Bet. 1996/97:NU2

Näringsutskottets betänkande

1996/97:NU02

Anslag inom utgiftsområde 21 Energi

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

NU2

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1996/97:1

(budgetpropositionen) såvitt gäller

utgiftsom-råde 21 Energi,

dels - helt eller delvis - sju motioner

från allmänna motionstiden,

dels - delvis - en motion som väckts

med anledning av proposition 1996/97:5

om forskning och samhälle.

Sammanfattning

Riksdagens beslut i november 1996 om

utgiftsramar för de olika utgifts-

områdena innebar att ramen för

utgiftsområde 21 Energi bestämdes till

ca 474 miljoner kronor. Endast

Miljöpartiet yrkade på en ram för

utgiftsområdet som avvek från

regeringens förslag. Övriga partier

godtog regeringens beräkning i denna del

av budgetförslaget. För närvarande pågår

över-läggningar om energipolitiken och

en proposition är aviserad. Enligt vad

som sades i den ekonomiska

vårpropositionen 1996 (prop.

1995/96:150) kan den aktuella

utgiftsramen komma att påverkas av

beslut med anledning av den aviserade

propositionen. Det förutsattes att

åtgärder som föreslås i nämnda

proposition skall vara statsfinansiellt

neutrala.

Utskottet tillstyrker nu regeringens

förslag till anslag för utgiftsområdet

för budgetåret 1997. Motioner med krav

på ytterligare resurser till Energi-

teknikfonden och energiforskningen

avstyrks med hänvisning till att den

budgetram i vilken de aktuella

anslagsyrkandena ingår inte har

korrigerats och därmed är avvisad av

riksdagen. Det är inte meningsfullt,

menar utskottet, att nu innan regeringen

lagt fram ett heltäckande

energipolitiskt förslag diskutera

resursförstärkningar inom området. I ett

särskilt yttrande framför företrädaren

för Miljöpartiet, som avstått från att

delta i beslutet om anslag, farhågor för

att arbetet med teknikutveckling av och

forskning om förnybara energikällor

kommer att avbrytas i det fall som

betydande tidsutdräkt skulle uppstå vad

gäller framläggandet av den

energipolitiska propositionen.

I en motion kritiseras regeringens

föreslagna besparing vad gäller bidraget

till den s.k. R2-reaktorn vid Studsvik

AB. Utskottet avstyrker motionen, men

framhåller vikten av att verksamheten

kan fortgå med i huvudsak oförändrade

resurser och att en överenskommelse med

berörda intressenter om en alternativ

finansieringslösning kan uppnås. I en

reservation (m) sägs att om den av

regeringen aktualiserade besparingen

fullföljs hotas hela verksamheten vid

Studsvik AB; i stället bör den aktuella

besparingen fördelas proportionellt över

hela energiforskningsanslaget. En

motsatt ståndpunkt intas i en

reservation från företrädaren för

Miljöpartiet. Hon anför att starka skäl

talar för att forskningsreaktorn skall

stängas och att inga statliga bidrag nu

skall utgå till denna verksamhet. På så

sätt frigörs, sägs det, resurser som kan

användas för utveckling av och forskning

om alternativa energikällor.

Utskottet avstyrker vidare motioner om

den planerade likströmsförbindelsen

mellan Sverige och Polen - den s.k.

Polen-länken. Motionärerna anser bl.a.

att byggandet av kabeln kommer att få

omfattande miljökonsekvenser för det

aktuella kustavsnittet i Blekinge.

Utskottet konstaterar att ett omfattande

beredningsarbete pågår och att en

miljökonsekvensbeskrivning kommer att

genomföras. I en reservation (mp)

framhålls risken med ökade svavelutsläpp

som en följd av att elproduktionen i

Polen domineras av kolkondenskraft.

Propositionen

I proposition 1996/97:1 föreslås under

utgiftsområde 21 Energi att riksdagen

1. godkänner den föreslagna

investerings- och finansieringsplanen

för Affärsverket svenska kraftnät som en

ram för perioden 1997-1999 (avsnitt

6.2),

2. godkänner att Affärsverket svenska

kraftnät som en ram för rörlig kredit

under år 1997 får ta upp riksgäldslån om

högst 100 000 000 kr som får användas i

enlighet med vad regeringen anfört

(avsnitt 6.2),

3. bemyndigar regeringen att under år

1997 besluta i frågor som rör förvärv av

aktier eller bildande av bolag inom

Affärsverket svenska kraftnäts

verksamhetsområde inom en ram av 135 000

000 kr (avsnitt 6.2),

4. bemyndigar regeringen att ge

Affärsverket svenska kraftnät rätt att

under år 1997 besluta om förvärv och

avyttring av aktier och bildande av

bolag inom en ram av högst 10 000 000 kr

(avsnitt 6.2),

5. medger att eventuella reservationer

från tolfte huvudtitelns anslag 1995/96

E 9 Energiforskning och E 10

Bioenergiforskning överförs som

anslagssparande till ramanslaget B 1

Energiforskning och får användas enligt

vad regeringen tidigare anfört (anslaget

B 1),

6. bemyndigar regeringen att under år

1997 låta staten ta på sig ekonomiska

förpliktelser i samband med stöd till

forskning och utveckling inom

energiområdet som inräknat redan fattade

beslut innebär åtaganden om 95 000 000

kr för år 1998, 65 000 000 kr för år

1999, 40 000 000 kr för år 2000, 25 000

000 kr för år 2001 samt 10 000 000 kr

för år 2002 (anslaget B 1),

7. för budgetåret 1997 anvisar anslag

under utgiftsområde 21 Energi enligt

uppställning i bilaga.

Motionerna

De motioner från allmänna motionstiden

som behandlas här är följande:

1996/97:N265 av Karin Falkmer m.fl. (m)

såvitt gäller yrkandet (8) att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det statliga

anslaget till verksamheten vid R2-

reaktorn vid Studsvik AB.

1996/97:N415 av Karin Olsson (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om likströmskabelförbindelse

mellan Sverige och Polen.

1996/97:N421 av Eva Goës och Per Lager

(båda mp) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att stödja

forskning kring produktion och

distribution av vätgas.

1996/97:N422 av Eva Goës m.fl. (mp)

såvitt gäller yrkandet (2) att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om det angelägna

i forskningsstöd för solenergi och

solel.

1996/97:N424 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) såvitt gäller yrkandet (2) att

riksdagen beslutar att för budgetåret

1997 anvisa anslagen under utgiftsområde

21 Energi enligt Miljöpartiets förslag i

den i motionen redovisade tabellen.

1996/97:N426 av Eva Goës m.fl. (mp)

såvitt gäller yrkandet (13) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av ökad vindkraftsforskning.

1996/97:N427 av Eva Goës m.fl. (mp)

såvitt gäller yrkandena att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om elkabel

till Polen,

3. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om

riksintressen och Esbokonventionen,

4. som sin mening ger regeringen till

känna vad i motionen anförts om att

stoppa bygget av elkabeln av miljö-,

ekonomi- och demokratiskäl.

Den motion som väckts med anledning av

proposition 1996/97:5 och som behandlas

här är

1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)

såvitt gäller yrkandet (11) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

forskning om biobränslen.

Utskottet

Bakgrund

Riktlinjer för energipolitiken

De nu gällande riktlinjerna för

energipolitiken antogs av riksdagen

våren 1991 (prop. 1990/91:88, bet.

NU40). Riktlinjerna var grundade på en

överenskommelse - den s.k.

energiöverenskommelsen - mellan

företrädare för Socialdemokraterna,

Folkpartiet liberalerna och

Centerpartiet. Enligt överenskommelsen

är målet för energipolitiken att på kort

och lång sikt trygga tillgången på

energi på villkor som är

konkurrenskraftiga med dem som råder i

omvärlden. Energipolitiken skall utgå

från vad natur och miljö kan bära.

Landets elförsörjning skall tryggas

genom ett energisystem som i största

möjliga utsträckning grundas på

varaktiga, helst inhemska och förnybara,

energikällor samt genom en effektiv

energihushållning.

I energiöverenskommelsen ingick olika

typer av stöd till omställningen och

utvecklingen av energisystemet.

Stödprogrammen omfattar dels insatser

för ny energiteknik (investeringsbidrag

till kraftvärmeproduktion med biobräns-

len samt till vindkraftverk och

solvärmeanläggningar), dels stöd till

energieffektiv teknik. Senare infördes

ett särskilt stöd till främjande av

biobränslebaserad elproduktionsteknik.

Dessutom kan tillfogas det statliga

energiforskningsprogrammet som har

bedrivits sedan år 1975. I detta program

ingår också bioenergiforskning. Det

förutsattes i 1991 års energi-politiska

överenskommelse att regeringen årligen

för riksdagen redovisar de resultat som

har uppnåtts genom de energipolitiska

programmen.

Under våren 1994 väcktes motioner

angående bl.a. omställningen av

energisystemet. Vid sin behandling av

dessa motioner erinrade utskottet (bet.

1993/94:NU17) om de riktlinjer på vilka

1991 års energipolitiska beslut vilar.

Utskottet underströk att dessa

riktlinjer utgör basen för ett brett

parlamentariskt samförstånd i

energipolitiken. Emellertid fanns det,

menade utskottet, anledning att närmare

granska resultaten av de olika åtgärder

som vidtogs i samband med 1991 års

energipolitiska beslut. En sådan

granskning ansågs också vara motiverad

av att det skett betydelsefulla

förändringar i vår omvärld som påverkar

energipolitiken. Bland sådana

förändringar nämndes undertecknandet av

klimatkonventionen inom ramen för FN:s

konferens om miljö och utveckling i

Brasilien år 1992, ikraftträdandet av

EES-avtalet samt de då nyss avslutade

förhandlingarna om svenskt medlemskap i

EU. Därtill kunde fogas de

betydelsefulla förändringarna i Central-

och Östeuropa.

På förslag av näringsutskottet gav

riksdagen därför som sin mening

regeringen till känna att en kommission

med parlamentarisk sammansättning borde

tillkallas för att granska de pågående

energipolitiska programmen för

omställning och utveckling av

energisystemet samt analysera behovet av

förändringar och ytterligare åtgärder.

Kommissionen borde också lägga fram

förslag om program med tidsangivelser

för omställningen av energisystemet. En

utgångspunkt för kommissionens arbete

skulle vara att omställningen och

utvecklingen av energisystemet - i

enlighet med 1991 års energipolitiska

beslut - kan grundas på långsiktigt

hållbara politiska beslut. På grundval

av riksdagens uttalande tillkallade

regeringen Energikommissionen sommaren

1994 (dir. 1994:67).

I december 1995 redovisade

Energikommissionen (ordförande:

nuvarande riksmarskalken Gunnar Brodin)

sina överväganden i slutbetänkandet

Omställ-ning av energisystemet (SOU

1995:139). Till huvudbetänkandet har

fogats ett omfattande material i form av

underlagsbilagor (SOU 1995:140, del

1-4). Betänkandet har remissbehandlats,

och yttrandena har sammanställts i

departementens utredningsserie (Ds

1996:55).

I den regeringsförklaring som avgavs i

riksdagen i september 1996 av

statsminister Göran Persson (prot.

1996/97:2) framhölls att ett nytt energi-

system skall utvecklas. Statsministern

anförde att avvecklingen av kärnkraften

bör inledas under mandatperioden och

därefter fortsätta i jämn takt. Detta

skall, betonades det, ske på ett sådant

sätt att den elintensiva industrins

konkurrensläge inte äventyras.

För närvarande pågår överläggningar om

energipolitiken. Syftet med

överläggningarna är att på grundval av

1991 års energipolitiska överens-

kommelse, Energikommissionens betänkande

och remissvaren på detta, nå en bred

parlamentarisk överenskommelse om den

framtida energipolitiken. Regeringen

avser att därefter återkomma till

riksdagen med en proposition om

energipolitiska riktlinjer m.m.

Under allmänna motionstiden har det

väckts ett flertal motioner om

riktlinjer för energipolitiken. Dessa

motioner kommer att behandlas i

anslutning till den kommande

energipolitiska propositionen.

Beslut om utgiftsramar

På förslag av finansutskottet (bet.

1996/97:FiU1) - och efter yttrande från

bl.a. näringsutskottet (1996/97:NU1y) -

har riksdagen fattat beslut om

utgiftsramar för samtliga utgiftsområden

och beräkning av statsinkomsterna

avseende budgetåret 1997. Riksdagens

ställningstagande till partiernas

samtliga förslag som påverkar

beräkningen av statsbudgetens inkomster

och utgifter sammanfördes i en enda

beslutspunkt. Detta betyder att samtliga

ramar för budgetens 27 utgiftsområden

och beräkningen av statsinkomsterna för

budgetåret 1997 återfanns i en

hemställanspunkt (moment 28) i

finansutskottets betänkande. En mer

preciserad redogörelse för skälen bakom

partiernas inställning till ramen för

utgiftsområde 21 framgår av

näringsutskottets yttrande till

finansutskottet. Sammanställningen visar

att enbart Miljöpartiet de gröna yrkade

på en ram för utgiftsområdet som avviker

från regeringens förslag och som

överstiger denna med 1 000 miljoner

kronor. Övriga partier redovisade inga

yrkanden i denna del av budgetförslaget,

utan godtog den beräkning som regeringen

har gjort beträffande de aktuella

anslagen. I en avvikande mening (mp) i

yttrandet från näringsutskottet anfördes

att det krävs kompletterande insatser i

form av statliga investerings- och

utvecklingsbidrag under en

övergångsperiod för att de

energipolitiska målsättningarna skall

nås. Om kärnkraften skall avvecklas till

år 2010 och användningen av fossila

bränslen minska, måste satsningarna på

energikällor som vind, sol och bioenergi

liksom insatser för energi-

effektivisering utökas, sades det

vidare.

Riksdagen avvisade samtliga (m; fp; v;

mp; kd) förslag till alternativa

utgiftsramar och inkomstberäkningar.

Regeringens förslag till utgiftsramar,

jämte de förändringar i fråga om

utgiftsområdena 13 och 14 som bered-

ningen av ärendet föranledde, bifölls av

riksdagen vid omröstningen den 22

november 1996. De genom detta beslut

fastställda utgiftsramarna är styrande

för riksdagens fortsatta beredning av

budgetförslaget.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

Inledning

Utgiftsområde 21 Energi är indelat i tre

verksamhetsområden: A Omställning och

utveckling av energisystemet, B

Energiforskning och C Oljelagring.

Därtill redovisar regeringen under detta

utgiftsområde sina överväganden avseende

Nätmyndigheten vid Närings- och

teknikutvecklingsverket (NUTEK) samt

vissa förslag beträffande verksamheten

vid Affärsverket svenska kraftnät.

Regeringens förslag innebär att ramen

för utgiftsområdet för år 1997 skall

beräknas till 474,2 miljoner kronor.

Ramen kan enligt vad som sades i den

ekonomiska vårpropositionen (prop.

1995/96:150) komma att påverkas av

beslut med anledning av den aviserade

energipolitiska propositionen. Åtgärder

som föreslås i denna proposition

förutsätts vara statsfinansiellt

neutrala. Ramen för utgiftsområdet

skiljer sig i jämförelse med det

preliminära belopp för utgiftsområdet

som redovisades i den ekonomiska

vårpropositionen. De beräknade

utgifterna inom ramen har för år 1997

minskats med 84 miljoner kronor.

Skillnaden beror på att medel för

förvaltningskostnader som tidigare

ingått i vissa sakanslag förs över till

NUTEK:s förvaltningsanslag som redovisas

under utgiftsområde 24 Näringsliv.

Vidare föreslås en besparing i utgiften

för Statens oljelager, som innebär ett

ökat effektiviseringskrav för

myndigheten. Den föreslagna besparingen

för Statens oljelager bedöms kunna

genomföras utan att inriktningen av

verksamheten behöver förändras.

I nedanstående tabell redovisas

utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet,

inklusive föreslagna anslagsnivåer för

år 1997 och beräknade nivåer för åren

1998 och 1999 (i miljoner kronor).

Verksamhe

ts-område Utg Anvi Utgi Där Förs Ber Ber

ift sat fts- av lag äk- äk-

prog nat nat

nos

199 1995/ 1995 199 1997 199 199

4/9 96 /96 6 8 9

5

A

Omställni

ng och 173 252, 369, 209 111, 101

utvecklin ,7 0 7 ,8 0 ,8 89,

g av 5

energisys

temet

B 258 399, 326, 236 235, 231 237

Energifor ,5 0 4 ,0 8 ,9 ,6

skning

C 279 346, 241, 154 127,

Oljelagri ,9 4 2 ,4 4 95, 73,

ng 3 1

Totalt

för 712 997, 937, 600 474, 429 400

utgifts- ,1 2 3 ,2 2 ,0 ,3

område 21

Omställning och utveckling av

energisystemet (A)

För stöden till insatser för ny

energiteknik avsattes i 1991 års

energipolitiska beslut en utgiftsram om

1 300 miljoner kronor att fördelas över

en femårsperiod. Av dessa medel avsåg 1

000 miljoner kronor bidrag till

investeringar i kraftvärmeproduktion med

biobränslen, 250 miljoner kronor

investeringar i vindkraftverk och 50

miljoner kronor investeringar i

solvärmeanläggningar. Senare har

riksdagen efter förslag från regeringen

beslutat att anslå ytterligare 56

miljoner kronor för stöd till

solvärmeanläggningar i bostäder (prop.

1994/95:218, bet. BoU21). Därutöver har

riksdagen på förslag av regeringen i den

s.k. tillväxtpropositionen medgivit

anslag på totalt 200 miljoner kronor för

stöd till insatser för ny energiteknik

(prop. 1995/96:25, bet. FiU1). Av dessa

medel avsåg 100 miljoner kronor resp. 25

miljoner kronor stöden till

investeringar i vindkraftverk resp.

solvärmeanläggningar i bostäder.

Resterande 75 miljoner kronor anvisades

för stöd till forskning och

teknikutveckling avseende solceller och

solvärme.

I anslutning till

energiöverenskommelsen beslutades vidare

att den s.k. Energiteknikfonden, som

inrättades år 1988 (prop. 1987/88:90,

bet. NU40), årligen under fem år skulle

tillföras 110 miljoner kronor. Sedan

budgetåret 1993/94 disponerar

Energiteknikfonden också ett årligt

anslag om ca 72 miljoner kronor

motsvarande 10 kr per kubikmeter olja av

koldioxidskatten på oljeprodukter (prop.

1992/93:100 bil. 13, bet. NU28).

De förändringar som vidtogs i stödet

till energieffektiv teknik i samband med

1991 års energipolitiska uppgörelse

avsågs ävenledes att gälla i fem år.

Programmet skulle ursprungligen fortgå

fram t.o.m. budgetåret 1995/96.

Riksdagen har dock beslutat om en för

längning av programmet med två år inom

en oförändrad anslagsram på 750 miljoner

kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet.

NU28).

Våren 1992 beslutade riksdagen (prop.

1991/92:97, bet. NU25) på basis av

förslag från Biobränslekommissionen om

ett stöd på 625 miljoner kronor till

utveckling av ny teknik för elproduktion

med biobränslen.

Energiforskningen har sedan år 1975

bedrivits i form av treåriga program.

Medel för sådana program under senare år

har tillkommit dels i samband med 1991

års energipolitiska överenskommelse,

dels i 1993 års forsknings-politiska

beslut (prop. 1992/93:170, bet. NU30).

Sammanlagt har ca 1 miljard kronor

anslagits till energiforskning sedan år

1991. För bioenergiforskning har under

budgetåren 1993/94-1995/96 avsatts ca

240 miljoner kronor.

Under avsnittet i budgetpropositionen

om omställning och utveckling av

energisystemet återfinns anslagen A 1

Vissa åtgärder för effektivare

användning av energi, A 2 Bidrag till

Energiteknikfonden, A 3 Åtgärder för

energieffektiviseringar m.m. i bl.a.

Baltikum och Östeuropa och A 4 Täckande

av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet.

Anslaget (A 1) för effektivare

användning av energi disponeras av NUTEK

för utgifter enligt förordningen

(1988:806) om statligt stöd till

utveckling och teknikupphandling för att

introducera energieffektiv teknik. Stöd

kan lämnas i form av bidrag eller lån.

Fram till och med innevarande budgetår

har under anslaget även inrymts medel

för att täcka kostnader för bl.a.

konsultupphandling och förstudier. Dessa

kostnader är att betrakta som för-

valtningskostnader och ett belopp om 45

miljoner kronor överförs därför från

anslaget till anslaget A 1 Närings- och

teknikutvecklingsverket: Förvalt-

ningskostnader under utgiftsområde 24

Näringsliv. Regeringen beräknar för

budgetåret 1997 ett reservationsanslag

om 30 miljoner kronor för stöd och

bidrag till utveckling av energieffektiv

teknik. Av propositionen framgår att

inriktningen på och omfattningen av

stödet kommer att övervägas i samband

med den aviserade energipolitiska

propositionen.

Av den tidigare redogörelsen framgår

att Energiteknikfonden årligen tillförs

72 miljoner kronor över ett särskilt

anslag på statsbudgeten, motsvarande 10

kr per kubikmeter olja av

koldioxidskatten på oljeprodukter.

Regeringen föreslår att detta belopp för

budgetåret 1997 skall anvisas över

anslaget A 2 - som även det disponeras

av NUTEK Även här gäller att insatserna

skall prövas i den nyssnämnda

energipolitiska propositionen.

NUTEK skall som en del av den svenska

klimatpolitiken inom energiområdet

arbeta med åtgärder för

energieffektivisering och ökat

utnyttjande av förnybara energislag i de

baltiska länderna och Östeuropa i

enlighet med 1993 års riktlinjer för

denna politik. För ändamålet beräknar

regeringen för budgetåret 1997 ett

belopp om 7 miljoner kronor till det

aktuella anslaget (A 3). Även frågan om

inriktningen på och omfattningen av de

nu aktuella insatserna kommer att prövas

i samband med framläggandet av den

energipolitiska propositionen.

Anslaget A 4 disponeras dels av

Riksgäldskontoret, dels av NUTEK för

utgifter för förluster i samband med

lånegarantier som har lämnats enligt

förordningen (1981:717) om statlig

garanti för utvinning m.m. av olja,

naturgas eller kol, förordningen

(1983:1107) om statligt stöd för att

ersätta olja m.m. samt förordningen

(1988:805) om statligt stöd ur

Energiteknikfonden m.m. Under budgetåret

1994/95 har förluster till ett belopp på

ca 3,2 miljoner kronor uppkommit som en

följd av infriade garantier enligt den

sistnämnda förordningen. Under

innevarande budgetår har regeringen

beslutat om att infria resterande

utestående garantier enligt förordningen

om statligt stöd för att ersätta olja

m.m. Prognosen för anslagsbelastningen

för övriga utestående garantier visar

att inga ytterligare garantier beräknas

behöva bli infriade under innevarande

budgetår. Beräknade förluster för år

1997 uppgår till 2 miljoner kronor. För

vardera åren 1998 och 1999 beräknas de

bli 5 miljoner kronor. För år 1997

föreslår regeringen ett ramanslag på 2

miljoner kronor.

På uppdrag av näringsutskottet - och

efter förslag från utskottets

arbetsgrupp för uppföljnings- och

utvärderingsfrågor - har en utredning

genomförts av medarbetare på Riksdagens

revisorers kansli i syfte att granska

anslags-förbrukningen inom

omställningsprogrammen, redovisningen av

anslags-reservationer och

resultatstyrningen inom området. Studien

pekar på att anslagsreservationer

successivt har befästs inom vissa delar

av omställ-ningsprogrammen och att

analyserna om orsakerna bakom detta

förhållande inte har redovisats i

tillräcklig omfattning. I linje med vad

Riksrevisionsverket tidigare anfört

angående programmet för effektivare

energianvändning påpekas i rapporten

brister i NUTEK:s resultatredovisning

vad gäller för-hållandet mellan mål,

prestationer och kostnader. I rapporten

sägs vidare att verksamhetsindelningen

av omställningsprogrammen framstår som

oklar; omställningsprogrammen griper in

i varandra på ett osystematiskt sätt,

vilket försvårar möjligheterna att

utvärdera kostnadseffektiviteten i de

enskilda programmen. Utskottet har tagit

del av rapporten och har utan

ställningstagande till slutsatserna i

denna beslutat att överlämna rapporten

till regeringen för kännedom.

Energiforskning (B)

De övergripande målen för

energiforskningen är enligt 1993 års

forskningspolitiska beslut att skapa

vetenskaplig och teknisk kunskap och

kompetens inom universiteten,

högskolorna och i näringslivet för

utveckling och omställning av

energisystemet. I den till riksdagen

nyligen avlämnade forskningspolitiska

propositionen redovisas (prop. 1996/97:5

s. 281) vissa principiella uppfattningar

beträffande den framtida inriktningen på

energiforskningen. Regeringen anser att

energiforskningsprogrammet har avkastat

kunskaper som kan bli strategiskt

viktiga för Sverige i omställningen av

energisystemet. Kompetens har byggts upp

inom universiteten och högskolorna

beträffande sådan teknik som beräknas

kunna bli kommersiellt tillgänglig under

de kommande decennierna. Det gäller

exempelvis energilagringsteknik och

solceller. Flera utvärderingar ger

belägg för att energiforskningen är av

god kvalitet, sägs det.

I propositionen refereras till vissa av

Energikommissionens slutsatser för

forskningens vidkommande. I betänkandet

SOU 1995:140 (underlagsbilagor del 4 s.

437) pekade kommissionens referensgrupp

för forskningsfrågor på behovet av att

genomföra förändringar i

energiforskningsprogrammet. Den

nationella utvecklingen på energiområdet

kan enligt referensgruppen stärkas om

svenska fördelar utnyttjas mer aktivt

för att fördjupa och ta tillvara det

internationella samarbetet. Det svenska

deltagandet i det internationella

forskningssamarbetet bör utföras

målinriktat med syfte att stärka svensk

forskning och utveckling och

demonstration på energiområdet.

Strategisk omvärldsbevakning genom

teknik- och områdesöversikter samt

internationell bevakning bör ges en

större tyngd i verksamheten, anfördes

det.

I den forskningspolitiska propositionen

hänvisas till att Sverige från att ha

legat på en internationellt sett hög

nivå nu uppvisar en mindre andel

energiforskning än jämförbara länder.

Det statliga stödet till forskning,

utveckling och demonstration på

energiområdet var som störst i början på

1980-talet. Efter år 1984 har insatserna

koncentrerats och det statliga stödet

har efter hand minskat. Under perioden

1975-1993 har energiforskning och

utveckling utgjort i genomsnitt 5 % av

statens totala forsknings- och

utvecklingsinsatser. För budgetåret

1994/95 var andelen drygt 2 %.

Finansieringen av insatser för

forskning, utveckling och demonstration

är för närvarande i stort sett lika

fördelad mellan staten, kraftföretagen

och den tillverkande industrin.

Den tidigare nämnda referensgruppen för

forskningsfrågor påpekade att de

statliga insatserna har ett mer

långsiktigt perspektiv än

marknadsaktörernas insatser. Staten bör

därför enligt referensgruppen i högre

grad prioritera kunskaps- och

kompetensutveckling genom finansiering

av energiforskning vid universitet och

högskolor.

Att utveckla ett långsiktigt hållbart

energisystem är en omfattande uppgift

som ställer stora krav på hela

samhället, påpekas det i den

forskningspolitiska propositionen.

Energiforskningen och den tekniska

utvecklingen har en strategiskt viktig

funktion i denna process, vilket

förutsätter gemensamma insatser från

staten och näringslivet. De framtida

insatserna måste enligt regeringen vara

både kraftfulla och målinriktade.

Energiforskning, utveckling och

demonstration inom prioriterade områden

bidrar på sikt till den svenska

industrins förnyelse, sägs det.

Regeringen avser att återkomma med

förslag vad gäller inriktningen på och

utformningen av energiforskningen i den

kommande energipolitiska propositionen.

Som en följd av tidigare beslutade

besparingsåtgärder föreslås i budget-

propositionen att anslaget för

energiforskning (inkl.

bioenergiforskning) skall minskas med

ca 21 miljoner kronor. Anslagsnivån för

år 1997 föreslås därmed uppgå till ca

236 miljoner kronor, medan

anslagsnivåerna för åren 1998 och 1999

beräknas preliminärt vara något lägre i

reala termer.

Riksdagen har årligen bemyndigat

regeringen att i samband med stöd till

energiforskning göra åtaganden även

efter det aktuella budgetåret och efter

det beslutade treårsprogrammets slut.

Sådana bemyndiganden behövs även för år

1997 för att möjliggöra kontinuitet och

långsiktighet i forsknings- och

utvecklingsverksamheten, menar

regeringen. Detta är av särskild vikt

med hänsyn till att energiforskningen

under den senaste programperioden har

fått en mer långsiktig inriktning, sägs

det. Regeringen beräknar behovet av

åtaganden inom energiforskningsområdet

för åren 1998-2002 till 95, 65, 40, 25

respektive 10 miljoner kronor. Riksdagen

föreslås bemyndiga regeringen att göra

sådana åtaganden.

I budgetpropositionen föreslår

regeringen vidare att stödet till

forskning och utveckling inom

biobränsleområdet integreras i anslaget

för energiforskning och att eventuella

reservationer vid utgången av budgetåret

1995/96 på anslagen E 9 Energiforskning

och E 10 Bioenergiforskning får

överföras som anslagssparande till det

nya ramanslaget (B 1) för

energiforskning och användas enligt

tidigare fastställda riktlinjer.

Oljelagring (C)

Riksdagen beslutade åren 1994 och 1995

om nya principer för lagringen av olja

och kol för det civila försvarets behov

i krigssituationer (prop. 1993/94:141,

bet. NU19 och prop. 1994/95:176, bet.

NU25). De statliga civila krigslagren av

olja skall avvecklas. I stället skall

lager byggas upp av näringslivet enligt

samma system som gäller för

beredskapslagringen för fredstida

oljekriser. Uppgiften att förvalta och

under en femårsperiod avveckla de

statliga beredskapslagren och

anläggningarna ligger hos myndigheten

Statens oljelager. Dess försäljning av

oljeprodukter bygger på en plan som

möjliggör tidig försäljning och

avveckling av så många anläggningar som

möjligt. Avvecklingen skall genomföras

med målet att ge det för staten bästa

ekonomiska resultatet. Under budgetåret

1994/95 sålde Statens oljelager

oljeprodukter för sammanlagt ca 556

miljoner kronor. Fram t.o.m. juni 1996

har produkter för ytterligare 655

miljoner kronor sålts. Efter avdrag för

försäljningsomkostnader tillförs

inkomsterna statsbudgeten.

Statens oljelager har regeringens

uppdrag att i samband med

årsredovisningen för verksamhetsåret

1995/96 särskilt redovisa en översiktlig

tidplan för avvecklingen av samtliga

oljelagringsanläggningar. Vidare skall

myndigheten bedöma möjligheterna till

försäljning och vilka behov av åtgärder

för sanering och miljösäkring som

föreligger samt uppskatta kostnaderna

för åtgärderna. I uppdraget ingår också

att lämna förslag angående organisation

och finansiering av de miljöåtgärder som

bedöms återstå efter år 1999.

Regeringen anser att verksamheten år

1997 bör bedrivas med i huvudsak

nuvarande inriktning och omfattning. Med

hänsyn härtill föreslås ett ramanslag (C

1) för att täcka myndighetens

förvaltningskostnader för år 1997 på

67,4 miljoner kronor. Anslagsnivåerna

för åren 1998 och 1999 bedöms

preliminärt bli lägre.

Under ett annat anslag (C 2) beräknas

kapitalkostnaderna för den statliga

civila lagringen av olja för

krigssituationer. Kostnaderna avser till

över-vägande delen räntekostnader för

den lagrade oljan. Regeringen föreslår

ett anslag för år 1997 på 60 miljoner

kronor. För åren 1998 och 1999 bedöms

anslagsnivåerna bli betydligt lägre

beroende på minskade lagringsvolymer.

Motionerna

I motion 1996/97:N424 (mp) argumenteras

för att de statliga stimulanserna för

att främja förnybar energiteknik måste

fortsätta. Här avses utvecklings- och

investeringsbidrag och andra former av

stöd som resurser till forskning och

utveckling inom området. Motionärerna

yrkar på att anslaget (A 2) Bidrag till

Energiteknikfonden skall få en

resursförstärkning på 950 miljoner

kronor fördelat på investeringsbidrag

till vindkraftverk (200 miljoner

kronor), solenergi (50 miljoner kronor)

och biobränsle för kraftvärme (400

miljoner kronor) samt ett utvecklings-

och investeringsbidrag för kon-vertering

av elvärme (300 miljoner kronor). Vidare

begär motionärerna att anslaget (B 1)

Energiforskning skall tillföras

ytterligare 50 miljoner kronor i form av

utvecklingsbidrag till vindkraftverk (30

miljoner kronor) och sol-energi (20

miljoner kronor).

Solceller står inför ett genombrott där

de blir lönsamma även i våra trakter,

heter det i motion 1996/97:N422 (mp).

Kostnaden för solproducerad el kan på

sikt sjunka till 30 öre per kWh, anför

motionärerna och menar att solceller kan

bli en verklig framtidsbransch med

mycket stora avsättningsmöjligheter. De

påpekar att Sverige tillhör de

världsledande länderna när det gäller

utvecklingen av solceller och solfångare

och åberopar framför allt forsk-ningen

inom Uppsala universitet och vid

Kungliga Tekniska högskolan.

Motionärerna hänvisar till nyssnämnda

motion 1996/97:N424 (mp) i vilken, som

nämnts, yrkas på att ytterligare

resurser skall tillföras i syfte att

främja solenergin.

I motion 1996/97:N426 (mp) pläderas för

behovet av ökad forskning inom

vindkraftsområdet. Enligt motionärerna

är denna forskning av stor betydelse för

möjligheterna att bredda vindkraftens

potential, inte minst när det gäller

havsbaserade vindkraftverk. På detta

område skulle Sverige kunna ta ledningen

om forskningsanslagen fanns, sägs det. I

motionen hänvisas till en utredning från

år 1988 - Läge för vindkraft (SOU

1988:32) - i vilken hävdas att svensk

vindkraft på sikt kan byggas ut till 27

Twh per år motsvarande energimängden

från fyra-fem kärnkraftsreaktorer. Av

motionen framgår att ett mål för

Miljöpartiet är att det i Sverige från

år 2010 skall uppnås en årlig

energiproduktion från vindkraftverk på

12 Twh.

Vätgas är det renaste av alla bränslen,

hävdas det i motion 1996/97:N421 (mp).

Anledningen är att vätgasen inte

innehåller kol, och därmed alstras

praktiskt taget inte några skadliga

ämnen vid förbränning. Motionärerna

framhåller att en fördel med

vätgasdriften är att befintlig

motorteknik kan användas. Svensk

bilindustri kan på ett par år utveckla

vätgasbilar, sägs det. Ett problem är

dock att aktörerna på marknaden avvaktar

en infrastruktur för produktion och

distribution av vätgas. Här bör alltså,

menar motionärerna, staten aktivt verka

för spridning av vätgastekniken genom

stöd till vätgasprojekt.

I motion 1996/97:Ub8 (kd), som har

väckts med anledning av den forsk-

ningspolitiska propositionen, kritiseras

regeringen för att forskningen om

biobränslen förbigås i propositionen vid

redogörelsen för NUTEK:s verksamhet på

området. Motionärerna menar att sådan

forskning som handlar om biobränslen som

trädbränslen och energiodling av t.ex.

rapsolja samt etanol som kan användas

som bränsle för fordon bör prioriteras.

Utskottets ställningstagande

I enlighet med vad utskottet anförde i

yttrandet (1996/97:NU1y) till

finansutskottet kan konstateras att det

för närvarande pågår energipolitiska

överläggningar mellan företrädare för

olika riksdagspartier. Dessa över-

läggningar baseras bl.a. på ett mycket

omfattande utredningsmaterial som

framtagits av Energikommissionen. Det är

enligt utskottets uppfattning inte

meningsfullt att nu - innan ett

heltäckande energipolitiskt förslag har

presenterats - diskutera

resursförstärkningar i de avseenden som

här aktuella motioner har fört till

torgs. Det kommer att bli tillfälle att

samlat pröva de åtaganden som staten

framöver skall ikläda sig mot bakgrund

av resultaten från det omställnings- och

utvecklingsprogram som bestämdes i 1991

års energiöverenskommelse. Vid det

energipolitiska beslut som förestår är

det emellertid väsentligt, menar

utskottet, att uppmärksamhet riktas på

verksam-hetsindelningen av programmen,

avvägningen av resursfördelningen till

dem och kraven på resultatredovisning

vad gäller utfallet av

omställningsåtgärd-erna i förhållande

till insatta resurser.

Den av regeringen föreslagna ramen för

utgiftsområde 21 om 474 miljoner kronor

fastställdes nyligen av riksdagen. Detta

innebär att den alternativa budgetram på

vilken anslagsyrkandena i motion

1996/97:N424 (mp) bygger, inte längre är

aktuell. Någon omfördelning av anslagen

inom utgiftsområdet har ej heller

föreslagits av företrädaren för

Miljöpartiet under beredningen av

ärendet, vilket gör att utskottet även

av det skälet saknar anledning att

närmare ta ställning till de framförda

förslagen.

Vad gäller yrkandet i motion

1996/97:Ub8 (kd) om forskning kring

biobränslen vill utskottet erinra om att

även detta område kommer att inne-fattas

i övervägandena i det förestående

energipolitiska beslutet. Vidare gäller

att den aktuella forskningen om

biobränslen berörs i den forsknings-

politiska propositionen (s. 281).

Med det sagda tillstyrker utskottet

regeringens förslag till anslag såvitt

gäller utgiftsområde 21 Energi och

avstyrker här aktuella yrkanden i

motionerna 1996/97:N421 (mp),

1996/97:N422 (mp), 1996/97:N424 (mp),

1996/97:N426 (mp) och 1996/97:Ub8 (kd).

Finansiering av verksamheten vid R2-

reaktorn vid Studsvik AB

I budgetpropositionen erinras om

riksdagens beslut våren 1991 (prop.

1990/91:184, bet. NU48) beträffande

inriktningen av verksamheten inom

Studsvik AB. Vid detta tillfälle

framhölls bl.a. att inom det gällande

energiforskningsprogrammet skall den

statliga finansieringen av R2-reaktorn

vid Studsvik AB ligga på en oförändrad

nivå så länge reaktordriften pågår och

forskningstjänster tillhandahålls.

Stödet till R2-reaktorn, som alltså

anvisas över anslaget till

energiforskning, har därmed undantagits

från de generella besparingar som under

senare år lagts på den statliga

konsumtionen. Nu anser emellertid

regeringen att även delar av den

statligt finansierade verksamheten vid

Studsvik AB bör omfattas av de generella

besparingskraven. Dock framgår inte av

propositionen storleken på den aviserade

besparingen.

I motion 1996/97:N265 (m) kritiseras

regeringens besparingsplaner. Enligt

motionärerna avser regeringen att dra in

11 av de 28 miljoner kronor som utgör

det statliga bidraget till R2-reaktorn.

Om denna besparing görs, sägs det, hotas

verksamheten inte bara vid R2-reaktorn

utan vid hela Studsvik AB. Motionärerna

anser att frågan om R2-reaktorns

finansiering i stället bör tas upp i

samband med att hela utgiftsområdet ses

över i kommande beslut. Förslaget i

motionen är att besparingen på stödet

till R2-reaktorn i stället skall förde

las proportionellt över hela anslaget.

Studsvik AB ägs till övervägande del av

Atle AB. Den tidigare huvudägaren

Vattenfall AB innehar numera en

minoritetspost. I sin tur är Studsvik AB

moderbolag för 8 dotterbolag ingående i

Studsvikskoncernen. De med utgångspunkt

från kärnteknisk verksamhet viktigaste

dotterbolagen är Studsvik Nuclear AB och

Studsvik Rad Waste AB, varav det

förstnämnda bolaget driver R2-reaktorn.

I R2-reaktorn, som är en

materielprovningsreaktor, bestrålas och

provas kraftreaktorbränsle. Syftet är

bl.a. att kartlägga förutsättningarna

för bättre bränsleekonomi, ökad

kärnsäkerhet och högre tillgänglighet.

Härutöver täcker R2-reaktorn viktiga

behov inom bl.a. neutronbaserad

grundforskning. Vidare producerar

reaktorn radioisotoper för användning

inom sjukvården som strålkällor och i

radiofarmaka, bl.a. för smärtlindring

vid cancersjukdomar. R2-reaktorn upplåts

även till universitet och tekniska

högskolor för utbildning och forskning.

Energiforskningsanslaget är för

innevarande budgetår uppdelat på sex

anslagsposter: grundforskning, R2-

reaktorn, basteknologier m.m., bebyg-

gelse, kärnteknik samt en anslagspost

för regeringens disposition. Enligt

uppgift avses den i propositionen nämnda

besparingen på anslaget till

energiforskning fördelas på dels

anslagsposten bebyggelse med 10 miljoner

kronor, dels anslagsposterna R2-reaktorn

och kärnteknik med totalt 11 miljoner

kronor; de båda sistnämnda

verksamheterna bedrivs vid Studsvik AB.

Enligt vad utskottet erfarit pågår

diskussioner i regeringskansliet om en

lämplig finansiering för R2-reaktorn som

skulle kunna ersätta här berörda

besparingskrav.

Enligt utskottets mening är det

angeläget att verksamheten vid R2-

reaktorn vid Studsvik kan fortgå med i

huvudsak oförändrade resurser. Även

viktiga verksamheter, bl.a. medicinsk

forskning och medicinska

behandlingsmetoder, utanför den rena

kärntekniska tillämpningen drar numera

nytta av forskningsreaktorn. Utskottet

förutsätter därför att de diskussioner

som nu pågår inom regeringskansliet

utmynnar i kompletterande finansiering

av verksamheten från andra berörda

intressen. Besparingen kan i sådant fall

fördelas på ett annat sätt och inte bara

- som föreslås i motionen - inom ramen

för energiforskningsanslaget.

Med det sagda avstyrker utskottet

motion 1996/97:N265 (m) i här berörd

del.

Verksamheten vid Affärsverket svenska

kraftnät

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska

kraftnät) driver och förvaltar det

svenska storkraftnätet och de statligt

ägda utlandsförbindelserna (prop.

1990/91:87, bet. NU38). Svenska kraftnät

har enligt förordningen (1991: 2013) med

instruktion för dess verksamhet bl.a.

till uppgift att på ett affärsmässigt

sätt förvalta, driva och utveckla ett

kostnadseffektivt, driftsäkert och

miljöanpassat kraftöverföringssystem.

Affärsverket skall vidare ansvara för

driften av storkraftnätet, den löpande

momentana el-balansen och det svenska

kraftsystemets övergripande

driftsäkerhet. Svenska kraftnät skall

främja forskning inom området

kraftöverföring och inom sitt

verksamhetsområde svara för den

operativa beredskapsplaneringen under

kris- eller krigsförhållanden.

Den ekonomiska styrningen av Svenska

kraftnät sker enligt de riktlinjer för

styrningen av dåvarande Statens

vattenfallsverk, som riksdagen beslutade

om år 1988 (prop. 1987/88:49, bet.

NU41). Regeringen fastställer bl.a.

avkast-nings- och soliditetskrav för

verket. Från den 1 januari 1995 har

avkastningskravet för Svenska kraftnät

sänkts från 12 % till 9 % på justerat

eget kapital. Soliditetskravet har

fastställts till 38 %. Verkets drift och

investeringar finansieras med inkomster

från verksamheten och genom upp-låning

hos Riksgäldskontoret. Investeringarna

belastar således inte statsbudgeten.

Svenska kraftnät har överlämnat verkets

bokslut för verksamhetsåret 1995 till

regeringen. Riksrevisionsverket har

avgett revisionsberättelse utan

anmärkning. Regeringen har fastställt

bokslutet.

Svenska kraftnät har till regeringen

lämnat förslag till investerings- och

finansieringsplan för perioden

1997-1999. Förslaget avser verkets in-

vesteringar i storkraftnätet och för

viss telekommunikation. Syftet med in-

vesteringarna i storkraftnätet är att

dels bibehålla en hög driftsäkerhet i de

befintliga anläggningarna, dels öka

kapaciteten i systemet. Affärsverket

planerar investeringsprojekt med syfte

att öka överföringskapaciteten mellan

Sverige och Norge. Den sammanlagda

investeringsvolymen för dessa åtgärder

beräknas till ca 560 miljoner kronor,

varav ca 140 miljoner kronor faller

under perioden 1997-1999. Enligt

planeringen skall ett nytt datoriserat

system för övervakning och styrning av

storkraftnätet utvecklas och

implementeras under treårsperioden.

Kostnaderna för detta beräknas till ca

150-170 miljoner kronor. Investeringarna

i telekommunikationer avser det

telekommunikationsnät som erfordras för

drift och skötsel av storkraftnätet och

kontrollsystemverksamheten. Här bedöms

kostnaden uppgå till sam-manlagt 103

miljoner kronor.

I den ekonomiska vårpropositionen 1996

(prop. 1995/96:150) redogjordes för en

skrivelse som inkommit till regeringen

från Svenska kraftnät. I denna beskrevs

affärsverkets planerade medverkan i ett

projekt avseende uppförande och

förvaltning av en likströmslänk i form

av en undervattenskabel mellan Sverige

och Polen. Av skrivelsen framgick att

projektet skall genomföras av ett

tilltänkt polskt-svenskt aktiebolag -

bolaget för Polen-länken - som till 50 %

skall ägas av Svenska kraftnät, till 49

% av Vattenfall AB och till 1 % av det

polska företaget Polski Sieci

Electroenergetyczne (PSE).

Likströmslänken planeras få en effekt på

600-800 megawatt. Den totala

investeringen bedöms uppgå till ca 3

miljarder kronor. För närvarande pågår

förhandlingar mellan intressenterna om

bolagets bildande. Avsikten är att det

polska bolaget på sikt skall öka sin

andel i bolaget samtidigt som

Vattenfalls ägarandel skall minska.

Efter att ha inhämtat yttrande

(1995/96:NU9y) från näringsutskottet

godkände finansutskottet (bet.

1995/96:FiU10) regeringens förslag i den

nämnda propositionen om att inves

teringsramen för Svenska kraftnät under

innevarande budgetår får höjas från 400

miljoner kronor till 900 miljoner

kronor. I beslutet ingick också ett

bemyndigande till regeringen att intill

ett sammanlagt belopp om 1,5 miljarder

kronor teckna borgen för lån eller

utfärda kreditgarantier till bolag i

vilka verket förvaltar statens aktier

eller andelar. Syftet var att skapa

utrymme för Svenska kraftnät att lämna

delägarlån, eller teckna borgen för lån,

till det nya bolaget.

I budgetpropositionen anmäls nu att

projektet för Polen-länken kan komma att

förskjutas i tiden, vilket bl.a. kan

medföra att frågan om delägar- eller

borgenslån aktualiseras först år 1997. I

syfte att skapa flexibilitet i detta

avseende föreslår regeringen att

investerings- och finansieringsplanen

för perioden 1997-1999 får utökas med

500 miljoner kronor. I händelse av en

sådan tidsförskjutning kommer den av

riksdagen beslutade utökningen av

investeringsramen för år 1996 med 500

miljoner kronor inte att utnyttjas. Det

framgår vidare av propositionen att

verksamheten i bolaget för Polen-länken

enligt planerna, förutom delägarlån,

också skall finansieras via lån som

bolaget tar upp på kapitalmarknaden.

Marknadsmässig ränta kommer att utgå på

lånen. Kostnaderna i bolaget för Polen-

länken, inklusive räntekostnader, kommer

att täckas genom bolagets

transiteringsintäkter.

Vidare har Svenska kraftnät i skrivelse

till regeringen i mars 1996 angivit att

projektet ger upphov till kompletterande

investeringar i det svenska

storkraftnätet. De beräknas till

sammanlagt 310 miljoner kronor. Under

förutsättning att koncession för

likströmslänken beviljas fördelar sig

dessa investeringar med 30 miljoner

kronor under år 1997, 100 miljoner

kronor under år 1998 och 180 miljoner

kronor under år 1999.

Svenska kraftnäts förslag till

investerings- och finansieringsplan med

tillägg för det investerings- och

finansieringsbehov som projektet för

Polen-länken föranleder, sammanfattas i

tabellen på nästa sida (i miljoner

kronor).

1996 1997 1998 1999

Investe 444 840 425 600

ringar

Egen

finansi 444 840 425 600

ering

Upplåni

ngs-be 0 0 0 0

hov

Regeringen anser att den redovisade

investerings- och finansieringsplanen

för Svenska kraftnät för treårsperioden

1997-1999 bör godkännas som en ram för

affärsverkets verksamhet. Det bedöms

inte finnas behov av någon ny upplåning

i Riksgäldskontoret för investering

sändamål under år 1997. Regeringen anser

dock att Svenska kraftnät, liksom

tidigare, bör kunna ta upp riksgäldslån

för rörlig kredit inom en ram av 100

miljoner kronor.

För år 1997 föreslår regeringen att

ramen för regeringens bemyndigande att

teckna borgen för bolag i vilka Svenska

kraftnät förvaltar statens aktier och

andelar, bör vara densamma som den

nuvarande ramen, 1 500 miljoner kronor.

Vidare föreslås att ramen för

regeringens bemyndigande att besluta i

frågor som rör förvärv av aktier eller

bildande av bolag inom Svenska kraftnäts

verksamhetsområde får vara oförändrad,

135 miljoner kronor. Slutligen föreslår

regeringen i denna del att Svenska

kraftnäts tidigare bemyndigande att

besluta om förvärv och avyttring av

aktier och bildande av bolag inom en ram

av högst 10 miljoner kronor får kvarstå

oförändrat.

I motion 1996/97:N415 (s) anförs att de

flesta myndigheter som avgivit

synpunkter på kabelprojektet mellan

Sverige och Polen är negativa, främst

till kabelns placering utanför Blekinges

kust. I motionen hänvisas till

synpunkter från Sveriges geologiska

undersökning (SGU), som finner det

angeläget att bolaget för Polen-länken

överväger ett bättre lokaliseringsal

ternativ på den svenska sidan med en

gynnsammare geologisk situation än den

föreslagna. Även Boverket, sägs det i

motionen, bedömer att den ansökta anlägg

ningen kan få betydande omfattning i ett

oexploaterat kustområde som är skyddat

enligt den s.k. naturresurslagen

(1987:12). Motionären åberopar också

kritik som har framförts från bl.a.

NUTEK, Karlshamns och Ronneby kommuner

samt länsstyrelsen i Blekinge län. I

likhet med Boverket riktar även dessa,

påpekar motionären, kritik mot den

mycket bristfälliga miljökonsekvensbe

skrivning som redovisats.

Också i motion 1996/97:N427 (mp)

framförs skarp kritik mot den tilltänkta

kabeln mellan Sverige och Polen. Ett av

syftena med den nya kabeln kan enligt

motionärerna vara att skapa en ny

marknad för svensk kärnkraft. Även i

denna motion erinras om Boverkets

bedömning att den ansökta anläggningen

kan få betydande omfattning i ett

oexploaterat kustområde som är skyddat

enligt naturresurslagen. Dessutom

påpekas att kabelprojektet berör Ös

tersjön och får internationella

konsekvenser. Projektet faller därför

under den s.k. Esbokonventionen om gräns

överskridande miljöpåverkan. I motionen

förfäktas uppfattningen att Vattenfall

AB vill främja en marknad för att sälja

kärnkraftsel även på sommaren. På detta

sätt, menar motionärerna, skapas ett

ännu större behov av kärnkraft för att

tillgodose marknaden nere på

kontinenten. Av miljö-, ekonomi- och de

mokratiskäl bör därför, anförs det,

bygget av elkabeln stoppas.

Svenska kraftnät inkom i juni 1996 till

NUTEK med en koncessionsansökan för

länken. Ärendet bereds för närvarande av

Nätmyndigheten för att sedan överlämnas

till regeringen för prövning. Enligt den

s.k. ellagen (1902:71 s. 1) skall

koncessionsansökan för utlandsför

bindelse prövas av regeringen. Samtidigt

har Boverket i augusti 1996 i en

skrivelse till Miljödepartementet anfört

att likströmslänken bör prövas av

regeringen enligt 4 kap. 2 §

naturresurslagen. Boverket anger som

motiv - som påpekats i tidigare nämnda

motioner - att den sökta anläggningen är

stor och kan få betydande omfattning i

ett oexploaterat kustområde som är

skyddat enligt nyssnämnda lag ( 3 kap. 1

och 4 §§). Verket anser dessutom att

projektets lokaliseringsalternativ bör

belysas bättre.

Esbokonventionen reglerar rätten att

delta i andra länders beslutsprocesser i

fråga om miljökonsekvensbeskrivningar

när det gäller projekt med befarad

betydande gränsöverskridande

miljöpåverkan. Konventionen är en s.k.

ECE-konvention (Economic Commission for

Europe), som många länder har skrivit

under men ratificerats av endast 13

stater. För att konventionen skall träda

i kraft krävs ratificeringar av minst 16

länder, vilket för närvarande bedöms

inträffa under våren eller sommaren

1997. Samtidigt med undertecknandet av

Esbokonventionen träffade de nordiska

länderna en överenskommelse om att

tillämpa konventionen även innan den

formellt har trätt i kraft. Statens

naturvårdsverk har underrättats om att

Polen-länken kan beröras av

Esbokonventionen och utreder för

närvarande frågan om denna konvention

eller någon annan konvention är

tillämplig i ärendet.

Enligt uppgift har Miljödepartementet

begärt och erhållit yttrande från

Svenska kraftnät över Boverkets anmälan

liksom handlingar som beskriver

projektet och dess miljökonsekvenser.

Frågan om prövning enligt 4 kap.

naturresurslagen inklusive övrigt

material har remitterats till ett antal

instanser för synpunkter. Regeringen

skall därpå - efter årsskiftet 1996/97 -

besluta om den planerade likströmskabeln

skall prövas enligt 4 kap.

naturresurslagen. Om så blir fallet

vidtar ett formellt prövningsförfarande

med kungörelse, remissomgång m.m.

Troligen kan ett regeringsbeslut enligt

nyssnämnda lagrum i så fall förväntas

tidigast under hösten 1997.

I ett svar (prot. 1996/97:29) i

november 1996 på en interpellation av

Hanna Zetterberg (v) om kabeln mellan

Sverige och Polen framhöll

näringsminister Anders Sundström att det

är ett starkt svenskt intresse att

Central- och Östeuropa kan fullfölja den

pågående samhällsomvandlingen och bli

integrerade delar i en europeisk

gemenskap. En fungerande

energiförsörjning är av avgörande

betydelse för den ekonomiska och sociala

utvecklingen i Östeuropa. För närvarande

är energisektorn i Östeuropa

underutvecklad, menade näringsministern.

Det finns ett stort utrymme för

kostnadseffektiva åtgärder vad gäller

koldioxidutsläpp, försurande utsläpp och

kärnkraftssäkerhet. Länderna runt

Östersjön står inför en stor omställning

av sina energisystem. Statsrådet

underströk i svaret att det nu finns

förutsättningar att genom ett regionalt

samarbete bygga ett energisystem som är

säkert, väl dimensionerat och ekologiskt

uthålligt och som därmed kan ligga till

grund för en god, långsiktig, ekonomisk

och social utveckling.

I svaret hänvisades också till att

utbyggnadsplanerna för elnäten kring

Östersjön under senare år i allt högre

grad inriktats på den s.k.

Östersjöringen (Baltic Ring). Genom

ringen kan elnäten i Norden knytas ihop

med elnäten i de baltiska länderna,

Polen, Tyskland och nordvästra Ryssland.

Kabeln mellan Sverige och Polen utgör en

del av denna ring. En förbättrad

infrastruktur på energiområdet i

Östersjöområdet skulle, anförde

statsrådet vidare, avsevärt öka

försörjningstryggheten i Sverige och

övriga Europa. Den skulle också skapa

förutsättningar för en ökad elhandel.

Genom att koppla ihop elsystemen i

länder med vattenkraftsbaserad

elproduktion, t.ex. Norge och Sverige,

med elsystemen i länder med

värmekraftsbaserad elproduktion, som

Finland, Danmark, Tyskland och Polen,

kan de samlade produktionsresurserna

utnyttjas jämnare och mer effektivt.

Därmed kan, konstaterades det i svaret,

också de negativa miljöeffekterna av

kraft-produktion reduceras i området som

helhet. Näringsministerns uppfattning

var också att resultatet av

överläggningarna om den svenska

kärnkraftens framtid inte påverkas av

möjligheten att överföra el mellan Polen

och Sverige.

Utskottet vill för sin del anföra

följande. Ett betydande beredningsarbete

pågår för närvarande vad gäller

prövningen av Polen-länken. Projektet

analyseras utifrån kraven i både ellagen

och naturresurslagen. En omfattande

miljökonsekvensbeskrivning kommer att

genomföras. I avvaktan på utfallet av

denna prövning finner utskottet det inte

befogat att göra något annat

ställningstagande i frågan än det

utskottet våren 1996 redovisade i det

tidigare nämnda yttrandet

(1995/96:NU9y) till finansutskottet.

Med det sagda tillstyrker utskottet

regeringens förslag som berör

verksamheten vid Svenska kraftnät och

avstyrker de aktuella yrkandena i

motionerna 1996/97:N415 (s) och

1996/97:N427 (mp).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m.m. inom

utgiftsområde 21 Energi

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

21 momenten 5-7 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ub8 yrkande 11,

1996/97:N421, 1996/97:N422 yrkande 2,

1996/97:N424 yrkande 2 och

1996/97:N426 yrkande 13,

a) medger att eventuella

reservationer från tolfte

huvudtitelns anslag 1995/96 E 9

Energiforskning och E 10

Bioenergiforskning överförs som

anslagssparande till ramanslaget B 1

Energiforskning och får användas i

enlighet med vad som anges i

propositionen,

b) bemyndigar regeringen att under

år 1997 låta staten ta på sig eko-

nomiska förpliktelser i samband med

stöd till forskning och utveckling

inom energiområdet som, inräknat

redan fattade beslut, innebär

åtaganden om högst 95 000 000 kr för

år 1998, högst 65 000 000 kr för år

1999, högst 40 000 000 kr för år

2000, högst 25 000 000 kr för år 2001

samt högst 10 000 000 kr för år 2002,

c) för budgetåret 1997 anvisar

anslag under utgiftsområde 21 enligt

uppställning i bilaga,

2. beträffande finansiering av

verksamheten vid R2-reaktorn vid

Studsvik AB

att riksdagen avslår motion

1996/97:N265 yrkande 8,

res. 1 (m)

res. 2 (mp)

3. beträffande verksamheten vid

Affärsverket svenska kraftnät

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

21 momenten 1-4 och med avslag på

motionerna 1996/97:N415 och

1996/97:N427 yrkandena 1, 3 och 4

a) godkänner investerings- och

finansieringsplanen för Affärsverket

svenska kraftnät som en ram för

perioden 1997-1999 i enlighet med vad

som anges i propositionen,

b) godkänner att Affärsverket

svenska kraftnät som en ram för

rörlig kredit under år 1997 får ta

upp riksgäldslån om högst

100 000 000 kr som får användas i

enlighet med vad som anges i

propositionen,

c) bemyndigar regeringen att under

år 1997 besluta i frågor som rör

förvärv av aktier eller bildande av

bolag inom Affärsverket svenska

kraftnäts verksamhetsområde inom en

ram av 135 000 000 kr,

d) bemyndigar regeringen att ge

Affärsverket svenska kraftnät rätt

att under år 1997 besluta om förvärv

och avyttring av aktier och bildande

av bolag inom en ram av högst 10 000

000 kr.

res. 3 (mp)

Stockholm den 3 december 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Christer Eirefelt (fp),

Bo Finnkvist (s), Karin Falkmer (m),

Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg

(m), Sylvia Lindgren (s), Kjell Ericsson

(c) (mom. 2), Barbro Andersson (s),

Chris Heister (m), Marie Granlund (s),

Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola

Karlsson (m), Eva Goës (mp)*, Göran

Hägglund (kd), Nils-Göran Holmqvist (s)

och Kerstin Warnerbring (c) (mom. 1 och

3).

*) Har ej deltagit i beslutet under

moment 1

Reservationer

1. Finansiering av verksamheten vid R2-

reaktorn vid Studsvik AB (mom. 2)

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris

Heister och Ola Karlsson (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Enligt

utskottets och slutar med berörd del

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det klarlagt att

förslaget i budgetpropositionen medför

risk för nedläggning av den verksamhet

som bedrivs vid R2-reaktorn i Studsvik.

Besparingen har en sådan omfattning att

verksamheten inom hela koncernen hotas.

Många viktiga verksamheter, bl.a.

medicinsk forskning och medi-cinska

behandlingsmetoder, drar nu nytta av

forskningsreaktorn. Det är därför

väsentligt att verksamheten får fortgå

med i huvudsak oförändrade resurser. Den

omständigheten att man inom

regeringskansliet för närvarande

överväger kompletterande finansiering av

verksamheten kan inte tas till intäkt

för att nu genomföra den föreslagna

anslagsminskningen. Inriktningen på

besparingen bör i stället vara sådan att

den fördelas proportionellt över hela

energiforskningsanslaget.

Med det sagda tillstyrker utskottet

motion 1996/97:N265 (m) i här berörd

del.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande finansiering av

verksamheten vid R2-reaktorn vid

Studsvik AB

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:N265 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

2. Finansiering av verksamheten vid R2-

reaktorn vid Studsvik AB (mom. 2)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Enligt

utskottets och slutar med berörd del

bort ha följande lydelse:

Utskottets uppfattning är att den

besparing på anslaget till R2-reaktorn

vid Studsvik AB som aviseras i

budgetpropositionen är alltför

begränsad. Kärnkraftsforskningen i

Sverige bör uteslutande vara inriktad på

frågor om avfallshantering, vilket

innebär att verksamheten vid

forskningsreaktorn inte är relevant. Det

är otillfredsställande att en fortsatt

drift av reaktorn tillåts utan att en

miljökonsekvensutredning har genomförts.

Verksamheten drivs i form av bolag - med

en begränsad insyn för utomstående - i

syfte att främja kommersiella intressen,

vilket enligt utskottets uppfattning är

olämpligt. Det råder vidare oklarhet

rörande företagets förmåga att hantera

det avfall som genereras. Utskottet

anser att regeringen bör tillsätta en

utredning angående lagringen av

kärnavfallet vid Studsvik. Företaget har

nyligen i enlighet med uppsatta villkor

i tillståndet upprättat en plan för

rivning av R2-reaktorn liksom för

omhändertagande av rivningsavfallet.

Enligt utskottets mening måste nu

förberedelser för en omedelbar stängning

vidtas.

De medicinska behov som åberopas som

skäl för att driva forskningsreaktorn

vidare kan enligt utskottet inte anses

vara avgörande. De isotoper för

medicinskt bruk som produceras av

reaktorn kan lika väl framställas i en

s.k. cyklotron. Mot denna bakgrund och

med hänsyn till de omständigheter i

övrigt som här har anförts menar

utskottet att en fullt genomförd

besparing kan göras på denna del av

energiforskningsanslaget. Det

anslagsbelopp som på detta sätt frigörs,

ca 25-30 miljoner kronor, innebär att en

mindre omfattande besparing behöver

göras inom övriga delar av anslaget

jämfört med regeringens förslag, vilket

skulle gynna resursläget för t.ex.

forskning om solceller och bioenergi.

Med det sagda avstyrker utskottet

motion 1996/97:N265 (m) i här berörd

del.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande finansiering av

verksamheten vid R2-reaktorn vid

Studsvik AB

att riksdagen med avslag på motion

1996/97:N265 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört.

3. Verksamheten vid Affärsverket svenska

kraftnät (mom. 3)

Eva Goës (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 18 som börjar med Utskottet vill

och slutar med och 1996/97:N427 (mp)

bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser - i likhet med

vad som anförs i motion 1996/97: N427

(mp) - att likströmsförbindelsen mellan

Sverige och Polen måste stoppas.

Utskottet ser en stor risk för att ett

ännu större behov av kärnkraft uppstår

för att tillgodose marknaden nere på

kontinenten. Vidare kommer kabeln,

enligt utskottets uppfattning, att leda

till ökade svavelutsläpp som en följd av

att elproduktionen i Polen domineras av

kolkondenskraft samt kraftvärme baserad

på olja och gas. Dessutom är det

utskottets bedömning att projektet

faller under den s.k. Esbokonventionen

om gränsöverskridande miljöpåverkan.

Detta kommer att kräva en bred

internationell miljöprövning av

projektet.

Med det sagda tillstyrker utskottet

berörda yrkanden i motionerna 1996/97:

N427 (mp) och 1996/97:N415 (s) och

avstyrker förslagen i propositionen om

Svenska kraftnät såvitt avser Polen-

länken. I övrig tillstyrks de aktuella

förslagen.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande verksamheten vid

Affärsverket svenska kraftnät

att riksdagen med anledning av

proposition 1996/97:1 utgiftsområde

21 momenten 1-4 och med bifall till

motionerna 1996/97:N415 och

1996/97:N427 yrkandena 1, 3 och 4

a) godkänner investerings- och

finansieringsplanen för Affärsverket

svenska kraftnät som en ram för

perioden 1997-1999 i enlighet med vad

utskottet anfört,

b) godkänner att Affärsverket svenska

kraftnät som en ram för rörlig kredit

under år 1997 får ta upp riksgäldslån

om högst 100 000 000 kr som får

användas i enlighet med vad utskottet

anfört,

c) bemyndigar regeringen att under år

1997 besluta i frågor som rör förvärv

av aktier eller bildande av bolag

inom Affärsverket svenska kraftnäts

verksamhetsområde inom en ram av 135

000 000 kr i enlighet med vad

utskottet anfört,

d) bemyndigar regeringen att ge

Affärsverket svenska kraftnät rätt

att under år 1997 besluta om förvärv

och avyttring av aktier och bildande

av bolag inom en ram av högst 10 000

000 kr i enlighet med vad utskottet

anfört.

Särskilt yttrande

Anslag m.m. inom utgiftsområde 21 Energi

(mom. 1)

Eva Goës (mp) anför:

Miljöpartiet de gröna har i sitt

budgetalternativ avseende samtliga ut-

giftsramar och beräkning av

statsinkomsterna för budgetåret 1997

redovisat hur de begärda

anslagsökningarna inom det nu aktuella

utgiftsområdet 21 Energi skall

finansieras. En majoritet i riksdagen

har dessvärre avvisat vårt förslag. Min

uppfattning är att vårt budgetalternativ

har en sådan avvägning att en rad

viktiga mål ur miljöpolitisk synpunkt

kan nås. Ett sådant område är

utgiftsområde 21 där vi har framfört

krav på betydande satsningar. Motiven

härför har vi redovisat i

näringsutskottets yttranden till

finansutskottet med anledning av dels

den ekonomiska vårpropositionen

(1995/96:NU9y s. 21), dels den nu

aktuella budgetpropositionen (1996/97:

NU1y s. 23). Det finns all anledning att

befara, i det fall som betydande

tidsutdräkt skulle uppstå vad gäller

framläggandet av den energipolitiska

propositionen, att det viktiga arbetet

med teknikutveckling av och forskning om

de förnybara energi-källorna kommer att

avbrytas vid ett minskat statligt stöd.

Vårt förslag skulle ha motverkat detta.

Med hänvisning till riksdagens beslut

om avslag på vårt förslag till

utgiftsramar har jag avstått från att

delta i näringsutskottets beslut om

anslag inom det här berörda

utgiftsområdet.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 21

Energi

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till anslags

fördelning. Företrädaren för (mp) har

avstått från att delta i beslutet om

anslag (se särskilt yttrande).

Verksamhetsområde Regeri Utskot

Anslag ngens tets

försla försla

g g

A Omställning och utveckling av

energisystemet

1 Vissa åtgärder för 30 000 30 000

effektivare användning av

energi (res)

2 Bidrag till 72 000 72 000

Energiteknikfonden (obet)

3 Åtgärder för 7 000 7 000

energieffektiviseringar

m.m. i bl.a. Baltikum och

Östeuropa (ram)

4 Täckande av förluster i 2 000 2 000

anledning av statliga

garantier inom

energiområdet (ram)

B Energiforskning

1 Energiforskning (ram) 235 235

784 784

C Oljelagring

1 Statens oljelager: 67 367 67 367

Förvaltningskostnader (ram)

2 Statens oljelager: 60 000 60 000

Kapitalkostnader (obet)

SUMMA 474 474

151 151

Innehållsförteckning

Ärendet 1

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 3

Utskottet 3

Bakgrund 3

Riktlinjer för energipolitiken 3

Beslut om utgiftsramar 5

Anslag m.m. inom utgiftsområde 21

Energi 6

Inledning 6

Omställning och utveckling av

energisystemet 6

Energiforskning 9

Oljelagring 10

Motionerna 11

Utskottets ställningstagande 12

Finansiering av verksamheten vid R2-

reaktorn vid Studsvik AB 13

Verksamheten vid Affärsverket

svenska kraftnät 14

Hemställan 18

Reservationer 20

1. Finansiering av verksamheten vid

R2-reaktorn vid Studsvik AB (m) 20

2. Finansiering av verksamheten vid

R2-reaktorn vid Studsvik AB (mp) 20

3. Verksamheten vid Affärsverket

svenska kraftnät (mp) 21

Särskilt yttrande 22

Anslag m.m. inom utgiftsområde 21

Energi (mp) 22

Bilaga

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 21 Energi 23