Bet. 1996/97:SfU14

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1996/97:SFU14

Svenskt medborgarskap

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SfU14

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet ett antal motioner som berör olika frågor om

svenskt medborgarskap, en motion om olovligt bortförande av barn samt en

motion om utvisning efter fängelsestraff.

Utskottet avstyrker bifall till samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats två reservationer och tre särskilda yttranden.

Motionerna

Motion väckt med anledning av proposition 1994/95:179

1994/95:Sf23 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att noga beakta att den som söker svenskt medborgarskap kan ha

svårt att bli av med sitt utländska medborgarskap.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1994/95

1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om barn som förs ut ur riket.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996/97

1996/97:Sf604 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om att det för erhållande av svenskt medborgarskap

för utländsk medborgare skall införas krav på dokumenterade kunskaper i

vardagligt användande av det svenska språket i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Sf607 (delvis) av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av klara

och tydliga regler avseende erhållandet av svenskt medborgarskap (och

tillfälligt visum).

1996/97:Sf608 av Nalin Baksi m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenskt medborgarskap vid

födseln till barn födda i Sverige av föräldrar med utländskt medborgarskap.

1996/97:Sf616 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att göra ansökan om

svenskt medborgarskap för adoptivbarn mellan tolv och arton år avgiftsfri.

1996/97:Sf619 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att

utvisningsbeslut verkställs efter det att de sammanlagda fängelsestraffen

avtjänats.

1996/97:Sf622 av Peter Weibull Bernström och Inger René (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge utökade möjligheter till dubbelt medborgarskap,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att barn till utlandssvensk förälder utan tidsbegränsning skall

kunna söka svenskt medborgarskap utöver sitt födelselands eller andra

förälderns medborgarskap.

1996/97:Sf631 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning om formerna för ett underlättat medborgarskap

enligt vad som anförts i motionen.

Utskottet

Svenskt medborgarskap

Gällande ordning

Bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap finns i lagen (1950:382) om

svenskt medborgarskap och i medborgarskapskungörelsen (1969:235).

Enligt medborgarskapslagen förvärvas svenskt medborgarskap genom födelse,

legitimation, naturalisation eller anmälan.

Föreskrifter om naturalisation finns i 6 § medborgarskapslagen. Enligt

första stycket i lagrummet kan en utlänning på ansökan upptas till svensk

medborgare om han/hon fyllt 18 år, sedan fem år - eller i fråga om medborgare

i annat nordiskt land sedan två år - har hemvist här i riket samt fört och kan

förväntas komma att föra en hederlig vandel. Avvikelse från dessa villkor kan

enligt lagrummets andra stycke ske om det skulle medföra gagn för riket, om

sökanden förut varit svensk medborgare, om sökanden är gift med en svensk

medborgare eller om det annars med hänsyn till sökandens förhållanden finns

särskilda skäl att bevilja svenskt medborgarskap.

För att förvärva svenskt medborgarskap måste en utländsk medborgare visa att

han förlorar sitt utländska medborgarskap vid förvärvet av det svenska. Om det

utländska medborgarskapet inte förloras automatiskt vid förvärv av det svenska

utan den utländska medborgaren måste ansöka om befrielse från medborgarskapet,

kan det i samband med ett naturalisationsbeslut föreskrivas som villkor för

att svenskt medborgarskap skall kunna förvärvas, att han inom viss tid visar

att han förlorar det utländska medborgarskapet.

Av sista stycket i 6 § medborgarskapslagen framgår att det i beslutet skall

bestämmas om naturalisationen skall omfatta även sökandens ogifta barn under

18 år. När någon efter ansökan om naturalisation blir svensk medborgare

utfärdar Statens invandrarverk ett skriftligt bevis om detta.

Om en svensk medborgare adopterar ett barn som fyllt tolv år får barnet inte

automatiskt svenskt medborgarskap vid adoptionen. Föräldrarna får i dessa fall

ansöka om naturalisation enligt 6 § medborgarskapslagen. Enligt 9 a §

medborgarskapskungörelsen tas avgift ut för prövning av ansökan om

naturalisation. Avgiften är för närvarande 1 500 kr.

Parlamentarisk utredning

I januari i år beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté

(dir. 1997:5) med uppgift att genomföra en allmän översyn av lagen om svenskt

medborgarskap. Kommittén skall även utreda vissa speciella frågeställningar

som rör medborgarskapslagstiftningen samt överväga åtgärder som kan stärka

medborgarskapets status. I direktiven anförs att den svenska

medborgarskapslagstiftningen även i fortsättningen bör bygga på

härstamningsprincipen, dvs. att föräldrarnas medborgarskap är bestämmande för

ett barns medborgarskap oavsett var det föds. Kommittén skall undersöka

omfattningen av dubbelt medborgarskap i dag. I princip bör dubbelt

medborgarskap undvikas men det kan tänkas att det finns ytterligare

situationer än de som för närvarande gäller där dubbelt medborgarskap kan

accepteras. I direktiven anges också att lagstiftningen bör utformas så att

statslöshet undviks.

Kommittén skall utreda och överväga behovet av åtgärder som kan vidtas för

att stärka medborgarskapets status som ett led i integrationsprocessen. Som en

utgångspunkt bör en kartläggning göras av vad svenskt medborgarskap innebär i

olika avseenden och andra länders lagstiftning och praxis bör studeras. Bland

annat skall kommittén överväga om krav på kunskaper i svenska språket eller om

det svenska samhället bör uppställas för beviljande av medborgarskap.

När det gäller barn som föds i Sverige vars föräldrar har utländskt

medborgarskap skall kommittén analysera för- och nackdelar med olika

alternativ till reglering som under vissa förutsättningar skulle erbjuda

möjlighet till svenskt medborgarskap. Analysen bör omfatta olika lösningar som

skulle underlätta för sådana barn att bli svenska medborgare om föräldrarna

har permanent uppehållstillstånd.

Vad gäller reglerna om s.k. villkorat medborgarskap skall kommittén

analysera och vid behov föreslå ändringar. I direktiven påtalas att det för

vissa grupper av utlänningar funnits svårigheter att få befrielse från

tidigare medborgarskap och att det har varit problem med att bevisa att en

ansökan om befrielse lämnats in till hemlandets myndigheter.

Vidare skall kommittén undersöka tillämpningen av kravet på att en person

som söker medborgarskap måste kunna styrka sin identitet. Kommittén skall

föreslå regeländringar för att komma till rätta med problemet att vissa

invandrare inte har möjlighet att uppfylla vad som normalt krävs i detta

avseende. Kommittén skall också analysera frågan om och i vilken mån

medborgarskapsärenden som innefattar olika säkerhetsaspekter skall prövas av

regeringen eller Invandrarverket. Kommittén skall dessutom överväga vilka

ändringar i medborgarskapslagstiftningen som föranleds av det pågående arbetet

inom Europarådet med en ny konvention om medborgarskap.

Slutligen får kommittén även ta upp andra frågor som gäller

medborgarskapslagstiftningen och som inte berörts i direktiven.

Utredningsarbetet skall vara avslutat den 1 september 1998. Vissa delar

rörande kravet på styrkande av identitet skall dock redovisas senast den 1

december 1997.

Motioner

Medborgarskapsfrågor tas upp i ett antal motioner väckta under allmänna

motionstiden 1996/97 samt i en motion väckt med anledning av prop. 1994/95:179

Ändringar i utlänningslagen.

I motion 1996/97:Sf604 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) begärs ett förslag

om att det för svenskt medborgarskap skall införas krav på dokumenterade

kunskaper i vardagligt användande av svenska språket.

Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion 1996/97:Sf631 en utredning om

formerna för ett underlättat medborgarskapet. Svenskt medborgarskap bör kunna

erhållas på ett lättare och mer välkomnande sätt. Fler skulle då söka svenskt

medborgarskap och segregationen dämpas, anför motionärerna.

I motion 1996/97:Sf607 (delvis) av Sten Andersson (m) anförs att en

medborgarskapsansökan endast skall prövas utifrån den enskildes förhållanden

och inte eventuella andra intressen. Motionären begär ett tillkännagivande om

behovet av klara och tydliga regler avseende erhållande av svenskt

medborgarskap.

I motion 1996/97:Sf608 av Nalin Baksi m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande

om att alla barn födda i Sverige som har en förälder med permanent

uppehållstillstånd skall erbjudas svenskt medborgarskap vid födseln.

Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) begär i motion 1994/95:Sf23 yrkande 9 ett

tillkännagivande om att det noga bör beaktas att den som söker svenskt

medborgarskap kan ha svårt att bli av med sitt utländska medborgarskap.

I motion 1996/97:Sf622 av Peter Weibull Bernström och Inger René (m) anförs

att ett barn bör kunna få båda sina föräldrars medborgarskap. Motionärerna

begär tillkännagivanden om dels utökade möjligheter till dubbelt

medborgarskap, dels att barn till utlandssvensk förälder utan tidsbegränsning

bör kunna söka svenskt medborgarskap utöver sitt födelselands eller andra

förälderns medborgarskap.

Slutligen begärs i motion 1996/97:Sf616 av Carl Fredrik Graf (m) ett

tillkännagivande om att en ansökan om svenskt medborgarskap för adoptivbarn

mellan tolv och arton år skall vara avgiftsfri.

Utskottet

Enligt utskottets mening är det positivt att medborgarskapslagstiftningen nu

blir föremål för en genomgripande översyn och att kommittén skall utreda och

överväga behovet av åtgärder som kan vidtas för att stärka medborgarskapets

status som ett led i integrationsprocessen. Vad gäller motionsyrkande om att

det skall införas krav på kunskaper i svenska språket för att erhålla svenskt

medborgarskap så har utskottet tidigare under en följd av år behandlat

liknande yrkanden. Utskottet har därvid framhållit att det är utomordentligt

viktigt för den enskilde invandraren att ha kunskaper i svenska språket och

att man på alla sätt bör underlätta för invandrarna att få sådana kunskaper.

Utskottet har också tidigare behandlat motioner beträffande formerna för

erhållande av medborgarskap. Dessa frågor skall behandlas av den

parlamentariska kommittén.

Utskottet konstaterar att även övriga av motionärerna väckta frågor ryms

inom ramen för den parlamentariska kommitténs arbete. Motion Sf608 om att alla

barn som föds i Sverige och som har föräldrar med permanent uppehållstillstånd

bör erbjudas svenskt medborgarskap åberopas också i direktiven för kommittén.

Kommitténs arbete och överväganden bör avvaktas och enligt utskottets mening

bör riksdagen inte nu ta ställning i dessa frågor. Med hänsyn till det anförda

avstyrker utskottet bifall till motionerna 1994/95:Sf23 yrkande 9,

1996/97:Sf604, 1996/97:Sf607 (delvis), 1996/97:Sf608, 1996/97:Sf622 och

1996/97:Sf631.

Inom kommitténs utredningsarbete finns utrymme för att ta upp även andra

frågor gällande medborgarskapslagstiftningen än dem som redovisats ovan. Något

tillkännagivande med anledning av motion 1996/97:Sf616 om avgifter vid ansökan

om medborgarskap bör därför inte ske. Motionen avstyrks.

Olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden

I motion 1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 18 anförs att det

de senaste åren blivit vanligare att en förälder efter en skilsmässa, mot den

andra förälderns vilja, för barnet utomlands. Barnet rycks upp ur sin hemmiljö

och separeras från den ena eller, i vissa fall, båda sina föräldrar. Detta

innebär en stor tragedi och om det händer måste svenska myndigheter agera.

Bland annat bör Passmyndigheten vara uppmärksam på att pass inte utfärdas till

minderåriga om inte bägge vårdnadshavarna medgivit det. Vidare måste de

svenska ambassaderna hjälpa till så att barnet får komma hem till sin

vårdnadshavare. Den som olovligt fört ut barnet ur landet måste också åtalas

och straffas för brottet. Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Utskottet vill erinra om att Sverige har anslutit sig till två konventioner,

Europarådskonventionen och Haagkonventionen, som båda bl.a. syftar till att få

till stånd ett internationellt samarbete för att motverka olovliga

bortföranden och kvarhållanden av barn i internationella förhållanden. Enligt

konventionerna skall ett beslut om vårdnad i barnets hemland normalt

verkställas och barnet överflyttas till hemlandet. För Sveriges del är

konventionerna i kraft gentemot ett 40-tal länder. Lagutskottet har i

betänkandet 1995/96:LU2 behandlat en liknande motion och därvid ingående

redovisat det arbete som bedrivs på detta område. Lagutskottet konstaterade

att problemet inte alltid kan lösas genom internationella överenskommelser.

Sådana överenskommelser innebär att vi från svensk sida även måste vara

beredda att erkänna och verkställa andra länders domar och beslut rörande

vårdnad och umgänge, även om de grundats på en rättsordning som är helt

främmande för svenska värderingar. Lagutskottet hänvisade också dels till att

i 6 kap. 15 § föräldrabalken införts en uttrycklig bestämmelse om att

domstolen när den bedömer en umgängesfråga skall beakta risken för att barnet

olovligen bortförs, dels till att fängelsestraffet för egenmäktighet med barn

skärpts. Vidare hänvisade lagutskottet till det arbete som under senare år

utförts av Socialstyrelsen och som år 1994 publicerats i rapporten Olovligt

bortförd - Om bort- och hitförda barn i vårdnads- och umgängeskonflikter.

Rapporten innehåller en kartläggning och belyser bl.a. vilka insatser som

socialtjänsten kan göra för att förhindra att bortförande sker. Rapporten är

också avsedd att inspirera och utveckla arbetet med att ge stöd och hjälp till

drabbade barn och föräldrar. Därutöver hänvisade lagutskottet till att

Vårdnadstvistutredningen i sitt betänkande (SOU 1995:79) lagt fram förslag

till en ny bestämmelse i föräldrabalken om tillstånd till barns

utlandsvistelse. Motionen avslogs av riksdagen.

Enligt socialförsäkringsutskottet tycks det här vara fråga om problem som är

mycket svåra att komma till rätta med och utskottet delar motionärernas

uppfattning att det främst gäller att få föräldrarna att respektera barnens

rätt till både sin mamma och pappa. Utskottet förutsätter att det arbete som

Socialstyrelsen utfört kommer att ge resultat och att man från regeringens

sida fortsätter arbetet med att få till stånd ytterligare internationella

överenskommelser, där sådana utgör en lämplig lösning. Vidare är det förslag

som Vårdnadstvistutredningen enligt ovan lagt fram för närvarande föremål för

beredning inom regeringskansliet. Vad gäller utfärdande av pass krävs redan i

dag båda vårdnadshavarnas medgivande för att ett pass skall utfärdas för barn

under 18 år, om inte synnerliga skäl föreligger. Utskottet förutsätter att

Passmyndigheten och andra berörda myndigheter är väl medvetna om problemen.

Med hänsyn till det anförda är, enligt utskottets mening, något

tillkännagivande med anledning av motion 1994/95:Sf635 yrkande 18 inte

påkallat. Motionen avstyrks därför.

Utvisning efter fängelsestraff

Enligt 4 kap. 7 § utlänningslagen (SFS 1989:529), UtlL, får en utlänning

utvisas ur Sverige om han dömts för ett brott som kan leda till fängelse eller

om en domstol undanröjer en villkorlig dom eller skyddstillsyn som utlänningen

har dömts till. Utlänningen får dock utvisas endast om han döms till svårare

straff än böter och det kan antas att han kommer att göra sig skyldig till

fortsatt brottslighet här i landet eller brottet med hänsyn till den skada,

fara eller kränkning som det har inneburit för enskilda eller allmänna

intressen är så allvarligt att han inte bör få stanna. Den domstol som

handlägger brottmålet beslutar om utvisning. Om en domstol beslutar att ändra

en påföljd får domstolen även meddela det beslut beträffande utvisningen som

ändringen av påföljden ger anledning till. Av 4 kap. 14 § UtlL framgår att en

dom eller ett beslut om utvisning skall innehålla ett förbud för utlänningen

att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning. Enligt 8

kap. 7 § UtlL får en domstols beslut om utvisning inte verkställas förrän

ådömt fängelsestraff avtjänats eller verkställigheten flyttats över till annat

land. En domstols dom om utvisning skall verkställas snarast möjligt.

I motion 1996/97:Sf619 av Ingvar Eriksson och Stig Grauers (m) begärs ett

tillkännagivande om att utvisningsbeslut bör kunna verkställas efter det att

de sammanlagda fängelsestraffen avtjänats. I motionen anförs att strafftiden

på grund av tillkommande förseelser kan bli så lång att tiden för

utvisningsbeslutet löpt ut. Den dömde kan då efter avtjänat fängelsestraff

fritt vistas i landet.

Utskottet har i det av riksdagen godkända betänkandet 1994/95:SfU16 behandlat

liknande motioner. Utskottet anförde därvid att när en domstol beslutar om

utvisning på grund av brott skall beslutet innehålla förbud för utlänningen

att återvända till Sverige under viss tid eller utan tidsbegränsning.

Tidsbegränsning är dock huvudregel och de tider som kommer i fråga är i

allmänhet fem eller tio år. Även så kort tid som två år förekommer

undantagsvis. Enligt 4 kap. 9 § UtlL får en domstol, när den enligt 34 kap.

brottsbalken beslutar att förändra en påföljd som en utlänning har dömts till,

också meddela det beslut beträffande utvisningen som förändringen av påföljd

ger anledning till. Bestämmelsen innebär bl.a. att, om domstolen beslutar att

utlänningen skall utvisas för det nya brottet, domstolen antingen kan förlänga

tiden för återreseförbudet enligt den tidigare domen eller också ersätta det

tidigare utvisningsbeslutet med ett nytt som då omfattar även det tidigare

beslutet. Ett sådant beslut förutsätter i och för sig inte någon ändring av

brottspåföljden, eftersom ändringen beträffande utvisningen i detta fall

föranleds av att den nya brottsligheten i sig anses böra medföra utvisning.

Utskottet pekade också på att en domstols beslut om utvisning på grund av

brott inte är en påföljd utan en särskild rättsverkan på grund av brottet. Om

det i något enstaka fall inträffar att tiden för ett återreseförbud gått till

ända efter det den dömde avtjänat ett fängelsestraff är det därför inte

rimligt att tiden för förbudet börjar löpa vid denna tidpunkt. Utskottet

avstyrkte bifall till motionerna.

Utskottet vidhåller sin tidigare intagna ståndpunkt och avstyrker bifall

till motion 1996/97:Sf619.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande svenskt medborgarskap

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sf23 yrkande 9, 1996/97:Sf604,

1996/97:Sf607 i denna del, 1996/97:Sf608, 1996/97:Sf616, 1996/97:Sf622

och 1996/97:Sf631,

res. 1 (mp)

2. beträffande olovligt bortförande av barn

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 18,

res. 2 (fp, v, mp)

3. beträffande utvisning efter fängelsestraff

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf619.

Stockholm den 8 april 1997

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson (s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s), Margit Gennser (m),

Lennart Klockare (s), Sven-Åke Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Sigge Godin

(fp), Ronny Olander (s), Ulla Hoffmann (v), Mona Berglund Nilsson (s), Ulf

Kristersson (m), Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Frebran (kd) och Karin

Israelsson (c).

Reservationer

1. Svenskt medborgarskap (mom. 1)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ?Enligt

utskottets? och slutar med ?och 1996/97:Sf631.? bort ha följande lydelse:

För att få svenskt medborgarskap ställs det krav på att den sökande styrker

att hans utländska medborgarskap annullerats. Utskottet delar bedömningen i

motion 1994/95:Sf23 att det vid prövningen måste beaktas att det i vissa fall

kan vara omöjligt att bli av med ett utländskt medborgarskap och att kravet

därför kan framstå som orimligt. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande svenskt medborgarskap

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf23 yrkande 9 och med avslag på

motionerna 1996/97:Sf604, 1996/97:Sf607 i denna del, 1996/97:Sf608,

1996/97:Sf616, 1996/97:Sf622 och 1996/97:Sf631 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Olovligt bortförande av barn (mom. 2)

Sigge Godin (fp), Ulla Hoffmann (v) och Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?Enligt

socialförsäkringsutskottet? och slutar med ?avstyrks därför.? bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1996/97:Sf619 att det är en stor

tragedi då barn rycks upp ur sin hemmiljö och separeras från den ena av, eller

i vissa fall båda, sina föräldrar. För att komma till rätta med problemet med

kidnappade barn måste bägge föräldrarna fås att respektera barnets rätt till

både sin mamma och pappa. Skulle det ändå ske att ett barn förs ut olovligen

ur Sverige måste naturligtvis svenska myndigheter agera. Bland annat måste

Passmyndigheten göras uppmärksam på att pass inte får utfärdas till

minderåriga utan bägge vårdnadshavarnas medgivande, och de svenska

ambassaderna måste agera för att barnet skall kunna komma hem. Utskottet anser

att regeringen aktivt skall verka för att bilaterala överenskommelser träffas

med ytterligare länder för att förebygga eller lösa liknande situationer.

Vidare anser utskottet att den som olovligen fört ett barn ur landet bör

åtalas och straffas för brottet. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör

lägga fram förslag till lagändringar i enlighet med vad

Vårdnadstvistutredningen föreslagit i sitt betänkande Vårdnad, boende och

umgänge (SOU 1995:79).

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf635

yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande olovligt bortförande av barn

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sf635 yrkande 18 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Svenskt medborgarskap (mom. 1)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)

anför:

Ett av de största hindren för personer med utländsk bakgrund att komma in på

den svenska arbetsmarknaden är bristande eller inga kunskaper i svenska

språket. Svenska för invandrare erbjuds alla men den enskildes aktivitet och

deltagande i undervisningen varierar väsentligt. Fler skulle säkert delta mer

aktivt i undervisningen om det krävdes vissa grundläggande kunskaper i svenska

språket för att få svenskt medborgarskap. Vi anser att ett krav på

dokumenterade kunskaper i svenska språket inte är att betrakta som ett hinder

utan snarare som ett gemensamt ansvar för samhället och den enskilde. Genom

ett sådant krav ökar också de enskilda individernas möjligheter i det nya

hemlandet, både på arbetsmarknaden och i samhället i övrigt. Vi kommer att

verka för detta i den parlamentariska kommitté som skall se över

medborgarskapslagen.

2. Svenskt medborgarskap (mom. 1)

Ulla Hoffmann (v) anför:

Ett problem i det svenska samhället är den etniska segregationen. Segregation

kan leda till social särbehandling och skapar utanförskap. Ett sätt att möta

det politiska utanförskapet, som många flykting- och invandrargrupper upplever

i Sverige, är rösträtten för invandrare i kommunala val. Enligt

Vänsterpartiets mening bör dock invandrare ges rätt att rösta även i

riksdagsval. Mot detta har anförts att det formella medborgarskapet bör vara

avgörande för om någon med sin röst skall kunna påverka landets politik. Då

byte av medborgarskap är ett stort steg kan formerna för medborgarskapsansökan

verka avhållande. Vi anser därför att det skall vara lättare och mer

välkomnande att få svenskt medborgarskap. Fler skulle då välja den

möjligheten. Rösträtten skulle bli hel, integrationen vinna och utanförskap

och segregation dämpas. Vi anser också att det vid prövningen av svenskt

medborgarskap inte får ställas orimliga krav på att den sökande styrker att

hans utländska medborgarskap annullerats. Det måste beaktas att det i vissa

fall finns särskilda skäl för att man inte kan göra sig av med sitt utländska

medborgarskap. En parlamentarisk utredning har tillsatts för att se över

medborgarskapslagstiftningen, och vi kommer där att driva dessa frågor. Vi

avstår därför från att nu reservera oss.

3. Utvisning efter fängelsestraff (mom. 3)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Gustaf von Essen och Ulf Kristersson (alla m)

anför:

Vissa problem som kan uppstå i samband med att utländska medborgare döms till

fängelse och utvisning ur landet aktualiseras i motion 1996/97:Sf619. Vi vill

i anslutning härtill framhålla att den praxis som utvecklats av Högsta

domstolen vad gäller tolkningen av rekvisitet "synnerliga skäl" i 4 kap. 10 §

utlänningslagen inte står i samklang med allmänt rättsmedvetande. De

tidsgränser som finns stipulerade bör därför omprövas i syfte att uppnå en

skärpning. På grund av det anförda anser vi att det finns behov av en översyn

av reglerna om utvisning på grund av brott. Vi avser att återkomma i denna

fråga.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................2

Svenskt medborgarskap...............................2

Olovligt bortförande av barn i internationella förhållanden5

Utvisning efter fängelsestraff......................6

Hemställan..........................................7

Reservationer.........................................8

Särskilda yttranden...................................9