Bet. 1996/97:SfU13

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1996/97:SFU13

Socialavgifter

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SfU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett motionsyrkande från den allmänna

motionstiden 1994/95 och sex yrkanden från den allmänna motionstiden 1996/97

om socialavgifter. Utskottet avstyrker bifall till samtliga yrkanden.

Till betänkandet har fogats fyra reservationer och fyra särskilda yttranden.

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1994/95

1994/95:N274 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avskaffa den extra skattebelastningen på vinstandelssystem.

Motioner från allmänna motionstiden 1996/97

1996/97:Sf213 av Margareta Andersson och Roland Larsson (c) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär en utredning om differentierade

arbetsgivaravgifter.

1996/97:Sf233 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en parlamentarisk utredning om egenavgiftssystemet, i

enlighet med motionens syfte.

1996/97:Sf243 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fördubbla

arbetsgivaravgiften för varje övertidstimme för att finansiera

arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

1996/97:Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hopslagning av

arbetsgivaravgifter till en post i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sänkta arbetsgivar- och

egenföretagaravgifter 1998 och 1999 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk370 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnitt 4.0 angående egenavgifter.

Utskottet

Allmänt om socialavgifter och särskild löneskatt

Socialavgifter betalas enligt lagen (1981:691) om socialavgifter i form av

arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Efter beslut av riksdagen under hösten

1996 (prop. 1995/96:209, bet. 1996/97:SfU4, rskr. 1996/97:22) har

procentsatsen för vissa socialavgifter ändrats. Således utgör den totala

avgiftssumman innevarande år för arbetsgivare 30,32 % och för egenföretagare

28,65 % av avgiftsunderlaget. För år 1998 kommer arbetsgivaravgifterna att

uppgå till 29,22 % och avgifterna för egenföretagare till 27,55 % av

avgiftsunderlaget. Arbetsgivaravgifterna beräknas i princip på lönesumman och

egenavgifterna på inkomsten av annat förvärvsarbete.

Även de särskilda löneskatterna har ändrats enligt riksdagens ovan angivna

beslut. På inkomst av passiv näringsverksamhet, som inte grundar rätt till

socialförsäkringsförmåner, betalas enligt lagen (1990:659) om särskild

löneskatt på vissa förvärvsinkomster särskild löneskatt som år 1997 uppgår

till 22,42 % och år 1998 kommer att uppgå till 23,52 %. Sådan löneskatt

betalas även på lön eller annan ersättning till arbetstagare som vid årets

ingång är 65 år eller äldre. Enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader skall den som utfäst en tjänstepension betala motsvarande

avgift på kostnaden för pensionsutfästelsen.

Den som har inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete som är

pensionsgrundande betalar allmänna egenavgifter i form av pensionsavgift och

sjukförsäkringsavgift. Innevarande år uppgår pensionsavgiften till 1 % och

sjukförsäkringsavgiften - likaledes enligt riksdagens ovan angivna beslut -

till 4,95 %. Sistnämnda avgift kommer år 1998 att utgöra 5,95 %. Avgifterna,

som beräknas på inkomster som inte överstiger 7,5 basbelopp, är avdragsgilla

vid taxeringen.

Högre arbetsgivaravgift vid övertidsarbete

I motion Sf243 av Christina Axelsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om

att fördubbla arbetsgivaravgiften för varje övertidstimme för att finansiera

arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt motionärerna skulle en sådan åtgärd

minska övertidsarbetet och därmed leda till nyanställningar.

En liknande uppfattning framförs i motion Sf213 av Margareta Andersson och

Roland Larsson (c). I motionen begärs en utredning om differentierade

arbetsgivaravgifter. Motionärerna anser att lägre avgifter på normal arbetstid

och högre på övertidsarbete bör införas i syfte att öka antalet

arbetstillfällen.

Utskottet noterar att arbetsmarknadsutskottet i sitt av riksdagen godkända

betänkande 1995/96:AU9 har behandlat ett motionsyrkande om att taket för

tillåtet övertidsuttag omedelbart skulle sänkas. Enligt motionärerna borde

dessutom en extra arbetsgivaravgift införas på all övertid och mertid.

Yrkandet avstyrktes med hänvisning till att övertidsfrågan var föremål för

utredning av 1995 års arbetstidskommitté.

Utskottet noterar vidare att Arbetstidskommittén i sitt slutbetänkande

Arbetstid - längd, förläggning och inflytande (SOU 1996:145) inte har lämnat

något förslag som rör ändrade arbetsgivaravgifter på övertidsarbete. Däremot

har kommittén föreslagit en skärpning av arbetstidslagens övertidsbegränsning

från 200 timmar under ett kalenderår till 100 timmar. Kommitténs betänkande är

för närvarande föremål för remissbehandling.

Utskottet, som konstaterar att förslag om att begränsa antalet

övertidstimmar för närvarande är föremål för beredning inom Regeringskansliet,

anser att resultatet av det pågående beredningsarbetet bör avvaktas. Utskottet

avstyrker bifall till motionerna Sf243 och Sf213.

Vinstandelsstiftelser

För åren 1988-1990 var en arbetsgivare skyldig att erlägga arbetsgivaravgifter

i form av andra avgifter än sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift för de

bidrag som arbetsgivaren lämnade till en vinstandelsstiftelse. Till följd av

skattereformen kom även sjukförsäkringsavgift och arbetsskadeavgift att tas ut

på bidrag som lämnades under år 1991. Arbetsgivarens avgiftsskyldighet

slopades fr.o.m. den 1 januari 1992. Avgift skulle inte helller tas ut på

utbetalning från vinstandelsstiftelsen. Fr.o.m. den 1 januari 1993 gäller dock

för avgiftsfrihet för utbetalning från en vinstandelsstiftelse att de bidrag

som arbetsgivaren lämnat skall ha varit avsedda att vara bundna under minst

tre kalenderår, tillkomma en betydande del av de anställda och lämnas till dem

på likartade villkor. Om dessa villkor inte är uppfyllda eller om ersättning

lämnas till bl.a. delägare eller företagsledare i ett fåmansbolag gäller i

princip inte avgiftsfrihet. Avgifter skall dock aldrig grundas på ersättning

från stiftelsen som härrör från bidrag som arbetsgivaren lämnat under åren

1988-1991.

Under hösten 1994 aviserade regeringen att avgiftsfriheten för

vinstandelsstiftelserna skulle slopas. På förslag i proposition 1996/97:21

beslöts emellertid att fr.o.m. den 1 januari 1997 skall särskild löneskatt tas

ut på bidrag som en arbetsgivare lämnar till en vinstandelsstiftelse (bet.

1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53). I propositionen anfördes att en av

grundtankarna bakom skattereformen är att alla typer av förvärvsinkomster

skall behandlas likformigt. I de fall inkomsterna grundar rätt till

socialförsäkringsförmåner tas socialavgifter ut. Beträffande inkomster som

inte grundar rätt till sådana förmåner begränsas uttaget till den särskilda

löneskatten. Det fanns enligt propositionen stora likheter mellan överföringar

till vinstandelsstiftelser och avsättningar till pension, för vilka det tas ut

särskild löneskatt. Vidare var det svårt att veta hur mycket av utbetalda

medel från en vinstandelsstiftelse som har sin grund i den anställdes eget

arbete respektive värdestegringen på andelen. I propositionen föreslogs därför

att särskild löneskatt skulle tas ut på bidrag som en arbetsgivare lämnat till

en vinstandelsstiftelse.

I motion 1994/95:N274 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att avskaffa den extra skattebelastningen på

vinstandelssystem.

Enligt utskottet bör riksdagen vidhålla sin tidigare bedömning att särskild

löneskatt skall tas ut på arbetsgivares bidrag till en vinstandelsstiftelse.

Vad gäller det ytterligare avgiftsuttag som i de speciella situationer som

redovisats ovan kan komma att belasta utbetalningen från vinstandelsstiftelsen

finner utskottet nu inte skäl att föreslå något tillkännagivande i frågan. Med

hänsyn till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1994/95:N274

yrkande 4.

Allmänna egenavgifter

Sedan regeringen i proposition 1994/95:25 förklarat att den allmänna egen-

avgiften i form av sjukförsäkringsavgift avsågs bli höjd med 1 procentenhet

per år under åren 1996-1998 beslöt riksdagen att höja nämnda avgift med

1 procentenhet fr.o.m. den 1 januari 1996 (bet. 1995/96:SfU2, rskr.

1995/96:87) och med 1 procentenhet per år åren 1997-1998 (bet. 1996/97:

SfU4, rskr. 1996/97:22).

I motion Sf233 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) begärs en parlamentarisk

utredning om egenavgiftssystemet. Motionärerna anser att de under

mandatperioden vidtagna höjningarna av de allmänna egenavgifterna inte kan

betraktas annat än som en dold skatt eftersom avgifterna inte är riktade.

Motionärerna påpekar att avgiften till sjukförsäkringen har höjts trots att

sjukförsäkringen visar överskott. Vidare är enligt motionärerna de allmänna

egen-avgifterna särskilt kännbara för låginkomsttagare, samtidigt som de

minskar kommuners och landstings skatteintäkter.

Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion Sk370 yrkande 7 ett tillkännagivande

om egenavgifter. Motionärerna framhåller att utformningen av de allmänna

egenavgifterna innebär en ren skattelättnad för dem med inkomster över 7,5

basbelopp, samtidigt som marginaleffekterna ökar väsentligt för dem med

inkomster under 7,5 basbelopp. De anser att avgifter bör tas ut även på

inkomster över 7,5 basbelopp och inte vara avdragsgilla vid taxeringen.

Avgiftshöjningen med 1 procentenhet per år under åren 1996-1998 bör vidare

växlas över till arbetsgivaravgifter eller finansieras på annat sätt.

Utskottet har i betänkande 1996/97:SfU4 behandlat ett motionsyrkande med

begäran om en översyn av allmänna egenavgifter som finansieringsform.

Utskottet erinrade om att regeringen i proposition 1994/95:25 hade uttalat att

det kan finnas skäl att ytterligare överväga det samlade uttaget av allmänna

egenavgifter och fördelningen mellan allmänna egenavgifter och

arbetsgivaravgifter när slutresultatet av den s.k. Genomförandegruppens arbete

med att reformera ålderspensionssystemet föreligger. Därvid kunde enligt

propositionen också den närmare utformningen av egenavgifterna till

sjukförsäkringen fastställas. Utskottet, som hänvisade till den förutskickade

avgiftsöversynen, avstyrkte bifall till yrkandet i fråga.

Utskottet har vidare i sitt av riksdagen godkända betänkande 1995/96:SfU7

avstyrkt ett yrkande om marginaleffekter och allmänna egen-avgifter. Utskottet

uttryckte då sin förståelse för de problem som motionärerna hade beskrivit och

som enligt utskottet har sin grund i att avgifterna är avdragsgilla och inte

tas ut på inkomster över 7,5 basbelopp. Utskottet anförde att för inkomster

under brytpunkten innebär avdragsrätten för allmänna egenavgifter att

avgifterna (vid 30 % kommunalskatt) reduceras med 30 %. För inkomster mellan

brytpunkten och 7,5 basbelopp utgör reduceringen 55 %. För inkomster över 7,5

basbelopp tas inga avgifter ut, varför marginaleffekten förblir oförändrad.

Eftersom låginkomsttagares marginalskatt är lägre än höginkomsttagares blir

enligt utskottet skattelättnaden för dem följaktligen mindre än för

höginkomsttagaren med en marginalskatt på 55 %. Utskottet ansåg, oaktat dessa

ofördelaktiga effekter, att den prövning av det samlade uttaget av allmänna

egenavgifter som enligt regeringen skall ske när resultatet av

Genomförandegruppens arbete föreligger borde avvaktas.

Utskottet noterar att Sjuk- och arbetsskadekommittén i slutbetänkandet En

allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (SOU 1996:113) har

presenterat två principförslag med innebörd dels att basbeloppstaket avseende

förmåner skall höjas från 7,5 basbelopp till 10 basbelopp, dels att taket för

allmänna egenavgifter skall slopas helt. Kommitténs betänkande är för

närvarande föremål för beredning inom Socialdepartementet. Med hänsyn härtill

och då Genomförandegruppen ännu inte har slutfört sitt arbete med ett

reformerat ålderspensionssystem avstyrker utskottet bifall till motionerna

Sf233 och Sk370 yrkande 7.

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter m.m.

I motion Fi420 yrkande 12 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begärs förslag om

att slå ihop arbetsgivaravgifterna till en inkomstpost. Avgifternas tidigare

koppling till speciella ändamål har enligt motionärerna i stort sett

försvunnit i och med det nya budgetsystemet. Den föreslagna åtgärden skulle

innebära en administrativ förenkling samtidigt som den leder till besparingar.

I samma motion yrkande 13 begärs förslag till sänkta arbetsgivar- och

egenavgifter åren 1998-1999. Motionärerna anser att - inom ramen för en

skatteväxling med höjda energi- och råvaruskatter m.m. och lägre skatter på

arbete - arbetsgivaravgifterna bör sänkas med 0,5 procentenheter år 1998 och

med ytterligare 1 procentenhet år 1999. Totalt bör, enligt motionärerna,

avgifterna sänkas med 6 procentenheter fram till år 2010.

Beträffande förslaget att slå ihop arbetsgivaravgifterna till en post anser

sig utskottet inte kunna förorda en sådan ordning. Enligt utskottets mening är

det i stället angeläget att söka upprätthålla ett samband mellan olika

förmåner och de avgifter som finansierar dessa. För att åstadkomma detta

fordras att respektive avgift redovisas och tas ut för sig. Utskottet vill i

detta sammanhang erinra om att utskottet tidigare har framhållit dels att det

är angeläget inte minst för människors förtroende för

socialförsäkringssystemet att social-avgifter som riksdagen beslutar om också

används för de angivna ändamålen, dels vikten av att statens inkomster och

utgifter redovisas på ett tydligt sätt (1995/96:SfU6y). Mot bakgrund av det

anförda avstyrker utskottet bifall till motion Fi420 yrkande 12.

Vad gäller frågan om sänkta arbetsgivaravgifter inom ramen för en

skatteväxling noterar utskottet att Skatteväxlingskommittén i sitt

slutbetänkande Skatter, miljö och sysselsättning (SOU 1997:11) har uttalat att

en växling mellan miljö- och energiskatter och skatt på arbete kan vara ett

viktigt redskap såväl i omställningen till ett mer ekologiskt hållbart

samhälle som för att bekämpa arbetslösheten. Kommitténs betänkande är för

närvarande föremål för remissbehandling. Utskottet anser att resultatet av

denna och av regeringens beredning av frågan om skatteväxling bör avvaktas.

Motion Fi420 yrkande 13 avstyrks därför.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande högre arbetsgivaravgift vid övertidsarbete

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf213 och 1996/97:Sf243,

2. beträffande vinstandelsstiftelser

att riksdagen avslår motion 1994/95:N274 yrkande 4,

res. 1 (m, c, fp, kd)

3. beträffande allmänna egenavgifter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf233 och 1996/97:Sk370 yrkande 7,

res. 2 (v)

4. beträffande arbetsgivaravgifter som en inkomstpost

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi420 yrkande 12,

res. 3 (mp)

5. beträffande sänkta socialavgifter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Fi420 yrkande 13.

res. 4 (mp)

Stockholm den 18 mars 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),

Lennart Klockare (s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke Nygårds (s), Sigge Godin

(fp), Ronny Olander (s), Mona Berglund Nilsson (s), Ragnhild Pohanka (mp),

Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m), Karin Israelsson (c) och Marie

Engström (v).

Reservationer

1. Vinstandelsstiftelser (mom. 2)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Ingrid Skeppstedt (c), Sigge Godin

(fp), Rose-Marie Frebran (kd), Åke Sundqvist (m) och Karin Israelsson (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ?Enligt

utskottet? och på s. 4 slutar med ?yrkande 4.? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det förhållandet att särskild löneskatt generellt tas ut

på en arbetsgivares bidrag till en vinstandelsstiftelse är ett effektivt sätt

att minska förekomsten av vinstandelssystem. Enligt utskottets mening innebär

möjligheten att göra avsättningar till vinstandelsstiftelser att såväl de

anställdas arbetsglädje och motivation som förståelsen för näringslivets

villkor ökar. Utskottet anser därför att varken socialavgifter eller

löneskatter skall belasta arbetsgivares avsättningar till respektive

utbetalningar som görs från vinstandelsstiftelse utöver vad som gällde redan

före den 1 januari 1997. Vad nu sagts bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande vinstandelsstiftelser

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N274 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Allmänna egenavgifter (mom. 3)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Utskottet har?

och på s. 5 slutar med ?yrkande 7.? bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär utformningen av de allmänna egenavgifterna

en ren skattelättnad för dem som har inkomster över 7,5 basbelopp, samtidigt

som marginaleffekterna ökar för dem med inkomster därunder. Utskottet anser

att avgifter av fördelningspolitiska skäl bör tas ut även på inkomster över

7,5 basbelopp och inte vara avdragsgilla vid kommunal och statlig taxering.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande allmänna egenavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk370 yrkande 7 och med avslag på

motion 1996/97:Sf233 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Arbetsgivaravgifter som en inkomstpost (mom. 4)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Beträffande

förslaget? och slutar med ?yrkande 12.? bort ha följande lydelse:

Uppdelningen av arbetsgivaravgifter på ett antal olika delposter har enligt

utskottet främst historiska orsaker. Avgifternas koppling till speciella

ändamål har i stort sett försvunnit sedan det nya budgetsystemet infördes.

Utskottet anser därför att arbetsgivaravgifterna bör slås ihop till en

inkomstpost. En sådan åtgärd skulle innebära en administrativ förenkling

samtidigt som den leder till besparingar. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag om att slå ihop avgifterna till en post. Detta bör

riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande arbetsgivaravgifter som en inkomstpost

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi420 yrkande 12 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Sänkta socialavgifter (mom. 5)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Vad gäller?

och slutar med ?avstyrks därför.? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att arbetsgivar- och egenavgifterna bör sänkas under åren

1998-1999. Enligt utskottets mening bör - inom ramen för en skatteväxling med

höjda energi- och råvaruskatter m.m. och lägre skatter på arbete -

arbetsgivaravgifterna kunna sänkas med 0,5 procentenheter år 1998 och med

ytterligare 1 procentenhet år 1999. Totalt bör avgifterna sänkas med 6

procentenheter fram till år 2010. Regeringen bör återkomma till riksdagen med

förslag om sänkta avgifter för åren 1998-1999. Detta bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande sänkta socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi420 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Högre arbetsgivaravgift vid övertidsarbete (mom. 1)

Marie Engström (v) anför:

Det totala övertidsuttaget är i många företag mycket högt. Vänsterpartiet

anser att det är viktigt att något görs för att begränsa antalet

övertidstimmar, bl.a. i syfte att öka antalet arbetstillfällen. Ett sätt att

åstadkomma detta är, som vi ser det, att i enlighet med Arbetstidskommitténs

förslag skärpa arbetstidslagens övertidsbegränsning från 200 timmar till 100

timmar. Vänsterpartiet anser dock att detta skall ske utan kvittningsrätt.

Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen motionerat om att en extra

arbetsgivaravgift skall tas ut på övertid utöver det s.k. övertidstaket. Vi

noterar att förslag om att begränsa antalet övertidstimmar för närvarande är

föremål för översyn inom Regeringskansliet. Vi kommer därför att återkomma i

samband med att frågan åter tas upp till behandling i riksdagen.

2. Allmänna egenavgifter (mom. 3)

Gullan Lindblad (m), Margit Gennser (m), Sigge Godin (fp), Rose-Marie Frebran

(kd) och Åke Sundqvist (m) anför:

Enligt vår uppfattning har de under mandatperioden vidtagna höjningarna av de

allmänna egenavgifterna flera negativa effekter. De är särskilt kännbara för

låginkomsttagare, samtidigt som avdragsrätten minskar kommuners och landstings

skatteintäkter. Eftersom avgifterna inte är riktade kan de inte betraktas

annat än som en dold skatt. Det framgår inte minst av det förhållandet att

avgiften till sjukförsäkringen har höjts trots att sjukförsäkringen visar

överskott. Avgifterna används med andra ord till helt andra ändamål än de

avsedda. Detta är oacceptabelt och vi menar därför att behovet av en översyn

av egenavgiftssystemet är stort. En utredning för översyn av systemet med

allmänna egenavgifter bör därför, på sätt förutskickats i proposition

1994/95:25, tillsättas så snart Genomförandegruppens arbete med det

reformerade ålderspensionssystemet föreligger.

3. Allmänna egenavgifter (mom. 3)

Marie Engström (v) anför:

Vänsterpartiet har i flera sammanhang framhållit nackdelarna med allmänna

egenavgifter. Vi anser att dessa avgifter måste betraktas som skatter och att

de därför skall behandlas som sådana. Utformningen av avgifterna är på olika

sätt fördelningspolitiskt felaktig. Låginkomsttagare missgynnas samtidigt som

kommunsektorn belastas hårt.

I förhandlingar med regeringen under hösten 1994 förband sig Vänsterpartiet

att godta en höjning av den allmänna sjukförsäkringsavgiften med sammanlagt 3

procentenheter under förutsättning att den inom det reformerade

ålderspensionssystemet planerade växlingen från arbetsgivaravgifter till

egenavgifter inte genomförs. Om däremot en sådan växling sker är det enligt

vår mening inte möjligt att bibehålla de redan genomförda höjningarna om

3 procentenheter. Dessa bör i stället omvandlas till arbetsgivaravgifter eller

finansieras på annat sätt. Den utlovade översynen av systemet med allmänna

egenavgifter har ännu inte kommit till stånd. Vänsterpartiet upprepar därför

sitt krav om en sådan översyn.

4. Allmänna egenavgifter (mom. 3)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Miljöpartiet anser att allmänna egenavgifter har flera nackdelar. En av dem är

att höginkomsttagare endast behöver betala en mindre del av avgiften, eftersom

avgifterna är avdragsgilla vid både statlig och kommunal taxering. En annan är

att inga avgifter utgår över avgiftstaket vid 7,5 basbelopp. Det är därför vår

uppfattning att dessa avgifter på sikt skall avskaffas. Detta kan ske dels

inom ramen för en skatteväxling med höjda skatter på energi och miljöutsläpp,

dels inom ramen för en arbetstidsförkortning som leder till minskade kostnader

för arbetslösheten.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Motion från allmänna motionstiden 1994/95 1

Motioner från allmänna motionstiden 1996/97 1

Utskottet.............................................2

Allmänt om socialavgifter och särskild löneskatt 2

Högre arbetsgivaravgift vid övertidsarbete 2

Vinstandelsstiftelser 3

Allmänna egenavgifter 4

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter m.m. 5

Hemställan 6

Reservationer.........................................6

1. Vinstandelsstiftelser (mom. 2) 6

2. Allmänna egenavgifter (mom. 3) 7

3. Arbetsgivaravgifter som en inkomstpost (mom. 4) 7

4. Sänkta socialavgifter (mom. 5) 8

Särskilda yttranden...................................8

1. Högre arbetsgivaravgifter vid övertidsarbete (mom. 1) 8

2. Allmänna egenavgifter (mom. 3) 8

3. Allmänna egenavgifter (mom. 3) 9

4. Allmänna egenavgifter (mom. 3) 9