Bet. 1996/97:SfU2

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1996/97:SFU02

Invandrare och flyktingar

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen m.m.

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SfU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition

1996/97:1, bilaga 4, utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar och delar av

regeringens skrivelse 1996/97:24

Invandrings- och flyktingpolitiken. I

betänkandet behandlas också ett antal

motioner om invandrar- och

flyktingpolitiken.

Utskottet tillstyrker propositionen och

avstyrker samtliga motioner.

Till betänkandet har fogats sex

reservationer och fyra särskilda

yttranden.

Propositionen m.m.

Proposition 1996/97:1

Regeringen har i proposition 1996/97:1

Förslag till statsbudget, finansplan

m.m., bilaga 4, utgiftsområde 8,

föreslagit riksdagen att

1. godkänna att den övergripande

målsättningen för verksamheten inom

Statens invandrarverks ansvarsområde

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar under avsnitt A 1 Statens

invandrarverk,

2. godkänna att den övergripande

målsättningen för verksamheten inom

Utlänningsnämndens ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar under avsnitt A 4

Utlänningsnämnden,

3. godkänna att den övergripande

målsättningen för verksamheten inom

Ombudsmannens mot etnisk diskriminering

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar under avsnitt B

3 Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering,

4. godkänna vad regeringen anfört om

regeländringar för lånestorlek och

betalningsansvar för hemutrustningslån

under avsnitt B 6 Hemutrustningslån,

5. för budgetåret 1997 anvisa anslagen

under utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar enligt uppställning i

propositionen.

- A 1 Statens invandrarverk; ramanslag;

506 603 000 kr,

- A 2 Mottagande av asylsökande;

ramanslag; 922 000 000 kr,

- A 3 Migrationspolitiska åtgärder;

ramanslag; 311 319 000 kr,

- A 4 Utlänningsnämnden; ramanslag; 66

675 000 kr,

- A 5 Rättshjälp i utlänningsärenden;

ramanslag; 64 240 000 kr,

- A 6 Utresor för avvisade och utvisade;

ramanslag; 130 000 000 kr,

- B 1 Särskilda insatser i invandrartäta

områden; ramanslag; 125 000 000 kr,

- B 2 Åtgärder mot främlingsfientlighet

och rasism; obetecknat anslag;

20 000 000 kr,

- B 3 Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering; ramanslag; 4 790 000 kr,

- B 4 Åtgärder för invandrare;

obetecknat anslag; 39 964 000 kr,

- B 5 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande; ramanslag;

1 160 591 000 kr,

- B 6 Hemutrustningslån; ramanslag; 101

906 000 kr.

Skrivelse 1996/97:24

Regeringen har till riksdagen överlämnat

skrivelse 1996/97:24 Invandrings- och

flyktingpolitiken.

Skrivelsen behandlas delvis i detta

betänkande och även i betänkande

1996/97:SfU5 Svensk migrationspolitik i

globalt perspektiv.

Motionerna

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1994/95

1994/95:Sf606 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att asylsökande

barn skall ha rätt till utbildning.

1994/95:Sf617 av Yvonne Ruwaida och

Ragnhild Pohanka (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

asylsökande omfattas av samma rätt till

sjukvård som svenska medborgare,

2. att riksdagen beslutar att

landstingen skall vara huvudman och att

statliga schablonpengar betalas för att

täcka kostnaderna,

3. att riksdagen beslutar att

Invandrarverket ser över LMA-boendes

vårdbehov i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1994/95:Sf619 av Hans Stenberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en repatrieringsanläggning.

1994/95:Sf637 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgång till fadderfamiljer,

28. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att asylsökande bör få rätt

att arbeta efter tre månaders väntetid,

34. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om asylsökandes tillgång till

sjukvård, tandvård, barnomsorg och

skolgång,

35. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om inrättande av ett statligt

institut för tortyroffer,

37. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av kunskaper och

utbildning hos personalen inom

barnomsorgen för att möta asylsökande

barns behov.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1996/97

1996/97:Sf602 av Sten Andersson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att hela Sverige

skall ta ansvar för den svenska

flyktingpolitiken.

1996/97:Sf605 av Sten Tolgfors och Per

Bill (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om ett system

som ersätter kommunplaceringen, där

berörda statliga medel följer flyktingen

till dennes val av bosättningsort i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sf609 av Kerstin Kristiansson

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om en

repatrieringsanläggning.

1996/97:Sf612 av Pär-Axel Sahlberg och

Juan Fonseca (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om socialtjänstens ansvar för

asylsökande och flyktingar,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ensamma flyktingbarn bör

ha samma rätt till skydd, vård och

bistånd som bofasta barn.

1996/97:Sf618 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett utökat mottagande av

kvotflyktingar,

6. att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar enligt vad i motionen

anförts,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar för åren 1998 och 1999 enligt

vad i motionen anförts.

1996/97:Sf621 av Peter Weibull Bernström

(m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till ändring av

socialtjänstlagen innebärande en

förlängning av det statliga

schablonbidraget i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Sf624 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det statliga ansvaret för

flyktingar och att bidragen till

kommunerna ökar.

1996/97:Sf626 av Gullan Lindblad m.fl.

(m) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1997

beslutar anslå 892 miljoner kronor för

utgiftsområde 8 anslag A 2 Mottagande av

asylsökande i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen för budgetåret 1997

beslutar anslå 1 090,6 miljoner kronor

för utgiftsområde 8 anslag B 5

Kommunersättningar vid

flyktingmottagande i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen för budgetåret 1997

beslutar anslå 109 miljoner kronor för

utgiftsområde 8 anslag A 6 Utresor för

avvisade och utvisade i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen med

följande förändringar i förhållande till

regeringens förslag anvisar anslagen

under utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar enligt följande uppställning:

- A 2 Mottagande av asylsökande;

Regeringens förslag; 922 000 000 kr,

Anslagsförändring; 300 000 000 kr,

- B 5 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande; Regeringens förslag;

1 160 591 000 kr, Anslagsförändring; 450

000 000 kr.

1996/97:Sf628 av Majléne Westerlund

Panke (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om flyktingbarns rätt

till sjukvård.

1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nyanlända skall ha rätt

att själva välja bostadsort,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en introduktionsersättning,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att flytta mellan

kommuner.

1996/97:So224 av Juan Fonseca och Pär-

Axel Sahlberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om landstingens skyldighet för

asylsökande.

1996/97:So294 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om flyktingars och asylsökandes

situation inom hälso- och sjukvården.

Motion väckt med anledning av skrivelse

1996/97:24

1996/97:Sf1 av Rose-Marie Frebran och

Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en studie av barns

och ungdomars psykiska välbefinnande

såväl i eget boende som i

förläggningsboende,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av höjd

kvalitet i sfi-undervisningen.

Motion väckt med anledning av

proposition 1996/97:25 Svensk

migrationspolitik i globalt perspektiv

1996/97:Sf13 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

36. att riksdagen hos regeringen begär

att Invandrarverket skall ges i uppdrag

att föreslå ett åtgärdsprogram för att

avhjälpa bristen i stödresurser för

ensamma barn på verkets förläggningar,

41. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om sådan ändring av

sekretesslagen att den som har ett

lagakraftvunnet avvisningsbeslut och

behöver vård inte skall riskera att tas

i förvar och avvisas vid kontakt med den

offentliga sjukvården.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande

budgetproposition 1996/97:1

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar samt regeringens skrivelse

1996/97:24 Invandrings- och

flyktingpolitiken, avsnitten IV

Mottagande av asylsökande och flyktingar

m.m. och V Samråd med

frivilligorganisationer m.fl. Vidare

behandlas motioner väckta under de

allmänna motionstiderna 1994/95 och

1996/97, en motion väckt med anledning

av skrivelsen samt två motionsyrkanden

väckta med anledning av proposition

1996/97:25 Svensk migrationspolitik i

globalt perspektiv.

Budgetpropositionen, utgiftsområde 8

Utgiftsområdet omfattar dels

migrationspolitiken med frågor rörande

flyktingpolitik, invandringen till

Sverige, mottagande av asylsökande,

utlänningars rätt att vistas här samt

internationellt samarbete på det

migrationspolitiska området, dels

invandrares integration med frågor

rörande invandrares introduktion och

integration i Sverige, åtgärder mot

främlingsfientlighet, rasism och etnisk

diskriminering samt ersättning till

kommunerna för deras flyktingmottagande.

Utgiftsområdet omfattar anslagen A 1-A 6

Migrationspolitik samt B 1-B 6

Invandrares integration.

Kostnaderna inom utgiftsområdet skall

minskas med 267 miljoner kronor t.o.m.

budgetåret 1998, varav 21 miljoner

kronor under budgetåret 1997. Huvuddelen

av besparingen ligger på ett minskat

flyktingmottagande hos kommunerna och

därigenom ett mindre behov av statliga

ersättningsutbetalningar.

I propositionen anges beträffande

anslagen under littera A

Migrationspolitik att antalet

asylsökande beräknas uppgå till 13 350

under år 1997, under förutsättning att

förslagen i den migrationspolitiska

propositionen genomförs. Det

genomsnittliga antalet personer i

Invandrarverkets mottagandesystem

beräknas till 12 000. Beviljade

uppehållstillstånd och kvotöverföring av

flyktingar beräknas medföra att 10 700

personer tas emot för sådant permanent

boende som berättigar kommunerna till

statlig ersättning.

Under 1997 skall verksamheter flyttas

från Polisen till Statens invandrarverk.

Kostnaderna härför bör belasta rätt

utgiftsområde. Till utgiftsområdet

flyttas därför, från utgiftsområde 4

Rättsväsendet, anslagen för rättshjälp i

utlänningsärenden, polisens verksamhet

med utlänningsärenden och förvar samt

kriminalvårdens medverkan vid

verkställighet av avvisnings- och

utvisningsbeslut.

Regeringen avser att tillsätta en

parlamentarisk kommitté som skall se

över instans- och processordningen för

prövningen av utlännings- och

medborgarskapsärenden. Vidare avser

regeringen att tillsätta en särskild

utredare för att utreda om ansvaret för

verkställighet av avvisnings- och

utvisningsbeslut bör flyttas från

Polisen till Invandrarverket.

Utredningsmannen bör också utreda om

verksamheten med att organisera resor

för avvisade och utvisade bör flyttas

från Kriminalvårdsverket till

Invandrarverket samt föreslå eventuella

förändringar avseende metoder för och

organisation av den inre

utlänningskontrollen.

Beträffande anslagen under littera B

Invandrares integration anges i

propositionen att arbetslöshet,

segregerade bostadsområden, rasism och

olika utslag av främlingsfientlighet och

diskriminering oroar alltmer. Det stora

bidragsberoendet hos många invandrare

innebär också ekonomiska påfrestningar

för vissa kommuner, särskilt

storstäderna.

Regeringen har för avsikt att tillsätta

en utredning för att se över

myndighetsstrukturen inom

verksamhetsområdet, och lagstiftningen

mot etnisk diskriminering i arbetslivet

kommer att utvärderas. Efter

remissbehandlingen av Invandrarpolitiska

kommitténs förslag kommer regeringen

under år 1997 att lägga fram en

proposition om integrationspolitiken.

Riksdagen har i enlighet med

regeringens förslag för budgetåret 1997

fastställt ramen för utgiftsområde 8

till 3 453 088 000 kr (bet.

1996/97:FiU1, rskr. 1996/97:53).

Utskottet kommer först att redovisa

regeringens förslag till medelsanvisning

beträffande anslagen vart för sig samt

de motionsyrkanden som anknyter till

anslagen. Därefter redovisar utskottet

sin samlade bedömning och tar ställning

till samtliga anslag inom området jämte

motioner. Slutligen behandlas ett antal

övriga motioner som inte direkt anknyter

till anslagen.

A 1 Statens invandrarverk

Statens invandrarverk ansvarar för

hanteringen av utlännings-, invandrar-

och medborgarskapsfrågor. Verket, som är

central utlänningsmyndighet, skall pröva

ansökningar om visering,

uppehållstillstånd, flyktingförklaring

och resedokument samt om svenskt

medborgarskap. Vidare ansvarar verket

för överföring och mottagande av

kvotflyktingar och asylsökande samt

invandrares introduktion och integration

i samhället.

Övergripande mål för verksamheten är

att den reglerade invandringen till

Sverige skall ske i enlighet med

gällande författningar och

internationella åtaganden. Prövningen av

ärenden enligt utlänningslagstiftningen

och lagen om svenskt medborgarskap skall

ske på ett rättssäkert sätt. Mottagandet

av asylsökande och flyktingar skall

präglas av respekt för individen och

dennes förmåga att ta ansvar.

Invandrares integration i det svenska

samhället skall ske i enlighet med de

invandrarpolitiska målen jämlikhet,

valfrihet och samverkan. Inom det civila

försvaret skall verksamheten inom

funktionen Flyktingverksamhet bedrivas

så att flyktingar och asylsökande under

höjd beredskap kan tas emot och

omhändertas.

I propositionen anförs att de i

proposition 1996/97:25 föreslagna

ändringarna i utlänningslagstiftningen

innebär att grunderna för utlänningars

rätt att bosätta sig i Sverige

preciseras och att utlänningslagens

karaktär av rättighetslagstiftning

stärks. Detta innebär beträffande

Invandrarverkets övergripande mål, att

kravet på omsorg och rättssäkerhet i

handläggningen av enskilda ärenden

betonas. Regeringen pekar också på att

Invandrarverket som central

utlänningsmyndighet har det övergripande

ansvaret för att upprätthålla

invandringsregleringen. Det växande

internationella utbytet måste

underlättas samtidigt som en nödvändig

kontroll upprätthålls. Såvitt avser

funktionen Flyktingverksamhet skall

denna kunna utnyttjas även vid svåra

påfrestningar på samhället i fred samt

för internationella fredsbefrämjande

och humanitära insatser.

Under år 1997 kommer Invandrarverket

att ta över ansvaret för utredningar i

utlännings- och medborgarskapsärenden,

ansvaret för de utlänningar som tas i

förvar enligt utlänningslagen samt

ansvara för registreringen av de

fingeravtryck som tas med stöd av

utlänningslagen.

Regeringen anser att det är av stor

vikt att arbetet med

integrationsfrågorna ges ökad prioritet

inom ramen för verkets nuvarande ansvar.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget A 1 Statens

invandrarverk anvisar ett ramanslag på

506 603 000 kr samt godkänner den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Statens invandrarverks

ansvarsområde som regeringen förordat.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till övergripande

målsättning för Statens invandrarverks

verksamhet och medelsanvisning.

A 2 Mottagande av asylsökande

Från anslaget finansieras Statens

invandrarverks mottagande av asylsökande

och personer med tidsbegränsade

uppehållstillstånd. Från anslaget

finansieras även förvarslokaler och

asylsökandes resor från Sverige. En

asylsökande som återtar sin ansökan och

som saknar medel till hemresan kan få

bidrag för täckande av kostnaden för

återresa.

Regeringen utgår från antagandet att 15

000 personer är registrerade i

mottagandesystemet den 31 december 1996

och att antalet sedan sjunker till

10 000 i slutet av år 1997. Regeringen

bedömer att ungefär hälften av de

asylsökande kommer att bo i eget boende.

Kostnaden per dygn har beräknats till i

genomsnitt 197 kr. Detta medför en

kostnad för asylmottagandet på ca 863

miljoner kronor.

Under 1997 kommer Invandrarverket att

ta över ansvaret för förvar enligt

utlänningslagen. Redan i dag finansierar

Invandrarverket vissa förvarslokaler som

drivs av Polisen. Regeringen föreslår

att samtliga förvarslokaler skall

finansieras från anslaget. Kostnaden

härför beräknas till 56 miljoner kronor.

De totala kostnaderna för bidragen till

asylsökandes hemresor beräknas till 3

miljoner kronor.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget A 2

Mottagande av asylsökande anvisar ett

ramanslag på 922 000 000 kr.

I motion 1996/97:Sf626 av Gullan

Lindblad m.fl. (m) görs den bedömningen

att kostnaderna för invandring under

kommande budgetår kommer att bli något

lägre än vad regeringen beräknat. Mot

den bakgrunden hemställer motionärerna

att riksdagen för budgetåret 1997

beslutar att till A 2 Mottagande av

asylsökande anvisa ett 30 miljoner

kronor lägre anslag än vad regeringen

föreslagit (yrkande 1).

I motion 1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) delvis anförs att regeringens

asylpolitik har lett till att antalet

asylsökande för varje år halveras. Under

er 1996 ligger, räknat på årsbasis,

inströmningstakten på 5 000 personer.

Inte i något annat EU-land har antalet

asylsökande minskat så starkt. Orsakerna

härtill är flera. En central roll spelar

viseringspolitiken, som enligt

motionärerna, används för att hindra

människor att fly. En annan orsak är

svenska mydigheters ovilja att korrekt

tillämpa utlänningslagens regler om asyl

och rätt till skydd. Att kostnaderna för

mottagandet av asylsökande minskat så

dramatiskt beror enligt motionärerna på

detta. Besparingarna på området är så

stora att det går ut över en korrekt

rättstillämpning. Motionärerna

hemställer att för budgetåret 1997 skall

till anslaget A 2 Mottagande av

asylsökande anslås 300 miljoner kronor

mer än vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsanvisning

har beräknats utifrån antagandet att i

genomsnitt 12 000 personer kommer att

finnas registrerade i mottagandesystemet

under år 1997. Ungefär hälften av de

asylsökande antas välja eget boende. Mot

bakgrund av situationen i f.d.

Jugoslavien och vad som redovisats om

flyktingmottagandet i regeringens

skrivelse samt med hänsyn till de av

riksdagen nyligen antagna ändringarna i

utlänningslagen anser utskottet att

antagandet bör ligga till grund för

medelsanvisningen. Utskottet har inget

att erinra mot regeringens förslag.

A 3 Migrationspolitiska åtgärder

Sverige har ett system för kollektiv

överföring av flyktingar genom s.k.

flyktingkvoter. Kvoten skall användas

för uttagning av flyktingar eller andra

personer som befinner sig i en särskilt

utsatt situation och/eller för att ta

hand om fall där UNHCR har svårigheter

att finna lämpligt placeringsland.

Flyktingarna tas emot av kommunerna som

för detta erhåller statlig ersättning.

Personer som vill återvända till sitt

hemland kan få bidrag härför enligt

förordningen (1984:890) om bidrag till

flyktingars resor från Sverige för

bosättning i annat land.

Bidrag kan även utgå enligt

förordningen (1984:936) om bidrag till

flyktingar för kostnader för anhörigas

resor till Sverige.

Regeringen anför att anslagsmedlen för

kvotflyktingar, liksom för innevarande

år, bör få användas på ett flexibelt

sätt, exempelvis genom en fond som

disponeras av UNHCR för insatser som

utgör alternativ till traditionell

överföring av flyktingar. Regeringen

föreslår att medel avsätts motsvarande

kostnader för en kvot på 1 840

flyktingar, 255,3 miljoner kronor.

Regeringen gör den bedömningen att

många personer från f.d. Jugoslavien

kommer att vilja återvända. Kostnaderna

för bidrag till flyktingars resor från

Sverige för bosättning i annat land

beräknas därför till 10 miljoner kronor.

I propositionen anförs beträffande

återvandringsinsatser att resebidragen

för flyktingar och skyddsbehövande bör

kunna höjas och kompletteras med bl.a.

stöd till uppehället under de första

månaderna i ursprungslandet. De samlade

kostnaderna för olika

återvandringsinsatser beräknas till

knappt 37,3 miljoner kronor.

Kostnaderna för anhörigas resor till

Sverige beräknas till 2,76 miljoner

kronor och för internationell samverkan

till knappt 3,67 miljoner kronor.

Beträffande efterforskningsverksamheten

anges att staten även framledes avser

att stödja Svenska röda korset i dess

verksamhet med efterforskning och

familjeåterförening. Staten och Svenska

röda korset kommer att teckna ett avtal

om detta och om en nationell

upplysningsbyrå. Statsbidrag för

ändamålet föreslås utgå med drygt 2,3

miljoner kronor.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget A 3

Migrationspolitiska åtgärder anvisar ett

ramanslag på 311 319 000 kr.

I motion 1996/97:Sf618 av Birger Schlaug

m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande

om att ytterligare 700 kvotflyktingar

bör kunna få rum inom anslaget A 2

Mottagande av asylsökande. Nödvändiga

omfördelningar för att klara det ökade

mottagandet bör kunna ske inom, såsom

det bör uppfattas, utgiftsområdets ram

(yrkande 5). Motionärerna föreslår att

riksdagen anvisar anslagen inom

utgiftsområdet i enlighet med

regeringens förslag (yrkande 6).

Utskottet

Vad gäller flyktingkvotens storlek anser

utskottet att Sverige även

fortsättningsvis bör visa stor

generositet i fråga om att ta emot

skyddsbehövande personer inom ramen för

en organiserad överföring av flyktingar.

Enligt utskottets mening är den

föreslagna kvoten på 1 840 personer väl

avvägd. Inom anslaget har medel även

avsatts för återvandringsinsatser,

internationell samverkan och

efterforskningsverksamhet. Utskottet

anser inte att det finns skäl att ändra

den föreslagna fördelningen av medlen

inom anslaget.

A 4 Utlänningsnämnden

Utlänningsnämden prövar överklaganden av

beslut som fattats av Statens

invandrarverk avseende avvisnings- och

utvisningsärenden, ärenden avseende

flyktingförklaring och resedokument samt

svenskt medborgarskap. Nämndens

övergripande mål är att den skall svara

för att överprövningen av ärenden enligt

utlänningslagen och lagen om svenskt

medborgarskap sker på ett rättssäkert

sätt.

Regeringen har i den migrationspolitiska

propositionen föreslagit att även beslut

om uppehållstillstånd som inte fattats i

samband med ett avvisnings- eller

utvisningsbeslut skall kunna överprövas

av Utlänningsnämnden och att inslaget av

muntlighet i handläggningen hos nämnden

skall öka. Beträffande de övergripande

målen anför regeringen i

budgetpropositionen att prövningen skall

vara rättssäker och att verksamheten

skall kännetecknas av humanitet och

snabbhet samt att hänsyn skall tas till

Sveriges internationella åtaganden.

Regeringen anför vidare att 10 miljoner

kronor bör tillföras anslaget till följd

av de föreslagna nya arbetsuppgifterna.

Något ytterligare resurstillskott är för

närvarande inte aktuellt. En dialog bör

emellertid som ett första steg inledas

mellan Utrikesdepartementet och

Utlänningsnämnden om nämndens

arbetsformer och resursanvändning.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget A 4

Utlänningsnämnden anvisar ett ramanslag

på 66 675 000 kr samt godkänner den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Utlänningsnämndens

ansvarsområde som regeringen förordat.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till övergripande

målsättning för Utlänningsnämndens

verksamhet och medelsanvisning.

A 5 Rättshjälp i utlänningsärenden

Från anslaget skall bekostas de

offentliga biträden som förordnas enligt

41 § 5-11 rättshjälpslagen (1972:429).

Anslaget är nyinrättat och har tidigare

belastat fjärde huvudtitelns anslag

Rättshjälpskostnader.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget A 5

Rättshjälp i utlänningsärenden anvisar

ett ramanslag på 64 240 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till

medelsanvisning.

A 6 Utresor för avvisade och utvisade

Från anslaget skall bekostas resor ut ur

landet för utlänningar som avvisas eller

utvisas och där kriminalvårdens

Transporttjänst organiserar resan på

uppdrag av verkställande polismyndighet.

Anslaget är nyinrättat och har tidigare

belastat andra huvudtitelns anslag

Utlandstransporter.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget A 6 Utresor

för avvisade och utvisade anvisar ett

ramanslag på 130 000 000 kr.

I motion 1996/97:Sf626 av Gullan

Lindblad m.fl. (m) anser motionärerna

att genom effektiviseringar och

rationaliseringar är en anslagsminskning

möjlig. Bland annat bör man se över

transportalternativen och rutinerna för

medföljande personal. Motionärerna

föreslår att riksdagen för budgetåret

1997 beslutar anslå 109 miljoner kronor

till anslaget (yrkande 3). Detta är ett

21 miljoner kronor lägre anslag än vad

regeringen föreslagit.

Utskottet

De under anslaget anvisade medlen

motsvarar samma utresevolym som

beräknats för år 1996. Regeringen har

aviserat att en särskild utredningsman

skall tillsättas för att utreda om

ansvaret för verkställighet av

avvisnings- och utvisningsbeslut bör

flyttas från Polisen till

Invandrarverket. Utredningsmannen skall

även se över verksamheten med att

organisera resor för avvisade och

utvisade. Enligt utskottets mening finns

det inte i detta skede någon möjlighet

att minska anslaget med 21 miljoner

kronor. Utskottet har inget att erinra

mot regeringens förslag till

medelsanvisning.

B 1 Särskilda insatser i invandrartäta

områden

Anslaget avser särskilda insatser för

att främja utvecklingen i invandrartäta

och eftersatta storstadsområden samt

bostadsområden med likartad situation.

I propositionen anförs att en fortsatt

satsning på detta område ligger i linje

med vad regeringen anser om behovet av

långsiktighet och kontinuitet i

planeringen och genomförandet av

insatser för att bryta den negativa

utvecklingen i invandrartäta och

eftersatta bostadsområden. Den nu

inledda satsningen bör därför fortsätta.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget B 1

Särskilda insatser i invandrartäta

områden anvisar ett ramanslag på 125 000

000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till

medelsanvisning.

B 2 Åtgärder mot främlingsfientlighet

och rasism

Från anslaget bekostas insatser som

skall motverka och förhindra

främlingsfientlighet, rasim och

antisemitism. Av anslagsmedlen får 2

miljoner kronor användas för att främja

tillvaratagande av mångkulturell

kompetens i arbetslivet.

Regeringen föreslår bl.a. att medel från

anslaget bör användas för den nationella

samordningskommitté som skall inrättas

till följd av EU:s beslut att 1997 skall

bli ett europeiskt år mot rasism. Medel

från anslaget bör även gå till

Intresseföreningens Sverige 2000

verksamhet.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget B 2 Åtgärder

mot främlingsfientlighet och rasism

anvisar ett obetecknat anslag på 20 000

000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till

medelsanvisning.

B 3 Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering

Från anslaget bekostas Ombudsmannen mot

etnisk diskriminering och Nämnden mot

etnisk diskriminering. Det övergripande

målet är att etnisk diskriminering inte

skall förekomma i arbetslivet eller på

andra samhällsområden.

Regeringen anser beträffande de

övergripande målen att situationen på

arbetsmarknaden skall tillmätas särskild

betydelse under den kommande

planeringsperioden.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget B 3

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

anvisar ett ramanslag på 4 790 000 kr

samt godkänner den övergripande

målsättningen för verksamheten inom

Ombudsmannens mot etnisk diskriminering

ansvarsområde som regeringen förordat.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till övergripande

mål för Ombudsmannens mot etnisk

diskriminering verksamhet liksom förslag

till medelsanvisning.

B 4 Åtgärder för invandrare

Anslaget disponeras för bidrag enligt

förordningen (1986:472) om statsbidrag

till invandrarnas riksorganisationer

samt till vissa samarbetsorgan för

sådana riksorganisationer. Vidare

finansieras från anslaget sådana bidrag

som lämnas enligt förordningen

(1990:632) om bidrag till avgränsade

projekt och statsbidrag till stiftelsen

Invandrartidningen.

Regeringen föreslår att uppemot 2

miljoner kronor skall kunna användas

till projektstöd som avser

valinformation och samhällskunskap i

bl.a. invandrarorganisationernas regi.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget B 4 Åtgärder

för invandrare anvisar ett obetecknat

anslag på 39 964 000 kr.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till

medelsanvisning.

B 5 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande

Anslaget disponeras för statsbidrag till

kommuner och landsting enligt

förordningen (1990:927) om statlig

ersättning för flyktingmottagande m.m.

I propositionen anförs att antalet

kommunmottagna utlänningar nu minskar

efter den tidigare omfattande

invandringen till följd av

flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien.

År 1997 beräknas 10 700 personer som

berättigar kommunerna till statlig

ersättning tas emot. Andelen personer

som invandrat av anknytningsskäl ökar

relativt sett. År 1997 beräknas drygt

hälften av samtliga kommuner teckna

avtal med Invandrarverket om

flyktingmottagning. Den s.k.

grundersättningen har därför beräknats

till 58,8 miljoner kronor.

Schablonersättningen beräknas till drygt

670,4 miljoner kronor, då ingår inte

kostnaderna för kvotflyktingar, som

förts till anslaget A 3. Ersättningen

för äldre och handikappade beräknas till

180 miljoner kronor och

sjukvårdsersättningarna till 60 miljoner

kronor. Vidare kan kommunerna få statlig

biståndsersättning och ersättning till

barn under 18 år utan egen

vårdnadshavare samt för vissa

extrordinära kostnader. För dessa

kostnader beräknas totalt 190 miljoner

kronor.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget B 5

Kommunersättningar vid

flyktingmottagande anvisar ett ramanslag

på 1 160 591 000 kr.

I motion 1996/97:Sf626 av Gullan

Lindblad m.fl. (m) yrkas att anslaget

bestäms till 1 090,6 miljoner kronor.

Detta innebär en minskning i förhållande

till regeringens förslag på 70 miljoner

kronor. Motionärerna anför att

kostnaderna för invandring kommer att

bli lägre än vad regeringen beräknat

(yrkande 2).

I motion 1996/97:Sf627 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) delvis yrkas att anslaget

skall tillföras ytterligare 450 000 000

kr. Motionärerna menar att

ersättningarna till kommunerna inte

täcker en tillräckligt lång period. Med

hänsyn till arbetsmarknadsläget är det i

många fall så att de som mottagits inte

kan bli självförsörjande. De hänvisas då

till socialhjälp, vilket motionärerna

anser vara principiellt felaktigt.

Staten skall svara för kostnaderna, inte

kommunerna, menar motionärerna.

Utskottet

Antalet kommunmottagna utlänningar

minskar nu efter den tidigare omfattande

invandringen till följd av

flyktingsituationen i f.d. Jugoslavien.

Regeringens förslag till medelsanvisning

har beräknats utifrån antagandet att

10 700 personer, som berättigar

kommunerna till statlig ersättning,

kommer att tas emot under år 1997. Med

utgångspunkt i regeringens redovisning

av kommunmottagandet anser utskottet

detta antagande rimligt. Utskottet har

ingen erinran mot regeringens förslag

till medelsanvisning. Utskottet

återkommer till vissa frågor om

ersättningen till kommunerna vid

behandlingen av övriga motioner.

B 6 Hemutrustningslån

Från anslaget finansieras

räntesubventioner och avskrivningar för

lån till hemutrustning för flyktingar

och vissa andra utlänningar. Låneformen

startade år 1991 och Centrala

studiestödsnämnden (CSN) administrerar

utlåningen. Lånen är amorteringsfria de

första två åren och lånebeloppets

storlek baseras på Socialstyrelsens

rekommendationer för vad som ingår i ett

hushålls grundutrustning. Beroende på

familjestorleken kan man i dag få

hemutrustningslån på mellan 21 000 och

54 300 kr. Mätvariabeln KPI används för

årlig uppräkning av lånebeloppen.

Låneräntan bestäms utifrån den

procentsats som regeringen årligen

fastställt som bolåneränta.

Regeringen gör den bedömningen att

möjligheterna till allt för stor

skuldsättning bör begränsas eftersom

låntagarna generellt sett har en svag

betalningsförmåga. Vidare anförs i

propositionen att de faktiska utgifterna

för investering i hemutrustning

utvecklats långsammare än KPI.

Regeringen föreslår därför att de

maximala lånebeloppen bör baseras på en

annan beräkningsgrund som fastställs av

regeringen. En sänkning av lånebeloppen

med mellan 1 000 och 15 000 kr beroende

på hushållsstorleken bör ske. Låneräntan

bör enligt regeringen bestämmas med

utgångspunkt i statens egna

upplåningskostnader och med beaktande av

marknadsräntan. Slutligen föreslår

regeringen att det solidariska

betalningsansvaret för makar/sambor i

vissa fall skall kunna upphävas när en

av låntagarna vill göra en omedelbar

reglering av skulden.

För budgetåret 1997 föreslår regeringen

att riksdagen till anslaget B 6

Hemutrustningslån anvisar ett ramanslag

på 101 906 000 kr samt godkänner vad

regeringen anfört om regeländringar för

lånestorlek och betalningsansvar för

hemutrustningslån.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad

regeringen anfört om regeländringar

eller mot regeringens förslag till

medelsanvisning.

Utskottets ställningstagande

Budgetåret 1997

Som redovisats i det föregående har

riksdagen fastställt ramen för

utgiftsområde 8 till 3 453 088 kr.

Utskottet, som nu har att ta ställning

till regeringens förslag till fördelning

av medlen till anslagen A 1-B 6, anser

att det inte finns skäl att frångå den

av regeringen föreslagna

medelsfördelningen. Med hänsyn härtill

och då utskottet ovan inte har ansett

sig kunna ställa sig bakom

motionsyrkanden i skilda delfrågor

föreslår utskottet att riksdagen med

bifall till regeringens förslag anvisar

anslag för budgetåret 1997 enligt

Utskottets förslag i bilaga. Motionerna

1996/97:Sf618 yrkandena 5 och 6,

1996/97: Sf626 och 1996/97:Sf627

avstyrks.

Utskottet tillstyrker också den för

Statens invandrarverk, Utlänningsnämnden

och Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering angivna övergripande

målsättningen för verksamheterna samt

vad regeringen anfört om regeländringar

för lånestorlek och betalningsansvar för

hemutrustningslån.

Övriga motioner

Beräkningar av anslag åren 1998 och 1999

I motion 1996/97:Sf618 av Birger Schlaug

m.fl. (mp) föreslår motionärerna att

riksdagen beräknar anslagen inom

utgiftsområde 8 för åren 1998 och 1999 i

enlighet med regeringens förslag

(yrkande 7).

Utskottet anser inte att riksdagen bör

beräkna medel på anslagsnivå för

budgetåren 1998 och 1999. Motionen

avstyrks.

Flyktingmottagandet samt hälso- och

sjukvård för asylsökande

Antalet asylsökande fortsätter att

minska jämfört med tidigare år.

Kostnaden per asyldygn vid

Invandrarverkets förläggningar beräknas

till 197 kr budgetåret 1997 jämfört med

192 kr budgetåret 1995/96. Från den 1

juli 1994 har asylsökande möjlighet att

själva ordna sitt boende. Dygnskostnaden

för personer i eget boende var 50 kr

lägre 1995/96. I december 1995 bodde ca

hälften av de asylsökande i eget boende.

I juli 1994 fanns drygt 38 000 personer

inskrivna vid förläggningar jämfört med

knappt 19 000 i december 1995.

Nu gällande system för mottagande av

asylsökande och flyktingar i Sverige,

som i sina huvuddrag gäller sedan den 1

januari 1985 (prop. 1983/84:124, SfU27,

rskr. 295), innebär att staten har ett

övergripande ekonomiskt ansvar för

flyktingmottagandet, medan ansvaret i

övrigt är delat mellan stat och kommun.

Statens invandrarverk är statlig

huvudman för mottagandet av asylsökande

och flyktingar. Invandrarverket driver

förläggningar och skall träffa

överenskommelser med kommunerna om att

ta emot flyktingar och vissa andra

utlänningar. Hur flyktingar skall tas

emot regleras i lagen (1994:137) om

mottagande av asylsökande (LMA).

Asylsökande skall erbjudas plats på

förläggning och få visst ekonomisk

bistånd. Även för dem som valt eget

boende utgår bistånd samt viss

ersättning för boendet. Närmare hälften

av de asylsökande har valt eget boende.

Asylsökande barn har i princip rätt

till samma hälso- och sjukvård som de

barn som är bosatta i Sverige. Vuxna

asylsökande har tillgång till akut sjuk-

och tandvård. Riksdagen beslutade vid

införandet av LMA att ansvaret för att

asylsökande ges sjukvård bör föras över

till landstingen senast vid ingången av

år 1997. Målsättningen är att hälso-

och sjukvården för asylsökande så långt

som möjligt bör organiseras på samma

sätt som för befolkningen i övrigt.

Staten bör emellertid ha

kostnadsansvaret för vården. Efter

överläggningar mellan regeringen och

företrädare för sjukvårdshuvudmännen har

en överenskommelse träffats om hälso-

och sjukvård för asylsökande.

Överenskommelsen, som träder i kraft den

1 januari 1997, innebär bl.a. att

landstinget skall ge vuxna asylsökande

akut tand- och sjukvård samt sådan vård

som inte kan anstå. Asylsökande barn

skall få samma hälso- och sjukvård samt

tandvård som i Sverige bosatta barn.

Landstingen kompenseras genom en

schabloniserad åldersdifferentierad

ersättning per asylsökande. Ersättning

lämnas dock inte för vård som ges till

utlänningar som håller sig undan

verkställighet av beslut om avvisning

eller utvisning och som enligt LMA inte

har rätt till bistånd.

Invandrarverket skall erbjuda

asylsökande, i eget boende eller på

förläggning, någon form av

sysselsättning under väntetiden. Den

organiserade verksamheten kan bestå av

deltagande i svenskundervisning och

orientering i det svenska samhället,

studiecirklar, gemensamt arbete på

förläggningen, deltagande i verksamhet

utanför förläggningen eller praktik på

arbetsplatser. Målsättningen är att

organiserad verksamhet skall erbjudas

under 40 timmar per vecka. Särskilt

angeläget är att en meningsfull

sysselsättning erbjuds ungdomar mellan

16 och 18 år. För barn och ungdomar upp

till 16 år anordnas s.k. familjebaserad

verksamhet. Invandrarverket ansvarar för

undervisningen för ungdomar i

gymnasieåldern. Asylsökande barn i

grundskoleåldern får undervisning genom

kommunens försorg.

Om invandrarverket bedömer att beslut i

ett ärende inte kommer att kunna fattas

inom fyra månader från ansökan, skall

verket utfärda ett bevis om detta. Den

asylsökande undantas då från

skyldigheten att ha arbetstillstånd och

kan ta arbete på den öppna marknaden.

Motioner om hälso- och sjukvård

Yvonne Ruwaida och Ragnhild Pohanka (mp)

yrkar i motion 1994/95:Sf617 att

riksdagen skall besluta att asylsökande

skall omfattas av samma rätt till

sjukvård som svenska medborgare (yrkande

1), att landstingen skall vara huvudman

och att statliga schablonpengar skall

betalas ut för att täcka kostnaderna

(yrkande 2) samt att Invandrarverket

skall se över de LMA-boendes vårdbehov i

enlighet med vad som anförts i motionen

(yrkande 3). Motionärerna anser att

landstingens insatser vad gäller

sjukvård för asylsökande är

bristfälliga. Bristen på långsiktighet

har varit frapperande och resulterat i

specialverksamheter som drivits i form

av projekt. Kompetens har inte tagits

till vara. En konflikt har uppstått

bland hälso- och sjukvårdspersonal då de

känt att de inte enligt gällande lag har

kunnat ta hand om många asylsökande med

mycket stora vårdbehov. Enligt

motionärerna får barn som vistas på

förläggning en god barnhälsovård. Det är

dock oklart hur det förhåller sig med

barn som inte bor på förläggning. Det

finns skäl att anta att dessa barn kan

ha en rad icke tillgodosedda vårdbehov.

I motion 1994/95:Sf637 av Gudrun

Schyman m.fl. (v) anges att flyktingar

ofta är att jämställa med

katastrofoffer. Det första mottagandet

är av avgörande vikt. Därför bör de

nyanlända få tillgång till lika god

sjukvård, tandvård, barnomsorg och

skolgång som de som är bosatta här.

Dessutom måste man uppmärksamma de

särskilda behov som kan finnas och kräva

specialistkompetens. I yrkande 34 begärs

ett tillkännagivande härom.

Juan Fonseca och Pär-Axel Sahlberg (s)

begär i motion 1996/97:So224 ett

tillkännagivande om landstingens

skyldigheter för asylsökande (yrkande

1). Motionärerna anför att också svårt

traumatiserade asylsökande och

flyktingar som väntar på kommunplacering

eller kyrkobokföring skall omfattas av

landstingets skyldighet att erbjuda

fullgod sjukvård.

I motion 1996/97:Sf628 av Majléne

Westerlund Panke (s) begärs ett

tillkännagivande om flyktingbarns rätt

till sjukvård. Motionären anför att

tiden på förläggning under utredningen

ofta kan bli lång och att

förläggningssjukvården i huvudsak är

inriktad på somatiska sjukdomar. Många

flyktingbarn lider av psykosociala

problem som hänger samman med

traumatiska upplevelser i hemlandet.

Motionären anser att det är

anmärkningsvärt att endast ett litet

antal sjukvårdsenheter försöker

identifiera och erbjuda dessa barn stöd

och i utvalda fall barnpsykiatrisk

behandling. Det är angeläget att

undersöka om personalen på

förläggningarna i Invandrarverkets regi

kan ges större möjligheter att samarbeta

med den psykiatriska vården inom

respektive landsting.

I motionerna 1996/97:Sf13 yrkande 41 och

1996/97:So294 yrkande 14 av Gudrun

Schyman m.fl. (v) begärs förslag av

regeringen om sådan ändring av

sekretesslagen att den som har ett

lagakraftvunnet avvisningsbelut och

behöver vård inte skall riskera att tas

i förvar och avvisas vid kontakt med den

offentliga sjukvården. Motionärerna

anser att ett mycket allvarligt problem

är tillgången till sjukvård för dem som

håller sig gömda. Dessa personer vågar

inte anlita sjukvården därför att

vårdgivaren ofta vänder sig till

Invandrarverket för att ta reda på vem

som svarar för betalningen.

Invandrarverket larmar då polisen som

griper vederbörande.

Utskottet

Enligt utskottets mening är det positivt

att landstinget nu kommer att stå som

huvudman för de asylsökandes sjukvård.

Det ekonomiska ansvaret skall dock

fortsatt åligga staten. Överenskommelsen

som ingåtts mellan staten och

sjukvårdshuvudmännen innebär att varje

vårdinsats inte behöver faktureras. I

stället skall landstingens kostnader

kompenseras genom en schabloniserad

ersättning per asylsökande. På detta

sätt undviks också de problem som

påtalas i motionerna Sf13 yrkande 41 och

So294 yrkande 14. Enligt

vverenskommelsen skall vuxna asylsökande

ges akut sjuk- och tandvård samt sådan

vård som inte kan anstå. Asylsökande

barn skall ges samma hälso- och sjukvård

samt tandvård som barn bosatta i

Sverige. Vidare skall asylsökande

erbjudas hälsoundersökning enligt

riktlinjer i Socialstyrelsens allmänna

råd. Vad gäller de asylsökandes psykiska

hälsa utgår utskottet från att

vederbörande myndigheter uppmärksammar

och så långt möjligt försöker tillgodose

behoven. Utskottet anser att någon

ytterligare förändring i omfattningen av

de asylsökandes sjukvård inte är

påkallad. Mot bakgrund av det anförda

avstyrks motionerna 1994/95:Sf617

yrkande 1, 1996/97:So224 yrkande 1,

1996/97: Sf13 yrkande 41 och

1996/97:So294 yrkande 14. Motion

1994/95:Sf617 yrkande 2 är genom den

träffade överenskommelsen tillgodosedd

och avstyrks. Utskottet förutsätter att

det vårdbehov som påtalas i motionerna

1994/95:Sf617 yrkande 3, 1994/95:Sf637

yrkande 34 och 1996/97:Sf628

uppmärksammas. Något uttalande från

riksdagens sida med anledning av

motionerna anser utskottet inte vara

påkallat. Även dessa motioner avstyrks.

Motioner om flyktingmottagandet i övrigt

I motion 1994/95:Sf637 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) yrkandena 21 och 37 anförs att

omsorgen om barnen är central i

flyktingmottagandet. Personal som skall

arbeta med flyktingbarn måste ha

kunskaper och utbildning för att kunna

möta dessa barns speciella behov. Vidare

menar motionärerna att ensamma barn som

inte har några släktingar som kan ta

hand om dem bör få en fadderfamilj.

Motionärerna begär tillkännagivanden

härom.

Också i motion 1996/97:Sf13 av Gudrun

Schyman m.fl. (v) yrkande 36 tas barns

behov upp. Motionärerna begär att

Invandrarverket skall få i uppdrag att

se över och föreslå ett åtgärdsprogram

för att avhjälpa bristen i stödresurser

för ensamma barn på verkets

förläggningar.

I motion 1994/95:Sf606 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) begärs ett

tillkännagivande om att asylsökande barn

skall ha rätt till utbildning (yrkande

1). Motionärerna anför att det inte

finns någon självklar rätt till

utbildning för flyktingbarnen, vilket de

enligt barnkonventionen skall ha.

I motion 1996/97:Sf612 av Pär-Axel

Sahlberg och Juan Fonseca (s) begärs ett

tillkännagivande om att ensamkommande

flyktingbarn oavsett uppehållstillstånd

bör ha samma rätt till skydd, vård och

bistånd som bofasta barn (yrkande 4).

Motionärerna anför att insatser behövs

från landstingen i samverkan med

kommunerna. I yrkande 2 begärs ett

tillkännagivande om socialtjänstens

ansvar för asylsökande och flyktingar. I

motionen anges att asylutredningar redan

på ett tidigt stadium bör göras i

samarbete med socialtjänsten.

Socialtjänsten har ett ansvar för alla

som vistats i kommunen, även för

asylsökande barn med eller utan familj.

Gudrun Schyman m.fl. (v) begär i motion

1994/95:Sf637 yrkande 28 ett

tillkännagivande om att asylsökande bör

få rätt att arbeta efter tre månaders

väntetid. Motionärernas uppfattning är

att om inget avlönat arbete finns skall

den asylsökande erbjudas meningsfull

sysselsättning, exempelvis inom

förläggningsverksamheten, praktikplatser

på andra arbetsplatser eller verksamhet

i samarbete med frivilligorganisationer.

I yrkande 35, samma motion, begärs ett

tillkännagivande om ett statligt

institut för tortyroffer. I motionen

anges att följden av att man inte ger de

krigs- och tortyrskadade tillräcklig

hjälp kan bli kriminalitet, missbruk och

psykisk sjuklighet. Psykiatriutredningen

föreslog att ett nationellt institut mot

tortyr och organiserat våld skulle

inrättas. Motionärerna menar att det är

stötande att regeringen ännu inte lagt

fram något förslag härom.

Utskottet

Enligt utskottets mening är det särskilt

viktigt att barnets situation

uppmärksammas i asyl- och

kommunmottagandet. Barnets situation

fokuseras också i den

migrationspolitiska propositionen

(1996/97:25). Regeringen föreslår där

att en bestämmelse införs i

utlänningslagen om att i fall som rör

ett barn skall särskilt beaktas vad

hänsynen till barnets hälsa och

utveckling samt barnets bästa i övrigt

kräver . Inom flyktingmottagandet har

också vidtagits åtgärder för att på ett

bättre sätt tillgodose barnets behov.

Utskottet anser att något

tillkännagivande med anledning av

motionerna 1994/95:Sf637 yrkandena 21

och 37, 1996/97:Sf13 yrkande 36 och

1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4 inte är

påkallat. Motionerna avstyrks.

Motion 1994/95:Sf606 om asylsökande

barns rätt till utbildning får anses

tillgodosedd.

Med anledning av att antalet

asylsökande som nu kommer till Sverige

har minskat avser regeringen inte att

ändra på reglerna för Invandrarverkets

beslut om undantag från kravet på

arbetstillstånd. Med hänsyn härtill och

till vad som redovisats ovan om

meningsfull sysselsättning för

asylsökande avstyrker utskottet motion

1994/95:Sf637 yrkande 28 i den mån

motionen inte kan anses med det anförda

tillgodosedd.

Motion 1994/95:Sf637 yrkande 35

behandlar frågan om ett statligt

institut för tortyroffer. Utskottet

anser med hänsyn till det arbete som

redan bedrivs rörande dessa frågor det

inte påkallat med något tillkännagivande

härom. Motionen avstyrks.

Kommunersättningar m.m.

Det totala antalet personer som tagits

emot i kommunerna under kalenderåret

1995, och som berättigar kommunerna till

statlig ersättning, uppgick till ca 15

900 personer. Av dessa var ca 20 %

direktmottagna kvotflyktingar och 32 %

var anknytningar till dessa. Totalt

fanns överenskommelser med kommunerna om

att ta emot 17 930 personer. Behovet av

kommunplatser har därefter successivt

minskat och under budgetåret 1995/96

beräknas kommunerna ta emot ca 13 000

personer.

Kommunerna ansvarar för introduktionen i

det svenska samhället av flyktingar

m.fl. som får uppehållstillstånd i

Sverige. Riksdagen beslutade 1990 om ett

system för samordnat flyktingmottagande

och för ersättning till kommunerna

(prop. 1989/90:105, bet. SfU21, rskr.

281). Detta system är en del av ett

samlat reformprogram med syfte att

underlätta för främst flyktingar att så

snart som möjligt få en fast förankring

i svenskt arbets- och samhällsliv och

därmed minska deras beroende av

samhällets stöd. Förordningen (1990:927)

om statlig ersättning för

flyktingmottagande m.m. reglerar hur och

för vem ersättning betalas ut. Från den

1 januari 1996 gäller ett nytt

utbetalningssystem för de statliga

kommunersättningarna. Det nya systemet

innebär att utbetalningarna och

fördelningen av schablonbidraget bättre

ansluter till när kostnaderna faktiskt

uppstår för kommunerna.

Från och med den 1 januari 1993 har

kommunerna, genom lagen (1992:1068) om

introduktionsersättning för flyktingar

och vissa andra utlänningar, getts

möjlighet att under en

introduktionsperiod bevilja

introduktions-ersättning i stället för

socialbidrag till flyktingar m.fl. som

omfattas av det kommunala

flyktingmottagandet.

För sista kvartalet 1993 och för år

1994 har ett tillfälligt stimulansbidrag

utgått till kommuner som utökat sitt

flyktingmottagande. Detta för att få

till stånd ett snabbt mottagande av i

huvudsak flyktingar från f.d.

Jugoslavien.

För att bl.a. underlätta arbetet med

planeringen för den kommunala

flyktingmottagningen och få en bättre

ansvarsfördelning mellan stat och

kommun, beslutade riksdagen att

utlänningar som inte vistas på

förläggning skall få rätt till bistånd

enligt LMA även under en månad från det

att de beviljats uppehållstillstånd.

Vidare beslutades att även utlänningar

som beviljats tillfälligt

uppehållstillstånd skulle ha rätt till

bistånd om de inte anvisats plats i en

kommun.

Invandrarverkets uppföljning och

utvärdering av flyktingmottagandet och

den statliga ersättningen har under det

senaste året fokuserats på kommunernas

arbete med de individuella

introduktionsplanerna. Vid sidan om

denna resultatuppföljning sker en

central uppföljning. En arbetsgrupp har

kommit med två rapporter, Hur täcker den

statliga ersättningen kommunernas

kostnader för flyktingmottagandet? (Ds

1994:136 och Ds 1995:75). En tredje del

är under utarbetande. Av

undersökningarna framgår att

sekundärflyttning-arna gjorde kommuner

med stor utflyttning till vinnare

medan kommuner med stor inflyttning som

regel inte fick sina kostnader täckta.

Inflyttningskommunerna är nästan alla

stora och medelstora kommuner i

mellersta och södra Sverige. I

skrivelsen anges att den främsta orsaken

till att den statliga ersättningen inte

har täckt kostnaderna är att kommunernas

socialbidragskostnader har blivit större

än beräknat genom att så få flyktingar

kommer ut i arbete.

Motionerna

I motion 1996/97:Sf624 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om

det statliga ansvaret för flyktingar och

att bidraget till kommunerna ökar

(yrkande 1). Det statliga s.k.

schablonbidraget avser att täcka ca tre

och ett halvt år. Därefter övergår

ansvaret på kommunerna. Detta innebär,

enligt motionärerna, att kommunerna får

ta ansvar för regeringens finanspolitik,

genom att socialbidragskostnaderna ökar

på grund av arbetslöshet och sänkta

nivåer i transfereringssystemen. Statens

ekonomiska ansvar för flyktingarna bör

därför förlängas.

Yvonne Ruwaida (mp) begär i motion

1996/97:Sf633 tillkännagivanden om att

nyanlända skall ha rätt att själva välja

bostadsort (yrkande 1), om en ny

introduktionsersättning (yrkande 2) och

om möjligheten att flytta mellan

kommuner (yrkande 3). I motionen anförs

att nyanlända skall ha rätt att själva

välja bostadsort och att varje kommun i

Sverige skall kunna ta emot dem som

kommer och kunna erbjuda en introduktion

till det svenska samhället. Under

introduktionen bör de som har rätt till

asyl eller har andra flyktingskäl samt

deras anhöriga ges ett skattepliktigt

bidrag, som är något högre än

socialbidraget. Detta för att komma

ifrån bidragstänkandet och för att

möjliggöra för människor att ta ansvar

för sina liv. I ett längre perspektiv

bör introduktions-ersättningen ersättas

med en grundersättning. Halvårsvis bör

finnas möjlighet att flytta till en

annan kommun.

I motion 1996/97:Sf602 av Sten

Andersson (m) begärs ett

tillkännagivande om vikten av att hela

Sverige skall ta ansvar för den svenska

flyktingpolitiken. I motionen anförs att

antalet asylbeviljade som tagits emot av

Sveriges tre storstäder vida överstiger

de avtal som tecknats med

Invandrarverket. Detta har medfört en

kaotisk situation. Motionären anser

därför att det under en viss tid inte

bör vara möjligt att flytta från en

anvisad kommun, om inte försörjningen

garanteras eller annan kommun accepterar

inflyttning. Vidare måste de tre

storstäderna fullt ut kompenseras för

regeringens och riksdagens asylpolitik,

anser motionären.

Även i motion 1996/97:Sf605 av Sten

Tolgfors och Per Bill (m) behandlas

kommunplaceringen. Motionärerna begär

förslag om ett system som ersätter

kommunplaceringen, där statliga medel

följer flyktingen till dennes val av

bosättningsort. I motionen anförs att

flyktingar är de enda människorna i

Sverige som staten anvisar en

bostadsort. Det kan synas praktiskt men

är principiellt tveksamt. Flyktingar

borde själva kunna välja bostadsort och

de offentliga insatserna inriktas på att

ge det stöd som behövs för att göra ett

så gott val som möjligt. De statliga

pengarna får sedan följa flyktingen.

Peter Weibull Bernström (m) begär i

motion 1996/97:Sf621 ett förslag om

ändring av socialtjänstlagen innebärande

en förlängning av det statliga

schablonbidraget. Motionären menar att

det måste ske en omfördelning av det

ekonomiska ansvaret för den gemensamma

flyktingpolitiken. Så länge flyktingarna

är beroende av samhället för sitt

uppehälle måste hela det svenska

skattekollektivet bära kostnaderna. En

enskild kommun skall inte tvingas bära

kostnaderna över sin socialbudget,

eftersom kommunen inte kan påverka

inflyttningen av sekundärflyktingar.

Utskottet

Utskottet är väl medvetet om att

systemet med kommunmottagande för vissa

kommuner inneburit stora problem. Detta

har också tidigare påtalats av utskottet

(se bl.a. bet. 1994/95:SfU13 s. 43). Hur

den statliga ersättningen täcker

kommunernas kostnader för

flyktingmottagandet följs också

fortlöpande upp.

Invandrarpolitiska kommittén har haft i

uppdrag att överväga om

kostnadsfördelningen mellan stat och

kommun och mellan olika kommuner är

rimlig. Kommittén har i sitt

slutbetänkande (SOU 1996:55) bl.a.

föreslagit att en individuell

introduktionsplan skall upprättas och

att deltagande i introduktionen skall

berättiga till en beskattad ersättning i

stället för socialbidrag. Förslaget

innebär minskade socialbidragskostnader

för kommunerna. Regeringen avser att

under våren 1997 till riksdagen avge en

proposition om integrationspolitiken.

Förutom tidigare tillfälliga insatser

och de ändringar i ersättningssystemet

som nyligen genomförts har regeringen,

för att skapa bättre ekonomiska

förutsättningar för kommuner och

landsting inför år 1997, gjort en

justering av uppräkningen av

skatteunderlaget. Detta medför att

kommuner och landsting tillförs

ytterligare 2,6 miljarder kronor i

preliminära skatteinkomster för år 1997.

Regeringen har också beslutat att göra

vissa insatser inom ett utrymme om

totalt 400 miljoner kronor för de

kommuner som har en särskilt stor andel

flyktingar, bl.a. på grund av stor

sekundärinflyttning (skr. 1996/97:51).

Mot bakgrund av vad som anförts anser

utskottet att ett tillkännagivande med

anledning av motionerna 1996/97:Sf624

yrkande 1, 1996/97:Sf633 yrkandena 1-3,

1996/97:Sf602, 1996/97:Sf605 och

1996/97:Sf621 inte är påkallat.

Motionerna avstyrks.

Skrivelsen

I skrivelsen anges bl.a. att närmare

hälften av alla asylsökande har valt

eget boende. Över hälften av dessa bor i

något av de tre storstadsområdena.

Ensamstående personer väljer, av

administrativa skäl, i högre grad än

andra att vara registrerade vid en

förläggning. Barn och ungdomar under 16

år i eget boende har inte tillgång till

verksamhet motsvarande den

familjebaserade verksamheten som bedrivs

vid förläggningarna. Av skrivelsen

framgår att det finns indikationer på

att dessa barns psykiska välbefinnande

är förhållandevis dåligt. Kommunernas

flyktingmottagande har påverkats av att

många asylsökande bosatt sig i redan

invandrartäta områden. Vidare anges i

skrivelsen att programmet för aktivt och

samordnat flyktingmottagande särskilt

betonar att det behövs en helhetssyn och

en samordning mellan olika myndigheter.

Kommunernas insatser under den första

tiden syftar bl.a. till att flyktingen

skall ges så goda kunskaper i svenska

som krävs för att flyktingen aktivt

skall kunna delta i arbets- och

samhällslivet. Enligt skollagen har

kommunerna skyldighet att så snart som

möjligt, och senast inom tre månader

efter det att rätt till

svenskundervisning inträtt,

tillhandahålla sfi till de personer som

är bosatta i kommunen och som saknar

grundläggande kunskaper i svenska

språket.

I motion 1996/97:Sf1 av Rose-Marie

Frebran och Chatrine Pålsson (kd) begärs

ett tillkännagivande om behovet av en

studie av barns och ungdomars psykiska

välbefinnande såväl i eget boende som i

förläggningsboende (yrkande 1).

Motionärerna anser att det är nödvändigt

med ett tillförlitligt underlag för att

kunna överväga behovet av åtgärder. I

yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om

nödvändigheten av höjd kvalitet i sfi-

undervisningen. Motionärerna pekar på

att det finns stora brister i sfi-

undervisningen. Väntetiderna innan

undervisningen påbörjas är för lång,

avbrotten för många och alltför få

klarar av utbildningen med godkänt

resultat. Motionärerna anför att

grundläggande kunskaper i svenska ofta

är ett krav för att komma in på

arbetsmarknaden och således en

grundförutsättning för invandrares

integration i det svenska samhället.

Enligt utskottets mening är det

angeläget att fortlöpande följa upp

situationen för de asylsökande som valt

eget boende, inte minst barnens

situation. Invandrarverket har på

uppdrag av regeringen under år 1995

lämnat två uppföljningsrapporter med

beskrivning av utvecklingen av det egna

boendet. Verket har också under 1994

till regeringen rapporterat om

flyktingars svenskundervisning och

följer också kontinuerligt upp bl.a.

resultaten av den undervisning som skall

erbjudas asylsökande och flyktingar.

Utskottet förutsätter att de brister som

påtalats kommer att följas upp och att,

om resultaten inte är

tillfredsställande, nödvändiga åtgärder

vidtas. Utskottet avstyrker motion

1996/97:Sf1 yrkandena 1 och 2. Utskottet

har inget att erinra mot regeringens

skrivelse i denna del.

Repatrieringsanläggning

I motionerna 1994/95:Sf619 av Hans

Stenberg m.fl. (s) och 1996/97:Sf609 av

Kerstin Kristiansson m.fl. (s) begärs

ett tillkännagivande om en

repatrieringsanläggning. Motionärerna

anför att överföring och utveckling av

kunskap är en effektiv biståndsinsats.

För att kunna överföra kunskapen på ett

konstruktivt sätt krävs att den

förmedlas av personer med kunskap om vad

landet i fråga behöver, såväl tekniskt

som socialt. De som bäst känner till

behoven i sina hemländer torde vara

flyktingarna och invandrarna själva. I

stället för en passiv väntan, kunde de

ges en utbildning i biståndsarbete,

katastrofhjälp m.m. Efter utbildningen

kunde de sedan fungera som

biståndsarbetare i sina egna hemländer.

Motionärerna anser att det är angeläget

att åstadkomma en tydligare koppling

mellan flyktingpolitik och

biståndspolitik. I Kramfors finns

möjligheter att förverkliga dessa idéer

genom att på försök starta en s.k.

repatrieringsanläggning. I kommunen

finns bl.a. redan Sida Sandö med unika

möjligheter att ge utbildning i

biståndsarbete, anför motionärerna.

I prop. 1996/97:25 framhåller regeringen

att den svenska migrationspolitiken bör

ses som en helhet, som omfattar flykting-

, invandrings-, invandrar- och

återvändandepolitik samt innefattas i

utrikes-, säkerhets-, handels- och

biståndspolitiken. Också motionärerna

betonar vikten av en tydligare koppling

mellan politikområdena. Utskottet delar

bedömningen om att en helhetssyn måste

prägla dessa politikområden. Enligt

utskottets mening bör riksdagen dock

inte anlägga några synpunkter på frågan

om en eventuell repatrieringsanläggning

i Kramfors. Motionerna 1994/95:Sf619 och

1996/97:Sf609 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag inom

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar

att riksdagen

a) med bifall till regeringens

förslag anvisar anslagen inom

utgiftsområde 8 Invandrare och

flyktingar för budgetåret 1997 enligt

utskottets förslag i bilaga,

b) godkänner den av regeringen

förordade övergripande målsättningen

för verksamheten inom

1. Statens invandrarverks

ansvarsområde,

2. Utlänningsnämndens ansvarsområde,

3. Ombudsmannens mot etnisk

diskriminering ansvarsområde,

c) godkänner vad regeringen anfört om

regeländringar för lånestorlek och

betalningsansvar för

hemutrustningslån,

d) avslår motionerna 1996/97:Sf618

yrkandena 5 och 6, 1996/97: Sf626 och

1996/97:Sf627,

2. beträffande budgetåren 1998

och 1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sf618 yrkande 7

3. beträffande hälso- och

sjukvård för asylsökande

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Sf617 yrkandena 1-3,

1994/95:Sf637 yrkande 34,

1996/97:Sf13 yrkande 41,

1996/97:Sf628, 1996/97:So224 yrkande

1 och 1996/97:So294 yrkande 14,

res. 1 (v)

res. 2 (mp)

4. beträffande

flyktingmottagandet i övrigt

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Sf606 yrkande 1, 1994/95:

Sf637 yrkandena 21, 28, 35 och 37,

1996/97:Sf13 yrkande 36 och

1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4,

res. 3 (v)

res. 4 (mp)

5. beträffande

kommunersättningar m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Sf602, 1996/97:Sf605,

1996/97:Sf621, 1996/97:Sf624 yrkande

1 och 1996/97:Sf633 yrkandena 1-3,

6. beträffande barn och

ungdomar

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sf1 yrkande 1,

res. 5 (fp, kd)

7. beträffande sfi-undervisning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sf1 yrkande 2,

res. 6 (kd)

8. beträffande

repatrieringsanläggning

att riksdagen avslår motionerna

1994/95:Sf619 och 1996/97:Sf609,

9. beträffande skrivelsen

att riksdagen lägger regeringens

skrivelse 1996/97:24 i denna del till

handlingarna.

Stockholm den 5 december 1996

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson

(s), Gullan Lindblad (m), Maud

Björnemalm (s), Anita Jönsson (s),

Margit Gennser (m), Lennart Klockare

(s), Ingrid Skeppstedt (c), Sigge Godin

(fp), Ronny Olander (s), Mona Berglund

Nilsson (s), Ulf Kristersson (m),

Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie Fre-

bran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke

Sundqvist (m), Claes-Göran Brandin (s)

och Marie Engström (v).

Reservationer

1. Hälso- och sjukvård för asylsökande

(mom. 3)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 16 börjar med Enligt

utskottets och på s. 17 slutar med

motioner avstyrks. bort ha följande

lydelse:

Flyktingar är ofta att jämställa med

katastrofoffer. Det första mottagandet

är av avgörande vikt. Därför bör de

nyanlända få tillgång till lika god

sjukvård, tandvård, barnomsorg och

skolgång som de som är bosatta i

Sverige. Dessutom måste de särskilda

behov som kan finnas uppmärksammas och

specialistkompetens krävas. Personer som

håller sig gömda vågar ofta inte anlita

sjukvården eftersom det händer att

vårdgivaren bryter tystnadsplikten och

vänder sig till Invandrarverket för att

ta reda på vem som svarar för

betalningen. Invandrarverket larmar då

polis som griper verderbörande.

Utskottet anser inte att problemet med

tillgång till sjukhusvård för dem som

håller sig gömda är löst. Det är mycket

angeläget denna fråga ses över snarast.

Det anförda bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande hälso- och sjukvård

för asylsökande

att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Sf637 yrkande 34,

1996/97:Sf13 yrkande 41 och

1996/97:So294 yrkande 14 samt med

avslag på motionerna 1994/95:Sf617

yrkandena 1-3, 1996/97:Sf628 och

1996/97:So224 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Hälso- och sjukvård för asylsökande

(mom. 3)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 16 börjar med Enligt

utskottets och på s. 17 slutar med

motioner avstyrks. bort ha följande

lydelse:

Om samhället på ett tidigt stadium tar

itu med psykiska och somatiska problem

hos asylsökande torde

samhällskostnaderna bli lägre.

Landstinget har varken långsiktigt

planerat för vården av asylsökande eller

tagit till vara den specialistkompetens

som finns. Detta är en stor brist.

Enligt utskottets mening bör asylsökande

omfattas av samma rätt till sjukvård som

svenska medborgare. Vidare anser

utskottet att det finns skäl att anta

att asylsökande barn som inte bor på

förläggning har en rad icke

tillgodosedda behov. Invandrarverket bör

se över detta. Vad utskottet anfört bör

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande hälso- och sjukvård

för asylsökande

att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Sf617 yrkandena 1 och 3 och

med avslag på motionerna

1994/95:Sf617 yrkande 2, 1994/95:

Sf637 yrkande 34, 1996/97:Sf13

yrkande 41, 1996/97:Sf628,

1996/97:So224 yrkande 1 samt

1996/97:So294 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Flyktingmottagandet i övrigt (mom. 4)

Marie Engström (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 18 börjar med Enligt

utskottets och slutar med Motionen

avstyrks. bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det

särskilt viktigt att barnets situation

uppmärksammas i asyl- och

kommunmottagandet. Flyktingbarn har ofta

mycket speciella behov. Det är därför

viktigt att personal som skall arbete

med dessa barn har tillräckliga

kunskaper och utbildning för att kunna

möta barnens behov. Invandrarverket bör

få i uppdrag att se över och föreslå ett

åtgärdsprogram för att avhjälpa bristen

på stödresurser för ensamma barn på

verkets förläggningar. Ensamma

flyktingbarn som inte har några

släktingar som kan ta hand om dem bör

också få en fadderfamilj. Olika

undersökningar har visat att många av de

asylsökande har utsatts för tortyr och

har grava fysiska och psykiska skador.

De flesta av dessa får inte sakkunning

utredning och behandling. Enligt

utskottets mening är det därför viktigt

att ett statligt institut för

tortyroffer inrättas. Vidare bör, enligt

utskottets uppfattning, asylsökande ges

rätt att arbeta efter tre månaders

väntetid. Finns det inte något avlönat

arbete skall meningsfull sysselsättning

erbjudas den asylsökande. Vad utskottet

anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande flyktingmottagandet i

övrigt

att riksdagen med bifall till

motionerna 1994/95:Sf637 yrkandena

21, 28, 35 och 37 och 1996/97:Sf13

yrkande 36 samt med avslag på

motionerna 1994/95:Sf606 yrkande 1

och 1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

4. Flyktingmottagandet i övrigt (mom. 4)

Ragnhild Pohanka (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 18 börjar med Motion

1994/95:Sf606 och som slutar med anses

tillgodosedd. bort ha följande lydelse:

Enligt FN:s barnkonvention erkänner

konventionsstaterna barnets rätt till

utbildning. Sverige har ratificerat

konventionen. Utskottet anser det därför

självklart att asylsökande barns rätt

till utbildning bör slås fast. Vad

utskottet anfört bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande flyktingmottagandet i

vvrigt

att riksdagen med bifall till motion

1994/95:Sf606 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1994/95:Sf637

yrkandena 21, 28, 35 och 37,

1996/97:Sf13 yrkande 36 och

1996/97:Sf612 yrkandena 2 och 4 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

5. Barn och ungdomar (mom. 6)

Sigge Godin (fp) och Rose-Marie Frebran

(kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med Enligt

utskottets och på s. 22 slutar med

denna del. bort ha följande lydelse:

Regeringens skrivelse med redovisning

av den svenska invandrings- och

flyktingpolitiken inger farhågor vad

gäller bl.a. barns och ungdomars

psykiska hälsa. I skrivelsen anges att

det finns vissa indikationer på att barn

och ungdomar i eget boende mår

förhållandevis dåligt. Enligt utskottets

mening ger formuleringen intryck av att

bedömningen grundar sig på ett mycket

vagt underlag, vilket naturligtvis inte

är tillfredsställande. Utskottet anser

därför att regeringen bör initiera en

studie som, i stället för indikationer,

ger ett tillförlitligt underlag för att

överväga behovet av åtgärder. Dessutom

bör ett jämförande material om barn och

ungdomar som bor på förläggning tas

fram.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande barn och ungdomar

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sf1 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Sfi-undervisning (mom. 7)

Rose-Marie Frebran (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 21 börjar med Enligt

utskottets och på s. 22 slutar med

denna del. bort ha följande lydelse:

Regeringens skrivelse med redovisning

av den svenska invandrings- och

flyktingpolitiken visar att det

föreligger stora brister i flyktingars

svenskundervisning. Väntetiderna innan

sfi påbörjas är för långa, avbrotten i

studierna är för många och alltför få

klarar utbildningen. Detta är

utomordentligt nedslående. Grundläggande

kunskaper i svenska är som regel en

förutsättning för att kunna komma in på

arbetsmarknaden. Det är också en

förutsättning för en integration i det

svenska samhället. Utskottet anser att

det är absolut nödvändigt med en höjd

kvalitet i sfi-undervisningen. Det

anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande sfi-undervisning

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Sf1 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Särskilda yttranden

1. Anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar (mom. 1)

Gullan Lindblad, Margit Gennser, Ulf

Kristersson och Åke Sundqvist (alla m)

anför:

Den 22 november beslutade riksdagens

majoritet bestående av

Socialdemokraterna och Centerpartiet att

fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster

avseende 1997. Samtidigt beslutades en

preliminär fördelning av statens

utgifter på utgiftsområden för

budgetåren 1998 och 1999.

Moderata Samlingspartiet har i parti-

och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild

sektor och ett starkare civilt samhälle

kan både företag och människor växa.

Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den

sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet.

Vi har föreslagit en långtgående

växling från subventioner och bidrag

till kraftiga skattesänkningar för alla,

främst låg- och medelinkomsttagare.

Samtidigt värnar vi de människor som är

i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter

att påverka sin egen situation. Vi slår

också fast att det allmänna skall

tillföras resurser för att på ett

tillfredsställande sätt kunna genomföra

de uppgifter som skall vara gemensamma.

Rättsväsendet måste fungera

tillfredsställande och försvaret skall

vara så starkt att Sverige kan

försvaras.

När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslutet den 22 november valt en

annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i detaljbesluten. I detta särskilda

yttrande redovisar vi den del av vår

politik som berör utgiftsområde 8.

Moderata samlingspartiet har föreslagit

att riksdagen till utgiftsområde 8 skall

fördela 121 miljoner kronor mindre än

regeringen har föreslagit.

A 2 Mottagande av asylsökande och B 5

Kommunersättningar vid

flyktingmottagande

Moderata samlingspartiet har föreslagit

besparingar inom anslaget A 2 på 30

miljoner kronor och inom anslaget B 5 på

70 miljoner kronor. Under de senaste

åren har kostnaderna för

flyktingmottagningen sjunkit. Vi bedömer

att kostnaderna för invandringen under

kommande budgetår kommer att bli lägre

än vad regeringen har beräknat. En

ytterligare sänkning av anslagen är

därför möjlig.

A 6 Utresor för avvisade och utvisade

Inom anslaget A 6 har Moderata

samlingspartiet föreslagit besparingar

på 21 miljoner kronor. Vi anser att en

anslagsminskning är möjlig om

effektiviseringar och rationaliseringar

genomförs. Närmast till hands ligger att

se över vilka ändringar som kan göras i

valet av olika transportalternativ samt

rutinerna för medföljande personal.

2. Anslag inom utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar (mom. 1)

Marie Engström (v) anför:

I utskottets betänkande under

hemställanspunkterna för anslag inom

utgiftsområde 8 hemställer utskottet att

riksdagen godkänner dels bifall till

regeringens förslag om anslag inom

utgiftsområdet, dels den av regeringen

förordade övergripande målsättningen för

invandrarverkets och utlänningsnämndens

verksamheter. I betänkandet redogörs

också för regeringens förslag.

Vänsterpartiet har i sin motion

1996/97:Sf13, väckt med anledning av

proposition 1996/97:25 Svensk

migrationspolitik i globalt perspektiv,

förordat en annan inriktning på

Invandrarverkets och Utlänningsnämndens

verksamheter. Till exempel vill

Vänsterpartiet lägga ned

Utlänningsnämnden och föra över dess

uppgifter till förvaltningsdomstol.

Vänsterpartiet anser dessutom att

hemställanspunkter av anslagskaraktär

skall behandlas i separata

hemställanspunkter.

Vänsterpartiet har i sin motion

föreslagit att riksdagen till

utgiftsområde 8 skall fördela 750

miljoner kronor mer än regeringen har

föreslagit.

A 2 Mottagande av asylsökande

Vänsterpartiet har föreslagit att

anslaget A 2 skall tillföras ytterligare

300 miljoner kronor. Vi anser att

orsakerna till att antalet asylsökande i

Sverige har minskat så kraftigt under de

senaste åren är flera.

Viseringspolitiken används för att

hindra människor från att fly och de

svenska invandrings-myndigheterna visar

en ovilja att korrekt tillämpa

utlänningslagens regler om asyl och rätt

till skydd. Detta medför visserligen att

kostnaderna minskar, men på bekostnad av

solidariteten och försvaret av de

mänskliga rättigheterna. Vänsterpartiet

står fast vid att besparingarna på detta

område är så stora att de går ut över en

korrekt rättstillämpning.

B 5 Kommunersättningar vid

flyktingmottagande

Vänsterpartiet har föreslagit att

anslaget B 5 skall tillföras ytterligare

450 miljoner kronor. Ersättningarna till

kommunerna för flyktingmottagande gäller

i många fall inte för en tillräckligt

lång tid. Med hänsyn till

arbetsmarknadsläget kan många flyktingar

inte uppnå självförsörjning under den

tid som kommunersättningen avser att

täcka. Vänsterpartiet anser att detta är

i princip felaktigt och att det är

staten som skall svara för kostnaderna.

Lösningen får inte vara socialhjälp.

3. Kommunersättningar m.m. (mom. 5)

Marie Engström (v) anför:

Finansieringen av flyktingmottagandet är

statens ansvar. En s.k.

schablonersättning utgår till de

kommuner som tar emot flyktingar.

Ersättningen avser att täcka kommunens

kostnader under ca tre och ett halvt år.

Sänkta nivåer i transfereringssystemen

och hög arbetslöshet har medfört att 700

000 människor är helt eller delvis

beroende av socialbidrag. Kommunerna har

således fått ta ansvar för regeringens

finanspolitik. För att kommunerna inte

skall tvingas stå för kostnaderna genom

socialbidrag, vilket också är en

förnedrande situation för flyktingen,

måste statens ekonomiska ansvar för

flyktingarna förlängas.

4. Kommunersättningar m.m. (mom. 5)

Ragnhild Pohanka (mp) anför:

Varje kommun i Sverige skall kunna ta

emot flyktingar och asylsökande och

kunna erbjuda en introduktion i det

svenska samhället. Nyanlända skall ha

rätt att själva välja bosättningsort.

Ett skattepliktigt bidrag, som är något

högre än socialbidraget, bör utgå. Detta

för att komma ifrån ett

socialbidragstänkande och för att

människor skall ges möjlighet att ta

ansvar för sina liv. I ett längre

perspektiv bör introduktionsersättningen

ersättas med en grundersättning. Oavsett

utbetalningen av schablonersättningen

bör det halvårsvis finnas en möjlighet

för flyktingen att flytta till en annan

kommun.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 8

Invandrare och flyktingar

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till

anslagsfördelning.

Anslag Utskottets förslag

A Migrationspolitik

1 Statens 506 603

invandrarverk (ram)

2 Mottagande av 922 000

asylsökande (ram)

3 Migrationspolitiska 311 319

åtgärder (ram)

4 Utlänningsnämnden 66 675

(ram)

5 Rättshjälp i 64 240

utlänningsärenden

(ram)

6 Utresor för 130 000

avvisade och

utvisade (ram)

B Invandrares integration

1 Särskilda insatser 125 000

i invandrartäta

områden (ram)

2 Åtgärder mot 20 000

främlingsfientlighe

t och rasism (obet)

3 Ombudsmannen mot 4 790

etnisk

diskriminering

(ram)

4 Åtgärder för 39 964

invandrare (obet)

5 Kommunersättningar 1 160 591

vid

flyktingmottagande

(ram)

6 Hemutrustningslån 101 906

(ram)

SUMMA 3 453 088

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen m.m. 1

Proposition 1996/97:1 1

Skrivelse 1996/97:24 2

Motionerna 2

Utskottet 5

Budgetpropositionen, utgiftsområde

8 5

Utskottets ställningstagande 14

Övriga motioner 14

Beräkningar av anslag åren 1998

och 1999 14

Flyktingmottagandet samt hälso-

och sjukvård för asylsökande 14

Kommunersättningar m.m. 18

Skrivelsen 21

Repatrieringsanläggning 22

Hemställan 23

Reservationer 24

Särskilda yttranden 27

Bilaga: Förslag till beslut om anslag

inom utgiftsområde 8 30