Bet. 1996/97:NU14

Näringsutskottets betänkande

1996/97:NU14

Sverige och den inre marknaden

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

NU14

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels regeringens skrivelse 1996/97:83 om Sverige och den inre marknaden,

dels - delvis - en motion som väckts med anledning av skrivelsen,

dels - delvis - sex motioner från allmänna motionstiden.

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom den övergripande prioriteringen i regeringens

skrivelse att Sverige aktivt skall verka för att säkerställa den inre

marknadens effektivitet. Sverige bör ge ett starkt stöd åt det fortsatta

arbetet med att avveckla återstående hinder för en väl fungerande inre

marknad. Samtidigt konstaterar utskottet att det ännu återstår mycket arbete

innan den inre marknaden är fullbordad. Anledningen är bl.a. att det finns

betydande brister i medlemsländernas genomförande på nationell nivå av

gemensamt beslutad lagstiftning. Utskottets uppfattning är att en systematisk

genomgång av de nationella regelverken bör ske för att undanröja hinder för

konkurrens. Ett sådant arbete bör också omfatta en granskning av EU:s

gemensamma regler i syfte att åstadkomma förenklingar.

Utskottet avstyrker samtliga motioner och föreslår att regeringens skrivelse

läggs till handlingarna. Bland annat avstyrks en motion om inrättande av ett

nytt gemenskapsorgan, en regelrevision, med uppgift att granska både

gemensamma och nationella regler. Enligt utskottets mening skulle ett sådant

organ leda till ytterligare byråkratisering av Europasamarbetet. De aktuella

motionerna följs upp i en reservation (m, fp, kd), där kritik framförs mot

regeringen beträffande det nationella arbetet med regelförenkling.

I några motioner framförs synpunkter på EU:s energipolitik. Motionärerna

menar att Sverige bör verka för en fortsatt avreglering av såväl el- som

gashandeln. Utskottet påpekar att Sverige varit pådrivande för att åstadkomma

en snabb och betydande öppning av de europeiska elmarknaderna i samband med

beredningen av det nya direktivet om regler för en inre marknad för el.

Slutligen berörs frågan om tjänstesektorns möjligheter att skapa nya

arbetstillfällen i Europa. Utskottet menar att det är väsentligt att

tjänstesektorns tillväxt på den inre marknaden underlättas och att

genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras. I en motion

hänvisas till att Europaparlamentet har uppmanat medlemsländerna att bl.a.

främja tjänster inriktade på hemmet och att satsa på små och medelstora

företag. Motionen får stöd i en reservation (m, fp, kd), där det också erinras

om den handlingsplan för ökad sysselsättning - de s.k. Essenpunkterna - som

Europeiska rådet ställde sig bakom år 1994; i reservationen kritiseras

regeringen för att på nationell nivå inte följa upp de rekommendationer som

Sverige tillsammans med övriga medlemsländer ställt sig bakom i rådsbeslut för

att öka antalet arbetstillfällen.

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1996/97:83 ges en redovisning och lämnas en bedömning

av arbetet med EU:s inre marknad, som skall leda till fri rörlighet för varor,

tjänster, kapital och personer. Vidare beskrivs Sveriges mål på detta område.

Skrivelsen innehåller en fördjupad genomgång av det arbete som bedrivs inom

varuområdet och de instrument som finns för att bevaka och förhindra

uppkomsten av tekniska handelshinder.

Motionerna

Den motion som väckts med anledning av skrivelse 1996/97:83 och som behandlas

här är

1996/97:N15 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

sanktionsmöjligheter mot medlemsländer som brister i genomförandet av

överenskomna direktiv,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

systematisk genomgång av EU:s regelverk i syfte att förenkla dessa,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

handeln med gas och el.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

1996/97:K913 av Margit Gennser (m) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

utredning om hur nya EU-regler påverkat företagens kostnader och

myndigheternas administrativa arbete.

1996/97:U502 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige

inom EU bör verka för en regelrevision.

1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandet (28) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för

små och medelstora företag.

1996/97:Jo729 av Eva Eriksson m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (12) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

förändrade bestämmelser inom energiområdet i EU.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (9) att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en integrerad europeisk energimarknad.

1996/97:N257 av Karin Falkmer m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den

inre marknaden,

5. beslutar att Sverige i EU verkar för att ge kommissionen

sanktionsmöjligheter i enlighet med vad som anförts i motionen,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten

av ett inre marknadsperspektiv som grund för förslag och beslut.

Utskottet

Inledning

I skrivelsen behandlas en rad frågor som ligger utanför utskottets

beredningsområde. Motionsyrkanden med anledning av skrivelsen som berör andra

utskotts ämnesområden har överlämnats till respektive utskott för behandling.

Utskottet koncentrerar sig i det följande på frågor i skrivelsen som tagits

upp i de motioner som näringsutskottet har att handlägga.

Inre marknaden och regelverket

Skrivelsen

År 1985 lade EG-kommissionen fram en vitbok (KOM/85/310) med förslag till

åtgärder och en tidsplan i syfte att förverkliga en inre marknad med fri

rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital. Målet var inte bara att

uppnå fri rörlighet mellan länderna utan också att helt avskaffa

gränskontrollerna inom EG. För att stödja vitboksarbetet infördes år 1987

Enhetsakten med en rad ändringar i Romfördraget. Den inre marknaden

definierades som ett område utan interna gränser, där fri rörlighet för varor,

personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i

fördraget. Enhetsakten innebar också att beslutsformerna i rådet ändrades från

enhällighet till kvalificerad majoritet på en rad lagstiftningsområden i syfte

att underlätta genomförandet av den inre marknaden.

Målet var att vitboksarbetet skulle vara avslutat den 1 januari 1993. År

1992 beslutades om en uppföljning av vitboksarbetet. Kommissionen presenterade

en rapport hösten 1996 om den inre marknadens följder och effektivitet

(KOM/96/520). Vitboken från år 1985 omfattar totalt 218 direktiv som skall

genomföras och anmälas. Den 1 januari 1993 hade drygt tre fjärdedelar av de

gemensamt beslutade åtgärderna trätt i kraft. I dagsläget har 64 % av dessa

beslutade åtgärder genomförts i samtliga medlemsstater. Sverige har genomfört

213 anmälda direktiv, vilket gör att Sverige ligger på en tredje plats bland

medlemsstaterna vad gäller genomförda direktiv. I en motsvar-ande sam-

manställning beträffande samtliga direktiv för den inre marknaden - 1 421

stycken - har Sverige genomfört 1 213 stycken, vilket innebär en niondeplats

bland medlemsländerna. Dock har Sverige, enligt vad som uppges i skrivelsen,

anmält ytterligare 100 direktiv som genomförda.

Rapporten från kommissionen behandlades på Europeiska rådet i Dublin i

december 1996. Kommissionen fick då i uppdrag att inför nästkommande eu-

ropeiska råd i Amsterdam i juni 1997 presentera en handlingsplan för den inre

marknadens fortsatta utveckling fram till den 1 januari 1999.

I kommissionens rapport framförs tydliga politiska rekommendationer för

fortsatta insatser såväl på gemenskapsnivån som på den nationella nivån. På

gemenskapsnivån återstår uppgifter från 1985 års inremarknadsprogram inom ett

fåtal nyckelområden: fri rörlighet för personer, framför allt vad gäller

gränskontroller; skatteområdet, framför allt vad gäller mervärdesskatt,

dubbelbeskattning och beskattning av inkomster från investeringar; europeisk

bolagsrätt som kan underlätta för företag att etablera sig i mer än en

medlemsstat; anpassning av befintlig gemenskapslagstiftning inom t.ex.

områdena byggprodukter och finansiella tjänster. På den nationella nivån

måste, sägs det, medlemsstaterna dels förbättra takten i genomförandet av

gemenskapslagstiftning av betydelse för den inre marknaden, dels vidta

kraftfulla åtgärder för att minska nationell reglering som hämmar företagens

möjligheter att komma ut på den inre marknaden och som snedvrider

konkurrensen.

Kommissionen anför vidare att för vissa särskilt viktiga framtidsområden

behöver de rättsliga ramarna ses över, t.ex. regelverket för bioteknik och för

tjänster baserade på informationsteknik. I denna synpunkt innefattas även

särskilda initiativ för tjänsteområdet samt för införandet av en inre marknad

för energi. Utöver utvecklingen av de rättsliga ramarna menar kommissionen att

instrument inom vissa angränsande politikområden behöver utvecklas för att den

inre marknaden skall kunna utnyttjas till fullo. I skrivelsen nämns bl.a.

konkurrenspolitik, företagspolitik med särskild inriktning på förbättringar

för små och medelstora företag, forsknings- och innovationspolitik samt

konsumentpolitik.

I rapporten föreslås också ett program för en tydligare och effektivare

rättstillämpning av gemenskapslagarna. Ett sådant program bör, menar kom-

missionen, omfatta effektivare bestämmelser för genomförandet av beslutad

lagstiftning, en förstärkt övervakning på marknaden, en ökad öppenhet hos

medlemsstaterna för diskussioner om rätts tillämpning och informationsutbyte

om förfaranden och problem, förbättrad kontroll av nationella åtgärder för

rättstillämpning och införande av bättre rättstillämpande instrument för den

inre marknaden. För att minska antalet regler och förenkla dem bör också en

strategi för regelförenkling utarbetas på gemenskapsnivå. På nationell nivå

bör övervägas bl.a. ett införande av register över nationella åtgärder som

leder till uppdelning av marknaden, en minskning av administrativa bördor -

särskilt för att göra det lättare att starta företag - samt ett utbyte av

information om erfarenheter vid granskning av egna regler.

Under våren 1996 lanserade kommissionen ett projekt för förenklad

lagstiftning på den inre marknaden, förkortat SLIM (Simpler Legislation for

the Internal Market). Syftet är att utforma en strategi för regelförenkling

inom vissa sektorer. I början av år 1996 antog kommissionen allmänna

riktlinjer för den framtida utformningen av lagstiftningen. I juli 1996

beslutade inremarknadsrådet att utfärda en rådsresolution med anledning av de

av kommissionen framlagda riktlinjerna. I SLIM-projektet har ett antal

experter från medlemsstaternas förvaltningar och näringsliv sammanförts i små

arbetsgrupper under ledning av kommissionen. I en första fas har fyra sektorer

valts ut: Intrastat (systemet för insamling av handelsstatistik),

byggproduktdirektivet, ömsesidigt erkännande av examensbevis och direktivet om

prydnadsväxter. Arbetet skall utmynna i rekommendationer för utformning av

regler som kommissionen senare skall ta ställning till.

Under hösten 1996 beslutade inremarknadsrådet att SLIM-projektet skall gå

vidare i en andra fas under våren 1997. I skrivelsen sägs att regeringen

stöder det arbete som pågår inom EU med att förenkla och förbättra regelverket

inom den gemensamma marknaden. Regeringen anser SLIM-projektet vara högt

prioriterat och ställer sig positiv till att projektet fortsätter med nya

sektorer.

Enligt uppgift från Regeringskansliet finns planer på att utsträcka

regelförenklingsarbetet till översyn av mervärdesskattesystemet, finansiella

tjänster inom banksektorn och bestämmelser som har anknytning till

tullnomenklaturen i tredje land.

Kommissionen har starkt, och vid upprepade tillfällen, understrukit att

arbetet med regelreformering måste bedrivas effektivt också på den nationella

nivån. Regeringen delar denna uppfattning, framhålls det i skrivelsen. För

svenskt vidkommande har regeringen anmodat myndigheterna att göra

konsekvensanalyser av sina egna regler. I Regeringskansliet har ett arbete på-

börjats med en systematisk genomgång av regler som berör företagen. Detta

arbete med regelreformering har nyligen förstärkts med en bred satsning för

att i aktiva former hjälpa småföretagen genom att bl.a. identifiera och

avskaffa onödiga hinder för etablering och tillväxt av småföretag.

Undersökningar visar på att medlemsländerna skiljer sig åt kvalitativt och

kvantitativt när det gäller genomförande och tillämpning av gemenskapslag-

stiftningen, konstateras det i skrivelsen. Den bakomliggande orsaken till att

medlemsstaterna hanterar lagstiftningsfrågorna olika är kulturella skillnader

och skillnader i rättstraditioner, anför regeringen. För att få den inre

marknaden att fungera på ett bra sätt har rådet i tre resolutioner uppmanat

medlemsstaterna och kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att

förverkliga den inre marknaden. De tre resolutioner till vilka hänvisas i

skrivelsen är den i oktober 1994 avgivna resolutionen om att ge fritt spelrum

för dynamiken och den innovativa potentialen i små och medelstora företag i en

konkurrensinriktad ekonomi (94/C 294/04), den i juni 1994 beslutade

resolutionen om utveckling av det administrativa samarbetet i samband med

genomförandet och tillämpningen av gemenskapsrätten inom den inre marknaden

(94/C 179/01) samt den i juli 1996 avlämnade resolutionen om samarbete mellan

förvaltningar för att genomföra den lagstiftning som rör den inre marknaden

(96/C 224/03).

Regeringens sammanfattande bedömning i denna del är att förvaltningsområdet

håller på att knytas samman för att stödja samarbetet för ett gränslöst

Europa. Detta är en förutsättning för att skapa förtroende för en effektiv

marknadskontroll och ett ömsesidigt erkännande. En utredning pågår för

närvarande om utformningen av ett svenskt s.k. kontaktpunktssystem som skall

bidra till att svara upp mot de tre resolutionerna.

Motionerna

I motion 1996/97:U502 (m) påpekas att det ännu återstår mycket arbete innan

den inre marknaden är fullbordad. Konkurrenshinder, monopol och subventioner

snedvrider fortfarande konkurrensen och hämmar utvecklingen, sägs det.

Medlemsländerna borde uppmanas att systematiskt gå igenom sina nationella

regelverk för att undanröja hinder för konkurrens. Motionärerna menar också

att EG:s eget regelverk måste underkastas en motsvarande analys. I motionen

begärs att ett nytt gemenskapsorgan, en regelrevision, skall inrättas med

uppgift att systematiskt granska både gemensamma och nationella regler;

resultatet av granskningarna skall offentliggöras, och rådet skall därefter

rekommendera hur bristerna skall åtgärdas.

Sverige bör med kraft påverka övriga medlemsländer så att de i dag

ofullbordade delarna av den inre marknaden - liberaliseringen av transport-

sektorn, telekommunikationerna och energimarknaden - realiseras, anförs det i

motion 1996/97:N15 (m). Sverige borde ta initiativ till en förstärkning av

kommissionens möjligheter att agera mot medlemsländer som brister i

genomförandet av EG-direktiv. Motionärerna efterlyser en sanktionsmöjlighet

mot medlemsländer som brister i genomförandet av överenskomna direktiv. I

motionen hänvisas också till kommissionens program för regelreformering - det

s.k. SLIM-projektet. Motionärerna anser att de övergripande idéerna bakom SLIM

är goda men att genomförandet fortfarande är dåligt. Arbetet med

regelreformering är väsentligt, menar motionärerna och ser det som angeläget

att Sverige understödjer krav på en systematisk genomgång av EG:s regelverk i

syfte att åstadkomma förenklingar.

Liknande påpekanden framförs i motion 1996/97:N257 (m), där det understryks

att svenskt näringsliv är direkt beroende av att den inre marknaden fungerar

väl. Det är för svenska företag angeläget att bristande nationellt genom-

förande och tillämpning av den inre marknadens regler om fri rörlighet snabbt

kan åtgärdas genom ingripande av kommissionen. Även i denna motion framförs

uppfattningen att kommissionen måste ha sanktionsmöjligheter med vars hjälp

ingripande kan ske mot medlemsländer som brister i genomförandet av direktiv

för den inre marknaden. Annars finns det, sägs det, en uppenbar fara för att

nationella regelsystem och nya förslag kommer att skapa hinder för en positiv

och dynamisk utveckling av den inre marknaden. Inom Regeringskansliet måste

det, enligt motionärerna, finnas en stark inremarknadsenhet med uppgift att

bevaka att svenska förslag och beslut inte strider mot grundtankarna bakom den

inre marknaden och dess funktion.

I motion 1996/97:K913 (m) görs en jämförelse mellan olika EU-länder

beträffande takten i och benägenheten att införliva EG-direktiv i den

nationella lagstiftningen. Motionärens slutsats är att det innebär en

försämrad konkurrensförmåga för den grupp av länder - till vilka Sverige hör -

som snabbt anpassar sig till EG-direktiven. I motionen hävdas att EG-reglerna

många gånger uppfattas som svåra att förstå och ofta leder till ett betydande

pappersarbete i samband med tillämpningen. Konsekvensen blir att reglerna kan

verka kostnadsdrivande och att tillämpningen skiljer sig åt mellan olika delar

av vårt land. Effekterna av olika EG-regler är sannolikt ännu inte fullt

kända, sägs det. I motionen begärs därför att en utredning skall tillsättas

med uppgift att studera hur nya EG-regler påverkat företagens kostnader och

myndigheternas administrativa arbete.

Vissa kompletterande uppgifter

I regeringens skrivelse 1996/97:80 (s. 59) med berättelse om verksamheten i EU

under år 1996 redogörs kortfattat för det formella överträdelseförfarande som

inträder i det fall när kommissionen gör bedömningen att ett enskilt

medlemsland inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt fördraget eller andra

rättsakter. Enligt artikel 169 i Romfördraget skall kommissionen i sådana fall

avge ett motiverat yttrande efter att ha givit den berörda staten tillfälle

att komma in med synpunkter i ärendet. Om den berörda staten inte inom en av

kommissionen angiven tidsrymd rättar sig efter synpunkterna i det motiverade

yttrandet, får kommissionen föra ärendet vidare inför EG-domstolen. Även en

medlemsstat får enligt artikel 170 i fördraget föra talan mot en annan

medlemsstat beträffande bristande förmåga att uppfylla skyldigheter enligt

fördraget. I sådana fall skall den klagande staten vända sig till kommissionen

i ärendet, och kommissionen skall efter inhämtande av skriftlig och muntlig

information från de berörda staterna upprätta ett motiverat yttrande. Om

kommissionen i ett sådant yttrande anser att en stat brutit mot sina

fördragsenliga skyldigheter och om domstolen - i det fall som den aktuella

staten inte rättat sig efter kommissionens yttrande - följer kommissionens

linje i frågan, måste staten i fråga vidta nödvändiga åtgärder för att

åstadkomma efterrättelse till domen. I fördraget om upprättande av Europeiska

unionen - Maastrichtfördraget - förstärktes de formella möjligheterna att

följa upp domar där ett land blivit fällt för fördragsbrott enligt artiklarna

169 och 170. I artikel 171 punkt 2 i fördraget sägs att kommissionen får väcka

talan mot en medlemsstat som underlåter att följa EG-domstolens dom, även här

i form av ett motiverat yttrande. Vid ett sådant tillfälle skall kommissionen

i sitt yttrande till EG-domstolen också ange nivån på ett vite som den anser

lämpligt att påföra den aktuella medlemsstaten. Kommissionen har nyligen

beslutat om vilka principer den anser skall tillämpas vid fastställande av

vitesbeloppets storlek.

Utskottet har tidigare under våren 1997 i ett näringspolitiskt betänkande

(bet. 1996/97:NU10) lämnat en redogörelse för det avreglerings- och

regelförenklingsarbete som för närvarande pågår inom Regeringskansliet. Vid

årsskiftet 1994/95 infördes i Regeringskansliet en särskild ordning för

systematisk genomgång av företagsregler. I detta arbete svarar Närings- och

handelsdepartementet för en samordningsfunktion. Förteckningar över

företagsregler på olika nivåer - lagar, förordningar, myndighetsföreskrifter

och allmänna råd - har upprättats departementsvis. Ett väsentligt inslag i

systemet är effektivare konsekvensanalyser och utvärdering av regler.

Programmet är särskilt inriktat på de små och medelstora företagens situation.

Av nämnda betänkande framgår också att regeringen har tillsatt en delegation

- Småföretagsdelegationen (N 1996:4) - med uppgift att identifiera problem och

föreslå åtgärder för att undanröja onödiga hinder för etablering och tillväxt

i småföretag. Enligt direktiven (dir. 1996:70) bör delegationens arbete

baseras på en bred och åtgärdsinriktad dialog med näringslivets

organisationer, fackliga organisationer, statliga myndigheter och kommuner. I

direktiven sägs att arbetet skall inledas med en kartläggning av förekommande

typer av mer betydande problem för småföretagen. Delegationen skall också

följa EG:s projekt med liknande syften samt övrigt internationellt arbete av

denna karaktär.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom den övergripande prioriteringen från svensk sida

att aktivt verka för att säkerställa den inre marknadens effektivitet. I

likhet med vad regeringen anför i skrivelsen anser utskottet att Sverige bör

ge ett starkt stöd åt det fortsatta arbetet med att avveckla återstående

hinder för en väl fungerande inre marknad. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det i hög grad ligger i vårt lands intresse att stödja

kommissionens ansträngningar att effektivisera och fullborda den inre

marknaden och att verka för att den handlingsplan som nu förbereds blir

operativ och ger resultat. Tyvärr kan det konstateras att ännu mycket arbete

återstår innan den inre marknaden är fullbordad. Det finns betydande brister i

medlemsländernas genomförande på nationell nivå av gemensamt beslutad

lagstiftning. De ofullbordade delarna av den inre marknaden - liberaliseringen

av transportsektorn, telekommunikationerna och energimarknaden - bör

förverkligas. Mot denna bakgrund anser utskottet att samtliga medlemsländer

systematiskt bör gå igenom sina nationella regelverk för att undanröja hinder

för konkurrens. Ett sådant arbete bör också omfatta en granskning av EU:s

gemensamma regler i syfte att åstadkomma förenklingar. Arbetet med detta

pågår, och det är betydelsefullt att det bedrivs aktivt.

Utskottet finner det lovvärt med det arbete som har påbörjats inom ramen för

det s.k. SLIM-projektet. Det är också utmärkt att nya sektorer nu planeras att

omfattas av detta regelförenklingsprogram. Vad gäller yrkandena i motionerna

1996/97:N15 (m) och 1996/97:N257 (m) om införande av sanktionsmöjlighet för

kommissionen mot medlemsländer som brister i genomförandet av

inremarknadsdirektiv anser utskottet - med hänvisning till den nyss lämnade

redogörelsen för de möjligheter som fördraget medger - att tillämpningen av

nuvarande sanktionsmöjligheter bör avvaktas ännu en tid innan ställning kan

tas till om ytterligare åtgärder skall vidtas för att vidga kommissionens

handlingsutrymme i denna del. Utskottet vill emellertid betona vikten av att

prövotiden i kommissionen och i EG-domstolen i samband med klagoärenden

begränsas; en lång tidsutdräkt är till starkt förfång för framför allt de små

och medelstora företagen som inte har konkurrenskraft och resurser att invänta

de legala villkor som tillåter fullt inträde på den inre marknaden. Utskottet

har vidare noterat att den nya artikeln i fördraget som medger

vitesföreläggande mot enskilda medlemsstater nyligen har tillämpats mot

Tyskland och Italien.

Att inrätta ett nytt gemenskapsorgan i form av en regelrevision - vilket

begärs i motion 1996/97:U502 (m) - riskerar enligt utskottets mening att leda

till ytterligare byråkratisering av Europasamarbetet och till en

organisatorisk överlappning både i förhållande till kommissionens eget arbete

och till Revisionsrättens ansvarsområde. I stället bör det nuvarande arbetet

med fördjupade ansträngningar att förenkla regelverket inom ramen för EU:s

nuvarande organisation energiskt fullföljas.

Beträffande förslaget i motion 1996/97:K913 (m) om att tillsätta en

utredning med uppdrag att granska hur nya EG-regler påverkat företagens

kostnader och myndigheternas administrativa arbete vill utskottet anföra

följande. Som framgått av den tidigare redogörelsen pågår ett omfattande

nationellt arbete med regelreformering som inbegriper också deltagande från

företrädare för näringslivet, framför allt från de små och medelstora

företagen. Av särskilt intresse i detta sammanhang torde

Småföretagsdelegationens arbete vara. Enligt direktiven skall delegationen

följa EG:s projekt för regelförenkling samt övrigt internationellt arbete av

denna karaktär. Även det arbete som fullgörs inom ramen för SLIM-projektet

kommer att på sikt medverka till att de olägenheter med krångliga regler som

motionären finner oroande kommer att kunna minskas. Utfallet av detta pågående

arbete bör därför enligt utskottets mening avvaktas innan en utvärdering i

form av en utredning, eller verkställd i andra former, kan anses vara

påkallad.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att nu aktuella yrkanden i

motionerna 1996/97:N15 (m), 1996/97:N257 (m), 1996/97:U502 (m) och

1996/97:K913 (m) inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Utskottet avstyrker därmed nämnda motioner i här berörda delar.

Inre marknaden och energiområdet

Skrivelsen

Marknaderna för elenergi kännetecknas av omfattande regleringar och betydande

inslag av regionala och nationella monopol med stora pris- och

kostnadsskillnader, sägs det i skrivelsen. En etablering av en inre marknad

med fritt utbyte av el och gas över nationsgränserna och en fri

etableringsrätt för energiföretag kan ge betydande ekonomiska vinster. En inre

marknad för energi kan bidra till ökad konkurrenskraft, speciellt för

energikrävande företag, skapa en förbättrad försörjningstrygghet för

medlemsländerna samtidigt som möjligheterna att förbättra miljön vidgas,

framhålls det.

I december 1996 antog rådet ett direktiv (96/22/EG) om gemensamma regler för

den inre marknaden för el. Innebörden är att cirka en tredjedel av

energiförbrukningen inom EU kommer att vara utsatt för konkurrens år 2003. Di-

rektivet innehåller gemensamma regler om handel och investeringar inom

elsektorn. Enligt direktivet skall alla större kunder efter en övergångsperiod

ha rätt att välja leverantör. Syftet är att skapa en gemensam marknad, med fri

handel och rätt för företag att etablera sig i alla medlemsländer.

Efter det att direktivet om gemensamma regler för en inre marknad för el

antogs har arbetet återupptagits med ett motsvarande direktiv avseende

naturgas. Förhållandena skiljer sig dock i viktiga avseenden mellan el- och

gasmarknaderna. Viktiga skillnader är bl.a. att flera av medlemsländerna

saknar egna gastillgångar och att EU:s gasförsörjning till stor del baseras på

källor i länder utanför EU. Naturgas svarar i dag för en blygsam del (mindre

än 2 %) av den svenska energitillförseln och förekommer endast i södra och

västra Sverige. Det är oklart, påpekas det, vilken roll som naturgasen kan

komma att spela i den framtida svenska energiförsörjningen. En mer omfattande

introduktion av gas kräver stora investeringar i gasledningar och

kringutrustning. På en utbyggd marknad kan ett ökat inslag av konkurrens ha

positiva effekter i form av pris- och kostnadspress. I ett skede då marknaden

är under uppbyggnad finns risk för att de nödvändiga investeringarna uteblir

om inte investerarna tillförsäkras en viss säkerhet i sin försäljning av gas.

I arbetet med ett gasdirektiv, sägs det i skrivelsen, verkar Sverige därför,

tillsammans med andra medlemsländer i liknande situation, för särskilda

undantags- eller övergångsregler för marknader som inte är ?mogna?.

I skrivelsen lämnas också en redogörelse beträffande transeuropeiska nätverk

(TEN) inom transport-, tele- och energisektorerna. På energiområdet fattades

under år 1996 beslut avseende stöd till studier av TEN för el och gas, och en

serie riktlinjer antogs även på detta område. I beslutet finns angivet projekt

av gemensamt intresse, som kan beviljas ekonomiskt stöd till förstudier.

Sverige är med i en studie om förstärkning av elförbindelserna mellan Sverige

och Norge och en studie av uppbyggnad och utveckling av förbindelser mellan

gasnät i Norge, Danmark, Sverige, Finland, Ryssland och Baltikum för att skapa

ett integrerat gasledningsnät, den s.k. nordiska gasaxeln.

I ett särskilt avsnitt i skrivelsen behandlas miljöpolitiken utifrån ett

inremarknadsperspektiv. Förhållandet mellan den inre marknaden och miljön

brukar ibland beskrivas som konfliktfyllt, erinras det om. Handeln skapar i

sig ett ökat tryck på miljön, inte minst på grund av de ökande transporterna.

En väl fungerande inre marknad kan å andra sidan, menar regeringen, innebära

en effektivare användning av naturtillgångar, vilket kan innebära miljövinster

inom t.ex. energisektorn i form av minskade koldioxidutsläpp. Av kommissionens

rapport om den inre marknadens effektivitet och följder framgår enligt

regeringen att det ännu är för tidigt att bedöma den inre marknadens effekt på

miljön. Kommissionen avser att under år 1997 initiera en politisk debatt om

förhållandet mellan miljön och den inre marknaden.

Motionerna

Sverige bör verka för en fortsatt avreglering av såväl elhandeln som

gashandeln i EU, sägs det i motion 1996/97:N15 (m). Samma tema återfinns i

motion 1996/97:Jo759 (fp). EU-medlemskapet innebär möjligheter för Sverige att

påverka den fortsatta integrationen och avregleringen av energimarknaderna i

vår del av världen, anförs det. Motionärernas uppfattning är att energi skall

omfattas av samma regelverk som andra varor och tjänster på den inre

marknaden.

EU:s energipolitik behöver reformeras, fastslås det i motion 1996/97: Jo729

(fp). Nationella subventioner till icke förnybara energislag får inte

tillåtas, och en rättslig grund för avreglering av energimarknaderna bör föras

in i fördraget, menar motionärerna. Möjligheterna för enskilda medlemsländer

att subventionera och ge skattelättnader till konventionell elproduktion bör

tas bort i samband med reformeringen av energifördragen. Genom en ökad

konkurrens på elmarknaden, sägs det, kan konsumenterna genom sina val

stimulera fram miljövänligare elproduktion. Slutsatsen i motionen är att en

sådan marknadslösning på sikt innebär att de faktiska miljökostnaderna måste

slå igenom på energipriset så att de mer miljövänliga alternativen klarar sig

på egen hand.

Vissa kompletterande uppgifter

Direktivet om gemensamma regler för den inre marknaden för el antogs i

december 1996. Direktivet trädde i kraft den 19 februari 1997. Medlemsländerna

har två år på sig från denna tidpunkt att införliva direktivet i nationell

rätt. För svensk del är direktivet i allt väsentligt införlivat genom

elmarknadsreformen. Direktivet innehåller, som nämnts, regler om handel och

investeringar inom elsektorn. Syftet är att elmarknaden gradvis skall öppnas

för konkurrens, samtidigt som allmänhetens tillgång till grundläggande service

garanteras. Medlemsländerna skall successivt öppna sina marknader för

konkurrens så att kunder med elkonsumtion motsvarande totalt cirka en tredje-

del av varje medlemslands samlade elförbrukning får rätt att välja leverantör

senast sex år efter direktivets ikraftträdande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar - i likhet med regeringen - att betydande ekonomiska

vinster är förknippade med en inre marknad som tillåter ett fritt utbyte av el

och gas över nationsgränserna. I en sådan inre marknad bör också innefattas en

fri etableringsrätt för energiföretag. En inre marknad för energi kan bidra

till ökad konkurrenskraft, speciellt för energikrävande företag, och skapa en

förbättrad försörjningstrygghet för medlemsländerna samtidigt som möjlig-

heterna att förbättra miljön vidgas. I arbetet med det nyligen antagna

direktivet om regler för en inre marknad för el har Sverige varit pådrivande

för att åstadkomma en snabb och betydande öppning av de europeiska

elmarknaderna. Syftet med direktivet är att skapa en gemensam marknad med fri

handel och rätt för företag att etablera sig i alla medlemsländerna. Sverige

har varit ett föregångsland när det gäller att avreglera elmarknaden.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka vikten av att de gemensamma

reglerna utformas på ett sätt som leder till ömsesidighet, dvs. likvärdiga

förutsättningar för handel och investeringar i alla medlemsländer.

Beträffande yrkandet i motion 1996/97:Jo729 (fp) om behovet av förändrade

bestämmelser inom energiområdet i EU vill utskottet hänvisa till sitt yttrande

(1995/96:NU4y) till utrikesutskottet i februari 1996, där det påpekades att

frågan om ett gemensamt energipolitiskt program för EU kommer att behandlas

under den pågående regeringskonferensen (IGC). I avvaktan på resultatet av

dessa förhandlingar finner utskottet ingen anledning att närmare gå in på den

frågeställning som aktualiseras i motionen.

Det sagda ligger enligt utskottets mening väsentligen i linje med de

aktuella yrkandena i motionerna 1996/97:N15 (m) och 1996/97:Jo759 (fp). De bör

dock inte föranleda något initiativ från riksdagens sida och de avstyrks

alltså jämte det berörda yrkandet i motion 1996/97:Jo729 (fp).

Inre marknaden och vissa företagsfrågor

Skrivelsen

Enligt ett meddelande från kommissionen i november 1996 har inom EU uppstått

18 miljoner nya arbetstillfällen inom tjänstesektorn under de senaste 15 åren.

Under samma tid har 13 miljoner arbetstillfällen försvunnit inom industri och

jordbruk. Tjänster svarar för 70 % av bruttonationalprodukten i EU.

Följaktligen, sägs det i meddelandet, är det inom denna sektor som potentialen

för tillväxt finns. En åtgärdsplan skall tas fram inom EU under år 1997 för

att bestämma hur tjänstesektorns möjligheter kan utnyttjas på bästa sätt.

Områdena sociala tjänster och informationssamhällets tjänster bedöms av

kommissionen ha särskild utvecklingspotential.

De problem som förekommer i dag har till stora delar med eftersläpningen i

genomförandet att göra, anför regeringen i skrivelsen. Nationella krav på

t.ex. etablering, bosättning, tillstånd och affärsställe är inga ovanligheter

och bidrar till att skapa handelshinder på tjänsteområdet. Mot bakgrund av att

tjänstesektorn växer och får effekter på sysselsättningen och ekonomin i

övrigt anser regeringen att det är mycket viktigt att de liberaliseringssteg

som vidtagits fortsätter och att genomförandet av lagstiftningen på tjänste-

om-rådet effektiviseras. Sverige vill verka för att avvägningen mellan

allmänhetens bästa och friheten att tillhandahålla tjänster görs tydligare och

sker på ett mer pragmatiskt sätt, heter det i skrivelsen. Även om många av

tjänsteföretagen är små och verkar uteslutande på sina hemmamarknader,

fortsätter regeringen, har nya teknologier bidragit till att alltfler söker

sig ut på den gemensamma marknaden. Det är regeringens uppfattning att en

effektiv reglering av tjänstemarknaden är avgörande för att säkra kvalitet och

fri konkurrens på de nya områden som dyker upp med anledning av den tekniska

utvecklingen.

Motionen

I motion 1996/97:U515 (kd) hänvisas till att Europaparlamentet under år 1995

framlade två stora betänkanden om arbetsmarknadspolitik. Målsättningen var att

verka för både marknadsekonomisk effektivitet och social rättvisa. Bland annat

ingick rekommendationer till Europas länder att främja tjänster inriktade på

hemmet och familjen, att stimulera forskning och utbildning och att göra

större satsningar på små och medelstora företag. Kristdemokraterna har i olika

sammanhang uppmanat regeringen att genomföra just sådana åtgärder, påpekas

det. I motionen begärs att riksdagen skall anmoda regeringen att följa

uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för små och medelstora

företag.

Vissa kompletterande uppgifter

I riksdagens beslut sommaren 1996 med anledning av regeringens s.k.

sysselsättningsproposition (prop. 1995/96:222, bet. FiU15) ingick ett treårigt

program för småföretagsutveckling på totalt en miljard kronor. I enlighet med

programmet har - som också berörts tidigare i detta betänkande - inrättats en

småföretagsdelegation med uppgift att arbeta med avreglering och regelrefor-

mering, analysera skillnader i småföretagens konkurrensförutsättningar samt

att se på hur förbättrad information och förenklade stödformer till företagen

kan åstadkommas. Vidare har ALMI Företagspartner AB beviljats 20 miljoner

kronor för kompetenshöjande insatser inom småföretagsområdet.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det väsentligt att tjänstesektorns tillväxt på den

inre marknaden underlättas. En dynamisk utveckling på detta område kan leda

till starka effekter på sysselsättningen och därmed innebära stora ekonomiska

vinster. I likhet med vad som sägs i skrivelsen anser utskottet det vara

mycket viktigt att de liberaliseringssteg som vidtagits fortsätter och att

genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras.

I motion 1996/97:U515 (kd) hänvisas, som nämnts, till att Europaparlamentet

under år 1995 riktat uppmaningar till Europas länder att främja tjänster

inriktade på hemmet och familjen, att stimulera forskning och utbildning och

att göra större satsningar på små och medelstora företag. Beträffande de två

sistnämnda åtgärderna vill utskottet erinra om bl.a. förslag som framlagts av

regeringen dels sommaren 1996 i en proposition om vissa åtgärder för att

halvera arbetslösheten till år 2000 (prop. 1995/96:222), dels i den nyligen

framlagda ekonomiska vårpropositionen (1996/97:150) där förslag lämnats om

betydande resurstillskott för utbildningssatsningar och lättnader för små och

medelstora företag i form av sänkta kostnader och förenklade regler. Vad

gäller tjänsteområdet vill utskottet vidare åter hänvisa till det tidigare

nämnda näringspolitiska betänkandet (bet. 1996/97:NU10), där det konstateras

att en utredning - den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen - i betänkandet

Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17) har föreslagit att

arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för egenföretagarna skall avskaffas i

tjänstebranscher som kan anses utgöra substitut till hemarbete. Utredningen är

för närvarande föremål för remissbehandling. I likhet med vad som sades i

nyssnämnda betänkande finner utskottet ingen anledning att på denna punkt

föregripa beredningsarbetet med ett ställningstagande.

Med det sagda avstyrker utskottet den aktuella motionen i berörd del.

Regeringens skrivelse

Utskottet föreslår att regeringens skrivelse läggs till handlingarna utan

vidare åtgärd från riksdagens sida.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inre marknaden och regelverket

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K913 yrkande 2, 1996/97: U502

yrkande 2, 1996/97:N15 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:N257 yrkandena 4, 5

och 9,

res. 1 (m, fp, kd)

2. beträffande inre marknaden och energiområdet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Jo729 yrkande 12, 1996/97: Jo759

yrkande 9 och 1996/97:N15 yrkande 4,

3. beträffande inre marknaden och vissa företagsfrågor

att riksdagen avslår motion 1996/97:U515 yrkande 28,

res. 2 (m, fp, kd)

4. beträffande regeringens skrivelse

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1996/97:83 till handlingarna.

Stockholm den 29 april 1997

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Karin Falkmer (m), Reynoldh

Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lindgren (s), Barbro Andersson

(s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s), Lennart Beijer (v), Dag Ericson

(s), Göran Hägglund (kd), Nils-Göran Holmqvist (s), Kerstin Warnerbring (c),

Eva Flyborg (fp), Torsten Gavelin (fp) och Marina Pettersson (s).

Reservationer

1. Inre marknaden och regelverket (mom. 1)

Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Göran Hägglund

(kd), Eva Flyborg (fp) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets ställningstagande i avsnittet om inre marknaden

och regelverket som börjar med ?Att inrätta? och slutar med ?berörda delar?

bort ha följande lydelse:

Sverige bör med större kraft än hittills agera mot kommissionen och de

enskilda medlemsländerna så att en systematisk genomgång av såväl EG:s eget

regelverk som de nationella regelverken kommer till stånd i syfte att

undanröja de formella hindren mot en väl fungerande konkurrens på den inre

marknaden. Ett sätt att stärka detta vore, anser utskottet, att i likhet med

vad som föreslås i motion 1996/97:U502 (m) inrätta ett nytt gemenskapsorgan,

en regelrevision, med uppgift att systematiskt granska både gemensamma och

nationella regler. Resultatet av granskningarna bör offentliggöras, och rådet

skall därefter ha i uppgift att rekommendera hur bristerna skall åtgärdas.

Utskottet menar - i linje med vad som anförs i motion 1996/97:N15 (m) - att

arbetet med regelreformering i Sverige fortsättningsvis måste bedrivas med en

annan intensitet och kraft än vad som är fallet i dag. Det är oroande att den

systematiska genomgång av existerande svenska lagar och regler i syfte att

åstadkomma förenklingar och avregleringar, som den nuvarande regeringen avbröt

år 1994, inte har ersatts av ett fungerande system med konsekvensanalyser av

regelsystemen. Sådana analyser måste, anser utskottet, vara en oundgänglig del

i det löpande regeringsarbetet och ha till uppgift att lätta upp de

administrativa bördor och andra typer av problem som tunga regleringssystem

lägger på företagen.

Enligt utskottets uppfattning bör Sverige i alla sammanhang ha ett

inremarknadsperspektiv som grund för sitt agerande. I Regeringskansliet krävs

det därför, vilket också påpekas i motion 1996/97:N257 (m), en stark enhet för

den inre marknaden som skall bevaka att svenska förslag inte strider mot

grundtankarna bakom den inre marknaden och dess funktion.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet nyssnämnda motioner i

berörda delar. Det sagda ligger också delvis i linje med vad som i denna del

sägs i motion 1996/97:K913 (m). Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inre marknaden och regelverket

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:U502 yrkande 2, 1996/97:N15

yrkande 2 och 1996/97:N257 yrkandena 4 och 9, med anledning av motion

1996/97:K913 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:N15 yrkande 1

och 1996/97:N257 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Inre marknaden och vissa företagsfrågor (mom. 3)

Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heister (m), Göran Hägglund

(kd), Eva Flyborg (fp) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att utskottets ställningstagande i avsnittet om inre marknaden och vissa

företagsfrågor bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med vad som sägs i motion 1996/97:U515 (kd) att

Sverige skall följa uppmaningen från Europaparlamentet att underlätta för små

och medelstora företag. Den uttalade målsättningen i detta arbete är att verka

för både marknadsekonomisk effektivitet och social rättvisa. En väsentlig del

i detta program är en satsning på tjänstesektorn, med särskild inriktning på

hemtjänster. Det sakliga innehållet i det nämnda betänkandet ingår också som

en del i de s.k. Essenpunkterna, dvs. den handlingsplan med olika åtgärder för

ökad sysselsättning som Europeiska rådet ställde sig bakom vid sitt möte i

Essen i december 1994. Det handlar om underlättande för små och medelstora

företag, satsning på forskning och utbildning, införande av flexibel

arbetstid, översyn av arbetsrättslig lagstiftning och frågor om skatt på

arbete.

Enligt utskottets uppfattning bedriver inte regeringen en politik som på

nationell nivå följer upp de rekommendationer som Sverige tillsammans med

övriga medlemsländer ställt sig bakom i rådsbeslut om åtgärder för att

stimulera sysselsättningen. För att öka antalet arbetstillfällen i Europa

krävs åtgärder som främjar en mer sysselsättningsintensiv tillväxt. Utskottet

anser att en politik för att främja marknaden för s.k. hushållstjänster nu

måste prioriteras på såväl svensk som europeisk nivå. Särskilda initiativ

måste tas för att öka tillväxten i denna marknad. Enligt utskottets mening

innehåller marknaden en mycket stor potential både för att stimulera ny

sysselsättning och för att skapa framväxt av nya exportföretag med inriktning

på service - inte minst inom det sociala området - där svenska erfarenheter

från den offentliga sektorn kan ge stora konkurrensfördelar på den inre

marknaden.

Med det sagda tillstyrker utskottet motion 1996/97:U515 (kd) i här berörd

del.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande inre marknaden och vissa företagsfrågor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U515 yrkande 28 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Inre marknaden och vissa företagsfrågor (mom. 3)

Kerstin Warnerbring (c) anför:

Jag vill framhålla betydelsen av att tjänstesektorns tillväxt på den inre

marknaden underlättas och att de liberaliseringssteg som vidtagits fortsätter

samt att genomförandet av lagstiftningen på tjänsteområdet effektiviseras.

Sverige är en del av den inre marknaden, och min uppfattning är att kraftfulla

insatser nu måste vidtas för att främja tjänstesektorns utveckling.

Som utskottet påpekar har nyligen den s.k. Tjänstebeskattningsutredningen

presenterat betänkandet Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17), i

vilket bl.a. föreslås att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna för

egenföretagarna skall avskaffas i tjänstebranscher som kan anses utgöra

substitut till hemarbete. Utredningen är för närvarande föremål för

remissbehandling. Jag vill understryka vikten av att regeringen efter avslutad

beredning skyndsamt tar ställning till utredningens slutsatser och för

riksdagen framlägger nödvändiga förslag i syfte att ge en kraftfull stimulans

till utvecklingen av den svenska tjänstesektorn.

Innehållsförteckning

Ärendet...............................................1

Sammanfattning........................................1

Skrivelsen............................................2

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................3

Inledning...........................................3

Inre marknaden och regelverket......................3

Skrivelsen........................................3

Motionerna........................................6

Vissa kompletterande uppgifter....................7

Utskottets ställningstagande......................8

Inre marknaden och energiområdet....................9

Skrivelsen........................................9

Motionerna.......................................10

Vissa kompletterande uppgifter...................11

Utskottets ställningstagande.....................11

Inre marknaden och vissa företagsfrågor............12

Skrivelsen.......................................12

Motionen.........................................12

Vissa kompletterande uppgifter...................13

Utskottets ställningstagande.....................13

Regeringens skrivelse..............................13

Hemställan.........................................14

Reservationer........................................14

1. Inre marknaden och regelverket (m, fp, kd)......14

2. Inre marknaden och vissa företagsfrågor (m, fp, kd)15

Särskilt yttrande....................................16

Inre marknaden och vissa företagsfrågor (c)........16