Bet. 1996/97:SkU1

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU01

Anslag till skatteförvaltning och tull

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

SkU1

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

regeringens förslag i

budgetpropositionen om anslag till

skatteförvaltningen och tullen, en

skattemyndighet i Skåne län och en

komplettering av tullens övergripande

mål. Samtidigt avstyrker utskottet

motioner från v, mp och kd om högre

anslag. Vidare avstyrker utskottet ett

antal motioner med anknytning till

skatteförvaltningens respektive tullens

verksamhet, som väckts under den

allmänna motionstiden.

V, mp och kd, som i annat sammanhang

yrkat en utökning av ramen för

utgiftsområdet, lägger i detta

betänkande var sitt särskilt yttrande

beträffande anslagen. Vidare har ett

antal reservationer och särskilda

yttranden lämnats av m, fp, v, mp och kd

med anledning av motioner som väckts

under den allmänna motionstiden.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1996/97:1

Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag med anledning av

bildandet av Skattemyndigheten i Skåne

län,

2. att riksdagen godkänner att de

övergripande målen för Tullverkets

verksamhet kompletteras i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet om

Tullverket,

3. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd enligt

följande uppställning:

Anslag Anslagst Anslagsbelop

yp p Tkr

A 1 ramansla 354 505

Riksskatteverke g

t

A 2 ramansla 4 328 345

Skattemyndighet g

erna

A 3 Tullverket ramansla 1 031 858

g

Summa för utgiftsområdet 5 714 708

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det fr.o.m.

den 1 januari 1997 skall finnas endast

en skattemyndighet i det nybildade Skåne

län.

Vidare föreslås en komplettering av de

övergripande målen för Tullverket.

Kompletteringen innebär att Tullverket

vid fullgörandet av sina uppgifter skall

verka för att kostnaderna för

tullproceduren minimeras både för

näringslivet och allmänheten och inom

Tullverket självt. Vidare skall

Tullverket tillhandahålla en god service

så att den legitima handeln med tredje

land underlättas i största möjliga

utsträckning och det legitima varuflödet

inom EU inte hindras.

Slutligen föreslås anslag till

Skatteförvaltningen med tillhopa ca 4

683 miljoner kronor och till Tullverket

med ca 1 032 miljoner kronor.

Lagförslaget

Lagförslaget har följande lydelse.

Förslag till

Lag med anledning av bildandet av

Skattemyndigheten i Skåne län

Härigenom föreskrivs följande.

Det som är föreskrivet i eller annars

följer av en lag eller annan författning

beträffande Skattemyndigheten i

Kristianstads län eller

Skattemyndigheten i Malmöhus län skall

efter utgången av år 1996 i stället

gälla Skattemyndigheten i Skåne län.

Motionerna

1996/97:Fi419 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rättssäkerheten i

skattesystemet.

1996/97:Fi903 av Margareta E Nordenvall

(m) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att synliggöra

statsskulden hos den enskilde.

1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

33. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en effektivare

skatteindrivning för att öka

skatteintäkterna.

1996/97:Sk802 av Bengt Silfverstrand

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om åtgärder mot

skatteundandragande.

1996/97:Sk803 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar slopa

skatteflyktsklausulen från den 1 januari

1997 i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att reglerna om skattetillägg

blir föremål för utredning,

3. att riksdagen beslutar avskaffa

skattetillägg från den 1 januari 1997

när det är fråga om periodiseringsfel

avseende såväl direkt som indirekt skatt

i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen beslutar avskaffa

tulltillägget från den 1 januari 1997 i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk804 av Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om statsskuldsredovisning.

1996/97:Sk805 av Per Westerberg och

Chris Heister (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

tredjelandstrafiken bör få ett större

genomslag vid fördelningen av

Tullverkets resurser.

1996/97:Sk806 av Christel Anderberg (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en skyndsam utredning av

förutsättningarna för Gotland att bli

frihamnsområde/ekonomisk frizon i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk807 av Ragnhild Pohanka och

Barbro Johansson (mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär att den

snarast tillsätter en parlamentariskt

sammansatt grupp med uppgift att studera

hur Tullens bevaknings- och

kontrollarbete fungerar, och hur

förbättringar kan göras.

1996/97:Sk808 av Michael Stjernström

m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en förändrad

lagstiftning för införsel av

punktskattepliktiga varor för att hejda

smuggling,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förbättrad kontroll vid

Sveriges internationella flygplatser,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bekämpa internationell

kriminalitet,

4. att riksdagen med följande ändringar

i förhållande till regeringens förslag

för budgetåret 1997 anvisar anslagen

under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning

och uppbörd enligt följande

uppställning: A 2 Skattemyndigheterna; 4

328 345 000; Anslagsförändring; + 100

000 000 A 3 Tullverket; 1 031 858 000;

Anslagsförändring; + 100 000 000

1996/97:Sk809 av Kenth Skårvik m.fl.

(fp,m,c,kd) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att nu vilande och

kommande skattemål ej skall påföras

ränta mer än maximalt 12 månader.

1996/97:Sk810 av Annika Jonsell (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den skattskyldige själv

skall vara ansvarig för inbetalning av

inkomstskatt,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den inkomstskattskyldige

skall få en tydlig redovisning om till

vilken verksamhet och till vilka belopp

hans eller hennes skatt har använts.

1996/97:Sk811 av Kerstin Warnerbring (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utnyttjandet av Tullverkets

resurser för en effektiv

narkotikabekämpning.

1996/97:Sk814 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd enligt Miljöpartiets förslag i

motionens budgettabell,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 3 Skatteförvaltning

och uppbörd för åren 1998 och 1999

enligt budgettabellen.

1996/97:Sk815 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen med

följande ändringar i förhållande till

regeringens förslag anvisar anslagen

under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning

och uppbörd enligt följande

uppställning: A 2 Skattemyndigheten; 4

328 345; Anslagsförändring; 87 000 A 3

Tullverket; 1 031 858;

Anslagsförändring; 35 000.

1996/97:Sk816 av Henrik Landerholm (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattenämndernas

sammansättning.

1996/97:Sk817 av Per Rosengren m.fl. (v)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om skattemyndigheternas

revisionsverksamhet enligt vad i

motionen anförts.

1996/97:Sk818 av Per Rosengren (v) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag om ändrad sista inlämningsdag

för den förenklade deklarationen enligt

vad i motionen anförts.

1996/97:Sk819 av Ola Karlsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om information om totala

lönekostnader.

1996/97:Sk820 av Lars U Granberg och

Lennart Klockare (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

användning av ny teknik för att hindra

smuggling.

1996/97:Ju226 av Alf Eriksson m.fl. (s)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en försöksverksamhet med

sammanslagen tull och polis.

1996/97:Ju227 av Gun Hellsvik m.fl. (m)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

2. att riksdagen beslutar att påbörja

en försöksverksamhet med en integrerad

tull- och polisverksamhet i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om

samordning av de uppbördsfunktioner som

i dag är delade mellan Tullen och

skattemyndigheterna.

1996/97:L212 av Bengt Harding Olson (fp)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rimliga skattetilläggsregler.

1996/97:U704 av Elver Jonsson och Anne

Wibble (fp) vari yrkas - såvitt nu är i

fråga -

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning av gränsgångares

problem i avsikt att främja smidigt

"vardagsumgänge" över landsgränserna.

1996/97:So656 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

22. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stärka tullens

narkotikakontroll.

Utskottet

Skattemyndigheten i Skåne län

Riksdagen har tidigare beslutat att de

två nuvarande länen i Skåne fr.o.m. den

1 januari 1997 skall läggas samman till

ett län som skall heta Skåne län. Som en

följd härav föreslår regeringen i

propositionen att det från samma

tidpunkt bara skall finnas en

skattemyndighet i Skåne län. I det

syftet läggs också fram ett lagförslag

som går ut på att vad som föreskrivits

för Skattemyndigheten i Kristianstads

län eller Malmöhus län skall efter

utgången av år 1996 i stället gälla

Skattemyndigheten i Skåne län.

Utskottet har inte funnit någon

anledning till erinran mot förslaget

utan tillstyrker propositionen i denna

del.

Övergripande mål för Tullverkets

verksamhet

I propositionen föreslås att de

övergripande målen för Tullverkets

verksamhet kompletteras med ett mål som

går ut på att Tullverket vid fullgörande

av sina uppgifter skall verka för att

kostnaderna för tullprocedurer minimeras

både hos näringsliv och allmänhet och

inom Tullverket självt. Vidare skall

Tullverket tillhandahålla god service så

att den legitima handeln med tredje land

underlättas i största möjliga

utsträckning och det legitima varuflödet

inom EU inte hindras.

Utskottet har intet att erinra mot att

Tullverkets verksamhet kompletteras med

ett mål som beaktar behovet av effektiva

tullprocedurer och en god service.

Utskottet tillstyrker därför

propositionen även i denna del.

Anslagen inom utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

I propositionen föreslås att

Riksskatteverket, Skattemyndigheterna

och Tullverket beviljas var sitt

ramanslag, ett till Riksskatteverket på

354 505 000 kr, ett till

Skattemyndigheterna på 4 328 345 000 kr

och ett till Tullverket på 1 031 858 000

kr. Vad gäller de båda anslagen till

skatteförvaltningen går inriktningen ut

på att fortsätta rationaliseringen av

grundhanteringen och effektiviseringen

av kontrollverksamheten. Förslaget

innebär vidare att särskilda insatser

skall göras för att stärka

skatteförvaltningens medverkan i

bekämpandet av den ekonomiska

brottsligheten. Beträffande Tullverket

aviserar regeringen en utvärdering av de

effekter som organisationsförändringen i

samband med EU-inträdet haft på

kontrollverksamheten och

tullverksamheten i övrigt.

I motion Sk815 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) yrkas en utökning av anslaget till

Skattemyndigheterna med 87 miljoner

kronor och av det till Tullverket med 35

miljoner kronor. Dessa utökningar behövs

enligt motionärerna för att tillgodose

behovet av ökad skattekontroll och höjd

kvalitet i Skattemyndigheternas

verksamhet samt en förstärkning av

gränskontrollen för att bekämpa olovlig

införsel av narkotika.

I motion Sk814 (yrkande 1) av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att

Tullverket tillförs ytterligare 4

miljoner kronor för att intensifiera

arbetet med att hindra införsel av

droger m.m.

I motion Sk808 (yrkande 4) av Michael

Stjernström m.fl. (kd) yrkas att vart

och ett av anslagen till

Riksskatteverket och Tullverket räknas

upp med 100 miljoner kronor. Syftet med

tillskotten är beträffande

Riksskatteverket att förstärka

skattekontrollen och i vad gäller

Tullverket att förbättra gränsskyddet

mot illegal införsel av narkotika,

alkohol och vapen.

Utskottet vidhåller sin uppfattning som

utskottet tidigare delgett

finansutskottet i samband med

behandlingen av ramen för utgiftsområdet

att anslagen ligger i linje med vad som

tidigare beräknats och att de med hänsyn

till det statsfinansiella läget är väl

avvägda. Utskottet tillstyrker

följaktligen propositionen i denna del

och avstyrker motionerna.

Beräknade anslag 1998-1999

I motion Sk814 (yrkande 2) av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) yrkas - i linje

med motsvarande yrkande för år 1997 -

att de av regeringen beräknade anslagen

till Tullverket för åren 1998 och 1999

utökas med 4 miljoner kronor för

vartdera året. Regeringen har beräknat

anslaget till ca 1 061 miljoner kronor

för år 1998 och ca 1 100 miljoner kronor

för år 1999.

Utskottet har tidigare i höst i sitt

yttrande till finansutskottet i denna

fråga biträtt regeringens bedömning

beträffande den beräknade storleken av

anslaget till Tullverket under åren 1998

och 1999. Utskottet finner ingen

anledning att nu ändra uppfattning i

frågan och avstyrker därför motion Sk814

även i denna del.

Skatteförvaltningens resurser

I motion Sk371 (yrkande 33) av Alf

Svensson m.fl. (kd) begärs ett

tillkännagivande om ökade resurser till

skatteförvaltningen för att komma åt

skattefusket. Motionärerna menar att man

härigenom kan öka skatteintäkterna.

Utskottet har nyss redovisat sitt

ställningstagande angående anslaget till

skatteförvaltningen för år 1997. Någon

anledning för riksdagen att vid sidan av

sitt beslut i anslagsfrågan göra ett

tillkännagivande med den innebörd som

motionärerna begär föreligger enligt

utskottets mening inte. Utskottet

avstyrker således motionen.

Skatteundandragande, skatteflyktslagen,

revisionsverksamheten m.m.

I motion Sk802 av Bengt Silfverstrand

m.fl. (s) efterlyses krafttag mot

skatteundandragande på det

internationella planet. Regeringen bör,

menar motionärerna, mot bakgrund av den

tilltagande ekonomiska brottsligheten

snarast ta initiativ till åtgärder inom

ramen för det europeiska samarbetet. I

motion Sk817 av Per Rosengren m.fl. (v)

begärs att regeringen lägger fram

förslag om ökade möjligheter till

överraskningsrevisioner. Behov härav

föreligger enligt motionärerna för att

bekämpa ekonomisk brottslighet och

avancerat skatteundandragande.

I andra motioner pekas på behovet av

åtgärder ägnade att stärka

rättssäkerheten vid beskattningen. I

motion Sk803 av Bo Lundgren m.fl. (m)

föreslås olika sådana åtgärder, bl.a.

att skatteflyktsklausulen slopas från

och med den 1 januari 1997 (yrkande 1).

I motion Fi419 (yrkande 18) av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) begärs att något

nytt förslag om en skärpt

skatteflyktslag inte skall läggas fram

och dessutom att regeringen skall avstå

från att lägga fram förslag om nya

regler om revision som enligt

motionärerna står i strid mot

fundamentala principer för den enskildes

integritet och myndigheternas makt-

utövning.

Nu liksom tidigare ser utskottet mycket

allvarligt på den ekonomiska

brottslighetens utbredning. Utskottet

har tidigare understrukit behovet av ett

kraftfullt och målmedvetet agerande från

regeringens sida och

skatteförvaltningens centrala roll i

sammanhanget. Utskottet vidhåller detta

och vill i sammanhanget också peka på

att förbättrad lagstiftning och andra

metoder givetvis också bör utnyttjas i

kampen mot den ekonomiska

brottsligheten. Regeringen har nyligen i

en lägesrapport till riksdagen i fråga

om den ekonomiska brottsligheten (skr.

1996/97:49) redovisat sin strategi som

bl.a. innebär att Sverige aktivt skall

verka för att utveckla det

internationella samarbetet mot ekonomisk

brottslighet och att skattekontrollen

skall stärkas för att förebygga

ekonomisk brottslighet och öka

upptäcksrisken när den förekommer. Med

det syftet återinfördes den gamla

skatteflyktslagen från och med juli 1995

som en tillfällig lösning och förslag

till nya vässade regler är för

närvarande under utarbetande, liksom

skärpt lagstiftning för skattekon-troll

och ökade möjligheter till revisioner.

Förslag härom, som tidigare lagts fram i

Skatteflyktskommitténs betänkanden SOU

1996:44 Översyn av skatteflyktslagen

Reformerat förhandsbesked respektive SOU

1996:79 Översyn av revisionsreglerna,

bereds för närvarande inom

regeringskansliet. Inriktningen är att

lägga fram förslag till riksdagen under

våren 1997.

Det anförda innebär att motionerna

Sk802 och Sk817 redan är tillgodosedda

och någon anledning till något uttalande

med anledning av de motionerna

föreligger enligt utskottets mening

inte. Vad därefter gäller de

rättssäkerhetsfrågor som väckts i de

andra motionerna vill utskottet betona

att rimliga rättssäkerhetsaspekter

givetvis bör beaktas när det gäller ny

lagstiftning på de berörda områdena, och

utskottet utgår ifrån att regeringen är

medveten om detta. Något uttalande härom

behövs således inte och eftersom

utskottet inte heller vill medverka till

att slopa den nu gällande

generalklausulen eller föregripa

regeringens förslag till ny lagstiftning

avstyrker utskottet även dessa motioner

i berörda delar.

Preliminärskattesystemet

I motion Sk810 (yrkande 1) av Annika

Jonsell (m) föreslås att den

skattskyldige själv i fortsättningen

skall sköta inbetalningen av skatt. I

stället för att arbetsgivaren drar av

skatten från bruttolönen bör löntagarna

själva vara ansvariga för att betala in

inkomstskatten. Syftet är att

medvetandegöra människor om de skatter

som de betalar.

Enligt utskottets uppfattning strider

motionärens förslag mot grundläggande

principer i uppbördslagstiftningen som

innebär att preliminärskatt för

skattskyldiga med A-skatt skall betalas

genom skatteavdrag av den som betalar ut

ersättningen till den skattskyldige. I

systemet finns även inbyggt ett inslag

av eget ansvar genom att den

skattskyldige själv förutsätts göra egna

inbetalningar i form av

fyllnadsinbetalningar i de fall det

behövs för att undvika kvarstående

skatt. Det nuvarande

preliminärskattesystemet med

skatteavdrag, som kom till genom 1947

års uppbördsreform, omfattar drygt 6

miljoner människor i Sverige och

fungerar enligt utskottets uppfattning

utomordentligt smidigt och bra.

Utskottet har inga tankar på att överge

detta system och införa ett sådant

system som motionären förordar och

avstyrker därför motionen.

Deklarationsdag

I motion Sk818 av Per Rosengren m.fl.

(v) föreslås att dagen för inlämnandet

av den förenklade deklarationen flyttas

från den 2 maj till den 31 mars.

Härigenom skulle man enligt motionärens

uppfattning kunna undvika en arbets-

anhopning med åtföljande

flaskhalsproblem under sommarmånaderna

hos skattemyndigheterna.

Enligt utskottets uppfattning berörs

den fråga som tagits upp i motionen av

Skattekontrollutredningens arbete (Fi

1995:05, dir. 1995:12). Skattekontroll-

utredningen har i uppdrag att se över

bl.a. reglerna om självdeklaration och

kontrolluppgifter m.m. och utredningen

har, enligt vad utskottet erfarit, inom

sig också diskuterat dag för avlämnande

av deklarationer. Resultatet av

utredningens arbete - som beräknas

föreligga under våren 1997 - bör således

avvaktas innan ställning tas till denna

och andra frågor av betydelse för

deklarationshanteringen. Utskottet

avstyrker därför motionen.

Skattetillägg, tulltillägg

I två motioner riktas stark kritik mot

skatte- och tulltilläggen. I motion

Sk803 (yrkande 2) av Bo Lundgren m.fl.

(m) yrkas först och främst en utredning

om skattetillägg och därefter att

skattetilläggen för periodiseringsfel

och tulltilläggen skall avskaffas från

och med den 1 januari 1997 (yrkandena 3

och 4). I motion L212 (yrkande 5) av

Bengt Harding Olson (fp) begärs ett

uttalande av riksdagen om att

skattetilläggen skall vara mera rimliga.

Utskottet vill erinra om det

delbetänkande SOU 1996:116 Artikel 6 i

Europakonventionen och skatteutredningen

som Skattekontrollutredningen avlämnat

och varav remissbehandlingen nyligen

avslutats. I betänkandet har utredningen

bedömt om det svenska

skattetilläggsförfarandet strider mot

den enskildes rätt att få en opartisk

prövning av sina rättsliga anspråk

enligt den nämnda artikeln i

Europakonventionen men funnit att

övervägande skäl talar för att så inte

är fallet. Beredningen av ärendet inom

Finansdepartementet fortsätter. Dessutom

har - enligt vad utskottet erfarit -

till regeringskansliet inkommit en

framställning från Riksskatteverket

angående skattetilläggen vid

periodiseringsfel. I framställningen

anför Riksskatteverket att

periodiseringsfelen på den indirekta

beskattningens område föranlett icke

önskvärda effekter på grund av orimligt

höga avgifter i förhållande till den typ

av fel som det rör sig om.

Riksskatteverket föreslår därför att

uttagsnivån sätts ned från 10 % till 5 %

i dessa fall.

Beträffande tulltilläggen har inhämtats

att regeringen avser att inom en snar

framtid se över den svenska

tullagstiftning som införts som ett

komplement till EG:s tullförordningar. I

samband med denna utredning kommer även

de bestämmelser som gäller

administrativa sanktioner och gällande

kredittider vid import att behandlas.

Det pågår också ett arbete inom EU där

ett införande av administrativa

sanktioner för överträdelser av

gemenskapslagstiftningen på tullområdet

diskuteras. Även detta arbete kan komma

att påverka de svenska bestämmelserna om

tulltillägg.

Utskottet vill erinra om att det

svenska skattesystemet bygger på att de

skattskyldiga fullföljer sin

uppgiftsskyldighet, lämnar korrekta

uppgifter och även i övrigt efterlever

skattelagarna. Skattetillägget är ett

betydelsefullt påtryckningsmedel mot

felaktigt och ofullständigt

uppgiftslämnande till

skattemyndigheterna och en metod för att

förmå skattskyldiga att fullgöra sin

deklarationsskyldighet så att

skatteuttaget blir riktigt. På

motsvarande sätt är tulltillägget ett

medel att förmå den som deklarerar en

införsel att lämna riktiga uppgifter som

underlag för beräknande av tull, annan

skatt och avgifter och för bedömningen

av om en vara är belagd med

införselrestriktioner och för

upprättande av handelsstatistik. Som

ovan anförts har på senare tid

skattetilläggen och tulltilläggen på

olika sätt aktualiserats inom

regeringskansliet och någon anledning

för riksdagen att göra några

tillkännagivanden om ändringar i

lagstiftningen föreligger därför enligt

utskottets mening för närvarande inte.

Utskottet avstyrker därför motionerna.

Skattsedel m.m.

I motion Fi903 av Margareta Nordenvall

(m) och Sk804 av Bertil Persson (m)

föreslås att det på skattsedel och löne-

och försäkringsbesked skall lämnas

uppgift om statsskulden för att få

människor att inse betydelsen av vår

stora statsskuld. I motion Sk810

(yrkande 2) av Annika Jonsell (m)

efterlyses en redovisning på

skattsedlarna av hur skatten används och

hur stor andel som har gått till olika

områden. Slutligen i motion Sk819 av Ola

Karlsson (m) begärs att information

skall lämnas på lönebeskeden om skatt

och arbetsgivaravgifter för att de

anställda skall få korrekt information

om hela lönekostnaden.

Utskottet har tidigare avstyrkt

liknande yrkanden rörande skattsedlarnas

innehåll med hänvisning till att

skattsedlarna av praktiska skäl inte bör

belastas med uppgifter om annat än vad

som har direkt betydelse för den skatt

som den skattskyldige skall betala.

Utskottet vidhåller denna uppfattning

och vill dessutom tillägga att det år

1993 införda systemet med egenavgifter

-som innebär att löntagarna betalar

vissa sociala avgifter själva - är ägnat

just att göra den skattskyldige mera

medveten om kostnaden för den sociala

välfärden. Information om

socialavgifternas uppdelning på olika

ändamål är dessutom tillgänglig på de

lokala skattekontoren där den

intresserade kan få del av den och

tillämpa den på sina egna

inkomstförhållanden. Vad slutligen

gäller informationen på de anställdas

lönebesked vill utskottet framhålla att

det givetvis står arbetsgivarna fritt

att lämna den begärda informationen på

lönebeskeden till de anställda.

Utskottet kan dock inte medverka till

att göra detta uppgiftslämnande

obligatoriskt och därigenom belasta

företagen med allt det merarbete som

ett sådant uppgiftslämnande skulle

medföra. Denna ståndpunkt skall också

ses mot bakgrund av strävandena att så

vitt möjligt begränsa företagens

uppgiftsskyldighet. Utskottet avstyrker

motionerna.

Respitränta

I motion Sk809 av Kenth Skårvik m.fl.

(fp, m, c och kd) uttalas önskemål om

nya regler om respitränta av innebörd

att den tid under vilken respitränta

beräknas skall begränsas till 12 månader

från det att deklarationen lämnats in.

Motionärerna anser att den skattskyldige

inte skall behöva bära räntebördan av en

utdragen handläggning av skattemål i

skattedomstol.

Utskottet vill erinra om att

respiträntorna omfattas av det

reformförslag som

Skattebetalningsutredningen har lagt

fram i sitt slutbetänkande SOU 1996:100

Ett nytt system för skattebetalningar.

Tanken är att en s.k. kostnadsränta

skall ersätta de nuvarande ränteformerna

anståndsränta, respitränta m.m. i det

nya systemet. Inriktningen är att lägga

en proposition till våren och utskottet

anser därför att man bör avvakta med att

överväga ändringar i räntepåläggen för

dem som av en eller annan anledning

kommit att komma efter med

skattebetalningen till dess att

regeringens förslag föreligger. Mot

bakgrund härav avstyrker utskottet

motionen.

Skattenämnderna

I motion Sk816 av Henrik Landerholm (m)

anförs kritik mot sammansättningen av

skattenämnderna som för närvarande

består av 15 ledamöter varav 5 kallas

till tjänstgöring vid tillfälle då

nämnden sammanträder. Motionären anser

att det med den nuvarande organisationen

kan finnas risk för godtycke vid

avgörandet av vilka ledamöter som skall

kallas och föreslår i stället ett system

med fem ordinarie ledamöter och fem

suppleanter.

Utskottet vill erinra om att

skattenämnderna infördes i samband med

taxeringsreformen och den nya

taxeringsorganisationen år 1990 i viss

mån efter mönster av det system som

tillämpas för domstolarnas nämndemän

(prop. 1989/90:74 s. 269, bet.

1989/90:SkU32). Kompetenskrav och andra

egenskaper hos ledamöterna i

skattenämnderna är inte reglerade i

författning men det har förutsatts att

rekryteringen tar sikte på

kvalificerade, erfarna och omdömesgilla

personer med erfarenhet från olika

områden inom samhällslivet och att

nämnderna får en allsidig

sammansättning. Enligt utskottets

uppfattning är motionärens farhågor för

godtycke överdrivna och det har i

motionen inte lagts fram någon

omständighet som motiverar några

ändringar i nämndemannaorganisationen.

Såvitt utskottet känner till är inte

heller några ändringar av organisationen

aktuella just nu. I anslutning till en

annan närliggande organisationsfråga

rörande skattenämnderna som utskottet

behandlade för några år sedan med

anledning av en motion utgick utskottet

från att Riksskatteverket vid behov -

dvs. om organisatoriska problem

föreligger - tar de initiativ som kan

anses påkallade. Med hänvisning till

detta uttalande avstyrker utskottet

motionen.

Tullverksamheten

Några av de motioner som väckts med

anledning av budgetförslaget innehåller

förslag om att riksdagen genom

tillkännagivanden till regeringen skall

uttala sig om hur tullverket bör

disponera sina resurser.

I motion Sk820 av Lars U Granberg och

Lennart Klockare (båda s) föreslås att

Tullverket på olika sätt utnyttjar ny

teknik, främst då det gäller

övervakningen av transittrafiken.

Motionärerna förespråkar

satellitövervakning av misstänkta

fordon, dataövervakning m.m. för att

komma till rätta med smugglingen via

transittrafiken. I motion Sk805 av Per

Westerberg och Chris Heister (båda m)

uttalas att Tullverket bör ägna mera av

sina resurser åt tredjelandstrafiken. I

en annan motion, Sk811 av Kerstin

Warnerbring (c) påkallas i stället mera

resurser till Malmöregionen, gärna genom

att Tullverket avsäger sig de uppgifter

som utförs åt Jordbruksverket. I motion

So656 (yrkande 22) av Lars Leijonborg

m.fl. (fp) begärs en förstärkning av

tullens narkotikakontroll och i motion

Sk807 av Ragnhild Pohanka och Barbro

Johansson (båda mp) vill motionärerna ha

en utredning om tullens bevaknings- och

kontrollarbete och möjligheterna till

förbättringar, allt för att politikerna

skall få en tydlig bild över vad

förändringarna i vårt gränsskydd

medfört. I motion Sk808 av Michael

Stjernström m.fl. (kd) efterlyses en

bättre kontroll vid de internationella

flygplatserna (yrkande 2) och att

Tullverket avsätter mera resurser på att

bekämpa internationell kriminalitet

(yrkande 3 delvis).

Då det gäller tullens närvaro i olika

regioner eller på olika orter och dess

användning av befintliga resurser anser

utskottet, nu liksom tidigare, att det i

första hand är Tullverket självt som

skall svara för denna resursfördelning.

Vägledande för tullens disposition av

sina medel bör givetvis de av riksdagen

fastlagda allmänna målen vara. Det är

således trafikens och näringslivets

behov av tullinsatser och statsmakternas

krav på effektivitet och rationell

klarerings- och kontrollverksamhet som

bör styra användningen av resurserna.

Vad särskilt gäller frågan om

Tullverkets arbetsuppgifter för

Jordbruksverkets räkning vill utskottet

framhålla att Jordbruksverket skall

ersätta Tullverket för de uppgifter som

utförs inom Jordbrukskontrollen. Vad

vidare angår kravet på en utredning

hänvisar utskottet till den

inledningsvis berörda utredningen - som

alltså redan planeras - om

omorganisationens effekter för bl.a.

kontrollverksamheten. Beträffande

slutligen den internationella

kriminaliteten deltar Tullverket i en

arbetsgrupp som nyligen tillsatts inom

Justitiedepartementet och som arbetar

med att ta fram underlag och förslag

till åtgärder för att förebygga och

bekämpa internationell ekonomisk

brottslighet. Vidare pågår arbete med

att se över förutsättningarna för

datorstöd i tullens och polisens

verksamhet.

Utskottet förutsätter att Tullverket

uppmärksammar de idéer och uppslag som

förs fram i motionerna. Utskottet vill

inte utesluta att det i framtiden kan

bli aktuellt med någon form av

satellitövervakning men förutsätter att

Tullverket uppmärksammar denna fråga i

sitt fortsatta utvecklingsarbete.

Med det anförda avstyrker utskottet de

nu behandlade motionerna.

Samverkan tull-polis-skattemyndigheter

I motion Ju226 (yrkande 3) av Alf

Eriksson m.fl. (s) föreslås en

försöksverksamhet i Västsverige med

sammanslagen tull och polis för att

utvinna erfarenheter om möjligheterna

att öka effektiviteten. I motion Ju227

av Gun Hellsvik m.fl. (m) föreslås också

en försöksverksamhet med integrerad tull-

och polisverksamhet (yrkande 2) samt en

bättre samordning mellan tullen och

skattemyndigheten under

skattemyndigheternas huvudmannaskap

(yrkande 3). Slutligen begärs i motion

Sk808 (yrkande 3 delvis) av Michael

Stjernström (kd) ett tillkännagivande av

riksdagen om större samverkan mellan

tull och polis, ökade befogenheter och

mer utvecklad och datoriserad

underrättelsetjänst.

Utskottet vill för sin del framhålla

att det framkom vid en hearing som

utskottet höll tidigare i höst med

representanter för bl.a.

Generaltullstyrelsen och

Rikspolisstyrelsen att det förekommer på

många olika håll, bl.a. i Malmöregionen,

ett mycket väl fungerande samarbete

mellan tullen och polisen. Något behov

att formalisera samarbetet i

försöksverksamheter, försöksvisa

sammanslagningar o.d. ansågs inte

föreligga. Vad gäller frågan om

underrättelseverksamhet vill utskottet

påpeka att detta är ett område som

tullen satsar på och bl.a. har en ny

underrättelse- och rikssambandscentral

nyligen invigts i Stockholm. Slutligen

vill utskottet erinra om att tullens

samarbete med andra myndigheter - både

polis och skattemyndigheter - kommer att

tas upp i den kommande tidigare nämnda

utvärderingen som kommer att tillkallas

inom kort. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna.

Smuggling av mineraloljor m.m.

I motion Sk808 (yrkande 1) av Michael

Stjernström m.fl. (kd) krävs en

möjlighet att beslagta och förverka

mineraloljor som förs in i landet utan

att skatt betalas. Motionären finner att

den nuvarande lagstiftningen beträffande

punktskattepliktiga varor är tämligen

tandlös . Enbart böter räcker enligt

motionärens uppfattning inte till för

att hejda smugglingen.

I somras genomfördes en ny lag,

transportkontrollagen, som ger

skattemyndigheterna rätt att hejda och

undersöka fordon och laster för att

kontrollera det som är eller kan antas

vara yrkesmässiga transporter av

mineraloljeprodukter, alkoholvaror och

tobaksvaror. För att genomföra detta får

skattemyndigheterna begära biträde av

tull och polis. Regleringen är

provisorisk och en permanent

kontrollagstiftning inom detta område

utarbetas inom Skatteflyktskommittén (Fi

1995:04, dir. 1995:165) som beräknas

lägga fram ett förslag under våren 1997.

Ett ställningstagande till frågan

huruvida beslag och förverkande skall få

tillgripas i de aktuella situationerna

bör enligt utskottets mening anstå till

dess att resultatet av utredningens

arbete föreligger och utskottet

avstyrker följaktligen motionen även i

nu behandlad del.

Temporär tullfrihet i vissa fall

Enligt motion U704 (yrkande 2) av Elver

Jonsson och Anne Wibble (båda fp) bör

det vara lättare för här bosatta att

tillfälligt föra in utlandsregistrerade

fordon i Sverige. Motionärerna tänker

särskilt på dem som är bosatta i Sverige

längs gränsen till Norge och som arbetar

och har bil i Norge.

Den fråga motionärerna tagit upp

bottnar bl.a. i det förhållandet att den

som är bosatt i Sverige inte har kunnat

åberopa reglerna om temporär tullfrihet

för att föra in ett utländskt fordon

till Sverige utan att betala skatt för

fordonet. Utskottet har tidigare -

senast i betänkandet 1989/90:SkU24

-behandlat likartade yrkanden och då

nämnt att det ifrågavarande problemet

har sin grund dels i olika syn på

bosättningen, dels i att skattenivån på

bilar skiljer sig åt i berörda länder.

Sverige har en lägre beskattning än de

övriga nordiska länderna och från svensk

sida har i olika sammanhang förslag

lagts fram som tagits upp inom Nordiska

rådet, som utrett frågan.

Genom EU-medlemskapet upphörde tidigare

nationella regler om temporär tullfrihet

och det är numera

gemenskapsbestämmelserna som gäller i

Sverige. Det är härvid att märka att det

finns generösa bestämmelser för pendlare

som torde tillfredsställa de personer

som är bosatta i Norge och arbetar i

Sverige. Det andra fallet - när en

person har sin bostad i Sverige men

arbetar i Norge - innebär inga problem

för svensk del. Bilen bör då enligt

huvudregeln vara registrerad och

beskattad i Sverige.

Ett problem som kan uppstå är om

enighet inte kan nås mellan

myndigheterna i Sverige och Norge om var

en person skall anses bosatt i skatte-

och tullhänseende. För att försöka lösa

bl.a. detta problem har de nordiska

finansministrarna år 1991 beslutat att

införa en konsultationsprocedur. Det är

dock osäkert om denna fortfarande är

giltig eller skall betraktas som obsolet

på grund av vårt inträde i EU.

Som framgår av det anförda måste i

fortsättningen, sedan Sverige men inte

Norge nu gått med i EU, frågan gå via EU-

organen. Något tillkännagivande av det

slag som motionärerna har begärt finner

utskottet med hänsyn till vad som

tidigare förevarit i denna fråga inte

meningsfullt. Utskottet avstyrker därför

motionen.

Gotland

I motion Sk806 av Christel Anderberg (m)

begärs en utredning om att göra Gotland

till frihamnsområde eller ekonomisk

frizon. Detta förslag öppnar enligt

motionären möjligheter till tusentals

nya arbetstillfällen, byggverksamhet,

kommunikationer och internationell

handel.

Det synes utskottet som om motionären

inte syftar på begreppet frizon i

tullbemärkelse utan snarare avser att

göra hela Gotland till ett helt

skattefritt område. Utskottet, som

tidigare ställt sig negativt till

liknande förslag främst med hänsyn till

tullens resurser och alkoholpolitiska

skäl, finner ingen anledning att ändra

uppfattning på grund av vad som anförts

i motionen. Statsfinansiella skäl talar

också mot ett sådant arrangemang.

Utskottet vill dessutom erinra om att

begreppet frizon/frilager, som har

ersatt det svenska frihamnsinstitutet,

styrs nu av EG:s tullagstiftning. En

sådan frizon/frilager kan efter ansökan

inrättas på ett visst avgränsat område

inom vilket varor kan bearbetas eller

lagras för vidare import eller export. I

en frizon är det möjligt att ha

industriell verksamhet men den är inte

avsedd för boende. Att göra frizon av

hela Gotland - åtminstone i den

bemärkelse som avses i tullsammanhang -

torde knappast vara möjligt. Med det

anförda avstyrker utskottet motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Skattemyndigheten

i Skåne län

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd i denna

del antar det vid propositionen

fogade förslaget till lag med

anledning av bildandet av

Skattemyndigheten i Skåne län,

2. beträffande övergripande mål

för Tullverkets verksamhet

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 Utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd i denna

del godkänner att de övergripande

målen för Tullverkets verksamhet

kompletteras i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet om

Tullverket,

3. beträffande anslagen inom

utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd

att riksdagen med bifall till

proposition 1996/97:1 utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd samt

med avslag på motionerna

1996/97:Sk808 yrkande 4,

1996/97:Sk814 yrkande 1 och

1996/97:Sk815 anvisar anslag under

utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och

uppbörd enligt bilaga,

4. beträffande beräknade anslag

1998-1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk814 yrkande 2,

res. 1 (mp)

5. beträffande

skatteförvaltningens resurser

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk371 yrkande 33,

res. 2 (kd)

6. beträffande

skatteundandragande,

skatteflyktslagen,

revisionsverksamhet m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Fi419 yrkande 18,

1996/97:Sk802, 1996/97:Sk803 yrkande

1 och 1996/97:Sk817,

res. 3 (m, fp)

res. 4 (v)

7. beträffande

preliminärskattesystemet

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk810 yrkande 1,

8. beträffande deklarationsdag

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk818,

res. 5 (v)

9. beträffande skattetillägg,

tulltillägg

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Sk803 yrkandena 2-4 och

1996/97:L212 yrkande 5,

res. 6 (m, fp)

10. beträffande skattsedel

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Fi903, 1996/97:Sk804,

1996/97:Sk810 yrkande 2 och

1996/97:Sk819,

11. beträffande respitränta

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk809,

12. beträffande skattenämnderna

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk816,

res. 7 (m)

13. beträffande

tullverksamheten

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Sk805, 1996/97:Sk807,

1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3

i denna del, 1996/97:Sk811,

1996/97:Sk820 och 1996/97:So656

yrkande 22,

res. 8 (m)

res. 9 (fp)

res. 10 (kd)

14. beträffande samverkan

tull-polis-skattemyndigheter

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Sk808 yrkande 3 i denna del,

1996/97:Ju226 yrkande 3 och

1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3,

res. 11 (m)

res. 12 (kd)

15. beträffande smuggling av

mineraloljor m.m.

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk808 yrkande 1,

res. 13 (kd)

16. beträffande temporär

tullfrihet i vissa fall

att riksdagen avslår motion

1996/97:U704 yrkande 2,

17. beträffande Gotland

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk806.

res. 14 (m)

Stockholm den 26 november 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s),

Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson

(fp), Inger Lundberg (s), Per Rosengren

(v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén

(m), Ronny Korsberg (mp), Holger

Gustafsson (kd), Ingibjörg Sigurdsdóttir

(s) och Carl Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Beräknade anslag 1998-1999 (mom. 4)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Inom Miljöpartiet de gröna anser vi att

4 miljoner kronor utöver vad regeringen

beräknat bör tillföras Tullverket för

vart och ett av budgetåren 1998 och

1999. Dessa resurser var avsatta för

utveckling av Schengensamarbetet.

Eftersom Miljöpartiet inte anser att

Sverige skall deltaga i detta samarbete

vill vi i stället att resurserna

användas till att täcka oförutsedda

kostnader som uppkommit på grund av

merarbete i samband med EU-medlemskapet

och intensifierat arbete med att hindra

illegal införsel av droger m.m. Detta

bör riksdagen med bifall till motion

Sk814 i denna del ge regeringen till

känna.

dels under moment 4 hemställt:

4. beträffande beräknade anslag

1998-1999

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk814 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

2. Skatteförvaltningens resurser

(mom. 5)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Från Kristdemokraternas sida föreslår vi

att ytterligare resurser anslås för att

öka skattekontrollen. För att komma åt

skattefusket är det viktigt att

skattemyndigheterna har effektiva

kontrollmöjligheter som givetvis

samtidigt måste vägas mot rimliga

rättssäkerhetsgarantier. Sådana

kontrollinsatser har erfarenhetsmässigt

hög lönsamhet. Varje satsad krona ger

minst 6 kr i ökade statsinkomster.

Kristdemokraterna tillstyrker därför

motion Sk371 i denna del och föreslår

ett tillkännagivande av riksdagen i

enlighet med det anförda.

dels under moment 5 hemställt:

5. beträffande skatteförvaltningens

resurser

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk371 yrkande 33 som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

3. Skatteundandragande,

skatteflyktslagen, revisionsverksamhet

m.m. (mom. 6)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m),

Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén

(m) och Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Sedan Socialdemokraterna återkom till

regeringsmakten år 1994 har

rättssäkerheten vid beskattningen

systematiskt nedprioriterats och bl.a.

har den av den borgerliga

fyrpartiregeringen avvecklade

skatteflyktslagen återuppstått. Nu

föreligger av allt att döma långt

framskridna planer på att ytterligare

skärpa skatteflyktslagen och dessutom

att återinföra de tidigare mycket

kritiserade reglerna för revision.

Det är vår uppfattning att

skatteflyktsklausulen innebär ett

oacceptabelt ingrepp i rättssäkerheten

och att förutsebarheten vid ekonomiska

transaktioner eftersätts. Skatteflykt

bör i första hand bekämpas genom klar

och entydig skattelagstiftning och

rimliga skattesatser. Vi anser därför

att riksdagen bör dels besluta att

avveckla den nuvarande

skatteflyktsklausulen med verkan fr.o.m.

den 1 januari 1997, dels kräva att

regeringen avstår från att lägga fram

ytterligare förslag om

skatteflyktsklausul. Regeringen bör

dessutom låta bli att lägga fram något

förslag om återställare när det gäller

revisionsverksamheten eller andra

förändringar som äventyrar den enskildes

integritet och innebär risker för

godtycklig maktutövning.

Vi anser att riksdagen utöver sitt

ovannämnda beslut om avveckling av

skatteflyktslagen som sin mening bör ge

regeringen det anförda till känna. Det

innebär att vi tillstyrker motion Fi419

i denna del och motion Sk803 i denna

del.

dels under moment 6 hemställt:

6. beträffande skatteundandragande,

skatteflyktslagen,

revisionsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:Fi419 yrkande 18

och 1996/97:Sk803 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1996/97:Sk802

och 1996/97:Sk817

dels antar följande förslag till

Lag om upphävande av lagen (1995:575)

mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs att lagen

(1995:575) mot skatteflykt skall upphöra

att gälla vid utgången av år 1996.

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts,

4. Skatteundandragande,

skatteflyktslagen, revisionsverksamhet

m.m. (mom. 6)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

I avvaktan på nya förslag av regeringen

i kampen mot ekonomisk brottslighet

föreslår vi att skattemyndigheterna

omgående får möjlighet att utföra s.k.

överraskningsrevisioner och

kontrolluppgiftsrevisioner. Dessutom bör

skattemyndigheternas revisorer ges

möjlighet att utföra

legitimationskontroll för att på så sätt

kunna stämma av personer som arbetar på

t.ex. en restaurang mot

arbetsgivarregistret. Dessa enkla

ändringar skulle snabbt ge resultat inom

flera branscher som i dag är

överrepresenterade när det gäller den

ekonomiska brottsligheten. Vad som ovan

anförts bör riksdagen, med bifall till

motion Sk817, begära förslag om.

dels under moment 6 hemställt:

6. beträffande skatteundandragande,

skatteflyktslagen,

revisionsverksamhet m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk817, med anledning av

motion 1996/97:Sk802 och med avslag

på motionerna 1996/97:Fi419 yrkande

18 och 1996/97:Sk803 yrkande 1 som

sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

5. Deklarationsdag (mom. 8)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Det nya datumet för avlämnande av den

förenklade deklarationen - den 2 maj -

har skapat vissa flaskhalsproblem.

Granskningstiden blir till stora delar

förlagd till sommarmånaderna eftersom

slutskattesedlarna skall vara

distribuerade senast i mitten av

september. Det innebär i sin tur att

tiden som blir över för granskning av

mer komplicerade deklarationer blir

knapp. Som föreslås i motion Sk818 bör

därför sista inlämningsdag för de

förenklade deklarationerna ändras till

den 31 mars, dvs. samma dag som när de

allmänna deklarationerna senast skall

vara inlämnade. Att vi då får en

gemensam inlämningsdag för alla

deklarationer är en fördel. Riksdagen

bör, med bifall till motion Sk818, hos

regeringen begära förslag härom.

dels under moment 8 hemställt:

8. beträffande deklarationsdag

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk818 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts,

6. Skattetillägg, tulltillägg (mom. 9)

Bo Lundgren (m), Carl Fredrik Graf (m),

Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof Franzén

(m) och Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Trots införandet av ny eftergiftsgrund,

som den tidigare borgerliga regeringen

genomförde, förekommer det att

skattemyndigheterna påför orimliga

skattetilläggsbelopp då det enbart är

fråga om periodiseringsfel. Det

förekommer även andra uppmärksammade

fall. Det finns således ett stort antal

företag som under de senaste åren har

drabbats av skattetillägg som inte står

i rimlig proportion till förseelsens

art. Skatteutskottet har under våren

uppmärksammats på problemen.

Riksskatteverket har i en framställning

till Finansdepartementet påvisat hur

orimliga konsekvenserna kan bli då det

gäller skattetillägg för moms och

punktskatter vid periodiseringsfel vid

korta redovisningsperioder och begärt

att uttagsnivån i sådana fall sänks till

5 %. Som framhålls i motion Sk803 har

dessutom två experter knutna till

Skattekontrollutredningen i betänkandet

SOU 1996:116 funnit att den svenska

modellen av skattetillägg strider mot de

krav som ställs i artikel 6 i

Europakonventionen angående skydd för de

mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna.

Även tulltilläggen drabbar företagen på

ett sätt som inte står i rimlig

proportion till en begången förseelse.

Det handlar nästan alltid om ouppsåtliga

fel i tulldeklarationer som upprättats

under tidspress. Därtill kommer att

Sveriges inträde i EU inneburit att

importörerna har fått en mängd nya

regler att hålla reda på och att

inlämningsfristen för företag minskat

från 15 till 9 dagar.

Det finns således flera skäl som talar

för en utredning av dessa

sanktionsavgifter. Vi förutsätter att

regeringen tillsätter en sådan

utredning, och i avvaktan härpå föreslår

vi att skattetillägg inte skall få

påföras avseende periodiseringsfel när

det gäller såväl direkt som indirekt

skatt. En sådan ändring bör genomföras

redan från den 1 januari 1997 och från

och med samma dag bör tulltilläggen

avskaffas. Riksdagen bör omedelbart

besluta härom. Med det anförda

tillstyrker vi motionerna såvitt nu är i

fråga.

dels under moment 9 hemställt:

9. beträffande skattetillägg,

tulltillägg

att riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:Sk803 yrkandena

2-4 och 1996/97:L212 yrkande 5

dels beslutar göra följande

lagändringar, nämligen

a) att 18 kap. 1 § andra stycket

andra meningen mervärdesskattelagen

(1994:400) erhåller följande lydelse:

Från och med den 1 januari 1997

påförs inte skattetillägg när den

oriktiga uppgiften avser

periodisering eller en därmed

jämställd fråga. ,

b) att 7 kap. 1 § andra stycket lagen

(1984:151) om punktskatter och

prisregleringsavgifter erhåller

följande lydelse: Från och med den 1

januari 1997 påförs inte avgift

enligt första stycket när den

oriktiga uppgiften avser

periodisering eller därmed jämställd

fråga. ,

c) att i fråga om taxeringslagen

(1990:324) 5 kap. 1 § tredje stycket

2 upphör att gälla fr.o.m. den 1

januari 1997 samt att det i samma

paragraf skall införas ett nytt

stycke med följande lydelse:

Avgift enligt första stycket påförs

inte från och med den 1 januari 1997

när den oriktiga uppgiften avser

periodisering eller därmed jämställd

fråga. ,

d) att 82-87 §§ tullagen (1994:1550)

skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1

januari 1997,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad ovan anförts angående

en utredning.

7. Skattenämnderna (mom. 12)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof

Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)

har

dels anfört följande:

Vi instämmer i den kritik som förs fram

i motion Sk816 att den nuvarande

sammansättningen av skattenämnderna

lämnar utrymme för onödigt godtycke vid

kallandet av tjänstgörande. Det är inte

bra att det över huvud taget kan

uppkomma en misstanke att den tjänsteman

som kallar nämnden väljer vid tillfälle

endast dem med åsikter som vederbörande

gillar. Tjänstemännen vid

skattemyndigheterna bör således inte ha

någon möjlighet att styra

sammansättningen av nämnderna.

Regeringen bör därför närmare utreda den

ordning som föreslås i motionen och som

innebär att fem personer väljs till

ordinarie ledamöter och fem till

suppleanter. En sådan ordning anknyter

bättre till praxis i vad gäller andra

nämnder och styrelser inom den

offentliga sektorn.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Med

detta tillstyrker utskottet motion

Sk816.

dels under moment 12 hemställt:

12. beträffande skattenämnderna

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk816 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts,

8. Tullverksamheten (mom. 13)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof

Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)

har

dels anfört följande:

Vi håller med motionärerna bakom motion

Sk805 om att tyngdpunkten i tullens

arbete alltmer måste fokuseras på den

yttre gränskontrollen och den stora s.k.

tredjelandstrafik som kommer in i

Sverige via våra stora flygplatser.

Erfarenhetsmässigt görs de stora

beslagen av droger m.m. främst via denna

tredjelandstrafik. Tullverket bör därför

enligt vår uppfattning prioritera

bevakningen av de passager som har en

stor andel tredjelandstrafik och

avhjälpa den nuvarande bristen på

resurser som gör att kontrollen inte kan

ha den omfattning och kraft som är

önskvärd. Med det anförda biträder vi

motion Sk805 och föreslår ett uttalande

av riksdagen med angiven innebörd.

dels under moment 13 hemställt:

13. beträffande tullverksamheten

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk805 och med avslag på

motionerna 1996/97:Sk807,

1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3

i denna del, 1996/97:Sk811,

1996/97:Sk820 och 1996/97:So656

yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts,

9. Tullverksamheten (mom. 13)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande:

Vi delar den oro som kommer fram i

motion So656 att omorganisationen och

krympningen av tullverksamheten i

samband med den svenska anslutningen

till EU har inneburit en försvagning av

tullens effektivitet i vad gäller

narkotikakontrollen. Tullen behöver

därför förstärkas dels för att

narkotikasituationen är allvarlig i

flera västeuropeiska länder, dels för

att narkotikasmugglingen från Östeuropa

under den senaste tiden har ökat

väsentligt i omfattning. Som framhålls i

motionen vittnar tullpersonalen om

betydligt fler ingripanden mot

smugglingsförsök från östeuropeiska

länder. Det är därför viktigt att tullen

kan slå tillbaka, inte minst för att

hindra den östeuropeiska maffian att få

fotfäste i Sverige.

Mot bakgrund av det anförda bör enligt

vår mening riksdagen göra ett uttalande

om behovet av att stärka tullens

narkotikakontroll. Vi tillstyrker

således motion So656 i denna del.

dels under moment 13 hemställt:

13. beträffande tullverksamheten

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:So656 yrkande 22 och med

avslag på motionerna 1996/97:Sk805,

1996/97:Sk807, 1996/97:Sk808 yrkande

2 och yrkande 3 i denna del,

1996/97:Sk811 och 1996/97:Sk820 som

sin mening ger regeringen till känna

vad ovan anförts,

10. Tullverksamheten (mom. 13)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Inom Kristdemokraterna delar vi den

uppfattning som framförs i motion Sk808

att Sverige i dag inte har någon

acceptabel tullkontroll vid sina 24

internationella flygplatser. Det räcker

inte att utöva kontroll endast vid vissa

tillfällen och tidpunkter eller - som på

en del flygplatser - endast på

kontorstid. Sverige måste således

förbättra kontrollen på de

internationella flygplatserna.

Därtill kommer kontrollbehovet i de

svenska hamnarna med såväl yttre trafik

till tredje land som inre EU-trafik. Med

tanke på all den mängd narkotika som

erfarenhetsmässigt insmugglas från andra

EU-länder finns ett stort kontrollbehov

även med avseende på inre EU-trafik.

Sverige bör i fortsättningen ha en

mycket god gränskontroll vid såväl inre

som yttre gräns.

Som framhålls i motionen måste Sverige

vara bättre rustat för att bekämpa

internationell kriminalitet och

narkotikahandel. Gränskontrollen måste

förstärkas mot smuggling av narkotika,

vapen m.m.

Vad nu anförts bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna. Härmed

tillstyrks motion Sk808 i berörda delar.

dels under moment 13 hemställt:

13. beträffande tullverksamheten

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk808 yrkande 2 och yrkande 3

i denna del och med avslag på

motionerna 1996/97:Sk805,

1996/97:Sk807, 1996/97:Sk811,

1996/97:Sk820 och 1996/97:So656

yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts,

11. Samverkan

tull-polis-skattemyndigheter (mom. 14)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof

Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)

har

dels anfört följande:

Vi vill inledningsvis betona att det är

ytterst angeläget att pröva varje

möjlighet att öka effektiviteten i

myndigheternas narkotikabekämpande

arbete. Som anförs i motion Ju227 kräver

narkotikabekämpningen en reformering av

gamla myndighetsstrukturer och en

samordning av de olika myndigheternas

verksamhet och kompetens. Den höga

kompetens som olika personalkategorier i

dag besitter bör tas till vara bättre.

I linje härmed bör man eftersträva en

organisatorisk förändring där

tullkriminalen och tullens

bevakningspersonal integreras med

polisorganisationen på de platser där

den inre gränskontrollen kommer i fråga,

dvs. i Skåne, Tornedalen, Stockholm samt

de övriga hamnar och flygplatser där

trafik till och från EU-land förekommer.

Genom att harmoniera grunden för ett

ingripande vid eller innanför den inre

gränsen med vad som annars gäller i

fråga om polisingripanden kan man

generellt knyta an till det

underrättelsearbete och den

metodutveckling som polis, tull och

åklagare har att svara för i stället för

att som i dag vara hänvisad till

tulltekniska institut som anmälan och

dylikt.

Den nyligen antagna lagen om kontroll

av yrkesmässiga varor aktualiserar även

behovet för tullen av en ökad samordning

med skattemyndigheterna i syfte att

bekämpa skatteundandragande avseende

främst mineraloljor, sprit och tobak.

Tullens uppgifter när det gäller uppbörd

av t.ex. moms och andra skatter och

tullar vid tredjelandsimport kan också

samordnas under skattemyndigheternas

huvudmannaskap. En sådan samordning bör

utredas närmare.

Med den föreslagna myndighetsstrukturen

uppnås bl.a. en klarare

befogenhetsfördelning mellan polis och

tullmyndighet. Polisen kommer att sköta

kontrollen såväl vid inre gräns som i

landet i övrigt och tullens uppgift blir

att fastställa och uppbära tullar,

mervärdesskatt och andra skatter samt

olika avgifter i samband med införsel.

I enlighet med det anförda tillstyrker

vi motion Ju227 i nu behandlade delar

och föreslår att en försöksverksamhet

med en integrering av tull- och

polisverksamheten påbörjas och att en

utredning tillsätts om en samordning av

de uppbördsfunktioner som i dag är

delade mellan tullen och

skattemyndigheterna.

dels under moment 14 hemställt:

14. beträffande samverkan

tull-polis-skattemyndigheter

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3 och

med anledning av motionerna

1996/97:Sk808 yrkande 3 i denna del

och 1996/97:Ju226 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

12. Samverkan

tull-polis-skattemyndigheter (mom. 14)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Den ekonomiska och internationella

brottsligheten tenderar att bli alltmer

organiserad och vittförgrenad. Mot

bakgrund härav vill vi inom

Kristdemokraterna betona att Sverige

måste vara bättre rustat för att bekämpa

internationell kriminalitet och

narkotikahandel. Samhället måste svara

upp mot den alltmer organiserade

brottsligheten genom bl.a. större

samverkan mellan tull och polis, ökade

befogenheter för tull och polis,

utvecklad och datoriserad polisiär

underrättelsetjänst, gränsöverskridande

polisiärt samarbete samt bättre yttre

gränskontroll. Riksdagen bör, som

föreslås i motion Sk808 i denna del,

göra ett uttalande härom till

regeringen.

dels under moment 14 hemställt:

14. beträffande samverkan

tull-polis-skattemyndigheter

att riksdagen med med bifall till

motion 1996/97:Sk808 yrkande 3 i

denna del och med anledning av

motionerna 1996/97:Ju226 yrkande 3

och 1996/97:Ju227 yrkandena 2 och 3

som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

13. Smuggling av mineraloljor m.m.

(mom. 15)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Som framgår av motion Sk808 har

smugglingen av sprit och andra

alkoholdrycker tilltagit mycket kraftigt

under det senaste året. Vidare är

smugglingen av cigarretter och

mineraloljor ett stort problem. Det

framstår tydligt att lagstiftningen

beträffande punktskattepliktiga varor är

tämligen tandlös. Det måste bli möjligt

att beslagta och förverka mineraloljor

eftersom enbart böter uppenbarligen inte

räcker till för att hejda smugglingen.

Detta bör riksdagen, med bifall till

motion Sk808 i denna del, som sin mening

ge regeringen till känna.

dels under moment 15 hemställt:

15. beträffande smuggling av

mineraloljor m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk808 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad

ovan anförts,

14. Gotland (mom. 17)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof

Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)

har

dels anfört följande:

En frizon på Gotland skulle innebära

stora fördelar för företagen på platsen

genom att de kan uppskjuta

införtullningen i Sverige och därigenom

göra räntevinster. Även

transiteringshandeln på Östersjön skulle

ha nytta av en frizon, där gods som är

avsett för reexport med små kostnader

och minimalt administrativt arbete kan

läggas upp efter lossning och tas ut vid

lastning. Som tullupplagsinstitution ger

en frizon större fördelar än vad som kan

erbjudas genom förenklade förfaranden

och förvaring på tillfälliga lager eller

tullager. En frizon kan också vara

exportfrämjande genom att man kan

förlägga industrier dit för tullfri

exportbearbetning av utländska varor med

tillförande av svenskt material.

De fördelar en frizon skulle bereda

näringslivet är enligt vår uppfattning

värda att beaktas. För Gotlands

näringsliv och ekonomi kan enligt vår

uppfattning inrättandet av en frizon på

ön få stimulanseffekter av mycket stor

omfattning. Man bör dessutom beakta att

det mycket snart kan komma att inrättas

frizoner på andra håll runt Östersjön,

och då kommer naturligtvis importhandeln

att söka sig dit för omlastning och

lagring av oförtullat importgods. Det

kan således visa sig vara mycket viktigt

att handla snabbt. Genom sitt

strategiska läge och genom Sveriges

utbyggda infrastruktur och starka

institutioner har Gotland mycket goda

förutsättningar att bli ett cen-trum för

handeln på Östersjön. Också från

tullkontrollsynpunkt är läget

fördelaktigt. Regeringen bör därför

skyndsamt utreda möjligheterna för ett

sådant projekt. Vi anser att riksdagen,

med bifall till motion Sk806, bör ge

regeringen detta till känna.

dels under moment 17 hemställt:

17. beträffande Gotland

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk806 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

Särskilda yttranden

1. Anslagen inom utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)

Per Rosengren (v) anför:

Vänsterpartiet har tidigare i yttrande

till finansutskottet angående

utgiftsramarna pekat på det orimliga i

att skatteförvaltningen tvingas till

besparingar år 1997 samtidigt som

regeringen själv pekar på ett behov av

en ökad skattekontroll och höjd kvalitet

i verksamheten. Mycket tyder dessutom på

att skatteförvaltningen kommer att ges

vidgade uppgifter i kampen mot den

ekonomiska brottsligheten och alltså

behöva mer resurser i samband med att

denna verksamhet intensifieras och förs

i nya former. Vänsterpartiet har därför

yrkat på ett påslag på anslaget till

skatteförvaltningen med ett belopp som

motsvarar den reducering på 2 % som

skatteförvaltningen måst vidkännas till

följd av tidigare beslutade besparingar

på statlig konsumtion. Detta belopp, som

vi har beräknat till 87 miljoner kronor,

bör alltså tillföras

skatteförvaltningen.

Även vad gäller Tullverket har

Vänsterpartiet motsatt sig regeringens

anslagsförslag som i praktiken innebär

en försämring. Tullens

narkotikabekämpande verksamhet och de

nya uppgifter som tillkommit i och med

EU-medlemskapet är alltför viktiga för

att krympa anslaget. För att bibehålla

en oförändrad anslagsnivå under 1997 bör

Tullverket tillföras 35 miljoner kronor

utöver vad regeringen föreslagit. Vi

vidhåller vår uppfattning att anslaget

till Tullverket bör utökas med detta

belopp.

De anslag som utskottets majoritet har

stannat för har sålunda inget stöd av

Vänsterpartiet och Vänsterpartiet har

inte heller medverkat vid detta beslut.

Eftersom ökade anslag för kontroll till

skattemyndigheterna erfarenhetsmässigt

ger ökade skatteintäkter av minst samma

storleksordning finner vi att det är en

mycket märklig konsekvens av den nya

budgetordningen i riksdagen att våra

förslag, som skulle innebära ett

förbättrat budgetsaldo, inte prövas i

kammaren.

På grund av den nya budgetordningen

avstår Vänsterpartiet från att nu yrka

bifall till motion Sk815 men vi kommer i

lämpligt sammanhang att återkomma med

krav och yrkanden avseende anslagen till

skatteförvaltningen och Tullverket.

2. Anslagen inom utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)

Ronny Korsberg (mp) anför:

Från Miljöpartiet de grönas sida har vi

tidigare yrkat en utökning av anslaget

till Tullverket med 4 miljoner kronor.

Dessa resurser var avsatta för

utveckling av Schengensamarbetet.

Eftersom Miljöpartiet inte anser att

Sverige skall deltaga i detta samarbete

skall enligt vår mening dessa resurser

istället gå till tullen för att täcka

oförutsedda kostnader som uppkommit på

grund av merarbete i samband med EU-

medlemskapet och intensifierat arbete

med att hindra införsel av droger m.m.

Vi vidhåller vår uppfattning att dessa

extra medel behövs och vi har alltså

inte medverkat till utskottets

ställningstagande angående anslagen i

denna del. På grund av den nya

budgetordningen avstår Miljöpartiet de

gröna att nu yrka bifall till motion

Sk814 i denna del men vi kommer att

återkomma i lämpligt sammahang med krav

och yrkanden avseende Tullverkets

resurser för att skydda våra gränser mot

narkotikainförsel och annan

smugglingsverksamhet.

3. Anslagen inom utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd (mom. 3)

Holger Gustafsson (kd) anför:

Mot bakgrund av bl.a. skattebrottens

mycket skadliga och nedbrytande effekter

för samhälle och näringsliv har vi från

Kristdemokraternas sida tidigare yrkat

på en uppräkning av bl.a. det föreslagna

anslaget till skatteförvaltningen. Vårt

motiv till att satsa extra resurser på

skatteförvaltningen har varit att skapa

bättre förutsättningar för en samverkan

med polisen i kampen mot den alltmer

omfattande ekonomiska brottsligheten.

Kristdemokraterna har följaktligen krävt

att Riksskatteverket tillförs 100

miljoner mer än vad regeringen

föreslagit för vart och ett av

budgetåren 1997, 1998 och 1999.

Vi har också pekat på tullens problem

med att efter EU-inträdet stoppa

smuggling av bl.a. narkotika, alkohol

och vapen och att de s.k.

kompensatoriska åtgärderna kräver mer

tullpersonal i samverkan med polisen.

Mot bakgrund härav har vi krävt resurser

för ytterligare 300 tjänster inom

Tullverket. För detta ändamål har vi

yrkat att 100 miljoner kronor utöver vad

regeringen föreslagit avsätts till

Tullverket för vart och ett av

budgetåren 1997, 1998 och 1999.

De anslag som utskottets majoritet har

stannat för har sålunda inget stöd av

Kristdemokraterna och Kristdemokraterna

har inte heller medverkat vid detta

beslut. Eftersom ökade anslag för

kontroll till skattemyndigheterna

erfarenhetsmässigt har hög lönsamhet -

varje satsad krona ger normalt minst 6

kr i ökade intäkter - finner vi att det

är en mycket märklig konsekvens av den

nya budgetordningen i riksdagen att våra

förslag, som skulle innebära ett

förbättrat budgetsaldo, inte prövas i

kammaren.

På grund av den nya budgetordningen

avstår Kristdmokraterna från att nu yrka

bifall till motion Sk808 i denna del men

vi kommer i lämpligt sammanhang att

återkomma med krav och yrkanden avseende

anslagen till skatteförvaltningen och

Tullverket.

4. Preliminärskattesystemet (mom. 7)

Bo Lundgren, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof

Franzén och Carl Erik Hedlund (alla m)

anför:

Vi instämmer i det syfte som ligger

bakom yrkandet i motion Sk810 att

människor, genom att själva ha ansvaret

för att de egna skatterna betalas in,

skulle bli mera medvetna om sina och

landets skatteförhållanden. Vi anser att

det är en viktig aspekt att människor

hålls informerade om skatterna, och inom

Moderata samlingspartiet kommer vi även

i fortsättningen att arbeta på att ta

fram idéer och uppslag med syftet att

öka folks medvetenhet om

skatteförhållandena i Sverige.

5. Temporär tullfrihet i vissa fall

(mom. 16)

Isa Halvarsson (fp) anför:

Mot bakgrund av att Sveriges medlemskap

i EU begränsar Sveriges möjligheter att

sluta separata avtal i tullfrågor med

Norge, som inte är medlem, kan det visa

sig mycket svårt att lösa kvardröjande

gränsgångarproblem för människor som bor

i Sverige och arbetar i Norge eller

tvärtom. Inom Folkpartiet kommer vi

emellertid att bevaka dessa frågor och

arbeta på att hitta lösningar som på

olika sätt kan underlätta den fria

rörligheten mellan länderna. Vi

förutsätter att regeringen har samma

ambition och att regeringen också

utnyttjar den erfarenhet och sakkunskap

som finns för att finna praktiska

lösningar på problemen för människorna i

den aktuella situationen.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 3

Skatteförvaltning och uppbörd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till anslags

fördelning.

Anslag Utskottets

förslag

A Skatteförvaltningen och

Tullverket

1 Riksskatteverket (ram) 354 505

2 Skattemyndigheterna 4 328 345

(ram)

3 Tullverket (ram) 1 031 858

SUMMA 5 714 708