Bet. 1996/97:SkU13

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU13

Lättnad i ägarbeskattningen i små och medelstora företag

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

SkU13

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet

proposition 1996/97:45 Lättnader i

ägarbeskattningen i små och medelstora

företag och de motioner som har väckts i

ärendet samt ett antal motioner om

företagsbeskattning som väckts under den

allmänna motionstiden Utskottet

tillstyrker propositionen med vissa

justeringar och förtydliganden i

lagtexten. Med anledning av motions-

yrkanden om yrkesfiskare föreslår

utskottet ett tillkännagivande till

regeringen om den fortsatta beredningen

av frågan om yrkesfiskarnas kon-

kurrenssituation i förhållande till

yrkesfiskare i andra länder. Motionerna

i övrigt avstyrks av utskottet.

Vid betänkandet fogas tio reservationer

(m, fp, v, kd) och ett särskilt yttrande

(m, fp, kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1996/97:45 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324),

3. lag om ändring i lagen (1993:1538)

om periodiseringsfonder,

4. lag om ändring i lagen (1995:1623)

om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar.

I propositionen lämnas förslag om en

lättnad i beskattningen av utdelning och

reavinst på aktier i onoterade svenska

och utländska företag. Förslaget innebär

att ett visst utrymme beräknas varje år

och att utdelning inom detta utrymme

undantas från beskattning hos

aktieägaren. En förutsättning är dock

att aktierna ägs av en fysisk person

eller ett dödsbo som skall ta upp

utdelning och reavinst som intäkt av

kapital.

Reglerna för beräkning av det

enkelbeskattade utrymmet har utformats

på samma sätt som de särskilda reglerna

för beskattning av aktiva delägare i

fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna.

Från skatteplikt undantas således

utdelning inom ett lättnadsutrymme som

beräknas genom att en räntesats

multipliceras med ett underlag som

utgörs av anskaffningskostnaden för

aktierna med tillägg för viss del av de

löner som har utbetalats i företaget.

Räntesatsen är 65 % av statslåneräntan.

Lättnadsutrymme som inte utnyttjas för

skattefri utdelning ett visst år får

sparas till ett senare år. Ett sådant

sparat utrymme kan också utnyttjas av

aktieägaren vid reavinstbeskattningen.

Den del av reavinsten som motsvarar det

sparade utrymmet undantas från

beskattning.

Förslaget innefattar även en ändring i

de särskilda reglerna som gäller för

aktiva delägare i fåmansföretag. Om en

delägare upphör att vara aktivt verksam

i företaget tillämpas reglerna under en

karenstid på tio år. Den karenstiden

föreslås förkortad till fem år.

I propositionen föreslås även att

avdrag för avsättning till

periodiseringsfonder begränsas, att det

s.k. riskkapitalavdraget slopas och att

nuvärdesavskrivning inte införs.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1996/97:Sk29 av Per Rosengren m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget att

ta med ett löneunderlag vid beräkning av

det enkelbeskattade utrymmet,

2. att riksdagen avslår förslaget till

lag om ändring i lagen (1993:1538) om

periodiseringsfonder,

3. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt att

lättnad endast medges för aktier i

onoterade svenska företag.

1996/97:Sk30 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att

dubbelbeskattningen av utdelade och

kvarhållna vinster slopas för samtliga

aktiebolag fr.o.m. den 1 januari 1997 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar öka

möjligheten till riskkapitalavdrag

fr.o.m. den 1 januari 1997 i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om permanent riskkapitalkonto,

4. att riksdagen beslutar behålla

nuvarande regler för avsättning till

periodiseringsfonder i enlighet med vad

som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar införa rätt

till nuvärdesavskrivning i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk31 av Isa Halvarsson och Karin

Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar återställa

reglerna för beskattning av utdelning

och reavinst på aktier till vad som

gällde under 1994,

2. att riksdagen avslår förslaget att

slopa riskkapitalavdraget.

1996/97:Sk32 av Kjell Ericsson m.fl. (c)

vari yrkas att riksdagen beslutar att

avsättningen till periodiseringsfonderna

för egenföretagare och handelsbolag även

fortsättningsvis får vara 25 %.

1996/97:Sk33 av Mats Odell m.fl. (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. att riksdagen beslutar att

återinföra den modell för beskattning av

aktiesparande som rådde under slutet av

förra mandatperioden,

3. att riksdagen avslår regeringens

förslag att slopa skattereduktionen för

riskkapitalinvesteringar,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av ett permanent

riskkapitalavdrag.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1996

1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas- såvitt nu är i fråga -

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om yrkesfiskeavdrag,

1996/97:Fi214 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

32. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett särskilt

yrkesfiskeavdrag.

1996/97:Fi419 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

6. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om ändrade regler för

fåmansbolagen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

17. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om uppskov med bolagsskatt för

nystartade företag i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:Sk306 av Ulla Löfgren och Ola

Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om hur

investeringar i "mjuka"

framtidsbranscher kan stimuleras.

1996/97:Sk307 av Ola Karlsson och Ulla

Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om avskrivningstider

för byggnader.

1996/97:Sk308 av Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fåmansbolagsreglerna.

1996/97:Sk311 av Lennart Fridén (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avdragsrätt för

förstagångsköp.

1996/97:Sk318 av Jeppe Johnsson och

Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag

om yrkesfiskaravdrag även för svenska

fiskare i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Sk332 av Stig Grauers m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om schablonavdrag för

yrkesfiskare.

1996/97:Sk333 av Erling Bager m.fl. (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av ett skatteavdrag

för svenska yrkesfiskare.

1996/97:Sk339 av Sivert Carlsson och

Elving Andersson (c) vari yrkas - såvitt

nu är i fråga -

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett särskilt

yrkesfiskeavdrag.

1996/97:Sk351 av Margit Gennser (m) vari

yrkas att riksdagen beslutar om sådan

dndring i skattelagstiftningen att alla

förmånsföretagarregler snarast avskaffas

i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Sk354 av Marianne Andersson

m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

avdragsmöjligheter när fastighet eller

lägenhet används för både privat boende

och för lokaler för näringsverksamhet.

1996/97:Sk355 av Sten Svensson m.fl. (m,

fp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till ändrade skatteregler för

onoterade företag, i enlighet med vad

som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag som undanröjer diskriminering av

högriskföretag och de mindre

aktiebolagen, i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Sk356 av Sten Svensson m.fl. (m,

fp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar förlänga

nuvarande riskkapitalavdrag, i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om privata investeringar i

onoterade företag, i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:Sk357 av Jeppe Johnsson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avdragsgill sponsring.

1996/97:Sk370 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts angående enklare regler för

enskilda firmor och handelsbolag,

13. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till investeringsbidrag på 3 %

av anskaffningskostnaden för inventarier

enligt vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till skatteförslag för enskilda

firmor och handelsbolag/kommanditbolag

enligt vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts angående den effektiva

bolagsskatten,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts angående minimiskattesats för

bolagsskatten.

1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

3. att riksdagen beslutar införa ett

permanent riskkapitalavdrag,

5. att riksdagen hos regeringen

beslutar att royalty på patenterade

uppfinningar skall vara skattebefriade

under två år i enlighet med vad som

anförts i motionen,

32. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteavdrag för

yrkesfiskare.

1996/97:Sk372 av Ingrid Näslund m.fl.

(kd) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om nödvändigheten av jämlika

skattevillkor för svenska fiskare i

förhållande till fiskare i

konkurrentländerna,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta ett fiskekonto i

utjämnande syfte, liknande det s.k.

skogskontot.

1996/97:T622 av Elisa Abascal Reyes

m.fl. (mp) vari yrkas - såvitt nu är i

fråga -

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av skattereglerna

för att underlätta investering för små

rederier.

1996/97:Jo408 av Göte Jonsson m.fl. (m)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om yrkesfiskeavdrag.

1996/97:N205 av Gullan Lindblad och

Göthe Knutson (m) vari yrkas - såvitt nu

är i fråga -

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av ett "skogskonto"

för uppfinnare,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att

royaltyinkomster bör likställas med

kapitalinkomster.

1996/97:N212 av Gullan Lindblad m.fl.

(m, fp, kd) vari yrkas - såvitt nu är i

fråga -

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att fåmansföretagens villkor

blir föremål för en genomgripande

översyn,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att dubbelbeskattningen bör

avskaffas,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om enklare momsregler och

minskad skattebelastning för

småföretagen.

1996/97:N255 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lägre skatt för fåmansbolag.

1996/97:N256 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av ändringar i de

diskriminerande fåmansföretagsreglerna,

så att delägarna i småföretag inte

beskattas hårdare än delägarna i större

bolag,

13. att riksdagen för att förbättra

innovationsklimatet som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att royalty på patenterade

uppfinningar skall vara skattebefriade

under två år för att sedan beskattas som

kapitalinkomst.

1996/97:A419 av Kjell Ericsson och

Lennart Brunander (c) vari yrkas -

såvitt nu är i fråga -

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteavdrag vid stöld eller

rån.

Utskottet

Beskattning av ägare i små och

medelstora företag

Propositionen

I propositionen föreslås en lättnad i

beskattningen av utdelning och reavinst

på aktier i onoterade företag fr.o.m.

1998 års taxering. Syftet med förslaget

är att främja investeringar i små och

medelstora företag. En förutsättning är

att aktierna ägs av en fysisk person

eller ett dödsbo som skall ta upp

utdelning och reavinst som intäkt av

kapital. Lättnaden avser förutom aktier

även andelar i ekonomiska föreningar som

ej är kooperativa och utländska

juridiska personer som beskattas på ett

sätt som är jämförbart med svensk

företagsbeskattning.

Kravet på att företaget skall vara

onoterat innebär att inte någon aktie

eller andel i företaget får vara

marknadsnoterad enligt den definition

som finns i 27 § 2 mom. andra stycket

lagen om statlig inkomstskatt. Av

bestämmelsen framgår att finansiella

instrument anses som marknadsnoterade om

de är föremål för notering på inländsk

eller utländsk börs eller annan

kontinuerlig notering av marknadsmässig

omsättning, som är allmänt tillgänglig.

Enligt propositionen skall inte heller

ett företag som direkt eller indirekt

äger 25 % eller mer i ett

marknadsnoterat företag omfattas av

lättnadsreglerna.

Skattelättnaden skall enligt förslaget

under vissa förutsättningar få kvarstå

under en tioårsperiod efter det att ett

bolag har marknadsnoterats. En

förutsättning är att aktien efter

marknadsnoteringen inte har övergått

till en annan ägare genom köp, byte

eller därmed jämförligt förvärv.

Det belopp som undantas från

skatteplikt (lättnadsbeloppet) beräknas

som 65 % av statslåneräntan

multiplicerad med summan av

anskaffningskostnaden för aktierna och

70 % av ett belopp som utgörs av summan

av utbetalda löner till anställda i

företaget minskat med 10 basbelopp. I

den mån lättnadsbeloppet inte utnyttjas

för utdelning kan det sparas. Sparad

lättnad som inte utnyttjas i samband med

utdelningar kan dras av mot reavinst när

aktierna avyttras.

För aktiva delägare i fåmansbolag

innebär de nya reglerna i princip att av

utdelning och reavinst som faller inom

det kapitalinkomstbehandlade utrymmet -

bestämt enligt de särskilda reglerna för

beskattning av aktiva delägare i

fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna -

skall viss del undantas från

beskattning. I propositionen föreslås

samtidigt vissa ändringar i 3:12-

reglerna och härigenom uppnås en viss

samordning av dessa regler och de nya

lättnadsreglerna. Nuvarande regler om

beräkning av det

kapitalinkomstbehandlade utrymmet för

aktiva delägare medger inte att

löneunderlaget läggs till

anskaffningskostnaden för aktierna i de

fall anskaffningskostnaden enligt den

s.k. alternativregeln har beräknats med

ledning av bolagets kapitalunderlag.

Denna begränsning föreslås bli slopad i

de nya reglerna och vidare föreslås att

löneunderlaget skall få uppgå till 70 %

mot tidigare 10 % av lönesumman utöver

10 basbelopp. För att den aktive

delägaren skall få räkna med

löneunderlaget måste delägaren själv ha

en lön som inte är lägre än det lägsta

av två följande belopp, antingen 120 %

av lönen för den högst avlönade

arbetstagaren eller 10 basbelopp. Detta

innebär vissa lättnader i förhållande

till dagens regler. En takregel

begränsar den del av löneunderlaget som

får beaktas till 50 gånger den egna

lönen. I propositionen föreslås också

att den nuvarande tioåriga karenstiden

för tillämpningen av

fåmansbolagsreglerna sänks till fem år.

Lättnadsreglerna skall följas upp med

ändringar i reglerna i deklarations- och

kontrolluppgiftsskyldighet. Av

propositionen framgår att regeringen

avser att återkomma med förslag i dessa

frågor.

Den varaktiga årliga kostnaden för

offentlig sektor på grund av lättnader i

ägarbeskattningen beräknas i

propositionen till 3,5 miljarder kronor.

Eftersom lättnaden avser skatten på

utdelningar och reavinster på onoterade

aktier kommer de kassamässiga effekterna

att inträffa först året efter

inkomståret, vilket innebär att den

första effekten uppkommer först år 1998.

Delvis skall kostnaden finansieras inom

den s.k. tvåmiljardersram som beräknades

år 1994 för förbättringar i

företagsbeskattningen. Som ytterligare

bidrag till finansieringen föreslås i

den förevarande propositionen att

avdraget för avsättning till

periodiseringsfond begränsas till 20 %

av inkomsten fr.o.m. 1998 års taxering.

Motionerna

I de med anledning av propositionen

väckta motionerna Sk30 yrkande 1 av Bo

Lundgren m.fl. (m), Sk31 yrkande 1 av

Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)

och Sk33 yrkandena 1 och 2 av Mats Odell

m.fl. (kd) samt i den under allmänna

motionstiden väckta motionen N212

yrkande 6 av Gullan Lindblad m.fl. (m,

fp, kd) yrkas en längre gående

skattelättnad i ägarbeskattningen.

Motionärerna vill fr.o.m. den 1 januari

1997 återinföra en generell lättnad

enligt de regler som gällde under år

1994. Belastningen i statsbudgeten för

nästa budgetår för att genomföra detta

förslag kan beräknas till ca 3,5

miljarder kronor om man tar hänsyn till

det bortfall av preliminär skatt på

utdelningar på börsnoterade aktier som

skulle bli följden. För senare budgetår

kan en generell lättnad beräknas kosta

ca 4,5 miljarder mer än regeringens

förslag till en selektiv lättnad.

I motion Sk29 av Per Rosengren m.fl.

(v) yrkas på inskränkningar i

förhållande till propositionen. Enligt

motionen skall löneunderlaget inte

beaktas vid beräkning av

lättnadsbeloppet (yrkande 1), vilket

motsvarar en minskad kostnad för

reformen om ca 1 miljard kronor, och

vidare skall lättnaden enligt motionen

medges endast ägare av svenska onoterade

företag (yrkande 3).

I motion Sk29 yrkande 2 och i motion

Sk30 yrkande 4 av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkas om avslag på propositionen i fråga

om minskad avsättningsnivå för

periodiseringsfond. Enligt motion Sk32

av Kjell Ericsson m.fl. (c) skall

avsättningsnivån för periodiseringsfond

för egenföretagare och handelsbolag

bibehållas vid 25 %. För att finansiera

en sådan ändring föreslår motionärerna

att lättnaden för de onoterade företagen

minskas i samma omfattning.

Ägarbeskattningen ur ett

fåmansbolagsperspektiv har tagits upp i

flera motioner från den allmänna

motionstiden. Enligt motionerna Fi419

yrkande 6 och N255 yrkande 5 av Lars

Leijonborg m.fl. (fp) skall fåmansbolag

ges lättnader bl.a. i fråga om

beskattning av reavinst och utdelning. I

motionerna Sk308 av Bertil Persson (m)

och Sk351 av Margit Gennser (m) yrkas

att de särskilda skattereglerna för

fåmansbolag skall avskaffas. I motion

Sk355 yrkande 1 och 2 begär Sten

Svensson m.fl. (m, fp, kd) att

dubbelbeskattningen skall slopas för i

vart fall ägare till onoterade bolag och

att regeringen skall återkomma med

förslag som eliminerar den

diskriminering som enligt motionen

kvarstår i fråga om högriskföretag och

de minsta aktiebolagen. Enligt motion

N212 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp,

kd) bör en genomgripande översyn av

fåmansföretagens villkor (yrkande 5)

göras, och vidare bör momsreglerna

förenklas och skattebelastningen minskas

för småföretagen (yrkande 7). Alf

Svensson m.fl. (kd) förordar i motion

N256 yrkande 9 att riksdagen skall

besluta ett tillkännagivande om att

delägare i småföretag inte skall

beskattas hårdare än delägare i större

bolag.

I Moderata samlingspartiets motion

1996/97:Fi204 har kostnaden för lindrade

fåmansbolagsregler enligt förslag från

detta parti beräknats till 500 miljoner

kronor. Folkpartiet har i motion

1996/97:Fi211 beräknat 300 miljoner

kronor för detta ändamål för år 1997 och

400 miljoner för vart och ett av åren

1998 och 1999.

Ställningstagande

Utskottet vill när det gäller

inriktningen av de i propositionen

föreslagna skattelättnaderna framhålla

att lågkonjunkturen i början på 1990-

talet har visat att vårt näringsliv har

varit sårbart för de kraftiga

störningarna i ekonomin. För framtiden

innebär detta enligt propositionen att

de större företagen behöver kompletteras

med mindre företag för att en

långsiktigt stabil och hög tillväxt

skall säkerställas. Det är inte möjligt

att förlita sig på att de traditionella

näringsgrenarna, dominerade av

basindustrier, skall expandera sin

verksamhet så kraftigt att efterfrågan

på arbetskraft stiger i tillräcklig

omfattning för att bemästra

arbetslöshetsproblemet.

Arbetslösheten är i dag det enskilt

största problemet i Sverige. En minskad

arbetslöshet förutsätter en god

investeringstillväxt. Investeringarna

har i viss mån återhämtat sig efter

stagnationsåren i början av 1990-talet.

Investeringarna har dock i stor

utsträckning skett i befintliga företag.

För framtiden är det angeläget att

investeringar kommer till stånd även i

nya branscher. I propositionen framhålls

att kunskaps- och innovationsföretag

representerar nya branscher som kan

förväntas bli högavkastande i framtiden

och som kan bli viktiga komplement till

traditionell basindustri. Enligt

utskottets mening är det angeläget med

åtgärder för att underlätta en sådan

utveckling.

Många småföretag är s.k.

försörjningsföretag utan vilja och

möjlighet att växa och anställa flera

personer. För företagare som önskar

expandera utan att släppa ifrån sig

kontrollen över företaget finns

möjligheten till finansiering med lånat

kapital. Ett sådant beteende underlättas

av att ränteutgifter är avdragsgilla vid

beskattningen. Detta tenderar att hålla

nere soliditeten vilket ger lägre

motståndskraft mot svängningar i

efterfrågan. Erfarenheterna från den

senaste lågkonjunkturen visar att det är

angeläget att sänka kostnaden för

investeringar finansierade med eget

kapital i mindre företag. Det är också

önskvärt att externa ägare ges möjlighet

att komma in i företagen. Med externa

ägare kommer företagens verksamhet att

bedömas mer marknadsmässigt vilket kan

förväntas medföra en högre intern

effektivitet.

Den selektiva skattelättnad som

regeringen har föreslagit innebär att en

investerare vid investeringstillfället

kan emotse en högre avkastning efter

skatt på projekt i onoterade bolag även

om värdet av lättnaden avtar med

stigande avkastning. Lättnaden ger

berörda företag ett incitament att i

högre grad än i dag finansiera

investeringar med eget kapital. Detta

förbättrar soliditeten i dessa företag

och gör dem bättre rustade att möta

svängningar i ekonomin. Som framhålls i

propositionen kan den föreslagna

lättnaden också leda till att en större

del av det privata sparandet, som varit

högt under senare år, kanaliseras till

vad som kan bli framtidens storföretag.

En lättnad i ägarbeskattningen som

omfattar också börsnoterade företag

avvisas i propositionen med hänsyn till

att detta skulle ge starkt begränsade

positiva effekter på de större

företagens investeringar till priset av

en betydande statsfinansiell kostnad.

Särskilt påtaglig blir denna effekt i

ett längre tidsperspektiv med en allt

starkare integration mellan den svenska

kapitalmarknaden och de utländska

marknaderna. Enligt propositionen skulle

i själva verket en utvidgning av

lättnaden till att även avse placeringar

i börsaktier motverka önskemålen att

främja investeringar i Sverige. Detta

beror enligt propositionen på att en

utvidgning till börsaktier höjer

avkastningen efter ägarskatt på

alternativ till placeringar i mindre

företag, ett förhållande som skärper

avkastningskravet för investeringar i

dessa företag. En utvidgning förefaller

därför enligt propositionen kunna

motiveras enbart med eventuella önskemål

att stimulera sparande i aktier, med

högst osäkra verkningar på

effektiviteten i

investeringsverksamheten.

Utskottet anser att den avgränsning av

skattelättnaden till onoterade företag

som regeringen har föreslagit är

motiverad med hänsyn till syftet att

främja investeringar i små och

medelstora företag och därmed skapa nya

arbetstillfällen i sådana företag.

Yrkanden om slopad dubbelbeskattning för

alla bolag fr.o.m. den 1 januari 1997

har också nyligen avslagits av riksdagen

vid behandlingen av utgiftsramar och

beräkningen av statsinkomsterna (bet.

1996/97:FiU1). Utskottet avstyrker

yrkandena om en generell lättnad i

motionerna Sk30 yrkande 1, Sk31 yrkande

1 och Sk33 yrkandena 1 och 2 samt N212

yrkande 6.

Utskottet delar även i övrigt

regeringens bedömning när det gäller

omfattningen av skattelättnaden. Att

löneunderlaget skall få beaktas är

nödvändigt med tanke på de

personalintensiva företagen. Av

neutralitetsskäl bör även fysiska

personers direkta innehav av utländska

onoterade aktier omfattas av lättnaden.

De begränsningar i dessa hänseenden som

yrkats i motion Sk29 yrkandena 1 och 3

avstyrks följaktligen.

Utskottets ställningstagande innebär

också ett avstyrkande av förslaget i

motion Sk32 om inskränkningar i

lättnadsreglerna till förmån för

bibehållen avsättningsnivå för

periodiseringsfond i enskild

näringsverksamhet och handelsbolag. En

sänkning av avdragsutrymmet med fem

procentenheter är nödvändig som ett

bidrag till finansieringen av de

ifrågavarande skattelättnaderna för

onoterade företag. Utskottet avstyrker

följaktligen också de yrkanden om avslag

på propositionen i fråga om minskad

avsättningsnivå till periodiseringsfond

som finns i motionerna Sk29 yrkande 2

och Sk30 yrkande 4.

Sammanfattningsvis tillstyrker

utskottet regeringens förslag i fråga om

en selektiv lättnad i ägarbeskattningen

av onoterade företag och avstyrker de

motioner i vilka yrkas en generell

lättnad respektive inskränkningar i

förhållande till propositionen. När det

gäller utformningen av vissa detaljer i

förslaget anser utskottet emellertid att

några justeringar bör göras.

I förslaget till 3 § 1 a mom. lagen om

statlig inkomstskatt anges under vilka

förutsättningar utdelning på aktie i

svenskt aktiebolag undantas från

skatteplikt. Är det utdelande företaget

ett förvaltningsföretag får det enligt

andra stycket 3 inte äga aktie eller

andel i ett marknadsnoterat företag.

Utskottet anser att detta bör omfatta

även marknadsnoterade aktier som ägs

genom ett eller flera

förvaltningsföretag. Det skulle annars

vara möjligt att kringgå bestämmelsen

genom att placera ett innehav av

marknadsnoterade aktier i ett

underliggande förvaltningsföretag.

När ett företag marknadsnoteras

föreslås en särskild övergångsregel som

innebär att delägare som innehar en

aktie i företaget vid tidpunkten för

noteringen får behålla rätten till

lättnad under en viss tid därefter (jfr

förslaget till 3 § 1 f mom. lagen om

statlig inkomstskatt). I förslaget har

övergångstiden bestämts till 10 år.

Utskottet instämmer i att detta är en

lämplig övergångstid. Några oklarheter i

den lagtekniska utformningen bör

emellertid undanröjas.

En marknadsintroduktion av ett företag

innebär i många fall att aktieägare som

tecknar aktier i samband med erbjudandet

tilldelas aktier någon tid innan

företagets aktier blir föremål för

notering. Denna fördröjning i den

praktiska hanteringen innebär inte att

nytillkomna aktieägare skall vara

berättigade till lättnad. En liknande

situation uppkommer när ett

marknadsnoterat bolag säljer aktierna i

ett dotterbolag genom ett erbjudande

till allmänheten. Dotterbolaget kan vara

onoterat under kortare tid varefter

marknadsnotering normalt sker.

Övergångstiden skall inte heller i detta

fall vara tillämplig på aktier i

dotterbolaget. Utskottet anser att en

ändring i klargörande syfte bör göras i

det framlagda förslaget till 3 § 1 f

mom. lagen om statlig inkomstskatt. Det

bör ske genom att det till villkoret att

aktierna skall ha getts ut före

tidpunkten före notering skall läggas

till att de även skall ha getts ut innan

erbjudande lämnas till en vidare krets

om förvärv i samband med

marknadsintroduktionen.

Regeringen har i propositionen uttalat

att man - i likhet med utredningen -

inte ansett det nödvändigt att ha någon

övergångsregel vid avnotering av bolag.

Utskottet har samma inställning men

anser dock att möjligheten att få del av

övergångstiden bör begränsas om bolaget

åter marknadsnoteras inom en kortare

tid. En annan justering som bör göras är

att den tioåriga övergångstiden inte

skall gälla om bolaget efter

marknadsnotering eller under

tioårsperioden övergår till att utgöra

ett investmentföretag. Detsamma gäller

bolag som under något av de fem år som

föregått tidpunkten för marknadsnotering

utgjort dotterbolag till ett

marknadsnoterat företag. Det kan

exempelvis vara fråga om aktier i

dotterbolag som delats ut till

aktieägarna i moderbolaget. Utskottets

förslag i denna del föranleder ett nytt

andra stycke i 3 § 1 f mom. lagen om

statlig inkomstskatt.

Bestämmelser om löneunderlaget finns i

3 § 12 d mom. lagen om statlig

inkomstskatt. Löneunderlaget har i

första stycket definierats så att det

utgör den del av det sammanlagda

ersättningsbeloppet som överstiger 10

basbelopp. Vid beräkning av

gränsbeloppet får dock enligt förslaget

användas endast 70 % av detta

löneunderlag. Utskottet anser att

bestämmelsen får en klarare innebörd om

definitionen ändras så att med

löneunderlag avses 70 % av det på

angivet sätt bestämda

ersättningsbeloppet, fördelat per aktie

i bolaget. Det innebär också att den

nuvarande oklarheten i tolkningen av

begränsningsregeln i tredje stycket

undanröjs. Begränsningsregeln innebär

således att löneunderlaget definierat

som 70 % av ersättningsbeloppet utöver

10 basbelopp inte får överstiga 50

gånger den ersättning aktieägaren har

tagit ut. Den ändrade definitionen

medför även en redaktionell ändring i 3

§ 1 b mom. lagen om statlig

inkomstskatt.

Utskottet anser att ytterligare ett

förtydligande bör göras i fråga om

löneunderlaget. I andra stycket finns en

bestämmelse som gäller när aktieägaren i

betydande omfattning har varit verksam i

företaget. Även bestämmelserna i 3 § 12

a mom. lagen om statlig inkomstskatt

knyter an till verksamhet men där har

angetts att det gäller verksamhet under

beskattningsåret eller under något av de

fem närmast föregående beskattningsåren.

Motsvarande precisering bör göras i

fråga om löneunderlaget men här är det

dock enligt utskottets mening

tillräckligt att knyta an till

verksamhet under föregående år, dvs.

samma tid som kravet på uttag av lön

avser.

De ändringar i lagtexten som föranleds

av vad utskottet ovan anfört framgår

närmare av utskottets hemställan.

Beträffande ovan redovisade motioner i

vilka förordas ytterligare förändringar

i beskattningen av aktiva delägare i

fåmansföretag vill utskottet instämma

med regeringen när den i propositionen

slår fast att det är nödvändigt att ha

sådana regler som de särskilda reglerna

för aktiva delägare i skattesystemet.

Med hänsyn till de olika skattesatser

som gäller för förvärvsinkomster och

kapitalinkomster är detta ofrånkomligt.

De ändringar som föreslås i

propositionen innebär emellertid

förbättringar även för aktiva delägare i

fåmansbolag.

Motionsyrkanden om ytterligare

lättnader i beskattningen av fåmansbolag

har nyligen avslagits av riksdagen vid

behandlingen av utgiftsramar och

beräkningen av statsinkomsterna (bet.

1996/97:FiU1). Utskottet anser att detta

ställningstagande inte bör ändras och

avstyrker motionerna Fi419 yrkandena 6

och 17, Sk308, Sk351, Sk355 yrkandena 1

och 2, N212 yrkandena 5 och 7, N255

yrkande 5 och N256 yrkande 9 i den mån

de kräver längre gående lättnader i

beskattningen av aktiva delägare i

fåmansföretag än vad propositionen

innebär.

I detta sammanhang tar utskottet upp

ytterligare tre motioner från den

allmänna motionstiden i vilka föreslås

skattelättnader i investeringsfrämjande

syfte.

Ett yrkande som tar sikte på stimulanser

till investeringar i främst den

interaktiva nöjesbranschen finns i

motion Sk306 av Ulla Löfgren och Ola

Karlsson (m). Enligt motionen bör

riksdagen uttala sig för att sådana

investeringar skall främjas genom t.ex.

särskilda avdrags-, avskrivnings- eller

reserveringsmöjligheter.

Enligt utskottets mening bör de nya

reglerna om lättnader i

ägarbeskattningen av onoterade företag

kunna ge en positiv effekt för

tillkomsten av sådana framtidsinriktade

investeringar som avses i motionen.

Utskottet anser det däremot inte vara

motiverat med särskilda skatteregler i

enlighet med förslaget i motionen.

Motion Sk306 avstyrks följaktligen.

I den tidigare nämnda motionen Fi419 av

Lars Leijonborg m.fl. (fp) finns i

yrkande 17 ett förslag om att nystartade

företag skall medges uppskov med

bolagsskatt så länge utdelning inte

sker. Detta förslag har tidigare

behandlats i riksdagen och har då

avslagits. Utskottet får med hänvisning

till de förbättringar som nu sker i

beskattningen av utdelning från

onoterade företag ånyo avstyrka detta

förslag.

I motion Sk370 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) redovisas ett förslag från

Vänsterpartiet som gäller bl.a. nivån på

skatteuttaget i företagssektorn och

vissa insatser för små företag.

Motionärerna anser att den effektiva

bolagsskatten över tiden bör höjas till

vad som är normalt inom EU (yrkande 17)

och att Sverige inom EU bör verka för en

minimiskattesats för bolagsskatten om

minst 30 % (yrkande 18). I motionen

föreslås även införandet av ett

investeringsbidrag i form av

skattereduktion på 3 % av

anskaffningskostnaden för inventarier

som anskaffas av företag med mindre än

50 anställda (yrkande 13), att

egenavgifter inte skall tas ut på de

första 40 000 kr av inkomsten i enskilda

firmor och handels- och kommanditbolag

(yrkande 16). Vidare begärs i motionen

enklare regler för enskilda firmor och

handelsbolag (yrkande 11).

Riksdagen har tidigare avslagit detta

förslag från Vänsterpartiet. Senast vid

riksdagens behandling i slutet av

november i år av utgiftsramar och

beräkningen av statsinkomsterna avslogs

yrkanden om bl.a. höjd bolagsskatt och

investeringsbidrag för inventarier (bet.

1996/97:FiU1).

Utskottet avstyrker yrkandena men vill

med anledning av vad motionärerna har

anfört om regelförenklingar nämna, att

regeringen nyligen har tillkallat en

särskild utredare för att utvärdera och

se över regelsystemet för enskilda

näringsidkare och delägare i

handelsbolag. Utredaren skall överväga

införandet av ett förenklat deklarations-

och redovisningsförfarande för de allra

minsta företagen i fråga om

inkomsttaxering och redovisning av

mervärdesskatt. Utredaren skall vidare

utreda möjligheterna till förenklingar i

det befintliga skattesystemet, dock utan

att ge avkall på principen om

neutralitet i beskattningen av olika

företagsformer. Särskilt reglerna om

skatteberäkning för ackumulerad inkomst

samt räntefördelning och expansionsmedel

bör därvid ses över. Uppdraget skall

vara avslutat före utgången av år 1998.

En utredning i syfte att förenkla

regelsystemet för enskild

näringsverksamhet har alltså redan

påbörjats. Yrkande 11 i motion Sk370 får

därför anses vara delvis tillgodosett

med hänsyn till det pågående arbetet.

Tidigareläggning av riskkapitalavdragets

slopande

Enligt gällande regler medges

skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar vid 1997 och

1998 års taxeringar. Skattereduktionen

uppgår till 30 % av ett underlag

bestående av betalningar för

nyemitterade aktier på sammanlagt 100

000 kr för de två åren. Ansökan skall

göras senast den 4 maj 1998.

I propositionen föreslås att

skattereduktionen för

riskkapitalinvesteringar slopas för

investeringar under år 1997. Den som har

gjort aktieförvärv under 1996 skall

fortfarande kunna tillgodogöra sig

skattereduktionen vid 1998 års taxering.

Nuvarande nivå på underlaget för

reduktionen, högst 100 000 kr, skall

kvarstå.

Förslaget beräknas medföra en varaktig

förstärkning för den offentliga sektorn

om 10 miljoner kronor på sikt. För

budgetåret 1997 kan enligt propositionen

antas att förslaget medför en

budgetförsvagning om 210 miljoner

beroende på tidigareläggning av avdrag

när avdragsmöjligheten för investeringar

under 1998 tas bort. För 1998 beräknas

dock en inkomstförstärkning om 40

miljoner.

I motion Sk30 av Bo Lundgren m.fl. (m)

yrkas att riskkapitalavdraget skall vara

kvar under en övergångsperiod på

åtminstone fem år och utvidgas fr.o.m.

den 1 januari 1997, bl.a. genom höjning

av maximalt underlag till 300 000 kr

(yrkande 2). Motionärerna vill också att

investeringar via fonder och bolag skall

berättiga till avdrag och att

möjligheten att inrätta ett permanent

riskkapitalkonto skall studeras (yrkande

3).

Också i motion Sk31 yrkande 2 av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) och i

motion Sk33 yrkande 3 av Mats Odell

m.fl. (kd) yrkas om avslag på

regeringens förslag om att slopa

riskkapitalavdraget. Enligt motion Sk33

yrkande 4 skall avdraget beräknas på ett

underlag upp till 300 000 kr.

Riskkapitalavdraget har tagits upp även

i två motioner från den allmänna

motionstiden i år. I motion Sk356 av

Sten Svensson m.fl. (m, fp, kd) yrkas

att riskkapitalavdraget förlängs

(yrkande 1) och att ett utbyggt system

för privata investeringar i onoterade

företag utreds (yrkande 2). I motion

Sk371 yrkande 3 av Alf Svensson m.fl.

(kd) yrkas att ett riskkapitalavdrag

skall införas utan tidsbegränsning.

I Moderata samlingspartiets motion om

den ekonomiska politiken 1996/97:Fi204

har kostnaden för partiets förslag

rörande ett utvidgat riskkapitalavdrag

beräknats till 300 miljoner kronor.

Kristdemokraterna har i motion

1996/97:Fi214 beräknat kostnaden för

sitt motsvarande förslag till 900

miljoner kronor.

Utskottet vill erinra om att

riskkapitalavdraget har tillkommit som

en provisorisk åtgärd i avvaktan på

permanenta åtgärder för att stimulera de

små och medelstora företagens

försörjning med riskkapital. Avdraget

har begränsats till att gälla aktieköp

under åren 1996 och 1997. När regeringen

i somras aviserade en permanent lättnad

i beskattningen av inkomster i mindre

och medelstora företag fr.o.m. den 1

januari 1997 framhölls också att

riskkapitalavdraget borde slopas fr.o.m.

samma dag (prop. 1995/96:222).

Utskottet delar regeringens uppfattning

att riskkapitalavdraget bör slopas som

en följd av att permanenta skatteregler

som syftar till att underlätta de mindre

och medelstora företagens

kapitalförsörjning nu införs. Det finns

heller inte ett statsfinansiellt utrymme

för att ha dessa två system parallellt.

Riksdagen har nyligen avslagit

motsvarande motionsyrkanden i samband

med behandlingen av utgiftsramar och

beräkningen av statsinkomsterna (bet.

1996/97:FiU1). Detta beslut skall enligt

utskottets mening ligga fast.

Följaktligen tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och avstyrker

motionerna Sk30 yrkandena 2 och 3, Sk31

yrkande 2, Sk33 yrkandena 3 och 4, Sk356

yrkandena 1 och 2 och Sk371 yrkande 3.

Nuvärdesavskrivning

Frågan om införande av någon form av

nuvärdesavskrivning aktualiserades i

utredningsarbetet kring 1990 års

skattereform och har därefter behandlats

i flera omgångar i samband med utredning

av företagsskattefrågor. Ett system med

nuvärdesavskrivning skulle innebära att

företagen i stället för ordinarie

avskrivningar fick möjlighet att göra

engångsavdrag med ett belopp som

motsvarar nuvärdet av de skattemässiga

avskrivningarna på en tillgång.

Nuvärdesavskrivning har även behandlats

i riksdagen vid flera tillfällen.

Regeringen fick hösten 1993 riksdagens

uppdrag (bet. 1993/94:SkU15, s. 155) att

bereda frågan ytterligare.

Efter fortsatt beredning av ärendet

konstaterar regeringen i den förevarande

propositionen att den inte kunnat finna

några nya argument eller omständigheter

som talar för att nuvärdesavskrivning

bör införas. Tvärtom talar enligt

propositionen vårt deltagande i EU mot

att vi inför nya särlösningar som

markant avviker från omvärlden.

Nuvärdesavskrivning är ett instrument

som motverkar inflationens urholkande

effekt på värdet av avskrivningarna. Vid

låg inflation finns inga skäl för en

sådan värdesäkring.

Fördelen med nuvärdesavskrivning kan

enligt propositionen sägas vara att den

i någon mån kan inverka positivt på

företagens likviditet. Denna inverkan är

dock enligt propositionen mycket

begränsad. Därtill kommer bl.a. att

nuvärdesavskrivning skulle utgöra ett

komplicerande inslag i skattesystemet

för såväl företag som skattemyndigheter.

Avskrivningsmöjligheten skulle också

kunna utnyttjas för skatteplanering och

skatteundandragande. Enligt regeringens

bedömning står det klart att fördelarna

med nuvärdesavskrivning inte på långt

när uppväger de nackdelar som är

förknippade med ett sådant system.

Regeringen har därför kommit till

slutsatsen att ett system med

nuvärdesavskrivning inte bör införas och

att det inte finns någon anledning till

ytterligare beredning av denna fråga.

I motion Sk30 yrkande 5 av Bo Lundgren

m.fl. (m) hemställs att

nuvärdesavskrivning skall införas

fr.o.m. den 1 januari 1997 för

investeringar i maskiner och inventarier

med 90 % av avskrivningsunderlaget.

Utskottet anser att regeringen har

anfört starkt vägande skäl mot ett

system med nuvärdesavskrivning. Ett

motsvarande motionsyrkande har nyligen

avslagits av riksdagen i samband med

behandlingen av utgiftsramar och

beräkningen av statsinkomsterna (bet.

1996/97:FiU1). Utskottet avstyrker

motion Sk30 yrkande 5.

Propositionen i övrigt

I propositionen föreslås att förlust på

onoterade aktier fr.o.m. 1998 års

taxering skall få kvittas mot vinst på

aktier av samma slag. Vidare föreslås

bl.a. att den undantagsregel i

taxeringslagen som anger att

skattetillägg inte skall tas ut om

rättelse av en oriktig uppgift i fråga

om inkomst av tjänst eller kapital har

gjorts eller kunnat göras med ledning av

kontrolluppgift inte skall gälla i fråga

om kontrolluppgift avseende avyttring av

finansiellt instrument enligt 3 kap. 32

c § lagen om självdeklaration och

kontrolluppgifter. Utskottet tillstyrker

dessa förslag och propositionen i de

delar den inte berörts i det föregående.

Beträffande de i propositionen

framlagda lagförslagen har utskottet

ovan förordat vissa ändringar som

närmare framgår av utskottets

hemställan. Därutöver bör en rättelse

göras i 7 § 4 mom. lagen om statlig

inkomstskatt. Den nämnda paragrafen

ändrades hösten 1995 (prop. 1995/96:104,

bet. 1995/96:SkU19, SFS 1995:1614) i

samband med tillkomsten av nya

årsredovisningslagar. Vid en därefter

beslutad ändring i paragrafen (prop.

1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, SFS

1996:587) beaktades dock inte den

ändring som ägt rum hösten 1995.

Bestämmelsen har genom SFS 1996:587

kommit att få ett innehåll som inte har

varit avsett. Utskottet föreslår att det

nu föreliggande förslaget till ändring i

lagen om statlig inkomstskatt

kompletteras med den ändring i 7 § 4

mom. som riksdagen beslutade hösten

1995. Rättelsen framgår av utskottets

hemställan.

Med de justeringar och tillägg som

utskottet föreslagit ovan tillstyrker

utskottet de vid propositionen fogade

lagförslagen.

Royalty på patenterade uppfinningar,

m.m.

I motion N256 yrkande 13 och Sk371

yrkande 5 av Alf Svensson m.fl. (kd)

hemställs att skattefrihet skall medges

under två år för royalty på patenterade

uppfinningar och att sådan royalty efter

utgången av tvåårsperioden skall

beskattas som kapitalinkomst. Enligt de

beräkningar som Kristdemokraterna gjort

i sin motion 1996/97:Fi214 om den

ekonomiska politiken skulle den

förslagna skattelättnaden belasta

statsbudgeten med ca 50 miljoner kronor.

Uppfinnarverksamhet har tagits upp

också i motion N205 av Gullan Lindblad

och Göthe Knutson (m). I motionen yrkas

att ett särskilt konto, liknande

skogskontot, införs för uppfinnare

(yrkande 2) och att royaltyinkomster bör

likställas med kapitalinkomster (yrkande

3).

Ett förslag om skattefrihet under

begränsad tid för royaltyinkomster har

tidigare föreslagits av

Innovationsutredningen (SOU 1993:84).

Detta och andra skatteförslag från

utredningen redovisades av dåvarande

regeringen i 1993/94 års

budgetproposition (prop. 1993/94:100

bilaga 13) och ansågs inte aktuella att

genomföra. Motionsförslag om

skattelättnader för royalty och

patenterade uppfinningar fr.o.m. den 1

januari 1997 har nyligen avslagits av

riksdagen i samband med behandlingen av

utgiftsramar och beräkningen av

statsinkomsterna (bet. 1996/97:FiU1).

Utskottet finner inte anledning till att

ompröva detta ställningstagande.

Med hänvisning till det anförda

avstyrker utskottet motionerna N205

yrkandena 2 och 3, N256 yrkande 13 och

Sk371 yrkande 5.

Skatteavdrag för förlust av pengar vid

stöld eller rån

Kjell Ericsson och Lennart Brunander (c)

hemställer i motion A419 yrkande 1 att

skatteavdrag skall medges i samband med

förlust vid stöld eller rån.

Utskottet har vid tidigare behandling

av liknande yrkanden inte varit

främmande för att reglerna om avdrag för

förluster av pengar i samband med

butiksrån och liknande kan behöva ändras

och har förutsatt att regeringen

uppmärksammar detta.

Kapitalförlustutredningen har lämnat

ett förslag om nya lagregler i

betänkandet SOU 1995:137

Kapitalförluster och

organisationskostnader vid

beskattningen. Utredningen har

föreslagit en viss utvidgning i

avdragsrätten i förhållande till hur de

nuvarande reglerna tillämpas.

Utredningsbetänkandet bereds f.n. i

Finansdepartementet.

Utskottet anser att det pågående

beredningsarbetet bör avvaktas och

avstyrker därför motionen.

Fartygsinvesteringar

I motion T622 yrkande 7 av Elisa Abascal

Reyes m.fl. (mp) hemställs om en översyn

av skattereglerna för att underlätta

investeringar för små rederier.

Motionen avser uppskov i någon form med

beskattningen av intäkter från

försäljning av fartyg. En viktig princip

i 1990 års skattereform är sänkt

skattesats i förening med beskurna

reserveringsmöjligheter. Fartygsfond

m.fl. reserveringsformer avskaffades vid

genomförandet av skattereformen och en

allmän reserveringsmöjlighet som fr.o.m.

1995 års taxering har ersatts med

periodiseringsfond infördes i stället.

Enligt utskottets mening bör en

reserveringsmöjlighet för

återanskaffning av fartyg inte

återinföras. Utskottet avstyrker

följaktligen motionsförslaget om en

översyn av skattereglerna i detta syfte.

Yrkesfiskare

I de under den allmänna motionstiden

väckta motionerna Fi210 yrkande 11 av

Olof Johansson m.fl. (c), Fi214 yrkande

32 och Sk371 yrkande 32 av Alf Svensson

m.fl. (kd), Sk318 av Jeppe Johnsson och

Ingvar Eriksson (m), Sk332 av Stig

Grauers m.fl. (m), Sk333 av Erling Bager

m.fl. (fp), Sk339 yrkande 1 av Sivert

Carlsson och Elving Andersson (c), Jo408

yrkande 3 av Göte Jonsson m.fl. (m) och

Sk372 yrkandena 1 och 2 av Ingrid

Näslund m.fl. (kd) behandlas de svenska

yrkesfiskarnas ekonomiska villkor i

förhållande till fiskare i

konkurrentländerna. Med hänvisning

främst till danska skatteregler tas i

motionerna upp frågan om att införa ett

särskilt yrkesfiskaravdrag.

Ett yrkesfiskaravdrag skulle enligt

Kristdemokraternas motion Fi214 medföra

en årlig kostnad om 75 miljoner kronor.

Folkpartiet har i sin motion om den

ekonomiska politiken, 1996/97:Fi211,

beräknat att kostnaden för ett

yrkesfiskaravdrag skulle stanna vid 10

miljoner kronor.

Nuvarande skatteregler innebär att

yrkesfiskare som under längre

tidsperioder personligen bedrivit fiske

medges avdrag för den ökning i

levnadskostnaden som uppkommer på grund

av vistelse utom hemorten. Rätt till

avdrag föreligger endast om resan varit

förenad med övernattning utom hemorten.

Avdragsbeloppet fastställs av RSV och är

f.n. 90 kr per dag. Om en större ökning

i levnadskostnaderna kan styrkas kan ett

högre avdrag medges.

Skatteutskottet har tidigare vid

behandling av motionsyrkanden om

yrkesfiskarnas skatteförhållanden

uttalat att de speciella problem som

råder för yrkesfiskarna skall

uppmärksammas i lämpligt sammanhang. I

en proposition om fiskeripolitiken våren

1994 (prop. 1993/94:158) aviserade den

dåvarande regeringen att

förutsättningarna för ett särskilt

yrkesfiskaravdrag skulle undersökas.

Enligt budgetpropositionen för

budgetåret 1995/96 (prop. 1994/95:100,

bilaga 10) skulle de tekniska

förutsättningarna för ett

yrkesfiskaravdrag liknande det i Danmark

utredas.

Ett yrkesfiskaravdrag i enlighet med

vad som föreslås i motionerna skulle

inte vara kopplat till direkta kostnader

i verksamheten utan bestämmas utifrån

ett hänsynstagande till den

konkurrensnackdel som kan finnas i

förhållande till yrkesfiskare i våra

grannländer. Med hänsyn till det i

motionerna föreslagna

yrkesfiskaravdragets syfte kan det, i

likhet med ett direkt bidrag, uppfattas

som ett statsstöd som, om det skulle

införas, enligt bestämmelser i

Romfördraget kräver EU-kommissionens

medverkan.

Liknande motionsyrkanden som de här

förevarande behandlades i riksdagen

våren 1995 (bet. 1995/96:SkU2). I ett

yttrande som jordbruksutskottet då

lämnade till skatteutskottet framhölls

att konkurrenssituationen för det

svenska yrkesfisket under senare år hade

försämrats gentemot de främsta

konkurrentländerna Danmark och Norge.

Lönsamheten hade också påverkats

negativt av att prisregleringssystemet

för fisk avskaffades år 1994. Med hänsyn

till att yrkesfiskets karaktär av en

internationell näring med landningar och

försäljningar i ett flertal länder hade

skattevillkoren enligt

jordbruksutskottet stor betydelse för

konkurrenskraften. Jordbruksutskottet

framhöll också att såväl Norge som

Danmark hade särskilda skatteavdrag för

yrkesfiskare. Jordbruksutskottet

förutsatte att regeringen skulle

fortsätta sin beredning av frågan om ett

särskilt skatteavdrag och återkomma med

en proposition till riksdagen.

Skatteutskottet avstyrkte motionerna med

hänvisning till det pågående

beredningsarbetet.

Utskottet förutsätter att regeringen så

snart som möjligt slutför beredningen av

frågan om yrkesfiskarnas

konkurrenssituation i förhållande till

grannländerna och därefter återkommer

till riksdagen med förslag som

tillgodoser motionärernas krav på

konkurrensneutralitet. Utskottet

förordar att riksdagen med anledning av

samtliga de motioner som behandlas i

detta avsnitt beslutar att ge regeringen

till känna vad utskottet här anfört.

Avskrivning av byggnader

I motion Sk307 av Ola Karlsson och Ulla

Löfgren (m) yrkas att kortare

avskrivningstider skall kunna medges för

byggnader bl.a. med hänsyn till allt

snabbare strukturomvandlingar och ökad

andel av teknikinnehåll.

Enligt punkt 6 sjunde stycket av

anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen skall

värdeminskningsavdraget för en byggnad

bestämmas med hänsyn till den tid

byggnaden anses kunna utnyttjas. Enligt

lagtextens ordalydelse skall därvid

beaktas även sådana omständigheter som

att framtida rationaliseringar,

teknikens utveckling, omläggning av

verksamhet och liknande förhållanden kan

påverka byggnadens användningstid. Detta

gäller även för tillbehör som avser

byggnadens allmänna användning. Däremot

får delar av byggnaden som har ett

funktionellt samband med verksamhet som

drivs i byggnaden skrivas av enligt

inventariereglerna.

Utskottet anser att det inte torde

finnas ett behov av ändring i gällande

lagstiftning för att sådana förhållanden

som motionärerna avser skall kunna

beaktas vid avskrivning av byggnader.

Utskottet avstyrker följaktligen

motionen.

Sponsring

I motion Sk357 av Jeppe Johnsson (m)

yrkas att regeringen skall analysera

frågan om avdragsrätt för sponsring och

återkomma till riksdagen med förslag på

ändringar som bidrar till att den

osäkerhet som kan råda på

sponsormarknaden undanröjs. Enligt

motionen får en ibland förekommande snäv

tolkning av gällande bestämmelser inte

göras till huvudregel.

Utskottet vill erinra om att utgifter

för sponsring i vissa fall kan vara

avdragsgilla som driftskostnader med

hänsyn till det reklamvärde och

goodwillvärde som sponsorverksamheten

kan innebära för ett företag. En

grundläggande förutsättning är då att

sponsorn får en motprestation som står i

rimlig proportion till insatsen. Utan

motprestation torde bidraget bli

betraktat som gåva för vilken

avdragsrätt inte föreligger.

Utskottet anser att avdragsrätt för

sponsorverksamhet bör följa de

grundläggande principerna för

avdragsrätt för driftskostnader i

näringsverksamhet och att en särskild

regel om avdragsrätt för

sponsorverksamhet inte bör införas.

Utskottet avstyrker motion Sk357.

Arbetslokal i egen bostad

I motion Sk354 yrkar Marianne Andersson

m.fl. (c, m, fp, kd) om utvidgade

avdragsmöjligheter när fastighet eller

lägenhet används för både privat boende

och för lokaler för näringsverksamhet.

Enligt gällande regler i punkt 27 av

anvisningarna till 23 §

kommunalskattelagen medges - om en

privatbostadsfastighet till mindre än 50

% används i en näringsverksamhet -

avdrag för skälig del av kostnader för

värme, vatten och avlopp samt elektrisk

ström. Motsvarande gäller för

hyreskostnader för hyresrätt och

bostadsrätt. Räntekostnader för villor

dras däremot av i särskild ordning.

Avdrag medges även för kostnader i

övrigt som är omedelbart betingade av

näringsverksamheten. Det sagda gäller

under förutsättning att en särskild del

har inrättats i bostaden för

näringsverksamheten. Om så ej är fallet

kan avdrag medges med högst 2 000 kr per

år om arbete utförts minst 800 timmar i

den egna privatbostaden.

Utskottet anser att dessa regler är

tillräckliga och avstyrker motion Sk354.

Avdrag för konstinköp

I motion Sk311 av Lennart Fridén (m)

yrkas att avdragsrätt för förstagångsköp

av konst bör införas. Syftet med en

sådan regel skulle vara bl.a. att

förbättra arbetsmiljöer och att minska

konstnärers beroende av bidrag och

stipendier.

Utskottet vill framhålla att

utgångspunkten för överväganden om de

avdragsregler som skall gälla vid

beskattningen måste vara att åstadkomma

ett så riktigt beskattningsresultat som

möjligt genom att företaget vid

beskattningen får beakta de kostnader

som uppkommer i näringsverksamheten och

som är hänförliga till denna.

I regeringsrättens praxis (se bl.a. RÅ

1991 not. 113) har fastslagits att

avdrag för värdeminskning - och därmed

även för direktavdrag vid förvärvet -

skall vägras för konstföremål o.d. som

utgör inventarier i rörelse, när

föremålen kan bedömas vara

värdebeständiga. Det har hävdats att

undantag från denna huvudprincip bör

kunna medges i fråga om enklare

konstföremål o.d. (se bl.a. prop.

1980/81:68).

Utskottet anser att det inte finns

anledning att införa en utvidgad

avdragsrätt i det syfte som motionären

avser. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en lättnad i

beskattningen av utdelning och

reavinst på aktier i onoterade

företag, m.m.

att riksdagen godtar proposition

1996/97:45 i denna del och avslår

motionerna 1996/97: Sk29 yrkandena

1-3, 1996/97:Sk30 yrkandena 1 och 4,

1996/97:Sk31 yrkande 1, 1996/97:Sk32,

1996/97:Sk33 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Fi419 yrkande 6,

1996/97:Sk308, 1996/97:Sk351,

1996/97:Sk355 yrkandena 1 och 2,

1996/97:N212 yrkandena 5-7,

1996/97:N255 yrkande 5 och

1996/97:N256 yrkande 9,

res. 1 (m, fp, kd)

- delvis

res. 2 (v) - delvis

2. beträffande den interaktiva

nöjesbranschen

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk306,

3. beträffande uppskov med

bolagsskatt

att riksdagen avslår motion

1996/97:Fi419 yrkande 17,

res. 3 (fp)

4. beträffande nivån på

skatteuttaget i företagssektorn,

m.m.

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk370 yrkandena 11, 13 och

16-18,

res. 4 (v)

5. beträffande tidigareläggning

av riskkapitalavdragets slopande

att riksdagen godtar proposition

1996/97:45 i denna del och avslår

motionerna 1996/97:Sk30 yrkandena 2

och 3, 1996/97:Sk31 yrkande 2,

1996/97:Sk33 yrkandena 3 och 4,

1996/97:Sk356 yrkandena 1 och 2 och

1996/97:Sk371 yrkande 3,

res. 5 (m) - delvis

res. 6 (fp) -

delvis

res. 7 (kd) -delvis

6. beträffande

nuvärdesavskrivning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk30 yrkande 5,

res. 8 (m)

7. beträffande propositionen i

övrigt

att riksdagen godtar proposition

1996/97:45 i denna del,

8. beträffande royalty på

patenterade uppfinningar, m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:N205 yrkandena 2 och 3,

1996/97:N256 yrkande 13 och

1996/97:Sk371 yrkande 5,

res. 9 (m, kd)

9. beträffande skatteavdrag för

förlust av pengar vid stöld och rån

att riksdagen avslår motion

1996/97:A419 yrkande 1,

10. beträffande

fartygsinvesteringar

att riksdagen avslår motion

1996/97:T622 yrkande 7,

11. beträffande yrkesfiskare

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 11,

1996/97:Fi214 yrkande 32,

1996/97:Sk318, 1996/97:Sk332,

1996/97:Sk333, 1996/97:Sk339 yrkande

1, 1996/97:Sk371 yrkande 32,

1996/97:Sk372 yrkandena 2 och 3 och

1996/97:Jo408 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om den fortsatta

beredningen av frågan om

yrkesfiskarnas konkurrenssituation i

förhållande till andra länder,

12. beträffande avskrivning av

byggnader

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk307,

13. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk357,

res. 10 (m)

14. beträffande arbetslokal i

egen bostad

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk354,

res. 11 (m, fp, kd)

15. beträffande avdrag för

konstinköp

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk311,

16. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

antar de vid proposition 1996/97:45

fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt med de

ändringarna

dels att lagens ingress erhåller

följande lydelse:

Härigenom föreskrivs i fråga om

lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt,

dels att 3 § 12, 12 a, 12 b, 12 d

och 12 e mom., 7 § 4 mom. samt 27 §

5 mom. skall ha följande lydelse,

dels att det i 3 § skall införas sju

nya moment, 1 a - 1 g mom., av

följande lydelse.

dels att 3 § 1 a mom. erhåller

följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 § 1 a mom.

Utdelning på aktie - - - i 1 b-1 d

mom.

Som förutsättning gäller

1. att bolaget inte är marknadsnoterat,

2. att bolaget under det räkenskapsår

som beslutet om utdelning avser eller

under något av de fyra föregående

räkenskapsåren inte - direkt eller genom

dotterföretag - ägt aktier eller andelar

med en röst- eller kapitalandel på 25

procent eller mer i ett svenskt

marknadsnoterat aktiebolag eller en

marknadsnoterad utländsk juridisk

person,

3. att bolaget, om 3. att bolaget, om

det är ett det är ett

förvaltningsföretag förvaltningsföretag

, under det , under det

räkenskapsår som räkenskapsår som

beslutet om beslutet om

utdelning avser utdelning avser

inte ägt någon inte - direkt eller

aktie eller andel i genom annat

ett svenskt förvaltningsföretag

marknadsnoterat - ägt någon aktie

aktiebolag eller en eller andel i ett

marknadsnoterad svenskt

utländsk juridisk marknadsnoterat

person, aktiebolag eller en

marknadsnoterad

utländsk juridisk

person,

4. att bolaget inte är ett sådant

bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom.

Ett svenskt aktiebolag - - - juridisk

person.

dels att 3 § 1 b mom. erhåller

följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 § 1 b mom.

Det belopp som Det belopp som

undantas från undantas från

skatteplikt skatteplikt

(lättnadsbeloppet) (lättnadsbeloppet)

beräknas som 65 beräknas som 65

procent av procent av

statslåneräntan vid statslåneräntan vid

utgången av utgången av

november året före november året före

beskattningsåret beskattningsåret

multiplicerad med multiplicerad med

summan av summan av

anskaffningskostnad anskaffningskostnad

en för aktien och en för aktien och

70 procent av ett ett löneunderlag

löneunderlag beräknat enligt

beräknat enligt 12 d mom. första

12 d mom. första stycket. Är aktien

stycket. Är aktien en sådan

en sådan kvalificerad aktie

kvalificerad aktie som avses i 12 mom.

som avses i 12 mom. tillämpas även 12 d

tillämpas även 12 d mom. andra och

mom. andra och tredje styckena.

tredje styckena.

Har aktien förvärvats - - - något

lättnadsbelopp.

Med anskaffningskostnad - - -

styckena tillämpas.

dels att 3 § 1 f mom. erhåller

följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 § 1 f mom.

Har ett bolag Har ett bolag

marknadsnoterats marknadsnoterats

efter utgången av efter utgången av

år 1996, gäller år 1996, gäller

bestämmelserna i 1 bestämmelserna i 1

a-1 e mom. för a-1 e mom. för

utdelning och utdelning och

realisationsvinst realisationsvinst

på aktie i bolaget på aktie i bolaget

till och med det till och med det

tionde året efter tionde året efter

det år då det år då

noteringen skedde. noteringen skedde.

Detta gäller dock Detta gäller dock

endast aktier som endast aktier som

har getts ut före har getts ut före

tidpunkten för tidpunkten för

notering eller som notering eller den

har förvärvats med tidigare tidpunkt

stöd av sådan då företaget inför

aktie. Aktien får en

därefter inte ha marknadsintroduktio

övergått till en n offentligt eller

annan ägare genom på annat sätt, till

köp, byte eller en vidare krets

därmed jämförligt riktat inbjudan att

förvärv. förvärva aktier i

Kvarstående sparad företaget eller som

lättnad vid har förvärvats med

utgången av det stöd av sådan

tionde året får aktie. Aktien får

läggas till därefter inte ha

anskaffningskostnad övergått till en

en för aktien. annan ägare genom

köp, byte eller

därmed jämförligt

förvärv.

Kvarstående sparad

lättnad vid

utgången av det

tionde året får

läggas till

anskaffningskostnad

en för aktien.

Bestämmelserna i

första stycket

första meningen

gäller inte aktier

i

1.

investmentföretag,

2. företag som

någon gång under de

fem år som föregått

tidpunkten för

marknadsnotering

varit föremål för

tidigare

marknadsnotering

eller

3. företag som

någon gång under de

fem år som föregått

tidpunkten för

marknadsnotering

varit dotterbolag

till ett

marknadsnoterat

företag.

dels att 3 § 12 d mom. erhåller

följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 § 12 d mom.

Vid beräkning av Vid beräkning av

gränsbeloppet gränsbeloppet

enligt 12 b mom. enligt 12 b mom.

får till får till

anskaffningskostnad anskaffningskostnad

en för aktien en för aktien

läggas 70 procent läggas ett

av ett löneunderlag.

löneunderlag. Löneunderlaget

Löneunderlaget beräknas på

beräknas på grundval av sådan

grundval av sådan ersättning som

ersättning som ingår i underlag

ingår i underlag för beräkning av

för beräkning av avgifter enligt

avgifter enligt 2 kap. 3 § lagen

2 kap. 3 § lagen (1981:691) om

(1981:691) om socialavgifter och

socialavgifter och 1 § lagen

1 § lagen (1990:659) om

(1990:659) om särskild löneskatt

särskild löneskatt på vissa

på vissa förvärvsinkomster

förvärvsinkomster och som under året

och som under året före

före beskattningsåret

beskattningsåret har utgått till

har utgått till arbetstagarna i

arbetstagarna i företaget och i

företaget och i dess dotterföretag.

dess dotterföretag. Av ersättning till

Av ersättning till arbetstagare i

arbetstagare i dotterföretag som

dotterföretag som inte är helägt får

inte är helägt får medräknas så stor

medräknas så stor del av beloppet som

del av beloppet som svarar mot

svarar mot moderföretagets

moderföretagets andel av antalet

andel av antalet aktier eller

aktier eller andelar i

andelar i dotterföretaget.

dotterföretaget. Ersättning till

Ersättning till arbetstagare som

arbetstagare som innehar sådant av

innehar sådant av företaget utgivet

företaget utgivet finansiellt

finansiellt instrument som

instrument som avses i 27 § 1 mom.

avses i 27 § 1 mom. får inte beaktas om

får inte beaktas om 12 mom. är

12 mom. är tillämpligt på

tillämpligt på utdelning eller

utdelning eller vinst som är

vinst som är hänförlig till

hänförlig till instrumentet.

instrumentet. Ersättning som

Ersättning som täcks av ett

täcks av ett statligt bidrag för

statligt bidrag för lönekostnader får

lönekostnader får inte heller

inte heller beaktas.

beaktas. Löneunderlaget

Löneunderlaget utgörs av 70

utgörs av den del procent av den del

av det sammanlagda av det sammanlagda

ersättningsbeloppet ersättningsbeloppet

som överstiger ett som överstiger ett

belopp motsvarande belopp motsvarande

tio gånger det tio gånger det

basbelopp enligt basbelopp enligt

lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om

allmän försäkring allmän försäkring

som gällde året som gällde året

före före

beskattningsåret beskattningsåret,

fördelat med lika fördelat med lika

belopp på aktierna belopp på aktierna

i företaget. i företaget.

Har aktieägaren i Har aktieägaren

betydande året före

omfattning varit beskattningsåret i

verksam i företaget betydande

eller i dess omfattning varit

dotterföretag, får verksam i företaget

löneunderlaget eller i dess

läggas till dotterföretag, får

anskaffningskostnad löneunderlaget

en endast om läggas till

aktieägaren för anskaffningskostnad

året före en endast om

beskattningsåret aktieägaren för

från företagen har nämnda år från

erhållit sådan företagen har

ersättning som erhållit sådan

ingår i underlag ersättning som

för beräkning av ingår i underlag

avgifter enligt för beräkning av

2 kap. 3 § lagen om avgifter enligt

socialavgifter och 2 kap. 3 § lagen om

1 § lagen om socialavgifter och

särskild löneskatt 1 § lagen om

på vissa särskild löneskatt

förvärvsinkomster på vissa

med ett belopp som förvärvsinkomster

sammanlagt inte med ett belopp som

understiger det sammanlagt inte

lägsta av understiger det

lägsta av

1. 120 procent av den högsta ersättning

som samma år har betalats ut till en

arbetstagare och som får räknas in i det

underlag som ligger till grund för

beräkning av löneunderlaget och

2. ett belopp som svarar mot 10 gånger

det basbelopp enligt lagen om allmän

försäkring som gällde för året före

beskattningsåret.

För aktieägare som avses - - - på

vissa förvärvsinkomster.

Med innehav av sådana - - - inom

samma koncern.

dels att 7 § 4 mom. erhåller följande

som utskottets förslag betecknade

lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

7 § 4 mom.

Akademier, allmänna undervisningsverk,

sådana sammanslutningar av studerande

vid rikets universitet och högskolor i

vilka de studerande enligt gällande

stadgar är skyldiga att vara medlemmar,

samarbetsorgan för sådana

sammanslutningar med ändamål att

fullgöra uppgifter som enligt nämnda

stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, sjömanshus,

företagareförening företagareförening

som erhåller som erhåller

statsbidrag, statsbidrag,

regionalt regionalt

utvecklingsbolag utvecklingsbolag

som med stöd av 1 § som med stöd av 1 §

lagen (1994:77) om lagen (1994:77) om

beslutanderätt för beslutanderätt för

regionala regionala

utvecklingsbolag utvecklingsbolag

har fått rätt att har fått rätt att

pröva frågor om pröva frågor om

stöd till stöd till

näringsidkare samt näringsidkare samt

moderbolag till moderbolag till

sådant regionalt sådant regionalt

utvecklingsbolag, utvecklingsbolag,

regleringsförening

som avses i lagen

(1967:340) om

prisreglering på

jordbrukets område

och i lagen

(1974:226) om

prisreglering på

fiskets område,

allmänna försäkringskassor,

arbetslöshetskassor, personalstiftelser

som avses i lagen (1967:531) om

tryggande av pensionsutfästelse m.m. med

ändamål uteslutande att lämna understöd

vid arbetslöshet, sjukdom eller

olycksfall, stiftelser som bildats

enligt avtal mellan organisationer av

arbetsgivare och arbetstagare med

ändamål att utge avgångsersättning till

friställd arbetstagare eller främja

åtgärder till förmån för arbetstagare

som blivit uppsagd eller löper risk att

bli uppsagd till följd av

driftsinskränkning, företagsnedläggelse

eller rationalisering av företags

verksamhet eller med ändamål att utge

permitteringslöneersättning, bolag eller

annan juridisk person som uteslutande

har till uppgift att lämna

permitteringslöneersättning, sådana

ömsesidiga försäkringsbolag som avses i

lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva

och Gunnar Myrdals stiftelse,

Apotekarsocietetens stiftelse för

främjande av farmacins utveckling m.m.,

Bokbranschens Finansieringsinstitut

Aktiebolag, Bryggeristiftelsen, Dag

Hammarskjölds minnesfond, Fonden för

industriellt utvecklingsarbete, Fonden

för industriellt samarbete med u-länder,

Fonden för svenskt-norskt industriellt

samarbete, handelsprocedurrådet,

Jernkontoret och SIS-

Standardiseringskommissionen i Sverige,

så länge kontorets respektive

kommissionens vinstmedel används till

allmänt nyttiga ändamål och utdelning

inte lämnas till delägare eller

medlemmar, Nobelstiftelsen,

Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond

för internationell förståelse och

gemensam säkerhet, Stiftelsen

Industricentra, Stiftelsen industriellt

utvecklingscentrum i övre Norrland,

Stiftelsen Institutet för

Företagsutveckling, Stiftelsen

Landstingens fond för teknikupphandling

och produktutveckling, Stiftelsen för

produktutvecklingscentrum i Göteborg,

Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i

Borås för tekoindustrin - PROTEKO,

Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i

Östergötland, Stiftelsen samverkan

universitet/högskola och näringsliv i

Stockholm och de sex motsvarande

stiftelserna med säte i Luleå, Umeå,

Uppsala, Linköping, Göteborg respektive

Lund, Stiftelsen Småföretagsfonden,

Stiftelsen för samverkan mellan Lunds

universitet och näringslivet - SUN,

Stiftelsen Sveriges Nationaldag,

Stiftelsen Sveriges teknisk-

vetenskapliga attachéverksamhet,

Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-

huset, Svenska bibelsällskapets

bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för

rikskyrklig verksamhet, Svenska

skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-

kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges

turistråd, TCO:s internationella

stipendiefond till statsminister Olof

Palmes minne, Aktiebolaget Trav och

Galopp och de bolag som avses i 1 §

tredje stycket 5 lagen (1991:1482) om

lotteriskatt

frikallas från skattskyldighet för all

annan inkomst än inkomst av

näringsverksamhet som hänför sig till

innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte

styckena har motsvarande tillämpning i

fråga om stiftelse som avses i detta

moment.

En

producentorganisati

on frikallas från

skattskyldighet för

inkomst av

näringsverksamhet

som avser

marknadsreglering

enligt lagen

(1994:1709) om EG:s

förordningar om den

gemensamma

fiskeripolitiken.

dels att de föreslagna

övergångsbestämmelserna tillförs ett

nytt sista stycke av följande

lydelse: De nya bestämmelserna i 7 §

4 mom. tillämpas första gången vid

1995 års taxering. I fråga om

prisregleringsföreningar på fiskets

område tillämpas äldre bestämmelser i

momentet till och med 1997 års

taxering.

2. lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324),

3. lag om ändring i lagen (1993:1538)

om periodiseringsfonder,

4. lag om ändring i lagen (1995:1623)

om skattereduktion för risk-

kapitalinvesteringar.

res. 1 (m, fp, kd)

- delvis

res. 2 (v) - delvis

res. 5 (m) - delvis

res. 6 (fp) -

delvis

res. 7 (kd) -

delvis

Stockholm den 5 december 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per

Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof

Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och

Holger Gustafsson (kd).

Reservationer

1. En lättnad i beskattningen av

utdelning och reavinst på aktier i

onoterade företag, m.m. (mom. 1 och mom.

16 i motsvarande del)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m),

Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson

(fp), Jan-Olof Franzén (m) och Holger

Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 24 som börjar med Utskottet vill

och på s. 27 slutar med propositionen

innebär bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag om lättnad i

beskattningen av onoterade aktier är

otillräckligt. Som föreslås i motioner

från Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet och Kristdemokraterna bör en

lättnad omfatta alla aktiebolag.

Fördelningen och användningen av kapital

blir mer effektiv om vinster i högre

grad delas ut och alla företag kan tävla

på så lika villkor som möjligt i fråga

om kapitalförsörjning. Det motverkar

inlåsning av kapital och förbättrar

förutsättningarna för fler nya jobb.

Konstruktionen med olika skatteregler

för olika företag - beroende på vilken

börslista aktierna noteras på - skapar i

stället tröskeleffekter. Regeringens

förslag innebär dessutom försämringar

för andra företag än de onoterade

företag som kan få del av

skattelättnaden genom förslagen om

begränsningar i rätten till avdrag för

avsättning till periodiseringsfond och

att det s.k. riskkapitalavdraget slopas.

Den sammantagna effekten av regeringens

förslag blir alltså att en del företag

får en skattelättnad, medan andra

tvärtom får höjd skatt. Till den senare

kategorin hör inte minst många små

enskilda näringsidkare och delägare i

handelsbolag.

Dubbelbeskattningen är avskaffad i

praktiskt taget alla Sveriges

konkurrentländer. Senast i raden att

slopa beskattningen är våra grannländer

Norge och Finland. Riksdagen bör nu ta

ställning för ett generellt slopande av

dubbelbeskattningen av utdelade och

kvarhållna vinster. De regler som gällde

under 1994 och som tillkom på förslag av

den dåvarande borgerliga regeringen bör

återinföras. Emellertid har riksdagen

genom ett beslut den 22 november i år

fastställt ekonomiska ramar för

utgiftsområdena i statsbudgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende

1997. Eftersom denna beräkning inte

lämnar utrymme för de åtgärder rörande

dubbelbeskattningen som föreslagits i

motionerna från Moderata

samlingspartiet, Folkpartiet och

Kristdemokraterna bör riksdagens beslut

om en generell lättnad avse utdelningar

och reavinster fr.o.m. den 1 januari

1998. Regeringens förslag till begränsad

lättnad får mot den här angivna

bakgrunden godtas som en tillfällig

lösning under 1997. Regeringen måste

skyndsamt återkomma till riksdagen med

ett förslag om generell lättnad i

dubbelbeskattningen i enlighet med vad

som här anförts.

Den inskränkning som regeringen

föreslagit i avdragsrätten för

avsättning till periodiseringsfond bör

avslås av riksdagen. Detta medför inte

någon effekt för inkomstberäkningen för

år 1997.

Det är angeläget att en översyn av

reglerna för fåmansbolag genast

påbörjas. Översynen skall syfta till att

eliminera de tillväxthämmande inslagen i

nuvarande regler om fåmansbolag.

Utgångspunkten skall vara att delägare i

fåmansbolag skall beskattas och

behandlas lika som delägare i större

bolag. Riksdagen bör med anledning av de

motioner som väckts rörande förbättrade

villkor för fåmansbolagen begära av

regeringen att den återkommer till

riksdagen med förslag till lagstiftning

i enlighet med det anförda som skall

kunna börja tillämpas samtidigt som

riksdagen inför en generell lättnad i

dubbelbeskattningen i enlighet med vad

som anförts ovan.

dels att utskottets hemställan under 1

och 16 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

1. beträffande en lättnad i

beskattningen av utdelning och

reavinst på aktier i onoterade

företag, m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Sk30 yrkandena 1

och 4, 1996/97:Sk31 yrkande 1,

1996/97:Sk32, 1996/97:Sk33 yrkandena

1 och 2, 1996/97:Fi419 yrkande 6,

1996/97:Sk308, 1996/97: Sk351,

1996/97:Sk355 yrkandena 1 och 2,

1996/97:N212 yrkandena 5-7,

1996/97:N255 yrkande 5, 1996/97:N256

yrkande 9 och proposition 1996/97:45

i denna del avslår motion

1996/97:Sk29 yrkandena 1-3 och hos

regeringen begär att den skyndsamt

återkommer till riksdagen med ett

förslag om en generellt slopad

dubbelbeskattning av bolagsinkomster

om lättnader för beskattningen av

fåmansbolag i enlighet med vad

utskottet anfört,

16. beträffande lagförslagen i fråga

om en lättnad i beskattningen av

utdelning och reavinst på aktier i

onoterade företag, m.m.

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i lagen

(1993:1538) om periodiseringsfonder.

2. En lättnad i beskattningen av

utdelning och reavinst på aktier i

onoterade företag, m.m. (mom. 1 och mom.

16 i motsvarande del)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 24 som börjar med Utskottet vill

och på s. 27 slutar med propositionen

innebär bort ha följande lydelse:

En utgångspunkt för ett system med

enkelbeskattning av bolagsinkomster var

att det kapital som har satsats i

företaget skall beaktas. Löneunderlaget

motsvarar inte något riskkapital och bör

därför inte beaktas i detta sammanhang.

Genom att ändra i denna konstruktion

upphävs också den diskriminering som

regeringens förslag innebär för de allra

minsta företagen, de som inte betalar

löner över tio basbelopp.

En viktig del av finansieringen av

regeringens förslag är att enskilda

firmor och handelsbolag liksom andra

företag som inte får del av

lättnadsreglerna skall vidkännas en

minskad avdragsrätt för avsättning till

periodiseringsfond. Detta visar på en

bristande förståelse för de minsta

företagens situation. Genom att undanta

de minsta företagen från den föreslagna

skattelättnaden och dessutom öka

skattebelastningen på de minsta

företagen så missgynnas dessa direkt av

propositionens förslag. Enskilda firmor

och handelsbolag bör även i

fortsättningen ha rätt att göra avdrag

med 25 % vid avsättning till

periodiseringsfond. Riksdagen bör ändra

i det framlagda förslaget i enlighet med

det anförda. En annan ändring som bör

göras är att lättnaderna endast skall

medges för onoterade aktier i svenska

företag. Detta är välmotiverat med tanke

på att vi i Sverige måste koncentrera

våra åtgärder på så sätt att de maximalt

gynnar sysselsättningen här.

De ändringar som föreslagits här

påverkar inte den inkomstberäkning för

år 1997 som riksdagen har fastställt

genom beslut den 22 november 1996.

dels att utskottets hemställan under 1

och 16 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

1. beträffande en lättnad i

beskattningen av utdelning och

reavinst på aktier i onoterade

företag, m.m.

att riksdagen med bifall motion

1996/97:Sk29 yrkandena 1 och 3 och

med anledning av proposition

1996/97:45 i denna del och motionerna

1996/97:Sk29 yrkande 2 och

1996/97:Sk32 beslutar att införa en

lättnad för onoterade företag där

löneunderlaget inte skall ingå och

att rätten till avdrag för avsättning

till periodiseringsfond i enskild

näringsverksamhet och handelsbolag

fortsatt skall vara 25 % och hos

regeringen begär att den återkommer

med förslag som innebär att lättnaden

skall avse endast onoterade aktier i

svenska företag samt avslår

motionerna 1996/97:Sk30 yrkandena 1

och 4, 1996/97:Sk31 yrkande 1,

1996/97:Sk33 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Fi419 yrkande 6,

1996/97:Sk308, 1996/97:Sk351,

1996/97:Sk355 yrkandena 1 och 2,

1996/97:N212 yrkandena 5-7,

1996/97:N255 yrkande 5 och

1996/97:N256 yrkande 9,

16. beträffande lagförslagen i fråga

om en lättnad i beskattningen av

utdelning och reavinst på aktier i

onoterade företag, m.m.

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

antar de vid propositionen fogade

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt med de

ändringarna, dels i fråga om 3 § 1 b

mom. första stycket att uttrycken

med summan av och och 70 procent

av ett löneunderlag beräknat enligt

12 d mom. första stycket utgår, dels

i fråga om 3 § 12 d mom. att

ändringen i första meningen utgår,

3. lag om ändring i lagen (1993:1538)

om periodiseringsfonder med den

ändringen att den föreslagna

ändringen i 3 § andra stycket utgår.

3. Uppskov med bolagsskatt (mom. 3)

Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 27 som börjar med I den tidigare

och slutar på s. 28 med detta förslag

bort ha följande lydelse:

Nya snabbväxande företag avstår ofta

från utdelningar och styrelsearvoden för

att kunna satsa på snabb tillväxt.

Likväl bromsas denna ibland av stora

skattebetalningar. För sådana fall bör

det finnas en möjlighet till uppskov med

bolagsskatten så länge utdelningar inte

sker. Detta skulle underlätta

situationen för mindre nya företag. Det

bör ankomma på regeringen att lägga fram

ett förslag med denna innebörd till

riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande uppskov med

bolagsskatt

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Fi419 yrkande 17 hos

regeringen begär att den återkommer

med förslag om uppskov med

bolagsskatt i enlighet med motionen.

4. Nivån på skatteuttaget i

företagssektorn, m.m. (mom. 4)

Per Rosengren (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 28 som börjar med Riksdagen har

och slutar med pågående arbetet bort

ha följande lydelse:

De mindre företagens roll i den svenska

ekonomin måste stärkas.

Förutsättningarna för att starta nya

företag och utveckla existerande företag

måste vara goda. I Vänsterpartiets

motion Sk370 föreslås flera åtgärder i

detta syfte.

Det är nödvändigt att införa enklare

regler för enskilda firmor och

handelsbolag. Komplexiteten vad det

gäller regler som till exempel

expansionsmedel och räntefördelning är

så hög att det ofta kostar mer att

anlita experter för att räkna ut

maximalt avdrag än vad avdragen ger i

minskad skatt. Det är därför viktigt att

den utredning som utreder förenklingar

inom detta område snabbt lägger fram

förslag om förenklingar i skattereglerna

för enskilda firmor och handelsbolag.

Detta bör ges regeringen till känna.

I Vänsterpartiets motion Sk370 föreslås

att det införs ett investeringsbidrag på

3 % av anskaffningskostnaden för

inventarier som skall kunna erhållas

under fem år, vilket motsvarar en normal

avskrivningstid. För att förenkla

hanteringen bör det utgå i form av en

skattereduktion så att det kan

administreras av skattemyndigheten.

Stödet skall utgå till företag med

mindre än 50 anställda och vara

skattepliktigt eftersom företaget har

full avdragsrätt för faktiskt erlagda

räntor till kreditinstitut. Riksdagen

bör hos regeringen begära att den

återkommer till riksdagen med ett

lagförslag om ett sådant

investeringsbidrag.

Egenavgifterna utgör en tung post,

speciellt för de företag som redovisar

låga resultat. Företagaren uppfattar

summan av egenavgifter och skatt som

orimligt hög, framför allt vid låga

taxeringar. Vänsterpartiet föreslår att

egen-avgifter inte tas ut på de första

40 000 kr. Det skulle innebära en

skattesänkning på högst ca 7 000 kr per

småföretagare. Riksdagen bör också i

denna fråga begära av regeringen att den

lägger ett lagförslag i enlighet med det

anförda. Dessa båda förslag skall

tillämpas fr.o.m. 1998 års taxering och

kan inte anses medföra annat än

marginella effekter för statens

inkomster under 1997.

Den effektiva bolagsskatten i Sverige

har alltid varit låg. Genom

skattereformen kom den effektiva

bolagsskatten att sjunka ytterligare. En

låg bolags- och kapitalbeskattning är

ingen säker väg till tillväxt. I

enlighet med vad som yrkas i

Vänsterpartiets motion bör den effektiva

bolagsskatten över tiden höjas till vad

som är normalt inom EU. Sverige bör

verka för en minimiskattesats för

bolagsskatten inom EU på minst 30 %. Det

här anförda bör riksdagen som sin mening

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande nivån på

skatteuttaget i företagssektorn,

m.m.

med bifall till motion 1996/97:Sk370

yrkandena 11, 13 och 16-18 begär av

regeringen att den återkommer med

förslag om lättnader för små företag

i enlighet med det ovan anförda och

som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts om

förenklingar för fysisk persons

näringsverksamhet och om nivån på

företagsbeskattningen och

minimiskattesats.

5. Tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande (mom. 5

och mom. 16 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl

Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 29 som börjar med Utskottet vill

och slutar med yrkande 3 bort ha

följande lydelse:

Möjligheten att göra riskkapitalavdrag

är särskilt viktig för att små och

teknikintensiva företag skall kunna

startas och utvecklas. Om dessa företag

ges gynnsamma regler kommer de på sikt

att bidra till en högre levnadsstandard

och många nya jobb i Sverige. I enlighet

med vad som yrkas i Moderata

samlingspartiets motion bör

riskkapitalavdraget vara kvar under en

vvergångsperiod på åtminstone fem år

efter det att enkelbeskattning har

införts. Riskkapitalinvesteringar genom

förmedlare i form av fonder eller bolag

bör också berättiga till avdrag. Det gör

att fler kan vara beredda att satsa i

högriskaktier eftersom möjligheten till

riskspridning förbättras. Dessutom bör

de diskriminerande reglerna om

likviditet och uthyrning undanröjas och

beloppsgränsen höjas till 300 000 kr.

Möjligheterna att inrätta ett permanent

riskkapitalkonto bör studeras. Fysiska

personer skulle kunna få avdrag upp till

en viss nivå vid en investering i

direktägda aktier. Beskattning skulle

sedan ske vid varje uttag från

riskkapitalkontot. I en situation med

enkelbeskattning är redan

utdelningsinkomster på aktierna

beskattade. Därmed bör heller inte någon

realisationsvinstskatt tas ut förrän

uttaget från kontot beskattas.

De teknikföretag vars risknivå är

mycket hög har särskilda problem när det

gäller kapitalbildning och

riskkapitalförsörjning. Här kommer

fortsättningsvis statliga medel genom

NUTEK att vara ett nödvändigt inslag.

Det bör emellertid också utredas

huruvida det finns andra möjligheter än

riskkapitalavdrag (alternativt

riskkapitalkonto) som kan underlätta den

privata riskkapitalbildningen för just

dessa företag.

Det anförda innebär att propositionen

avstyrks i denna del och att de förslag

om riskkapitalavdraget som har lagts

fram i Moderata samlingspartiets motion

Sk30 tillstyrks. Regeringen bör

skyndsamt återkomma till riksdagen med

ett förslag om utvidgat

riskkapitalavdrag i enlighet med

motionen. Med hänsyn till att riksdagen

genom ett beslut den 22 november i år

har fastställt inkomstberäkningen för år

1997 bör ett utvidgat riskkapitalavdrag

gälla fr.o.m. den 1 januari 1998.

dels att utskottets hemställan under 5

och 16 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

5. beträffande tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Sk30 yrkandena 2

och 3, 1996/97:Sk31 yrkande 2,

1996/97:Sk33 yrkandena 3 och 4,

1996/97:Sk356 yrkandena 1 och 2 och

1996/97:Sk371 yrkande 3 avslår

proposition 1996/97:45 i denna del

och hos regeringen begär att den

skyndsamt återkommer med förslag om

ett fortsatt riskkapitalavdrag i

enlighet med vad som ovan anförts,

16. beträffande lagförslagen i fråga

om tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i lagen

(1995:1623) om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar.

6. Tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande (mom. 5

och mom. 16 i motsvarande del)

Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 29 som börjar med Utskottet vill

och slutar med yrkande 3 bort ha

följande lydelse:

Ett riskkapitalavdrag bör finnas kvar

även i ett system med enkelbeskattning

för att bl.a. locka till investeringar i

innovativa småföretag. Propositionen bör

därför avslås i denna del.

dels att utskottets hemställan under 5

och 16 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

5. beträffande tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk31 yrkande 2 och med

anledning av motionerna 1996/97:Sk30

yrkandena 2 och 3, 1996/97:Sk33

yrkandena 3 och 4, 1996/97:Sk356

yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Sk371

yrkande 3 avslår proposition

1996/97:45 i denna del,

16. beträffande lagförslagen i fråga

om tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i lagen

(1995:1623) om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar.

7. Tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande (mom. 5

och mom. 16 i motsvarande del)

Holger Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 29 som börjar med Utskottet vill

och slutar med yrkande 3 bort ha

följande lydelse:

En väl fungerande marknadsekonomi med

god finansiering av småföretag behöver

en stor andel privata finansiärer. Det

är därför viktigt med goda villkor för

privat riskfinansiering i småföretag.

Personer som köper nyemitterade aktier

i onoterade bolag skall enligt det

förslag som har lagts fram i motioner

från Kristdemokraterna ha möjlighet till

skattereduktion (riskkapitalavdrag)

också i fortsättningen. I motionerna

föreslås också att riskkapitalavdraget

byggs ut. Avdrag skall få göras mot

inkomst av kapital likaväl som mot

inkomst av tjänst. Reduktionen skall

även gälla köp av aktier i egna och

närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten

skall gälla investeringar upp till en

nivå av 300 000 kr. Skattereduktion

skall medges även för indirekta

riskkapitalinvesteringar via ett företag

eller en fond som gör de direkta

investeringarna, vilket möjliggör bättre

riskspridning för enskilda investerare.

Riskkapitalavdraget skall vara

permanent. Avdragsrätten skall ses som

en kompensation för den större risk det

innebär att köpa aktier i små, onoterade

företag.

Det anförda innebär att

Kristdemokraternas förslag om ett

utbyggt riskkapitalavdrag tillstyrks.

Regeringen bör skyndsamt återkomma till

riksdagen med ett förslag om utvidgat

riskkapitalavdrag i enlighet med

Kristdemokraternas förslag. Med hänsyn

till att riksdagen genom ett beslut den

22 november i år har fastställt

inkomstberäkningen för år 1997 bör ett

utvidgat riskkapitalavdrag gälla fr.o.m.

den 1 januari 1998.

dels att utskottets hemställan under 5

och 16 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

5. beträffande tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Sk30 yrkandena 2

och 3, 1996/97:Sk31 yrkande 2,

1996/97:Sk33 yrkandena 3 och 4,

1996/97:Sk356 yrkandena 1 och 2 och

1996/97:Sk371 yrkande 3 avslår

proposition 1996/97:45 i denna del

och hos regeringen begär att den

skyndsamt återkommer med förslag om

ett fortsatt riskkapitalavdrag i

enlighet med vad som ovan anförts,

16. beträffande lagförslagen i fråga

om tidigareläggning av

riskkapitalavdragets slopande

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

avslår det vid propositionen fogade

förslaget till lag om ändring i lagen

(1995:1623) om skattereduktion för

riskkapitalinvesteringar.

8. Nuvärdesavskrivning (mom. 6)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl

Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 30 som börjar med Utskottet

anser och slutar med yrkande 5 bort

ha följande lydelse:

En möjlighet till nuvärdesavskrivning

skulle innebära att företagen i samband

med en investering medges en tillfällig

skattekredit som finansieras

statsfinansiellt genom att skatten blir

högre när den väl betalas. För företagen

kan det likviditetstillskott som

skattekrediten innebär samt det faktum

att de redan från början ser de

ekonomiska konsekvenserna av en

investering, vara avgörande för att de

över huvud taget skall våga investera.

Enligt propositionen är

nuvärdesavskrivning ett instrument som

motverkar inflationens urholkande effekt

på värdet av avskrivningar. Vid låg

inflation finns enligt propositionen

inga skäl för en sådan värdesäkring. Det

bör emellertid vara upp till företagen

att avgöra om det finns skäl för en

sådan värdesäkring och politikernas

uppgift att hålla nere inflationen så

att några sådana skäl inte föreligger.

Mot denna bakgrund bör i enlighet med

förslaget från Moderata samlingspartiet

införas en möjlighet att göra

nuvärdesavskrivningar för investeringar

i maskiner och inventarier med 90 % av

avskrivningsunderlaget fr. o. m. den 1

januari 1997. Det bör även övervägas att

införa motsvarande regler för byggnader.

Riksdagen bör begära att regeringen

återkommer med ett förslag i enlighet

med motion Sk30 yrkande 5.

dels att utskottets hemställan under 6

och 16 i motsvarande del bort ha

följande lydelse:

6. beträffande

nuvärdesavskrivning

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Sk30 yrkande 5 hos regeringen

begär att den återkommer med förslag

om nuvärdesavskrivning i enlighet med

vad som ovan anförts.

9. Royalty på patenterade uppfinningar,

m.m. (mom. 8)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m),

Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén

(m) och Holger Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 31 som börjar med Ett förslag

och slutar med yrkande 5 bort ha

följande lydelse:

Sverige har en onormalt stor export av

patent och uppfinningar som i stället

exploateras av andra länder. I syfte att

öka exploatering och produktion av

patent och uppfinningar i Sverige bör

royaltyinkomster befrias från skatt

under de två första åren. Därefter bör

inkomsterna behandlas som

kapitalinkomster i skattehänseende.

Riksdagen bör begära ett förslag av

regeringen med ett sådant innehåll.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande royalty på

patenterade uppfinningar, m.m.

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:N205 yrkandena 2

och 3, 1996/97:N256 yrkande 13 och

1996/97:Sk371 yrkande 5 hos

regeringen begär förslag om den

skattemässiga behandlingen av royalty

i enlighet med vad som ovan anförts.

10. Sponsring (mom. 13)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl

Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla

m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 34 som börjar med Utskottet vill

och slutar med motion Sk357 bort ha

följande lydelse:

Den skattemässiga hanteringen av

framför allt avdragsrätten för

sponsormedel är inte entydig. Detta

leder till en osäkerhet som kan påverka

möjligheten för olika organisationer att

få tillgång till sponsormedel.

Regeringen bör se över frågan och

återkomma till riksdagen med förslag som

undanröjer den nämnda osäkerheten om

gällande skatteregler.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande sponsring

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Sk357 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan

anförts.

11. Arbetslokal i egen bostad (mom. 14)

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m),

Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson

(fp), Jan-Olof Franzén (m) och Holger

Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 34 som börjar med Utskottet

anser och slutar med motion Sk354

bort ha följande lydelse:

I motion Sk354 visas med ett par

exempel att nuvarande schablonmässiga

regler om avdrag för arbetslokal i egen

bostad kan ge ett oförmånligt resultat i

förhållande till om arbetslokal förhyrts

i en annan fastighet. Motionärerna

framhåller att nya företag ofta startas

med hemmet som bas och att möjligheterna

att utnyttja hemarbete har förbättrats

med teknikens utveckling. Möjligheterna

att med avdragsrätt använda den egna

bostaden är enligt motionen en viktig

faktor vid framväxten av nya företag.

Regeringen bör se över reglerna i syfte

att förhindra att ett företagande

diskrimineras bara för att det utförs i

lokaler eller andra utrymmen i

anslutning till den egna bostaden. Detta

bör med anledning av motionen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande arbetslokal i

egen bostad

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Sk354 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan

anförts.

Särskilt yttrande

Bo Lundgren (m), Karl-Gösta Svenson (m),

Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson

(fp), Jan-Olof Franzén (m) och Holger

Gustafsson (kd) anför:

Riksdagens majoritet bestående av

Socialdemokraterna och Centerpartiet har

genom ett beslut den 22 november 1996

fastställt ekonomiska ramar för

utgiftsområdena i statsbudgeten och en

beräkning av statens inkomster avseende

1997.

De förslag som vi har lagt fram i olika

motioner rörande företagsbeskattningen

innehåller mer långtgående förslag om

förändringar i företagssektorn än vad

regeringen har lagt fram i

propositionen. Vi anser t.ex. att det

krävs en generell lättnad i

dubbelbeskattningen enligt de regler som

gällde under 1994 om vi skall kunna

främja investeringar i företag och

därmed skapa förutsättningar för flera

nya jobb.

Riksdagen har emellertid genom det ovan

nämnda beslutet avvisat våra respektive

budgetförslag och lagt fast en

inkomstberäkning för 1997 som inte

lämnar utrymme för våra förslag. Den nya

budgetdisciplin som riksdagen strävar

efter förutsätter att den

inkomstberäkning som gjorts för nästa

budgetår inte ändras. Vi har tagit

konsekvensen av detta och avstår därför

från att fullfölja de yrkanden som avser

1997 och som på ett mer än marginellt

sätt kan beräknas påverka inkomsterna

för budgetåret 1997.