Bet. 1996/97:LU16

Lagutskottets betänkande

1996/97:LU16

Registrering av fartyg

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1996/97

LU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 1996/97:130. I

propositionen föreslås lagändringar i syfte att anpassa de nationella svenska

reglerna om registrering av fartyg till Europeiska unionens gemenskapsrätt.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet

tillstyrker bifall till de i propositionen framlagda lagförslagen.

Propositionen

I proposition 1996/97:130 föreslår regeringen (Justitiedepartementet) - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen antar de i propositionen framlagda

förslagen till

1. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),

2. lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för

yrkesmässig sjöfart m.m.,

3. lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada å egendom,

4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370).

Lagförslagen har intagits som bilaga till betänkandet.

Utskottet

Gällande svenska bestämmelser

I sjölagen (1994:1009) finns bestämmelser om fartygs nationalitet och flagg.

Enligt 1 kap. 1 § är ett fartyg svenskt och berättigat att föra svensk flagg,

om det till mer än hälften ägs av svensk medborgare eller svensk juridisk

person. Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande Sjöfartsverket, får

medge att även annat fartyg skall anses som svenskt och vara berättigat att

föra svensk flagg. Ett sådant medgivande förutsätter att driften av fartyget

står under avgörande svenskt inflytande eller att fartygets ägare har fast

hemvist i Sverige. Bestämmelser om partrederier finns i 5 kap. sjölagen. Ett

partrederi föreligger om flera har kommit överens om att under delad

ansvarighet gemensamt driva sjöfart med eget fartyg. Delägarna kan utse en

huvudredare som har särskild behörighet att företa sådana rättshandlingar som

rederirörelsen vanligen för med sig. Huvudredaren skall enligt 5 kap. 2 § vara

en svensk juridisk person eller en fysisk person som dels är bosatt här i

landet, dels är medborgare i Sverige, Danmark, Finland eller Norge. Om dessa

krav på huvudredaren är uppfyllda, är fartyget att anse som svenskt.

Av 1 kap. 2 § sjölagen följer att fartyg vars skrov har en största längd av

minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter betecknas skepp.

Annat fartyg kallas båt. Beträffande svenska skepp gäller en principiell

registreringsplikt, och i 2 kap. 1 § anges att ett svenskt skepp skall vara

infört i skeppsregistret. Regeringen kan med stöd av samma lagrum bestämma att

skepp som ägs av staten inte skall vara införda i registret. Ett undantag

förutsätter dock att skeppen används uteslutande för statsändamål och inte för

affärsdrift. Registret förs endast över svenska skepp, och det går inte att

registrera utländska skepp i något svenskt register.

När det gäller båtar är registreringsplikten begränsad till sådana som

används i yrkesmässig sjöfart. För båtar som används i näringsverksamhet

gäller enligt lagen (1979:377) om registrering av båtar för yrkesmässig

sjöfart m.m. att båtar skall föras in i ett särskilt båtregister, om de

används yrkesmässigt till befordran av gods eller passagerare, till bogsering

eller bärgning, till fiske eller annan fångst eller till uthyrning till

allmänheten. Som en ytterligare förutsättning anges att båtens skrov skall ha

en största längd av minst fem meter. Är det fråga om en passagerarbåt skall

den dock alltid registreras, om den är konstruerad så att den kan föra tolv

eller flera passagerare (4 § första stycket). Reglerna i 4 § första stycket

avser svenska båtar. Enligt 4 § andra stycket skall reglerna dock gälla också

utländsk båt, som vanligen är förlagd till svensk hamn och vars ägare är

bosatt i Sverige. Dessutom får regeringen med stöd av 4 § tredje stycket,

efter överenskommelse med främmande makt, förordna om registreringsplikt även

för annan fiskebåt än som avses i första stycket.

Svenska båtar kan i vissa fall registreras även om förutsättningarna i 4 §

inte är uppfyllda. Det krävs då att båten har ett skrov med en största längd

av minst fem meter eller att det med hänsyn till båtens typ och användning,

dess tilldelning av anropssignal för radiostation eller annars finns särskilda

skäl att den registreras (5 §). Det är här fråga om en frivillig registrering,

och någon möjlighet att registrera motsvarande utländska båtar finns inte.

Frågan om att införa ett register för fritidsbåtar har diskuterats i

betänkandet (SOU 1996:170) Fritidsbåten och Samhället. I betänkandet förordas

att ett obligatoriskt båtregister införs. Betänkandet är för närvarande

föremål för beredning inom Regeringskansliet.

EU:s regler om fri rörlighet för personer

Sverige är genom sitt medlemskap i Europeiska unionen (EU) bundet av

Romfördraget och de regler som där finns om fri rörlighet för varor, personer,

tjänster och kapital. Till den fria rörligheten för personer hör

etableringsrätten, dvs. rätten för medborgare i en medlemsstat inom unionen

att fritt etablera ekonomisk verksamhet på en annan medlemsstats territorium.

Den fria rörligheten för personer som garanteras genom Romfördraget innefattar

också rätten att bege sig till en annan medlemsstat för att där utöva arbete

som löntagare eller egenföretagare.

Som medlem i EU måste Sverige också numera följa den rättsutveckling som

sker genom EG-domstolens praxis. Genom EG-domstolens dom i det s.k. Factortame

II-målet år 1991 (C-221/89 The Queen mot Secretary of State for Transport, ex

parte Factortame Ltd m.fl., Rec. 1991 s. I-3905) preciserades och uttolkades

rätten att etablera verksamhet inom fiskenäringen och sjöfarten. Enligt domen

får medlemsstaterna inte ha några regler om registrering av fartyg som

diskriminerar andra EU-länders medborgare, och etableringsrätten får inte

indirekt beskäras genom sådana regler. Genom EES-avtalet har reglerna om den

fria rörligheten utsträckts till att gälla inom hela Europeiska ekonomiska

samarbetsområdet (EES).

Av rättstillämpningen i EG-domstolen (se dom den 7 mars 1996 i mål C-334/94

mellan EG-kommissionen och Frankrike) framgår vidare att registreringen av

fritidsfartyg berörs av reglerna om arbetskraftens fria rörlighet enligt

Romfördraget och EES-avtalet. Den som vistas i ett annat land för att arbeta

där skall nämligen ha tillträde till värdlandets fritidsaktiviteter på samma

villkor som värdlandets egna medborgare. Det betyder bl.a. att reglerna om

registrering av fritidsfartyg inte får leda till diskriminering på grund av

nationalitet.

Propositionens förslag och utskottets ställningstagande

Propositionen behandlar förhållandet mellan etableringsrätten och reglerna om

arbetskraftens fria rörlighet inom EU å ena sidan och de nationella svenska

reglerna om registrering av fartyg å andra sidan. I propositionen dras den

slutsatsen att de svenska reglerna på området inte är förenliga med

gemenskapsrätten. Kopplingen till fartygets nationalitet och därmed indirekt

till ägarnas medborgarskap eller den juridiska personens svenska anknytning

strider mot Romfördragets regler om etableringsrätt och arbetskraftens fria

rörlighet. Mot denna bakgrund föreslås lagändringar i syfte att bringa de

svenska reglerna i harmoni med gemenskapens regler. Propositionens lagförslag

grundar sig på promemorian (Ds 1996:60) Registrering av fartyg. Promemorian

har remissbehandlats.

I propositionen föreslås att svensk lagstiftning skall ändras så att fysiska

och juridiska personer från EES skall ha rätt att registrera sina fartyg i

Sverige, om fartygen används inom ramen för en ekonomisk verksamhet som har

etablerats här i landet. Dessutom skall fysiska personer från andra länder

inom EES som arbetar i Sverige kunna få sina fritidsfartyg betraktade som

svenska. Sålunda föreslås ändringar i sjölagen och lagen om registrering av

båtar för yrkesmässig sjöfart m.m. Förslagen innebär att fartyg skall anses

som svenska även när det inte finns en svensk ägarövervikt, om de till hälften

eller mer ägs av rättssubjekt från EES. Det skall dock krävas att fartyget

används inom ramen för en ekonomisk verksamhet som har etablerats i Sverige

eller att fartyget används för fritidsändamål här i landet av någon som vistas

här med stöd av gemenskapens regler om fri rörlighet för arbetskraft. Vidare

skall krävas att fartyget är infört i skeppsregistret eller båtregistret.

Gemenskapens regler om etableringsfrihet och om den fria rörligheten för

arbetskraft är nämligen utformade som rättigheter, inte skyldigheter, för den

enskilde, och de svenska reglerna föreslås därför få samma utformning. I

enlighet härmed skall ett fartyg inte anses som svenskt förrän ägaren har gett

till känna att han önskar det. Tillkännagivandet får ske genom att fartyget

anmäls till registrering i de svenska skepps- och båtregistren.

Omvänt föreslås att fartyg med en svensk ägarövervikt inte skall anses som

svenska, om de används inom ramen för en ekonomisk verksamhet som etableras i

ett annat land inom samarbetsområdet eller om fartyget används där för

fritidsändamål av en svensk som använder sig av den fria rörligheten för

arbetskraft och de är införda i ett offentligt fartygsregister i värdlandet.

Vidare föreslås i propositionen att fysiska och juridiska personer från EES

skall kunna vara huvudredare för ett partrederi.

Enligt lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada å egendom skall staten

under vissa förutsättningar betala ersättning till den som fått sin egendom

skadad vid ett krig mellan Sverige och främmande makt eller mellan främmande

makter. I propositionen föreslås att denna lag även fortsättningsvis skall

omfatta fartyg med en svensk ägarövervikt, dock inte om fartyget registrerats

i ett annat land inom EES än Sverige.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1997.

Propositionen har inte föranlett något motionsyrkande, och utskottet har för

sin del ingen erinran mot förslagen. Utskottet utgår från att regeringen noga

följer frågan om vilka effekter lagändringarna kan komma att få för den

svenska sjöfarten från såväl närings- och sjöfartspolitiska utgångspunkter som

registrerings- och tillsynssynpunkter.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i sjölagen (1994:1009),

dels lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för

yrkesmässig sjöfart m.m.,

dels lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada å

egendom,

dels lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370).

Stockholm den 15 maj 1997

På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad

(s), Rolf Dahlberg (m), Carin Lundberg (s), Rune Berglund (s), Stig Rindborg

(m), Karin Olsson (s), Eva Arvidsson (s), Henrik S Järrel (m), Bengt Harding

Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja Linderborg (v), Anders Ygeman (s),

Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta Carlsson (c) och Marietta de Pourbaix-Lundin

(m).

Propositionens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:377) om registrering av båtar för

yrkesmässig sjöfart m.m.

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:566) om ersättning för krigsskada

å egendom

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 49 §

kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

-------------------------------------------------------

--------------------------------------------------------

| Anvisningar |

| till 49 § |

-------------------------------------------------------

|2.[1] Med anställning på | 2. Med anställning på|

|ett svenskt handelsfartyg |ett svenskt handelsfartyg|

|avses anställning på ett |avses anställning på ett|

|fartyg enligt 1 kap. 1 § |fartyg som skall anses som|

|sjölagen (1994:1009) som |svenskt enligt sjölagen|

|används till |(1994:1009) och som|

|handelssjöfart eller |används till|

|resandes fortskaffande |handelssjöfart eller|

|eller till annat ändamål |resandes fortskaffande|

|som har gemenskap med |eller till annat ändamål|

|handelssjöfarten. |som har gemenskap med|

| |handelssjöfarten. |

--------------------------------------------------------

|Med anställning på ett svenskt handelsfartyg likställs|

--------------------------------------------------------

|a) en anställning på ett utländskt handelsfartyg som en|

|svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om|

|anställningen sker hos redaren eller någon av redaren|

|anlitad arbetsgivare, |

--------------------------------------------------------

|b) anställning på ett svenskt handelsfartyg som hyrs ut|

|till utländsk redare i huvudsak obemannat om|

|anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av|

|ägaren anlitad arbetsgivare. |

--------------------------------------------------------

**FOOTNOTES**

[1]: Senaste lydelse 1996:1331.