Bet. 1996/97:KrU1

Kulturutskottets betänkande

1996/97:KRU01

Kulturpolitik, m.m. (prop. 1996/97:3 och

prop. 1996/97:1 utgiftsområde 17)

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

KrU1

Sammanfattning

Allmänt

I betänkandet behandlar utskottet

regeringens förslag i proposition

1996/97:3 om kulturpolitiken.

Kulturutskottet behandlar också

regeringens förslag i

budgetpropositionen för 1997 om

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och medier. Dessa förslag

bygger i stor utsträckning på

överväganden som görs i

kulturpropositionen. Utskottet

särredovisar därför endast i begränsad

utsträckning utskottets förslag rörande

budgetpropositionen. Ett stort antal

motioner som har samband med

propositionerna behandlas tillsammans

med regeringsförslagen.

En relativt långtgående enighet om

förslagen i kulturpropositionen har

uppnåtts under utskottsbehandlingen.

Detta gäller bl.a. de kulturpolitiska

målen, om vilka samtliga partier utom

Moderata samlingspartiet och

Miljöpartiet kunnat ena sig. Ett icke

obetydligt antal av de reservationer som

fogats vid betänkandet rör begränsade

frågor. Den fråga som tilldragit sig

mest uppmärksamhet under

utskottsbehandlingen har varit den som

kommit att kallas museiflytten till

Göteborg . Härvidlag har

meningsmotsättningarna varit stora.

Detta gäller också förslaget att införa

en bibliotekslag. I det följande

redovisas de slutsatser utskottet kommit

fram till. Av innehållsförteckningen

framgår vilka reservationer och

särskilda yttranden som avgivits.

Nationella kulturpolitiska mål

I propositionen lägger regeringen fram

förslag till en fortsatt långsiktig

kulturpolitik. De kulturpolitiska målen

förändras. Fokuseringen på

yttrandefrihet, kulturell jämlikhet och

mångfald består. Utskottet föreslår att

det skall finnas sju nationella

kulturpolitiska mål medan regeringen

föreslår fem; utskottet anser bl.a. att

ett s.k. bildningsmål skall uppställas.

Litteratur och läsning

Frågor som rör litteratur och läsning

lyfts fram i propositionen. Utskottet

ansluter sig till regeringens bedömning

av vilken inriktning statens framtida

insatser för litteratur och språk bör

ha. En utredning skall analysera

förhållandena på bokmarknaden och

kulturtidskrifternas situation. I

betänkandet behandlas motioner som rör

utredningens arbete, liksom motioner som

syftar till att stärka svenska språkets

ställning.

Utskottet understryker bibliotekens

betydelse för samhället,

yttrandefriheten och demokratin.

Utskottet anser att det är

tillfredsställande att en bibliotekslag

nu föreslås som anger vissa

grundläggande principer för det

offentliga bibliotekssystemet, bl.a. om

avgiftsfrihet. Utskottet föreslår att

regeringens förslag till lag skall antas

av riksdagen, dock med vissa ändringar.

Redan i detta sammanhang förordar

utskottet viss översyn av lagen.

Utskottet anser att det finns anledning

att oroa sig över utvecklingen när det

gäller barns och ungdomars läsning och

tillgång till böcker och tillstyrker

därför regeringens förslag att inrätta

en ny stödform för inköp av litteratur

till folk- och skolbiblioteken.

Konstnärernas villkor

Inriktningen på de framtida insatserna

för konstnärerna skall vara att

konstnärerna skall kunna leva på

ersättningen för sitt arbete och att

bidragen endast skall ses som ett

komplement. Efter särskilda utredningar

avser regeringen att återkomma till

riksdagen år 1998 med förslag om de

egenföretagande konstnärernas villkor,

om vissa upphovsrättsliga frågor och om

relationen mellan kultur- och

arbetsmarknadspolitiken. En del av den

s.k. visningsersättningen skall avsättas

för individuell visningsersättning och

fördelas av föreningen Bildkonst

Upphovsrätt i Sverige (BUS). Medlen till

konstnärsbidrag, inkomstgarantier och

långtidsstipendier ökar liksom medlen

till utställningsersättning. Ett

internationellt ateljécentrum,

International Artists´ Studio Program in

Stockholm (IASPIS), inrättas.

Verksamheten med länskonstnärer

permanentas och utvidgas till alla län.

Utskottet har inte något att erinra mot

att regeringen låter vissa

konstnärsorganisationer nominera

ledamöter till en del av platserna i

styrelserna för Konstnärsnämnden och

Bildkonstnärsfonden.

Nytt bidragssystem för regional

kulturverksamhet

Ett nytt bidragssystem för regional

kulturverksamhet införs budgetåret 1997

för regionala teater-, dans- och

musikinstitutioner, regionala museer,

länsbibliotek, länskonstnärer samt

regionala resurscentrum för film och

video. Riksdagen beslutar om det totala

beloppet för varje område. Regeringen

beslutar om bidragsberättigade

institutioner och Statens kulturråd

resp. Filminstitutet fördelar bidragen i

form av s.k. stödenheter. Regeringen

avser besluta att en stödenhet skall

vara 100 000 kronor budgetåret 1997.

Fördelningen skall ske enligt av

riksdagen beslutade riktlinjer. Det

statliga regionala stödet förutsätter

bidrag från lokala och regionala

huvudmän av minst samma omfattning som

tidigare. Länsmusiken avses omfattas av

det nya stödsystemet från budgetåret

1998. En del av medlen som anvisas för

bidrag till regionala teater-, dans- och

musikinstitutioner och museer skall utgå

för tidsbegränsade riktade insatser. För

detta ändamål avsätts 2 % av

bidragsbeloppet år 1997, 4 % år 1998

och 6 % år 1999. De riktade insatserna

skall i första hand gälla arbete för att

nå nya publikgrupper, turnéverksamhet

inom och utom länet, samarbete över

konstområdesgränser samt samverkan

mellan professionella och amatörer.

Utskottet föreslår att riksdagen skall

begära en översyn av frågan huruvida

kulturutbudet från nationalscener eller

andra statligt finansierade

kulturinstitutioner i en kommun eller

ett landsting bör påverka det statliga

regionala stödet.

Dans, teater, musik

Uppdraget till nationalscenerna Operan

och Dramatiska teatern står fast.

Nationalscenerna, som skall vara ledande

föredömen inom sina områden, är hela

nationens angelägenhet. Kvalitet,

förnyelse och vård av det nationella

kulturarvet betonas. Nationalscenerna

undantas från den allmänna besparingen

på statlig verksamhet, men får - liksom

är fallet på övriga områden - inte full

kompensation för löneökningar. Ett

tidsbegränsat nationellt uppdrag inom

barn- och ungdomsteater inrättas för

utveckling, förnyelse och värnande om

konstnärlig kvalitet. Regeringen avser

att ge uppdraget till Backa teater i

Göteborg. Ett nationellt uppdrag inom

ungdomskultur av samma karaktär som inom

barn- och ungdomsteater inrättas.

Uppdraget avses ges till Kulturskolan

Rosteriet i Luleå. En särskild satsning

på Norrlands Musik och Dansteater och på

regionala dansensembler görs. Stödet

till fria teater- och dansgrupper och

Dansens Hus förstärks. Sametinget får i

uppdrag att undersöka förutsättningarna

för att etablera en fast samisk

teaterinstitution.

Regeringen avser att föreslå en

besparing på länsmusikorganisationen för

åren 1998 och 1999. Riksdagen kommer att

ta ställning till frågan när regeringens

förslag föreligger. Sedan försvaret för

något år sedan valt att inte stödja

Stockholms blåsarsymfoniker finansiellt,

läggs orkestern ned vid nyåret 1997.

Kulturutskottet föreslår att den civila

blåsmusikorkestern Göteborgsmusiken

skall bli berättigad till statligt stöd

inom det nya bidragssystemet för

regional kulturverksamhet.

Kulturutskottet föreslår att Göteborgs

symfoniker får använda beteckningen

nationalorkester. Ett tidsbegränsat

nationellt uppdrag inom musiken

inrättas. Regeringen kommer att ge

uppdraget till Stiftelsen Falun

Folkmusik Festival.

Filmen

Utskottet anser att det är glädjande att

inriktningen på de framtida insatserna

för filmen innebär att denna nu skall

ses som en del av kulturpolitiken. Det

är ett klart erkännande av filmens

ställning i kulturlivet. Utskottet

tillstyrker regeringens förslag att ett

särskilt stöd skall inrättas för

regionala resurscentrum för film och

video. Vidare tillstyrker utskottet att

ett nationellt uppdrag inrättas till

regional och lokal filmverksamhet med

tyngdpunkt på barn och ungdom.

Regeringen avser att för perioden

1997-1999 ge uppdraget till Film i Väst

i Alingsås.

Arkitektur och formgivning

I enlighet med Kulturutredningens

förslag avger regeringen för första

gången en arkitekturpolitisk

programförklaring och anger grunderna

för inriktningen på de framtida

insatserna för arkitektur och

formgivning samt redovisar de åtgärder

som hittills vidtagits. Kulturutskottet

välkomnar att arkitektur och formgivning

nu kommer att behandlas som ett eget

område tillhörande kultursektorn.

Museiområdet

I betänkandet behandlas en rad förslag

på museiområdet.

Samtidskonsten lyfts fram genom

satsningar på Moderna museet i

Stockholm, Rooseum i Malmö och

Bildmuseet i Umeå. Ett tidsbegränsat

nationellt uppdrag inrättas för

samtidskonsten. Uppdraget kommer att ges

till Malmö konsthall.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att Röhsska museet i Göteborg skall få

ett nätverksansvar för nutida

konsthantverk och formgivning. Utskottet

anför vissa synpunkter på avgränsningen

mellan denna uppgift för museet och den

uppgift som Statens konstmuseer har i

egenskap av ansvarsmuseum.

Även på museiområdet föreslås att ett

tidsbegränsat nationellt uppdrag skall

inrättas med inriktning på bl.a.

förnyelse av museiverksamheten.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Regeringen avser att ge uppdraget till

Stiftelsen Arbetets museum i Norrköping

för perioden 1997-1999.

Utskottet godtar förslag av regeringen

att Statens historiska museum skiljs

från Riksantikvarieämbetet och inrättas

som en egen myndighet den 1 januari

1998. Även ett förslag att lägga samman

Marinmuseum i Karlskrona inom Statens

försvarshistoriska museer med Statens

sjöhistoriska museer i Stockholm godtas

av utskottet, en förändring som

genomförs den 1 juli 1997. Utskottet

anser att den organisationskommitté som

skall förbereda sammanläggningen skall

få ett tilläggsuppdrag att redovisa

förutsättningarna för att lokalisera den

nya myndigheten till Karlskrona.

Ett regeringsförslag om att staten

skall överta huvudmannaskapet för

Etnografiska museet i Göteborg den 1

januari 1999 och att en samlad

etnografisk myndighet skall inrättas i

Göteborg tillstyrks. Myndigheten skall

innefatta Etnografiska museet i Göteborg

samt tre museer i Stockholm, nämligen

Folkens museum - etnografiska,

Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.

Regeringen avser att tillsätta en

organisationskommitté som skall få i

uppdrag att förbereda sammanförandet av

de fyra museerna och att skapa ett nytt

världskulturmuseum i Göteborg. Utskottet

anser att kommittén, som bör ha ett

parlamentariskt inslag, bör lämna

förslag till hur samarbetet mellan de

fyra enheterna inom den nya

museimyndigheten skall kunna utformas,

hur de skall samordna sin verksamhet

samt hur museilokalerna i Stockholm

skall disponeras. Utskottet understryker

att kommitténs arbete skall syfta till

att de tre befintliga museienheterna i

Stockholm inte skall flyttas till

Göteborg. Vidare framhålls att nya

former för exponering, publikkontakter

och andra aktiviteter bör prövas på det

nya museet i Göteborg. Utskottet anser

bl.a. att det nya museet bör anlägga ett

nytt perspektiv på sitt samarbete med

forskningsvärlden och inrikta sig på ett

tvärvetenskapligt arbetssätt.

Organisationskommittén bör därför

kartlägga samarbetet mellan de fyra

museerna och forskarvärlden.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att en ny myndighet skall inrättas och

vverta Stiftelsen Riksutställningars

verksamhet den 1 januari 1998.

Regeringen har sedan länge bemyndigande

att lämna garantier för lån till

statliga museer av föremål i utländsk

ägo. Utskottet tillstyrker att

bemyndigandet vidgas så att garantier

skall kunna lämnas även för föremål i

svensk ägo och till andra icke-

kommersiella utställare än statliga

museer. Ett genomförande av förslaget är

ägnat att tillgodose ett ofta framfört

önskemål om att bl.a. länsmuseer och

andra mindre museer skall kunna ordna

utställningar som eljest inte varit

möjliga med hänsyn till de höga

försäkringskostnaderna.

Viss kulturmiljöfråga

Med anledning av ett antal

motionsyrkanden behandlar utskottet

utförligt frågan om ansvarsfördelningen

på kulturmiljöområdet mellan

länsstyrelse och länsmuseum.

Arkiv

På arkivområdet föreslås inte några

förändringar.

Kulturåret 1998

För Kulturåret 1998 avsätts särskilda

medel för Kulturhuvudstadsåret samt för

projektet Kultur i hela landet 1998, som

skall komplettera

kulturhuvudstadsprojektet.

Mål- och resultatdialogen

Utskottet kommenterar regeringens

avsikter att utveckla mål- och

resultatdialogen. Utskottet betonar att

det är viktigt att de mål som ställs upp

inte är abstrakta och svåra att följa

upp. Återredovisningen till regeringen

och riksdagen skall göra det möjligt att

se hur prioriteringar gjorts och hur mål

och delmål uppnåtts.

Övriga budgetfrågor m.m.

I det föregående har utskottet i fråga

om den egentliga kultursektorn direkt

eller indirekt berört även budgetfrågor

för budgetåret 1997.

Utskottet godtar med få undantag

regeringens förslag i fråga om

medelsanvisningen. I det föregående har

redovisats att Göteborgsmusiken blir

berättigad till visst statligt stöd.

Millesgården får ett ökat anslag. I båda

fallen sker i enlighet med den nya

rambudgetmodellen finansieringen genom

omfördelning inom utgiftsområdet.

Då det gäller folkbildningsanslaget för

nästa budgetår finns skäl att redovisa

följande. En särskild

vuxenutbildningssatsning för dem som

behöver komplettera och bygga på sin

utbildning startar inom bl.a.

folkbildningen den 1 juli 1997.

Kommunerna svarar för den större delen

av utbildningen och kan välja

utbildningsanordnare, bl.a.

folkhögskolorna och studieförbunden. Vid

sidan av kommunerna får även

folkhögskolorna särskilda medel för

denna satsning redan fr.o.m. nyåret

1997. Medel för studieförbundens

särskilda kurser under det första

halvåret 1997, innan kommunernas

utbildningssatsning startar, anvisas

efter förslag av utbildningsutskottet

under utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. En besparing om

100 miljoner kronor görs på

folkbildningsanslaget. För vissa

fackliga och andra organisationers

uppsökande verksamhet och utbildning i

samhällsfrågor inför

vuxenutbildningssatsningen beräknas 40

miljoner kronor.

En besparing på idrottsanslaget görs

med 55 miljoner kronor i enlighet med

tidigare beslut av riksdagen och i

enlighet med regeringens förslag. Endast

en begränsad del av nedskärningen skall

drabba stödet till lokal

ungdomsverksamhet.

Då det gäller budgetavsnittet har

endast företrädaren för Miljöpartiet

reserverat sig. De övriga företrädarna

för oppositionspartierna har avgivit

särskilda yttranden. I såväl

reservationen som de särskilda

yttrandena har partierna kortfattat

redovisat sin allmänna syn på

kulturpolitiken och på stödet till

kulturen.

Inledning

I betänkandet behandlar kulturutskottet

dels proposition 1996/97:1 Förslag till

statsbudget för budgetåret 1997, m.m.

(budgetpropositionen), såvitt avser

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid jämte motioner,

dels proposition 1996/97:3 Kulturpolitik

jämte motioner.

Den del av sistnämnda proposition som

avser dagspress och taltidningar

(avsnitt 15.1) har överflyttats från

kulturutskottet till

konstitutionsutskottet, som behandlar

denna del av propositionen i sitt

betänkande 1996/97:KU1.

Riksdagen har den 22 november 1996 -

efter tillstyrkande av kulturutskottet

(yttr. 1996/97:KrU1y) och

finansutskottet (bet. 1996/97:FiU1) -

för budgetåret 1997 fastställt

regeringens förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid på 7 161 590 000

kronor (rskr. 1996/97:53). Regeringens

och oppositionspartiernas budgetförslag

redovisas i bilaga 4 till betänkandet.

De regler för budgetprocessen som

innevarande höst skall tillämpas för

första gången innebär bl.a. att

utskottet vid sin budgetberedning inte

får överskrida den av riksdagen

fastställda utgiftsramen. Inte heller

reservanter får föreslå utgifter inom

utgiftsområdet som sammanlagt

överskrider ramen.

Regeringens bedömningar av

medelsbehovet under de olika anslagen

inom utgiftsområdet och skälen för dem

återfinns i stor utsträckning i

proposition 1996/97:3 Kulturpolitik. I

detta betänkande redovisar utskottet

därför först förslagen i sistnämnda

proposition.

Propositionerna

För att regeringens förslag i

propositionerna skall kunna identifieras

har utskottet numrerat samtliga förslag

i dessa. Som en följd härav

överensstämmer den i propositionerna

gjorda numreringen i dessa inte med den

som redovisas i det följande.

Proposition 1996/97:3 Kulturpolitik

Regeringen (Kulturdepartementet) har i

proposition 1996/97:3 Kulturpolitik

föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till bibliotekslag,

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1992:318) om överlämnande av

förvaltningsuppgifter inom

Kulturdepartementets verksamhetsområde,

3. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om de nationella

kulturpolitiska målen,

4. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om individuell

visningsersättning (avsnitt 6.2),

5. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om utökat uppdrag

för Konstnärsnämnden vad gäller det

internationella konstnärsutbytet

(avsnitt 6.5.2),

6. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om inrättandet av

ett statligt stöd för verksamhet med

länskonstnärer (avsnitt 6.6),

7. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om grunderna för ett

nytt statligt stöd för inköp av

litteratur till folk- och

skolbiblioteken (avsnitt 7.3),

8. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om tidsbegränsat

nationellt uppdrag till barn- och

ungdomsteater (avsnitt 8.3),

9. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om inriktningen på

Svenska Rikskonserters verksamhet

(avsnitt 10.3),

10. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om tidsbegränsat

nationellt uppdrag inom området musik

(avsnitt 10.5),

11. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om tidsbegränsat

nationellt uppdrag inom området

ungdomskultur (avsnitt 8.5),

12. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om inrättande av ett

bidrag till regionala resurscentrum för

film och video (avsnitt 11.4),

13. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om tidsbegränsat

nationellt uppdrag till regional och

lokal filmverksamhet med tyngdpunkt på

barn och ungdom (avsnitt 11.5),

14. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om att Röhsska

museet skall få ett nätverksansvar för

nutida konsthantverk och formgivning

(avsnitt 12.3),

15. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om en vidgad uppgift

för Statens konstråd (avsnitt 13.3),

16. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om att Nämnden för

utställningar av nutida svensk konst i

utlandet skall upphöra och att

uppgifterna skall övertas av Statens

konstmuseer, Moderna museet (avsnitt

13.5),

17. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om tidsbegränsat

nationellt uppdrag inom området

samtidskonst (avsnitt 13.6),

18. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om tidsbegränsat

nationellt uppdrag inom museiområdet

(avsnitt 14.4.3),

19. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om skiljande av

Statens historiska museer från

Riksantikvarieämbetet och inrättande som

en egen ny myndighet (avsnitt 14.4.4),

20. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om sammanläggning av

Marinmuseum i Karlskrona med Statens

sjöhistoriska museer (avsnitt 14.4.5),

21. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om statligt

övertagande av huvudmannaskapet för

Etnografiska museet i Göteborg och

inrättande av en samlad etnografisk

museimyndighet förlagd till Göteborg

innefattande även Folkens museum -

etnografiska, Medelhavsmuseet och

Östasiatiska museet (avsnitt 14.4.7),

22. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om inrättande av en

ny myndighet som tar över Stiftelsen

Riksutställningars verksamhet (avsnitt

14.4.9),

(23.-26. avser dagspress och

taltidningar: förslagen har behandlats i

konstitutionsutskottets betänkande

1996/97:KU1).

27. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om riktlinjerna för

ett enhetligt utformat bidragssystem för

regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner, regionala museer,

länsbibliotek, länskonstnärer samt

regionala resurscentrum för film och

video (avsnitt 18.1),

28. att riksdagen godkänner de

ekonomiska förpliktelser för staten som

följer av avtalet mellan staten och En

Bok För Alla AB för perioden 1997- 1999

(avsnitt 7.5),

29. att riksdagen medger att det

allmänna bemyndigande att lämna

utställningsgarantier som riksdagen

tidigare har meddelat regeringen

utvidgas i enlighet med förslaget

(avsnitt 14.4.10).

Budgetpropositionen för år 1997

Regeringen (Finansdepartementet) har i

proposition 1996/97:1 Förslag till

statsbudget för budgetåret 1997, m.m.

(budgetpropositionen) utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring av lagen

(1990:886) om granskning och kontroll av

filmer och videogram,

(2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1989:41) om TV-avgift: förslaget har

behandlats i kulturutskottets betänkande

1996/97:KrU3),

3. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Statens kulturråd

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet A 1. Statens

kulturråd,

4. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för statens bidrag

till Svenska riksteatern skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 1. Bidrag till Svenska

riksteatern, Operan, Dramatiska teatern,

Dansens Hus och Svenska rikskonserter,

5. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Operan, Dramaten,

Dansens Hus och Svenska rikskonserter

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet B 1. Bidrag till

Svenska riksteatern, Operan, Dramatiska

teatern, Dansens Hus och Svenska

rikskonserter,

6. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Talboks- och

punktskriftsbiblioteket skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet C 5. Talboks- och

punktskriftsbiblioteket,

7. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för statens bidrag

till LL-stiftelsen skall vara i enlighet

med vad regeringen förordar i avsnittet

C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur,

8. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för statens bidrag

till Sveriges Dövas Riksförbund för

produktion av videogram på teckenspråk

(Dövas TV) skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet C 7.

Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund

för produktion av videogram på

teckenspråk,

9. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för statens bidrag

till Svenska språknämnden och

Sverigefinska språknämnden skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet C 8. Bidrag till Svenska

språknämnden och Sverigefinska

språknämnden,

10. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Statens konstråd

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet D 1. Statens

konstråd,

11. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Nämnden för

hemslöjdsfrågor skall vara i enlighet

med vad regeringen förordar i avsnittet

D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor,

12. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Konstnärs-nämnden

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet E 1.

Konstnärsnämnden,

13. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Riksarkivet och

landsarkiven skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet F 1.

Riksarkivet och landsarkiven,

14. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Arkivet för ljud

och bild skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet F 2.

Arkivet för ljud och bild,

15. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Språk- och

folkminnesinstitutet skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet F 3. Språk- och

folkminnesinstitutet,

16. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Svenskt

biografiskt lexikon skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet F 4. Svenskt biografiskt

lexikon,

17. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för

Riksantikvarieämbetet skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet G 1. Riksantikvarieämbetet,

18. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Centrala museer:

Myndigheter skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet H 1.

Centrala museer: Myndigheter,

19. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Centrala museer:

Stiftelser skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet H 2.

Centrala museer: Stiftelser,

20. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för statens bidrag

till under anslaget H 4 inrymda museer

och övriga institutioner skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet H 4. Bidrag till vissa museer,

21. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Stiftelsen

Riksutställningar skall vara i enlighet

med vad regeringen förordar i avsnittet

H 6. Stiftelsen Riksutställningar,

22. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Statens

biografbyrå skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet I 2.

Statens biografbyrå,

23. att riksdagen godkänner att

Dramaten får möjlighet att ta lån i

Riksgäldskontoret,

24. att riksdagen medger att regeringen

lämnar Talboks- och

punktskriftsbiblioteket ett

beställningsbemyndigande på 11 000 000

kr för år 1998,

25. att riksdagen godkänner vad

regeringen föreslår om Konstrådets

beställning av konst som föranleder

utgifter efter år 1997,

26. att riksdagen medger att Boverket

disponerar medel under anslaget D 2.

Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön för utbetalning av

bidrag enligt förordningen (1987:316) om

bidrag till konstnärlig utsmyckning i

bostadsområden,

27. att riksdagen godkänner villkoren

för bidraget till verksamheten med

länshemslöjdskonsulenter,

28. att riksdagen godkänner att

verksamheten med en rikskonsulent för

barn och ungdom permanentas,

29. att riksdagen godkänner det inom

ramen för anslaget G 2. Bidrag till

kulturmiljövård och kulturstöd vid

ombyggnad får beslutas om bidrag för

utbetalningar under senare år än 1997,

dock längst t.o.m. år 1999,

30. att riksdagen bemyndigar Boverket

att inom ramen för anslaget H 5. Stöd

till icke-statliga kulturlokaler besluta

om bidrag för utbetalning under senare

år än år 1997, dock längst t.o.m. år

1999,

(31. att riksdagen godkänner

regeringens förslag till ändrad

medelsberäkning för år 1997 för den

avgiftsfinansierade verksamhet som

bedrivs av Sveriges Television AB,

Sveriges Radio AB och Sveriges

Utbildningsradio: förslaget har

behandlats i kulturutskottets betänkande

1996/97:KrU3),

32. att riksdagen godkänner att de

resurser som behövs för studieförbundens

särskilda kurser för arbetslösa under

första halvåret 1997 skall fördelas från

anslaget Bidrag till folkbildningen,

33. att riksdagen godkänner att högst

600 000 kr av anslaget Bidrag till vissa

handikappåtgärder inom folkbildningen

får användas till att ge verksamma

teckenspråkslärare kompletterande

utbildning vid Stockholms universitet,

34. att riksdagen bemyndigar Boverket

att inom ramen för anslaget N 1. Stöd

till allmänna samlingslokaler besluta om

bidrag för utbetalning under senare år

än år 1997, dock längst t.o.m. år 1999,

35. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

enligt följande uppställning:

A 1. Statens kulturråd; ramanslag; 27

883 000 kr,

A 2. Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte

och samarbete; ramanslag; 131 288 000

kr,

A 3. Kulturåret 1998;

reservationsanslag; 65 000 000 kr,

A 4. Nationella uppdrag; ramanslag; 6

000 000 kr,

B 1. Bidrag till Svenska riksteatern,

Operan, Dramatiska teatern, Dansens Hus

och Svenska rikskonserter; anslag; 712

254 000 kr,

B 2. Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och

lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner; anslag; 659 843 000

kr,

B 3. Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikändamål; ramanslag;

93 094 000 kr,

C 1. Bidrag till regional

biblioteksverksamhet; anslag; 37 482 000

kr,

C 2. Litteraturstöd; ramanslag; 71 253

000 kr,

C 3. Stöd till kulturtidskrifter;

ramanslag; 19 500 000 kr,

C 4. Stöd till bokhandel; ramanslag; 7

301 000 kr,

C 5. Talboks- och

punktskriftsbiblioteket; ramanslag; 56

482 000 kr,

C 6. Bidrag till Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur;

anslag; 12 970 000 kr,

C 7. Bidrag till Sveriges Dövas

Riksförbund för produktion av videogram

på teckenspråk; anslag; 17 471 000 kr,

C 8. Bidrag till Svenska språknämnden

och Sverigefinska språknämnden; anslag;

3 409 000 kr,

D 1. Statens konstråd; ramanslag; 4 655

000 kr,

D 2. Konstnärlig gestaltning av den

gemensamma miljön; ramanslag; 42 938 000

kr,

D 3. Nämnden för hemslöjdsfrågor;

ramanslag; 1 126 000 kr,

D 4. Främjande av hemslöjden; ramanslag;

16 464 000 kr,

D 5. Bidrag till bild- och formområdet;

ramanslag; 14 741 000 kr,

E 1. Konstnärsnämnden; ramanslag; 9 173

000 kr,

E 2. Ersättningar och bidrag till

konstnärer; ramanslag; 235 051 000 kr,

F 1. Riksarkivet och landsarkiven;

ramanslag; 223 973 000 kr,

F 2. Arkivet för ljud och bild;

ramanslag; 25 213 000 kr,

F 3. Språk- och folkminnesinstitutet;

ramanslag; 28 021 000 kr,

F 4. Svenskt biografiskt lexikon;

ramanslag; 3 413 000 kr,

G 1. Riksantikvarieämbetet; ramanslag;

147 586 000 kr,

G 2. Bidrag till kulturmiljövård och

kulturstöd vid ombyggnad; ramanslag; 224

337 000 kr,

G 3. Utställningsgarantier och inköp av

vissa kulturföremål; ramanslag; 80 000

kr,

G 4. Restaureringsarbeten vid de

kungliga slotten och rikets fästningar;

anslag; 50 000 000 kr,

H 1. Centrala museer: Myndigheter;

ramanslag; 506 477 000 kr,

H 2. Centrala museer: Stiftelser;

anslag; 168 525 000 kr,

H 3. Bidrag till regionala museer;

anslag; 105 680 000 kr,

H 4. Bidrag till vissa museer; anslag;

37 951 000 kr,

H 5. Stöd till icke-statliga

kulturlokaler; ramanslag; 10 000 000 kr,

H 6. Stiftelsen Riksutställningar;

anslag; 33 849 000 kr,

I 1. Filmstöd; ramanslag; 125 338 000

kr,

I 2. Statens biografbyrå; ramanslag; 7

591 000 kr,

I 3. Utbyte av TV-sändningar mellan

Sverige och Finland; anslag; 30 744 000

kr,

I 4. Bidrag till dokumentation om den

mediepolitiska utvecklingen och till

europeiskt mediesamarbete; ramanslag; 1

510 000 kr,

J 1. Forsknings- och utvecklingsinsatser

inom kulturområdet; ramanslag;

37 131 000 kr,

J 2. Forskning och dokumentation om

medieutvecklingen; anslag; 820 000 kr,

K 1. Stöd till trossamfund; ramanslag;

57 300 000 kr,

L 1. Bidrag till folkbildningen; anslag;

2 357 533 000 kr,

L 2. Bidrag till vissa handikappåtgärder

inom folkbildningen; anslag; 68 416 000

kr,

L 3. Bidrag till kontakttolkutbildning;

anslag; 8 608 000 kr,

M 1. Ungdomsstyrelsen; ramanslag; 11 819

000 kr,

M 2. Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m.;

ram-anslag; 97 989 000 kr,

N 1. Bidrag till allmänna

samlingslokaler; ramanslag; 40 000 000

kr,

N 2. Stöd till demokratiutveckling;

ramanslag; 8 133 000 kr,

N 3. Stöd till idrotten; ramanslag; 480

240 000 kr,

N 4. Lotteriinspektionen; ramanslag; 17

935 000 kr.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

proposition 1996/97:3 Kulturpolitik

1996/97:Kr1 av Lars Stjernkvist m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av stöd till

Folkrörelsernas Arkivförbund.

1996/97:Kr2 av Barbro Andersson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett

nationellt centrum för folkmusik i

Sverige.

1996/97:Kr3 av Ulla Löfgren m.fl. (m, s,

c, fp, v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om lokaliseringen av

en samisk nationalteater till Tärnaby.

1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kulturens växande

betydelse för industri, handel och

turism aldrig tillåts begränsa utrymmet

för kulturens nyskapande, omvälvande och

människovårdande karaktär,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att komplettera de

kulturpolitiska målen med en ny

målsättning som visar på en ny livsstil

utan snävt marknadstänkande och beroende

av myndigheter,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det nordiska samarbetet

på kulturområdet bibehålls och

förstärks,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att noggrant uppmärksamma att

EU-harmonisering inom kulturområdet är

utesluten,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att samtliga berörda

nationella institutioner under

kulturhuvudstadsprojektet skall bistå

såväl Stockholm som resten av landet med

stöd och hjälp,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att medel till kulturen

successivt bör ökas,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa moraliska, etiska

och estetiska generella regler för

kultursponsring, som skall bygga på

respekt för de mänskliga rättigheterna,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den beredning som

regeringen avser att tillsätta utreder

möjligheterna till ett generellt

konstnärsstöd,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kollektivverkstäderna

skall kunna söka bidrag genom Statens

kulturråd för sin löpande verksamhet,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inventering av de olika

kollektivverkstädernas speciella

resurser och inriktningar,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det är viktigt att värna

det svenska språket och det gemensamma

kulturarvet,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kommande utredning vad

avser konkurrens mellan återförsäljare

av litteratur, villkor för

prisdiskriminering, bokpriser och

bokmoms,

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den kultur som erhåller

offentligt stöd skall hålla sina

biljettpriser på en rimlig och låg nivå,

22. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla ett

kontinuerligt forsknings- och

utvecklingsarbete runt barnteatern,

23. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den samiska teatern bör

få ett nationellt uppdrag och att ett

eget stöd bör ges till samisk

filmutveckling,

24. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett permanent nationellt

uppdrag ges till Norrlandsoperan och

Norrlands Musik och Dansteater,

25. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minska sparbetinget på

Länsmusiken,

26. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Göteborgsmusiken skall

erhålla ett statligt anslag till sin

verksamhet för 1997,

27. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att musik- och

kulturskolornas ställning i kommunerna

värnas och lyfts fram,

28. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att varje barn skall ha rätt

till en grundutbildning i ett instrument

på musik- eller kulturskolenivå oavsett

var de bor i Sverige,

29. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett tillägg bör göras i

plan- och bygglagen som innebär att

kommunen kan stoppa hus som inte är

vackra nog,

30. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om estetisk utformning och

konstnärlig utsmyckning vid ny- och

ombyggnad av offentliga lokaler,

hyresbostäder och bostadsrätter,

31. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte flytta vare sig

Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet

eller Folkens museum - etnografiska från

Stockholm till Göteborg och att

flyttkostnaden i stället bör användas

till att öka landets museers

utställningsbudget,

36. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett allomfattande

kvinnomuseum omgående bör projekteras,

37. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett filmmuseum omedelbart

bör projekteras.

1996/97:Kr5 av Nils T Svensson och Lars-

Erik Lövdén (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att utdela ett

treårigt nationellt uppdrag till Malmö

Musikteater från 1997.

1996/97:Kr7 av Margareta Sandgren och

Catarina Rönnung (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning av frågan om ett

polarcentrum i Gränna,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av nationellt

uppdrag för utveckling och förnyelse av

museiverksamheten.

1996/97:Kr8 av Carina Hägg (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om projektet Smålands arena för

konst och form i Norden,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att projektet Smålands arena

för konst och form i Norden bör stödjas

av staten i uppbyggnadsskedet och i den

framtida driften.

1996/97:Kr10 av Kristina Zakrisson och

Birgitta Gidblom (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

inrättande av en samisk teater.

1996/97:Kr11 av Lilian Virgin och

Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de särskilda förhållanden som

råder för länsmusiken på Gotland.

1996/97:Kr12 av Nils T Svensson och Siw

Wittgren-Ahl (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

väsentliga delar av de s.k. riktade

bidragen lämnas till Göteborgs och

Malmös orkester-, teater- och

musikteaterinstitutioner.

1996/97:Kr13 av Fanny Rizell m.fl. (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet till enskilda

konstnärer i större utsträckning skall

knytas till särskilda projekt eller

bestämda konstnärliga uppdrag,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de medel som enligt

regeringen föreslås gå till läsfrämjande

verksamhet via Kulturrådet i stället

skall gå till bibliotekens läsfrämjande

verksamhet: hembesök, besök på dagis,

skolor, sjukhus m.m.,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förslaget om

bibliotekslag avstyrks,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stöd för inköp till skol-

och folkbibliotek av litteratur till

barn och ungdomar inte endast skall utgå

till inköp av litteratur som fått

statligt litteraturstöd, utan bibliotek

och skolor bör få frihet och förtroende

att välja den litteratur de har behov

av,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de kommunala musikskolorna,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Göteborgssymfonikerna som

nationalorkester,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bevarandet av landsbygds- och

kvartersbiograferna,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte mindre än 50 % av

det stöd som ges för att upprätthålla

och utveckla svensk film bör ges till

produktion av svensk barnfilm,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ledstjärnan i det tänkta

handlingsprogrammet för arkitektur och

formgivning bör vara medmänskligt

ansvar, brukbarhet, uthållighet och

ekologi,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Etnografiska museet i

Göteborg och Folkens museum

-etnografiska sammanförs till en

gemensam myndighet och att de båda

museerna skall förbli i Göteborg

respektive Stockholm,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de lokala museernas

verksamhet,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den offentliga

organisationen för kulturmiljövården i

högre grad skall utformas enligt

subsidiaritetsprincipen.

1996/97:Kr14 av Sten Östlund (s) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att vid fördelning

av medel till GöteborgsOperan och

Göteborgs Symfoniker skall vad som i

motionen anförts beaktas och att nivån

på tilldelade medel upprätthålls på

minst dagens nivå,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Göteborgs Symfoniker

uppdraget att verka som

nationalorkester,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om GöteborgsOperans behov av

ytterligare medel utöver dagens nivå.

1996/97:Kr15 av Mats Berglind m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av anslagen till

skådebanornas verksamhet.

1996/97:Kr16 av Kjell Nordström m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ett nationellt

uppdrag till Stiftelsen Läcköinstitutet

inom området kulturturism.

1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den tredje punkten i

formuleringen om kulturpolitikens mål

skall ha följande lydelse: främja

kulturell mångfald, konstnärlig

förnyelse och kvalitet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Stiftelsen Framtidens

kultur skall ha frihet att fördela sina

medel utan anvisning från annat håll,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att institutionerna inom

ramen för det nya stödsystemet

stimuleras att fritt söka riktade bidrag

för projekt innebärande kulturell

förnyelse i stället för att regeringen

anger begränsande och styrande kriterier

för sådana bidrag,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Konstnärsnämndens

styrelse och Bildkonstnärsfondens

styrelse skall tillsättas av regeringen

utan att några styrelseplatser är

reserverade för nominering från annat

håll,

5. att riksdagen till anslaget D 5 för

budgetåret 1997 för

utställningsersättning till konstnär i

enlighet med vad som anförts i motionen

anvisar 10 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 24

741 000 kr,

6. att riksdagen avslår förslaget om en

bibliotekslag,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör tillsätta

en utredning om skattebelastningen på

kultursektorn i stället för den

föreslagna statliga bokutredningen,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en av Riksteaterns

främsta uppgifter bör vara att utöka

samarbetet med Sveriges Television och

Sveriges Radio liksom med andra teatrar,

9. att riksdagen till anslaget B 1

Dramaten och Operan för budgetåret 1997

anvisar 28 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således

740 254 000 kr,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utredning tillsätts

med uppdrag att utreda

institutionsteatrarnas finansiering,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att anslagsnivån tills vidare

bör vara oförändrad för region- och

stadsteatrarna,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utöka de i

kulturpropositionen föreslagna

nationella uppdragen till att omfatta

fem år,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att även ge nationellt

uppdrag till GöteborgsMusiken för att

utveckla blåsmusiken,

14. att riksdagen till anslaget A 4

Nationella uppdrag för budgetåret 1997

anvisar 8 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit eller således 14

miljoner kronor,

15. att riksdagen till anslaget B 2 för

budgetåret 1997 anvisar 7 miljoner

kronor till GöteborgsMusiken - Sveriges

enda civila blåsorkester med

professionella musiker,

16. att riksdagen till anslaget B 3 för

budgetåret 1997 anvisar 3 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit

till fria grupper och arrangerande

musikföreningar och att den ökningen

anslås till föreningar inom Svenska

Jazzriksförbundet,

17. att riksdagen till

Drottningholmsteatern, Ulriksdals

slottsteater, Vadstena Akademien och

Marionetteatern anslag B 3 för

budgetåret 1997 anvisar 4 miljoner

kronor utöver vad regeringen föreslagit

och att 2 miljoner kronor av dessa

tillförs

Drottningholmsteatern/Ulriksdals

slottsteater, 1 miljon kronor tillförs

Vadstena Akademien och 1 miljon kronor

tillförs Marionetteatern,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen vid

överläggningar med Landstingsförbundet

om det statliga bidraget till

länsmusiken har till utgångspunkt att

inte större andel därav binds till fasta

institutioner,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ej flytta Folkens museum,

Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet,

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett snabbt förslag om

ledningsstrukturen på museiområdet,

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den arkeologiska

uppdragsverksamheten separeras från

Riksantikvarieämbetet samt att ämbetets

reella monopol på arkeologiska

utgrävningar bryts och konkurrens från

andra aktörer möjliggörs,

24. att riksdagen avslår regeringens

förslag (anslag L 1, utgiftsområde 17)

om extra bidrag om 40 miljoner kronor

till LO, TCO och SACO samt LRF, Sveriges

fiskares riksförbund och Företagarnas

riksorganisation som stöd för uppsökande

verksamhet och utbildning i

samhällsfrågor.

1996/97:Kr18 av Berit Andnor och Jörgen

Persson (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Jamtli i Östersund

och utvecklingen av ungdomsverksamhet

inom kulturområdet.

1996/97:Kr19 av Jan Björkman m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ledningsfunktionen för

den nya myndigheten för Marinmuseum i

Karlskrona och Statens sjöhistoriska

museum förläggs till Marinmuseum i

Karlskrona.

1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturpolitiska tendenser i

propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktade bidrag till barn och

ungdomar,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statligt bidrag till

kulturskolor,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av

multimedieverkstäder,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om handlingsprogram,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om länskonstnärer,

7. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring i

bibliotekslagen att planer för

biblioteksverksamhet i kommunerna krävs,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsplatsbibliotek,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om precisering av uppdrag om

barnteater,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fria teater- och dansgrupper,

11. att riksdagen beslutar att inrätta

ett kvinnomuseum som lokaliseras till

Malmö-Lund-området,

12. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att flytta Folkens museum -

etnografiska, Medelhavsmuseet och

Vstasiatiska museet till Göteborg,

13. att riksdagen begär att regeringen

tillsätter en utredning med uppdrag att

se över hela arkivväsendet enligt vad i

motionen anförts,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av

medieverksamhet,

1996/97:Kr21 av Rune Rydén (m) vari

yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag att flytta Folkens museum

-etnografiska, Medelhavsmuseet och

Östasiatiska museet i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de samlade

samhällskostnaderna för en förflyttning

av Folkens museum - etnografiska,

Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet

i Stockholm till Göteborg.

1996/97:Kr22 av Ingvar Johnsson m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vissa kulturinstitutioner i

Västsverige,

2. att riksdagen beslutar att ge ett

nationellt uppdrag till Göteborgs

symfoniorkester.

1996/97:Kr23 av Rigmor Ahlstedt (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av bidrag till

regional kulturverksamhet.

1996/97:Kr24 av Jörgen Persson och Berit

Andnor (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om

fornminnesinventeringens fullföljande.

1996/97:Kr25 av Jörgen Persson och Berit

Andnor (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att förslagen

om att använda 6 % av bidraget till

regional kulturverksamhet till riktade

insatser inte skall gälla länsmuseerna,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ansvarsfördelningen inom den

regionala kulturmiljövården.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden år 1996

1996/97:Kr204 av Eva Flyborg (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Göteborgs symfoniker får

uppdraget att vara Sveriges

nationalorkester.

1996/97:Kr206 av Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om TV-sändning och

videoförsäljning av nationalscenernas

föreställningar.

1996/97:Kr207 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utgångspunkterna för

kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen av aktiviteter i

anslutning till kulturhuvudstadsåret

1998,

3. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till nya mål för kulturpolitiken

i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans kulturansvar,

6. att riksdagen avslår regeringens

förslag till bibliotekslag i enlighet

med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen avslår regeringens

förslag om införande av ett nytt anslag

för inköp av litteratur i enlighet med

vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturskaparnas

arbetsförhållanden,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en renodling av

Riksantikvarieämbetets myndighetsansvar,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ansvar på

kulturområdet,

11. att riksdagen avslår regeringens

förslag att flytta Folkens museum -

etnografiska, Medelhavsmuseet och

Östasiatiska museet till Göteborg i

enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturens finansiering,

13. att riksdagen beslutar inrätta en

fond för kompletterande stöd till

kulturverksamhet i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Kr208 av Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av

hembygdskonsulenter i varje län.

1996/97:Kr209 av Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna behovet av ett

särskilt anslag för vård av

hembygdsgårdarnas kulturbyggnader.

1996/97:Kr210 av Sigrid Bolkéus (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett Sesamprojekt

för foto och film.

1996/97:Kr212 av Lennart Fridén (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de maritima museerna,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en annan ansvarsfördelning

och organisation av museiverksamheten på

uppräknade områden,

3. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att flytta museer och

samlingar till Göteborg i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Kr213 av Lennart Fridén och My

Persson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att göra

Göteborgssymfonikerna till Sveriges

nationalorkester.

1996/97:Kr216 av Pär-Axel Sahlberg och

Juan Fonseca (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning för utveckling av

invandrarnas kulturyttringar,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utgivning av

kulturtidskrifter och

kvalitetslitteratur,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kulturens roll utreds vid

sjukvård, rehabilitering och vård i

livets slutskede.

1996/97:Kr217 av Karin Falkmer (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar att

Östasiatiska museet inte skall flyttas

från Stockholm.

1996/97:Kr218 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kollektivverkstäderna

skall kunna söka bidrag genom Statens

kulturråd för sin löpande verksamhet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inventering av de olika

kollektivverkstädernas speciella

resurser och inriktningar.

1996/97:Kr219 av Ingbritt Irhammar m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturen som drivkraft,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om särskilda medel för att under

kulturhuvudstadsåret belysa kvinnors del

av kulturarvet.

1996/97:Kr220 av Agne Hansson och

Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag

om en omfördelning av kulturanslagen så

att stöd till lokal och regional

bokkultur kan utgå i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:Kr221 av Lena Larsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för vård och skydd

av det svenska språket.

1996/97:Kr222 av Lisbeth Staaf-Igelström

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Musikteatern i

Värmland.

1996/97:Kr223 av Carina Hägg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge nyckelharpan dess

berättigade status som officiellt

nationalinstrument.

1996/97:Kr224 av Sigge Godin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av särskilda medel

för föreningen Svenska Musikfestivalers

och deras medlemmars verksamhet.

1996/97:Kr225 av Lennart Fridén m.fl.

(m, c, fp, v, kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

Göteborgsmusiken skall erhålla ett

anslag om 7 miljoner kronor till sin

verksamhet för 1997 och att detta anslag

bör hämtas från föreslaget anslag till

Rikskonserter,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förhandlingar snarast

måste upptas för en långsiktig lösning

på frågan om blåsarmusikens ställning i

Sverige genom ett avtal med

Göteborgsmusiken.

1996/97:Kr226 av Nils T Svensson och

Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

anslagsnivån för Malmö symfoniorkester.

1996/97:Kr227 av Isa Halvarsson (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Musikteatern i Värmland.

1996/97:Kr228 av Monica Öhman m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Norrbottens Kammarorkester.

1996/97:Kr229 av Bo Nilsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att rädda och

utveckla Nya Skånska Teatern i

Landskrona.

1996/97:Kr230 av Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till en decentralisering av

konstinköp i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Kr231 av Anita Johansson och

Sören Lekberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det bidrag till

konstnärlig utsmyckning inom boendet,

som för närvarande administreras av

Boverket, skall kvarstå,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ansvaret för

ifrågavarande utsmyckning ej överförs

till Statens konstråd.

1996/97:Kr232 av Lisbeth Staaf-Igelström

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en översyn av

anslaget till Folkrörelsernas

Konstfrämjande.

1996/97:Kr233 av Jörgen Persson och

Berit Andnor (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

skyndsamma åtgärder behöver vidtas för

att säkerställa den bildvårdande

verksamheten.

1996/97:Kr234 av Kerstin Warnerbring och

Marianne Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

resurstilldelning till Folkrörelsernas

Arkivförbund av de medel som tilldelats

Riksantikvarieämbetet för

industridokumentation.

1996/97:Kr238 av Dan Ericsson m.fl. (kd,

s, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av

regeringens förslag för budgetåret 1997

anvisar 5 000 000 kr ur anslaget

Centrala museer för Kolmårdens Djurpark

genom en omdisponering inom ramen för

samtliga centrala museer.

1996/97:Kr240 av Gullan Lindblad och

Göthe Knutson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statsbidragen till

länsmuseerna,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att länsstyrelserna och

länsmuseerna bör betraktas som två

självständiga parter i samverkan.

1996/97:Kr241 av Håkan Holmberg (fp)

vari yrkas att riksdagen, med avslag på

regeringens förslag, godkänner att de

övergripande målen för statens bidrag

under anslaget H 4 inrymda museer och

övriga institutioner skall vara i

enlighet med vad som anförts i motionen,

så att anslaget till Judiska museet höjs

från 300 000 kr till det belopp (f n 600

000 kr) som Stockholms stad beviljar för

1997.

1996/97:Kr242 av Håkan Holmberg (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av stöd till ett

svenskt folkmusikcentrum.

1996/97:Kr243 av Birgitta Wistrand m.fl.

(m) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag att flytta

Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet och

Etnografiska museet till Göteborg.

1996/97:Kr245 av Maggi Mikaelsson m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en satsning på

Nationalscen Norr.

1996/97:Kr246 av Eva Zetterberg m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av ett

kurdiskt kulturcentrum i Sverige och att

regeringen till riksdagen återkommer med

förslag hur kulturcentrumet kan

förverkligas.

1996/97:Kr248 av Carl-Johan Wilson (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att folkrörelsearkiven och

Folkrörelsernas arkivförbund bör erhålla

direkt statsbidrag för sin verksamhet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den kunskap - och i viss

mån även den utrustning - som finns vid

de statliga arkiven bör få utnyttjas

kostnadsfritt vid utbildningsinsatser

för folkrörelsearkivens personal och

förtroendevalda.

1996/97:Kr250 av Paavo Vallius (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Finska Riks.

1996/97:Kr251 av Ola Rask (s) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel till Millesgården.

1996/97:Kr252 av Charlotta L Bjälkebring

och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

svenska språket.

1996/97:Kr253 av Erling Bager och Eva

Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att Röhsska

museet också blir ansvarsmuseum.

1996/97:Kr254 av Ewa Larsson och Peter

Eriksson (mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en utredning om

möjligheterna till någon form av

utvecklingsfond för svensk film- och TV-

produktion, i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Kr255 av Margitta Edgren (fp)

vari yrkas att riksdagen beslutar om

sådan ändring av lagen om pliktexemplar

att den också gäller nya IT-produkter.

1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. (del) att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

Miljöpartiets förslag i tabell i

motionen: B 2 Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och

lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner; regeringens förslag

659 843 000 kr; anslagsförändring + 11

000 000 kr,

1. (del) att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

Miljöpartiets förslag i tabell i

motionen: H 4 Bidrag till vissa museer;

regeringens förslag 3 795 100 kr,

anslagsförändring + 8 000 000 kr,

1. (del) att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

Miljöpartiets förslag i tabell i

motionen: J 1 Forsknings- och

utvecklingsinsatser inom kulturområdet;

regeringens förslag 37 131 000 kr;

anslagsförändring 1 000 000 kr,

1. (del) att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

Miljöpartiets förslag i tabell i

motionen: L 1 Bidrag till

folkbildningen; regeringens förslag 2

357 533 000 kr; anslagsförändring - 20

000 000 kr,

2. (del) att riksdagen beslutar

godkänna beräkningarna av anslagen inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid för åren 1998 och

1999 enligt tabell i motionen: A 1.

Statens kulturråd; regeringens beräkning

för 1998 28 000 000 kr; avvikelse + 5

000 000 kr; regeringens beräkning för

1999 29 000 000 kr; avvikelse + 5 000

000 kr,

2. (del) att riksdagen beslutar

godkänna beräkningarna av anslagen inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid för åren 1998 och

1999 enligt tabell i motionen: B 2.

Bidrag till regional musikverksamhet

samt regionala och lokala teater-, dans-

och musikinstitutioner; regeringens

beräkning för 1998 655 000 000 kr;

avvikelse + 25 000 000 kr; regeringens

beräkning för 1999 649 000 000 kr;

avvikelse + 25 000 000 kr,

2. (del) att riksdagen beslutar

godkänna beräkningarna av anslagen inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid för åren 1998 och

1999 enligt tabell i motionen: H 4.

Bidrag till vissa museer; regeringens

beräkning för 1998 39 000 000 kr;

avvikelse + 10 000 000 kr; regeringens

beräkning för 1999 39 000 000 kr;

avvikelse + 10 000 000 kr,

2. (del) att riksdagen beslutar

godkänna beräkningarna av anslagen inom

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid för åren 1998 och

1999 enligt tabell i motionen: L 1.

Bidrag till folkbildningen: regeringens

beräkning för 1998 2 404 000 000 kr;

avvikelse - 40 000 000 kr; regeringens

beräkning för 1999 2 456 000 000 kr;

avvikelse - 40 000 000 kr,

4. att riksdagen beslutar att fördela

medel till Länsmusiken, Göteborgsmusiken

och lokala arrangörsstöd enligt vad som

anförts i motionen,

5. att riksdagen, vid bifall till

yrkande 1, som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

fördelning av anslaget till Statens

kulturråd,

6. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om ändrade ekonomiska villkor

för kulturutövare i enlighet med vad som

anförts i motionen,

7. att riksdagen beslutar att instifta

ett kvinnomuseum i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. att riksdagen beslutar att instifta

ett filmmuseum i enlighet med vad som

anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att medel inte

skall utgå till att flytta föremål från

Folkens museum - etnografiska,

Östasiatiska museet eller

Medelhavsmuseet i Stockholm till

Göteborg vare sig under 1997, 1998 eller

1999,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning inom barn- och

ungdomsteater,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den bör återkomma med en

jämnare fördelning av medel mellan

Folkbildning och komvux för utbildning

av arbetslösa vuxna och att fördelningen

bättre bör anpassas till faktisk

efterfrågan.

1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl.

(kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de kommunala musikskolorna,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Göteborgssymfonikerna som

nationalorkester,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de medel som enligt

regeringen föreslås gå till läsfrämjande

verksamhet via Kulturrådet i stället

skall gå till bibliotekens läsfrämjande

verksamhet: hembesök, besök på dagis,

skolor, sjukhus m.m.,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödet till enskilda

konstnärer i större utsträckning skall

knytas till särskilda projekt eller

bestämda konstnärliga uppdrag,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den offentliga

organisationen för kulturmiljövården i

högre grad skall utformas enligt

subsidiaritetsprincipen,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Etnografiska museet i

Göteborg och Folkens museum i Stockholm

sammanförs till en gemensam myndighet

och att de båda museerna skall förbli i

Göteborg respektive Stockholm,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de lokala museernas

verksamhet,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bevarandet av landsbygds- och

kvartersbiograferna,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte mindre än 50 % av

det stöd som ges för att upprätthålla

och utveckla svensk film ges till

produktion av svensk barnfilm,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidrag till trossamfunden,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkbildning,

16. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområdet Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: K 1. Stöd till

trossamfund; regeringens förslag 57 300

000; anslagsförändring + 3 500 000,

16. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområdet Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: L 1. Bidrag till

folkbildningen; regeringens förslag 2

357 533 000; anslagsförändring + 60 000

000,

16. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområdet Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: N 3. Stöd till idrotten;

regeringens förslag 480 240 000;

anslagsförändring + 30 000 000.

1996/97:Kr259 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om konstnärlig gestaltning av

den gemensamma miljön,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidrag till folkbildningen,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: A 2. Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte;

regeringens förslag 131 288 000;

anslagsförändring + 34 750 000,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: A 4. Nationella uppdrag;

regeringens förslag 6 000 000;

anslagsförändring + 19 000 000,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: B 3. Bidrag till vissa

teater-, dans- och musikändamål;

regeringens förslag 93 094 000;

anslagsförändring + 7 000 000,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: Arbetsplatsbibliotek;

anslagsförändring 1 500 000,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: F 1. Riksarkivet och

landsarkiven; regeringens förslag 223

973 000; anslagsförändring - 250 000,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: H 4. Bidrag till vissa

museer m.m.; regeringens förslag 37 951

000; anslagsförändring + 5 000 000 kr,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: J 1. Forsknings- och

utvecklingsinsatser inom

kulturområdet: regeringens förslag 37

131 000; anslagsförändring

+ 1 000 000 kr,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: L 1. Bidrag till

folkbildningen; regeringens förslag 2

357 533; anslagsförändring + 80 000 000

kr,

3. (del) att riksdagen med följande

ändringar i förhållande till regeringens

förslag anvisar anslagen under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid enligt

uppställning: N 3. Stöd till idrotten;

regeringens förslag 480 240 000;

anslagsförändring + 42 000 000.

1996/97:Kr260 av Elisabeth Fleetwood

m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 1. Statens kulturråd,

Utgiftsområde 17 anslå 12 883 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 2. Allmän kulturverksamhet,

Utgiftsområde 17 anslå 81 288 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 4. Utgiftsområde 17 anslå

5 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 1. Bidrag till Svenska

riksteatern m.fl., Utgiftsområde 17

anslå 581 554 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att anslaget

B 3. Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikändamål, Utgiftsområde 17

minskas med 4 300 000 kr och att

beloppet tillförs anslaget B 1 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stödet till jazz och moderna

musikformer,

7. att riksdagen beslutar att 10 §

bibliotekslagen utformas i enlighet med

vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att värna och vårda det

svenska språket,

9. att riksdagen beslutar att under

anslaget C 2. Litteraturstöd,

Utgiftsområde 17 anslå 36 253 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 2. Konstnärlig gestaltning av

den gemensamma miljön, Utgiftsområde 17

anslå 32 938 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av

visningsersättning,

12. att riksdagen beslutar att under

anslaget G 2. Bidrag till

kulturmiljövård och kulturstöd vid

ombyggnad, Utgiftsområde 17 anslå 250

337 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om användningen av bidraget för

kulturmiljövård,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utställningsgarantin,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsmuseernas oberoende,

16. att riksdagen beslutar att under

anslaget H 4. Bidrag till vissa museer,

Utgiftsområde 17 anslå 26 875 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen avslår regeringens

förslag om stöd till icke-statliga

kulturlokaler (anslaget H 5) i enlighet

med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att under

anslaget H 6. Stiftelsen

Riksutställningar, Utgiftsområde 17

anslå 23 849 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 25 000 000 kr av anslaget

för forskning skall fördelas av

forskningsråden,

20. att riksdagen avslår regeringens

förslag att anvisa 40 000 000 kr för

uppsökande verksamhet och utbildning i

samhällsfrågor i enlighet med vad som

anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar avveckla

anslaget N 2 samt att beloppet tillförs

anslaget L 1. Bidrag till folkbildningen

i enlighet med vad som anförts i

motionen,

22. att riksdagen beslutar att under

anslaget L 1. Bidrag till

folkbildningen, Utgiftsområde 17 anslå 2

157 533 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att under

anslaget M 1. Ungdomsstyrelsen,

Utgiftsområde 17 anslå 6 819 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

24. att riksdagen beslutar att under

anslaget M 2. Bidrag till nationell och

internationell ungdomsverksamhet m.m.,

Utgiftsområde 17 anslå 48 889 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

25. att riksdagen beslutar att avskaffa

bidragen till allmänna samlingslokaler

(N 1) i enlighet med vad som anförts i

motionen,

26. att riksdagen beslutar att av

anslaget N 3, Utgiftsområde 17 skall

minst 200 000 000 kr anvisas den lokala

ungdomsverksamheten,

27. att riksdagen beslutar att under

nytt anslag avseende fond för förnyelse

av kulturverksamheten anvisa 100 000 000

kr i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Kr261 av Dan Ericsson (kd) vari

yrkas att riksdagen beslutar att anslå

medel för arbetet med att återanskaffa

litteratur till Länsbiblioteket i

Linköping i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1996/97:Kr262 av Charlotta L Bjälkebring

(v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag i enlighet med

motionen om medel till översättningar av

heliga skrifter.

1996/97:Kr263 av Elver Jonsson m.fl.

(fp, s, c) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att främja ett

allsidigt stöd till kulturtidskrifter

m.m. i avsikt att främja och stimulera

mångfald och kvalitet.

1996/97:Kr264 av Erik Arthur Egervärn

(c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om

länshembygdskonsulenter.

1996/97:Kr265 av Kenneth Kvist och

Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till Folkrörelsernas

Konstfrämjande.

1996/97:Kr266 av Maud Björnemalm m.fl.

(s, m, c, fp, v, kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

bidragen till Länsmusiken i Örebro.

1996/97:Kr267 av Per-Ola Eriksson m.fl.

(c, m, v) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om statligt bidrag

till Norrbottens kammarorkester.

1996/97:Kr268 av Rigmor Ahlstedt och

Håkan Holmberg (c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av ett

folkmusikcentrum i Norduppland,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av ett

nationalinstrument.

1996/97:Kr269 av Åsa Stenberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bildandet av ett

blåsmusikcentrum med Nynäshamns kommun

som huvudman.

1996/97:Kr270 av Johan Lönnroth m.fl.

(v, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om behovet av

statligt stöd till daglig träning för

professionella dansare i Göteborg och

västra Sverige.

1996/97:Kr271 av Erling Bager m.fl. (fp,

m, c, v, kd) vari yrkas

1. att riksdagen för GöteborgsOperan

till B 2. Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och

lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (utgiftsområde 17)

för budgetåret 1997 anvisar 15 000 000

kr mer än vad regeringen har föreslagit

genom omfördelning av medel från Operan

och Dramatiska teatern i Stockholm (B 1.

Bidrag till Svenska riksteatern, Operan,

Dramatiska teatern, Dansens Hus och

Svenska rikskonserter),

2. att riksdagen för Göteborgs

Symfoniker till B 2. Bidrag till

regional musikverksamhet samt regionala

och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner (utgiftsområde 17)

för budgetåret 1997 anvisar 5 000 000 kr

mer än vad regeringen har föreslagit

genom omfördelning av medel från det

totala antalet grundbelopp som avsätts

för landets musikinstitutioner.

1996/97:Kr272 av Charlotta L Bjälkebring

(v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kulturskolor.

1996/97:Kr273 av Erik Arthur Egervärn

(c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om skyndsamma åtgärder

för att säkerställa att den bildvårdande

verksamheten i Ulriksfors kan fortsätta.

1996/97:Kr274 av Jan Backman och Anna

Ekerhielm (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om

friluftsmuseernas nationella uppdrag.

1996/97:Kr275 av Erik Arthur Egervärn

(c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om Jamtli i Östersund

och utvecklingen av ungdomsverksamhet

inom kulturområdet.

1996/97:Kr277 av Charlotta L Bjälkebring

och Ewa Larsson (v, mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om ett

kvinnomuseum.

1996/97:Kr278 av Lennart Daléus (c) vari

yrkas att riksdagen avslår förslaget om

att flytta de i motionen nämnda

museerna.

1996/97:Kr279 av Erik Arthur Egervärn

(c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om

fornminnesinventeringens fullföljande.

1996/97:Kr280 av Charlotta L Bjälkebring

och Johan Lönnroth (v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

öronmärkta pengar som stöd till icke

statliga kulturlokaler.

1996/97:Kr281 av Marianne Carlström

m.fl. (s, fp, v) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

statligt stöd till projektet Röda Sten i

Göteborg.

1996/97:Kr283 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett nationellt

kulturpolitiskt uppdrag för 2000-talet,

2. att riksdagen fastställer vad i

motionen anförts om de kulturpolitiska

målen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en analys angående fördelning

av kulturresurserna i landet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att synliggöra kvinnorna i

kulturpolitiken,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en generell ungdomsrabatt,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bokslut för

kulturinstitutioner,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Världskulturhuset,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av de

nationella uppdragen,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionala utvecklingsplaner,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionala grundbelopp,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturen som motor för

arbete,

12. att riksdagen avslår regeringens

förslag om en bibliotekslag,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samisk nationalscen,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om turnerande

dansföreställningar,

15. att riksdagen godkänner vad i

motionen anförts om att inom anslaget

B 2 för budgetåret 1997 anvisa 3 000 000

kr mindre än vad regeringen föreslagit

till Östgötabaletten samt att resurserna

i stället fördelas till andra

verksamhetsområden inom anslaget B 2,

16. att riksdagen till anslaget B 2 för

budgetåret 1997 anvisar 3 000 000 kr mer

än vad regeringen föreslagit eller

således 662 843 000 kr,

17. att riksdagen till anslaget B 1 för

budgetåret 1997 anvisar 3 000 000 kr

mindre än vad regeringen föreslagit

eller således 709 254 000 kr,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Foto-Sesam,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om film i hela landet,

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om visningsfrämjande stöd,

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regionala filmcentrum,

22. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om regional filmproduktion,

23. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en film- och TV-fond,

25. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Konstnärsnämnden,

26. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Bildkonstnärsfondens

styrelse,

27. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om konstnärlig utsmyckning,

28. att riksdagen godkänner vad i

motionen anförts om att inom anslaget

D 5 för budgetåret 1997 omfördela

resurserna så att Folkrörelsernas

Konstfrämjande sammantaget tillförs en

resurs på 1 800 000 kr,

29. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kultur i vården,

30. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmänna

samlingslokaler/mötesplatser,

32. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fornminnesinventering,

33. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsmuseerna och

ansvarsfördelningen,

35. att riksdagen avslår förslaget om

en flyttning av Folkens museum

-etnografiska, Östasiatiska museet och

Medelhavsmuseet,

36. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka Etnografiska

museet i Göteborg och att

myndighetsdelen för museerna flyttas

till Göteborg,

37. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om museernas uppdrag,

38. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om organisationskommitténs

uppdrag,

39. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Statens sjöhistoriska museer.

1996/97:Kr503 av Pär-Axel Sahlberg (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av stöd till

trossamfund.

1996/97:Kr510 av Michael Stjernström

m.fl. (kd) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidragsgivning och vikten av

att behålla det lokala aktivitetsstödet

på nuvarande nivå,

19. att riksdagen med föjande ändringar

i förhållande till regeringens förslag

anvisar anslag under utgiftsområdet

Kultur, medier, trossamfund och fritid

enligt uppställning: N 3. Stöd till

idrotten, regeringens förslag:

480 240 000, anslagsförändring: + 30 000

000.

1996/97:Kr512 av Elver Jonsson och

Erling Bager (fp) vari yrkas

att riksdagen hos regeringen begär att

frågan om stöd till trossamfunden för

kyrko- och lokalbyggnader prövas av

bl.a. arbetsmarknadspolitiska skäl.

1996/97:Kr513 av tredje vice talman

Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen till N 3. Stöd till

idrotten utgiftsområde 17 för budgetåret

1997 anvisar 30 miljoner kronor utöver

vad regeringen föreslagit eller således

510 240 000 kr.

1996/97:Kr515 av Fanny Rizell (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om medel, under anslag M 2.

Bidrag till nationell och internationell

ungdomsverksamhet inom utgiftsområde 17

till regeringens disposition.

1996/97:Kr601 av Gunnar Hökmark (m) vari

yrkas att riksdagen avslår förslaget om

ett nytt bidrag till de fackliga

organisationerna LO, TCO, SACO samt

Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges

fiskares riksförbund och Företagarnas

riksorganisation i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Kr603 av Nikos Papadopoulos och

Nalin Baksi (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om

folkbildningens betydelse.

1996/97:Kr604 av Fanny Rizell och Inger

Davidson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återföra 60 miljoner

kronor till folkbildningen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de 40 miljonerna till

fackliga huvudorganisationer och andra

intresseorganisationer,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bidraget till trossamfunden.

1996/97:Kr605 av Marianne Carlström

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att de

konsumentkooperativa medlemsföretagen

skall vara med vid fördelning av medlen.

1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran

m.fl. (kd) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stimulera det

sverigefinska kulturlivet.

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

39. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningen av medel till

forskning inom Kulturdepartementets

område.

1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om differentierade bidrag vid

folkhögskolor beroende på

utbildningarnas karaktär.

1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp)

vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av mångfald och

decentraliserad kultur i Västsverige.

1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om länsmusiken.

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) vari yrkas

8. att riksdagen avslår förslaget om

flyttning av Folkens museum,

Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet.

1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)

vari yrkas

23. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkbildning,

41. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de allmänna

samlingslokalernas betydelse för

landsbygdens utveckling.

1996/97:Bo534 av Charlotta L Bjälkebring

m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett arkitekturpolitiskt

program,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vidareutbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bevarande av unika byggnader

och miljöer.

Förteckning över bilagor

I proposition 1996/97:3 Kulturpolitik

framlagda förslag till bibliotekslag och

lag om ändring i lagen (1992:318) om

överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom Kulturdepartementets

verksamhetsområde: Bilaga 1

I proposition 1996/97:1 Förslag till

statsbudget för budgetåret 1997, m.m.

(budgetpropositionen) utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

framlagt förslag till lag om ändring i

lagen (1990:886) om granskning och

kontroll av filmer och videogram:

Bilaga 2

Av utskottet framlagt förslag till

ändringar i regeringens förslag till

bibliotekslag: Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas

budgetförslag för 1997 utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid:

Bilaga 4

Förslag till beslut om anvisande av

medel för budgetåret 1997 under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid : Bilaga 5

Utskottets förslag med anledning av

regeringens förslag till övergripande

mål för vissa myndigheter, m.m. under

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid: Bilaga 6

Förteckning över i utskottets

hemställan moment 110 avstyrkta

motionsyrkanden: Bilaga 7

Ärendets beredning

Under ärendets beredning har på

kulturutskottets begäran information

lämnats av kulturminister Marita

Ulvskog samt av statssekreterare Ann-

Christin Nykvist och andra företrädare

för Kulturdepartementet.

Likaledes har på utskottets begäran

generaldirektör Christer Wadelius,

Statens fastighetsverk, lämnat

information i ärendet.

Företrädare för följande myndigheter,

kommuner, organisationer m.m. har

uppvaktat utskottet:

Arkitekturmuseet, DIK-förbundet,

Etnografiska museets råd (Göteborg),

Folkens museum - etnografiska

(personalgruppen), Folkrörelsernas

arkivförbund, Folkrörelsernas

konstfrämjande, Göteborgsmusiken,

Göteborgs stad, Karlskrona kommun,

Kommunala museers samarbetsråd,

Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares

Samarbetsnämnd KLYS, Kungl. Dramatiska

teatern AB (ledningen och - informellt -

artistklubben), Kungl. Teatern AB,

Kulturchefernas förening, Landstinget i

Värmlands län, Länsmuseernas

samarbetsråd, Länsmusikens samrådsgrupp,

Länsstyrelsen i Blekinge län, Malmö

stad, Marinmusei vänner, Medelhavsmuseet

(företrädare för ledning och personal),

Musik för Örebro län, Musikteatern i

Värmland, Norrlandsoperans Vänner,

Nynäshamns kommun, RiksSkådebanan,

Statens Konstmuseer SKM, Stiftelsen

Grännamuseerna, Stockholm - Europas

Kulturhuvudstad 1998 AB, Svenska

Jazzriksförbundet, Svenska

Konstnärsförbundet, Svenska

Musikerförbundet, Svenska

teaterförbundet, Sveriges

konstföreningars riksförbund SKR,

Sveriges yrkesmusikerförbund,

Teatercentrum och Teatrarnas

riksförbund.

Ett stort antal skrivelser har inkommit

från universitet, högskolor, akademier,

lärda sällskap, museer, organisationer

och enskilda personer inom och utom

landet.

Utskottet

A. Inledning

I betänkandet behandlar kulturutskottet

proposition 3 om kulturpolitik, som

regeringen lade fram för riksdagen i

mitten av september månad i år. De

förslag som denna proposition innehåller

är främst av principiell natur,

exempelvis förslag om nationella

kulturpolitiska mål, eller avser

riktlinjer. Den innehåller emellertid

också förslag av budgetkaraktär,

exempelvis förslag om inrättande av nya

stödformer. Sistnämnda grupp av förslag

följs upp av regeringen i

budgetpropositionen för år 1997, som

förelades riksdagen i nära anslutning

till kulturpropositionen och som

innehåller förslag till anslag på bl.a.

kulturområdet. Även denna proposition

behandlas i betänkandet i den del som

avser kulturutskottets beredningsområde.

Den del av kulturpropositionen som avser

dagspress och taltidningar behandlas av

konstitutionsutskottet.

Det nu löpande budgetåret 1995/96 är

förlängt till 18 månader för att

möjliggöra en övergång vid det kommande

ersskiftet till ett budgetår som

överensstämmer med kalenderåret.

Budgetbehandlingen innevarande höst

rymmer en rad nyheter i förhållande till

motsvarande behandling tidigare år.

Sedan samtliga berörda utskott,

däribland kulturutskottet, yttrat sig

till finansutskottet över förslag av

regeringen till utgiftsramar för olika

utgiftsområden, har riksdagen på förslag

av finansutskottet för kort tid sedan

beslutat om hur stor ramen för varje

utgiftsområde får vara. För det

utgiftsområde som tillhör

kulturutskottets beredningsområde,

utgiftsområde 17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid, har utgiftsramen

för år 1997 fastställts till 7 162

miljoner kronor.

Kulturutskottet är således förhindrat

att förelägga riksdagen förslag till

beslut som innebär att den totala summan

av anslagen överstiger detta belopp.

Inte heller reservanter får föreslå ett

högre belopp.

I 5 kap. 12 § riksdagsordningen stadgas

att anslag eller andra utgifter i staten

fastställs för varje utgiftsområde genom

ett särskilt beslut.

Med anledning av kulturpropositionen

och under den allmänna motionstiden har

väckts ett stort antal motioner som

behandlas i betänkandet.

Med hänsyn till intresset av en

grundlig riksdagsbehandling av den

framtida kulturpolitiken är det

olyckligt att - i strid med de

överväganden som gjordes under arbetet

på budgetreformen - regeringen förelagt

riksdagen en så omfattande

riktlinjeproposition som

kulturpropositionen vid en sådan

tidpunkt att den måste behandlas

samtidigt med budgetpropositionen och

behandlingsmässigt integreras med denna,

något som i hög grad försvårat

utskottsarbetet eftersom det måste ske

under en ytterst begränsad tid. En av

huvudtankarna bakom budgetreformen var

att riksdagens höstarbete skulle

koncentreras till behandlingen av

budgetpropositionen, medan behandlingen

av riktlinjepropositioner och

lagstiftningspropositioner skulle

behandlas under resten av året.

Utskottet har trots den tidsbrist som

förelegat ansett sig böra bereda

samtliga intresseorganisationer och

andra som velat uppvakta utskottet med

anledning av regeringens förslag

tillfälle att genomföra sin uppvaktning.

Utskottet har mottagit ett fyrtiotal

delegationer. I ett fall har begäran om

uppvaktning skett så sent - i slutet av

november - att det blivit nödvändigt att

låta uppvaktningen ske informellt inför

företrädare för partigrupperna i

utskottet.

Sedan utskottet yttrat sig till

finansutskottet över utgiftsramen och de

formella uppvaktningarna slutförts, har

omkring fem veckor stått till utskottets

förfogande för föredragning av ärendet,

överläggningar, utfrågning av bl.a.

kulturministern och utformning av

utskottstexten. I den situation som

sålunda uppstått - genom att

kulturpropositionen inte förelagts

riksdagen i sådan tid att utskottet fått

möjlighet att bereda den under våren

eller sommaren 1996 - har utskottet

koncentrerat sig på att söka komma fram

till klara ställningstaganden till de

frågor som tas upp i kulturpropositionen

och de motioner som väckts med anledning

av denna. Däremot har redovisningen av

de överväganden som lett fram till

ställningstagandena i många fall fått

begränsas. Detsamma gäller reservationer

och särskilda yttranden som fogas vid

betänkandet.

Kompletterande information om skälen

för partiernas ställningstagande till de

olika förslagen måste som en följd av

det sagda ofta sökas i propositionen

eller i motionerna. Den debatt som

föregår riksdagens beslut med anledning

av betänkandet kommer också att ge

ledning för förståelsen av partiernas

syn på kulturfrågor, inte minst sådana

som är av ideologisk natur.

Den framtvingade forcerade

handläggningen av det stora antalet

frågor i kulturpropositionen - samtidigt

med behandlingen av budgetramen för

bl.a. kulturområdet - har oundvikligen

lett till att vissa frågor av vikt för

kulturlivet inte kunnat bli föremål för

den ingående analys och diskussion som

varit önskvärd. Som en följd härav måste

man räkna med att utskottet i vissa

frågor kan få anledning att inom en

relativt nära framtid återkomma till och

eventuellt ompröva enskildheter i de nu

gjorda ställningstagandena.

B. Kulturpolitik (prop. 3)

1 Vissa bakgrundsuppgifter

1.1 Kulturutredningen och vissa andra

utredningar

Kulturutskottet tog våren 1992

initiativet till en kulturpolitisk

utredning. Efter förslag av utskottet

uttalade riksdagen att en sådan

utredning med parlamentarisk

sammansättning borde tillsättas med

huvuduppgift att utvärdera i vilken

utsträckning 1974 års kulturpolitiska

mål uppfyllts (bet. 1991/92:KrU18, rskr.

1991/92:204).

De ursprungliga direktiven (dir.

1993:24) för den av riksdagen begärda

utredningen, som antog namnet

Kulturutredningen (Ku 1993:03),

utfärdades i februari 1993. I slutet av

år 1994 utfärdades tilläggsdirektiv till

utredningen samtidigt som vissa

ändringar gjordes i utredningens

sammansättning (dir. 1994:146).

Kulturutredningen avgav i augusti 1995

sitt slutbetänkande (SOU 1995:84)

Kulturpolitikens inriktning. I november

månad samma år lämnades

utvärderingsrapporten (SOU:1995:85)

Tjugo års kulturpolitik med en

tabellbilaga.

En sammanfattning av Kulturutredningens

förslag har tagits in i propositionen

(s. 211-228).

Förslagen i Kulturutredningen ligger

till grund för en stor del av

regeringens förslag i propositionen.

Tre utredningar, som också varit av

betydelse för propositionen, redovisade

sina förslag under år 1994, nämligen

Museiutredningen, som avgav betänkandet

(SOU 1994:51) Minne och bildning,

Teaterutredningen, som avgav betänkandet

(SOU 1994:52) Teaterns roller och

Internationella kulturutredningen, som

avgav betänkandet (SOU 1994:35). De tre

betänkandena överlämnades jämte bl.a.

remissvar till Kulturutredningen i

december 1994.

I propositionen redovisas ytterligare

ett antal utredningar och annat underlag

av betydelse för denna. Beträffande

detta material hänvisar utskottet till

propositionen (s. 12-14).

1.2 Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lägger regeringen fram

förslag till en fortsatt långsiktig

kulturpolitik. De kulturpolitiska målen

förändras. Fokuseringen på

yttrandefrihet, kulturell jämlikhet och

mångfald består. Regeringen lyfter fram

litteraturen och läsfrämjandet samt

konstnärernas vilkor.

En bibliotekslag föreslås bli införd.

En ny stödform erbjuds kommunerna för

inköp av litteratur till folk- och

skolbiblioteken. En bokutredning kommer

att tillsättas som skall analysera

förhållandena på bokmarknaden och komma

med förslag till ytterligare åtgärder på

området som kan initieras under

mandatperioden.

Konstnärernas villkor förbättras. Flera

stödformer förstärks. Fortsatta åtgärder

när det gäller bl.a.

egenavgiftsproblematiken samt relationen

mellan arbetsmarknadspolitiken och

kulturpolitiken aviseras.

Ett antal åtgärder för att förbättra

förhållandena inom områdena dans,

teater, musik, film, bildkonst samt

arkitektur och formgivning föreslås.

Genomgående betonas tillgängligheten för

medborgarna. En särskild satsning på

Norrlands Musik- och Dansteater görs

samt på regionala resurscentrum för film

och video, på länskonstnärer och

regionala dansensembler. Regeringen

avger för första gången en

arkitekturpolitisk programförklaring.

Nuvarande grundbeloppssystem till

regionala och lokala kulturinstitutioner

reformeras och utvidgas. Systemet skall

ge ökad flexibilitet. Inom ramen för

existerande anslag görs en omfördelning

till riktade bidrag för t.ex.

publikarbete och konstnärlig utveckling.

En nyhet när det gäller regionala

satsningar är tidsbegränsade nationella

uppdrag för utveckling av utvalda

verksamheter.

År 1998 blir kulturens år. Särskilda

medel avsätts för Kulturhuvudstadsåret

samt för Kultur i hela landet 1998 som

skall komplettera

kulturhuvudstadsprojektet.

Museernas roll när det gäller att

motverka främlingsfientlighet och rasism

markeras. Samtidskonsten lyfts fram

genom satsningar på Moderna museet i

Stockholm, Rooseum i Malmö och

Bildmuseet i Umeå samt ett särskilt

nationellt uppdrag till Malmö konsthall.

Ett samlat etnografiskt centralmuseum

bildas i Göteborg.

Vissa frågor om dagspressen och om

taltidningar behandlas i propositionen.

Dessa frågor bereds av

konstitutionsutskottet.

2 Mål för en nationell kulturpolitik

(prop. 3 avsnitt 5). Vissa övergripande

frågor, m.m.

2.1 Allmänt

I detta inledande avsnitt rörande de

förslag som lagts fram i

kulturpropositionen och de förslag som

väckts motionsvägen behandlas dels

frågor om de kulturpolitiska målen, dels

vissa övergripande frågor. De senare är

i vissa fall av programmatisk art. En

relativt ingående debatt rörande

kulturpolitiken har förts alltsedan

kulturutskottet våren 1992 tog

initiativet till en kulturutredning.

Vidare avspeglas partiernas ståndpunkter

i ideologiskt avseende i de konkreta

förslag som företrädare för dem lägger

fram i bl.a. riksdagen. Utskottet har

mot denna bakgrund ansett att det inte

är motiverat att i detta sammanhang mera

ingående diskutera frågor av angivet

slag, där definitionsmässigt

förutsättningarna för att nå enighet

eller en långtgående samstämmighet är

obefintliga. Utskottet har ansett det

viktigare att under den korta tid som

stått till utskottets förfogande

diskutera de konkreta förslag rörande

kulturpolitiken som lagts fram. Såvitt

avser de åsyftade programmatiska

förslagen hänvisar utskottet till

motionerna, som kan vara en värdefull

källa för den som vill få en närmare

insikt i olika partiers allmänna syn på

kulturpolitiken.

2.2 Kulturens egenvärde och kulturen som

lokaliseringsfaktor

Kulturen har ett egenvärde. Den ger -

som Kulturutredningen uttrycker saken -

människan glädje, insikt, många

uttrycksmöjligheter och ett rikare liv.

Inom kulturutskottet råder en mycket

långtgående enighet om kulturens

egenvärde. Detta har tidigare direkt och

indirekt kommit till uttryck genom

utskottets ställningstagande i olika

sammanhang (se senast bet. 1994/95:

KrU15 s. 23). Kulturen i vidaste mening

ger människor en viktig del av deras

identitet och ger dem möjlighet till

personlig utveckling. Kulturutredningen

har närmare utvecklat dessa och andra

synpunkter på kulturens betydelse ur ett

individperspektiv. Utskottet kan i allt

väsentligt ansluta sig till synpunkterna

(SOU 1985:84 s. 40). Utredningen har

också i ett avsnitt benämnt Ett

samhällsperspektiv uppmärksammat

kulturens roll för den regionala och

lokala utvecklingen (angivna betänkande

s. 48). Utredningen anför att insikten

om kulturens betydelse som

kreativitetsutlösande källa, som

identitetsskapande kraft, som

lokaliseringsfaktor, som arbetsmarknad

och som turistattraktion har ökat. Även

kulturutskottet har vid en rad

tillfällen diskuterat denna fråga och

dess bedömning avviker inte från den som

senare gjorts av utredningen (se bl.a.

bet. 1994/95:KrU15 s. 23).

Utskottet kan inte finna att det i

principiellt hänseende råder någon

motsättning mellan det förhållandet att

kulturen får anses ha ett egenvärde och

det förhållandet att den har betydelse

som lokaliseringsfaktor eller eljest som

drivkraft.

Med det anförda och med hänvisning till

vad som inledningsvis sagts får följande

motioner anses besvarade, nämligen

motion Kr4 (mp) yrkande 1 om att

kulturens växande betydelse för

industri, handel och turism aldrig får

tillåtas begränsa utrymmet för kulturens

nyskapande, omvälvande och

människovårdande karaktär, motion Kr219

(c) yrkande 1 om kulturen som drivkraft

och motion Kr283 (c) yrkande 11 om

kulturen som motor för arbete. Yrkandena

avstyrks således.

Även motion Kr207 (m) yrkande 1

avstyrks. I motionen anförs synpunkter

av innehåll att kulturen har ett

egenvärde, ett värde i relation till

enskilda mottagare som kommer till

uttryck genom den enskildes val av

aktivitet. Motionärerna utvecklar sin

syn på kulturpolitiken ytterligare.

2.3 Kulturpolitiska mål

Regeringen föreslår att riksdagen skall

godkänna fem mål för den nationella

kulturpolitiken. Enligt regeringen skall

målen för kulturpolitiken vara att:

- värna yttrandefriheten och skapa

reella förutsättningar för alla att

använda den

- verka för allas möjlighet till

kulturupplevelser och eget skapande

- motverka kommersialismens negativa

verkningar och främja kulturell

mångfald, konstnärlig förnyelse och

kvalitet

- bevara och bruka kulturarvet

- främja internationellt kulturutbyte

och möten mellan olika kulturer inom

landet.

I motion Kr207 (m) yrkande 3 föreslås

att riksdagen skall begära nya mål för

kulturpolitiken. Motionärerna menar att

förslaget att behålla uppgiften för

kulturpolitiken att motverka

kommersialismens negativa verkningar

innebär att kulturen ses som ett redskap

för att nå andra mål. De utvecklar

närmare sin syn på detta förslag. De

framhåller vidare bl.a. att förslaget

att det i yttrandefrihetsmålet skall

utlovas att kulturpolitiken skall ge

alla reella möjligheter att använda

yttrandefriheten kan få långtgående

konsekvenser. Regeringen bör återkomma

med förslag till kulturpolitiska mål som

kan antas av en enig riksdag.

Även i motion Kr17 (fp) yrkas - med

hänvisning till definitions- och

tolkningsproblem - att den del av målet

om kulturell mångfald bör tas bort som

innehåller formuleringen om att

kommersialismens negativa verkningar

skall motverkas (yrkande 1).

I motion Kr283 (c) yrkande 2 föreslås

att två mål skall tillföras regeringens

förslag, nämligen ett mål om att

kulturpolitiken skall ge kulturen

förutsättningar att vara en dynamisk,

utmanande och obunden kraft i samhället

och ett mål om att kulturpolitiken skall

främja bildningssträvanden. Vidare yrkas

att vissa jämkningar och redaktionella

ändringar skall göras i

målformuleringarna, bl.a. att andra och

tredje målet skall arbetas samman och få

följande lydelse: verka för allas

delaktighet och stimulera till eget

skapande, främja konstnärlig och

kulturell mångfald, förnyelse och

kvalitet i hela landet. Således föreslås

det också i denna motion att den

formulering skall utgå som avser

kommersialismens negativa verkningar.

Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 2 bör de

kulturpolitiska målen kompletteras med

en ny målsättning som visar på en ny

livsstil utan snävt marknads-tänkande

och beroende av myndigheter.

Utskottet vill framhålla att de

kulturpolitiska målen har diskuterats

ingående av Kulturutredningen och under

den omfattande remissbehandlingen av

denna. Det finns mot denna bakgrund inte

skäl att skjuta upp ställningstagandet

till målens innehåll. Motion Kr207 (m)

yrkande 3 avstyrks därför.

Den bedömning som utskottet gjort i

föregående att kulturen har ett

egenvärde måste utgöra utgångspunkten

vid fastställandet av de framtida

kulturpolitiska målen.

Utskottet anser att de överväganden som

görs i propositionen (s. 27-30) talar

för att de av regeringen föreslagna

målen i allt väsentligt bör godtas. Vad

som anförts motionsvägen och vad som

framkommit under remissbehandlingen av

Kulturutredningens förslag leder dock

till att utskottet i det följande

föreslår dels att två av målen skall

omformuleras, dels att två mål

fastställs utöver de fem av regeringen

föreslagna.

1. I 1974 års kulturpolitik hade

värnandet av yttrandefriheten en central

roll. Även i 1996 års mål för en

nationell kulturpolitik bör som

regeringen föreslagit yttrandefriheten

sättas i främsta rummet. Det första

målet för kulturpolitiken skall därför

vara att värna yttrandefriheten och

skapa reella förutsättningar för alla

att använda den.

2. Det andra kulturpolitiska målet i

regeringsförslaget, benämnt

jämlikhetsmålet, bör bl.a. med

utgångspunkt i de synpunkter som anförs

motionsvägen och i propositionen (s. 28

f.) omformuleras så att det uttryckligen

framgår av detta att kulturpolitiken

skall verka för att alla människor får

en möjlighet till delaktighet i

kulturlivet. Det andra kulturpolitiska

målet skall därför vara att verka för

att alla får möjlighet till delaktighet

i kulturlivet och till kulturupplevelser

samt till eget skapande.

3. I propositionen framhålls att sedan

1974 års kulturpolitiska mål

formulerades har förutsättningarna för

kommersiell kulturverksamhet förändrats,

framför allt på grund av utvecklingen

inom massmedieområdet. Denna synpunkt

utvecklas närmare (prop. s. 29).

Utskottet ansluter sig härtill och även

i övrigt till vad som anförs om ett

tredje kulturpolitiskt mål, dock med den

modifikation som framgår av att målet

föreslås få följande formulering. Målet

skall vara att främja kulturell

mångfald, konstnärlig förnyelse och

kvalitet och därigenom motverka

kommersialismens negativa verkningar.

4. Kulturutredningen föreslog ett

kulturpolitiskt mål med följande

lydelse: att ge kulturen förutsättningar

att vara en dynamisk, utmanande och

obunden kraft i samhället. Utskottet

anser att de skäl är bärande som angavs

av Kulturutredningen (SOU 1995:84 s. 89)

för att införa målet. Målet bör

fastställas som det fjärde

kulturpolitiska målet.

5. I likhet med regeringen anser

utskottet att det bör uppställas ett

särskilt kulturarvsmål. Under senare år

har det blivit alltmer tydligt att

bevarandet av kulturarvet är viktigt.

Känslan för kulturarvet bidrar till

människors identitet och trygghet. I

överensstämmelse med vad som anförs i

propositionen vill utskottet understryka

att det är ett kulturpolitiskt ansvar

att motverka försök att utnyttja

kulturarvet i diskriminerande syften

samt att i internationellt sammanhang

delta i arbetet för att skydda det

gemensamma kulturarvet. Målet bör ha

följande lydelse: att bevara och bruka

kulturarvet.

6. Utskottet anser att det bör läggas

fast ett mål om att främja

bildningssträvanden. Statens kulturråd

har i sitt remissyttrande ingående

utvecklat de skäl som talar för att ett

sådant mål skall införas. Utskottet

ansluter sig till synpunkterna. Bildning

kan enligt Kulturrådet definieras som en

uppsättning av kunskaper, värderingar,

normer och ideal. Kulturrådet säger att

medan utbildningens mål ofta är en

bestämd och begränsad yrkeskompetens,

förutsätts bildning ge orientering i

tillvaron. Vidare anför Kulturrådet

bl.a. att bildningsmålet har sin

bakgrund i människors personliga

utveckling och behov av gemenskap och

identitet (individperspektivet). Ett

bildningsmål kan också ta sin

utgångspunkt i en demokratisk grundsyn.

Bildning är en kollektiv angelägenhet

och bildningsnivån har ett kompetens-

och symbolvärde för nationen eller

regionen genom sitt bidrag till

samhällsutvecklingen i stort

(samhällsperspektivet).

7. Även ett internationaliseringsmål bör

ingå i de nationella kulturpolitiska

målen. Utskottet godtar därför

regeringens förslag att ett mål skall

vara att främja internationellt

kulturutbyte och möten mellan olika

kulturer inom landet. Utskottet

ansluter sig till de synpunkter som

anförs i propositionen (s. 30).

Som en följd av det anförda föreslår

utskottet - med anledning av regeringens

förslag och motionerna Kr17 (fp) yrkande

1 och Kr283 (c) yrkande 2 samt med

avslag på motion Kr4 (mp) yrkande 2 -

följande nationella kulturpolitiska mål:

Målen för kulturpolitiken skall vara

1. att värna yttrandefriheten och skapa

reella förutsättningar för alla att

använda den

2. att verka för att alla får möjlighet

till delaktighet i kulturlivet och till

kulturupplevelser samt till eget

skapande

3. att främja kulturell mångfald,

konstnärlig förnyelse och kvalitet och

därigenom motverka kommersialismens

negativa verkningar

4. att ge kulturen förutsättningar att

vara en dynamisk, utmanande och obunden

kraft i samhället

5. att bevara och bruka kulturarvet

6. att främja bildningssträvanden

7. att främja internationellt

kulturutbyte och möten mellan olika

kulturer inom landet.

Ett krav i motion Kr4 (mp) yrkande 3 om

att det nordiska samarbetet på

kulturområdet bör bibehållas och

förstärkas påkallar enligt utskottets

mening inte någon åtgärd av riksdagen. I

propositionen (s. 30) understryks

nämligen i anslutning till diskussionen

om det kulturpolitiska

internationaliseringsmålet att det

nordiska kultursamarbetet har fortsatt

hög prioritet. Motionsyrkandet avstyrks

således.

Utskottet vill här också nämna att det

under avsnitt Kultur och ekonomi (2.5)

behandlas ett motionsyrkande om

kultursponsring, som anknyter till

frågan om innehållet i de

kulturpolitiska målen.

2.4 Vissa övergripande frågor

Företrädare för Centerpartiet utvecklar

i motion Kr283 (c) yrkande 1 utförligt

sina synpunkter på de brister, som

enligt deras mening finns i

kulturpropositionen. De anser att

regeringen på ett mer genomgripande sätt

än vad som skett i kulturpropositionen

bör formulera mål och metoder för ett

offensivt nationellt kulturpolitiskt

uppdrag för 2000-talet. Ett sådant

program bör bygga på samverkan mellan

den nationella, regionala och lokala

nivån. Uppdraget bör på ett tydligt sätt

ge stöd för den fria konstnärliga

utövningen och aktivt utveckla formerna

för att ge människor i hela landet en

möjlighet att ta del av

kulturverksamheten.

Utskottet är inte berett att förorda

att en ny kulturpolitisk utredning

tillsätts eller att regeringen skall

återkomma till riksdagen med en ny

övergripande kulturproposition. Den

kritik som motionärerna framför och som

i vart fall delvis har programmatisk

karaktär får bedömas vid den prövning

som i det följande görs av

enskildheterna i regeringsförslaget.

Såväl företrädare för Centerpartiet som

från andra partier har kommit med ett

stort antal förslag till ändringar i

detta. Redan i detta sammanhang vill

utskottet dock erinra om att en rad nya

utredningar tillsatts för att pröva

frågor av bl.a. det slag som

motionärerna tar upp. Motion Kr283 (c)

yrkande 1 avstyrks.

I ett annat yrkande i samma motion,

Kr283 (c) yrkande 3, tas upp frågan hur

en jämnare fördelning av

kulturresurserna i landet skall uppnås.

Utskottet behandlar detta motionsyrkande

under ett senare avsnitt (avsnitt 4.1).

I förevarande sammanhang behandlar

utskottet också yrkande 9 i motion Kr283

(c). Motionärerna vill att regionala

utvecklingsplaner som täcker hela det

kulturpolitiska fältet skall tas fram

och att den nationella kulturpolitiken

skall inriktas på att stimulera arbetet

på sådana planer och att stödja det

utvecklingsarbete på området som görs av

kommuner och landsting. Motionärerna

hänvisar till den diskussion om

regionala utvecklingsplaner som fördes

under det utredningsarbete som föregått

kulturpropositionen och till att Svenska

kommunförbundet och Landstingsförbundet

inlett ett arbete för att utveckla det

regionala samspelet inom kulturen.

Statens kulturråd har ansett det

nödvändigt med en övergripande regional

planering, som fogar samman den

sektorsplanering som görs. Även

kulturutskottet anser att det skulle

vara värdefullt med regionala

utvecklingsplaner. Enligt utskottets

mening kan Kulturrådet vara en

betydelsefull tillgång för att ge

statlig stimulans till en sådan

övergripande planering. Utskottet går i

detta sammanhang inte in på den

försöksverksamhet rörande bl.a.

fördelning av vissa statliga

kulturbidrag som riksdagen fattar beslut

om i dagarna (prop. 1996/97:36, yttr.

1996/97:KrU3y, bet. 1996/97:KU4).

Utskottet anser att motionsyrkandet inte

påkallar någon riksdagens åtgärd. Det

avstyrks således.

I motion Kr207 (m) yrkande 10 föreslås

att statens ansvar för kulturpolitiken

skall renodlas. Motionärerna framhåller

att staten har ett särskilt ansvar för

det nationella kulturarvet, något som

innebär att staten har ansvaret för en

rad institutioner, nationalscener, arkiv

och vissa museer. Ansvaret för de

teatrar som inte är nationalscener kan

ligga på regional nivå. Vidare finns det

skäl att klara ut bl.a. ansvarsfrågor på

museiområdet.

Kulturutredningen hade i uppgift att

precisera statens ansvar för

kulturpolitiken och pröva den

statsunderstödda kulturverksamheten från

grunden, inbegripet motiven för statens

ansvarstagande. Utredningen redovisade

inte denna del av sitt uppdrag i form av

några sammanfattande preciseringar. Den

angav vissa utgångspunkter för en

prövning i angivna hänseende, bl.a.

genom att markera att det är viktigt att

många tar ett direkt och personligt

ansvar för kulturen. Det offentliga bör

inte göra det som idéburna rörelser

eller andra kan göra lika bra eller

bättre. Genom en väl fungerande marknad

kan andra kulturella intressen

tillgodoses, anförde utredningen. Det

offentligas ansvar på kulturområdet

uttryckte utredningen i förslagen till

mål för den nationella kulturpolitiken.

Utredningen diskuterade ingående

rollfördelningen med tyngdpunkt på

frågan om motiven för offentliga

åtaganden och frågan om hur

ändamålsenligt och nödvändigt det

statliga kulturstödet är (SOU 1995:84 s.

93-129, särskilt s. 93 och s. 128).

Utskottet anser att de synpunkter som

redovisats av Kulturutredningen är

värdefulla för en fortsatt diskussion av

frågan om avgränsningen av ansvaret för

kulturinsatser mellan stat, landsting,

kommun, stiftelser, föreningar, privata

institutioner och enskilda personer m.m.

Med utgångspunkt i vad som anförs av

motionärerna och av Kulturutredningen

anser utskottet att det i vart fall för

närvarande inte skulle vara en

meningsfull resursinsats att söka

åstadkomma en sådan precisering av

statens ansvar på kulturområdet, som

motionärerna efterlyser, i all synnerhet

som det av ideologiska skäl knappast

torde vara möjligt att få en mer

långtgående uppslutning kring ett

förslag till en sådan precisering.

Liksom hitintills får en prövning ske

för de olika sektorerna och, som

Kulturutredningen framhållit, med

utgångspunkt i de kulturpolitiska målen.

Utskottet anser därför att motionen inte

bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Motionsyrkandet avstyrks.

Det är inte förvånande att frågor av

ekonomisk natur ofta får en dominerande

roll i den kulturpolitiska debatten i

riksdag, landsting och kommuner. Inte

sällan kan den bilden skapas att det är

omfattningen och utformningen av olika

stödformer som är avgörande för om viss

kulturverksamhet skall bli framgångsrik

eller inte. Därvid glömmer man lätt bort

att utomordentligt många verksamheter i

det lokala kulturlivet för sin framgång

- och ibland rent av för sin överlevnad

- främst kan tacka de eldsjälar, som på

egen hand eller tillsammans med andra

engagerar sig för kulturen. Utskottet

vill här framhålla det utomordentliga

värdet för svenskt kulturliv att sådana

eldsjälar finns. Deras arbete är ofta

inte tillräckligt uppmärksammat.

Slutligen behandlar utskottet här motion

Kr20 (v) yrkande 1. Motionärerna vill

att riksdagen som sin mening skall ge

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kulturpolitiska tendenser i

motionen. Yrkandet synes syfta till att

regeringen skall återkomma till

riksdagen med ytterligare förslag i de

avseenden som enligt motionärerna är

bristfälliga. Motionärerna uppehåller

sig bl.a. vid kulturens plats i skolan,

den mångkulturella aspekten och kultur i

arbetslivet.

Utskottet anser det inte meningsfullt

att ge regeringen till känna synpunkter

om eventuella brister i framlagda

propositioner. Vad som är av intresse är

att riksdagen prövar förslag till

konkreta ändringar eller kompletteringar

av regeringens förslag. Utskottet vill

framhålla att det bland det stora antal

konkreta förslag som väckts motionsvägen

- av motionärerna eller av andra

riksdagsledamöter - bl.a. finns förslag

som avser områden som tas upp i den ovan

redovisade motionen och som behandlas

senare i betänkandet. Med hänvisning

till det anförda avstyrks

motionsyrkandet.

2.5 Kultur och ekonomi

I motion Kr4 (mp) yrkande 9 vill

motionärerna att riksdagen skall uttala

sig för att det ekonomiska stödet till

kulturen successivt skall bli större.

Utskottet vill erinra om att riksdagen

nyligen lagt fast ramar som

beräkningsgrund för regeringens

budgetarbete avseende budgetåren 1998

och 1999. Ramen för det utgiftsområde,

nr 17, som avser bl.a. kultur har fått

viss uppräkning. Av budgetpropositionen

framgår att regeringen vid framläggandet

av sina beräkningar till ramar för

nämnda år räknat med visst reformutrymme

på kulturområdet. Med hänvisning till

det anförda och då utskottet inte nu är

berett att göra något allmänt uttalande

om uppräkning av den statliga

kulturbudgeten för år 2000 och för tiden

därefter avstyrker utskottet

motionsyrkandet.

I den moderata partimotionen Kr207

uppehåller sig motionärerna utförligt

vid frågan om kulturens finansiering

(yrkande 12).

Motionärerna erinrar inledningsvis om

att omkring tre fjärdedelar av

kulturutgifterna betalas av de enskilda

människorna, ett faktum som kontrasterar

starkt mot den bild som ofta förs fram

om kulturverksamhetens förutsättningar.

För att få stadga inom kultursektorn

med avseende på uppföljningen gent-emot

kulturpolitiska mål på olika nivåer och

därmed följande bättre ekonomisk ordning

bör alla anslag i framtiden bygga på

klara avtal mellan anslagsbeviljande

instanser och institutioner. Således

bör ett kommunalt kulturprogram ligga

till grund för ett avtal mellan ägaren

(kommunen) och t.ex. den kommunala

teatern. På samma sätt bör relationen

vara mellan staten och en regional

huvudman eller institution.

Motionärerna menar att - trots det

inledningsvis anförda - alltför stor del

av kulturverksamheten gjorts beroende av

offentliga bidrag. De gör en genomgång

av andra lämpliga finansieringsvägar för

kulturen. Därvid pekar de på att den

enskildes avgifter måste utgöra ett

viktigt bidrag till verksamheten. Den

enskilde kan bidra till kulturverksamhet

genom medlemskap i kulturför-eningar.

Bidrag kan komma från företag och

institutioner. Olika fonder kan ge

bidrag och tillkomsten av sådana fonder

bör underlättas. Motionärerna utvecklar

utförligt sina synpunkter i detta

hänseende. Utskottet återkommer i det

följande med anledning av ett annat

yrkande i motionen till fondfrågan

(yrkande 13). Ett stort antal uppgifter

inom det kulturpolitiska området utförs

av personer med lönebidrag, och ett

antal projekt och utbildningar inom

kulturområdet finansieras med andra

arbetsmarknadsmedel. Det kan enligt

motionärernas mening inte vara rimligt

att väsentliga delar av den svenska

kulturpolitiken styrs från

arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter.

Motionärerna uttrycker också oro för att

länsstyrelser ger stöd åt kulturprojekt

från det regionala utvecklingssstödet

utan att ta tillräcklig hänsyn till

kvalitetskriterier.

Motionärerna uttrycker också sin oro

för att beslut om statliga bidrag i allt-

för hög grad koncentreras till

Kulturrådet. Det blir en fara för

kreativiteten. Det är också allvarligt

att Kulturrådet även bereder och

handlägger ansökningarna åt Stiftelsen

Framtidens kultur.

Med anledning av det här aktuella

motionsyrkandet finns skäl att anföra

följande.

Genom den nya budgetprocessen får

riksdagen i fortsättningen möjlighet att

fastställa riktlinjer för regeringens

budgetberedning under kommande år.

Indelningen i utgiftsområden gör att det

sker en övergripande prövning av hur

stora de statliga utgifterna bör vara

inom olika områden. Självfallet är det

emellertid inte möjligt att från ett år

till ett annat mer väsentligt skära ner

de statliga kulturutgifterna utan att

kulturverksamheten i landet tar skada.

Snabba förändringar i den statliga

bidragsgivningen riskerar också att

rubba landstingens och kommunernas

planering på kultursektorn. Vad

motionärerna anför ger dock utskottet

anledning att understryka att det är

nödvändigt att statsmakterna - likaväl

som kommunerna och landstingen - i varje

enskilt fall prövar utgiftsbehovet.

Detta är inte minst viktigt då det

gäller krav som ställs på helt nya

stödformer. Som kommer att belysas i

senare avsnitt i detta betänkande får

lösningen i vissa fall bli den att en

omprövning får ske av äldre statliga

åtaganden, då nya sådana befinns vara av

hög angelägenhetsgrad.

Utskottet kan dela motionärernas

allmänna uppfattning av innebörd att

mångfald och förnyelse inom

kulturområdet främjas om statligt stöd

fördelas av ett antal från varandra

fristående instanser. Däremot gör

utskottet en annan bedömning än

motionärerna då det gäller de nuvarande

förhållandena i detta hänseende. Som

utskottet närmare berör i samband med

behandlingen av anslaget för budgetåret

1997 till Statens kulturråd (avsnitt

16.1) fördelas statligt kulturstöd av

ett antal från varandra fristående

instanser. Frågan om att låta stöd, som

nu fördelas av Kulturrådet, fördelas på

annat sätt får prövas i det enskilda

fallet, då konkreta krav därom

framställs.

Med anledning av vad motionärerna anför

om Stiftelsen Framtidens kultur hänvisar

utskottet till den följande

framställningen i detta avsnitt.

Utskottet, som inte är berett att

förorda att riksdagen gör några allmänna

uttalanden i form av tillkännagivande

till regeringen då det gäller

kulturfonder, återkommer i det följande

till den av motionärerna i yrkande 13 i

motionen upptagna frågan om en central

statlig fond för kulturstöd.

Då det gäller sponsring nöjer sig

utskottet här med att konstatera att det

är allmänt accepterat att

kultursponsring kan ge ett värdefullt

tillskott till finansieringen av

kulturinstitutioner och annan

kulturverksamhet under förutsättning att

sponsringen inte avser basverksamheten

och att sponsorn inte uppställer krav på

medbestämmande i fråga om verksamhetens

innehåll.

Beträffande frågan om

arbetsmarknadspolitiskt stöd på

kultursektorn vill utskottet hänvisa

till att regeringen har för avsikt att

utreda förhållandena på den konstnärliga

arbetsmarknaden med syfte att finna

former för att bättre anpassa de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna till

kulturpolitiska målsättningar (se prop.

3 s. 23-24 och s. 32-34).

Förutsättningarna för länsstyrelserna

att på ett sakkunnigt sätt pröva

kulturprojekt inom ramen för det

regionala utvecklingsstödet är bl.a.

beroende av vilken kompetens

länsstyrelserna har på kulturområdet.

Det är därför värdefullt om

länsstyrelserna i mån av resurser efter

hand bygger ut sin kompetens på området

- utöver den kompetens som redan finns

på samtliga länsstyrelser i form av

länsantikvarie och andra

befattningshavare på kulturmiljöområdet.

Länsstyrelserna har redan nu goda

möjligheter att ytterligare belysa

kulturprojekt om de utnyttjar ett

remissförfarande. Det ankommer i första

hand på arbetsmarknadsutskottet att

föreslå riktlinjer för det regionala

utvecklingsstödet.

I det föregående har utskottet uttalat

sig positivt om värdet av regionala

utvecklingsplaner. Utskottet anser att

även kommunala kulturprogram är av

värde. Det får emellertid ankomma på

kommunerna själva att besluta om sådana

program skall utarbetas och hur de skall

användas. Vad motionärerna i

sammanhanget anför om behovet av avtal

mellan bidragsgivare och bidragstagare

får ses som ett inlägg i frågan om

utveckling av mål- och resultatdialogen

(se härom närmare i avsnitt 4.2 i detta

betänkande).

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att motionsyrkandet inte bör

föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Som angetts i redovisningen för det i

det föregående behandlade yrkandet om

kulturens finansiering uppehåller sig

motionärerna bakom motion Kr207 (m) vid

frågan om bidrag till kulturverksamhet

från fonder. I yrkande 13 framställs

krav på att riksdagen skall besluta att

inrätta en s.k. dubbleringsfond, en

fond för kompletterande stöd av

nyskapande verksamhet på kulturområdet.

Enligt motionärerna skall stöd kunna

utgå från fonden med ett lika stort

belopp som det belopp som genom

enskildas bidrag eller sponsorsinsatser

kunnat mobiliseras för verksamheten.

Från fonden skall bidrag inte få utgå

till verksamheter som på annat sätt

erhåller offentligt bidrag. Med den

föreslagna ordningen skall uppnås en

hävstångseffekt som kan tillföra

kulturområdet nya resurser. Staten skall

tillföra medel till fonden som efter

hand förbrukas. Det årliga stödet bör

inledningsvis uppgå till 100 miljoner

kronor.

I ett senare avsnitt behandlas ett

motionsyrkande om ett anslag av nämnda

storlek till den förordade kulturfonden

(avsnitt 16.5).

Utskottet berör även här frågor som -

enligt vad som angetts i det föregående

- i strikt formell mening kan anses höra

till yrkande 12 i motionen. Motionärerna

framför - utöver yrkandet om en s.k.

dubbleringsfond - allmänna synpunkter

av innehåll att möjligheter skall

skapas för såväl lokala som regionala

och centrala kulturfonder. Sådana fonder

skulle främja mångfalden. Vården av våra

kulturmiljöer skulle kunna gynnas genom

inrättande av en motsvarighet till den

brittiska National Trust, till vilken

både offentliga och privata medel skulle

kunna lämnas.

Utskottet vill inledningsvis erinra om

att det finns ett stort antal fonder som

tillkommit på enskilt initiativ och som

har till syfte att främja bl.a. olika

kulturella ändamål. Utskottet vill

vidare erinra om att utskottet tidigare

ingående övervägt frågan om statlig

medverkan för att skapa en eller flera

kulturfonder. Viss utredning har kommit

till stånd. Utskottet hänvisar till

tidigare betänkanden i frågan (se

främst. bet. KrU 1985/86:18 s. 17-19 och

bet. 1989/90:KrU17 s. 19). Då utskottet

våren 1995 efter förslag av företrädare

för Moderata samlingspartiet behandlade

ett motionskrav om inrättande av en

svenskarnas kulturfond - med ett

grundkapital på 2,5 miljoner kronor -

framhöll utskottet att det fick anses

ligga inom Kulturutredningens uppdrag

att pröva huruvida det var motiverat med

något initiativ för att med statliga

medel främja tillkomsten av en

kulturfond av angivet slag (bet.

1994/95:KrU15 s. 22-23).

Kulturutredningen har inte lagt fram

något förslag om en statlig kulturfond.

Utskottet vill vidare erinra om

följande. Kulturarvsutredningen har i

sitt delbetänkande (SOU 1995:128)

Kulturegendomar och kulturföremål

ingående övervägt frågor om

förvaltningsformer för att främja

sammanhållna kul-turegendomar och därvid

också diskuterat frågan om en nationell

stiftelse för förvaltning av

kulturmiljöer. Utredningens betänkande

har remissbehandlats.

I detta sammanhang vill utskottet

vidare erinra om två andra

motionsförslag än det här aktuella som

väckts under den allmänna motionstiden i

år. En företrädare för Moderata

samlingspartiet har väckt en motion

(So801) om skapande av en svensk

National Trust för stöd till

kulturmiljöer, till vilken medel skulle

överföras från Allmänna arvsfonden.

Motionen kommer att behandlas av

socialutskottet under våren 1997. I en

annan motion, Fi501 (m), föreslås att

det skall upprättas kulturstiftelser för

förvaltning av statliga historiska

byggnader. Motionen behandlas

innevarande höst av finansutskottet

(bet. 1996/97:FiU2).

Utskottet anser att användningen av

medel som utgår över statsbudgeten inte

bör styras av prioriteringar som görs på

det sätt som motionärerna föreslår.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet

(yrkande 13 i motion Kr207).

En fråga som avser Stiftelsen Framtidens

kultur tas upp i yrkande 2 i motion Kr17

(fp).

Motionärerna vill att riksdagen skall

utttala att stiftelsen skall ha frihet

att fördela sina medel utan anvisning

från regeringen eller från annat håll.

Här finns också skäl att nämna att samma

fråga diskuteras även i ett i det

föregående behandlat yrkande i motion

Kr207 (m).

Kulturutskottet vill med anledning av

det här aktuella motionsyrkandet anföra

följande. Stiftelsen Framtidens kultur

är en självständig juridisk person (se

härom bl.a. bet. 1993/94:LU12 Stiftelser

s. 12). Den har att i enlighet med sitt

syfte främja ett vitalt kulturliv såväl

i Sverige som helhet som på enskilda

orter. Den självständiga förmögenhet som

avskilts skall - jämte eventuella

ytterligare medel som kommer att

tillföras stiftelsen - förvaltas i

enlighet med de föreskrifter som finns i

stiftelseförordnandet. Stiftelsen har

antagit riktlinjer för sin verksamhet,

som utförligt redovisats av utskottet i

ett tidigare betänkande (se bet.

1994/95:KrU15 s. 20). I sin

årsredovisning för tiden den 1 augusti

1994-den 31 december 1995 redovisar

stiftelsen bl.a. att en väsentlig del av

stiftelsens arbete inriktas på

kvalitetssäkring och att de flesta

bidragsansökningar sakkunnigprövas av

minst två instanser. Vid denna prövning

medverkar sektorsmyndigheterna på

kulturområdet, Statens kulturråd,

Riksarkivet och Riksantikvarieämbetet.

Utskottet anser med hänvisning till det

anförda att det inte behövs något sådant

uttalande som motionärerna efterlyser.

Motionsyrkandet avstyrks således.

En fråga som avser kultursponsring tas

upp i motion Kr4 (mp) yrkande 11.

Motionärerna vill att det skall införas

moraliska, etiska och estetiska

generella regler för kultursponsring,

som bygger på respekt för de mänskliga

rättigheterna. De anser att sådana

regler bör komplettera de

kulturpolitiska mål som innefattar bl.a.

att kulturpolitiken skall motverka

kommersialismens negativa verkningar.

Sponsring är en kompletterande

finansieringsform för bl.a.

kulturinstitutioner. Sponsring

tillkommer genom ett avtal mellan två

parter, som skall få en ömsesidig nytta

av avtalet.

Utskottet är inte berett att - utöver

vad som för kulturinstitutionernas

räkning följer av de kulturpolitiska

målen - förorda någon särskild

reglering av denna avtalstyp.

Självfallet ligger det i

institutionernas eget intresse att inte

skada sitt anseende genom att ingå

olämpliga sponsringsavtal.

Motionsyrkandet avstyrks.

I två motioner tas upp frågor om

storleken av entréavgifter till

kulturinstitutioner.

Motionärerna bakom motion Kr4 (mp)

framhåller att den kultur som erhåller

offentligt stöd, och därmed betalas av

skattebetalarna, måste vara tillgänglig

för stora grupper i samhället.

Biljettpriserna måste därför i alla

sammanhang hållas på en rimlig och låg

nivå (yrkande 21).

Med hänsyn till vad motionärerna anför

vill utskottet erinra om innehållet i de

föreslagna kulturpolitiska målen. I det

andra av dessa mål anges bl.a. att

kulturpolitiken skall verka för allas

möjlighet till kulturupplevelser. I

konsekvens härmed bör de statliga och

statsunderstödda institutionerna

självfallet ha en prispolitik som gagnar

detta mål. Det ligger också i de angivna

institutionernas och andra offentligt

stödda institutioners eget intresse att

ha en prispolitik som i ett längre

perspektiv leder till att den kan hålla

kvar och om möjligt öka sin publik. Med

hänsyn till det anförda anser utskottet

att motionsyrkandet inte påkallar någon

riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.

Självfallet kan det vara av intresse för

en institution som vill grundlägga ett

intresse för sin verksamhet hos unga

människor att locka dem till sig genom

att erbjuda särskilda ungdomsrabatter.

Det ligger också i linje med det

allmänna intresset att främja kultur för

barn och ungdom att institutionerna

lämnar sådana rabatter.

Motionärerna bakom motion Kr283 (c)

yrkande 5 har synpunkter på den

avgränsning av vilka personer som skall

få ungdomsrabatt som vissa

kulturinstitutioner gör. De menar att

rabatten inte bör förbehållas studerande

utan komma även yrkesverksamma och

arbetslösa till del. Regeringen bör

enligt motionärerna återkomma till

riksdagen med förslag om en generell

ungdomsrabatt.

Utskottet anser att det får ankomma på

de enskilda institutionerna att avgöra

huruvida rabatter bör ges till

särskilda grupper och hur dessa bör

avgränsas. Det kan således vara rimligt

att statliga museer inom

bildkonstområdet ger rabatter till

studerande vid vissa högskolor oavsett

de studerandes ålder. I andra fall kan

det finnas skäl att ge alla personer som

är under en viss ålder rabatt. Det måste

enligt utskottets mening göras en

prövning av rabattfrågan av den enskilda

institutionen. Med hänvisning till det

anförda anser utskottet att det inte är

lämpligt att riksdagen reglerar den av

motionärerna upptagna frågan. Utskottet

avstyrker motion Kr283 (c) yrkande 5.

2.6 Nationella uppdrag

Efter förslag av Kulturutredningen

föreslår regeringen i

kulturpropositionen att vissa

institutioner eller verksamheter som har

metoder för utveckling och förnyelse

inom en konstriktning, genre eller

verksamhetsform får nationella uppdrag.

Regeringen avser att efter riksdagens

godkännande ge nationella uppdrag till

Malmö konsthall, Backa barn- och

ungdomsteater i Göteborg, Film i Väst i

Alingsås, Stiftelsen Falun

Folkmusikfestival, Rosteriet i Luleå och

Arbetets museum i Norrköping.

Utskottet kommer att ta ställning till

de sex förslagen i senare avsnitt i

detta betänkande, liksom till merparten

av de förslag som väckts motionsvägen om

ytterligare nationella uppdrag. Ett av

dessa förslag behandlas dock i

förevarande sammanhang. Utskottet vill

redan i detta sammanhang framhålla att

utskottet ställer sig positivt till

regeringens strävan att utnyttja den

utvecklings- och förnyelsekompetens som

finns i olika delar i landet.

Grundtanken med de nationella uppdragen

är att ta till vara kunnande och idéer

från hela landet som kan ge vitalitet åt

kulturlivet i stort.

I propositionen anges att de nationella

uppdragen skall vara tidsbegränsade till

tre år.

I motion Kr17 (fp) yrkande 12 föreslås

att uppdragen skall ha en varaktighet på

fem år. Motionärerna framhåller att det

tar lång tid att bygga upp en kunskap

och att sprida den till andra

institutioner. Det finns därför risk att

den fulla effekten av uppdragen inte nås

om de tidsbegränsas i enlighet med

regeringens bedömning.

Utskottet hyser förståelse för

motionärernas synpunkter. Samtidigt vill

utskottet framhålla att det inte bör

finnas något hinder för regeringen att

förlänga ett redan utdelat treårigt

uppdrag. Med hänsyn härtill har

utskottet stannat för att föreslå

riksdagen att avstyrka motionsförslaget.

Av propositionen framgår att en

utvärdering av de nationella uppdragen

kommer att göras (se bl.a. s. 63).

Enligt utskottets mening påkallar därför

motion Kr283 (c) yrkande 8, vari en

utvärdering begärs, inte någon

riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.

Ett nationellt uppdrag bör ges till

Stiftelsen Läcköinstitutet inom området

kulturturism. Detta föreslås i motion

Kr16 (s).

Under den tid turismfrågor tillhörde

kulturutskottets beredningsområde

framhöll utskottet i många sammanhang

kulturens stora betydelse för såväl den

inhemska som den utländska turismen. För

den händelse näringsutskottet, som nu

handlägger turismfrågor, skulle finna

att det är motiverat att - samtidigt

som medel för ändamålet anvisas - ge ett

nationellt uppdrag inom området

kulturturism åt Stiftelsen

Läcköinstitutet eller annan institution

som visat sig framgångsrik i fråga om

att föra kulturens talan på

turistområdet, skulle kulturutskottet

därför inte ha något att erinra däremot.

Motionen har väckts med anledning av

kulturpropositionen, och kulturutskottet

anser sig inte kunna förorda att medel

för ett sådant ändamål som anges i

motionen utgår från kulturbudgeten.

Motion Kr16 (s) avstyrks.

2.7 Övriga frågor

I motion Kr207 (m) understryks skolans

kulturansvar (yrkande 5). Motionärerna

framhåller bl.a. att kultur inte är

något som bedrivs i form av särskilda

projekt eller med särskilda medel.

Kultur måste genomsyra all verksamhet i

skolan. Motionärerna erinrar om att

ämnen som svenska och historia är

nödvändiga förutsättningar för att man

senare i livet skall kunna tillgodogöra

sig konst, musik och litteratur, något

som markerats i de nya läroplanerna.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att skolans kulturinsatser

inte får ses som något avskilt från

verksamheten i övrigt. Det är också

viktigt att skolan meddelar goda

kunskaper i bl.a. ämnen som utgör en

grund för att individen i sitt vuxna liv

skall kunna bli delaktig i kulturlivet

och få möjlighet till kulturupplevelser.

Innehållet i grundskolans kursplaner ger

enligt utskottets mening stöd för

påståendet att det varit en strävan vid

utarbetandet av planerna att skapa goda

förutsättningar för eleverna att

tillgodogöra sig kulturen. Inte minst

kursplanerna för de båda ämnena,

historia och svenska, som motionärerna

nämner, ger belägg för riktigheten

härav. Utskottet vill vidare hänvisa

till att arbetsgruppen Kultur i skolan

bl.a. behandlar frågor om skolan som

kulturmiljö och kulturen i

undervisningen. Utskottet anser att

motionsyrkandet inte påkallar någon

riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks.

Syftet med yrkande 6 i motion Kr283 (c)

är att kulturinstitutionerna årligen

skall redovisa vilka insatser

institutionerna gjort för barn och

ungdom, vilka effekter som uppnåtts och

vilka slutsatser som dras för framtiden.

Utskottet har tidigare behandlat

likartade yrkanden (bet. 1992/93:KrU17

s. 24, bet. 1993/94:KrU18 s. 12 och bet.

1994/95:KrU15 s. 19). Med hänsyn till

angelägenheten av att satsningar görs på

barn- och ungdomskultur anser utskottet

att det är önskvärt att institutionerna

lämnar sådana redovisningar som

motionärerna efterlyser. För statens del

är det naturligt att önskemålet

uppmärksammas i samband med det

fortsatta arbetet på att få till stånd

en fungerande mål och resultatstyrning

(se avsnitt 18.2). Motionsyrkandet bör

inte föranleda någon åtgärd av

riksdagen. Yrkandet avstyrks.

Kvinnornas historia och kulturella

insatser måste synliggöras, anser

motionärerna i motion Kr283 (c) yrkande

4. Kvinnoperspektivet måste bli lika

synligt som mansperspektivet inför den

framtid, som årtusendeskiftet

symboliserar. Motionärerna utvecklar

sina synpunkter närmare. De anför bl.a.

att kvinnorna är osynliga i skolans

historieböcker och på museerna.

Den av motionärerna upptagna frågan har

alltmer uppmärksammats under senare år.

För ett år sedan ägnade kulturutskottet

stor uppmärksamhet åt frågan i sitt av

riksdagen godkända betänkande

1995/96:KrU1, där bl.a. frågan om

inrättande av kvinnomuseer behandlades.

Utskottet redovisade i betänkandet

föreliggande planer på att i musei-

eller utställningsform skildra kvinnors

liv och historia. Utskottet anförde i

betänkandet bl.a. att det enligt

utskottets uppfattning är av stor

betydelse att även ett kvinnoperspektiv

anläggs i museernas

utställningsverksamhet och att

kvinnornas i lika hög grad som männens

historia speglas av våra museer. Ett

sådant synsätt bör enligt utskottets

mening prägla museernas verksamhet.

Utskottet står fast vid de synpunkter

som i enlighet med det anförda

redovisades förra året. I ett senare

avsnitt i förevarande betänkande kommer

utskottet att ånyo behandla frågan om

inrättande av ett kvinnomuseum (avsnitt

12.5.16). Utskottet utvecklar där

ytterligare sina synpunkter på den av

motionärerna upptagna museifrågan.

Utskottet vill i detta sammanhang nämna

att Riksantikvarieämbetet år 1994 - som

en av förstudierna till ett kommande

kulturmiljöprogram för Sverige - gav ut

skriften Kön och kulturarv, i vilken en

diskussion öppnades om hur

könsperspektivet speglas i vårt fysiska

kulturarv.

I kulturpropositionen ägnas frågan om

könsperspektivet inom kulturarvssektorn

stor uppmärksamhet (prop. s. 132). Bl.a.

anförs att det är av stor vikt att

arbetet med kulturarvet kopplas till en

analys ur olika sociala perspektiv -

t.ex. med utgångspunkt i teman som

klass, kön, kulturell bakgrund och

generation - så att olika gruppers

kulturarv dokumenteras, bevaras och

förmedlas till allmänheten, detta bl.a.

som en del i arbetet med att höja

kvaliteten på museisamlingarna som

helhet. Utskottet hänvisar i övrigt till

propositionen. Som redovisas i ett

senare avsnitt i betänkandet (avsnitt

4.1) är avsikten att de riktade bidragen

på museiområdet i första hand bör

användas till bl.a. granskningar av

museernas samlingar med utgångspunkt i

teman som klass, kön, kulturell bakgrund

och generation.

Då det gäller frågan om skildrandet av

kvinnornas i historia i skolans

läromedel - en fråga som ligger utanför

utskottets kompetensområde - nöjer sig

utskottet med att nämna följande. För

mycket kort tid sedan gavs boken Tusen

svenska kvinnoår, Svensk Kvinnohistoria

från Vikingatid till nutid (Rabén

Prisma) ut av Ann-Sofie Ohlander och

Ulla-Britt Strömberg. Författarna söker

genom denna bok skildra kvinnans

insatser genom historien. Utskottet vill

också hänvisa till att

utbildningsutskottet våren 1995

behandlade en motion, i vilken det

framhölls att en stor del av de

läromedel som används i skolorna är

förlegade och könsstereotypa; ofta

saknas flickornas erfarenhetsvärld och

kvinnors roll i samhällsutvecklingen

speglas inte. Utbildningsutskottet

framhöll bl.a. att utskottet utgick från

att läromedelsförlagen själva är lyhörda

för de krav som ställs av skolan och

därmed tar sitt ansvar för att

framställa fullgoda läromedel i nu

berört avseende (bet. 1994/95:UbU18 s.

19).

Med det anförda får motionsyrkandet

anses besvarat. Detta avstyrks således.

Slutligen tar utskottet här upp två

motioner som avser Västsverige.

Motionärerna bakom motion Kr22 (s) tar

upp frågan om statligt stöd till vissa

verksamheter i Västsverige, nämligen för

verksamheterna vid Litografiska

akademien i Tidaholm, det planerade

nordiska akvarellmuseet på Tjörn, det

arkeologiska museet i Lödöse,

Göteborgsoperan, Göteborgs symfoniker,

Textilmuseet i Borås och Rydals museum.

Motionärerna framhåller att samtliga

institutioner har en inriktning, som gör

att de är av intresse för hela landet

och att flera av dem arbetar med ett

internationellt perspektiv.

Motionärernas yrkande innebär att

institutionerna skall kunna få del av

statliga resurser för sin fortsatta

verksamhet (yrkande 1).

Kulturutskottet har tidigare i olika

sammanhang behandlat frågor rörande de

av motionärerna angivna institutionerna,

besökt institutionerna eller på annat

sätt haft kontakt med företrädare för

dessa. Utskottet anser sig därför ha en

god kunskap om verksamheten vid dessa.

Utskottet kan inte göra något generellt

uttalande om framtida stöd till

institutionerna i Västsverige utan en

prövning av stödbehovet får i första

hand ske i sedvanlig ordning vid budget-

arbetet i regeringskansliet, som grundar

sig på inkomna anslagsframställningar

från institutioner från alla delar av

landet.

Utskottet vill utan att fullständighet

åsyftas tillägga följande. Över

statsbudgeten utgår verksamhetsbidrag av

betydande storlek till de båda

Göteborgsinstitutionerna. Frågan om

storleken av stödet för budgetåret 1997

prövas i senare avsnitt i betänkandet

(avsnitt 17). Utskottet behandlade en

motion om Textilmuseet i Borås hösten

1992 (bet. 1992/93:KrU2). Frågor rörande

Litografiska akademien behandlades av

utskottet hösten 1995 (bet.

1995/96:KrU1). En motion (Kr276) om stöd

till ett nordiskt akvarellmuseum på

Tjörn kommer att behandlas av utskottet

i ett senare betänkande. Till flera av

institutionerna har bidrag utgått från

Stiftelsen Framtidens kultur. Vidare har

bidrag utgått till Lödöse museum och

Litografiska museet i Tidaholm av medel

som anvisas över anslaget Stöd till icke-

statliga kulturlokaler.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motion Kr22 (s)

yrkande 1.

I motion T224 (fp) framförs synpunkter

på behovet av mångfald och

decentraliserad kultur i Västsverige.

Syftet med motionen i denna del (yrkande

8) är att det skall göras en fortsatt

statlig satsning på kulturlivet i denna

del av landet.

Utskottet delar uppfattningen att det

bör göras en fortsatt statlig satsning

på Västsveriges kulturliv. Det är dock

inte motiverat att göra en annan

bedömning av detta stödbehov än av

motsvarande behov för andra landsdelar.

Motionsyrkandet bör inte föranleda någon

åtgärd av riksdagen. Yrkandet avstyrks.

3 Konstnärernas villkor (prop. 3

avsnitt 6)

3.1 Inriktningen på de framtida

insatserna för konstnärerna (prop. 3

avsnitt 6.1)

Regeringen anger i kulturpropositionen

att statens insatser för konstnärerna

bör syfta till att

- skapa förutsättningar för ett aktivt

kulturliv som ger arbete och försörjning

et konstnärerna och rika

kulturupplevelser för medborgarna,

- skapa sådana villkor för de

professionella konstnärerna att de kan

basera sin försörjning på ersättning för

utfört konstnärligt arbete,

- anpassa regelverken på alla

politikområden så att rimlig hänsyn tas

till konstnärernas speciella

förhållanden,

- ge möjlighet till konstnärlig

förnyelse och utvecklingsarbete genom

olika former av direkt konstnärsstöd,

- förbättra möjligheterna till

internationellt konstnärligt utbyte.

Huvudlinjen måste vara att konstnärerna

skall kunna leva på ersättningen för

sitt arbete och att bidragen endast

skall ses som ett komplement. Regeringen

uttalar att de selektiva stödformerna på

sikt bör kompletteras med och växlas mot

flera generella stödformer.

Vissa frågor som rör konstnärernas

villkor bör enligt regeringens mening

närmare belysas genom ytterligare

analyser och utredningar utöver dem som

redan gjorts inom utredningen om

konstnärernas villkor (SOU 1990:39) och

Kulturutredningen (SOU 1995:84).

Regeringen anser att

egenavgiftsproblemen bör lösas.

Regeringen aviserar i

kulturpropositionen sin avsikt att

tillkalla en särskild utredare för att

analysera möjligheterna att korrigera de

ekonomiska belastningar som berör

egenföretagande konstnärer. Utredaren

skall analysera hur konstnärerna

missgynnas av olika regelverk samt lämna

förslag om hur problemen kan lösas.

Regeringen har i oktober 1996 tillkallat

en utredare och beslutat om direktiv för

utredningen (dir. 1996:80). Uppdraget

skall vara avslutat under år 1997.

Avsikten är att förslag i frågan skall

föreläggas riksdagen under våren 1998.

Andra problem som bör lösas rör

relationen mellan

arbetsmarknadspolitiken och

kulturpolitiken. Syftet är att bättre

anpassa de arbetsmarknadspolitiska

åtgärderna till de kulturpolitiska

målsättningarna. Även inom detta område

aviseras i kulturpropositionen att en

utredning skall göras. I utredningen

skall studeras hur det

arbetsmarknadspolitiska stöd- och

bidragssy-stemet påverkar kulturområdet

i dag. Utredningen skall resultera i

förslag till hur systemet kan

effektiviseras och bättre anpassas till

de särskilda förhållanden som gäller för

konstnärernas arbetsmarknad och till de

kulturpolitiska målen. Även denna

utredning skall avslutas under år 1997

för att läggas till grund för förslag

till riksdagen under våren 1998.

Den upphovsrättsliga lagstiftningen är

av grundläggande betydelse för

konstnärerna. Ett förslag om

upphovsrättslig ersättning vid spridning

av tomband har nyligen lagts fram i

betänkandet Kassettersättning m.m. (Ds

1996:61). I betänkandet behandlas också

frågan om ändring av bestämmelserna för

avbildande av konstverk som är permanent

placerade på eller vid allmän plats. En

särskild utredare har i oktober 1996

tillkallats för att utreda frågan om en

offentligrättslig avgift på

vidareförsäljning av konstverk som

saknar upphovsrättsligt skydd samt

frågan om ersättning för

biblioteksutlåning av ljudupptagningar

av litterära och musikaliska verk.

Förslag i dessa båda frågor avses

föreläggas riksdagen under våren 1998.

I budgetpropositionen lägger regeringen

fram förslag om ökningar av

konstnärsstödet. Vidare föreslås

riksdagen godkänna att de övergripande

målen för Konstnärsnämnden skall vara

att främja bild-, form-, ton-, scen- och

filmkonstnärers möjligheter att ägna sig

åt kvalificerat konstnärligt arbete samt

att främja internationellt

konstnärsutbyte genom att bl.a. erbjuda

gästateljéer. Nämnden skall också bidra

till ökade kunskaper om konstnärernas

ekonomiska och sociala förhållanden.

Dessa frågor behandlar utskottet senare

i detta betänkande (avsnitt 20).

I fem motionsyrkanden tas upp frågor

som rör inriktningen på stödet till

konstnärerna.

Enligt motion Kr207 (m) yrkande 8 är

det svenska skattesystemet illa anpassat

till konstnärlig verksamhet. De

speciella utvecklingskostnader som den

konstnärliga verksamheten medför bör

beaktas när avdragsregler utformas. Det

är viktigt att kulturskapare möts av

generositet vid bedömning av

avdragsrätt. Inte heller den

arbetsrättsliga lagstiftningen är till

gagn för konstnärerna. De skulle kunna

få bättre förhållanden om de kunde

arbeta enligt individuellt utformade

överenskommelser och avtal. Den

utredning som nu skall behandla frågor

om de egenföretagande konstnärernas

problem bör beakta de konstnärligt

verksammas speciella förutsättningar,

men i övrigt inte skapa några speciella

regler som inte kan komma andra fria

företagare till del. I motionen tas

också upp frågor som rör utformningen av

regler för statliga stipendier.

Motionärerna anser att det i

stipendiekraven bör ingå krav på

redovisning av resultat under

stipendieperioden för att klarlägga om

stipendiatens arbete håller den kvalitet

och röner det intresse som kan ligga

till grund för utkomst på skälig nivå

utan ytterligare bidrag.

Utskottet anser att det är angeläget

att frågorna om de egenföretagande,

professionella konstnärernas problem

äntligen får en lösning. Som anförs i

kulturpropositionen bör det också

klarläggas hur konstnärerna missgynnas

av olika regelverk. Riksdagen bör enligt

utskottets mening avvakta med att göra

något uttalande i dessa frågor till dess

att utredningsresultaten föreligger och

lagts till grund för förslag till

riksdagen våren 1998. Utskottet är inte

heller berett att tillstyrka att

riksdagen gör ett uttalande i syfte att

riksdagen skall ställa sig bakom vissa i

motionen angivna krav på statliga

konstnärsstipendier. Riksdagen beslutar

om den totala volymen på olika former av

konstnärsstöd och ger vissa riktlinjer

för verksamheten. Statsmakterna

överlåter till de bidragsutdelande

instanserna, där en bred kunskap om det

konstnärliga området är representerad,

att utforma reglerna för konstnärsstödet

utifrån de av riksdagen givna målen och

riktlinjerna. Utskottet utgår

självfallet från att kvalitetsaspekten

är en av de grundläggande faktorerna vid

besluten om stipendier. Utskottet anser

att riksdagen inte bör uttala sig om ett

system där stipendiaternas framtida

möjligheter att försörja sig på sin

konst skall ingå i bedömningen. Enligt

utskottets mening skulle ett sådant

riksdagens uttalande starkt hämma

viljan, förmågan och lusten till sådant

förutsättningslöst experimenterande och

sådan nyskapande verksamhet som

utvecklingen av konsten behöver. Till

Konstnärsnämndens och dess handläggande

organs uppgifter hör att följa upp

bidragsgivningens resultat. Med det

anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i

motion Kr207 (m).

Det kommande utredningsarbetet

beträffande konstnärernas villkor bör

enligt motionerna Kr4 (mp) yrkande 13

och Kr257 (mp) yrkande 6 även omfatta

frågan om möjligheterna att införa ett

generellt konstnärsstöd för att ge

konstnärerna en grundtrygghet som

stimulerar och utvecklar svenskt

kulturliv och ger möjligheter till

konstnärligt skapande under värdiga

villkor. Konstnärsstödet skall utgå i

form av ett generellt konstnärstillägg

som finansieras genom att medel överförs

till kulturområdet från anslaget till

arbetsmarknadspolitiska åtgärder

(utgiftsområde 14).

Utskottet påminner om att

Kulturutredningen ingående diskuterade

olika former av statliga ersättningar

och bidrag till konstnärer, däribland

ett generellt konstnärstillägg (SOU

1995:84 s. 256-258). Utredningen

redovisade ett antal nackdelar med det i

betänkandet redovisade och diskuterade

förslaget till generellt

konstnärstillägg och kom till slutsatsen

att förslaget inte borde genomföras.

Utskottet anser att riksdagen inte bör

uttala att det kommande

utredningsarbetet skall syfta till

införande av ett generellt konstnärsstöd

av just det slag som motionärerna

förordar och som Kulturutredningen

avvisat. Motionerna Kr4 (mp) yrkande 13

och Kr257 (mp) yrkande 6 avstyrks.

Stödet till de enskilda konstnärerna

bör enligt motionerna Kr13 (kd) yrkande

1 och Kr258 (kd) yrkande 6 i större

utsträckning knytas till särskilda

projekt eller bestämda konstnärliga

uppdrag att utsmycka daghem, skolor,

sjukhus, bibliotek m.m. i stället för

att utgå i form av inkomststöd och

inkomstgarantier.

Utskottet har i det föregående kort

redovisat de principer som länge styrt

det statliga konstnärsstödet, nämligen

att riksdagen beslutar om den totala

volymen på olika former av konstnärsstöd

och ger vissa mål och riktlinjer för

verksamheten, medan utformningen av

reglerna för konstnärsstödet utifrån de

av riksdagen givna målen och

riktlinjerna överlåts till de

bidragsutdelande instanserna. Enligt

kulturpropositionen skall selektiva

stödformer på sikt kompletteras med och

växlas mot fler generella former.

Motionärernas önskemål kan dock i någon

mån sägas bli tillgodosett genom det

förslag som läggs fram i

kulturpropositionen om att vidga Statens

konstråds uppgifter till att avse även

utsmyckning av andra gemensamma miljöer

än sådana som ägs av staten, t.ex.

skolor. Det är emellertid här inte fråga

om konstnärsstöd, utan om uppdrag till

professionella konstnärer att utföra

utsmyckning av olika miljöer. Frågan om

Konstrådets uppgifter behandlar

utskottet i det följande (avsnitt 11.3

och 11.4). Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motionerna Kr13 (kd)

yrkande 1 och Kr258 (kd) yrkande 6.

3.2 Visningsersättning (prop. 3 avsnitt

6.2)

Staten anvisar årligen medel som

ersättning till bild- och formkonstnärer

för att deras verk i offentliga

institutioners ägo visas för allmänheten

eller används på annat allmännyttigt

sätt (s.k. visningsersättning). Medlen

tillförs Sveriges bildkonstnärsfond

under Konstnärsnämnden.

Visningsersättningen får användas dels

för ändamål som syftar till att ge

yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och

arbetsmässig trygghet, dels för andra

ändamål som berör verksamhet inom

bildkonstens område.

Medel från anslaget till

visningsersättning utgick tidigare bl.a.

i form av s.k. individuell

visningsersättning. Denna hade formen av

ett standardiserat, mindre, årligt

belopp till alla konstnärer som hade ett

bestämt antal konstverk i offentlig ägo.

Någon konstnärlig bedömning gjordes

inte. I 1995 års budgetproposition

anmäldes att Bildkonstnärsfonden under

budgetåret 1993/94 avskaffat den

individuella visningsersättningen till

förmån för koncentration på

arbetsstipendier, bidrag till

internationellt kulturutbyte och

förstärkta pensionsbidrag. Vid riksmötet

1994/95 behandlade utskottet ett antal

motioner om återinförande av en

individuell visningsersättning som

skulle fördelas av exempelvis den

ideella föreningen Bildkonst Upphovsrätt

i Sverige (BUS). På utskottets förslag

gav riksdagen med anledning av

motionerna regeringen till känna att de

regler om ersättningar till

bildkonstnärer som kunde ha anknytning

till upphovsrätt borde ses över.

Regeringen borde därefter återkomma till

riksdagen med de förslag som översynen

kunde föranleda (bet. 1994/95:KrU21,

rskr. 1994/95:285).

I kulturpropositionen redovisar

regeringen att konstnärerna och

konstnärs-organisationerna varit

kritiska till att den individuella

visningsersättningen avskaffades och att

de anfört att den hade fungerat som en

sorts erkännande av den enskilda

konstnärens konstnärskap.

Kulturutredningen har föreslagit att en

individuell visningsersättning

återinförs, vilket även regeringen

förordar. Regeringen anser att det är

rimligt att utgå från att

kvalitetsbedömning sker när en offentlig

institution köper konst. Mottagare av

den individuella visningsersättningen

skall utses av Bildkonst Upphovsrätt i

Sverige (BUS). Riksdagen föreslås

godkänna det som regeringen förordar om

individuell visningsersättning samt anta

ett i kulturpropositionen framlagt

förslag till ändring i lagen (1992:318)

om överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom Kulturdepartementets

verksamhetsområde (bilaga 1 till detta

betänkande). Lagändringen innebär att

BUS får pröva frågor om fördelningen av

den individuella visningsersättningen

fr.o.m. den 1 januari 1997. I

budgetpropositionen beräknar regeringen

10 miljoner kronor för ändamålet under

anslaget E 2 Ersättningar och bidrag

till konstnärer. Anslagsfrågan behandlar

utskottet senare i detta betänkande

(avsnitt 20).

Enligt motion Kr260 (m) yrkande 11 bör

riksdagen avslå förslaget att BUS skall

fördela individuell visningsersättning.

Motionärerna anser att medlen skall

fördelas av Konstnärsnämnden och på ett

sådant sätt att alla yrkesverksamma

konstnärer som uppfyller rimliga

kvalitetskrav skall kunna komma i fråga.

Utskottet finner liksom regeringen att

konstnärernas krav på ett återinförande

av en individuell visningsersättning är

berättigat. Utskottet föreslår att

riksdagen med avslag på motion Kr260 (m)

yrkande 11 dels godkänner det som

regeringen anfört om individuell

visningsersättning, dels antar förslaget

om lag till ändring av lagen (1992:318)

om överlämnande av förvaltningsuppgifter

inom Kulturdepartementets

verksamhetsområde.

3.3 Bidrag till konstnärer (prop. 3

avsnitt 6.3)

I budgetpropositionen föreslår

regeringen en förstärkning av

konstnärsbidragen. Utskottet behandlar

denna fråga senare i detta betänkande

(avsnitt 20).

3.4 Inkomstgarantier och

långtidsstipendier (prop. 3 avsnitt 6.4)

I budgetpropositionen föreslår

regeringen en ökning av antalet

inkomstgarantier och långtidsstipendier.

Utskottet behandlar denna fråga senare i

detta betänkande (avsnitt 20).

3.5 Konstnärsnämndens organisation

(prop. 3 avsnitt 6.5)

3.5.1 Förslagsrätt till styrelser (prop.

3 avsnitt 6.5.1)

Konstnärsnämnden har fyra handläggande

organ, nämligen styrelsen för Sveriges

bildkonstnärsfond samt arbetsgruppen för

upphovsmän på musik-området,

arbetsgruppen för musiker och sångare

och arbetsgruppen för scen- och

filmkonstnärer. Regeringen utser

styrelseledamöter i nämnden och de fyra

handläggande organen, däribland

Bildkonstnärsfonden. Regeringen anmälde

i 1995 års budgetproposition sin avsikt

att överlåta åt nämnden att ordna sin

inre organisation och utse ledamöter i

sina handläggande organ. Mot detta hade

utskottet inte något att invända. På

utskottets förslag gav riksdagen som sin

mening regeringen till känna att frågan

om huruvida konstnärerna skulle ges

inflytande genom förslagsrätt vid

regeringens tillsättning av

Konstnärsnämndens styrelse borde

övervägas ytterligare. Regeringen borde

därför se över reglerna om hur nämndens

styrelse utses och - om resultaten så

föranleder - återkomma till riksdagen i

frågan (bet. 1994/95:KrU21, rskr.

1994/95:285).

I kulturpropositionen redogör

regeringen för sin avsikt att även i

fortsättningen utse styrelsen för

Bildkonstnärsfonden. Vidare avser

regeringen att ge konstnärerna

förslagsrätt till styrelserna för både

Konstnärsnämnden och

Bildkonstnärsfonden. Konstnärliga och

litterära yrkesutövares samarbetsnämnd

(KLYS) skall få förslagsrätt beträffande

fem ledamöter i Konstnärs-nämndens

styrelse. Konstnärernas riksorganisation

(KRO) skall få förslagsrätt beträffande

tre av ledamöterna i

Bildkonstnärsfondens styrelse, Sveriges

Konsthantverkare och Industriformgivare

(KIF) beträffande två ledamöter, Svenska

Tecknare beträffande en ledamot och

Svenska Fotografernas Förbund

beträffande en ledamot. De nya

föreskrifterna avses börja gälla den 1

januari 1998.

I två motioner tas frågan om

organisationernas förslagsrätt upp.

Enligt motion Kr17 (fp) yrkande 4 bör

Konstnärsnämndens och

Bildkonstnärsfondens styrelser

tillsättas av regeringen utan

nomineringar från annat håll.

Motionärerna anser att det är av största

vikt att regeringen inhämtar synpunkter

från organisationerna men att

tillsättningen skall ske utan

nomineringar och att styrelseledamöter

skall kunna hämtas både bland dem som är

organiserade i någon förening och bland

dem som valt att stå utanför

organisationerna.

Regeringen bör enligt motion Kr283 (c)

utse opartiska styrelser för

Konstnärsnämnden (yrkande 25) och

Bildkonstnärsfonden (yrkande 26).

Motionärerna anför att Konstnärsnämnden

har begärt att få en styrelse som är

oberoende av konstnärsorganisationerna.

Motionärerna anser att om vissa

organisationer får förslagsrätt innebär

detta ett olyckligt korporativt inslag i

de båda styrelserna.

Utskottet delar regeringens uppfattning

och har således inget att erinra mot att

regeringen utser fem ledamöter i

Konstnärsnämndens styrelse efter förslag

av KLYS och sju ledamöter i

Bildkonstnärsfonden efter förslag av KRO

(tre ledamöter), Svenska

Konsthantverkare och Industriformgivare

(två ledamöter), Svenska Tecknare (en

ledamot) och Svenska Fotografernas

Förbund (en ledamot). Utskottet utgår

självfallet från att organisationerna,

utifrån sina kunskaper om konstnärerna,

låter kompetensen vara en helt avgörande

faktor vid nomineringarna. Det står

givetvis regeringen fritt att, när den

utser styrelserna, göra en självständig

bedömning av de nominerade. Utskottet

förutsätter också att regeringen, när

den utser styrelserna, tar till vara den

kunskap och kompetens som finns hos

konstnärer och andra även utanför de

nominerande organisationerna. Mot

bakgrund av det anförda avstyrker

utskottet de tre aktuella

motionsyrkandena.

3.5.2 Inrättande av ett internationellt

ateljécentrum (prop. 3 avsnitt 6.5.2)

Konstnärsnämnden har till uppgift att

besluta om statliga bidrag och

ersättningar till konstnärer, i den mån

detta inte ankommer på någon annan, och

i övrigt fullgöra de uppgifter som

följer av särskilda föreskrifter.

Nämnden skall hålla sig underrättad om

konstnärernas ekonomiska och sociala

förhållanden (SFS 1998:831).

I kulturpropositionen föreslås

riksdagen godkänna att Konstnärsnämnden

får ett utökat uppdrag när det gäller

det internationella konstnärsutbytet.

Konstnärsnämnden har tagit initiativ

till inrättandet av ett internationellt

ateljécentrum, International Artists´

Studio Program in Stockholm (IASPIS).

Verksamheten startar hösten 1996.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att etableringen av IASPIS är väl ägnad

att vitalisera det internationella

utbytet på bildkonstområdet. Utskottet

tillstyrker att Konstnärsnämndens

uppdrag utökas på det sätt som förordas

i kulturpropositionen. Till frågan om

medel för verksamheten återkommer

utskottet i det följande (avsnitt 20).

3.6 Länskonstnärer (prop. 3 avsnitt 6.6)

Regeringen föreslår att

försöksverksamheten med länskonstnärer i

sju län, hittills mestadels inom dansen,

skall permanentas och utökas till flera

konstområden och till alla län. Syftet

med försöksverksamheten har varit att

höja kvaliteten inom amatörkulturen och

att ge konstnärer en

utvecklingsmöjlighet genom att arbeta

som pedagoger och inspiratörer. I den

fortsatta verksamheten skall den

pedagogiska delen av arbetet

företrädesvis inriktas mot barn och

ungdom i skolor och på fritidsgårdar

samt amatörorganisationer och

föreningsliv. Verksamheten bör ha som

övergripande mål att utveckla kontakten

mellan konstnärer, beslutsfattare,

organisationer m.m. Särskilt

betydelsefull är uppbyggnaden av

kontaktnät för konstområden med svagt

utvecklade regionala strukturer, t.ex.

dansområdet och bild- och

formkonstområdet. Medel för verksamheten

beräknas i budgetpropositionen.

Utskottet behandlar frågan om

medelsberäkning senare i detta

betänkande (avsnitt 17.1). Frågan om ett

reformerat system för stöd till regional

kulturverksamhet - inklusive stöd till

länskonstnärer - behandlas i det

följande (avsnitt 4.1).

Förslaget om länskonstnärer avvisas i

motion Kr260 (m) yrkande 2 i denna del.

I motion Kr20 (v) yrkande 6 anförs att

länskonstnärerna främst bör vara en

resurs för amatörkulturen.

Utskottet anser att det är värdefullt

om verksamheten med länskonstnärer kan

spridas i landet. Människors intresse

för och delaktighet i kulturen grundas

ofta på att de har möjlighet att själva

vara aktiva inom skapande verksamhet.

Länskonstnärerna har en viktig uppgift i

arbetet med att utveckla amatörkulturen

och i arbetet med barn och ungdom. Genom

den inriktning på arbetet som anges i

propositionen bör önskemålen i motion

Kr20 (v) kunna bli tillgodosedda, varför

något särskilt uttalande med anledning

av motionsyrkandet inte är påkallat. Med

hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår

motionerna Kr20 (v) yrkande 6 och Kr260

(m) yrkande 2 i denna del och godkänner

det som regeringen förordar om

inrättandet av ett statligt stöd för

verksamhet med länskonstnärer.

4 Reformerat system för stöd till

regional kulturverksamhet m.m. (prop. 3

avsnitt 18)

4.1 Reformerat system för stöd till

regional kulturverksamhet (prop. 3

avsnitt 18)

Statliga medel till regionala

kulturinstitutioner (teater-, dans- och

musikinstitutioner, museer samt

länsbibliotek) fördelas i dag enligt det

s.k. grundbeloppssystemet. Härutöver

betalas särskilda bidrag till

lånecentraler och depåbibliotek samt

till en invandrarlånecentral.

Grundbeloppssystemet förutsätter att

landsting eller kommun bidrar till

verksamheten. Grundbeloppssystemet är

ett schablonsystem beräknat med

utgångspunkt i institutionernas

personalkostnader. Beräkningen av ett

grundbelopp baseras på en tänkt kostnad

för en persons anställning under ett år.

Det statliga bidraget, det s.k.

grundbidraget, utgörs av 55 % (högre

andel för nyligen bidragsberättigade

institutioner) av grundbeloppet.

Grundbeloppen har årligen justerats i

efterhand med hänsyn till den faktiska

lönekostnadsutvecklingen inom det

statliga området.

Trots en ökning av antalet beviljade

grundbelopp har en stor del av

institutionernas utbyggnad finansierats

av huvudmännen utan att statligt stöd

betalats. Antalet beviljade grundbelopp

understiger därför i dag det sammanlagda

antalet anställda vid institutionerna

uttryckt i årsverken.

Riksdagen beslutar om det totala

antalet grundbelopp till respektive

område. Regeringen beslutar om vilka

institutioner inom varje område som

skall vara bidragsberättigade. Statens

kulturråd fördelar årligen grundbeloppen

mellan de bidragsberättigade

institutionerna.

Teaterutredningen föreslog i sitt

betänkande (SOU 1994:52 s. 237) att den

statliga teaterpolitiken under de

närmaste åren borde inriktas bl.a. mot

att kraftigt öka andelen rörliga

bidragsmedel för att stimulera

konstnärlig förnyelse och

kostnadseffektivitet och öka samverkan

inom teaterområdet. Enligt

Museiutredningen (SOU 1994:51 s. 161)

borde ytterligare stöd till de regionala

museerna ta formen av rörliga

grundbelopp inriktade på specifika

ändamål. Syftet skulle vara att

stimulera, decentralisera och stödja

uppgifter som bedöms vara angelägna

utifrån olika nationella perspektiv.

Kulturutredningen har i sin analys av

grundbeloppssystemet framhållit att

systemet har kritiserats därför att det

lett till en alltför stor fokusering på

fast anställd personal. Diskussioner

kring utvecklingsidéer och

utvecklingsbehov har kommit i andra

hand. Systemet har inte heller gett

tillräcklig stimulans till turnerande

eller målgruppsinriktat arbete och

konstnärlig och annan förnyelse för

institutionerna. Regeringen delar i

denna del Kulturutredningens analys av

bristerna i grundbeloppssystemet.

Regeringen föreslår att ett nytt

statligt bidragssystem för regional

kulturverksamhet skall införas den 1

januari 1997. Bidraget skall fördelas i

lika stora enheter, benämnda

stödenheter. En förutsättning för bidrag

skall vara att verksamheten även stöds

av kommun eller landsting. Mottagare av

bidrag skall även uppfylla vissa

fastställda mål för verksamheten och

redovisa resultatet av den.

Bidrag föreslås få ges till regionala

teater-, dans- och musikinstitutioner,

regionala museer, länsbibliotek,

länskonstnärer samt regionala

resurscentrum för film och video. När

det gäller det statliga bidraget till

länsmusiken kommer regeringen att

överlägga med Landstingsförbundet om att

införliva även detta bidrag i systemet.

Regeringen föreslår att den nuvarande

kopplingen mellan bidrag och

personalstorlek skall upphöra. I stället

skall en bedömning av det statliga

bidragsbehovet för respektive

institution ske utifrån verksamheten i

dess helhet, dock inte lokalkostnader.

Det föreslås att regeringen skall få

besluta om en stödenhets storlek.

Regeringen anmäler att den avser att

besluta att en stödenhet fr.o.m. den 1

januari 1997 skall vara 100 000 kr.

Bidragen kommer att fr.o.m. år 1998

räknas upp med lönekostnadsindex på

samma sätt som gäller inom

statsförvaltningen.

Det föreslagna systemet avses i högre

grad än hittills stimulera till en

intensifiering av arbetet inom

kulturpolitiskt angelägna områden.

Tydliga villkor skall ställas på t.ex.

ökad turnéverksamhet, arbete för att nå

nya pu-blikgrupper, samarbete över

konstområdesgränserna eller ökat

samarbete mellan professionella och

amatörer. De anslagsbeviljande organen

skall närmare ange villkoren utifrån de

riktlinjer som fastställts av

regeringen. Liksom hittills bör det

ankomma på regeringen att fatta beslut

om vilka institutioner som skall vara

stödberättigade. Antalet stödenheter per

institution till regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner

som omfattas av systemet, regionala

museer samt länsbibliotek skall

fastställas av Statens kulturråd utifrån

de kriterier som regeringen anger.

Statens kulturråd har även att fördela

stöd till länskonstnärer. Filminstitutet

bör få motsvarande uppgift beträffande

regionala resurscentrum för film och

video.

Kulturutredningen föreslog att en viss

andel, förslagsvis 20 %, av anslaget

till regionala kulturinstitutioner skall

vara rörlig mellan olika institutioner

och verksamhetsår. Regeringen delar

utredningens uppfattning att möjligheter

till riktade, tidsbegränsade insatser

inom kulturpolitiskt angelägna områden

måste finnas. Regeringen anser dock att

den av Kulturutredningen föreslagna

rörliga andelen är för hög.

Ett system med riktade bidrag innebär

att de medel som avdelas för sådana

bidrag inom ett område skall föras

tillbaka till detta område. Medel för

riktade insatser skall kunna fördelas

till verksamheter som berör fler än en

institution.

För de teater-, dans- och

musikinstitutioner som fr.o.m. år 1997

omfattas av det nya bidragssystemet med

stödenheter, beräknar regeringen att 2 %

av det totala stödet skall avse riktade,

högst treåriga insatser fr.o.m.

budgetåret 1997 och att denna andel

skall vara 4 % år 1998 och 6 % år 1999.

Dessa riktade insatser skall i första

hand gälla arbete för att nå nya

publikgrupper, turnéverksamhet inom

länet och över länsgränserna, samarbete

över konstområdesgränserna samt

samverkan mellan professionella och

amatörer. Länsmusikinstitutionerna skall

inte omfattas av systemet under åren

1997-1999.

Även när det gäller de regionala

museerna föreslår regeringen att 2 % av

medlen under år 1997 skall användas för

riktade insatser och att denna andel

skall öka till 4 % under 1998 och till 6

% år 1999. Insatserna bör i första hand

gälla arbete för nya publikgrupper samt

granskningar av museernas samlingar med

utgångspunkt i teman som klass, kön,

kulturell bakgrund och generation.

Systemet med en indelning av

respektive anslag i en del för

långsiktigt stöd och en del för riktade,

tidsbegränsade insatser av det slag som

föreslås i kulturpropositionen, skall

inte omfatta länsbibliotek,

länskonstnärer eller regionala

resurscentrum för film och video.

I motion Kr260 (m) yrkande 2 i denna

del avvisas regeringens förslag att

statligt stöd skall utgå till

länskonstnärer.

I sex andra motioner tas upp frågor som

huvudsakligen rör det föreslagna

systemet med riktade bidrag.

I motion Kr17 (fp) hemställs att

institutionerna skall stimuleras att

fritt söka riktade bidrag för projekt

som innebär kulturell förnyelse.

Regeringen bör inte ange begränsande och

styrande kriterier för de riktade

bidragen (yrkande 3). Motionärerna tar i

sammanhanget också upp frågan om

principerna för den långsiktiga

finansieringen av institutionsteatrarna,

vari innefattas nationalscenerna Operan

och Dramatiska teatern samt de regionala

och lokala teatrar som får statligt

stöd. Motionärerna framhåller att det

ofta fordrar flera års förberedelser för

att sätta upp en opera eller en större

pjäs. En konstnärlig linje måste kunna

fullföljas under flera år för att ge

full utdelning. Kostnadsutvecklingen för

teatrarna har varit snabbare än för

andra kulturinstitutioner. Man måste av

bl.a. dessa skäl komma bort från

osäkerheten om de ekonomiska villkoren

och komma fram till ett

tillfredsställande system för den

långsiktiga finansieringen av

verksamheten vid dessa

teaterinstitutioner. En utredning bör

därför tillsättas för att se över dessa

frågor (yrkande 10). Slutligen anser

motionärerna att det nya stödsystemet

inte bör få fullt genomslag omedelbart

utan att institutionernas anslagsnivå

tills vidare bör få vara oförändrad

(yrkande 11).

I tre av motionerna, Kr23 (c), Kr25 (s)

yrkande 1 och Kr240 (m) yrkande 1, tas

upp frågor som rör länsmuseerna och

systemet med riktade bidrag. Enligt de

två förstnämnda motionerna bör

länsmuseerna undantas från det

föreslagna systemet. Museerna har en

mycket mångfacetterad verksamhet och hög

andel fasta kostnader, varför systemet

med riktade bidrag till viss verksamhet

skulle kunna drabba museerna hårt. Även

om ett museum skulle få del av de

riktade bidragen skulle den verksamhet

medlen kan användas till vara styrd av

statliga bidragskriterier och på så sätt

ta bort en väsentlig del av museernas

hittillsvarande fria medel till

utställningar och annat publikarbete.

Till detta kommer att de regionala

museerna är beroende av och samarbetar

med många olika samarbetspartner i det

omgivande samhället, vilket även detta

minskar möjligheterna att arbeta enligt

av staten uppställda krav på riktade

insatser. I motion Kr240 (m) anförs att

om det skall finnas riktade bidrag skall

de lämnas utöver det nuvarande ordinarie

anslaget.

I motion Kr283 (c) anförs att de

riktade bidragen bör fördelas av

regionerna och inte av Kulturrådet i de

län som kommer att ingå i

försöksverksamheten med ändrad regional

ansvarsfördelning (yrkande 10).

Väsentliga delar av de föreslagna

riktade bidragen bör enligt motion Kr12

(s) lämnas till Göteborgs och Malmös

orkester-, teater- och

musikteaterinstitutioner.

Utskottet tillstyrker att det

hittillsvarande grundbeloppssystemet för

statligt bidrag till regionala

institutioner fr.o.m. budgetåret 1997

ersätts av ett nytt schabloniserat

bidragssystem av det slag som förordas i

kulturpropositionen. Utskottet gör

bedömningen att det föreslagna systemet,

som inte har samma koppling till

personalstorlek och lönekostnader som

det nuvarande systemet, kan stimulera

utveckling och förnyelse och ett

intensifierat arbete inom

kulturpolitiskt angelägna områden.

Utskottet vill vidare understryka att -

i enlighet med vad regeringen förordar -

utgångspunkten bör vara att huvudmännens

ekonomiska motprestationer ligger kvar

på nuvarande nivå för att statligt

bidrag av nuvarande omfattning skall

erhållas. Utskottet tillstyrker att

tydliga bidragsvillkor skall kunna

ställas från statens sida på

inriktningen av institutionernas

verksamhet, t.ex. ökad turnéverksamhet,

arbete för att nå nya publikgrupper,

samarbete över konstområdesgränserna

eller ökat samarbete mellan

professionella och amatörer.

Utskottet tillstyrker att riksdagen i

det nya systemet - liksom i det gamla -

beslutar om storleken av det regionala

stödet inom varje bidragsområde, att

regeringen beslutar om vilka

institutioner som skall vara

stödberättigade inom varje bidragsområde

och att besluten om fördelningen av de

nya stöd-enheterna fattas av Statens

kulturråd, när det gäller museerna efter

samråd med Riksantikvarieämbetet,

respektive Filminstitutet.

Utskottet tillstyrker - med avslag på

motion Kr260 (m) yrkande 2 - att bidrag

får ges till följande regionala

kulturinstitutioner, nämligen teater-,

dans- och musikinstitutioner, museer,

länsbibliotek, länskonstnärer samt

regionala resurscentrum för film och

video. Frågan om inrättande av ett stöd

till länskonstnärer behandlar utskottet

i det föregående (avsnitt 3.6).

Utskottet har inte något att erinra mot

att länsmusikorganisationerna inordnas i

systemet fr.o.m. budgetåret 1998.

Utskottet utgår från att när regeringen

i propositionstexten använder uttrycket

regionala innebär detta inte någon

ändring i förhållande till nuvarande

bidragssystem, där bidrag lämnas till

Sregionala och lokala institutioner.

Regeringen bör således även i

fortsättningen, när den förklarar en

institution bidragsberättigad, kunna

utse lämpliga institutioner oavsett om

de har landsting, kommun eller annan som

huvudman.

Utskottet har i det föregående

redovisat att Teaterutredningen,

Museiutredningen och Kulturutredningen

föreslagit någon form av rörliga bidrag

för att ytterligare stimulera

förnyelsearbetet och för att kunna

inrikta arbetet inom regionala

kulturinstitutioner mot angelägna

områden. Utskottet delar regeringens

uppfattning att ett sådant inslag i det

regionala stödsystemet kan bidra till

ökad flexibilitet men att den rörliga

delen inte får vara så hög att den

försvårar institutionernas långsiktiga

arbete. Utskottet bedömer att

regeringens förslag om en rörlig del som

ökar från 2 % av stödet år 1997, till 4

% år 1998 och 6 % år 1999 är rimligt.

Utskottet tillstyrker att ett system med

riktade bidrag skall tillämpas fr.o.m.

år 1997 för de regionala och lokala

teater-, dans- och musikinstitutioner

och de regionala museer som omfattas av

det nya bidragssystemet. Detta betyder

att länsmusikorganisationerna,

länsbiblioteken, de regionala

resurscentrumen för film och video samt

länskonstnärerna inte omfattas av detta

system med riktade bidrag. Utskottet

utgår från att verksamheten noga följs

av Kulturrådet och att kommande

uppföljning och utvärdering tydligt

visar hur institutionernas verksamhet

har påverkats - positivt eller, som

motionärerna befarar, negativt - och om

den riktade delen av bidraget bör

justeras. Utskottet vill i sammanhanget

påminna om att den del av bidraget till

de regionala teater-, dans- och

musikinstitutionerna resp. de regionala

museerna som avsätts för riktade bidrag

eterförs till de regionala teater-, dans-

och musikinstitutionerna respektive de

regionala museerna. Det är således inte

frågan om en besparing som förs bort

från respektive område.

Syftet med att införa riktade bidrag är

att staten som bidragsgivare skall kunna

främja utvecklingen av verksamhet inom

vissa områden och stimulera förnyelse

och experimenterande. Det är då rimligt

att det också anges vilka områden och

verksamheter som bör prioriteras utan

att det för den skull får bli fråga om

någon detaljstyrning eller

byråkratisering. Utvärderingen av det

nya systemet med riktade, tidsbegränsade

bidrag bör göras i nära samverkan med

berörda institutioner.

Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen med

avslag på motionerna Kr17 (fp) yrkande

3, Kr23 (c), Kr25 (s) yrkande 1 och

Kr240 (m) yrkande 1 godkänner

regeringens förslag till reformerat

system för stöd till regional

kulturverksamhet.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion Kr12 (s), då det i ett system med

riktade, tidsbegränsade bidrag, som

fördelas utifrån vissa kriterier, inte

går att en gång för alla utpeka vissa

institutioner som bidragsmottagare.

Riksdagen behandlar i dagarna

regeringens förslag om försöksverksamhet

med regional ansvarsfördelning i Kalmar,

Gotlands, Skåne och Jämtlands län (prop.

1996/97:36, yttr. 1996/97:KrU3y, bet.

1996/97:KU4). I de tre förstnämnda länen

skall uppgiften att fördela statsbidrag

för regional kulturverksamhet

decentraliseras från Kulturrådet till

regionala självstyrelseorgan från

halvårsskiftet 1998. I Gotlands län

skall motsvarande uppgifter

decentraliseras till Gotlands kommun.

Regeringen avser att i nära kontakt med

de berörda länen göra en analys av hur

de mål och riktlinjer som lagts fram i

kulturpropositionen kan genomföras inom

ramen för försöksverksamheten och vilka

villkor som skall gälla vid fördelningen

av de statliga bidragen till regionala

kulturinstitutioner m.m. Regeringen

avser att återkomma i nästa års

budgetproposition med en redovisning av

hur anslags- och ansvarsfrågorna bör

lösas. Mot bakgrund av vad som

redovisats anser utskottet att något

sådant uttalande från riksdagens sida

som begärs i motion Kr283 (c) inte är

påkallat, varför motionens yrkande 10

avstyrks.

Utskottet är starkt medvetet om att det

inom kulturområdet finns många och

angelägna behov av ökat statligt stöd. I

den statsfinansiella situation som råder

är det emellertid nödvändigt att vara

återhållsam med ökade utgifter.

Utskottet har inledningsvis lämnat en

kort redovisning för den nya

budgetprocess som tillämpas för första

gången inför budgetåret 1997. Riksdagen

fastställer ramar för de olika

utgiftsområdena. Det ankommer därefter

på varje fackutskott att inom

fastställda ramar föreslå riksdagen hur

medlen skall fördelas på anslag och att

vid behov föreslå omprioritering av

medel mellan olika ändamål. Inom

kulturområdet har Operan och Dramatiska

teatern undantagits från den allmänna

besparing om 3 % som gäller allt som går

under beteckningen statlig konsumtion.

Bidraget till de regionala

teaterinstitutionerna har inte minskats,

men uppräkningen av bidraget i

budgetpropositionen är - liksom för

övriga statliga bidrag till icke-statlig

verksamhet - relativt sett låg jämfört

med t.ex. löne- och kostnadsutvecklingen

på teaterområdet. Institutionsteatrarnas

långsiktiga finansiering är inte enbart

beroende av statens förmåga att öka sina

bidrag. Teatrarnas kostnadsutveckling

och deras behov av statligt stöd har

behandlats av flera utredningar under

senare tid. Utskottet anser att det mot

den nu skisserade bakgrunden inte är

nödvändigt med ytterligare en

teaterutredning. Riksdagen får i det

årliga budget- arbetet framöver väga

teatrarnas behov av statligt stöd mot

alla andra konstområdens behov av stöd

inom ramen för de medel som finns

tillgängliga respektive år. Med

hänvisning till det anförda avstyrker

utskottet motion Kr17 (fp) yrkandena 10

och 11.

Diskussionen om fördelningen av det

statliga stödet till storstadsområdena

och till övriga delar av landet togs

ånyo upp i samband med att

Kulturutredningen lade fram sitt

betänkande.

I motion Kr283 (c) yrkande 3 uttalas

att regeringen inte har lyckats nå målet

att få en jämnare fördelning av

kulturresurserna i landet. Regeringen

bör därför göra en förnyad analys och

återkomma till riksdagen med förslag om

hur detta skall åstadkommas.

Motionärerna framhåller särskilt att

Stockholmsregionens kommuner och

landsting bör svara för medfinansiering

av kulturlivet i samma utsträckning som

kommuner och landsting i landet i

övrigt.

Utskottet erinrar om att regeringen i

kulturpropositionen föreslår en rad

insatser för att förstärka kulturen i

hela landet. De olika förslagen

behandlas under skilda avsnitt i

betänkandet. Utskottet begränsar sig här

till att erinra om att sex nationella

uppdrag inrättas vilka av regeringen

avses fördelas till institutioner runt

om i landet (se betänkandets avsnitt

2.6, 6.4, 6.7, 8.6, 9.6, 11.6 och

12.5.5), att verksamheten med

länskonstnärer permanentas och byggs ut

(avsnitt 3.6 och 16.2) och att ökat stöd

beräknas för regional teater och dans

(avsnitt 6.9 och 17.2).

Frågan om kommunal medfinansiering av

statliga institutioner har beträffande

nationalscenerna Operan och Dramatiska

teatern tagits upp av regeringen i

kulturpropositionen. Utskottet instämmer

med vad som där anförts. Stockholms

lägre kulturutgifter jämfört med andra

storstadskommuner skall enligt

utskottets uppfattning inte tas till

intäkt för att staten skall vidta en

sådan åtgärd som att minska det statliga

stödet till landets gemensamma

nationalscener och kräva att staden

skall delfinansiera dem. För de båda

nationalscenerna ställer riksdag och

regering upp övergripande mål som har

sin utgångspunkt i att scenerna skall

vara hela nationens angelägenhet.

Utskottet är således inte berett att

föreslå en direkt kommunal

medfinansiering av nationalscenerna.

Däremot anser utskottet att det, mot

bakgrund av vad som anförs i motion

Kr283 (c), är motiverat med en skyndsam

utredning som omfattar samtliga områden

där staten ger stöd till

kulturinstitutioner. Utskottet anser att

regeringen genom denna utredning bör

låta göra en översyn av frågan om i vad

mån behovet av statligt stöd till en

kommun eller ett landsting påverkas av

omfattningen av det kulturutbud som

nationalscener eller andra helstatligt

finansierade institutioner erbjuder.

Resultatet av en sådan översyn bör

läggas till grund för statsmakternas

ställningstagande till principerna för

Kulturrådets fördelning av stödenheter.

Utskottet föreslår att riksdagen med

anledning av motion Kr283 (c) yrkande 3

som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

4.2 Fortsatt utveckling av mål- och

resultatdialogen (prop. 3 avsnitt 18.2)

Regeringen anför i kulturpropositionen

att mål- och resultatdialogen mellan

regeringen och dess myndigheter och de

statligt finansierade

kulturverksamheterna bör utvecklas

vidare. Krav på att kunna redovisa

resultaten av den statligt finansierade

verksamheten är lika för alla,

myndigheter, stiftelser, bolag,

föreningar m.fl. Oavsett verksamhetsform

måste statsmakterna kunna se vad som

uppnåtts genom de statliga insatserna.

Utskottet understryker det som

regeringen anför i fråga om att mål- och

resultatstyrning inom kulturområdet inte

handlar om att riksdag och regering

skall styra innehållet i den

konstnärliga utövningen. Det handlar i

stället om att staten skall se till att

statliga medel används för de ändamål

och på det sätt som riksdag och regering

angett t.ex. i mål för verksamheten.

Utskottet vill samtidigt starkt betona

att de mål som ställs upp på olika

nivåer, av riksdag, regering,

myndigheter m.fl., inte bör vara

abstrakta och svåra att följa upp. När

mål ställs upp bör man således tänka på

att de skall vara möjliga att mäta i

någon form. Om ett mål t.ex. formuleras

på det sättet att något skall öka, måste

det också uttryckas i förhållande till

vad och hur snabbt. Det bör också vara

möjligt att följa hela kedjan av mål-

och prestationsmätning från verksamheten

via verksledning och regering till

riksdagen.

Utskottet vill vidare nämna att

utskottet i ett eget uppföljningsärende

under våren 1996 bl.a. uttryckt följande

syn på uppföljning och utvärdering.

Sedan riksdagen anvisat medel för en

verksamhet och därvid angett vissa

principer för medelsanvändningen, i

allmänhet av mera övergripande natur, är

det regeringens uppgift att mera i

detalj precisera vad som skall gälla för

medelsanvändningen. Detta gör regeringen

i regleringsbrev. Regeringens krav på

redovisning av resultaten av statligt

stödd verksamhet kommer till uttryck

dels i generella föreskrifter, dels i

regleringsbreven. Redovisning sker i

första hand i årsredovisningar, som är

det viktigaste kontinuerliga mätverktyg

som statsmakterna har. De redovisningar

av verksamheten som görs i

anslagsframställningar minskar i

betydelse. Det är av vikt att

regeringens krav på innehållet i

årsredovisningar av statligt stödd

verksamhet är så utformade att

redovisningarna klart och strukturerat

visar inte endast lätt kvantifierbara

uppgifter om verksamhetens omfattning

och art utan även sådana kvalitativa

uppgifter som ställer

verksamhetsresultaten i relation till

uppställda mål och villkor för

statsbidragsgivningen. Det är således

väsentligt att regeringen ställer krav

på sådan information som gör det möjligt

att - inför kommande budgetprövning i

regering och riksdag - kunna diskutera

hur prioriteringar mellan olika delar av

verksamheten gjorts och hur de uppsatta

målen och delmålen för verksamheten

uppfyllts. Det skall t.ex. vara möjligt

att med en sådan återredovisning som

grund kunna diskutera hur en institution

prioriterar mellan väsentliga

kulturpolitiska aktiviteter och hur de

av regeringen uppsatta målen och

delmålen för dess verksamhet uppfylls. I

regleringsbrev skall vidare kunna

uppställas krav på en fördjupad

redovisning som mera ingående belyser en

särskild fråga.

Det är således i första hand

regeringens uppgift att svara för

uppföljningen av en statligt stödd

verksamhet. Regeringen skall kontrollera

att de statliga anslagsmedlen använts på

ett sätt som riksdag och regering

beslutat om. Krav på strukturerad

återredovisning underlättar bedömningar

av måluppfyllelse och - vilket är

viktigt - rimligheten i uppställda mål i

relation till tillgängliga resurser.

Myndigheters och institutioners

möjligheter att få fortsatta och

undantagsvis ökade statliga anslag

kommer i framtiden att i hög grad bli

beroende av att de kan visa hur de

använt tidigare anvisade anslagsmedel.

4.3 Statens kulturråd (prop. 3 avsnitt

18.3)

Regeringen erinrar om att Kulturrådet

har två huvuduppgifter, nämligen att

handlägga ärenden om statliga bidrag och

andra åtgärder som rör teater, dans,

musik, bild- och formkonst, museer och

utställningar, litteratur, folkbibliotek

och kulturverksamhet inom bl.a.

folkbildning och folkrörelser samt att

följa utvecklingen inom kulturområdet i

stort och ge regeringen underlag för den

statliga kulturpolitiken och biträda vid

genomförandet av denna. Regeringen gör

vissa preciseringar av Kulturrådets

övergripande uppdrag och konstaterar att

rådet inte har i uppdrag att utvärdera

områden som rådet inte har ansvar för. I

budgetpropositionen föreslår regeringen

att Kulturrådet tilldelas resurser för

bl.a. utveckling av metoder för mål- och

resultatstyrning inom kulturområdet.

Regeringens förslag till övergripande

mål och medelsberäkning för Kulturrådet

samt ett motionsyrkande om minskat

ansvarsområde och anslag för Kulturrådet

behandlar utskottet i det följande

(avsnitt 16.1).

5 Litteraturen och språket (prop. 3

avsnitt 7)

I propositionen anförs bl.a. att den

svenska litteraturpolitiken sedan lång

tid har byggt på att avgiftsfritt göra

litteraturen tillgänglig för hela

befolkningen via biblioteken och att

ersätta författarna för detta via den

s.k. biblioteksersättningen. Vidare

konstateras bl.a. att utlåningen av

böcker visade en vikande kurva under

1980-talet och att det i dag lånas ut 10

miljoner färre volymer än för tio år

sedan, trots att antalet besökare på

biblioteken ökat. Det senaste året har

kurvan vänt och utlåningen ökar igen med

några oroande undantag. Utlåningen av

barnböcker har minskat kraftigt

samtidigt som försäljningen av

barnböcker minskade med en fjärdedel

under perioden 1990-1994, en minskning

som fortsätter.

Regeringen anför också att många

kulturtidskrifter har ekonomiska problem

och svårigheter att nå ut.

Regeringen erinrar om de ekonomiska

problemen för kommunerna och att

biblioteken tvingats spara. Inköp av

böcker och kulturtidskrifter har

minskat, de avgiftsfria lånen har

ifrågasatts och bibliotekens öppettider

har minskat. Vidare framhålls att

litteraturpolitiken under de gångna

tjugo åren sannolikt har bidragit till

att Sverige har en läsande befolkning

men att varje generation måste vinnas

för litteraturen. Slutligen erinras om

att ett av de föreslagna övergripande

kulturpolitiska målen syftar till att

tillförsäkra barn och ungdomar rätten

till språkliga och kulturella verktyg

(se prop. 3 s. 28).

5.1 Inriktningen på de framtida

insatserna för litteratur och språk

(prop. 3 avsnitt 7.1)

Enligt regeringens bedömning bör statens

insatser syfta till att

- stimulera en bred utgivning av

kvalitetslitteratur,

- öka tillgången till och intresset

för litteratur i hela landet,

- medverka till att barn och ungdom

har tillgång till litteraturen,

- på kulturens område stödja en

informationsteknik i allmänhetens

tjänst,

- värna kulturtidskriften,

- värna det svenska språket.

Regeringens synpunkter utvecklas närmare

i propositionen. Bl.a. anför regeringen

att biblioteksverksamheten är av central

kulturpolitisk betydelse samt att

samhällets ansvar för biblioteken måste

tydliggöras. Biblioteksverksamheten bör

därför - menar regeringen - lagregleras.

Frågan om lagreglering tas upp i ett

senare avsnitt i detta betänkande

(avsnitt 5.2).

Vidare anför regeringen att den avser

att tillsätta en utredning, där

förhållandena på bokmarknaden skall

kartläggas och de statliga insatserna

prövas. Utredningen skall även belysa

kulturtidskrifternas situation.

I propositionen framhålls även att den

tekniska utvecklingen har inneburit att

de funktionshindrade på ett helt annat

sätt än för tjugo år sedan har tillgång

till litteratur. Som exempel nämns den

produkt- och metodutveckling som görs

vid Talboks- och punktskriftsbiblioteket

och Stiftelsen för lättläst

nyhetsinformation och litteratur och som

innebär att tillgången till litteratur

förbättrats avsevärt och att nya läsare

nås. Genom medieverksamheten vid

Sveriges Dövas Riksförbund sker en

programproduktion av bl.a. nyheter på

teckenspråk.

Slutligen redovisar regeringen sin

avsikt att ge Svenska språknämnden i

uppdrag att utarbeta förslag till ett

handlingsprogram för att främja språket.

Regeringen har nu fastställt direktiv

för den aviserade utredningen, som skall

kartlägga situationen för boken och

kulturtidskriften (dir. 1996:85). En

särskild utredare tillkallas i dagarna.

I två motioner behandlas frågor rörande

denna utredning om boken och

kulturtidskriften.

Förslaget i motion Kr4 (mp) syftar till

att konkurrensen mellan olika

eterförsäljarkanaler skall ske på lika

villkor samt att frågan om fasta

bokpriser skall övervägas liksom frågor

rörande bokmomsen (yrkande 19).

Motionärerna bakom motion Kr17 (fp)

anser att bokmomsen har en starkt

negativ effekt på bokkonsumtionen och på

möjligheterna att bedriva en kvalitativ

bokhandel och föreslår att regeringen i

stället skall låta utreda

skattebelastningen på kultursektorn

(yrkande 7).

Enligt de angivna direktiven till

utredningen om boken och

kulturtidskriften skall utredaren

identifiera och synliggöra vad som

begränsar människors möjligheter att ta

del av en bred utgivning av

kvalitetslitteratur. Det kan t.ex.

handla om förlagsstrukturen, förlagens

utgivning, distributionen,

samarbetsformer och kedjebildningar i

branschen, bokhandelns situation, andra

försäljningskanaler, sortimentsbredd i

handeln och försäljningspriset på

kvalitetslitteratur. Utredaren skall

pröva hur ändamålsenliga de nuvarande

statliga insatserna på bokens och

kulturtidskriftens område är och lämna

förslag till statliga insatser.

Utgångspunkten för utredarens

ställningstagande skall vara den

inriktning som anges i den här

behandlade propositionen. Det handlar om

att statens insatser skall stimulera en

bred utgivning av kvalitetslitteratur

samt öka tillgången till och intresset

för litteratur i hela landet. Vidare

skall staten medverka till att barn och

ungdom har tillgång till litteraturen

och på kulturens område stödja en

informationsteknik i allmänhetens

tjänst. Kulturtidskrifterna och det

svenska språket skall värnas.

Utskottet anser att det är värdefullt

att det görs en utredning av de frågor

som anges i direktiven till utredningen

om boken och kulturtidskriften. Det

ingår inte i uppdraget för utredningen

att pröva frågor om mervärdesskatt.

Utskottet anser att sådana frågor måste

bedömas med beaktande av

statsfinansiella synpunkter av i första

hand skatteutskottet, som har

beredningsansvaret för bl.a.

mervärdesskattelagstiftningen (se bl.a.

bet. 1996/97:SkU6).

I den mån förslaget i motion Kr17 (fp)

gäller en utredning av

skattebelastningen på författare och

konstnärer erinrar utskottet om att

regeringen nyligen utfärdat direktiv för

en utredning rörande generellt stöd till

konstnärliga och litterära

egenföretagare (dir. 1996:80).

Utredarens förslag skall grundas på en

realistisk bild av konstnärernas och

författarnas ekonomiska förhållanden.

Bl.a. skall utredaren belysa hur dessa

grupper påverkas av olika regelverk

utanför kulturområdet, t.ex. när det

gäller skatter och avgifter.

Vad angår den i motion Kr4 (mp)

aktualiserade frågan om fasta bokpriser

vill utskottet - utöver vad som anförts

ovan - hänvisa till att i

utredningsdirektiven frågan tas upp om

en kartläggning av det fria

prissystemets effekter med hänsyn till

de olika synsätt på dagens situation som

finns hos exempelvis Sveriges

Författarförbund och Svenska

Förläggareföreningen.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Frågor rörande kulturtidskrifter

behandlas i två motioner.

Statens kulturråd administrerar det

statliga stödet till kulturtidskrifter.

Enligt stödförordningen är stödets

syfte att främja kulturellt värdefull

mångfald i utbudet av kulturtidskrifter

(SFS 1993:567). Produktionsstöd får

lämnas som bidrag till

produktionskostnaderna vid utgivning i

Sverige av kulturtidskrifter och

barntidskrifter på invandrarspråk, om

ägaren av tidskriften har verksamhet i

Sverige.

Motionären bakom motion Kr216 (s) anser

att invandrarnas egen utgivning av

kulturtidskrifter skall stödjas (yrkande

2 delvis).

I motion Kr263 (fp) anförs det att en

del tidskrifter inte erhåller något

tidskriftsstöd på grund av begränsad

tillgång på medel och ibland på grund av

svårigheten att hävda optimal oväld och

rättvisa. I motionen krävs att stödet

till kulturtidskrifter skall vara

allsidigt i avsikt att främja och

stimulera mångfald och kvalitet.

Utskottet konstaterar att kravet i

motion Kr 216 (s) är tillgodosett genom

att en icke obetydlig andel av

stödbeloppet anvisas för utgivning av

tidskrifter på invandrarspråk. För

budgetåret 1994/95 ansökte sammanlagt 27

invandrar- och minoritetstidskrifter om

stöd. Av dem erhöll 16 tidskrifter stöd

om sammanlagt drygt 500 000 kronor.

Då det gäller yrkandet i motion Kr263

(fp) vill utskottet hänvisa till att

Kulturrådets tillämpningsföreskrifter

till stödförordningen anger att stödet

syftar till en bred utgivning av

kvalitativt högtstående tidskrifter av

betydelse för den kulturella, sociala

och ekonomiska debatten eller med

väsentlig analys och presentation inom

de skilda konstarternas områden. Vidare

skall stödet främja hög kvalitet och

mångsidigt utbud av åsikter och

behandlade ämnen (Kulturrådets

författningssamling 1994:2). Det

ankommer på Kulturrådet att göra

avvägningar utifrån angivna

stödkriterier och inom ramen för stödet.

Självfallet är det alltid en grannlaga

uppgift att fördela stöd på ett rättvist

sätt. Kulturrådet har att i sin

stödhantering iaktta allmänna

förvaltningsrättsliga principer.

Utskottet anser att vad motionären

anfört inte ger anledning till något

initiativ från riksdagens sida.

Med hänvisning till anförda avstyrker

utskottet motionerna Kr216 (s) yrkande 2

i denna del och Kr263 (fp).

I fyra motionsyrkanden behandlas frågor

som alla syftar till att svenska språket

skall främjas och värnas.

I motion Kr260 (m) understryks bl.a.

att skolans viktigaste uppgift är att

eleverna skall tillägna sig en god

språkbehandling. Det uppdrag som

regeringen avser att ge Svenska

språknämnden bör samordnas med

lärarutbildning och läroplaner (yrkande

8).

Förslaget i motion Kr252 (v) syftar

till att Språknämnden i sitt

handlingsprogram skall ge förslag till

hur man skall kunna skydda de svenska

bokstäverna ä och ö, bokstäver som de

två motionärerna bakom motionen har i

sina efternamn.

Motionärerna bakom motion Kr4 (mp)

framhåller vikten av att värna svenska

språket och det gemensamma kulturarvet

(yrkande 18).

I motion Kr221 (s) föreslås att en

parlamentarisk beredning skall ges i

uppdrag att i nära samarbete med

näringslivet, utbildningsanstalter,

folkrörelser och medier utveckla metoder

för att stärka svenska språket.

Kulturutskottet har i olika sammanhang

haft anledning att intressera sig för

frågor om vård av svenska språket (se

bl.a. bet. 1988/89:KrU4, 1989/90: KrU24

och 1993/94:KrU4). Under föregående

riksmöte behandlade utskottet utförligt

motionsyrkanden som syftade till att

stärka svenska språket (bet.

1995/96:KrU7). I mycket stark

sammanfattning kan utskottets synpunkter

redovisas på följande sätt.

Utskottet framhöll att det talade och

skrivna språket är den främsta

kulturbäraren och utgör en av de

viktigaste förutsättningarna för

människans kulturella identitet.

Utskottet underströk betydelsen av att

det svenska språket vårdas och att dess

ställning stärks. Utskottet ansåg att

det är språkvårdens uppgift att kunna ge

besked om vad som kan anses vara

gällande språknormer, att ge förslag

till nya ord och uttryck som passar in i

det svenska språksystemet och att minska

de språkliga hindren mellan

samhällsgrupper. Vidare konstaterade

utskottet att det är språkvårdens

uppgift att följa språkets utveckling

och att språkvården i vårt allt mer

internationaliserade svenska samhälle

står inför stora utmaningar.

I betänkandet framhölls att skolans

roll i språkutvecklingen är central och

att grundskolans viktigaste uppgift är

att skapa goda möjligheter för elevernas

språkutveckling samt att det

övergripande syftet med undervisningen i

svenska på gymnasienivå är att eleverna

skall öka sin förmåga att tala, läsa och

skriva svenska. Utskottet framhöll även

att lärarutbildningen är betydelsefull

när det gäller språkvård.

Lärarhögskolorna beslutar emellertid

själva hur utbildningen skall läggas

upp. Kraven när det gäller språkvård

varierar mellan lärarhögskolorna.

Utskottet intar alltjämt samma

ståndpunkt.

Då det gäller yrkandet i motion Kr252

(v) - att Språknämndens förslag till

handlingsprogram skall ge förslag till

hur bokstäverna ä och ö skall skyddas -

erinrar utskottet om att en liknande

fråga behandlades av utskottet redan

under 1989/90 års riksmöte (bet.

1989/90:KrU24). Det då aktuella

motionsförslaget hade ett bredare syfte

än det nu aktuella. Förslaget syftade

nämligen till att bevara inte bara

bokstäverna ä och ö utan även bokstaven

å. Utskottet, som ansåg att riksdagen

inte borde ta något initiativ i frågan,

hänvisade till ansvariga organ på

området.

Mot bakgrund av den syn på en god

språkvård som utskottet gett uttryck åt

i olika sammanhang anser utskottet att

det uppdrag att utarbeta förslag till

ett handlingsprogram för att främja

språket som regeringen avser att ge till

Språknämnden, är välkommet.

Utskottet utgår från att uppdraget

kommer att innefatta de frågor som

aktualiserats genom motionerna om

skolans och lärarutbildningens roll och

om bevarande av bokstäverna å, ä och ö.

Vidare utgår utskottet från att Språk-

nämnden i sitt arbete kommer att hålla

kontakt med andra språkvårdande organ,

medier, representanter för skola och

lärarutbildning m.fl.

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att motionsyrkandena inte

påkallar någon åtgärd av riksdagen.

Motionsyrkandena avstyrks.

5.2 Biblioteksverksamheten regleras i

lag (prop. 3 avsnitt 7.2)

Regeringen anser att det är angeläget

att vissa bärande principer inom

biblioteksområdet lagfästs och föreslår

därför att en bibliotekslag skall

införas den 1 januari 1997. Lagen syftar

främst till att garantera avgiftsfria

boklån och ett väl fungerande nationellt

nätverk som binder ihop de olika

biblioteken. I lagen anges att varje

kommun skall ha ett folkbibliotek.

Likaså anges målen för

biblioteksverksamheten.

Regeringen understryker att det även i

fortsättningen skall vara en kommunal

angelägenhet att lägga fast omfattningen

av folkbiblioteksverksamheten. Någon

statlig detaljstyrning skall inte

förekomma.

Lagförslagets inledande paragraf

stadgar att lagen skall innehålla

bestämmelser om det allmänna

biblioteksväsendet (1 §). Bestämmelsen

avser således hela det offentliga

biblioteksväsendet.

I lagförslaget fastslås

ansvarsfördelningen då det gäller

biblioteksverksamhet mellan stat,

landsting och kommuner (7 §).

Vidare läggs regeln om den s.k.

lånekedjan eller fjärrlånesystemet fast

(10 §).

I fyra motionsyrkanden föreslås att

förslaget om att införa en bibliotekslag

skall avslås.

En bibliotekslag strider mot principen

om den kommunala självstyrelsen, anser

motionärerna bakom yrkande 6 i motion

Kr207 (m) och yrkande 12 i motion Kr283

(c). Motionärerna befarar att en

statligt reglerad miniminivå kan få

effekten att kommunerna sänker

ambitionsnivån till den miniminivå som

lagstiftningen anger.

Motionärerna bakom yrkande 6 i motion

Kr17 (fp) och yrkande 4 i motion Kr13

(kd) erinrar om att författarna genom en

bestämmelse i upphovsrättslagen har fått

möjlighet att förhindra att deras böcker

lånas ut mot avgift. I motion Kr13 (kd)

anförs även att införandet av en lag

innebär ett ingrepp i kommunernas

beslutsrätt.

Förslag om att införa en bibliotekslag

har diskuterats i den biblioteks- och

kulturpolitiska debatten under en lång

följd av år. I riksdagen har frågan

behandlats vid ett flertal tillfällen.

Utskottet inskränker sig till att

hänvisa till den offentliga utfrågning

som utskottet anordnade i oktober 1992

med företrädare för olika

bibliotekspolitiska organ, Kommun- och

Landstingsförbunden, Statens kulturråd

m.fl.

Biblioteken utgör de mest spridda och

därmed också de viktigaste lokala

kulturinstitutionerna i landet.

Bibliotekens betydelse för samhället,

för yttrandefriheten och för demokratin

är central. De kraftiga besparingar som

drabbat bibliotekssystemen i många

kommuner har lett till nedskärningar i

medieinköp och öppethållandetider,

nedläggningar av biblioteksfilialer och

indragning av bokbussar. På några

ställen har förslag väckts om att införa

avgifter på boklån, vilket emellertid

hittills inte förverkligats i någon

kommun. Mot den redovisade bakgrunden

finner utskottet att det är

tillfredsställande att en lag nu

föreslås som anger vissa grundläggande

principer för det svenska offentliga

bibliotekssystemet och som markerar

betydelsen av den verksamhet som bedrivs

inom biblioteksväsendet.

Utskottet anser att det är särskilt

angeläget att avgiftsfriheten för boklån

nu lagfästs. Den ändring av

upphovsrättslagen (1960:729) som gjordes

för några år sedan och som åsyftas i

motion Kr13 (kd) och Kr17 (fp) innebär

att upphovsmännens samtycke krävs för

att biblioteken skall få hyra ut böcker

till allmänheten (2 kap. 19 §). Den

åsyftade paragrafen har givetvis sitt

värde, så länge som Sveriges

Författarförbund och enskilda författare

motsätter sig avgifter på

bibliotekslånen. Någon garanti för

avgiftsfrihet innebär den emellertid

inte.

Då det gäller den motionsvägen

framförda åsikten att införandet av en

lag på biblioteksområdet skulle innebära

ett ingrepp i principen om den kommunala

självstyrelsen finns skäl att

understryka vad som sägs i

propositionen, nämligen att det även i

fortsättningen skall vara en kommunal

angelägenhet att lägga fast omfattningen

av folkbiblioteksverksamheten. Någon

statlig detaljstyrning skall inte

förekomma.

I enlighet med det anförda anser

utskottet att de fyra motionsyrkandena

om avslag på regeringens förslag bör

avslås.

Utskottet tar härefter med utgångspunkt

i regeringens förslag upp frågan om

innehållet i en bibliotekslag.

I motion Kr260 (m) föreslås att orden

m.m. i lagförslagets 10 § skall utgå

för att skapa större klarhet i lagtexten

(yrkande 7).

Angiven paragraf handlar om den s.k.

lånekedjan eller fjärrlånesystemet.

Genom lånekedjan länkas hela det

offentliga biblioteksväsendet ihop,

vilket gör det möjligt för en låntagare

på ett folkbibliotek att få tillgång

till en bok trots att den inte finns på

det egna biblioteket. Utskottet delar

den uppfattning som kommer till uttryck

i motion Kr260 (m) och som innebär att

formuleringen i den aktuella paragrafen

i lagförslaget är oklar. Enligt

utskottet bör orden m.m. utgå ur

lagtexten och ett förtydligande göras så

att det klart anges vilka bibliotek som

avses. Utskottet föreslår därför en

ändring av regeringens lagförslag så att

paragrafen får följande lydelse.

Länsbibliotek, lånecentraler,

högskolebibliotek, forskningsbibliotek

och andra av staten finansierade

bibliotek skall avgiftsfritt ställa

litteratur ur de egna samlingarna till

folkbibliotekens förfogande samt i

övrigt samverka med folk- och

skolbiblioteken och bistå dem i deras

strävan att erbjuda låntagarna en god

biblioteksservice.

Som exempel på bibliotek som kommer att

omfattas av lagen kan nämnas Talboks-

och punktskriftsbiblioteket och Statens

musikbibliotek.

Utskottet tillstyrker således motion

Kr260 (m) yrkande 7.

Den av regeringen föreslagna lagen

innehåller i 7 § bestämmelser om

ansvarsfördelningen mellan stat,

landsting och kommuner.

I paragrafen anges bl.a. att staten

ansvarar för högskolebiblioteken. De

privata högskolornas bibliotek omfattas

inte av paragrafen, eftersom de inte

tillhör det allmänna biblioteksväsendet.

Utskottet återkommer i det följande till

frågan huruvida även verksamheten vid de

privata högskolornas bibliotek bör

omfattas av lagen. Regeringens förslag

är så formulerat att det i paragrafen

slås fast att staten har ett ansvar även

för biblioteken vid de högskolor för

vilka landsting är huvudmän. Detta torde

inte ha varit regeringens avsikt. Inte

heller utskottet anser att staten skall

ta på sig ett ansvar för dessa

bibliotek. Paragrafen bör därför enligt

utskottets mening få följande lydelse.

Kommunerna ansvarar för folk- och

skolbiblioteksverksamheten.

Landstingen ansvarar för

länsbiblioteken och för biblioteken vid

högskolor med landstingskommunalt

huvudmannaskap.

Staten ansvarar för övriga

högskolebibliotek och för

lånecentralerna samt för sådan

biblioteksverksamhet som enligt

särskilda bestämmelser ankommer på

staten.

I övrigt har utskottet inte något att

erinra mot regeringens lagförslag. Det

anförda innebär att riksdagen - med

ändring av 7 och 10 §§ - bör anta

regeringens förslag till bibliotekslag.

Frågan om en komplettering av lagen har

aktualiserats dels med anledning av att

de privata högskolorna inte omfattas av

förslaget, dels med anledning av ett

motionsförslag.

Med hänsyn till de privata högskolornas

funktion - och till att de i allmänhet

har bibliotek som inom sina

specialområden är betydelsefulla - finns

det skäl som talar för att verksamheten

vid dessa bibliotek bör omfattas av

lagen. Utskottet anser att det bör

övervägas huruvida så bör vara fallet.

Därvid bör framför allt göras en

bedömning av frågan huruvida det skulle

vara av värde att lagen omfattade dessa

bibliotek av det skälet att de därigenom

skulle bli förpliktigade att ingå i

fjärrlånesystemet. Vidare bör bedömas om

det är motiverat att låta vissa av

högskolebiblioteken omfattas av lagen

medan andra lämnas utanför.

Utskottet vill tillägga följande. Inom

kort kommer nya avtal att träffas

mellan, å ena sidan, staten och, å andra

sidan, vissa av de privata högskolorna

om högskolornas verksamhet. Därvid kan

bestämmelser om förpliktelse för

högskolorna att ingå i fjärrlånekedjan

komma att tas in i avtalen. Bedömningen

av den av utskottet upptagna

lagstiftningsfrågan kan komma att

påverkas av avtalsinnehållet.

Vad utskottet sålunda anfört om översyn

av bibliotekslagen i vad avser

högskolebiblioteken bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

I motion Kr20 (v) föreslås att

regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag om komplettering

av bibliotekslagen så att kommuner och

landsting åläggs att upprätta en plan

för sin biblioteksverksamhet, som även

skall avse skol- och sjukhusbiblioteken

(yrkande 7). I planen skall framgå

kommunernas mål beträffande personalens

kompetens, bibliotekens

öppethållandetider etc.

Det är, som framhålls i propositionen

(s. 49), naturligt att kommunerna med

skäliga tidsmellanrum utvärderar folk-

och skolbibliotekens verksamhet och

därvid följer upp om målen för

verksamheten uppnåtts. Det bör ankomma

på kommunerna att själva bestämma i

vilken form detta skall ske. Utskottet

delar regeringens uppfattning att det

skulle vara värdefullt om modellen för

denna uppföljning och utvärdering tas

fram i en dialog mellan staten och

företrädare för kommunerna. Statens

kulturråd synes i första hand böra komma

i fråga som samtalspartner på den

statliga sidan. Utskottet anser att det

finns skäl som talar för att det i lagen

skall finnas en bestämmelse som anger

att huvudmännen skall göra upp planer

för biblioteksverksamheten, i vilka

redovisas olika kvalitetsbegrepp.

Utskottet anser därför att regeringen

ytterligare bör överväga denna fråga och

- om regeringen kommer fram till att en

lagreglering av frågan bör ske -

förelägga riksdagen förslag till ändring

av bibliotekslagen. Utskottet vill

tillägga att regeringens överväganden

bör ske med beaktande av principen om

den kommunala självstyrelsen. En

eventuell lagregel om huvudmännens

planer bör således inte få en utformning

som innebär en styrning av huvudmännens

biblioteksverksamhet.

Vad utskottet anfört om översyn av

bibliotekslagen i vad avser upprättande

av planer för biblioteksverksamheten bör

riksdagen med anledning av motion Kr20

(v) yrkande 7 som sin mening ge

regeringen till känna.

5.3 Ny stödform för inköp av litteratur

till folk- och skolbibliotek (prop. 3

avsnitt 7.3)

I kulturpropositionen föreslås att ett

nytt statligt stöd införs fr.o.m. år

1997 för inköp av litteratur till folk-

och skolbibliotek. Målgruppen skall vara

barn och unga. I budgetpropositionen för

år 1997 föreslår regeringen att 25

miljoner kronor anvisas för det nya

stödet. Frågan om medelsanvisning prövas

under anslaget C 2 Litteraturstöd

(avsnitt 18.2).

Grunderna för stödet presenteras närmare

i propositionen (s. 52-54). Bl.a. anförs

att barn och ungdomar läser allt mindre,

trots att utgivningen av barn- och

ungdomsböcker är god. Som nämnts i ett

tidigare avsnitt i detta betänkande

minskade både försäljningen och

utlåningen av barn- och ungdomsböcker

under perioden 1990-1994. Många barn och

ungdomar har fått en försämrad tillgång

till böcker. Regeringen anser att staten

- i samband med att en bibliotekslag

införs - bör göra särskilda insatser för

att öka tillgången till litteratur vid

folk- och skolbiblioteken och stimulera

till läsaktiviteter i ökad utsträckning.

Det nya statsbidraget som föreslås bli

infört år 1997 skall enligt regeringen

användas för inköp till folk- och

skolbiblioteken av litteratur för barn

och ungdomar. Även viss litteratur för

vuxna kan få ingå, av det skälet att

ungdomar också läser vuxenlitteratur.

Kommunerna skall själva bestämma vilka

titlar som skall köpas in.

Regeringens förslag behandlas i tre

motionsyrkanden.

Motionärerna bakom motion Kr207 (m)

anser att det varken är lämpligt eller

önskvärt att staten genom bidragsgivning

helt eller delvis tar över kommunernas

ansvar och föreslår därför att

regeringens förslag skall avslås av

riksdagen (yrkande 7). Likaså avvisas

förslaget i motion Kr260 (m) yrkande 9

delvis.

Som angetts i det föregående finns det

anledning att oroa sig över utvecklingen

när det gäller barns och ungdomars

läsning och tillgång till böcker. Enligt

utskottets uppfattning är det därför

angeläget att åtgärder snarast vidtas

för att ge barn och ungdomar goda

läsvanor. Införande av inköpsstöd är en

sådan åtgärd. Utskottet ställer sig

därför positivt till det nya stödet som

kan komma att bidra till att den

nedåtgående utvecklingen på detta område

vänds. Utskottet vill understryka att

staten genom detta stöd inte lyfter bort

något ansvar från kommunerna. I stället

bör det i stödvillkoren i enlighet med

vad regeringen föreslagit ställas krav

på kommunerna att de skall redovisa hur

de avser att stimulera barns och

ungdomars intresse för läsning. Vidare

bör det - likaledes i enlighet med vad

regeringen föreslår - krävas att

kommunerna för att erhålla statsbidrag

inte minskar sina egna bokanslag.

Vidare konstaterar utskottet att ett

förslag i motion Kr13 (kd) tillgodoses

genom regeringsförslaget, nämligen att

bibliotek och skolor skall ha frihet att

själva välja den litteratur de har behov

av (yrkande 5).

I enlighet med det anförda tillstyrker

utskottet regeringens förslag att ett

särskilt stöd för inköp av litteratur

skall inrättas och avstyrker motionerna

Kr13 (kd) yrkande 5, Kr207 (m) yrkande 7

och Kr260 (m) yrkande 9 i motsvarande

del.

5.4 Läsfrämjande verksamhet för barn och

unga (prop. 3 avsnitt 7.4)

I kulturpropositionen redovisas att

regeringen i budgetpropositionen för år

1997 föreslår att 5 miljoner kronor

skall anvisas engångsvis för

läsfrämjande verksamheter för barn och

unga. Medlen skall kunna användas för

särskilda insatser såsom läs- och

skrivfrämjande kampanjer,

litteraturläger etc.

Folkbildningsförbund,

föräldraföreningar, folkrörelser m.fl.

skall kunna söka bidrag för aktiviteter

vars mål är att förmedla litteraturen

till barn och unga.

Bedömningen att medel skall anvisas

till läsfrämjande verksamhet bland barn

och unga har inte mött någon erinran.

Frågan om utformningen av insatserna och

medelsanvisningen behandlas i detta

betänkande under anslaget C 2

Litteraturstöd (avsnitt 18.2).

5.4.1 Frågor rörande litteraturstödet

Principer rörande det statliga

litteraturstödet behandlas i två

motioner.

I motion Kr216 (s) krävs att

invandrarnas egen utgivning av

kvalitetslitteratur skall stödjas

(yrkande 2 delvis).

Syftet med det statliga

litteraturstödet är att främja

mångsidighet och kvalitet i

bokutgivningen. Enligt stödförordningen

(1993:449) kan litteraturstöd ges till

litteratur på invandrar- och

minoritetsspråk. Av Kulturrådets

årsredovisning framgår att drygt 2,1

miljoner kronor betalades ut för detta

ändamål för budgetåret 1994/95.

Utskottet konstaterar att

motionsförslaget är tillgodosett.

Utskottet anser därför att det inte

påkallar någon riksdagens åtgärd. Motion

Kr216 (s) yrkande 2 i denna del avstyrks

således.

Förslaget i motion Kr262 (v) syftar

till att ett statligt stöd skall

inrättas för översättning av olika

religioners heliga skrifter.

Utskottet erinrar om den möjlighet som

finns för en bokutgivare att inom ramen

för litteraturstödet erhålla stöd för

översättning av såväl fack- som

skönlitteratur. Vidare finns inom

utgivningsstödet ett produktionsstöd,

avsett för särskilt kostnadskrävande

utgivning. Motionsförslaget är således

redan tillgodosett och avstyrks därför.

Frågor om stödvillkor och

anslagsvillkor i övrigt behandlas under

anslaget C 2 Litteraturstöd (avsnitt

18.2).

5.5 En bok för alla (prop. 3 avsnitt

7.5)

I kulturpropositionen föreslås att

riksdagen skall godkänna de ekonomiska

förpliktelser för staten som följer av

avtalet mellan staten och En bok för

alla AB för perioden 1997-1999. I

budgetpropositionen för år 1997 föreslår

regeringen att 8,2 miljoner kronor skall

anvisas för verksamheten med En bok för

alla (se avsnitt 18.2).

Motion Kr260 (m) syftar i här aktuell

del till att statens förpliktelser skall

inriktas enbart på litteratur för barn

och ungdom. För år 1997 föreslås därför

ett bidrag om endast 3,2 miljoner kronor

(yrkande 9 delvis).

Enligt utskottet har det stor betydelse

att En bok för allas utgivning av

kvalitetslitteratur till lågpris kan nå

ut till skolor, arbetsplatser,

läsecirklar, folk med låga inkomster

m.fl. Titelbredden, den breda

spridningen, böckernas kvalitet och låga

pris samverkar till att utgivningen

utgör ett viktigt led i statens stöd

till läsfrämjande verksamhet. Utskottet,

som i ett senare avsnitt i detta

betänkande kommer att ta ställning till

medelsanvisningen, anser inte att det

finns något skäl att begränsa statens

ekonomiska förpliktelser för En bok för

alla AB. Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet regeringens

förslag och avstyrker motionen i här

aktuell del.

6 Teater (prop. 3 avsnitt 8)

6.1 Inledning

Regeringen konstaterar inledningsvis att

statens bidrag till teater i dag uppgår

till cirka en miljard kronor per år,

vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av

den statliga kulturbudgeten. Antalet

teatrar har i det närmaste femdubblats

sedan 1974 års kulturpolitiska mål lades

fast. Regionala teatrar finns i de

flesta län. Sverige har en tätposition i

världen när det gäller barn- och

ungdomsteater, både till kvalitet och

kvantitet.

Regeringen redovisar att det totala

antalet besök (sålda biljetter) per år

har minskat för all teater inklusive den

kommersiella teatern. Kulturutredningen

ansåg dock i sin utvärdering (SOU

1995:85) att man delvis får en annan

bild om man ser till antalet personer

som besöker teatern. Den andel av

befolkningen som besöker en teater under

ett år har ökat. Det finns enligt

utredningen anledning att tro att

människor går mera sällan och på delvis

andra slags föreställningar än tidigare.

Regeringen framhåller att teatern i dag

konkurrerar på en underhållningsmarknad

som har växt lavinartat.

Antalet människor som engagerar sig i

amatörteaterverksamheten är fler i dag

än för tjugo år sedan. Amatörteatern

visar också en kontinuerligt ökande

publik. Många professionella teatrar har

också i ökad utsträckning vidgat sitt

verksamhetsfält och arbetar aktivt

tillsammans med amatörteatern.

Sveriges Televisions dramasändningar

har en avsevärt bredare publik än den

som besöker teatrarna.

6.2 Inriktningen på de framtida

insatserna för teater (prop. 3 avsnitt

8.1)

Regeringen anför att statens framtida

insatser för teater bör syfta till att

uppnå följande.

- Efterfrågan på teater bör öka,

- spridningen på teater bör öka och

tillgängligheten förbättras,

- teaterutbudet bör vara allsidigt och

hålla hög kvalitet,

- barn och ungdomar bör få tillgång

till teater av hög kvalitet,

- regional teater bör utvecklas,

- nationalscenernas ställning i hela

landet bör stärkas.

Regeringen utvecklar närmare sin syn på

det som bör uppnås och anför bl.a. att

det tydligt måste markeras att det är en

uppgift för teaterinstitutionerna,

inklusive nationalscenerna, att turnera.

Det är också angeläget att teatrarna

utvecklar samarbetsformer med

resenäringen, med arbetsplatser, med

folkbildningen, med skolor och andra som

kan medverka till att människor i hela

landet får ökade möjligheter att se

teater.

Staten skall medverka till att det

finns förutsättningar för att

teaterproduktionen sprids via radio och

television.

Statlig och annan offentlig

finansiering skall bidra till att

biljettpriserna hålls på en rimlig nivå.

Även människor med låga inkomster skall

ha råd att gå på teater. Statens

insatser skall främja en förnyelse inom

teatern genom att stödja

utvecklingsarbete och experiment.

Statistiken tyder på att den kvalitativa

barnteatern är på stark nedgång. Skälen

är ofta bristande ekonomiska resurser,

men också brist på kunskap hos bl.a.

många av de enskilda förskolor och

skolor som numera själva skall ta ansvar

för att barn och ungdom får ta del av

teaterupplevelser i skolan. Positiva

teaterupplevelser från skolan är

viktiga. Det är en central uppgift för

teaterinstitutionerna och för dem som

arbetar inom teatern att förmedla

teaterkonstens uttrycksmöjligheter till

den unga generationen. Staten skall

medverka till att stärka sådan barn- och

ungdomsteater som har kvalitet.

6.3 Nationalscenerna Operan och

Dramatiska teatern (prop. 3 avsnitt 8.2)

Regeringen gör i kulturpropositionen

bedömningen att uppdraget till

nationalscenerna Operan och Dramatiska

teatern skall stå fast och föreslår i

budgetpropositionen följande

övergripande mål för Operan och

Dramatiska teatern. De båda

nationalscenerna bör vara de i Sverige

ledande institutionerna inom sina

konstområden, vara föredömen för andra

scener, vårda och främja det nationella

kulturarvet inom sina konstområden, nå

en stor och bred publik, ha en bred

repertoar samt kunna hävda sig i

jämförelse med de främsta scenerna

utomlands. Inom ramen för sitt uppdrag

bör nationalscenerna verka för att i

ökad utsträckning bli tillgängliga för

hela svenska folket.

De mål som föreslås för

nationalscenerna ansluter enligt vad

regeringen anför i allt väsentligt till

de mål som presenterades i 1993 års

budgetproposition och som utskottet inte

hade något att erinra mot (bet.

1992/93:KrU20).

Regeringen anför i sammanhanget att det

även på våra nationalscener skall synas

att vi lever i ett mångkulturellt

samhälle. Scenerna skall vara öppna för

nya impulser och ta upp ämnen som är

angelägna för många människor.

I nationalscenernas uppdrag att vårda

och främja det nationella kulturarvet

ligger också att bevara och utveckla de

hantverkstraditioner som ryms inom ramen

för en nationalteater.

I Dramatiska teaterns uppdrag skall

ingå att vårda och främja det svenska

språket. Enligt regeringen bör

publikarbetet inriktas på såväl social

som geografisk spridning. I sitt arbete

med att bredda publiken och nå ut med

nationalscenernas konst i hela landet

behöver teatrarna arbeta med många olika

metoder - samarbete med

teaterföreningar, researrangörer,

turistnäring, arbetsplatser, skolor,

folkrörelser, folkbildning, regionala

och lokala arrangörer och särskilt

radion och televisionen. Det är en

självklar uppgift för nationalscenerna

att, i rimlig omfattning, genomföra

turnéer och gästspel. Fler TV- och

radiosändningar skapar också möjligheter

för de boende utanför Stockholm att ta

del av nationalscenernas uppsättningar.

Antalet televisionsproduktioner -

transmitteringar eller

studioöverföringar - bör öka.

Regeringen anser att Stockholms lägre

kulturutgifter jämfört med andra

storstadskommuners inte skall tas till

intäkt för att staten skall vidta en

sådan åtgärd som att minska det statliga

stödet till landets gemensamma

nationalscener och kräva att staden

skall delfinansiera dem. För de båda

nationalscenerna ställer riksdag och

regering upp övergripande mål som har

sin utgångspunkt i att scenerna skall

vara hela nationens angelägenhet.

Regeringen är därför inte beredd att,

som Kulturutredningen föreslog, förorda

en regional medfinansiering av de båda

nationalscenerna.

I motionerna Kr20 (v) yrkande 9 i denna

del och Kr206 (m) förordas vissa

kompletteringar av målen för Operan och

Dramaten i vad avser verksamhet för barn

och ungdom samt televisering m.m.

Utskottet har i princip inte något att

invända mot de av regeringen förordade

målen men tar i formellt hänseende

ställning till målen och

motionsförslagen om kompletteringar i

budgetavsnittet av betänkandet (avsnitt

17.1).

6.4 Nationellt uppdrag för barn- och

ungdomsteater (prop. 3 avsnitt 8.3)

Regeringen föreslår att ett

tidsbegränsat nationellt uppdrag för

barn- och ungdomsteater inrättas. Det

finns ett betydande behov av

kunskapsutveckling inom detta område,

och det finns ett stort intresse för att

förnya teaterns former med

genreöverskridande verk, där man arbetar

med allt från tal, dans och musik till

multimedia. Med stöd i det nationella

uppdraget skall den teater som får detta

kunna svara för seminarier och

utbildning och på olika sätt inspirera

både andra teatrar och kulturansvariga i

skolan och förskolan. Riksdagen föreslås

godkänna det som regeringen förordar i

frågan.

Regeringen avser att för perioden

1997-1999 ge uppdraget till Backa teater

i Göteborg.

I tre motioner behandlas frågor som rör

det föreslagna nationella uppdraget för

barn- och ungdomsteater. Samtliga

motionärer tillstyrker att ett sådant

nationellt uppdrag inrättas. I

motionerna Kr4 (mp) yrkande 22 och Kr257

(mp) yrkande 10 anförs att det är

viktigt med kontinuerligt forsknings-

och utvecklingsarbete runt barn- och

ungdomsteatern. I motionerna yrkas att

regeringen skall återkomma till

riksdagen med förslag i denna fråga.

Enligt motion Kr20 (v) yrkande 9 i denna

del bör det nationella uppdraget för

barn- och ungdomsteater preciseras i

dialog mellan Kulturrådet och den

institution som tilldelas uppdraget av

regeringen. I vilka avseenden uppdraget

bör preciseras anges inte.

Utskottet erinrar om att regeringen i

kulturpropositionen med oro redovisat

att den kvalitativa barnteatern är på

stark nedgång och att skälen till detta

ofta är bristande ekonomiska resurser,

men också brist på kunskap hos bl.a.

många av de enskilda förskolor och

skolor som numera själva skall ta ansvar

för att barn och ungdom får ta del av

teaterupplevelser i skolan. Det är

enligt regeringens uppfattning en

central uppgift för

teaterinstitutionerna och för dem som

arbetar inom teatern att förmedla

teaterkonstens uttrycksmöjligheter till

den unga generationen. Staten skall

också medverka till att stärka sådan

barn- och ungdomsteater som har

kvalitet. Mot denna bakgrund anser

utskottet att det är mycket värdefullt

att ett nationellt uppdrag för

utveckling av barn- och ungdomsteatern

inrättas. Av propositionen framgår att

den institution som tilldelas uppdraget

förutsätts ordna seminarier och

utbildning och på olika sätt inspirera

både andra teatrar och kulturansvariga i

skolan och förskolan. Forskning och

utveckling som rör eller har samband med

barn- och ungdomskultur, däribland barn-

och ungdomsteater, finns inom

universitets- och högskolesektorn vid

olika institutioner. I detta sammanhang

vill utskottet nämna att Högskolan i

Växjö år 1995 tilldelades särskilda

medel för att delta i ett projekt kring

barn- och ungdomskultur bl.a. avseende

teater och television och att regeringen

i årets budgetproposition föreslår

förstärkta medel för högskolans Centrum

för kulturvetenskaplig forskning med

inriktning mot barn- och ungdomskultur.

Utskottet anser mot bakgrund av det

anförda att riksdagen inte behöver göra

något särskilt uttalande om forsknings-

och utvecklingsarbete runt barn- och

ungdomsteatern, varför motionerna Kr4

(mp) yrkande 22 och Kr257 (mp) yrkande

10 avstyrks.

Utskottet avstyrker motion Kr20 (v)

yrkande 9 i vad avser en preciserande

dialog mellan Kulturrådet och den

teaterinstitution som får det nationella

uppdraget.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet

att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar i

kulturpropositionen om tidsbegränsat

nationellt uppdrag till barn- och

ungdomsteater.

6.5 Ytterligare nationella uppdrag m.m.

inom teaterområdet

Riksdagen bör enligt motion Kr4 (mp)

yrkande 24 besluta om ytterligare ett

nationellt uppdrag inom teaterområdet,

vilket inte bör vara tidsbegränsat utan

permanent. Riksdagen bör som sin mening

ge regeringen till känna att detta

uppdrag bör ges till de institutioner

som samverkar inom Norrlands Musik- och

Dansteater (NMD). I motion Kr259 (v)

yrkande 3 i denna del hemställs att NMD

bör byggas upp som en nationalscen i

norr med utgångspunkt i den planering

som NMD gjort.

Ett nationellt uppdrag inom området

musikteater bör enligt motion Kr5 (s)

inrättas. Regeringen bör lämna detta

uppdrag till Malmö musikteater.

Utskottet anser att det är värdefullt

att ett system med tidsbegränsade

nationella uppdrag inom olika områden nu

kommer att införas (se även avsnitt

2.6). Utskottet har i det föregående

tillstyrkt att ett sådant uppdrag

inrättas inom teaterområdet med

inriktning mot barn- och ungdomsteater.

Utskottet anser att verksamheten med

nationella uppdrag bör prövas under den

första treårsperioden innan en

förändring, t.ex. i fråga om ytterligare

områden och flera uppdrag, övervägs. De

aktuella motionsyrkandena avstyrks.

6.6 Satsning på ungdomars eget skapande

(prop. 3 avsnitt 8.4)

Regeringen redovisar i

kulturpropositionen att Statens

kulturråd disponerar 3 miljoner kronor

under en treårsperiod för insatser som

främjar ungdomars eget skapande och

anför att denna verksamhet bör

fortsätta. Medel för att främja

ungdomars eget skapande kommer under år

1998 att finnas inom ramen för Kultur i

hela landet-projektet under anslaget

Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling, internationellt kulturutbyte

och samarbete. Medelsanvisningen under

detta anslag behandlar utskottet senare

i detta betänkande (avsnitt 16.2).

Vidare anger regeringen att den har för

avsikt att i budgetpropositionen för år

1999 föreslå riksdagen att Kulturrådets

medelsram för insatser som främjar

ungdomars eget skapande skall ökas med

9,4 miljoner kronor.

6.7 Nationellt uppdrag inom området

ungdomskultur (prop. 3 avsnitt 8.5)

Regeringen föreslår att ett

tidsbegränsat nationellt uppdrag

inrättas inom området ungdomskultur. På

några håll i landet bedrivs

kulturverksamhet - i form av

kulturskolor eller liknande - där

ungdomar får genomföra kulturprojekt

efter egna idéer under professionell

ledning. Där arbetar man med sång,

musik, dans, talteater, bild, film och

video, ibland renodlat men ofta i

ovanliga kombinationer. Med ungdomarnas

idérikedom som grund åstadkoms inte

sällan produktioner av hög konstnärlig

halt. Genom att var och en i en grupp

får en uppgift under eget ansvar lockas

det fram talanger som var dolda både för

omgivningen och den unga människan

själv. Samtidigt som ny spännande kultur

skapas får ett antal ungdomar ett

tidigare inte upplevt självförtroende.

I uppdraget inom området ungdomskultur

skall enligt regeringens förslag ingå

att sprida kunskaper och erfarenheter

och därigenom inspirera till att

liknande verksamhet startar på andra

håll. Detta kan ske t.ex. genom

turnerande eller genom att institutioner

tar emot studiebesök för längre eller

kortare tid. Uppdraget skall även ge

möjlighet att genomföra särskilda

utvecklingsprojekt. I

budgetpropositionen för år 1997 föreslås

att 1 miljon kronor anvisas för

uppdraget.

Regeringen avser att för perioden

1997-1999 ge det nationella uppdraget

inom ungdomskultur till Kulturskolan

Rosteriet i Luleå.

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner det som regeringen förordar om

tidsbegränsat nationellt uppdrag inom

området ungdomskultur.

6.8 Nationellt uppdrag inom området

barnkultur

I motion Kr259 (v) yrkande 3 i denna del

föreslås att riksdagen skall besluta om

inrättande av ytterligare ett nationellt

uppdrag, nämligen inom området

barnkultur. Enligt motionärernas mening

skulle regeringen kunna lämna ett sådant

uppdrag till Barnkulturcentrum i

Eskilstuna. Med utgångspunkt i detta

centrum och de erfarenheter och den

kompetens som finns där skulle ett

nationellt kunskaps- och

utvecklingscentrum för kreativ pedagogik

kunna byggas upp.

Utskottet har i det förgående (avsnitt

2.6 och 6.5) anfört att det är

värdefullt att ett system med nationella

uppdrag inom olika områden kommer att

införas och att verksamheten bör prövas

under den första treårsperioden innan en

förändring, t.ex. i fråga om ytterligare

områden och flera uppdrag, övervägs. Med

denna motivering föreslår utskottet att

riksdagen avslår motion Kr259 yrkande 3

i denna del.

6.9 Regional teater (prop. 3 avsnitt

8.6)

De kulturpolitiska mål som regeringen

föreslår motiverar enligt regeringens

uppfattning en ökad satsning på

regionala teaterinstitutioner. Ett

huvudsyfte med statens insatser på

teaterområdet skall vara att sprida

teatern i landet och att nå nya grupper

utanför storstäderna. Satsningen nästa

budgetår skall främja spridningen av

musikteatern och dansteatern utanför

storstäderna.

Av de reformmedel som frigörs i

budgetpropositionen avsätts viss del för

uppbyggnaden av Norrlands Musik- och

Dansteater (NMD). NMD representerar ett

nytänkande när det gäller samarbete

mellan kulturinstitutioner. I det

förslag till verksamhet som presenteras

av interimsstyrelsen för NMD ingår

Norrlandsoperan i Umeå, Norrdans i

Härnösand, en planerad kyrkoopera i

Piteå och en planerad barnopera i

Östersund. Verksamheten vid

institutionerna kommer att planeras och

turnéläggas gemensamt. På sikt kommer

hela Norrland att få tillgång till

kvalificerad opera och dans till en

kostnad som sannolikt blir lägre än om

institutionerna administrerades separat.

Även om NMD i första hand är ett

regionalt åtagande bör staten enligt

regeringens uppfattning medverka till

att uppbyggnaden av NMD kan påbörjas år

1997. Under anslaget Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling,

internationellt kulturutbyte och

samarbete beräknas 2,7 miljoner kronor

och under anslaget Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och

lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner beräknas 6 miljoner

kronor för ändamålet. Till

anslagsfrågorna återkommer utskottet i

det följande (avsnitten 16.2 och 17.2).

Regeringen anför att publikarbetet inom

teaterområdet hittills i första hand har

riktats till de aktiva och välmotiverade

grupperna. För att nå mindre teatervana

människor behöver både teaterföreningar

och teaterarbetare tänka i nya banor.

Samarbetet mellan de fasta teatrarna och

skådebanorna kan utvecklas, likaså

samspelet mellan skådebanorna och

Riksteaterns regionala och lokala

föreningar. Grunden för ett ökat

samarbete har nyligen lagts genom en

överenskommelse mellan Riksskådebanan

och Riksteatern. Teatrarna behöver också

satsa mer på att inspirera och utbilda

de lokala arrangörerna och ge dem ett

vkat stöd i publikarbetet. Särskild

omsorg bör läggas vid att vinna de unga,

både genom samverkan med förskola och

skola och genom att uppsöka ungdomar i

den miljö de känner sig hemma i.

Researrangemang som är inriktade på

kulturaktiviteter är en resurs som bör

kunna utvecklas ytterligare. Till frågan

om statligt bidrag till arrangörer,

teaterföreningar, Skådebanan m.m.

återkommer utskottet i det följande

(avsnitten 16.2, 17.1 och 17.3).

6.10 Svenska riksteatern (prop. 3

avsnitt 8.7)

Regeringen förordar i

kulturpropositionen att statens uppdrag

till Riksteatern skall stå fast.

Enligt vad regeringen redovisar i

kulturpropositionen pågår en förändring

i fråga om Riksteaterns roll i länen. De

lokala arrangörernas beställningar av

teaterns föreställningar har minskat

under senare år. Publiktillströmningen

till Riksteaterns föreställningar

varierar över åren. Den senaste säsongen

har publiken ökat men i ett längre

perspektiv har Riksteatern tappat

publik. En förklaring kan vara att

teaterföreningar och andra arrangörer

har knappare resurser. Ett annat skäl

kan vara att Riksteatern medvetet sökt

sig till mindre orter och mindre

föreställningslokaler. En del av

förklaringen är också att den regionala

teaterverksamheten successivt byggts ut.

De förändrade förutsättningarna för

Riksteatern motiverar, enligt

regeringens uppfattning, en viss

tyngdpunktsförskjutning i villkoren för

statens stöd till teaterns verksamhet.

Riksteatern bör i framtiden ytterligare

utveckla och förstärka arrangörs- och

publikorganisationen och öka samarbetet

med andra producenter, t.ex. fria

grupper och Operan och Dramatiska

teatern. Regeringen betonar att

Riksteatern redan delvis anpassat sig

till de förändrade förutsättningarna.

I takt med förändringarna i samhället

har Riksteatern också startat nya

specialinriktade verksamheter.

Specialensemblerna Cullbergbaletten,

Tyst teater och Unga Riksteatern samt

verksamheten med finskspråkig teater och

det mångkulturella projektet Shikasta

uträttar ett värdefullt arbete. Dessa

verksamheter har ett nationellt

intresse.

Det statliga bidrag som i dag lämnas

till Riksteatern för verksamheten vid

Södra Teatern avses överföras till ett

Världskulturhus i Södra Teatern som en

del av finansieringen av dess

verksamhet.

Utskottet återkommer i det följande

(avsnitt 17.1) till regeringens förslag

i budgetpropositionen om medelsberäkning

för Riksteatern och mål för det statliga

bidraget till teatern.

6.11 Fria teatergrupper (prop. 3 avsnitt

8.8)

De fria teatergrupperna spelar en viktig

roll i det svenska teaterlivet. Många av

dem turnerar över hela landet och

medverkar till ett levande teaterutbud

utanför regionhuvudorterna. De fria

grupperna svarar för mer än hälften av

det totala utbudet av den statligt

stödda barn- och ungdomsteatern i

landet. Under spelåret 1994/95 spelade

58 statsbidragsbeviljade fria

teatergrupper för sammanlagt 629 000

besökare.

De statliga teaterinsatserna bör syfta

till ett brett och mångsidigt utbud av

teater av hög kvalitet. En ökad satsning

på fria grupper, som ger dem bättre

möjligheter att turnera och marknadsföra

sig, ser regeringen som en viktig del av

insatserna på teaterområdet.

För att möjliggöra en satsning på de

fria teater- och dansgrupperna föreslår

regeringen i budgetpropositionen en

ökning under anslaget Bidrag till vissa

teater-, dans- och musikändamål.

Anslagsfrågan behandlas senare i

betänkandet (avsnitt 17.3).

6.12 Samisk teater (prop. 3 avsnitt

8.9)

Regeringen redovisar i

kulturpropositionen att staten årligen

anvisar ett samlat anslag för samisk

kultur som disponeras av Sametinget. För

innevarande år utgår ca 1,5 miljoner

kronor från detta anslag till samisk

teaterverksamhet. Regeringen redovisar

vidare att beslut har fattats om att

medel skall utbetalas via EU:s

strukturfonder för uppbyggnad av samisk

teater inom mål 6-området.

Regeringen anser att etableringen av en

fast samisk teaterinstitution är av

stort intresse men är inte beredd att

förorda en ökning av det statliga bidrag

som redan ges via Sametinget till samisk

teaterverksamhet. En förutsättning för

ytterligare statligt engagemang är bl.a.

att frågan om en regional eller lokal

huvudman för den samiska teatern kan

klargöras. Regeringen avser att ge

Sametinget i uppdrag att undersöka

förutsättningarna för att etablera en

fast samisk teaterinstitution.

Frågan om en samisk teater tas upp i

fyra motioner.

Enligt motion Kr283 (c) yrkande 13 bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna att uppdraget till Sametinget

att undersöka förutsättningarna att

etablera en fast samisk

teaterinstitution bör slutföras redan

till den 1 juni 1997 så att regeringen

kan lägga fram förslag för riksdagen i

september i 1997 års budgetproposition.

Motionärerna redovisar också sin syn på

hur en samisk teater skall kunna ingå i

en större satsning på ett samiskt

kulturcentrum för musik, konst, teater,

konsthantverk, multimedia och

internationellt kulturutbyte.

Enligt motion Kr4 (mp) yrkande 23 bör

samhället bereda väg för alla samiska

kulturyttringar. Detta gäller inte minst

en fast samisk teaterinstitution. En

samisk teater bör vara en rent statlig

angelägenhet vilket i motionen uttrycks

med orden få ett nationellt uppdrag .

Motionärerna torde med detta uttryck

dock inte mena att en samisk teater

skall få ett sådant treårigt nationellt

uppdrag som regeringen föreslår skall

införas år 1997 inom skilda

kulturområden. Möjligheterna att få EU-

stöd till en samisk teater bör tas till

vara. Motionärerna hemställer också om

att stöd skall ges till samisk

filmutveckling.

En samisk teater kan enligt motion Kr10

(s) vara ett av medlen att uppnå

internationaliseringsmålet inom

kulturpolitiken, där det nordiska

samarbetet skall prioriteras. En fast

samisk teaterscen skulle kunna spela en

viktig roll för att visa och föra vidare

det samiska kulturarvet på Nordkalotten.

Utifrån dessa utgångspunkter bör

regeringen bistå Sametinget i arbetet

med att undersöka förutsättningarna för

att inrätta en fast samisk

teaterinstitution.

I motion Kr3 (m, s, c, fp, v) hemställs

att en samisk nationalteater skall

lokaliseras till Tärnaby.

Utskottet vill inledningsvis påminna om

att riksdagen vid riksmötet 1976/77

behandlade frågor om en rad insatser för

samerna (prop. 1976/77: 80, bet. KrU

1976/77:43, rskr. 1976/77:289).

Riksdagen anslöt sig därvid till det som

regeringen föreslagit beträffande stödet

till samernas kultur. I propositionen

anfördes att det är principiellt viktigt

att samerna kan utnyttja de allmänna

statsbidrag och stödformer som står till

buds för allmänkulturell verksamhet. De

statliga bidragen är i allmänhet

utformade så att de inte blir styrande

för verksamheten och kan enligt

propositionen således utnyttjas helt i

enlighet med samiska värderingar.

Bevarandet och utvecklingen av den

samiska kulturen måste självfallet ske

på samernas egna villkor. Samtidigt ger

målen för den statliga kulturpolitiken

ett stöd för krav på integritet och

utvecklingsmöjligheter även för den

samiska kulturen. Det blir då närmast en

fråga om att bevaka att de statliga

reformerna på kulturområdet verkligen

bidrar till att förbättra samernas

kultursituation.

Det bör enligt proposition 1976/77:80

ankomma på Statens kulturråd att vid

fördelningen av medel som står till

rådets disposition ta hänsyn till den

samiska minoritetens behov. Även andra

myndigheter, institutioner och

organisationer, som fördelar det

statliga kulturstödet, bör uppmärksamma

de särskilda behov som följer av den

samiska minoritetens utsatta ställning.

Även med en sådan förstärkt bevakning

av de samiska intressena som

förespråkades i proposition 1976/77:80

finns det områden där de generella

stödformerna av olika skäl inte kan

utnyttjas av samerna. För att tillgodose

sådana behov beslöt riksdagen att

särskilda medel fortsättningsvis skulle

anvisas under anslaget Bidrag till

samisk kultur. Anslaget skulle fördelas

efter prioriteringar som görs av samerna

själva till sådana ändamål som inte kan

få tillräckligt stöd på annat sätt.

Det särskilda anslaget till samisk

kultur, som från början disponerades av

Samefonden, disponeras numera av

Sametinget. Sedan ett antal år beräknas

medel under detta anslag inte endast för

kulturändamål utan även för

sektorsforskning inom det samiska

kulturområdet.

I årets budgetproposition sammanförs

många av anslagen inom kulturområdet

till nya och färre, men mera omfattande,

anslag. Det särskilda anslaget Bidrag

till samisk kultur sammanförs med delar

av anslaget Bidrag till

utvecklingsverksamhet inom

kulturområdet, m.m. samt anslaget

Utveckling, internationellt samarbete

m.m. till ett nytt ramanslag benämnt

Bidrag till allmän kulturverksamhet,

utveckling, internationellt kulturutbyte

och samarbete (A 2). Detta anslag

behandlar utskottet i en senare del av

betänkandet (avsnitt 16.2).

Utskottet anser att det är väsentligt

att samerna genom regeringens aviserade

uppdrag får tillfälle att lämna sin egen

syn på frågan om samisk teater, innan

riksdagen tar ställning till t.ex.

frågan om i vilken form en sådan teater

bör drivas, vilken inriktning den skall

ha och vilken uppgift i det

internationella kulturutbytet den

eventuellt bör få. Viktigast i dagens

läge är att lösa huvudmannaskapsfrågan

och finna medfinansiering till en

statlig satsning på samisk teater.

Utskottet anser i likhet med vad som

anförs i motion Kr283 (c) att det är

angeläget att utredningsarbetet kan ske

så snabbt som möjligt. Utskottet inser

dock att det - om ett från samernas

synpunkt gott slutresultat skall nås -

inte går att forcera fram lösningar som

kräver omfattande överläggningar med

regionala och lokala intressenter.

Riksdagen bör därför inte ställa upp

något slutdatum för Sametingets

utredningsuppdrag. Med hänvisning till

det anförda avstyrker utskottet

motionerna Kr3 (m, s, c, fp, v), Kr4

(mp) yrkande 23, Kr10 (s) och Kr283

(c) yrkande 13.

7 Dans (prop. 3 avsnitt 9)

7.1 Inledning

Regeringen uppskattar att statens stöd

till dans uppgår till närmare 200

miljoner kronor.

I dag finns sex fasta dansensembler som

har någon form av

institutionsanknytning, nämligen

Operabaletten i Stockholm,

balettensemblen vid Göteborgsoperan,

Cullbergbaletten inom Riksteatern och

Östgötabaletten samt danskompanierna

Skånes Dansteater och Norrdans i

Härnösand. Dessutom turnerar

Riksteatern, förutom Cullbergbaletten,

ett antal dansföreställningar varje år.

Ett antal fria dansgrupper står för

betydande bidrag till nyskapandet inom

dansen.

Dansens Hus i Stockholm och ett par

mindre scener i Göteborg, Malmö och

Stockholm ger kontinuerligt

dansföreställningar av såväl svenska som

utländska grupper. Statens insatser är

en förutsättning för en betydande del av

danskonsten i Sverige. Detta gäller

särskilt de fria grupperna och de

regionala institutionernas

dansensembler.

Dansens Hus har betytt mycket för

danslivet. Som gästspelsscen har den

skapat möjligheter för fria dansgrupper

och regionala ensembler att spela inför

en stor publik. Dansens Hus har också

tagit emot många internationella

gästspel av hög klass.

Operan är den enda institution i

Sverige som har kapacitet att sätta upp

klassiska baletter i full skala. Utan

statligt stöd skulle många av de

klassiska baletterna försvinna ur

repertoaren. Dansen är en konstform som

fått en ny publik och nya utövare. Den

har också fått nya former via

ungdomsmusiken och den moderna

ungdomskulturen i övrigt.

7.2 Inriktningen på de framtida

insatserna för danskonsten (prop. 3

avsnitt 9.1)

Regeringen gör i kulturpropositionen

bedömningen att statens insatser bör

syfta till att

- ge danskonsten en regional

förankring,

- utveckla intresset för dansen som

konstform,

- stödja ett brett dansutbud av hög

kvalitet samt främja dansens förnyelse

och utveckling.

Med tanke bl.a. på de nya dansformernas

betydelse för de unga generationerna är

det enligt regeringens uppfattning

nödvändigt att i den statliga

kulturpolitiken markera dansen som en

självständig konstform och göra dansen

tillgänglig i hela landet.

En av orsakerna till att den

professionella dansen har en liten

publik är att spelplatserna är få och

koncentrerade till storstäderna.

Dessutom är arrangörsledet på

dansområdet svagt utvecklat i landet.

Inriktningen på statens framtida

insatser skall vara att tillvarata,

utveckla och stödja den växtkraft som

kännetecknar dansen i dag. Staten skall

under de närmaste åren öka sitt stöd

till dansområdet, framför allt gentemot

regionerna. Den professionella

dansutbildningen skall stärkas genom

ökade resurser till Danshögskolan.

7.3 Dansen i regionerna (prop. 3 avsnitt

9.2)

I budgetpropositionen föreslår

regeringen en förstärkning av stödet

till regionala dansensembler med

sammanlagt 7 miljoner kronor för att

förbättra förutsättningarna för

kontinuerlig dansverksamhet i

regionerna. Medlen anvisas dels under

anslaget Bidrag till regional

musikverksamhet samt regionala och

lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner med 3 miljoner kronor

för Östgötabaletten och 1,3 miljoner

kronor för Skånes Dansteater, dels under

anslaget Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling samt

internationellt kulturutbyte och

samarbete med 2,7 miljoner kronor för

Norrdans som ingår i Norrlands Musik-

och Dansteater (NMD).

Dansens Hus föreslås få ökat stöd med

250 000 kronor för att kunna ge

regionala danskompanier fler

speltillfällen.

I motion Kr283 (c) konstateras att

dansen som konstart befinner sig i ett

expansivt skede och att intresset för

att se dans på scen har ökat. Det är

dock fortfarande få förunnat att se

dansföreställningar utanför de stora

städerna. Riksteaterns kunskaper och

erfarenheter av turnerande och de

omfattande kontakter med svenskt och

internationellt dansliv som Dansens Hus

har bör tas till vara för att åstadkomma

ett nätverk för återkommande turnerande

dansföreställningar. Därigenom kan flera

människor utanför storstäderna få en

möjlighet att upptäcka dansen. Riksdagen

bör som sin mening ge regeringen till

känna vad som anförts i motionen

(yrkande 14).

Utskottet delar motionärernas syn på

dansen som en viktig konstform som bör

få ökade möjligheter att verka i hela

landet. Utskottet kommer i det följande

att behandla frågor om ökade satsningar

på att utveckla och stödja dansen i

regionerna. Regeringen har som

redovisats föreslagit stöd till tre

regionala dansensembler, ökat stöd till

fria grupper och ökade medel till

Dansens Hus. Riksteatern skall inom sitt

uppdrag utveckla samarbetet med andra

producenter. Detta bör kunna medföra att

Riksteatern kommer att turnera

ytterligare dansföreställningar i

landet. Utskottet anser mot bakgrund av

det anförda att den utveckling av

danslivet som här kortfattat redovisats

till betydande del bör kunna tillgodose

de önskemål som motionärerna framfört.

Något särskilt uttalande från riksdagen

sida är därför inte påkallat. Motion

Kr283 (c) yrkande 14 avstyrks.

Anslagsfrågorna behandlar utskottet

senare i detta betänkande (avsnitten

16.2 och 17.2).

Utskottet behandlar en motion om

professionella dansares dagliga träning

under anslaget Bidrag till allmän

kulturverksamhet, utveckling,

internationellt kulturutbyte och

samarbete (avsnitt 16.2).

7.4 Fria dansgrupper (prop. 3 avsnitt

9.3)

Det fria danslivet står för en viktig

del av den konstnärliga utvecklingen

inom dansen. Där finns en möjlighet för

både unga och mera etablerade dansare

och koreografer till nytänkande. För

att möjliggöra en satsning bl.a. på de

fria dansgrupperna föreslår regeringen i

budgetpropositionen för år 1997 att

anslaget Bidrag till vissa teater-, dans-

och musikändamål skall ökas med 5

miljoner kronor.

Anslagsfrågan behandlas senare i

betänkandet (avsnitt 17.3).

8 Musik (prop. 3 avsnitt 10)

8.1 Inledning

Som utgångspunkt för sina

ställningstaganden på musikens område

redovisar regeringen bl.a. följande.

Till följd av den tekniska utvecklingen

och utvecklingen på massmedieområdet har

tillgången till musik ökat påtagligt

under de senaste tjugo åren. Det är dock

fortfarande svårt att ta del av ett

varierat utbud av direkt framförd musik

om man inte bor i en större stad.

Trots konkurrensen från andra

fritidsaktiviteter har

amatörmusicerandet i grupp fortfarande

en i internationell jämförelse unik

bredd. Att utveckla nya former av musik

är en viktig del av dagens

ungdomskultur.

Det professionella musiklivet är numera