Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Redogörelse för företag med statligt ägande

1996-11-07 · 5 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1996/97:NU6, Redogörelse för företag med statligt ägande

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Näringsutskottets betänkande

1996/97:NU06

Redogörelse för företag med statligt ägande

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

1996/97

NU6

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels 1996 års redogörelse för företag

med statligt ägande, vilken har

överlämnats till riksdagen med

regeringens skrivelse 1996/97:20,

dels två motioner som har väckts med

anledning av skrivelsen,

dels - delvis - en motion från allmänna

motionstiden med anknytning till

redogörelsen.

Sammanfattning

Utskottet föreslår att redogörelsen för

företag med statligt ägande läggs till

handlingarna utan ytterligare åtgärd.

Samtidigt avstyrks dels en motion med

krav på att den årliga redogörelsen i

fortsättningen skall kompletteras med en

redovisning för varje företag av syftet

med det statliga ägandet, dels två

motioner med begäran om att en statlig

ägarpolicy skall utarbetas. Enligt

utskottets mening bör sådana frågor tas

upp i näringspolitiska

princippropositioner eller i särskilda

propositioner om statliga företag. Den

förstnämnda motionen följs upp i en

reservation (m, c, fp, kd).

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1996/97:20

lämnas information om verksamheten i de

företag som under år 1995, eller

motsvarande verksamhetsår, helt eller

delvis ägdes av staten. Vidare ingår i

skrivelsen en sammanfattande redogörelse

för förvaltningen av statens

företagsägande.

Motionerna

De motioner som väckts med anledning av

skrivelsen är följande:

1996/97:N3 av Karin Falkmer m.fl. (m, c,

fp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att komplettera

kommande skrivelser.

1996/97:N4 av Eva Goës och Ewa Larsson

(båda mp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär redovisning av

ägarpolicyn för statligt ägda företag i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Den motion från allmänna motionstiden

som behandlas här är

1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) såvitt gäller yrkandet (13) att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

statens ägande och statens ägarpolicy

årligen skall redovisas för riksdagen på

ett lättfattligt och överskådligt sätt.

Utskottet

Skrivelsen

Sedan början av 1980-talet lämnar

regeringen årligen till riksdagen en

redogörelse för företag med statligt

ägande. Våren 1996 anmälde regeringen i

en proposition om aktiv förvaltning av

statens företagsägande (prop. 1995/96:

141) att den avsåg att utveckla och

förbättra den årliga redogörelsen till

riksdagen. Bland annat skall

kompletteringar göras med sådana

uppgifter om omstruktureringar,

försäljningar av aktier och nyemissioner

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

som kommer att ske med stöd av

riksdagens lämnade bemyndigande. Vidare

meddelades att regeringen ämnade lämna

bedömningar av den långsiktiga

utvecklingen och redogöra för aktuella

övergripande ägarfrågor beträffande

olika delar av den statligt ägda

företagsgruppen. Riksdagen kommer därmed

att beredas tillfälle att årligen, mer

effektivt, kontrollera regeringens

etgärder och ta ställning till

eventuella förslag avseende den

övergripande utvecklingen och

inriktningen av statens företagsägande,

sades det i propositionen.

I linje med det aviserade har 1996 års

redogörelse kompletterats med

information om förvaltningen av statens

företagsägande och en beskrivning över

aktuella händelser och pågående

aktiviteter uppdelat på respektive

förvaltande departement. Härutöver

innehåller årets redogörelse - på

motsvarande sätt som tidigare år - en

inledande översikt över den statliga

företagssektorn samt beskrivningar av

berörda företag och affärsverk. I

beskrivningen av respektive företag

ingår, förutom en

verksamhetsbeskrivning, redogörelse för

viktigare händelser under år 1995 och

utsikter för år 1996, översikt över

ekonomiska uppgifter samt information om

styrelse, revisorer, företagsledning och

dotterbolag. Uppgifter om eventuella

rörelsedrivande dotterbolag lämnas i

anslutning till deras moderbolag.

Dessutom finns ett personregister över

styrelseledamöter i bolagen.

Enligt de riktlinjer som riksdagen

beslutade om våren 1996 (prop.

1995/96:141, bet. NU26) skall följande

huvudprinciper gälla för förvaltningen

av statens företagsägande:

- Statligt ägda företag skall arbeta

under krav på effektivitet, avkastning

på det kapital företaget representerar

och strukturanpassning.

- Den som utövar förvaltningen av ett

statligt ägt företag skall med

utgångspunkt i uppsatt verksamhetsmål

aktivt följa företagets utveckling och

vidta erforderliga åtgärder för att

företaget skall uppfylla kraven på

effektivitet, avkastning och

strukturanpassning.

Härutöver beslutade riksdagen att

bemyndiga regeringen att - med vissa

givna restriktioner - kunna minska

statens ägande i åtta angivna företag,

nämligen AssiDomän AB, Celsius AB,

Enator AB, Pharmacia & Upjohn Inc., SAQ

Kontroll AB, AB Svensk Exportkredit, SBL

Vaccin AB och Lantbrukskredit AB.

Motsvarande bemyndiganden har tidigare

lämnats beträffande bl.a. Nordbanken och

Securum AB.

Vidare har riksdagen i dagarna fattat

beslut om en lag om statsbudgeten med

bestämmelser om bl.a. överlåtelse av

aktier i statliga företag (prop.

1995/96:220, bet. 1996/97:KU3).

Motionerna

Två motioner har väckts med anledning av

skrivelsen. I motion 1996/97:N3 (m, c,

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

fp, kd) anförs att det är en brist att

syftet med det statliga ägandet i de

olika bolagen inte framgår av

skrivelsen. Enligt motionärerna bör de

skäl som åberopades vid bildandet eller

övertagandet av företagen kontinuerligt

redovisas och prövas. I motionen

föreslås att kommande års redovisningar

skall kompletteras så att det för varje

företag redovisas dels syftet med det

statliga ägandet, dels vad som gjorts

under året och planeras under kommande

år för att uppfylla detta syfte.

En redovisning av ägarpolicyn för

statligt ägda företag efterlyses i

motion 1996/97:N4 (mp). Den statliga

företagssektorn tjänar flera viktiga

ändamål, påpekar motionärerna. De

indelar de statliga företagen i fyra

grupper - konkurrensutsatta företag,

monopolföretag, företag som arbetar med

hälsofarliga substanser och företag som

inte kan komma till stånd på normala

kommersiella villkor. För var och en av

dessa grupper borde staten utarbeta en

företagspolicy som skall vara offentlig

och godkännas av riksdagen. Förutom de

generella policydeklarationerna bör det

utarbetas en policy för varje enskilt

statligt företag, anser motionärerna. De

menar att bristerna i statens sätt att

ta ägaransvar är så stora att frågan om

statlig ägarpolicy bör bli föremål för

en parlamentarisk utredning.

En liknande begäran om en redovisning

av policyn för statens företags-ägande

framförs genom ett yrkande i motion

1996/97:N270 (mp). Med en sådan

redovisning ges de folkvalda och

allmänheten möjlighet att diskutera och

förändra det statliga ägandet, anförs

det där.

Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen har tidigare vid skilda

tillfällen behandlat och avslagit

yrkanden rörande statlig affärspolicy

liknande de nu aktuella i motionerna

1996/97:N4 (mp) och 1996/97:N270 (mp).

Utskottet har ansett att någon

ytterligare redovisning av de statliga

företagens uppgifter och funktion i den

årliga redogörelsen inte är erforderlig.

Vid det senaste tillfället - hösten 1995

(bet. 1995/96:NU4) - hänvisade utskottet

till den då aviserade och här tidigare

nämnda propositionen om förvaltningen av

statliga företag. Motionen i fråga fick

stöd i en reservation (mp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin uppfattning att

frågor om riktlinjer för och syftet med

det statliga ägandet av företag bör tas

upp i näringspolitiska

princippropositioner eller i särskilda

propositioner om statliga företag. Den

årliga redogörelsen till riksdagen för

de statliga företagen är endast avsedd

att ge en samlad översikt över denna del

av näringslivet. Att regeringen

regelmässigt skulle inleda denna

redogörelse med en policydeklaration i

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

fråga om det statliga ägandet eller för

varje företag ange syftet med ägandet

finner utskottet inte motiverat.

Utskottet ser positivt på att årets

redogörelse har kompletterats med en

redovisning över viktigare aktuella

händelser m.m. beträffande de statliga

företagen. Enligt utskottets mening bör

skrivelsen läggas till hand-lingarna

utan ytterligare åtgärd. De aktuella

motionsyrkandena avstyrks med det sagda.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande redogörelsen för

företag med statligt ägande

att riksdagen med avslag på

motionerna 1996/97:N3, 1996/97:N4 och

1996/97:N270 yrkande 13 lägger

regeringens skrivelse 1996/97:20 till

handlingarna.

res. (m, c, fp, kd)

Stockholm den 7 november 1996

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta

Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Karin

Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s),

Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson

(s), Marie Granlund (s), Lennart Beijer

(v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m),

Göran Hägglund (kd), Nils-Göran

Holmqvist (s), Laila Bäck (s), Sten

Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring (c)

och Torsten Gavelin (fp).

Reservation

Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m),

Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd),

Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring

(c) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 4 börjar med Utskottet vid-

håller och slutar med det sagda bort

ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som sägs i

motion 1996/97:N3 (m, c, fp, kd) om att

den årliga redogörelsen för statliga

företag bör kompletteras med en

redovisning av syftet med det statliga

ägandet i respektive bolag. Därigenom

ges riksdagen tillfälle att fortlöpande

pröva de skäl som låg till grund för

bildandet eller övertagandet av bolaget

i fråga. Enligt utskottets uppfattning

bör det vidare av redogörelsen framgå

vad som gjorts och vad som planeras för

att syftet med det statliga ägandet

skall uppnås.

Riksdagen bör i ett uttalande till

regeringen ställa sig bakom vad

utskottet nu anfört. Därigenom blir

nyssnämnda motion tillgodosedd.

Utskottet avstyrker däremot de berörda

yrkandena i motionerna 1996/97:N4 (mp)

och 1996/97:N270 (mp). Utskottet

föreslår slutligen att regeringens nu

aktuella skrivelse läggs till

handlingarna utan ytterligare åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

beträffande redogörelsen för

företag med statligt ägande

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:N3 och med avslag på

motionerna 1996/97:N4 och

1996/97:N270 yrkande 13

dels som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

dels lägger regeringens

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

skrivelse 1996/97:20 till handlingarna.

Särskilt yttrande

Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m),

Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd),

Sten Tolgfors (m), Kerstin Warnerbring

(c) och Torsten Gavelin (fp) anför:

Vi vill erinra om vår tidigare framförda

uppfattning beträffande statliga

företag. Statens främsta uppgift inom

näringspolitiken är att ange generella

ramar och regelsystem för företagens

verksamhet. Det arbete som påbörjades

under den borgerliga regeringen med att

minska statens företagsägande bör därför

fortsätta. Med en privatisering av

statliga företag uppnås en tydligare

ägarroll, kommersiellt mer kompetenta

företag och en ökad aktiespridning. De

försäljningar som gjordes under den

borgerliga regeringen inbringade till

statskassan sammanlagt ca 23 miljarder

kronor (exkl. försäljning av aktier i

Nordbanken), vilket minskade statens

upplåningsbehov med motsvarande belopp.

Försäljningarna ledde också till en

spridning av aktieägandet till grupper

som inte tidigare innehaft aktier.