Bet. 1996/97:KU16

Konstitutionsutskottets betänkande

1996/97:KU16

Ny vallag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

KU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:70 Ny

vallag. Vidare behandlas tio motioner som väckts med anledning av proposi-

tionen och 14 motioner från den allmänna motionstiden 1996.

I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till riksda-

gen, val till landstings- och kommunfullmäktige och val till Europaparlamen

-tet. Den ersätter 1972 års vallag samt den lag om val till

Europaparlamentet som tillämpades vid Sveriges första val till

Europaparlamentet år 1995. Vida-re föreslås en lag om röstlängdsregister

och en ny lag om brevröstning som skall ersätta lagen om brevröstning i

Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz och också möjliggöra brevröstning

från fartyg.

Förslaget till ny vallag bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande

vallagen, men innehåller också nyheter.

Personvalsinslaget förstärks enligt förslaget. I enlighet med vad regerings

-formen numera föreskriver ges väljarna möjlighet att inom ramen för

partiva-let avge en särskild personröst. Ledamöterna utses i första hand

bland de kandidater som fått personröster över en viss spärr. Det föreslås

att spärren vid 1998 års val sätts till 8 % vid riksdagsval och 5 % vid

övriga val.

Enligt förslaget skall det finnas en möjlighet för partier som registrerat

sin partibeteckning att också anmäla samtliga sina kandidater. Tillskrivna

namn på en valsedel för ett parti som anmält kandidater kommer då inte att

beaktas vid mandatfördelningen. Inte heller strykningar av namn kommer att

beaktas.

Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni

1997. Förslagen bygger på en överenskommelse om valsystemets utformning som

träffades mellan de dåvarande riksdagspartierna hösten 1993.

Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag. Utskottet föreslår ett

riks-dagsuttalande av innebörd att de första allmänna valen med

personvalsinslag i full skala bör bli föremål för en parlamentarisk

utvärdering. Ett viktigt mo-ment i en sådan utvärdering bör vara att

undersöka om personvals-inslaget i valsystemet fyllt sitt tänkta syfte att

ge väljarna bättre möjligheter att påverka vilka som skall representera dem

. 8-procentsspärrens inverkan och om ovid-kommande ekonomiska faktorer

påverkat valet bör också studeras.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats 19 reservationer och två särskilda yttranden.

I ett särskilt yttrande anför m och fp att de respekterar resultatet av

över-enskommelsen från hösten 1993 och att de därför inte vill motsätta sig

pro-positionens förslag vad avser utformningen av personvalsinslaget,

spärrnivån vid riksdagsval, gemensam valdag för riksdags- och kommunalval

och valda-gens förläggning.

Med samma motivering förklarar c-ledamoten i ett särskilt yttrande varför

hon avstår från att yrka bifall till en centermotion, i vilken det begärs

att valdagen flyttas till våren.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1996/97:70 att riksdagen antar

regeringens förslag till

1. vallag,

2. lag om röstlängdsregister,

3. lag om brevröstning i vissa fall,

4. lag om ändring i riksdagsordningen,

5. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,

6. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369),

7. lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i kommuner

och landsting,

8. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

9. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,

10. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),

11. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300),

12. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433),

13. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.

Lagförslagen är fogade till betänkandet som bilaga.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1996/97:K17 av Sten Andersson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av information om nackdelarna ur demokratisk

synvinkel med personvalsinslag vid allmänna val,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder i syfte att förhindra att sådana problem som

vid personval uppstått i andra länder uppstår i Sverige.

1996/97:K18 av förste vice talman Anders Björck m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring om

återgång till ett valsystem med skilda valdagar för riksdag och kommunalval

som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om synsättet på väljarnas strykningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att 8-procentsspärrens inverkan på 1998 års personval blir

föremål för utvärdering,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den förändrade regionala samhällsorganisationens eventuella

inverkan på nuvarande valkretsindelning.

1996/97:K19 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos rege-

ringen begär förslag om regler för redovisning av valfinansiering för

person-valskampanjer.

1996/97:K20 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att sätta spärren för de särskilda personrösterna

till 5 % av partiets röstetal i valkretsen vid såväl riksdagsval som

kommunalval i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att som undantag från vad som sagts i yrkande 1

ingen spärr skall användas för val till riksdagen i de två

Stockholmsvalkret-sarna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljningsansvar för att förstärka personvalets genomslag

efter valet 1998.

1996/97:K21 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m) vari yrkas att riks-

dagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

symboler på valsedlarna.

1996/97:K22 av Peter Eriksson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 18 kap. 38 § första stycket i regeringens

förslag till vallag skall ändras på så sätt att personligt röstetal skall

fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett

antal av minst 5 % av par-tiets röstetal i valkretsen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reglering av partiernas

valfinansiering i syfte att garantera medborgarnas insyn i partiernas och

kan-didaternas ekonomiska förhållanden,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering om ekonomiska

begränsningar för valkampanjerna,

4. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till 1 kap

. 3 § vallag att alla, oavsett nationalitet, som fyller 18 år senast på

valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt vid val till landstings-

och kommunfull-mäktige,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

regerings-formen och gällande följdlagstiftning att rösträttsåldern sänks

till 16 år vid val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige,

6. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till

vallag att småpartispärren till riksdags- och landstingsvalen sänks till 1

%,

7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till

vallag att systemet med möjlighet för kommunerna att indela kommunen i

valkretsar avskaffas,

8. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till

vallag att nu gällande regel om att två kandidater måste stå överst på en

namnvalse-del förs in i den nya lagen,

9. att riksdagen beslutar om sådan ändring i regeringens förslag till 9 kap

. 12 § vallag att valförrättare och röstmottagare skall se till att

personvalsedlar finns utlagda i anslutning till varje röstningslokal i

enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i

vallagen att skilda valår införs för riksdags- och kommunalval.

1996/97:K23 av Peter Weibull Bernström (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta en ny trettionde valkrets, utlandsvalkretsen, för

svenska medborgare som inte är bosatta i Sverige,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att svensk medborgare alltid har rätt att utöva sin rösträtt

till riks-dagen och att han eller hon inte kan förlora sin rösträtt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att valförfarandet förenklas ytterligare genom att

anmälningsförfa-randet avskaffas,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utlandssvenskarna generellt bör ges möjlighet att välja att

rösta på svensk beskickning eller genom brevröstning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att svensk medborgare som ej längre är folkbokförd i Sverige

automatiskt skall upptas i röstlängd för utlandsvalkretsen och kvarstå där

så länge han eller hon innehar svenskt pass,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att svenska medborgare som är födda utomlands och aldrig har

varit bokförda i Sverige skall registreras i röstlängden vid ansökan om

svenskt pass.

1996/97:K24 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om nivån på spärren för de enskilda personrösterna.

1996/97:K25 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att spärren för att de särskilda personrösterna skall beaktas

vid de efter 1998 kommande riksdagsvalen skall sänkas från 8 till 5 %,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införande av utjämningsmandat i kommunfullmäktigevalen och

fastställande av personligt röstetal i kommuner med flera valkretsar bör

bli föremål för förnyad beredning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reglering av en öppen redovisning av hur kandidater finansierar

sina valkampanjer,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av

sekretess-lagen att sekretess gäller för röstlängderna beträffande uppgift

om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas

att den en-skilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

1996/97:K26 av Tomas Högström (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att spärrnivån för de särskilda personrösterna

vid riksdagsval, skall vara 5 %,

2. att riksdagen avslår propositionens förslag beträffande strykningar av

namn på valsedlar.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97

1996/97:K201 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att antalet riksdagsledamöter halveras till 175 i

en-lighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar förändra kostnadsersättningssystemet i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:K202 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skilda valdagar,

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till minskning av antalet

riks-dagsledamöter i enlighet med vad som anförts i motionen,

1996/97:K207 av Marie Wilén (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utredning bör tillsättas med uppgift att ta fram ett

förslag till sänkt rösträttsålder till 16 år i samtliga val,

1996/97:K212 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

beslutar att personval inte skall införas.

1996/97:K213 av Lena Sandlin m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

regering-en begär förslag till ett svenskt valsystem där möjlighet att avge

särskild personröst inte ingår.

1996/97:K536 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att flytta valdagen.

1996/97:K601 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

om proceduren vid allmänna val.

1996/97:K602 av Fredrik Reinfeldt (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Stockholms län och Stockholms stads riksdags-

valkretsar skall genomföra 1998 års personvalsröstning utan några spärr-

regler i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar om flexibla spärregler för personröstningen i en-

lighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:K603 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av 1994 års allmänna

val när det gäller representationen i beslutande organ bl.a. när det gäller

kön och ålder,

1996/97:K604 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att alla invandra-re

skall få rösträtt till kommunal-, landstings- och riksdagsval, tillika rätt

att kandidera efter att ha varit skrivna i Sverige i ett år.

1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen beslutar att rösträtts- och valbarhetsåldern sänks till

16 år i kommun- och landstingsval fr.o.m. 1998 års val.

1996/97:N254 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar att regeringen skall tillsätta en utredning om

sponsring av riksdagskandidater i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

4. att riksdagen beslutar om rösträtt till riksdagen för invånare med ut-

ländskt medborgarskap.

1996/97:A820 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om personvalssystemets utformning.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny vallag som är gemensam för val till

riksdagen, val till landstings- och kommunfullmäktige och val till

Europaparlamentet. Den ersätter 1972 års vallag samt den lag om val till

Europaparlamentet som tillämpades vid Sveriges första val till

Europaparlamentet år 1995. Vidare föreslås en lag om röstlängdsregister och

en ny lag om brevröstning som skall ersätta lagen om brevröstning i

Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz och också möjliggöra brevröstning

från fartyg. Dessutom föreslås en rad följdändringar med anledning av den

nya vallagen.

Förslaget till ny vallag bygger i stora delar på reglerna i den nuvarande

vallagen, men innehåller också sakliga förändringar.

Ett syfte med omarbetningen av vallagen uppges vara att lagens uppbygg-nad

skall stå i överensstämmelse med ordningsföljden av de moment som genomförs

vid ett val. För att uppfylla detta har flera omkastningar av regler-na

gjorts. Vidare är en strävan att lagen skall vara lättare att hitta i.

Detta har bl.a. medfört användning av underrubriker och hänvisningar till

grundläggan-de regler i andra författningar om valförfarandet.

I enlighet med vad regeringsformen numera föreskriver ges väljarna möj-

lighet att inom ramen för partivalssystemet avge en särskild personröst.

Vil-ket genomslag en sådan personröst skall få i förhållande till

partiernas rang-ordning av kandidaterna vid nomineringsprocessen avgörs av

den spärr som gäller för att de särskilda personrösterna skall räknas för

en kandidat. Det föreslås att spärren i den nya vallagen sätts till 8 % vid

riksdagsvalet och till 5 % vid övriga val. Om inte ett tillräckligt antal

kandidater kan utses på grund av personrösterna gäller i princip ordningen

mellan namnen på valsedlarna.

Momentet med personröstning kompletteras med en möjlighet för partier som

registrerat sin partibeteckning att också anmäla samtliga sina kandidater.

Enligt förslaget kommer tillskrivna namn på en valsedel för ett parti som

anmält kandidater inte att beaktas vid mandatfördelningen. Möjligheten att

stryka kandidater kommer att finnas kvar som en signal om missnöje med en

viss kandidat, men strykningarna kommer inte att beaktas vid mandatfördel-

ningen.

Syftet med de nya reglerna sägs vara att dels underlätta för väljarna att

per-sonrösta, dels möjliggöra en snabb och riktig sammanräkning av rösterna

. Förslaget syftar också till att motverka missbruket av den fria

nomineringsrät-ten, t.ex. bruket av s.k. piratlistor. För att underlätta

personröstning upphävs också förbudet mot namnvalsedlar på posten.

I propositionen föreslås också att det införs ett nytt system för framställ

-ning av röstlängder och röstkort, som innebär att frågan om en person har

rösträtt skall avgöras av förhållandena 30 dagar före valdagen. Systemet

med en alltid gällande röstlängd ersätts med ett system där röstlängden

endast tas fram då det skall hållas ett val eller en omröstning. Eftersom

röstkorten kommer att vara tillgängliga för väljarna senare än i dag kortas

förtidsröst-ningen vid posten till 18 dagar före valdagen. Den särskilda

röstlängden för utlandssvenskar tas bort och utlandssvenskarna skall vara

upptagna i samma röstlängd som övriga väljare. En särskild registerlag för

röstlängds- och röst-kortsframställning föreslås.

Genom den nya vallagen genomförs det EG-direktiv som stadgar rätt för

unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att där rösta i kommunala

val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre års folkbokföring för

att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunala val tas bort för

unionsmedbor-gare. Treårskravet tas också bort för medborgare i Island och

Norge.

I propositionen läggs fram ett förslag som tillmötesgår en begäran från

1995 års kyrkomöte angående de kyrkliga valen. Förslaget innebär dels att

valdag vid 1997 års val blir tredje söndagen i september, dels att

mandatperi-oden för kyrkofullmäktige och andra kyrkliga organ blir fyra år.

Den nya vallagen och övriga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni

1997.

Inledning

Utskottet konstaterar att det inte i någon av motionerna i ärendet riktas

några principiella invändningar mot att den nuvarande vallagen nu ersätts

av en ny vallag och inte heller mot de framlagda lagförslagen i stort. De

frågor som tagits upp avser olika enskildheter i de framlagda förslagen.

Utskottets behandling av förslaget till ny vallag och tillhörande motioner

följer i princip kapitelindelningen i förslaget till vallag, med det

undantaget att frågor som har samband med personröstning tas upp först.

Personröstning

Grundlagsbestämmelser

Under hösten 1993 hölls partiöverläggningar som bl.a. behandlade frågan om

personval. Partierna enades då om att införa ett system med personval

enligt den s.k. modifierade danska modellen. Partierna enades vidare om att

grund-lagen skulle ändras för att lyfta fram personvalsinslaget. Mot

bakgrund av överenskommelserna beslutade riksdagen om grundlagsändringar,

vilka träd-de i kraft den 1 januari 1995, varigenom det bl.a. infördes en

ny andra mening i 3 kap. 1 § första stycket regeringsformen med följande

lydelse:

Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker

röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.

Propositionen

I 1 kap. 1 § andra stycket i förslaget till ny vallag anges principerna

för det ökade personvalsinslaget i det svenska valsystemet. Där sägs att

vid de val som anges i första stycket - val till riksdagen, landstings- och

kommunfull-mäktige samt val till Europaparlamentet - röstar väljarna på ett

parti och har möjlighet att avge en särskild personröst. I

specialmotiveringen (s. 175) framhålls att röstning i första hand sker på

parti och att partiernas rangord-ning vid nomineringen blir avgörande för

kandidatordningen. I den allmänna motiveringen påpekar regeringen att genom

partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå följande ändringen av 3 kap

. 1 § regeringsformen har ett ökat inslag av personval enligt den s.k.

modifierade danska modellen blivit en obligatorisk del i det svenska

valsystemet.

Grunddragen i den modifierade danska modellen är följande. Nominering av

kandidater går till på samma sätt som tidigare. Det förutsätts alltså att

partierna presenterar valsedlar som tar upp kandidatnamn i den ordning som

partiets nomineringsförfarande lett fram till. Modellen påverkar inte

mandat-fördelningen mellan partierna utan endast platsfördelningen inom ett

parti. Ett valsystem med ökat personvalsinslag enligt modellen utgår alltså

fortfarande från ett val mellan partier. Det nya i förslaget är att

väljarna också har möj-lighet att markera en kandidat, inte flera, på

valsedeln. Genom markeringen har väljarna avgett en särskild personröst för

den aktuella kandidaten. Avgö-rande för vilken eller vilka kandidater som

skall förklaras valda är antalet personröster på varje kandidat, under

förutsättning att kandidaten fått ett visst minsta antal personröster, dvs.

uppnått en spärr (om nivån på spärren, se följande avsnitt).

Systemet med personröstning är inte tvingande. Det står alltså väljarna

fritt att inte markera någon kandidat och i stället godta partiets ordning

av kandi-daterna eller enbart rösta med en partimarkerad valsedel. Försök

med person-val enligt den modifierade danska modellen ägde rum vid valen

till kommun-fullmäktige år 1994 i Helsingborg, Linköping, Solna, Vaggeryd,

Vänersborg, Östersund och Övertorneå. Även vid valet till Europaparlamentet

år 1995 hade väljarna möjlighet att avge en särskild personröst.

Motionerna

I två motioner, väckta under den allmänna motionstiden 1996, ifrågasätts

möjligheten till personval från principiella utgångspunkter.

I motion 1996/97:K212 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) hemställs att riksda-

gen beslutar att personval inte skall införas. Motionärerna hänvisar till

den försöksverksamhet som genomfördes vid kommunfullmäktigvalet 1994 och

vid valet till Europaparlamentet och anser att erfarenheterna vid dessa val

varit dåliga. Ingen, som inte annars skulle ha fått det, fick sitt mandat

genom personvalet till Europaparlamentet. Partival, som det svenska

valsystemet tidigare byggt på, är enligt motionärerna att föredra, eftersom

det stimulerat dialogen mellan väljare och valda. Varje vald politiker har

tvingats argumen-tera för partilinjen och har inte haft motiv att "smita

undan". Enligt motionä-rerna ökar detta den ömsesidiga kunskapen och

ansvarstagandet och underlät-tar för väljarna att lägga sin röst på den

politiska inriktning som bäst motsva-rar de egna värderingarna.

Personvalskampanjer med annat budskap än det kandidatens parti för till

torgs kan störa det politiska landskapet, heter det i motionen.

I motion 1996/97:K213 av Lena Sandlin m.fl. (s) begärs förslag till ett

svenskt valsystem där möjlighet att avge särskild personröst inte ingår,

vilket bl.a. innebär att 3 kap. 1 § RF måste ändras. Förutom att innebära

en in-skränkning av väljarnas valfrihet genom att den fria

nomineringsrätten av-skaffas har personvalssystemet, enligt motionärerna,

en annan mycket allvar-lig konsekvens, nämligen att partiernas ställning

ytterligare försvagas. Inter-nationella erfarenheter visar vidare att

kvinnor systematiskt missgynnas i ett system med starka personvalsinslag.

Motionärerna anser att erfarenheterna av personvalet i Sverige inte är

alltför positiva. Visserligen har relativt många kryssat för en kandidat,

men eftersom personrösterna ändå gått till de kända politikerna överst på

listorna har personvalet inte haft någon betydande effekt. Risken finns

att valsystemet kommer att förstärka det politiska miss-troende som börjat

etablera sig och också att valdeltagandet vid 1998 års val kommer att

sjunka drastiskt.

I motion 1996/97:K17 av Sten Andersson (m) begärs tillkännagivanden om vad

i motionen anförts om dels nödvändigheten av information om nackde-larna ur

demokratisk synvinkel med personalvalsinslag vid allmänna val (yrkande 1),

dels behovet av åtgärder i syfte att förhindra att sådana problem som

uppstått vid personval i andra länder uppstår i Sverige (yrkande 2).

Motionären ifrågasätter om personvalsinslag i valsystemet ökar tilltron

till politik och politiker. I många länder med personval är valdeltagandet

mycket lägre än i Sverige, anför motionären. Personval innebär inte heller

"renare" politiker; mycket grova oegentligheter har upptäckts bland

politiker i länder med personval. Personvalsinslag innebär också en risk

för att politiker kan bli bundna till sponsorer och att riksdagspolitiker,

i jakt på omval, prioriterar sin lokala valkrets på nationens bekostnad.

Motionären anser att det är av stor vikt att de negativa effekter

personvalsinslag haft, där personval förekommer, redan från början

motarbetas.

I motion 1996/97:A820 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi-

vande till regeringen om vad som i motionen anförs om personvalssystemets

utformning (yrkande 11). Det är en nödvändig, men inte tillräcklig,

förutsätt-ning för ett jämställt samhälle att kvinnor såväl som män har en

rimligt stor representation i beslutande församlingar, heter det i motionen

. En avgörande faktor för utformningen av personvalssystemet måste vara att

det inte miss-gynnar endera könet.

Fredrik Reinfeldt (m) anser i motion 1996/97:K20 att det redan i riksdagens

beslut om ny vallag tydligt bör markeras att den nytillträdda regeringen

efter valet 1998 har ett ansvar för att följa upp och utvärdera

personvalets genom-slag (yrkande 3).

I motion 1996/97:K603, väckt under den allmänna motionstiden 1996, be-gär

Inger Davidson m.fl. (kd) att regeringen gör en utvärdering av 1994 års

allmänna val när det gäller representationen i beslutande organ, bl.a. när

det gäller kön och ålder (yrkande 4). Motionärerna anser att kvinnors,

ungdomars och äldres möjligheter att delta i den demokratiska

beslutsprocessen måste förbättras. En utvärdering bör genomföras som

utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

Tidigare utskottsbehandling

Vid behandlingen av förslaget att föra in bestämmelsen om personröstning i

regeringsformen tillstyrkte konstitutionsutskottet förslaget med hänvisning

till att väljarna genom ett personvalsmoment i valsystemet får bättre

möjlig-het att påverka vilka personer som skall representera dem, vilket

borde kunna bidra till ett stigande intresse hos såväl politiker som

allmänheten inför en valrörelse (bet. 1993/94:KU44).

Utskottets bedömning

Genom partiöverenskommelsen hösten 1993 och den därpå följande ändring-en

av 3 kap. 1 § RF har ett ökat inslag av personval enligt den modifierade

danska modellen blivit en obligatorisk del av det svenska valsystemet. En

återgång till en ordning utan möjlighet till särskild personröstning är

inte möjlig utan en grundlagsändring.

Utskottet har tidigare uttalat att väljarna genom ett personvalsmoment i

valsystemet får bättre möjlighet att påverka vilka personer som skall repre

-sentera dem. Vid det första försök med personval som hållits i hela landet

, valet till Europaparlamentet, var också personrösternas genomslag stort.

Något mindre än hälften av de väljare som deltog i valet personröstade.

Hälften av de 22 ledamöterna valdes in på personröster. Dock skulle

samtliga som valdes på grund av personröster också annars ha blivit invalda

, då på grundval av sin placering på valsedlarna.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till 1 kap. 1 § och avstyrker

mo-tionerna K212 (s) och K213 (s), i vilka begärts förslag till valsystem

utan möjlighet att avge särskild personröst.

Utskottet delar inte heller den negativa syn på personval som kommer till

uttryck i motion K17 (m) och avstyrker därför yrkande 1 i motionen, vari

begärs information om nackdelarna med personvalsinslag.

Den centrala valmyndigheten, dvs. Riksskatteverket, gör efter varje val en

utvärdering. Enligt utskottets mening bör emellertid de första allmänna

valen med personvalsinslag i full skala utvärderas särskilt noga. Detta bör

ske i en form där det finns parlamentarisk representation. Ett viktigt

moment i utvär-deringen är att undersöka om personvalsinslaget i

valsystemet fyllt sitt tänkta syfte att ge väljarna bättre möjligheter att

påverka vilka som skall represente-ra dem. Dessutom bör konstateras om

personvalsmomenten haft effekter på urvalet av kandidater vad beträffar bl.

a. kön eller ålder. 8-procentsspärrens inverkan på personvalsgenomslaget

och frågan om huruvida ovidkommande ekonomiska faktorer påverkat utfallet

av valet är, som framgår nedan, ytterli-gare skäl för en fördjupad

uppföljning av 1998 års val. Vad utskottet här anfört om en utvärdering av

1998 års allmänna val bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna

. Motionerna K17 (m) yrkande 2, A820 (fp) yrkande 11, K20 (m) yrkande 3

och K603 (kd) yrkande 4 tillgodoses härmed och avstyrks därför.

Nivån på spärren för de särskilda personrösterna

Bakgrund

Avvägningen mellan partiernas och väljarnas inflytande på personurvalet var

föremål för särskilda överväganden inom Personvalskommittén, se betänkan-

det Ökat personval (SOU 1993:21). Kommittén enades efter ingående dis-

kussion om att en väl avvägd nivå på spärren för att de särskilda personrös

-terna skall beaktas vid utseende av kandidaterna torde ligga i intervallet

5-10 %. Anledningen till att en spärr anses behövas är att en kandidat som

fått ett mycket litet antal personröster inte skall kunna bryta den

rangordning som partiet gjort upp. Kommittén förespråkade en viss

försiktighet när det gällde att fastställa spärrnivån och lät den i ett

inledningsskede hellre ligga något högre än för lågt. Slutligen stannade

kommittén vid en nivå om 8 % av parti-ets röster i valkretsen vid

riksdagsval och vid 5 % vid kommunalvalen.

Vid de partiöverläggningar som följde på kommitténs betänkande diskute-

rades också nivån, och partierna enades om att följa kommitténs nivå vad

gäller riksdagsvalet 1998.

I proposition 1993/94:115, där förslag till grundlagsändring om personval

lades fram, angav den dåvarande regeringen att vid det första ordinarie

riks-dagsvalet skulle nivån ligga på 8 % av partiets röstetal, men vid

påföljande val borde den kunna sänkas. Riksdagen lämnade uttalandet utan

erinran (bet. 1993/94:KU44 och 1994/95:KU1).

Vid lagstiftningsärendet om valet till Europaparlamentet diskuterades

spärrnivån på nytt. I ärendet uttalades bl.a. att det för riksdagsvalets

del inte fanns anledning att frångå den spärrnivå som man vid

partiledaröverlägg-ningarna enats om (prop. 1994/95:154). Riksdagen lämnade

uttalandet utan erinran (bet. 1994/95:KU40).

Nomineringsrätts- och valkretskommittén hade i uppdrag att utvärdera de val

som genomförts med möjlighet att avge särskild personröst. Det visade sig

att genomslaget av personröstningen generellt sett var lågt. Kommittén

menade att det med hänsyn till förtroendet för personröstningen var viktigt

att väljarnas åsikter tilläts slå igenom i valresultatet. Den

intressekonflikt som föreligger mellan partiernas och väljarnas krav på

inflytande måste beaktas, men avvägningen borde ske så att väljarnas

förtroende för systemet upprätt-hålls och förstärks. Vidare uttalade

kommittén att de val med personröstning som dittills hållits indikerade att

nivån på spärren i vart fall borde närma sig den av Personvalskommittén

förespråkade lägsta nivån för en spärr, dvs. 5 %. Trots det anförda

föreslog kommittén ingen sänkning av nivån, utan fann att en sådan borde

anstå till dess personvalet prövats i full skala.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning är den av Personvalskommittén och Nomine-

ringsrätts- och valkretskommittén förespråkade försiktighetsprincipen en

lämplig väg att gå. Detta innebär enligt regeringen att spärrnivån i ett

inled-ningsskede sätts något högre för att, om så beslutas, senare kunna

justeras nedåt. De nivåer som partierna tidigt kommit överens om skall vara

desamma som nu föreslås. Spärren för att de särskilda personrösterna skall

beaktas föreslås i propositionen till minst 8 % av partiets röstetal vid

riksdagsval (18 kap. 38 §), till minst 5 % av partiets röstetal i

valkretsen, dock lägst 100 röster, vid val till landstingsfullmäktige (18

kap. 41 §) och till minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen, dock lägst

50 röster, vid val till kommunfull-mäktige (18 kap. 44 §). För valet till

Europaparlamentet föreslås spärrnivån vara minst 5 % av partiets röstetal i

landet (18 kap. 48 §), dvs. samma nivå som tillämpades vid 1995 års val.

För alla valen gäller att om flera kandidater får lika stora personliga

röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företrä-de.

Motionerna

I några motioner begärs att spärren vid riksdagsval bestäms till 5 % redan

nu.

I motion K20 av Fredrik Reinfeldt (m) hemställs att riksdagen beslutar att

sätta spärren för de särskilda personrösterna till 5 % av partiets röstetal

i valkretsen vid såväl riksdagsval som kommunalval (yrkande 1). Med en 5-

procentsspärr blir genomslaget för väljarnas preferenser större, påpekar mo

-tionären.

I motion 1996/97:22 vill Peter Eriksson m.fl. (mp) att riksdagen ändrar

förslaget till 18 kap. 38 § första stycket så att personligt röstetal skall

faststäl-las bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett

antal av minst 5 % av partiets röstetal i valkretsen (yrkande 1). Enligt

motionärerna tar rege-ringen ett betydande steg bakåt när det i

propositionen föreslås en höjning till 8 % för att personvalet skall få

genomslag i riksdagsvalen i stället för de 5 % som föreslås i andra val.

Erfarenheterna hittills har visat att genomslaget för personröstningen i de

försök som gjorts i Sverige har varit mycket begränsat och att partiernas

kontroll över vilka som blir valda lämnats i huvudsak in-takt. Risken med

regeringens förslag är enligt motionärerna att systemet med personval inte

kommer att ha någon reell innebörd för riksdagsvalet. Det riskerar i sin

tur att försvaga många väljares redan svaga tilltro till det demo-kratiska

systemet.

Även i motion 1996/97:K26 av Tomas Högström (m) hemställs att riksda-gen

beslutar att spärrnivån för de särskilda personrösterna vid riksdagsval

skall vara 5 %. Motionären anser att väljarnas inflytande måste få ett

bättre genomslag även på personurvalet. Enligt motionärens mening finns

heller inga skäl att ha olika spärrnivåer vid val till riksdagen och till

de kommunala församlingarna.

I motion 1996/97:K25 av Birgit Friggebo m.fl. (fp) begärs ett tillkännagi-

vande till regeringen om att personvalsspärren skall sänkas till 5 % vid de

efter 1998 kommande riksdagsvalen (yrkande 1). Motionärerna hänvisar till

att det i propositionen föreslås att spärren i enlighet med 1993 års

överens-kommelse till en början sätts till 8 % samt att det i den

proposition där för-slaget till grundlagsändring fördes fram uttalades att

spärren i 1998 års val skulle ligga på 8 %, men att den vid påföljande val

skulle kunna sänkas, ett uttalande som riksdagen lämnat utan erinran.

I motion 1996/97:K18 av Anders Björck m.fl. (m) begärs ett tillkännagivan-

de till regeringen om att 8-procentsspärrens inverkan på 1998 års personval

blir föremål för utvärdering (yrkande 3). Motionärerna erinrar om att den

spärrnivå på 8 % vid 1998 års val, som partierna enats om, kan komma att

justeras nedåt till nästa val.

Även i motion 1996/97:K24 av Ingbritt Irhammar och Rigmor Ahlstedt (båda c)

förordas en utvärdering av 1998 års val. Om det visar sig att en 8-

procentsspärr innebär att personvalsinslaget inte får tillräckligt

genomslag måste spärren ändras till 5 %, anför motionärerna och begär ett

tillkännagi-vande till regeringen om detta.

I motion 1996/97:K602 av Fredrik Reinfeldt (m) hemställs att riksdagen

beslutar om flexibla spärregler för personröstningen (yrkande 2). Enligt mo

-tionären skulle de olika partierna själva kunna få bestämma vilken nivå på

spärren, om ens någon, som det egna partiet vill använda sig av. Partier,

som gärna ser större väljarinflytande, kan få besluta att det partiets

väljare får personrösta utan spärrar, medan andra, som hellre ser större

inflytande för inre maktgrupper, kan välja att sätta en spärr.

I samma motion, yrkande 1, liksom i motion K20 av samme motionär (m),

yrkande 2, hemställs att Stockholms läns och Stockholms stads riksdagsval-

kretsar skall genomföra 1998 års personvalsröstning utan några spärregler.

I de två största partierna är det oftast flera ledamöter som blir invalda

och flera som har goda möjligheter att komma in, vilket leder till att

många konkurre-rar om personrösterna, anför motionären. I valkretsar där

fem eller fler leda-möter väljs in för ett parti blir det mycket svårt att

bli personvald. Skall per-sonvalet få resultat i de två

Stockholmsvalkretsarna bör därför spärren helt tas bort. Alla som väljs in

blir då personvalda och antalet personliga kryss styr i vilken ordning

kandidaterna blir invalda. Enligt motionären kan då väl ge-nomförda

personliga kampanjer bryta den rangordning som partierna fastställt och

möjliggöra inval av kandidater som annars inte skulle blivit invalda.

Utskottets bedömning

Vid partiöverläggningarna hösten 1993 enades partierna om att fastställa

nivån på spärren för att de särskilda personrösterna skall beaktas till 8 %

av partiets röster i valkretsen i riksdagsvalet 1998. Riksdagen har

tidigare ställt sig bakom förslaget. Riksdagen har också lämnat utan

erinran uttalandet i proposition 1993/94:115 att nivån borde kunna sänkas

vid de val som följer efter 1998 års val. Med hänvisning härtill

tillstyrker utskottet de föreslagna lagbestämmelserna om spärrnivåerna och

avstyrker motionerna K20 (m) yrkande 1, K22 (mp) yrkande 1 och K26 (m), i

vilka begärs att spärren vid riksdagsval bestäms till 5 % redan nu. Av

samma skäl avstyrks också motion K602 (m) yrkandena 1 och 2 och K20 (m)

yrkande 2, i vilka begärs flexibla spärregler respektive inga spärregler

vid riksdagsvalet i Stockholm i 1998 års val.

Som redan framgått vill utskottet förorda en fördjupad utvärdering av 1998

års val. En sådan utvärdering bör omfatta också 8-procentsspärrens inverkan

på personvalets genomslag. Motionerna K18 (m) yrkande 3 och K24 (c)

tillgodoses härigenom och avstyrks därför.

Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa resultatet av

utvärderingen genom att nu besluta att spärren skall sänkas till 5 % vid de

efter år 1998 kommande valen och avstyrker därför motion K25 (fp) yrkande 1

.

Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampanjer

Propositionen

I propositionen läggs inte fram något förslag till reglering av redovisning

av partiernas valfinansiering. Som skäl härför anför regeringen bl.a.

följande. Det finns i Sverige inga bestämmelser som särskilt reglerar hur

de politiska partierna skall redovisa hur de finansierat sin verksamhet vid

valen. Annan lagstiftning kring partiernas och kandidaternas ekonomi runt

valkampanjer är också mycket begränsad. Partierna är därför oförhindrade

att spendera de medel de önskar i samband med en sådan kampanj. De kan

också i princip fritt ta emot bidrag från olika bidragsgivare. Den

vanligaste formen av stöd är emellertid det statliga och kommunala

partistödet. De begränsningar som finns är i praktiken knutna till dem som

finns i partistödssystemet. Även om det inte finns någon tvingande

reglering på området finns det enligt regering-en en tradition och en

överenskommelse mellan partierna som innebär att partierna redovisar sina

intäkter och kostnader på riksplanet.

Regeringen hänvisar också till att Nomineringsrätts- och valkretskommit-tén

(SOU 1996:66) anfört att de utvärderingar som gjorts av valen med per-

sonröstning inte visat att några ovidkommande ekonomiska hänsyn avgjort vem

som utsetts. Kommittén menade att det saknades skäl att överväga någon

reglering.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det för närvarande saknas skäl att

föreslå någon reglering. Regeringen understryker dock att utvecklingen

skall följas mycket noga. Skulle det visa sig att ovidkommande ekonomiska

fakto-rer påverkar utfallet av valet avser regeringen att återkomma i

frågan.

Avslutningsvis framhåller regeringen vikten av den frivilliga regleringen

och att det i den tas fram enhetliga riktlinjer för hur den öppna

redovisningen skall komma till stånd. Ansvaret för detta måste åvila

partierna, heter det i propositionen.

Motionerna

I motion 1996/97:N254 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) begärs att riksdagen

beslutar att regeringen skall tillsätta en utredning om sponsring av

riksdags-kandidater (yrkande 3). Motionärerna anser att frågan om vilka

regler som skall gälla för sponsring i det framtida personvalssystemet noga

bör utredas i tid före nästa val.

Vänsterpartiet hemställer i motion 1996/97:K19 att riksdagen hos regering-

en begär förslag om regler för redovisning av valfinansiering för person-

valskampanjer. Vänsterpartiet anser inte att det är tillräckligt med ett

frivilligt system för redovisning. Partiet pekar också på att en

fullständig och öppen redovisning av finansieringen av personvalskampanjer

kan vara väsentlig vid en utvärdering av effekterna av personval.

Exempelvis kan frågan om i vilken utsträckning och av vem kvinnor och män

får bidrag till sina kampanjer vara intressant, heter det i motionen.

I motion K22 (mp) begärs förslag från regeringen om dels reglering av par-

tiernas valfinansiering i syfte att garantera medborgarnas insyn i

partiernas och kandidaternas ekonomiska förhållanden (yrkande 2), dels

reglering om ekonomiska begränsningar för valkampanjerna (yrkande 3).

Motionärerna understryker konstitutionsutskottets tidigare uttalande att

det finns ett starkt behov av att få en öppen redovisning av kampanjmedel

vid ett ökat inslag av personval. Vidare menar motionärerna att det är

rimligt och lämpligt att i samband med personval sätta ekonomiska gränser

för valkampanjerna. Utan en sådan reglering finns det uppenbara risker att

ekonomi och knytning till en viss bidragsgivare blir alltför stor.

Enligt motionärerna i motion K25 (fp) har de senaste årens osunda hante-

ring av allmänna medel kraftigt försämrat medborgarnas tilltro till

politikers ekonomiska förhållanden och transaktioner. Att i ett sådant läge

låta sig nöja med att följa utvecklingen, som regeringen förordar i

propositionen, är inte tillräckligt. Motionärerna drar den motsatta

slutsatsen och menar att klara och tydliga spelregler för finansiering av

personvalskampanjer behövs och hem-ställer att detta ges regeringen till

känna (yrkande 3).

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om en offentlig redovisning av de politiska partiernas finansiering

har behandlats av riksdagen vid åtskilliga tidigare tillfällen - första

gången redan under 1930-talet. Våren 1964 uttalade riksdagen att frågan i

första hand borde lösas genom frivilliga överenskommelser mellan partierna

(bet. 1LU 1964:19). Mot bakgrund av att några sådana överenskommelser inte

kommit till stånd förklarade riksdagen år 1973 i ett tillkännagivande till

regeringen att tiden var mogen för förnyade överväganden om lagstiftning i

ämnet. I sitt av riksdagen godkända betänkande (KU 1973:41) framhöll

konstitutionsutskottet att frågan emellertid fordrade ingående överväganden

av principiell och praktisk natur. Utskottet fortsatte:

Mot tanken att genom lagstiftning ålägga partierna att offentligt redovisa

olika juridiska personer som bidragsgivare har anförts att en redovisnings-

skyldighet lätt skulle kunna komma i konflikt med valhemligheten. Enligt

utskottet är det en självklar förutsättning för en lagstiftning på detta

område att valhemligheten inte äventyras.

Exempel från andra länder där partierna i lag ålagts redovisningsskyldighet

för sina inkomster visar att det är svårt att utforma lagregler i ämnet som

inte kan kringgås. En lagreglering som i praktiken lätt kan sättas åt sidan

är själv-fallet av föga värde.

Allmän enighet råder i vårt land om att det ur demokratisk synpunkt är an-

geläget att de politiska partierna själva får besluta om sin organisation

och sina inre arbetsförhållanden. Detta måste beaktas vid prövning av

frågan om en lagstadgad redovisningsskyldighet för partierna bör införas.

I en motion vid riksmötet 1979/80 föreslogs att riksdagen på nytt skulle an

-hålla hos regeringen om utredning och förslag om öppen redovisning av de

politiska partiernas finansiering. Utskottet konstaterade då att ett

uttalande av den innebörd som föreslogs i motionen gjordes år 1973 och att

något nytt uttalande därför inte var erforderligt (bet. KU 1979/80:22).

Med hänvisning till att riksdagen i skrivelser till regeringen 1964 och

1973 uttalat sig för att de politiska partierna fortlöpande skulle redovisa

sin finan-siering på ett öppet och enhetligt sätt träffade de då fem

riksdagspartierna inför statsrådet Petri en skriftlig överenskommelse i

redovisningsfrågan. Överenskommelsen, som undertecknades den 19 december

1980, innebär bl.a. följande. Varje riksorganisation skall årligen lämna de

övriga riksorgani-sationerna en offentlig redovisning av sina inkomster och

utgifter under när-mast föregående kalenderår. Redovisningen skall avfattas

enligt ett formulär. Riksorganisationerna skall hålla sina årsbokslut

tillgängliga för alla som vill ta del av dem. Riksorganisationerna åtar sig

också att verka för att partiernas regionala organisationer, ungdomsförbund

och kvinnoförbund visar samma öppenhet.

Vid införandet av lagen om val till Europaparlamentet behandlade utskottet

en motion om åtgärder mot oönskade effekter på personvalsinslaget vad

gällde finansieringen av valkampanjer (bet. 1994/95:KU40 s. 15). Utskottet

underströk starkt behovet av största möjliga öppenhet i fråga om

redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av personval. Inför valet

till Europapar-lamentet var det enligt utskottets mening knappast möjligt

att införa någon formell redovisningsskyldighet. Utskottet ville heller

inte vid den aktuella tidpunkten ta ställning till om en sådan formell

redovisningsskyldighet över huvud taget borde införas. Utskottet utgick

dock från att de som kandiderar i val och personligen tar emot bidrag för

sina kampanjer är medvetna om be-hovet av att öppet redovisa sådana bidrag.

De erfarenheter som vinns vid valet till Europaparlamentet kan senare ligga

till grund för vidare övervägan-den, ansåg utskottet. Enligt utskottets

uppfattning borde noga övervägas vilka åtgärder som kunde och borde vidtas

för att åstadkomma den eftersträvade öppenheten. Den då aktuella motionen

avstyrktes därmed.

Utskottets bedömning

Såsom anförs i propositionen har inte de utvärderingar som gjorts av valen

med personröstning visat att några ovidkommande ekonomiska hänsyn av-gjort

vem som utsetts. Regeringen understryker dock att utvecklingen skall följas

mycket noga. Skulle det visa sig att ovidkommande ekonomiska fakto-rer

påverkar utfallet av valet avser regeringen att återkomma i frågan om en

reglering av redovisningen av partiernas valfinansiering.

När det gäller de politiska partiernas finansiering finns såsom ovan redovi

-sats en skriftlig överenskommelse mellan riksdagspartierna om att redovisa

sin finansiering på ett öppet och enhetligt sätt. Enligt utskottets mening

är en frivillig överenskommelse att föredra framför en lagstadgad

redovisnings-skyldighet. Som framgått av exempel från andra länder där

partierna i lag ålagts redovisningsskyldighet är det svårt att utforma

lagregler som inte kan kringgås.

Partierna kan emellertid inte ta ansvar för hur enskilda kandidater lägger

upp sina personliga valkampanjer. Enligt regeringen bör detta inte

förhindra partierna att utforma generella rekommendationer om förfarandet.

Utskottet instämmer häri. I detta sammanhang vill utskottet också framhålla

att det svenska valsystemet, trots ett ökat personvalsinslag, även i

fortsättningen kommer att bygga på att röstningen i första hand sker på ett

parti. Det torde därmed bli mindre intressant för utomstående att med

ekonomiska bidrag försöka påverka enskilda kandidater än vad som är fallet

i länder med mer utpräglat personval.

Utskottet vill emellertid återigen understryka att utvecklingen måste

följas noga. Utskottet har också i det föregående uttalat sig för en

fördjupad utvär-dering av 1998 års val. Den bör också gälla frågan om

huruvida ovidkom-mande ekonomiska faktorer påverkat valet. Med hänvisning

till det anförda avstyrks motionerna N254 (mp) yrkande 3, K19 (v), K22 (mp)

yrkandena 2 och 3 och K25 (fp) yrkande 3.

Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§

Propositionen

I förslaget till 1 kap. 2 § anges att rösträtt vid val till riksdagen har

svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är bosatta i

landet eller någon gång har varit folkbokförda här. Paragrafen har ingen

motsvarig-het i den nuvarande vallagen. Stadgandet utgör endast en erinran

om vad som slagits fast i 3 kap. 2 § RF.

I 1 kap. 3 § första stycket erinras om vad som enligt 4 kap. 2-4 §§ kommu-

nallagen gäller för rösträtt i val till kommunfullmäktige och

landstingsfull-mäktige. Rösträtt har den som fyller 18 år senast på

valdagen och är folkbok-förd inom landstinget respektive i kommunen.

Genom stadgandet i 3 § andra stycket genomförs EG-direktiv 94/80/EG som

föreskriver rätt för unionsmedborgare bosatta i en annan medlemsstat att

där rösta i kommunala val. Reglerna innebär att det nuvarande kravet på tre

års folkbokföring för att utlänningar skall ha rätt att rösta i kommunalval

tas bort för unionsmedborgare. Enligt propositionen bör den vidgade

rösträtten omfatta även de nordiska medborgare, som inte är

unionsmedborgare - dvs. medborgare i Norge och Island - men som är bosatta

i Sverige. Regeringen hänvisar till att motsvarande bestämmelser finns i

Danmark och Finland och att Norge har för avsikt att införa sådana regler

samt till att det inom Norden finns en gemensam bas vad gäller språk och

samhällsstruktur.

Vad gäller övriga i Sverige bosatta personer bör enligt regeringens be-

dömning treårsregeln ligga fast. Treårsperioden föreslås dock räknas från

valdagen i stället för från den 1 november tre år närmast före valdagen.

Detta kommer till uttryck i 3 § tredje stycket.

I 1 kap. 6 och 7 §§ anges vilka som är valbara i val till riksdagen

respektive de kommunala valen. Bestämmelserna saknar motsvarighet i den

nuvarande vallagen och erinrar om vad som är reglerat i regeringsformen och

kommu-nallagen. Valbar är den som har rösträtt i ett val. I 1 kap. 8 §

anges vem som är valbar som företrädare i Europaparlamentet. Bestämmelserna

motsvarar 7 § i den nuvarande lagen om val till Europaparlamentet.

Motionerna

I motion 1996/97:K23 av Peter Weibull Bernström (m) begärs ett tillkännagi-

vande till regeringen om att rösträtt till riksdagen måste tillkomma alla

svenska medborgare, oavsett om de varit bosatta i Sverige eller inte.

Enligt motionären bör det slås fast i vallagen att en svensk medborgare

alltid har rätt att utöva sin rösträtt till riksdagen och att han eller hon

inte kan förlora sin rösträtt (yrkande 2).

I motion 1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) hemställs att riksdagen

beslutar om rösträtt till riksdagen för invånare med utländskt

medborgarskap (yrkande 4). Yrkandet är ett gammalt vänsterpartikrav, som nu

är aktuellare än någonsin, anför motionärerna. Om invandrarna fick sådan

rösträtt skulle det öka intresset för politik hos dessa grupper och göra de

politiska partierna mer benägna att lyssna på invandrargruppernas krav och

förslag.

I två mp-motioner framförs kritik mot att olika rösträttsregler skall gälla

för invandrare från länder inom EU och andra invandrare. I motion 1996/97:

K604 begär Yvonne Ruwaida (mp) ett tillkännagivande till regering-en om att

alla invandrare skall få rösträtt till kommunal- och landstingsval, tillika

rätt att kandidera efter att ha varit skrivna i Sverige i ett år.

Motionären vill dessutom ge alla invandrare motsvarande rättigheter

beträffande riks-dagsval. Motionärerna i motion K22 (mp) vill att förslaget

till 1 kap. 3 § i vallagen ändras så att alla, oavsett nationalitet, som

fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i landet har rösträtt

vid val till landstings- och kommunfullmäktige (yrkande 4). Enligt

motionärerna finns det inga sakliga skäl att göra skillnad mellan olika

grupper av invandrare när det gäller rösträt-ten.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner om rösträtt för invandrare i riksdagsval har behandlats tidigare

av utskottet, senast i betänkande 1995/96:KU6. Yrkanden med den innebörden

har avstyrkts av utskottet med hänvisning till att de utredningar som under

-sökt sambandet mellan rösträtt och medborgarskap, 1983 års rösträttskommit

-té och Medborgarskapskommittén (A 1985:01), inte föranlett någon åtgärd i

detta hänseende från regeringen. Utskottet har vidare hänvisat till att

rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare och att

möjligheten för invandrare att erhålla svenskt medborgarskap successivt

underlättats genom lagstiftningen om naturalisation.

Även frågan om utvidgad rösträtt för utlandssvenskar har behandlats tidi-

gare av riksdagen. Hösten 1994 behandlade utskottet en motion (m), i vilken

det begärdes att alla utanför Sverige bosatta svenskar skulle få rösträtt

så snart de uppnått 18 års ålder, utan undantag eller andra särskilda

kvalifikatio-ner. Motionen avstyrktes av utskottet med hänvisning till den

då pågående beredningen av 1993 års vallagskommittés förslag. Riksdagen

följde utskott-tet.

En parlamentarisk kommitté (In 1997:04) har nyligen tillsatts med uppdrag

att se över lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap samt utreda vissa

speciella frågeställningar som rör medborgarskapslagstiftningen (dir. 1997:

5). Kommittén skall också överväga åtgärder som kan stärka det svenska med-

borgarskapets status. Vidare skall kommittén överväga vilka åtgärder som

kan vidtas för att underlätta för statslösa, barn som föds i Sverige av

utländ-ska föräldrar och invandrare som har svårt att styrka sin identitet

att bli svenska medborgare.

Utskottets bedömning

När det gäller frågan om rösträtt för invandrare i riksdagsval vidhåller

utskot-tet sin tidigare inställning. Utskottet kan alltså inte ställa sig

bakom krav som syftar till att bryta sambandet mellan svenskt medborgarskap

och rösträtt i riksdagsval. Kommittén (In 1997:04) har bl.a. i uppdrag att

lägga fram för-slag som ytterligare underlättar för invandrare att erhålla

svenskt medborgar-skap. Med hänvisning härtill avstyrks motionerna K604 (

mp), delvis, och A434 (v) yrkande 4.

Genom förslaget till 1 kap. 3 § genomförs det EG-direktiv som ger vidgad

rätt för unionsmedborgare bosatta i Sverige att rösta i landstings- och kom

-munfullmäktigval. EG-direktivet ger också svenska medborgare bosatta i ett

EU-land rätt att rösta i kommunalval på samma villkor som den statens egna

medborgare. Reglerna är ett exempel på tillämpningen av principen om jäm-

likhet mellan och lika behandling av en medlemsstats medborgare och med-

borgare i andra medlemsstater och en följd av den rätt att röra sig fritt

och uppehålla sig som föreskrivs i artikel 8 a i Romfördraget. Utskottet

delar inte uppfattningen i motionerna K604 (mp), delvis, och K22 (mp)

yrkande 4 att reglerna bör omfatta alla i Sverige bosatta invandrare,

oavsett om de omfattas av direktivet eller inte. Utskottet tillstyrker 1

kap. 3 § andra stycket lagförsla-get, såvitt nu är i fråga och avstyrker de

aktuella mp-motionerna.

Utskottet ser inget skäl att frångå kravet på att svenska medborgare åtmins

-tone skall ha den anknytningen till Sverige att de någon gång varit

folkbok-förda i landet för att få rösträtt och avstyrker därför motion K23

(m) yrkande 2.

Utskottet tillstyrker förslaget till 1 kap. 2 § i här aktuell del, i vilken

erinras om vad som i 3 kap. 2 § RF slagits fast om rösträtt vid riksdagsval

.

Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§

Propositionen

Propositionens förslag innebär som ovan framgått ingen ändring av nuvaran-

de regler. I 1 kap. 2 och 3 §§ hänvisas till bestämmelserna i

regeringsformen och kommunallagen.

Bakgrund till nuvarande bestämmelser

Rösträttsåldern sänktes, liksom den civilrättsliga myndighetsåldern, från

21 till 20 år 1969. Genom 1974 års regeringsform sänktes rösträttsåldern

ytterli-gare till nuvarande 18 år. Som skäl framhölls bl.a. (prop. 1973:90

s. 162 f.) att samhällsutvecklingen fört med sig att ungdomen i allmänhet

hade större insikter i sociala, politiska och ekonomiska frågor än tidigare

och att en sänkning av rösträttsåldern borde kunna medverka till att rikta

ungdomens intresse i samhällsfrågor till den politiska aktivitet som hade

den representa-tiva demokratin och dess olika organ som bas. Det ansågs

samtidigt värdefullt att bevara sambandet mellan rösträttsåldern och

myndighetsåldern, som sänktes till 18 år genom en ändring i föräldrabalken

1974.

Motionerna

Tre motioner - 1996/97:K207 av Marie Wilén (c), 1996/97:Kr257 av Mari-anne

Samuelsson m.fl. (mp), yrkande 17 och K22 (mp), yrkande 5 - tar upp frågan

om en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. I motion K207 begärs en

utredning med uppgift att ta fram ett förslag till sänkt rösträttsålder i

samtliga val, medan det i motion K22 yrkas beslut om en sådan ändring i

regerings-formen och gällande följdlagstiftning att rösträttsåldern sänks

till 16 år vid val till riksdagen, landsting och kommunfullmäktige. I

motion Kr257 hem-ställs att riksdagen beslutar att rösträtts- och

valbarhetsåldern sänks till 16 år i kommun- och landstingsval fr.o.m. 1998

års val.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade motioner om sänkning av rösträttsåldern till 16 år

senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1995/96:KU6. Utskottet ansåg

inte att det fanns skäl att sänka rösträttsåldern under den ålder som nu

gäller för rösträtt och i civilrättsligt avseende.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och avstyrker motionerna K207

(c), Kr257 (mp) yrkande 17 och K22 (mp) yrkande 5. Förslaget till 1 kap. 2

och 3 §§ tillstyrks vad avser rösträttsåldern.

Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 §

Gällande bestämmelser

Ordinarie val till riksdagen förrättas enligt 3 kap. 3 § regeringsformen i

dess lydelse fr.o.m. 1995 vart fjärde år. I riksdagsordningen (1 kap. 1 §)

föreskrivs att sådana val hålls i september. Närmare bestämmelser om

tidpunkten finns i den nuvarande vallagen.

Propositionen

Bestämmelserna i propositionens förslag om när val skall hållas motsvarar

den nuvarande vallagens bestämmelser och innefattar också en erinran om vad

som gäller enligt regeringsformen och kommunallagen.

Ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till landstings- och kommun-

fullmäktige skall hållas samma dag. Valdag skall vara den tredje söndagen i

september, 1 kap. 10 § första stycket. I paragrafens andra stycke erinras

om att de nu nämnda valen skall hållas vart fjärde år.

Motionerna

Tre motioner tar upp frågan om skilda valdagar för riksdags- och kommunal-

val. I motionerna 1996/97:K202 av Carl Bildt m.fl. (m), yrkande 8 och K18 (

m) yrkande 1 begärs en utredning om förutsättningarna för en återgång till

ett valsystem med skilda valdagar för riksdags- och kommunalval. Med skil-

da valdagar skulle de kommunala frågorna - och de kommunala politikerna -

uppmärksammas bättre och därmed ges mer rättvist utrymme i den allmänna

debatten, anför motionärerna. Även Miljöpartiet anser att kommunalvalen i

dag hamnar i skuggan av riksdagsvalet och begär i motion K22 (mp) förslag

till sådan ändring i vallagen att skilda valår införs för riksdags- och

kommu-nalval (yrkande 10).

I motion 1996/97:K536 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c), yrkande 2, begärs ett

tillkännagivande till regeringen om att valdagen bör flyttas till våren. I

samband med att riksdagen beslutade om kalenderårsbudget borde riksdagen

även ha tagit ställning för att flytta valdagen till våren, anför

motionärerna. Det nu gällande systemet innebär att valrörelse och

budgetarbete kommer att sammanfalla, vilket motionärerna menar är olyckligt

. De pekar också på att den tillträdande regeringen vid ett regeringsskifte

i princip kommer att tving-as överta den tidigare regeringens budget under

det första året vid makten.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade ett motionsyrkande (mp) om skilda valdagar vid val

till riksdagen respektive regionala och lokala församlingar senast i sitt

av riksda-gen godkända betänkande 1995/96:KU6. Utskottet hänvisade till att

vid överläggningar mellan riksdagspartierna överenskommelse träffats om för

-längning av valperioderna för riksdag, landsting och kommuner utan föränd-

ringar i fråga om den gemensamma valdagen. Mot den bakgrunden avstyrkte

utskottet det då aktuella motionsyrkandet.

Folkstyrelsekommittén, som bl.a. hade i uppgift att överväga hur riksda-

gens arbetsformer skulle kunna effektiviseras, bedömde att

kalenderårsbudget förutsatte att de allmänna valen måste flyttas till våren

. Kommittén fann så stora nackdelar med vårval att dess slutsats blev att

det nuvarande budgetåret borde behållas (SOU 1987:6 s. 206).

Riksdagsutredningen föreslog i samband med överlämnandet av sitt prin-

cipbetänkande i juni 1993 att tidpunkten för riksdagsval skulle

tidigareläggas. De författningsöverläggningar som hölls hösten 1993 mellan

företrädare för riksdagspartierna ledde inte till någon överenskommelse om

att ändra tid-punkten för allmänna val. Riksdagsutredningen ansåg sig

därför i sitt slutliga förslag om statens budgetår böra utgå från att

valdagen skulle vara oföränd-rad.

Ett motionsförslag (c) om att förlägga riksdagsvalen till våren avstyrktes

i betänkande 1994/95:KU40. Utskottet hänvisade till att Riksdagsutredningen

utgått från oförändrad valdag som en konsekvens av författningsöverlägg-

ningarna och avstyrkte motionen. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning

De överläggningar mellan riksdagspartierna som ägde rum hösten 1993 ledde

inte till någon överenskommelse om att ändra tidpunkten för de allmänna

valen vare sig när det gäller gemensam valdag för riksdags- och kommunal-

val eller en flyttning av de allmänna valen till våren.

Utskottet tillstyrker förslaget till 1 kap. 10 § första stycket första

meningen om att ordinarie val till riksdagen och ordinarie val till

landstings- och kom-munfullmäktige skall hållas samma dag och avstyrker

motionerna K202 (m) yrkande 8, K18 (m) yrkande 1 och K22 (mp) yrkande 10.

Utskottet tillstyrker också propositionens förslag att valdag skall vara

den tredje söndagen i september (1 kap. 10 § första stycket andra meningen)

och avstyrker motion K536 (c) yrkande 2.

Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap.

Propositionen

För val till riksdagen är landet indelat i valkretsar. Valkretsarna är för

närva-rande 29 och överensstämmer i princip med länsindelningen. I 2 kap. 2

§ lagförslaget finns bestämmelsen om valkretsindelningen vid riksdagsvalen.

Den motsvarar 2 kap. 1 § i den nuvarande vallagen, förutom att den innehål-

ler en uppräkning av samtliga valkretsar.

Motionerna

I motion K23 (m) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att en ny

trettionde valkrets bör inrättas för svenska medborgare som inte är bosatta

i Sverige (yrkande 1). Den nya valkretsen skall gälla val till riksdagen

och skall, tillsammans med övriga 29 valkretsar, utgöra en gemensam

valkrets för val till Europaparlamentet. Motionären anser att det är fel

att de utlandsboen-des röster enligt nuvarande system räknas i det

valdistrikt där de var folkbok-förda vid utflyttningen och hänvisar bl.a.

till att andra länder, t.ex. Frankrike, har delegater i sina demokratiska

församlingar som representerar utomlands boende medborgare.

Enligt motionärerna i motion K18 (m) bör regeringen överväga om och i så

fall på vilket sätt den aviserade länssammanslagningen i Västsverige kan

komma att påverka nuvarande valkretsindelning (yrkande 4). Motionärerna

utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa hur utvecklingen mot

en förändrad regional samhällsorganisation inverkar på den nuvarande val-

kretsindelningen och förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen

om det visar sig att reformerna har en negativ påverkan på

valkretsindelningen.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om en egen valkrets för utlandssvenskar väcktes i en motion (m)

behandlades av utskottet våren 1995 i betänkande 1994/95:KU40. Utskottet

förklarade sig inte dela den då aktuella motionärens uppfattning om

fördelar-na med en valkrets för utlandssvenskar och avstyrkte motionen.

Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning

Regeringen har nyligen lagt fram proposition 1996/97:108 om ändrad läns-

indelning och försöksverksamhet i Västsverige. I propositionen föreslås bl.

a. en ändring av vallagens bestämmelse om riksdagsvalkretsar. Förutom ändra

-de benämningar på valkretsarna överflyttas Habo och Mullsjö kommuner på

egen begäran till Jönköpings läns valkrets. Enligt propositionen framstår

den föreslagna förändringen som så begränsad till omfattningen att det

förefaller osannolikt att den skulle påverka möjligheten till ett

proportionellt valresultat i förhållande till dagens valkretsutformning.

Utskottet avstyrker motion K18 (m) yrkande 4 med hänvisning härtill.

Utskottet vidhåller sin inställning att någon särskild valkrets för utlands

-svenskar inte bör inrättas. Propositionens förslag till 2 kap. 2 §

tillstyrks och motion K23 (m) yrkande 1 avstyrks.

Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och

småpartispärr, 3 kap. och 18 kap.

Gällande ordning

För val av landstingsledamöter indelas landstingen i valkretsar. För val av

kommunfullmäktige gäller att kommunerna skall delas in i valkretsar, om det

finns fler än 24 000 röstberättigade invånare i kommunen eller det skall

utses minst 51 fullmäktige för kommunen. Kommunen får också delas in i

valkret-sar, om det finns fler än 6 000 röstberättigade i kommunen.

Ett helt proportionellt valsystem innebär bl.a. att, sedan de fasta

valkrets-mandaten fördelats, avvikelser från ett proportionellt rättvisande

resultat korrigeras med hjälp av utjämningsmandat. Principen om fullständig

propor-tionalitet genombryts av den s.k. småpartispärren. För val till

landstingsfull-mäktige infördes ett helt proportionellt system vid valet år

1976. För fördel-ningen av mandaten i landstingsfullmäktige har spärren

satts till 3 % av rös-terna i hela landstinget.

Mandaten i landstingsfullmäktige utgörs av fasta valkretsmandat och ut-

jämningsmandat.

Fördelningen av mandaten i kommunfullmäktige sker för varje valkrets

proportionellt med den jämkade uddatalsmetoden. Något utjämningsförfaran-de

mellan valkretsar förekommer inte. Någon särskild småpartispärr före-kommer

inte heller.

Utredningsarbete

Frågan om att införa ett mer proportionellt system också för val till

kommun-fullmäktige har utretts flera gånger utan att det lett till

lagstiftning. Senast övervägdes frågan av 1993 års vallagskommitté.

Kommittén kunde inte enas i frågan och detta hade sin orsak i olika synsätt

på behovet av att komplettera ett kommunproportionellt system med

småpartispärr och delade meningar om det angelägna i att ha likartade

system för val till landstings- och kommun-fullmäktige. Kommittén valde

därför att avstå från att lägga fram ett förslag.

Propositionen

Propositionens förslag innebär inte någon ändring av gällande ordning. Re-

geringen anser mot bakgrund av att 1993 års vallagskommitté inte kunde enas

i frågan att det inte nu skall införas några regler om utjämningsmandat

eller småpartispärr för val till kommunfullmäktige i den nya vallagen.

Bestämmel-ser om den kommunala valkretsindelningen finns i 2 kap. 3-12 §§.

Bestäm-melser om utjämningsmandat och småpartispärr i landstingsval finns i

3 kap. 4-6 §§ och 18 kap. 24-29 §§.

Motionerna

I motion K22 (mp) föreslås att riksdagen beslutar ändra förslaget till

vallag så att möjligheten för kommunerna att indela kommunen i valkretsar

avskaffas (yrkande 7). Enligt motionärerna leder valkretssystemet på

kommunnivå till att man får en bristande överensstämmelse mellan

valresultatet och fördel-ningen av mandaten. I samma motion begärs också

att småpartispärren till landstingsvalen sänks till 1 % (yrkande 6, delvis)

. Det nuvarande systemet har skyddat gamla och trötta partier och hindrat

en nödvändig förnyelse i parlamenten, heter det i motionen.

I motion K25 (fp) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att

införan-de av utjämningsmandat i kommunfullmäktigvalen och fastställande av

per-sonligt röstetal i flera valkretsar bör bli föremål för förnyad

beredning (yrkande 2). Enligt motionärerna är den bristande

proportionaliteten i valen till kommunfullmäktige i de valkretsindelade

kommunerna besvärande och bör få en snar lösning. Det är inte rimligt med

en ordning som medför att vissa partier får "betala" mycket mer för sina

mandat än andra. Enligt motio-närernas uppfattning bör valsystemet

modifieras antingen genom att indelning av medelstora kommuner i flera

valkretsar undviks eller - hellre - genom att utjämningsmandat införs. I

samband med den förnyade beredningen bör också en översyn göras av

konsekvenserna i kommuner som har flera valkret-sar av reglerna i 18 kap.

44 § andra stycket i förslaget till ny vallag. Dessa regler innebär att

personligt röstetal skall fastställas för en kandidat som har fått minst 5

% av partiets röstetal i valkretsen. Den nu föreslagna regleringen kan

enligt motionärerna innebära att en kandidat som fått färre personröster i

hela kommunen jämfört med en annan, ändå kan bli invald före den senare i

lägen där den förstnämndes personröster är koncentrerade till en valkrets

och den andres mer jämnt fördelade i kommunen.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet behandlade motioner om valkretsindelning och utjämningsmandat vid

kommunala val senast våren 1995. Utskottet avstyrkte motionerna med

hänvisning till 1993 års valkommittés då pågående överväganden (1994/95:

KU40). Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att det inte nu bör införas några

regler om utjämningsmandat eller småpartispärr vid kommunfullmäktigval i

den nya vallagen och avstyrker alltså motion K25 (fp) yrkande 2. Utskottet

tillstyrker bestämmelserna om kommunal valkretsindelning i 2 kap. 3-12 §§

och av-styrker motion K22 (mp) yrkande 7.

Enligt utskottets mening bör den nuvarande 3-procentsspärren i landstings-

valen behållas. En spärrnivå på 1 % som föreslås i motion K22 (mp) skulle

inte fylla syftet att motverka partisplittring. Utskottet tillstyrker

förslaget till 18 kap. 24 § och avstyrker motionen (yrkande 6, delvis).

Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap.

Nuvarande bestämmelser med bakgrund

Enligt 3 kap. 1 § RF består riksdagen av en kammare med 349 ledamöter.

Författningsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1963:17) Sveriges

statsskick att vid övergång till enkammarriksdag antalet ledamöter i riksda

-gen skulle reduceras från dåvarande 383 till 290. Enligt utredningens

mening skulle man då trots reduktionen få lika fullständig representation

som man hade i andra jämförbara länder. Vid remissbehandlingen av

utredningens förslag var meningarna starkt delade om det lämpliga antalet

ledamöter.

Grundlagberedningen ansåg i sitt betänkande (SOU 1967:26) Partiell för-

fattningsreform att det fanns anledning att gå fram med försiktighet om man

ville begränsa antalet ledamöter i en enkammarriksdag. Enligt beredningen

skulle en begränsning sannolikt gå ut framför allt över glesbygdernas repre

-sentation. Vid en avvägning mellan de skilda synpunkter som framförts kom

beredningen för sin del till uppfattningen att enkammarriksdagen borde

bestå av 350 ledamöter.

Frågan om den nya riksdagens ledamotsantal blev föremål för en omfattan-de

debatt. Konstitutionsutskottet (KU 1968:20) konstaterade att det även inom

utskottet funnits delade meningar, men att flertalet ledamöter funnit sig

böra godta den kompromiss som träffats av Grundlagberedningens majoritet.

I Grundlagberedningens betänkande (SOU 1970:17) Ersättare för riksdags-

ledamöterna väcktes tanken att ett införande av ett ersättarsystem borde

kombineras med en sänkning av riksdagens ledamotsantal. Beredningen fann

dock att det angelägna i en nära och levande kontakt mellan väljare och

valda bjöd till försiktighet inför tanken att minska ledamotsantalet.

Föredragande statsrådet anförde i samband med förslaget om införande av

ersättare (prop. 1972:66) att det enligt hans mening inte fanns anledning

att koppla samman ersättarfrågan med den större frågan om lämpligt antal

riks-dagsledamöter. Han tillfogade att den senare frågan varken kunde eller

borde bedömas uteslutande eller ens huvudsakligen under hänsynstagande till

ar-betsförhållandena i riksdagen. Andra faktorer, som t.ex. hänsynen till

möjlig-heterna att bereda olika landsdelar allsidig representation i

riksdagen måste enligt föredragande statsrådet väga tyngre. Utskottet (KU

1972:30) kunde för sin del ansluta sig till denna ståndpunkt. Enligt

utskottets mening borde där-för inte frågan om riksdagens ledamotsantal tas

upp till prövning i det sam-manhanget.

Antalet ledamöter i riksdagen ändrades vid antagandet av 1974 års rege-

ringsform till 349.

Folkstyrelsekommittén ansåg i betänkandet (SOU 1987:6) Folkstyrelsens

villkor att antalet ledamöter i riksdagen inte gärna kunde minskas om man

ville behålla en rimlig representation även för de rena glesbygdsområdena.

Propositionen

Bestämmelser om mandaten i riksdagen har tagits in i 3 kap. 1-3 §§ lagför-

slaget och innebär ingen ändring i sak. I 1 § erinras om innehållet i 3 kap

. 1 och 6 §§ regeringsformen. 2 och 3 §§ motsvarar bestämmelser i den

nuvaran-de vallagen.

Motionerna

I två motioner föreslås att antalet riksdagsledamöter minskas.

Fredrik Reinfeldt (m) hemställer i motion 1996/97:K201 att riksdagen be-

slutar halvera antalet riksdagsledamöter till 175 (yrkande 1). Det skulle

enligt motionären ställa större krav på varje enskild ledamot att ha en

bättre hel-hetsuppfattning om politiken och det skulle bli lättare för det

lägre antalet ledamöter att få utrymme i medierna. Besparingen till följd

av en halvering av ledamotsantalet kan enligt motionären beräknas till

drygt 180 miljoner kronor. Riksdagen bör därför besluta att förändra

kostnadsersättningssystemet så att ledamöternas ersättning ökar från dagens

ca 70 000 kr till 1 miljon kronor om året (yrkande 2). Mot kvitto skulle

sedan den enskilde ledamoten tillåtas anställa eller avlöna egna

utredningsresurser.

Moderata samlingspartiet anser i motion K202 att det finns skäl att övervä-

ga och närmare belysa konsekvenserna av att minska antalet riksdagsledamö-

ter till 249 och hemställer att riksdagen hos regeringen begär förslag

härom (yrkande 9). Om antalet ledamöter minskade skulle detta inte enbart

medver-ka till att de folkvalda blev mer kända ute bland folket utan också

leda till en mer "arbetsduglig" riksdag. En riksdag med färre ledamöter

reser dock flera viktiga frågor av demokratikaraktär, påpekar Moderata

samlingspartiet, bl.a. frågan om hur många riksdagsledamöter som fordras

för att alla delar av vårt land skall få en god representation i riksdagen.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har behandlat motioner om att minska antalet riksdagsledamöter

flera gånger tidigare, senast i sitt av riksdagen godkända betänkande 1993/

94:KU44. Utskottet ansåg då att en minskning av antalet riksdagsleda-möter,

under förutsättning att den var mer än helt marginell, skulle medföra

svårighet att behålla såväl en rimlig partirepresentation som en

representation över huvud taget från olika delar av landet. Utskottet

påpekade också att ett minskat antal ledamöter skulle göra det ännu svårare

för framför allt ledamö-terna från de mindre partierna att tillfredsställa

önskemål om deltagande i sammankomster och andra aktiviteter i valkretsarna

. De då aktuella motio-nerna avstyrktes.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning och tillstyrker förslaget till

3 kap. 1 §. Motionerna K201 (m) yrkandena 1 och 2 samt K202 (m) yrkande 9

av-styrks alltså.

Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap.

Propositionen

I syfte att underlätta personröstningen, hindra missbruk av den fria nomine

-ringsrätten och möjliggöra en säker och snabb sammanräkning föreslår rege-

ringen att den fria nomineringsrätten begränsas i vissa avseenden.

Den fria nomineringsrätten kan i korthet sägas innebära att väljarna på val

-dagen har rätt att fritt välja vilket parti de önskar rösta på samt själva

be-stämma vilka kandidater de vill rösta på. I detta ligger att väljarna

kan kom-ponera egna namnvalsedlar genom att stryka eller skriva till

kandidater på valsedlarna. Den fria nomineringsrätten har emellertid

missbrukats på olika sätt under den tid som rätten funnits. För att hindra

missbruket infördes år 1935 regler som innebar att partierna fick möjlighet

att registrera en partibe-teckning. För att ett parti enligt nu gällande

regler skall få fullständigt skydd för sin partibeteckning krävs att

partiet registrerar partibeteckningen och anmäler minst fyra kandidater.

Skyddet uppkommer numera genom att de två första namnen på en valsedel för

ett visst parti måste vara anmälda för att namnen skall beaktas vid

mandatfördelningen inom partiet.

I propositionen föreslås ett fakultativt system där samtliga kandidater an

-mäls. Regleringen bygger på nuvarande ordning med anmälan av kandidater

och beställning av valsedlar och innebär i stora drag följande.

Ett parti kan, men måste inte, registrera en partibeteckning. Om partiet

vill skydda partibeteckningen mot otillbörligt utnyttjande skall det också

anmäla samtliga kandidater som det avser att ställa upp med i valet (5 kap.

13 § lag-förslaget). För ett parti som registrerat partibeteckning och

anmält kandidater kan inte väljarna nominera egna kandidater fritt.

Tillskrivna namn på valsed-lar för ett sådant parti skall nämligen inte

beaktas vid sammanräkningen (18 kap. 11 § första stycket 2 lagförslaget).

Om ett parti registrerar partibeteckning men inte anmäler kandidater till

något val finns, liksom i dag, möjlighet att fritt nominera kandidater. Det

-samma gäller naturligtvis partier som inte registrerat sin partibeteckning

. Av förslaget till 6 kap. 5 § följer att ett tillskrivet namn på en

valsedel för ett parti som inte registrerat sin partibeteckning eller

anmält kandidater enligt 5 kap. 13 § skall betraktas som en särskild

personröst. Har flera kandidatnamn skrivits till på en sådan valsedel skall

väljaren anses ha lämnat en personröst för det första namnet.

Den fria nomineringsrätten gäller alltså fortfarande beträffande de partier

som valt att inte anmäla några kandidater.

Enligt 18 kap. 11 § tredje stycket skall strykningar av namn inte längre be

-aktas på en valsedel som upptar namn. Om strykningar sker på en sådan

valsedel skall valmyndigheten bortse från strykningen. Namnlistan i dess

ursprungliga form gäller alltså, trots strykningen. Om endast tillskrivna

namn finns på valsedeln, där detta är möjligt enligt reglerna, och det

översta av dessa namn strukits är det dock, enligt propositionen, naturligt

att bortse från både namn och strykning. Någon särskild regel för detta

speciella fall anses inte nödvändig (specialmotiveringen s. 222). I

propositionen påpekas att det krävs att mer än 50 % av alla väljare stryker

samma kandidat för att stryk-ningarna skall få effekt. Strykningarna skall

alltså inte ingå i sammanräk-ningen av valet. Det kan dock finnas ett

intresse hos partierna av att få stryk-ningarna redovisade. Enligt

propositionen utesluter inte de föreslagna regler-na att man efter den

egentliga sammanräkningen också kontrollerar om strykningar av viss

omfattning förekommit. Detta ligger i valmyndigheternas allmänna

serviceskyldighet.

Bakgrunden till den föreslagna regleringen är enligt propositionen i första

hand behovet av att uppnå ordning bland kandidaterna vid införandet av det

ökade personvalet. Anmälan av kandidaterna gör det lättare för väljarna att

orientera sig bland kandidaterna. Vidare ges de partier som registrerat

parti-beteckning och anmält samtliga kandidater ett ökat skydd mot

manipulationer med beteckningarna i valen genom att missbruk av den fria

nomineringsrät-ten, t.ex. med s.k. piratlistor, inte blir möjligt. Den

effekt personvalet får på sammanräkningen måste också uppmärksammas.

Möjligheterna till en snabb och riktig sammanräkning försvåras genom

införandet av personröstning. Genom ett anmälningsförfarande för kandidater

för de partier som registrerat partibeteckning kan sammanräkningen göras

mycket enkel, anför regeringen. Sammantaget med förslaget beträffande

strykningar och tillskrivna namn torde personvalet inte försvåra

sammanräkningen i förhållande till vad som gäller i dag, heter det i

propositionen. Regeringen påpekar också att den frihet som nu gäller i

nomineringsfrågan torde vara unik i ett internationellt per-spektiv.

Motionerna

Motionärerna i motion K22 (mp) motsätter sig förslaget att de partier som

väljer att registrera partibeteckning måste anmäla samtliga kandidater i

valet. De anser att möjligheten att registrera partibeteckning genom att

anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel bör finnas kvar (yrkande 8)

.

I motion K26 av Tomas Högström (m) yrkas att riksdagen avslår proposi-

tionens förslag beträffande strykningar av namn på valsedlar (yrkande 2).

Enligt motionären tyder förslaget att strykningar inte skall beaktas mer på

omsorg om kandidaterna och de politiska partiernas anseende än på omsorg om

väljarnas möjlighet att markera sin inställning.

Utifrån nuvarande tekniska förutsättningar godtar motionärerna i motion K18

(m) regeringens förslag att strykningar inte skall beaktas vid mandatför-

delningen. Motionärerna vill dock framhålla att det finns ett stort demokra

-tiskt värde i att väljarnas yttringar så långt möjligt beaktas. Så snart

den tek-niska utvecklingen tillåter bör därför det nuvarande synsättet på

väljarnas strykningar övervägas på nytt, anför motionärerna och begär ett

tillkännagi-vande till regeringen härom (yrkande 2).

Utskottets bedömning

Vid partiöverläggningarna hösten 1993 enades man om att frågan om åtgärder

mot missbruk av den fria nomineringsrätten skulle beredas i en parlamenta-

risk utredning. Nomineringsrätts- och valkretskommittén har därefter behand

-lat frågan. Det förslag om att i vissa avseenden begränsa den fria nomine-

ringsrätten som läggs fram i propositionen överensstämmer med förslagen i

Nomineringsrätts- och valkretskommitténs förslag i slutbetänkandet Utvärde-

rat personval (SOU 1996:66).

Utskottet delar regeringens uppfattning att den frivilliga ordning för anmä

-lan av kandidater som nu föreslås har sådana fördelar att den mot bakgrund

av det införda personvalsinslaget uppväger den inskränkning i den fria nomi

-neringsrätten som anmälningsförfarandet medför. Utskottet tillstyrker

därför det föreslagna regelsystemet. Utskottet vill erinra om att den fria

nomine-ringsrätten fortfarande gäller beträffande de partier som valt att

inte anmäla några kandidater.

Motionärerna i motion K22 (mp) anser att möjligheten att registrera parti-

beteckning genom att anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel bör

finnas kvar.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. För att en regi-

strerad partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val enligt nuvarande bestäm

-melser skall partiet anmäla minst fyra kandidater (5 kap. 8 § nuvarande

val-lag). Vid den slutliga sammanräkningen skall namn på valsedel anses obe

-fintligt om valsedeln gäller ett registrerat parti som anmält kandidater

enligt 5 kap. 8 § och valsedeln inte som första och andra namn upptar

namnet på någon av de anmälda kandidaterna. Detta följer av 14 kap. 5 §

punkt 3 i den nuvarande vallagen och är det skydd mot otillbörligt

utnyttjande av partibe-teckning som dagens regler ger.

Som ovan nämnts innebär de föreslagna reglerna att alla namn, som skrivits

till på en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och

anmält kandidater, anses som obefintliga. För ett parti som anmält endast

två kandi-dater anses alltså alla namn som tillskrivits under dessa två

obefintliga. Detta innebär alltså ett betydligt starkare skydd mot s.k.

piratlistor än vad dagens system ger.

Om ett parti endast önskar ett administrativt skydd för sin partibeteckning

- kanske för att hindra andra partier från att registrera en förväxlingsbar

be-teckning - kan partiet, liksom i dag, registrera partibeteckningen utan

att anmäla några kandidater. För ett sådant parti finns, liksom i dag,

möjlighet att fritt nominera kandidater. Emellertid skall en

partibeteckning avregistreras om partiet inte anmält kandidater för två val

i följd. Detta följer av 5 kap. 11 § lagförslaget och motsvarar dagens

bestämmelser i 5 kap. 6 §.

Med de föreslagna reglerna kommer i huvudsak alla kandidater att anmälas

inför valet. Sammanräkningsförfarandet underlättas därigenom väsentligt.

Utskottet ser en stor fördel i detta och tillstyrker propositionens förslag

till bestämmelser om anmälan av kandidater. Motion K22 (mp) yrkande 8 av-

styrks alltså.

Strykningar kommer inte längre att kunna påverka valresultatet. Såsom an-

förs i propositionen kan strykningar emellertid ge partierna möjligheter

att fånga upp signaler om att vissa kandidater är mindre populära. De

föreslagna reglerna utesluter inte att man efter den egentliga

sammanräkningen också kontrollerar om strykningar av en viss omfattning

förekommit. I valmyndig-heternas allmänna serviceskyldighet ingår att göra

sådana kontroller i de fall det finns intresse av att få strykningarna

redovisade. Partierna ges därigenom möjlighet att beakta väljarnas

opinionsyttringar i nomineringsarbetet. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet motion K18 (m) yrkande 2, vari begärs att synsättet på

strykningarnas betydelse skall övervägas på nytt. Utskottet avstyrker också

motion K26 (m) yrkande 2, i vilken yrkas avslag på proposi-tionens förslag

om strykningarnas betydelse.

Valsedlar, 6 kap.

Propositionens förslag till 6 kap. behandlar frågor med anknytning till

valsed-larna och motsvarar i stort sett 6 kap. i den nuvarande vallagen.

Valsedlarnas utformning och innehåll

Propositionen

I förslaget till 6 kap. 3 § anges vilka uppgifter en valsedel bör innehålla

. Den enda uppgift som i egentlig mening är obligatorisk är

partibeteckningen - saknas den uppgiften blir valsedeln ogiltig enligt 18

kap. 10 §. I övrigt bör valsedeln innehålla namn på en eller flera

kandidater, valkretsbeteckning, valbeteckning som visar för vilket val

valsedeln gäller och uppgift om huru-vida det parti, som valsedeln gäller

för, har registrerat sin partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap

. 13 §. Den sistnämnda föreskriften är ny. Enligt propositionen (s. 191)

kan en sådan upplysning lämnas t.ex. genom att valsedeln för ett sådant

parti förses med en uppgift ovanför kandidatnamnen som anger att

kandidaterna är anmälda. Föreskriften behövs enligt proposi-tionen för att

väljarna skall veta att tillskrifter och strykningar av kandidat-namnen på

en sådan valsedel inte beaktas. Som ovan nämnts (s. 28) följer av 18 kap.

11 § punkt 2 att namn som skrivits till på en valsedel som gäller för ett

parti som registrerat partibeteckning och anmält kandidater enligt 5 kap.

13 § anses obefintliga.

I 6 kap. 5 § andra stycket har intagits en hänvisning till reglerna i 18

kap. 11 § tredje stycket. Reglerna innebär, som ovan nämnts, att

strykningar av namn inte längre skall beaktas.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker förslaget att det på valsedlarna bör lämnas en

upplysning om att partiet registrerat partibeteckning och anmält kandidater

. Härav fram-går att tillskrifter och strykningar av kandidatnamn på en

sådan valsedel inte beaktas.

Med anledning av vad som anförs i specialmotiveringen på s. 191 vill ut-

skottet erinra om att om upplysningen av någon anledning skulle saknas på

en valsedel för ett parti som registrerat partibeteckning och anmält

kandidater detta inte får till följd att tillskrivna namn beaktas.

Upplysningen som sådan har alltså ingen rättsverkan, utan är endast en

information till väljarna.

Symboler på valsedlar

Bakgrund

Det har länge förekommit att partier framfört sina budskap under en viss

symbol. Partierna vill på det sättet profilera sig visuellt. Symbolerna har

blivit allmänt kända. Den nuvarande vallagens 6 kapitel om valsedlar

innehåller inte några bestämmelser som tar sikte på symboler på valsedlar.

Det finns således inget stadgande som uttryckligen förbjuder användningen

av symbo-ler eller någon bestämmelse som direkt medför att en valsedel med

en symbol skall förklaras ogiltig.

1993 års vallagskommitté (SOU 1994:30) diskuterade möjligheten att trycka

partisymboler på valsedlarna men avstod från att lägga fram förslag med

sådant innehåll. Också Nomineringsrätts- och valkretskommittén (SOU 1995:

143) avstod från att lägga fram förslag i denna del. Kommittérna ansåg inte

att fördelarna uppvägde de nackdelar som kunde förutses av en ordning där

partisymboler trycks på valsedlarna.

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör det inte införas några regler för att

under-lätta möjligheterna att trycka partisymboler på valsedlarna. De skäl

som framförts för att införa en sådan ordning är enligt regeringen att det

skulle underlätta för nya grupper av väljare som tillkomit på senare tid,

såsom tidi-gare omyndigförklarade personer, som inte tidigare hade rösträtt

och vissa invandrargrupper, som kan ha svårt att tillgodogöra sig texten på

valsedeln. Emellertid har de skäl som talar mot att tillåta partisymboler

på valsedlar större tyngd, enligt regeringens uppfattning. Sålunda

förefaller det enligt regeringen mindre lämpligt att samtidigt med

personvalets införande i det svenska valsystemet också införa regler som

framhäver partierna. Ett andra skäl, som regeringen anser mycket starkt

talar emot partisymboler på valsed-larna, är att valhemligheten lättare kan

avslöjas med färgglada symboler på valsedlarna. Förutom dessa principiella

invändningar anför regeringen också vissa tekniska. En sådan är att

valsedeln, med utrymme för personmarkering, inte är av sådant format att

den också kan ta upp en symbol som är stor nog att skiljas från andra.

Dessutom måste eventuellt ny maskinell utrustning införskaffas för

tryckningen. Slutligen kan det uppkomma svårigheter vid sammanräkningen om

också en bedömning av valsedlarnas giltighet med hänsyn till partisymbolen

skall göras.

Motionen

I motion 1996/97:K21 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (båda m) begärs

ett tillkännagivande om att partisymboler på valsedlarna bör tillåtas.

Motionärerna godtar inte regeringens invändningar mot en sådan ordning. En

tryckt symbol i samma tryckfärg som övrigt tryck på valsedeln skulle,

enligt tillfrågade tryckerier, inte medföra någon merkostnad, anför

motionärerna. En symbol som inte trycks i färg skulle inte heller äventyra

valhemligheten. Valhemligheten skulle tvärtom kunna bli bättre för dem som

i dag behöver fråga om hjälp för att hitta rätt partibeteckning. För de nya

grupper som rege-ringen utpekar och som skulle ha glädje av partisymboler -

tidigare omyndig-förklarade, vissa invandrargrupper m.fl. - blir glädjen

säkert stor även med svarta symboler, tror motionärerna.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner om möjlighet att införa symboler på valsedlarna har behandlats

tidigare av utskottet, senast i betänkande 1993/94:KU12. Utskottet erinrade

då om att vallagsfrågor var aktuella både i utredningssammanhang och genom

de samtal i författningsfrågan som då pågick. Utskottet menade att frågan

kunde komma upp i dessa sammanhang och avstyrkte den då aktuella motio-nen.

Utskottets bedömning

Inledningsvis kan nämnas att det i dag förekommer att vissa lokala partier

själva, utan att anvisade tryckerier anlitas, trycker upp valsedlar. På

dessa trycks diverse symboler och logotyper som skall utmärka eller

särskilja par-tinamnet. Såvitt känt är har emellertid ingen sådan valsedel

bedömts som ogiltig. Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning att

det av både principiella och tekniska skäl är mindre lämpligt att nu införa

regler för att underlätta möjligheten att trycka partisymboler på

valsedlarna. Motion K21 (m) avstyrks därför.

Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister

Propositionen

Av 3 kap. 2 § RF och 4 kap. 4 § kommunallagen följer att en person med

rösträtt måste vara upptagen i röstlängd för att vara berättigad att utöva

sin rösträtt. I propositionen föreslås ett nytt system för framställning

av röst-längder och röstkort. Bestämmelserna finns i 7 kap. lagförslaget.

Enligt den nu gällande vallagen är det förhållandena den 1 juli som

bestämmer om en person som uppfyller kraven på rösträtt på valdagen också

skall vara röstbe-rättigad i ett kommande val. Att kvalifikationsdagen

därmed ligger mer än två månader före valdagen vid septemberval anser

regeringen vara en oaccepta-belt lång tid. Enligt regeringen bör man vid

utformningen av röstlängdsförfa-randet sträva efter att så många som

möjligt av dem som på valdagen faktiskt uppfyller kraven för rösträtt också

skall vara upptagna i röstlängden och därmed få delta i valet. Regeringen

föreslår därför att kvalifikationsdagen för rösträtt bestäms till 30 dagar

före valdagen. Tiden för förtidsröstning på pos-ten föreslås kortas ned

från 24 dagar till 18 dagar före valdagen.

Med utgångspunkten att tiden mellan kvalifikationsdagen och valdagen bör

sättas så kort som möjligt ifrågasätter regeringen också det nuvarande

syste-met med en fast, alltid given kvalifikationsdag. Den nuvarande fasta

giltig-hetstiden för röstlängderna betyder att uppgifterna i röstlängden

vid val till Europaparlamentet, som hålls i juni, kommer att vara närmare

ett år gamla. Regeringen föreslår därför att systemet med en alltid

gällande röstlängd er-sätts med ett system där röstlängden bara tas fram då

det skall hållas ett val eller en omröstning.

I propositionen föreslås också en särskild registerlag för röstlängds- och

röstkortsframställningen. Enligt regeringen är det en förutsättning för att

det skall vara möjligt att korta tiden mellan kvalifikationsdagen och

valdagen att så många relevanta uppgifter som möjligt finns samlade i ett

register. Regist-ret måste föras med stöd av ADB och kommer att utgöra ett

personregister i datalagens (1973:289) mening. Genom att huvuddragen för

registreringen läggs fast i en särskild registerlag anser regeringen att

behovet av skydd för den enskildes personliga integritet väl tillgodoses.

I förslaget till registerlag ges bestämmelser om registerändamål,

registerinnehåll, direktåtkomst, upp-giftslämnande, sökmöjligheter och

gallringsregler. Uppgifterna till röst-längdsregistret kommer i allt

väsentligt att inhämtas från aviseringsregistret enligt lagen (1995:743) om

aviseringsregister. Uppgifter om kyrkotillhörighet hämtas från Svenska

kyrkans centralstyrelses register över kyrkotillhöriga.

Av 7 kap. 15 § 1 sekretesslagen följer att om det av särskild anledning kan

antas att en person eller någon honom närstående lider men om uppgift om t.

ex. en hemadress röjs, får uppgiften inte lämnas ut. Om en sådan skyddad

adressuppgift inom folkbokföringen lämnas över till en kommun på grund av

en i författning reglerad förpliktelse, i form av en röstlängd, saknas

sekre- tesskydd hos kommunen. I verksamhet som avser registrering av

betydande del av befolkningen gäller sekretess i den utsträckning som

regeringen före-skriver det (7 kap. 15 § 1 sekretesslagen). Enligt

regeringen är det uppenbart att röstlängdsregister omfattar en betydande

del av befolkningen, men att de inte utgör register över totalbefolkningen.

I propositionen anförs att regering-en avser att i förordning föreskriva om

sekretess för röstlängdsregistren. Härigenom kommer

folkbokföringssekretessen att gälla för uppgifterna i röstlängderna även

vid skattemyndigheten, som föreslås få registeransvaret för

röstlängdsregistret i länet. När längderna överlämnas till valnämnden finns

inte motsvarande skydd. 1993 års vallagskommitté påtalade att följden härav

således kunde bli att skyddsvärda uppgifter gjordes offentliga när de

kommit in till valnämnderna. Kommittén föreslog dock inte någon särregle-

ring av denna fråga, och hänvisade till dels praktiska skäl mot en sådan

sär-lösning, dels till det förhållandet att det endast blir under kort tid

som röst-längderna finns allmänt tillgängliga. Regeringen förklarar sig

dela kommit-téns uppfattning samt påpekar att röstlängden hos valnämnden

saknar adressuppgift och endast är tillgänglig där under kort tid.

I 1b § sekretessförordningen (1980:657) finns föreskrifter som regeringen

meddelat med stöd av 7 kap. 15 § sekretesslagen. Bland register som har

upptagits där kan nämnas Rikspolisstyrelsens centrala passregister och Tra-

fiksäkerhetsverkets bil-, körkorts- och felparkeringsregister.

Motionen

I motion K25 (fp) begärs förslag från regeringen till sådan ändring av

sekre-tesslagen att sekretess gäller för röstlängderna beträffande uppgift

om en-skilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan

antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften

röjs (yrkande 4). Bland de uppgifter i det nya röstlängdsregistret som

omfattas av sekretess enligt 7 kap. 15 § första stycket 1 finns t.ex.

skyddade adresser för förföljda kvinnor, påpekar motionärerna. En sådan

skyddad uppgift omfattas dock inte av sekretess när röstlängden väl

överlämnats till kommunen. Att röstlängder-na saknar adress - vilket är en

av regeringens bevekelsegrunder för att inte föreslå särskilda

sekretessregler för röstlängderna - är enligt motionärerna ointressant,

eftersom röstlängderna är kvartersuppdelade och nu även i lägen-heter i

lägenhetsregister. Detta innebär att exempelvis den våldsman som så önskar

med tillräcklig precision kan lokalisera f.d. frun. Några sekretessregler

ställer inte upp hinder för detta, vilket motionärerna anser vara orimligt.

Utskottets bedömning

De röstlängder som sänds till valnämnderna innehåller numera, förutom

sifferkoder för län, kommun, församling och valdistrikt, endast uppgifter

om personnummer och namn. Några uppgifter om gatuadress, kvarter eller lä-

genhet finns inte. Det torde därmed inte ligga särskilt nära till hands att

an-vända röstlängden för att lokalisera en person som vill hemlighålla sin

adress. Motion K25 (fp) yrkande 4, vari begärs sekretess hos valnämnderna

för upp-gift i röstlängd om enskilds personliga förhållanden, avstyrks

därför.

Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap.

Gällande rätt

Det finns för närvarande två typer av röstlängd, en allmän och en särskild.

Utlandssvenskarna tas upp i den särskilda röstlängden, som upprättas av

Riksskatteverket. För att bli upptagen i röstlängden krävs att

utlandssvensken ansöker om det hos Riksskatteverket senast den 1 juli samma

år. Ansökan om att tas upp i den särskilda röstlängden måste ges in inför

varje ordinarie val.

Propositionen

Ett system där det inte alltid finns en gällande röstlängd och där

kvalifika-tionsdagen är flytande påverkar också framställningen av

röstlängden för de väljare som i dag tas upp i den särskilda röstlängden,

dvs. utlandssvenskarna. Med en flytande kvalifikationsdag finns enligt

propositionen en stor risk, framför allt vid extra val, att flera väljare

skulle förbise att det skall hållas ett val och att de därför förbiser att

ansöka om att tas upp i röstlängden. Ett sys-tem med ansökningsförfarande

innebär dessutom en relativt omfattande ad-ministration hos den centrala

valmyndigheten.

Regeringens uppfattning är att systemet för röstlängdsframställning för ut-

landssvenskarna så långt möjligt bör överensstämma med vad som gäller för

svenskar boende i Sverige. Utlandssvenskarna bör därför tas upp i röstlängd

på samma sätt som personer som är folkbokförda i Sverige. Även i ett system

där utlandssvenskarna med automatik blir upptagna i röstlängden kommer det

dock att krävas en viss aktivitet från dessa väljare. Detta hänger samman

med att utlandssvenskarna måste kunna få sina röstkort för att kunna

kontrollera röstlängdens innehåll. För att det skall vara möjligt krävs att

utlandssvensken anmäler sin adress i utlandet.

Regeringen föreslår nu att utlandssvenskar skall tas upp i röstlängd auto-

matiskt mot bakgrund av de uppgifter som finns i folkbokföringssystemet.

Den som flyttar utomlands skall stå kvar i röstlängd i minst tio år och

skall kunna förlänga den tiden genom att senast 30 dagar före valdagen

anmäla sin önskan att bli upptagen i röstlängd (7 kap. 1 § andra stycket).

En avgiven röst från en person som inte tagits upp i en röstlängd, men som

i övrigt uppfyller kraven för rösträtt, skall anses som en anmälan (7 kap.

1 § tredje stycket). En anmälan om adress från svenska medborgare som inte

är folkbokförda i lan-det skall anses också som en anmälan om att tas upp i

röstlängd, om anmälan görs skriftligen till en skattemyndighet (7 kap. 10 §

).

Motionen

Motionären i motion K23 (m) anser att eftersom skattskyldighet i Sverige

följer den enskilde utlandssvensken livet ut, t.ex. i fråga om arvsskatt,

bör medborgaren ha rösträtt utan att han eller hon skall behöva vidta

särskilda åtgärder. Enligt motionären bör anmälningsförfarandet för

utlandssvenskar avskaffas, eftersom det är diskriminerande och inkonsekvent

(yrkande 3). I stället skall en svensk medborgare, som inte längre är

folkbokförd i Sverige, automatiskt upptas i röstlängd för utlandskretsen

och kvarstå där så länge han eller hon innehar svenskt pass (yrkande 5).

Dessutom anser motionären att svenska medborgare som är födda utomlands och

aldrig har varit folkbokför-da i Sverige skall registreras i röstlängden

vid ansökan om svenskt pass (yrkande 6). Rösträtten skall dock träda i

kraft först vid 18 års ålder.

Tidigare riksdagsbehandling

En motion om att ge alla utanför Sverige bosatta svenskar rösträtt så snart

de uppnått 18 års ålder utan undantag eller andra särskilda kvalifikationer

av- styrktes av utskottet hösten 1994 med hänvisning till den då pågående

bered-ningen av 1993 års vallagskommittés förslag (1994/95:KU11).

Utskottets bedömning

Genom de föreslagna röstlängdsreglerna kommer deltagandet i val att under-

lättas betydligt för de flesta utlandssvenskar jämfört med i dag. Enligt nu

gällande regler måste en utlandssvensk inför varje ordinarie val ansöka om

att bli upptagen i den särskilda röstlängden för utlandssvenskar. De nya

reglerna innebär att den som varit folkbokförd i Sverige någon gång under

de senaste tio åren med automatik tas upp i röstlängden. Den som flyttar

utomlands står kvar i röstlängden i tio år och kan förlänga den tiden med

tio år i sänder ge-nom en anmälan eller genom en avgiven röst. Enligt

utskottets mening inne-bär förslaget att avskaffa den särskilda röstlängden

ett stort steg i riktning mot ökad likställdhet mellan svenskar boende utom

och inom landet vad gäller möjligheten att rösta. Utskottet tillstyrker

propositionens förslag till bestäm-melser om röstlängd i vallagen och

avstyrker motion K23 (m) yrkandena 3, 5 och 6. Utskottet tillstyrker också

förslaget till lag om röstlängdsregister.

Allmänt om röstning, 9 kap.

Propositionen

Avsnittet med de allmänna bestämmelserna om röstning motsvarar i stort sett

vad som gäller enligt den nuvarande vallagen men innehåller vissa nya före-

skrifter till följd av det ökade personvalsinslaget.

Tillhandahållande av valsedlar

I förslaget till 9 kap. 12 § första stycket första meningen anges den i dag

gällande regeln att valsedlar skall finnas i anslutning till

röstningslokaler. I andra meningen har regeln om att det är möjligt att

anordna en sådan plats inne i röstningslokalen, om den inte kan anordnas i

anslutning till röstnings-lokalen, gjorts tillämplig på alla slag av

röstningslokaler. Vidare sägs i sam-ma stycke att visst material skall

finnas tillgängligt på sådan plats. Det gäller partimarkerade valsedlar för

partier som fått mer än en procent av rösterna vid något av de två

föregående riksdags- respektive Europaparlamentsvalen samt blanka valsedlar

. Med blanka valsedlar menas valsedlar utan någon partibeteckning eller

kandidatnamn, s.k. ifyllningsvalsedlar.

Av andra stycket framgår att det är valförrättarna och röstmottagarna som

skall se till att dessa valsedlar finns på den anvisade platsen.

I tredje stycket anges att partierna skall ha möjlighet att lägga ut sina

val-sedlar, dvs. sådana valsedlar som inte tillhandahålls av

valmyndigheterna, på den plats som anordnats. Valförrättarna eller

röstmottagarna har dock inte ansvar för att partiernas egna valsedlar finns

tillgängliga, endast ett allmänt ansvar för ordningen i vallokalen.

I tredje stycket sista meningen anges att namnvalsedlar inte får läggas ut

i vissa röstningslokaler. En nyhet är att namnvalsedlar får läggas ut på

posten. Förslaget innebär inte någon skyldighet för valmyndigheterna eller

posten att lägga ut namnvalsedlar även på postkontoren. Däremot öppnas en

möjlighet för partierna att få ut sina namnvalsedlar. Som skäl för

förslaget anförs i propositionen att det nuvarande förbudet mot

namnvalsedlar på postkontoren i hög grad skulle försvåra personröstning för

dem som poströstar. Regeringen förutsätter att det kan inrättas sådana

platser för valsedlar i vallokalerna och att god ordning kan upprätthållas

även med utlagda namnvalsedlar. Det får liksom i dag ankomma på

Riksskatteverket att tillsammans med Posten Ak-tiebolag komma fram till

vilka postkontor som är lämpliga för röstning med hänsyn till de nu

föreslagna reglerna.

Vid val av kyrkofullmäktige skall väljarna, enligt 13 § kyrkofullmäktigval-

lagen (KfvL), ha tillgång till blanka valsedlar i lokal där röstning äger

rum, dvs. även på postkontor. Dessa tillhandahålls genom Riksskatteverkets

för-sorg. Enligt 28 § KfvL får vidare de partier som deltar i valen lägga

ut sina valsedlar på anvisad plats i anslutning till eller i vallokalen.

Valförrättaren skall se till att väljarna där har tillgång till blanka

valsedlar. Däremot finns inga föreskrifter i KfvL om att partimarkerade

valsedlar skall finnas tillgäng-liga i poströstningslokal eller att partier

har rätt att lägga ut partimarkerade valsedlar eller namnvalsedlar i

postlokalen. Det nu aktuella förslaget till ändringar i KfvL innebär ingen

förändring i dessa hänseenden.

Motionen

I motion K22 (mp) begärs att riksdagen beslutar om sådan ändring i regering

-ens förslag till 9 kap. 12 § att valförrättare och röstmottagare skall se

till att personvalsedlar finns utlagda i varje röstningslokal (yrkande 9).

För att för-bättra möjligheterna till personröstning föreslår motionärerna

att valförrättar-na och röstmottagarna skall se till att personvalsedlar

för dels varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått

mer än 1 % av rösterna i hela landet, dels för de partier som väljer att

registrera sin partibeteckning, finns utlagda i varje röstningslokal, t.ex.

i vallokalen på valdagen, på post-kontor, sjukhus och fångvårdsanstalter.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att upphäva förbudet mot namnval-

sedlar på postkontoren. I likhet med regeringen anser utskottet att det är

vik-tigt att förutsättningarna för personröstning på posten så långt

möjligt mot-svarar vad som gäller för röstning i vallokal.

Motionärerna i motion K22 (mp) vill att valförrättarna och röstmottagarna

skall åläggas att se till att namnvalsedlar finns utlagda i varje

röstningslokal. Utskottet kan inte ställa sig bakom ett sådant förslag.

Förutom att vara admi-nistrativt ohanterlig skulle en sådan ordning

innebära att valförrättarna och röstmottagarna fick det formella ansvaret

för att alla aktuella namnvalsedlar fanns tillgängliga under hela

röstningsperioden, med risk för ytterligare överklaganden av valen som

följd. Tillgängligheten av namnvalsedlar bör därför även i fortsättningen

vara partiernas ansvar. Utskottet avstyrker motion K22 (mp) yrkande 9.

Enligt vad utskottet erfarit har man från kyrkligt håll framställt önskemål

om att partimarkerade valsedlar skall få läggas ut på postkontoren även

inför de kyrkliga valen, om så bara inom den egna regionen.

I propositionen anförs att regeringen inte finner skäl att föreslå andra re

-formåtgärder för de kyrkliga valen än sådana som är nödvändiga med hänsyn

till förslaget till ny vallag, eftersom 1997 års val kommer att vara det

sista kyrkliga valet i statlig regi (prop. s. 110).

Utskottet vill erinra om att i de borgerliga valen skall partimarkerade val

-sedlar läggas ut för varje parti som vid något av de två senaste

riksdagsvalen fått mer än 1 % av rösterna i hela landet. Den bestämmelsen

låter sig knap-past överföras till de kyrkliga valen. Vid dessa val

förekommer en mångfald olika partigrupper, vilka varierar från ort till ort

. Frågan om partimarkerade valsedlar i postlokaler vid kyrkliga val

behandlades vid 1992 års kyrkomöte (1 Kl 1992:3, s. 2), och då redovisades

de komplikationer som är förenade med ett sådant förslag. 1995 års

kyrkomöte ville dock inte resa hinder mot att eventuella möjligheter till

förbättrade förutsättningar för poströstning tas till vara (1 Kl 1995:9).

När det sedan gäller namnvalsedlar motiveras förslaget i den nu aktuella

propositionen att upphäva förbudet för namnvalsedlar på posten i de

borgerli-ga valen av en önskan att underlätta personvalet. Vid de kyrkliga

valen införs emellertid inte personval, varför det skälet inte kan åberopas

här.

Sammanfattningsvis vill utskottet inte förorda några förändringar vad

gäller tillgången till valsedlar på postkontoren i kyrkliga val.

De kyrkliga valen behandlas också nedan på s. 45.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till allmänna bestämmelser om

röstning.

Röstning i vallokal, 10 kap.

Propositionen

I lagförslagets 10 kap. ges regler för hur röstningen i vallokal skall gå

till. Dessa motsvarar i sak bestämmelserna i den nuvarande vallagen.

Bestämmelserna i 10 kap. 4-8 §§ innebär bl.a. att väljarna, sedan de gjort

i ordning i sina valkuvert, skall lämna dem till valförrättaren.

Valförrättaren skall kontrollera att väljaren bara har gjort i ordning ett

valkuvert för varje slag av val, att det inte finns någon obehörig märkning

på kuvertet och att varje valkuvert bara innehåller en valsedel. Om inte

dessa krav är uppfyllda får valförrättaren inte ta emot valkuvertet. Är

kraven uppfyllda skall valförrät-taren ta emot väljarens valkuvert, i

väljarens närvaro lägga det i valurnan för det val valsedeln gäller och

markera i röstlängden att väljaren röstat.

Motionen

I motion 1996/97:K601 av Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (båda m)

begärs att vallagen ändras så att det uttryckligen framgår att det är

möjligt att personligen lägga valsedlarna i var och en av de tre valurnorna

under överin-seende av valförrättarna. I praktiskt taget alla länder i

västvärlden är det den enskilda röstande som själv stoppar sin valsedel i

urnan, anför motionärerna. Skälet till att man i Sverige inte tillåter den

röstande att själv lägga ned valse-deln är enligt Riksskatteverket att det

är valförrättaren som skall kontrollera att det bara finns en valsedel i

kuvertet och att kuverten hamnar i rätt urna. Tydligare kan man inte

omyndigförklara en befolkning, heter det i motionen.

Utskottets bedömning

De nu förestående reformerna av valsystemet, som bl.a. innefattar person-

röstning, begränsningar i den fria nomineringsrätten och ett nytt

röstlängds-förfarande, kommer att innebära påtagliga förändringar för

väljarna och kräva stora informationsinsatser både från statens och

partiernas sida (se prop. s. 115 f.) Att nu införa ytterligare förändringar

i själva röstningsförfarandet riskerar att skapa osäkerhet hos de röstande.

Mot den bakgrunden anser ut-skottet inte att det är lämpligt att genomföra

fler reformåtgärder än de i pro-positionen föreslagna. Det av motionärerna

framförda kravet att den röstande själv skall lägga ned valsedeln i urnan

torde för övrigt inte ha något starkare stöd i väljarkåren. Utskottet

avstyrker motion K601 (m) och tillstyrker pro-positionens förslag till 10

kap. 4-8 §§.

Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om

brevröstning i vissa fall

Gällande bestämmelser

För de väljare som vistas utomlands anordnas vid de allmänna valen röstmot-

tagning på svenska beskickningar och konsulat. Särskild röstmottagning kan

anordnas på orter där det finns ett större antal svenska medborgare, men

där röstmottagningsmyndighet saknas, t.ex. på svenska byggarbetsplatser, på

avlägsna eller isolerade orter, orter med större turistkoncentration, orter

där svenska FN-bataljoner är stationerade etc. Gällande praxis är att

röstmottag-ning anordnas på orter där det finns fler än ett tiotal svenska

medborgare.

I den nuvarande vallagen finns också bestämmelser om röstning på svenska

fartyg i utrikes fart.

Ett tredje sätt att rösta utomlands är att brevrösta. Brevröstning har

enligt den tidsbegränsade lagen (1993:1404) om brevröstning i

Förbundsrepubliken Tyskland och i Schweiz kunnat göras från dessa två

länder. Bakgrunden är att dessa länder inte tillåtit att där anordnas

ordinär röstmottagning för val i andra länder.

Propositionen

I propositionen föreslås att utlandsröstning skall ske från utlandsmyndighe

-terna på samma sätt som i dag. De särskilda bestämmelserna om fartygsröst-

ning föreslås upphöra. Från fartyg skall i stället brevröstning kunna ske.

Brevröstning från Tyskland och Schweiz föreslås kunna ske också i kom-mande

val.

I propositionen behandlas frågan om utlandsröstningen bör underlättas ge-

nom att brevröstningen utvidgas till att omfatta all utlandsröstning. Mot

en sådan utvidgning talar enligt regeringen det faktum att brevröstning

strider mot vårt valförfarandes grundläggande principer när det gäller

möjligheten att garantera väljarens valhemlighet men också när det gäller

valförfarandets tillförlitlighet och säkerhet. När det gäller

tillförlitligheten kan brevröstningen ifrågasättas framför allt på grund av

att en hög andel brevröster underkänns, och när det gäller säkerheten måste

man enligt regeringen räkna med att en generell möjlighet att brevrösta

skulle innebära en ökad risk för att röster försvinner i postgången.

Enligt regeringens mening bör man inte göra något avsteg från det normala

röstningsförfarandet för att kunna tillgodose ett relativt litet antal

röstande utan att mycket starka skäl talar för det. Sådana skäl kan t.ex.

vara att väljaren inte annars kan rösta eller att det kräver mycket stora

praktiska, ekonomiska eller administrativa resurser. Regeringen vill därför

i princip inte ställa sig bakom en utvidgning av möjligheterna att

brevrösta till länder där ordinär röstning är möjlig.

I propositionen föreslås en del förenklingar beträffande brevröstningen.

Kravet på att väljaren skall bifoga sitt röstkort vid brevröstningen

avskaffas. Vidare skall brevrösterna inte som i dag sändas till respektive

valnämnd, utan liksom andra utlandsröster sändas till Riksskatteverket och

därifrån distribue-ras till valnämnderna. Liksom i dag skall poststämpeln

vara utgångspunkten för bedömningen av om någon får brevrösta.

Regeringen föreslår att reglerna om brevröstning samlas i en särskild lag.

Förslag till en sådan lag läggs fram i propositionen. Lagen föreslås tidsbe

-gränsas till utgången av år 2002.

Motionen

Peter Weibull Bernström (m) anser i motion K23 att utlandssvenskarna gene-

rellt bör ges möjlighet att välja mellan att rösta på svensk beskickning

eller genom brevröstning (yrkande 4). Enligt motionären finns det sådana

starka skäl för att göra avsteg från det normala röstningsförfarandet som

regeringen hänvisar till i propositionen även beträffande andra

utlandssvenskar än dem i Tyskland. I många andra länder än Tyskland måste

utlandssvenskarna ibland ta ledigt från sina arbeten för att kunna rösta på

orter dit det är svårt och dyrbart att ta sig. Motionären hänvisar också

till att det enligt propositionen inte uppstått några praktiska problem vid

brevröstningen i Tyskland under de allmänna valen år 1994 eller vid valet

till Europaparlamentet år 1995, varför invändningarna mot detta

röstningsförfarande kan anses överdrivna.

Tidigare riksdagsbehandling

Ett motionsyrkande med samma innebörd som det nu aktuella avstyrktes av

utskottet hösten 1994 med hänvisning till den då pågående beredningen av

1993 års vallagskommittés förslag (betänkande 1994/95:KU11).

Utskottets bedömning

Utskottet anser att brevröstning kan innebära risker när det gäller att

garante-ra valhemligheten och också när det gäller valförfarandets säkerhet

. Utskottet vill därför inte ställa sig bakom motionärens krav att

utlandssvenskar alltid skall ges möjlighet att välja att brevrösta framför

att rösta på ordinärt sätt. Utskottet vill också erinra om att särskild

röstmottagning enligt praxis anord-nas på orter där det finns fler än ett

tiotal svenska medborgare. Såsom påpe-kas i motionen kan emellertid en del

utlandssvenskar ha stora praktiska pro-blem med att rösta på ordinärt sätt.

Det finns därför skäl att följa utvecklingen av brevröstningen enligt de

nya reglerna och, om det konstateras att tillförlit-ligheten och säkerheten

förbättras, överväga utvidgade möjligheter till brev-röstning. Med det

anförda avstyrker utskottet motion K23 (m) yrkande 4 och tillstyrker

förslaget till lag om brevröstning i vissa fall.

Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap.

Propositionen

I förslaget till 18 kap. 11 § behandlas frågan om när namn på en valsedel

skall anses obefintliga och vad som händer om namn stryks. För dessa be-

stämmelser har redogjorts ovan under avsnittet Personröstning. Även be-

stämmelserna i 18 kap. 38 §, 41 § och 44 § om nivån för spärren vid person-

röstning har behandlats under samma avsnitt.

Härutöver ges i 18 kap. bestämmelser om slutlig sammanräkning och man-

datfördelning som i stort motsvarar vad som gäller enligt den nuvarande

vallagen. Reglerna har dock anpassats till det ökade personvalsinslaget.

Ledamöter och ersättare skall i första hand utses på grund av sina personli

-ga röster och i andra hand på ett jämförelsetal enligt den i dag

tillämpade heltalsmetoden. Personrösterna skall få fullt genomslag också på

ersättarsidan för det fall en kandidat fått personröster över spärren.

Ersättarna skall utses på sina personliga röster oavsett från vilken

valsedelstyp rösterna härrör. Detsamma föreslås gälla för

dubbelvalsavvecklingen.

I 18 kap. 18 § andra stycket anges vilka partier som skall delta i mandat-

fördelningen vid riksdagsvalet, dvs. den s.k. småpartispärren. Reglerna

finns också i 3 kap. 7 § RF och innebär att bara partier som har fått minst

4 % av rösterna i hela landet får delta i fördelningen av mandaten. Ett

parti som har fått färre röster skall dock delta i fördelningen av fasta

valkretsmandat i en valkrets, där partierna har fått minst 12 % av rösterna

.

Motionen

I motion K22 (mp) hemställs att riksdagen ändrar förslaget till vallag så

att småpartispärren till riksdagsval sänks till 1 % (yrkande 6, delvis).

Bakgrund

Motivet till bestämmelsen om småpartispärren är att motarbeta småpartier

och hindra partisplittring. I förslaget till partiell författningsreform (

prop. 1968:27) uttalades följande.

Problemen vid utformningen av proportionella valsystem sammanhänger till

väsentlig del med att man inte kan driva det rättvisetänkande som varje pro

-portionell metod är uttryck för så långt att andra värden i det politiska

livet kommer i fara. En rättvis fördelning av mandaten i

folkrepresentationen får inte köpas till priset av ett valsystem, som

uppmuntrar till partisplittring och därigenom riskerar att förlama

handlingskraften hos de demokratiska institu-tionerna. Demokratins

arbetsduglighet är inte mindre viktig än rättvisan i valsystemet. Problemet

är hur man skall kunna förse ett proportionellt valsy- stem med lämpligt

utformade spärrar mot småpartier.

Grundlagberedningen anförde i sitt förslag till partiell författningsreform

(SOU 1967:26 s. 149) att det var nödvändigt att liksom i det tidigare valsy

- stemet ha vissa spärrar som utestängde mycket små partier från

representation i riksdagen. Det skulle kunna äventyra det parlamentariska

styrelseskicket, om man vid valen till enkammarriksdagen tillämpade ett

valsystem som gjorde det lätt för småpartier att erövra mandat. Utländska

erfarenheter visa-de, enligt beredningen, att förekomsten i

folkrepresentationen av många små partigrupper i vissa lägen kunde försvåra

lösningen av regeringsfrågan och minska möjligheterna att få en

handlingskraftig parlamentsmajoritet.

Folkstyrelsekommittén (SOU 1987:6) föreslog ingen ändring av spärreg-lerna.

Erfarenheterna från andra länder visade enligt kommittén att det för

demokratins funktionsduglighet var väsentligt att valsätten inte ledde till

långtgående partisplittring i parlamentet.

Tidigare riksdagsbehandling

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare, senast hösten 1995, avstyrkt

yrkan-den om slopande av 4-procentsspärren och har då förklarat sig dela

Folksty-relsekommitténs uppfattning i spärrfrågan (bet. 1995/96:KU6).

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin inställning att en småpartispärr vid riksdagsval

behövs för att motverka en långtgående partisplittring och öka

möjligheterna att få en handlingskraftig parlamentsmajoritet. En spärr på 1

%, som motionärerna föreslår, är alltför låg för att ha den avsedda

effekten. Utskottet tillstyrker bestämmelserna om slutlig sammanräkning och

mandatfördelning såvitt nu är i fråga och avstyrker motion K22 (mp) yrkande

6, delvis.

Överklagande av val m.m., 19 kap.

Propositionen

I förslaget till 19 kap. ges bestämmelser om överklagande av val,

utfärdande av bevis och om Valprövningsnämndens prövning. Efter uttalanden

av konsti-tutionsutskottet (bet. 1994/95:KU40) föreslås ändrade regler för

Valpröv-ningsnämndens sammansättning. Regeringens förslag innebär att

ordinarie val till riksdagen samt ordinarie val till landstings- och

kommunfullmäktige, liksom i dag, skall prövas av en nämnd som utsetts av

den tidigare riksdagen. För övriga val skall nämndens prövning kunna ske i

en sammansättning som utsetts av den sittande riksdagen, dvs. den nämnd som

är aktuell vid det valet (19 kap. 16 §).

En annan nyhet i förslaget är att det ges en möjlighet att överklaga ett

val innan det blivit formellt fastställt. Riksdagsval och val till

Europaparlamentet avslutas genom att Riksskatteverket kungör valresultatet

i Post- och Inrikes Tidningar. Detta sker oftast cirka en vecka efter

valdagen. De kommunala valen och kyrkovalen avslutas genom att protokollet

över förrättningen läses upp. Därefter börjar överklagandetiden löpa.

Enligt propositionen har det inte sällan förekommit att en person som anser

att det har begåtts ett fel i samband med valet ger in en

överklagandeskrift efter valdagen men innan valet for-mellt avslutats. I

ett sådant läge har överklagandet lämnats utan åtgärd. Re-geringen anser

att dagens ordning, där överklaganden inte prövas om de kommit in för

tidigt, är mindre tillfredsställande i vissa situationer och att det därför

är befogat att anlägga ett mindre formalistiskt synsätt. De nya reglerna

innebär i korthet att en skrift om överklagande av val, som kommit in dagen

efter valet, skall uppfattas som ett överklagande, trots att inget beslut

om att valet är avslutat formellt föreligger (19 kap. 3 § första stycket).

Vidare anförs i propositionen att förutsättningarna för ett parti att

utnyttja möjligheten att överklaga beslut om utseende av efterträdare och

ersättare bör förbättras. Ett parti som berörs av ett sådant beslut bör

därför underrättas om beslutet. I den nya vallagen föreslås en regel enligt

vilken ett parti som berörs av det ifrågavarande beslutet om möjligt skall

underrättas därom (19 kap. 15 §).

Utskottets bedömning

Förslaget tillgodoser bl.a. utskottets tidigare tillkännagivande om ändrade

regler för Valprövningsnämndens sammansättning. Utskottet tillstyrker för-

slaget.

Beräkningsgrunder, 20 kap.

Propositionen

I 20 kap. har de regler som mer direkt berör valmatematiken samlats. Försla

-get i 20 kap. 3 § saknar motsvarighet i den nuvarande vallagen och anger

hur det personliga röstetalet skall räknas fram enligt det nya

personvalssystemet. Även bestämmelsen i 20 kap. 8 § är ny. Regeln minimerar

antalet ersättare till två i val till kommunfullmäktige.

Utskottets bedömning

Enligt 20 kap. 8 § andra meningen skall i det fall partiet har fått två

mandat "sammanräkningen i första hand göras för den ledamot som har störst

per-sonligt röstetal och därefter för den som har störst jämförelsetal."

Paragrafen bör formuleras så att ytterligare ersättare utses för den

ledamot "som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet

röster för partiet i valkret-sen och därefter för den som har störst

jämförelsetal." Med den ändringen tillstyrks förslaget i 20 kap.

Lagförslagen i övrigt

De kyrkliga valen

Kyrkomötet har anhållit (kskr. 1995:4, 1KL 1995:9) om en sådan lagändring

att kyrkofullmäktigvalen fr.o.m. 1997 års val äger rum tredje söndagen i

september i stället för oktober.

Bestämmelser om valdagens förläggning vid val av kyrkofullmäktige och

direktvalda kyrkoråd finns i 3 § lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.

m. Regeringen föreslår att lagen ändras så att valdagen vid 1997 års val

blir den tredje söndagen i september.

Kyrkomötet har vidare anhållit (kskr. 1994:4, 1KL 1995:9) om en sådan

lagändring att mandatperioden för kyrkofullmäktige och andra berörda kyrk-

liga organ blir fyra år fr.o.m. 1997 års val. I propositionen erinras om

att riksdagen beslutat om ändrade relationer mellan staten och Svenska

kyrkan fr.o.m. år 2000 och att detta innebär stora förändringar för kyrkans

vidkom-mande. Att hålla ett ordinarie val redan år 2000 skulle mot den

bakgrunden vara förenat med betydande praktiska olägenheter och kunna få

negativa effekter på den demokratiska beslutsprocessen inom kyrkan, anför

regeringen och lägger fram förslag till ändring i kyrkolagen (1992:300).

Regeringen finner inte anledning att nu, i ett skede där 1997 års val kom-

mer att vara det sista kyrkliga valet i statlig regi, i övrigt föreslå

några re-formåtgärder för de kyrkliga valen. De ändringar som i övrigt

föreslås i pro-positionen är endast sådana som är nödvändiga med hänsyn

till förslaget till en ny vallag.

Övriga lagförslag

De delar av lagförslagen som innebär nya bestämmelser eller annat än följd-

ändringar har i huvudsak kommenterats under respektive sakavsnitt.

I förslagen till vallag, lagen om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofull-

mäktigval och lagen om ändring i sametingslagen (1992:1433) har tidigare

bestämmelser om att valen avslutas genom att protokollet läses upp

justerats. Det skall enligt propositionen vara tillräckligt att protokollet

läggs fram för granskning av den som vill ta del av det för att valet skall

anses avslutat. I konsekvens med de föreslagna ändringarna bör även 14 §

folkomröstnings-lagen (1979:369) ändras på motsvarande sätt.

Utskottet förslår vidare följande redaktionella ändringar i vallagen: Efter

ordet "innehålla" i 7 kap. 1 § bör orden "uppgifter om" inskjutas. I 18 kap

. 11 § sista stycket bör det inledande ordet "Ett" utgå.

Samtliga lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juni 1997.

Ändringen i 29 kap. 4 § kyrkolagen, om valperioden för kyrkomötet, bila-ga

2.11, måste antas med kvalificerad majoritet (se RF Ög 1974 p. 9).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande personröstning

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K212 och 1996/97:K213

antar 1 kap. 1 § förslaget till vallag,

2. beträffande information om personvalsinslaget

att riksdagen avslår motion 1996/97:K17 yrkande 1,

3. beträffande utvärdering av 1998 års val

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K17 yrkande 2, 1996/97:K20

yrkande 3, 1996/97:K603 yrkande 4 och 1996/97:A820 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet an-fört,

4. beträffande spärrnivån vid riksdagsval

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K20 yrkandena 1 och 2,

1996/97:K22 yrkande 1, 1996/97:K26 yrkande 1 och 1996/97:K602 yrkandena 1

och 2 antar 18 kap. 38 § förslaget till val-lag,

res. 1 (mp)

5. beträffande utvärdering av 8-procentspärrens inverkan på 1998 års val

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K18 yrkande 3 och 1996/97: K24,

6. beträffande en sänkning av spärrnivån efter 1998 års val

att riksdagen avslår motion 1996/97:K25 yrkande 1,

7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K19, 1996/97:K22 yrkande-na 2 och

3, 1996/97:K25 yrkande 3 och 1996/97:N254 yrkande 3,

res. 2 (fp, v)

res. 3 (mp)

8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K604, delvis, och 1996/97:A434

yrkande 4,

res. 4 (v)

res. 5 (mp)

9. beträffande folkbokföring som förutsättning för rösträtt

att riksdagen avslår motion 1996/97:K23 yrkande 2,

10. beträffande sänkning av rösträttsåldern

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K22 yrkande 5, 1996/97: K207 och

1996/97:Kr257 yrkande 17,

res. 6 (mp)

11. beträffande lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och

invandrare från icke EU-land

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:K22 yrkande 4 och 1996/97:

K604, delvis, antar 1 kap. 3 § förslaget till vallag,

res. 7 (mp)

12. beträffande skilda valdagar

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K18 yrkande 1, 1996/97:

K22 yrkande 10 och 1996/97:K202 yrkande 8,

res. 8 (mp)

13. beträffande vårval

att riksdagen avslår motion 1996/97:K536 yrkande 2,

14. beträffande lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag

att riksdagen antar 1 kap. 10 § förslaget till vallag,

res. 9 (mp) - villk. 8

15. beträffande länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen

att riksdagen avslår motion 1996/97:K18 yrkande 4,

res. 10 (m)

16. beträffande egen valkrets för utlandssvenskar

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K23 yrkande 1 antar 2 kap. 2 §

förslaget till vallag,

17. beträffande valkretsindelning i kommuner

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K22 yrkande 7 antar 2 kap. 6-7

och 9-12 §§ förslaget till vallag,

res. 11 (mp)

18. beträffande utjämningsmandat i kommuner

att riksdagen avslår motion 1996/97:K25 yrkande 2,

res. 12 (fp)

19. beträffande 3-procentspärren i landstingsval

att riksdagen med avslag på motion K22 yrkande 6, delvis, antar 18 kap. 24

§ förslaget till vallag,

20. beträffande antalet riksdagsledamöter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K201 yrkandena 1 och 2 och 1996/

97:K202 yrkande 9,

res. 13 (m)

21. beträffande ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning

att riksdagen avslår motion 1996/97:K22 yrkande 8,

res. 14 (mp)

22. beträffande avslag på förslaget om strykningar av namn

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K26 yrkande 2 antar 18 kap. 11

§ tredje stycket förslaget till vallag med den ändringen att det inledande

ordet "Ett" utgår,

23. beträffande förnyade överväganden om strykningarnas betydelse

att riksdagen avslår motion 1996/97:K18 yrkande 2,

res. 15 (m)

24. beträffande symboler på valsedlar

att riksdagen avslår motion 1996/97:K21,

25. beträffande ändring av sekretesslagen

att riksdagen avslår motion 1996/97:K25 yrkande 4,

res. 16 (fp)

26. beträffande röstlängdsregler för utlandssvenskar

att riksdagen avslår motion 1996/97:K23 yrkandena 3, 5 och 6,

27. beträffande tillhandahållande av valsedlar

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K22 yrkande 9 antar 9 kap. 12 §

förslaget till vallag,

res. 17 (mp)

28. beträffande röstningsförfarandet i vallokal

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K601 antar 10 kap.

4-8 §§ förslaget till vallag,

res. 18 (m, fp)

29. beträffande småpartispärren i riksdagsval

att riksdagen avslår motion 1996/97:K22 yrkande 6, delvis,

res. 19 (v, mp)

30. beträffande förslaget till vallag i övrigt

att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till vallag, i

den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställt ovan under momenten 1

, 4, 11, 14, 16, 17, 19, 22, 27 och 28 med de ändringarna att

dels orden "uppgifter om" inskjuts efter ordet "innehålla" i 7 kap. 1 §

första stycket,

dels 20 kap. 8 § får följande lydelse:

Om det sedan ersättare utsetts enligt 7 § visar sig att det för ledamot

eller ledamöter i ett parti som har fått ett eller två mandat utsetts bara

en ersättare skall ytterligare en sammanräkning göras. I det fall partiet

har fått två mandat skall sammanräkningen i första hand göras för den

ledamot som har störst personligt röstetal i förhållande till antalet

röster för partiet i valkretsen och därefter för den som har störst

jämförelsetal,

31. beträffande lagen om brevröstning

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:K23 yrkande 4 antar för-slaget

till lag om brevröstning i vissa fall,

32. beträffande valperioden för kyrkomötet

att riksdagen antar 29 kap. 4 § förslaget till lag om ändring i kyrkola-

gen (1992:300),

33. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar propositionens förslag till

1. lag om röstlängdsregister,

2. lag om ändring i riksdagsordningen,

3. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval, m.m.,

4. lag om ändring i folkomröstningslagen (1979:369) med den änd-ringen att

14 § andra stycket skall ha följande lydelse: "Förrättningen avslutas genom

att protokollet läggs fram för granskning. Protokollet sänds genast till

centrala valmyndigheten.",

5. lag om ändring i lagen (1979:411) om Sveriges indelning i kommu-ner och

landsting,

6. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

7. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregister,

8. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),

9. lag om ändring i kyrkolagen (1992:300), i den mån det inte omfattas av

vad utskottet hemställt ovan under moment 32,

10. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433) och

11. lag om ändring i lagen (1995:743) om aviseringsregister.

Stockholm den 18 mars 1997

På konstitutionsutskottets vägnar

Birgit Friggebo

I beslutet har deltagit: Birgit Friggebo (fp), Kurt Ove Johansson (s),

Catarina Rönnung (s), Anders Björck (m), Widar Andersson (s), Barbro

Hietala Nordlund (s), Birgitta Hambraeus (c), Pär-Axel Sahlberg (s), Jerry

Martinger (m), Mats Berglind (s), Kenneth Kvist (v), Frank Lassen (s),

Inger René (m), Peter Eriksson (mp), Håkan Holmberg (fp), Nikos

Papadopoulos (s) och Nils Fredrik Aurelius (m).

Reservationer

1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Vid

partiöver-läggningarna" och slutar med "1998 års val" bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion K22 (mp) att regeringen tar ett

stort steg bakåt när det i propositionen föreslås en höjning till 8 % för

att person-rösterna skall få genomslag i riksdagsvalen, i stället för 5 %

som föreslås för andra val. Risken med regeringens förslag är att systemet

med personval inte kommer att få någon reell innebörd för riksdagsvalet.

Riksdagen bör därför ändra 18 kap. 38 § så att personligt röstetal

fastställs för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal

av minst 5 % av partiets röstetal i valkret-sen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande spärrnivån vid riksdagsval

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K20 yrkande 1, 1996/97:

K22 yrkande 1 och 1996/97:K26 och med avslag på motio-nerna 1996/97:K20

yrkande 2 och 1996/97:K602 yrkandena 1 och 2 antar 18 kap. 38 § förslaget

till vallag med den ändringen att orden "8 procent" ersätts med orden "5

procent",

2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7)

Birgit Friggebo (fp), Kenneth Kvist (v) och Håkan Holmberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Såsom an-

förs" och slutar med "K25 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att det finns en skriftlig överenskommelse mellan partier

-na om att redovisa sin finansiering. Det finns emellertid ingen överenskom

-melse eller reglering för hur enskilda kandidater finansierar sina

personliga valkampanjer. De senaste årens osunda hantering av allmänna

medel har kraftigt försämrat medborgarnas tilltro till politikers

ekonomiska förhållanden och transaktioner. Mot den bakgrunden delar

utskottet uppfattningen i motio-nerna K19 (v) och K25 (fp) att det inte är

tillräckligt med ett frivilligt system för redovisning av valfinansieringen

av personvalskampanjer. I kommande val kommer partiernas kandidater att i

varierande utsträckning driva egna personliga kampanjer. Det är viktigt att

det då sker en öppen redovisning av hur de finansierar sina kampanjer.

Regeringen bör därför lägga fram förslag till riksdagen om regler för

redovisning av valfinansiering av personvalskam-panjer. Detta bör riksdagen

med bifall till motionerna K19 (v) och K25 (fp) yrkande 3 som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K19 och 1996/97:

K25 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkan-dena 2 och

3 och 1996/97:N254 yrkande 3 som sin mening ger rege-ringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med "Såsom an-

förs" och slutar med "K25 (fp) yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion K22 (mp) att det finns ett starkt be

-hov av att få en öppen redovisning av kampanjmedel vid ett ökat inslag av

personval. Det är också befogat att i samband med personval sätta ekonomis-

ka gränser för valkampanjerna. Utan en sådan reglering finns det enligt ut-

skottets mening uppenbara risker för att ekonomi och knytning till en viss

bidragsgivare blir för stor. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion K22 (mp) yrkandena 2 och 3 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande redovisning av finansiering av personvalskampanjer

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkandena 2 och 3 och med

anledning av motionerna 1996/97:K19, 1996/97:K25 yrkande 3 och 1996/97:N254

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8)

Kenneth Kvist (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det

gäl-ler" och slutar med "A434 (v) yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Kopplingen mellan medborgarskap och rösträtt härstammar från en tid då

stora omflyttningar mellan olika länder var ovanliga. Med en mer enhetlig

och medborgarmässigt homogen befolkningssammansättning i olika länder

framstod inte sambandet mellan rösträtt och medborgarskap som ett problem

för demokratin, eftersom de som bodde och arbetade i ett land också normalt

var medborgare i det landet. Knytningen mellan rösträtten och medborgar-

skapet utestängde därmed inte en del invånare från att påverka det

politiska skeendet och samhällslivet i landet.

Rösträtt för invandrare i riksdagsval är enligt utskottets mening en viktig

demokratisk och politisk fråga. Svenskar och invandrare arbetar på samma

arbetsplats och har gemensamma sociala och ekonomiska intressen. De som

inte är svenska medborgare är utestängda från möjligheten att politiskt

påver-ka dessa intressen på riksplanet.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att riksdagen bör begära att re

-geringen snarast förelägger riksdagen ett förslag om ändring av regerings

-formen som ger invandrare rösträtt i riksdagsval enligt samma regler som

gäller för rösträtt vid kommunala val. Detta bör riksdagen ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A434 yrkande 4 och med

anledning av motion 1996/97:K604, delvis, som sin mening ger rege-ringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det

gäl-ler" och slutar med "A434 (v) yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Rösträtt för invandrare i riksdagsval är enligt utskottets mening en viktig

demokratisk och politisk fråga. Svenskar och invandrare arbetar på samma

arbetsplats och har gemensamma sociala och ekonomiska intressen. De som

inte är svenska medborgare är utestängda från möjligheten att politiskt

påver-ka dessa intressen på riksplanet.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att regeringen snarast bör före

-lägga riksdagen ett förslag om ändring av regeringsformen som ger invandra

-re som inte är svenska medborgare rösträtt i riksdagsval om de fyller 18

år senast på valdagen och om de varit folkbokförda i Sverige tre år i följd

före valdagen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande rösträtt för invandrare i riksdagsval

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K604, delvis, och med

anledning av motion 1996/97:A434 yrkande 4 som sin mening ger re-geringen

till känna vad utskottet anfört,

6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "avser rösträttssåldern" bort ha följande lydelse

:

Om det politiska systemet skall kunna fungera på sikt är det viktigt att

människor intresserar sig för politik och anser politik vara viktigt. Det

poli-tiska intresset bland ungdomar kan enligt utskottets uppfattning

stimuleras genom en sänkt rösträttsålder, eftersom det känns mer

meningsfullt att enga-gera sig i politik om rätten att rösta inte ligger

alltför långt fram i tiden. Poli-tiska beslut påverkar dessutom i många

fall direkt unga människors situation, t.ex. beslut som rör skolan.

Tiden mellan ordinarie val har nu förlängts till fyra år. Detta innebär att

ge-nomsnittsåldern för förstagångsväljare höjs till 20 år. Många kommer

inte att få möjlighet att rösta förrän efter fyllda 21.

Utskottet anser med hänsyn till det anförda att rösträttsåldern bör sänkas

till 16 år. Regeringen bör utreda detta och lägga fram förslag till

riksdagen om ändring i regeringsformen.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande sänkning av rösträttsåldern

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkande 5, 1996/97:

K207 och 1996/97:Kr257 yrkande 17 som sin mening ger re-geringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke

EU-land (mom. 11)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Genom för-

slaget" och på s. 20 slutar med "mp-motionerna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att det inte finns några sakliga

skäl att göra skillnad mellan olika grupper av invandrare när det gäller

rösträt-ten i kommunala val. Förslaget till vallag bör därför ändras så att

den diskri-mineringen undanröjs. Regeringen bör också återkomma med förslag

till ändring i kommunallagen så att det blir möjligt för alla, oavsett

nationalitet, som fyller 18 år senast på valdagen och är folkbokförda i

landet att rösta vid val till landstings- och kommunfullmäktige.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och

invandrare från icke EU-land

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K22 yrkande 4 och 1996/97

:K604, delvis,

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) antar 1 kap. 3 § förslaget till vallag med den ändringen att dels and-

ra stycket utgår, dels ordet "andra" utgår i tredje stycket,

8. Skilda valdagar (mom. 12)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "De

överlägg-ningar" och slutar med "(mp) yrkande 10" bort ha följande lydelse:

Vid de allmänna valen dominerar riksdagsvalet helt över både landstings-

valen och kommunalvalen. Detta innebär enligt utskottets uppfattning mycket

stora negativa effekter för den kommunala demokratin. Lokala frågor blir

inte avgörande för lokala val.

Kommunvalen har under senare år blivit allt viktigare, medan riksdagsva-len

minskat i betydelse. Sverige har överlämnat betydande beslutskompetens till

EU, medan kommunernas ansvarsområde har ökat genom att viktiga delar av

offentlig service har decentraliserats. Kommunernas självständighet har

dessutom ökat genom att de specialdestinerade statsbidragen ersatts med en

s.k. påse.

Enligt utskottets uppfattning är det avgörande för att stärka och

återupprätta det demokratiska styrelseskicket och skapa ett samhälle där

människor i betydligt större utsträckning deltar i beslutsprocessen och tar

ansvar för det gemensamma att kommunalvalen inte står på undantag. De

viktiga lokala frågorna måste ges större tyngd, och utskottet anser att ett

viktigt steg på en sådan väg är att skilja kommunalvalen från riksdagsvalen

. Införandet av fyraåriga valperioder ger också nya möjligheter att

återinföra ett system med skilda valår för riksdagsval och kommunalval.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande skilda valdagar

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K18 yrkande 1, 1996/97:

K22 yrkande 10 och 1996/97:K202 yrkande 8 godkänner vad utskottet anfört,

9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14)

Peter Eriksson (mp) anser att utskottets hemställan under 14 bort ha

följande lydelse:

Under förutsättning av bifall till reservation 8.

14. beträffande lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag

att riksdagen antar förslaget till 1 kap. 10 § vallagen med den ändring-en

att den inledande meningen utgår,

10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15)

Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik

Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Enligt pro

-positionen" och slutar med "hänvisning härtill" bort ha följande lydelse:

Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt kommer att följa hur den

förändrade regionala samhällsorganisationen inverkar på möjligheten till

ett proportionellt valresultat i förhållande till dagens valkretsutformning

. Skulle det visa sig att den regionala samhällsorganisationen har en

negativ inverkan bör regeringen återkomma till riksdagen i frågan. Vad

utskottet anfört med anledning av motion K18 yrkande 4 bör riksdagen som

sin mening ge rege-ringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande länssammanslagningens påverkan på valkretsindel-ningen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K18 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Valkretsindelning i kommuner (mom. 17)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet

tillstyrker" och slutar med "(mp) yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Indelning av kommuner i valkretsar har fördelar främst för geografiskt väl

koncentrerade partier men försvårar en proportionellt rättvis

representation i kommunfullmäktige. Valkretsindelningen har ofta tillkommit

av partitaktiska skäl och är motiverad endast i särskilt stora kommuner.

Riksdagen bör därför besluta om en sådan ändring i förslaget till vallag

att systemet med möjlighet för kommunerna att indela kommunen i valkretsar

avskaffas.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande valkretsindelning i kommuner

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkande 7 antar 2 kap. 6-7

och 9-12 §§ förslaget till vallag med den ändringen att 6 § första och

andra styckena ersätts med följande stycke: "Vid val till kommunfullmäktige

är kommunen valkrets",

12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18)

Birgit Friggebo (fp) och Håkan Holmberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet

delar" och slutar med "(fp) yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion K25 (fp) att den bris-

tande proportionaliteten i valen till kommunfullmäktige i de

valkretsindelade kommunerna är besvärande och att valsystemet bör

modifieras genom att utjämningsmandat införs. I den nu aktuella

propositionen har regeringen emellertid inte lagt fram något förslag om

utjämningsmandat för val till kommunfullmäktige. Utskottet anse att frågan

om införande av utjämnings-mandat bör bli föremål för förnyad beredning. I

samband därmed bör också göras en översyn av konsekvenserna i kommuner som

har flera valkretsar av reglerna i 18 kap. 44 § andra stycket. Den nu

föreslagna regleringen kan innebära att en kandidat som har fått färre

personröster i hela kommunen jämfört med en annan ändå kan bli invald före

den senare i lägen där den förstnämndes personröster är koncentrerade till

en valkrets och den andres är mer jämnt fördelade i kommunen. Detta bör

riksdagen med anledning av motion K25 (fp) yrkande 2 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. beträffande utjämningsmandat i kommuner

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K25 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20)

Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik

Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med "Utskottet

vidhåller" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion K202 (m) att Sverige i dag har en i

förhållande till folkmängden osedvanligt stor representation jämfört med

andra demokratiska länder. Det finns därför skäl för regeringen att närmare

belysa konsekvenserna av att minska antalet riksdagsledamöter. En riksdag

med färre ledamöter reser dock flera viktiga frågor av demokratikaraktär,

bl.a. frågan om hur en god representation för alla delar av landet skall

garan-teras. En förändring av antalet ledamöter förutsätter också en

ändring i rege-ringsformen. Vad utskottet anfört om en utredning av

förutsättningarna för att reducera antalet riksdagsledamöter bör riksdagen

med anledning av motio-nerna K201 yrkandena 1 och 2 och K202 yrkande 9 som

sin mening ge rege-ringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande antalet riksdagsledamöter

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:K201 yrkandena 1 och 2

och 1996/97:K202 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med "Utskottet

vill" och slutar med "avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det vid sidan av de nu framlagda förslagen om anmälan

av kandidater också bör införas möjligheten att registrera partibeteckning

genom att anmäla två kandidater överst på en namnvalsedel. Detta bör riks-

dagen med anledning av motion K22 (mp) yrkande 8 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K22 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23)

Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m) och Nils Fredrik

Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med

"Strykningar kommer" och på s. 31 slutar med "övervägas på nytt" bort ha

följande lydel-se:

Enligt propositionens förslag skall strykningar av namn på en valsedel inte

längre beaktas. Utskottet är utifrån nuvarande tekniska förutsättningar för

sammanräkningsförfarandet berett att acceptera den lösning regeringen valt.

Utskottet vill dock i likhet med motionärerna i motion K18 (m) framhålla

att det finns ett stort demokratiskt värde i att väljarnas viljeyttringar

så långt möjligt beaktas. Så snart den tekniska utvecklingen tillåter bör

därför det nuvarande synsättet på väljarnas strykningar övervägas på nytt.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande förnyade överväganden om strykningarnas betydelse

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K18 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25)

Birgit Friggebo (fp) och Håkan Holmberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar med "De

röstläng-der som" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse

:

Det är inte rimligt om någon med ledning av uppgifterna i röstlängden hos

valnämnden kan spåra upp en person som har skyddad adress. Regeringen bör

därför överväga en ändring av sekretesslagen så att sekretess gäller för

röst-längderna beträffande uppgift om enskilds personliga förhållanden, om

det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom

närstående lider men om uppgiften röjs.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande ändring av sekretesslagen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K25 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27)

Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar med

"Motionärerna i" och slutar med "(mp) yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar Miljöpartiets uppfattning att möjligheterna till personröst

-ning kan förbättras ytterligare genom att valförrättare och röstmottagare

åläggs tillse att även personvalsedlar för dels varje parti som vid något

av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 % av rösterna i hela

landet, dels de partier som registrerat sin partibeteckning, finns utlagda

i anslutning till varje röstningslokal. Riksdagen bör därför ändra 9 kap.

12 § förslaget till vallag i konsekvens härmed.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande tillhandahållande av valsedlar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:K22 yrkande 9 antar 9 kap. 12

§ förslaget till vallag med den ändringen

dels att i första strecksatsen inskjuts orden "och personvalsedlar" efter

orden "partimarkerade valsedlar",

dels att det i första stycket införs en ny fjärde strecksats med följande

lydelse: "- personvalsedlar för de partier som registrerat sin partibe-

teckning.",

18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28)

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m

), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med "De nu före

-stående" och slutar med "4-8 §§" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att tiden nu kan vara mogen för att reformera även röst-

ningsproceduren vid valurnorna på det sätt som föreslås i motion K601 (m).

Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att utreda förutsättningarna för

att väljaren själv skall få lägga ned valkuverten i valurnorna och överväga

erfor-derliga regeländringar.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande röstningsförfarandet i vallokal

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K601 dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört, dels antar 10 kap. 4-8 §§

förslaget till vallag,

19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29)

Kenneth Kvist (v) och Peter Eriksson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med "Utskottet

har" och slutar med "yrkande 6, delvis" bort ha följande lydelse:

En utgångspunkt för ett demokratiskt system är att valsystemet skall ge

rimliga möjligheter för nya partier och opinioner att bli representerade i

be-slutande organ. Det är t.ex. svårt att se att det svenska systemet

skulle vara effektivare och mer handlingskraftigt än det danska. Utskottet

anser inte att valsystemet skall användas som ett skydd mot nya partier. En

så hög spärr som 4 % gör att nya idéer bromsas och inte får samma chans att

delta och utvecklas i den fria debatten. Spärren bör enligt utskottets

uppfattning sänkas till 1 %. Detta skulle underlätta för nya opinioner att

kanaliseras och utveck-las utan att menligt minska effektiviteten i

folkstyret. En sänkning av spärren förutsätter en ändring i regeringsformen

.

Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande småpartispärren i riksdagsval

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:K22 yrkande 6, delvis, som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anförts,

Särskilda yttranden

1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13)

Birgit Friggebo (fp), Anders Björck (m), Jerry Martinger (m), Inger René (m

), Håkan Holmberg (fp) och Nils Fredrik Aurelius (m) anför:

Vi respekterar resultatet av den kompromiss om valsystemets utformning som

partiöverläggningarna hösten 1993 ledde fram till och vill därför inte

motsätta oss propositionens förslag vad avser utformningen av personvals-

inslaget, spärrnivån vid riksdagsval, gemensam valdag för riksdags- och

kommunalval och valdagens förläggning.

Vi har länge förordat ett starkt inslag av personval i det svenska valsyste

-met, eftersom vi anser att väljarnas inflytande är särskilt viktigt i ett

läge där de politiska partiernas förankring i befolkningen försvagats. Vi

hade därför hellre sett ett renodlat personval av finsk modell, där

väljarna har full frihet att förorda vilken av de av partierna nominerade

kandidaterna de önskar bli representerade av.

Vi anser också att spärren för de särskilda personrösterna i riksdagsval re

-dan från början borde ha satts till 5 % för att därigenom ge väljarnas

inflytan-de ett verkligt genomslag.

Med skilda valdagar skulle de kommunala frågorna och de kommunala

politikerna på ett helt annat sätt än nu komma i förgrunden inför de kommu-

nala valen. Det skulle innebära bättre information till väljarna och i sin

tur leda till ett mer reellt ansvarsutkrävande.

Vi anser också att när riksdagen beslutade att övergå till

kalenderårsbudget riksdagen även borde ha tagit ställning för att flytta

valdagen till våren. Nu kommer valrörelse och budgetarbete att i princip

sammanfalla, vilket är olyckligt. Vid ett regeringsskifte kommer den

tillträdande regeringen att i princip tvingas överta tidigare regerings

budget under det första året vid makten. Med ett val i maj eller juni får

en tillträdande regering däremot rim-lig tid på sig att organisera sitt

arbete och slutföra beredningen av budgetpro-positionen.

2. Vårval (mom. 13)

Birgitta Hambraeus (c) anför:

De författningsöverläggningar som hölls hösten 1993 ledde inte till någon

överenskommelse om att ändra tidpunkten för allmänna val. Mot den bak-

grunden avstår jag från att yrka bifall till den centermotion som begär ett

tillkännagivande om att valdagen bör flyttas till våren.

Jag anser emellertid att när riksdagen beslutade att övergå till

kalenderårs-budget riksdagen även borde ha tagit ställning för att flytta

valdagen till vå-ren. Nu kommer valrörelse och budgetarbete att i princip

sammanfalla, vilket är olyckligt. Vid ett regeringsskifte kommer den

tillträdande regeringen att i princip tvingas överta tidigare regerings

budget under det första året vid makten. Med ett val i maj eller juni får

en tillträdande regering däremot rim-lig tid på sig att organisera sitt

arbete och slutföra beredningen av budgetpro-positionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av propositionen 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97 5

Utskottet 6

Propositionens huvudsakliga innehåll 6

Inledning 7

Personröstning 8

Grundlagsbestämmelser 8

Propositionen 8

Motionerna 9

Tidigare utskottsbehandling 10

Utskottets bedömning 10

Nivån på spärren för de särskilda personrösterna 11

Bakgrund 11

Propositionen 12

Motionerna 12

Utskottets bedömning 14

Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampan-jer 14

Propositionen 14

Motionerna 15

Tidigare riksdagsbehandling 16

Utskottets bedömning 17

Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§ 17

Propositionen 17

Motionerna 18

Tidigare riksdagsbehandling 19

Utskottets bedömning 19

Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§ 20

Propositionen 20

Bakgrund till nuvarande bestämmelser 20

Motionerna 20

Tidigare riksdagsbehandling 21

Utskottets bedömning 21

Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 § 21

Gällande bestämmelser 21

Propositionen 21

Motionerna 21

Tidigare riksdagsbehandling 22

Utskottets bedömning 22

Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap. 23

Propositionen 23

Motionerna 23

Tidigare riksdagsbehandling 23

Utskottets bedömning 23

Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och

småpartispärr, 3 kap. och 18 kap. 24

Gällande ordning 24

Utredningsarbete 24

Propositionen 24

Motionerna 25

Tidigare riksdagsbehandling 25

Utskottets bedömning 25

Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap. 26

Nuvarande bestämmelser med bakgrund 26

Propositionen 27

Motionerna 27

Tidigare riksdagsbehandling 27

Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap. 28

Propositionen 28

Motionerna 29

Utskottets bedömning 29

Valsedlar, 6 kap. 31

Valsedlarnas utformning och innehåll 31

Propositionen 31

Utskottets bedömning 31

Symboler på valsedlar 32

Bakgrund 32

Propositionen 32

Motionen 32

Tidigare riksdagsbehandling 33

Utskottets bedömning 33

Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister 33

Propositionen 33

Motionen 35

Utskottets bedömning 35

Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap. 35

Gällande rätt 35

Propositionen 35

Motionen 36

Tidigare riksdagsbehandling 36

Utskottets bedömning 36

Allmänt om röstning, 9 kap. 37

Propositionen 37

Tillhandahållande av valsedlar 37

Motionen 38

Utskottets bedömning 38

Röstning i vallokal, 10 kap. 39

Propositionen 39

Motionen 39

Utskottets bedömning 40

Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om

brevröstning i vissa fall 40

Gällande bestämmelser 40

Propositionen 40

Motionen 41

Tidigare riksdagsbehandling 41

Utskottets bedömning 41

Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap. 42

Propositionen 42

Motionen 42

Bakgrund 42

Tidigare riksdagsbehandling 43

Utskottets bedömning 43

Överklagande av val m.m., 19 kap. 43

Propositionen 43

Utskottets bedömning 44

Beräkningsgrunder, 20 kap. 44

Propositionen 44

Utskottets bedömning 44

Lagförslagen i övrigt 45

De kyrkliga valen 45

Övriga lagförslag 45

Hemställan 45

Reservationer 49

1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4) 49

2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 49

3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 50

4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51

5. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51

6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10) 52

7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke

EU-land (mom. 11) 52

8. Skilda valdagar (mom. 12) 53

9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14) 53

10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15) 54

11. Valkretsindelning i kommuner (mom. 17) 54

12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18) 54

13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20) 55

14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21) 56

15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23) 56

16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25) 56

17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27) 57

18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28) 57

19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29) 58

Särskilda yttranden 58

1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13) 58

2. Vårval (mom. 13) 59

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Motioner väckta med anledning av propositionen 2

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1996/97 5

Utskottet 6

Propositionens huvudsakliga innehåll 6

Inledning 7

Personröstning 8

Grundlagsbestämmelser 8

Propositionen 8

Motionerna 9

Tidigare utskottsbehandling 10

Utskottets bedömning 10

Nivån på spärren för de särskilda personrösterna 11

Bakgrund 11

Propositionen 12

Motionerna 12

Utskottets bedömning 14

Redovisning av valfinansiering - sponsring av personvalskampan-jer 14

Propositionen 14

Motionerna 15

Tidigare riksdagsbehandling 16

Utskottets bedömning 17

Om rösträtt och valbarhet, 1 kap. 2-8 §§ 17

Propositionen 17

Motionerna 18

Tidigare riksdagsbehandling 19

Utskottets bedömning 19

Rösträttsåldern, 1 kap. 2-3 §§ 20

Propositionen 20

Bakgrund till nuvarande bestämmelser 20

Motionerna 20

Tidigare riksdagsbehandling 21

Utskottets bedömning 21

Gemensam valdag m.m., 1 kap. 10 § 21

Gällande bestämmelser 21

Propositionen 21

Motionerna 21

Tidigare riksdagsbehandling 22

Utskottets bedömning 22

Valkretsindelningen vid riksdagsval, 2 kap. 23

Propositionen 23

Motionerna 23

Tidigare riksdagsbehandling 23

Utskottets bedömning 23

Valkretsindelningen vid kommunala val, 2 kap. Utjämningsmandat och

småpartispärr, 3 kap. och 18 kap. 24

Gällande ordning 24

Utredningsarbete 24

Propositionen 24

Motionerna 25

Tidigare riksdagsbehandling 25

Utskottets bedömning 25

Antalet ledamöter i riksdagen, 3 kap. 26

Nuvarande bestämmelser med bakgrund 26

Propositionen 27

Motionerna 27

Tidigare riksdagsbehandling 27

Registrering av partibeteckning och anmälan av kandidater, 5 kap. 28

Propositionen 28

Motionerna 29

Utskottets bedömning 29

Valsedlar, 6 kap. 31

Valsedlarnas utformning och innehåll 31

Propositionen 31

Utskottets bedömning 31

Symboler på valsedlar 32

Bakgrund 32

Propositionen 32

Motionen 32

Tidigare riksdagsbehandling 33

Utskottets bedömning 33

Röstlängder och röstkort, 7 kap. lagen om röstlängdsregister 33

Propositionen 33

Motionen 35

Utskottets bedömning 35

Nya röstlängdsregler för utlandssvenskar, 7 kap. 35

Gällande rätt 35

Propositionen 35

Motionen 36

Tidigare riksdagsbehandling 36

Utskottets bedömning 36

Allmänt om röstning, 9 kap. 37

Propositionen 37

Tillhandahållande av valsedlar 37

Motionen 38

Utskottets bedömning 38

Röstning i vallokal, 10 kap. 39

Propositionen 39

Motionen 39

Utskottets bedömning 40

Röstning hos utlandsmyndighet, 13 kap. samt brevröstning, lagen om

brevröstning i vissa fall 40

Gällande bestämmelser 40

Propositionen 40

Motionen 41

Tidigare riksdagsbehandling 41

Utskottets bedömning 41

Slutlig sammanräkning och mandatfördelning, 18 kap. 42

Propositionen 42

Motionen 42

Bakgrund 42

Tidigare riksdagsbehandling 43

Utskottets bedömning 43

Överklagande av val m.m., 19 kap. 43

Propositionen 43

Utskottets bedömning 44

Beräkningsgrunder, 20 kap. 44

Propositionen 44

Utskottets bedömning 44

Lagförslagen i övrigt 45

De kyrkliga valen 45

Övriga lagförslag 45

Hemställan 45

Reservationer 49

1. Spärrnivån vid riksdagsval (mom. 4) 49

2. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 49

3. Redovisning av finansiering av personvalskampanjer (mom. 7) 50

4. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51

5. Rösträtt för invandrare i riksdagsval (mom. 8) 51

6. Sänkning av rösträttsåldern (mom. 10) 52

7. Lika rösträtt i kommunalval för EU-medborgare och invandrare från icke

EU-land (mom. 11) 52

8. Skilda valdagar (mom. 12) 53

9. Lagtexten i 1 kap. 10 § förslaget till vallag (mom. 14) 53

10. Länssammanslagningens påverkan på valkretsindelningen (mom. 15) 54

11. Valkretsindelning i kommuner (mom. 17) 54

12. Utjämningsmandat i kommuner (mom. 18) 54

13. Antalet riksdagsledamöter (mom. 20) 55

14. Ytterligare möjlighet att registrera partibeteckning (mom. 21) 56

15. Förnyade överväganden om strykningarnas betydelse (mom. 23) 56

16. Ändring av sekretesslagen (mom. 25) 56

17. Tillhandahållande av valsedlar (mom. 27) 57

18. Röstningsförfarandet i vallokal (mom. 28) 57

19. Småpartispärren i riksdagsval (mom. 29) 58

Särskilda yttranden 58

1. Personröstning, m.m. (mom. 1, 4, 12 och 13) 58

2. Vårval (mom. 13) 59

Bilaga Propositionens lagförslag 60