Bet. 1996/97:KU1

Konstitutionsutskottets betänkande

1996/97:KU01

Budgetpropositionen - utgiftsområde 1. Rikets styrelse

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

KU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels

budgetpropositionen (prop. 1996/97:1) i

vad avser utgiftsområde 1 Rikets

styrelse, dels kulturpropositionen

(prop. 1996/97:3) i vad avser dagspress

och taltidningar, dels 15 motioner

väckta under allmänna motionstiden och 6

motioner väckta med anledning av

kulturpropositionen.

Anslagen inom utgiftsområdet föreslås

av utskottet uppgå till totalt 3 781

miljoner kronor dvs lika med den av

riksdagen beslutade utgiftsramen.

Utskottet tillstyrker

budgetpropositionens förslag. Detta

innebär bl.a. att utrednings- och

assistentstödet till riksdagens

ledamöter ökar från en assistent per 2,5

ledamöter till en på 2 ledamöter. Stödet

till de politiska partierna föreslås öka

med 30 miljoner kronor för 1997.

Reglerna för det avtrappade partistödet

för partier som fått lämna riksdagen

föreslås genom ett utskottsinitiativ bli

föremål för översyn.

Som föreslås i kulturpropositionen bör

enligt utskottet dagstidningsbegreppet

ändras så att en lågfrekvent tidning för

att få presstöd skall ha ett brett

innehåll och riktas mot en vid

läsekrets. Två eller flera tidningar som

utkommer under olika namn men t.ex. har

gemensam administration och tekniskt

samarbete skall i vissa fall räknas som

en, vilket påverkar storleken av det

presstöd de får. Utskottet anser dock

att tiden för avveckling av presstödet

till tidningar som med en ändrad

dagstidningsdefinition inte längre

kommer att klassificeras som dagstidning

bör utsträckas från i propositionen

föreslagna ett år till två år.

Presstödsnämnden föreslås genom ett

utskottsinitiativ få möjlighet att jämka

stödet till elektroniska dagstidningar,

s.k. IT-tidningar. Gränsen för eget

redaktionellt material sänks från 55

till 51 % av innehållet för

stödberättigade dagstidningar. Inom

distributionsstödet föreslås att

priserna inom ett distributionsområde

får skilja sig från varandra med högst

10 %. Det s.k. örestalet i

distributionsstödet höjs med 6 %.

Utskottet föreslår vidare att en regel

införs i presstödsförordningen som gör

det möjligt att dra in

distributionsstödet i de fall där ett

distributionsföretag uppenbart kringgår

likaprisprincipen genom att ta ut för

höga vinster.

Till betänkandet har fogats en gemensam

reservation (m, fp, v, mp) när det

gäller anslaget till utgiftsområde 1

Rikets styrelse för år 1997. De fyra

partierna vill minska anslaget till

partistöd och till regeringskansliet med

70 miljoner kronor. De motsätter sig

ändringarna i dagstidningsbegreppet. De

fyra partierna förklarar sina

ståndpunkter i 4 särskilda yttranden. I

övrigt finns 8 reservationer på olika

punkter från m, fp, c, v och mp.

Propositionerna

1996/97:1 bilaga 2 vari riksdagens

förvaltningsstyrelse föreslår

1. att riksdagen antar

lag om ändring i lagen (1994:1066) om

statligt bidrag till partigrupperna i

riksdagen,

2. att riksdagen bemyndigar riksdagens

förvaltningsstyrelse att för budgetåret

1997 besluta om lån i Riksgäldskontoret

till investeringar i riksdagens

fastigheter intill ett sammanlagt belopp

av 48 000 000 kr.

1996/97:1 bilaga 2 vari regeringen

föreslår

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1972:625) om statligt stöd till

politiska partier,

2. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Presstödsnämnden

och Taltidningsnämnden skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet E 1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden,

3. att riksdagen godkänner att det

övergripande målet för Radio- och TV-

verket skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet E 4

Radio- och TV-verket,

4. att riksdagen godkänner att det

övergripande målet för

Granskningsnämnden för radio och TV

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar under avsnittet E 5

Granskningsnämnden för radio och TV,

5. att riksdagen godkänner vad

regeringen föreslår om en

medelstilldelning från rundradiokontot

till Granskningsnämnden för radio och TV

för år 1997 på 4 536 000 kr som nämnden

har att redovisa på statsbudgetens

inkomstsida,

6. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslag under utgiftsområde 1

Rikets styrelse enligt följande

uppställning:

A 1 Kungliga hov- och slottsstaten;

ramanslag; 73 726 000

B 1 Riksdagens ledamöter och partier

m.m.; ramanslag; 428 436 000

B 2 Riksdagens förvaltningskostnader;

ramanslag; 377 077 000

B 3 Riksdagens ombudsmän;

Justitieombudsmännen; ramanslag;

35 074 000

C 1 Regeringskansliet m.m.; ramanslag;

1 944 624 000

C 2 Svensk författningssamling;

ramanslag; 1 011 000

C 3 Allmänna val; ramanslag; 48 000 000

C 4 Stöd till politiska partier;

ramanslag; 145 200 000

D 1 Justitiekanslern; ramanslag; 8 739

000

D 2 Datainspektionen; ramanslag; 23 444

000

D 3 Sametinget; ramanslag; 10 497 000

E 1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden; ramanslag; 5 536 000

E 2 Presstöd; ramanslag; 541 579 000

E 3 Stöd till radio- och

kassettidningar; ramanslag; 123 700 000

E 4 Radio- och TV-verket; ramanslag; 8

016 000

E 5 Granskningsnämnden för radio och

TV; ramanslag; 6 671 000

1996/97:3 Kulturpolitik vari regeringen

föreslår att riksdagen

2. godkänner det som regeringen

förordar om

- förändringar av dagstidningsbegreppet

samt hur stödberättigade dagstidningar

skall särskiljas (avsnitt 15.1.2),

- övergångsregler för driftsstöd till

dagspressen (avsnitt 15.1.3),

- avveckling av utvecklingsstödet till

dagspressen (avsnitt 15.1.4),

- förändringar av reglerna för

distributionsstöd till dagspressen

(avsnitt 15.1.5).

Lagförslagen är fogade till betänkandet

som bilaga 1.

I budgetpropositionen föreslår

regeringen bl.a. att riksdagen för

budgetåret 1997 anvisar anslag under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse i

enlighet med den uppställning som

redovisas i budgetpropositionen, av

vilken framgår att det totala

anslagsbeloppet för år 1997 skall vara 3

781 330 000 kr.

Utgiftsområde 1 omfattar utgifter för

statschefen, riksdagen och dess

ombudsmän, regeringen m.m., vissa

centrala myndigheter (Justitiekanslern,

Datainspektionen och Sametinget) samt

vissa medieändamål, bl.a. presstöd och

stöd till radio- och kassettidningar.

Den föreslagna ramen på 3 781 miljoner

kronor för 1997 innebär en justering i

förhållande till den preliminära ramen i

den ekonomiska vårpropositionen (prop.

1995/96:150) med ca 100 miljoner kronor.

Höjningen avser huvudsakligen utgifter

för regeringskansliet och stödet till

politiska partier.

Utgifterna för statschefen, för vilka

föreslås en ram för 1997 på 73 726 000

kr, avser att täcka kostnaderna för

statschefens officiella funktioner

inklusive kostnaderna för den kungliga

familjens resor. Från anslaget betalas

också driftskostnader för de kungliga

slotten utom rent fastighetsunderhåll.

Från anslaget betalas vidare Kungl.

Husgerådskammarens underhåll och vård av

konstverk m.m. i de kungliga slotten som

tillhör staten men som disponeras av

konungen.

Utgifterna för riksdagen, för vilka

föreslås en ram för 1997 på 840 587 000

kr, omfattar dels kostnaderna för

riksdagsledamöternas ersättningar och

resor, stödet till partigrupperna samt

kostnaderna för den inre

riksdagsförvaltningen, dels kostnaderna

för riksdagens ombudsmän (JO).

Regeringens förslag till utgiftsram

grundas på riksdagens

förvaltningsstyrelses förslag. Bland

föreslagna anslagsökningar kan nämnas en

uppräkning av partigruppsstödet. En

annan kostnadsökning föranleds av den

nya lagstiftningen om ekonomisk

ersättning till riksdagens ledamöter.

Kostnaderna för den inre

riksdagsförvaltningen beräknas öka med

59 miljoner kronor.

Utgifterna för regeringen, för vilka

föreslås en ram för 1997 på

2 138 835 000 kr, avser i första hand

anslaget till regeringskansliet som

omfattar kostnaderna för alla

departement utom Utrikesdepartementet. I

detta sammanhang begärs också medel för

Svensk författningssamling, allmänna val

och stödet till de politiska partierna.

Partistödet föreslås höjas med 30

miljoner kronor för 1997.

Utgifterna för centrala myndigheter,

för vilka föreslås en ram för 1997 på 42

680 000 kr, omfattar utgifterna för JK,

Datainspektionen och Sametinget.

Anslaget till Sametinget finansierar

bl.a. kansliet i Kiruna, visst

utvecklingsarbete samt nordisk och

internationell verksamhet.

För utgifterna inom verksamhetsområdet

Mediefrågor, i vilket ingår presstödet,

stödet till radio- och kassettidningar

och de statliga myndigheterna inom press-

, radio- och TV-området, föreslår

regeringen ett anslag för 1997 på 685

502 000 kr. Vissa medel överförs till

nämndernas förvaltningsanslag från

anslaget för stöd till radio- och

kassettidningar, vilket tillfälligt

minskas.

I den kulturpolitiska propositionen

(prop. 1996/97:3) föreslår regeringen

vissa förändringar i presstödet. Det

gäller bl.a. en höjning av

distributionsstödet till dagspressen och

en förändring av dagstidningsbegreppet

innebärande att utgifterna för

driftsstöd troligen kommer att minska.

Förändringarna bedöms inte påverka

storleken på anslaget för presstöd

totalt sett.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1996/97

1996/97:K313 av förste vice talman

Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår

förvaltningsstyrelsens förslag att höja

ledamöternas assistent/utredarstöd i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen uppdrar åt

förvaltningsstyrelsen att undersöka

ledamöternas åsikter om dispositionen av

assistent/utredarstödet för att därefter

återkomma med nytt förslag i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:K702 av Elver Jonsson m.fl. (fp,

m, c, v, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fådagarstidningar skall

erhålla fortsatt presstöd, om de

uppfyller presstödsreglernas kriterier,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tidningar som framdeles

inte skall uppbära presstöd får en

övergångstid i enlighet med

Presstödsutredningens förslag.

1996/97:K705 av förste vice talman

Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

presstödet avvecklas helt fr.o.m.

budgetåret 1998 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar anslå 241 579

000 kr för utgiftsområde 1 anslag E 2

Presstödet 1997 i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att

Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.

budgetåret 1998 och att

bevakningsuppgifter avseende ännu

återstående lån m.m. övertas av

Kammarkollegiet i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:K706 av Tuve Skånberg och

Michael Stjernström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tidningarna Petrus,

Hemmets Vän och Sändaren skall beviljas

fullt presstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vid en avveckling av

presstödet medge en avtrappning under

fem år.

1996/97:K708 av förste vice talman

Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar anslå 41 700 miljoner

kronor för utgiftsområde 1 anslag E 3

Stöd till radio- och kassettidningar

1997 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:K711 av Ronny Olander (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrade beräkningsgrunder för

presstödet.

1996/97:K716 av Agne Hansson och Sivert

Carlsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om övergångsregler för tidningar

som kan mista driftstöd på grund av den

föreslagna begränsningen i

dagstidningsbegreppet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om presstödsförordningen vad

avser Haparanda Bladet, Laholms Tidning

och Ölandsbladet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalifikationsgräns för

endagstidningars upplaga för att

berättiga till driftstöd,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheterna till extra

provexemplar för endagstidningar i

marknadssyfte,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om samdistribution och

lågfrekventa tidningar.

1996/97:K717 av Charlotta L Bjälkebring

(v) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om målet för

Taltidningsnämnden.

1996/97:K718 av Anders Svärd (c) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fådagarstidningar skall,

om de uppfyller presstödsreglernas

kriterier, erhålla fortsatt presstöd,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tidningar som framdeles

inte skall uppbära presstöd får en

övergångstid, i enlighet med

Presstödsutredningens förslag.

1996/97:K719 av Margitta Edgren (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av större mångfald av

taltidningar.

1996/97:K907 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt

Miljöpartiets förslag i tabell,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse för

åren 1998 och 1999 enligt tabell.

1996/97:K912 av förste vice talman

Anders Björck (m) vari yrkas att

riksdagen beslutar anslå 38,2 miljoner

kronor för utgiftsområde 1 anslag C 4

Stöd till politiska partier 1997 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:K914 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas att riksdagen för budgetåret

1997 anvisar anslagen under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse med de

ändringar i förhållande till regeringens

förslag som framgår av i motionen

redovisad uppställning.

1996/97:K915 av Kenneth Kvist och Bengt

Hurtig (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de delar

av konungens apanage, som inte utgår som

arvode till kungafamiljen, skall

underkastas redovisningsskyldighet och

revision på samma sätt som andra

statsutgifter,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hovets avskaffande.

1996/97:K916 av Birgit Friggebo m.fl.

(fp) vari yrkas att riksdagen till Stöd

till politiska partier (utgiftsområde 1,

C 4) för budgetåret 1997 anvisar 30

miljoner kronor mindre än vad regeringen

föreslagit eller således 115,2 miljoner

kronor.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1996/97:3 Kulturpolitik

1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

vari yrkas

32. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte begränsa antalet

stödberättigade dagstidningar, strama

upp driftsstödet eller strama upp

dagstidningsbegreppet,

33. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte införa ytterligare

regler för att särskilja stödberättigade

dagstidningar,

34. att riksdagen ger regeringen i

uppdrag att utreda förslag till

ekonomiskt stöd av elektroniska medier.

1996/97:Kr6 av förste vice talman Anders

Björck m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen avslår regeringens proposition

1996/97:3 Kulturpolitik i den del som

avser ändring i presstödsförordningen i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Kr9 av Kurt Ove Johansson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen beslutar

att en regel införs i

presstödsförordningen som ger

Presstödsnämnden möjlighet att dra in

distributionsstödet om det är uppenbart

att ett distributionsföretag kringgår

likaprisprincipen genom stora

vinstutdelningar.

1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avvisa regeringens

förslag om förändringar av

dagstidningsbegreppet samt för hur

stödberättigade dagstidningar skall

särskiljas,

1996/97:Kr20 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om dagspressen.

1996/97:Kr256 av Dan Ericsson (kd) vari

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att man inom presstödets ram

skall prioritera ökat stöd till radio-

och kassettidningar.

Utskottet

Kungliga hov- och slottsstaten

Propositionen

Anslaget Kungliga hov- och slottsstaten

avser att täcka kostnaderna för

statschefens officiella funktioner

inklusive kostnaderna för den kungliga

familjens resor. Från anslaget betalas

också driftskostnader för de kungliga

slotten utom rent fastighetsunderhåll.

Vidare betalas Kungl. Husgerådskammarens

underhåll och vård av de konstverk,

möbler och andra inventarier som tillhör

staten, men som disponeras av konungen.

Husgerådskammaren förvaltar även de

Bernadotteska stiftelsernas bestånd av

möbler, konst och konsthantverk samt

administrerar Bernadottebiblioteket.

Riksmarskalksämbetet har på regeringens

uppdrag gjort en översyn av vissa frågor

med anknytning till konungens apanage.

Bakgrunden är bl.a. oklarheter om hur

redovisning och revision skall

genomföras och rapporteras, sedan tre

olika anslag förts samman till det nya

samlade anslaget för statschefen med

benämningen Kungliga hov- och

slottsstaten fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Mot bakgrund av Riksmarskalksämbetets

utredning har hovstaterna och regeringen

kommit överens om att

Riksrevisionsverket även i

fortsättningen skall granska

Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren

men att apanagedelen (inkl.

Riksmarskalksämbetet) undantas från

detta. En överenskommelse har också

träffats om att Hovstaterna årligen

skall lämna en berättelse över den

samlade verksamheten.

För budgetåret 1997 bör enligt

propositionen anvisas 73 726 000 kr.

Beslutade besparingar inom

utgiftsområdet för perioden 1997 - 1999

ligger fast.

Motionen

I motion 1996/97:K915 hemställer Kenneth

Kvist och Bengt Hurtig, båda v, att

riksdagen beslutar att de delar av

konungens apanage, som inte utgår som

arvode till kungafamiljen, skall

underkastas redovisningsskyldighet och

revision på samma sätt som andra

statsutgifter (yrkande 1) och att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

hovets avskaffande (yrkande 2). Enligt

motionärerna bör, förutom arvodesdelen

av konungens apanage, såväl

representationsanslag som det antal

tjänstemän som skall finnas vid

statschefskansliet tillsättas,

redovisas, budgeteras och revideras på

samma sätt som är vanligt inom den

övriga statsförvaltningen. Hovet, i

meningen uppvaktande m.fl., bör enligt

motionärerna avskaffas. De som vid

representation och liknande behövs som

biträde åt statschefen eller hans maka

eller deras ställföreträdare bör enligt

motionärerna vara statligt anställda

tjänstemän.

Tidigare riksdagsbehandling m.m.

Vid behandlingen av motsvarande anslag

för budgetåret 1995/96 förklarade

konstitutionsutskottet att det inte hade

något att erinra mot regeringens förslag

om ett nytt samlat anslag för

statschefen, benämnt Kungliga hov- och

slottsstaten. Utskottet ville samtidigt

framhålla vikten av att regeringens

anslagsberäkning redovisades på ett

sådant sätt att den gav tillräckligt

underlag för riksdagens bedömning av

medelsbehovet. För att underlätta

uppföljning och utvärdering i detta

avseende ansåg utskottet att regeringen

fortsättningsvis borde redovisa i

budgetpropositionen hur tilldelade medel

hade använts (bet. 1994/95:KU32).

I regleringsbrevet för Kungliga hov-

och slottsstaten, utfärdat den 15 juni

1995, fastslogs att förordningen

(1993:134) om myndigheters

årsredovisning och anslagsframställning

med visst undantag skulle tillämpas på

Riksmarskalksämbetet, inklusive

Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren.

Förordningen skulle däremot inte

tillämpas beträffande den anslagspost

som benämndes Hovförvaltningen, apanage.

Efter det att Riksmarskalksämbetet

framfört invändningar mot att omfattas

av förordningen beslutade regeringen den

7 mars 1996 om ändring av

regleringsbrevet för budgetåret 1995/96.

Ändringen bestod i att endast

Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren

ålades redovisningsskyldighet. I gengäld

skulle, enligt det ändrade

regleringsbrevet, Riksmarskalksämbetet

göra en översyn av vad som skulle ingå i

apanaget och därmed undantas från

förordningen om myndigheters

ersredovisning och anslagsframställning.

En utgångspunkt skulle enligt regeringen

därvid vara de krav som riksdagen ställt

på att det måste finnas ett tillräckligt

underlag för att bedöma medelsbehovet

och följa upp hur tilldelade medel har

använts. Översynen skulle resultera i

att förordningen skulle vara möjlig att

tillämpa på, förutom Ståthållarämbetet

och Husgerådskammaren, även på

Riksmarskalksämbetet, sedan vissa delar

av ämbetet hänförts till apanaget.

Översynen skulle också innehålla förslag

till hur redovisningen kunde utgöra ett

bättre beslutsunderlag vid

anslagstilldelningen och

anslagsuppföljningen, exempelvis genom

verksamhetsberättelse.

Riksmarskalksämbetet överlämnade den 1

augusti 1996 till regeringen en

Utredning angående årsredovisning och

revision för Kungl. Hov- och

Slottsstaten. Till utredningen var fogad

en PM med analys av rättsläget när det

gällde konungens apanage och tillhörande

frågor. Riksmarskalksämbetet

konstaterade, med hänvisning till den

juridiska analysen, att hovstaterna inte

är någon myndighet och att de står

utanför den statliga

förvaltningsorganisationen, att

offentlighetsprincipen inte gäller för

hovstaterna samt att regeringen inte har

någon förordningsmakt gentemot

hovstaterna, vilka lyder direkt under

statschefen. Riksmarskalksämbetet drog

av den sistnämnda punkten slutsatsen att

regeringen inte kan ge

Riksrevisionsverket direktiv att granska

hovstaternas ekonomiska redovisning. Att

detta hittills ändå skett för de delar

av hovets budget som avser

Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren

byggde, enligt Riksmarskalksämbetet, på

tidigare överenskommelser mellan

regeringen och ämbetet. Motiven till

denna överenskommelse var att

verksamheten vid dessa delar av

hovstaterna dels var av stor ekonomisk

omfattning (tillsammans över hälften av

den totala budgeten), dels var av annan

art än övrig verksamhet. Medan

verksamheten vid övriga enheter var

inriktad på att bistå och stödja

konungen i hans roll som statschef, var

verksamheten vid Ståthållarämbetet och

Husgerådskammaren inriktad på att vårda

och för allmänheten visa det nationella

kulturarv som finns i de kungliga

slotten och deras omgivningar.

Beträffande konungens apanage anförde

Riksmarskalksämbetet följande. Gränsen

mellan konungens privata ekonomi och

hans ekonomi som statschef är mycket

svår att dra. Konungen är rikets

statschef dygnet runt när han vistas i

landet. Vad gäller egendom är lösöret på

de kungliga slotten en blandning av

statlig, stiftelseägd och privat

egendom, som allt brukas av konungen

både som statschef och som privatperson.

För att undvika ständiga diskussioner i

denna gränsdragningsfråga lovade

riksdagen (då ständerna) vid riksdagen

år 1809 att årligen utge ett

penningbelopp (apanage) till konungens

hovhållning. I utbyte överlämnade

konungen uppräknade kungliga slott och

kungsgårdar till staten med förbehåll om

dispositionsrätt för honom av vissa av

dessa slott, inklusive inredning. För

det belopp som utgavs för hovhållningen

skulle varken krävas någon speciell

anhållan eller redogörelse för hur

medlen använts. Enligt

Riksmarskalksämbetet är denna ordning än

i dag gällande i Danmark och Norge, där

beloppen endast justeras årligen med

hänsyn till kostnadsindex.

Riksmarskalksämbetet inger årligen en

anslagsframställning för hovstaternas

del av statsbudgeten.

Verksamhetsberättelser avges för

Ståthållarämbetets och

Husgerådskammarens verksamheter. En

motsvarande redogörelse för övrig

verksamhet skulle, enligt

Riksmarskalksämbetet, strida mot den

ursprungliga överenskommelsen, som

förnyas vid varje trontillträde. Enligt

utredningen avser Riksmarskalksämbetet

likväl att framdeles, i informations-

och PR-syfte, producera en årlig rapport

över den samlade verksamheten vid

hovstaterna.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsanvisning för

Kungliga hov- och slottsstaten för

budgetåret 1997.

Såsom redovisats i propositionen har

hovstaterna och regeringen kommit

överens om att Riksrevisionsverket även

i fortsättningen skall granska

Ståthållarämbetet och Husgerådskammaren,

men att apanagedelen, inklusive

Riksmarskalksämbetet, skall undantas

härifrån. För att framtida medelsbehov

skall kunna bedömas har hovstaterna och

regeringen också kommit överens om att

hovstaterna årligen skall lämna en

berättelse över den samlade

verksamheten.

Utskottet ser med tillfredsställelse på

att dessa överenskommelser nåtts.

Utskottet avstyrker motion K915 (v)

yrkande 1, vari begärs att de delar av

apanaget, som inte utgår som arvode till

kungafamiljen, skall underkastas

redovisning och revision på samma sätt

som andra statsutgifter. Det i samma

motion väckta yrkandet om hovets

avskaffande avstyrks också (yrkande 2).

Verksamhetsområdet Riksdagen och dess

myndigheter

Riksdagens ledamöter och partier

Propositionen

Regeringen föreslår att till Riksdagens

ledamöter och partier m.m. anvisas ett

ramanslag för budgetåret 1997 på 428

436 000 kr. Från anslaget finansieras

bl.a. arvoden, kostnadsersättningar,

traktamenten, reseersättningar vid resor

inom Sverige, sjukvårdskostnader och

utbildning för riksdagens ledamöter,

bidrag till partigrupperna i riksdagen

samt arvoden till Sveriges EU-

parlamentariker. För budgetåren 1998 och

1999 har anslaget beräknats till 460 000

000 kr respektive 475 000 000 kr. I

propositionen erinras om att 1998 är

valår, vilket medför ökade kostnader för

bl.a. pensioner och inkomstgarantier

till avgående ledamöter.

För stödet till partigrupperna i

riksdagen föreslås en fortsatt

uppräkning av ledamotsbidraget för

assistent/utredarstöd från 1 assistent

per 2,5 ledamöter till 1 assistent per 2

ledamöter. Motivet för höjningen är

bl.a. att det hittillsvarande assistent-

och utredarstödet till de enskilda

ledamöterna enligt en enkät visat sig

otillräckligt. Riksdagens

förvaltningsstyrelse föreslår med

anledning härav att riksdagen antar

vissa av förvaltningsstyrelsen

föreslagna ändringar i lagen (1994:1096)

om statligt bidrag till partigrupperna i

riksdagen med den nyss nämnda

innebörden. Förvaltningsstyrelsen har,

som komplement till parti- och

kanslistödet till riksdagspartierna,

fört upp 1,1 miljon kronor på anslaget

för Nordiska rådets svenska delegation

för att täcka de merkostnader den

nordiska verksamheten innebär för

partigrupper och ledamöter.

Motionerna

I motion 1996/97:K313 hemställer Anders

Björck m.fl. (m) dels att riksdagen

avslår förvaltningsstyrelsens förslag

att höja ledamöternas

assistent/utredarstöd i enlighet med vad

som anförts i motionen (yrkande 1), dels

att riksdagen uppdrar åt

förvaltningsstyrelsen att undersöka

ledamöternas åsikter om dispositionen av

assistent/utredarstödet för att därefter

återkomma med nytt förslag i enlighet

med vad som anförts i motionen (yrkande

2). Enligt motionärerna bör höjningar av

anslag i tider av skattehöjningar och

budgetnedskärningar ifrågasättas och

analyseras. Orsaken till det missnöje

med assistent/utredarresurserna som

framkommit i en enkät våren 1994 kan

enligt motionärerna bero på att

ledamöterna inte själva direkt

disponerar eller kan styra hur anslaget

används. Ändrade rutiner för hur

anslaget utnyttjas skulle kunna leda

till ett bättre totalt utnyttjande utan

att anslagen behöver höjas.

Förvaltningsstyrelsen bör därför få i

uppdrag att genom en enkät ta reda på

ledamöternas aktuella inställning till

hur assistent/utredarstödet skall

utformas. Förvaltningsstyrelsen bör

återkomma med förslag i frågan om det

visar sig att ledamöterna önskar att

stödet i större utsträckning skall kunna

disponeras av den enskilde ledamoten.

I motion 1996/97:K907 yrkande 1

(delvis) hemställer Birger Schlaug m.fl.

(mp) att anslaget B 1 skall minskas med

20 miljoner kronor för 1997. Enligt

yrkande 2 (delvis) i samma motion bör

anslaget B 1 minskas med 20 miljoner

kronor även för 1998 och med 35 miljoner

kronor för 1999. Motionärerna anser att

minskningen bör kunna genomföras genom

en minskning av ledamöternas

kostnadsersättningar, mindre kostsamma

resor och en effektivisering av den inre

förvaltningen.

Tidigare riksdagsbehandling

Höjningen av assistentstödet grundas

bl.a. på de synpunkter som framkommit i

en enkät om ledamöternas service som

genomfördes under våren 1994. Fler än 60

ledamöter önskade då ytterligare stöd i

det politiska arbetet. Av dem

efterfrågade nästan alla ytterligare

hjälp av sekreterare/assistenter eller

politiska sekreterare/handläggare.

I förra budgetpropositionen (prop.

1994/95:100 bil. 16) föreslogs en

höjning för budgetåret 1995/96 av

ledamotsbidraget till

assistent/utredarstöd från en assistent

per tre ledamöter till en assistent per

två och en halv ledamöter. Samtidigt

föreslogs redan då att bidraget skulle

höjas ytterligare från den 1 januari

1997 och då beräknas efter normen en

assistent per två ledamöter.

Konstitutionsutskottet tillstyrkte

förvaltningsstyrelsens förslag för

budgetåret 1995/96, bl.a. med hänvisning

till att behovet av ett förbättrat

administrativt stöd bekräftats av den

nämnda enkäten 1994 (bet. 1994/95:KU39).

Utskottet hade också tidigare (bet.

1992/93:KU9) framhållit att ett gott

personligt stöd till ledamöterna,

innefattande såväl utredar- och

handläggarfunktioner som sedvanlig

assistenthjälp, var en förutsättning för

att ledamöterna skulle ha möjlighet att

på bästa sätt fullgöra sina uppdrag.

Beträffande förslaget att ytterligare

förbättra assistentstödet från den 1

januari 1997 förklarade sig utskottet

dela ambitionen att då öka stödet, men

ansåg det för sin del rimligt att

förvaltningsstyrelsen återkom i frågan i

samband med 1997 års budget.

Riksdagen godkände våren 1996 ett

förslag från förvaltningskontoret,

1995/96:RFK4, till lag om ändring i

lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor

för riksdagens ledamöter (bet.

1995/96:KU26). Förslaget innebar i

korthet att reglerna för riksdagens

ersättning till ledamöterna för rese-

och logikostnader, ökade

levnadsomkostnader samt för övriga

kostnader fick en ny utformning. De nya

bestämmelserna träder i kraft den 1

januari 1997.

Utskottets bedömning

Med hänvisning till vad utskottet

anförde vid den föregående

budgetbehandlingen tillstyrks

förvaltningsstyrelsens förslag till

ändring i lagen (1994:1066) om statligt

bidrag till partigrupperna i riksdagen,

innebärande att beräkningsgrunden för

assistent/utredarstöd ändras till en

assistent per två ledamöter. Motion K313

(m) yrkande 1 avstyrks alltså.

Ledamotsstödet utgår till

partigrupperna och är avsett för utredar-

, assistent- och kontorshjälp åt

riksdagsledamöterna. Det står partierna

fritt att med hjälp av bidraget ge

ledamöterna ett stöd i enlighet med

önskemålen inom varje partigrupp. Med

hänvisning härtill avstyrker utskottet

motion K313 (m) yrkande 2.

Som framgått av den ovan lämnade

redovisningen godkände riksdagen så sent

som våren 1996 nya bestämmelser

beträffande ledamöternas

kostnadsersättningar m.m. Utskottet ser

därför inget skäl att nu minska

ersättningarna på det sätt som begärs i

motion K907 (mp) yrkande 1, delvis.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till medelsanvisning för

riksdagens ledamöter och partier och

avstyrker motionen såvitt nu är i fråga.

Utskottet anser inte att riksdagen nu

bör ta ställning till anslagen för åren

1998 och 1999 och avstyrker därför även

yrkande 2, delvis, i samma motion.

Riksdagens förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen föreslår att till Riksdagens

förvaltningskostnader anvisas ett

ramanslag på 377 077 000 kr för

budgetåret 1997. Från anslaget utgår

medel för riksdagsförvaltningen avseende

kostnader för bl.a. löner,

administration, fastighetsförvaltning,

intern service, säkerhet, datateknik,

förlagsverksamhet, bibliotek och

informationsverksamhet. För budgetåren

1998 och 1999 har regeringen beräknat

anslaget till 460 000 000 kr respektive

420 000 000 kr. I propositionen erinras

om att 1998 är valår, vilket medför

ökade kostnader för bl.a. ny teknisk

utrustning för nya ledamöter.

Utgifter som tidigare belastade

anslaget A 4 Riksdagens byggnader m.m.

har förutom vissa byggnadsinvesteringar

förts över till anslaget för

förvaltningskostnaderna.

Förvaltningsstyrelsen föreslår att de

byggnadsinvesteringar till en kostnad av

48 miljoner kronor som avser förvärv och

ombyggnad av fastigheter och som

tidigare finansierats med anslag i

stället finansieras genom lån i

Riksgäldskontoret. I sitt budgetförslag

utgår förvaltningsstyrelsen vidare från

att de anspråk på omfattande

personalförstärkningar som framförts

måste klaras på annat sätt än genom

tillskott av nya fasta tjänster. Medel

har dock beräknats för viss förstärkning

av fasta resurser, främst till

finansutskottets kansli, ADB-

verksamheten och riksdagens

utredningstjänst. Innan man tar

ställning till övriga anspråk inom

utskottsorganisationen bör man enligt

förvaltningsstyrelsen avvakta

erfarenheterna av den nya

budgetprocessen under hösten 1996.

Motionen

I motion 1996/97:K907 yrkande 2 (delvis)

hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att

anslaget för riksdagens

förvaltningskostnader minskas med 30

miljoner kronor för budgetåret 1998 och

med 40 miljoner kronor för 1999.

Motionärerna anser att behovet av

lägenheter för riksdagsledamöterna är

kraftigt överdrivet, varför det borde

vara möjligt att reducera kostnaderna.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till anslag för riksdagens

förvaltningskostnader för budgetåret

1997. Utskottet tillstyrker också att

förvaltningsstyrelsen bemyndigas att för

budgetåret 1997 besluta om lån i

Riksgäldskontoret till investeringar i

riksdagens fastigheter till ett

sammanlagt belopp av 48 miljoner kronor.

Utskottet har tidigare understrukit

betydelsen av att riksdagens ledamöter

har tillgång till en rimlig

bostadsstandard under den tid de utövar

sitt uppdrag i Stockholm (se bl.a. bet.

1990/91:KU45 och 1992/93:KU33). I det

senare betänkandet påpekade utskottet

att det inte längre anses rimligt att

riksdagens ledamöter skall behöva

övernatta i sina arbetsrum och att detta

ställer nya krav på separata

övernattningslägenheter. Utskottet, som

inte anser att riksdagen nu bör ta

ställning till anslagen för 1998 och

1999, avstyrker motion K907 (mp) yrkande

2.

Riksdagens ombudsmän

Propositionen

Regeringen föreslår att till Riksdagens

ombudsmän, Justitieombudsmännen, anvisas

ett ramanslag på 35 074 000 kr för

budgetåret 1997. JO-ämbetet förstärks

med en ny tjänst som föredragande,

vilket kan ske inom givna budgetramar

till följd av effektiviseringar och

rationaliseringar av verksamheten.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till anslag för Riksdagens

ombudsmän, Justitieombudsmännen för

budgetåret 1997.

Verksamhetsområdet Regeringen m.m.

Regeringskansliet m.m.

Propositionen

För anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.

föreslås en utgiftsram på 1 944 624 000

kr för budgetåret 1997. En stor del av

utgifterna - under innevarande budgetår

en sjättedel - har avsatts för

utredningsverksamheten, främst inom

kommittéväsendet. Regeringen bedömer att

kostnaderna för denna verksamhet inte

kan förväntas minska under kommande

budgetår. Av de för gemensamma ändamål

avdelade medlen, ca 739 miljoner kronor,

avser den största delen lokalkostnaderna

för samtliga departement och övriga

organ i regeringskansliet.

Förvaltningskostnaderna på anslaget har

beräknats med utgångspunkt i det krav på

besparingar som gäller för

statsförvaltningen i stort. Därutöver

har vissa överföringar av medel skett

från andra utgiftsområden.

Inom regeringskansliet pågår ett arbete

syftande till att från den 1 januari

1997 föra samman regeringskansliets för

närvarande 15 myndigheter till en

sammanhållen myndighet. Skälet till

denna förändring är enligt

budgetpropositionen att det är

nödvändigt att anpassa

regeringskansliets organisation och

arbetsformer till de stora krav som

ställs på statsförvaltningens högsta

ledning, inte minst mot bakgrund av den

ökade internationaliseringen och de

pågående stora omställningarna inom den

offentliga sektorn. Regeringen anser att

regeringsformens krav på en indelning av

regeringkansliet i departement kan

tillgodoses inom ramen för den

tilltänkta konstruktionen samtidigt som

ökad flexibilitet vinns.

Den institutionella ramen för

regeringens arbete anges i 7 kap. 1 §

regeringsformen, där det föreskrivs att

det för beredning av regeringsärenden

skall finnas ett regeringskansli i

vilket ingår departement för skilda

verksamhetsgrenar samt att regeringen

fördelar ärenden mellan departementen.

Regeringen beslutar själv om indelningen

i departement.

Regeringskansliet består för närvarande

av Statsrådsberedningen, vars uppgift är

att biträda statsministern och övriga

statsråd om dessa inte biträds av något

departement, tretton departement med

uppgift att bereda regeringsärenden samt

det gemensamma Regeringskansliets

förvaltningskontor.

Den närmare organisationen av

regeringskansliet framgår av

departementsförordningen (1982:1117, och

förordningen (1996:728) med instruktion

för Utrikesdepartementet samt

förordningen (1988:1147) med instruktion

för Regeringskansliets

förvaltningskontor.

Motionerna

I motion 1996/97:K914 hemställer Gudrun

Schyman m.fl. (v) att anslaget C 1

minskas med 38 895 000 kr för 1997. I

motionen framhålls att den i

propositionen föreslagna ökningen är

kraftigt tilltagen i ett

tvåårsperspektiv. En viss prutning på

regeringens äskande är motiverad. En

minskning med 2 % kan genomföras utan

att det behöver gå ut över verksamheten,

anser motionärerna.

I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis)

hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att

anslaget C 1 minskas med 100 miljoner

kronor för 1997. Enligt motionen har

regeringskansliet ökat sina kostnader

betydligt de senaste åren medan nästan

alla myndigheter fått vidkännas

nedskärningar. Regeringskansliet bör

kunna förbättra sin effektivitet och

organisation genom att se över

verksamheten. De föreslagna

besparingarna bör enligt motionärerna

kunna klaras genom exempelvis mindre

kostsamma resor och effektivare

organisation. I motionen hemställs

vidare (yrkande 2) att riksdagen som sin

mening bör ge regeringen till känna vad

i motionen anförts om beräknad

fördelning på anslag inom utgiftsområde

1 Rikets styrelse för åren 1998 och

1999. Av bilagda tabell framgår att

partiet vill minska anslaget C 1 med 100

miljoner kronor i förhållande till

beräkningar i budgetpropositionen för

vartdera året 1998 och 1999.

Regeringskansliets organisation och

budget

I 1973 års proposition med förslag till

ny regeringsform m.m. anförde

föredragande departementschefen att det

inte var motiverat att i regeringsformen

eller annan lag ange ramar för antalet

statsråd eller antalet departement.

Föredraganden ansåg det emellertid

självklart att riksdagen skulle vara

tillförsäkrad ett inflytande i dessa

frågor. Detta uppnåddes enligt hans

mening på ett tillfredsställande sätt

genom reglerna om riksdagens anslagsmakt

(prop. 1973:90 s. 181).

Konstitutionsutskottet anslöt sig till

vad som hade anförts i propositionen (

bet. KU 1973:26 s. 34).

Vid tiden för regeringsformens

tillkomst anvisade riksdagen medel till

regeringskansliets skilda delar över

olika anslag. Detta innebar att medel

anvisades särskilt för varje departement

över olika anslag, uppförda under skilda

huvudtitlar på statsbudgeten.

Ordningen för anvisande av medel till

departementen innebar bl.a. att

regeringen inte kunde genomföra mera

betydande omorganisationer förrän

riksdagen anvisat anslag till nya

departement eller medgett en disposition

av anvisade anslag på så sätt att en

tänkt departementsindelning kunde

genomföras. För att göra det möjligt att

undvika komplicerade övergångslösningar

under den förhållandevis långa tid det

tar att få till stånd ett riksdagsbeslut

medgav riksdagen år 1991 att regeringen,

vid organisatoriska förändringar inom

regeringskansliet som hänger samman med

omfördelningar av arbetsuppgifterna,

fick disponera anvisade anslag till

departement m.m. på ett annat sätt än

det för vilket anslagen beräknats (prop.

1990/91:100 bil. 2, bet. 1990/91:FiU20,

rskr. 1990/91:132). En förutsättning för

detta var dock att den samlade

anslagssumma som riksdagen anvisat för

regeringskansliet som helhet inte

överskreds annat än i mycket begränsad

omfattning.

Genom riksdagens bifall till 1993 års

kompletteringsproposition gavs

regeringen ytterligare ökade möjligheter

att fortlöpande anpassa

regeringskansliets organisation och

arbetsformer till ändrade förhållanden

(prop. 1992/93:150 bil. 6, bet.

1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:454).

Beslutet innebar att regeringen gavs

möjlighet att merbelasta anslagen till

departementen under förutsättning att

anslaget till Regeringskansliets

förvaltningskontor i samma mån inte

utnyttjades. För att ytterligare öka

flexibiliteten i regeringskansliets

organisation anvisade riksdagen

samtidigt för budgetåret 1993/94 ett

reservationsanslag på 50 miljoner kronor

för regeringskansliets gemensamma

ändamål och för oförutsedda, angelägna

insatser.

Med början från budgeten för år 1994/95

anvisar riksdagen numera medel till

departementen, utom

Utrikesdepartementet, samt till

Statsrådsberedningen, Regeringskansliets

förvaltningskontor och kommittéväsendet

över ett samlat anslag på statsbudgetens

första huvudtitel. Detta anslag har

ersatt 31 tidigare anslag som fanns

uppförda under tolv av statsbudgetens

huvudtitlar. För Utrikesdepartementets

vidkommande bekostas verksamheten

fortfarande från ett särskilt anslag som

dr gemensamt för Utrikesdepartementet

och den svenska utrikesrepresentationen.

Kostnaderna för sådana specialattachéer

vid utlandsmyndigheterna som har ett

annat departement än

Utrikesdepartementet som huvudman

betalas dock från anslaget för

regeringskansliet.

Den ordning som gäller sedan budgetåret

1994/95 har motiverats med behovet av

att öka möjligheterna att fortlöpande

anpassa regeringskansliets organisation

och dess insatser till de i skilda

hänseenden ökade krav på flexibilitet

som ställs på den högsta ledningen av

statsförvaltningen. Den har ansetts

stämma väl överens med det sätt att se

på regeringens rätt att bestämma över

sin organisation som kommit till uttryck

i RF (prop. 1993/94:100, bil. 2 s. 9,

bet. 1993/94:KU29 s. 7).

Utskottets bedömning

Regeringskansliets omorganisation

Den institutionella ram för regeringens

arbete som anges i 7 kap. 1 §

regeringsformen innebär att det skall

finnas ett regeringskansli för beredning

av regeringsärenden, att det däri skall

ingå departement för skilda

verksamhetsgrenar, att fördelningen av

ärenden mellan departementen bestäms av

regeringen och att statsministern bland

statsråden skall utse chefer för

departementen.

Regleringen är avsedd att ge

statsministern och regeringen en mycket

vidsträckt möjlighet att bestämma

regeringens sammansättning och formerna

för fördelningen av uppgifterna inom

regeringskretsen. Flera viktiga skäl har

ansetts tala för en sådan ordning,

däribland behovet av att kunna anpassa

regeringens arbetsformer efter vad som

är lämpligt för olika typer av

regeringar. Beträffande

regeringskansliets organisation ansågs

det vid regeringsformens tillkomst att

departementssystemet, med dess i

huvudsak vertikala uppdelning av

förvaltningsområdena och en motsvarande

gruppering av de myndigheter som

sorterar under regeringen, borde

behållas och fortfarande vara

grundlagsfäst. Men med detta borde man

enligt propositionen i det väsentliga

göra halt när det gällde

grundlagsreglering av regeringsarbetets

organisation. Det ansågs inte motiverat

att i regeringsformen eller annan lag

ange ramar för antalet statsråd eller

antalet departement. Föredragande

statsrådet ansåg det emellertid

självklart att riksdagen skulle vara

tillförsäkrad ett inflytande i dessa

frågor. Detta uppnåddes enligt hans

mening på ett tillfredsställande sätt

genom reglerna om riksdagens anslagsmakt

(prop. 1973:90 s. 181).

Sedan budgetåret 1994/95 anvisar

riksdagen medel för hela

regeringskansliet utom

Utrikesdepartementet i form av ett

samlat anslag, Regeringskansliet m.m.

Denna ordning har ansetts motiverad med

hänsyn till behovet av att kunna

fortlöpande anpassa regeringskansliets

organisation och dess insatser till de

ökade krav på flexibilitet som i skilda

hänseenden numera ställs på den högsta

ledningen av statsförvaltningen. Den

ordning som nu gäller har ansetts stämma

väl överens med det synsätt på

regeringens sätt att bestämma över sin

organisation som kommit till uttryck i

regeringsformen (prop. 1993/94:100 s. 9,

bet. 1993/94:KU29 s. 7).

Även den förändring av

regeringskansliets organisation som nu

förbereds motiveras enligt vad som

anförs i budgetpropositionen av de

ökande anspråk på funktionsförmåga som

regeringskansliet har att möta. De skäl

som har anförts för förändringen ligger

följaktligen i linje med det synsätt som

motiverat de ändrade formerna för

anvisande av medel till

regeringskansliet. Vad som har anförts i

propositionen i frågan om ändring av

regeringskansliets organisation ger inte

anledning till några vidare uttalanden

från utskottets sida.

Som ett led i den granskning som

ankommer på utskottet enligt 12 kap. 1 §

regeringsformen har utskottet vid

tidigare års granskningar berört

regeringens sammansättning och

regeringsarbetets organisation. Den

ändring av regeringskansliets

organisation som nu förbereds ger

ytterligare anledning för utskottet att

vid kommande granskningar uppmärksamma

de organisatoriska förutsättningarnas

betydelse för regeringsarbetet.

Anslaget

I propositionen föreslås att anslaget C

1 Regeringskansliet m.m. anvisas 1 944

624 000 kr för budgetåret 1997.

I motion 1996/97:K914 (v) hemställs att

anslaget C 1 minskas med 38 895 000 kr

för 1997. I motion 1996/97:K907 (mp)

yrkande 1 hemställs att anslaget minskas

med 100 miljoner kronor för 1997 och i

yrkande 2 att det minskas med samma

summa för 1998 och 1999.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag angående anslaget C 1 för 1997

och avstyrker motionerna K907 yrkande 1

delvis och K914.

Beträffande motion K907 yrkande 2 anser

utskottet att riksdagen inte nu bör ta

ställning till konkreta yrkanden som

gäller anslagen för 1998 och 1999 och

avstyrker motionen i denna del.

Svensk författningssamling

Propositionen

Utgifterna på anslaget C 2 Svensk

författningssamling beräknas till

1 011 000 kr för budgetåret 1997.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till anslag för Svensk

författningssamling för budgetåret 1997.

Allmänna val

Propositionen

Anslaget C 3 Allmänna val beräknas till

48 miljoner kronor för år 1997. Från

anslaget betalas statens kostnader för

valsedlar, valkuvert och andra

valtillbehör samt ersättningar till

vissa myndigheter m.m. för biträde i

samband med allmänna val.

Anslagsbelastningen är beroende av vilka

val som hålls under året. Anslaget för

1997 avser bl.a. kostnader för 1997 års

kyrkoval.

Utskottet

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till anslag för Allmänna val för

budgetåret 1997.

Stöd till politiska partier

Nuvarande bestämmelser

Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd

till politiska partier lämnas stöd dels

som partistöd, dels som kanslistöd för

ett år i taget räknat fr.o.m. den 15

oktober. Partistödet lämnas som

mandatbidrag. Ett mandatbidrag är för

närvarande 224 100 kr. Kanslistödet, som

i princip är avsett endast för partier

som är företrädda i riksdagen, lämnas

som grundstöd och tilläggsstöd. Helt

grundstöd är för närvarande 3 910 000 kr

och tilläggsstödet 11 000 kr för varje

vunnet riksdagsmandat om partiet är

företrätt i regeringen, och annars 16

400 kr för varje mandat. Partier, som

tidigare varit representerade i

riksdagen, ges möjlighet till ett

avtrappat stöd under de närmaste fyra

åren efter det att de förlorat sina

riksdagsmandat. Nu gällande belopp för

partistöd och kanslistöd fastställdes

till sin nuvarande nivå år 1995.

Till följd av en överenskommelse mellan

företrädare för regeringspartierna i den

dåvarande regeringen och

Socialdemokratiska arbetarepartiet i

september 1992 sänktes det statliga

partistödet med 10 % fr.o.m. den 15

oktober 1994 (prop. 1993/94:100 bil. 3,

bet. KU32). Fr.o.m. den 15 oktober 1995

sänktes partistödet med ytterligare 12

miljoner kronor, räknat på en

tolvmånadersperiod (prop. 1994/95:100

bil. 3, bet. KU34).

Enligt 12 § i lagen om partistöd skall

stödet utgå årsvis räknat från den 15

oktober. I lagen sägs också att stödet

uträknas en gång för varje år, men

utbetalas kvartalsvis med en fjärdedel

varje gång.

Propositionen

I propositionen föreslås en höjning av

anslaget C 4 Stöd till politiska partier

för år 1997 med 30 miljoner kronor till

145 200 000 kr. Ökningen finansieras

genom en indragning av motsvarande

belopp från anslagssparande under

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.

Regeringen anser att den föreslagna

nivån bör gälla även åren 1998 och

1999, men finansiering för dessa år

saknas. Regeringen avser att återkomma i

denna fråga i nästa budgetproposition.

Regeringen framhåller att de politiska

partierna har en central roll i den

svenska folkstyrelsen och att det därför

är av väsentlig betydelse för demokratin

att de har tillräckliga resurser för att

bedriva sin opinionsbildande verksamhet.

Det statliga stödet till partierna är

avsett att garantera detta. Enligt

regeringen tyder mycket på att det under

senare år blivit svårare att engagera

medborgarna i partipolitisk verksamhet.

Genom EU-medlemskapet har partiernas

verksamhetsområde dessutom utökats med

ytterligare en nivå, där de måste kunna

följa och delta i det europeiska

samarbetet. Mot denna bakgrund föreslås

att det statliga partistödet räknas upp

med 30 miljoner kronor.

Motionerna

Motionärerna i motionerna 1996/97:K907

(mp), K912 (m) och K916 (fp) motsätter

sig den föreslagna höjningen av

anslaget. De moderata motionärerna vill

därutöver reducera partistödet i dess

nuvarande omfattning och föreslår en

minskning av stödet till en tredjedel av

det nuvarande fr.o.m. år 1997.

I motion 1996/97:K907 yrkande 1 (delvis)

hemställer Birger Schlaug m.fl. (mp) att

partistödet bör behållas på nuvarande

nivå med tanke på det ansträngda

budgetläget. Yrkandet ligger således 30

miljoner kronor under regeringens

förslag.

I motion 1996/97:K912 hemställer Anders

Björck m.fl. (m) att riksdagen beslutar

anslå 38 200 000 kr för anslag C 4 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Motionärerna finner det orimligt att i

nuvarande bekymmersamma läge, då

nedskärningar drabbar så många för

medborgarna vitala områden, kraftigt öka

stödet till de politiska partierna.

Motionärerna anser också att de

politiska partiernas integritet kräver

att de inte är beroende av bidrag från

olika intressenter och inte heller i

alltför hög grad av stöd från den

offentliga sektorn. Enligt motionärernas

uppfattning bör partistödet minska och

på sikt reformeras. Stödet bör minskas

till en tredjedel av det nuvarande

fr.o.m. 1997, vilket innebär en

besparing på 106 800 000 kr för 1997.

I motion 1996/97:K916 hemställer Birgit

Friggebo m.fl. (fp) att riksdagen till

anslaget C 4 för budgetåret 1997 anvisar

30 miljoner kronor mindre än vad

regeringen föreslagit eller således

115,2 miljoner kronor. I motionen

erinras om att partistödet sänktes åren

1994 och 1995 som ett led i

stabiliseringen av svensk ekonomi.

Sänkningen av partistödet var ett

viktigt symboliskt beslut, anför

motionärerna. Det gav eftertryck åt

behovet av att sanera statsbudgeten och

sänka utgifter. Saneringen är ännu inte

avslutad och fortfarande vidtas en rad

åtgärder både i kommuner och landsting

och hos staten som på många håll

uppfattas som mycket drastiska. Enligt

motionärerna förefaller det mindre

övertänkt att samtidigt vidta en full

återställning av partistödet. De

framhåller dock att frågan kan komma i

ett annat läge inför 1998 års val.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning

att det är av väsentlig betydelse för

demokratin att de politiska partierna

har tillräckliga resurser för att

bedriva sin opinionsbildande verksamhet.

Genom Sveriges medlemskap i EU har

partiernas verksamhetsområde utökats med

en nivå, vilket kräver ytterligare

insatser från partiernas sida. Den

föreslagna höjningen av partistödet

innebär i stort sett att stödet återgår

till den nivå det hade före de båda

senaste sänkningarna. Mot den nu angivna

bakgrunden tillstyrker utskottet

propositionens förslag till

medelsanvisning och avstyrker motionerna

K907 (mp) yrkande 1, delvis, K912 (m)

och K916 (fp).

Partibidragsnämnden har redan fastställt

det partistöd som skall utgå till den 15

oktober 1997 i enlighet med nu gällande

regler. För att partierna skall komma i

åtnjutande av det högre bidraget för

1997, måste partibidragsnämnden ha ett

nytt uträkningstillfälle före nästa

kvartalsutbetalning i januari. Det krävs

en ändring av ikraftträdandebestämmelsen

till lagen för att möjliggöra detta.

Utskottet föreslår att ikraftträdande-

och övergångsbestämmelsen får följande

lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1997.

Före ikraftträdandet ingivna

ansökningar om stöd för det år som

räknas från och med den 15 oktober 1996

skall anses avse stöd med belopp som

från och med den 1 januari 1997 följer

av bestämmelserna i den nya lydelsen.

Till partier som beviljats statligt

stöd för tiden från och med den 15

oktober 1996 utgår, efter beslut av

Partibidragsnämnden i januari 1997, tre

fjärdedelar av årsbeloppet fram till den

14 oktober 1997 enligt bestämmelserna i

den nya lydelsen.

Propositionens förslag till ändring i

lagen om statligt stöd till politiska

partier tillstyrks med den nu angivna

ändringen.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp

frågan om det särskilda stöd som enligt

3 och 9 §§ partistödslagen utgår till

politiska partier, som tidigare varit

representerade i riksdagen, men som

förlorat sina riksdagsmandat. Som

tidigare nämnts ges sådana partier

möjlighet till ett avtrappat stöd under

fyra år. Syftet med partistödet som

sådant är att göra det möjligt för de

politiska partierna att bedriva

information och opinionsbildning utan

att vara beroende av enskilda

bidragsgivare. Avsikten med det

särskilda, avtrappade stödet är att

möjligheterna för ett parti, som

förlorar sina riksdagsmandat, att

fortsätta sin opinionsbildande

verksamhet inför kommande riksdagsval

inte drastiskt skall minska. Ytterligare

skäl för det avtrappade stödet är hänsyn

till personalens anställningstrygghet

och önskan att underlätta för partierna

att planera sin verksamhet.

Partistödslagen, liksom det tidigare

statliga och kommunala partistödet, bärs

enligt förarbetena upp av följande

principer (SOU 1972:62, prop. 1972:126,

bet. KU55):

1. Bidragen bör utgå endast till parti

som har ett inte obetydligt stöd i

väljaropinionen, manifesterat i allmänna

val.

2. Bidragen bör beräknas schematiskt och

fördelas enligt fasta regler, som inte

tillåter någon skönsmässig prövning.

3. Bidragens storlek bör stå i relation

till partiernas storlek.

4. Någon offentlig kontroll av hur

medlen används bör inte förekomma.

Bestämmelserna om det avtrappade

partistödet har nu tillämpats ett antal

år. Det kan enligt utskottets mening

finnas skäl att se över om reglerna

fungerat som tänkt eller om

lagstiftningen kan behöva kompletteras

med ytterligare villkor för utfående av

stödet. En grundläggande förutsättning

för utformningen av bestämmelserna måste

dock även fortsättningsvis vara att

någon statlig kontroll av hur stödet

används inte får förekomma och att någon

skönsmässig prövning av bidragen inte

tillåts. Vad utskottet här uttalat om en

översyn av det statliga partistödet,

såvitt avser avtrappningsstödet, bör

riksdagen som sin mening ge regeringen

till känna.

Verksamhetsområdet Centrala myndigheter

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget D 1

Justitiekanslern anvisas 8 739 000 kr

för budgetåret 1997. En miljon kronor

tillförs anslaget för 1997 för att JK

skall kunna bibehålla en verksamhet med

låga ärendebalanser och korta

handläggningstider.

Anslagsförstärkningen föreslås

finansieras genom motsvarande minskning

av dels anslaget F 7 Diverse kostnader

för rättsväsendet, dels anslaget C 1

Domstolsväsendet m.m.

Anslaget D 2 Datainspektionen föreslås

anvisas ett i förhållande till

innevarande budgetår oförändrat belopp,

23 444 000 kr, för 1997.

Anslaget D 3 Sametinget föreslås

anvisas 1997 10 497 000 kr, varav

150 000 kr avser kostnader för den

nationella delen av finansieringen av

handläggning och beslut beträffande

projekt inom ramen för s.k. mål 6-medel

vilka till 75 % finansieras med EU-

medel.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till anslag för

Justitiekanslern, Datainspektionen och

Sametinget för budgetåret 1997.

Verksamhetsområdet Mediefrågor

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår att 5 536 000 kr

anvisas till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden för 1997. I förslaget

ligger en besparing på anslaget med 265

000 kr år 1997. Vidare föreslår

regeringen att Presstödsnämnden för år

1997 beviljas en låneram i

Riksgäldskontoret på 400 000 kr.

Regeringen bedömer på grundval av en

fördjupad prövning av Presstödsnämndens

och Taltidningsnämndens verksamhet att

dessa myndigheter bedriver sina

verksamheter effektivt utifrån uppsatta

mål, varför uppdragen bör ligga fast.

Övergripande mål för Presstödsnämnden

skall enligt propositionen vara att

värna mångfalden på

dagstidningsmarknaden genom att fördela

det statliga stödet till dagspressen.

Övergripande mål för Taltidningsnämnden

skall vara att förbättra tillgången till

innehållet i dagstidningar för

synskadade, sådana funktionshindrade som

inte förmår hålla i eller bläddra i en

tidning samt afatiker och dyslektiker

genom att fördela det statliga stödet

till radio- och kassettidningar.

Omformuleringen av målen innebär enligt

propositionen ingen förändring av

verksamhetsinriktningen.

Motionerna

I motion 1996/97:K719 hemställer

Margitta Edgren (fp) att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om behovet av större

mångfald av taltidningar. Enligt

motionären finns bara cirka hälften av

alla dagstidningar i Sverige att tillgå

som taltidningar. Regeringen bedömer att

målet för stödet i stort sett uppnåtts,

då utgivningen av taltidningar täcker

nära nog hela landet och de flesta

synskadade därmed kan abonnera på en

taltidning. Målet för Presstödsnämnden

bör enligt motionären vara att värna

mångfalden på dagstidningsmarknaden

genom att fördela stödet till

dagspressen för att möjliggöra att all

svensk dagspress finns att tillgå som

radio- eller kassettidningar.

I en snarlik motion, 1996/97:K717,

hemställer Charlotta L Bjälkebring (v)

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad som i motionen

anförts om målet för Taltidningsnämnden.

Enligt motionären borde målet för

Taltidningsnämnden få samma lydelse som

målet för Presstödsnämnden, dvs. att

tillgodose synskadades, sådana

funktionshindrades som inte förmår hålla

eller bläddra i en tidning samt

afatikers och dyslektikers behov av

mångfald på dagstidningsmarknaden genom

att fördela det statliga stödet till

radio- och kassettidningar.

Utskottets bedömning

Målen för Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

I propositionen föreslås att de

övergripande målen för Presstödsnämnden

och Taltidningsnämnden formuleras om

utan att det får några konsekvenser för

verksamhetsinriktningen.

De nuvarande uppgifterna för

Presstödsnämnden är bl.a. att pröva

ansökningar om stöd enligt

presstödsförordningen, att följa och

analysera den ekonomiska utvecklingen

för olika tidningsgrupper och andra

väsentliga förändringar inom

dagspressen, rapportera till regeringen

om utfallet av de presstödjande

åtgärderna och om förändringar i

tidningsägandet. Det föreslagna målet

för Presstödsnämnden skall vara att

värna mångfalden på

dagstidningsmarknaden genom att fördela

det statliga stödet till dagspressen.

Den nuvarande uppgiften för

Taltidningsnämnden är att fördela det

statliga stödet till radio- och

kassettidningar. Nämnden skall dessutom

handlägga ärenden om bl.a. fördelningen

av mottagarutrustning för radiotidningar

och bedriva visst utbildningsarbete samt

bedöma och till regeringen rapportera om

utvecklingen beträffande verksamheten

med utgivning av radio- och

kassettidningar. Det föreslagna målet

skall vara att förbättra tillgången till

innehållet i dagstidningar för

synskadade, sådana funktionshindrade som

inte förmår hålla i eller bläddra i en

tidning samt afatiker och dyslektiker

genom att fördela stödet till radio- och

kassettidningar.

I motion 1996/97:K719 (fp) anförs att

målet för Presstödsnämnden bör vara att

värna mångfalden på

dagstidningsmarknaden genom att fördela

stödet till dagspressen så att det

möjliggör att all svensk dagspress finns

att tillgå som radio- eller

kassettidningar.

I motion 1996/97:K717 (v) föreslås att

målet för Taltidningsnämnden skall vara

att tillgodose synskadades, sådana

funktionshindrades som inte förmår hålla

eller bläddra i en tidning samt

afatikers och dyslektikers behov av

mångfald på dagstidningsmarknaden genom

att fördela det statliga stödet till

radio- och kassettidningar.

Enligt utskottets mening bör inte de

olika mål och medel som gäller för

Presstödsnämndens och

Taltidningsnämndens verksamheter blandas

samman. Det är nämligen genom stödet

till dagspressen, vilket administreras

av Presstödsnämnden, som mångfalden inom

dagspressen befrämjas. Det särskilda

stödet till taltidningar administreras

av Taltidningsnämnden. Det är riktigt

att mångfalden inom dagspressen också

har betydelse för möjligheten att

upprätthålla mångfalden bland

taltidningarna. Dock bestäms antalet

tillgängliga taltidningar av de resurser

som särskilt avdelas för detta ändamål,

anslaget E 3 Stöd till radio- och

kassettidningar. Detta anslag behandlas

längre fram i detta betänkande.

Utskottet uppfattar de föreslagna

målformuleringarna som förtydliganden av

de båda myndigheternas uppgifter och

tillstyrker de föreslagna ändringarna av

målen för Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden. Motionerna K717 och

K719 avstyrks.

Anslaget E 1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden

Utskottet har inga invändningar mot

propositionens förslag att anvisa

5 536 000 kr för 1997 till

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

och tillstyrker förslaget.

Presstöd

Budgetpropositionen

Betänkandet Vårt dagliga blad - stöd

till svensk dagspress (SOU 1995:37) samt

departementspromemorian

Distributionsstödet till dagspressen (Ds

1996:5) och remissyttrandena över dessa

har tillsammans med Presstödsnämndens

årsredovisning och fördjupade

anslagsframställning legat till grund

för regeringens fördjupade prövning av

presstödet. Regeringens

ställningstaganden redovisas i

propositionen om kulturpolitik (prop.

1996/97:3), vilken återges nedan i de

delar som berör utgiftsområde 1.

Sammanfattningsvis anser regeringen att

presstödet i allt väsentligt används på

ett effektivt sätt och ger de resultat

som stödet syftar till.

Regeringen föreslår att 541 579 000 kr

för budgetåret 1997 anvisas till

Presstöd.

Kulturpropositionen

Förändringar av dagstidningsbegreppet

m.m.

I propositionen föreslås vissa

förändringar beträffande

dagstidningsbegreppet och reglerna för

hur stödberättigade dagstidningar skall

särskiljas. Förändringarna innebär

följande. En lågfrekvent tidning skall

för att kunna få presstöd ha ett allmänt

och brett innehåll och riktas mot en vid

läsekrets. En tidning skall för att vara

berättigad till driftsstöd ha ett eget

redaktionellt innehåll som utgör minst

51 % av dess totala redaktionella

innehåll. Om det är uppenbart att flera

publikationer är att anse som en och

samma publikation trots att de uppfyller

kravet på 51 % eget redaktionellt

innehåll samt utkommer under olika namn,

skall Presstödsnämnden fortsättningsvis

i beslut om presstöd anse dem vara en

publikation.

Som skäl för förslaget anger regeringen

följande. Under senare år har en

successiv uttänjning av tillämpningen av

dagstidningsbegreppet skett, särskilt

beträffande tidningar som kommer ut med

1-2 nummer per vecka. Det krävs enligt

propositionen en uppstramning av

definitionen av en dagstidning för att

hindra att presstöd beviljas i allt

tveksammare fall. Dagstidningsbegreppet

föreslås snävas in så att lågfrekventa

tidningar med ett specialiserat innehåll

som riktar sig till en begränsad

läsekrets inte skall räknas som

dagstidningar. Som exempel på ett

avgränsat innehåll nämns förhållanden

inom näringsliv och affärsverksamhet,

konsumentpolitik, miljöfrågor, idrott,

friluftsliv eller frågor med anknytning

till kyrkoliv och religion.

Enligt de nuvarande reglerna skall en

tidning för att vara stödberättigad ha

ett eget redaktionellt material som

överstiger 55 % av det totala

redaktionella materialet. En sänkning av

denna andel till 51 % innebär enligt

propositionen att tidningarna får större

möjligheter till samordning vilket kan

minska deras kostnader. Många slags

redaktionellt material, t.ex. radio- och

TV-programtablåer samt sport- och

börstabeller, kan vara likadant

utformade i flera tidningar utan att

mångfalden från åsiktsbildningssynpunkt

går förlorad.

I propositionen föreslås också en

uppstramning av kriterierna i

presstödsförordningen i syfte att

undvika att reglerna kringgås. Under

senare år har i vissa fall tvekan

uppstått om huruvida en publikation har

varit att anse som självständig gentemot

en annan publikation, trots att de har

skilda namn och eget redaktionellt

innehåll som uppfyller kravet i

förordningen. Likheterna blir särskilt

iögonenfallande då publikationerna

utkommer på olika veckodagar i samma

spridningsområde. I vissa fall kan två

tidningar bli berättigade till högre

stöd än vad som skulle varit fallet om

tidningarna betraktades som en tidning.

De nuvarande reglerna är enligt

propositionen inte tillräckliga när det

gäller att skilja publikationer åt. Ett

förtydligande bör införas i förordningen

med innebörd att två publikationer, som

utkommer under olika veckodagar och inom

i huvudsak samma spridningsområde, bör

betraktas som en publikation, om de har

ett sådant samarbete och sådana likheter

vad avser namn, utseende, layout m.m.

att det för läsaren och i övrigt står

klart att det i själva verket är fråga

om en och samma publikation.

I sitt betänkande (SOU 1995:37) Vårt

dagliga blad - stöd till svensk

dagspress som utkom i april 1995 har

Pressutredningen -94 redogjort bl.a. för

användningen av IT i svensk

tidningsdistribution. Av redogörelsen

framgår att vissa tidningar, nämligen

Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och

Östersundsposten kommer ut i

fullständigt skick även i abonnerade

elektroniska editioner, medan några

andra tidningar på olika sätt gör vissa

delar av sitt redaktionella material

tillgängligt för allmänheten med

elektroniska hjälpmedel. Av redogörelsen

framgår vidare att Svenska Dagbladet

även ger ut två telefaxtidningar, som

man kan abonnera på, Affärer Idag och

Sverige Idag.

Enligt kommitténs förslag skall

presstödsförordningen (1990:524)

ersättas av en presstödslag. Förslaget

till presslag innehåller en

legaldefinition av vad som skall avses

med uttrycket dagstidning (3 §). Den

är så utformad att s.k. elektroniska

tidningar och faxtidningar utesluts från

presstöd (SOU 1995:37 s. 199).

Något förslag om en presstödslag har

inte lagts fram. Regeringens förslag i

kulturpropositionen innebär att det inte

införs någon bestämmelse om att endast

papperstidningar skall räknas som

dagstidningar. Enligt regeringens

bedömning bör statliga stöd inte vara

utformade så att de hämmar användningen

av elektronisk informationsteknik.

Enligt vad som anförs i propositionen

motiverar Pressutredningen -94 sitt

förslag främst med att

gränsdragningsproblem kan uppstå mellan

elektroniska dagstidningar och annan

elektronisk information. Regeringens

bedömning är dock att det liksom

hittills får ankomma på Presstödsnämnden

att avgöra vilka tidningar som är

dagstidningar oavsett om de utkommer i

pappersform eller ej. Regeringen har i

propositionen dessutom förklarat sig ha

för avsikt att uppdra åt

Presstödsnämnden att följa utvecklingen

och återrapportera till regeringen om

eventuella problem uppstår. I

propositionen anförs härutöver att det i

överensstämmelse med förslaget i fråga

om presstödet inte heller införs någon

motsvarande bestämmelse i

mervärdesskattelagens definition av

allmän nyhetstidning.

Driftsstöd till dagspressen

I propositionen förslås att driftsstöd

även fortsättningsvis skall ges enligt

nu gällande regler. Tidningar som uppbär

driftsstöd år 1996 och som upphör att

definieras som dagstidning med anledning

av den nyss redovisade, uppstramade

definitionen skall få reducerat stöd

under en övergångsperiod på ett år,

under vilket stödet uppgår till hälften

av det belopp som utbetalts 1996,

varefter stödet helt upphör. Enligt

regeringens mening kvarstår motivet för

att verka för mångfald inom dagspressen

genom ett direkt presstöd riktat till

lågtäckningstidningarna. Regeringen har

inte velat införa regler som motverkar

att ett företag i tidningsbranschen går

med vinst, och därför finns i förslaget

inga regler om reduktion av driftsstöd

till företag med särskilt goda resultat

eller som ger utdelning till ägarna. För

de tidningar, som inte längre kommer att

vara berättigade till driftsstöd till

följd av den föreslagna uppstramningen

av dagstidningsbegreppet, bör

avvecklingen ske successivt under ett

års tid. Regeringen bedömer att fem år,

som Pressutredningen -94 föreslagit, är

en onödigt lång avtrappningsperiod.

Utvecklingsstöd till dagspressen

I propositionen föreslås att

utvecklingsstödet till dagspressen

avvecklas. Enligt propositionen har

stora delar av det rationaliseringsbehov

som fanns när stödet infördes år 1990

fyllts av det stöd som hittills betalats

ut. De delar av stödet som syftat till

produktionsteknisk samverkan mellan

dagstidningar har inte utnyttjats i

någon större utsträckning, varför

regeringen inte anser det motiverat att

prioritera utvecklingsstödet.

Distributionsstöd till dagspressen

I propositionen föreslås att reglerna

för distributionsstöd bibehålls med

vissa förändringar med följande

innebörd. I fortsättningen skall en

prisskillnad på 10 % tillåtas inom ramen

för likaprissättningen i den statligt

stödda samdistributionen. Synnerliga

skäl skall krävas för att ett

tidningsföretag eller ett företag som

ägs av ett tidningsföretag skall få

verka som underentreprenör inom

samdistributionssystemet.

Distributionsföretagen skall få ta med

andra produkter än dagstidningar i

samdistributionen, om det kan ske utan

kvalitetsförsämringar för distributionen

av de stödberättigade tidningarna. Ett

extra distributionsstöd skall under en

övergångsperiod kunna lämnas till

kvarvarande tidningar i ett

distributionsområde, om en eller flera

tidningar med utgivningsort inom

distributionsområdet lämnar

samdistributionen och de kvarvarande

tidningsföretagen drabbas av större

kostnadsökningar. Örestalet per exemplar

höjs med 6 %, vilket beräknas innebära

en utgiftsökning med ca 4,4 miljoner

kronor.

Förslaget bygger delvis på

Distributionsstödsutredningens förslag.

Flertalet remissinstanser stöder tanken

på en modifiering av likaprisprincipen

och förslaget om att få ta med andra

produkter än dagstidningar i

samdistributionen. Enligt regeringens

bedömning är det rimligt med ett

prissättningssystem som innebär att

tidningarna bär en mer rättvis del av

kostnader som de förorsakar i

samdistributionen. En prisdifferens bör

godtas endast om den är motiverad av

särskilda kostnader, och den föreslagna

ramen skall rymma tillägg för samtliga

merkostnader för bl.a. viktskillnad,

administrativt merarbete och lokala

transporter. Prissättningen skall enligt

propositionen i första hand bestämmas

efter förhandling mellan de berörda

företagen och distributören.

Att skärpa presstödsförordningens krav

för nya underentreprenörer bedömer

regeringen vara en väl avvägd åtgärd för

att i framtiden i viss mån begränsa

förekomsten av underentreprenörer till

de fall där det föreligger starka skäl.

Ett exempel på en sådan situation är

enligt propositionen när en tidning helt

dominerar utgivningsområdet och det i

övrigt distribueras endast tidningar med

ett annat utgivningsområde med låg

hushållstäckning.

Förslaget om extra distributionsstöd

avser att underlätta för kvarvarande

tidningar som drabbas av större

kostnadsökningar för den händelse att

t.ex. den största tidningen på orten

lämnar samdistributionssystemet. Det

extra stödet får inte vara större än det

stöd som lämnats till den eller de

tidningar som lämnat systemet och skall

kunna betalas ut under högst tre år.

Någon skyldighet för

distributionsföretagen att distribuera

annat än dagstidningar som är

berättigade till distributionsstöd

följer inte av den föreslagna regeln att

tillåta att distributionskapaciteten

används för distribution av annat än

dagstidningar. För att en dagstidning

skall vara berättigad till

distributionsstöd skall den ha en i

huvudsak prenumererad upplaga och ett

abonnemangspris som inte uppenbart

avviker från priset i tidningskategorin

den tillhör.

Distributionsstödets nivå har varit

oförändrad sedan 1992, då det sänktes

med 7,5 %. Driftsstödet har nyligen

höjts med 13 %. Mot den bakgrunden anser

regeringen att det är rimligt att höja

nivån på distributionsstödet med 6 %.

Propositionens förslag innebär att inga

regler om distributionsföretagens

vinster införs. Statlig inblandning i

ett företags ekonomiska förhållanden bör

enligt regeringens mening undvikas.

Regler om vinster skulle dessutom kunna

minska incitamenten att effektivisera

verksamheten inom

distributionsföretagen.

Motionerna

I motion 1996/97:K705 hemställer Anders

Björck m.fl. (m) att riksdagen beslutar

att presstödet avvecklas helt fr.o.m.

budgetåret 1998 (yrkande 1), att

riksdagen anslår 241 579 000 kr för

anslaget E 1 Presstöd (yrkande 2) och

att riksdagen beslutar att

Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.

budgetåret 1998 (yrkande 3). Enligt

motionärerna har de förhoppningar som

målet för presstödet ställer i utsikt

aldrig kunnat infrias. Den av regeringen

föreslagna avvecklingen av

utvecklingsstödet bör enligt

motionärerna inkludera även driftsstödet

och samdistributionsrabatten. Presstödet

bör avvecklas i två etapper så att

anslaget skärs ned med 300 miljoner

kronor för 1997 och att resterande

belopp lyfts ur budgeten 1998. Därmed

kan Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.

den 1 januari 1998. Nämndens resterande

uppgifter kan handläggas av

Kammarkollegiet.

I motion 1996/97:Kr17 yrkande 22

hemställer Lars Leijonborg m.fl. (fp)

att riksdagen avvisar förslaget om

förändringar av dagstidningsbegreppet

och särskiljandet av stödberättigade

dagstidningar. Motionärerna vill

successivt avveckla stödet till

dagspressen och föreslår en minskning

för 1997 med 300 miljoner kronor. Den

föreslagna omdefinieringen av

dagspressbegreppet förefaller enligt

motionärerna godtycklig och

svårmotiverad och bör därför avslås,

eftersom vissa tidningar drabbas på ett

orättvist sätt antingen avseende

möjligheten att utnyttja

samdistributionsrabatten eller

möjligheten att erhålla driftsstöd.

I motion 1996/97:K711 hemställer Ronny

Olander (s) att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrade beräkningsgrunder för

presstödet. Enligt motionären har det

s.k. instrumentella materialet i

dagstidningarna, dvs. information om

t.ex. TV-program, aktie- och

valutakurser etc., vuxit mycket kraftigt

i omfattning sedan presstödet infördes.

Om propositionens förslag till

regeländring beträffande fördelningen på

egenproducerat och övrigt material antas

av riksdagen, kommer i framtiden 51 % av

innehållet i varje edition att vara

unikt. Enligt motionären är det befogat

att vid en ändring av den aktuella

regeln betrakta det instrumentella

materialet som neutralt vid beräkningen

av unikt respektive gemensamt material i

olika editioner.

I motion 1996/97:K716 hemställer Agne

Hansson och Sivert Carlsson, båda (c),

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om övergångsregler för tidningar

som kan mista driftsstöd på grund av den

föreslagna begränsningen i

dagstidningsbegreppet (yrkande 1), om

innehållet i presstödsförordningen vad

avser Haparandabladet, Laholms Tidning

och Ölandsbladet (yrkande 2), om

kvalifikationsgräns för endagstidningars

upplaga för att berättiga till

driftsstöd (yrkande 3), om möjligheterna

till extra provexemplar för

endagstidningar i marknadssyfte (yrkande

4) och om samdistribution och

lågfrekventa tidningar (yrkande 5).

Enligt motionärerna bör det ankomma på

Presstödsnämnden att följa effekterna av

den föreslagna uppstramningen av

dagstidningsbegreppet och vid behov

återkomma med förslag till ytterligare

övergångsregler för tidningar som kan

komma att mista driftstödet på grund av

de föreslagna förändringarna.

Presstödsförordningen bör ändras så att

Haparandabladet, Laholms Tidning och

Ölandsbladet är berättigade till

driftsstöd så länge angivna

förutsättningar uppfylls, vilket skulle

ge de nämnda tidningarna en säkrare

ställning. Vid beräkningen av

kvalifikationsgränsen 2 000

prenumererade exemplar bör enligt

motionärerna även hänsyn tas till

lösnummerförsäljningen, varför AB

Tidningsstatistiks redovisningsprinciper

i stället bör vara normgivande för

beräkning av upplagan. Enligt motionären

har de lågfrekventa endagstidningarna

behov av särskilda marknadsinsatser,

varför det bör ankomma på

Presstödsnämnden att efter särskild

ansökan pröva möjligheterna om tillstånd

till ytterligare marknadsinsatser i form

av provexemplar utöver vad nuvarande

regler medger. Motionärerna accepterar

inte att reglerna för samdistribution

diskriminerar endagstidningar och

förslår därför en regelförändring som

ger endagstidningar rätt att ingå i

samdistribution till likaprisprincipen.

Distributionsföretaget bör därför

åläggas att offentligt kunna motivera om

man inte är beredd att ta med

endagstidningar i samdistributionen.

I motion 1996/97:K702 hemställer Elver

Jonsson m.fl. (fp, m, c, v, kd) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

dels att fådagarstidningar skall erhålla

fortsatt presstöd om de uppfyller

presstödsreglernas kriterier (yrkande

1), dels att tidningar som framdeles

inte skall uppbära presstöd får en

övergångstid i enlighet med

Presstödsutredningens förslag, dvs. fem

år (yrkande 2). De tre tidningar som kan

komma att drabbas av den i propositionen

föreslagna ändrade

dagstidningsdefinitionen bör enligt

motionärerna prövas av Presstödsnämnden

med avseende på om de uppfyller

villkoren för att erhålla fortsatt

presstöd. Under alla förhållanden bör de

dramatiska reglerna för avveckling som

föreslås i propositionen ändras från ett

till fem år.

Likartade krav om fortsatt ekonomiskt

stöd till de tidningar som kommer att

förlora sitt stöd genom den nya

dagstidningsdefinitionen och en förlängd

avvecklingstid ställs i motionerna

1996/97:K706 (kd) och K718 (c).

I motion 1996/97:Kr4 hemställer Birger

Schlaug m.fl. (mp) att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att antalet

stödberättigade dagstidningar inte

begränsas och att dagstidningsbegreppet

inte bör stramas upp (yrkande 32) samt

att riksdagen inte inför ytterligare

regler för att särskilja stödberättigade

dagstidningar (yrkande 33). I motionen

hemställs också att ekonomiskt stöd av

elektroniska medier utreds (yrkande 34).

Motionärerna motsätter sig mycket

bestämt en utveckling där utgivningen av

fådagarstidningar begränsas till att

kunna utges av politiska partier. De

skall i stället som i dag kunna utges av

ideella organisationer, folkrörelser,

religiösa organisationer m.fl.

Motionärerna accepterar inte heller

förslaget om särskiljande av

stödberättigade dagstidningar.

I motion 1996/97:Kr6 hemställer Anders

Björck m.fl. (m) att riksdagen avslår

kulturpropositionen i den del som avser

ändring i presstödsförordningen i

enlighet med vad som framförs i

motionen. Det ändringsförslag som avses

i motionen gäller tidningar som utkommer

under olika namn olika veckodagar men i

övrigt har likheter med varandra i

fortsättningen skall betraktas som en

tidning. Det kan medföra att en tidning

som i dag får distributionsstöd förlorar

detta när den betraktas som en del av en

annan publikation. En sådan tidning blir

inte berättigad till distributionsstöd

och kan därför svårligen distribueras

till sin läsekrets.

I motion 1996/97:Kr20 hemställer Gudrun

Schyman m.fl. (v) att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om dagspressen (yrkande

14). Enligt motionärerna bör staten ta

ett mer samlat grepp kring frågan om

distributionsstödet. En översyn av

distributionsstödet omfattande såväl

kulturtidskrifter som fack- och

organisationspress samt dagspressen bör

komma till stånd.

I motion 1996/97:Kr9 hemställer Kurt Ove

Johansson m.fl. (s) att riksdagen

beslutar att en regel införs i

presstödsförordningen som ger

Presstödsnämnden möjlighet att dra in

distributionsstödet om det är uppenbart

att ett distributionsföretag kringgår

likaprisprincipen genom stora

vinstutdelningar. Enligt motionärerna

kan tidningar som står utanför

ägarkretsen missgynnas, om

distributionsföretag ägda av

tidningsföretag sätter höga priser på

sina tjänster och på denna grund tar ut

höga vinster ur distributionsföretagen.

Med ett sådant förfarande kan regeln om

likaprissättning kringgås, varigenom

syftet med distributionsstödet, att ge

tidningar med olika hushållstäckning och

olika ekonomiska förutsättningar

möjlighet att distribueras på någorlunda

lika villkor, kan motverkas.

Utskottets bedömning

Förändringar av dagstidningsbegreppet

m.m.

I kulturpropositionen (prop. 1996/97:3)

föreslås att nuvarande

dagstidningsbegrepp samt regler för hur

stödberättigade dagstidningar skall

särskiljas bibehålls med vissa

förändringar enligt följande:

- En lågfrekvent tidning skall för att få

presstöd ha ett allmänt och brett

innehåll och riktas mot en vid

läsekrets.

- En tidning skall för att vara

berättigad till driftsstöd ha ett eget

redaktionellt innehåll som utgör minst

51 % av dess totala redaktionella

innehåll.

- Om det är uppenbart att flera

publikationer är att anse som en och

samma publikation trots att de uppfyller

kravet på 51 % eget redaktionellt

innehåll samt utkommer under olika namn,

skall Presstödsnämnden fortsättningsvis

i beslut om presstöd anse dem vara en

publikation.

Enligt propositionen har tillämpningen

av dagstidningsbegreppet tänjts ut under

senare år särskilt beträffande de

lågfrekventa tidningarna. Enligt

propositionen krävs en uppstramning av

begreppet dagstidning för att hindra att

presstöd beviljas i allt tveksammare

fall.

I motionerna 1996/97:K702 (fp, m, c, v,

kd) yrkande 1, 1996/97:K706 (kd) yrkande

1, 1996/97:K718 (c) yrkande 1,

1996/97:Kr4 (mp) yrkande 32 och

1996/97:Kr17 (fp) yrkande 22 (delvis)

riktas invändningar mot den föreslagna

omdefinieringen av

dagstidningsbegreppet. I motionerna K702

och K718 föreslås att fådagarstidningar

skall erhålla fortsatt presstöd, om de

uppfyller presstödsreglernas kriterier.

Enligt den sistnämnda motionen uppfyller

de tre tidningar som kommer att drabbas

av den nya definitionen innehållsmässigt

de krav som ställs fortsättningsvis på

dagstidningar. Enligt motionären

särbehandlas dessa fådagarstidningar

negativt på grund av att de inte har

anknytning till politiska partier. I

motion K706 framförs liknande argument,

och motionärerna anser att tidningarna

Petrus, Hemmets Vän och Sändaren skall

beviljas fullt presstöd. Motion Kr4

motsätter sig också att utgivningen av

fådagarstidningar begränsas till sådana

som utges av politiska partier. I motion

Kr17 (delvis) avvisas förslaget om

förändringen av dagstidningsbegreppet.

Utskottet ansluter sig till bedömningen

i propositionen att det krävs en

uppstramning av begreppet dagstidning

för att sätta stopp för en fortsatt

utveckling i uttänjande riktning. Om

inget görs nu, finns det enligt

utskottets mening en risk för missbruk

av presstödet t.ex. så att

fådagarstidningar delas upp i olika

editioner i syfte att erhålla ett högre

presstöd. Som framgått ovan är det

framför allt i gruppen lågfrekventa

tidningar som uttänjningen av praxis

förekommit.

Utskottet har mot denna bakgrund inga

invändningar mot propositionens förslag

att lågfrekventa tidningar, vilkas

innehåll till övervägande del riktar sig

mot avgränsade intresseområden eller

delar av samhället, inte skall räknas

som dagstidningar. Utskottet konstaterar

dels att endast ett fåtal tidningar

kommer att drabbas av regeländringen,

dels att dessa genom att bredda sitt

innehåll har en möjlighet att åter

kvalificera sig för presstöd efter

prövning i Presstödsnämnden.

Utskottet avstyrker med hänvisning till

vad som anförts i det föregående

motionerna K702 yrkande 1, K706 yrkande

1, K718 yrkande 1, Kr4 yrkande 32 och

Kr17 yrkande 22 (delvis).

Föreskrifterna om presstödet är så

utformade att allmänt driftsstöd utgår

med vissa i förordningen angivna belopp,

om förutsättningarna för stöd till en

viss dagstidning är uppfyllda. Beloppen

bestäms av tidningens abonnerade

upplaga. Någon möjlighet att anpassa

stödet efter det enskilda

tidningsföretagets kostnader finns inte.

Presstödsförordningen känner inte någon

skillnad mellan elektroniska tidningar

och papperstidningar. Stödet skall

enligt dess föreskrifter utgå till

sådana tidningar som är dagstidningar i

den mening som avses i förordningen.

Förvaltningsbeslut i frågor om presstöd

fattas av Presstödsnämnden.

Utskottet delar regeringens bedömning

att statliga stöd inte bör utformas så

att de hämmar användningen av

elektronisk informationsteknik. Någon

bestämmelse om att endast

papperstidningar skall räknas som

dagstidningar bör därför inte införas i

regleringen av presstödet.

Elektroniska tidningar kan emellertid

distribueras till avsevärt lägre

kostnader än tidningar som trycks på

papper. Enligt regeringens förslag blir

det en fråga för Presstödsnämnden att

avgöra om en viss elektronisk tidning är

att anse som en dagstidning enligt

presstödsförordningen och därmed kan

vara berättigad till presstöd. Om en

elektronisk tidning bedöms vara en

dagstidning, kan det enligt utskottets

mening komma att utgå ett driftsstöd som

kan anses oskäligt högt. Regleringen av

presstödet bör därför snarast

kompletteras med en bestämmelse som ger

Presstödsnämnden en möjlighet att i

fråga om elektroniskt distribuerade

dagstidningar jämka driftsstödet efter

vad som är skäligt med hänsyn till

kostnaderna. Detta bör ges regeringen

till känna.

Motionen 1996/97:Kr4 (mp) yrkande 34

enligt vilken ekonomiskt stöd till

elektroniska massmedier bör utredas får

med vad utskottet här anfört anses

besvarad, varför den avstyrks.

I propositionen föreslås vidare en

sänkning från 55 till 51 % av den andel

eget redaktionellt innehåll som krävs

för att en tidning skall räknas som en

självständig dagstidning med avseende på

reglerna för presstödet. En konsekvens

av denna ändring är, som framhålls i

propositionen, att en tidning får större

möjlighet till samordning av innehållet

med andra tidningar och därigenom

minskade kostnader. Den föreslagna

ändringen överensstämmer också med

Tidningsstatistik AB:s

upplagebestämmelser.

I motion 1996/97:K711 (s) framhålls att

det är befogat att vid en ändring av den

aktuella regeln betrakta det s.k.

instrumentella materialet, dvs.

information om t.ex. TV-program och

aktie- och valutakurser, som neutralt

vid beräkningen av unikt respektive

gemensamt material i olika editioner.

Vid tiden för presstödets införande

krävdes minst 50 % eget material för att

en tidning skulle betraktas som

självständig i presstödsförordningens

mening. Enligt vad utskottet inhämtat

från Presstödsnämndens kansli fanns

under 1980-talet en tendens hos

andratidningarna att dela upp befintliga

tidningar i editioner med mer än hälften

eget material i syfte att öka

intäkterna. Konsekvensen av detta blev

att kostnaderna för presstödet ökade mer

dn vad som kunde förutses. Villkoren

ändrades då så att det krävdes 65 % eget

material för att erhålla fullt stöd.

Stödet reducerades proportionellt inom

intervallet 65-50 % eget material. 1990

togs nedtrappningsregeln bort och nivån

55 % eget material fastställdes som krav

för att en tidning skulle betraktas som

självständig.

Den nu föreslagna sänkningen från 55

till 51 % motiverades i Pressutredningen

med att det fanns ett behov av

gemensamt material i form av radio- och

TV-program, börstabeller m.m. som ansågs

svara mot denna volym. Det föreslagna

kravet på 51 % ligger 14 procentenheter

under den nivå som gällde fram till

1990. En regeländring av det slag som

förespråkas i motionen K711 skulle

innebära en minskning av kravet på eget

material, vilket i sin tur skulle öka

risken för uppdelning av tidningar i

olika editioner.

Med hänvisning till vad utskottet här

anfört tillstyrks propositionen och

avstyrks motion K711.

En tredje regeländring som föreslås i

propositionen gäller möjligheten att

särskilja publikationer. I propositionen

föreslås att om det är uppenbart att

flera publikationer är att anse som en

och samma publikation, trots att de

uppfyller kraven på 51 % eget material

och att de utkommer under olika namn,

skall de anses vara en publikation.

Bakgrunden till förslaget är enligt

propositionen att det under senare år

uppstått tvekan i vissa fall vid

bedömningar om en publikation varit att

anse som självständig i förhållande till

en annan trots att båda publikationerna

uppfyller kraven på eget redaktionellt

innehåll och har olika namn.

Indikationer på att det i själva verket

kan vara frågan om en och samma

publikation är bl.a. ägaranknytning,

administrativt och annat samarbete,

likheter i layout m.m. och utgivning

inom samma spridningsområde. En

konsekvens av en sådan uppdelning är att

tidningarna får ett högre stöd än de

skulle fått om de betraktades som en och

samma publikation.

Tre motioner, 1996/97:Kr4 (mp) yrkande

33, Kr6 (m) och Kr17 (fp) yrkande 22

(delvis), motsätter sig förslaget att

införa en särskiljanderegel i

presstödsförordningen. I motion Kr4

anförs att motionärerna inte accepterar

förslaget om hur stödberättigade

tidningar ska särskiljas. I motion Kr6

anförs bl.a. att med den föreslagna

regeln kan förutsättningarna för berörda

tidningsföretag komma att ändras med

kort varsel med konsekvenser för

tidningarnas möjligheter att få del av

distributionsstödet och delta i

samdistributionen. I motion Kr17 anförs

att motionärerna avvisar de

inskränkningar i stödet som föreslås

genom en ny dagstidningsdefinition med

konsekvenser för tidningarna Metro

Weekend och Finnveden Onsdag och

Finnveden Fredag.

Utskottet instämmer i regeringens

bedömning om nödvändigheten av att

införa en särskiljanderegel i

presstödsförordningen av det slag som

här beskrivits och tillstyrker därför

propositionens förslag i denna del.

Utskottet avstyrker motionerna Kr4

yrkande 33, Kr6 och Kr17 yrkande 22

(delvis).

Driftsstöd till dagspressen

I propositionen föreslås att driftsstöd

även fortsättningsvis skall ges enligt

de regler som gäller i dag med vissa

ändringar. I propositionen föreslås en

regeländring innebärande att en tidning

som upphör att definieras som

dagstidning till följd av den

uppstramade definitionen skall få

reducerat stöd under en övergångsperiod

på ett år. Under 1997 föreslås sådana

tidningar som det här är tal om få ett

stöd som uppgår till hälften av 1996 års

stöd. Efter 1997 skall stödet helt

upphöra.

I tre motioner behandlas frågan om

övergångsperiodens längd för de

tidningar som skall få reducerat stöd. I

motionerna 1996/97:K702 (fp, m, c, v,

kd) yrkande 2, 1996/97:K706 (kd) yrkande

2 och 1996/97:K718 (c) yrkande 2 yrkas

på en övergångstid på fem år. I motion

K702 framhålls att förslaget om en

ettårig avvecklingsperiod får verkan

redan från årsskiftet 1996/97, vilket

skulle innebära ett dråpslag mot de tre

aktuella tidningarna. Motionärerna

förordar en femårig övergångsperiod. I

motion K706 anförs bl.a. att man bör

beakta tidningarnas arbetsgivaransvar

gentemot de anställda journalisterna och

bevilja tidningarna en avvecklingstid på

fem år. I motion K718 förs ett liknande

resonemang. I motion 1996/97:K716 (c)

yrkande 1 föreslås att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om övergångsregler för

tidningar som kan mista driftsstöd på

grund av den föreslagna begränsningen av

dagstidningsbegreppet. I motionen anförs

att det bör ankomma på Presstödsnämnden

att följa effekterna av den föreslagna

uppstramningen av dagstidningsbegreppet

och vid behov återkomma med förslag till

ytterligare övergångsregler för

tidningar som kan komma att mista

driftsstödet på grund av de föreslagna

förändringarna.

I propositionen anförs att de tidningar

som inte längre kommer att vara

berättigade till driftsstöd med

anledning av förslaget om en

uppstramning av dagstidningsbegreppet

bör få möjlighet att anpassa sig till

den nya situationen, varför avvecklingen

av driftsstödet bör ske successivt. Av

propositionen framgår inte direkt vilka

tidningar som skall omfattas av den

föreslagna övergångsperioden. Enligt

utskottets mening bör samtliga tidningar

som påverkas av de föreslagna

ändringarna omfattas av

övergångsperioden. Det gäller således

dels tidningar som till följd av

begränsingar i fråga om innehåll och

läsekrets upphör att definieras som

dagstidningar, dels sådana tidningar som

framgent skall räknas som en, även om de

utkommer under olika namn. Den

föreslagna ändringen av andelen eget

redaktionellt material torde inte leda

till att någon tidning som i dag är

berättigad till driftsstöd inte kommer

att vara det efter det att ändringen

trätt i kraft.

Regeringen bedömer dock att fem år,

vilket Pressutredningen -94 föreslagit,

är en onödigt lång avtrappningsperiod.

En övergångsperiod på ett år bör enligt

regeringens mening vara tillräcklig för

att berörda tidningar skall hinna

anpassa sina kostnader till en utgivning

utan driftsstöd.

Utskottet delar uppfattningen att en

övergångstid på fem år är onödigt lång.

Under beredningen i utskottet har

förslag väckts om en något längre

övergångsperiod än den föreslagna,

nämligen två år, med hänsyn till de

praktiska svårigheter som kan komma att

uppstå för de aktuella

tidningsföretagen. Enligt utskottets

mening bör en tid av två år vara

tillräcklig för tidningarnas omställning

vid en förlust av det ekonomiska stödet.

Med hänvisning till vad utskottet här

anfört föreslås att propositionens

förslag ändras så att driftsstödet till

de här aktuella tidningarna för 1997

skall utgå med två tredjedelar av stödet

för 1996 och med en tredjedel av

stödbeloppet 1996 för 1998, varefter det

skall upphöra helt.

De budgetmässiga konsekvenserna av detta

förslag är att kostnaderna ökar för 1997

med ca 2 miljoner kronor. Denna

kostnadsökning bör enligt utskottets

mening regeringen kunna hantera inom

ramen för anslaget till presstödet utan

att särskilt beslut behöver tas om

omdisponeringar inom utgiftsområdet.

Kostnaden beräknas för budgetåret 1998

till 3,9 miljoner kronor. Utskottet tar

inte här ställning till kostnader som

berör budgeten för 1998 utan utgår från

att regeringen tar hänsyn till den här

redovisade effekten i det kommande

budgetarbetet.

Vad utskottet anfört om en tvåårig

övergångsperiod bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

Motionerna K702 yrkande 2, K706 yrkande

2 och K718 yrkande 2 avstyrks. Motion

K716 yrkande 1 får anses i viss mån

tillgodosedd genom att utskottet redan

nu föreslår en mjukare övergång än

propositionen. Motionen avstyrks.

I motion 1996/97:K716 (c) yrkande 2

föreslås att presstödsförordningen

ändras så att det klart framgår att

tidningarna Haparandabladet, Laholms

Tidning och Ölandsbladet är berättigade

till driftsstöd så länge angivna

förutsättningar uppfylls. I yrkande 3

föreslås att kvalifikationsgränserna för

att en endagstidning skall få stöd, 2

000 prenumererade exemplar per

utgivningsdag, bör ändras till att avse

Tidningsstatistik AB:s

redovisningsprinciper där även hänsyn

tas till lösnummerupplagan. I yrkande 4

anförs att det bör ankomma på

Presstödsnämnden att efter särskild

ansökan pröva möjligheten om tillstånd

till ytterligare marknadsinsatser i form

av provexemplar utöver vad nuvarande

regler medger för endagstidningar.

Med anledning av yrkande 2 vill

utskottet erinra om att det i

presstödsförordningen finns regler (2

kap. 7-8 §§) om begränsat stöd som under

vissa förutsättningar kan lämnas till

dagstidningar som utkommer i bl.a.

kommunerna Borgholm, Laholm och

Haparanda. Samtliga i motionen nämnda

tidningar erhåller för närvarande

begränsat driftsstöd i enlighet med de

nämnda reglerna. Regeringen föreslår

inga förändringar av dessa regler i den

föreliggande propositionen.

Vad gäller yrkande 3 kan anföras att en

förutsättning för att en tidning skall

kunna få driftsstöd är att den har en

abonnerad upplaga på minst 2 000

exemplar. Denna regel gäller för såväl

hög- och medelfrekventa som lågfrekventa

dagstidningar. Syftet med att införa

begränsningen var att förhindra att nya

tidningar startades i spekulationssyfte

med anledning av bidragsmöjligheterna

(prop. 1971:27, bet. 1971:KU31, rskr.

1971:180).

Vad beträffar yrkande 4 erinrar

utskottet om att en förutsättning enligt

presstödsförordningen för att en

lågfrekvent dagstidning skall vara

berättigad till allmänt driftsstöd är

att dess totalupplaga till övervägande

del är abonnerad. Denna bestämmelse kan

begränsa möjligheterna att dela ut

provexemplar. I övrigt finns inga

särskilda bestämmelser i

presstödsförordningen om provexemplar.

Med hänvisning till vad utskottet här

anfört får motionen i dessa delar anses

besvarad och motion K716 yrkandena 2-4

avstyrks därmed.

Utvecklingsstöd till dagspressen

I propositionen föreslås att

utvecklingsstödet till dagspressen

avvecklas. Som skäl till förslaget anges

att stora delar av det

rationaliseringsbehov som fanns när

utvecklingsstödet infördes har fyllts av

det stöd som hittills utbetalts. De

delar av stödet som varit avsett för

produktionsteknisk samverkan har

emellertid inte utnyttjats i någon

större utsträckning. Mot denna bakgrund

anser regeringen det inte motiverat att

prioritera stödformen utvecklingsstöd.

Sådana stöd och kreditgarantier som

beviljats skall enligt propositionen

dock betalas ut respektive gälla som

planerat.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag i denna del.

Distributionsstöd till dagspressen

Enligt propositionen bibehålls reglerna

för distributionsstödet med vissa

föändringar. Dessa är följande:

- En prisdifferens på 10 % skall i

fortsättningen tillåtas inom ramen för

likaprissättningen i den statligt stödda

samdistributionen.

- Det skall krävas synnerliga skäl för

att ett tidningsföretag eller ett

företag som ägs av eller ingår i koncern

med tidningsföretag skall få verka som

underentreprenör.

- Distributionsföretagen skall få ta med

andra produkter än dagstidningar i

samdistributionen om det kan ske utan

kvalitetsförsämringar för distributionen

av de stödberättigade tidningarna.

- Ett extra distributionsstöd skall under

en övergångsperiod kunna lämnas till

kvarvarande tidningar i ett

distributionsområde, om en eller flera

tidningar med utgivningsort inom

distributionsområdet lämnar

samdistributionen och de kvarvarande

tidningsföretagen drabbas av större

kostnadsökningar.

- Örestalet per exemplar höjs med 6 %

vilket beräknas innebära en ökning av

utgifterna för distributionsstödet med

ca 4,4 miljoner kronor.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att det är rimligt att de enskilda

tidningarna bär en mera rättvis del inom

ramen för likaprisprincipen och att en

prisskillnad bör accepteras men endast

om den motiveras av särskilda kostnader.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag vad avser prisdifferentiering

inom ramen för likaprissättningen.

Utskottet instämmer i regeringens

bedömning att en skärpning av kraven på

nya underentreprenörer i

samdistributionen är väl motiverad.

Utskottet tillstyrker förslaget till

ändringar i presstödsförordningen med

denna innebörd.

Utskottet tillstyrker förslaget om

möjligheten för distributionsföretagen

att få ta med andra produkter än

dagstidningar. Utskottet noterar att

förslaget inte innebär någon skyldighet

för distributionsföretagen att

distribuera annat än dagstidningar som

är berättigade till det särskilda

distributionsstödet.

Utskottet tillstyrker också

propositionens förslag om extra

distributionsstöd som får utgå under

högst tre år för tidningar som blir kvar

i distributionssystemet, om en tidning

väljer att lämna

samdistributionssystemet.

Utskottet finner i likhet med

regeringen att en höjning av

distributionsstödet med 6 % är rimlig.

Utskottet noterar att regeringen räknar

med att utgiftshöjningen med ca 4,4

miljoner kronor ryms inom anslaget för

presstödet för 1997 tack vare förväntade

minskade kostnader inom driftsstödet

till följd av omdefinieringen av

dagstidningsbegreppet. Utskottet noterar

också att propositionen inte innehåller

något förslag om regler för

distributionsföretagens vinster.

I motion 1996/97:Kr9 (s) hemställs att

riksdagen beslutar att en regel införs i

presstödsförordningen som ger

Presstödsnämnden möjlighet att dra in

distributionsstödet, om det är uppenbart

att ett distributionsföretag kringgår

likaprisprincipen genom stora

vinstutdelningar. Enligt motionen kan

regeln om likapris kringgås genom att

distributionsföretagen sätter höga

priser och tar ut höga vinster från

verksamheten. En regel bör därför enligt

motionen införas som gör det möjligt att

dra in distributionsstödet i fall där

det är uppenbart att likaprisprincipen

kringgås genom höga vinstuttag i

distributionsföretagen.

Denna fråga behandlades i Utredningen

om distributionsstödet (Ds 1996:5) där

det framhölls att ingripanden mot

möjligheterna för ett företag att

bestämma vinstnivån är en känslig fråga,

samtidigt som det inte är

tillfredsställande om det finns en

möjlighet att ta ut vinster på ett sätt

som syftar till att kringgå även en

modifierad likaprisprincip. Enligt

utredarens mening borde det i ett sådant

fall finnas en möjlighet för

Presstödsnämnden att dra in distri

butionsstödet.

I propositionen framhålls att inga

regler om distributionsföretagens

vinster bör införas. Statlig inblandning

i ett företags ekonomiska förhållanden

bör enligt propositionen i görligaste

mån undvikas. Ett genomförande av

Distributionsutredningens förslag skulle

dessutom kunna minska incitamenten att

effektivisera verksamheten inom

distributionsföretagen.

Utskottet instämmer i den bedömning som

gjordes i Distributionsutredningen och

vad som anförs i motionen angående

behovet av en regel som gör det möjligt

att dra in distributionsstödet i de fall

där ett distributionsföretag uppenbart

kringgår likaprisprincipen genom att ta

ut för höga vinster. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

I motion 1996/97:K716 (c) yrkande 5

föreslås att presstödsförordningen

ändras så att dagstidningar med

endagsutgivning får rätt att ingå i

samdistributionen i enlighet med

likaprisprincipen.

Enligt utskottets mening är behovet av

en väl fungerande distribution av

dagstidningar stort. Grunden för en

samordnad distribution av tidningar är

att den är kostnadseffektiv och ger

dagspressen möjlighet att nå

prenumeranter på samma villkor.

Samdistributionsfrågan har vid flera

olika tillfällen under årens lopp varit

föremål för diskussioner och utredning.

Svårigheterna att organisera en

samdistribution som kan omfatta alla

dagstidningar som önskar delta, dvs.

även endagstidningar och andra tidningar

som faller utanför stödsystemet, är väl

kända. Hittills har det inte varit

möjligt att finna en ordning som

tillfredsställer alla intressen.

Ett problem är att ett

distributionsföretag kan få en

monopolliknande ställning, som kan

missbrukas på det sättet att

tidningsföretag utanför stödsystemet

vägras deltagande i samdistributionen.

Därigenom kan de hamna i en sämre

konkurrenssituation än de tidningar som

distribueras via dessa företag. En

konsekvens av detta kan bli att

tidningsföretag som är eller skulle

kunna bli viktiga för mångfalden inte

klarar konkurrensen.

Utskottet vill erinra om att det finns

möjligheter till ingripande mot företag

som missbrukar en dominerande ställning

enligt 19 § konkurrenslagen (1993:20).

Regeringen bör följa tillämpningen av

konkurrenslagstiftningen på

dagspressområdet och om så erfordras

föreslå riksdagen åtgärder i syfte att

komma till rätta med problem av det slag

som här har beskrivits inom

samdistributionen av tidningar. Med

detta får motion K716 yrkande 5 anses

besvarad, varför den avstyrks.

Anslaget E 2 Presstöd

I budgetpropositionen föreslås att 541

579 000 kr anvisas anslaget E 2 Presstöd

för budgetåret 1997. I anslaget ingår

driftsstöd och samdistributionsstöd samt

utgifter för täckande av förluster vid

statlig kreditgaranti till dagspressen.

I motion 1996/97:K705 (m) anförs att

partiet upprepade gånger föreslagit att

presstödet gradvis bör avskaffas. Detta

bör ske i två etapper. För budgetåret

1997 bör en nedskärning ske med 300

miljoner kronor och det resterande

beloppet bör lyftas ur budgeten för

1998. Presstödsnämnden har då inte

längre någon funktion att fylla och kan

avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1998. De

resterande uppgifterna, såsom bevakning

av lån från nämnden, kan till dess att

denna verksamhet helt avvecklats

handläggas av Kammarkollegiet. För 1997

föreslås att riksdagen anslår 241 579

000 kr, dvs. en summa som med 300

miljoner kronor understiger

propositionens förslag (yrkande 2).

Även motion 1996/97:Kr17 (fp) föreslås

att en minskning på 300 miljoner kronor

på anslaget E 2 utan särskilt yrkande.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag i denna del och avstyrker motion

K705 yrkande 2.

Översyn av distributionsstödet

I motion 1996/97:Kr20 (v) yrkande 14

föreslås att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om dagspressen. I motionen

anförs att staten bör ta ett mer samlat

grepp i form av en översyn av

distributionsstödet till dagstidningarna

där även problem kring distributionen av

fack- och organisationspress bör

behandlas.

Enligt uppgift från Kulturdepartementet

finns för närvarande inga planer på

någon förnyad utredning av

distributionsstödet till dagspressen.

Utskottet erinrar om att det särskilda

stödet till kulturtidskrifter inte är

inriktat särskilt på distribution utan

kan ges i form av produktionsstöd och

utvecklingsstöd. Övriga tidningar och

tidskrifter såsom fack- och

organisationstidskrifter omfattas inte

av existerande stödordningar. Regeringen

har nyligen beslutat direktiv till en

utredning om boken och kulturtidskriften

(dir. 1996:85). Enligt direktiven skall

utredaren bedöma möjligheten att främja

en fortsatt bred utgivning av

tidskrifter som når en vid läsekrets.

Det kan t.ex. gälla

utgivningsstrukturen, distributionen och

tidskrifternas uttnyttjande på

biblioteken. Enligt utskottets mening

får motion Kr20 yrkande 14 med det

anförda anses besvarad varför den

avstyrks.

Avveckling av presstödet 1998

I motion 1996/97:K705 (m) föreslås dels

att presstödet avvecklas helt fr.o.m.

budgetåret 1998 (yrkande 1), dels att

Presstödsnämnden avvecklas fr.o.m.

budgetåret 1998 (yrkande 3). Beträffande

motiveringen hänvisas till vad utskottet

anfört ovan.

Utskottet avstyrker motionen med

hänvisning till vad som anförts ovan.

Stöd till radio- och kassettidningar

Propositionen

Anslaget E 3 Stöd till radio- och

kassettidningar, som disponeras av

Taltidningsnämnden, föreslås uppgå till

123 700 000 kr för 1997.

Taltidningsnämnden har föreslagit

regeringen att en funktion med centralt

ansvar för upphandling av utrustning och

service samt löpande effektivisering av

taltidningsverksamheten inrättas vid

Presstödsnämndens kansli, vilket

beräknas ge en årlig

nettokostnadsminskning med ca 900 000

kr. Med anledning av förslaget föreslår

regeringen att 500 000 kr överförs från

det här aktuella anslaget till

Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

för att stärka kansliets resurser för

upphandling m.m. Till följd av att

behovet av upphandling för

radiotidningsmottagare år 1997 kommer

att vara litet föreslår regeringen att

3,6 miljoner kronor tillfälligt förs

bort från anslaget detta år.

Motionerna

I motion 1996/97:K708 hemställer Anders

Björck m.fl. (m) att riksdagen anslår 41

700 000 kr till Stöd till radio- och

kassettidningar i enlighet med vad som

anförts i motionen. Enligt motionärerna

finns ingen anledning att skjuta de

kostnadsminskningar som en ökad

användning av digital taltidningsteknik

ger möjlighet till på framtiden. Det

statliga stödet kan minskas redan 1997

genom att taltidningssystemet baseras på

öppna system som Internet och World Wide

Web. Anslaget E 3 föreslås mot denna

bakgrund minskas till en tredjedel av

det nuvarande fr.o.m. 1997.

I motion 1996/97:Kr256 hemställer Dan

Ericsson (kd) att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att man inom

presstödets ram ska prioritera ökat stöd

till radio- och kassettidningar (yrkande

2). Enligt motionären skall presstödet

garantera mångfalden i svensk press och

därmed också möjligheterna att läsa fler

tidningar som har olika politiska

ledarredaktioner. Denna möjlighet finns

dock inte för synskadade om inte stödet

till radio- och kassettidningar byggs

ut.

Utskottets bedömning

Mål för taltidningsverksamheten

Av budgetpropositionen framgår att

regeringen bedömer att målet för stödet

till taltidningar i stort sett uppnåtts,

då utgivningen av taltidningar täcker

nära nog hela landet, vilket innebär att

de flesta synskadade kan abonnera på en

dagstidning. Vid slutet av budgetåret

1994/95 fanns det enligt propositionen

81 dagstidningar som kom ut som

taltidningar, varav flertalet som

radiotidningar, 17 som kassettidningar

och 6 som RATS-tidningar (radiosänd

talsyntestidning för synskadade).

När det gäller möjligheterna att bygga

ut taltidningsverksamheten anförs i

propositionen dels att ett utgiftstak

införts vid anslagstilldelningen, dels

att det krävs betydande

kostnadseffektiviseringar för att

utbyggnaden skall kunna fortsätta.

Möjligheten till effektiviseringar

hänger nära samman med

teknikutvecklingen. Denna fråga har på

regeringens uppdrag utretts av

Taltidningsnämnden. Enligt

Taltidningsnämndens rapport bör RATS på

kort sikt vara huvudalternativet för

svenska digitala taltidningar.

Inriktningen på längre sikt bör enligt

rapporten vara att göra en upphandling

av digitala taltidningssystem, där en

leverantörsspecifik paketlösning och en

lösning som baseras på öppna system samt

Internet och World Wide Web kan

offereras. Regeringen har enligt

propositionen för avsikt att uppdra åt

Taltidningsnämnden att utreda

möjligheterna att göra en

kravspecifikation för ett

taltidningssystem baserat på öppna

standarder.

En slutsats av vad utskottet här

redovisat är att det sannolikt inte är

möjligt att sänka taltidningskostnaderna

totalt sett med hjälp av besparingar

till följd av den tekniska utvecklingen.

Det finns dock enligt utskottets mening

goda skäl att anta att

teknikutvecklingen på längre sikt kan

antas medföra minskade kostnader. I en

sådan situation kommer det att finnas en

valmöjlighet mellan att minska anslaget

avseende stödet till radio- och

kassettidningar eller att bygga ut

verksamheten med hjälp av det ökade

finansiella utrymmet eller att kombinera

båda dessa ansatser. Enligt utskottet

bör målet för taltidningsverksamheten på

längre sikt vara att öka valfriheten vad

gäller tillgången på taltidningar med

olika inriktningar.

I motion 1996/97:Kr256 (kd) yrkande 2

föreslås att stödet till radio- och

kassettidningar skall prioriteras inom

ramen för presstödet. Enligt motionären

skall presstödet garantera mångfalden

inom svensk press och därmed också

möjligheterna att läsa fler tidningar

som har olika politiska

ledarredaktioner. Denna möjlighet finns

dock inte för synskadade om inte stödet

till radio- och kassettidningar byggs

ut. Denna verksamhet bör enligt motionen

prioriteras inom ramen för presstödet.

Utskottet hänvisar med anledning av

motionen till vad utskottet anfört under

avsnittet om Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden i här aktuellt

avseende. Av detta framgår bl.a. att det

tillgängliga antalet taltidningar

bestäms av de resurser som avdelas inom

anslaget E 3 Stöd till radio- och

kassettidningar. Det är genom det

allmänna presstödet som mångfalden inom

dagspressen befrämjas. Därför är det

enligt utskottets mening endast i

indirekt mening som mångfalden bland

taltidningar har samband med mångfalden

inom dagspressen. Krav på ett ökat utbud

av taltidningar bör ställas på det

särskilda anslaget för detta ändamål.

Med detta får motion Kr256 anses

besvarad varför den avstyrks.

Anslaget E 3 Stöd till radio- och

kassettidningar

I budgetpropositionen föreslås att på

anslaget E 3 anvisas 123 700 000 kr för

1997. I detta förslag ligger att 500 000

kr överförs till Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden för att stärka

resurserna för upphandling m.m.

I motion 1996/97:K708 (m) föreslås att

riksdagen anvisar 41 700 000 kr till

anslaget E 3, dvs. en minskning med två

tredjedelar i förhållande till

propositionens förslag. Motivet till

motionens förslag är att en ökad

användning av digital taltidningsteknik

kan ge betydande kostnadsminskningar

redan budgetåret 1997.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört i det föregående tillstyrks

propositionens förslag i denna del.

Motion K708 avstyrks.

Radio- och TV-verket

Propositionen

Målet för Radio- och TV-verket är enligt

propositionen att främja möjligheterna

till mångfald i radio och television

genom att ansvara för all

tillståndsgivning i enlighet med de

särskilda lagarna för ljudradio- och

televisionssändningar riktade till

allmänheten i de fall uppgifterna inte

ligger på regeringen eller någon annan

särskilt angiven myndighet.

Omformuleringen av det övergripande

målet innebär enligt propositionen ingen

förändring av verksamhetsinriktningen.

Regeringen föreslår att anslaget E 4

Radio- och TV-verket anvisas 8 016 000

kr för år 1997. En besparing med 219 000

kr tas ut under året. Radio- och TV-

verket föreslås få en låneram i

Riksgäldskontoret på 200 000 kr för år

1997.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag angående det övergripande målet

för Radio- och TV-verket och medel till

verket under anslaget E 4.

Granskningsnämnden för radio och TV

Propositionen

Betänkandet Kulturpolitikens inriktning

(SOU 1995:84) och remissyttranden över

detta samt Granskningsnämndens

årsredovisning och fördjupade

anslagsframställning har legat till

grund för regeringens fördjupade

prövning av Granskningsnämnden. Den har

enligt regeringens bedömning i allt

väsentligt uppfyllt målet för

verksamheten om att i efterhand granska

program i samtliga sändningsformer inom

sitt ansvarsområde.

Målet för Granskningsnämnden för radio

och TV skall enligt propositionen vara

att verka för att programföretagen

följer reglerna för sändningarnas

innehåll i fråga om ljudradio- och TV-

sändningar till allmänheten genom

efterhandsgranskning av innehållet i

sändningarna. Omformuleringen av målet

innebär ingen förändring av

verksamhetens inriktning.

Regeringen förslår att på anslaget E 5

Granskningsnämnden för radio och TV

anvisas 6 671 000 kr för år 1997. För år

1997 bör nämnden enligt propositionen

anvisas 4 536 000 kr från

rundradiofonden, som nämnden har att

redovisa på budgetens inkomstsida. En

besparing föreslås tas ut med 206 000 kr

under 1997. Nämnden föreslås få en

låneram i Riksgäldskontoret på 520 000

kr.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag angående det övergripande målet

för Granskningsnämnden för radio- och Tv

och förslaget till finansiering och

medelsanvisning under anslaget E 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m. under

utgiftsområde 1, Rikets styrelse

att riksdagen

a) antar riksdagens

förvaltningsstyrelses förslag till

lag om ändring i lagen (1994:1066) om

statligt bidrag till partigrupperna i

riksdagen,

b) antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1972:625) om

statligt stöd till politiska partier

med den ändringen att ikraftträdande-

och övergångsbestämmelsen får

följande lydelse:

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1997.

Före ikraftträdandet ingivna ansökningar

om stöd för det år som räknas från och

med den 15 oktober 1996 skall anses avse

stöd med belopp som från och med den 1

januari 1997 följer av bestämmelserna i

den nya lydelsen.

Till partier som beviljats statligt stöd

för tiden från och med den 15 oktober

1996 utgår, efter beslut av

Partibidragsnämnden i januari 1997, tre

fjärdedelar av årsbeloppet fram till den

14 oktober 1997 enligt bestämmelserna i

den nya lydelsen.

c) godkänner att de övergripande

målen för Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar

i avsnittet E 1 Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden,

d) godkänner att det övergripande

målet för Radio- och TV-verket skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet E 4 Radio och TV-

verket,

e) godkänner att det övergripande

målet för Granskningsnämnden för

radio och TV skall vara i enlighet

med vad regeringen förordar under

avsnittet E 5 Granskningsnämnden för

radio och TV,

f) godkänner vad regeringen föreslår

om en medelstilldelning från

rundradiokontot till

Granskningsnämnden för radio och TV

för år 1997 på 4 536 000 kr som

nämnden har att redovisa på

statsbudgetens inkomstsida,

g) som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört

beträffande presstöd till

elektroniskt distribuerade

dagstidningar,

h) med anledning av proposition

1996/97:3 avsnitt 15.1.3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört beträffande en

tvåårig övergångsperiod för tidningar

som inte längre är berättigade till

presstöd,

i) med bifall till motion

1996/97:Kr9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört beträffande införande av en

regel i presstödsförordningen om

indragning av distributionsstödet i

vissa fall,

j) dels med bifall till proposition

1996/97:1 i denna del anvisar

anslagen under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse för budgetåret 1997 enligt

uppställningen i bilaga 2, dels

godkänner vad som anförts i

proposition 1996/97:3 avsnitt 15.1, i

den mån det inte omfattas av vad

utskottet hemställt ovan under punkt

h,

k) avslår de motionsyrkanden som

förtecknats i bilaga 3,

res. 1 (m, fp , v ,mp)

2. beträffande beräkning av

anslaget B 1 Riksdagens ledamöter och

partier för 1998 och 1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:K907 yrkande 2, delvis,

res. 2 (mp)

3. beträffande beräkning av

anslaget B 2 Riksdagens

förvaltningskostnader för 1998 och

1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:K907 yrkande 2, delvis,

res. 3 (mp)

4. beträffande beräkning av

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.

för 1998 och 1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:K907 yrkande 2, delvis,

res. 4 (mp)

5. beträffande

lånebemyndigande

att riksdagen bemyndigar riksdagens

förvaltningsstyrelse att för

budgetåret 1997 besluta om lån i

Riksgäldskontoret till investeringar

i riksdagens fastigheter intill ett

sammanlagt belopp av 48 000 000 kr,

6. beträffande redovisning och

revision av kungens apanage

att riksdagen avslår motion

1996/97:K915 yrkande 1,

res. 5 (v)

7. beträffande tillkännagivande

om hovets avskaffande

att riksdagen avslår motion

1996/97:K915 yrkande 2,

res. 6 (v)

8. beträffande undersökning av

ledamöternas åsikter om

assistentstödet

att riksdagen avslår motion

1996/97:K313 yrkande 2,

res. 7 (m, fp, c)

9. beträffande översyn av det

avtrappade partistödet

att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. beträffande översyn av

distributionsstödet till

dagstidningar m.m.

att riksdagen avslår motion

1996/97:Kr20 yrkande 14,

res. 8 (v)

11. beträffande avveckling av

presstödet och Presstödsnämnden

att riksdagen avslår motion

1996/97:K705 yrkandena 1 och 3.

res. 9 (m)

Stockholm den 28 november 1996

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo

(fp), Kurt Ove Johansson (s), Catarina

Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar

Andersson (s), Barbro Hietala Nordlund

(s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel

Sahlberg (s), Jerry Martinger (m), Mats

Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank

Lassen (s), Inger René (m), Peter

Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp),

Nikos Papadopoulos (s) och Nils Fredrik

Aurelius (m).

Reservationer

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1

Rikets styrelse (mom.1)

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m),

Jerry Martinger (m), Kenneth Kvist (v),

Inger René (m), Peter Eriksson (mp),

Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik

Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

under rubriken Regeringskansliet m.m.

som börjar med Även den förändring och

slutar med K907 yrkande 1, delvis och

K914 bort ha följande lydelse:

Även den förändring av

regeringskansliets organisation som nu

förbereds motiveras enligt vad som

anförs i budgetpropositionen av de

ökande anspråk på funktionsförmåga som

regeringskansliet har att möta. De skäl

som har anförts för förändringen ligger

följaktligen i linje med det synsätt som

motiverat de ändrade formerna för

anvisande av medel till

regeringskansliet. Från utskottets

utgångspunkter framstår det emellertid

inte som fullt genomlyst hur en så pass

betydande förändring i formellt

hänseende som det nu blir fråga om på

längre sikt kan antas påverka

regeringsarbetet. Vidare saknas helt

beräkningar av de ekonomiska

konsekvenser organisationsförändringen

medför.

Utskottet anser att en mera ingående

redovisning från regeringens sida av de

överväganden som kan göras i fråga om

förändringens verkningar hade varit

önskvärd och har för egen del vid

beredningen av ärendet genom en

utfrågning av ledande tjänstemän i

Statsrådsberedningen sökt skaffa sig en

djupare bild av den tilltänkta

förändringens innebörd från

konstitutionella synpunkter. Mot

bakgrund av det vida utrymme som

regeringsformen lämnar för regeringen

att själv bestämma om formerna för sitt

arbete och regerings-

kansliets organisation har utskottet

dock inte funnit tillräckliga skäl att

nu göra några vidare uttalanden i fråga

om den organisatoriska förändring av

regeringskansliet som har förutskickats

i propositionen.

Som ett led i den granskning som

ankommer på utskottet enligt 12 kap. 1 §

regeringsformen har utskottet vid

tidigare års granskningar berört

regeringens sammansättning och

regeringsarbetets organisation. Den

ändring av regeringskansliets

organisation som nu förbereds ger

ytterligare anledning för utskottet att

vid kommande granskningar uppmärksamma

de organisatoriska förutsättningarnas

betydelse för regeringsarbetet.

Anslaget

I propositionen föreslås att till

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m.

anvisas 1 944 624 000 kr för budgetåret

1997.

I motion K914 (v) hemställs att anslaget

C 1 minskas med 38 895 000 kr för 1997.

I motion K907 (mp) yrkande 1, delvis,

hemställs att anslaget minskas med 100

miljoner kronor för 1997 och i yrkande

2, delvis, att det minskas med samma

summa för 1998 och 1999.

Utskottet anser att Sveriges ansträngda

ekonomi ställer krav på återhållsamhet

med de offentliga utgifterna.

Regeringskansliet har ökat sina

kostnader betydligt de senaste åren

medan de flesta andra myndigheter fått

vidkännas nedskärningar. En nedskärning

av anslaget med 40 miljoner kronor kan

genomföras utan att detta behöver gå ut

över verksamheten, särskilt mot bakgrund

av den omorganisation som är på gång.

Med bifall till motion K914 (v) och med

anledning av motion K907 (mp) yrkande 1,

delvis, föreslår utskottet att till

anslaget C 1 Regeringskansliet m.m. för

budgetåret 1997 anvisas ett i

förhållande till regeringens förslag 40

miljoner kronor lägre belopp.

dels att den del av utskottets yttrande

under rubriken Stöd till politiska

partier som börjar med Utskottet

delar och slutar med nu angivna

ändringen bort ha följande lydelse:

Med tanke på det ansträngda budgetläget

är det enligt utskottets uppfattning

inte rimligt att nu vidta en full

återställning av partistödet. Utskottet

avstyrker därför den föreslagna

höjningen med 30 miljoner kronor och

tillstyrker motionerna K907 (mp) yrkande

1, delvis, och K916 (fp). Utskottets

ställningstagande innebär också ett

delvis tillstyrkande av motion K912 (m),

i vilken föreslås en sänkning av

partistödet fr.o.m. budgetåret 1997.

Propositionens förslag till ändring i

lagen om statligt stöd till politiska

partier avstyrks följaktligen.

dels att den del av utskottets yttrande

under rubriken Utskottets bedömning,

Förändringar av dagstidningsbegreppet

m.m. som börjar med Utskottet ansluter

sig och slutar med Kr17 yrkande 22

(delvis) bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till omdefiniering

av dagstidningsbegreppet - som innebär

att lågfrekventa tidningar som har sin

utgångspunkt i religion och miljöfrågor

inte skall betraktas som dagstidningar,

medan de som behandlar allmänna

samhällsfrågor och politik skall räknas

som dagstidningar - förefaller

godtyckligt och svårmotiverat. Genom

regeringens förslag till förändringar av

dagstidningsbegreppet kommer en del

fådagarstidningar att drabbas hårt.

Utskottet motsätter sig en utveckling

som leder till att utgivningen av

fådagarstidningar begränsas till

politiska partier. De skall i stället

som idag kunna ges ut av ideella

organisationer, folkrörelser, religiösa

organisationer, m.fl. Med anledning av

motionerna K702 yrkande 1, K706 yrkande

1, K718 yrkande 1, Kr4 yrkande 32 och

Kr17 yrkande 22, delvis, avstyrker

utskottet regeringens förslag i denna

del.

dels att den del av utskottets yttrande

under rubriken Utskottets bedömning,

Förändringar av dagstidningsbegreppet

m.m. som börjar med Utskottet

instämmer i och slutar före rubriken

Driftsstöd till dagspressen bort ha

följande lydelse:

Den i kulturpropositionen föreslagna

regeln om särskiljande av publikationer

innebär att Presstödsnämnden skall

behandla två tidningar med visst

inbördes samband som en publikation,

trots att de utkommer under olika namn

och uppfyller kravet på 51% eget

redaktionellt innehåll. Utskottet delar

motionärernas bedömning att

förutsättningarna för berörda tidningar

kommer att ändras med mycket kort varsel

med konsekvenser för tidningarnas

möjligheter att få del av driftsstödet

samt distributionsstödet och delta i

samdistributionen. Med anledning av

motionerna Kr4 (mp) yrkande 33, Kr6 (m)

och Kr17 (fp) yrkande 22, delvis,

avstyrker utskottet regeringens förslag

om särskiljande av publikationer.

dels att den del av utskottets yttrande

under rubriken Utskottets bedömning,

Driftsstöd till dagspressen som börjar

med I propositionen anförs och slutar

med Motionen avstyrks bort ha

följande lydelse:

Utskottet har i det föregående motsatt

sig regeringens förslag till förändring

av dagstidningsbegreppet. Någon regel om

stöd under en övergångsperiod för

tidningar som upphör att definieras som

dagstidningar behövs följaktligen inte.

Utskottet avstyrker alltså regeringens

förslag i denna del och också de

motioner som föreslår en längre

övergångstid än i propositionen

(motionerna K702 yrkande 2, K706 yrkande

2, K716 yrkande 1 och K718 yrkande 2).

dels att den del av utskottets yttrande

under rubrikerna Utskottets bedömning

och Anslaget E 2 Presstöd som börjar med

Utskottet tillstyrker och slutar med

K705 yrkande 2 bort ha följande

lydelse:

De av utskottet i det föregående

vidtagna förändringarna i regeringens

förslag till presstödsregler medför viss

ökning av kostnaderna för presstöd. Den

uteblivna förändringen av

dagstidningsbegreppet inklusive den

uteblivna särskiljanderegeln beräknas

öka kostnaderna med ca 6,2 miljoner

kronor för 1997. Denna kostnadsökning

bör enligt utskottets mening regeringen

kunna hantera inom ramen för anslaget

till presstödet utan att särskilt beslut

behöver tas om omdisponeringar inom

utgiftsområdet. Den i motion K705

yrkande 2 föreslagna nedskärningen av

presstödet avstyrks.

dels att utskottet bort anföra:

Sammanfattningsvis tillstyrker

utskottet reservanternas förslag till

anvisning av anslagen under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse för

budgetåret 1997 enligt uppställning i

bilaga 2.

Vidare avstyrks de motioner i

betänkandets bilaga 3 som inte

tillstyrkts i detta avsnitt.

dels att utskottets hemställan under

mom. 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande anslag m.m. under

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

att riksdagen

a) = utskottet

b) avslår regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1972:625) om

statligt stöd till politiska partier

c) = utskottet

d) = utskottet

e) = utskottet

f) = utskottet

g) = utskottet

h) = beslutar att punkten utgår

i) = utskottet

j) med anledning av regeringens

förslag i propositionerna 1996/97:1 i

denna del och 1996/97:3 avsnitt 15.1

och med bifall till motionerna

1996/97:K916, 1996/97:K907 yrkande 1

delvis och 1996/97:K914 och med

anledning av motionerna 1996/97:K702

yrkande 1, 1996/97:K706 yrkande 1,

1996/97:K718 yrkande 1, 1996/97:Kr4

yrkandena 32 och 33, 1996/97:Kr6,

1996/97:Kr17 yrkande 22, 1996/97:K912

och 1996/97:907 yrkande 1 delvis

anvisar anslagen under utgiftsområde

1 Rikets styrelse för budgetåret 1997

enligt den som reservanternas

förslag betecknade uppställningen i

bilaga 2,

k) avslår de motionsyrkanden som

förtecknats i bilaga 3 och som inte

omfattas av föregående moment.

2. Beräkning av anslaget B 1 Riksdagens

ledamöter och partier för 1998 och 1999

(mom. 2)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets

yttrande som under rubriken Riksdagens

ledamöter och partier börjar med

Utskottet anser och slutar med i

samma motion bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslaget B 1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

bör minskas med 20 miljoner kronor för

1998 och med 35 miljoner kronor för 1999

i förhållande till regeringens förslag.

Såsom påpekas i motion K907 (mp) bör

minskningen kunna genomföras genom en

minskning av ledamöternas

kostnadsersättningar, mindre kostsamma

resor och en effektivisering av den inre

riksdagsförvaltningen.

Förvaltningskontoret bör redan nu

planera för en minskning av anslaget i

kommande budgetar. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion K907 (mp)

yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin

mening ge förvaltningskontoret till

känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräkning av anslaget

B 1 Riksdagens ledamöter och partier

för 1998 och 1999

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som

sin mening ger Riksdagens

förvaltningskontor till känna vad

utskottet anfört,

3. Beräkning av anslaget B 2 Riksdagens

förvaltningskostnader för 1998 och 1999

(mom. 3)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets

yttrande som under rubriken Riksdagens

förvaltningskostnader börjar med

Utskottet har tidigare och slutar med

K907 (mp) yrkande 2 delvis bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion

K907 (mp) att anslaget för riksdagens

förvaltningskostnader bör minskas med 30

miljoner kronor för budgetåret 1998 och

med 40 miljoner kronor för 1999. Behovet

av lägenheter för riksdagsledamöterna är

kraftigt överdrivet, varför det bör vara

fullt möjligt att reducera kostnaderna

med de belopp som föreslås i motion K907

(mp). Förvaltningskontoret bör redan nu

planera för en minskning av anslaget i

kommande budgetar. Vad utskottet här

anfört med anledning av motion K907 (mp)

yrkande 2, delvis, bör riksdagen som sin

mening ge förvaltningskontoret till

känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräkning av anslaget

B 2 Riksdagens förvaltningskostnader

för 1998 och 1999

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som

sin mening ger Riksdagens

förvaltningskontor till känna vad

utskottet anfört,

4. Beräkning av anslaget C 1

Regeringskansliet m.m. för 1998 och 1999

(mom. 4)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att det avsnitt i utskottets

yttrande som under rubriken Regerings-

kansliet m.m. börjar med Beträffande

motion K907 och slutar med i denna

del bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion

K907 (mp) att regeringskansliet även för

åren 1998 och 1999 bör vidkännas en

minskning av anslaget med 100 miljoner

kronor per år. Besparingen bör kunna

klaras genom mindre kostsamma resor och

effektivare organisation. Regeringen bör

redan nu förbereda en anslagsminskning i

denna storleksordning för kommande

budgetår. Vad utskottet anfört med

anledning av motion K907 (mp) yrkande 2,

delvis, bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande beräkning av anslaget

C 1 Regeringskansliet m.m. för 1998

och 1999

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:K907 yrkande 2, delvis, som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Redovisning och revision av kungens

apanage (mom. 6)

Kenneth Kvist (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

under rubriken Kungliga hov- och

slottsstaten som börjar med Utskottet

ser med och slutar med andra

statsutgifter bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion

K915 (v) yrkande 1 att de delar av

kungens apanage som inte utgår som

arvode till kungafamiljen skall

underkastas redovisningsskyldighet och

revision på samma sätt som andra

statsutgifter. Bortsett från

arvodesdelen bör alltså såväl

representationsanslag som det antal

tjänstemän som skall finnas vid ett

statschefskansli redovisas, budgeteras

och revideras som inom övriga

statsförvaltningen. Det torde också

ligga i hovets intresse att så öppet som

möjligt redovisa hur skattebetalarnas

medel används. Vad utskottet här anfört

om redovisning och revision av kungens

apanage bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande redovisning och

revision av kungens apanage

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:K915 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Tillkännagivande om hovets

avskaffande (mom. 7)

Kenneth Kvist (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

under rubriken Kungliga hov- och

slottsstaten som börjar med Det i

samma och slutar med avstyrks också

(yrkande 2) bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att hovet, i meningen

uppvaktning och liknande, bör avskaffas.

Då statschefen, hans maka eller deras

ställföreträdare vid representation och

liknande uppgifter behöver människor vid

sin sida skall dessa vara av staten på

sedvanligt sätt anställda tjänstemän.

Vad utskottet här anfört om hovets

avskaffande bör riksdagen med anledning

av motion K915 (v) yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande tillkännagivande om

hovets avskaffande

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:K915 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Undersökning av ledamöternas åsikter

om assistentstödet (mom. 8)

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m),

Birgitta Hambraeus (c), Jerry Martinger

(m), Inger René (m), Håkan Holmberg (fp)

och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

under rubriken Riksdagens ledamöter och

partier som börjar med Ledamotsstödet

utgår och slutar med motion K313 (m)

yrkande 2 bort ha följande lydelse:

I den ledamotsenkät som gjordes i maj

1996 ingick inte frågor om

assistent/utredarstödet. Utskottet anser

att det nu finns skäl att undersöka om

riksdagsledamöterna anser att

assistent/utredarstödet är lämpligt

utformat. En större flexibilitet

beträffande utnyttjandet av stödet

skulle kunna leda till en effektivare

användning av resurserna. Utskottet

tillstyrker därför motionärernas förslag

att uppdra åt förvaltningsstyrelsen att

undersöka ledamöternas åsikter om

dispositionen av

assistent/utredarstödet. Om

undersökningsresultatet ger anledning

till det, bör förvaltningsstyrelsen

återkomma med förslag till ändrad

utformning av assistent/utredarstödet.

Vad utskottet anfört med anledning av

motion K313 (m) yrkande 2 bör riksdagen

som sin mening ge Riksdagens

förvaltningskontor till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande undersökning av

ledamöternas åsikter om

assistentstödet

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:K313 yrkande 2 som sin mening

ger Riksdagens förvaltningskontor

till känna vad utskottet anfört,

8. Översyn av distributionsstödet till

dagstidningar m.m. (mom. 10)

Kenneth Kvist (v) anser

dels att det avsnitt i utskottets

yttrande som under rubriken Översyn av

distributionsstödet börjar med Enligt

uppgift och slutar med varför den

avstyrks bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan det trots

att problemen kring distributionsstödet

till dagstidningarna är välbekanta och

nyligen varit föremål för utredning

finnas vissa kvarstående problem. Också

kring distributionen av fack- och

organisationspress finns en rad problem

som bl.a. hänger samman med Postens

bolagisering och breddning av momsen.

Enligt utskottets mening bör därför en

översyn av distributionsstödet göras

omfattande såväl kulturtidskrifter, fack-

och organisationspress som dagspresssen.

Motion Kr20 yrkande 14 tillstyrks. Detta

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 10 bort ha följande lydelse

10. beträffande översyn av

distributionsstödet till

dagstidningar m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Kr20 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

9. Avveckling av presstödet och

Presstödsnämnden (mom. 11)

Anders Björck, Jerry Martinger, Inger

René och Nils Fredrik Aurelius (alla m)

anser

dels att utskottets hemställan som under

rubriken Avveckling av presstödet 1998

börjar med Utskottet avstyrker

motionen och slutar med vad som

anförts ovan bort ha följande lydelse:

I motion K705 anförs att de stora

förhoppningar som varit förknippade med

presstödet aldrig kunnat infrias.

Presstödet har inte använts till att

minska beroendet av statliga bidrag

eller till seriös rationalisering utan i

stor utsträckning använts för att täcka

löpande kostnader.

Utskottet instämmer i denna bedömning

och ställer sig bakom förslaget i

motionen att avskaffa presstödet. Det

bör ske 1998. Vad utskottet här anfört

bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under

mom. 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande avveckling av

presstödet

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:K705 yrkandena 1 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1

Rikets styrelse (mom. 1)

Anders Björck, Jerry Martinger, Inger

René och Nils Fredrik Aurelius (alla m)

anför:

I Moderata samlingspartiets ekonomisk-

politiska motion (motion:1996/97:

Fi204) redovisade partiet sin allmänna

syn på utgiftsområde 1. Därvid framhöll

partiet att besparingar borde ske på

följande verksamhetsområden:

- Stöd till dagspressen (-300 miljoner

kronor)

- Stöd till radio- och kassettidningar (-

82 miljoner kronor)

- Stöd till politiska partier.(-107

miljoner kronor)

Den sammanlagda besparingen för 1997

beräknades till 489 miljoner kronor.

Om Moderata samlingspartiet erhållit

majoritet för sina förslag, skulle

väsentliga förändringar inträffa redan

under 1997 på de nämnda områdena. Dessa

förändringar skulle fortsätta under de

två följande budgetåren, för vilka

fortsatta besparingar inom de utpekade

områdena föreslagits.

Främst skulle förändringarna märkas

inom området presstödet, där en

avveckling skulle påbörjas under 1997.

På området radio- och kassettidningar

utgår Moderata samlingspartiet från att

den tekniska utvecklingen är sådan att

relativt stora och snabba besparingar

kan göras tack vare den pågående

teknikutvecklingen. En neddragning under

flera år av det statliga stödet till de

politiska partierna skulle enligt

Moderata samlingspartiets mening leda

till en anpassning av verksamheten i

överensstämmelse med vad som gäller i

andra delar av samhället. Inte heller

skulle någon utbyggnad av

partigruppsstödet i riksdagen ske.

Moderata samlingspartiet anser således

att presstödet skall avskaffas. Då vi

inte fått majoritet för denna ståndpunkt

har vi menat att de detaljändringar i

dagstidningsbegreppet som regeringen

föreslagit och som enbart skulle leda

till minskad mångfald inom dagspressen

utan egentliga besparingar inte bör

genomföras. Vi har därför anslutit oss

till den gemensamma ståndpunkten i

fyrpartireservationen.

Beträffande stöd till elektroniskt

distribuerade tidningar anser Moderata

samlingspartiet, som tidigare

framhållits, att systemet med statligt

presstöd bör avvecklas helt fr.o.m.

budgetåret 1998. Med en avveckling

skulle bl.a. följa att presstöd till

elektroniska tidningar inte heller kan

komma i fråga. För budgetåret 1997 anser

Moderata samlingspartiet dock i likhet

med utskottsmajoriteten att regleringen

av presstödet snarast bör kompletteras

med en bestämmelse som ger

Presstödsnämnden en möjlighet att i

fråga om elektroniskt distribuerade

dagstidningar jämka driftsstödet efter

vad som är skäligt med hänsyn till

kostnaderna.

Utskottsmajoriteten har med anledning

av en socialdemokratisk motion tagit ett

initiativ som går ut på införande av en

regel i presstödsförordningen som gör

det möjligt att dra in

distributionsstödet. Vi motsätter oss

denna ändring.

2. Anslag m.m. under utgiftsområde 1

Rikets styrelse (mom. 1)

Birgit Friggebo och Håkan Holmberg (båda

fp) anför:

I den ekonomisk-politiska motionen

(motion 1996/97:Fi211) redovisade

Folkpartiet liberalerna sin politik för

utgiftsområde 1, där de sammanlagda

besparingsförslagen för 1997 beräknades

till 330 miljoner kronor.

Besparingsförslagen avsåg främst

presstödet men även stödet till de

politiska partierna.

Om Folkpartiet liberalerna erhållit

majoritet för sina förslag skulle

långsiktiga förändringar kunna inledas

på presspolitikens område i

överensstämmelse med Folkpartiet

liberalernas grunduppfattning att stödet

till dagspressen bör avvecklas på längre

sikt. På denna grund har Folkpartiet

liberalerna lagt besparingsförslag på

det aktuella området i samma

storleksordning för 1998 och 1999.

Folkpartiet liberalerna anser således

egentligen att presstödet på sikt skall

avvecklas. Då vi inte fått majoritet för

denna ståndpunkt har vi menat att de

detaljändringar i dagstidningsbegreppet

som regeringen föreslagit utan att

egentliga besparingar uppnås inte bör

genomföras. Vi har därför anslutit oss

till den gemensamma ståndpunkten i

fyrpartireservationen

När det gäller behandlingen av

elektroniskt distribuerade dagstidningar

vill Folkpartiet liberalerna framföra

följande. Enligt vår mening bör stödet

till dagspressen successivt avvecklas.

Med en avveckling skulle bl.a. följa att

presstöd till elektroniska tidningar

inte heller kan komma i fråga på längre

sikt. Eftersom någon avveckling av

stödet nu inte kommer till stånd kan det

emellertid bli aktuellt med stöd till

sådana tidningar, och då bör enligt

Folkpartiet liberalernas mening beaktas

att elektroniska dagstidningar kan

distribueras till avsevärt lägre

kostnader än en tidning som trycks på

papper. Något underlag för att bedöma

hur stora dessa kostnader är står inte

till buds nu. I avvaktan på ett sådant

underlag bör möjligheterna att få

presstöd egentligen nu begränsas till

papperstidningar i saklig

överensstämmelse med vad

Pressutredningen -94 har föreslagit.

Folkpartiet liberalerna har motionerat

om behovet att öka tillgången till och

därigenom värna mångfalden bland

taltidningarna. Konstitutionsutskottet

har i detta sammanhang uttalat att målet

för taltidningsverksamheten på längre

sikt bör vara att öka valfriheten vad

gäller tillgången på taltidningar med

olika inriktningar.

Utskottsmajoriteten har med anledning

av en socialdemokratisk motion tagit ett

initiativ som går ut på införandeav en

regel i presstödsförordningen som gör

det möjligt att dra in

distributionsstödet i de fall där ett

distributionsföretag uppenbart kringgår

likaprisprincipen genom att ta ut för

höga vinster. Vi stöder de i

propositionen redovisade motiven för att

inte införa en sådan regel.

3. Anslag m.m. under utgiftsområde 1

Rikets styrelse (mom. 1)

Kenneth Kvist (v) anför:

Vänsterpartiet anser i grunden att det

är riktigt att som regeringen föreslagit

höja partistödet. Dock har partiet gått

med på en sänkning av partistödet med 30

miljoner kronor inom ramen för

fyrpartireservationen. Denna avvikelse i

förhållande till Vänsterpartiets

egentliga uppfattning är ett pris för

kompromissen och illustrerar samtidigt

egenskaper hos den nya budgetprocessen

som partiet inte är helt tillfreds med.

Vänsterpartiet har motionerat i frågan

om behovet av mångfald bland

taltidningarna. I denna fråga har

konstitutionsutskottet uttalat att på

längre sikt bör målet för

taltidningsverksamheten vara att öka

valfriheten vad gäller tillgången till

taltidningar med olika inriktning.

4. Anslag m.m. under utgiftsområde 1

Rikets styrelse (mom. 1)

Peter Eriksson (mp) anför:

I den ekonomisk-politiska motionen

(1996/97:Fi213) och i den uppföljande

motionen (1996/97:K907) föreslog

Miljöpartiet besparingar inom tre

områden:

- Riksdagens ledamöter och partier

- Regeringskansliet

- Partistödet.

Den sammanlagda besparingen beräknades

uppgå till 150 miljoner kronor för 1997.

Samma summa har föreslagits för 1998 och

för 1999 föreslås besparingar på 175

miljoner kronor. Den största besparingen

gällde regeringskansliet. Om förslaget

vunnit politiskt stöd i riksdagen,

skulle regeringskansliet tvingats att se

över sin organisation och verksamhet och

därmed ökat effektiviteten. Även

beträffande riksdagen själv har vi

föreslagit besparingar avseende såväl

ledamöter och partier som

förvaltningskostnaderna. Även på detta

område anser Miljöpartiet att

besparingar bör kunna göras under flera

år. Minskningen av ledamöternas

kostnadsersättningar, billigare resande

och effektivare inre förvaltning samt en

sänkt ambitionsnivå när det gäller

nyanskaffning av lägenheter till

ledamöterna kan bidra till minskade

kostnader.

Vad gäller elektroniska dagstidningar

anser vi att de kan distribueras till

avsevärt lägre kostnader än en tidning

som trycks på papper. Något underlag för

att bedöma hur stora dessa kostnader är

står inte till buds nu. Frågan om

förslag till ekonomiskt stöd av

elektroniska medier bör enligt

Miljöpartiet utredas. I avvaktan på ett

sådant underlag bör enligt Miljöpartiet

möjligheterna att få presstöd nu

egentligen begränsas till

papperstidningar i saklig

överensstämmelse med vad

Pressutredningen -94 har föreslagit men

vi har inte velat reservera oss för

denna ståndpunkt.

Utskottsmajoriteten har med anledning

av en socialdemokratisk motion tagit ett

initiativ som går ut på införande av en

regel i presstödsförordningen som gör

det möjligt att dra in

distributionsstödet i de fall där ett

distributionsföretag uppenbart kringgår

likaprisprincipen genom att ta ut för

höga vinster. Regeln är sannolikt

verkningslös och det är tämligen

likgiltigt om man har den eller inte. Vi

har därför inte velat motsätta oss att

den införs.

Lagförslag i proposition 1996/97:1

1. Förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1066) om statligt bidrag till

partigrupperna i riksdagen

2. Förslag till lag om ändring i lagen

(1972:625) om statligt stöd till

politiska partier

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag tilll

anslagsfördelning.

Utsko Reservanter

ttets nas förslag

försl i förhållan

ag de till ut

skottets

förslag

Res 1

m+fp+v+mp

A Statschefen

1 Kungliga hov- och 73

slottsstaten (ram) 726

B Riksdagen och dess ombudsmän

1 Riksdagens 428

ledamöter och 436

partier m.m. (ram)

2 Riksdagens 377

förvaltningskostnad 077

er (ram)

3 Riksdagens 35

ombudsmän, 074

Justitieombudsmänne

n (ram)

C Regeringen m.m.

1 Regeringskansliet 1 944 -40 000

m.m. (ram) 624

2 Svensk 1 011

författningssamling

(ram)

3 Allmänna val (ram) 48

000

4 Stöd till politiska 145 -30 000

partier (ram) 200

D Centrala myndigheter

1 Justitiekanslern 8 739

(ram)

2 Datainspektionen 23

(ram) 444

3 Sametinget (ram) 10

497

E Mediefrågor

1 Presstödsnämnden 5 536

och

Taltidningsnämnden

(ram)

2 Presstöd (ram) 541

579

3 Stöd till radio och 123

kassettidningar 700

(ram)

4 Radio- och TV- 8 016

verket (ram)

5 Granskningsnämnden 6 671

för Radio och TV

(ram)

SUMMA 3 781 -70 000

330

Av utskottet avstyrkta motionsyrkanden

enligt

mom. 1 k i hemställan

Motion Motionärer

Yrkanden

Anslag m.m. under utgiftsområde 1 Rikets

styrelse för 1997

1996/97:K313 av Anders Björck m.fl. (m)

1

1996/97:K702 av Elver Jonsson m.fl.

(fp, m, c, v, kd) 1, 2

1996/97:K705 av Anders Björck m.fl. (m)

2

1996/97:K706 av Tuve Skånberg och

Mikael Stjernström (kd)1, 2

1996/97:K708 av Anders Björck m.fl. (m)

1996/97:K711 av Ronny Olander (s)

1996/97:K716 av Agne Hansson och Sivert

Carlsson (c) 1-5

1996/97:K717 av Charlotta L Bjälkebring

(v)

1996/97:K718 av Anders Svärd (c)

1, 2

1996/97:K719 av Margitta Edgren (fp)

1996/97:K907 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) 1

1996/97:K912 av Anders Björck m.fl. (m)

1996/97:K914 av Gudrun Schyman m.fl.

(v)

1996/97:K916 av Birgit Friggebo m.fl.

(fp)

1996/97:Kr4 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) 32-34

1996/97:Kr6 av Anders Björck m.fl. (m)

1996/97:Kr17 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) 22

1996/97:Kr256 av Dan Ericsson (kd)

2

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionerna 2

Motionerna 4

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1996/97 4

Motioner väckta med anledning av

proposition 1996/97:3 Kultur-

politik 6

Utskottet 7

Kungliga hov- och slottsstaten 7

Verksamhetsområdet Riksdagen och dess

myndigheter 10

Riksdagens ledamöter och partier 10

Riksdagens förvaltningskostnader 12

Riksdagens ombudsmän 13

Verksamhetsområdet Regeringen m.m. 13

Regeringskansliet m.m. 13

Svensk författningssamling 17

Allmänna val 17

Stöd till politiska partier 17

Verksamhetsområdet Centrala myndigheter

20

Verksamhetsområdet Mediefrågor 21

Presstödsnämnden och

Taltidningsnämnden 21

Presstöd 23

Stöd till radio- och kassettidningar37

Radio- och TV-verket 39

Granskningsnämnden för radio och TV39

Hemställan 40

Reservationer 42

1. Anslag m.m. under utgiftsområde 1

Rikets styrelse (mom.1) 42

2. Beräkning av anslaget B 1 Riksdagens

ledamöter och partier för 1998 och 1999

(mom. 2) 45

3. Beräkning av anslaget B 2 Riksdagens

förvaltningskostnader för 1998 och 1999

(mom. 3) 46

4. Beräkning av anslaget C 1

Regeringskansliet m.m. för 1998 och

1999 (mom. 4) 46

5. Redovisning och revision av kungens

apanage (mom. 6) 47

6. Tillkännagivande om hovets

avskaffande (mom. 7) 47

7. Undersökning av ledamöternas åsikter

om assistentstödet

(mom. 8) 47

8. Översyn av distributionsstödet till

dagstidningar m.m.

(mom. 10) 48

9. Avveckling av presstödet och

Presstödsnämnden (mom. 11) 48

Särskilda yttranden 49

Bilaga 1 53

Bilaga 2 55

Bilaga 3 56