Bet. 1996/97:KrU10

Kulturutskottets betänkande

1996/97:KRU10

Ungdomsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Innehållsförteckning

1996/97

KrU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsförslag som syftar till ändrade regler för

bidrag till de religiösa och politiska ungdomsförbunden. Yrkandena avstyrks

med hänvisning till att en utvärdering av statsbidragssystemet till

ungdomsorganisationerna för närvarande görs av Ungdomsstyrelsen.

Ett förslag att statsbidrag ej skall utgå till organisationer som

huvudsakligen ägnar sig åt rollspel avstyrks bl.a. med hänvisning till vad som

framkommit om rollspel i en rapport från Ungdomsstyrelsen.

Utskottet anser - i likhet med vad som anförs i en motion - att det är

angeläget att ett ungdomsperspektiv anläggs inom flertalet samhällssektorer.

Dock bör Ungdomspolitiska kommitténs arbete inte föregripas, varför

motionsyrkandet avstyrks. Likaledes avstyrks motionskrav om ökade resurser

till ungdomars fritidsverksamhet.

Med anledning av ett motionsyrkande - som även det avstyrks - framhåller

utskottet att föreningslivet utgör en positiv kraft i samhället som kan skapa

och upprätthålla ett socialt nätverk för barn till arbetslösa.

En reservation om ändrade regler för bidrag till de religiösa

ungdomsorganisationerna har fogats till betänkandet.

Motionerna

1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl. (kd) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ungdomsfrågorna,

1996/97:Kr508 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

rollspel.

1996/97:Kr515 av Fanny Rizell (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de religiösa organisationernas rätt att erhålla grundbidrag på

likvärdiga villkor som andra statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer,

1996/97:Kr516 av Ola Ström och Eva Flyborg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av förändrade regler för bidrag till de politiska

ungdomsförbunden,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till nytt bidragssystem

för de politiska ungdomsförbunden baserat på partiernas mandat i riksdagen,

samt ett grundbidrag.

1996/97:Kr517 av Carina Moberg och Tomas Eneroth (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av förändrade bidragsregler till de politiska

ungdomsförbunden,

2. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till nytt bidragssystem

för de politiska ungdomsförbunden baserat på partiernas mandat i riksdagen.

1996/97:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fritidsverksamhet.

1996/97:A306 av Margareta Israelsson m.fl. (s, c, fp, v, kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om föreningslivets roll vid arbetslöshet.

Utskottet

Reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer

I tre motioner tas upp frågor som avser ändring av reglerna för statsbidrag

till vissa ungdomsorganisationer. Yrkandena avser frågor om stödet till

religösa organisationer och till politiska ungdomsorganisationer.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1994:641) om statsbidrag till

ungdomsorganisationer. Ungdomsstyrelsen har meddelat ytterligare föreskrifter

för verkställighet av förordningen (SKOLFS 1994:38, ändrad 1995:25).

Riksdagen beslöt våren 1994 att den statliga bidragsgivningen till barn- och

ungdomsorganisationernas verksamhet i ökad utsträckning skulle relateras till

de övergripande målen för verksamheten ( prop. 1993/94:135, bet.

1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). Av dessa mål vill utskottet här särskilt

nämna det första målet, som innebär att statsbidragsgivningen skall främja

demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet.

Statsbidrag lämnas i form av grundbidrag och särskilt bidrag. Grundbidrag

består av dels ett fast bidrag, dels ett rörligt bidrag. Ett av de villkor som

uppställts för grundbidrag är att organisationen skall ha minst 3 000

medlemmar i åldrarna 7-25 år vilka utgör minst 60 % av organisationens totala

medlemstal. Särskilda bidragsregler finns för handikapp- och

invandrarorganisationer. En dispensregel finns. Om det finns särskilda skäl

för det kan således grundbidrag beviljas en organisation även om den inte

uppfyller det ovan redovisade villkoret eller något av de övriga villkoren för

rätt till bidrag. Det uttalades i den proposition som ligger till grund för

bidragsreglerna att dispensregeln skulle kunna tillämpas bl.a. för att ge

möjlighet till bidrag för vissa organisationer som av religiösa skäl inte kan

ha individuellt medlemskap (prop. s. 46).

Det rörliga bidragets storlek skall grundas på (1) antal medlemmar i

åldrarna 7-25 år, (2) antal lokalavdelningar och (3) antal lokala aktiviteter

som samlar barn och ungdomar. I Ungdomsstyrelsens föreskrifter anges att

rörligt bidrag lämnas med visst belopp för det antal medlemmar som överstiger

3 000 (lägre antal gäller för invandrar- och handikapporganisationer).

Medlemsantalet baseras på det antal betalande medlemmar som fanns registrerade

den sista dagen på organisationens underlagsår. Vidare lämnas rörligt bidrag

med visst belopp per verksam lokalavdelning respektive ungdomssektion och med

visst belopp per sammankomst som är bidragsgrundande enligt vissa särskilda

kriterier som avser bl.a. deltagarantal i och varaktighet av sammankomsten.

Motionären bakom motion Kr515 (kd) menar att då det gäller bidrag till

religiösa ungdomsorganisationer uppfylls inte det syfte med bidragsreglerna

som kom till uttryck i proposition och utskottsbetänkande våren 1994, då

principerna för bidragsgivningen lades fast (yrkande 1). Motionären framhåller

att religiösa barn- och ungdomsorganisationer utan betalande medlemmar

visserligen genom dispens får rätt till grundbidrag. Organisationerna har

emellertid fått en försämring i förhållande till det tidigare bidragssystemet,

eftersom det nya systemet innebär att bidragets storlek delvis är baserat på

antalet medlemmar. Detta innebär bl.a., framhåller motionären, att det från

bidragssynpunkt saknar betydelse att en organisation kan uppvisa visst antal

personer som är döpta.

De motioner som avser de politiska ungdomsorganisationerna, Kr516 (fp) och

Kr517 (s), har ett innehåll som är identiskt. Motionärerna framför

inledningsvis vissa allmänna synpunkter om behovet av nya bidragsregler.

Motionärerna framhåller att det är viktigt för organisationerna att dessa -

för att de skall kunna klara bl.a. uppgiften att utgöra ett forum för unga

människor som vill engagera sig politiskt - får möjlighet att bygga

verksamheten utifrån sina egna ambitioner och förutsättningar. Det nuvarande

stödet bör därför bytas ut mot ett bidragssystem som underlättar flexibilitet

och frihet i verksamheten. Stödet till de politiska ungdomsförbunden bör utgå

från den mandatfördelning som partierna har i riksdagen.

Motionärerna anser att dagens bidragssystem har den svagheten att det är

alltför starkt knutet till antalet sammankomster och till medlemstal.

Bidragssystemet ser enbart till kvantitet, inte till innehåll. Motionärerna

erinrar om att samtidigt som bidraget bygger på medlemsantal förhindrar

grundlagens anonymitetsskydd en kontroll av medlemsregistren. Eftersom det är

angeläget att behålla anonymitetsskyddet finns starka skäl som talar för ett

förändrat bidragssystem som inte kan öppna för missbruk.

Det nuvarande bidraget på riksnivå bör ersättas med ett mandatbaserat

bidragssystem med ett fast grundbelopp. Då flera ungdomsförbund för närvarande

står utanför bidragssystemet är det angeläget att systemet införs omgående.

Alla politiska ungdomsförbund har ett behov av en organisatorisk bas för att

kunna nå ut med information riktad till unga människor och ha möjlighet att ta

sig an de erbjudanden om att ge skolinformation som de får. Ett mandatbaserat

bidragssystem kan inte missbrukas. Ett sådant system ger också

organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet under en längre period,

eftersom riksdagen har fyraåriga mandatperioder. Motionärerna framhåller

slutligen att det är i dialogen och mötena med skolelever och andra ungdomar

som demokratins ideal måste förankras. Det är detta demokratiarbete som

motiverar det offentliga stödet till de politiska ungdomsförbunden.

Motionärerna vill att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till

känna vad i motionerna anförts om behovet av förändrade regler för bidrag till

de politiska ungdomsförbunden samt begära förslag till nytt bidragssy- stem i

enlighet med det ovan redovisade.

Vid sin bedömning av samtliga motionsyrkanden beaktar utskottet följande.

Ungdomsstyrelsen skall vid fördelningen av grundbidrag till

ungdomsorganisationer under budgetåren 1994/95-1997 genomföra en fördjupad

bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om grundbidrag. En

sådan fördjupad prövning har gjorts av myndigheten. Prövningen är en del av

ett större regeringsuppdrag som gavs år 1994 och som går ut på att det

målrelaterade bidragssystemet skall utvärderas. Enligt vad utskottet inhämtat

arbetar Ungdomsstyrelsen nu på en rapport, som skall lämnas till regeringen

före utgången av maj månad i år. Utskottet har vidare inhämtat att

Ungdomsstyrelsen som ett led i sitt uppdrag ordnar konferenser med företrädare

för organisationer med olika inriktning i syfte att låta dessa framföra sina

synpunkter på ett framtida bidragssystem.

Då det gäller förslaget i motion Kr515 (kd) om regler för bidrag till

religiösa ungdomsorganisationer vill utskottet hänvisa till vad som

inledningsvis redovisats bl.a. om att statsbidragsgivningen skall främja

demokratisk fostran genom barns och ungdomars engagemang i föreningslivet. Det

finns därför ett viktigt skäl som talar för att som huvudregel låta

medlemsantalet vara ett kriterium vid bidragsprövningen. Samtidigt vill

utskottet framhålla att de religiösa ungdomsorganisationerna efter dispens

erhåller grundbidrag som fullt ut jämställer dem med andra organisationer då

det gäller det fasta bidraget och till väsentlig del då det gäller det rörliga

bidraget. Som framgår av den tidigare redovisningen är det endast den del av

det rörliga bidraget som hänför sig till betalt medlemskap som inte utgår till

de religiösa organisationerna. Det sagda innebär inte att utskottet tar

ställning för att det nuvarande bidragssystemet skall bibehållas. Utskottet

anser nämligen att den utvärdering av statsbidraget till

ungdomsorganisationerna som i enlighet med det anförda pågår och som skall

redovisas inom kort inte bör föregripas. Eftersom de synpunkter som anförs i

motionen är väl kända för Ungdomsstyrelsen anser sig utskottet kunna utgå från

att myndigheten tar upp synpunkterna till övervägande. Motion Kr515 (kd) bör

i här aktuell del (yrkande 1) inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

I fråga om de motioner som avser regler för bidrag till politiska

ungdomsförbund, Kr516 (fp) och Kr517 (s), vill utskottet anföra följande. De

skäl som motionärerna förebär som stöd för sina yrkanden innebär bl.a. att

motionärerna menar att utformningen av statsbidragsreglerna inte bör vara

styrande för hur de politiska ungdomsförbunden lägger upp sin verksamhet.

Utskottet har förståelse för dessa synpunkter. Utskottet har också förståelse

för att organisationerna vill ha ett bidragssystem som inte kan leda till att

de beskylls för missbruk av bidragssystemet genom icke korrekt

medlemsredovisning. Samtidigt finns det mycket starka skäl som talar emot ett

bidragssy- stem av det slag som motionärerna skisserar. Om storleken av

bidraget till en organisation skulle göras beroende av hur många

riksdagsmandat moderpartiet har, skulle detta innebära ett frångående av en av

huvudtankarna i gällande system, nämligen att det är omfattningen av

organisationens egen verksamhet som skall avgöra bidragets storlek. Inte

heller då det gäller motionsyrkandena beträffande de politiska

ungdomsorganisationerna innebär vad utskottet anfört att utskottet uttalar sig

för ett bibehållande av de nuvarande reglerna. Utskottet anser nämligen att

även i fråga om motionerna Kr516 (fp) och Kr517 (s) bör den utvärdering av

statsbidraget till ungdomsorganisationerna som i enlighet med det ovan anförda

pågår och som inom kort skall redovisas inte föregripas. Eftersom även de

synpunker som anförts i dessa motioner är väl kända för Ungdomsstyrelsen anser

sig utskottet kunna utgå från att myndigheten tar upp synpunkterna till

övervägande. Motionerna Kr516 (fp) och Kr517 (s) bör inte föranleda någon

åtgärd av riksdagen.

Fråga om statsbidrag till rollspelsorganisationer

I en motion, Kr508 (s), behandlas frågan om statsbidrag till föreningar som

huvudsakligen ägnar sig åt rollspel. Motionärerna bakom motionen anför att

våldsinslagen i spelen blivit fler och brutalare. Därför bör statsbidrag inte

utgå till organisationer som huvudsakligen sysslar med rollspel. En del av de

medel som frigörs härigenom bör användas av Ungdomsstyrelsen för

informationsinsatser bland ungdomar om rollspels möjligheter och

begränsningar.

Utskottet avstyrkte en motion med liknande innehåll våren 1995 (bet.

1994/95:KrU27, s. 11). Utskottets ställningstagande innebar i korthet

följande.

Utskottet anförde att det är Ungdomsstyrelsen som efter ansökan har att ta

ställning till och bedöma vilka organisationer som uppfyller de i

bidragsförordningen (SFS 1994:641) angivna kriterierna och i vilken

utsträckning organisationernas verksamhet främjar målen för bidragsgivningen.

Utskottet hänvisade också till Ungdomsstyrelsens uppdrag att genomföra en

fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om

grundbidrag. Prövningen skall - anförde utskottet - självfallet gälla även

organisationer som bedriver rollspel. Vidare anförde utskottet att det

förekommer ett brett utbud av rollspel på marknaden, varav en grupp innehåller

stora inslag av våld, droger och andra skadliga företeelser. Utskottet

konstaterade samtidigt att många rollspel otvivelaktigt har positiva

förtecken. Mot den bakgrunden ansåg utskottet att det inte förelåg skäl att

ändra målen eller kriterierna för bidragsgivningen så att organisationer som

bedriver rollspelsverksamhet uttryckligen skulle undantas från möjligheten att

erhålla statsbidrag för sin verksamhet. Prövningen borde således ske enligt

bestämmelserna i den nämnda förordningen. Ungdomsstyrelsen skulle därvid

beakta de i förordningen angivna målen för bidragsgivningen, vilka bl.a.

innefattar att statsbidragen skall främja barns och ungdomars demokratiska

fostran. Vidare underströk utskottet vikten av att den kartläggning av

rollspelsverksamheten som Ungdomsstyrelsen avsåg att påbörja kunde företas

skyndsamt. Det är - menade utskottet - angeläget att en sådan kartläggning

leder till att information om alternativa rollspel med positiva förebilder når

ut till berörda grupper.

Ungdomsstyrelsens skrift Rollspel som fritidssysselsättning (Ungdomsstyrelsens

rapporter 9) söker ge ett perspektiv på rollspelen och ett underlag för

diskussioner. I starkt sammandrag framgår följande av skriften.

Rollspel är en relativt ung sysselsättning som framför allt engagerar pojkar.

Rollspel saknar tävlingsinslag. Det går inte ut på att någon skall vinna.

Syftet med rollspel är att skapa spänning genom ett kollektivt fantiserande

och samarbete.

I rapporten redovisas att viss forskning framhåller rollspelen som redskap i

ungdomars identitetsarbete. Med sådan utgångspunkt ligger det enligt

rapportens författare nära till hands att betrakta rollspelen som en

konstruktiv fritidssysselsättning. Rollspelandet ger ungdomarna möjlighet att

förvärva spännande och komplexa kompetenser. Spelet inbjuder till kreativitet

och till ett lärande i bl.a. muntlig framställning. Förmågan att samarbeta

under spelets gång, att tvingas vara flexibel, att förhandla och omförhandla i

ett socialt sammanhang är exempel på kompetenser.

Kritikerna mot rollspel har pekat på likheterna mellan fritidsrollspel och

terapeutiska respektive pedagogiska rollspel och hävdat att fritidsrollspel är

potentiellt farliga eftersom utbildade ledare saknas. De har även uttryckt

farhågor för att spelledaren kan få makt över spelarna och därmed styra dem

och att spelaren också efter spelomgångens slut fortsätter agera som den

rollfigur han föreställde i spelet. Enligt kritikerna är detta omständigheter

som leder till att ungdomar med svag självkänsla och/eller

verklighetsförankring leds i fel riktning.

Rapportens författare anser att det finns anledning påpeka att de olika

rollspelarnas egenskaper inte bestäms av spelledaren utan med tärningens

hjälp. Inte heller utgår man i spelet från deltagarnas egna upplevelser och

erfarenheter utan från det fiktiva äventyret, vilket ytterligare talar mot att

spelarna identifierar sig med sin rollfigur. Det finns enligt författarna inte

någon svensk forskning som kan ge stöd för att det kan finnas orsakssamband

mellan rollspel och våld av det slag som anförts i debatten. För de ungdomar

som spelar rollspel framstår det som uppenbart att rollspelets strukturer,

regelverk etc. tillsammans med den verbala koncentrationen och det faktum att

spelet utgår från olika fantasivärldar skapar en distans mellan spelaren och

den rollfigur som spelas. Rollspel som fritidssysselsättning bygger på en

ömsesidig och förhandlande relation mellan spelledare och spelare.

Drygt 21 000 ungdomar beräknas ägna sig åt rollspel som

fritidssysselsättning. Sveriges roll- och konfliktspelsförbund (SVEROK) är

riksorganisation för ungdomar med rollspel som fritidsintresse. SVEROK bidrar

till att ge ungdomar föreningsvana, lära sig demokratiska samarbetsformer m.m.

Ungdomsstyrelsen har bedömt att SVEROK måste likställas med övriga

ungdomsorganisationer. Inom ramen för den prövning som gjorts i samband med

att SVEROK beviljats grundbidrag har Ungdomsstyrelsen funnit att SVEROK fyller

både de övergripande målen för statsbidrag och de formella krav som uppställs

i bidragsförordningen.

Inom SVEROK förs en kontinuerlig diskussion om den kritik som riktas mot

rollspel. Att SVEROK finns som riksorganisation utgör förutsättningen för att

ett forum för diskussion och utveckling har kommit till stånd. Det faktum att

ungdomar väljer att organisera sig kring sitt fritidsintresse ger en möjlighet

till dialog.

Utskottet anser - med hänvisning till den redovisning som lämnats ovan - att

det inte är motiverat att riksdagen tar något initiativ till att reglerna för

bidragsgivningen till ungdomsorganisationerna ändras i syfte att

organisationer som bedriver rollspel skall undantas från möjligheten att

erhålla statsbidrag.

Då det gäller motionskravet att Ungdomsstyrelsen skall informera om

rollspelen konstaterar utskottet att förslaget delvis redan genomförts genom

den rapport som refererats i det föregående. Utskottet utgår från att

Ungdomsstyrelsen även fortsättningsvis följer och sprider kunskap om

rollspelen som fritidssysselsättning.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Övriga frågor

I tre motioner framställs yrkanden av övergripande karaktär, vilka syftar till

att främja ungdomars villkor i allmänhet.

Motionärerna bakom motion Kr258 (kd) framhåller att ungdomsfrågorna berör

flera sektorer i samhället, bl.a. utbildnings-, bostads- och

arbetsmarknadssektorerna. Ett ungdomsperspektiv bör därför anläggas på

allmänna åtgärder inom olika samhällssektorer utifrån ungdomarnas behov och

livssituation, anför motionärerna (yrkande 14).

Enligt den nu gällande inriktningen på ungdomspolitiken som riksdagen

beslutade om våren 1994 skall åtgärder inom olika områden präglas av en

helhetssyn på ungdomars situation och utgå från ett ungdomsperspektiv.

Frågor rörande den framtida ungdomspolitiken utreds för närvarande av en av

regeringen tillsatt kommitté, Ungdomspolitiska kommittén. Kommittén skall

enligt sina direktiv föreslå konkreta och mätbara mål för ungdomspolitiken

(dir. 1995:154). En utgångspunkt är att målen skall fungera som ett effektivt

styrmedel för en sektorsövergripande ungdomspolitik. De ungdoms-politiska

målen bör formuleras så att de får ett tydligt genomslag i utformningen av

politiken inom olika samhällsområden. Huvuddelen av de enskilda målen bör vara

direkt relaterade till de sektorer som är av särskild betydelse för ungdomars

livssituation. Målen för ungdomspolitiken får inte stå i strid med målen för

arbetsmarknads-, bostads- och utbildningspolitiken. I tilläggsdirektiv har

kommittén fått uppdrag som bl.a. rör bostadsbidragets roll och utformning i

förhållande till andra stöd till unga (dir. 1996:124). Kommittén skall också

lämna förslag till hur folkrörelser och andra ideella organisationer skall

kunna medverka till olika former av kompetensutveckling och

arbetsmarknadsförberedelse för ungdomar. I betänkandet (SOU 1997:40) Unga &

arbete har kommittén lämnat förslag som avser bl.a. ungas situation på

arbetsmarknaden. I skriften Vad tycker du? (Rapport från Ungdomspolitiska

kommittén 1996) presenterar kommittén vissa preliminära övergripande mål för

ungdomspolitiken. Konkreta förslag till verksamhetsmål för ungdomspolitiken

kommer att lämnas senare under våren 1997 i kommitténs slutbetänkande.

Enligt utskottets uppfattning är det - som anförs i den aktuella motionen -

angeläget att ett ungdomsperspektiv anläggs inom flertalet samhällssektorer.

Utskottet är emellertid inte berett att föregripa resultatet av den

ungdomspolitiska kommitténs arbete och den fortsatta beredningen av frågan.

Motions-yrkandet avstyrks därför.

I motion Ub246 (v) behandlas frågan om resurser till ungdomars

fritidsverksamhet (yrkande 3). Bl.a. anför motionärerna att de minskade

anslagen till kommunerna har drabbat fritidsverksamheten, vilket leder till

oöverskådliga konsekvenser och kan innebära risk för ökat våld och utslagning.

Yrkandet synes syfta till att föreningar och fritidsgårdar skall få ökade

resurser för att bedriva ungdomsverksamhet.

Statens bidrag till ungdomsorganisationer anvisas under anslaget Bidrag till

nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. För år 1997 erhåller

ungdomsorganisationerna från nämnda anslag sammanlagt ca 95 miljoner kronor,

medel som fördelas enligt vissa givna kriterier. Ett syfte med stödet är att

ge ungdomar en meningsfull fritid. Som framgår av ett föregående avsnitt i

detta betänkande skall Ungdomsstyrelsen för regeringen redovisa en utvärdering

av statsbidragssystemet till ungdomsorganisationerna före utgången av maj

1997. I utvärderingen skall myndigheten även redovisa resultat och slutsatser

av en fördjupad bidragsprövning av samtliga organisationer som ansöker om

grundbidrag.

Vidare utgår årligen medel från Allmänna arvsfonden till organisationer som

bedriver ideell verksamhet för barn och ungdom och personer med

funktionshinder. Sammanlagt fördelades ca 56 miljoner kronor under budgetåret

1994/95 till föreningar, stiftelser m.fl. för projekt riktade till ungdomar

mellan 12 och 25 år.

Fritidsgårdarna har varierande inriktning, verksamhetsformer och huvudmän.

De flesta drivs i kommunal regi. Någon lagstadgad skyldighet för kommunerna

att bedriva verksamhet vid eller ekonomiskt stödja fritidsgårdarna föreligger

dock inte. Många gårdar har under senare år fått kännas vid kommunala

nedskärningar, vilket inneburit minskat öppethållande och på sina håll

nedläggningar av verksamheten. I en del fall har den kommunala skötseln av

gårdarna övertagits av föreningar, privatpersoner eller föräldrar. (Se närmare

härom i Krokig väg till vuxen. En kartläggning av ungdomars villkor.

Ungdomsstyrelsens utredningar 6.) En stor andel av landets fritidsgårdar ingår

i centralorganisationen Fritidsforum som erhåller statsbidrag med stöd av

bestämmelserna om särskilt bidrag i bidragsförordningen (SFS 1994:641).

Utskottet kan i likhet med motionärerna konstatera att fritiden är en viktig

del av ungdomars liv. Staten medverkar till att ge ungdomar en meningsfull

fritid genom att stödja och stimulera föreningsliv och idrottsorganisationer.

Genom Allmänna arvsfonden stöds i första hand verksamhet som är nyskapande och

utvecklande och som bedrivs av organisationer som ägnar sig åt ideell

verksamhet.

Enligt utskottets mening visar det anförda att motionsyrkandets syfte - i

den mån det avser statligt stöd till ungdomsorganisationerna - i allt

väsentligt redan är tillgodosett. Omfattningen av stödet är beroende av bl.a.

den årliga medelsanvisningen under det aktuella anslaget.

Utskottet vill vidare framhålla att fritidsgårdarna utgör viktiga

träffpunkter för ungdomar. Genom fritidsgårdarna främjas ett levande lokalt

kulturliv. De bidrar till att ge många unga en social trygghet och de utgör i

många fall en frizon för ungdomar som inte är medlemmar i någon

ungdomsförening, s.k. föreningsfria ungdomar. Utskottet vill understryka att

det i första hand ankommer på kommunerna att stödja fritidsgårdarna.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandet.

I motion A306 (s, c, fp, v, kd) behandlas frågan om föreningslivets roll vid

arbetslöshet. I motionen anförs att föräldrars arbetslöshet påverkar barnen.

T.ex. oroar sig många barn för sin familjs ekonomi. Enligt motionärerna bör

tillgängliga resurser användas så att barns utsatta situation inte glöms bort.

Motionsyrkandet synes syfta till att idrottsföreningar och barn- och

ungdomsorganisationer - speciellt i områden med hög arbetslöshet - skall

beakta barnens utsatthet (yrkande 2).

Enligt gällande riktlinjer för ungdomspolitiken skall alla ungdomar ha rätt

till goda uppväxtvillkor som tillgodoser både behovet av trygghet och behovet

av personlig utveckling. Den ungdomspolitiska kommittén har i den ovan nämnda

rapporten Vad tycker du? angett att ett mål för den framtida ungdomspolitiken

skall vara att alla unga skall ha rätt till goda levnadsförhållanden.

Kommitténs slutliga förslag till mål för ungdomspolitiken kommer att

presenteras inom kort.

Ett mål för statsbidraget till ungdomsorganisationerna är att de skall

främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper. Ett annat mål för statsbidraget

är att det skall ge barn och ungdomar en meningsfull fritid. Som angetts i ett

tidigare avsnitt i detta betänkande lämnas grundbidrag till organisationer med

medlemmar i åldrarna 7-25 år. Med jämlikhet avses t.ex. jämlikhet mellan olika

sociala grupper i samhället. Med meningsfull fritid avses aktiviteter som

innehållsmässigt har fritidskaraktär, dvs. ett socialt, samhälleligt eller

kulturellt innehåll (prop. 1993/94:135, s. 45, bet. 1993/94:KrU31, rskr.

1993/94:354).

Idrottsrörelsen är landets största folkrörelse och aktiverar fler ungdomar

än någon annan föreningsverksamhet. Idrotten har stor social betydelse för

människors välbefinnande och för att människor inlemmas i en gemenskap. En

nyligen tillsatt utredning skall lämna förslag till nya mål för stöden till

idrotten. Kommittén skall bl.a. lämna förslag som utgår från idrottens

betydelse för unga människor (dir. 1996:84).

Det problem som motionärerna tar upp har uppmärksammats av regeringen

(Socialdepartementet) i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1

utgiftsområde 9, avsnitt 4.1.3). I propositionen framhålls bl.a. att hälso-

och sjukvården har en viktig uppgift när det gäller att undersöka och

klarlägga samband mellan arbetslöshet och hälsorisker för att ge underlag för

andra samhällssektorers agerande ur ett folkhälsoperspektiv. Även i

Socialdepartementets rapport (Ds 1996:57) Barn i dag behandlas frågan om hur

föräldrars arbetslöshet påverkar barnen. Vidare har socialutskottet i sitt

nyligen avgivna betänkande 1996/97:SoU8 bl.a. redovisat att det för närvarande

pågår ett arbete på bred front med att studera barns förhållanden och att det

på olika sätt vidtas åtgärder för att främja goda levnadsförhållanden för

barn. Socialutskottet understryker att olika myndigheter, skola, barnomsorg,

ideella föreningar, hälso- och sjukvården och den berörda familjen måste

samarbeta i ärenden som rör barn (bet. s. 33).

Kulturutskottet delar socialutskottets uppfattning. Kulturutskottet vill

därutöver erinra om att frågan om barns och ungas välbefinnande berör även

andra samhällssektorer, såsom utbildningsområdet och kulturområdet.

Kulturutskottet vill framhålla att det ankommer på Ungdomsstyrelsen att arbeta

sektorsövergripande och att ha kontinuerlig kontakt med kommunerna när det

gäller att följa ungdomars villkor i samhället.

Kulturutskottet ansluter sig till det synsätt som kommer till uttryck i

motionen och som innebär att föreningslivet - såväl i ungdomsföreningarna som

inom idrottsrörelsen - utgör en positiv kraft i samhället som kan bidra till

att skapa och upprätthålla ett socialt nätverk som är av värde för barn till

arbetslösa. Det bör dock understrykas att föreningarna har - och bör ha -

frihet att själva utforma sin verksamhetsinriktning.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte är motiverat

att föreslå att riksdagen skall ta något initiativ med anledning av

motionsyrkandet. Detta avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regler för bidrag till religiösa

ungdomsorganisationer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr515 yrkande 1,

res. (kd)

2. beträffande regler för bidrag till politiska ungdomsförbund

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr516 och 1996/97:Kr517,

3. beträffande statsbidrag till föreningar som huvudsakligen ägnar

sig åt rollspel

att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr508,

4. beträffande ungdomsperspektiv på olika samhällssektorer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Kr258 yrkande 14,

5. beträffande frågan om resurser till ungdomars fritidsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub246 yrkande 3,

6. beträffande föreningslivets roll vid arbetslöshet

att riksdagen avslår motion 1996/97:A306 yrkande 2.

Stockholm den 10 april 1997

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn

Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m),

Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v),

Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd) och Elizabeth Nyström

(m).

Reservation

Regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer (mom. 1)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Då det? och

slutar med ?av riksdagen? bort ha följande lydelse:

Som tidigare redovisats tas i motion Kr515 (kd) upp frågan om innehållet i

reglerna för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer. Utskottet delar

uppfattningen i motionen att det syfte i praktiken inte har nåtts som angavs i

proposition och utskottsbetänkande våren 1994, då principerna för

bidragsgivningen lades fast. De religiösa ungdomsorganisationerna har nämligen

fått en försämring i förhållande till det tidigare bidragssystemet. Enligt

utskottets mening är det angeläget att, som föreslås i motionen, de religiösa

organisationerna får rätt till grundbidrag på villkor som är likvärdiga med

övriga statsbidragsberättigade ungdomsorganisationer.

Utskottet är medvetet om att en utvärdering av det nya bidragssystemet för

närvarande görs av Ungdomsstyrelsen. Med hänsyn till frågans vikt bör

riksdagen likväl med bifall till motionen i här aktuell del som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet anfört om regler för bidrag till religiösa

ungdomsorganisationer.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr515 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Reglerna för statsbidrag till vissa ungdomsorganisationer2

Fråga om statsbidrag till rollspelsorganisationer...5

Övriga frågor.......................................7

Hemställan.........................................10

Reservation..........................................11

Regler för bidrag till religiösa ungdomsorganisationer (mom. 1)11