Bet. 1996/97:JuU16

Justitieutskottets betänkande

1996/97:JUU16

Delgivning med aktiebolag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen m.m.

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

JuU16

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett regeringsförslag om ett nytt

förfarande för delgivning med aktiebolag. Det nya förfarandet skall kallas

särskild delgivning med aktiebolag. Förfarandet innebär att ett aktiebolag

under vissa förutsättningar skall kunna delges genom att en handling skickas i

lösbrev till bolaget utan krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den

postadress som bolaget låtit registrera i aktiebolagsregistret. Ett

kontrollmeddelande om delgivningen skickas till adressen, och delgivning skall

anses ha skett viss tid efter det att kontrollmeddelandet avsändes.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. När det gäller den

tidsfrist efter vars utgång delgivning skall anses ha skett, föreslår dock

utskottet att den bestäms till tre veckor i stället för två veckor som

regeringen föreslagit.

Till betänkandet har fogats sju reservationer.

Propositionen m.m.

I proposition 1996/97:132 (Justitiedepartementet) har regeringen föreslagit

att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

Till grund för regeringens förslag ligger en inom Justitiedepartementet

upprättad promemoria, Promemoria om delgivning med aktiebolag (dnr Ju

94/4263). Promemorian har remissbehandlats.

I samband med propositionen behandlar utskottet fyra motioner, som väckts

med anledning av propositionen.

Lagförslagen, som har granskats av Lagrådet, har fogats till betänkandet, se

bilaga 1.

Motionerna

1996/97:Ju17 av Rolf Åbjörnsson (kd) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget

om delgivning genom s.k. särskild delgivning med aktiebolag.

1996/97:Ju18 av Gun Hellsvik m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att PRV:s nuvarande registreringsrutiner bör ses över och åtgärdas

före det föreslagna delgivningsförfarandets ikraftträdande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tidpunkten då ett bolag skall anses delgivet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att även andra juridiska personer bör omfattas av det nya

delgivningsförfarandet.

1996/97:Ju19 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till

ändring i delgivningslagen att kraven på inledande delgivningsförsök av

rättssäkerhetsskäl sätts högre i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till

ändring av delgivningslagen att delgivning genom den nya delgivningsformen

särskild delgivning med aktiebolag av rättssäkerhetsskäl skall anses ha skett

först när fyra veckor har förflutit från det att kontrollmeddelandet sänts i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen - vid avslag på yrkandena 1 och 2 - beslutar om sådan

ändring av regeringens förslag till ändring av delgivningslagen att delgivning

av stämningsansökningar och andra handlingar genom vilka ett förfarande vid

domstol inleds inte skall tillåtas delges genom särskild delgivning med

aktiebolag,

4. att riksdagen - vid avslag på yrkandena 1, 2 och 3 - avslår proposition

1996/97:132.

1996/97:Ju20 av Alice Åström och Per Rosengren (v) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till ändring i

delgivningslagen (1970:428) att tidpunkten när delgivning ansetts ha skett

infaller tre veckor efter att meddelandet skickades med post.

Utskottet

Bakgrund

Delgivning är ett sätt att i rättsligt reglerade former få rimliga garantier

för att en viss handling, eller innehållet i den, når sin adressat.

Bestämmelser om delgivning i allmänhet finns i delgivningslagen (1970:428;

DL). Andra bestämmelser om delgivning finns i rättegångsbalken (RB) samt i

delgivningsförordningen (1979:101). Härutöver finns delgivningsregler i ett

stort antal andra författningar.

Som en följd av problem som visat sig vid tillämpning av delgivningsreglerna

har lagbestämmelserna härom setts över vid ett flertal tillfällen, se

1990/91:JuU8 med hänvisningar. Under 1990-talet har inte minst problemen med

delgivning av aktiebolag varit uppmärksammade (jfr prop. 1992/93:68,

1992/93:LU14, rskr. 62).

DL gäller delgivning i mål och ärenden vid domstolar och andra myndigheter.

Delgivning av en handling kan ske genom att den sänds med post eller lämnas

med bud till den som söks för delgivning. Bevis om delgivning utgörs i dessa

fall av delgivningskvitto eller mottagningsbevis. Förfarandet benämns ordinär

delgivning. Delgivning kan också ske i särskild ordning genom s.k. särskild

postdelgivning och genom stämningsman, vars intyg om att delgivning skett

utgör fullt bevis därom. I vissa fall kan delgivning ske per telefon eller

genom kungörelse ( 3 § DL).

Om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna, får ordinär

delgivning med den som är part eller som har liknande ställning i ett mål

eller ärende ske genom att myndigheten sänder handlingen med post till den

sökte under hans senast kända adress och minst en dag senare skickar ett

meddelande om att handlingen har sänts. Detta delgivningssätt, som kallas

förenklad delgivning, får bara användas, om den sökte har underrättats om att

det kan komma att användas i målet eller ärendet. Delgivningssättet får som

regel inte användas i fråga om stämningsansökningar eller andra handlingar

genom vilka förfarandet vid myndigheten inleds (3 a § DL).

När det gäller delgivning med juridiska personer, skall handlingen

överbringas till någon som har rätt att företräda den juridiska personen

eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknar den juridiska

personen behörig ställföreträdare men finns det någon som har rätt att

sammankalla dem som beslutar i den juridiska personens angelägenheter,

överbringas handlingen till denne. Har ett försök till delgivning med

ställföreträdare eller sammankallande misslyckats eller bedöms

delgivningsförsök som utsiktslösa, får handlingen överbringas till en

suppleant för en behörig ställföreträdare (9 § DL).

Av de nu nämnda bestämmelserna i DL jämförda med 8 kap. 11 §

aktiebolagslagen (1975:1385; ABL) följer, att delgivning med aktiebolag

normalt skall ske genom ledamot av styrelsen eller särskilt förordnad

firmatecknare, om det finns en sådan. När ett aktiebolag saknar behörig

ställföreträdare, har vissa domstolar ansett sig kunna delge bolaget genom

revisor, revisorssuppleant eller enskild aktieägare, under hänvisning till att

sådana personer enligt 9 kap. 8 § ABL har rätt att begära att länsstyrelse

kallar till bolagsstämma i bolaget. Rättspraxis är dock motstridig på denna

punkt, se JO 1994/95

s. 24 f.

Har bolaget ombud i målet eller ärendet, kan delgivning i de flesta fall ske

med denne (11 § DL). Om den företrädare för bolaget som söks för delgivning

inte anträffas, kan delgivning med bolaget ske genom att handlingen lämnas

till anställd på bolagets kontor, om företrädaren arbetar där, eller till

någon som bor i företrädarens bostad eller arbetar på samma arbetsplats (12

och 13 §§ DL). I dessa fall skall dock ett meddelande att handlingen lämnats

sändas med post till den sökte företrädarens eller den juridiska personens

vanliga adress.

Slutligen gäller enligt DL att om bl.a. ett aktiebolag saknar registrerad

behörig ställföreträdare och bolaget inte heller utsett någon som kan ta emot

delgivningar på bolagets vägnar samt försök till delgivning enligt de

subsidiära bestämmelserna misslyckats eller bedömts som utsiktslösa, får

bolaget delges genom kungörelse (16 § tredje stycket DL). Utan att det

uttryckligen anges i lagen anses i denna situation ett aktiebolag även kunna

delges en handling genom att den överbringas till samtliga aktieägare (jfr NJA

II 1971 s. 27).

Ett nybildat aktiebolag blir en juridisk person, dvs. erhåller

rättssubjektivitet, genom att registreras i det av Patent- och

registreringsverket (PRV) förda aktiebolagsregistret. Vid registreringen skall

bolaget anmäla sin postadress (2 kap. 9 § ABL jämförd med 2 §

aktiebolagsförordningen (1975: 1387; ABF). Ändrar bolaget sin adress, skall

den nya adressen genast anmälas för registrering ( 8 kap. 15 § tredje stycket

ABL). Det skall alltså finnas en aktuell adress registrerad för bolaget under

hela dess livstid.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att delgivning med aktiebolag under vissa

förutsättningar skall kunna ske genom att en handling skickas i lösbrev utan

krav på kvittens. Handlingen skall skickas till den postadress som bolaget

låtit regi-strera i aktiebolagsregistret hos Patent- och registreringsverket.

På samma sätt som vid förenklad delgivning skall ett kontrollmeddelande om

delgivningen skickas till adressen. Delgivningssättet skall bara få användas

om det inte är olämpligt med hänsyn till omständigheterna. Delgivning med

aktiebolaget skall normalt anses ha skett två veckor efter att

kontrollmeddelandet avsänts. Det föreslagna delgivningsförfarandet kallas

särskild delgivning med aktiebolag.

Enligt förslaget skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av

åtminstone ett delgivningsförsök med någon behörig ställföreträdare. Om det

bedöms som utsiktslöst behöver något sådant försök inte göras.

Särskild delgivning med aktiebolag föreslås kunna användas för delgivning av

alla slags handlingar. Det skall endast kunna användas av myndigheter.

Om den i aktiebolagsregistret angivna adressen inte existerar, om uppgiften

är inaktuell eller på annat sätt felaktig eller om adressuppgift helt saknas

skall delgivning med aktiebolaget få ske genom kungörelse.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

Överväganden

Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag

I motion Ju18 (m) förordas att det nya delgivningssättet skall omfatta även

andra juridiska personer än aktiebolag, t.ex. ekonomiska föreningar.

Motionärerna anför till stöd för sitt yrkande bl.a. att medlemmar i ekonomiska

föreningar inte är personligen ansvariga för föreningens förbindelser och att

sådana föreningar liksom vissa andra juridiska personer har skyldighet att

registrera bl.a. sina adresser i handelsregistret.

I propositionen anförs att viss registreringsskyldighet finns även för andra

juridiska personer än aktiebolag. Bl.a. handelsbolag och ekonomiska föreningar

har viss skyldighet att registrera uppgifter enligt handelsregisterlagen

(1974:157). Registreringsskyldighet enligt nämnda lag åligger emellertid också

enskilda näringsidkare och delägare i enkla bolag som driver

näringsverksamhet. Dessa former av näringsverksamhet ligger typiskt sett nära

handelsbolagen och präglas ofta av verksamhet som är av mindre omfattning

eller av mindre kontinuerligt slag. Det kan många gånger vara en slump om ett

bolag bildas eller inte, och enbart den omständigheten att enskilda personer

bildat ett bolag bör inte medföra att de särbehandlas i delgivningshänseende.

I ideella och ekonomiska föreningar kan inte generellt ställas så höga krav på

den inre organisationen som i aktiebolag. Reformen bör därför i ett första

steg begränsas till sådana bolag. Om en senare utvärdering visar att det finns

förutsättningar att utvidga möjligheterna till delgivning genom lösbrev till

att gälla även andra juridiska personer än aktiebolag, kommer regeringen att

återkomma till denna fråga, heter det i propositionen (s. 18).

Utskottet vill härtill anföra följande. Ekonomiska föreningar regleras i

lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (EkFL). Lagen är - i likhet med

tidigare lagstiftning om ekonomiska föreningar - i åtskilliga avseenden

påverkad av aktiebolagslagstiftningen. Sålunda gäller för en ekonomisk

förening att för dess förbindelser svarar endast dess tillgångar, dvs. att

föreningens medlemmar inte svarar med mer än sina insatser, och att föreningen

förvärvar rättssubjektivitet genom registrering. Enligt EkFL är föreningens

högsta beslutande organ föreningsstämman (7 kap. 1 §). Föreningen skall ha en

styrelse med minst tre ledamöter (6 kap. 1 §) samt minst en revisor (8 kap. 1

§). En ekonomisk förening skall i vissa fall utse en verkställande direktör (6

kap. 3 §). Styrelsen företräder den ekonomiska föreningen och tecknar dess

firma enligt bestämmelser som i sak motsvarar vad som gäller för aktiebolag (6

kap. 11 §).

Ekonomiska föreningar registreras i det av PRV förda föreningsregistret (15

kap. 1 §). När en ekonomisk förening registreras för första gången skall den

enligt 4 § 1 förordningen (1987:978) om ekonomiska föreningar regi-strera sin

postadress. Om föreningens postadress ändras, skall föreningen genast anmäla

det för registrering (6 kap. 15 § EkFL).

I fråga om andra juridiska personer gäller enligt handelsregisterlagen

(1974:157) att handelsbolag och ideella föreningar som driver

näringsverksamhet är skyldiga att registrera bl.a. adressuppgifter i det av

PRV förda handelsregistret. För handelsbolag gäller enligt lagen (1980:1102)

om handelsbolag och enkla bolag att bolagsmännen svarar solidariskt för

bolagets förpliktelser; kommanditdelägare dock endast med vad han åtagit sig.

Några bestämmelser om handelsbolags organisation upptar lagen inte. Någon

allmän reglering av ideella föreningar finns inte.

När det gäller stiftelser, framgår av 10 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220)

att vissa stiftelser skall anmälas för registrering i det av respektive

länsstyrelse förda stiftelseregistret. Stiftelsen skall därvid enligt 10 kap.

2 § samma lag registrera bl.a. sin postadress.

Mot bakgrund av det anförda vill utskottet framhålla att en ekonomisk

förening, såväl i sin egenskap av en association, vars medlemmar som regel

inte svarar för dess förbindelser, som i fråga om inre organisation och

skyldighet att hålla den registrerade adressen aktuell, väl kan jämföras med

ett aktiebolag. De skäl som anförs i propositionen för att inte låta

ekonomiska föreningar omfattas av det föreslagna delgivningssättet framstår

därför inte som helt odiskutabla, även om utskottet kan instämma i synpunkten

att kraven på ekonomiska föreningars inre organisation inte generellt kan

ställas lika högt som på aktiebolags. Enligt utskottets mening kan det därför

vara lämpligt att tills vidare avvakta med att låta de nya reglerna omfatta

även ekonomiska föreningar. Utskottet noterar att regeringen i propositionen

uttalat att den i framtiden kan komma att återkomma till frågan om

delgivningssättet bör kunna omfatta även andra juridiska personer än

aktiebolag. Utskottet tillstyrker alltså regeringsförslaget i denna del.

Vad gäller andra juridiska personer såsom handelsbolag och ideella

föreningar, ansluter sig utskottet till vad som anförs i propositionen. Med

det anförda avstyrker utskottet bifall till motion Ju18 i denna del.

Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.

I motion Ju19 (fp) anförs, att det inte bör vara tillräckligt med ett

delgivningsförsök med behörig ställföreträdare innan särskild delgivning med

ett aktiebolag får tillgripas. Lagtexten bör, enligt motionen, ställa krav på

att särskild delgivning måste föregås av flera försök till delgivning med

behörig ställföreträdare samt även av försök till delgivning med suppleant och

sådan s.k. surrogatdelgivning som avses i 12 och 13 §§ DL.

I propositionen anförs i denna fråga att särskild delgivning med aktiebolag

av rättssäkerhetsskäl bör föregås av något inledande försök till delgivning

med en behörig företrädare för bolaget. Det skall alltså vara tillräckligt med

ett delgivningsförsök i varje delgivningsärende. Försöket till delgivning kan

ske t.ex. genom att myndigheten skickar försändelsen med mottagningsbevis till

bolaget eller till en företrädare för bolaget på en för myndigheten känd

adress. Regeringen framhåller i propositionen att det föreslagna

delgivningssättet - i likhet med vad som gäller vid förenklad delgivning

enligt 3 a § DL - inte skall få användas, om det är olämpligt med hänsyn till

omständigheterna. Särskild delgivning bör t.ex. inte användas vid delgivning

med ett fåmansbolag under semestertid eller om myndigheten känner till att den

registrerade adressen är oanvändbar för delgivning (prop. s. 20 f och s. 27

f).

Utskottet vill understryka att det i propositionen föreslagna

delgivningssättet är avsett att komma till rätta med en del av de betydande

problem som förekommer i samband med delgivning med juridiska personer.

Särskild delgivning skall föregås av ett försök till delgivning med behörig

ställföreträdare för bolaget eller, om sådan saknas, någon som har rätt att

sammankalla bolagsstämman. Genom detta krav på ett föregående

delgivningsförsök tillgodoses, enligt utskottets uppfattning, rimliga krav på

rättssäkerhet. Att, som förordas i motionen, uppställa krav på föregående

delgivningsförsök i liknande omfattning som förutsätts för

kungörelsedelgivning enligt nuvarande 16 § tredje stycket DL skulle kraftigt

begränsa värdet av reformen. Utskottet avstyrker motion Ju19 i denna del.

Tidpunkten för delgivning

I motionerna Ju18 (m) och Ju19 (fp) yrkas att delgivning, vid särskild

delgivning med aktiebolag, skall anses ha skett när fyra veckor förflutit från

det att kontrollmeddelandet om delgivning skickades med post. I motion Ju20

(v) yrkas att tidsfristen skall vara tre veckor.

Enligt regeringens i propositionen uttalade uppfattning kan det krävas att

ett seriöst skött aktiebolag utför någon form av kontroll av den post som

anländer till bolaget åtminstone en gång var fjortonde dag. Som regel har

bolaget, sägs det i propositionen, genom det delgivningsförsök som normalt

skall föregå det föreslagna delgivningssättet, fått kännedom om att bolaget är

eftersökt. Härtill kommer att den delgivne alltid har en viss frist, inom

vilken han kan reagera på den delgivna handlingen. Att fristen räknas från den

dag kontrollmeddelandet skickades innebär också en viss förlängning av den tid

bolaget har att svara på den delgivna handlingen. Två veckor får därför anses

vara en tillräcklig tidrymd, anför regeringen. I propositionen framhålls

vidare att delgivning inte bör anses ha skett, om det framstår som osannolikt

att handlingen kommit fram, t.ex. därför att delgivningshandlingen kommit i

retur (prop. s. 23 f).

Utskottet delar regeringens uppfattning om behovet av effektivare metoder

för delgivning med juridiska personer. Utskottet anser emellertid att den

föreslagna frist - två veckor från det att kontrollmeddelandet avsändes -

efter vars utgång delgivning med bolaget skall anses ha skett är alltför kort.

Har bolagets ställföreträdare varit frånvarande under en tid, på grund av

t.ex. sjukdom eller semester, kan en alltför kort frist innebära att en

tredskodom eller annat avgörande meddelats mot bolaget under hans frånvaro. En

sådan ordning är inte acceptabel från rättssäkerhetssynpunkt.

Delgivningsfristen bör därför förlängas. En rimlig avvägning mellan

rättssäkerhet och effektivitet uppnås, enligt utskottets mening, om denna

frist i enlighet med vad som yrkas i motion Ju20 bestäms till tre veckor.

Utskottet tillstyrker motion Ju 20 samt avstyrker i konsekvens härmed

motionerna Ju 18 och Ju19 i nu ifrågavarande delar.

Patent- och registreringsverkets registreringsrutiner

I motion Ju18 (m) yrkas att PRV:s rutiner för registrering av aktiebolags

adresser redan innan lagförslaget träder i kraft bör ses över i syfte att

åstadkomma snabbare registreringar.

Den med motionsyrkandet avsedda frågan behandlas inte i propositionen.

Enligt vad utskottet inhämtat från PRV varierar den tid inom vilken ett

aktiebolag kan få en anmälan om ändrad adress registrerad. Avser anmälan

enbart en adressförändring registreras denna omgående, dvs. normalt samma dag

som anmälan diarieförs. Om däremot anmälan om adressändring sker samtidigt med

anmälan för registrering enligt ABF av något annat förhållande, t.ex.

ändringar av bolagsordningen, handläggs hela ärendet färdigt innan

adressändringen registreras. I komplicerade ärenden kan tidsutdräkten komma

att uppgå till flera veckor. För det fall det nu förevarande lagförslaget

antas av riksdagen, kommer emellertid PRV att ändra sina registreringsrutiner

i fråga om aktiebolags adressanmälningar så att dessa, oavsett om de ingår i

något annat anmälningsärende eller ej, alltid kommer att registreras omgående.

Enligt utskottets uppfattning kommer de av PRV aviserade nya

registreringsrutinerna att tillgodose motionärernas önskemål. Någon åtgärd

från utskottets sida är således inte erforderlig. Utskottet avstyrker motion

Ju18 i nu behandlad del.

Handlingar som får delges genom särskild delgivning

I motion Ju19 (fp) yrkas att - för det fall motionens yrkanden om föregående

delgivningsförsök och delgivningsfrist inte vinner bifall - särskild

delgivning med aktiebolag inte skall få användas för delgivning av

stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka ett förfarande vid

domstol inleds.

Enligt lagförslaget skall särskild delgivning med aktiebolag få användas för

delgivning av alla slags handlingar, även stämningsansökningar och andra

handlingar genom vilka ett förfarande vid domstol eller annan myndighet

inleds. I propositionen anförs att behovet av effektiv delgivning är som

störst vid delgivning av handlingar av detta slag, eftersom det ofta är när

ett förfarande inleds som störst arbete måste läggas ned på delgivningen. Det

är också i detta skede som de flesta rättsförlusterna kan uppstå, om

delgivning inte kan ske. Regeringen framhåller också att handlingar som inte

inleder ett mål eller ärende redan enligt gällande rätt kan delges ett

aktiebolag genom lösbrev, under de förutsättningar som gäller för förenklad

delgivning enligt 3 a § DL (prop. s. 25).

Utskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen att behovet av

effektiv delgivning är särskilt stort, när det gäller handlingar genom vilka

ett förfarande vid domstol eller annan myndighet inleds. Alldeles särskilt

torde detta gälla handlingar genom vilka ett mål eller ärende anhängiggörs vid

domstol, t.ex. stämningsansökningar eller ansökningar om försättande i

konkurs. Som utskottet tidigare anfört är lagförslaget utformat så att det

tillgodoser rimliga rättssäkerhetsgarantier. Utskottet avstyrker motion Ju19 i

ifrågavarande del.

Avslag på propositionen

I motion Ju17 (kd) yrkas avslag på propositionen. I motion Ju19 (fp) yrkas

likaledes avslag på propositionen, under förutsättning att motionärernas

yrkanden i fråga om behörig ställföreträdare, delgivningsfrist och handlingar

som får omfattas av det föreslagna delgivningssättet inte vinner bifall.

Till stöd för sina yrkanden anför motionärerna att det föreslagna

delgivningssättet inte tillgodoser rimliga krav på rättssäkerhet. I motion

Ju17 framhålls att postbefordran av lösbrev i dag är osäker och att

lagstiftning som på det sätt som sker i förslaget prioriterar effektivitet

framför rättssäkerhet riskerar att underminera medborgarnas tilltro till

rättsväsendet.

Utskottet har ovan behandlat ett antal motionsyrkanden, vilka angripit det

förevarande lagförslaget utifrån rättssäkerhetssynpunkter. Utskottet har på

dessa enskilda punkter funnit lagförslaget väl motsvara rättssäkerhetens krav.

Det finns, enligt utskottets uppfattning, anledning att på nytt erinra om att

det i dag råder betydande problem, när det gäller delgivning av juridiska

personer. Dessa problem vållar stora kostnader, inte endast för de domstolar

och myndigheter som har att ombesörja delgivning, utan också för

samhällsekonomin därigenom att de försvårar verkställandet av rättmätiga

anspråk. Enligt utskottets uppfattning innebär lagförslaget, med den av

utskottet föreslagna ändringen beträffande delgivningsfristen, en rimlig

avvägning mellan önskemålet om effektivare delgivning med aktiebolag å ena

sidan och hänsynen till rättssäkerheten å den andra. Lagrådet har inte heller

funnit skäl till erinran mot lagförslagen. Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motion Ju17 samt till motion Ju19 i nu ifrågavarande del.

Övrigt

Utskottet har ingen erinran mot förslagen till lagar om ändring i lagen

(1973:1150) om förvaltning av samfälligheter och lagen (1981:533) om

fiskevårdsområden. I övrigt har utskottet ingenting att anföra med anledning

av propositionen och motionerna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande särskild delgivning med andra juridiska personer än

aktiebolag

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju18 yrkande 3 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 1 (m)

2. beträffande delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju19 yrkande 1 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 2 (fp)

3. beträffande tidpunkten för delgivning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju20 samt med avslag på

motionerna 1996/97:Ju18 yrkande 2 och 1996/97:Ju19 yrkande 2 godkänner

vad utskottet anfört,

res. 3 (m, fp)

4. beträffande Patent- och registreringsverkets

registreringsrutiner

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ju18 yrkande 1,

5. beträffande handlingar som får delges genom särskild delgivning

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju19 yrkande 3 godkänner vad

utskottet anfört,

res. 4 (fp) - villk.

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:132 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97:Ju19 yrkande 4 antar regeringens

förslag till

1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), dock med den ändringen

att 19 § ges den i bilaga 2 såsom utskottets förslag betecknade lydelsen,

2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

res. 5 (kd)

res. 6 (m) - villk.

res. 7 (fp) - villk.

Stockholm den 24 april 1997

På justitieutskottets vägnar

Gun Hellsvik

I beslutet har deltagit: Gun Hellsvik (m), Lars-Erik Lövdén (s), Birthe

Sörestedt (s), Sigrid Bolkéus (s), Märta Johansson (s), Ingbritt Irhammar (c),

Margareta Sandgren (s), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Alice Åström

(v), Maud Ekendahl (m), Kia Andreasson (mp), Rolf Åbjörnsson (kd), Helena

Frisk (s), Jeppe Johnsson (m), Christin Nilsson (s) och Cinnika Beiming (s).

Reservationer

1. Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag (mom. 1)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson

(m) anför:

Det nya delgivningssättet skall enligt propositionen endast kunna användas för

delgivning med aktiebolag. Vi anser emellertid att det finns skäl att låta det

nya delgivningssättet omfatta även andra juridiska personer än aktiebolag. Vad

gäller t.ex. en ekonomisk förening svarar dess medlemmar inte för föreningens

förbindelser, lika litet som aktieägarna i ett aktiebolag svarar för bolagets

förbindelser. Även i fråga om lagens krav på inre organisation och skyldighet

att hålla registrerad aktuell adress kan en ekonomisk förening jämföras med

ett aktiebolag. Men det kan finnas skäl att låta det nya delgivningssättet

omfatta även andra slag av juridiska personer. En sådan utvidgning av de nya

delgivningsreglernas tillämpningsområde skulle vara ägnad att ytterligare

effektivisera delgivningsförfarandet. Visserligen har regeringen uttalat i

propositionen att även andra juridiska personer än aktiebolag i framtiden kan

komma att omfattas av det nya delgivningssättet, under förutsättning att en

utvärdering visar att det är lämpligt. Enligt vår uppfattning bör emellertid

en utvidgning av de nya reglernas tillämpningsområde kunna göras redan nu. Det

får ankomma på regeringen att upprätta förslag till lagstiftning i den

riktning som vi nu förordat och snarast lägga fram det för riksdagen. I

avvaktan härpå godtar vi regeringens förslag. Vad vi nu med anledning av

motion Ju18 i denna del uttalat, bör riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande särskild delgivning med andra juridiska personer än

aktiebolag

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ju18 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i reservation 1.

2. Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. (mom. 2)

Siw Persson (fp) anför:

Enligt propositionen skall särskild delgivning med aktiebolag föregås av

åtminstone ett försök till delgivning med ordinarie ställföreträdare eller med

någon som har rätt att sammankalla bolagsstämman. Något ytterligare

delgivningsförsök skall dock inte vara nödvändigt, och inte heller skall

domstolen eller myndigheten behöva efterforska alternativa adresser för

ställföreträdare. Enligt min mening innebär den föreslagna ordningen alltför

stora risker för rättssäkerheten, framför allt för små aktiebolag. I sådana

bolag är ofta företagaren själv ensam styrelseledamot och någon närstående

till honom suppleant. Det kan tänkas många skäl, t.ex. sjukdom, semester eller

affärsresa, till varför en sådan styrelseledamot inte kan nås genom vare sig

ett inledande delgivningsförsök eller genom särskild delgivning med

aktiebolag.

Enligt Folkpartiet liberalernas uppfattning måste det av rättssäkerhetsskäl

krävas att domstolen eller myndigheten gör flera försök till delgivning med

ordinarie ställföreträdare. Även s.k. surrogatdelgivning enligt 12 och 13 §§

DL bör prövas. Lyckas inte dessa försök, måste försök till delgivning med

suppleant i den ordning som anges i 9 § andra stycket DL göras. Först därefter

bör särskild delgivning med aktiebolag få tillgripas. Det får ankomma på

regeringen att utarbeta förslag till kompletterande lagstiftning innan den nya

regleringen träder i kraft.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju19 yrkande 1 godkänner vad som

anförts i reservation 2.

3. Tidpunkten för delgivning (mom. 3)

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Siw Persson (fp), Maud Ekendahl (m)

och Jeppe Johnsson (m) anför:

Enligt propositionen skall särskild delgivning med aktiebolag anses ha skett

när två veckor förflutit från det att det s.k. kontrollmeddelandet skickades

med post och det inte med hänsyn till omständigheterna framstår som osannolikt

att handlingen före tvåveckorsfristen kommit fram till den registrerade

postadressen. Vi anser, i likhet med flera remissinstanser, att denna frist är

för kort. Även seriöst skötta mindre aktiebolag kan av personalskäl ha svårt

att alltid kontrollera posten var fjortonde dag. Vi anser att

delgivningsfristen bör bestämmas till fyra veckor. Härigenom tillgodoses

kravet på rättssäkerhet utan att delgivningsreformen förlorar i effektivitet.

Vårt ställningstagande föranleder ändring i regeringsförslaget enligt vad som

framgår av hemställan nedan.

Vi anser att utskottets hemställan under moment 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande tidpunkten för delgivning

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ju20 och med bifall till motionerna

1996/97:Ju18 yrkande 2 och 1996/97:Ju19 yrkande 2 godkänner vad som

anförts i reservation 3.

4. Handlingar som får delges genom särskild delgivning (mom. 5)

Under förutsättning av avslag på reservationerna 2 och 3

Siw Persson (fp) anför:

Vid avslag på reservationerna 2 och 3, vilka syftar till att stärka

rättssäkerheten för den som söks för delgivning, bör varken

stämningsansökningar eller andra handlingar genom vilka förfaranden vid

domstolar inleds kunna delges genom särskild delgivning med aktiebolag. Denna

delgivningsform bör i sådant fall endast kunna användas beträffande sådana

handlingar som i dag kan delges genom förenklad delgivning enligt 3 a § DL.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande handlingar som får delges genom särskild delgivning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju19 yrkande 3 godkänner vad som

anförts i reservation 5.

5. Lagförslagen (mom. 6)

Rolf Åbjörnsson (kd) anför:

Vi kristdemokrater delar den i propositionen uttalade uppfattningen att

delgivningsväsendet i dag inte fungerar väl. De i propositionen föreslagna

ändringarna i DL är emellertid enligt vår uppfattning inte förenliga med

rättssäkerhetens krav. Delgivning är ett utomordentligt betydelsefullt

instrument i rättslivet och syftar till att säkerställa att den som berörs av

ett förhållande också får kännedom om detsamma i sådan tid att han kan vidta

erforderliga åtgärder. Att, på sätt som sker i regeringens förslag, förlita

sig på postbefordran av lösbrev för delgivning är inte rimligt från

rättssäkerhetssynpunkt. Lagstiftaren bör inte på detta sätt låta

effektivitetshänsyn gå före rättssäkerhetens krav. Lagstiftning av förevarande

slag riskerar att undergräva människornas tilltro till rättsordningen.

Propositionen bör därför avslås av riksdagen.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97: Ju19

yrkande 4 avslår proposition 1996/97:132.

6. Lagförslagen (mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Gun Hellsvik (m), Anders G Högmark (m), Maud Ekendahl (m) och Jeppe Johnsson

(m) anför:

Vi anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:132 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ju17 och 1996/97:Ju19 yrkande 4 antar regeringens

förslag till

1. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428), dock med den ändringen

att 19 § ges den i bilaga 3 såsom reservanternas förslag betecknade

lydelsen,

2. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

3. lag om ändring i lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

7. Lagförslagen (mom. 6)

Under förutsättning av avslag på reservation 4

Siw Persson (fp) anför:

Vid avslag på reservation 4 kommer de nya reglerna att vara behäftade med

sådana brister från rättssäkerhetssynpunkt att de inte bör genomföras.

Propositionen bör alltså avslås av riksdagen.

Jag anser att utskottets hemställan under moment 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ju17 och motion 1996/97:Ju19

yrkande 4 avslår proposition 1996/97:132.

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring i

delgivningslagen (1970:428)

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

-------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| 19 § |

--------------------------------------------------------

|Delgivning har skett genom att den som söks för|

|delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på|

|vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte|

|kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den|

|anses ha kommit honom till handa samma dag som den|

|avhämtats av budet. |

| Förekommer vid särskild postdelgivning eller|

|stämningsmannadelgivning att den som sökes för|

|delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses|

|delgivning ändå ha skett. |

| Delgivning skall anses ha skett |

| enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är|

|tillgänglig och meddelandet delgivits, |

| enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att|

|meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn|

|till omständigheterna framstår som osannolikt att|

|handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram|

|till den söktes senast kända adress, |

| enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att|

|det blivit fullgjort som föreskrivs där, |

-------------------------------------------------------

|enligt 9 § tredje stycket | enligt 9 § tredje|

|när två veckor förflutit |stycket när tre veckor|

|från det att meddelandet |förflutit från det att|

|skickades med post och det |meddelandet skickades med|

|inte med hänsyn till |post och det inte med|

|omständigheterna framstår |hänsyn till|

|som osannolikt att |omständigheterna framstår|

|handlingen före |som osannolikt att|

|tvåveckorsfristens utgång |handlingen före|

|kommit fram till den |treveckorsfristens utgång|

|registrerade postadressen, |kommit fram till den|

| |registrerade postadressen,|

--------------------------------------------------------

|enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att|

|handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på|

|dörren till hans bostad, |

| enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om|

|kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit|

|fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. |

--------------------------------------------------------

Reservanternas förslag till ändring i utskottets förslag till lag om ändring i

delgivningslagen (1970:428)

-------------------------------------------------------

|Utskottets förslag |Reservanternas förslag |

-------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| 19 § |

--------------------------------------------------------

|Delgivning har skett genom att den som söks för|

|delgivning själv har mottagit handlingen, oavsett på|

|vilket sätt den kommit honom till handa. Har den sökte|

|kvitterat postförsändelse som hämtats av bud, skall den|

|anses ha kommit honom till handa samma dag som den|

|avhämtats av budet. |

| Förekommer vid särskild postdelgivning eller|

|stämningsmannadelgivning att den som sökes för|

|delgivning vägrar att taga emot handlingen, anses|

|delgivning ändå ha skett. |

| Delgivning skall anses ha skett |

| enligt 6 § andra stycket genom att handlingen är|

|tillgänglig och meddelandet delgivits, |

| enligt 3 a § när två veckor förflutit från det att|

|meddelandet skickades med post och det inte med hänsyn|

|till omständigheterna framstår som osannolikt att|

|handlingen före tvåveckorsfristens utgång kommit fram|

|till den söktes senast kända adress, |

| enligt 3 § tredje stycket, 12 eller 13 § genom att|

|det blivit fullgjort som föreskrivs där, |

-------------------------------------------------------

|enligt 9 § tredje stycket | enligt 9 § tredje|

|när tre veckor förflutit |stycket när fyra veckor|

|från det att meddelandet |förflutit från det att|

|skickades med post och det |meddelandet skickades med|

|inte med hänsyn till |post och det inte med|

|omständigheterna framstår |hänsyn till|

|som osannolikt att |omständigheterna framstår|

|handlingen före |som osannolikt att|

|treveckorsfristens utgång |handlingen före|

|kommit fram till den |fyraveckorsfristens utgång|

|registrerade postadressen, |kommit fram till den|

| |registrerade postadressen,|

--------------------------------------------------------

|enligt 15 § andra stycket sista punkten genom att|

|handlingen lämnats i den söktes hemvist eller fästs på|

|dörren till hans bostad, |

| enligt 17 § på tionde dagen efter beslutet om|

|kungörelsedelgivning under förutsättning att det blivit|

|fullgjort som föreskrivs i paragrafens första stycke. |

--------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen m.m.....................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................2

Bakgrund............................................2

Propositionens huvudsakliga innehåll................4

Överväganden........................................4

Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktie-

bolag.............................................4

Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m.6

Tidpunkten för delgivning.........................7

Patent- och registreringsverkets registreringsrutiner7

Handlingar som får delges genom särskild delgivning8

Avslag på propositionen...........................8

Övrigt............................................9

Hemställan..........................................9

Reservationer........................................10

1. Särskild delgivning med andra juridiska personer än aktiebolag

(mom. 1) 10

2. Delgivningsförsök med behörig ställföreträdare m.m. (mom. 2)11

3. Tidpunkten för delgivning (mom. 3)..............11

4. Handlingar som får delges genom särskild delgivning (mom. 5)12

5. Lagförslagen (mom. 6)...........................12

6. Lagförslagen (mom. 6)...........................13

7. Lagförslagen (mom. 6)...........................13

Bilagor

1. Regeringens lagförslag............................14

2. Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om

ändring i delgivningslagen (1970:428)

23

3. Reservanternas förslag till ändring i utskottets förslag till lag om

ändring i delgivningslagen (1970:428)

24