Bet. 1996/97:NU1

Näringsutskottets betänkande

1996/97:NU01

Anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

NU1

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1996/97:1

(budgetpropositionen) såvitt gäller

utgiftsområde 24 Näringsliv,

dels - helt eller delvis - 21 motioner

från allmänna motionstiden,

dels - helt eller delvis - 3 motioner

som väckts med anledning av proposition

1996/97:5 om forskning och samhälle.

Upplysningar och synpunkter i ärendet

har inför utskottet lämnats av

näringsminister Anders Sundström och

andra representanter för Närings- och

handelsdepartementet samt av företrädare

för Exportkreditnämnden, Sveriges

exportråd och Sveriges geologiska

undersökning. Skrivelser har inkommit

från Försvarsmakten och från

arbetstagarorganisationerna vid Sveriges

geologiska undersökning.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen

föreslagna anslagen för budgetåret 1997

inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Likaså

tillstyrks övriga förslag till

riksdagsbeslut som regeringen framlägger

under detta utgiftsområde, med undantag

av förslaget om godkännande av

riktlinjer för den maringeologiska

verksamheten inom Sveriges geologiska

undersökning (SGU). Utskottet redovisar

i betänkandet sin syn på hur

näringspolitiken bör inriktas och

utformas.

När det gäller verksamheten vid SGU

föreslår utskottet att riksdagen genom

ett särskilt tillkännagivande skall

anmoda regeringen att återkomma till

riksdagen i den ekonomiska

vårpropositionen 1997 med en redovisning

av verksamheten och den ekonomiska

situationen inom SGU. Utgångspunkten

måste därvid vara att den

maringeologiska verksamheten skall

behållas intakt på nuvarande nivå, men

också att övrig verksamhet hos SGU skall

bibehållas. I en reservation (m, fp, kd)

begärs att riksdagen under våren 1997

skall återkomma med förslag som

säkerställer den maringeologiska

verksamheten. I en annan reservation

(mp) föreslås att riksdagen nu skall

anvisa ett högre belopp till SGU än vad

regeringen har föreslagit för denna

verksamhet.

Andra anslag än vad regeringen

föreslagit förordas i vissa motioner,

vilka avstyrks av utskottet. Beträffande

anslaget till teknisk forskning och

utveckling anger utskottet att

regeringen bör tillse att den aktuella

verksamheten vid NUTEK inte paralyseras

under en övergångsperiod till dess att

ny finansiering kan erhållas via

forskningsstiftelserna. I några motioner

framläggs förslag om ökade anslag för

att främja småföretagsutveckling.

Utskottet hänvisar bl.a. till insatser

som regeringen beslutat om inom ramen

för det av riksdagen sommaren 1996

beslutade småföretagsprogrammet.

I en reservation och ett särskilt

yttrande redovisas Vänsterpartiets syn

på näringspolitikens utformning och på

anslagen inom det aktuella

utgiftsområdet. I reservationen förordas

en överföring av 18,5 miljoner kronor

från anslaget Småföretagsutveckling till

anslaget Stöd till kooperativ

utveckling. I en annan reservation

framlägger Miljöpartiets företrädare

förslag beträffande ett antal anslag

inom utgiftsområdet som sammantaget

innebär att den av riksdagen fastställda

ramen på 2 860 miljoner kronor

underskrids med 188 miljoner kronor;

ökade anslag föreslås för bl.a.

småföretagsutveckling, stöd till

kooperativ utveckling, SGU och stöd till

konsumentorganisationer, medan minskade

anslag förordas för bl.a. NUTEK:s

förvaltningskostnader, turistfrämjande,

teknisk forskning och utveckling samt

rymdverksamhet. Företrädarna i utskottet

för Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet och Kristdemokraterna deltar

inte i beslutet om anslag. I särskilda

yttranden (m; fp; kd) erinras om de

budgetförslag som framlagts av

respektive parti.

Utskottet behandlar avslutningsvis ett

antal motionsyrkanden som tar upp frågor

i anslutning till de aktuella anslagen

dock utan att innehålla förslag om

ändrade anslag. Motionerna avstyrks i

berörda delar, men följs upp i

reservationer enligt följande:

inriktning av standardiseringsarbetet

(c, v; mp), långsiktigt säkerställande

av konkurrensforskningen (m, fp, kd),

lokalisering av Rymdstyrelsen och

Rymdbolaget (v, mp) samt

exportkreditgarantier för trähusexport

(v).

Propositionen

I proposition 1996/97:1 föreslås under

utgiftsområde 24 Näringsliv att

riksdagen

1. godkänner disponeringen av anslaget

A 7 Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. i

enlighet med vad regeringen förordar,

2. godkänner att de övergripande målen

för verksamheten inom Sveriges

geologiska undersökning skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar,

3. godkänner de riktlinjer för den

maringeologiska verksamheten inom

Sveriges geologiska undersökning som

regeringen förordar,

4. godkänner att det övergripande målet

för geovetenskaplig forskning skall vara

i enlighet med vad regeringen förordar,

5. godkänner att de övergripande målen

för den mättekniska verksamheten inom

Styrelsens för ackreditering och teknisk

kontroll ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar,

6. godkänner att de övergripande målen

för verksamheten inom

Sprängämnesinspektionens ansvarsområde

under planeringsperioden åren 19971999

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar,

7. godkänner att de övergripande målen

för Styrelsens för ackreditering och

teknisk kontroll uppdragsverksamhet

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar,

8. godkänner inriktning av verksamheten

för Revisorsnämnden som regeringen

förordar,

9. bemyndigar regeringen att under år

1997 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till

teknisk forskning och utveckling som,

inberäknat löpande avtal och beslut,

innebär åtaganden om högst 650 miljoner

kronor under år 1998, högst 575 miljoner

kronor under år 1999, högst 500 miljoner

kronor under år 2000 och högst 425

miljoner kronor under år 2001,

10. medger att eventuella reservationer

från 1995/96 på tolfte huvudtitelns

reservationsanslag F 1 Teknisk forskning

och utveckling samt reservationsanslag F

2 Informationsteknologi överförs som

anslagssparande till ramanslaget D 1

Teknisk forskning och utveckling och får

användas enligt vad regeringen anför,

11. bemyndigar regeringen att under år

1997 ikläda staten nya förpliktelser för

betalningar under kommande år inom

rymdverksamhet om högst 108 900 000 kr,

12. godkänner regeringens förslag att

Exportkreditnämndens ordinarie

garantiverksamhet skall bedrivas i ett

system med resultatkravet att

verksamheten totalt sett skall vara

självbärande över tiden,

13. godkänner vad regeringen har

uttalat om krav på den underliggande

exportaffären vid beviljande av

säkerhetsgaranti,

14. medger att staten åtar sig

betalningsansvar i form av en

statsgaranti till ett belopp av högst

100 000 000 000 kr för det ordinarie

garantisystemet,

15. medger att staten åtar sig ett

betalningsansvar i form av en

statsgaranti till ett belopp av högst 3

000 000 000 kr för investeringar i

utlandet,

16. godkänner regeringens förslag att

Exportkreditnämnden får obegränsad

upplåningsrätt i bl.a.

Riksgäldskontoret,

17. bemyndigar regeringen eller den

myndighet regeringen utser att besluta

om löftesprovision inom det statsstödda

exportkreditsystemet,

18. för budgetåret 1997 anvisar anslag

under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt

uppställning i bilaga.

Motionerna

De motioner från allmänna motionstiden

som behandlas här är följande:

1996/97:L713 av Yvonne Ruwaida m.fl.

(mp) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

13. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

generella analyser av konsekvenserna för

konsumenterna och miljön bör genomföras

i svenska förslag till standarder som

utarbetas med statlig finansiering,

14. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

ansvaret för Konsumentrådet vid SIS

vidgas till att inkludera miljöfrågor

och att rådets kompetens samtidigt

kompletteras så att den också inkluderar

miljöfrågor,

15. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

statligt stöd till frivilliga

organisationers konsumentarbete skall

fördelas med beaktande av miljömålet,

16. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

KRAV:s information om ekologiska

livsmedel blir berättigad till statligt

stöd i samma utsträckning som SIS

information om nordisk miljömärkning,

17. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att en

del av statsbidraget till nordisk

miljömärkning bör avsättas för

utveckling av kriterier för

miljömärkning,

18. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Konsumentverket i samråd med

Jordbruksverket bör verka för en

prisbevakning i handeln av ekologiskt

odlade varor.

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

11. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

industriforskningsinstitutens betydelse

för forskningen,

21. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om behovet

av att följa utvecklingsprojekt från idé

till groddföretag,

38. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

forskningen inom Närings- och

handelsdepartementets område.

1996/97:Jo727 av Olof Johansson m.fl.

(c) såvitt gäller yrkandet (6) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

standardiseringsarbetet.

1996/97:N205 av Gullan Lindblad och

Göthe Knutson (båda m) såvitt gäller

yrkandet (1) att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ökat stöd till

innovativ verksamhet i företag.

1996/97:N207 av Bengt Harding Olson (fp)

vari yrkas att riksdagen godkänner att

Patent- och registreringsverket endast

skall betala in 461 000 kr till

inkomsttitel på statsbudgeten

(Patentbesvärsrätten).

1996/97:N211 av Ann-Kristine Johansson

och Lisbeth Staaf-Igelström (båda s)

vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

resurser ges vad gäller den centrala

finansieringen så att LKU kan etableras

i de få län som saknar sådant,

2. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

särskilda resurser ställs till

förfogande så att en satsning på

kooperativt företagande för kvinnor kan

genomföras.

1996/97:N215 av Agneta Lundberg m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om exportkrediter till

Ryssland och övriga öststater.

1996/97:N216 av Per Lager och Eva Goës

(båda mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om målen med den

maringeologiska verksamheten och behovet

av att säkerställa det fortsatta

arbetet.

1996/97:N217 av Krister Örnfjäder (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utökad satsning på

forskning och utveckling av

skogsprodukter i Sverige.

1996/97:N225 av Jan Backman (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om bibehållandet av den

maringeologiska verksamheten.

1996/97:N236 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar om ett stöd till kooperativ

utveckling, A 3 Näringsliv, på 25

miljoner kronor,

2. beslutar om att stödet till

småföretagsutveckling, A 2 Näringsliv,

minskas med 18,5 miljoner kronor,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

överflytta ansvaret för delar av anslag

för Nyföretagarlån och lån till kvinnors

företagande till LKU.

1996/97:N239 av Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) såvitt gäller yrkandet (1) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

förnyelse av svensk rymdverksamhet.

1996/97:N252 av Olof Johansson m.fl. (c)

såvitt gäller yrkandet (11) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

inriktningen på det statliga stödet till

exportsatsningar.

1996/97:N253 av Olle Lindström (m)

såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om att

Rymdbolagets hela industriella

verksamhet koncentreras till Kiruna.

1996/97:N256 av Alf Svensson m.fl. (kd)

såvitt gäller yrkandet (22) att

riksdagen med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag

anvisar anslagen under utgiftsområde 24

Näringsliv enligt följande uppställning:

Anslag Regeringens Anslagsförä

förslag ndring

A 9. SGU: 124 921 000 +6 300 000

Geologisk

undersökningsver

ksamhet m.m.

Hushållstjänster 0 +300 000

(nytt anslag) 000

Nej till 0 +200 000

användande av 000

stiftel-semedel

till forskning

Summa +506 300

000

1996/97:N259 av Paavo Vallius m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokal kooperativ utveckling.

1996/97:N264 av tredje vice talman

Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

att riksdagen till A 9 Sveriges

geologiska undersökning: Geologisk

undersökningsverksamhet m.m.

(utgiftsområde 24) för budgetåret 1997

anvisar 6 700 000 kr mer än vad

regeringen har föreslagit eller således

131 621 000 kr.

1996/97:N265 av Karin Falkmer m.fl. (m)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. beslutar att under anslaget A 3 inom

utgiftsområde 24 anvisa ett i

förhållande till regeringen minskat

anslag med 6,5 miljoner kronor i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. beslutar att under anslaget A 7 inom

utgiftsområde 24 anvisa ett i

förhållande till regeringen minskat

anslag med 25 000 000 kr i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. beslutar att under anslaget A 9 inom

utgiftsområde 24 anvisa ett i

förhållande till regeringen ökat anslag

med 6 700 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

4. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om säkrad

långsiktig nivå på anslaget C 2 inom

utgiftsområde 24,

5. beslutar att under anslaget D 1 inom

utgiftsområde 24 anvisa ett i

förhållande till regeringen ökat anslag

med 200 000 000 kr i enlighet med vad

som anförts i motionen,

6. beslutar att under anslaget F 2 inom

utgiftsområde 24 anvisa ett i

förhållande till regeringen minskat

anslag med 10 000 000 kr i enlighet med

vad som anförts i motionen,

7. beslutar att under anslaget F 5 inom

utgiftsområde 24 anvisa ett i

förhållande till regeringen minskat

anslag med 4 100 000 kr i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:N268 av Märta Johansson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om betydelsen av

maringeologiska undersökningar.

1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) såvitt gäller yrkandena att

riksdagen

15. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

säkra den värdefulla maringeologiska

verksamheten,

16. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Sprängämnesinspektionen skall erhålla

sådana direktiv att de i större

omfattning än i dag inriktar sin

verksamhet på att sätta gränser för

miljöpåverkande aktiviteter inom sitt

ansvarsområde,

22. inom anslaget D 1 avsätter mer

resurser till miljöteknik,

23. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om ett

förenklat regelsystem och mer FoU-medel

för uppfinnare,

24. av anslagna medel till ALMI under

anslaget D 1 avsätter 150 miljoner

kronor för nydanande forskning och

utveckling i småföretagen och att av

dessa medel en ram på 50 miljoner kronor

avsätts för sektorn miljöteknik,

25. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

Sverige ej bör delta i projekt med

bemannade transporter och drift av kom-

plexa utposter i rymden,

31. beslutar att för budgetåret 1997

anvisa anslagen under utgiftsområde 24

Näringsliv enligt Miljöpartiets förslag

i tabell i motionen,

32. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om beräknad

fördelning på anslag inom utgiftsområde

24 Näringsliv för åren 1998 och 1999

enligt tabell i motionen.

1996/97:N271 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

10. hos regeringen begär en förändring

av Exportkreditnämndens regler för

trähusexport enligt vad som anförts i

motionen,

11. med följande ändringar i

förhållande till regeringens förslag

anvisar anslagen under utgiftsområde 24

Näringsliv enligt vad som i motionen

anförts och enligt följande

uppställning:

Anslag Regeringens Anslagsförä

förslag ndring

A 1. NUTEK 353 268 000 +30 000 000

A 2. 106 193 000 +540 000

Småföretagsutvec 000

kling

A 3. Stöd till 6 500 000 +18 500

kooperativ 000

utveckling 81 372 000

A 4. +150 000

Turistfrämjande 000

A 9. SGU: 4 860 000 +13 000 000

Geologisk

undersökningsver

ksamhet m.m.

D 1. Teknisk 783 447 000 +286 600

forskning och 000

utveckling

F 2. 69 445 000 +20 000 000

Konsumentverket

Summa +1 058 100

000

De motioner som väckts med anledning av

proposition 1996/97:5 och som behandlas

här är följande:

1996/97:Ub4 av Claes-Göran Brandin och

Siw Wittgren-Ahl (båda s) såvitt gäller

yrkandet (1) att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att uppbyggnaden av

centrum för turismforskning skall ske i

samarbete mellan Handelshögskolan i

Göteborg och Mitthögskolan i Östersund.

1996/97:N1 av Kristina Zakrisson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om rymdforskning.

1996/97:N2 av Nils T Svensson och Karin

Olsson (båda s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om forskning om

kooperationen.

Utskottet

Inledning

Enligt den nya budgetprocessen tas

beslut om budgeten i två steg.

Näringsutskottet har yttrat sig över de

av regeringen föreslagna ramarna för

utgiftsområdena 24 Näringsliv och 21

Energi (1996/97:NU1y). Riksdagen har

nyligen fattat beslut i frågan (prop.

1996/97:1, bet. FiU1). Av tabellen på

nästa sida framgår den fastställda

utgiftsramen för utgiftsområde 24

Näringsliv för budgetåret 1997 samt

preliminära nivåer för budgetåren 1998

och 1999. Vidare redovisas de avvikelser

från denna ram som förordades i olika

reservationer.

________________________________________

_____________________

År Fastställd ram

Avvikelser från ramen (milj. kr)

(milj. kr)

m fp v

mp kd

1997 2 860 + 161

- 63 + 1 052 - 188 +

506

1998 2 594 + 157

- 63 * - 218

+ 806

1999 2 579 + 152

- 63 * - 228

+ 1 106

________________________________________

_____________________

* Det yrkades avslag på regeringens

förslag om fördelning av utgifter på

utgiftsområden för budgetåren 1998 och

1999.

I budgetpropositionen redovisas

regeringens förslag till riksdagsbeslut

beträffande utgiftsområde 24 i 18

punkter. Den sista punkten (18) innebär

att riksdagen för budgetåret 1997

föreslås anvisa anslagen under

utgiftsområde 24 Näringsliv enligt en

sammanställning i propositionen och där

summan av anslagen är 2 859 744 000 kr,

dvs. den föreslagna ramen på (avrundat)

2 860 miljoner kronor. Innebörden av den

nya budgetprocessen är bl.a. att beslut

om anslag inom ett utgiftsområde skall

fattas genom ett särskilt beslut. De

olika anslagen inom utgiftsområdet skall

alltså fastställas i ett och samma

beslut.

I det följande redovisas regeringens

förslag avseende de olika verksamheter

som ingår i utgiftsområde 24 och

motsvarande förslag i aktuella motioner.

De förslag som har framlagts i

motionerna har dock som utgångspunkt en

annan ram för utgiftsområdet än vad

regeringen har föreslagit och vad

riksdagen nyligen ställt sig bakom.

Näringsutskottets ställningstagande

redovisas samlat i ett avslutande

avsnitt.

Näringspolitik (A)

Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader (A 1)

Propositionen

Närings- och teknikutvecklingsverket

(NUTEK) är central förvaltningsmyndighet

för frågor om näringslivets tillväxt och

förnyelse samt för omställning av

energisystemet. Verket svarar för

statliga insatser för att främja

följande: teknisk forskning och

industriellt utvecklingsarbete,

etablering och utveckling av små och

medelstora företag, en balanserad

regional utveckling, energiförsörjning

och effektiv energianvändning samt genom

nätmyndigheten övervakning av

energimarknaden. NUTEK:s verksamhet

finansieras över följande

utgiftsområden: 6 Totalförsvar, 19

Regional utveckling och utjämning, 21

Energi samt 24 Näringsliv.

Från och med budgetåret 1997 tillämpas

en ny anslagsmodell som innebär att

verkets samtliga förvaltningskostnader

kommer att belasta endast ett anslag

(det här aktuella) och att de

programanslag som NUTEK administrerar

belastas endast med utbetalningar till

t.ex. företag, organisationer och

forskare. Avsikten är att lättare få

överblick över och möjlighet att styra

NUTEK:s kostnader. Regeringen beräknar

ett anslag på 353,3 miljoner kronor för

nästa budgetår. Vidare anges i

propositionen att inkomster från

avgifter för koncessionsärenden skall

redovisas under inkomsttitel på

statsbudgeten och att motsvarande

utgifter skall täckas från anslaget.

Motionerna

I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en

vkning av anslagsbeloppet med 30

miljoner kronor, varav 10 miljoner

kronor avser utbildning av företagare

och 20 miljoner kronor exportsatsningar.

Utbildning i företagande är mycket

viktigt i en långsiktig satsning för att

få fram fler företag, anser motionärerna

och föreslår därför att vissa befintliga

verksamheter skall förstärkas. Sådan

utbildning som tillhandahålls av

företagsgymnasier och särskilda linjer

för småföretagare och i entreprenörskap

vid universitet och högskolor är

fortfarande eftersatta, hävdar

motionärerna. De anför också att

mentorskap blir ett allt viktigare sätt

för de små företagen att skaffa sig

erfarenhet och kunnande. Vidare sägs det

i motionen att EU:s inre marknad innebär

exportmöjligheter för företagen

samtidigt som de utsätts för hårdare

konkurrens. De företag som främst har

hemmamarknaden som verksamhetsområde

måste få en bättre kunskap om hur de

skall möta EU:s inre marknad för att

kunna behålla sina marknadsandelar,

anser motionärerna. För detta krävs det

lokala och regionala kontaktnät, så att

den lokala företagsamheten kan utveckla

en gemensam kompetens, menar

motionärerna och föreslår att

ytterligare 20 miljoner kronor skall

tillföras NUTEK:s verksamhet över A 1-

anslaget för denna typ av verksamhet och

övrigt deltagande i gemensamma EU-

program.

En minskning av det aktuella anslaget

med 88 miljoner kronor för år 1997

föreslås i motion 1996/97:N270 (mp). Det

är ytterst bekymmersamt att NUTEK inte

har som målsättning att arbeta i andan

enligt Agenda 21, anför motionärerna. De

befarar därför att en stor del av de

medel som beviljas av NUTEK till företag

och inom energisektorn inte kommer att

användas på ett sätt som gagnar ett

kretsloppssamhälle med resurshushållning

och global solidaritet som mål. Detta

anses dock inte gälla den verksamhet med

framtagande av energisnål teknik som

NUTEK bedriver. Motionärerna anser att

det mot denna bakgrund inte finns

anledning att på någon punkt öka de

föreslagna anslagen, utom vad avser

verksamhet för att främja förnybar

energi. För år 1997 föreslås därför, som

nämnts, en minskning av NUTEK:s

förvaltningskostnader med 88 miljoner

kronor, varvid det anges att avdelningen

för effektiv energianvändning inte får

drabbas av nedskärning.

Vissa kompletterande uppgifter

De typer av verksamheter som föreslås i

motion 1996/97:N271 (v) finansieras

inte under A 1-anslaget, utan snarare

under A 2-anslaget

Småföretagsutveckling. A 1-anslaget

avser NUTEK:s förvaltningskostnader och

disponeras för lönekostnader och övriga

kostnader för t.ex. lokaler, resor,

konsulter och informationsinsatser.

Beträffande förslaget om utbildning av

företagare och främjande av mentorskap

kan noteras att regeringen inom ramen

för småföretagsprogrammet som riksdagen

fattade beslut om sommaren 1996 (prop.

1995/96:222, bet. FiU15) har anvisat 20

miljoner kronor till ALMI

Företagspartner AB (ALMI) för

managementutbildning. Insatserna

innefattar åtgärder på två områden,

nämligen dels ett småföretagsinstitut

för kvalificerad utbildning, dels

mentorskap och styrelseförstärkning.

Vidare har regeringen, inom

småföretagsprogrammet, fattat beslut om

att anvisa totalt 17,5 miljoner kronor

till Sveriges exportråd för följande

insatser: projekt Team Export som syftar

till att bistå små och medelstora

företag i deras exportutveckling till

ett belopp om 5 miljoner kronor projekt

för att göra Exportrådets databaser

tillgängliga över datanätet för små och

medelstora företag inklusive viss

utbildning, projekt för att bl.a. ta

fram material för grundkurs i

exportfrågor för de aktuella företagen i

syfte att höja kompetensen i

exportfrågor, projekt för att ge

möjligheter till erfarenhetsutbyte

mellan företagen i exportfrågor. För de

tre sistnämnda projekten har 12,5

miljoner kronor anvisats. I detta

sammanhang kan också noteras att

riksdagen hösten 1995 fattade beslut om

vissa exportinsatser för små och

medelstora företag under budgetåret

1995/96 (prop. 1995/96:94, bet. NU13).

Insatserna planerades och genomförs av

Exportrådet och ALMI i samverkan.

Småföretagsutveckling (A 2)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för dels

verksamhet med information, rådgivning

och finansiering genom ALMI

Företagspartner AB:s regionala

utvecklingsbolag, dels vissa centrala

insatser på småföretagsområdet, bl.a.

inom områdena internationalisering,

design och innovationsfrämjande

åtgärder.

För nästa budgetår föreslår regeringen

ett anslag på 106,4 miljoner kronor.

Från anslaget skall föras vissa resurser

för att finansiera NUTEK:s

förvaltningskostnader. Vidare skall

anslaget tillföras medel för att

finansiera NUTEK:s verksamhet med s.k.

såddkapital.

Motionerna

En ökning av anslagsbeloppet med 540

miljoner kronor föreslås i motion

1996/97:N271 (v), fördelat på ökat stöd

till såddfinansiering, s.k.

högriskprojekt, marknadsintroduktion,

nätverk, teknikupphandling och kvinnliga

affärsrådgivare.

Beträffande förslaget om ökade medel

till såddfinansiering, som beräknas till

330 miljoner kronor, hänvisar

motionärerna till att av de främsta

teknikbaserade tillväxtföretagen har 70

% fått riskfinansiering från NUTEK. En

del projekt hamnar med avseende på

finansieringsmöjligheter mellan två

stolar, heter det; detta sammanhänger

med att Industrifonden till följd av

sitt avkastningskrav inte kan stödja

projekten och att NUTEK inte har

resurser att stödja stora projekt med

hög risk. För projektstöd till

högriskföretag föreslås att A 2-anslaget

skall ökas med 80 miljoner kronor.

Problem med finansiering kan komma att

uppstå även i nästa steg, när ett

projekt skall introduceras på marknaden,

sägs det vidare i motionen. För detta

finns visserligen vissa möjligheter till

stöd från Industrifonden och ALMI, men

dessa aktörer måste med hänsyn till sina

avkastningskrav ställa villkor som

berörda småföretag kan ha svårt att

klara. För denna typ av stöd till

projekt för marknadsintroduktion

föreslås i motionen en ökning av A 2-

anslaget med 20 miljoner kronor.

De unga teknikföretagen behöver vidare

kompetensutveckling, anför motionärerna.

De anser att de större företagen bör

stimuleras att ta på sig rollen som

tidiga kunder och att småföretag bör

få stöd för att bygga upp partnerskap

med andra företag och externa

forskningsresurser för projektsamarbete

i Sverige eller Europa. För NUTEK:s

insatser avseende denna typ av

nätverksbyggande för teknik och

kompetens föreslås en ökning av A 2-

anslaget med 50 miljoner kronor.

Teknikupphandling har visat sig vara en

effektiv metod för att få fram nya

produkter, anför motionärerna. Via

teknikupphandlingar där NUTEK (tidigare

Styrelsen för teknisk utveckling STU)

har medverkat har en fakturering på över

2 miljarder kronor uppnåtts, vilket

skall ställas i relation till en statlig

insats på 70 miljoner kronor, påpekar

motionärerna och föreslår en ökning av A

2-anslaget med 10 miljoner kronor. För

att stödja kvinnors företagande i det

regionalpolitiska stödområdet har NUTEK

gett stöd till kvinnliga affärsrådgivare

i kommunerna, erinrar motionärerna om;

ett projekt som nu har avslutats.

Kommunerna har därför att ta ställning

till hur en sådan rådgivning skall

bedrivas, men med hänsyn till många

kommuners dåliga ekonomi befarar

motionärerna att rådgivningen kan komma

att upphöra. Verksamheten med stöd till

kvinnliga affärsrådgivare bör inte

bedrivas endast inom stödområdet utan

över hela landet, anser motionärerna och

föreslår därför att A 2-anslaget ökas

med 50 miljoner kronor.

I motion 1996/97:N270 (mp) föreslås en

ökning av det aktuella anslaget för år

1997 med 77 miljoner kronor. Som

tidigare redovisats föreslås i den

nämnda motionen en minskning av A 1-

anslaget med 88 miljoner kronor, varav

77 miljoner kronor avses tillföras det

här aktuella anslaget. Någon närmare

precisering av hur den föreslagna

utökningen skall användas lämnas inte i

motionen. Det som där sägs i det här

aktuella avsnittet gäller mer allmänna

frågor, som t.ex. regelförenkling, samt

förslag på andra utskotts

ansvarsområden, avseende t.ex.

skattesänkningar, glesbygdsstöd och ökad

bankkonkurrens.

Vissa kompletterande uppgifter

Beträffande förslaget i motion

1996/97:N271 (v) om ökade medel till

såddfinansiering kan noteras att inom

ramen för A 2-anslaget finns 38 miljoner

kronor tillgängliga för NUTEK:s

verksamhet med s.k. såddkapital. I

sammanhanget skall också nämnas att

medel kan sökas hos Industrifonden, ALMI

och Innovationscentrum. Verksamhet med

främjande av byggande av nätverk tillhör

de områden som ALMI arbetar med.

När det gäller frågan om

teknikupphandling, som också är föremål

för yrkande i den nyssnämnda motionen,

kan nämnas att regeringen inom ramen för

småföretagsprogrammet har beslutat om

tillsättande av en

miljöteknikdelegation. Delegationen

skall upprätta ett program för

teknikupphandling på områden där

tillgång till teknik för en

miljöanpassad process- och

produktutveckling är särskilt angelägen.

Förslag skall lämnas till regeringen i

dagarna, varefter regeringen fattar

beslut om eventuell tilldelning av medel

till verksamheten.

Vidare har regeringen tillsatt en

särskild utredare, universitetskansler

Stig Hagström (N 1995:06), med uppgift

att utreda frågan om en mer aktiv tek

nikupphandling från statens och övriga

offentliga aktörers sida. Utredningen,

den s.k. teknikupphandlingsutredningen,

avser att redovisa en första etapp av

sitt arbete vid årsskiftet 1996/97.

Därefter är avsikten att fördjupning

skall göras på ett antal utvalda

områden. Slutrapportering planeras till

sommaren 1997.

Utskottet behandlade ett motionsyrkande

om kvinnliga affärsrådgivare i yttrande

1995/96:NU10y över den s.k.

sysselsättningspropositionen (prop.

1995/96:222). Utskottet anförde (s. 17)

att ställningstagande till huruvida

systemet med kvinnliga affärsrådgivare

bör utökas från att avse kommuner i

stödområdet till att omfatta samtliga

kommuner bör göras av de berörda

kommunerna själva. I detta sammanhang

kan också noteras att i det uppdrag som

landshövdingarna fått inom ramen för

småföretagsprogrammet skall

möjligheterna att stödja kvinnors

företagande särskilt beaktas. I

sysselsättningspropositionen meddelade

regeringen sin avsikt att se över hur

stödet till kvinnors företagande kan

förbättras i olika avseenden. Bland

annat bör verksamheten med kvinnliga

resurscentrum, såväl regionalt som

nationellt, kunna vidareutvecklas,

anfördes det. Uppdraget till

landshövdingarna skall avrapporteras

senast den 15 december 1996.

Beträffande stöd till kvinnors

företagande kan erinras om att

regeringen våren 1996 i särskilda s.k.

ägardirektiv anmodade ALMI att avsätta

en ram för lån till kvinnors företagande

på totalt lägst 400 miljoner kronor.

Stöd till kooperativ utveckling (A 3)

Propositionen

Anslaget disponeras för statsbidrag till

kooperativ utveckling. Föreskrifter om

detta finns i förordningen (1993:569) om

stöd till kooperativ utveckling.

Statsbidrag kan ges dels till

kostnadsfri information och rådgivning

till allmänheten om kooperativt

företagande, dels till kooperativa

projekt. Det övergripande målet är att

stimulera en utveckling av kooperativa

småföretag genom att ge allmänheten

tillgång till information och rådgivning

om den kooperativa företagsformen.

Rådgivningen skall vara likvärdig med

den som ges om andra företagsformer.

Kooperativa rådet (I 1983:G) är

regeringens organ för kontakt och dialog

med kooperationen. Merparten av stödet

fördelas till 20 lokala kooperativa

utvecklingscentrum (LKU).

Riksdagen har gett regeringen till

känna att de kooperativa företagen skall

behandlas likvärdigt med andra

företagsformer (bet. 1993/94:NU15). En

särskild utredare, Anita Harriman, har

haft till uppgift att kartlägga

behandlingen av olika företagsformer och

föreslå åtgärder för att uppnå

likvärdiga förutsättningar mellan

kooperativa och andra företagsformer.

Utredaren överlämnade i mars 1996 sitt

slutbetänkande Attityder och

lagstiftning i samverkan (SOU 1996:31),

vilket har remissbehandlats.

Riksrevisionsverket (RRV) har tidigare

utvärderat stödet till kooperativ

utveckling. Utvärderingen visar att

stödet har mycket positiva effekter som

till låga kostnader ger

arbetstillfällen. Regeringen aviserar i

budgetpropositionen en samhällsekonomisk

studie för att ytterligare belysa

effekterna av en satsning på kooperativt

företagande.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 6,5 miljoner kronor.

Motionerna

Frågan om stöd till kooperativ

utveckling tas upp i sju motioner.

Riksdagen bör tillse att det ställs

resurser till förfogande så att det kan

etableras LKU i de få län som saknar ett

sådant, anförs det i motion 1996/97:N211

(s). Vidare bör stödet till

näringslivsutveckling omfördelas på ett

sådant sätt att grundstödet till LKU

ökas från att avse en anställd till att

gälla två anställda per LKU, anser

motionärerna. De hänvisar till

Värmlandskooperativet som för närvarande

är det största och äldsta kooperativa

centrumet och där en breddning av

grundstödet är en förutsättning för att

möta en allt större efterfrågan på

information. I motionen föreslås vidare

att särskilda resurser skall ställas

till förfogande, så att en satsning på

kooperativt företagande för kvinnor kan

genomföras. Praktiska erfarenheter,

liksom resultat från intervjuer och

attitydundersökningar, tyder på att

kvinnor i stor utsträckning föredrar

kooperativt företagande, anför

motionärerna.

Också i motion 1996/97:N259 (s)

föreslås en ökning av det här aktuella

anslaget så att antalet LKU kan öka och

så att det kan finnas två rådgivare per

LKU i stället för en. Eftersom det i

stor utsträckning är prioriterade

grupper som kvinnor och invandrare som

startar småföretag i kooperativ form

anser motionärerna att medel bör

överföras från A 2-anslaget

Småföretagsutveckling till detta anslag,

så att den redan befintliga kompetensen

inom LKU-systemet kan stärkas.

I motion 1996/97:N2 (s), som väckts med

anledning av den forskningspolitiska

propositionen 1996/97:5, begärs ett

uttalande av riksdagen om behovet av

forskning om kooperationen. Motionärerna

anser att det behövs forskning på

följande områden: en samlad översikt och

statistik, de kooperativa företagens

betydelse för små företags

affärsutveckling, konsekvenser för

sysselsättningen, utvecklingen av

demokrati i samhället, effektivisering

av konkurrensen, internationalisering,

styrinstrument, riskkapitalförsörjning,

lagkollisioner, humankapital samt

ideologi.

De när ingspolitiska insatserna bör

syfta till att skapa ett generellt bra

näringsklimat, anförs det i motion

1996/97:N265 (m). Olika företagsformer

bör därvid behandlas lika i fråga om

regler och och skattesystem. Ett

speciellt anslag för just kooperativ

utveckling kan då inte motiveras, anser

motionärerna och föreslår att anslaget

slopas.

I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en

ökning av det aktuella anslaget med 18,5

miljoner kronor. Motionärerna hänvisar

till RRV:s utvärdering som visade att

stödet till kooperativ verksamhet haft

positiva effekter och gett ett antal nya

arbetstillfällen till låga kostnader.

Utvecklingen avseende LKU är dynamisk,

och antalet LKU ökar och kan inom det

närmaste året komma att uppgå till 25

stycken anför motionärerna. Det

föreslagna ökade anslaget skulle

innebära ca 1 miljon kronor till varje

LKU, konstateras det.

En liknande ökning av anslaget med 19

miljoner kronor föreslås i motion

1996/97:N270 (mp). Av denna ökning

kommer 11 miljoner kronor från den av

motionärerna föreslagna neddragningen

av A 1-anslaget med 88 miljoner kronor.

Motionärerna hänvisar till RRV:s

utvärdering och anser att av stödet till

nyföretagande bör 8 miljoner kronor

disponeras för särskilt stöd till

kvinnors kooperativa företagande. För

att garantera verksamheten hos LKU

föreslås att 6,5 miljoner kronor skall

avsättas för rådgivningsverksamheten hos

LKU.

I motion 1996/97:N236 (mp) föreslås att

18,5 miljoner kronor skall flyttas från

A 2-anslaget till det här aktuella

anslaget. Höjningen är avsedd att

möjliggöra dels en ökning av antalet

LKU, dels en ökning av antalet anställda

per LKU från en till två. Det statliga

stödet motsvarar för närvarande inte

kostnaden för den avgiftsfria

rådgivningen, och behovet ökar, anför

motionärerna. De anser vidare att

basverksamheten behöver garanteras för

mer än ett år i taget och att

finansieringen i mindre utsträckning bör

vara beroende av konsultuppdrag.

Rådgivningsverksamheten vid LKU har nu

utvecklats på ett sådant sätt att det

vore befogat att en del av de särskilda

lånen till nyföretagande och en del av

lånen till kvinnors företagande beviljas

via LKU, menar motionärerna. De föreslår

att ca 20 miljoner kronor av vardera

låneslagen skall hanteras på detta sätt

och att regeringen snarast skall lägga

fram förslag om hur ett sådant

vvertagande skall gå till.

Vissa kompletterande uppgifter

I propositionen erinras om att stödet

fördelas till 20 LKU. Ytterligare ett

LKU har nyligen bildats (i Uppsala). För

närvarande är det endast tre län som

saknar ett LKU, nämligen Södermanland,

Halland och Gotland. Enligt uppgift

beräknas emellertid konstituering av LKU

ske även i de två förstnämnda länen i en

nära framtid.

Det tidigare nämnda

utredningsbetänkandet om behandlingen av

kooperativa företagsformer, SOU 1996:31,

är nu föremål för beredningsarbete i

regeringskansliet. En proposition kan,

enligt vad utskottet erfarit, komma att

läggas fram under våren 1997.

Enligt det tidigare nämnda uppdraget

till landshövdingarna inom ramen för

småföretagsprogrammet skall de utifrån

lokala och regionala förutsättningar

utarbeta och genomföra åtgärder som

främjar småföretagsutveckling, däribland

kooperativt företagande, tillväxt och

sysselsättning. Företrädare för bl.a.

LKU skall erbjudas att delta i

samarbetet.

Beträffande forskning om kooperation,

som är föremål för yrkande i motion

1996/97:N2 (s), kan noteras att det i

den forskningspolitiska propositionen

sägs - under Inrikesdepartementets

område (s. 296) - att regeringen anser

det angeläget att berörda

forskningsfinansiärer uppmärksammar

behovet av forskning om folkrörelser och

kooperation.

Det kan vidare erinras om att ALMI

Företagspartner AB, som tidigare nämnts,

anmodats att avsätta 400 miljoner kronor

för lån till kvinnors företagande.

Härvid kan givetvis även kooperativa

företag komma i fråga.

Turistfrämjande (A 4)

Propositionen

Turistdelegationen är central

förvaltningsmyndighet för turistfrågor.

Verksamheten inom turistområdet bedrivs

dels av Turistdelegationen, dels av

Sveriges Rese- och Turistråd AB, som ägs

gemensamt av staten och turistnäringen.

Det övergripande målet för

turistpolitiken är att Sverige skall ha

en hög attraktionskraft som turistland

och en långsiktigt konkurrenskraftig

turistnäring. Riksdagen beslöt våren

1995 om inriktningen och utformningen av

turistpolitiken (prop. 1994/95:100,

prop. 1994/95:177, bet. KrU28). För

nästa budgetår beräknar regeringen ett

anslag på 81,4 miljoner kronor.

Motionerna

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande

uttala att den i den forskningspolitiska

propositionen föreslagna uppbyggnaden av

forskning kring turismen vid

Mitthögskolan i Östersund bör ske i

samarbete med Handelshögskolan i

Göteborg, anförs det i motion

1996/97:Ub4 (s), som väckts med

anledning av nämnda proposition.

Regeringens förslag anses inte

välmotiverat, eftersom programmet

främst avser forskning som kan vara

sysselsättningsskapande inom mål 6-

området. Turismen inom mål 6-området är

en marginell del av turismen i Sverige,

vilket innebär att forskning om

huvuddelen av den svenska turismen

lämnas utanför, konstaterar

motionärererna. De menar att regeringen

i stället bör göra en bred nationell

satsning på forskning om rese- och

turistnäringen. Med hänvisning till den

forskarutbildning som finns vid

Handelshögskolan vid Göteborgs

universitet anser motionärerna att det

vore lämpligt att utveckla ett samarbete

mellan denna institution och

Mitthögskolan i Östersund.

I motion 1996/97:N271 (v) föreslås en

ökning av det aktuella anslaget med 150

miljoner kronor. Enligt motionärerna

avsätter övriga nordiska länder

väsentligt större belopp än Sverige till

marknadsföring av turism. I Sverige

satsas ca 6 kr per person och år, medan

motsvarande belopp i Danmark är 37 kr, i

Norge 24 kr och i Finland 26 kr, sägs

det. I motionen hänvisas till en

skrivelse från Sveriges Rese- och

Turistråd, i vilken bolaget har

hemställt om ett anslag på 180 miljoner

kronor för marknadsföring och utveckling

av Sverige som resmål, och där denna

utökade satsning ses som en del av

insatserna för att halvera

arbetslösheten till år 2000.

En minskning av anslaget för år 1997

med 40 miljoner kronor, föreslås i

motion 1996/97:N270 (mp). Verksamheten

bör på sikt helt skötas av näringen,

anför motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Inom ramen för småföretagsprogrammet har

regeringen beslutat anvisa 11 miljoner

kronor till Turistdelegationen för

delfinansiering av uppbyggnad av ett

kunskapscentrum för turism vid

Mitthögskolan och vidareutveckling av

befintligt turistforskningsprogram. EU

bidrar med mål 6-medel.

Vidare har regeringen beslutat om att

från småföretagsprogrammets medel anvisa

90 miljoner kronor för internationell

marknadsföring av Sverige som

turistland. Medlen utbetalas till

Sveriges Rese- och Turistråd, när

bolaget kan redovisa att ett dubbelt så

stort belopp ställts till förfogande för

samma ändamål av berörda branschföretag

och andra organ.

Slutligen har regeringen från

småföretagsprogrammets medel anvisat 2

miljoner kronor till Turistdelegationen

för att förstärka dess kansli.

Det kan också noteras att riksdagen

hösten 1995 fattade beslut om att anvisa

20 miljoner kronor till Sveriges Rese-

och Turistråd (prop. 1995/96:94, bet.

NU13). Medlen avsattes främst för att

utveckla och anpassa informationsteknik

för små och medelstora turistföretag

samt för rådgivning till dessa företag i

samband med introduktion och användning

av de nya hjälpmedlen. Berörda företag

förutsattes genom avgifter eller på

annat sätt svara för minst hälften av

kostnaderna.

Täckande av förluster vid viss

garantigivning, m.m. (A 5)

Från anslaget täcks kostnader i följande

tre avseenden: för att infria statliga

garantier enligt förordningen (1978:507)

om industrigarantilån (upphävd

1987:424), för bidrag till ALMI

Företagspartner AB för täckande till

viss del av förluster i anledning av

sådana garantier som de regionala

utvecklingsfonderna hade beslutat om

t.o.m år 1983, för att täcka kostnader

för utbetalningar till följd av tidigare

fattade beslut om stöd enligt

förordningen (1989:824) om statligt stöd

till fartygsfinansiering (varvid det

efter år 1993 inte har fattats några nya

beslut om stöd). Några nya åtaganden som

kan leda till utbetalningar från det här

aktuella anslaget görs inte längre.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 12,5 miljoner kronor. Inga

motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning och drift av kanalen (A 6)

För nästa budgetår har regeringen

beräknat anslaget till 15 miljoner

kronor. Inga motioner har väckts

beträffande detta anslag.

Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag, m.m. (A 7)

Propositionen

Riksdagen beslöt våren 1996, på förslag

av regeringen, att anslaget får användas

för att täcka kostnader för åtgärder i

enlighet med det bemyndigande för

förvaltning av statligt ägda företag som

redovisades i den aktuella propositionen

(prop. 1995/96:141, bet. NU26).

Regeringen fick genom detta beslut

bemyndigande att vidta åtgärder

beträffande åtta nämnda företag. För

ytterligare fyra företag finns sedan

tidigare särskilda bemyndiganden.

Kostnader för förändringar av ägandet,

omstrukturering respektive åtgärder samt

i viss omfattning kapitaltillskott får

belasta anslaget. Detta får disponeras

för åtgärder i anslutning till det nya

bemyndigandet, dock vad gäller

kapitalinsatser högst i sådan omfattning

att den faktiska belastningen kommer att

motsvaras av extra utdelningsinkomster

eller försäljningsintäkter. Regeringen

föreslår i budgetpropositionen att

anslaget därutöver får disponeras för

vissa övriga direkta kostnader som kan

uppkomma vid ägarförvaltningen av

statligt ägda bolag för erforderliga

utredningar, analyser m.m. i samband med

omstruktureringsåtgärder. Enligt

regeringens förslag skall anslaget

vidare få disponeras för vissa kostnader

som kan uppkomma som följd av genomförda

försäljningar av aktier m.m. enligt

riksdagens beslut om privatisering av

vissa statligt ägda bolag (prop.

1991/92:69, bet. NU10). För sådana

kostnader skall respektive departement

redovisa finansiering med motsvarande

belopp. Regeringen begär riksdagens

godkännande av de här angivna

disponeringarna av anslaget.

Riksdagen beslöt hösten 1994, på

förslag av Riksdagens revisorer, att

regeringen skulle anmodas att göra en

utvärdering av privatiseringsprogrammet

och redovisa resultatet för riksdagen

(förs. 1994/95:RR3, bet. NU2).

Regeringen aviserar nu att ett

forskningsprojekt med inriktningen att

studera de statligt ägda företagens roll

i den industriella utvecklingen skall

initieras. Därvid avses erfarenheterna

av det under åren 19911994 genomförda

privatiseringsprogrammet komma att

beaktas.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 25 miljoner kronor.

Motionerna

Det aktuella anslaget inrättades under

budgetåret 1991/92 för att underlätta

privatiseringsprogrammets genomförande,

erinras det om i motion 1996/97:

N265 (m). Eftersom regeringen inte har

aviserat att den ämnar fortsätta arbetet

med att sprida ägandet i de statliga

företagen bör anslaget utgå, anser

motionärerna.

I motion 1996/97:Fi211 (fp) har

föreslagits en minskning av ramen för

utgiftsområde 24 Näringsliv för

budgetåret 1997 med 63 miljoner kronor.

Ett avskaffande av det här aktuella

anslaget ingår i denna minskning.

Även i motion 1996/97:N270 (mp)

föreslås att det aktuella anslaget skall

utgå. Eventuella behov av ägartillskott

bör hanteras av en särskild krisgrupp

med hög företagsekonomisk kompetens, och

om ägartillskott är tillräckligt

motiverat bör statsbudgetens

medelsreserv kunna användas, anser

motionärerna. Vad gäller

omstrukturerings- och

försäljningskostnader bör de kunna bäras

av företagen själva, hävdas det.

Tidigare riksdagsbehandling

I näringsutskottets yttrande

(1996/97:NU1y) till finansutskottet över

regeringens förslag till utgiftsramar

för områdena näringsliv och energi

anfördes i avvikande meningar (m; fp;

mp) att en minskning av det aktuella

anslaget med 25 miljoner kronor

förordades.

I betänkande 1995/96:NU26 om aktiv

förvaltning av statens företagsägande

avstyrktes i en reservation (m, c, fp,

kds) regeringens förslag och förordades

i stället att de bemyndiganden om

försäljning som riksdagen tidigare gett

regeringen skulle kvarstå och dessutom

kompletteras. I en annan reservation (v)

stöddes utskottsmajoritetens

ställningstagande med undantag i fråga

om AssiDomän AB. I en tredje reservation

(mp) tillstyrktes regeringens förslag,

under förutsättning att det fastställdes

en policy för statliga företag.

Avgifter till vissa internationella

organisationer (A 8)

Anslaget disponeras för svenskt

deltagande i ett antal internationella

organ på de närings- och

handelspolitiska områdena. Regeringen

beräknar anslaget för nästa budgetår

till 24,3 miljoner kronor. Förslaget har

inte föranlett några motioner.

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk undersökningsverksamhet m.m.

(A 9)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

är central förvaltningsmyndighet för

frågor om landets geologiska

beskaffenhet och mineralhantering. SGU

är vidare chefsmyndighet för

Bergsstaten. Regeringen begär riksdagens

godkännande av dels de övergripande mål

för verksamheten inom SGU som anges i

propositionen, dels de riktlinjer för

den maringeologiska verksamheten inom

SGU som regeringen förordar.

De övergripande målen anges vara att

undersöka, dokumentera och beskriva

Sveriges geologi för att tillhandahålla

geologisk information som behövs

särskilt inom områdena miljö och hälsa,

fysisk planering och hushållning med

naturresurser, naturresursförsörjning,

jord- och skogsbruket samt försvaret.

I propositionen redovisas de

övergripande mål för den

anslagsfinansierade verksamheten som

gäller för närvarande och som är

följande:

- För den regionala, systematiska

undersökningsverksamheten skall modern

information anpassad till samhällets

olika behov inom skilda områden finnas

tillgänglig för 75 % av Sveriges landyta

år 2022.

- För de prospekteringsintressanta

delarna av Västerbottens och Norrbottens

län skall information finnas år 2010.

- För de flygbaserade geofysiska

undersökningarna skall 75 %-målet uppnås

år 2004.

- Informationen om de lösa avlagringarna

på hela den svenska kontinentalsockeln

skall finnas tillgänglig år 2060.

De av riksdagen tidigare fastställda

övergripande målen är verksamhetsmål,

anförs det i propositionen. Regeringen

anser att det framöver bör ankomma på

regeringen att fastställa dessa

verksamhetsmål.

I fråga om Bergsstatens verksamhet

skall den sedan år 1992 införda

minerallagstiftningen prioriteras, sägs

det i propositionen. De besparingar som

måste göras på grund av det

statsfinansiella läget bör inte

föranleda någon ändring av de

långsiktiga produktionsmålen, heter det

vidare. Justering av anslaget -

innebärande en minskning med 6,7

miljoner kronor - har gjorts för att det

av riksdagen beslutade engångsbeloppet

för den maringeologiska verksamheten

inte är av varaktig karaktär.

Neddragningarna på anslaget bör inte

medföra några förskjutningar i de av

riksdagen tidigare fastställda målåren

för SGU:s olika

undersökningsverksamheter, anser

regeringen.

Beträffande den maringeologiska

verksamheten konstaterar regeringen att

en sådan samfinansiering för år 1997 som

förordades av riksdagen inte varit

möjlig att uppnå. Regeringen föreslår

därför att anslaget till SGU för år 1997

får belastas för viss basfinansiering av

den maringeologiska verksamheten. SGU

bör söka nå full kostnadstäckning i form

av kompletterande avgiftsfinansiering

genom bl.a. svenska myndigheters

utnyttjande av information från denna

verksamhet, sägs det. I propositionen

skisseras även möjligheten att använda

SGU:s utrustning till annan verksamhet

som är relaterad till den

maringeologiska verksamheten. Om det

visar sig svårt att uppnå denna

finansieringslösning anser regeringen

att det bör vara möjligt för SGU att

föreslå regeringen alternativa lämpliga

åtgärder för den maringeologiska

verksamheten. En sådan åtgärd kan vara

att avyttra undersökningsfartyget eller

att öka utnyttjandet av detta, heter

det.

Med den redovisade bakgrunden beräknar

regeringen anslaget till 124,9 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om betydelsen av maringeologiska

undersökningar, anförs det i motion

1996/97:N268 (s). Undersökning av

sedimenten i den marina miljön är ett av

de viktigaste verktygen för

miljökontroll, anför motionärerna. Sådan

undersökning krävs också enligt FN:s

havsrättskonvention och enligt Agenda

21. Om anslaget för den maringeologiska

verksamheten skulle halveras är det stor

fara för att verksamheten upphör, anser

motionärerna med åberopande av att

större delen av anslaget utgörs av fasta

kostnader. Detta skulle vara en stor

nationell förlust, och Sverige skulle

inte kunna bedriva en effektiv

miljökontroll av sitt havsområde, sägs

det.

I motion 1996/97:N265 (m) föreslås en

ökning av anslaget med 6,7 miljoner

kronor, så att den maringeologiska

undersökningsverksamheten kan bevaras.

Att regeringen nu återkommer till

riksdagen med förslag som leder till

nedläggning av denna verksamhet är

märkligt, anser motionärerna och

hänvisar till att riksdagen så sent som

i samband med den förra

budgetpropositionen beslöt att

verksamheten långsiktigt skall bevaras.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om att den maringeologiska verksamheten

skall bibehållas, anförs det i motion

1996/97:N225 (m). Påståendet i

budgetpropositionen om att någon

samfinansiering för år 1997 inte varit

möjlig att uppnå underbyggs inte med

några fakta, påpekas det. Det är mycket

uppseendeväckande att regeringen på

detta sätt sätter sig över en

beställning av riksdagen, särskilt som

det under en följd av år getts

uttryckligt besked om att riksdagen

anser att detta är en högt prioriterad

verksamhet, menar motionären. Även han

hänvisar till att undersökning av

sedimenten i den marina miljön har

utvecklats till ett av de viktigaste

verktygen för miljökontroll. En

maringeologisk karta utgör också ett

väsentligt underlag för biologiska

inventeringar, vattenbruk,

fiskerinäring, försvaret,

kabelförläggning m.m., sägs det.

Motionären ställer frågan hur regeringen

kan utlova en miljardsatsning på

Östersjöområdet samtidigt som den inte

anser sig ha råd med en maringeologisk

verksamhet till en jämförelsevis

försumbar kostnad.

Folkpartiet liberalerna menar att en

minskning av anslaget till den

maringeologiska verksamheten hotar det

arbete som bl.a. lagts ned för att

åstadkomma en rimlig maringeologisk

karteringstakt av Sveriges havsområden,

anför motionärerna bakom motion

1996/97:N264 (fp) och föreslår en ökning

av anslaget med 6,7 miljoner kronor. Den

maringeologiska karteringen är viktig

främst ur miljöövervakningssynpunkt och

med hänsyn till de internationella

konventioner som Sverige har anslutit

sig till, anser motionärerna.

Också i motion 1996/97:N271 (v)

föreslås en ökning av det aktuella

anslaget. I motionen anges ökningen till

13 miljoner kronor, men enligt

företrädaren för motionen i utskottet

skall ökningen vara 6,7 miljoner kronor.

För Vänsterpartiet är det viktigast att

själva den maringeologiska verksamheten

bibehålls, sägs det i motionen. En

försäljning av det aktuella fartyget

anses inte vara någon framkomlig väg.

Även i motion 1996/97:N270 (mp)

föreslås en ökning av anslaget - med 7

miljoner kronor för nästa budgetår.

Syftet är att säkra den maringeologiska

verksamheten som motionärerna anser vara

värdefull. De förslår också ett särskilt

tillkännagivande av riksdagen i frågan.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om målen för den maringeologiska

verksamheten och behovet av att

säkerställa denna verksamhet, anförs det

på motsvarande sätt i motion

1996/97:N216 (mp). En enig riksdag har

tidigare gått emot regeringens förslag

om avveckling av den maringeologiska

verksamheten och en försäljning av

undersökningsfartyget, erinrar

motionärerna om. Samhällets

väldokumenterade behov av den aktuella

verksamheten rör den lagstadgade fysiska

planeringen av Sveriges kust- och

havsområden, den nationella och

regionala miljöövervakningen, försvaret,

fiskerinäringen, den marina forskningen

m.m., säger motionärerna. De hänvisar

vidare till att FN:s havsrättskonvention

och andra angivna konventioner samt

Agenda 21 förutsätter en maringeologisk

verksamhet. Det återstår mer än 80 % av

Sveriges havsområde att kartlägga,

framhåller motionärerna och anser att

det inte är troligt att SGU skall lyckas

skapa en samfinansiering när inte

regeringen lyckats med detta. Att sälja

fartyget anses inte vara någon lösning.

I motion 1996/97:N256 (kd) föreslås en

ökning av det aktuella anslaget med 6,3

miljoner kronor. Frågan om anslag till

SGU har under många år varit föremål för

en dragkamp mellan regering och riksdag,

konstaterar motionärerna och menar att

det till en del kan bero på att

verksamheten är

departementsövergripande. Regeringen har

gång på gång återkommit med förslag till

långtgående besparingar riktade mot den

maringeologiska verksamheten, säger

motionärerna. De anser att om

regeringens föreliggande

besparingsförslag skulle vinna

riksdagens bifall torde det innebära att

SGU:s maringeologiska verksamhet

avvecklas, vilket motionärerna motsätter

sig.

Vissa kompletterande uppgifter

Regeringen föreslog i

budgetpropositionen 1995 (prop.

1994/95:100 bil.13) i besparingssyfte

att den maringeologiska verksamheten vid

SGU skulle avvecklas. Kostnaderna för

denna verksamhet angavs till 19,5

miljoner kronor för det förlängda

budgetåret 1995/96 eller 13 miljoner

kronor för en tolvmånadersperiod. Mot

bakgrund av motioner (s; m; c; fp; v;

mp) bedömde riksdagen på

näringsutskottets förslag att SGU:s

maringeologiska verksamhet är av sådan

betydelse att en nedläggning inte borde

komma i fråga (bet. 1994/95:NU18).

Vidare konstaterades att

användningsområdena för den aktuella

informationen har relevans för flera

departementsområden, och att det därför

vore naturligt att en samfinansiering

mellan berörda departement kunde

införas. Regeringen anmodades att ta

fram förslag med denna innebörd.

Som en tillfällig, engångsvis

delfinansiering beslöt riksdagen att 10

miljoner kronor för budgetåret 1995/96

skulle föras från Energiteknikfondens

innestående medel i Riksgäldskontoret

till inkomsttitel på statsbudgeten,

samtidigt som det underströks att detta

inte var någon bestående finansiering.

Regeringen anmodades att återkomma med

förslag om en bestående finansiering. I

den ekonomiska vårpropositionen 1996

(prop. 1995/96:150) föreslog regeringen

att anslaget till SGU för budgetåret

1995/96 skulle ökas med 9,5 miljoner

kronor genom anslagssparande (avseende

Elsäkerhetsverket och

Sprängämnesinspektionen) och indragning

av reservationsmedel (avseende anslagen

Teknisk forskning och utveckling och

Insatser för utbyggnad av

fjärrvärmenäten). Riksdagen beslöt i

enlighet med förslaget i propositionen

(bet. 1995/96:FiU10). Näringsutskottet

förutsatte att regeringen i den kommande

budgetpropositionen skulle återkomma med

förslag om en varaktig finansiering av

den maringeologiska verksamheten.

Som tidigare nämnts har

näringsutskottet i yttrande 1996/97:NU1y

till finansutskottet tillstyrkt

regeringens förslag till utgiftsram för

utgiftsområde 24 Näringsliv. I avvikande

meningar förordades högre belopp för den

maringeologiska verksamheten enligt

följande: med 6,7 miljoner kronor i

avvikande meningar (m; fp; v), med 7

miljoner kronor i en avvikande mening

(mp) och med ca 6 miljoner kronor i en

avvikande mening (kd).

Generaldirektör Olof Rydh, SGU, har

inför utskottet lämnat upplysningar om

den ekonomiska situationen inom SGU och

om den maringeologiska verksamheten. När

det gäller den första frågan har SGU i

en skrivelse till regeringen i början av

november 1996 hemställt om höjning av

anslagskrediten för budgetåren 1997 och

1998 med 20 respektive 15 miljoner

kronor. I skrivelsen sägs att

differensen mellan anslagsmedel och den

nuvarande kostnadsnivån har beräknats

till i storleksordningen 30 miljoner

kronor.

Beträffande den maringeologiska

verksamheten, för vilken kostnaderna

beräknas uppgå till ca 11,5 miljoner

kronor per år, redovisades att

diskussioner för närvarande pågår med

Sjöfartsverket om en samverkan kring

vissa frågor. I en gemensam utredning,

Sjömätning och maringeologisk

undersökning i samverkan, daterad den 15

oktober 1996, granskas några olika

alternativ för en sådan samverkan.

Enligt det alternativ som bedöms som

mest intressant beräknas

effektivitetsvinster uppstå omedelbart,

medan kostnadsvinsterna förväntas

uppkomma om tre år. I framtiden kan även

Statens naturvårdsverk och Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut

vara aktuella att delta i en sådan

samverkan. Vidare informerades om att

diskussioner pågår med företrädare för

statsministerns Östersjöråd om

möjligheter till stöd för den

maringeologiska verksamheten från det av

riksdagen sommaren 1996 beslutade

programmet för samarbete och utveckling

i Östersjöregionen på 1 miljard kronor

(prop. 1996/97:222, bet. FiU15).

Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning (A 10)

Regeringen begär riksdagens godkännande

av att det övergripande målet för stödet

till geovetenskaplig grundforskning och

tillämpad forskning skall vara att

förstärka möjligheterna att tillgodose

samhällets behov av information om berg,

jord och grundvatten. I propositionen

redovisas att SGU, på uppdrag av

regeringen, har låtit tre oberoende

sakkunniga från Sverige, Norge och

Finland utvärdera stödet till

geovetenskaplig forskning. Utvärderingen

sägs visa både på det stora behovet av

stöd till tillämpad och riktad

grundforskning inom den geovetenskapliga

sektorn och på att det lämnade stödet

varit värdefullt.

För nästa budgetår har regeringen

beräknat anslaget till 4,9 miljoner

kronor. Inga motioner har väckts på

detta område.

Teknologisk infrastruktur (B)

Patentbesvärsrätten (B 1)

Patentbesvärsrätten är en fristående

förvaltningsdomstol med uppgift att

pröva överklaganden av beslut av Patent-

och registreringsverket enligt vad som

föreskrivs i lagstiftningen för patent

och mönsterskydd m.m. De övergripande

målen för domstolen är att på ett

rättssäkert sätt och inom rimlig tid

avgöra de mål och ärenden som domstolen

har att handlägga.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 11 miljoner kronor.

Anslaget till Patentbesvärsrätten

motsvaras av inbetalningar på 10,5

miljoner kronor till inkomsttitel på

statsbudgeten från Patent- och

registreringsverket (se avsnitt i det

följande om Patent- och

registreringsverket). Inga motioner har

väckts angående anslaget till

Patentbesvärsrätten.

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Myndighetsverksamhet (B 2)

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll (SWEDAC) är central

förvaltningsmyndighet för teknisk

kontroll samt nationellt

ackrediteringsorgan för laboratorier och

certifierings- och kontrollorgan.

Myndigheten utser s.k. anmälda organ.

Vidare ingår uppgifter inom de

frivilliga systemen för offentlig

upphandling samt miljöstyrning och

miljörevision. SWEDAC är också

föreskrivande myndighet och

tillsynsmyndighet för legal mätteknik

och handel med ädelmetallvaror samt

samordnings- och kontaktorgan för

marknadskontroll av produktsäkerhet.

För nästa budgetår beräknar regeringen

anslaget till 13 miljoner kronor.

Avgiftsinkomster avseende legal

mätteknik beräknas till 4,2 miljoner

kronor. Förslaget har inte föranlett

någon motion.

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Bidrag till riksmät-platser (B

3)

Propositionen

Anslaget disponeras för bidrag till

följande fyra riksmätplatser:

Flygtekniska försöksanstalten, FFV

Aerotech AB, Sveriges Provnings- och

Forskningsinstitut AB och Statens

strålskyddsinstitut. En särskild

utredningsinsats genomförs under hösten

1996 för översyn av ambitionsnivån m.m.

inom riksmätplatsverksamheten samt dess

finansiering på kort och lång sikt, sägs

det i propositionen.

Regeringen begär riksdagens godkännande

av att de övergripande målen för den

mättekniska verksamheten inom SWEDAC:s

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad som anges i propositionen och som

innebär att en mätteknisk verksamhet med

hög standard, av tillräcklig omfattning

och med effektiv användning av statliga

resurser skall upprätthållas. För nästa

budgetår har anslaget beräknats till 8,8

miljoner kronor.

Motionen

En ökning av anslaget med 1 miljon

kronor föreslås i motion 1996/97:N270

(mp). Ju äldre de svenska

kärnkraftverken blir desto större krav

kommer att ställas på Statens

strålskyddsinstitut (SSI), anför

motionärerna och anser därför att SSI:s

andel av anslaget bör höjas med 1

miljon kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Den i propositionen nämnda

utredningsinsatsen avseende

riksmätplatsverksamheten, som genomförs

av en fristående konsult, omfattar

följande moment: genomgång av det

nationella utbudet av primärmetrologi,

konsekvensbedömning vid bibehållen

ambitionsnivå avseende riksmätplatser

och mätteknisk FoU, framläggande av

förslag om lämplig ambitionsnivå

avseende svensk infrastruktur för

nationella normalier, framläggande av

förslag om en alternativ konstruktion av

riksmätplatsanslaget samt identifiering

av möjliga former av medverkan från

näringslivet och berörd offentlig

verksamhet. Uppdraget skall genomföras i

samråd med SWEDAC, riksmätplatserna och

relevanta industrirepresentanter och

redovisas under år 1996.

Elsäkerhetsverket (B 4)

Elsäkerhetsverket är

förvaltningsmyndighet för tekniska

säkerhetsfrågor på elområdet. De

vvergripande målen för verksamheten är

att förebygga av elektricitet orsakad

skada på person och egendom samt

störningar på radiokommunikation och

radioverksamhet inom området

elektromagnetisk kompatibilitet.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 36,5 miljoner kronor.

Avgifterna som tas ut för

Elsäkerhetsverkets verksamhet skall

redovisas under inkomsttitel på

statsbudgeten. Motsvarande utgifter

täcks från ramanslaget. Inga motioner

har väckts på området.

Sprängämnesinspektionen (B 5)

Propositionen

Sprängämnesinspektionen (SÄI) är central

förvaltningsmyndighet för frågor som rör

brandfarliga och explosiva varor. Det

övergripande målet för verksamheten är

att förebygga att personer och egendom

kommer till skada vid hantering av

sådana varor. En av SÄI:s huvuduppgifter

är att med stöd av lagstiftningen om

brandfarliga och explosiva varor

utarbeta regler i form av föreskrifter

och allmänna råd för hantering och

import av sådana varor. Tillsynsarbete

innebär inte bara kontroll och

övervakning utan även stöd och

utveckling. För att brandfarliga och

explosiva varor skall få hanteras krävs

tillstånd. Godkännandeverksamheten

innebär bl.a. handläggning av

ansökningar vad gäller godkännande och

klassificering av explosiva varor.

Regeringen begär riksdagens godkännande

av att de övergripande målen för

verksamheten inom

Sprängämnesinspektionens ansvarsområde

under planeringsperioden 19971999 skall

vara i enlighet med vad som anges i

propositionen. Detta innebär att det

övergripande mål som gällt under

perioden 1991/921995/96 och som nyss

redovisats skall ligga fast. För nästa

budgetår har regeringen beräknat

anslaget till 15,2 miljoner kronor.

Avgifter som tas ut för

Sprängämnesinspektionens verksamhet

skall redovisas under inkomsttitel på

statsbudgeten - dessa inkomster har

beräknats till 13 miljoner kronor för

nästa budgetår.

Motionen

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om att Sprängämnesinspektionen skall

erhålla sådana direktiv att den i större

omfattning än för närvarande inriktar

sin verksamhet på att sätta gränser för

miljöpåverkande aktiviteter inom sitt

ansvarsområde, anförs det i motion

1996/97:N270 (mp). Under denna

förutsättning tillstyrks regeringens

förslag. I samband med vissa typer av

sprängningar, t.ex. fyrverkerier, sprids

strontium- och bariumjoner som är

skadliga för människor och djur, hävdar

motionärerna och hänvisar till en motion

- 1994/95:N239 (mp) - från allmänna

motionstiden 1995. I samband med

Vattenfestivalens fyrverkerier har höga

halter av skadliga ämnen uppmätts,

framhåller motionärerna och anser att

Sprängämnesinspektionen därvid inte har

reagerat tillräckligt kraftfullt.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen avslog våren 1996 den

åberopade motionen 1994/95:N239 (mp). I

det aktuella betänkandet (bet.

1995/96:NU16) behandlades också motioner

med krav på översyn av regelverket för

hantering av fyrverkeriartiklar och på

införande av vissa begränsningar i

nuvarande produktsortiment och i rätten

att sälja pyrotekniska varor. I samband

med utskottsbehandlingen remitterades

motionerna till berörda myndigheter och

organisationer m.fl., varvid fem av åtta

remissinstanser ansåg att den gällande

lagstiftningen är tillräcklig. Utskottet

erinrade om de möjligheter som

kommunerna har att enligt ordningslagen

(1993:1617) utfärda lokala

ordningsföreskrifter rörande

pyrotekniska varor. Efter prövning fann

utskottet att den gällande ordningen

utgör en rimlig avvägning och att den

nuvarande lagstiftningen är tillräcklig.

Det kan dock inte uteslutas att en viss

uppstramning av tillsynen och kontrollen

är erforderlig, anförde utskottet och

förutsatte att frågan uppmärksammas.

Motionen med krav på införande av förbud

mot ämnena barium och strontium i

fyrverkeriartiklar avstyrktes också av

utskottet, men följdes upp i en

reservation (mp). Under den allmänna

motionstiden 1996 har en likartad motion

(mp) som den nyssnämnda väckts och

hänvisats till jordbruksutskottet.

Bidrag till standardisering, provnings-

och mätteknisk FoU m.m. (B 6)

Propositionen

Från anslaget utgår bidrag till

standardiseringsverksamheten som SIS

Standardiseringen i Sverige som

centralorgan, tillsammans med åtta

auktoriseringsorgan för olika

verksamhetsområden, utför med syfte att

verka för svensk standardisering

nationellt, europeiskt och globalt. Det

övergripande målet för anslaget är att

standardiseringsverksamheten skall bidra

till att öppna marknader, höja

produktiviteten och konkurrenskraften

hos svenskt näringsliv samt bidra till

att statens specifika ansvar när det

gäller medborgarnas skydd för liv,

hälsa, miljö och egendom tillgodoses.

Vidare utgår bidrag till Sveriges

Provnings- och Forskningsinstitut AB för

uppgifter inom teknisk forskning och

utveckling av mät- och provningsteknik,

normaliehållning samt därtill anknuten

standardisering. Det övergripande målet

för bidraget är att stärka mät- och

provningsteknikens betydelse i FoU-

processen och aktivt bidra till att FoU-

resultat överförs i industriella

tillämpningar med särskild inriktning på

små och medelstora företag.

Från anslaget finansieras slutligen

verksamheter inom området teknisk

informationsförsörjning. För detta

ändamål anvisas medel till Tekniska

Nomenklaturcentralen och Tekniska

Litteratursällskapet. Övergripande mål

för detta område är att tjänster med hög

kvalitet skall erbjudas näringslivet,

myndigheter och organisationer för att

effektivisera nationellt och

internationellt samarbete.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 77,8 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 1996/97:Jo727 (c) föreslås att

riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om att Sverige skall

vara pådrivande internationellt i

standardiseringsarbetet så att

miljöfrågorna får större tyngd. Ett

viktigt instrument för att skapa en

kretsloppsanpassad produktion är

införandet av gemensamma standarder,

anför motionärerna. De anser att Sverige

bör tillsätta en särskild kommitté för

att stärka miljökompetensen inom

standardiseringsarbetet. Internationellt

bör Sverige verka för att miljökriterier

utarbetas och läggs som ram för

standardiseringsarbetet, sägs det i

motionen.

Riksdagen bör enligt vad som anförs i

motion 1996/97:L713 (mp) göra

tillkännagivanden i två avseenden,

nämligen dels beträffande behovet av

generella analyser av konsekvenserna för

konsumenterna och miljön av svenska

förslag till standarder som utarbetas

med statlig finansiering, dels

beträffande en utvidgning av ansvaret

för Konsumentrådet vid SIS till att

inkludera miljöfrågor och en

komplettering av rådets kompetens så att

den också omfattar miljöfrågor. När det

gäller produktstandarder bör

miljökonsekvenserna av varans utformning

redovisas från vaggan till graven ,

anför motionärerna. De föreslår att

Konsumentrådet vid SIS skall tilldelas

följande uppgifter: bevakning av

metodutvecklingen avseende analyser av

produktstandarders konsekvenser för

konsumenten och miljön,

tillhandahållande av sakkunskap inför

förslag till produktstandarder samt

främjande av ökad kunskap om

standardiseringsarbetet hos intressenter

som bevakar konsument- och miljöfrågor.

Vissa kompletterande uppgifter

I sysselsättningspropositionen (prop.

1995/96:222 s. 5.19) aviserade

regeringen att en särskild utredare

skulle tillkallas med uppdrag att

tillsammans med den svenska

standardiseringsorganisationen,

näringslivet och berörda myndigheter

analysera och föreslå hur miljöhänsyn

kan integreras i det svenska

standardiseringsarbetet. Regeringen har

nyligen fattat beslut om

kommittédirektiv (dir. 1996:93). För att

svenska aktörer i ökad utsträckning

skall kunna verka för att miljöhänsyn

integreras i allt standardiseringsarbete

skall den särskilde utredaren enligt

direktiven göra följande: definiera

miljöaspekter och redovisa metoder som

kan tillämpas i standardiseringsarbetet,

föreslå hur den svenska

standardiseringsorganisationen och

svenska tekniska experter på ett

kostnadseffektivt sätt kan bidra till

att miljömässiga hänsyn tas i allt

standardiseringsarbete samt utarbeta en

handlingsplan som dels omfattar allt

standardiseringsarbete, dels prioriterar

områden där svenska aktörer bör kunna nå

resultat på kort och medellång sikt.

Förslagen skall ta hänsyn till

resurshushållning och kretsloppstänkande

samt erfarenheter inom svenskt och

internationellt standardiseringsarbete.

Utredningsarbetet skall vara avslutat

den 1 juni 1997. Även om Konsumentrådet

vid SIS inte nämns uttryckligen i

direktiven är det, enligt uppgift,

rimligt att anta att den verksamhet som

Konsumentrådet bedriver kommer att

beaktas i utredningsarbetet.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är

central förvaltningsmyndighet för frågor

om patent, varumärken, mönster,

efternamn och förnamn samt för

registreringsärenden angående

aktiebolag, filialer, handelsbolag,

ekonomiska föreningar och europeiska

ekonomiska intressegrupperingar. PRV för

även register över konkurser och

näringsförbud. De övergripande målen för

PRV:s verksamhet är att erbjuda

ändamålsenliga, kvalitativt högtstående

och serviceinriktade tjänster på de

immaterialrättsliga och

associationsrättsliga områdena.

Verksamheten vid PRV finansieras genom

avgifter. Med undantag av

namnverksamheten skall avgifterna ge

full kostnadstäckning. Verksamheten med

patent, varumärken och mönster skall ge

ett överskott som motsvarar kostnaderna

för Patentbesvärsrättens verksamhet

minskat med underskottet i

namnverksamheten. Regeringen beräknar

avgiftsinkomsterna för nästa budgetår

till 547,8 miljoner kronor. Som tidigare

nämnts förutsätts PRV inbetala 10 461

000 kr till inkomsttitel på

statsbudgeten för verksamheten vid

Patentbesvärsrätten.

Motionen

Riksdagen bör besluta att PRV endast

skall behöva betala in 461 000 kr för

verksamheten vid Patentbesvärsrätten,

anförs det i motion 1996/97:N207 (fp).

Många statliga myndigheter bedriver

verksamhet som berör näringslivet men

som inte utnyttjas tillräckligt för att

skapa ett gott företagsklimat, anser

motionären. Han menar att PRV av flera

skäl bör ges en mer central

näringspolitisk roll. Industriellt

rättsskydd blir allt viktigare inom

näringslivet, och PRV har en enastående

kompetens på det näringspolitiska

området, sägs det. Myndigheten har under

flera år gjort goda insatser för att

informera det svenska näringslivet om

betydelsen av en mer genomtänkt

patentstrategi, konstaterar motionären

och anser att denna verksamhet nu bör

utökas. Det finns dock inget ekonomiskt

utrymme för PRV att ta på sig en utökad

näringspolitisk uppgift utan full

kostnadstäckning. Medelsbehovet för ett

utvidgat näringspolitiskt engagemang

från PRV:s sida beräknar motionären till

högst 10 miljoner kronor per år. Som

finansiering för den föreslagna

resursförstärkningen hänvisar han till

en besparing som han föreslår i en annan

motion om obeståndsmyndighet inom

exekutionsväsendet (som avser

utgiftsområde 4 och hänvisats till

justitieutskottet).

Vissa kompletterande uppgifter

PRV gavs i november 1995 i uppdrag av

regeringen att inom ramen för befintliga

resurser mer aktivt informera

näringslivet om patentsystemets

möjligheter. PRV skall därvid ha som mål

att göra minst 200 individuella

företagsbesök per år, aktivt erbjuda

utbildning och kontinuerligt stöd till

organisationer och andra organ som

framför allt arbetar med små och

medelstora företag. Verket skall aktivt

delta i mässor och annan utåtriktad

verksamhet.

Via anslaget Bidrag till

tekniköverföring för budgetåret 1995/96,

som disponeras av NUTEK, har PRV

tillförts 5 miljoner kronor för en

delvis finansiering av arbetet med att

utöka den externa tillgängligheten av

verkets dokumentation inom

patentområdet.

Inom PRV finns vidare ett IT-projekt

som har till syfte dels att underlätta

och rationalisera PRV:s egen

myndighetsutövning, dels att göra PRV:s

informationsmängd lättillgänglig för

näringslivet. Projektet innefattar bl.a.

följande: digitalisering av information

som för närvarande endast finns i

pappersform, komplettering av databaser

med text och bildinformation, uppbyggnad

av parallella informationsdatabaser

tillgängliga för allmänheten, utveckling

av programvaror som gör sökning effektiv

och enkel samt utveckling av system som

är kompatibla med internationella

system. Enligt vad utskottet erfarit är

det emellertid oklart hur detta projekt

skall finansieras med hänsyn till att

verksamheten vid verket är

avgiftsfinansierad.

Näringsminister Anders Sundström

besvarade våren 1996 en fråga av Eva

Arvidsson (s) om vilka åtgärder han

tänkte vidta för att stärka PRV:s roll i

utvecklingen av svenskt näringsliv.

Näringsministern hänvisade i sitt svar

(prot. 1995/96:101) till det nämnda

regeringsuppdraget och till IT-

projektet. Vidare erinrades om att PRV

är en avgiftsfinansierad myndighet och

att de aktuella verksamheterna bedrivs

inom ramen för verkets egna resurser,

och att det för närvarande inte finns

några planer på att tillföra PRV

statliga anslag.

Styrelsen för ackreditering och teknisk

kontroll: Uppdragsverksamhet

SWEDAC:s uppdragsverksamhet avser

ackreditering av följande: laboratorier

för kalibrering och provning,

certifieringsorgan för produkter,

kvalitetssystem och personal

miljöledningssystem enligt EMAS - Eco

Management and Audit Scheme samt

kontrollorgan enskilt och i

tredjepartsställning. Därutöver skall

SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs

kompetens och utöva tillsyn.

Regeringen begär riksdagens godkännande

av att de övergripande målen för

SWEDAC:s uppdragsverksamhet skall

kompletteras och vara följande:

att bedriva en

ackrediteringsverksamhet i enlighet med

internationella normer så att nationell

och internationell acceptans av svenska

provningar och certifieringar uppnås,

att med bibehållande av höga

kvalitetskrav utveckla

ackrediteringsverksamheten,

att ge en snabb och kostnadseffektiv

service till uppdragsgivarna.

Inga motioner har väckts på detta

område.

Konkurrensfrågor (C)

Konkurrensverket (C 1)

Konkurrensverket är central

förvaltningsmyndighet för

konkurrensfrågor. Verket skall också

främja och stödja forskning på

konkurrensområdet. Det övergripande

målet för Konkurrensverket är att verka

för en effektiv konkurrens i privat och

offentlig verksamhet till nytta för

konsumenterna.

För nästa budgetår har regeringen

beräknat anslaget till 62,3 miljoner

kronor, vilket inte har föranlett någon

motion.

Konkurrensforskning (C 2)

Propositionen

Anslaget disponeras av Konkurrensverket

för att främja och stödja forskning inom

konkurrensområdet. Det övergripande

målet för konkurrensforskningen är att

ge kunskap om olika marknaders

funktionssätt, effekter av

konkurrensbegränsningar samt

verkningarna av olika

konkurrenspolitiska medel.

I den forskningspolitiska propositionen

gör regeringen bedömningen att det även

under planeringsperioden 19971999 finns

ett behov av särskilt riktade insatser

på konkurrensområdet. Av besparingsskäl

bör dock väsentligt mindre resurser

avsättas för de forskningsfrämjande

insatserna under år 1997, sägs det. För

att ändå hålla uppe nivån på det

forskningsfrämjande arbetet bör

neddragningen tillfälligt kunna mötas

med hjälp av de medel som reserverats

från tidigare år, anförs det. När det

gäller åren 1998 och 1999 är det

regeringens ambition att omfattningen av

de samlade insatserna på

konkurrensforskningsområdet genom

omprioriteringar skall kunna

vidmakthållas på nuvarande nivå.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 1,7 miljoner kronor.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om att konkurrensforskningen långsiktigt

skall säkerställas på nuvarande

anslagsnivå, anförs det i motion

1996/97:N265 (m).

En ökning av det aktuella anslaget med

1 miljon kronor för år 1997 föreslås i

motion 1996/97:N270 (mp). I andra

avsnitt i motionen - med rubrikerna

Lokalt ägande av företagen skapar

stabilitet respektive Nya former för

glesbygdens förvaltning - förs fram

politiska överväganden som motionärerna

anser vara värda att pröva ur

konkurrenssynpunkt. Konkurrensverket bör

därför ges i uppdrag att göra en

särskild prövning av

konkurrenssituationen i samband med ett

lokalt ägande och vid införande av lokal

förköpsrätt av fast egendom, anförs det.

Den forskningspolitiska propositionen

I den forskningspolitiska propositionen

(prop. 1996/97:5 s. 286) gör regeringen,

som nämnts, den bedömningen att

särskilda medel bör anvisas för

konkurrensforskningen under perioden

19971999, och att medlen bör disponeras

av Konkurrensverket. Regeringen hänvisar

till vad som sades hösten 1995 i den

s.k. tillväxtpropositionen (prop.

1995/96:25) om konkurrensens betydelse

för möjligheten att få en ökad tillväxt

och därmed också att komma till rätta

med den höga arbetslösheten. Regeringen

framhåller vikten av att resurser

avsätts även framgent så att det aktiva

stödet till konkurrensforskning i

nuvarande form inte blir en tillfällig

och alltför kortsiktig insats.

Revisorsnämnden

Revisorsnämnden, som inrättades den 1

juli 1995, har till uppgift att

handlägga frågor om godkännande,

auktorisation och tillsyn av revisorer

samt registrering av revisionsbolag.

Verksamheten är helt avgiftsfinansierad.

Det övergripande målet för myndighetens

verksamhet är att tillgodose samhällets

behov av kvalificerad och oberoende

extern revision. Nämnden skall pröva

frågor om disciplinära åtgärder, anordna

examina och lämplighetsprov, föra ett

register över godkända och registrerade

revisorer samt registrerade

revisionsbolag och lämna information och

uppgifter i fråga om godkännande,

auktorisation, registrering och tillsyn.

Regeringen bedömer att inriktningen av

den verksamhet som bedrivs av

Revisorsnämnden bör behållas oförändrad

för år 1997 och att verksamheten även

fortsättningsvis skall finansieras med

avgifter. Regeringen vill ha riksdagens

godkännande av denna inriktning av

verksamheten. Inga motioner har väckts

på området.

Teknisk forskning och utveckling (D)

Teknisk forskning och utveckling (D 1)

Propositionen

Anslaget disponeras av främst NUTEK. Det

övergripande målet för verksamheten är

att bidra till att dels stimulera

näringslivets teknikutveckling och skapa

gynnsamma förutsättningar för företagen

genom en konkurrenskraftig och

industriinriktad FoU-miljö i landet,

dels skapa lika goda förutsättningar för

näringslivets teknikutveckling i Sverige

som i våra viktigaste konkurrentländer.

Medel anvisas för att initiera och

stödja forskning och utveckling inom

områdena process- och produktutveckling,

transportteknik, medicinsk teknik och

inom framväxande teknikområden såsom

informationsteknik, bioteknik och

materialteknik. Vidare föreslås medel

till följande fyra nya insatsområden:

komplexa tekniska system, mindre

företags kompetens- och

teknikförsörjning, tjänsteproduktion och

IT-användning samt människa, teknik och

organisation. Under anslaget ryms även

medel för kompetenscentrum,

industriforskningsinstitutens

ramprogram, tvärvetenskapliga

materialkonsortier samt särskilda

program för fordonsteknik, flygteknik,

verkstadsteknik och träråvarubaserad

industri. Det sistnämnda programmet

förlängs enligt regeringens förslag i

tre år och beräknas till 10 miljoner

kronor per år. Det fordonstekniska

programmet förlängs i fem år och

beräknas till 30 miljoner kronor per år.

Medel anvisas även för det europeiska

forskningssamarbetet EUREKA och för

åtgärder som syftar till att stimulera

svenskt deltagande i EU:s ramprogram för

forskning och utveckling. Från anslaget

finansieras dessutom verksamhet vid

Forskningsrådsnämnden avseende teknisk-

vetenskaplig informationsförsörjning.

Regeringen hänvisar till den

forskningspolitiska propositionen (prop.

1996/97:5 s. 265), där inriktningen av

verksamheten under anslaget beskrivs.

För nästa budgetår beräknar regeringen

anslaget till 783,4 miljoner kronor,

vilket innebär en besparing på totalt

286,6 miljoner kronor. Regeringens

ambition är att huvuddelen av denna

besparing skall kunna kompenseras genom

stiftelsemedel. Regeringen vill också ha

riksdagens medgivande att eventuella

reservationer på de tidigare anslagen

Teknisk forskning och utveckling (F 1)

och Informationsteknologi (F 2) får

överföras som anslagssparande till det

här aktuella anslaget. Slutligen begär

regeringen riksdagens bemyndigande att

låta staten under år 1997 ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med

stöd till teknisk forskning och

utveckling för de fyra budgetåren

19982001 om högst 650, 575, 500

respektive 425 miljoner kronor.

Motionerna

Sammanlagt sju motioner har väckts på

detta område.

I motion 1996/97:N217 (s) begärs ett

tillkännagivande av riksdagen om behovet

av utökad satsning på forskning och

utveckling av skogsprodukter i Sverige.

De svenska skogsbolagen fortsätter att

göra jämförelsevis enkla produkter som

t.ex. tidningspapper, säger motionären.

Han anser att Sverige som nation inte

bör vara enbart en leverantör av råvara

och lågt förädlade produkter, utan i

stället sträva efter att vara först med

nya, högt förädlade produkter i

konkurrens med andra länder. För att

åstadkomma detta måste en ökad satsning

på forskning och utveckling av

skogsprodukter ske, anförs det.

Den av regeringen föreslagna

neddragningen av anslaget avvisas i

motion 1996/97:Ub411 (m). Sverige

satsar, i internationell jämförelse,

relativt sett mindre på utbildning i

starka forskningsmiljöer och

industriellt inriktad forskning än

jämförbara industriländer, hävdar

motionärerna. Risken anses vara stor att

den förda politiken medför att

näringslivet väljer att förlägga

forskning och utveckling till länder med

ett gynnsammare klimat . Motionärerna

anger statens uppgifter när det gäller

forskning och utveckling av långsiktig

betydelse för näringslivet till

följande: att bidra till att stärka det

svenska näringslivets konkurrenskraft

och den svenska ekonomins

attraktionskraft, att bidra till att

stimulera näringslivets teknikutveckling

och att skapa gynnsamma förutsättningar

för företagen genom en konkurrenskraftig

och industriinriktad FoU-miljö i landet

samt att bidra till att det skapas så

likvärdiga förutsättningar som möjligt

för näringslivets teknikutveckling

jämfört med dem som råder i Sveriges

viktigaste konkurrentländer. NUTEK utför

ett omfattande och värdefullt arbete som

initiativtagare till samverkan inom

teknisk forskning och utveckling, sägs

det. Motionärerna ställer frågan vad som

händer med den forskning som för

närvarande finansieras av

forskningsstiftelserna om regeringen

lyckas ta kontroll över stiftelsernas

medel . En besparing är en besparing

oavsett vem som utsätts för den, säger

motionärerna och anser att regeringen

med berått mod väljer att avbryta

långsiktiga satsningar och bryta sönder

fungerande forskningsmiljöer.

I motionen begärs också ett

tillkännagivande av riksdagen om

industriforskningsinstitutens betydelse

för forskningen.

Industriforskningsinstitutens primära

uppgifter är att bedriva

industrirelevant forskning och medverka

i utbildning av kvalificerade tekniker.

De 28 instituten, som spänner över ett

vitt fält av ämnen från

informationsteknik till

korrosionsforskning, har visat sig vara

en effektiv länk mellan universitet,

högskolor, övriga kunskapscentrum och

industrin, anför motionärerna. De

hänvisar till att statsmakternas avsikt

tidigare var att instituten, som för

närvarande befinner sig under

omvandling, därefter skulle kunna

förstärkas med medel från de fristående

forskningsstiftelser som regeringen nu

vill ta i anspråk medel från.

I motionen begärs slutligen ett

tillkännagivande av riksdagen om behovet

av att följa utvecklingsprojekt från idé

till s.k. groddföretag. Traditionellt är

samarbetet mellan akademi och näringsliv

relativt svagt utvecklat, sägs det. I

många fall väljer svenska forskare att

själva utveckla sin egen idé eller

uppfinning i stället för att samarbeta

med en van entreprenör, anför

motionärerna. De föreslår - i syfte att

uppnå en bättre samverkan - att statens

resurser inte skall satsas enbart på

forskning, utan att de bästa projekten

skall kunna få stöd under hela

utvecklingen från idé till groddföretag.

I motion 1996/97:N265 (m) föreslås en

ökning av det aktuella anslaget med 200

miljoner kronor. De av regeringen

föreslagna mycket kraftiga besparingarna

hotar på sikt svenska företags

teknikförsörjning och konkurrenskraft,

anför motionärerna och menar att detta

faktum inte förändras av regeringens

försök att ta i anspråk stiftelsemedel.

Motionärerna avvisar regeringens förslag

och förordar oförändrat höga ambitioner

på det tekniska forskningsområdet.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om behovet av ökat stöd till innovativ

verksamhet i företag, anförs det i

motion 1996/97:N205 (m). Innovatörer och

uppfinnare är en stor tillgång för

Sverige, anför motionärerna. De hänvisar

till att man - trots de satsningar på

forskning och utveckling som genomförts

- alltför ofta får höra att uppfinningar

som gjorts i Sverige exploateras

utomlands. Teknisk forskning och

utveckling har fått vidkännas kraftiga

besparingar, säger motionärerna och

anför att regeringen, i stället för att

manipulera med forskningsstiftelsernas

medel, borde öka det innovativa stödet

till företag.

I motion 1996/97:Fi211 (fp) har, som

tidigare nämnts, föreslagits en

minskning av ramen för utgiftsområde 24

Näringsliv för budgetåret 1997. Härvid

har beräknats en minskning av anslaget

till teknisk forskning och utveckling

med 25 miljoner kronor avseende ett

program för verkstadsteknisk forskning.

Anslaget till teknisk forskning och

utveckling bör behållas på sin nuvarande

nivå, dvs. det bör ske en ökning med

286,6 miljoner kronor jämfört med

regeringens förslag, anförs det i motion

1996/97:N271 (v). De insatser som görs

under det aktuella anslaget är mycket

viktiga, anser motionärerna.

En minskning av anslaget med 90

miljoner kronor föreslås i motion

1996/97:N270 (mp). Motivet för den

föreslagna minskningen är att

forskningsstiftelserna anses disponera

stora resurser samt den möjlighet till

insyn och demokratisk påverkan som finns

i stiftelserna. I motionen föreslås att

riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om att inom anslaget

skall mer resurser avsättas till

miljöteknik. Enligt OECD:s statistik har

Sverige tappat mark på

miljöteknikområdet, säger motionärerna

och anser att en skärpning av svensk

miljölagstiftning och riktade insatser

mot forskning och utveckling är

nödvändiga för att vända denna

utveckling.

I motionen begärs vidare ett

tillkännagivande av riksdagen om

införande av ett förenklat regelsystem

och mer FoU-medel till uppfinnare.

Regelsystemen bör utformas så att

uppfinnare och nydanare i småföretagen

får bättre förutsättningar för sitt

arbete, anser motionärerna. De föreslår

att medel för FoU skall överföras från

den existerande samverkan mellan

storföretagen och högskolorna samt från

den organiserade forskning som NUTEK

svarar för till småskaligt, nydanande

utvecklingsarbete. Slutligen föreslås i

motionen att det inom det aktuella

anslaget skall avsättas 150 miljoner

kronor till ALMI Företagspartner AB för

forskning och utveckling i småföretagen,

och att av dessa medel en ram på 50

miljoner kronor skall avdelas för

miljöteknikområdet.

En ökning av anslaget med 200 miljoner

kronor föreslås även i motion

1996/97:N256 (kd). Motionärerna

motsätter sig att regeringen tar i

anspråk medel som finns hos

forskningsstiftelserna.

Vissa kompletterande uppgifter

I den forskningspolitiska propositionen

redovisar regeringen, som nämnts, sin

bedömning av hur verksamheten under D 1-

anslaget bör inriktas. Där sägs bl.a.

att insatser bör göras inom

kunskapsområden som är strategiska för

näringslivets utveckling i ett längre

tidsperspektiv. Verksamhet bör därför

bedrivas inom följande områden:

framväxande teknikområden, industriella

processer och produkter samt inom fyra

nya insatsområden - mindre företags

kompetens- och teknikförsörjning,

tjänsteproduktion och IT-användning,

komplexa tekniska system samt människa,

teknik och organisation. NUTEK bör

besluta om den detaljerade utformningen

och fördelningen av forsknings- och

utvecklingsinsatserna, sägs det.

I utskottets yttrande 1996/97:NU1y om

utgiftsramar för energi och näringsliv

(s. 14) kommenterades särskilt frågan om

anslaget till teknisk forskning och

utveckling. Utskottet redogjorde för den

bedömning som företrädare för NUTEK hade

redovisat inför utskottet avseende hur

regeringens förslag om neddragning av

anslaget till teknisk forskning och

utveckling och beräknad kompensation

från forskningsstiftelserna kan komma

att påverka den aktuella verksamheten.

Därvid noterades bl.a. att övergången

från finansiering via NUTEK till

finansiering via forskningsstiftelserna

kan medföra övergångsproblem. Dessa

beror på att det kan komma att ta upp

till ett år innan beslut kan fattas av

berörda forskningsstiftelser om

finansiering i stället för den

finansiering som för närvarande sker

genom NUTEK. Detta s.k. beslutsglapp

sammanhänger med att den av riksdagen

nyligen beslutade ändringen i

stiftelselagen (1994:1220) träder i

kraft den 1 januari 1997 (prop.

1996/97:22, bet. LU2), och att de

föreslagna besparingarna också skall

träda i kraft vid denna tidpunkt.

Utskottet anförde i yttrandet bl.a.

att, i det fall att regeringens förslag

skulle vinna riksdagens gillande,

utskottet var enigt i sin uppfattning om

att övergångsproblemet måste få en

ändamålsenlig lösning. Regeringen borde

sålunda tillse att den aktuella

verksamheten vid NUTEK inte paralyseras

under en övergångsperiod, anförde

utskottet och menade att detta borde

komma till uttryck i finansutskottets

betänkande. Utskottsmajoriteten ställde

sig bakom regeringens förslag till

utgiftsram, vilket inbegrep en minskning

av D 1-anslaget med 286,6 miljoner

kronor. I avvikande meningar föreslogs

ökningar av D 1-anslaget med 200

miljoner kronor (m; kd) respektive 286,6

miljoner kronor (v). I två andra

avvikande meningar förordades däremot

minskningar av anslaget med 25 miljoner

kronor (fp) respektive 90 miljoner

kronor (mp). I finansutskottets

betänkande (bet. 1996/97:FiU1)

kommenteras inte vad näringsutskottet

anfört om övergångsproblemet.

Beträffande

industriforskningsinstituten, som är

föremål för yrkande i motion

1996/97:Ub411 (m), sägs i den

forskningspolitiska propositionen att

det pågående strukturarbetet har stor

betydelse för att stärka och

effektivisera den industrinära

forskningen. Kommittén för

omstrukturering och förstärkning av

industriforskningssystemet upphör med

sin verksamhet den 30 november 1996. Det

bör ankomma på regeringen att besluta om

hur det fortsatta strukturarbetet skall

bedrivas, sägs det. Inom ramen för

småföretagsprogrammet har regeringen

beslutat att uppdra åt NUTEK att under

perioden 19971999 genomföra ett vidgat

program för tekniköverföring till små

och medelstora företag via

industriforskningsinstituten. För

genomförandet av detta pilotprojekt har

20 miljoner kronor anvisats under en

treårsperiod.

Regeringen har vidare, inom ramen för

nämnda program, fattat beslut att ge

NUTEK i uppdrag att utforma ett program

för samverkan mellan mindre högskolor

och näringsliv, efter inhämtande av

förslag från de mindre och medelstora

högskolorna. Aktiviteterna skall avse

samverkan med små och medelstora företag

i syfte att stärka företagens

konkurrenskraft genom höjd kunskapsnivå.

För ändamålet har 60 miljoner kronor

anvisats för en treårsperiod. Enligt vad

utskottet erfarit kommer dock detta

samverkansprojekt, liksom det nyssnämnda

pilotprojektet, i stället att genomföras

genom försorg av Stiftelsen för Kunskaps-

och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen).

De 80 miljoner kronor som därmed inte

behöver tas i anspråk från

småföretagsprogrammet avser regeringen

genom ett nytt regeringsbeslut tillföra

NUTEK för verksamhet inom det här

aktuella D 1-anslaget, i syfte att bidra

till att överbrygga det nämnda

beslutsglappet.

Från småföretagsprogrammet skall vidare

enligt beslut av regeringen anvisas 5

miljoner kronor till Ljusåret 1997,

vilket är ett samverkansprojekt mellan

regeringen och ett fyrtiotal

organisationer. Syftet är att stimulera

och understödja processer som är av

betydelse för ekonomins långsiktiga

förnyelsekraft och utvecklingstakt genom

att påverka attityder, belysa sambandet

mellan innovationer, tillväxt och

välfärd samt utmana individer, företag

och organisationer att själva ta

initiativ till förbättringar.

Kostnaderna för Ljusåret har beräknats

till ca 80 miljoner kronor, varav ca 40

miljoner kronor är fasta kostnader som

Närings- och handelsdepartementet avses

svara för.

Det som har redovisats tidigare

avseende Miljöteknikdelegationen och

teknikupphandling i avsnittet om

anslaget till småföretagsutveckling har

relevans också i det här aktuella

sammanhanget.

När det gäller forskning och utveckling

av skogsprodukter, som är föremål för

yrkande i motion 1996/97:N217 (s), kan

noteras att NUTEK och Skogs- och

jordbrukets forskningsråd har fått

regeringens uppdrag, inom ramen för

småföretagsprogrammet, att gemensamt

utarbeta ett program för samordnad

forskning för skogsindustri och

skogsbruk. För ändamålet har 40 miljoner

kronor anvisats. Vidare bör noteras att

det inom D 1-anslaget finns ett särskilt

program för träråvarubaserad industri,

som föreslås bli förlängt i tre år och

beräknas till 10 miljoner kronor per år.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (D

2)

Under anslaget anvisas medel till

lönekostnader och övriga

förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.

Övergripande näringspolitiska mål för

Rymdstyrelsens verksamhet är att

åstadkomma följande: ökad

konkurrenskraft genom att svensk

industri ges förutsättningar att

utveckla konkurrenskraftiga

rymdprodukter och rymdtjänster samt

teknikspridning som skall ge positiva

näringseffekter även utanför

rymdindustrin, ökad Europasamverkan

innebärande att Sverige skall vara en

attraktiv partner i det europeiska

industrisamarbetet samt ökad

regionutveckling som bidrar till

näringslivets utveckling i

Kirunaregionen.

För nästa budgetår har regeringen

beräknat anslaget till 14,3 miljoner

kronor. Inga motioner har väckts på

området.

Rymdverksamhet (D 3)

Propositionen

Under detta anslag anvisas medel för

rymdforskning, fjärranalys och

industriutveckling samt för det

europeiska rymdsamarbetet inom European

Space Agency (ESA) och Sveriges

bilaterala samarbete med främst

Frankrike. I den forskningspolitiska

propositionen (prop. 1996/97:5 s. 277)

beskrivs inriktningen av verksamheten

under anslaget.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 576,1 miljoner kronor.

Vidare begär regeringen riksdagens

bemyndigande att under det kommande

budgetåret låta staten ta på sig

ansvaret för nya betalningar inom

rymdverksamheten om högst 108,9 miljoner

kronor.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om betydelsen av rymdforskning, anförs

det i motion 1996/97:N1 (s) som väckts

med anledning av den forskningspolitiska

propositionen. Sveriges deltagande i det

europeiska rymdsamarbetet har inneburit

att Sverige nu har en stark

rymdforskning, företag med avancerad

rymdteknik inom vissa områden och en

betydande rymdverksamhet, sägs det. Den

satsning som görs på ett miljö- och

rymdforskningsinstitut i Kiruna innebär

att antalet personer som får arbete inom

den sektorn kommer att öka betydligt

från för närvarande ca 400 personer,

konstaterar motionärerna. De menar att

satsningen på rymd- och miljöforskning

är en framtidssatsning och att det

därför är av vikt att Sverige även i

fortsättningen bedriver nationell

forskning och deltar aktivt i

internationellt samarbete.

I motion 1996/97:N239 (m) föreslås att

riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om behovet av förnyelse

av svensk rymdverksamhet. Sverige är

allmänt känt för att bedriva

spetsforskning på olika områden; ett

sådant område är rymdforskningen, säger

motionären. Han anser att den nuvarande

stora spridningen av rymdverksamheten

över hela Sverige inte är gynnsam. Det

vore naturligt om verksamheten

koncentrerades till Kiruna, sägs det.

Förutom olika högskoledelar borde

Rymdstyrelsen och huvuddelen av

Rymdbolaget omlokaliseras till Kiruna,

föreslår motionären.

Också i motion 1996/97:N253 (m)

föreslås att Rymdbolagets industriella

verksamhet skall koncentreras till

Kiruna. Huvuddelen av den framgångsrika

och livskraftiga rymdverksamheten finns

i Kiruna, anför motionären. Han anser

att - i syfte att uppnå ökad

rationalitet - den industriella delen av

Rymdbolaget, som för närvarande är

lokaliserad till Solna, bör flyttas till

Kiruna.

En minskning av det aktuella anslaget

med 30 miljoner kronor föreslås i motion

1996/97:N270 (mp). Vidare begärs i

motionen ett tillkännagivande av

riksdagen om att Sverige inte bör delta

i projekt med bemannade transporter och

drift av komplexa utposter i rymden.

Sverige bör satsa på tillämpningar i

rymdteknologi, t.ex. utveckling av

miljödatacentrumet i Kiruna och

utveckling av vädersatelliter, anför

motionärerna. Däremot anser de inte att

det för närvarande finns ekonomiskt

utrymme för deltagande i projekt med

bemannade transporter och drift av

komplexa utposter i rymden; Sverige bör

därför inte delta i rymdstationen Alpha

m.m.

Vissa kompletterande uppgifter

I oktober 1996 invigdes Miljö- och

rymdforskningsinstitutet i Kiruna.

Finansiering sker initialt dels via EU:s

mål 6-program, dels via medel från

svenska staten. EU-medlen rör sig om ca

90 miljoner kronor. Ungefär lika mycket

beräknas svenska staten bidra med,

varvid ungefär hälften beräknas komma

från länsstyrelsen i Norrbotten och

hälften från Utbildnings- och

Miljödepartementen. Även Kiruna kommun

beräknas bidra med en mindre del till

finansieringen.

Riksdagen fattade våren 1996 beslut om

att anvisa totalt 30 miljoner kronor för

svenskt deltagande i rymdstationen Alpha

och ett vädersatellitprojekt, Metop

(prop. 1995/96:105, bet. NU18).

Samtidigt avslogs en motion med yrkande

om att Sverige inte bör delta i Alpha.

Motionen följdes upp i en reservation

(mp).

Våren 1995 avslog riksdagen på

utskottets förslag (bet. 1994/95:NU18)

en motion med förslag om flyttning av

Rymdbolagets huvudkontor från Solna till

Kiruna. Utskottet anförde att detta inte

är en fråga för riksdagen utan en sak

för bolagets styrelse att ta ställning

till. I en reservation (v, mp) följdes

yrkandet upp.

Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-

vetenskapliga attachéverksamhet (D 4)

Stiftelsen Sveriges teknisk-

vetenskapliga attachéverksamhet (STATT)

är en offentlig stiftelse med svenska

staten och Ingenjörsvetenskapsakademien

som huvudmän. Syftet är att genom

bevakning och rapportering om den

tekniska och industriella utvecklingen

inom olika industrinationer bidra till

ökad kunskap och produktivitet i svenskt

näringsliv.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 32,5 miljoner kronor. Inga

motioner har väckts på detta område.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

(D 5)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är

ett samfund av invalda ledamöter som är

verksamma inom teknik, vetenskap,

industriell produktion och ekonomi.

IVA:s huvuduppgift är att till

samhällets gagn främja

ingenjörsvetenskap och näringsliv.

Verksamheten inriktas på att följa,

analysera och informera om den tekniska

och industriellt-ekonomiska utvecklingen

samt att skapa och initiera samverkan

mellan olika teknikområden. Från

anslaget lämnas bidrag till IVA:s

grundläggande verksamhet. Regeringen

beräknar anslaget till 5,5 miljoner

kronor för nästa budgetår.

Motionen

I motion 1996/97:N270 (mp) föreslås en

minskning av det aktuella anslaget med 2

miljoner kronor. Motionärerna anser att

det av utredningar och program från

akademien framgår att den är helt

oförstående till de krav som en hållbar

utveckling ställer på tekniken.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen avslog våren 1995 ett liknande

yrkande från företrädare för

Miljöpartiet de gröna (bet.

1994/95:NU18). I en reservation (mp)

följdes motionen upp.

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande (E)

Kommerskollegium (E 1)

Kommerskollegium är central

förvaltningsmyndighet för utrikeshandel

och handelspolitik. Kollegiets

huvuduppgift är att tillhandahålla

underlag för regeringens beslut och

ställningstaganden genom utredningar

samt genom löpande samråd med det

ansvariga departementet. Kollegiet bör

lägga särskild vikt vid kartläggningen

av handelshinder och vid en utökad

bevakning och analys av frågor om den

inre marknadens funktion, sägs det i

propositionen.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 48,2 miljoner kronor,

vilket inte föranlett någon motion.

Exportfrämjande verksamhet (E 2)

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget utgörs

av medel till Sveriges exportråd. Det

övergripande målet för Exportrådet är

att som centralt serviceorgan för

exportfrämjande åtgärder initiera,

planera, samordna, marknadsföra och

genomföra åtgärder för att främja svensk

export i samarbete med

utlandsorganisationen

(handelssekreterare och

utrikesrepresentationen m.m.) och

svenskt näringsliv. De små och

medelstora företagen prioriteras i

rådets verksamhet. Verksamheten

fokuseras på två kärnområden, nämligen

exportservice och exportutveckling.

Regeringen anser att exportfrämjandet

har stor betydelse som instrument i

näringspolitiken och handelspolitiken.

Regeringen lägger särskild vikt vid de

initiativ som har tagits att utveckla

samarbetet mellan Exportrådet, regionala

handelskammare och ALMI Företagspartner

AB, bl.a. genom etablerandet av s.k.

exportcentrum.

Anslaget för nästa budgetår beräknas

till 136,1 miljoner kronor.

Motionen

I motion 1996/97:N252 (c) föreslås att

riksdagen skall göra ett

tillkännagivande om att det statliga

stödet till exportsatsningar tydligare

skall inriktas på småföretag. Allt fler

små företag har internationell

verksamhet, och ofta är länderna kring

Östersjön samt Norge viktiga marknader

för dessa företag, anför motionärerna.

De olika statliga stöden till

exportfrämjande åtgärder måste tydligare

än för närvarande inriktas på att

understödja små företags behov, menar

motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

Exportrådets verksamhet är i stor

utsträckning inriktad på de små

företagen. Större företag har i

allmänhet egna utlandsorganisationer och

anses inte vara i lika stort behov av

vissa av Exportrådets tjänster. Samtliga

enheter på Exportrådet arbetar

huvudsakligen med små och medelstora

företag. Av Exportrådets abonnenter är

97 % små och medelstora företag. Två

tredjedelar av abonnenterna exporterar

för högst 14 miljoner kronor per år,

medan ytterligare 30 % av abonnenterna

exporterar för 14400 miljoner kronor per

år.

Som tidigare redovisats under avsnittet

om anslaget till NUTEK har regeringen

inom ramen för småföretagsprogrammet

beslutat anvisa 17,5 miljoner kronor

till Exportrådet för särskilda insatser

riktade till småföretag.

Exportkreditnämnden (E 3)

Propositionen

Exportkreditnämnden (EKN) skall genom

utfärdande av garantier främja svensk

export. Garantin utgör en försäkring mot

vissa förluster i samband med export

till och investeringar i utlandet. För

garantin betalas en premie som är

relaterad till risken. Garantigivningen

har hittills skett inom två system,

nämligen n-systemet

(normalgarantisystemet) och LT-systemet

(Long Term). EKN har, mot bakgrund av en

analys och utvärdering av dessa system,

föreslagit att de två systemen skall

avskaffas och att EKN endast skall ha

ett system i den ordinarie verksamheten.

Garantisystemet skall, enligt EKN, vara

enkelt att tillämpa och onödig byråkrati

skall undvikas. Kravet på riskspridning

bör vidare gälla hela riskportföljen.

EKN har föreslagit att aktuella

volymproblem, liksom andra problem som

föreligger vad gäller att hantera

riskportföljen, varje år skall redovisas

i en skrivelse till regeringen.

Regeringen instämmer i EKN:s bedömningar

och analys och begär riksdagens

godkännande av att EKN:s ordinarie

garantiverksamhet skall bedrivas i ett

system med resultatkravet att

verksamheten totalt sett skall vara

självbärande över tiden.

Vissa begränsningar gäller för

närvarande beträffande EKN:s möjligheter

att utfärda garantier mot förluster som

ett resultat av bl.a. otillbörligt

utnyttjande, sägs det i propositionen.

Dessa begränsningar avser kravet att den

underliggande affären skall uppfylla

EKN:s krav för exportkreditgaranti,

bl.a. med avseende på reglerna i

konsensusöverenskommelsen och reglerna

för export av krigsmateriel. Kravet gör

att EKN måste granska och godkänna de

underliggande affärerna, vilket i en

portföljgaranti skulle vara

resurskrävande och minska intresset från

företagens sida, påpekas det. Regeringen

delar EKN:s bedömning att kravet på den

underliggande affären i samband med

säkerhetsgaranti bör undanröjas och

begär riksdagens godkännande av detta.

Regeringen begär vidare riksdagens

medgivande att staten får åta sig

betalningsansvar i form av en

statsgaranti dels till ett belopp om

högst 100 miljarder kronor för det

ordinarie garantisystemet, dels till ett

belopp om högst 3 miljarder kronor för

investeringar i utlandet. Regeringen

vill också ha riksdagens godkännande av

att EKN får obegränsad upplåningsrätt i

bl.a. Riksgäldskontoret. För nästa

budgetår beräknar regeringen anslaget

till 120 miljoner kronor.

Motionerna

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om exportkrediter till Ryssland och

övriga öststater, anförs det i motion

1996/97:N215 (s). För att en demokratisk

uppbyggnad av Ryssland och övriga

öststater skall komma till stånd, krävs

att dessa länder klarar en övergång till

marknadsekonomi och demokrati, säger

motionärerna. De hänvisar till att många

svenska företag har produkter som på ett

effektivt sätt kan hjälpa de berörda

länderna att ta till vara sina inhemska

resurser och vidta åtgärder mot de

inhemska miljöproblemen. De aktuella

länderna vill köpa av svenska företag

men har ofta problem med kapital, anför

motionärerna och föreslår att svenska

staten skall tillhandahålla

exportkrediter. Därför föreslås en

översyn av direktiven för beviljande av

exportkrediter, så att de kan få en

generösare tillämpning.

Som nämnts i avsnittet om Exportrådet

begärs i motion 1996/97:N252 (c) ett

tillkännagivande av riksdagen om att det

statliga stödet till exportsatsningar

tydligare skall inriktas på småföretag.

Motiveringen har tidigare redovisats.

I motion 1996/97:N271 (v) föreslås att

riksdagen hos regeringen skall begära en

förändring av Exportkreditnämndens

regler för trähusexport. Den svenska

trähusindustrin har sedan början av 1990-

talet minskat sin produktion från nära

30 000 till för närvarande ca 2 500

småhus per år, konstaterar motionärerna.

De nämner att branschen har haft

förhoppningar om ökad export till

framför allt Nordtyskland, men att det

emellertid har visat sig att de svenska

småhusföretagen har svårt att få betalt

för leveranser inom rimlig tid och att

de har problem med att få de rätta

kontakterna med banker och kunder.

Motionärerna föreslår mot denna bakgrund

att svensk småhusexport särskilt skall

uppmärksammas av Exportrådet samt att

EKN skall ges i uppgift att skapa ett

speciellt, tillfälligt garantisystem för

stödjande av svensk trähusexport som

skall vara självbärande över tiden.

Ramen för denna verksamhet föreslås till

minst 70 miljoner kronor och skall ingå

i EKN:s ordinarie ram.

Vissa kompletterande uppgifter

Beträffande yrkandet i motion

1996/97:N252 (c) om att bl.a. EKN

tydligare skall inrikta sin verksamhet

på små företag kan noteras att det

statsstödda exportkreditsystemet,

bestående av EKN:s exportkreditgarantier

och AB Svensk Exportkredits statsstödda

exportkrediter, av naturliga skäl har

sina största volymer hos de större

företagen. Betydande resurser läggs dock

på information till de små företagen om

verksamheten. EKN och Svensk

Exportkredit startade under år 1995 ett

program för att underlätta för

småföretag att få risktäckning och

förmånlig finansiering vid export till

länder inom OECD. Kontakter förmedlas av

affärsbankerna. EKN har utvecklat en

kompletterande produkt som ger berörd

bank en större säkerhet vid

exportkreditgivningen.

EKN genomför sedan många år också

löpande besök hos handelskamrar, banker,

regionala exportkontor, ALMI:s regionala

utvecklingsbolag och enskilda företag

för att informera om sin verksamhet. För

korta garantier har EKN i flera år

arbetat med regionansvar för att

förbättra de lokala kontakterna.

Det behov av exportkrediter som finns i

Ryssland och andra öststater och som är

föremål för yrkande i motion

1996/97:N215 (s) har uppmärksammats av

regeringen. År 1993 uppdrog regeringen

därför åt EKN att administrera en

särskild exportkreditgarantiram på 1

miljard kronor, senare utökad till 2

miljarder kronor, avseende de baltiska

länderna och Ryssland och senare, på

vissa villkor, även Kazakstan, Ukraina

och Vitryssland. Då riskerna bedömdes

som större än i de ordinarie

garantisystemen beslöt regeringen att

avsätta 400 miljoner kronor för

förlustriskerna (anslaget B 2 under

utgiftsområde 7).

Sedan den särskilda

exportkreditgarantiramen inrättades har

situationen i många öststater

förbättrats. EKN är nu öppen för

ordinarie garantier på flera av de

länder som tidigare var stängda.

Följande beslut är exempel på detta: EKN

beslöt i mars 1996 att öppna för långa

garantier på Lettland och Litauen; EKN

beslöt i mars 1996 att förbättra policyn

för både korta och långa garantier på

Estland och Polen; EKN beslöt i oktober

1996 att öppna för långa garantier på

Ryssland.

Regeringen har också, med anledning av

det förbättrade riskläget, omarbetat

riktlinjerna för den särskilda

exportkreditgarantiramen. Regeringen

fattade sålunda i oktober 1996 beslut

som bl.a. innebar att beloppsgränsen för

varje enskild affär höjdes från 50 till

100 miljoner kronor och att betydelsen

av valutaintjäning och samfinansiering

inte längre är lika betydelsefull. I

stället blir den helhetsbedömning av

affären som EKN gör avgörande.

I detta sammanhang kan också noteras

det program för samarbete och utveckling

i Östersjöregionen på 1 miljard kronor

som riksdagen fattade beslut om sommaren

1996 (prop. 1996/97:222, bet. FiU15).

Syftet är att stimulera tillväxt och

sysselsättning samt att öka handeln och

investeringarna och i övrigt stärka

samarbetet mellan stater och näringsliv

i regionen.

Beträffande yrkandet i motion

1996/97:N271 (v) om stöd till

trähusexport kan framhållas att sådan

export kan garanteras inom ramen för

EKN:s ordinarie garantiverksamhet. Det

som krävs är att EKN är öppen för

garantigivning på det aktuella

köparlandet och att köparen bedöms som

kreditvärdig. Statsmakterna har hittills

ställt sig avvisande till särskilda

garantisystem för enskilda branscher,

med hänvisning bl.a. till att det krävs

betydande belopp för att ett

garantisystem skall kunna fungera med en

tillfredsställande riskspridning och med

rimlig sannolikhet kunna förväntas gå

ihop över tiden. Det kan slutligen

noteras att staten, i samarbete med

Exportrådet, nyligen satsat 10 miljoner

kronor för marknadsföring av trähus i

Japan, en marknad som bedöms ha stor

potential för trähusbranschen.

AB Svensk Exportkredits statsstödda

exportkreditgivning (E 4)

Propositionen

Anslaget disponeras för ersättning till

AB Svensk Exportkredit för eventuellt

underskott utgörande skillnaden mellan

intäkter och kostnader, huvudsakligen

ränteintäkter och räntekostnader inom

ramen för systemet med statsstödda

exportkrediter som bolaget lämnar enligt

riksdagsbeslut åren 1978 och 1990.

Anslaget har tidigare varit uppdelat i

tre anslag, nämligen Kostnader för

statsstödd exportkreditgivning genom AB

Svensk Exportkredit, Kostnader för

statsstödd exportkreditgivning avseende

export av fartyg m.m. samt Ersättning

för extra kostnader för förmånlig

kreditgivning till u-länder. De två

förstnämnda har varit s.k. 1 000 kr-

anslag. Svensk Exportkredit skall inom

systemet för statsstödd

exportkreditgivning främja svensk export

till för staten lägsta möjliga kostnad

och risk.

För nästa budgetår beräknar regeringen

anslaget till 16,5 miljoner kronor.

Regeringen begär vidare riksdagens

bemyndigande att regeringen eller den

myndighet regeringen utser skall få

besluta om löftesprovisionen inom det

statsstödda exportkreditsystemet.

Motionen

I motiveringen till yrkandet i den

tidigare nämnda motionen 1996/97:N252

(c) om att det statliga stödet till

exportsatsningar skall ha en tydligare

inriktning på små företag nämns också

den nu aktuella verksamheten.

Investeringsfrämjande (E 5)

Propositionen

De övergripande målen för den

investeringsfrämjande verksamheten är

att utländska företag skall genomföra

nyinvesteringar och nyetableringar i

Sverige samt samverka med svenska

företag i landet. Delegationen för

utländska investeringar i Sverige

Invest in Sweden Agency inrättades den

1 juli 1995 och är den centrala

myndigheten för investeringsfrämjande

årgärder. Delegationen har till uppgift

att genom information och kontakter

aktivt medverka till att uppnå det

övergripande målet för

investeringsfrämjandet.

Följande skäl som låg till grund för

inrättandet av delegationen gäller

enligt regeringen fortfarande: Det finns

ett behov av investeringsfrämjande

åtgärder så att Sverige på lika villkor

som andra länder skall kunna

marknadsföra förutsättningarna för att

etablera och driva företag i landet och

aktivt medverka till sådana etableringar

och nyinvesteringar; Det tar viss tid

för ett land att etablera sig på

investeringsmarknaden , varför ett

lands engagemang i investeringsfrämjande

måste vara långsiktigt; Det behövs en

central koordinator och

kompetensutvecklare för de

investeringsfrämjande aktiviteter som

pågår på regional och lokal nivå. Enligt

regeringens mening är det för tidigt att

göra en samlad bedömning av

delegationens verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 41 miljoner kronor.

Motionen

En minskning av anslaget med 20 miljoner

kronor för år 1997 föreslås i motion

1996/97:N270 (mp). Av de i propositionen

angivna målen för investeringsfrämjandet

är det endast utländska företags

samverkan med svenska företag som

motionärerna kan stödja. De förordar i

stället åtgärder som verkar för att

ägandet hålls inom landet, regionen

eller orten, vilket bidrar till att

skapa ett engagemang som går utöver vad

strävan till vinstmaximering medför; det

är sådana åtgärder som främjar

stabilisering och ökad sysselsättning.

Motionärerna hyser oro för att de stora,

multinationella bolagens investeringar i

olika delar av världen kan få en

omfattning som innebär hot mot

demokratin. Under det här aktuella

anslaget vill motionärerna därför

avsätta 1 miljon kronor för en studie av

de demokratiska effekterna av lokal

förköpsrätt. Ett investeringsfrämjande

som innebär stimulans till lokala

investeringar ses som en angelägen

uppgift för budgetåret 1998, men dessa

insatser anses kunna rymmas under

anslaget (A 2) till

småföretagsutveckling. Därmed skulle,

enligt motionärerna, det här aktuella

anslaget helt kunna försvinna fr.o.m. år

1998.

Tidigare riksdagsbehandling

I utskottets yttrande (1996/97:NU1y)

till finansutskottet över regeringens

förslag till utgiftsramar för områdena

näringsliv och energi föreslogs i

avvikande meningar (fp; mp) en minskning

av det aktuella anslaget med 20 miljoner

kronor.

Riksdagen avslog våren 1995 motioner

med krav på minskat anslag till den

aktuella verksamheten (bet.

1994/95:NU18). I reservationer (m, fp;

mp) förordades lägre anslag än vad

regeringen hade föreslagit. I

kompletteringspropositionen våren 1995

föreslog regeringen ett lägre anslag

till investeringsfrämjandet för

budgetåret 1995/96 än vad som hade

föreslagits i budgetpropositionen 1995

75 miljoner kronor (50 miljoner kronor

för en 12-månadersperiod) i stället för

97,5 miljoner kronor. Riksdagen ställde

sig bakom regeringens förslag (bet.

1994/95:FiU20). I reservationer (m, fp;

mp) förordades lägre anslag för

budgetåret 1995/96 19 miljoner kronor

respektive 48,25 miljoner kronor.

Konsumentfrågor (F)

Marknadsdomstolen (F 1)

Marknadsdomstolen är en specialdomstol

som handlägger mål och ärenden enligt de

lagar som anges i propositionen. Det

övergripande målet för domstolen är att

på ett rättssäkert sätt och inom rimlig

tid avgöra de mål och ärenden som den

har att handlägga samt att leda

rättsutvecklingen och främja en enhetlig

rättstillämpning inom det

marknadsrättsliga området.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 5,9 miljoner kronor. Inga

motioner har väckts på detta område.

Konsumentverket (F 2)

Propositionen

Konsumentverket är central

förvaltningsmyndighet för

konsumentfrågor. De övergripande målen

för verksamheten är följande: att ge

hushållen möjligheter att utnyttja sina

ekonomiska och andra resurser effektivt,

att ge konsumenterna en stark ställning

på marknaden, att skydda konsumenternas

hälsa och säkerhet samt att medverka

till att sådana produktions- och

konsumtionsmönster utvecklas som minskar

påfrestningarna på miljön och bidrar

till en långsiktigt hållbar utveckling.

I anslutning till detta fullgörs de

uppgifter som ankommer på

Konsumentombudsmannen (KO).

För nästa budgetår beräknar regeringen

anslaget till 69,4 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget till Konsumentverket bör av

statsfinansiella skäl minskas med 10

miljoner kronor, anförs det i motion

1996/97:N265 (m). Verket bör enligt

motionärerna kompensera besparingen

genom rationaliseringar och ökad

avgiftsfinansiering.

I motion 1996/97:N271 (v) föreslås

tvärtemot en ökning av anslaget med 20

miljoner kronor. Enskilda hushåll har

stort behov av ekonomisk rådgivning,

anför motionärerna och hänvisar till en

annan motion, i vilken Vänsterpartiet

lägger fram förslag om kommunal

budgetrådgivning riktad till hushållen.

Vissa kompletterande uppgifter

Ansvaret för konsument- och

budgetrådgivning riktad till hushållen

ligger hos kommunerna. Enligt uppgift

finns det för närvarande sådan

rådgivning i ca 240 kommuner.

Allmänna reklamationsnämnden (F 3)

Allmänna reklamationsnämnden har till

uppgift bl.a. att pröva tvister mellan

konsumenter och näringsidkare rörande

varor, tjänster och andra nyttigheter

som tillhandahållits huvudsakligen för

enskilt bruk, s.k. konsumenttvister,

samt ge rekommendationer om hur

tvisterna bör lösas. Det övergripande

målet för nämnnden är att på ett snabbt

och ändamålsenligt sätt pröva de

konsumenttvister som anmäls till

nämnden.

Regeringen beräknar anslaget för nästa

budgetår till 13,8 miljoner kronor. Inga

motioner har väckts på området.

Fastighetsmäklarnämnden (F 4)

Fastighetsmäklarnämnden, som inrättades

den 1 oktober 1995, skall verka som

central myndighet för registrering av

och tillsyn över fastighetsmäklare och

skall särskilt inrikta sin verksamhet på

att fastighetsmäklarna följer god

fastighetsmäklarsed, att information

sprids om vad god fastighetsmäklarsed

innebär och att mäklarna har en god

utbildning för sin uppgift.

För nästa budgetår beräknar regeringen

anslaget till 5,9 miljoner kronor.

Avgiftsinkomsterna beräknas till 1,8

miljoner kronor. Inga motioner har

väckts beträffande detta anslag.

Stöd till konsumentorganisationer (F 5)

Propositionen

Sedan år 1990 har särskilda medel

anslagits till stöd för ideella

konsumentorganisationer. Medlen, som

fördelas av Konsumentverket, skall bl.a.

kunna användas till stöd åt såväl

befintliga konsumentorganisationer som

för att stödja och stimulera

uppbyggnaden av nya organisationer.

Medel tillförs bl.a. Sveriges

konsumentråd.

Från reservationsanslaget för

budgetåret 1994/95 kvarstår en

reservation på 3,7 miljoner kronor.

Enligt vad som anges i

budgetpropositionen är förklaringen till

detta bl.a. att flertalet

konsumentorganisationer fortfarande är

under uppbyggnad och saknar resurser för

att ansöka om och hantera dessa medel.

Det kan vidare, sägs det, vara så att

informationen om dessa medel varit

bristfällig. Prognosen för innevarande

budgetår är att anslagna och reserverade

medel i stort sett kommer att utnyttjas.

För nästa budgetår beräknar regeringen

anslaget till 4,1 miljoner kronor.

Enligt regeringen bör Sveriges

konsumentråd få fortsatt ekonomiskt

stöd, bl.a. för att företräda

konsumenterna i Europasamarbetet.

Motionerna

I motion 1996/97:N265 (m) erinras om att

det aktuella anslaget har utnyttjats

endast i begränsad omfattning, och

enligt motionärernas mening kan det

därför slopas. Stöd anses dock kunna

fortsätta att utgå så länge

reservationerna på anslaget räcker.

En ökning av anslagsbeloppet med 2

miljoner kronor föreslås i motion

1996/97:N270 (mp). Det

marknadsekonomiska systemet förutsätter

kritiska och kunniga konsumenter som har

möjlighet att göra medvetna val, anför

motionärerna och anser att insatserna på

det konsumentpolitiska området därför

måste öka.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om att statligt stöd till frivilliga

organisationers konsumentarbete skall

fördelas med beaktande av miljömålet,

anförs det i motion 1996/97:L713 (mp).

Frivilligorganisationer har en viktig

attitydpåverkande funktion i samhället,

säger motionärerna.

Stöd till konsumentforskning (F 6)

Genom riksdagens forskningspolitiska

beslut våren 1993 (prop. 1992/93: 170,

bet. LU48) anvisades 2,1 miljoner kronor

till Konsumentverket för att utveckla

forskning på konsumentområdet. Från

reservationsanslaget för budgetåret

1994/95 kvarstår en reservation på 2,7

miljoner kronor. Enligt regeringen

föreligger vissa eftersläpningar i

utbetalningar av medel.

För nästa budgetår beräknar regeringen

anslaget till 2,1 miljoner kronor.

Regeringens bedömning är att anslaget

bör utgöra en grund för en utbyggnad av

konsumentforskningen. Förslag om

utformning av och inriktning på en sådan

forskning framläggs i den

forskningspolitiska propositionen. Inga

motioner har väckts på området.

Bidrag till miljömärkning av produkter

(F 7)

Propositionen

Målet för miljömärkningsverksamheten är

att genom frivillig miljömärkning

stimulera utveckling och användning av

produkter som ur miljösynpunkt är bättre

än andra i övrigt jämförbara produkter.

Ett harmoniserat nordiskt system för

miljömärkning infördes under år 1989.

Den frivilliga miljömärkningen i Sverige

inom ramen för detta system organiseras

och drivs av SIS Standardiseringen i

Sverige och leds av

Miljömärkningsstyrelsen. Sedan den 1 maj

1992 gäller inom EU en förordning om

miljömärkning. Miljömärkningen skall på

sikt finansieras genom avgifter och

ersättningar från de företag som får

sina produkter miljömärkta. De utgifter

som belastar anslaget och som hänförs

till det nordiska systemet är främst

kostnader för kriterieutveckling och

revidering av redan fastställda

kriterier samt information om och

marknadsföring av systemet.

Med hänsyn till att det nordiska

miljömärkningssystemet kräver ett

omfattande nordiskt samarbete samt till

att EU:s miljömärkningssystem inte

förutses ge intäkter av någon

betydelsefull storlek anser regeringen

att miljömärkningsverksamheten bör få

fortsatt statligt stöd. Stödet är avsett

att täcka kostnader för det svenska

deltagandet i det nordiska samarbetet

kring det nordiska

miljömärkningssystemet samt de kostnader

som följer av medlemskapet och som kan

hänföras till EU:s

miljömärkningsordning. För nästa

budgetår beräknar regeringen anslaget

till 4,6 miljoner kronor. Licensintäkter

från den nordiska miljömärkningen

beräknas uppgå till ca 10,8 miljoner

kronor.

Motionen

I motion 1996/97:L713 (mp) uppmärksammas

bl.a. miljömärkningen av ekologiskt

framtagna livsmedelsprodukter - KRAV.

Motionärerna begär tillkännagivanden i

följande tre avseenden: KRAV:s

information om ekologiska livsmedel bör

bli berättigad till statligt stöd i

samma utsträckning som informationen

från SIS om nordisk miljömärkning; en

del av statsbidraget till nordisk

miljömärkning bör avsättas för

utveckling av kriterier för

miljömärkning; Konsumentverket bör i

samråd med Jordbruksverket verka för en

prisbevakning i handeln av ekologiskt

odlade varor. Något särskilt statligt

stöd till KRAV:s arbete med

miljömärkning ges inte, konstaterar

motionärerna och hänvisar till att KRAV

är det officiellt erkända systemet för

kontroll och miljömärkning av ekologiska

livsmedelsprodukter.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt uppgift fördelar sig anslaget -

på totalt 4,6 miljoner kronor - med

2 miljoner kronor på åtaganden som

följer av EU-medlemskapet och med 2,6

miljoner kronor på utveckling av

kriterier. I båda fallen representeras

Sverige av Standardiseringen i Sverige

SIS. Det kan noteras att KRAV är ett

privaträttsligt system och därmed inte

kan komma i fråga för stöd från detta

anslag.

Övriga frågor

Stimulanser till hushållstjänster

I motion 1996/97:N256 (kd) föreslås

inrättande av ett nytt anslag, Hushålls

tjänster, och att 300 miljoner kronor

skall anvisas för år 1997. I syfte att

möjliggöra för enskilda att köpa

tjänster till hushållet och minska den

omfattande förekomsten av svartjobb vill

motionärerna införa en modell för

hushållstjänster som under tre år

prövats i Danmark. Det danska systemet

innebär att hushållet betalar 60 Dkr per

timme för att få de vanligaste

hushållsgöromålen utförda. Staten

tillskjuter 85 Dkr per timme, men sägs

trots detta göra en nettovinst på 24 Dkr

per timme. Målsättningen för en dylik

modell i Sverige bör vara att alla

hushåll skall ha råd att köpa tjänster

avseende de mest förekommande sysslorna

i hemmet, liksom privat barnomsorg och

privat hälsovård, anför motionärerna.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen avslog sommaren 1996 ett

liknande motionsyrkande som det här

aktuella (bet. 1995/96:FiU15). Yrkandet

följdes upp i en reservation (kd).

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om

verksamheten vid Sveriges geologiska

undersökning (SGU) - med undantag av

fastställande av anslagsbelopp. Därefter

behandlas anslagen inom utgiftsområde 24

Näringsliv och slutligen ett antal

särskilda frågor som aktualiserats i

olika motioner.

Verksamheten vid SGU

Den maringeologiska verksamheten vid SGU

har, som redovisats, uppmärksammats i

flera motioner. Betydelsen av denna

verksamhet har tidigare framhållits av

utskottet. Våren 1995 gjorde riksdagen,

på utskottets förslag, ett särskilt

uttalande härom (bet. 1994/95:NU18).

Utskottet anförde att det vore naturligt

med en samfinansiering av den

maringeologiska verksamheten mellan

olika departement eftersom den aktuella

informationen har relevans för flera

områden, och regeringen anmodades att ta

fram förslag med denna innebörd.

I budgetpropositionen sägs nu att någon

sådan samfinansiering inte varit möjlig

att uppnå. Regeringen beräknar viss

basfinansiering för verksamheten och

uppmanar SGU att söka nå full

kostnadstäckning genom kompletterande

avgiftsfinansiering.

Enligt vad som redovisats för utskottet

pågår för närvarande diskussioner med

Sjöfartsverket om samverkan avseende

sjömätning och maringeologisk

undersökning. Enligt utskottets mening

är det just en sådan typ av samverkan

som bör komma till stånd; utskottet

förutsätter att dessa diskussioner drivs

vidare i syfte att uppnå en snabb

lösning. Vid en samverkan beräknas

enligt uppgift effektivitetsvinster

uppstå omedelbart, medan

kostnadsbesparingar uppnås om cirka tre

år.

Utskottet utgår vidare från att det

finns goda förutsättningar för den

maringeologiska verksamheten att erhålla

stöd från programmet för

Östersjöregionen.

Som tidigare redovisats har SGU för

närvarande problem med sin ekonomi

generellt sett. Enligt vad utskottet

erfarit avser regeringen att i

regleringsbrevet för budgetåret 1997

medge verket en anslagskredit på 10 %,

motsvarande ca 12 miljoner kronor. Den

anslagskredit som SGU begärt i en

skrivelse till regeringen uppgår dock

till högre belopp - 20 miljoner kronor

för år 1997 och 15 miljoner kronor för

år 1998.

Utskottet anser att riksdagen genom ett

särskilt tillkännagivande bör anmoda

regeringen att återkomma till riksdagen

i den ekonomiska vårpropositionen 1997

med en redovisning avseende verksamheten

och den ekonomiska situationen inom SGU.

Utgångspunkten måste, enligt utskottets

mening, vara att den maringeologiska

verksamheten skall behållas intakt på

nuvarande nivå, men också att övrig

verksamhet hos SGU skall bibehållas.

Med ett sådant ställningstagande av

riksdagen som utskottet förordar blir

de motioner som allmänt tar upp

verksamheten inom SGU väsentligen

tillgodosedda.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Enligt utskottets uppfattning och i

likhet med vad som anförs i

propositionen är näringspolitikens

främsta syfte att medverka till en

halvering av den öppna arbetslösheten

till 4 % år 2000. För att klara detta

krävs en omfattande förnyelse av

näringslivet; näringspolitiken måste

vara inriktad på att främja

nyföretagande och tillväxt i befintliga

småföretag. De små företagen har en

avgörande roll för förnyelsen av

näringslivet och därmed för

sysselsättningen.

Utskottet vill också framhålla att

näringspolitiken måste ses mot bakgrund

av den ekonomiska politik som förs.

Denna måste innebära en stram

finanspolitik, som ger förutsättningar

för låga räntor och låg inflation.

Balans i de offenliga finanserna måste

nås och upprätthållas.

För att underlätta förnyelsen av

näringslivet är det viktigt att

attityder påverkas samt att villkoren

för företagande, entreprenörskap och

innovationer förbättras. Olika hinder

för småföretagens expansion måste

undanröjas. En angelägen uppgift för

näringspolitiken är att främja

utvecklingen av de små och medelstora

företagens förmåga att övergå till mer

flexibla arbetsorganisationer, att öka

kunskaps- och kompetensnivån inom

företagen och att stimulera användningen

av modern teknik.

Det program för småföretagsutveckling,

förnyelse och tillväxt på 1 miljard

kronor, som riksdagen fattade beslut om

sommaren 1996 (prop. 1996/97: 222, bet.

FiU15) innebär just en sådan inriktning

av näringspolitiken som utskottet

förordar. En viktig utgångspunkt är

härvid att skillnader i regionala

förutsättningar skall påverka

näringspolitikens inriktning och

utformning. En annan viktig utgångspunkt

är det ökade behovet av helhetslösningar

och samverkan mellan olika aktörer på

internationell, regional och lokal nivå,

liksom mellan olika politikområden för

att skapa sunda villkor för

näringslivet.

Näringspolitikens inriktning på att

främja förnyelse och tillväxt i

näringslivet innebär att med olika

generella medel stärka det nationella

produktionssystemet. Därvid är det

centralt att spelreglerna är

överskådliga, konsekventa och stabila.

Sund konkurrens är vidare en

förutsättning för ett dynamiskt

näringsliv. Regeringen har tillsatt en

delegation (N 1996:04) med uppgift att

förenkla olika regler för de små

företagen (dir. 1996:70).

Ett gott företagsklimat förutsätter

vidare en internationellt

konkurrenskraftig företagsbeskattning

och tillfredsställande villkor för

riskkapitalförsörjningen. I syfte att

underlätta försörjningen med riskkapital

för små och medelstora företag har

regeringen lagt fram förslag till

lättnader i dubbelbeskattningen. Vidare

har beslut tagits om en sänkning av

lönekostnaderna för i första hand de små

företagen genom att

arbetsgivaravgifterna från år 1997

reduceras med 5 procentenheter på en

lönesumma upp till 600 000 kr.

I motionerna 1996/97:N265 (m),

1996/97:N271 (v) och 1996/97:N256 (kd)

föreslås andra belopp för olika anslag

inom utgiftsområde 24 Näringsliv, som i

alla motionerna sammantaget innebär en

högre ram för utgiftsområdet än vad

regeringen föreslagit. Riksdagen har,

som redovisats, nyligen beslutat att

ramen för utgiftsområdet skall vara i

enlighet med regeringens förslag, dvs. 2

860 miljoner kronor. Detta har också

näringsutskottet förordat i sitt

yttrande till finansutskottet

(1996/97:NU1y).

Högre anslag till teknisk forskning och

utveckling (D 1) föreslås i de tre

angivna motionerna. Minskat anslag har i

stället förordats i avvikande meningar

(fp; mp) till det nyssnämnda yttrandet.

Utskottet kommenterade i yttrandet

frågan om anslaget till teknisk

forskning och utveckling. Utskottet

anförde att sådan forskning och

utveckling är av grundläggande betydelse

för möjligheterna att uppnå ökad

produktivitet, förnyelse och tillväxt i

näringslivet. Teknikutveckling och

produktförnyelse är strategiska faktorer

för de svenska företagens

konkurrenskraft, och utformningen av den

industrirelaterade forskningen är härvid

av avgörande betydelse, sades det. Det

är, framhöll utskottet, angeläget att

samverkan mellan näringsliv och

universitet/högskola främjas och att

forskningsresultat förs ut till

företagen. Det betonades att NUTEK har

en viktig uppgift när det gäller den

industrirelaterade forskningen.

Det konstaterades i yttrandet att det

inom utskottet fanns delade meningar om

regeringens förslag till besparing på

det aktuella anslaget och att detta, som

tidigare nämnts, avses kompenseras genom

medel från forskningsstiftelserna. I det

fall att regeringens förslag skulle

vinna riksdagens gillande var utskottet

dock enigt i sin uppfattning att det

tidigare nämnda övergångsproblemet måste

få en ändamålsenlig lösning. Regeringen

borde sålunda tillse att den aktuella

verksamheten vid NUTEK inte paralyseras

under en övergångsperiod. Detta ansågs

böra komma till uttryck i

finansutskottets betänkande, vilket dock

inte har skett.

I riksdagsdebatten om utgiftsramar i

november 1996 anförde

utbildningsminister Carl Tham bl.a. att

regeringen kommer att göra sitt yttersta

för att det inte skall uppstå något

glapp när det gäller finansieringen av

den aktuella verksamheten (prot.

1996/97:32). Utskottet noterar detta med

tillfredsställelse. Likaså anser

utskottet att det är positivt att den

s.k. KK-stiftelsen nyligen fattat beslut

om att utvidga ett befintligt program

för kunskapsöverföring mellan högskola

och näringsliv med totalt 80 miljoner

kronor, vilket möjliggör att Närings-

och handelsdepartementet kan använda 80

miljoner kronor från

småföretagsprogrammet för verksamhet som

för närvarande finansieras via D 1-

anslaget. Härigenom minskas de negativa

konsekvenserna av det tidigare nämnda

beslutsglappet.

Vidare kan noteras att

utbildningsminister Carl Tham erbjudit

vissa berörda aktörer att erhålla

representation i de nya styrelser för

forskningsstiftelserna som regeringen

avser att tillsätta. NUTEK har sålunda

erbjudits möjlighet att utse en ledamot

i styrelsen för Stiftelsen för

strategisk forskning.

I motion 1996/97:N271 (v) föreslås, som

redovisats, ett antal åtgärder som skall

finansieras genom ökade medel till

anslagen för NUTEK:s

förvaltningskostnader (A 1) och

verksamheten med småföretagsutveckling

(A 2). Utskottet har i tidigare avsnitt

redogjort för de insatser som staten gör

på de områden som aktualiseras i

motionen, bl.a. inom ramen för det

nyligen beslutade småföretagsprogrammet.

Något budgetmässigt utrymme för

ytterligare insatser finns det inte,

enligt utskottets uppfattning.

Också beträffande stödet till

kooperativ utveckling (A 3) förordas,

som redovisats, ökat anslag - i vissa

motioner genom omfördelning från

anslaget Småföretagsutveckling (A 2).

LKU finns för närvarande etablerade på

21 orter spridda över landet och utgör

därigenom ett viktigt inslag i den nya

regionala näringspolitiken. Utskottet

ser positivt på det som sägs i

budgetpropositionen om att det är

regeringens ambition att underlätta

framväxten av nya kooperativa företag

och att öka kunskapen om den kooperativa

företagsformen. Utskottet utgår från att

LKU uppmärksammas särskilt i uppdraget

till landshövdingarna, inom ramen för

småföretagsprogrammet. Beträffande

insatser för att främja kvinnors

företagande som tas upp i vissa motioner

i anslutning till yrkanden om LKU vill

utskottet erinra om det stöd som

tillhandahålls genom statens försorg -

framför allt genom ALMI Företagspartner

AB - och som utskottet tidigare

redogjort för.

När det gäller stödet till

turistfrämjande anser utskottet att de

åtgärder som vidtagits inom ramen för

småföretagsprogrammet och som framgår av

tidigare avsnitt väl tillgodoser de

förslag som förs fram i motion

1996/97:N271 (v).

Beträffande de synpunkter om ökade

insatser inom rymdverksamhetens område

som har framförts i några motioner vill

utskottet hänvisa till vad som tidigare

redovisats avseende det nyligen

inrättade Miljö- och

rymdforskningsinstitutet i Kiruna. I

detta sammanhang bör uppmärksammas de

positiva effekter på företag i form av

teknikspridning som rymdverksamheten

innebär. Exempel på detta är företagen

SAAB Aerospace AB och Volvo Radar System

AB. Åsikten att Sverige inte bör delta i

rymdstationen Alpha, som förs fram i

motion 1996/97:N270 (mp), avvisas av

utskottet; riksdagen fattade våren 1996,

som nämnts, beslut om svenskt deltagande

i denna rymdstation.

I motion 1996/97:N270 (mp) förordas

minskade anslag till

Investeringsfrämjande (E 5) och till

Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5).

Detta är yrkanden som utskottet tidigare

har behandlat och som riksdagen har

avslagit.

På området konsumentfrågor finns

yrkanden både om minskade och om ökade

anslag. I motion 1996/97:N265 (m)

föreslås att anslaget till

Konsumentverket (F 2) skall minskas med

10 miljoner kronor och att anslaget Stöd

till konsumentorganisationer (F 5) skall

slopas. Anslaget till Konsumentverket

skall ökas med 20 miljoner kronor enligt

förslag i motion 1996/97:N271 (v), och

för F 5-anslaget föreslås en ökning med

2 miljoner kronor i motion 1996/97:N270

(mp). Utskottet anser att de av

regeringen föreslagna anslagen på dessa

områden är väl avvägda.

Med det anförda tillstyrker utskottet

de av regeringen föreslagna anslagen för

budgetåret 1997 inom utgiftsområde 24

Näringsliv. Likaså tillstyrks de övriga

här behandlade förslagen till

riksdagsbelut som framlagts i

budgetpropositionen. Samtliga aktuella

motioner avstyrks därmed i nu berörda

delar.

Inriktning av standardiseringsarbetet

I motionerna 1996/97:Jo727 (c) och

1996/97:L713 (mp) begärs, som tidigare

redovisats, tillkännagivanden avseende

miljöfrågornas integrering i

standardiseringsarbetet. Som utskottet

redogjort för i det föregående har

regeringen nyligen fattat beslut om att

tillkalla en särskild utredare med

uppdrag att föreslå en metod för hur

miljöhänsyn kan integreras i det svenska

standardiseringsarbetet. I uppdraget

skall ingå att definiera miljöaspekter

och redovisa metoder som kan tillämpas i

standardiseringsarbetet, att föreslå hur

den svenska

standardiseringsorganisationen och

svenska experter på ett kostnads-

effektivt sätt kan bidra till att

miljömässiga hänsyn tas i allt

standardiseringsarbete samt att utarbeta

en handlingsplan som dels omfattar allt

standardiseringsarbete, dels prioriterar

områden där svenska aktörer bör kunna nå

resultat på kort och medellång sikt.

Förslagen skall ta hänsyn till

resurshushållning och kretsloppstänkande

samt erfarenheter inom svenskt och

internationellt standardiseringsarbete.

För att ge svenska experter möjlighet

till aktivt agerande och även bidra till

att de får ett tekniskt underlag att

använda som argumentation i

internationellt samarbete behövs

klarlägganden och handlingsplaner för

det fortsatta arbetet, sägs det i

direktiven. Konsumentrådet vid SIS, som

berörs i motion 1996/97:L713 (mp), kan

enligt vad utskottet erfarit förväntas

komma att beröras i utredninsarbetet.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna 1996/97:

Jo727 (c) och 1996/97:L713 (mp) i

berörda delar.

Långsiktigt säkerställande av

konkurrensforskningen

I motion 1996/97:N265 (m) begärs, som

tidigare redovisats, ett

tillkännagivande av riksdagen om att

konkurrensforskningen långsiktigt skall

säkerställas på nuvarande anslagsnivå. I

den forskningspolitiska propositionen

(prop. 1996/97:5) sägs, som redan

nämnts, att särskilda medel bör anvisas

för konkurrensforskningen under perioden

19971999. Regeringen gör bedömningen att

det är av vikt att resurser avsätts även

framgent så att det aktiva stödet till

konkurrensforskning i nuvarande form

inte blir en tillfällig och kortvarig

insats. Med hänvisning härtill avstyrker

utskottet den nämnda motionen i berörd

del.

Lokalisering av Rymdstyrelsen och

Rymdbolaget

Huvuddelen av Rymdbolaget bör

lokaliseras till Kiruna, anförs det -

som tidgare redovisats - i motionerna

1996/97:N239 (m) och 1996/97:N253 (m). I

den förstnämnda motionen föreslås att

även Rymdstyrelsen skall flyttas till

Kiruna. Riksdagen har, som nämnts,

tidigare avslagit liknande yrkanden.

Utskottet anförde då att frågan om

lokalisering av Rymdbolaget tillhör

beslutsområdet för bolagets styrelse och

inte riksdagen. Utskottet ser ingen

anledning att nu göra någon annan

bedömning och avstyrker sålunda

motionerna i aktuella delar.

Exportfrämjande åtgärder för småföretag

Som tidigare redovisats begärs i motion

1996/97:N252 (c) att riksdagen skall

göra ett uttalande om att det statliga

stödet till exportfrämjande åtgärder,

inkluderande statsstödda exportkrediter

via AB Svensk Exportkredit samt

exportkreditgarantisystemet via

Exportkreditnämnden (EKN), tydligare än

för närvarande måste inriktas på att

understödja små företags behov.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att det är viktigt att på

olika sätt främja småföretagens

möjligheter att etablera sig på

exportmarknaden. Vidare vill utskottet

understryka vikten av att exportinsatser

i Östersjöområdet underlättas. Detta bör

ge bättre förutsättningar för småföretag

att komma ut på denna exportmarknad.

Som tidigare redogjorts för är

Exportrådets verksamhet i stor

utsträckning inriktad på de små

företagen; större företag har i

allmänhet egna utlandsorganisationer.

Utskottet vill också erinra om den

verksamhet som de s.k. exportcentrumen

bedriver och som riktar sig till

småföretag. Vidare bör noteras de medel

som Exportrådet tilldelats från

småföretagsprogrammet för insatser

riktade till småföretag.

Det statsstödda exportkreditsystemet,

bestående av EKN:s exportkreditgarantier

och AB Svensk Exportkredits statsstödda

exportkrediter, har av naturliga skäl

sina största volymer hos de större

företagen. Det läggs dock, som tidigare

nämnts, betydande resurser på att

informera de små företagen om

verksamheten.

Med hänvisning till det anförda blir

den här aktuella motionen väsentligen

tillgodosedd; något behov av ett

särskilt uttalande av riksdagen i frågan

kan utskottet emellertid inte se och

avstyrker motionen i berörd del.

Exportkreditgarantier för trähusexport

Riksdagen bör hos regeringen begära att

EKN skall ges i uppdrag att skapa ett

speciellt, tillfälligt garantisystem för

stödjande av svensk trähusexport som

skall vara självbärande över tiden,

anförs det, som tidigare redovisats, i

motion 1996/97:N271 (v).

Som redan angetts kan trähusexport - på

samma sätt som annan typ av export -

garanteras inom ramen för EKN:s

ordinarie verksamhet. Statsmakterna har

dock, som nämnts, ställt sig avvisande

till särskilda garantisystem för

enskilda branscher. Utskottet anser att

detta är en princip som bör gälla även

framdeles och avstyrker därmed motionen

i berörd del. Utskottet vill i detta

sammanhang erinra om den tidigare nämnda

satsningen på marknadsföring av trähus i

Japan som det nyligen fattats beslut om.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande verksamheten vid

SGU

att riksdagen med anledning av

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

24 moment 3 och motionerna

1996/97:N216, 1996/97:N225 och

1996/97:N268 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

res. 1 (m, fp, kd)

- motiv.

res.2 (mp) - motiv.

2. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

24 momenten 1, 2 och 418 och med

avslag på motionerna 1996/97: L713

yrkandena 1518, 1996/97:Ub4 yrkande

1, 1996/97:Ub411 yrkandena 11, 21 och

38, 1996/97:N1, 1996/97:N2,

1996/97:N205 yrkande 1, 1996/97:N207,

1996/97:N211, 1996/97:N215, 1996/97:

N217, 1996/97:N236, 1996/97:N256

yrkande 22, 1996/97:N259,

1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena

13 och 57, 1996/97: N270 yrkandena

15, 16, 2225, 31 och 32 och

1996/97:N271 yrkande 11

a) godkänner disponeringen av

anslaget A 7 Kostnader för

omstrukturering av vissa statligt

ägda företag, m.m. i enlighet med vad

som anges i propositionen,

b) godkänner att de övergripande

målen för verksamheten inom Sveriges

geologiska undersökning skall vara i

enlighet med vad som anges i

propositionen,

c) godkänner att det övergripande

målet för geovetenskaplig forskning

skall vara i enlighet med vad som

anges i propositionen,

d) godkänner att de övergripande

målen för den mättekniska

verksamheten inom Styrelsens för

ackreditering och teknisk kontroll

ansvars-område skall vara i enlighet

med vad som anges i propositionen,

e) godkänner att de övergripande

målen för verksamheten inom

Sprängämnesinspektionens

ansvarsområde under

planeringsperioden 1997-1999 skall

vara i enlighet med vad som anges i

propositionen,

f) godkänner att de övergripande

målen för Styrelsens för

ackreditering och teknisk kontroll

uppdragsverksamhet skall vara i

enlighet med vad som anges i

propositionen,

g) godkänner inriktning av

verksamheten för Revisorsnämnden i

enlighet med vad som anges i

propositionen,

h) bemyndigar regeringen att under år

1997 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till

teknisk forskning och utveckling som,

inberäknat löpande avtal och beslut,

innebär åtaganden om högst 650

miljoner kronor under år 1998, högst

575 miljoner kronor under år 1999,

högst 500 miljoner kronor under år

2000 och högst 425 miljoner kronor

under år 2001,

i) medger att eventuella

reservationer från 1995/96 på tolfte

huvudtitelns reservationsanslag F 1

Teknisk forskning och utveckling samt

reservationsanslag F 2

Informationsteknologi överförs som

anslagssparande till ramanslaget D 1

Teknisk forskning och utveckling och

får användas enligt vad som anges i

propositionen,

j) bemyndigar regeringen att under år

1997 ikläda staten nya förpliktelser

för betalningar under kommande år

inom rymdverksamhet om högst 108 900

000 kr,

k) godkänner regeringens förslag att

Exportkreditnämndens ordinarie

garantiverksamhet skall bedrivas i

ett system med resultatkravet att

verksamheten totalt sett skall vara

självbärande över tiden,

l) godkänner vad som anges i

propositionen om krav på den

underliggande exportaffären vid

beviljande av säkerhetsgaranti,

m) medger att staten åtar sig

betalningsansvar i form av en

statsgaranti till ett belopp av högst

100 000 000 000 kr för det ordinarie

garantisystemet,

n) medger att staten åtar sig ett

betalningsansvar i form av en

statsgaranti till ett belopp av högst

3 000 000 000 kr för investeringar i

utlandet,

o) godkänner regeringens förslag att

Exportkreditnämnden får obegränsad

upplåningsrätt i bl.a.

Riksgäldskontoret,

p) bemyndigar regeringen eller den

myndighet regeringen utser att

besluta om löftesprovision inom det

statsstödda exportkreditsystemet,

q) för budgetåret 1997 anvisar anslag

under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt uppställning i bilaga,

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

3. beträffande inriktning av

standardiseringsarbetet

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:L713 yrkandena 13 och 14 och

1996/97:Jo727 yrkande 6,

res. 5 (c, v)

res. 6 (mp)

4. beträffande långsiktigt

säkerställande av

konkurrensforskningen

att riksdagen avslår motion

1996/97:N265 yrkande 4,

res. 7 (m, fp, kd)

5. beträffande lokalisering av

Rymdstyrelsen och Rymdbolaget

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:N239 yrkande 1 och

1996/97:N253 yrkande 4,

res. 8 (v, mp)

6. beträffande exportfrämjande

åtgärder för småföretag

att riksdagen avslår motion

1996/97:N252 yrkande 11,

7. beträffande

exportkreditgarantier för

trähusexport

att riksdagen avslår motion

1996/97:N271 yrkande 10.

res. 9 (v)

Stockholm den 3 december 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Christer Eirefelt (fp)*,

Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m)*,

Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg

(m)*, Sylvia Lindgren (s), Kjell

Ericsson (c), Barbro Andersson (s),

Chris Heister (m)*, Marie Granlund (s),

Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola

Karlsson (m)*, Eva Goës (mp), Göran

Hägglund (kd)* och Nils-Göran Holmqvist

(s).

*) Har ej deltagit i beslutet under

moment 2

Reservationer

1. Verksamheten vid SGU (mom. 1,

motiveringen)

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer

(m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister

(m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund

(kd) anser att den del av utskottets

ställningstagande i avsnittet om

verksamheten vid SGU som börjar med

Utskottet anser och slutar med

väsentligen tillgodosedda bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill sammanfattningsvis

framhålla tre saker. Utskottet

konstaterar för det första att

regeringen har negligerat tidigare

riksdagsbeslut om den maringeologiska

verksamheten. För det andra noterar

utskottet att regeringen har underlåtit

att informera utskottet om den

allvarliga ekonomiska situationen inom

SGU. Det tredje är att den

maringeologiska verksamheten skulle ha

säkerställts med de budgetförslag som

framlagts av Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna och

Kristdemokraterna.

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att riksdagen bör göra ett

tillkännagivande om att regeringen skall

fullgöra tidigare fattade

riksdagsbeslut. Regeringen bör återkomma

till riksdagen under våren 1997 med

förslag som säkerställer den

maringeologiska verksamheten. Med ett

sådant ställningstagande blir de

motioner som allmänt tar upp

verksamheten inom SGU väsentligen

tillgodosedda.

2. Verksamheten vid SGU (mom. 1,

motiveringen)

Eva Goës (mp) anser att den del av

utskottets ställningstagande i avsnittet

om verksamheten vid SGU som börjar med

Utskottet anser och slutar med

väsentligen tillgodosedda bort ha

följande lydelse:

Utskottet vill sammanfattningsvis

framhålla tre saker. Utskottet

konstaterar för det första att

regeringen har negligerat tidigare

riksdagsbeslut om den maringeologiska

verksamheten. För det andra noterar

utskottet att regeringen har underlåtit

att informera utskottet om den

allvarliga ekonomiska situationen inom

SGU. Det tredje är att den

maringeologiska verksamheten räddas med

det budgetförslag som framlagts av

Miljöpartiet de gröna.

I det följande behandlar utskottet

anslagen inom utgiftsområde 24

Näringsliv, inklusive frågan om anslag

till SGU. I det här aktuella

sammanhanget bör riksdagen i ett

tillkännagivande uttala att regeringen

skall fullgöra tidigare fattade

riksdagsbeslut i frågan. Med ett sådant

ställningstagande blir de motioner som

allmänt tar upp verksamheten inom SGU

väsentligen tillgodosedda.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 2)

Lennart Beijer (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i

avsnittet om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha

följande lydelse:

En aktiv näringspolitik måste, enligt

utskottets mening och i likhet med vad

som anförs i motion 1996/97:N271 (v), ha

en sådan utformning att den bidrar till

att näringslivet långsiktigt får en

sådan sammansättning att det blir

konkurrenskraftigt och att jobb skapas.

Näringspolitiska insatser kan i vissa

fall ge resultat på kort sikt, men

generellt gäller att den politik som

bedrivs vid en viss tidpunkt kommer att

ge resultat först om 510 år. Eftersom

enskilda aktörer inte kan svara för en

sådan långsiktighet, måste detta ansvar

i stället tas av staten.

Utskottet anser således att staten har

ett övergripande ansvar för

näringspolitiken. Därför är det av stor

vikt att staten behåller ett strategiskt

ägande i näringslivet. Kortsiktigt kan

näringspolitiken inte skapa ökad

sysselsättning. Det är i stället framför

allt realräntenivån och storleken på

efterfrågan på hemmamarknaden som är

avgörande för om arbetslösheten snabbt

skall kunna sjunka. Sänkta skatter,

minskad ekonomisk trygghet, försämringar

av arbetsrätten och försvagade

fackföreningar medför inte

nyanställningar.

Utskottet anser att riksdagen i sitt

nyligen fattade beslut om utgiftsramar

borde ha följt det som anfördes i en

reservation (49) från företrädaren för

Vänsterpartiet i finansutskottet. För

det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebar det en ram som

vversteg det som blev riksdagens beslut

med 1 052 miljoner kronor. Hur denna

utökade ram borde fördelas på olika

anslag framgår av den nämnda motionen

och av utskottets redovisning i det

föregående.

Med utgångspunkt från den av riksdagen

nu fastställda ramen för utgiftsområdet

Näringsliv på 2 860 miljoner kronor

anser utskottet att vissa av de förslag

som har lagts fram i motion 1996/97:N271

(v) bör beslutas av riksdagen i denna

budgetprocessens andra steg. Enligt

utskottets mening bör således 18,5

miljoner kronor flyttas från A 2-

anslaget Småföretagsutveckling till A 3-

anslaget Stöd till kooperativ

utveckling. Därmed skulle det sistnämnda

anslaget komma att uppgå till 25

miljoner kronor, vilket skulle innebära

ett stöd på ca 1 miljon kronor till

varje LKU.

Beträffande verksamheten vid SGU

hänvisar utskottet till vad som tidigare

anförts. Mot bakgrund av att regeringen

anmodas att återkomma i den ekonomiska

vårpropositionen 1997 i frågan anser

utskottet att anslaget till SGU tills

vidare kan fastställas till den av

regeringen föreslagna nivån. Utskottet

vill framhålla vikten av att den

värdefulla maringeologiska verksamheten

säkerställs.

Med de angivna förändringarna av

regeringens förslag tillstyrker

utskottet regeringens förslag till

riksdagsbeslut. Utskottets förslag till

hur den fastställda utgiftsramen skall

fördelas på anslag framgår av bilagan

till detta betänkande. Motion

1996/97:N271 (v) blir härmed delvis

tillgodosedd, liksom vissa andra

motioner som har likartade yrkanden

avseende stöd till kooperativ

utveckling.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

24 momenten 1, 2 och 417, med

anledning av proposition 1996/97:1

utgiftsområde 24 moment 18 och

motionerna 1996/97:N211,

1996/97:N236, 1996/97:N259,

1996/97:N270 yrkande 31 och

1996/97:N271 yrkande 11 och med

avslag på motionerna 1996/97:

L713 yrkandena 1518, 1996/97:Ub4

yrkande 1, 1996/97:Ub411 yrkandena

11, 21 och 38, 1996/97:N1,

1996/97:N2, 1996/97:

N205 yrkande 1, 1996/97:N207,

1996/97:N215, 1996/97:N217,

1996/97:N256 yrkande 22,

1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena

13 och 57 och 1996/97:N270 yrkandena

15, 16, 2225 och 32

a)p) = utskottet,

q) för budgetåret 1997 anvisar anslag

under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt uppställning i bilaga (res.

3).

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 2)

Eva Goës (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i

avsnittet om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv bort ha

följande lydelse:

Utskottets syn på näringspolitikens

utformning och inriktning överensstämmer

med vad som kommer till uttryck i motion

1996/97:N270 (mp). Grundprincipen för

ett ekologiskt hållbart samhälle är att

det som är hållbart långsiktigt också

bör vara lönsamt kortsiktigt. För

närvarande är det ofta tvärtom, varvid

näringslivet stimuleras att producera

icke ekologiskt anpassade varor på ett

icke hållbart sätt. För att komma till

rätta med detta krävs det, enligt

utskottets mening, en grön

skatteväxling, dvs. sänkta skatter och

avgifter på arbete och höjda på energi,

råvaror och utsläpp.

Näringslivet bör även vara socialt

hållbart. Små företag, självstyrande

företag och kooperativa företag är ofta

del i ett socialt sammanhang där

delaktighet och ansvarstagande omfattar

något vidare än vinstmaximering. Därför

är det viktigt att dessa typer av

företag stimuleras. En viktig dimension

i näringspolitiken är, enligt utskottets

uppfattning, att människor känner att de

kan påverka, vara delaktiga och ha

överblick. Ett socialt hållbart

näringsliv motverkas när näringslivet

globaliseras; utvecklingen är sådan att

näringslivet blir allt mindre socialt

hållbart.

Det är av stor vikt att Sverige får ett

näringsliv som i större utsträckning än

för närvarande kan förnya och förändra

sig. För denna förnyelse krävs

förändringar på en lång rad områden,

bl.a. följande: bättre

utvecklingsmöjligheter för uppfinnare

och innovatörer, förbättrade regelverk

och organisationsstrukturer, ändringar i

skattelagstiftning för att öka

tillgången på riskkapital,

differentierat ägande i näringslivet,

ökade infrastruktursatsningar,

förbättrade utbildningsmöjligheter samt

sänkt arbetstid.

Utskottet anser att det

budgetalternativ som Miljöpartiet de

gröna har lagt fram är ett bättre

alternativ än det som riksdagen nu har

belutat om i budgetprocessens första

steg (prop. 1996/97:1, bet. FiU1). Av

reservation nr 50 till finansutskottets

betänkande framgår Miljöpartiets

förslag. För det här aktuella

utgiftsområdet Näringsliv innebär det en

ram som är 188 miljoner kronor lägre än

den nu fastställda.

Med utgångspunkt från den nu

fastställda ramen på 2 860 miljoner

kronor anser utskottet att ett antal

ändringar i regeringens förslag till

anslag bör göras i enlighet med vad som

framgår i bilagan till detta betänkande.

Sålunda bör anslaget till NUTEK:s

förvaltningskostnader (A 1) minskas med

88 miljoner kronor. Det är, enligt

utskottets uppfattning, ytterst

bekymmersamt att ett så stort verk som

NUTEK inte har som målsättning att

arbeta i en anda som präglas av Agenda

21. Vid neddragning av NUTEK:s anslag

får dock verksamheten med

energieffektivisering inte drabbas av

nedskärningar. Av den föreslagna

neddragningen skall 77 miljoner kronor

användas för ökade insatser inom ramen

för anslaget Småföretagsutveckling (A

2). Det resterande beloppet på 11

miljoner kronor skall föras till A 3-

anslaget Stöd till kooperativ

utveckling, till vilket ytterligare 8

miljoner kronor bör föras. Anslaget

skulle därmed uppgå till ca 25 miljoner

kronor, vilket innebär att stödet till

LKU kan öka.

Anslaget till turistfrämjande (A 4),

som i budgetpropositionen är upptaget

med 81 miljoner kronor, bör enligt

utskottets mening kunna minskas med 40

miljoner kronor. På sikt bör denna

verksamhet helt kunna skötas av

näringen.

Anslaget Kostnader för omstrukturering

av vissa statligt ägda företag, m.m. (A

7) bör, enligt utskottets mening, dras

in. Eventuella behov av ägartillskott

bör i stället hanteras av en särskild

krisgrupp med hög företagsekonomisk

kompetens. Om ägartillskott anses

motiverade bör statsbudgetens

medelsreserv kunna användas.

Omstrukturerings- och

försäljningskostnader bör, enligt

utskottets uppfattning, kunna bäras av

företagen själva.

För att säkra den maringeologiska

verksamheten bör anslaget till Sveriges

geologiska undersökning (A 9) ökas med 7

miljoner kronor. En enig riksdag har,

som redovisats, gått emot tidigare

förslag av regeringen om avveckling av

den maringeologiska verksamheten och

försäljning av undersökningsfartyget.

Det finns ett väldokumenterat

samhällsbehov av den aktuella

verksamheten som rör den lagstadgade

fysiska planeringen av Sveriges kust-

och havsområden, den nationella och

regionala miljöövervakningen, försvaret,

fiskerinäringen, den marina forskningen,

m.m. Vidare förutsätter FN:s

havsrättskonvention och andra

internationella konventioner liksom

Agenda 21 en maringeologisk verksamhet.

Anslaget till riksmätplatserna (B 3)

bör, enligt utskottets uppfattning, ökas

med 1 miljon kronor för att möjliggöra

ett ökat bidrag till Statens

strålskyddsinstitut. När det gäller

Sprängämnesinspektionen bör det ske en

precisering av de av regeringen

föreslagna direktiven så att

inspektionen i större omfattning än för

närvarande inriktar sin verksamhet på

att sätta gränser för miljöpåverkande

aktiviteter inom verkets område. Under

denna förutsättning tillstyrker

utskottet det föreslagna anslaget.

Anslaget till konkurrensforskning (C 2)

bör, enligt utskottets mening, ökas med

1 miljon kronor. Härigenom ges

Konkurrensverket möjlighet att göra

särskilda studier beträffande åtgärder

för att öka det lokala ägandet.

Utskottet anser vidare att en

neddragning av anslaget till teknisk

forskning och utveckling (D 1) kan göras

med 90 miljoner kronor. Motivet för

detta är de stora resurser som

forskningsstiftelserna förfogar över. Av

de anslagna medlen bör 150 miljoner

kronor avdelas för ALMI Företagspartner

AB för insatser bland småföretagen,

varav en ram på 50 miljoner kronor bör

avsättas för miljöteknikområdet. Vidare

bör de regelsystem som gäller för det

här aktuella anslaget utformas så att

uppfinnare och innovatörer i småföretag

får bättre arbetsförutsättningar. Också

anslaget till rymdverksamhet (D 3) bör,

enligt utskottets mening, kunna minskas

- med 30 miljoner kronor. Sverige bör

t.ex. inte delta i projekt med bemannade

transporter och drift av komplexa

utposter i rymden, bl.a. rymdstationen

Alpha. Även anslaget till

Ingenjörsvetenskapsakademien (D 5) bör

minskas - med 2 miljoner kronor.

Akademiens verksamhet utgår inte från de

krav som en hållbar utveckling ställer

på tekniken.

Anslaget till investeringsfrämjande (E

5) bör vidare minskas med 20 miljoner

kronor. Budgetåret 1998 bör anslaget

helt kunna utgå. Utskottet anser att ett

investeringsfrämjande bör vara inriktat

på att främja ett lokalt ägande snarare

än ett utländskt. Utskottet menar

avslutningsvis att stödet till

konsumentorganisationer (F 5) bör ökas

med 2 miljoner kronor och att riksdagen

beträffande anslaget Bidrag till

miljömärkning av produkter (F 7) bör

göra ett tillkännagivande i enlighet med

vad som begärs i motion 1996/97:L713

(mp). Det gäller att KRAV också skall

kunna komma i åtnjutande av statligt

stöd, att en del av statsbidraget till

nordisk miljömärkning skall avsättas för

utveckling av kriterier för

miljömärkning och att Konsumentverket i

samråd med Jordbruksverket skall verka

för en prisbevakning i handeln av

ekologiskt odlade varor.

Sammantaget innebär de av utskotttet

förordade ändringarna av anslagsbelopp

att summan av anslagen för utgiftsområde

24 Näringsliv understiger den av

riksdagen fastställda ramen på 2 860

miljoner kronor med 188 miljoner kronor.

Dessa medel borde, enligt utskottets

mening, ha tillförts utgiftsområde 21

Energi. Eftersom detta inte är möjligt

enligt den nya budgetprocessen anser

utskottet att medlen i stället skall

användas för att förstärka budgetsaldot.

Med de beslut som utskottet förordar

blir motion 1996/97:N270 (mp) i vä-

sentliga delar tillgodosedd. Flera andra

motioner som tar upp likartade frågor

som den nämnda motionen blir också

härigenom delvis tillgodosedda.

Förslagen i motion 1996/97:N270 (mp) om

anslag för budgetåren 1998 och 1999

avstyrks dock av utskottet, eftersom det

aktuella belutet endast skall avse

budgetåret 1997.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

24 momenten 1, 2, 4, 5 och 717, med

anledning av proposition 1996/97:1

utgiftsområde 24 momenten 6 och 18

och motionerna 1996/97:L713 yrkandena

1518, 1996/97:N211, 1996/97:N236,

1996/97:N259, 1996/97: N270 yrkandena

15, 16, 2225 och 31 och 1996/97:N271

yrkande 11 och med avslag på

motionerna 1996/97: Ub4 yrkande 1,

1996/97:Ub411 yrkandena 11, 21 och

38, 1996/97: N1, 1996/97:N2,

1996/97:N205 yrkande 1, 1996/97:N207,

1996/97: N215, 1996/97:N217,

1996/97:N256 yrkande 22,

1996/97:N264, 1996/97:N265 yrkandena

13 och 57 och 1996/97:N270 yrkande 32

a) d) = utskottet,

e) godkänner att de övergripande

målen för verksamheten inom

Sprängämnesinspektionens

ansvarsområde under

planeringsperioden 1997-1999 skall

vara i enlighet med vad utskottet

anfört,

f)p) = utskottet,

q) för budgetåret 1997 anvisar anslag

under utgiftsområde 24 Näringsliv

enligt uppställning i bilaga (res.

4),

r) som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört

beträffande anslaget Bidrag till

miljömärkning av produkter (F 7).

5. Inriktning av standardiseringsarbetet

(mom. 3)

Kjell Ericsson (c) och Lennart Beijer

(v) anser

dels att utskottets ställningstagande i

avsnittet om inriktning av

standardiseringsarbetet bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som

anförs i motion 1996/97:Jo727 (c), att

riksdagen bör göra ett tillkännagivande

om att Sverige skall vara pådrivande

internationellt i

standardiseringsarbetet så att

miljöfrågorna får större tyngd. Den

nyligen tillsatta utredningen om hur

miljöhänsyn kan integreras i det svenska

standardiseringsarbetet bör ges

ytterligare direktiv med innebörd att

Sverige internationellt bör verka för

att miljökriterier utarbetas och läggs

som ram för standardiseringsarbetet.

Yrkandena i motion 1996/97:L713 (mp) kan

anses tillgodosedda genom det nämnda

utredningsuppdraget.

Med det anförda tillstyrker utskottet

den förstnämnda motionen i berörd del

och avstyrker den sistnämnda motionen i

aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande inriktning av

standardiseringsarbetet

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Jo727 yrkande 6 och med

avslag på motion 1996/97:L713

yrkandena 13 och 14 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

6. Inriktning av standardiseringsarbetet

(mom. 3)

Eva Goës (mp) anser

dels att utskottets ställningstagande i

avsnittet om inriktning av

standardiseringsarbetet bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser - i likhet med vad som

anförs i motion 1996/97:L713 (mp) - att

riksdagen bör göra ett uttalande om att

ansvarsområdet för Konsument-rådet vid

SIS bör vidgas till att avse även

miljöfrågor. Rådets kompetens bör därvid

utökas så att även miljöfrågor

inkluderas. Konsumentrådet bör enligt

utskottets mening tilldelas följande

uppgifter: bevakning av

metodutvecklingen avseende analyser av

produktstandarders konsekvenser för

konsumenten och miljön,

tillhandahållande av sakkunskap inför

förslag till produktstandarder samt

främjande av ökad kunskap om

standardiseringsarbetet hos intressenter

som bevakar konsument- och miljöfrågor.

Det andra här aktuella yrkandet i den

nämnda motionen, som rör ett

tillkännagivande om behovet av generella

analyser av konsekvenserna för

konsumenterna och miljön i svenska

förslag till standarder som utarbetas

med statlig finansiering, blir - enligt

utskottets mening - tillgodosett genom

det utredningsuppdrag som regeringen

nyligen fattat beslut om. Detsamma

gäller yrkandet i motion 1996/97:Jo727

(c) om att Sverige skall vara pådrivande

internationellt i

standardiseringsarbetet så att

miljöfrågorna får större tyngd.

Med det anförda tillstyrker utskottet

motion 1996/97:L713 (mp) i den del som

avser Konsumentrådet vid SIS. Samtidigt

avstyrker utskottet den nämnda motionen

i den andra här aktuella delen, liksom

motion 1996/97:Jo727 (c) i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande inriktning av

standardiseringsarbetet

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:L713 yrkande 14 och med

avslag på motionerna 1996/97:L713

yrkande 13 och 1996/97:Jo727 yrkande

6 som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört.

7. Långsiktigt säkerställande av

konkurrensforskningen (mom. 4)

Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer

(m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister

(m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund

(kd) anser

dels att utskottets ställningstagande i

avsnittet om långsiktigt säkerställande

av konkurrensforskningen bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser - i likhet med vad som

anförs i motion 1996/97:N265 (m) - att

riksdagen bör göra ett uttalande om att

insatserna för konkurrensforskning bör

bibehållas på nuvarande nivå. Som

tidigare redovisats kan nivån på det

arbete som bedrivs inom

konkurrensforskningens område

upprätthållas under budgetåret 1997

genom att befintliga relativt stora

reservationer tas i anspråk. Enligt

utskottets mening är det dock viktigt

att det entydigt klargörs att

statsmakternas avsikt är att den

långsiktiga nivån skall säkerställas.

Med detta tillstyrker utskottet den

nämnda motionen i berörd del.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande långsiktigt

säkerställande av

konkurrensforskningen

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:N265 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

8. Lokalisering av Rymdstyrelsen och

Rymdbolaget (mom. 5)

Lennart Beijer (v) och Eva Goës (mp)

anser

dels att utskottets ställningstagande i

avsnittet om lokalisering av

Rymdstyrelsen och Rymdbolaget bort ha

följande lydelse:

Enligt utskottets mening förefaller det

naturligt om huvuddelen av den

verksamhet som bedrivs av Rymdbolaget

och Rymdstyrelsen flyttas från Solna

till Kiruna. Rymdverksamhet bedrivs i

huvudsak i Esrange som är beläget i

Kiruna. Utskottet är medvetet om att det

är Rymdbolagets styrelse som har att

fatta beslut om lokalisering av bolagets

verksamhet. Ett uttalande av riksdagen

kan dock ses som en markering av

statsmakternas uppfattning i frågan.

Utskottet tillstyrker med det anförda

motionerna 1996/97:N239 (m) och

1996/97:N253 (m) i berörda delar.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande lokalisering av

Rymdstyrelsen och Rymdbolaget

att riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:N239 yrkande 1 och

1996/97:N253 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

9. Exportkreditgarantier för

trähusexport (mom. 7)

Lennart Beijer (v) anser

dels att utskottets ställningstagande i

avsnittet om exportkreditgarantier för

trähusexport bort ha följande lydelse:

Utskottet anser - i likhet med vad som

anförs i motion 1996/97:N271 (v) - att

riksdagen skall begära att regeringen

vidtar åtgärder så att en förändring av

EKN:s regler för trähusexport kommer

till stånd. Den svenska trähusindustrin,

som under 1990-talet varit utsatt för

stora produktionsneddragningar, har,

enligt utskottets mening, möjlighet att

kompensera detta genom ökad export,

framför allt till Nordtyskland. En sådan

utveckling försvåras emellertid av att

företagen ställs inför problem med att

få betalt inom rimlig tid och problem

med att få kontakt med banker och

kunder. För att möjliggöra en ökad

svensk trähusexport bör EKN ges i

uppdrag att skapa ett speciellt,

tillfälligt garantisystem för stödjande

av svensk trähusexport. Ett sådant

system, som skall vara självbärande över

tiden, bör få en ram - inom EKN:s

ordinarie ram - på minst 70 miljoner

kronor. Med det anförda tillstyrker

utskottet den här aktuella motionen i

berörd del.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande

exportkreditgarantier för

trähusexport

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:N271 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom 2.)

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris

Heister och Ola Karlsson (alla m) anför:

En riksdagsmajoritet bestående av

Socialdemokraterna och Centerpartiet

beslöt i november 1996 att fastställa

ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster

avseende år 1997. Samtidigt fattades

beslut om en preliminär fördelning av

statens utgifter på utgiftsområden för

budgetåren 1998 och 1999.

Moderata samlingspartiet har i parti-

och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Dessa förslag

syftar till att skapa förutsättningar

för ett ekonomiskt, kulturellt och

socialt växande Sverige. Genom en större

enskild sektor och ett starkare civilt

samhälle kan både företag och människors

förmåga växa. Massarbetslösheten kan

steg för steg pressas tillbaka,

samtidigt som den sociala tryggheten

också i andra bemärkelser kan öka genom

att hushållen får en större ekonomisk

självständighet.

Vårt parti har föreslagit en

långtgående växling från subventioner

och bidrag till kraftiga

skattesänkningar för alla, främst låg-

och medelinkomsttagare. Samtidigt skall

de människor värnas som är i störst

behov av gemensamma insatser och som har

små eller inga möjligheter att påverka

sin egen situation. Det allmänna skall

också tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra

de uppgifter som skall vara gemensamma.

Rättsväsendet måste fungera

tillfredsställande och försvaret skall

vara så starkt att Sverige kan

försvaras.

När riksdagens majoritet nu beslutat om

en annan inriktning av politiken, deltar

vi inte i beslutet avseende moment 2 om

anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv. I det nyligen fattade

riksdagsbeslutet om utgiftsramar och

beräkning av statsinkomsterna har

företrädarna för Moderata

samlingspartiet ställt sig bakom det

förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och den fördelning på

utgiftsområden som framgår av en

reservation (47) till finansutskottets

betänkande 1996/97:FiU1. När det gäller

det här aktuella utgiftsområdet 24

Näringsliv innebar den föreslagna ramen

en ökning jämfört med det som blev

riksdagens beslut med 161 miljoner

kronor. I det följande redovisar vi den

del av vår politik som berör

utgiftsområde 24 Näringsliv.

De övergripande målen för den

ekonomiska politiken - vilken

näringspolitiken är underordnad - skall

enligt en reservation (m, fp, kd) till

det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1

vara att skapa förutsättningar för snabb

tillväxt, en kraftig ökning av antalet

nya arbetstillfällen och en god

reallöneutveckling. Skall dessa mål

kunna uppfyllas, så att

massarbetslösheten elimineras och

Sverige inte längre halkar efter den

ekonomiska utvecklingen i övriga

industriländer, krävs en genomgripande

förändring av den ekonomiska politiken.

Det fordras en, i bred bemärkelse, ny

ekonomisk politik som leder till

stabilitet, ökar friheten och stärker

incitamenten till arbete och förkovran

samt främjar privat ägande, fri

företagsamhet och konkurrens.

Långsiktigt stabila offentliga finanser

och ett stabilt penningvärde är

grundläggande för företags och

privatpersoners möjligheter att planera

sin framtid.

I olika motioner från företrädare för

Moderata samlingspartiet, bl.a.

motionerna 1996/97:Fi204, 1996/97:N269

och 1996/97:N265, redovisas hur

näringspolitiken bör utformas.

Näringspolitikens främsta uppgift är att

skapa bättre förutsättningar för företag

och företagare. Ökad

internationalisering, ökad konkurrens

från nya industriländer, snabbare

teknikutveckling och strukturella

förändringar i näringslivet och

arbetskraften ställer krav på en ny

näringspolitik med ett gynnsammare och

flexiblare företagarklimat.

En politik för att skapa fler arbeten

måste, enligt vår uppfattning, stå på

tre ben. För det första måste

tjänstesektorn öppnas för nya arbeten

och företag. För det andra måste en ökad

satsning ske på arbeten som kan bära

höga löner och därmed utgöra grund för

framtida svensk välfärd. För det tredje

måste nyföretagandet generellt sett öka

för att nya tillväxtföretag skall

bildas. På följande områden krävs det

enligt vår mening åtgärder:

- Skatten behöver sänkas betydligt,

bl.a. bör dubbelbeskattningen av

riskkapital upphävas,

förmögenhetsskatten slopas,

nuvärdesavskrivning införas och reglerna

för momsinbetalningar ändras.

- Reglerna på det arbetsrättsliga

området behöver förändras radikalt,

bl.a. bör de s.k. turordningsreglerna

avskaffas.

- Verksamheter inom stat, kommuner och

landsting bör konkurrensutsättas; i

princip bör all verksamhet som inte är

myndighetsutövning bedrivas i

konkurrens. Skärpningar och

kompletteringar av regelverken på

konkurrens- området bör genomföras.

- Avregleringsarbetet bör påskyndas

genom att en statlig

avregleringsdelegation löpande skall

ompröva alla regler på företagsområdet

vart fjärde år.

- Frihandeln måste värnas, och Sverige

bör arbeta för att liberaliseringarna av

världshandeln fortsätter.

Vi förordade alltså, som nämnts, en

högre ram för utgiftsområdet Näringsliv

än vad regeringen föreslagit och

riksdagen fattat beslut om. Hur den -

med 161 miljoner kronor - utökade ramen

borde fördelas på olika anslag framgår

av motion 1996/97:N265 (m).

Till anslaget till teknisk forskning

och utveckling borde således ha anvisats

200 miljoner kronor utöver regeringens

förslag. Regeringens ambition att låta

medel från forskningsstiftelserna

ersätta ordinarie forskningsanslag

kommer enligt vår mening att leda till

en utarmning av den tekniska

forskningen. Vi vill erinra om att

regeringens förslag om ändring av

stiftelselagen, som riksdagen nyligen

fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.

LU2), avvisats i en reservation (m, fp).

Vi vill vidare framhålla att den

forskning som finansieras av

forskningsstiftelserna inte är utbytbar

mot den som finansieras av NUTEK.

Företrädare för NUTEK har visat på de

omfattande konsekvenser som regeringens

förslag drar med sig; arbetsvillkoren

för ca 1 000 forskare står på spel.

Regeringens agerande är därför på sikt

förödande för den industrirelaterade

forskningen. Det i detta betänkande

nämnda beslutsglappet på upp till ett år

leder till att osäkerheten kommer att

vara stor under lång tid, vilket också

det kommer att medföra betydande

konsekvenser för forskningen och

samarbetet mellan NUTEK,

universitet/högskolor och näringslivet.

När regeringen i elfte timmen, och mot

sitt tidigare förslag, förespråkar

budgetjusteringar inom NUTEK:s

verksamhetsområde är det i realiteten

ett erkännande av de uppenbara brister

som regeringens forskningspolitik

uppvisar. Endast ett riksdagsbeslut i

fråga om forskningen i enlighet med vad

Moderata samlingspartiet förordat kan

säkerställa att den tekniska forskningen

får utvecklingsmöjligheter som

överensstämmer med Sveriges långsiktiga

intressen.

Vidare har neddragningar beräknats på

följande anslag: Stöd till kooperativ

utveckling (A 3) - 6,5 miljoner kronor,

Kostnader för omstrukturering av vissa

statligt ägda företag m.m. (A 7) - 25

miljoner kronor, Konsumentverket (F 2) -

10 miljoner kronor samt Stöd till

konsumentorganisationer (F 5) - 4,1

miljoner kronor. Motiveringar till dessa

neddragningar, som återfinns i motion

1996/97:N265 (m), har redovisats i detta

betänkande. När det gäller statliga

företag vill vi erinra om att Moderata

samlingspartiet lagt fram förslag om att

försäljning av dessa företag bör

återupptas i en omfattning som motsvarar

10 miljarder kronor per år. Syftet är

att skapa fungerande ägarstrukturer i

bolagen, långsiktigt bredda

riskkapitalmarknaden, stärka statskassan

samt renodla statens roll.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 2)

Kjell Ericsson (c) anför:

I näringsutskottets yttrande till

finansutskottet över utgiftsramarna för

energi och näringsliv (1996/97:NU1y)

redovisade jag i ett särskilt yttrande

mina synpunkter på betydelsen av teknisk

forskning och utveckling. Denna är av

grundläggande betydelse för

möjligheterna att uppnå förnyelse,

tillväxt och ökad produktivitet i

näringslivet. Teknikutveckling och

produktförnyelse är strategiska faktorer

för de svenska företagens

konkurrenskraft.

Sverige har en unik position när det

gäller tillgångar på råvaror inom skogs-

, livsmedels- och mineralområdena. De

svenska råvarorna är en förutsättning

för ett fortsatt välstånd. Den

nationella förädlingsgraden av dessa

råvaror måste öka. Genom en väl

utvecklad basråvarutillgång har Sverige

goda möjligheter att ta marknadsandelar

på världsmarknaden. Bland annat innebär

Sveriges stora skogstillgångar

utvecklingsmöjligheter inom ett stort

antal områden. För att bättre kunna ta

till vara denna resurs behövs

ytterligare insatser för tillämpad

forskning vid universitet och högskolor

och inom näringslivet.

Vad gäller forskningsstiftelsernas

verksamhet så bör det vara förenligt med

den gällande inriktningen att medel i

större utsträckning än för närvarande

utnyttjas för tillämpad forskning.

Forskningen måste vidare på ett tydligt

sätt relateras till sådana områden där

svensk industri har förutsättningar att

vara internationellt konkurrenskraftig.

Även under högkonjunktur har

investeringarna i framtida

högteknologiska varor och tjänster varit

blygsamma i Sverige, vilket är mycket

allvarligt. Ett målmedvetet arbete för

att ta till vara och utveckla

innovationer måste komma till stånd. För

detta krävs ett gott samarbete mellan

näringsliv, universitet/högskolor och

kapitalmarknaden.

Om den industriella förnyelsen skall

fortskrida är det av avgörande betydelse

att nya idéer och uppfinningar kommer

fram och att innovationsprocessen kommer

i gång. Härvid erfordras såväl

samhälleliga som privata insatser. Ett

gott innovationsklimat kräver följande

generella förutsättningar: ett bra

investeringsklimat, låg ränta, likartade

spelregler för små och för stora

företag, väl fungerande marknader samt

enkla regler för statliga stöd.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 2)

Christer Eirefelt (fp) anför:

Folkpartiet liberalernas förslag till

budget för år 1997 innebär i sina

huvuddrag sänkta skatter för företagande

och tillväxt med en stark rättviseprägel

genom en tydligare omsorg om de mest

utsatta i och utanför Sverige (för en

utförligare redovisning hänvisas till

reservation nr 48 i betänkande 1996/97:

FiU1). Folkpartiets förslag till ram för

utgiftsområde 24 Näringsliv, som var 63

miljoner kronor lägre än

Socialdemokraternas och Centerpartiets

förslag, har emellertid avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första

steg. Då Folkpartiets budgetförslag är

en helhet är det i detta andra steg inte

meningsfullt att fullfölja de

anslagsyrkanden som ingick i förslaget.

Jag deltar således inte i utskottets

beslut i detta betänkande avseende

moment 2 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I det

följande redovisar jag Folkpartiets

bedömningar av hur näringspolitiken bör

inriktas och vilken fördelning på anslag

inom utgiftsområde 24 Näringsliv som

förordats.

De övergripande målen för den

ekonomiska politiken - vilken

näringspolitiken är underordnad - skall

enligt en reservation (m, fp, kd) till

det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1

vara att skapa förutsättningar för snabb

tillväxt, en kraftig ökning av antalet

nya arbetstillfällen och en god

reallöneutveckling. Skall dessa mål

kunna uppfyllas, så att

massarbetslösheten elimineras och

Sverige inte längre halkar efter den

ekonomiska utvecklingen i övriga

industriländer, krävs en genomgripande

förändring av den ekonomiska politiken.

Det fordras en, i bred bemärkelse, ny

ekonomisk politik som leder till

stabilitet, ökar friheten och stärker

incitamenten till arbete och förkovran

samt främjar privat ägande, fri

företagsamhet och konkurrens.

Långsiktigt stabila offentliga finanser

och ett stabilt penningvärde är

grundläggande för företags och

privatpersoners möjligheter att planera

sin framtid.

I olika motioner från Folkpartiet

liberalerna, bl.a. motionerna 1996/97:

Fi211, 1996/97:N251 och 1996/97:N255,

redovisas hur näringspolitiken bör

utformas. Näringspolitikens främsta

uppgift är att bidra till att avvärja

hotet om en bestående arbetslöshet. För

detta krävs det en radikalt annorlunda

politik än den som regeringen bedriver i

samarbete med Centerpartiet. En sådan ny

politik måste utgå från det faktum att

den helt övervägande delen av de nya

jobben skall komma i det privata

näringslivet, vilket kräver en strategi

för jobb genom företagande.

Politikernas uppgift är att undanröja

de hinder för företagande som har byggts

upp under flera decennier. I detta syfte

krävs det enligt min mening åtgärder på

följande områden:

- Ändringar av reglerna på det

arbetsrättsliga området, t.ex. nya

regler för anställningsskydd och

medbestämmande samt vid konflikter.

- Ändringar på skatteområdet, t.ex.

avskaffande av dubbelbeskattningen,

lägre skatt för fåmansbolag, ändrade

inkomst- och fastighetsskatter, ändrade

regler för sjukförsäkringen.

- Ändringar på konkurrensområdet, t.ex.

lagstiftning om förbud mot kommunala

bolag, etablerande av en ny arena för

nyföretagande i gränssnitttet mellan

offentlig och privat verksamhet,

borttagande av etableringshinder.

- Försäljningen av statliga företag bör

återupptas i en omfattning som motsvarar

10 miljarder kronor år 1997. För att

främja konkurrensen bör Vattenfall AB

delas och säljas ut, ägardirektiven till

Telia AB ändras och

försäljningsmonopolet för Apoteksbolaget

AB brytas.

Jag förordade alltså, som nämnts, en

lägre ram för utgiftsområde 24

Näringsliv än vad regeringen föreslagit

och riksdagen beslutat om. Hur den - med

63 miljoner kronor - minskade ramen

borde fördelas på olika anslag framgår

av en avvikande mening (fp) till

utskottets yttrande 1996/97:NU1y.

Besparingar har beräknats på följande

anslag: Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. (A 7)

- 25 miljoner kronor, Teknisk forskning

och utveckling (D 1) - 25 miljoner

kronor (avseende ett program för

verkstadsteknisk forskning) samt

Investeringsfrämjande (E 5) - 20

miljoner kronor.

När det gäller den av regeringen

föreslagna - och av utskottet i detta

betänkande tillstyrkta - neddragningen

beträffande teknisk forskning och

utveckling vill jag erinra om att

regeringens förslag om ändring av

stiftelselagen, som riksdagen nyligen

fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.

LU2), avvisats i en reservation (m, fp).

Enligt min mening är det helt förenligt

med den gällande inriktningen av

forskningsstiftelsernas verksamhet att

medel från stiftelserna i större

utsträckning än för närvarande utnyttjas

för den typ av tillämpad forskning som

NUTEK stöder. Dessutom vill jag hänvisa

till att de ökade satsningar på

grundforskning som har föreslagits i

motioner av Folkpartiet liberalerna på

sikt även skulle komma den tillämpade

forskningen till del.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 2)

Lennart Beijer (v) anför:

Som anges i reservation nr 3 till detta

betänkande innebar Vänsterpartiets

förslag till budget för år 1997 att

ramen för det här aktuella

utgiftsområdet 24 Näringsliv översteg

det som blev riksdagens beslut med 1 052

miljoner kronor. Jag har valt att trots

detta delta i utskottets beslut avseende

moment 2 om anslag m.m. inom

utgiftsområde 24 Näringsliv. I den

nyssnämnda reservationen har jag, med

utgångspunkt från att riksdagen nu

fastställt ramen för utgiftsområdet till

2 860 miljoner kronor, föreslagit en

överföring av medel från A 2-anslaget

Småföretagsutveckling till A 3-anslaget

Stöd till kooperativ utveckling.

Enligt min mening skulle emellertid

näringspolitiken ha fått en mer

ändamålsenlig utformning om de förslag

som lagts fram av Vänsterpartiet hade

vunnit riksdagens bifall i

budgetprocessens första steg. I motion

1996/97:N271 (v) föreslås sålunda en

ökning av A 1-anslaget NUTEK:s

förvaltningskostnader med 30 miljoner

kronor. Av dessa medel skulle 10

miljoner kronor utnyttjas av NUTEK för

stöd till utbildning av företagare,

t.ex. genom s.k. företagsgymnasier, samt

för uppbyggnad av system för mentorskap.

Vidare skulle 20 miljoner kronor

avsättas för åtgärder för att underlätta

för småföretagen att komma ut på

exportmarknaden och deltagande i olika

EU-program.

Vidare borde enligt Vänsterpartiets

förslag 540 miljoner kronor tillföras A

2-anslaget Småföretagsutveckling. Av

dessa medel skulle 330 miljoner kronor

användas inom området såddfinansiering.

Effektiviteten i detta stöd visas av det

faktum att 70 % av de främsta

teknikbaserade tillväxtföretagen har

fått riskfinansiering från NUTEK. Det

finns en typ av företag s.k.

högriskföretag som hamnar mellan två

stolar när det gäller finansiering.

Varken Industrifonden eller NUTEK har

möjlighet att stödja dem. För detta

ändamål föreslås i motionen ett belopp

på 80 miljoner kronor. Även i nästa steg

när företaget skall ut på marknaden kan

det uppstå finansieringsproblem. För

stöd till marknadsintroduktion föreslås

därför i motionen 20 miljoner kronor.

Det är inte bara finansieringsresurser

som erfordras i företagens tidiga

kommersialiseringsfas. Företagen behöver

också kompetensutveckling. För insatser

för nätverksbyggande för teknik och

kompetens föreslås ett ökat anslag med

50 miljoner kronor. Teknikupphandling

har visat sig vara en effektiv metod för

att få fram nya produkter. En ökning av

anslaget med 10 miljoner kronor föreslås

i motionen för detta ändamål. Vidare

föreslås i motionen en ökning av

anslaget med 50 miljoner kronor för

verksamhet med stöd till kvinnliga

affärsrådgivare. Denna verksamhet bör

inte som tidigare endast bedrivas inom

stödområdet utan över hela landet.

A 3-anslaget Stöd till kooperativ

utveckling föreslås i motionen ökas med

18,5 miljoner kronor. Detta förslag har

följts upp i reservation nr 3.

I Vänsterpartiets motion föreslås

vidare en ökning av A 4-anslaget

Turistfrämjande med 150 miljoner kronor.

I förhållande till de andra nordiska

länderna avsätter Sverige ett blygsamt

belopp för marknadsföring av turism, 6

kr per person och år jämfört med 37 kr i

Danmark, 24 kr i Norge och 26 kr i

Finland.

Den maringeologiska verksamheten vid

SGU skulle med Vänsterpartiets förslag

om en ökning av det aktuella anslaget

med 6,7 miljoner kronor kunna

säkerställas. Som anförs i reservation

nr 3 anser jag dock, mot bakgrund av att

regeringen anmodas att återkomma till

riksdagen i den ekonomiska

vårpropositionen i frågan, att anslaget

tills vidare kan fastställas till den av

regeringen föreslagna nivån.

I Vänsterpartiets motion föreslås också

en ökning av D 1-anslaget Teknisk

forskning och utveckling med 286,6

miljoner kronor. De insatser som görs på

detta område är mycket viktiga för

utvecklingen inom näringslivet.

Slutligen föreslås i motionen en ökning

av F 2-anslaget Konsumentverket med 20

miljoner kronor. Denna utökning skulle

användas för att finansiera kommunal

budgetrådgivning riktad till hushållen.

Sammantaget är det alltså mycket

kraftfulla insatser som Vänsterpartiet

har föreslagit. Med dessa skulle

möjligheterna att åstadkomma en

minskning av arbetslösheten öka.

Regeringen intar, enligt min mening, en

alltför passiv roll i näringspolitiken.

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv (mom. 2)

Göran Hägglund (kd) anför:

I det nyligen fattade riksdagsbelutet om

utgiftsramar och beräkning av

statsinkomsterna har företrädaren för

Kristdemokraterna ställt sig bakom det

förslag till totala utgifter på

statsbudgeten och den fördelning på

utgiftsområden som framgår av en

reservation (51) till finansutskottets

betänkande 1996/97:FiU1. Detta förslag

innebar att de totala utgifterna skulle

vara 5 826 miljoner kronor lägre än vad

som blev riksdagens beslut. När det

gäller det här aktuella utgiftsområdet,

24 Näringsliv, innebar den föreslagna

ramen en ökning med 506 miljoner kronor

jämfört med det som blev riksdagens

beslut. Jag står fast vid det av

Kristdemokraterna framlagda

budgetförslaget, varför jag vid

utskottets behandling av fördelning av

den fastlagda utgiftsramen inte deltar i

beslutet avseende moment 2 om anslag

m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I

det följande redovisar jag mina

bedömningar av hur näringspolitiken bör

inriktas och vilken fördelning på anslag

inom utgiftsområde 24 Näringsliv jag

förordat.

De övergripande målen för den

ekonomiska politiken - vilken

näringspolitiken är underordnad - skall

enligt en reservation (m, fp, kd) till

det nyssnämnda betänkandet 1996/97:FiU1

vara att skapa förutsättningar för snabb

tillväxt, en kraftig ökning av antalet

nya arbetstillfällen och en god

reallöneutveckling. Skall dessa mål

kunna uppfyllas, så att

massarbetslösheten elimineras och

Sverige inte längre halkar efter den

ekonomiska utvecklingen i övriga

industriländer, krävs en genomgripande

förändring av den ekonomiska politiken.

Det fordras en, i bred bemärkelse, ny

ekonomisk politik som leder till

stabilitet, ökar friheten och stärker

incitamenten till arbete och förkovran

samt främjar privat ägande, fri

företagsamhet och konkurrens.

Långsiktigt stabila offentliga finanser

och ett stabilt penningvärde är

grundläggande för företags och

privatpersoners möjligheter att planera

sin framtid.

I olika motioner från

Kristdemokraterna, bl.a. motion

1996/97:N256, redovisas hur

näringspolitiken bör utformas. I

motionen anges under följande rubriker

Kristdemokraternas vision och strategi

för hur Sverige skall återupprättas som

välfärdssamhälle, byggt på ett växande

personligt ansvarstagande där individer,

familjer och företag tillsammans

utvecklas:

- Social och ekologisk marknadsekonomi.

- Privat äganderätt och avtalsfrihet.

- Gemensamt etiskt handlingssätt.

- Stärkt personligt ansvarstagande.

- Subsidiaritetsprincipen.

- Statens roll i näringspolitiken.

(Denna roll skall vara att sätta ramar

och övervaka spelreglerna på marknaden,

ansvara för samhällsplanering och

infrastruktur samt att skapa

förutsättningar för långsiktig tillväxt.

När staten agerar såväl domare som

spelare på marknaden är risken stor att

konkurrensen snedvrids och att

investeringar inte görs på ett optimalt

sätt i de företag som har de bästa

förutsättningarna.)

- Stabila spelregler.

- Konkurrens och avreglering. (Bland

annat måste risken för konkurrens

snedvridning i skärningsområdena mellan

offentlig och privat verksamhet

undanröjas.)

- Drivkrafter för företagande.

Enligt Kristdemokraternas uppfattning är

det framför allt följande tre områden

som i framtiden kan beräknas vara

särskilt expansionsstarka: IT-sektorn,

miljö- och energisektorn samt

tjänstesektorn. Det är i de små

företagen som de största möjligheterna

till nyanställningar finns. För att

underlätta startande och fortsatt drift

av företag bör följande åtgärder vidtas:

minskad byråkrati, förenklat regelverk,

ökat riskspridande, förbättrad tillgång

till riskkapital genom framför allt

förändringar i skattesystemet samt stöd

till kvinnors företagande. Vidare bör en

ökad utförsäljning av statliga bolag

ske, i linje med de beslut som togs

under den förra mandatperioden.

Jag förordade alltså, som nämnts, en

högre ram för utgiftsområdet Näringsliv

än vad regeringen föreslagit och

riksdagen beslutat om. Hur den - med 506

miljoner kronor - utökade ramen borde

fördelas på olika anslag framgår av

motion 1996/97:N256 (kd). Statsmakterna

bör vidta åtgärder för att åstadkomma

att en ny marknad för hushållstjänster

kommer till stånd. För detta ändamål har

beräknats 300 miljoner kronor under ett

nytt anslag. Vidare har förordats en

ökning av anslaget till teknisk

forskning och utveckling (D 1) med 200

miljoner kronor. Jag vill slutligen i

detta sammanhang erinra om att det i

motioner (bl.a. kd) yrkades avslag på

regeringens förslag om ändring av

stiftelselagen, som riksdagen nyligen

fattat beslut om (prop. 1996/97:22, bet.

LU2).

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag til

anslagsfördelning. Företrädarna för (m), (fp) och (kd) har avstått från att

delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden nr 1, 3 och 5).

Verksamhetsområde Regeringen Utskott Reservanternas

Anslag s ets förslag i för

förslag förslag hållande till

utskottets

förslag

Res. 3 Res. 4

(v) (mp)

A Näringspolitik

1 Närings- och 353 268 353 268 - 88 000

teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader (ram)

2 Småföretagsutveckling (ram) 106 393 106 393 - 18 500 +77 000

3 Stöd till kooperativ utveckling 6 500 6 500 +18 500 +19 000

(ram)

4 Turistfrämjande (ram) 81 374 81 374 - 40 000

5 Täckande av förluster vid viss 12 500 12 500

garantigivning, m.m. (ram)

6 Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning och drift av kanalen 15 000 15 000

(obet)

7 Kostnader för omstrukturering av 25 000 25 000 - 25 000

vissa statligt ägda företag, m.m.

(ram)

8 Avgifter till vissa 24 329 24 329

internationella organisationer

(ram)

9 Sveriges geologiska undersökning: 124 921 124 921 +7 000

Geologisk undersökningsverksamhet

m.m.(ram)

1 Sveriges geologiska undersökning: 4 860 4 860

0 Geovetenskaplig forskning (ram)

B Teknologisk infrastruktur

1 Patentbesvärsrätten (ram) 11 021 11 021

2 Styrelsen för ackreditering och 12 975 12 975

teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet (ram)

3 Styrelsen för ackreditering och 8 760 8 760 +1 000

teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser (obet)

4 Elsäkerhetsverket (ram) 36 520 36 520

5 Sprängämnesinspektionen (ram) 15 150 15 150

6 Bidrag till standardisering, 77 802 77 802

provnings- och mätteknisk FoU m.m.

(ram)

C Konkurrensfrågor

1 Konkurrensverket (ram) 62 271 62 271

2 Konkurrensforskning (ram) 1 736 1 736 +1 000

D Teknisk forskning och utveckling

1 Teknisk forskning och utveckling 783 447 783 447 - 90 000

(ram)

2 Rymdstyrelsen: 14 270 14 270

Förvaltningskostnader (ram)

3 Rymdverksamhet (ram) 576 091 576 091 - 30 000

4 Bidrag till Stiftelsen Sveriges 32 533 32 533

teknisk-vetenskapliga

attachéverksamhet (obet)

5 Bidrag till 5 467 5 467 - 2 000

Ingenjörsvetenskapsakademien

(obet)

E Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande

1 Kommerskollegium (ram) 48 169 48 169

2 Exportfrämjande verksamhet (ram) 136 051 136 051

3 Exportkreditnämnden (ram) 120 000 120 000

4 AB Svensk Exportkredits 16 500 16 500

statsstödda exportkreditgivning

(ram)

5 Investeringsfrämjande (ram) 41 000 41 000 - 20 000

F Konsumentfrågor

1 Marknadsdomstolen (ram) 5 888 5 888

2 Konsumentverket (ram) 69 445 69 445

3 Allmänna reklamationsnämnden (ram) 13 788 13 788

4 Fastighetsmäklarnämnden (ram) 5 945 5 945

5 Stöd till konsumentorganisationer 4 100 4 100 +2 000

(ram)

6 Stöd till konsumentforskning (ram) 2 070 2 070

7 Bidrag till miljömärkning av 4 600 4 600

produkter (obet)

SUMMA 2 859 744 2 859 0 - 188

744 000

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Utskottet 7

Inledning 7

Näringspolitik 8

Närings- och

teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader 8

Propositionen 8

Motionerna 9

Vissa kompletterande uppgifter 9

Småföretagsutveckling 10

Propositionen 10

Motionerna 10

Vissa kompletterande uppgifter 11

Stöd till kooperativ utveckling 12

Propositionen 12

Motionerna 13

Vissa kompletterande uppgifter 14

Turistfrämjande 15

Propositionen 15

Motionerna 15

Vissa kompletterande uppgifter 16

Täckande av förluster vid viss

garantigivning, m.m. 16

Medel till AB Göta kanalbolag för

upprustning och drift av kanalen 16

Kostnader för omstrukturering av

vissa statligt ägda företag, m.m. 16

Propositionen 16

Motionerna 17

Tidigare riksdagsbehandling 17

Avgifter till vissa

internationella organisationer 18

Sveriges geologiska undersökning:

Geologisk undersökningsverksamhet

m.m. 18

Propositionen 18

Motionerna 19

Vissa kompletterande uppgifter 21

Sveriges geologiska undersökning:

Geovetenskaplig forskning 22

Teknologisk infrastruktur 22

Patentbesvärsrätten 22

Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll:

Myndighetsverksamhet 22

Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll: Bidrag till

riksmätplatser 23

Propositionen 23

Motionen 23

Vissa kompletterande uppgifter 23

Elsäkerhetsverket 24

Sprängämnesinspektionen 24

Propositionen 24

Motionen 24

Tidigare riksdagsbehandling 25

Bidrag till standardisering,

provnings- och mätteknisk FoU

m.m. 25

Propositionen 25

Motionerna 26

Vissa kompletterande uppgifter 26

Patent- och registreringsverket 27

Propositionen 27

Motionen 27

Vissa kompletterande uppgifter 27

Styrelsen för ackreditering och

teknisk kontroll:

Uppdragsverksamhet 28

Konkurrensfrågor 29

Konkurrensverket 29

Konkurrensforskning 29

Propositionen 29

Motionerna 29

Den forskningspolitiska

propositionen 29

Revisorsnämnden 30

Teknisk forskning och utveckling 30

Teknisk forskning och utveckling 30

Propositionen 30

Motionerna 31

Vissa kompletterande uppgifter 33

Rymdstyrelsen:

Förvaltningskostnader 35

Rymdverksamhet 35

Propositionen 35

Motionerna 35

Vissa kompletterande uppgifter 36

Bidrag till Stiftelsen Sveriges

teknisk-vetenskapliga attaché-

verksamhet 37

Bidrag till

Ingenjörsvetenskapsakademien 37

Propositionen 37

Motionen 37

Tidigare riksdagsbehandling 37

Utrikeshandel, export- och

investeringsfrämjande 37

Kommerskollegium 37

Exportfrämjande verksamhet 38

Propositionen 38

Motionen 38

Vissa kompletterande uppgifter 38

Exportkreditnämnden 39

Propositionen 39

Motionerna 39

Vissa kompletterande uppgifter 40

AB Svensk Exportkredits

statsstödda exportkreditgivning 41

Propositionen 41

Motionen 42

Investeringsfrämjande 42

Propositionen 42

Motionen 42

Tidigare riksdagsbehandling 43

Konsumentfrågor 43

Marknadsdomstolen 43

Konsumentverket 43

Propositionen 43

Motionerna 44

Vissa kompletterande uppgifter 44

Allmänna reklamationsnämnden 44

Fastighetsmäklarnämnden 44

Stöd till konsumentorganisationer 44

Propositionen 44

Motionerna 45

Stöd till konsumentforskning 45

Bidrag till miljömärkning av

produkter 45

Propositionen 45

Motionen 46

Vissa kompletterande uppgifter 46

Övriga frågor 46

Stimulanser till

hushållstjänster 46

Tidigare riksdagsbehandling 47

Utskottets ställningstagande 47

Inledning 47

Verksamheten vid SGU 47

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24

Näringsliv 48

Inriktning av

standardiseringsarbetet 51

Långsiktigt säkerställande av

konkurrensforskningen 51

Lokalisering av Rymdstyrelsen och

Rymdbolaget 52

Exportfrämjande åtgärder för

småföretag 52

Exportkreditgarantier för

trähusexport 52

Hemställan 53

Reservationer 55

1. Verksamheten vid SGU (m, fp, kd) 55

2. Verksamheten vid SGU (mp) 55

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv (v) 56

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv (mp) 57

5. Inriktning av

standardiseringsarbetet (c, v) 60

6. Inriktning av

standardiseringsarbetet (mp) 61

7. Långsiktigt säkerställande av

konkurrensforskningen (m, fp, kd) 61

8. Lokalisering av Rymdstyrelsen

och Rymdbolaget (v, mp) 62

9. Exportkreditgarantier för

trähusexport (v) 62

Särskilda yttranden 63

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv (m) 63

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv (c) 65

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv (fp) 66

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv (v) 67

5. Anslag m.m. inom utgiftsområde

24 Näringsliv (kd) 69

Bilaga

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 24 Näringsliv 71