Bet. 1996/97:KrU2

Kulturutskottets betänkande

1996/97:KRU02

Vissa spel- och lotterifrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

KrU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett i

proposition 1996/97:7 framlagt förslag

till ändringar i lotterilagen

(1994:1000). Enligt förslaget utvidgas

lagens tillämpningsområde så att ett

vidare område av spelverksamhet faller

in under lotteribegreppet. Härutöver

föreslås att en vidare krets av

automatspel skall inrymmas under

automatspelsbegreppet. När det gäller

lotterilagens förbud för underåriga att

delta i spel föreslås i propositionen

dels att förbudet riktas mot anordnaren

och dennes ombud, dels att förbudet

utvidgas till att omfatta även

vadhållning på hästtävling. Vidare

föreslås att en värdegräns för inväxling

av värdebevis och liknande mot kontanter

införs samt att den högsta vinstandelen

för egentligt lotteri sänks från 55 till

50 %. Vissa ändringar beträffande

anställdas spel på värdeautomat föreslås

också. Lag-ändringarna skall enligt

förslaget träda i kraft den 1 januari

1997. För viss lotteriverksamhet

föreslås en övergångstid på ett år.

Automatspelen skall inte omfattas av

denna övergångsbestämmelse. Av

propositionen framgår vidare att

regeringen har för avsikt att företa en

övergripande översyn av lotterilagen.

I betänkandet behandlas även tolv

motioner som har anknytning till

propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag. Främst med anledning av en

motion föreslår utskottet ett

förtydligande tillägg till den i

propositionen föreslagna

övergångsbestämmelsen. Övriga

motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats elva

reservationer.

Propositionen

I proposition 1996/97:7 Vissa spel- och

lotterifrågor föreslår regeringen

(Finansdepartementet) - efter hörande av

Lagrådet - att riksdagen antar det i

propositionen framlagda förslaget till

lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000).

Lagförslaget har intagits som bilaga 1

till betänkandet.

Motionerna

Motion väckt med anledning av

regeringens skrivelse 1995/96:15

Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till regeringen

1995/96:K14 av Jan Backman och Lennart

Fridén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beslutet att ändra

lotterilagen så att förbudet mot

slumpvalsgenerator eller elektroniskt

minne i lotteriförsäljningsautomater

upphävs.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden år 1996

1996/97:Kr509 av Elisa Abascal Reyes

m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till förbud mot

spelsystem av den typ Lotto Express

tillhör.

1996/97:Kr511 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lotterilagen.

1996/97:Kr513 av tredje vice talman

Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att öka folkrörelsernas andel

av spelmarknaden.

1996/97:Kr518 av Elving Andersson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nivå för inlösen till

kontanter vid värdeautomatspel.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1996/97:7

1996/97:Kr26 av Barbro Westerholm (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att spelberoende bör belysas

i översynen av lotterilagen.

1996/97:Kr27 av Sten Andersson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om s.k. Lyckohjul i samband med

av myndigheterna godkänt bingospel.

1996/97:Kr28 av Jan Backman och Lennart

Fridén (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar om ändrad lydelse av

lotterilagen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Kr29 av Rose-Marie Frebran m.fl.

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av en parlamentarisk

utredning för en översyn av

lotterilagen,

2. att riksdagen hos regeringen begär

sådan ändring i lotterilagen att

varuvinstens värde i varuspelsautomater

måste vara det reella värdet.

1996/97:Kr30 av Jan Backman och

Elizabeth Nyström (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 27 §

första stycket punkt 5 lotterilagen

(1994:1000) ges följande lydelse: högsta

vinstens värde, två hundra gånger

insatsen, får växlas in mot kontanter i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att 16 §

första stycket punkt 3 lotterilagen

(1994:1000) ges följande lydelse: värdet

av vinsterna i lotteriet motsvarar minst

35 % av insatsernas värde i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Kr31 av Anita Persson (s) vari

yrkas att riksdagen beslutar att ändra

ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till den i

proposition 1996/97:7 föreslagna lagen

om ändring i lotterilagen (1994:1000) i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Kr32 av Charlotta L Bjälkebring

m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

automatspel skall omfattas av

övergångsbestämmelser enligt vad i

motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att

vadhållning i samband med idrottstävling

på nationell och internationell nivå

regleras enligt vad i motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att de

förbjudna automatspelen innefattas av

ett produktansvar.

Ärendets beredning

Utskottet har i ärendet uppvaktats av

dels AB Tipstjänst, dels representanter

för vissa idrottsföreningar. I ärendet

har inkommit ett antal skrivelser.

Utskottet

Bakgrund

Våren 1994 antog riksdagen en ny

lotterilag (1994:1000), som ersatte 1982

års lotterilag och som trädde i kraft

den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:182,

bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415).

Genom den nya lagen fick folkrörelserna

ökade intäktsmöjligheter, bl.a. genom

att spel på värdeautomater på land blev

tillåtet och genom att

vinstmöjligheterna i andra lotterier och

spel förbättrades. Tillsynen och

kontrollen över spelmarknaden

förstärktes. Den dåvarande

Lotterinämnden bytte namn till

Lotteriinspektionen och fick betydligt

fler och mer omfattande arbetsuppgifter.

Bl.a. övertog den tillsynen över de

statliga spelbolagen AB Tipstjänst och

Svenska Penninglotteriet AB samt över AB

Trav och Galopp. Propositionen om en ny

lotterilag grundade sig på

Lotteriutredningens slutbetänkande (SOU

1992:130) Vinna eller försvinna.

Även andra förändringar som rör

spelmarknaden har företagits under de

senaste åren. Våren 1994 bemyndigades

regeringen av riksdagen att i enlighet

med vissa riktlinjer träffa avtal om en

försäljning av statens aktier i AB

Tipstjänst till svenskt föreningsliv

(prop. 1993/94:243, bet. 1993/94:FiU24,

rskr. 1993/94:416). I december 1994

beslöt regeringen att återkalla ett av

den förra regeringen lämnat

förhandlingsuppdrag rörande en sådan

försäljning, eftersom en försäljning av

AB Tipstjänst inte längre ansågs

aktuell. I juni 1995 meddelade civil-

och finansministrarna att regeringen

hade för avsikt att följa den totala

svenska spelmarknadens utveckling och

vidta eventuellt nödvändiga åtgärder för

att dämpa konkurrenstrycket och skapa

tydligare gränser mellan aktörerna på

marknaden. Som ett led i detta skulle

regeringen pröva de statliga bolagens

koncessioner och särskilt överväga

frågan om en sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst.

En arbetsgrupp inom Finansdepartementet

överlämnade därefter, i oktober 1995,

rapporten (Ds 1995:61) De statligt

styrda spelbolagens koncessioner och

organisation m.m. Våren 1996 beslutade

riksdagen att bemyndiga regeringen att

slå samman Penninglotteriet och

Tipstjänst (prop. 1995/96:169, yttr.

1995/96:KrU8y, bet. 1995/96:FiU14, rskr.

1995/96:248). I sammanhanget

bemyndigades också regeringen att ändra

vinstdelningssystemet mellan staten och

föreningslivet. Det nya

vinstdelningssystemet innebär i huvudsak

att vinster i det statsägda företaget,

efter avdrag för ett grundbelopp som

tillfaller staten, delas mellan staten

och föreningslivet.

Lotteriinspektionen har i en skrivelse

till regeringen i december 1995 påtalat

behovet av en översyn av lotterilagen

såvitt avser bestämmelserna om

automatspel. Chefen för dåvarande

Civildepartementet gav sedermera en

utredare i uppdrag att se över vissa

bestämmelser i lotterilagen. Uppdraget

redovisades den 12 mars 1996 i

promemorian (Ds 1996:20) Ändringar i

lotterilagen. Promemorian har

remissbehandlats och ligger till grund

för förslagen i nu aktuell proposition.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Mindre än två år har passerat sedan den

nuvarande lotterilagen trädde i kraft.

Den tekniska utvecklingen och

uppfinningsrikedomen inom spelbranschen

har emellertid, enligt propositionen,

medfört att en mer djupgående och

övergripande översyn av lagen behövs

redan nu.

Lagens nuvarande konstruktion innebär

en klar risk att nya spelformer, som

inte omfattas av lagen, kan införas.

Detta hänger samman med de avgränsningar

som har gjorts av lagens

tillämpningsområde, särskilt genom de

definitioner som lagen ställer upp.

Redan i dag är det sålunda, enligt

regeringens uppfattning, angeläget att

åtgärda de brister i lagen som

framkommit, bl.a. när det gäller

definitionerna av lotteri och

automatspel.

I propositionen föreslås att kopplingen

mellan den allmänna lotteridefinitionen

i lotterilagen och de olika

lotterikategorierna tas bort. Vidare

skall vadhållning i samband med

idrottstävling vara att anse som

egentligt lotteri under förutsättning

att den bedrivs inom en kommun.

Begreppet automatspel föreslås ändrat

så att det får beteckna spel på

mekaniska eller elektroniska automater

oavsett deras beskaffenhet i övrigt.

Därutöver införs ett förbud mot att

tillstånd ges till andra automatspel än

de som räknas upp i 6 § lotterilagen.

Det nuvarande kravet på att tillstånd

till spel på värdeautomat endast får ges

under förutsättning att spelet bedrivs

till förmån för ideell förening slopas.

Enligt förslaget skall det vara en

förutsättning för tillstånd till spel på

värdeautomater att högst 100 kronor av

vinsten får växlas in mot kontanter.

Det nuvarande förbudet för den som är

under 18 år att delta i vissa lotterier

skall enligt förslaget riktas mot

anordnaren och dennes ombud. Förbudet

utvidgas till att omfatta vadhållning på

hästtävlingar.

I propositionen läggs vidare fram

förslag om att anställda och

funktionärer hos den som anordnar

automatspel får delta i spel på

värdeautomat i Sverige. Slutligen

föreslås att vinstandelstaket för

egentligt lotteri sänks från 55 till

50 %.

Lagändringarna föreslås träda i kraft

den 1 januari 1997. För sådan verksamhet

som i dag inte hänförs till lotteri, men

som efter ikraftträdandet av de nya

reglerna utgör sådan verksamhet,

föreslås en övergångstid på ett år.

Bakgrunden är att den som anordnar

verksamheten kan ha gjort investeringar

i denna och vidtagit

marknadsföringsåtgärder m.m. För att

begränsa den ekonomiska förlusten bör

verksamheten, enligt regeringen, få

fortsätta under en rimlig övergångstid.

Det framhålls särskilt att automatspel

inte omfattas av övergångsbestämmelsen.

I det följande kommer utskottet att

under skilda rubriker behandla de

förslag i regeringens proposition som

har aktualiserats genom de väckta

motionerna.

Vinstandelstaket för egentliga lotterier

Med egentliga lotterier avses i

lotterilagen en verksamhet där en eller

flera deltagare kan få en vinst till ett

högre värde än vad var och en av de

övriga deltagarna kan få genom lottning,

gissning, vadhållning - med undantag av

vadhållning i samband med häst- eller

idrottstävling - eller liknande

förfaranden samt genom marknads- och

tivolinöjen.

När det gäller egentliga lotterier

anges i lotterilagen att en viss minsta

andel av insatsernas värde skall utgöra

vinst. Om ett lotteri å andra sidan

använder en mycket hög andel av

insatsernas värde som vinst kan detta

innebära att vissa lotterianordnare får

försteg på marknaden framför andra. Om

högre vinstutdelning används som

konkurrensmedel minskar lönsamheten och

risk uppkommer att överskottet blir

mindre trots större försäljning. För att

förhindra en sådan utveckling infördes i

lotterilagen en bestämmelse även om

högsta tillåtna vinstandel. Sålunda

anges i 16 § första stycket lotterilagen

att tillstånd att anordna ett egentligt

lotteri får ges under förutsättning

bl.a. att värdet av vinsterna i

lotteriet motsvarar minst 35 % och högst

55 % av insatsernas värde. Motsvarande

bestämmelser avseende lotterier som

kräver registrering och lotterier som

inte kräver tillstånd finns i 17, 19 och

20 §§.

I propositionen föreslås att

vinstandelstaket för egentligt lotteri

sänks från nuvarande 55 % till 50 % för

att motverka att höjda vinstandelar

används som ett konkurrensmedel.

Bakgrunden är att den svenska

spelmarknaden i dag är utsatt för hård

konkurrens. Marknadsaktörerna kan,

mycket grovt, indelas i två grupper: de

statligt ägda eller kontrollerade

spelbolagen och folkrörelserna.

Lotterilagen ger folkrörelserna goda

möjligheter till intäkter från lotterier

och spel. Samtidigt har dock, enligt vad

som anförs i propositionen, situationen

på spelmarknaden försämrats.

Konkurrensen har hårdnat och flera

folkrörelselotterier har haft problem

att uppnå förväntat resultat.

I motion Kr30 (m) begärs att riksdagen

beslutar att bestämmelsen om

vinstandelstak för egentliga lotterier i

16 § lotterilagen skall utgå.

Motionärerna påpekar att aktörerna på

spelmarknaden i dag utgörs av endast två

grupper och att konkurrensen därigenom

redan måste anses vara tillräckligt

begränsad (yrkande 2).

Utskottet delar regeringens uppfattning

att en dämpad konkurrens på

spelmarknaden bör eftersträvas. I

sammanhanget erinrar utskottet om att

riksdagen våren 1996, som ett led i

arbetet med att sänka konkurrenstrycket,

beslutat att de statsägda bolagen

Penninglotteriet och Tipstjänst skulle

slås samman. I sitt yttrande till

finansutskottet i det ärendet var

kulturutskottet ense med regeringen om

att åtgärder borde vidtas för att

åstadkomma en minskad konkurrens (yttr.

1995/96:KrU8y). Förslaget i förevarande

proposition utgör ytterligare ett led i

detta arbete. Utskottet godtar

regeringens bedömning att

vinstandelstaket för egentliga lotterier

bör sänkas i syfte att motverka en

hårdnande konkurrens på spelmarknaden.

Mot denna bakgrund tillstyrker

utskottet regeringens förslag i denna

del. Härav följer att motionsyrkandet

avstyrks (Kr30 yrkande 2).

Vissa automatspel

Spel på mekaniska spelautomater har

förekommit under lång tid. Under senare

år har de mekaniska spelautomaterna

kommit att kompletteras med - och delvis

ersättas av - elektroniska

spelautomater. Med automatspel avses

enligt 6 § lotterilagen spel på vissa

närmare definierade mekaniska eller

elektroniska spelautomater, nämligen

varuspelsautomater, penningautomater,

värdeautomater och

skicklighetsautomater. Vid tillkomsten

av den nuvarande lotterilagen blev, som

tidigare nämnts, spel på värdeautomater

i vissa fall tillåtet också på land. Med

värdeautomat avses en spelautomat som

betalar ut vinst bara i form av

värdebevis, spelpolletter eller liknande

och där vinstmöjligheten huvudsakligen

beror på slumpen. Med värdebevis förstås

en handling som har ett ekonomiskt värde

men som inte kan lösas in i pengar,

t.ex. ett presentkort. Utöver spel på

värdeautomater är det endast spel på

varuspelsautomater som är tillåtet på

land. Utskottet återkommer nedan till

ett spörsmål som rör värdeautomaterna

och som har aktualiserats motionsvägen.

Utöver de automatspel som nämnts ovan

har en ny typ av automatspel

introducerats på spelmarknaden. På många

ställen i landet, ofta i samband med

bingospel, bedrivs spel på s.k.

Lyckohjul. Detta är en spelautomat som

till stor del påminner om en s.k.

enarmad bandit. Den drivs elektroniskt

men saknar arm. Vinsten genereras av tre

hjul försedda med ett antal symboler. De

olika kombinationerna av symboler ger

vinst i enlighet med en vinstplan som

sitter på automatens utsida. Vinsterna

kan genom en knapptryckning användas för

eterspel. Önskar man utbetalning av

vinsten, kan en tillkallad funktionär

betala ut den vinstsumma som visas i en

ruta på automaten. Enligt Sveriges

bingoarrangörers centralorganisation

(Svebico) ligger vinstnivån på drygt 80

%. Insatserna kan variera mellan 1 krona

och 5 kronor och vinsten uppgår, på de

automater som har placerats ut, till

högst 100 gånger insatsen. Det som

skiljer Lyckohjulet från de

spelautomater som definieras i 6 §

lotterilagen är att denna automat inte

betalar ut vinster automatiskt genom

automaten utan kontant av personal i

spellokalen. Utseendemässigt finns ingen

avgörande skillnad mellan ett Lyckohjul

och t.ex. en värdeautomat, utom på den

punkt som nu beskrivits. Innebörden av

lotterilagens definition av begreppet

automatspel synes, enligt propositionen,

vara att spel på en sådan automat som

Lyckohjulet, som inte svarar mot de

kriterier som anges för

varuspelsautomat, penningautomat,

värdeautomat eller skicklighetsautomat,

inte är att anse som automatspel i

lagens mening.

Enligt propositionen bör begreppet

automatspel ändras så att det får

beteckna spel på mekaniska eller

elektroniska automater oavsett deras

beskaffenhet i övrigt. Därutöver

föreslås i en ny paragraf, 24 a §, ett

förbud mot att tillstånd ges till andra

automatspel än de som räknas upp i 6 §

lotterilagen. Förslaget innebär att en

sådan företeelse som spel på Lyckohjulet

kommer att höra till automatspel i

lotterilagens mening och omfattas av

tillståndsförbudet. Det framhålls

särskilt att automatspelen inte skall

omfattas av det tidigare nämnda

förslaget om en särskild

övergångsbestämmelse för viss

lotteriverksamhet. Enligt vad som anförs

i propositionen måste det nämligen anses

att sådana automatspel som det här är

fråga om redan i dag omfattas av 3 §

första stycket 3 lotterilagen. Den

ändring som nu föreslås beträffande

automatspelen innebär således, enligt

propositionen, ingen ändring i sak, utan

utgör närmast ett förtydligande av vad

som redan gäller.

Motionären bakom motion Kr27 (m) anser

att de s.k. Lyckohjulen skall få vara

kvar i samband med av myndigheterna

godkända bingospel. I motionen anförs

att kontrollen över och insynen i

bingospelet är god och att intäkterna

från bingospelet tillsammans med

Lyckohjulen utgör idrottsrörelsens

viktigaste inkomstkälla. Om Lyckohjulen

förbjuds kommer ett stort antal

idrottsföreningar att omedelbart få

stora problem med att upprätthålla sin

betydelsefulla verksamhet.

Utskottet noterar att spel på automater

sedan länge varit förenat med

restriktioner. Automatspel som kan ge

vinst i form av pengar, värdebevis,

spelpolletter och liknande förbjöds

fr.o.m. den 1 januari 1979, med undantag

för sådant spel som anordnades på fartyg

i internationell trafik. Skälen till

förbudet var i huvudsak att sådant spel

orsakade betydande problem för många

människor, att spelverksamheten på

restauranger inte hade fått en från

social synpunkt acceptabel form och att

det var principiellt otillfredsställande

och stötande att allmänhetens

spelbenägenhet skulle få utnyttjas i

enskilt vinstsyfte på det sätt och i den

omfattning som de dåvarande reglerna

tillät (prop. 1978/79:20, bet.

1978/79:NU11, rskr. 1978/79:45). Före

den 1 januari 1995, då den nuvarande

lotterilagen trädde i kraft, var det

sålunda endast spel på

varuspelsautomater som i vissa fall

efter tillstånd fick anordnas på land.

När frågan om tillåtande av spel på

andra automater än varuspelsautomater

togs upp våren 1994 angavs i den då

aktuella propositionen (1993/94:182

s. 30) att det fanns anledning att gå

fram med stor försiktighet. Beträffande

automatspel som kan ge vinst i form av

pengar visade nämligen tidigare

erfarenheter att sådana spel har en

betydande dragningskraft och att detta

leder till att förströelsemomentet

kommer i skymundan för strävan att få

inkomster från spelet. Detta för i sin

tur med sig särskilda risker för att

spelare drabbas av ekonomisk misär eller

andra sociala skadeverkningar, anfördes

det i propositionen. Enligt regeringen

kunde det mot denna bakgrund inte komma

i fråga att tillåta sådant automatspel

på land. En spelform som däremot inte i

samma utsträckning för med sig sådana

risker som nu beskrivits är spel på

värdeautomater, under förutsättning att

spelet på varje spelplats begränsas,

både när det gäller omfattningen och

tillgängligheten, samt att en

tillfredsställande kontroll går att

ordna. Mot denna bakgrund ansåg

regeringen att spel på värdeautomater

till förmån för folkrörelserna borde

kunna tillåtas i vissa fall. När frågan

behandlades av riksdagen uttalade

utskottet i sitt av riksdagen godkända

betänkande att endast ett tillstånd att

anordna spel på värdeautomat skulle få

ges. Förutom de begränsningar som gäller

högsta tillåtna antal automater per

spelplats och begränsningar av insatser

och vinstmöjligheter innebar

begränsningen till en tillståndshavare,

enligt utskottet, ett sätt att minska

riskerna för eventuella sociala

skadeverkningar. Vidare skulle en

effektiv kontroll och tillsyn

underlättas om endast ett tillstånd gavs

(bet. 1993/94:KrU32 s. 14).

Utskottet har, i likhet med motionären,

förståelse för att de idrottsföreningar

och andra ideella föreningar som är

ekonomiskt beroende av Lyckohjulen

önskar fortsätta med denna verksamhet. I

anslutning härtill vill utskottet

påminna om att det vid tillkomsten av

den nuvarande lotterilagen särskilt

betonades att det var angeläget att

skapa så goda ekonomiska förutsättningar

som möjligt för folkrörelserna och att

öppna möjligheter för dem att i större

utsträckning själva finansiera sin

verksamhet. Genom att förbättra

vinstmöjligheterna i folkrörelsernas

egentliga lotterier och bingospel och

tillåta spel på värdeautomater skulle

också folkrörelsernas ställning på

lotterimarknaden stärkas. Däremot var

det, i samband med tillkomsten av den

nuvarande lotterilagen, inte fråga om

att tillåta ett sådant automatspel som

Lyckohjulet vilket, enligt utskottets

mening, har stora likheter med en

penningautomat. Enligt utskottets

uppfattning bör man inte heller i

förevarande sammanhang överväga

tillåtandet av sådana spel. Med undantag

för värdeautomater bör sålunda endast

spel på varuspelsautomater tillåtas på

land. Det är motiverat att förtydliga

lagtexten i detta hänseende.

I sammanhanget bör nämnas att riksdagen

våren 1996 bemyndigat regeringen att

ändra vinstdelningssystemet mellan

staten och föreningslivet. Utskottet

hänvisar till redovisningen i ett

följande avsnitt (s. 14).

Utskottet delar, mot bakgrund av vad

som nu anförts, regeringens uppfattning

i fråga om behovet av att lotteri- och

automatspelsbegreppen ändras. Vidare

ställer sig utskottet bakom införandet

av ett uttryckligt förbud mot andra

automatspel än de som anges i 6 §

lotterilagen. Motionen avstyrks (Kr27).

I två motioner behandlas den av

regeringen föreslagna

övergångsbestämmelsen. Motionärerna

bakom motion Kr32 (v) yrkar att

riksdagen beslutar att även

automatspelen skall omfattas av nämnda

bestämmelse. Samma skäl som regeringen

har anfört i fråga om en ettårig

övergångstid för viss lotteriverksamhet

kan, enligt motionärerna, också anföras

när det gäller automatspelen. De ideella

föreningarna måste nu dessutom finna

andra vägar att finansiera sin

verksamhet (yrkande 1).

Motionären bakom motion Kr31 (s) stöder

regeringens förslag om att undanta

automatspelen från bestämmelsen om en

övergångstid. Eftersom osäkerhet råder

huruvida de s.k. Lyckohjulen är att

betrakta som lotteri i lotterilagens

mening (se bl.a. Ds 1996:20 s. 36 och

prop. s. 17), kan den föreslagna

övergångsbestämmelsen ges en tolkning

som rimmar illa med lagstiftarens

intentioner.

Utskottet kan för sin del inte finna

något bärande skäl för att automatspelen

skulle omfattas av den föreslagna

övergångsbestämmelsen. Tvärtom talar

flera faktorer mot en sådan lösning.

Framför allt skulle en övergångsregel

för automatspelen kunna uppfattas som

ett avsteg från den restriktiva hållning

till automatspelen som samhället

tidigare intagit. Vidare noterar

utskottet att intäkterna från de

automatspel som det här är fråga om,

till skillnad från vad som gäller

beträffande värdeautomatspelen, inte är

förbehållna de ideella föreningarna.

Sammanfattningsvis ställer sig

utskottet bakom regeringens bedömning

att automatspelen inte bör omfattas av

övergångsbestämmelsen och avstyrker

följaktligen motion Kr32 yrkande 1. I

förtydligande syfte föreslår utskottet,

med tillstyrkande av motion Kr31, ett

tillägg till punkt 2 i regeringens

förslag till övergångsbestämmelse.

Ytterligare ett spörsmål som rör

Lyckohjulen behandlas i motion Kr32 (v).

Motionärerna förespråkar införandet av

en bestämmelse som innebär att

tillverkare och importörer av sådana

automater skall vara skyldiga att ta

hand om automaterna för skrotning. I

motionen åberopas som skäl för förslaget

dels risken för illegalt spel, dels

hänsynen till miljön (yrkande 3).

Bestämmelser om s.k. producentansvar

finns i bl.a. renhållningslagen

(1979:586) som anger att regeringen,

eller den myndighet som regeringen

bestämmer, får meddela föreskrifter om

skyldighet för producenter att se till

att avfallet av de varor som tillverkas

tas om hand. Hittills har regeringen

meddelat föreskrifter om producentansvar

för förpackningar, returpapper och

bildäck. Nyligen har riksdagen också

antagit en lagstiftning om producent

ansvar för skrotbilar (prop.

1995/96:174, bet. 1995/96:JoU21, rskr.

1995/96:295). Vidare bör nämnas att

Kretsloppsdelegationen sommaren 1996

föreslagit en lagstiftning om

producentansvar för elektriska och

elektroniska produkter. Förslaget har

remissbehandlats och bereds för

närvarande inom Miljödepartementet.

Utskottet konstaterar att den fråga som

motionärerna tar upp synes ligga inom

ramen för det ärende om producentansvar

som för närvarande är föremål för

överväganden inom regeringskansliet och

avstyrker därmed motionen i denna del

(Kr32 yrkande 3).

Utskottet övergår härmed till att

behandla ett spörsmål som rör tillstånd

till spel på värdeautomater. I juni 1995

erhöll Tipstjänst tillstånd att bedriva

spel på sådana automater. Tillståndet

gäller till mitten av år 2000. Spelet är

kringgärdat av särskilda villkor.

Antalet automater per spelplats är

begränsat, och spel får bara förekomma i

lokaler med utskänkningstillstånd.

Lägsta ålder för spel är 18 år. Värdet

av vinsterna skall motsvara minst 85 %

av insatsernas värde. Högsta insats är 5

kronor och högsta vinst är 1 000 kronor.

I propositionen framhålls att det

aldrig har varit lagstiftarens mening

att värdeautomater skall användas på ett

sådant sätt att dessa automater och

penningautomater kan uppfattas som

likvärdiga. Det konstateras att lagen

emellertid inte blivit tillräckligt

tydlig när det gäller frågan om vad som

gäller beträffande möjligheten till

inväxling av värdebevis och liknande mot

kontanter, varför ett klargörande bör

åstadkommas.

En värdeautomat där värdebeviset

omedelbart kan växlas in mot kontanter

är, enligt propositionen, till sin

karaktär mycket lik en penningautomat

och kan uppfattas som en sådan av

spelaren. Mot denna bakgrund anser

regeringen att möjligheterna till

inväxling mot kontanter bör begränsas.

För att den som anordnar spelet skall

kunna lämna tillbaka växel bör dock ett

mindre belopp kunna betalas ut i

kontanter. Ett fullständigt förbud mot

att lämna kontanter kan också, med tanke

på att automaterna skall vara placerade

i restaurangmiljö, i stället leda till

ökad alkoholkonsumtion.

Mot den angivna bakgrunden föreslås i

propositionen att det skall vara en

förutsättning för tillstånd till spel på

värdeautomater att högst 100 kronor av

vinsten får växlas in mot kontanter.

Motionärerna bakom motion Kr30 (m)

begär att lotterilagen utformas så att

det blir möjligt att växla in hela

vinsten från en värdeautomat till

kontanter. Den av regeringen valda

lösningen minskar, enligt motionärerna,

spelarnas valfrihet och därmed spelets

attraktionskraft. Dessutom kommer

administrationen och därmed kostnaderna

att öka. Vidare minskar

kontrollmöjligheterna, samtidigt som

risken för ett otillbörligt hanterande

med presentkort ökar (yrkande 1).

Även i motion Kr518 (c) anser

motionären att ett inväxlingstak på 100

kronor är för lågt. Motionären påminner

om att andra spel i restaurangmiljö kan

ha obegränsad inlösenrätt. I motionen

begärs ett tillkännagivande om att 1 000

kronor bör få växlas in mot kontanter

(yrkande 1).

Kontantutbetalningar av vinster från

värdeautomater får inte ske i någon

form. En anledning till att lotterilagen

inte tillåter kontantvinster är att man

velat skilja denna spelform från spel på

penningautomater. Detta argument har,

enligt utskottets mening, alltjämt

bärkraft. Utskottet delar sålunda

regeringens uppfattning att det finns

skäl att begränsa möjligheterna till

inväxling av värdebevis och godtar

regeringens förslag om att högst 100

kronor får växlas in mot kontanter.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionens förslag i denna del.

Motionsyrkandena avstyrks (Kr30 yrkande

1 och Kr518 yrkande 1).

Övriga av regeringen föreslagna

ändringar i 27 § lotterilagen har inte

föranlett någon motion, och utskottet

tillstyrker bifall till propositionens

förslag i denna del.

Underårigas spel

En bestämmelse om underårigas spel finns

i 35 § lotterilagen. Däri föreskrivs att

den som är under 18 år inte får delta i

automatspel, roulettspel, tärningsspel

eller kortspel. Förbudet för underåriga

att spela på vissa lotterier är inte

straffsanktionerat.

I propositionen föreslås att förbudet i

fortsättningen skall riktas mot

anordnaren och dennes ombud. Enligt

regeringens mening skulle en sådan

ordning vara mer ändamålsenlig och

effektiv. Vidare föreslår regeringen att

förbudet för underåriga att delta i

vissa lotterier utvidgas. Frågan om

underårigas spel är, enligt regeringen,

allvarlig eftersom särskilt vissa spel

kan leda till ett vanemässigt spelande.

En tidig speldebut kan också leda till

att problemen blir svårare att komma

till rätta med.

Enligt propositionen gäller det att

finna en balanspunkt där risken för

missbruk och skada är så låg som

möjligt, samtidigt som spelen är så pass

attraktiva att inte ett illegalt spel

etableras. Framför allt bör unga

människor förhindras att delta i sådant

spel som lätt kan leda till ett

vanemässigt beteende. En ändamålsenlig

avgränsning synes, enligt propositionen,

vara att förbudet i fortsättningen

omfattar även vadhållning i samband med

hästtävling. Att låta förbudet omfatta

all slags vadhållning och bingospel

leder däremot, enligt regeringens

mening, för långt. En sådan ordning

skulle bl.a. få till följd att enkla

spel, som t.ex. stryktips, inte skulle

vara tillåtet för underåriga. Enligt vad

som anförs i propositionen överväger

regeringen i stället att, vid

behandlingen av koncessionen för det

statliga spelbolaget, som villkor för

vissa spel ange att de inte får

förmedlas till ungdomar under 18 år.

Frågor som rör underårigas spel

behandlas i två motioner. Motionärerna

bakom motion Kr32 (v) anser att inte

heller den som anordnar vadhållning i

samband med idrottstävling på nationell

och internationell nivå skall få låta

någon som är under 18 år delta i

lotteriet (yrkande 2).

I motion Kr511 (c) begärs ett

tillkännagivande om att det bör

övervägas att likställa vadhållning på

fotboll och ishockey m.m. med

vadhållning på hästtävlingar när det

gäller underårigas spel. Enligt

motionärerna skulle det vara en fördel

om sådan vadhållning inkluderades i

lagstiftningen samtidigt som man

överväger undantag för t.ex. stryk- och

måltips (yrkande 4).

Det är enligt utskottets mening

angeläget att unga människor förhindras

att delta i sådant spel som lätt kan

leda till ett vanemässigt beteende.

Enligt utskottet synes det av regeringen

framlagda förslaget i fråga om

underårigas spel vara väl avvägt.

Utskottet avstyrker därmed nu aktuella

motioner (Kr32 yrkande 2 och Kr511

yrkande 4).

I likhet med regeringen anser utskottet

att förbudet bör riktas mot anordnaren

och dennes ombud. Utskottet tillstyrker

propositionens förslag i denna del.

Översyn av lotterilagen, m.m.

I detta avsnitt behandlar utskottet ett

motionsyrkande som rör frågan om

utredningsform vid översyn av

lotterilagen. Vidare behandlas motioner

om förbud mot vissa företeelser på

spelmarknaden och om tillåtande av

lottförsäljningsautomater som är

utrustade med slumpvalsgenerator eller

elektroniskt minne. Slutligen behandlas

motionsyrkanden rörande frågor om

spelberoende och folkrörelsernas

intäkter från spelmarknaden.

Enligt propositionen medför den tekniska

utvecklingen liksom uppfinningsrikedomen

inom spelbranschen, framför allt ur

skydds- och konkurrenssynpunkt, att

lotterilagen bör vara utformad på ett

sådant sätt att den inte kan kringgås.

Mot bakgrund härav anser regeringen att

en större analys av hela lagens

konstruktion är befogad, trots att lagen

varit i kraft förhållandevis kort tid.

Behovet av en sådan analys har också

framhållits i samband med

remissbehandlingen av promemorian (Ds

1996:20) Ändringar i lotterilagen.

Regeringen har för avsikt att tillkalla

en särskild utredare för att göra en

övergripande översyn av lagen.

I motion Kr29 (kd) framhålls att

regeringen bör tillsätta en

parlamentarisk utredning för översyn av

lotterilagen. Eftersom spelfrågorna rör

sociala aspekter, folkrörelsernas

finansiering och statens inkomster är

det, enligt motionärerna, viktigt att

alla partier har möjlighet att delta i

utredningsarbetet (yrkande 1).

Utskottet anser för sin del att det är

positivt med en genomlysning av

lotterilagens bestämmelser. Det får

dock, enligt utskottets mening, ankomma

på regeringen att besluta om lämplig

utredningsform för en sådan översyn. Med

det anförda avstyrks yrkande 1 i motion

Kr29.

I flera motioner behandlas vissa

särskilda företeelser på spelmarknaden.

Sålunda hemställer motionärerna bakom

motion Kr509 (mp) att riksdagen hos

regeringen begär förslag till förbud mot

spel av den typ Lotto Express tillhör.

Spelet, som nyligen har introducerats i

Sverige, är ett snabbspel med täta

dragningar som gör att spelarna, enligt

motionärerna, lättare förlorar

kontrollen över sitt spelande.

I motion Kr29 (kd) yrkar motionärerna

att riksdagen hos regeringen begär en

ändring i lotterilagen som innebär att

värdet på varuvinsterna i varuspels

automater måste motsvara det reella

värdet. I många varuspelsautomater

används varuvinster som inte alls

motsvarar det värde som de kan växlas in

mot. Sådana automater, som mer liknar

värdeautomater, bör enligt motionären

förbjudas snarast möjligt (yrkande 2).

Lotto Express är en verksamhet som

innebär vadhållning om nummer och som

tillhör kategorin egentligt lotteri.

Spelet ryms inom koncessionen för

Tipstjänst. Av propositionen framgår att

de olika lotterikategorierna kan komma

att ses över i samband med översynen av

lotterilagen. Utskottet utgår från att

även sådan lotteriverksamhet som tas upp

i motion Kr509 blir belyst i det

sammanhanget. Motionen avstyrks.

Även när det gäller olika frågor som

rör automatspel, såsom eventuella

ändringar avseende definitionerna på de

olika spelen, hänvisas i propositionen

till den översyn av lotterilagen som

skall äga rum. När det gäller det

spörsmål som aktualiseras i motion Kr29

(yrkande 2) bör, enligt utskottets

mening, den kommande utredningens

resultat avvaktas. Motionsyrkandet

avstyrks.

Utskottet behandlar härefter ett

spörsmål som har aktualiserats i två

motioner och som rör tillåtande av vissa

lottförsäljningsautomater. Det

förekommer att lottsedlar i egentliga

lotterier säljs i automater. Vissa

lottförsäljningsautomater är försedda

med slumpvalsgenerator och/eller

elektroniskt minne.

I 4 § andra stycket lotterilagen

definieras en lottförsäljningsautomat

som en automat som inte är utrustad med

en slumpvalsgenerator eller ett

elektroniskt minne och som efter

betalning förser deltagaren med en

lottsedel som antingen är en vinstlott

eller en nitlott. Som skäl för att inte

tillåta lottförsäljningsautomater med

slumpvalsgenerator eller elektroniskt

minne angavs, vid tillkomsten av

lotterilagen, att sådana automater till

förväxling liknar värdeautomater (prop.

1993/94:182 s. 23). Försäljningen av

lotter i lottförsäljningsautomater

regleras i 16 § tredje stycket

lotterilagen. Om lotter skall säljas i

en automat krävs att en vinstplan är

fastställd i förväg, att vinsterna har

dragits i förväg inför en av

tillståndsmyndigheten godkänd

kontrollant och att automaten inte

betalar ut någon vinst. Enligt

övergångsbestämmelserna till den

nuvarande lotterilagen får äldre

tillstånd, vilka gäller sådana

lottförsäljningsautomater som inte är

tillåtna enligt denna lag, förlängas

t.o.m. utgången av år 1999.

Vid bedömningen av på vilket sätt

bestämmelserna i lotterilagen om

lottförsäljningsautomater skulle

utformas förutsatte kulturutskottet att

regeringen med uppmärksamhet skulle

följa utvecklingen på området och

återkomma till riksdagen om den tekniska

utvecklingen motiverade det eller om

lagstiftningen i denna del i förening

med lagstiftningen om värdeautomater på

land skulle ge en annan effekt än vad

utskottet räknat med (se bet. 1993/94:

KrU32 s. 10). I samband med behandlingen

våren 1995 av en motion i ämnet

beslutade riksdagen på utskottets

hemställan ett tillkännagivande till

regeringen om att regeringen, efter det

att Lotteriinspektionen lagt fram en

utredning rörande

lottförsäljningsautomaterna, utan

dröjsmål borde pröva huruvida några

åtgärder var påkallade (bet.

1994/95:KrU13, rskr. 1994/95: 207). Det

kan nämnas att den av

Lotteriinspektionen företagna

utredningen inte har föranlett någon

åtgärd från regeringens sida.

Även i promemorian (Ds 1996:20)

Ändringar i lotterilagen tas frågor som

rör lottförsäljningsautomaterna upp. I

promemorian föreslås en lagändring som

innebär att förbudet mot

slumpvalsgenerator och elektroniskt

minne i lottförsäljningsautomater

förtydligas.

I motion Kr28 (m) begärs att förbudet

mot slumpvalsgeneratorer och

elektroniska minnen i

lottförsäljningsautomater tas bort.

Enligt motionärerna är

lottförsäljningsautomater för många små

föreningar den inkomstkälla som är

lättast att administrera och som kan

skötas av de frivilliga medlemmarna. Ett

motsvarande yrkande återfinns i motion

1995/96:K14 (m), som väckts med

anledning av regeringens skrivelse

1995/96:15 Redogörelse för behandlingen

av riksdagens skrivelser till regeringen

(yrkande 1).

I propositionen sägs att flera av de

frågor som tas upp i Ds-promemorian -

såsom exempelvis definitionen av

begreppet lottförsäljningsautomat - kan

behandlas i samband med översynen av

lotterilagen. Utskottet utgår från att

denna översyn kommer att vara slutförd

före utgången av den övergångstid som

gäller.

Med hänsyn härtill bör

motionsyrkandena, enligt utskottets

mening, inte föranleda någon riksdagens

vidare åtgärd (Kr28 och 1995/96:K14

yrkande 1).

Härmed övergår utskottet till att

behandla ett motionsyrkande som rör

frågan om spelberoende och som hänger

samman med den av regeringen aviserade

översynen av lotterilagen.

I sammanhanget kan nämnas att

regeringen, i den proposition som låg

till grund för riksdagens beslut om att

godkänna en sammanslagning av Tipstjänst

och Penninglotteriet (prop. 1995/96:169,

bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248),

aviserat att två miljoner kronor skulle

anvisas årligen, i tre år fr.o.m. år

1997, till forskning om spelberoende och

stöd till organisationer för

spelberoende m.m. I årets

budgetproposition (prop. 1996/97:1, utg.

omr. 9) föreslås att två miljoner kronor

avsätts att disponeras av

Socialdepartementet för att påbörja en

kunskapsinhämtning om spelberoende och

därtill hörande sociala problem. I

budgetpropositionen anförs att en

arbetsgrupp bör bildas för att närmare

utreda hur en kunskapsuppbyggnad inom

området lämpligen bör ske. Det bör

påpekas att budgetpropositionens

utgiftsområde 9 och motioner som rör

spelberoende innevarande höst kommer att

behandlas av socialutskottet.

I motion Kr26 (fp) hemställs om ett

tillkännagivande om att den kommande

utredningen även bör belysa frågor som

rör spelberoende och arbeta i nära

samverkan med arbetsgruppen för

spelberoendefrågor.

Utskottet utgår från att den utredning

som nu tillsätts för att göra en översyn

av lotterilagen, om så befinns

ändamålsenligt, även beaktar de frågor

som motionären tar upp. Med det anförda

avstyrks motion Kr26.

I en motion behandlas frågan om

folkrörelsernas intäkter från

spelmarknaden. Som en bakgrund vill

utskottet nämna att regeringen har

lämnat Tipstjänst tillståndet att driva

värdeautomatspel, vars överskott i sin

helhet skall tillföras det lokala

föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet. I samband med

antagandet av den nuvarande lotterilagen

poängterade kulturutskottet vikten av

att överskottet av spelet på

värdeautomater främst kommer det lokala

föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet till godo. Annan

verksamhet borde, enligt utskottet,

endast i undantagsfall kunna få del av

överskottet. Vidare förutsatte utskottet

att regeringen skulle återkomma till

riksdagen om det skulle visa sig att

syftet med lagstiftningen om

värdeautomater inte skulle uppnås,

nämligen att skapa så goda ekonomiska

förutsättningar som möjligt för

folkrörelserna samt öppna möjligheter

för dem att i större utsträckning själva

finansiera sin verksamhet (bet.

1993/94:KrU32 s. 14 f.).

Våren 1996, i samband med

riksdagsbeslutet att godkänna en

sammanslagning av Tipstjänst och

Penninglotteriet, beslutade riksdagen

även om ett nytt vinstdelningssystem

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14,

rskr. 1995/96:248). Det nya systemet

innebär i huvudsak att vinster i det

statsägda företaget, efter avdrag för

ett grundbelopp som tillfaller staten,

delas mellan staten och föreningslivet.

Systemet ersätter den nu gällande

öronmärkningen av överskottet från

värdeautomatspelen och träder i kraft

tidigast den 1 januari 1997. Övergången

till det nya systemet skall genomföras

så snart som en god prognos kan göras av

hur stora överskott som

värdeautomatspelen kommer att generera.

Detta överskott skall efter viss

justering i princip motsvara den andel

av bolagets vinst som skall tillfalla

föreningslivet. Överskottet skall - i

likhet med vad som gäller beträffande

överskottet från värdeautomatspelen -

användas för föreningslivets barn- och

ungdomsverksamhet, och i enlighet med nu

gällande system skall föreningslivets

medel tillställas Riksidrottsförbundet

respektive Ungdomsstyrelsen för vidare

fördelning enligt närmare riktlinjer

från regeringen. Regeringen har bedömt

att föreningslivet genom det nya

vinstdelningssystemet kan tillföras ett

mer stabilt och långsiktigt överskott

från verksamheten. Vidare har regeringen

för avsikt att årligen till riksdagen

redovisa utfallet av

vinstdelningssystemet. Det kan i

sammanhanget nämnas att motioner som rör

vinstdelningssystemet, och som har

väckts under den allmänna motionstiden i

år, behandlas av finansutskottet.

Motioner som har till syfte att värna

om folkrörelsernas möjligheter att

skaffa sig inkomster från spelmarknaden

har behandlats av utskottet vid ett

flertal tillfällen, senast våren 1996 i

yttrande till finansutskottet i samband

med behandlingen av regeringens förslag

till nytt vinstdelningssystem (yttr.

1995/96:KrU8y). I yttrandet uttalade

utskottet bl.a. att det är viktigt att

föreningslivet får möjlighet att

framföra synpunkter på principerna för

fördelning av de medel som tillställs

Riksidrottsförbundet, men att det i

första hand får ankomma på regeringen

att ta ställning till hur detta skall

ske. Finansutskottet delade i sitt av

riksdagen godkända betänkande

kulturutskottets uppfattning i

förevarande fråga (bet. 1995/96:FiU14 s.

10).

I motion Kr513 (fp) begärs ett

tillkännagivande om att öka

folkrörelsernas andel av spelmarknaden

(yrkande 3).

Med anledning av förevarande motion

vill utskottet åter påminna om att ett

av syftena med den nuvarande

lotterilagen har varit att förbättra

möjligheterna för de folkrörelser som så

önskar att finansiera sin verksamhet

genom lotterier och spel. Utskottet har

också vid flera tillfällen tidigare

framhållit angelägenheten av att

folkrörelserna får goda möjligheter att

verka. Vidare har riksdagen nyligen

beslutat att godkänna ett nytt

vinstdelningssystem, som ännu inte

hunnit träda i kraft. Av

kulturutskottets yttrande till

finansutskottet våren 1996 framgår att

utskottet även i fortsättningen med

noggrannhet skall följa utvecklingen på

spel- och lotterimarknaden för att, om

så bedöms erforderligt, kunna ta

initiativ på området i syfte att

folkrörelserna skall ha goda möjligheter

att skaffa sig inkomster av spel och

lotterier. Som redovisats i det

föregående har regeringen också för

avsikt att årligen till riksdagen

redovisa utfallet av det nya

vinstdelningssystemet.

Mot denna bakgrund och då lotterilagen

inom en nära framtid kommer att bli

föremål för en övergripande översyn

påkallar motionsyrkandet, enligt

utskottets mening, inte någon riksdagens

ytterligare åtgärd (Kr513 yrkande 3).

Förslaget till ändring i lotterilagen i

övrigt

Utskottet tillstyrker förslaget till

ändring i lotterilagen i den mån

utskottet inte behandlat förslaget i det

föregående.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vinstandelstaket

för egentliga lotterier

att riksdagen med avslag på motion

1996/97:Kr30 yrkande 2 antar 16, 17,

19 och 20 §§ i regeringens

lagförslag,

res. 1 (m)

2. beträffande vissa

automatspel

att riksdagen med avslag på motion

1996/97:Kr27 antar 3, 6 och 24 a §§

i regeringens lagförslag,

res. 2 (m)

3. beträffande

övergångsbestämmelsen

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Kr31 samt med avslag på

motion 1996/97:Kr32 yrkande 1 antar

övergångsbestämmelsen punkt 2 i

regeringens lagförslag med den

ändringen att bestämmelsen erhåller i

bilaga 2 som Utskottets förslag

betecknade lydelse,

res. 3 (m) - villk.

res. 2

res. 4 (v)

4. beträffande producentansvar

att riksdagen avslår motion

1996/97:Kr32 yrkande 3,

res. 5 (v)

5. beträffande inväxling av

värdebevis mot kontanter

att riksdagen med avslag på

motionerna 1996/97:Kr30 yrkande 1

och 1996/97:Kr518 yrkande 1 antar 27

§ i regeringens lagförslag,

res. 6 (m)

6. beträffande underårigas

spel

att riksdagen med avslag på

motionerna 1996/97:Kr32 yrkande 2

och 1996/97:Kr511 yrkande 4 antar 35

§ i regeringens lagförslag,

res. 7 (c, kd)

res. 8 (v)

7. beträffande parlamentarisk

utredning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Kr29 yrkande 1,

res. 9 (kd)

8. beträffande spel av typ Lotto

Express

att riksdagen avslår motion

1996/97:Kr509,

9. beträffande

varuspelsautomater

att riksdagen avslår motion

1996/97:Kr29 yrkande 2,

res. 10 (kd)

10. beträffande

lottförsäljningsautomater

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Kr28 och 1995/96:K14 yrkande

1,

11. beträffande spelberoende

att riksdagen avslår motion

1996/97:Kr26,

12. beträffande folkrörelsernas

intäkter

att riksdagen avslår motion

1996/97:Kr513 yrkande 3,

res. 11 (c, fp)

13. beträffande lagförslaget i

övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000) i den mån

förslaget inte omfattas av vad

utskottet hemställt ovan.

Stockholm den 5 november 1996

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson

(s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit

Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo

Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn

Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Jan

Backman (m), Agneta Ringman (s),

Charlotta L Bjälkebring (v), Annika

Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny

Rizell (kd), Lars Lilja (s), Elizabeth

Nyström (m) och Kenth Skårvik (fp).

Reservationer

1. Vinstandelstaket för egentliga

lotterier (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Utskottet delar

och slutar med (Kr30 yrkande 2) bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att spelmarknaden

i dag sålunda kan sägas vara uppdelad på

två huvudgrupper. Genom att slå samman

de statsägda bolagen Tipstjänst och

Penninglotteriet har åtgärder nyligen

vidtagits för att minska konkurrensen

ytterligare. Vad nu sagts innebär,

enligt utskottets mening, att

konkurrensen på spelmarknaden redan

måste anses vara tillräckligt begränsad.

Mot denna bakgrund anser utskottet att

tiden nu är mogen att slopa

lotterilagens bestämmelser om ett

vinstandelstak för egentliga lotterier.

Utskottet föreslår därför att

riksdagen, med bifall till motion Kr30

yrkande 2, beslutar utforma 16, 17, 19

och 20 §§ lotterilagen i enlighet med

vad utskottet nu anfört.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande vinstandelstaket för

egentliga lotterier

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Kr30 yrkande 2 antar 16, 17,

19 och 20 §§ i regeringens lagförslag

med den ändringen att paragraferna

erhåller i bilaga 3 som

Reservanternas förslag betecknade

lydelse,

2. Vissa automatspel (mom. 2)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 7 börjar med Utskottet

noterar och på s. 8 slutar med

avstyrks (Kr27) bort ha följande

lydelse:

Utskottet kan konstatera att spel på

s.k. Lyckohjul ofta förekommer i samband

med bingospel som bedrivs av lokala

idrottsföreningar. I många bingohallar

har man sålunda prövat spel på sådana

automater som ett intressant och

attraktivt inslag i verksamheten.

Intäkterna från bingospelet utgör en av

idrottsrörelsens viktigaste

inkomstkällor, och genom Lyckohjulen har

de ekonomiska förutsättningarna för

idrottsrörelsens barn- och

ungdomsverksamhet förbättrats. Dessa

bingospel har myndigheternas

godkännande, varför såväl kontrollen

över som insynen i spelen är god.

De av regeringen föreslagna ändringarna

av lotteri- och automatspelsbegreppen i

kombination med den föreslagna nya 24 a

§ innebär att spel på Lyckohjul i

fortsättningen kommer att höra till

automatspel i lotterilagens mening och

omfattas av ett tillståndsförbud. Om

Lyckohjulen på detta sätt förbjuds

kommer dock, enligt utskottets mening,

ett stort antal idrottsföreningar att

omedelbart få problem med att fortsätta

sin verksamhet. Utskottet anser därför,

i likhet med motionären, att de

idrottsföreningar och andra ideella

föreningar som är ekonomiskt beroende av

Lyckohjulen bör få bedriva denna

verksamhet.

Mot bakgrund av vad som nu anförts

anser utskottet att riksdagen, med

anledning av motion Kr27, bör avslå

regeringens förslag i fråga om ändrade

lotteri- och automatspelsbegrepp och om

ett uttryckligt förbud mot andra

automatspel än de som anges i 6 §

lotterilagen. Vidare anser utskottet att

man vid den övergripande översynen av

lotterilagen särskilt bör uppmärksamma

utformningen av lagreglerna om

automatspel. Vad utskottet nu anfört bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande vissa automatspel

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Kr27 och med avslag på

regeringens lagförslag såvitt avser

3, 6 och 24 a §§ som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Övergångsbestämmelsen (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till

reservation 2

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet kan

och slutar med till

övergångsbestämmelse bort ha följande

lydelse:

Av utskottets ställningstagande ovan

till regeringens förslag i fråga om

lotterilagens lotteri- och

automatspelsbegrepp följer att riksdagen

enligt utskottets mening, med avslag på

motionerna Kr31 och Kr32 yrkande 1, bör

avslå också den av regeringen föreslagna

övergångsbestämmelsen punkt 2.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande övergångsbestämmelsen

att riksdagen med avslag på

motionerna 1996/97:Kr31 och 1996/97:

Kr32 yrkande 1 avslår

övergångsbestämmelsen punkt 2 i

regeringens lagförslag,

4. Övergångsbestämmelsen (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet kan

och slutar med till

övergångsbestämmelse bort ha följande

lydelse:

När det gäller viss lotteriverksamhet

föreslår regeringen en övergångstid på

ett år för att minska den ekonomiska

skada som annars kan drabba de personer

som har ägnat sig åt sådan verksamhet

som har bedrivits innan de nya

föreskrifterna trätt i kraft.

Övergångsbestämmelsen skall, enligt

propositionen, inte omfatta automatspel.

Enligt utskottet kan emellertid samma

skäl som åberopats i fråga om en

övergångstid för viss lotteriverksamhet

anföras också beträffande de automatspel

som finns på spelmarknaden i dag. Många

ideella föreningar berörs nämligen av

den lagändring som föreslagits

beträffande sådana spel, och för dessa

föreningar handlar det om att finna nya

projekt som kan bidra till att

finansiera verksamheten. Även

automatspelen bör således, enligt

utskottets mening, omfattas av

bestämmelsen om en övergångstid.

Mot denna bakgrund förordar utskottet,

med tillstyrkande av motion Kr32 yrkande

1, att övergångsbestämmelsen punkt 2

utformas i enlighet med vad utskottet nu

anfört. Härav följer att motion Kr31,

enligt utskottets uppfattning, bör

avslås.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande övergångsbestämmelsen

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Kr32 yrkande 1 och med avslag

på motion 1996/97:Kr31 antar

övergångsbestämmelsen punkt 2 i

regeringens lagförslag med den

ändringen att bestämmelsen erhåller i

bilaga 4 som Reservantens förslag

betecknade lydelse,

5. Producentansvar (mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med (Kr32

yrkande 3) bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av att

bestämmelser om ett producentansvar

införs i fråga om sådana automater som

inte kommer att vara tillåtna enligt de

nya föreskrifterna. En sådan ordning

skulle motverka uppkomsten av illegalt

spel och dessutom innebära att positiva

effekter uppnås i miljöhänseende.

Regeringen bör, enligt utskottet,

snarast återkomma till riksdagen med

förslag till lagstiftning i enlighet

härmed.

Vad utskottet sålunda anfört bör

riksdagen, med anledning av motion Kr32

i här aktuell del (yrkande 3), som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande producentansvar

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Kr32 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Inväxling av värdebevis mot kontanter

(mom. 5)

Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan

Backman och Elizabeth Nyström (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Kontant

utbetalningar av och slutar med Kr518

yrkande 1) bort ha följande lydelse:

Restriktioner i lotterilagen mot att

växla in vinster från värdeautomaterna

till kontanter medför, enligt vad

utskottet erfarit, en rad nackdelar. För

det första minskar spelarnas valfrihet,

vilket i sin tur leder till att spelet

förlorar i attraktionskraft. Härigenom

reduceras i förlängningen det överskott

som är avsett att komma föreningslivets

barn- och ungdomsverksamhet till godo.

För det andra medför en sådan ordning

som regeringen nu föreslagit att såväl

administrationen som omkostnaderna

kommer att öka. Slutligen torde

kontrollmöjligheterna försvåras

samtidigt som risken för ett

otillbörligt hanterande med presentkort

ökar. Utskottet delar mot bakgrund av

vad som nu anförts motionärernas

uppfattning att det bör vara möjligt att

växla in hela vinsten från en

värdeautomat till kontanter.

Utskottet föreslår sålunda, med bifall

till motion Kr30 yrkande 1 och med

anledning av motion Kr518 yrkande 1, att

27 § lotterilagen utformas i enlighet

med vad utskottet nu anfört.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande inväxling av

värdebevis mot kontanter

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Kr30 yrkande 1 och med

anledning av motion 1996/97:Kr518

yrkande 1 antar 27 § i regeringens

lagförslag med den ändringen att

paragrafen erhåller i bilaga 5 som

Reservanternas förslag betecknade

lydelse,

7. Underårigas spel (mom. 6)

Marianne Andersson (c) och Fanny Rizell

(kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Det är och

slutar med Kr511 yrkande 4) bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med regeringen

att förbudet för underåriga att delta i

vissa spel bör utvidgas och ställer sig

därmed bakom förslaget att förbudet

skall omfatta också vadhållning i

samband med hästtävling. Motionärerna

bakom motion Kr511 anser att det, i

samband med den övergripande översynen

av lotterilagen, bör övervägas att

inkludera också vadhållning på fotboll

och ishockey m.m. i förbudet, samtidigt

som man överväger undantag för

exempelvis stryk- och måltips. Utskottet

delar motionärernas inställning till

detta spörsmål och anser att frågan bör

bli föremål för utredning.

Vad utskottet nu anfört om bestämmelsen

om underårigas spel bör riksdagen, med

bifall till motion Kr511 yrkande 4 och

med anledning av motion Kr32 yrkande 2,

som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande underårigas spel

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Kr511 yrkande 4 och med

anledning av motion 1996/97:Kr32

yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

8. Underårigas spel (mom. 6)

Charlotta L Bjälkebring (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Det är och

slutar med Kr511 yrkande 4) bort ha

följande lydelse:

I propositionen föreslås sålunda att

förbudet för underåriga att delta i

vissa spel utvidgas till att omfatta

vadhållning i samband med hästtävling.

Utskottet ställer sig bakom förslaget

men anser i likhet med vad som anförs i

motion Kr32 att inte heller den som

anordnar vadhållning i samband med

idrottstävling på nationell eller

internationell nivå skall få låta någon

som är under 18 år delta i lotteriet.

Utskottet föreslår sålunda, med bifall

till motion Kr32 yrkande 2 och med

anledning av motion Kr511 yrkande 4, att

35 § lotterilagen utformas i enlighet

med vad utskottet nu anfört.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande underårigas spel

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Kr32 yrkande 2 och med

anledning av motion 1996/97:Kr511

yrkande 4 antar 35 § i regeringens

lagförslag med den ändringen att

paragrafen erhåller i bilaga 6 som

Reservantens förslag betecknade

lydelse,

9. Parlamentarisk utredning (mom. 7)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Utskottet

anser och slutar med motion Kr29 bort

ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att regeringen

har för avsikt att tillsätta en

utredning som skall företa en

övergripande översyn av lotterilagen.

Det är, enligt utskottets uppfattning,

angeläget att en sådan översyn görs.

Eftersom de olika frågorna som rör

spelmarknaden inte i första hand handlar

om teknik utan om sociala aspekter,

folkrörelsernas finansiering och statens

inkomster anser utskottet att

utredningen bör vara parlamentariskt

sammansatt.

Vad utskottet sålunda anfört om vikten

av en parlamentariskt sammansatt

utredning bör riksdagen, med anledning

av motion Kr29 yrkande 1, som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande parlamentarisk

utredning

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Kr29 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

10. Varuspelsautomater (mom. 9)

Fanny Rizell (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Även när och

slutar med Motionsyrkandet avstyrks

bort ha följande lydelse:

När det gäller den fråga som tas upp i

motion Kr29 kan utskottet konstatera att

vissa varuspelsautomater används på ett

sätt som inte står i överensstämmelse

med vad lagstiftaren avsett. Sålunda

används i många varuspelsautomater

varuvinster som inte motsvarar det värde

som vinsterna kan växlas in mot.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att värdet på varuvinsterna

i dessa automater bör motsvara det

reella värdet. Det finns, enligt

utskottets mening, inte anledning att

avvakta den övergripande översynen av

lotterilagen utan regeringen bör snarast

återkomma till riksdagen med förslag

till sådana ändringar av lotterilagen

att det klart framgår att ifrågavarande

varu-spelsautomater, som mera liknar

värdeautomaterna, inte är tillåtna.

Vad utskottet nu anfört om förbud mot

vissa varuspelsautomater bör riksdagen,

med anledning av motion Kr29 i här

aktuell del (yrkande 2), som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande varuspelsautomater

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Kr29 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

11. Folkrörelsernas intäkter (mom. 12)

Marianne Andersson (c) och Kenth Skårvik

(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Med anledning

och slutar med (Kr513 yrkande 3) bort

ha följande lydelse:

Utskottet har vid upprepade tillfällen

framhållit angelägenheten av att

folkrörelserna får goda möjligheter att

verka. Ett av syftena med den nuvarande

lotterilagen var också att förbättra

möjligheterna för de folkrörelser som så

önskar att finansiera sin verksamhet

genom lotterier och spel. Då

lotterilagen nu blir föremål för en

övergripande översyn är det, enligt

utskottets mening, av största vikt att

ånyo överväga på vilket sätt

folkrörelsernas möjligheter att skaffa

sig inkomster av spel och lotterier kan

förstärkas. Utskottet delar sålunda

motionärernas uppfattning att

folkrörelsernas ekonomiska

förutsättningar på spelmarknaden måste

förbättras.

Vad utskottet nu anfört om att öka

folkrörelsernas andel av spelmarknaden

bör riksdagen, med anledning av motion

Kr513 yrkande 3, som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande folkrörelsernas

intäkter

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Kr513 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Propositionens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

lotterilagen (1994:1000)

Av utskottet föreslagen ändring av

övergångsbestämmelsen punkt 2 i

regeringens förslag till lag om ändring

i lotterilagen (1994:1000)

Regeringens förslag Utskottets förslag

____________ ____________

2. Verksamhet som 2. Verksamhet som

före före

ikraftträdandet av ikraftträdandet av

denna lag inte är denna lag inte är

att anse som att anse som

lotteri men som lotteri men som

kommer att kräva kommer att kräva

tillstånd enligt de tillstånd enligt de

nya föreskrifterna nya föreskrifterna

får fortsätta att får fortsätta att

bedrivas till och bedrivas till och

med den 31 december med den 31 december

1997 under 1997 under

förutsättning att förutsättning att

den som anordnar den som anordnar

verksamheten senast verksamheten senast

den 2 januari 1997 den 2 januari 1997

underrättar underrättar

Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen

om verksamhetens om verksamhetens

art. art. Detta gäller

dock inte sådan

verksamhet som

enligt de nya

föreskrifterna

utgör automatspel.

Av reservanterna (res. 1) föreslagna

ändringar av 16, 17, 19 och 20 §§ i

regeringens förslag till lag om ändring

i lotterilagen (1994:1000)

Regeringens förslag Reservanternas

förslag

16 §

Tillstånd att anordna ett egentligt

lotteri får ges, om

1. en vinst som utgörs av pengar uppgår

till högst ett basbelopp,

2. värdepappersvinster utgör högst 25

procent av det sammanlagda vinstvärdet i

lotteriet,

3. värdet av 3. värdet av

vinsterna i vinsterna i

lotteriet motsvarar lotteriet motsvarar

minst 35 procent minst 35 procent av

och högst 50 insatsernas värde,

procent av

insatsernas värde,

4. vinstandelen anges på lottsedlarna,

lottlistorna eller på den plats där

lotteriet bedrivs, och

5. det kan antas att lotteriet kommer

att ge sökanden skälig avkastning och

att denna kommer att användas för det

aktuella allmännyttiga ändamålet.

Kravet enligt första stycket 5 på

skälig avkastning gäller inte om det

finns särskilda skäl för annat.

Om lotterna skall säljas i en

lottförsäljningsautomat krävs vidare att

1. en vinstplan är fastställd i förväg,

2. vinsterna har dragits i förväg inför

en av tillståndsmyndigheten godkänd

kontrollant, och att

3. automaten inte betalar ut någon

vinst.

17 §

En sådan sammanslutning som avses i 15

§ och som är verksam huvudsakligen inom

en enda kommun får efter registrering

anordna egentliga lotterier under en

treårsperiod, om

1. lotterierna bedrivs bara inom den

eller de kommuner där sammanslutningen

är verksam,

2. lotterierna inte bedrivs från en

fast försäljningsplats som

tillhandahålls av ett serviceföretag,

3. insatsernas sammanlagda belopp i de

lotterier som anordnas under

treårsperioden uppgår till högst 20

basbelopp,

4. en vinst som utgörs av pengar uppgår

till högst ett basbelopp,

5. värdet av 5. värdet av

vinsterna i varje vinsterna i varje

lotteri motsvarar lotteri motsvarar

minst 35 procent minst 35 procent av

och högst 50 insatsernas värde,

procent av

insatsernas värde,

6. vinstandelen anges på lottsedlarna,

lottlistorna eller på den plats där

lotteriet bedrivs, och

7. det för lotterierna finns

föreståndare som

registreringsmyndigheten godkänt.

Registreringsmyndigheten får medge

undantag från kravet på föreståndare

enligt första stycket 7 om det är

uppenbart att någon sådan inte behövs.

För lotteri som avses i 16 § tredje

stycket gäller vidare där angivna

särskilda förutsättningar.

19 §

En sådan sammanslutning som avses i 15

§ första stycket får anordna egentliga

lotterier utan tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband med

a) en tillställning eller en

sammankomst som sammanslutningen

anordnar eller deltar i eller

b) ett bingospel som sammanslutningen

anordnar,

2. lotteriet bedrivs bara inom det för

tillställningen, sammankomsten eller

bingospelet avsedda området,

3. värdet av varje insats uppgår till

högst 1/6 000 basbelopp,

4. värdet av högsta vinsten uppgår till

högst 1/6 basbelopp,

5. det sammanlagda 5. det sammanlagda

värdet av vinsterna värdet av vinsterna

motsvarar minst 35 motsvarar minst 35

procent och högst procent av

50 procent av insatsernas värde,

insatsernas värde, om antalet insatser

om antalet insatser och vinster samt

och vinster samt värdet av dessa är

värdet av dessa är bestämda enligt en

bestämda enligt en uppgjord plan,

uppgjord plan,

6. vinstandelen anges på lottsedlarna

eller lottlistorna eller i den lokal där

lotteriet bedrivs,

7. lottköparen vid lottköpet får veta

var och när vinsterna skall dras och på

vilket sätt resultatet av dragningen

görs tillgängligt för allmänheten, om

vinstdragningen inte redan har ägt rum,

och

8. vinsterna dras offentligt före

tillställningens, sammankomstens eller

bingospelets slut för dagen, om

vinstdragningen inte redan har ägt rum

före lottförsäljningen.

Försäljning av lotter genom påteckning

på lottlistor får, trots vad som sägs i

första stycket 2, påbörjas fyra veckor

innan tillställningen eller

sammankomsten äger rum.

20 §

Egentliga lotterier får även i andra

fall än som anges i 19 § anordnas utan

tillstånd, om

1. lotteriet anordnas i samband med

a) en offentlig nöjestillställning,

b) en offentlig tillställning till

förmån för ett allmännyttigt ändamål,

eller

c) en allmän sammankomst för

framförande av ett konstnärligt verk

till förmån för ett allmännyttigt

ändamål,

2. lotteriet bedrivs bara inom det för

tillställningen eller sammankomsten

avsedda området,

3. vinsterna utgörs bara av varor eller

tjänster,

4. värdet av varje insats uppgår till

högst 1/6 000 basbelopp,

5. värdet av högsta vinsten uppgår till

högst 1/60 basbelopp,

6. vinsterna delas ut i omedelbar

anslutning till deltagandet i lotteriet,

7. det sammanlagda 7. det sammanlagda

värdet av vinsterna värdet av vinsterna

motsvarar minst 35 motsvarar minst 35

procent och högst procent av

50 procent av insatsernas värde,

insatsernas värde, om antalet insatser

om antalet insatser och vinster samt

och vinster samt värdet av dessa är

värdet av dessa är bestämda enligt en

bestämda enligt en uppgjord plan, och

uppgjord plan, och

8. vinstandelen anges på lottsedlarna

eller anslås i den lokal där lotteriet

bedrivs.

Av reservanten (res. 4) föreslagen

ändring av övergångsbestämmelsen punkt 2

i regeringens förslag till lag om

ändring i lotterilagen (1994:1000)

Regeringens förslag Reservantens

förslag

__________ __________

2. Verksamhet som 2. Verksamhet som

före före

ikraftträdandet av ikraftträdandet av

denna lag inte är denna lag inte är

att anse som att anse som

lotteri men som lotteri men som

kommer att kräva kommer att kräva

tillstånd enligt de tillstånd enligt de

nya föreskrifterna nya föreskrifterna

får fortsätta att får fortsätta att

bedrivas till och bedrivas till och

med den 31 december med den 31 december

1997 under 1997 under

förutsättning att förutsättning att

den som anordnar den som anordnar

verksamheten senast verksamheten senast

den 2 januari 1997 den 2 januari 1997

underrättar underrättar

Lotteriinspektionen Lotteriinspektionen

om verksamhetens om verksamhetens

art. art. Detta gäller

även sådan

verksamhet som före

ikraftträdandet av

denna lag inte är

att anse som

automatspel men som

enligt de nya

föreskrifterna

utgör sådant spel.

Av reservanterna (res. 6) föreslagen

ändring av 27 § i regeringens förslag

till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000)

Regeringens förslag Reservanternas

förslag

27 §

Tillstånd att anordna spel på

värdeautomater i andra fall än som avses

i 26 § får ges, om

1. spelet anordnas i samband med hotell-

och restaurangverksamhet, om det för

rörelsen finns tillstånd till servering

av spritdrycker, vin eller starköl

enligt alkohollagen (1994:1738),

2. värdet av spelarens insats uppgår

till högst 1/6 500 basbelopp per spel,

3. värdet av högsta vinsten uppgår till

högst tvåhundra gånger insatsen,

4. högst fem värdeautomater placeras på

varje spelplats,

5. högst 100 5. hela vinstens

kronor av vinstens värde får växlas in

värde får växlas in mot kontanter,

mot kontanter,

6. värdet av vinsterna i spelet

motsvarar minst 85 procent av

insatsernas värde,

7. spelautomaterna kan kontrolleras

genom tele- och databaserade

kommunikationssystem,

8. varje spelautomat förses med

tillståndshavarens namn eller något

annat kännetecken,

9. det kan antas att spelautomaten inte

kommer att användas för något annat

ändamål än den enligt ansökan är avsedd

för, och

10. det kan antas att god ordning

kommer att råda inom den lokal eller på

den plats där spelet skall bedrivas.

Tillstånd enligt första stycket får

bara lämnas till ett spelföretag som

ägs av staten.

Av reservanten (res. 8) föreslagen

ändring av 35 § i regeringens förslag

till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000)

Regeringens förslag Reservantens

förslag

35 §

Den som anordnar Den som anordnar

vadhållning i vadhållning i

samband med samband med

hästtävling eller hästtävling eller i

anordnar samband med

automatspel, idrottstävling på

roulettspel, nationell eller

tärningsspel eller internationell nivå

kortspel får inte eller anordnar

låta någon som är automatspel,

under 18 år delta roulettspel,

i lotteriet. tärningsspel eller

Detsamma gäller den kortspel får inte

som är ombud för låta någon som är

den som anordnar under 18 år delta

lotteriet. i lotteriet.

Detsamma gäller den

som är ombud för

den som anordnar

lotteriet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Motion väckt med anledning av

regeringens skrivelse 1995/96:15

Redogörelse för behandlingen av

riksdagens skrivelser till

regeringen 2

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden år 1996 2

Motioner väckta med anledning av

proposition 1996/97:7 2

Ärendets beredning 3

Utskottet 3

Bakgrund 3

Propositionens huvudsakliga

innehåll 4

Vinstandelstaket för egentliga

lotterier 5

Vissa automatspel 6

Underårigas spel 10

Översyn av lotterilagen, m.m. 11

Förslaget till ändring i

lotterilagen i övrigt 15

Hemställan 16

Reservationer 17

1. Vinstandelstaket för egentliga

lotterier (m) 17

2. Vissa automatspel (m) 18

3. Övergångsbestämmelsen (m) 18

4. Övergångsbestämmelsen (v) 19

5. Producentansvar (v) 19

6. Inväxling av värdebevis mot

kontanter (m) 20

7. Underårigas spel (c, kd) 20

8. Underårigas spel (v) 21

9. Parlamentarisk utredning (kd) 21

10. Varuspelsautomater (kd) 22

11. Folkrörelsernas intäkter (c,

fp) 22

Bilagor 24

Bilaga 1 Propositionens lagförslag 24

Bilaga 2 Av utskottet föreslagen

ändring av övergångsbestämmelsen

punkt 2 i regeringens förslag till

lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) 32

Bilaga 3 Av reservanterna (res. 1)

föreslagna ändringar av 16, 17, 19

och 20 §§ i regeringens förslag

till lag om ändring i lotterilagen

(1994:1000) 33

Bilaga 4 Av reservanten (res. 4)

föreslagen ändring av

övergångsbestämmelsen punkt 2 i

regeringens förslag till lag om

ändring i lotterilagen (1994:1000) 35

Bilaga 5 Av reservanterna (res. 6)

föreslagen ändring av 27 § i

regeringens förslag till lag om

ändring i lotterilagen (1994:1000) 36

Bilaga 6 Av reservanten (res. 8)

föreslagen ändring av 35 § i

regeringens förslag till lag om

ändring i lotterilagen (1994:1000) 37