Bet. 1996/97:SfU10

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1996/97:SFU10

Systembrister och missbruk inom socialförsäkrinsystemen

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SfU10

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet proposition 1996/97:121 Systembrister och

missbruk inom socialförsäkringssystemen jämte motioner som väckts med

anledning av propositionen.

För att förbättra de allmänna försäkringskassornas utrednings- och

kontrollmöjligheter föreslås i propositionen att försäkringskassan skall få

möjlighet att inom i princip hela socialförsäkrings- och bidragsområdet besöka

den enskilde och göra förfrågan hos denne eller någon annan som kan antas

kunna lämna nödvändiga uppgifter. Besök skall kunna användas dels som ett led

i utredningen av ett försäkrings- eller bidragsärende i det enskilda fallet,

dels av bl.a. allmänpreventiva skäl i en viss typ av ärenden inom ramen för en

samlad insats. Om den försäkrade vägrar att ta emot ett besök får

försäkringskassan dra in eller sätta ned ersättningen, om omständigheterna

motiverar det. Vidare föreslår regeringen att det införs en generell regel om

att uppgifter som den enskilde lämnar om faktiska förhållanden skall lämnas på

heder och samvete. Dessutom föreslås att försäkringskassan skall få möjlighet

ta del av adressuppgifter från Posten AB.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1997.

Utskottet uttalar med anledning av en motion från Moderata samlingspartiet

att den enskilde i samband med att en ersättning utges eller ett bidrag söks

bör få skriftlig information om att t.ex. hembesök kan förekomma. Utskottet

tillstyrker propositionen och avstyrker bifall till motionerna.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och två särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition 1996/97:121 föreslagit

riksdagen att anta regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,

4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska

barn,

5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård,

6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,

7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar

till den som tjänstgör inom totalförsvaret,

9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,

10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

13. lag om ändring i postlagen (1993:1684).

Lagförslagen återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

1996/97:Sf27 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en inkomstbortfallsförsäkring,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett permanentat system för samordning mellan kommunernas

socialtjänst, socialförsäkringen och hälso- och sjukvården,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medgivande till kontroll vid ansökan om stöd hos försäkringskassan.

1996/97:Sf28 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens föreslagna föreskrift i 20 kap. 3 och 8 §§ enligt vad i motionen

anförts om rättssäkerhet och integritet.

1996/97:Sf29 av Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att oanmälda hembesök, som kan ge frysta eller sänkta bidrag som

följd, inte kan tillåtas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att uttrycket "annan" bör preciseras när det gäller att söka

uppgifter om den bidragsökande.

1996/97:Sf30 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör besök i utrednings-

och kontrollsyfte,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett organ/verk för samordnade utbetalningar.

1996/97:Sf31 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värdet av tydliga spelregler för socialförsäkringssystemen och

deras medborgerliga legitimitet,

2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring av propositionens förslag till

lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring att 20 kap. 8 § fjärde

stycket 2 ges lydelsen "2. om det kan antas vara av väsentlig betydelse för

utredningen, besöka den försäkrade" innebärande att det i det särskilda fallet

måste finnas åtminstone någon indikation på att en särskild kontroll är

behövlig.

Utskottet

Bakgrund

Socialförsäkringsutskottet behandlade hösten 1993 ett antal motioner om

åtgärder för att motverka eller komma till rätta med bidragsfusk (bet.

1993/94:SfU2). I samband med behandlingen inhämtade utskottet yttranden av

Riksförsäkringsverket (RFV) och Försäkringskasseförbundet. Utskottet uttalade

bl.a. att det är viktigt att åtgärder omgående vidtas mot den som medvetet

missbrukar ett bidrags-, avgifts- eller socialförsäkringssystem. Detta är

nödvändigt inte minst för att allmänheten skall ha ett fortsatt förtroende för

de gemensamma bidrags- och försäkringssystemen, och om möjligt bör systemen i

sig vara konstruerade så att missbruk motverkas. Utskottet ansåg att det vore

värdefullt om regeringen skyndsamt lät göra en kartläggning av i vilken

omfattning det förekommer fusk med förmåner och bidrag av social karaktär och,

beroende på vad kartläggningen utvisar, föreslå åtgärder för att komma till

rätta med bidragsfusk. Vad utskottet anförde gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna (rskr. 1993/94:11).

Regeringen gav därefter Riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att kartlägga

förekomsten av fusk. De socialförsäkrings- och bidragsområden som i första

hand kartlagts är förtidspensioner, arbetslöshetsersättning, kontant

arbetsmarknadsstöd, bidragsförskott, bostadsbidrag, sjukpenning och tillfällig

föräldrapenning. RRV har också studerat bl.a. förekomsten av dubbla

ersättningar från de olika systemen och ändamålsenligheten i kontroller och

kontrollsystem. I huvudrapporten bedöms effekterna av fusk, överutnyttjande

och systembrister totalt uppgå till ett belopp om mellan 5 och 7 miljarder

kronor årligen. RRV har lämnat en rad förslag till åtgärder för att komma till

rätta med de problem som kunnat konstateras. Förslagen tar sikte på såväl

systembrister som överutnyttjande och fusk.

Inom RFV bildades under år 1995 en arbetsgrupp, vars utrednings- och

analysarbete redovisas i rapporten Missbruk och fusk med försäkring och bidrag

(RFV ANSER 1996:2). I rapporten redogörs bl.a. för en rapporteringsmodell för

att löpande kunna bedöma omfattningen av missbruk och fusk med försäkring och

bidrag. Vidare ges ett antal förslag till åtgärder, såsom

författningsändringar, ökad satsning på samverkan mellan myndigheter,

utvecklat teknikstöd samt satsning på kvalitet i handläggnings- och

informationsarbetet. Härutöver har också Riksdagens revisorer och

Statskontoret utrett, genomfört analyser och lämnat synpunkter rörande dessa

frågor.

Principiella utgångspunkter

Propositionen

I propositionen anför regeringen att det för socialförsäkringssystemens

legitimitet är mycket angeläget att medborgarna kan vara förvissade om att sy-

stemen fungerar effektivt och att pengar fördelas till dem som de är avsedda

för. Både för att spara pengar och för att försvara systemen avser därför

regeringen att vidta åtgärder för att minimera fusk och överutnyttjande av

systemen. De största ekonomiska vinsterna finns att hämta i förbättringar av

systemen och att rätt beslut fattas från början. För att få en så hög besluts-

kvalitet som möjligt är det av stor vikt att försäkringskassorna i sin

ärendehandläggning har god kvalitet i sina utredningar och beslutsunderlag

samt har god dokumentation i akterna, dvs. iakttar förvaltningslagens

bestämmelser på detta område. Det är angeläget att den försäkrade får

information även om sin skyldighet att lämna riktiga uppgifter och att anmäla

ändrade förhållanden samt om de påföljder som han eller hon annars kan drabbas

av. Förutsättningarna för att rätt beslut fattas från början ökar om

författningarna på socialförsäkrings- och bidragsområdet är enhetliga, tydliga

och skrivna på ett klart och lättbegripligt sätt. Ett exempel på bristande

enhetlighet är att försäkringskassorna har en lagstadgad rätt att besöka den

försäkrade i t.ex. ärenden som rör sjukpenning medan uttryckligt stöd för

sådana kontroller saknas beträffande andra förmåner.

I propositionen redogörs för regeringens arbete med att komma till rätta med

missbruk och överutnyttjande av socialförsäkrings- och bidragssystemen. Flera

utredningar och rapporter har pekat på bl.a. följande områden där det finns

anledning att stärka kontrollfunktionerna: förtidspension, sjukpenning och

tillfällig föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag, ADB-stödda

redovisnings- och kontrollsystem samt ledning och organisation. Regeringen har

eller kommer därför att på dessa områden vidta åtgärder som syftar till dels

förbättringar av systemen, dels besparingar.

I propositionen läggs förslag fram till ändringar i ett antal lagar avsedda

att förbättra försäkringskassornas utrednings- och kontrollmöjligheter.

Lagförslagen, som föreslås träda i kraft den 1 oktober 1997, redovisas närmare

nedan.

Motionerna

I motion Sf27 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att 62 % av alla svenskar

får hela eller delar av sin försörjning via socialförsäkringssystemen, en

siffra som saknar internationell motsvarighet. Ett system som omfattar ett

femtiotal stödformer och som omsätter miljardbelopp ger enligt motionärerna

möjligheter till fusk och missbruk. Socialförsäkringssystemen måste därför

reformeras och göras mer överblickbara. Motionärerna föreslår (yrkande 1) att

en inkomstbortfallsförsäkring som omfattar skydd vid sjukdom, arbetslöshet och

rehabilitering införs. Vidare anser motionärerna (yrkande 2) att ett ökat

samarbete mellan kommunernas socialtjänst, socialförsäkringen och hälso- och

sjukvården måste möjliggöras för att samordna resurser, utnyttja dem bättre

och minska möjligheterna till fusk. En sådan samverkan måste också utgöra ett

permanent inslag i verksamheterna, och regeringen bör snarast lägga fram ett

principprogram härom. I motionen begärs tillkännagivanden om det anförda.

Roland Larsson m.fl. (c) anför i motion Sf30 yrkande 2 att, även om det inte

är möjligt att eliminera fusket, måste ambitionen vara att minimera bristerna

och täppa till de luckor som gör det möjligt att fuska. Förtroendet för

välfärdssystemen riskerar annars att urholkas. En förändring som skulle kunna

motverka missbruk och fusk är att utbetalningarna från transfereringssystemen

samordnas i ett ansvarigt organ. En annan lösning är att ansluta

transfereringssystemen till ett framtida system med individuella skattekonton.

Ett tillkännagivande om det anförda begärs i motionen.

I motion Sf31 yrkande 1 av Sigge Godin m.fl. (fp) anförs att en splittrad

politik för socialförsäkringssystemen och brist på samband mellan avgifter och

förmåner liksom missbruk och fusk undergräver legitimiteten för

välfärdspolitiken. Systemen måste utformas så att missbruk och fusk kan

beivras. För att förhindra fusk och överutnyttjande måste reglerna bli

enklare, enhetligare, flexiblare och tydligare. I motionen begärs ett

tillkännagivande av värdet med tydliga spelregler för

socialförsäkringssystemen och deras medborgerliga legitimitet.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att det för socialförsäkringssystemens

legitimitet är mycket angeläget att medborgarna kan vara förvissade om att

systemen fungerar effektivt. Systemen måste vara så utformade att

möjligheterna till kontroll förbättras samtidigt som drivkrafter till

felaktigt eller icke avsett utnyttjande minimeras. Utskottet anser att det

pågående arbetet med att förtydliga och öka enhetligheten i systemen är

nödvändigt för att uppnå detta.

Beträffande frågan om samordning av utbetalningar kan nämnas att

Statskontoret på uppdrag av Förvaltningspolitiska kommissionen har utfört en

studie av problem, alternativa utformningar och IT-stöd omfattande flertalet

av transfereringarna till hushållen (SOU 1996:180). Kommissionens förslag, I

medborgarnas tjänst - En samlad förvaltningspolitik för staten (SOU 1997:57),

bereds för närvarande inom Regeringskansliet, och resultatet av denna

beredning bör avvaktas. Motion Sf30 yrkande 2 avstyrks därför.

I samband med behandlingen av Riksdagens revisorers förslag rörande bl.a.

förhållandet mellan socialförsäkringen och medborgarna och socialförsäkringens

omfattning, komplexitet och förändring ansåg utskottet (bet. 1994/95:SfU20)

att revisorernas förslag, i de delar som gäller enklare och tydligare regler

samt om kartläggning av fördelningspolitiska effekter av radikala

förenklingar, borde överlämnas till Sjuk- och arbetsskadeberedningen.

Utskottet uttalade att det var positivt att det i Sjuk- och

arbetsskadeberedningens uppdrag ingick att utforma en ohälsoförsäkring som i

möjligaste mån skall vara enkel och enhetlig. Vad utskottet anförde gav

riksdagen som sin mening regeringen till känna (rskr. 1994/95:436 och 437).

Som ett led i strävandena att renodla samhällets trygghetssystem har nya

kriterier för sjukpenning och förtidspension införts. För närvarande utformas

också ett nytt system för en offentlig ohälsoförsäkring avsedd att ersätta

dagens system med sjukpenning och förtidspension. Särskilda utredare har

tillsatts för att göra en samlad översyn av inkomstbegreppet respektive

begreppet försäkrad inom bidrags- och socialförsäkringsområdet. Därutöver har

nyligen införts nya regler för bostadsbidrag och underhållsstöd. Regeringen

har vidare aviserat att ett förslag till en ny socialförsäkringsregisterlag

kommer att läggas fram under våren. Något tillkännagivande med anledning av

motion Sf31 yrkande 1 är således inte påkallat. Utskottet avstyrker bifall

till motionen.

Som ovan nämnts har arbetet med att renodla trygghetssystemen påbörjats. I

det tidigare nämnda betänkandet SOU 1997:57 redogör Förvaltningspolitiska

kommissionen för hur Statskontoret i sin studie för kommissionen föreslagit en

reform som inbegriper en renodling och förenkling av transfereringssystemen.

Sjuk- och arbetsskadekommittén har i betänkandet En allmän och aktiv

försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) lagt fram förslag om

en allmän ohälsoförsäkring. I proposition 1996/97:63 Samverkan,

socialförsäkringens ersättningsnivåer och administration m.m. redovisas

principer för det grundläggande försäkringsskyddet vid sjukdom och

rehabilitering. Utskottet kommer att behandla propositionen senare under våren

och avstyrker därför motion Sf27 yrkande 1.

I den nu behandlade propositionen anges att det är viktigt att

försäkringskassorna har god kvalitet i sina utredningar och beslutsunderlag

samt att de har god dokumentation i akterna, dvs. iakttar förvaltningslagens

bestämmelser. Utskottet vill därför påpeka att justitieombudsmannen Jan

Pennlöv vid en offentlig utfrågning som utskottet nyligen höll uppgav att

försäkringskassorna förefaller att ha ett högt och ökande antal

handläggningsfel i jämförelse med annan verksamhet. Han uppgav också att

förutsättningarna för kassans handläggare synes ha försämrats, bl.a. genom den

mycket snabba lagstiftningstakten där data, blanketter, utbildning och

undervisning inte följt med. RFV redovisade vid utfrågningen att en

aktionsgrupp utsetts för att ta fram olika förslag till åtgärder på detta

område. Det har också utarbetats riktlinjer för internrevision och tagits fram

ett antal s.k. kvalitetssäkringsinstrument.

Vad gäller samverkansfrågorna har utskottet i år behandlat ett antal

motioner om samverkan och samordning mellan myndigheter. Utskottet uttalade

därvid att samverkan mellan olika myndigheter och andra organ är nödvändig,

bl.a. för att utnyttja samhällets resurser på bästa sätt. Utskottet menade att

sådan samverkan inte bara skall ske under en begränsad period i form av

försöksverksamhet utan måste utgöra ett permanent inslag i verksamheterna

(bet. 1996/97:SfU9). Regeringen har därefter i den ovan nämnda propositionen

1996/97:63 anfört att den samverkan som nu bedrivs i form av begränsade

projekt bör övergå och utvidgas till att ingå i den ordinarie verksamheten i

hela landet samt att det är nödvändigt med tvärsektoriell samverkan för att få

människor med sammansatta problem tillbaka till egen försörjning. Regeringen

anser att samverkansprojekt skall ha en gemensam ram för åtgärder och insatser

men att de ekonomiska besluten skall fattas av respektive

myndighet/förvaltning. I propositionen föreslår regeringen bl.a. riktlinjer

för samverkan inom rehabiliteringsområdet. Vidare föreslår regeringen

riktlinjer för förändringar av socialförsäkringsadministrationen och en

översyn av dess ADB-verksamhet. Utskottet kommer att behandla denna

proposition senare under våren. Motion Sf27 yrkande 2 får därmed anses

tillgodosedd.

Besök och förfrågan i utrednings- och kontrollsyfte

Gällande ordning

För bl.a. sjukpenning och förtidspension finns i lagen om allmän försäkring

(AFL) bestämmelser om försäkringskassans möjligheter att vidta åtgärder i

utrednings- och kontrollsyfte.

Enligt 3 kap. 8 a § AFL skall försäkringskassan, när det kan anses

nödvändigt för bedömningen av rätt till sjukpenning eller behov av

rehabiliteringsåtgärder, dels göra förfrågan hos den försäkrade, den

försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna

nödvändiga uppgifter, dels besöka den försäkrade. I 17 § anges att om den

försäkrade vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av

försäkringskassan att bl.a. utreda rätten till sjukpenning, så får

sjukpenningen dras in eller sättas ned, om omständigheterna motiverar det.

Bestämmelsen om indragning eller nedsättning gäller enligt 4 kap. 18 § AFL

även för föräldrapenningförmåner. Enligt RFV:s föreskrifter (RFFS 1988:3) om

föräldrapenningförmåner skall försäkringskassan införskaffa nödvändig

utredning, bl.a. genom att besöka föräldern. För rehabiliteringsersättning

gäller enligt 22 kap. 16 § AFL att ersättningen, om omständigheterna motiverar

det, får dras in eller sättas ned om den försäkrade vägrar ta emot besök eller

vägrar lämna upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av

rehabiliteringsåtgärd.

Beträffande förtidspension finns i 7 kap. 3 b § AFL regler om förfrågan och

besök motsvarande de för sjukpenning i 3 kap. 8 a §. I 20 kap. 3 § anges att

förtidspension helt eller delvis tills vidare kan förvägras den som utan

giltig anledning vägrar bl.a. sådan utredning som avses i 7 kap. 3 b §, under

förutsättning att han erinrats om påföljden.

Även för arbetsskadeförsäkringen gäller reglerna i AFL om besök samt

nedsättning och indragning av ersättning.

Propositionen

I propositionen anförs att försäkringskassans handläggare måste ha ett

fullgott beslutsunderlag för att kunna fullgöra sina uppgifter och fatta

korrekta beslut. I många ärenden är kontakter med den försäkrade nödvändiga

för att få ett sådant underlag. Handläggaren kan också, när det anses

nödvändigt, göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare eller annan som

kan antas kunna lämna uppgifter i ärenden. Ett värdefullt led i utredningen

kan enligt regeringen vara att besöka den försäkrade. Hembesök kan också vara

ett effektivt sätt att kontrollera om missbruk och fusk med försäkringen

förekommer. Vetskapen om att kontroller och hembesök förekommer bör även ha en

allmänpreventiv effekt. Regeringen föreslår därför att i ett nytt fjärde

stycke i 20 kap. 8 § AFL tas in bestämmelser om att försäkringskassan även i

andra fall än när det är särskilt föreskrivet för bedömningen av rätten till

ersättning enligt lagen dels får göra förfrågan hos den försäkrade eller någon

annan som antas kunna lämna nödvändiga uppgifter, dels får besöka den

försäkrade. När det gäller uppgifter som tillförs ärendet av andra än den

försäkrade poängterar regeringen att det är försäkringskassans uppgift att

självständigt och sakligt bedöma det material som föreligger i ärendet för att

så långt som möjligt korrekt bedöma om den försäkrade är berättigad till sökt

förmån eller bidrag och i så fall med vilket belopp förmånen eller bidraget

skall lämnas. Regeringen föreslår också att i ett nytt tredje stycke i 20 kap.

3 § AFL tas in en bestämmelse om att ersättningen, om omständigheterna

motiverar det, kan dras in eller sättas ned för den som underlåter att lämna

uppgifter i enlighet med vad som sägs i 8 § eller vägrar ta emot besök som

anges där.

Beträffande frågan om den enskildes integritet anser regeringen att det

självfallet är viktigt att den försäkrades personliga integritet respekteras

vid besök liksom vid andra utredningsåtgärder. Det innebär bl.a. att den

besökande inte får uppträda på ett sätt som skulle kunna skapa intrycket att

besöket är en tvångsåtgärd. Det är alltid den försäkrade som avgör om han

eller hon vill låta besökaren komma in i bostaden. Den besökande skall uppvisa

tjänstelegitimation och redovisa vilket syfte besöket har. Försäkringskassan

måste också se till att lämna ut sekretesskyddad information vid utredning

genom förfrågningar hos personer som kan lämna uppgifter, t.ex. den

försäkrades arbetsgivare.

Lagrådets yttrande över lagförslagen har inhämtats. Lagrådet har anfört att

det måste anses tvivelaktigt om det är väl förenligt med 2 kap. 12 §

regeringsformen att ge besöksbestämmelsen en avfattning som legitimerar en

generellt eller stickprovsmässigt inriktad kontroll utan åtminstone någon

individualiserad prövning i det enskilda ärendet. Lagrådet har därför

föreslagit att bestämmelsen om besök utformas så att besök blir tillåtet bara

om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Det innebär att

varje besök i princip skall beslutas efter en prövning av omständigheterna i

det enskilda fallet. Regeringen gör emellertid den bedömningen att av

regeringsformens bestämmelser om hur det allmännas verksamhet skall bedrivas

följer att det skall finnas sakliga skäl för utrednings- eller

kontrollåtgärder av detta slag. Skälen kan då vara individuella och föreligga

i det enskilda ärendet. Även generella skäl bör dock enligt regeringens mening

kunna läggas till grund för beslut om besök. Sådana besök, och än mer

vetskapen hos allmänheten om att de kan förekomma, kan vara av väsentlig

betydelse när det gäller att inskärpa vikten av att lämna korrekta uppgifter i

försäkrings- och bidragsärenden. Bestämmelsens räckvidd är också begränsad.

Det föreskrivs endast att försäkringskassan får besöka den försäkrade, vilket

kan ske i hemmet. Den lagreglerade åtgärden gäller bara själva

sammanträffandet med den försäkrade, inte tillträde till bostaden eller rätt

att undersöka denna. Med beaktande av dessa omständigheter anser regeringen

att intresset av att kunna använda generellt beslutade insatser i form av

besök för att motverka överutnyttjande av försäkring och bidrag är

tillräckligt starkt för att motivera den olägenhet en sådan ordning innebär

för de försäkrade.

Vad gäller sanktionen indragning eller minskning av ersättning anför

regeringen att det är viktigt att det införs regler om att dra in eller minska

ersättningen, regler som täcker i princip alla områden. Möjligheten bör

givetvis användas med försiktighet, närmast som en undantagsåtgärd. I första

hand bör den användas som ett påtryckningsmedel för att förmå den försäkrade

att medverka. Indragning eller minskning av ersättning skall tillgripas bara

om omständigheterna vid en helhetsbedömning motiverar det. En vägran att ta

emot besöket kan således leda till indragning av en ersättning endast om

omständigheterna i övrigt motiverar det. Vägran att ta emot besök av

försäkringskassan kan aldrig ensamt vara ett tillräckligt skäl för en sådan

åtgärd. Finner försäkringskassan att omständigheterna är sådana att en förmån

eller ett bidrag skall dras in eller sättas ned måste naturligtvis

förfarandebestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223) följas. Av 17 §

förvaltningslagen följer att innan försäkringskassan fattar ett beslut måste

den försäkrade få del av utredningen och tillfälle att yttra sig.

Regeringen föreslår att regler motsvarande de ovan redovisade införs inom i

princip hela försäkrings- och bidragsområdet.

Motionerna

Ulla Hoffmann m.fl. (v) anför i motion Sf28 att det är angeläget att stoppa

fusket. RRV har beräknat att fusket kostar staten 5-7 miljarder kronor. En

stor osäkerhet ligger emellertid i dessa bedömningar och det har inte heller

gjorts någon gränsdragning mellan fusk, systembrister och överutnyttjande av

systemen. Motionärerna anser att det medvetna fusket troligen utgör endast en

mindre del av beloppet. Exempelvis beror ju överutnyttjande på hur systemet är

konstruerat. Det är inte individkontroller som behövs för att motverka brister

i bidrags- och försäkringssystemen. Inriktningen måste i stället vara att

komma till rätta med systemfelen, något som får ske genom en avvägning mellan

rättssäkerhet, personlig integritet och administrativ effektivitet.

Regeringens förslag om hembesök och olika kontroller förvandlar

försäkringskassorna till en polisiär instans. Förslagen får människor att

känna sig osäkra och sky kassan i stället för att där söka råd, stöd och

hjälp. Motionärerna hemställer om avslag på regeringens förslag om

uppgiftslämnande och hembesök samt möjligheten att dra in eller sätta ned

ersättning vid vägran att ta emot hembesök.

Också Roland Larsson m.fl. (c) begär i motion Sf30 yrkande 1 avslag på

regeringens förslag om besök i utrednings- och kontrollsyfte. Motionärerna

anför att hembesök i kontrollsyfte innebär en kränkning av människors

integritet och detta särskilt som en vägran att ta emot besöket enligt

förslaget skall kunna leda till att ersättningen dras in eller sätts ned. Ett

hembesök i kontrollsyfte kan bara accepteras om det är av väsentlig betydelse

för utredningen.

I motion Sf31 yrkande 2 av Sigge Godin m.fl. (fp) begärs ett tillägg i 20

kap. 8 § fjärde stycket 2 AFL, om att försäkringskassan får besöka den

försäkrade endast om det kan antas vara av väsentlig betydelse för

utredningen. Regeringens förslag om långtgående kontrollmöjligheter är

oförenliga med en medborgerlig uppslutning kring politikens spelregler, en

personlig frihet och eget självbestämmande. Motionärerna anser att regeringens

förslag om generella stickprovskontroller måste avvisas. Att försäkringskassan

dessutom skall få dra in eller sätta ned ersättningen om någon vägrar att ta

emot ett besök är i allra högsta grad integritetskränkande och kan inte

accepteras.

Ragnhild Pohanka och Thomas Julin (mp) anför i motion Sf29 yrkandena 1 och 2

att regeringen överbetonar problemet med individens fusk jämfört med

systembrister inom socialförsäkringen. Förslagen kränker bidragstagarnas

integritet och medför att människor vänds emot varandra, med angiveri som

följd. Begreppet ?annan? måste preciseras och får endast avse personer eller

myndigheter som är kringgärdade av sekretessbestämmelser. Motionärerna begär

tillkännagivanden om att oanmälda hembesök som kan ge frysta eller sänkta

bidrag inte kan tillåtas och att uttrycket ?annan? måste preciseras, när det

gäller uppgiftslämnande.

I motion Sf27 yrkande 3 av Gullan Lindblad m.fl. (m) anförs att den

enskildes rätt till personlig integritet värnas om det offentligas berättigade

krav på att kunna kontrollera uppgifter kombineras med ett aktivt medgivande

från den enskilde. Kassan skall kunna neka stöd om ett medgivande inte lämnas.

En förutsättning för förslagen är således att den enskilde aktivt medger att

kontroller får göras. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Utskottets bedömning

I propositionen föreslås att möjlighet att göra hembesök skall införas för

försäkringskassorna inom i princip hela socialförsäkrings- och bidragsområdet.

Åtgärden skall kunna vidtas såväl när den bedöms vara av väsentlig betydelse i

det individuella ärendet som i form av en generellt beslutad insats. De

nuvarande bestämmelserna i AFL om skyldighet för försäkringskassan att göra

besök hos den försäkrade när det bedöms nödvändigt för bedömningen av rätt

till sjukpenning m.m. skall kvarstå. I propositionen föreslås inom hela

området också en rätt för försäkringskassan att göra förfrågan hos den

försäkrade eller annan som kan antas kunna lämna nödvändiga uppgifter.

Som redan nämnts är det viktigt att rätt beslut fattas från början. För att

försäkringskassan skall kunna fullgöra sina uppgifter att tillvarata den

enskildes rätt och betala ut en korrekt ersättning måste kassan ha ett

fullgott beslutsunderlag. Värdefulla utredningsåtgärder kan t.ex. vara

hembesök eller förfrågan hos någon som kan antas kunna lämna uppgifter i

ärendet. Försäkringskassan skall, sedan åtgärderna vidtagits, självständigt

och sakligt bedöma det material som föreligger i ärendet. Detta för att så

långt som möjligt korrekt besluta om rätt till en sökt förmån föreligger och i

så fall vilket belopp som skall lämnas. Rätten att besöka den försäkrade

föreslås även få användas stickprovsmässigt för att upptäcka eller motverka

missbruk och fusk. Utskottet vill påpeka att några närmare beräkningar av

omfattningen av missbruk och fusk inte föreligger. De uppskattningar som

gjorts omfattar även kostnaden för systembrister. Som tidigare nämnts skall

systembrister motverkas genom systemförändringar. Även om fusk och missbruk

skulle vara av mindre omfattning är det för förtroendet för systemen viktigt

att detta åtgärdas och så långt möjligt förebyggs. Utskottet anser att ett

personligt sammanträffande med den enskilde kan vara ett sätt att kontrollera

om missbruk eller fusk förekommer. Stickprovsmässiga besök kan vara av

väsentlig betydelse när det gäller att hos allmänheten inskärpa vikten av att

lämna korrekta uppgifter. Utskottet vill liksom regeringen understryka att

besöket endast avser ett sammanträffande med den enskilde och att det är den

enskilde som avgör om han eller hon vill ta emot försäkringskassans

representant. Den besökande får inte heller uppträda på ett sätt som skulle

kunna skapa intryck av att besöket är en tvångsåtgärd. En nedsättning eller

indragning av ersättningen får dessutom ske endast om omständigheterna i sin

helhet motiverar det, något som utskottet närmare utvecklar nedan. Med

hänvisning till det anförda anser utskottet att ett besök i utrednings- eller

kontrollsyfte skall kunna göras dels då skälen är individuella och föreligger

i det enskilda ärendet, dels då det finns skäl som generellt talar för att

besök genomförs i t.ex. en viss typ av ärenden och inom ramen för en samlad

insats.

Vad gäller utredning genom förfrågan hos annan än den försäkrade vill

utskottet framhålla att det bara är den som kan antas kunna lämna nödvändiga

uppgifter för bedömningen av rätten till ersättning som försäkringskassan får

fråga. Utskottet anser att en förfrågan skall kunna göras hos exempelvis den

försäkrades arbetsgivare, arbetsförmedlingen eller skattemyndigheten. Att

begränsa begreppet annan till att avse endast myndigheter är emellertid inte

lämpligt då detta skulle utesluta möjligheten att ta in uppgifter från t.ex.

en arbetsgivare. Möjligheten att göra förfrågan hos personer som kan lämna

uppgifter i ett ärende hos försäkringskassan begränsas också av att

försäkringskassan inte får lämna ut sekretesskyddad information i vidare mån

än vad som är tillåtet enligt sekretesslagen.

I ärenden gällande bl.a. sjukpenning och rehabiliteringsersättning finns i

dag sanktionsbestämmelser som innebär att ersättningen kan, om

omständigheterna motiverar det, dras in eller sättas ned om en försäkrad

vägrar att ta emot ett besök. På de områden där det nu föreslås att regler om

hembesök skall införas saknas sanktionsbestämmelser. Utskottet anser därför

att det, för att lagstiftningen skall bli så enhetlig som möjligt, bör införas

motsvarande regler som täcker alla de nya fallen. Utskottet vill här betona

att sanktionen indragning eller minskning av ersättning eller bidrag aldrig

får förekomma enbart på den grund att en försäkrad eller bidragstagare inte

tagit emot ett besök av försäkringskassan. Indragning eller nedsättning skall

i sådana fall endast kunna ske då det står klart att den enskilde medvetet

hindrar försäkringskassans utredning i sådan utsträckning att kassan inte kan

få fram ett beslutsunderlag. Det måste således alltid göras en

helhetsbedömning av samtliga omständigheter i ärendet för att åtgärden

indragning eller minskning skall kunna tillgripas.

Utskottet anser att det måste stå helt klart för den försäkrade vilka

åtgärder som kassan får vidta i utrednings- och kontrollsyfte. I propositionen

har också angivits att det är angeläget att den enskilde får information både

om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna uppgifter när han

eller hon ansöker om en förmån samt om sin skyldighet att anmäla ändrade

förhållanden till försäkringskassan. Den enskilde måste också informeras om de

påföljder som han eller hon kan drabbas av om inte riktiga uppgifter lämnas

eller anmälningsskyldigheten inte iakttas. Utskottet delar denna bedömning och

anser också att informationen till allmänheten skall vara klar, tydlig och

lättbegriplig. Utskottet vill med anledning av vad som anförts i motion Sf27

yrkande 3 tillägga att skriftlig information om att t.ex. hembesök kan

förekomma bör lämnas i samband med att en ersättning utges eller ett bidrag

söks. Härigenom inskärps betydelsen av att den enskilde redan från början

lämnar korrekta uppgifter och löpande medverkar till att försäkringskassan får

ett riktigt underlag för att bedöma rätten till en förmån. Den utökade

skyldigheten för den enskilde att på sätt som framgår nedan lämna uppgifter på

heder och samvete kommer att förstärka den förebyggande effekten.

Avsikten är att de åtgärder som vidtas för att komma till rätta med fusk och

missbruk av socialförsäkrings- och bidragssystemen skall vara väl avvägda och

få god effekt. Det är enligt utskottets mening därför viktigt att RFV

fortlöpande följer upp och utvärderar tillämpningen av de här föreslagna

åtgärderna. Detta kan lämpligen ske i samband med det rapporteringskrav som

RFV ålagts i regleringsbrevet avseende budgetåret 1997 och som avser insatser

för att motverka att ersättningar och bidrag utges felaktigt samt för att

beivra fusk och missbruk. Redovisningen skall enligt regleringsbrevet

därutöver innehålla en bedömning av i vilken utsträckning insatserna har

motverkat fusk och missbruk.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och

avstyrker bifall till motionerna Sf28, Sf29, Sf30 yrkande 1 samt Sf31 yrkande

2. Motion Sf27 yrkande 3 får anses vara i huvudsak tillgodosedd med vad

utskottet anfört.

Tillgång till uppgifter om adresser

Propositionen

I propositionen anförs att före Postverkets bolagisering använde sig

försäkringskassorna i stor utsträckning av möjligheten att få ta del av

verkets uppgifter, bl.a. uppgifter om tillfällig eftersändning, inneboende och

adresser till innehavare av postbox. Efter bolagiseringen har däremot Posten

AB inte skyldighet att lämna ut adressuppgifter till försäkringskassorna.

Regeringen anser att det är av största vikt att kassorna får tillgång till

adressuppgifter och därmed sammanhängande uppgifter.

Tidigare har skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter fått möjlighet att

ta del av adresser från Posten. I samband med dessa ändringar uttalades att

begreppet adress bör tolkas i vid bemärkelse. Regeringen anser inte att det

finns skäl att nu göra en annan tolkning. Detta innebär att det även bör kunna

ske utlämnande av uppgift om vem som är innehavare av postbox och adressen

till denna person samt nummer på postboxen. Utlämnande bör vidare kunna ske av

med adressuppgift sammanhängande uppgifter, såsom huruvida post delas ut till

en viss person på viss adress samt uppgifter avseende hopkoppling av viss

adress med viss fastighet.

Rätten att få ut en uppgift begränsas till de fall där uppgiften är av

väsentlig betydelse för att försäkringskassan skall kunna handlägga ärendet.

Det ankommer på försäkringskassan att pröva om uppgiften är av sådant slag.

Utskottets bedömning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ändring i postlagen.

Uppgifter lämnas på heder och samvete

Propositionen

I propositionen redogör regeringen för nuvarande regler om krav på lämnande av

uppgifter på heder och samvete. Regler härom finns i dag vad gäller

sjukpenning, underhållsstöd, bostadsbidrag, delpension, bostadstillägg för

pensionärer och bilstöd. Regeringen anför därefter att de största vinsterna

när det gäller förebyggandet av missbruk inom socialförsäkringssystemen uppnås

genom att rätt beslut fattas från början. Förutsättningarna för detta är att

beslutsunderlaget är så korrekt som möjligt och att reglerna är så enhetliga

som möjligt.

Att uppgifter lämnas på heder och samvete inskärper för uppgiftslämnaren

vikten av att uppgifterna är fullständiga och sanningsenliga. Detta bör,

enligt regeringens mening, i sig avhålla den försäkrade från att medvetet

eller på grund av slarv lämna felaktiga uppgifter. Dessutom innebär det

förhållandet att uppgifter lämnas på heder och samvete att straffansvar för

osann försäkran enligt 15 kap. 10 § brottsbalken kan komma i fråga.

Regeringen föreslår att regler om att uppgifter om faktiska förhållanden

normalt skall lämnas på heder och samvete nu bör införas beträffande förmåner

som betalas ut enligt AFL och enligt lagarna om barnbidrag, förlängt

barnbidrag, bidrag vid adoption av utländska barn, närståendepenning,

smittbärarersättning, sjuklön, assistansersättning, bostadstillägg till

pensionärer, bostadsbidrag, underhållsstöd och vissa ersättningar till den som

tjänstgör inom totalförsvaret. I några fall finns regleringen rörande

skyldigheten att lämna uppgifter inte i lag utan i förordning. Regeringen

avser att införa motsvarande bestämmelser i dessa förordningar.

Utskottets bedömning

De största vinsterna när det gäller förebyggandet av missbruk inom

socialförsäkrings- och bidragssystemen kan uppnås genom att rätt beslut fattas

från början. En förutsättning för detta är att beslutsunderlaget är så korrekt

som möjligt. Den försäkrade eller den som söker ett bidrag måste få

information både om sin rätt till en förmån och om sin skyldighet att lämna

rätt uppgifter och att anmäla ändrade förhållanden. En annan viktig

förutsättning är att reglerna är så enhetliga som möjligt.

Utskottet anser därför att det är viktigt att regler om att uppgifter om

faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete införs inom i princip

hela försäkrings- och bidragsområdet. Det är också viktigt att

försäkringskassan informerar om innebörden och följdverkningarna av sådana

regler. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Ekonomiska konsekvenser

Förslagens ekonomiska konsekvenser är enligt regeringen svåra att beräkna.

Olika punktinsatser som gjorts visar emellertid att metoden hembesök är

kostnadseffektiv och även effektiv ur utrednings- och kontrollsynpunkt.

Metoden är dock tids- och resurskrävande för försäkringskassorna. Förslaget om

utökad skyldighet för postoperatörer att lämna ut uppgifter om adresser till

de allmänna försäkringskassorna kommer enligt regeringen inte att medföra

några kostnader för det allmänna, däremot kommer försäkringskassornas

verksamhet att effektiviseras. Förslaget om utökat krav att uppgifter lämnas

på heder och samvete kan beräknas ha stor betydelse med hänsyn främst till

allmänpreventionen. Enligt regeringens mening bör förslaget därför inte

medföra ökade kostnader av någon betydelse för de rättsvårdande myndigheterna.

Regeringen uppger i propositionen att den har för avsikt att i den

ekonomiska vårpropositionen återkomma med närmare uppgifter om de ekonomiska

konsekvenserna av förslagen och effekterna för

socialförsäkringsadministrationen. I 1997 års ekonomiska vårproposition (prop.

1996/97:150) har regeringen inte närmare kommenterat de ekonomiska

konsekvenserna av förslagen i nu behandlad proposition. I stället har RFV

genom ett särskilt beslut tilldelats 25 miljoner kronor av de särskilda medel

om 100 miljoner kronor som inom utgiftsområde 2 avsatts för förstärkning av

kontrollfunktionen i staten.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande samordning av utbetalningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf30 yrkande 2,

res. 1 (c)

2. beträffande enhetligare socialförsäkringssystem

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf31 yrkande 1,

res. 2 (fp)

3. beträffande arbetslivsförsäkring

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf27 yrkande 1,

res. 3 (m)

4. beträffande samverkansfrågor

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf27 yrkande 2,

5. beträffande besök och förfrågan

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Sf27 yrkande 3

1996/97:Sf28, 1996/97:Sf29, 1996/97:Sf30 yrkande 1 och 1996/97: Sf31

yrkande 2 antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,

4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska

barn, med den ändringen att i 9 § sista stycket ordet "allmän" utgår,

5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård,

6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,

7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa

ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,

9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,

10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

res. 4 (c, fp, v, mp)

6. beträffande ändring i postlagen

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i postlagen

(1993:1684).

Stockholm den 29 april 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),

Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Rose-

Marie Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke Sundqvist (m) och Marianne

Samuelsson (mp).

Reservationer

1. Samordning av utbetalningar (mom. 1)

Ingrid Skeppstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Beträffande

frågan" och slutar med "avstyrks därför." bort ha följande lydelse:

Även om det inte är möjligt att helt eliminera fusket, måste ambitionen vara

att minimera bristerna och täppa till de luckor som gör det möjligt att fuska.

Annars riskerar förtroendet för välfärdssystemen att urholkas. Under senare år

har ett flertal åtgärder vidtagits för att förhindra missbruk och

överutnyttjande av transfereringssystemen. Förändringar av

socialförsäkringarna med förbättrade rapporteringsmodeller inom de

administrativa systemen har utförts. Flera beslut om förändringar i

regelsystemen har antagits.

Utskottet anser att det för att ytterligare förhindra missbruk bör bildas

ett utbetalningsverk som skall samordna alla utbetalningar från

socialförsäkringarna. Verket skall bara ha tillgång till uppgifter som är

nödvändiga för utbetalning. Känsliga uppgifter sorteras bort av den myndighet

eller organisation som beviljat utbetalningen. När uppgifterna överförs från

ansvarig myndighet avkodas de. Genom den sök- och utsorteringsprocess som det

gemensamma organet skall göra, kan man relativt enkelt upptäcka om fusk

förekommer, t.ex. att utbetalning sker från flera transfereringssystem. I de

fall fusk misstänks återförs uppgiften till ansvariga myndigheter och kontroll

kan vidtas. En liknande modell föreslås i Statskontorets rapport Bättre grepp

om bidragen (SOU 1996:180).

Utskottet anser att en annan tänkbar lösning är att ansluta nuvarande

transfereringssystem till ett framtida system med individuella skattekonton.

Basen skall vara det nya skattekontosystemet som föreslås i proposition

1996/97: 100 Ett nytt system för skattebetalningar m.m. Enligt propositionen

skall debiteringar, redovisningar och betalningar av skatter och avgifter

samordnas i ett system med skattekonton för alla skatt- och avgiftsskyldiga.

Enligt utskottets mening skulle kontot kunna innehålla en påbyggnad med en

obligatorisk skyldighet för alla statliga och kommunala utbetalare att löpande

redovisa kontrolluppgifter om gjorda utbetalningar till skattemyndigheterna,

oavsett om de är beskattningsbara eller ej.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande samordning av utbetalningar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf30 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Enhetligare socialförsäkringssystem (mom. 2)

Sigge Godin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Som ett" och

på s. 6 slutar med "till motionen." bort ha följande lydelse:

Missbruk och fusk undergräver stödet för den generella välfärdspolitiken.

Utskottet anser därför att det är avgörande för systemens och

välfärdspolitikens fortsatta legitimitet att fusk och missbruk beivras och att

systemen utformas och underhålls på ett sätt som underlättar detta. De

förändringar som har gjorts har sammantaget gett en bild av en splittrad

politik. Avgifter har blivit skatter och sambandet mellan avgifter och

förmåner har underminerats. Sammantaget har detta skapat en förtroendekris och

människor upplever en stor osäkerhet för socialförsäkringssystemens framtid.

Den kanske viktigaste uppgiften för att förhindra fusk och överutnyttjande är

att göra socialförsäkringarna och andra regler för bidrag m.m. enklare,

enhetligare, flexiblare och tydligare. Utskottet vill således betona värdet av

tydliga spelregler för socialförsäkringssystemen och dess medborgerliga

legitimitet.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande enhetligare socialförsäkringssystem

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf31 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Arbetslivsförsäkring (mom. 3)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Åke Sundqvist (alla m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Som ovan" och

slutar med "Sf27 yrkande 1." bort ha följande lydelse:

Sverige har världens största offentliga sektor. En mycket stor del av denna

utgörs av de statliga transfereringarna. 62 % av alla svenskar får hela eller

delar av sin försörjning från dessa system, en siffra som också saknar

internationell motsvarighet. Enligt utskottets mening är det uppenbart att ett

sy-stem som omfattar ett femtiotal olika stödformer och som omsätter

miljardbelopp ger möjligheter till fusk och missbruk. Utskottet anser att

socialförsäkringssystemen måste reformeras och göras mer överblickbara. Flera

olika förmåner gränsar till varandra och skulle med fördel kunna göras om till

en enda samordnad försäkring. Det bör utredas om en försäkring som omfattar

skydd vid sjukdom, rehabilitering och arbetslöshet kan införas. Samtidigt bör

arbetsskadeförsäkringen flyttas ut ur den offentliga försäkringen och

sjukskrivningar som beror på trafikolyckor omfattas av den obligatoriska

trafikskadeförsäkringen. En inkomstbortfallsförsäkring av detta slag skulle

innebära en ökad tydlighet och göra försäkringen mer robust och överskådlig.

Vad utskottet anfört om en inkomstbortfallsförsäkring bör ges regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande arbetslivsförsäkring

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf27 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Besök och förfrågan (mom. 5)

Ingrid Skeppstedt (c), Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Marianne

Samuelsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Som redan"

och på s. 12 slutar med "utskottet anfört." bort ha följande lydelse:

Utskottet delar bedömningen i motionerna Sf30 och Sf31 om att hembesök i

kontrollsyfte innebär en kränkning av människors integritet och detta särskilt

som en vägran att ta emot besöket enligt förslaget i propositionen skall kunna

leda till att ersättningen dras in eller sätts ned. Lagrådet har också

föreslagit att bestämmelsen om besök skall utformas så att besök blir tillåtet

bara om det kan antas vara av väsentlig betydelse för utredningen. Utskottet

anser att regeringens förslag om långtgående kontrollmöjligheter är oförenliga

med en medborgerlig uppslutning kring politikens spelregler, en personlig

frihet och eget självbestämmande. Ett hembesök i kontrollsyfte bara kan

accepteras om det är av väsentlig betydelse för utredningen. Regeringens

förslag om generella stickprovskontroller måste därför avvisas. Utskottet

föreslår att ett tillägg görs i 20 kap. 8 § fjärde stycket 2 AFL, om att

försäkringskassan får besöka den försäkrade endast om det kan antas vara av

väsentlig betydelse för utredningen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande besök och förfrågan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf31 yrkande 2 och med

anledning av motionerna 1996/97:Sf28, 1996/97:Sf29 och 1996/97: Sf30

yrkande 1 samt med avslag på motion 1996/97:Sf27 yrkande 3 antar

regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, med den

ändringen att 20 kap. 8 § fjärde stycket 2 ges lydelsen ?2. om det kan

antas vara av väsentlig betydelse för utredningen, besöka den

försäkrade?,

2. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

3. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,

4. lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska

barn, med den ändringen att i 9 § sista stycket ordet ?allmän? utgår,

5. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för

närståendevård,

6. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,

7. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,

8. lag om ändring i lagen (1991:1488) om handläggning av vissa

ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret,

9. lag om ändring i lagen (1993:389) om assistansersättning,

10. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

11. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer,

12. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

Särskilda yttranden

1. Samverkansfrågor (mom. 4)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Marianne Samuelsson (mp)

anför:

Vi delar uppfattningen i motion Sf27 yrkande 2 om att samarbetet måste öka

mellan kommunernas socialtjänst, försäkringskassorna och hälso- och sjukvården

för att samordna resurser, utnyttja dem bättre och minska möjligheterna till

fusk. I proposition 1996/97:63 Samverkan, socialförsäkringens

ersättningsnivåer och administration m.m. anger regeringen riktlinjer för

samverkansformer inom rehabiliteringsområdet. Vi anser dock att regeringen

snarast bör lägga fram konkreta förslag som leder till en ökad samverkan för

planering och genomförande av rehabiliteringsinsatser och andra

arbetsförberedande åtgärder kring de grupper och individer som riskerar att

befinna sig i gränslandet mellan olika myndigheter och ersättningssystem. En

sådan samverkan skall utgöra ett permanent inslag i verksamheterna.

Eftersom denna fråga kommer att tas upp i samband med behandlingen av

proposition 1996/97:63 avstår vi för närvarande från att reservera oss.

2. Besök och förfrågan (mom. 5)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Åke Sundqvist (alla m)

anför:

Moderata samlingspartiet anser att det är ett berättigat krav från det

allmännas sida att uppgifter som ligger till grund för utbetalning av en

socialförsäkringsförmån eller ett bidrag skall kunna kontrolleras. Utskottet

har också med anledning av vad som anförts i vår motion Sf27 uttalat att

skriftlig information om att t.ex. hembesök kan förekomma bör lämnas i samband

med att en ersättning utges eller ett bidrag söks. Avsikten är att härigenom

inskärpa betydelsen av att den enskilde redan från början lämnar korrekta

uppgifter och löpande medverkar till att försäkringskassan får ett riktigt

underlag för att bedöma rätten till en förmån. Utskottet har också angivit att

RFV bör få i uppdrag att löpande följa upp och utvärdera tillämpningen av de

föreslagna åtgärderna. Vår motion anses härigenom i huvudsak tillgodosedd.

Vi kommer att noga följa tillämpningen av de nya reglerna och de rapporter

om fusk och missbruk som RFV skall avge samt återkomma med förslag om skärpta

regler om så visar sig nödvändigt. Vi reserverar oss därför inte nu i denna

fråga.

Vi anser att människor är alltför beroende av politikerstyrda system - 62 %

av alla svenskar försörjs helt eller delvis genom dessa system. Detta och den

stora mängden stödformer ger möjligheter till missbruk. I motionen har vi

begärt att det utformas mer överblickbara system som minskar möjligheten till

missbruk. Med en moderat politik blir människor mindre beroende av bidrag och

offentligt stöd och socialförsäkringen kan koncentreras till dem som har de

största behoven. Fusk och överutnyttjande kommer då att minska utan att man

tvingas till kontroller, som kan uppfattas som integritetskränkande.

I propositionen framlagda lagförslag

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................3

Bakgrund............................................3

Principiella utgångspunkter.........................3

Besök och förfrågan i utrednings- och kontrollsyfte.7

Tillgång till uppgifter om adresser................12

Uppgifter lämnas på heder och samvete..............13

Ekonomiska konsekvenser............................13

Hemställan.........................................14

Reservationer........................................15

Särskilda yttranden..................................19

Bilaga...............................................21