullkriminalen och tullens bevakningspersonal integreras med

polisorganisationen på de platser där inre gränskontroll kommer i fråga, dvs.

i Skåne, Tornedalen, Stockholm samt de övriga hamnar och flygplatser där

trafik till och från EU-land förekommer. Med en brottsbekämpning som baseras

på gemensamma polis-, tull- och åklagarinsatser går det enligt vår uppfattning

att förena de till synes motstående intressena mellan fri varurörlighet och

effektiv brottsbekämpning. Grunden för ingripanden vid eller innanför den inre

gränsen behöver då inte längre baseras på tulltekniska institut utan kan ske

med stöd av rättegångsbalken. Fördelarna med vårt förslag att integrera

myndigheterna är flera: spänningen i relation till EG-rättens krav på fri

rörlighet försvinner, tullens erfarenheter och personal, liksom vissa

arbetsmetoder, kan bibehållas och nyttiggöras i ett integrerat organisatoriskt

polis- och åklagararbete; en integration torde också leda till att det

?dubbelkommando? som i dag präglar tullkriminalens respektive polisens arbete

på sina håll upphör.

Det ankommer på regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag till

ny gemensam organisation för tull och polis. Vad vi nu anfört i anledning av

motionerna Ju223 och Ju227, båda i nu behandlad del, bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Motion Ju219, liksom motionerna Ju226, Ju903

och Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samarbete mellan tull och polis

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju223 yrkande 1 och

1996/97:Ju227 yrkande 1 och med avslag på motionerna 1996/97:Ju219,

1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju903 yrkande 38 och

1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservation 7,

8. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)

Sivert Carlsson (c) anför:

Enligt min mening är det viktigt att de resurser som finns till förfogande

utnyttjas på bästa möjliga sätt för att vi skall få till stånd en bättre

brottsbekämpning vid gränserna. Efter EU-inträdet har detta arbete förändrats.

En allt större samverkan mellan myndigheter krävs för att hindra att illegala

varor kommer in i landet. Därför bör enligt min mening samarbetet och

samverkan mellan tull och polis utvecklas ytterligare. Det får ankomma på

regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att detta skall kunna

genomföras. Vad jag nu anfört i anledning av motion Ju903 i nu behandlad del

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motion Ju219 samt

motionerna Ju223, Ju226, Ju227 och Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör

däremot inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samarbete mellan tull och polis

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju903 yrkande 38 och med

avslag på motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1,

1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1 och

1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservation 8,

9. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)

Siw Persson (fp) anför:

Enligt min mening bör en försöksverksamhet med en särskild organisation för

narkotikabekämpning - ett Knarkopol - införas i Skåne. Förslaget innebär en

omorganisation och tillskapandet av en gemensam organisation av de delar inom

tullen, polisen och åklagarväsendet som är engagerade i arbetet mot narkotika.

Genom att samla kompetensen på området under en myndighet skulle arbetet kunna

bedrivas mer effektivt. I samarbetet kan också ingå att skapa endast ett

underrättelsesystem för tull och polis med ett gemensamt datorsystem. Ett

samarbete bör också inrymma kontakter med dansk polis. Det ankommer på

regeringen att vidta de åtgärder som krävs för att en försöksverksamhet skall

komma till stånd. Vad jag anfört i anledning av motion Ju219 bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna. Motionerna Ju223, Ju226, Ju227, Ju903 och

Ju918, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samarbete mellan tull och polis

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju219 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ju223 yrkande 1, 1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Ju903 yrkande 38 och 1996/97:Ju918 yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reservation 9,

10. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)

Kia Andreasson (mp) anför:

I dag försöker man komma till rätta med den ökade internationella

brottsligheten inom en rad olika mindre internationella sammanslutningar som

t.ex. inom Europol och Östersjösamarbetet. Enligt min mening måste det vara

mer effektivt att satsa på det samarbete som finns genom Interpol. Denna

organisation har betydligt äldre anor och en bred anslutning. Ett ökat

samarbete mellan Interpol och tullen är också att föredra framför andra

samarbetsformer. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som krävs

för att vad som nu anförts skall kunna genomföras. Vad jag i anledning av

motion Ju918 i nu behandlad del anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna. Motion Ju219 och motionerna Ju223, Ju226, Ju227 och

Ju903, samtliga i nu behandlad del, bör däremot inte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande samarbete mellan tull och polis

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju918 yrkande 6 och med

avslag på motionerna 1996/97:Ju219, 1996/97:Ju223 yrkande 1,

1996/97:Ju226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ju227 yrkande 1 och

1996/97:Ju903 yrkande 38 som sin mening ger regeringen till känna vad som

anförts i reservation 10,

11. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9)

Kia Andreasson (mp) anför:

Jag anser, i enlighet med vad som anförs i motion Ju207, att en ny ordning bör

införas för interna utredningar inom polisväsendet. Utgångspunkten för en

sådan ordning skall vara att brottsmisstankar mot poliser inte skall utredas

av polis eller åklagare. Det ankommer på regeringen att vidta nödvändiga

åtgärder så att detta kommer till utförande. Vad jag med anledning av

motionerna Ju207 och Ju214 nu anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande interna utredningar inom polisväsendet

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju207 och 1996/97:Ju214

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation

11,

12. Kyrkofrid (mom. 10)

Kia Andreasson (mp) anför:

Flyktingar som skall avvisas bör kunna få en fristad i kyrkorum utan att

riskera att där gripas eller omhändertas av polis eller andra myndigheter. I

dessa fall är det inte fråga om personer misstänkta för brott utan människor

på flykt undan - i de flesta fall - tortyr. Enligt min mening talar därför

starka skäl för en ordning som innebär att husrannsakan och liknande åtgärder

inte skall få vidtas i kyrkorum i syfte att verkställa avvisningsbeslut. Det

får åligga regeringen att lägga fram lagförslag som beaktar vad utskottet

anfört. Detta bör riksdagen med anledning av motion Ju809 i nu behandlad del

som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande kyrkofrid

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju809 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 12,

13. Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang (mom. 12)

Siw Persson (fp) anför:

Polisen tvingas i dag avsätta stora resurser för att bevaka bl.a.

idrottsevenemang. Inte minst ur kostnadssynpunkt måste det ifrågasättas om det

är polisen som skall sköta denna bevakning. Jag anser därför att regeringen

bör tillsätta en utredning med uppgift att se över frågan om vilka uppgifter

som bör utföras av polisen och vilka som kan läggas ut på andra aktörer,

statliga, kommunala eller privata. Det ankommer på regeringen att vidta

nödvändiga åtgärder så att detta kommer till utförande. Vad jag nu i anledning

av motionerna Ju208 och Ju220 anfört bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ju208 och 1996/97:Ju220

som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation

13,

14. Genteknikens användning i brottmål (mom. 14)

Siw Persson (fp) och Sivert Carlsson (c) anför:

Enligt vår mening är de insatser som görs för att sprida kunskap om

metodfrågorna när det gäller DNA-analys otillräckliga, och riktlinjer för den

verksamheten behövs såsom anförs i motion Ju201. I arbetet med riktlinjer bör

en fördjupad diskussion om för- och nackdelar med DNA-baserad bevisning föras

och säkerheten i analysresultaten granskas. Också hanteringen av bevismaterial

kan behöva studeras. Det ankommer på regeringen att vidta de åtgärder som

krävs för att detta skall genomföras. Vad vi i anledning av motion Ju201 nu

anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande genteknikens användning i brottmål

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju201 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reservation 14,

15. Uniformerad polis (mom. 15)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson

(m) anför:

Vi anser att avskaffandet av uniformstvånget strider mot kravet på synlighet

från polisens sida. Enligt vår mening bör därför det absoluta kravet på att

bära uniform återinföras och undantag härifrån bara göras i de få fall detta

är absolut nödvändigt. Det får ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som

behövs för att detta skall genomföras. Vad utskottet anfört i anledning av

motion Ju924 i nu behandlad del bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande uniformerad polis

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju924 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 15.

Särskilda yttranden

1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson

(m) anför:

Vi anser att regeringens sparkrav på polisområdet lett till klara

försämringar.

Ambitionen att bibehålla och förbättra polisens operativa nivå har enligt

vår mening inte kunnat upprätthållas. Någon utbildning av nya poliser sker för

närvarande inte, samtidigt som antalet nu verksamma poliser stadigt minskar.

Vi kan inte ställa oss bakom denna utveckling. Polisen måste enligt vår

uppfattning tillföras ökade resurser för att kunna möta framtidens krav och

samtidigt fungera effektivt och rättssäkert. Särskilt viktigt är det att

utbildningen av ytterligare poliser kommer i gång snarast.

Även om något besparingskrav inte läggs på polisen under innevarande år

medför kostnaderna för anpassningen till det kommande Schengensamarbetet i

praktiken besparingar inom polisorganisationen.

Vid behandlingen av årets budgetproposition föreslog vi att ett i

förhållande till regeringens förslag ökat anslag för 1997 om 125 miljoner

kronor skulle beviljas för att redan omgående kunna återuppta

polisutbildningen samt för att kompensera för kostnaderna för anpassningen

till det kommande Schengensamarbetet.

2. Säkerhetspolisens register (mom. 4)

Sivert Carlsson (c) anför:

Möjligheterna att få tillgång till Säkerhetspolisens register är i dag mycket

begränsade. När det gäller äldre handlingar som skulle kunna vara av stort

historiskt intresse för allmänheten är detta olyckligt. En generell hänvisning

till rikets säkerhet är knappast hållbar vad gäller handlingar som är ett

halvt sekel gamla. Jag anser därför att uppgifter som finns i

Säkerhetspolisens register skall vara tillgängliga för allmänheten 50 år efter

det att de registrerades där. Med hänsyn till det pågående arbetet avstår jag

dock från att nu framställa något yrkande i saken.

3. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson

(m) anför:

Vi är naturligtvis positivt inställda till ett ökat samarbete mellan tullen

och polisen om myndigheterna inte slås samman, vilket vi i första hand

förordar. Vi måste dock konstatera att det har visat sig svårt för tull och

polis att vidmakthålla tidigare organiserad samverkan på grund av det minskade

ekonomiska utrymmet. Även om samverkan inte bara innebär en kvalitetshöjning

utan också en effektivisering har de stora nedskärningar som gjorts inneburit

försämringar vad gäller möjligheterna att avsätta personal för samverkan

mellan myndigheterna.

4. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9)

Alice Åström (v) anför:

Frågan om formerna för det interna utredningsarbetet inom polisen är i behov

av en ordentlig och opartisk översyn. För att allmänheten skall hysa tilltro

till en sådan utredning är det sistnämnda inte minst viktigt. Jag beklagar

därför att man från Riksåklagarens och Rikspolisstyrelsens sida inte valt en

från verksamheten oberoende utredare utan en åklagare. Oavsett vilket resultat

denne kommer fram till finns det enligt min mening en uppenbar risk att

arbetet kommer att betraktas som ytterligare en internutredning och att

resultatet därför möts med misstro.

5. Kyrkofrid (mom. 10)

Alice Åström (v) anför:

Det finns enligt min mening mycket som talar för att människor på flykt

behöver särskilda åtgärder till sitt skydd. Jag anser därför att någon form av

kyrkofrid bör införas. För att inte oönskade effekter skall uppstå, som t.ex.

att kriminella skulle komma att omfattas av detta skydd, krävs en klar och

tydlig lagstiftning. Det är emellertid enligt min mening oklart hur en sådan

lagstiftning skulle kunna utformas. Jag är därför inte beredd att nu

framställa något yrkande i saken.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................3

Polisutbildningen 3

Frågor angående Säkerhetspolisen m.m. 4

Översyn av Säkerhetspolisens organisation och verksamhet 4

Säkerhetspolisens register 5

Registernämnden 6

Registrering och kontroll 6

Beredskapspoliser m.m. 8

Samarbete mellan tull och polis 10

Interna utredningar inom polisväsendet 11

Kyrkofrid 11

Verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut 12

Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang 13

Klotter 15

Genteknikens användning i brottmål 16

Uniformerad polis 17

Polisanmälan på Internet 17

Hemställan 17

Reservationer........................................19

1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1) 19

2. Polisutbildning i miljörätt (mom. 2) 19

3. Säkerhetspolisens verksamhet (mom. 3) 20

4. Registernämnden (mom. 5) 20

5. Registrering och kontroll (mom. 6) 21

6. Beredskapspolis m.m. (mom. 7) 21

7. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 21

8. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 22

9. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 23

10. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 23

11. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9) 24

12. Kyrkofrid (mom. 10) 24

13. Bevakningskostnader m.m. vid idrottsevenemang (mom. 12) 24

14. Genteknikens användning i brottmål (mom. 14) 25

15. Uniformerad polis (mom. 15) 25

Särskilda yttranden..................................26

1. Antagningen till Polishögskolan (mom. 1) 26

2. Säkerhetspolisens register (mom. 4) 26

3. Samarbete mellan tull och polis (mom. 8) 26

4. Interna utredningar inom polisväsendet (mom. 9) 27

5. Kyrkofrid (mom. 10) 27