Bet. 1996/97:SkU14

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU14

Omräkningstalen för 1997 års taxeringsvärden

Innehåll

Sammanfattning

Utskottet

Hemställan

1996/97

SkU14

Sammanfattning

Utskottet föreslår att omräkningstalen

vid 1997 års fastighetstaxering begrän

sas till högst 0,96 för hyreshus i vad

avser värderingsenheter med bostäder med

värdeår 1988 eller senare och till högst

1,07 för småhusenheter.

Till betänkandet har fogats en

reservation (m) och fyra särskilda

yttranden (fp, v, mp, kd).

Utskottet

Allmän fastighetstaxering sker vart

sjätte år räknat fr.o.m. 1988 för

hyreshus och industrienheter, 1990 för

småhus och 1992 för lantbruk.

Från och med 1996 beaktas

prisutvecklingen för åren mellan de

allmänna fastighetstaxeringarna genom

ett särskilt omräkningsförfarande. För

varje taxeringsenhet bestäms vid den

allmänna fastighetstaxeringen ett

basvärde som skall uppgå till 75 % av

det allmänna marknadsvärdet enligt

prisläget under andra året före den

allmänna fastighetstaxeringen. Basvärdet

omräknas varje år med hjälp av ett

omräkningstal som fastställs av

Riksskatteverket med hänsyn till det

genomsnittliga prisläget i olika pris

utvecklingsområden under tolvmånaders

perioden 1 juli andra året före taxe

ringsåret-30 juni året före taxerings

året.

Omräkningstalen för 1996 års omräkning

bestämdes hösten 1995 för samtliga

hyreshus till 0,96 för bostäder m.m. och

till 0,84 för lokaler m.m. För småhus

bestämdes omräkningstal på 0,95-1,08 i

olika prisutvecklingsområden

(Riksskatteverkets författningssamling

RSFS 1995:14).

Den 28 november 1996 bestämde

Riksskatteverket omräkningstalen för

1997. Enligt detta beslut har även

hyreshusen hänförts till olika

prisutvecklingsområden och fått

omräkningstal för bostäder m.m. på

0,85-1,17 och för lokaler m.m. på

0,83-1,17. Beslutet innebär att

taxeringsvärdena för hyreshusen i

Stockholm höjs i vissa områden från 1996

till 1997 med 22 % i vad avser bostäder.

I vissa förorter innebär beslutet en

sänkning med 11 %. Taxeringsvärdena för

hyreshus höjs för bostäder med 15 % i

delar av Göteborg, Lund och Malmö, med

11 % i större regionstäder som till

exempel Uppsala, Västerås, Växjö och

Karlstad och med 5 % i mindre

regionstäder såsom Luleå, Falun,

Eskilstuna, Kristianstad och

Trollhättan, medan taxeringsvärdena på

lokaler sänks. Inom andra

prisutvecklingsområden innebär beslutet

en sänkning med 11 %.

I allmänhet leder höjningarna och

sänkningarna av taxeringsvärdena till

motsvarande höjningar och sänkningar av

fastighetsskatten. För de s.k.

krisårgångarna och andra nyproducerade

hyreshus innebär dock gällande regler

att fastighetsskatt för beskattningsåret

1997 (1998 års taxering) inte utgår för

bostäder som har byggts 1989 eller

senare och att halv fastighetsskatt

utgår för första gången vid 1998 års

taxering i fråga om bostäder med värdeår

1988. För hyreshus med nybyggnadsår 1983

eller 1984 skall vid 1998 års taxering

för första gången utgå hel

fastighetsskatt på bostadsdelen.

Riksskatteverket har i samband med sitt

beslut uppmärksammat vissa brister i

omräkningsförfarandet. Som reglerna har

utformats är det inte möjligt att vid

omräkningen beakta andra värdefaktorer

än prisutvecklingen för samtliga

fastigheter av ett visst slag. I vissa

områden grundas den redovisade pris

utvecklingen uteslutande på

försäljningar av äldre fastigheter,

medan yngre fastigheter från de s.k.

krisåren - 1988 och senare - inte har

avyttrats. Lagstiftningen medger inte

att man tillämpar olika omräkningstal

för äldre och yngre hus. Samma

omräkningstal skall därför tillämpas

trots att den återhämtning av prisnivån

som har konstaterats i storstadsområdena

begränsar sig till det äldre

fastighetsbeståndet.

Mot denna bakgrund instämmer utskottet

i Riksskatteverkets uppfattning att

omräkningen ger ett dåligt

värderingsresultat för de nyproducerade

hyreshusen. Det kan inte heller

uteslutas att reglerna även av andra

skäl kan leda till att taxeringsvärdena

för de s.k. krisårgångarna blir för

höga. De skattemässiga konsekvenserna av

de nuvarande reglerna bör därför enligt

utskottets uppfattning lindras för

hyresbostäder i krisårgångarna i

avvaktan på resultatet av den översyn

som nu skall påbörjas i fråga om

fastighetstaxeringen (jfr 1996/97:SkU1y

och FiU1). Avsikten är att arbetet med

denna översyn, som bl.a. kommer att

omfatta omräkningstalen och effekterna

av den rullande fastighetstaxeringen,

skall bedrivas så skyndsamt att

angelägna förslag till förbättringar kan

redovisas redan nästa år. Utskottet

föreslår därför att omräkningstalen för

hyreshus i vad avser bostäder med

tillhörande tomtmark och med värdeår

1988 eller senare vid 1997 års

fastighetstaxering inte skall överstiga

det omräkningstal på 0,96 som tillämpats

vid 1996 års fastighetstaxering.

När det gäller småhus innebär

Riksskatteverkets beslut att de redan

höga taxeringsnivåerna för fastigheter i

vissa attraktiva områden höjs

ytterligare. Fastigheter i sådana

områden har av många skäl genomgått

kraftiga värdehöjningar under en följd

av år, vilket medfört svåra effekter för

fast bosatta fastighetsägare i dessa

områden. Detta förhållande har föranlett

riksdagen att hos regeringen begära en

översyn av taxeringsförfarandet. I

avvaktan härpå anser utskottet att

omräkningstalen för år 1997 bör

begränsas även för dessa småhus. En

generell begränsning till högst 1,07

innebär att värdenivåerna i vissa delar

av Tjörn, Orust, Lysekil, Sotenäs,

Tanum, Strömstad och Kungälv tills

vidare fryses vid sin nuvarande nivå och

att de höjningar som Riksskatteverkets

beslut skulle ha medfört i Båstad och i

Aneby, Tranås och Sävsjö begränsas i

rimlig omfattning. Utskottet föreslår

att reglerna utformas på detta sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda

hemställer utskottet

att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om omräkningstal för 1997 års

taxeringsvärden

Härigenom föreskrivs följande.

För sådan värderingsenhet som avses i

3 § första stycket b lagen (1984:1052)

om statlig fastighetsskatt skall

omräkningstalet enligt 16 A kap.

fastighetstaxeringslagen (1979:1152) för

år 1997 vara högst 0,96 om värdeåret är

1988 eller senare.

För småhusenhet skall omräkningstalet

för år 1997 vara högst 1,07.

____

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1997.

res. (m)

Stockholm den 5 december 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per

Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof

Franzén (m), Ronny Korsberg (mp) och

Holger Gustafsson (kd).

Reservation

Bo Lundgren m.fl. (m) anser att

utskottet i de två sista styckena före

utskottets hemställan bort anföra

följande:

Till följd av det höga

fastighetsskatteuttaget accentueras de

problem som uppkommer i samband med den

årliga omräkningen av

fastighetstaxeringsvärdena. Dessutom

kvarstår för särskilt småhusen de

kraftiga regionala skillnader som lett

till enligt utskottets mening orimliga

effekter för fastighetsbeskattningen.

Dessa problem bör lösas genom att

fastighetsskatteuttaget sänks från 1,7

till 1,5 % med verkan från 1996 och

sänks ytterligare därefter samt att

endast hälften av markvärdet för småhus

utgör underlag för fastighetsskatt. Det

har emellertid stått klar att det endast

gått att nå majoritet i skatteutskottet

för ett initiativ till en mera begränsad

åtgärd.

De skattemässiga konsekvenserna av de

nuvarande reglerna bör därför enligt

utskottets uppfattning lindras för

hyresbostäder i krisårgångarna i

avvaktan på resultatet av den översyn

som nu skall påbörjas i fråga om

fastighetstaxeringen (jfr 1996/97:SkU1y

och FiU1). Mot denna bakgrund föreslår

utskottet att omräkningstalen för

hyreshus i vad avser bostäder med

tillhörande tomtmark och med värdeår

1988 eller senare vid 1997 års fastig

hetstaxering inte skall överstiga det

omräkningstal på 0,96 som tillämpats vid

1996 års fastighetstaxering.

När det gäller småhus innebär

Riksskatteverkets beslut att de redan

höga taxeringsnivåerna för fastigheter i

vissa attraktiva områden höjs

ytterligare. Fastigheter i sådana

områden har av många skäl genomgått

kraftiga värdehöjningar under en följd

av år, vilket medfört svåra effekter för

fast bosatta fastighetsägare i dessa

områden. Detta förhållande har föranlett

riksdagen att hos regeringen begära en

översyn av taxeringsförfarandet. I

avvaktan härpå anser utskottet att

omräkningstalen för år 1997 bör

begränsas även för dessa småhus.

Särskilda yttranden

1. Isa Halvarsson (fp) anför:

Vid behandlingen tidigare i höst av

fastighetsbeskattningen har det rått

enighet om att det behövs en skyndsam

översyn av fastighetstaxeringen för att

lösa den orimliga situation som

uppkommit bl.a. i våra skärgårdsområden.

Vi har dock framhållit att den översyn

som regeringen planerar kommer att få en

alltför begränsad, teknisk karaktär, och

risken är att de grundläggande problemen

inte kommer att tas upp. Så t.ex. spelar

markvärdet en för stor roll i

beräkningen av taxeringsvärdet. En

lösning skulle kunna vara att marktaxe

ringsvärdet för småhus begränsas till en

viss nivå eller att den s.k. belägen

hetsfaktorn för strand och strandnära

fastigheter slopas för permanentbebodda

fastigheter. Det är också orimligt att

energiförbättrande åtgärder skall

bestraffas med höjt taxeringsvärde.

Förändringar i dessa hänseenden bör

enligt vår uppfattning genomföras utan

onödig tidsspillan. Vidare bör

fastighetsskatten reformeras också på

annat sätt. Enligt vår uppfattning är

det orimligt att fastigheter drabbas av

en hög beskattning bara för att ett

grannhus har sålts till ett högt pris.

Det är inte acceptabelt att människor

som arbetat hårt i hela sitt liv inte

skall kunna få bo kvar i sina hem bara

för att just deras område råkat bli

populärt. Ett alternativ som bör utredas

seriöst är att lägga inköpspriset till

grund för uttag av fastighetsskatt.

De omräkningstal som Riksskatteverket

har fastställt för år 1997 gör att de

nuvarande problemen förvärras, och de

begränsningar som utskottet nu föreslår

kommer endast att få marginell betydelse

i enstaka fall. Socialdemokraterna och

Centern tar inte tag i det grundläggande

problemet. Vi har inte fått gehör för

att vidta några påtagliga förbättringar

av den nuvarande situationen, men vi

kommer så snart som möjligt att

återkomma till dessa frågor.

2. Per Rosengren (v) anför:

Redan våren 1995 framhöll vi att

regeringen borde prioritera arbetet med

att finna en lösning på de problem som

fastighetsskatten för med sig för fast

bosatta fastighetsägare i skärgården och

andra attraktiva fritidsområden. Våra

krav på en utredning av dessa frågor

avslogs med hänvisning till att rege

ringen skulle följa utvecklingen samt

vid behov vidta åtgärder. Regeringen har

emellertid inte hittills förmått lägga

fram något förslag som bidrar till att

lösa de problem som har uppstått, och

den planerade översynen, som har en

alltför teknisk karaktär, är också

otillräcklig. Det förslag som utskottet

nu lägger fram är en nödlösning som

endast kommer att få en mycket marginell

betydelse.

Som vi har framhållit tidigare borde

man nu genomföra takregler som löser den

akuta krisen och på sikt försöka komma

till rätta med problemen genom att

utforma fastighetsbeskattningen på annat

sätt. Vi är förhindrade att nu lägga

fram förslag till några verkliga

förbättringar, men vi återkommer till

dessa frågor i annat sammanhang.

3. Ronny Korsberg (mp) anför:

Från Miljöpartiets sida har vi tidigare

i höst påtalat de stora problem som

fastighetsskatten innebär för många

fastighetsägare. Att skatten grundar sig

på ett fiktivt värde som inte motsvaras

av någon inkomst medför absurda och

oacceptabla effekter t.ex. för

fastboende i vissa attraktiva

skärgårdsområden och för dem som satsar

på att miljöanpassa sin bostad. Vi har

därför hävdat att den planerade

översynen måste få en bredare inriktning

där fastighetstaxeringen och

fastighetsbeskattningen övervägs i sin

helhet. På sikt bör fastighetsskatten

avvecklas. Vi anser alltså att man bör

ha en bred parlamentarisk utredning om

dessa frågor.

Med de omräkningstal som

Riksskatteverket nu har fastställt för

1997 förvärras de nuvarande problemen

ytterligare, men utskottets förslag är

helt otillräckligt för att motverka de

nya skatteskärpningarna. Vi är

förhindrade att nu lägga fram förslag

till några verkliga förbättringar men

återkommer så snart som möjligt till

dessa frågor.

4. Holger Gustafsson (kd) anför:

Vi har tidigare i höst, i motionerna

Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) och Fi3

av Michael Stjernström m.fl. (kd) och i

samband med skatteutskottets och

finansutskottets behandling av dessa

motioner, riktat skarp kritik mot effek

terna av fastighetstaxeringen och

fastighetsbeskattningen. 1996 års fastig

hetstaxering och den samtidiga höjningen

av fastighetsskatten från 1,5 till 1,7 %

har lett till ett orimligt och orättvist

resultat, framför allt för dem som bor i

storstäder och skärgårdar. De kraftiga

skatteskärpningarna av en redan hög

beskattning leder till att många

barnfamiljer, pensionärer med måttliga

inkomster och andra som lever under

normala förhållanden inte får råd att bo

kvar. Reglerna bäddar för en ny

flyttlasspolitik med stora tragedier

och en ny fastighetskris som yttersta

konsekvens. De omräkningstal som

Riksskatteverket nu har fastställt för

1997 förvärrar situationen ytterligare.

Det förslag som utskottet nu lägger

fram har endast en marginell betydelse i

enstaka fall, och den översyn av

fastighetstaxeringen som nu kommer att

genomföras har en begränsad, teknisk

karaktär och kommer inte att beröra de

grundläggande problemen med

fastighetsskatten.

Enligt vår uppfattning bör

fastighetsskatten på sikt avvecklas och

ersättas med en möjlighet för

kommunerna att ta ut en fastighetsavgift

för att täcka kostnader för

gatuunderhåll och annan kommunal service

kopplad till fastigheten. I avvaktan

härpå bör fastighetsskatten nu sänkas

till 1,5 % och i vad avser mark beräknas

endast på en tredjedel av markvärdet

ovanför ett taxeringsvärde på 150 000

kr. Tabellnivåvärdet K för byggnader bör

begränsas till 5. Vidare bör

förmögenhetsskatten vid permanentboende

slopas. Vi har inte möjlighet att nu

lägga fram dessa förslag på nytt. Vi

återkommer så snart som möjligt till

dessa frågor.