Bet. 1996/97:SkU15

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU15

Inkomstskatter m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SkU15

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet olika frågor som rör inkomstbeskatt-

ningen av fysiska personer, skatteväxling m.m. Utskottet avstyrker motionerna.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer och särskilda yttranden.

Motionerna

1996/97:K211 av Margit Gennser (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skatteavdrag från

kommunalskatten för service och omvårdnad i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hyresgästers självförvaltning och dess beskattning,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reseavdrag.

1996/97:Fi419 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grön skatteväxling,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt inkomstskatt och

höjda egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen enligt vad som anförts i

motionen.

1996/97:Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydligare principer och en genomtänkt struktur för energirelaterade

skatter,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjer för sänkning av andra skatter i en skatteväxling,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteavdrag för hyres-

rabatter, m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteavdrag för

tjänstebyte i bytesringar, m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen,

29. att riksdagen beslutar att i princip fortsätta att växla sänkta skatter

på arbete mot höjda skatter på energi under 2000-2010 i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Sk301 av Carl Fredrik Graf (m) vari yrkas att riksdagen beslutar om en

förändring i kommunalskattelagen så att bostaden skall vara tjänsteställe för

nämndemän i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk303 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avskaffa förmögenhetsskatten i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reduktion av förmögenhetsskatten.

1996/97:Sk305 av Sten Tolgfors och Per Bill (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om införande av avdragsrätt för gåvor till ideella

biståndsorganisationer och formerna för bidragens avräkning mot bistånds-

anslagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk309 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffad

sambeskattning av förmögenhet.

1996/97:Sk310 av Carl G Nilsson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

skatt på förmögenhet skall särtaxeras i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Sk312 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade reseavdrag

för boende i glesbygd.

1996/97:Sk313 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär att en parlamentarisk utredning tillsätts för att lägga fram förslag

till utformning av regler för skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar

och ändamål.

1996/97:Sk314 av Ingvar Eriksson och Jeppe Johnsson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag mot orättvis beskattning av anställda

under utbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk315 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om utvärdering av olika slag och om

nivåer av avdrag för reparation och underhåll av enskilda bostäder i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk316 av Hans Stenberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos rege-

ringen begär förslag till sådan ändring i lagen om upphovsmannakonto att det

föreligger reella möjligheter för konstnärer att i skattehänseende utjämna

inkomster över åren.

1996/97:Sk317 av Christina Axelsson och Monica Green (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att tillsätta en utredning för att se över skattereglerna vad gäller utlåning

och personalköp av IT-utrustning.

1996/97:Sk319 av Per Erik Granström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilt

grundavdrag för pensionärer.

1996/97:Sk321 av Bo Finnkvist och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att beskattningen av s.k. fallskärmsavtal och avgångsvederlag bör utredas.

1996/97:Sk322 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till särskild lagstiftning som möjliggör att ett

antal kommuner på försök får införa barnavdrag på kommunalskatten i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk323 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till ändring av kommunalskattelagen och andra berörda lagar och

att avdrag på kommunalskatten för tjänstearbete blir möjligt i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk324 av Inger René och Karin Falkmer (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till avveckling av sambeskattning gällande

förmögenheter i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk325 av Sinikka Bohlin (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att undanröja

lagliga hinder för att utveckla de boendes medverkan i bostadsförvaltningen.

1996/97:Sk326 av Nils T Svensson och Claes-Göran Brandin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

möjlighet för bostadsrättsföreningar i småhus att utnyttja reduktion för yttre

underhåll på samma sätt som för flerbostadshus.

1996/97:Sk327 av Inga Berggren och Annika Jonsell (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn

av reglerna för realisationsvinstbeskattning.

1996/97:Sk340 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att revidera

skattelagstiftningen för äldre.

1996/97:Sk341 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas att riksdagen beslutar

att flygbolagsanställdas reseförmåner skall beskattas enligt de regler som

gällde före den 1 juli 1996 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk342 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om lag om avdragsrätt för vissa gåvor till ideellt

och humanitärt arbete.

1996/97:Sk343 av Anders Svärd och Elving Andersson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

en översyn av aktuella skatteregler om hyresrabatter.

1996/97:Sk344 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ?hyresrabatt? inte bör

skattebeläggas.

1996/97:Sk345 av Ulf Björklund och Michael Stjernström (kd) vari yrkas att

riksdagen beslutar om sådana förändringar i lagen om skattereduktion för

utgifter för byggnadsarbete på bostadshus som innebär att också fastighets-

ägare som använder egen arbetskraft skall vara berättigade att erhålla skatte-

reduktion.

1996/97:Sk352 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas, såvitt nu

är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ändring av direktiven till utredningen Förutsättningarna för

tjänstesektorns utveckling.

1996/97:Sk353 av Marianne Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hushållstjänster.

1996/97:Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att sambeskattningen av förmögenhet bör avskaffas,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om reglerna för reseavdrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om värderingen av förmåner.

1996/97:Sk359 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att utreda särskild beskattning av s.k. fallskärmsavtal.

1996/97:Sk360 av Laila Bäck m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändrade skatteregler för

säsongsanställda.

1996/97:Sk361 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade reseavdrag.

1996/97:Sk362 av Birgitta Carlsson och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

skatteregler för kostnadstillägg för nämndemän.

1996/97:Sk363 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) vari yrkas att

riksdagen beslutar om ändring i kommunalskattelagen beträffande tjänsteställe

för nämndemännen enligt vad som föreslagits i motionen.

1996/97:Sk364 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär ett lagförslag som gör det legitimt för hyresgäster och andra boende att

idka självförvaltning utan att sådan ideell insats skall bli beskattad i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk365 av Kerstin Warnerbring och Roland Larsson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att värdet av sådana

insatser som hyresgäster gör till fromma för det egna boendet och den egna

boendemiljön i sitt eget bostadsområde inte bör bli föremål för beskattning.

1996/97:Sk368 av Per Erik Granström och Ingemar Josefsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

kommersiella fastigheter och fritidsfastigheter.

1996/97:Sk369 av Stig Rindborg m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen

beslutar ändra 7 § 4 mom. lag (1947:567) om statlig inkomstskatt i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk370 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående internationell kontroll och minimiskatteregler,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts angående skatteväxling.

1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

7. att riksdagen beslutar om att stimulera tjänstesektorn i enlighet med den

danska modellen,

8. att riksdagen beslutar om en bredare bas för skattereduktion inom hus-

hållstjänstesektorn och att denna skall medges med ett belopp motsvarande 60 %

av underlaget, dock högst 30 000 kr per år,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skattebefriade kompetensutvecklingskonton,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en skatteväxling för miljön och jobben,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av förmögenhets-, arvs- och gåvoskattereglerna i syfte

att underlätta generationsskiften i familjeföretag,

19. att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om slopad sambe-

skattning av förmögenhet.

1996/97:Ju424 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att nämndemännens bostad skall betraktas som tjänsteställe.

1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige tillsammans med övriga medlemsländer skall genomföra en

omfattande skatteväxling från arbete till miljöbelastande verksamhet.

1996/97:Ub244 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa skattereduktion

för styrkta barnomsorgskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändring i gällande skattelagstiftning i syfte att stimulera

föräldraaktivitet vid kommunala förskolor.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelarna med en grön skatteväxling,

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatt på vissa råvaror.

1996/97:N212 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas, såvitt nu är i

fråga

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma

till stånd.

1996/97:N255 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hälften kvar i inkomstskatteskalan.

1996/97:A277 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning om hur en rörlig arbetsmarknad kan

underlättas genom en översyn av skattelagarna avseende reglerna för avdrag för

dubbel bosättning och tjänsteställe.

1996/97:A428 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skatteväxling från statlig fastighetsskatt på vattenkraftsstationer

till kommunal fastighetsavgift.

1996/97:Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) vari yrkas, såvitt nu är i fråga

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om s.k. självförvaltning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fastighetsskatter.

Utskottet

Inledning

Flera propositioner och motioner som väcktes i höstas angick skattepolitikens

allmänna inriktning och olika detaljer på skatteområdet som hade beröring med

statsbudgeten för 1997. Dessa frågor tog utskottet upp i sitt yttrande

1996/97:SkU1y till finansutskottet över budgetpropositionen och sammanhängande

frågor. Finansutskottet, som behandlade dessa frågor i sitt betänkande

1996/97:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, godtog

skatteutskottets bedömningar, och riksdagen beslutade i enlighet med

finansutskottets förslag. De motioner som utskottet behandlar i detta

betänkande påverkar inte 1997 års budget men innehåller - frånsett detta -

till stor del likartade frågor som utskottet behandlade i höstas. Övriga

yrkanden angår vissa detaljer rörande inkomstbeskattningen av enskilda

personer, m.m.

Skatteväxling m.m.

I några motioner yrkas att riksdagen uttalar sig för att genomföra en skatte-

växling med höjningar av miljöskatter m.m. mot sänkningar av beskattningen av

arbetsinkomster. Tre motioner av Lars Leijonborg m.fl. (fp) - Fi419 yrkandena

12 och 16, Jo759 yrkandena 27 och 28 och N255 yrkande 6 - innehåller krav på

ställningstaganden till förmån för en grön skatteväxling med denna inriktning,

höjd skatt på vissa råvaror, höjda egenavgifter till arbetslöshetsförsäkringen

och sänkningar av skatterna på arbetsinkomster. Motion Sk370 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) yrkande 29 innehåller också krav på uttalanden om en liknande

skatteväxling med skärpta miljöskatter både inom Sverige och internationellt.

I motion Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 3, 4 och 29 begär

motionärerna tydligare principer och en genomtänkt struktur för ener-

girelaterade skatter, riktlinjer för en omfattande skatteväxling fram till

sekelskiftet och principbeslut om en fortsatt skatteväxling åren 2000-2010.

Även motionerna Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 10 och U515 av Alf

Svensson m.fl. (kd) yrkande 30 innehåller krav på en ökad skatteväxling både

inom Sverige och internationellt.

Vid sin behandling av likartade motionsyrkanden i höstas instämde utskottet

i regeringens bedömning att det saknas utrymme för skattelättnader och skatte-

skärpningar av den art och omfattning som föreslogs i motionerna och hänvisade

bl.a. till att en stor del av de framställda yrkandena gällde frågor som låg

inom ramen för Skatteväxlingskommitténs arbete. Utskottet avstyrkte därför

motionerna, och riksdagen avslog motionerna. Skatteväxlingskommittén har nu

redovisat dessa frågor i sitt slutbetänkande Skatter, miljö och sysselsättning

(SOU 1997:11). En bred majoritet i kommittén, bestående av s-, c-, fp-, v-,

mp- och kd-ledamöterna, anser att en växling mellan miljö- och energiskatter

och skatt på arbete kan vara ett viktigt redskap såväl i omställningen till

ett mer ekologiskt hållbart samhälle som för att bekämpa arbetslösheten. De

anser att förändringar av detta slag bör ske stegvis och med beaktande av vad

som sker i omvärlden. M-ledamöterna har i en reservation framhållit en rad

svårigheter som är förenade med en skatteväxling men är i och för sig inte

emot att skatter och avgifter används i miljöpolitiken.

Enligt utskottets uppfattning är det positivt om man - utan att alltför

snedvridande effekter uppkommer - kan genomföra en skatteväxling med positiva

effekter för miljön, sänkt skatt på arbete inom vissa sektorer och positiva

sysselsättnings- och fördelningseffekter. En närmare bedömning från riksdagens

sida av dessa komplicerade frågor bör dock anstå i avvaktan på att regeringen

redovisar resultatet av utredningens överväganden. Med det anförda avstyrker

utskottet motionerna i dessa delar.

Avgångsvederlag

I motion Sk321 av Bo Finnkvist och Ann-Kristine Johansson (s) begär motionä-

rerna ett riksdagsuttalande som innebär att fallskärmsavtal och

avgångsvederlag

bör samordnas med pensionen och beskattas med 90 % till den del som överstiger

7,5 basbelopp per år. Även motion Sk359 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes

(mp) innehåller krav på en särskild beskattning av s.k. fallskärmsavtal.

Den ekonomiska situationen i vårt samhälle och de åtgärder som har krävts

för att sanera statsfinanserna har under en följd av år medfört stora påfrest-

ningar för åtskilliga grupper i samhället, och målsättningen för den förda

politiken har varit att de bördor som detta har medfört skall fördelas

rättvist och bäras av alla efter förmåga. De kraftiga avgångsvederlag (s.k.

fallskärmar) som utgår till personer i en redan gynnad ekonomisk ställning är

stötande, och utskottet instämmer i motionärernas kritik mot denna företeelse

som sådan. Enligt utskottets mening är det viktigt att regeringen uppmärk-

sammar frågan och så långt som möjligt utnyttjar de vägar som finns för att

komma till rätta med problemen. På grund av gränsdragningsproblem och andra

tekniska svårigheter är det dock komplicerat att ingripa mot beteenden av

detta slag genom åtgärder på skatteområdet, och utskottet avstyrker därför

motionerna i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet

anfört.

Pensionärer

I motion Sk319 av Per Erik Granström m.fl. (s) yrkas ett riksdagsuttalande om

att grundavdraget för folkpensionärer bör ändras så att även den som har låg

pension (mindre än 6 000 kr eller mindre än en femtedel av den sammanräknade

inkomsten) kan få särskilt grundavdrag. I motionen anförs att frågan kan ha

betydelse bl.a. för den som har låg änkepension och låg ATP. Motionärerna

vänder sig mot att personer i denna situation inte kan få särskilt grundavdrag

trots att den sammanlagda inkomsten understiger den nivå andra pensionärer har

i form av folkpension och pensionstillskott.

Utskottet kan i och för sig instämma i syftet att uppnå en mer rättvis

beskattning. Samtidigt vill utskottet framhålla att bakgrunden till nuvarande

regler är uppfattningen att den som inte har andra inkomster än folkpension

inte bör betala någon skatt men att de skattelättnader som detta innebär i

förhållande till andra inkomsttagare inte bör medges om folkpensionen endast

är en obetydlig del av inkomsten. Dessa principer har tillämpats sedan lång

tid tillbaka. Övergången från extra avdrag till särskilt grundavdrag i samband

med skattereformen innebar inte någon ändring av den aktuella miniminivån. I

fråga om pensioner över miniminivån för extra avdrag innebar skattereformen

att reglerna stramades upp i vissa hänseenden, vilket bl.a. fick till följd

att änkor med reducerad pension och ålderspensionärer som varit bosatta i

Sverige endast kort tid före pensioneringen i vissa fall kunde få höjd skatt.

I syfte att undanröja denna negativa effekt för pensionärer med reducerade

folkpensionsförmåner ändrades reglerna så att de i vissa inkomstlägen får

skattelättnader även för kompletterande pensionsförmåner upp till den

generella nivån för ålderspensionärernas grundförmåner (prop. 1990/91:185).

Motsvarande skäl har saknats för att ändra miniminivån för det särskilda

grundavdraget.

De nya regler om inkomstprövning av änkepensioner som riksdagen antagit med

verkan fr.o.m. den 1 april 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 11, SfU1) innebär

att den aktuella spärren kan få betydelse i andra situationer än tidigare.

Utskottet utgår från att regeringen följer de praktiska erfarenheterna av

dessa regler och - om det härvid visar sig att stötande effekter uppkommer -

föreslår lämpliga justeringar.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motion Sk340 av Tomas Högström (m) krävs att skattelagstiftningen för äldre

revideras så att skillnaderna mellan gifta pensionärer och ogifta som lever i

samboförhållande elimineras.

Reglerna för det särskilda grundavdraget för pensionärer har utformats som

en schablon med utgångspunkt i de olika pensionsbelopp som utgår för gifta och

för ogifta och i att den som endast har grundpension inte skall beskattas.

Hösten 1995 (1995/96:SkU15) anpassades reglerna till ändringar som genomförts

i lagen om allmän försäkring så att det särskilda grundavdraget för gifta

pensionärer utgår med samma maximibelopp (134 % av det reducerade basbeloppet)

oavsett om den skattskyldiges make uppbär pension eller ej. För övriga pensio-

närer är grundavdraget maximalt 151,5 % av det reducerade basbeloppet. Enligt

utskottets uppfattning bör skattereglerna även i fortsättningen i möjligaste

mån följa de regler som gäller för pensionsförmånerna. Utskottet avstyrker

därför motionen.

ROT-avdrag, hushållstjänster m.m.

ROT-avdrag har återinförts för tiden den 15 april 1996-den 31 december 1997

(prop. 1995/96:229, SkU32). Skattereduktion medges nu med 30 % av

arbetskostnaderna, dock för småhus med högst 10 500 kr och för hyreshus med

högst 20 000 kr eller högst tre gånger fastighetsskatten för bostadsdelen. För

bostadsrättshavare medges skattereduktion med högst 5 000 kr för en vanlig

lägenhet, utöver bostadsrättsföreningens skattereduktion. För bostadsrätter i

småhus däremot medges bostadsrättshavaren, och inte bostadsrättsföreningen,

skattereduktion på samma sätt som villaägare.

I motion Sk315 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) begär motionä-

rerna en utvärdering av ROT-avdraget i syfte att utvidga avdragsmöjligheterna,

skapa nya arbetstillfällen och begränsa skattefusket. Två andra motioner berör

detaljutformningen. Enligt motion Sk326 av Nils T Svensson och Claes-Göran

Brandin (s) bör bostadsrättsföreningar med småhus få möjlighet till skatte-

reduktion för underhåll på samma sätt som för flerbostadshus. Vidare yrkas i

motion Sk345 av Ulf Björklund och Michael Stjernström (kd) att skattereduktion

skall kunna medges även för kostnader för egen arbetskraft.

Utskottet vill framhålla att ROT-avdraget tillkommit som en tillfällig

skattelättnad som i det rådande konjunkturläget ansetts motiverad för att

skapa nya arbetstillfällen inom byggnadssektorn. Att nu vidta åtgärder för att

utvidga dessa skattelättnader så som motionärerna föreslår skulle enligt

utskottets uppfattning innebära att man riskerar att motverka detta syfte.

Utskottet instämmer i att reglerna bör utvärderas, men en sådan utvärdering

bör enligt utskottets mening anstå till dess att det finns förutsättningar för

att kunna bedöma slutresultatet av de nuvarande reglerna. Utskottet avstyrker

därför motion Sk315.

Eftersom bostadsrättsinnehavaren enligt de nya reglerna är berättigad till

skattereduktion på samma sätt som villaägare bör det inte komma i fråga att

också medge bostadsrättsföreningen skattereduktion. Enligt utskottets uppfatt-

ning kan det inte anses aktuellt att ändra på reglerna i dessa hänseenden, och

utskottet avstyrker således motion Sk326.

Som anförs i motion Sk345 medges inte skattereduktion för kostnader som

fastighetsägaren har haft för egen arbetskraft. Vid sin prövning av denna

fråga förra året (1995/96:SkU32) konstaterade utskottet att skattereduktion

inte medges för värdet av arbete som har utförts av fastighetsägaren och att

detta, på samma sätt som tidigare, gäller även i fråga om kostnader för

anställd personal hos fastighetsägaren. Utskottet instämde i regeringens

uppfattning att motsvarande borde gälla även inom koncerner och liknande

förhållanden, eftersom reglerna annars kan föranleda omotiverade omstruk-

tureringar och slå snett i likartade situationer. Utskottet vill inte bestrida

att även den nuvarande utformningen kan medföra problem. Att medge skatte-

reduktion även för egen arbetskraft ligger emellertid vid sidan av det

grundläggande syftet att främja nya arbetstillfällen, och utskottet är inte

berett att ompröva sina tidigare ställningstaganden i denna fråga. Utskottet

avstyrker alltså även motion Sk345.

Ett antal andra motioner gäller andra skattestimulanser för att utveckla

tjänstesektorn.

I motion Sk352 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkas bl.a.

(yrkande 1) att regeringen utfärdar förtydligande direktiv till utredningen om

förutsättningarna för tjänstesektorns utveckling av innebörd att arbetsgivar-

avgifterna inom hushållssektorn bör avskaffas och att turistmomsen bör sänkas.

Vidare bör utredningen få direktiv om att föreslå ett system med

servicecheckar. - I motion Sk353 av Marianne Andersson (c) förespråkas ett

system med särskilda serviceföretag som får skattelättnader för hus-

hållstjänster. - I motion Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas bl.a.

(yrkande 7) ett riksdagsbeslut om att stimulera tjänstesektorn i enlighet med

den danska modellen. Yrkande 8 i denna motion innehåller krav på en bredare

bas för skattereduktion inom hushållssektorn och om att reduktion skall medges

med 60 % av underlaget, dock högst med 30 000 kr. - Motion N212 av Gullan

Lindblad m.fl. (m, fp, kd) yrkande 12 innehåller krav på att en privat

tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma till stånd, med

skattelättnader och förenklingar av regelverken. - I motion Sk323 av Sten

Tolgfors (m) begär motionären att kommunerna skall få möjlighet att besluta om

temporära eller permanenta avdragsmöjligheter för hushållstjänster av olika

slag, t.ex. hushållsarbete eller barnomsorg. - Yrkande 4 i motion Ub244 av

Margareta E Nordenvall (m) innehåller krav på skattereduktion för styrkta

kostnader för barnomsorg och har likartat syfte. - I motion Sk322 av Marietta

de Pourbaix-Lundin (m) föreslås en försöksverksamhet med ett kommunalt barn-

avdrag med belopp som motsvarar den kommunala barnomsorgsavgiften. - Yrkande 5

i motion K211 av Margit Gennser (m) innebär att skatteavdrag för privata

hushållstjänster medges med belopp som motsvarar en del av kommunens själv-

kostnad för motsvarande tjänst. - I motion Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

yrkande 1 begär motionärerna att skattelagstiftningen ändras i syfte att

stimulera föräldraaktivitet vid kommunala förskolor. Enligt motionärernas

uppfattning bör rabatter som utgår för att föräldrarna medverkat inte

beskattas.

Senast förra året i yttrandena 1995/96:SkU13y och 1996/97:1y till finans-

utskottet avstyrkte utskottet likartade motionsyrkanden och anförde bl.a. att

de åtgärder som vidtas måste ha en fördelningspolitiskt acceptabel profil.

Utskottet hänvisade också till att en stor del av frågorna kommer att utredas

inom Riksskatteverket och prövas bl.a. i utredningsarbetet rörande förut-

sättningarna för tjänstesektorns tillväxt. Skatteutskottet och finansutskottet

avstyrkte motionerna, och de avslogs också av riksdagen. Riksskatteverket har

senare under hösten lämnat en PM till regeringen (RSV Rapport 1996:5

Redovisning av privata tjänster) med kartläggning och förslag om förenklingar

av redovisningen och betalningen av skatter och avgifter och synpunkter på hur

en eventuell subvention bör utformas. Enligt Riksskatteverkets mening bör

eventuella ändringar samordnas med Skattebetalningsutredningens förslag, som

kommer att prövas av riksdagen senare i vår. Det bör också nämnas att

Utredningen (Fi 1996:10) om förutsättningarna för tjänstesektorns utveckling,

som bl.a. har till uppgift att ta fram ett underlag för regeringens fortsatta

överväganden om temporära stimulanser för den privata tjänstesektorn (dir.

1996:69), skall avsluta sitt arbete i mars 1997.

När det gäller rabatter till föräldrar som medverkat på daghem och förskolor

anförde utskottet i sitt betänkande 1995/96:SkU20 (s. 19) att denna fråga

rörde gränsdragning mellan vad som är skattepliktig tjänsteinkomst och vad som

inte är skattepliktigt, och utskottet utgick från att Riksskatteverket och

regeringen skulle uppmärksamma även denna fråga.

Utskottet anser nu liksom tidigare att resultatet av de överväganden som

pågår rörande dessa frågor bör avvaktas. Utskottet avstyrker alltså de

aktuella motionsyrkandena.

Självförvaltning m.m.

I några motioner behandlas frågan om särskilda regler för att utveckla hyres-

gästernas självförvaltning i bostadsområden. Motionerna föranleds närmast av

den verksamhet som bedrivs exempelvis i bostadsområdena Holma och Kroksbäck

och de förslag i dessa frågor som har lagts fram av Demokratiutvecklings-

kommittén (SOU 1996:162).

I motion Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 8 begär motionärerna ett

riksdagsuttalande om att en skattefrihet bör införas för hyresnedsättning som

hyresgäster erhåller på grund av arbete som de utfört i fastigheten. Motion

Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 10 och 11 innehåller krav på

sådana lättnader i form av skatteavdrag upp till ett halvt basbelopp och en

motsvarande skattefrihet för varor och tjänster inom s.k. bytesringar. Även

motionerna Sk325 av Sinikka Bohlin (s), Sk343 av Anders Svärd och Elving

Andersson (c), Sk344 av Sten Andersson (m), Sk364 av Göthe Knutson (m), Sk365

av Kerstin Warnerbring och Roland Larsson (c) och Bo222 av Ulf Björklund m.fl.

(kd) yrkande 6 innehåller liknande krav på skattefrihet eller skatteavdrag för

hyresrabatter av detta slag.

En arbetsgrupp vid Inrikesdepartementet har haft i uppdrag att utreda i vad

mån hinder mot självförvaltning kan tas bort. Inrikesminister Jörgen Andersson

och skatteminister Thomas Östros uppgav vid en gemensam presskonferens den 18

december 1996 att arbetsgruppen i en kommande promemoria skulle föreslå att

hyresförhandlingslagen ändras så att det klargörs att differentierad hyres-

sättning är tillåten om en hyresgäst deltar i självförvaltning i form av visst

löpande underhåll. Arbetsgruppen skulle också föreslå ett förtydligande i kom-

munalskattelagen så att det klart framgår att hyresnedsättning som motsvarar

lägenhetens andel i den kostnad som inbesparats skall vara skattefri. Nedsätt-

ning av hyran eller ersättning för arbete utöver det värdet, dvs. då arbete

utförs åt annan, skall däremot beskattas. Promemorian lades fram kort tid

efter presskonferensen.

Utskottet utgår ifrån att det förslag som regeringen kommer att presentera

för riksdagen syftar till att så långt som möjligt undanröja de gränsdrag-

ningsproblem som föreligger och anser att resultatet av det pågående arbetet

bör avvaktas innan riksdagen tar ställning till dessa frågor. Med hänvisning

härtill avstyrker utskottet motionerna.

Förmån av datautrustning och datautbildning, m.m.

I motion Sk317 av Christina Axelsson och Monica Green (s) yrkar motionärerna

en utredning för att se över skattereglerna för utlåning och personalköp av

IT-utrustning. Vidare yrkas i motion Sk314 av Ingvar Eriksson och Jeppe

Johnsson (m) att skattereglerna ändras så att anställda som på sin fritid

genomgår en av arbetsgivaren bekostad datautbildning inte blir orättvist

beskattad för utbildningsförmånen.

Enligt vad utskottet inhämtat utarbetas nu inom Finansdepartementet en pro-

memoria om IT-förmåner i syfte att klargöra det nuvarande rättsläget rörande

förmånsbeskattning av förvärv eller lån av datorutrustning och lägga fram

förslag till de förbättringar av reglerna som kan behövas. Att detta

utredningsarbete inte omfattar utbildningsförmåner beror på att rättstillämp-

ningen har ansetts vara så generös att några problem i allmänhet inte torde

uppkomma för anställda som genomgår sådan utbildning genom arbetsgivarens

försorg. Utskottet saknar för närvarande skäl till en annan bedömning av den

frågan. Utskottet har inhämtat att utredningsarbetet kommer att bedrivas

skyndsamt och anser att resultatet härav bör avvaktas. Med det anförda

avstyrker utskottet de angivna motionsyrkandena.

Motion Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) innehåller ett yrkande

- yrkande 3 - om ett riksdagsuttalande av innebörd att förmånsvärdena för den

typ av förmåner som kvinnor efterfrågar (t.ex. städhjälp och barnvakt) bör

sänkas så att de bättre motsvarar alternativkostnaden för att ordna sådant

själv.

Enligt vad utskottet inhämtat har Riksskatteverket inte lämnat några sär-

skilda rekommendationer eller annan särskild handledning för värderingen av

denna typ av förmåner. Enligt allmänna principer skall förmåner av detta slag

tas upp till marknadsvärdet, och värderingen skall enligt de allmänna

riktlinjer som gäller för förmånsbeskattningen ske försiktigt. Vad som anförts

i motionen utgör enligt utskottets uppfattning inte tillräckliga skäl för

särskilda ställningstaganden från riksdagens sida i denna fråga. Utskottet

avstyrker alltså motionen.

Våren 1996 beslutade riksdagen att värdet av reseförmåner på tåg eller flyg

fr.o.m. 1998 års taxering skall tas upp till sitt marknadsvärde, men att sär-

skilda regler för värderingen skall tillämpas om förmånen får utnyttjas endast

under vissa tider, i mån av tillgång på plats eller med liknande begräns-

ningar. Fria flygresor med s.k. stand by-villkor (Jackpot) skall tas upp till

40 % av normalpriset.

I motion Sk341 av Margareta E Nordenvall (m) yrkas att riksdagen beslutar

att återgå till tidigare regler för flygbolagsanställdas reseförmåner. Enligt

motionen blir arbetsresorna med de nya reglerna orimligt dyra, speciellt för

dem som är bosatta utomlands och omfattas av lagen om särskild inkomstskatt

för utomlands bosatta.

De nya reglerna innebär att förmånsvärdet på varje resa skall värderas för

sig och läggas till grund för beskattningen. Vid sin prövning av denna fråga

förra våren anförde utskottet (1995/96:SkU25) att denna utgångspunkt rent

allmänt sett är att föredra framför den metod som tillämpats tidigare enligt

särskilda medgivanden från Riksskatteverkets sida. Denna metod grundade sig på

att varje arbetsgivare skall räkna fram ett medelvärde på sina anställdas

privatresor och att detta medelvärde sedan skulle läggas till grund för

beskattningen oavsett vad förmånen inneburit i det enskilda fallet. När det

gäller resor till och från arbetsplatsen framhöll utskottet att den allmänna

principen är att reseförmånen skall beskattas även i sådana fall och att

avdrag medges för vad som belöper på resor mellan bostadsorten och

tjänstgöringsorten. Utskottet vidhåller sin principiella uppfattning i dessa

frågor. Som framhålls i motionen är visserligen den som beskattas här i landet

enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte berättigad

till avdrag för resor mellan bostaden i utlandet och stationeringsorten i

Sverige. Detta beror emellertid på att beskattningen sker enligt en schablon

som innebär att skatten utgår enligt en låg skattesats - 25 % - och beräknas

på bruttoinkomsten. I allmänhet leder detta till att skatten totalt sett blir

lägre än om den skulle ha beräknats på samma sätt som för den som är bosatt

här i landet. Utskottet vill inte bestrida att en schablon av detta slag kan

slå på ett annat sätt i det enskilda fallet. Vad som anförts i motionen utgör

emellertid enligt utskottet uppfattning inte tillräckliga skäl för att ompröva

de aktuella reglerna. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Bilresor

I motion Fi210 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 14 begär motionärerna att

förslag läggs fram inför budgetåret 1998 om en höjning av det nuvarande bil-

avdraget med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Avdraget fastställdes i höstas

till oförändrat belopp 1:30 per kilometer. I motion Sk312 av Kjell Ericsson

m.fl. (c) yrkas ett riksdagsuttalande om att bilavdraget för den som bor i

glesbygd bör höjas från 13 till 15 kr/mil. Även motion Sk361 av Birgitta

Carlsson (c) går ut på att avdraget bör höjas till 15 kr/mil. Yrkandet i den

motionen innebär vidare att avdrag bör medges även för resor till och från

dagis. Enligt motion Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp), yrkande

2, bör restid för att hämta och lämna barn på dagis räknas in vid beräkning av

tidsvinst för bilresor.

Avdraget för bilresor mellan bostad och arbetsplats fastställdes till oför-

ändrat belopp 13 kr/mil i höstas (prop. 1996/97:19 s. 18-19, SkU1y, FiU1),

samtidigt som avdragsbeloppet lagtekniskt infogas i kommunalskattelagen, där

den ersätter schablonen för liten bil. Denna schablon, som inte har tillämpats

sedan inkomståret 1988, skulle enligt propositionen troligen ha lett till ett

något lägre avdragsbelopp än 1:30 per km.

Enligt utskottets uppfattning bör avdragsbeloppet för bilresor följa kost-

nadsutvecklingen för sådana resor på samma sätt som tidigare. Det är för

tidigt att nu bedöma kostnadsläget 1998. Utskottet utgår från att regeringen

utan särskilda ställningstaganden från riksdagens sida kommer att uppmärksamma

denna fråga och när det blir aktuellt lägger fram de förslag som den framtida

prisutvecklingen bör föranleda.

När det gäller beräkning av tidsvinst för bilavdraget beaktas i princip

endast tidsåtgången för direkta resor närmsta väg mellan bostaden och

arbetsplatsen. Ett avsteg härifrån skulle enligt utskottets mening medföra

kontroll- och tillämpningssvårigheter. Utskottet vill också framhålla att

kostnader för barn i princip inte beaktas vid beskattningen. Med hänvisning

härtill avstyrker utskottet motionen.

Dubbel bosättning

I motion A277 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 20 begär motionärerna att

avdragsmöjligheterna vid dubbel bosättning bör utformas mer generöst så att

rörligheten på arbetsmarknaden underlättas.

Gällande bestämmelser innebär att avdrag för ökade levnadskostnader inte kan

medges enbart därför att den skattskyldige arbetar på annan ort än där han är

bosatt. Avdrag medges dock vid kortvariga eller tillfälliga arbeten eller om

det av annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige

flyttar till arbetsorten. Avdrag kan också medges för den som på grund av sitt

arbete flyttat till annan ort om den skattskyldiges familj behållit bostaden

på den tidigare orten och detta framstår som skälig på grund av makens

förvärvsverksamhet, svårigheten att skaffa fast bostad på verksamhetsorten

eller annan särskild omständighet. Det kan också nämnas att avdrag medges för

resekostnader i samband med tillträdande eller frånträdande av en tjänst och

att skatt inte utgår på ersättning för flyttningskostnader i sådana

situationer. Enligt utskottets uppfattning är reglerna väl avvägda för att

avdrag skall kunna medges i skälig omfattning för de merkostnader som

uppkommer i samband med att den skattskyldige tar anställning på annan ort.

Enligt utskottets uppfattning har motionärerna inte anfört några godtagbara

skäl för att utöka avdragsrätten, och utskottet avstyrker därför motionen i

denna del.

Nämndemän

I motionerna Sk301 av Carl Fredrik Graf (m), Sk363 av Elving Andersson och

Anders Svärd (c), Ju424 av Tuve Skånberg (kd) yrkande 2 och Sk362 av Birgitta

Carlsson och Rigmor Ahlstedt (c) yrkas att bostaden skall betraktas som

tjänsteställe för nämndemän eller att reglerna ändras på annat sätt så att

ersättningar till nämndemän för resekostnader, hotellkostnader m.m. inte

beskattas. Motionerna grundar sig på att skatte- och redovisningsreglerna för

kostnadsersättningar som nämndemännen erhåller från Domstolsverket i samband

med tjänstgöringen leder till orimliga skattekonsekvenser.

Utskottet konstaterar att man inom Justitiedepartementet har upprättat en

promemoria beträffande vissa frågor rörande nämndemännen. Promemorian

innehåller bl.a. ett förslag som avser att lösa den här aktuella frågan.

Promemorian remissbehandlas för närvarande, och avsikten är att en proposition

skall läggas fram i början av mars för riksdagsbehandling under våren. Enligt

utskottets uppfattning finns det därför inte någon anledning att vidta någon

åtgärd med anledning av motionerna. I avvaktan på regeringens kommande förslag

avstyrker utskottet motionerna.

Avdrag för gåvor

I motionerna Sk305 av Sten Tolgfors och Per Bill (m), Sk313 av Tuve Skånberg

(kd), Sk342 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) begär motionärerna förslag om

en avdragsrätt för gåvor till internationella biståndsorganisationer eller

andra ideella ändamål.

En avdragsrätt för gåvor skulle utgöra ett allvarligt brott mot principerna

för 1990 års skattereform och skulle leda till ett kraftigt skattebortfall.

Utskottet avstyrker nu liksom tidigare att en sådan avdragsrätt införs.

Inkomstutjämning m.m.

I motion Sk316 av Hans Stenberg m.fl. (s) begär motionärerna förslag om sådana

ändringar i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto att konstnärer får reella

möjligheter att utjämna inkomstbeskattningen över åren. Enligt motionärerna är

reglerna alltför krångliga och begränsade för att kunna uppfylla sitt syfte

att fördela ojämna inkomster över tiden.

Rätten till uppskov med beskattningen av upphovsmannaintäkter omfattar

näringsintäkter som en person erhållit i egenskap av upphovsman enligt lagen

(1960:929) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Uppskovsbelop-

pet kan uppgå till lägst 10 000 kr och skall sättas in på ett upp-

hovsmannakonto i en bank senast den dag då särskild självdeklaration skall

avlämnas för beskattningsåret. Vidare fordras att upphovsmannaintäkterna ökat

med minst 50 % jämfört med något av de två närmast föregående åren. Uppskov

medges med högst 2/3 av nettointäkten och inte med så högt belopp att

nettointäkten blir mindre än 30 000 kr. Uppskovsbeloppet skall tas ut och

beskattas senast när 5 år förflutit från utgången det år då inbetalning senast

skall ha skett.

Enligt utskottets uppfattning finns det ett egentligt behov av att utjämna

beskattningen mellan olika beskattningsår endast om det annars kan bli fråga

om väsentliga skillnader i beskattningen av betydande belopp. Vad som har

anförts i motionen ger inte stöd för att reglerna skulle vara otillräckliga

för att tillgodose ett sådant behov. Utskottet, som inte kan ställa sig bakom

mer allmänna önskemål om skattelättnader i form av skattefria

kontoavsättningar, avstyrker därför motionen.

Av sistnämnda skäl avstyrker utskottet även yrkande 9 i motion Sk371 av Alf

Svensson m.fl. (kd) om kompetensutvecklingskonton.

Kommunal beskattning, m.m.

I motion Sk368 av Per Erik Granström och Ingemar Josefsson (s) yrkas att fri-

tidsboende och kommersiella fastigheter bör införas som en särskild faktor vid

den kommunala inkomst- och kostnadsutjämningen eller - alternativt - läggas

till grund för en särskild kommunal skatt. Syftet med motionen är att ge kom-

munerna möjlighet att få intäkter för sin service, inte bara från kommunens

egna invånare utan också från företagen och de fritidsboende. Yrkande 7 i

motion Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) innehåller krav på att

fastighetsskatten skall återgå från 1,7 till 1,5 % av taxeringsvärdet och att

fastighetsskatten på sikt bör ersättas med en möjlighet för kommunerna att ta

ut en fastighetsavgift för att täcka kostnaderna för gatuunderhåll och annan

kommunal service kopplad till fastigheten.

Vad först angår yrkandet om att sänka fastighetsskatten har utskottet i sitt

yttrande 1996/97:SkU1y till finansutskottet konstaterat att det för närvarande

saknas utrymme för en sådan åtgärd. Utskottet vidhåller detta och avstyrker

motion Bo222 yrkande 7 i denna del.

När det gäller frågan om kommunernas möjligheter att få intäkter för sin

service från företagen och från de fritidsboende är detta något som beaktas

inom ramen för den kommunala skatteutjämningen och inom det utredningsarbete

som bedrivs av kommittén om uppföljning och utveckling av det nya utjäm-

ningssystemet för kommuner och landsting. Enligt utskottets mening torde de

aktuella frågorna till väsentlig del kunna lösas inom ramen för detta arbete.

Vidare har Plan- och byggutredningen i sitt betänkande SOU 1996:168 föreslagit

ändringar i plan- och bygglagstiftningen och va-lagen för att förbättra

kommunernas möjligheter att ta ut avgifter för sådana ändamål som anges i

motionerna. Mot denna bakgrund kan det enligt utskottets mening inte för när-

varande anses aktuellt att föranstalta om några särskilda åtgärder på

skatteområdet. Utskottet avstyrker alltså motionerna Sk368 och Bo222 yrkande 7

i dessa delar.

Riksdagen beslutade i höstas att omvandla skatten på elektrisk kraft som

produceras i äldre vattenkraftverk till en fastighetsskatt med 3,42 % av

markvärdet (prop. 1996/97:1 volym 1 punkt 40, SkU1y, FiU1). I motion A428 av

Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 11 föreslås att denna fastighetsskatt växlas

mot en kommunal fastighetsavgift.

Motivet för den genomförda åtgärden var framför allt att få en mer ändamåls-

enlig och från ekonomisk synpunkt bättre teknik, och omläggningen var bud-

getmässigt neutral. Mot bakgrund också av vad utskottet nyss anfört angående

de kommunalekonomiska frågorna avstyrker utskottet även det aktuella motions-

yrkandet.

Även motion Sk360 av Laila Bäck m.fl. (s) har kommunalekonomisk karaktär.

Motionärerna anser att reglerna för säsonganställda bör ändras så att den som

arbetar mer än 4 månader i en kommun eller tjänar mer är 60 000 kr i en kommun

skall beskattas för inkomsten i den kommunen. Syftet med motionen är att

förbättra ekonomin för kommuner med stor turism.

Utskottet vill framhålla att förekomsten av en omfattande turism är en

faktor som beaktas inom det kommunala utjämningssystemet. Enligt utskottets

mening bör inkomstbeskattningen av personer även i fortsättningen ske i

hemortskommunen. Utskottet avstyrker således även denna motion.

Kapitalbeskattning

I motionerna Sk303 av Margareta E Nordenvall (m) yrkas att förmögenhetsskatten

avskaffas och att man i avvaktan härpå skall få avdrag för sin andel i

statsskulden. Vidare yrkas i motionerna Sk309 av Marietta de Pourbaix-Lundin

(m), Sk310 av Carl G Nilsson (m), Sk324 av Inger René och Karin Falkmer (m),

Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) yrkande 1 och Sk371 av Alf

Svensson m.fl. (kd) yrkande 19 att sambeskattningen av förmögenhet avskaffas.

Den sistnämnda motionen (yrkande 16) innehåller även krav på att förmögenhets-

, arvs- och gåvoskattelagstiftningen ses över i syfte att underlätta

generationsskiften i familjeföretag.

Riksdagen beslutade år 1991 att slopa förmögenhetsskatten men lagstiftningen

har genom särskilda beslut, senast år 1995, fått fortsatt giltighet t.o.m.

1997 års taxering, dvs. t.o.m. beskattningsåret 1996, och lagstiftningen har

upphört att gälla fr.o.m. innevarande beskattningsår. Regeringen planerar att

lägga fram en proposition om ny förmögenhetsskattelag i mars 1997, och

avsikten är att samtliga de frågor som tas upp i motionerna kommer att

behandlas i propositionen. Eftersom motionärerna har möjlighet att återkomma

till dessa frågor när regeringens förslag föreligger anser utskottet att de

aktuella yrkandena nu bör avslås.

I motion Sk370 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 9 begär motionärerna ett

riksdagsuttalande om angelägenheten av att regeringen inom EU verkar för en

minimiskattesats för kapitalbeskattningen och en internationell kontroll av

kapital och kapitalinkomster.

Utskottet har inhämtat att majoriteten bland EU-länderna visat ett starkt

intresse för att säkerställa en beskattning av sparandet. Sverige har ägnat

stora ansträngningar åt att få till stånd ett uppgiftslämnande på gemen-

skapsnivå som liknar det som vi har i Sverige. Sverige har också lyckats få

överenskommelser med olika länder men det har ännu inte varit möjligt att

uppnå en enighet om ett gemensamt kontrollsystem. Sverige kommer emellertid

att fortsätta sina ansträngningar i denna riktning.

Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att syftet med motionen

redan är tillgodosett. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.

Realisationsvinst på fastigheter

1990 års skattereform innebar skärpningar av beskattningen av reavinster på

fastigheter. I princip skall det verkliga inköpspriset anses som anskaffnings-

kostnader, utan indexuppräkning, med tillägg för förbättringskostnader efter

förvärvet. I fråga om fastigheter som förvärvats före 1952 får man dock ta upp

anskaffningsvärdet till 150 % av taxeringsvärdet 1952. De nya reglerna

innefattade också vissa s.k. takregler, 9- och 18-procentsregler för privat-

bostäder och en 27-procentsregel för näringsfastigheter. De uppskovsregler som

gällt i fråga om bostadsbyten slopades. - I samband med att uppskovsreglerna

återinfördes 1993 (prop. 1993/94:45, SkU11) ersattes takreglerna av att

beskattningen begränsades till en del av den beräknade vinsten, 50 % för

privatbostäder och 90 % för näringsfastigheter. - Enligt övergångsbestämmelser

i skattereformen får man i fråga om försäljningar som sker senast den 31

december 1999 som anskaffningsvärde ta upp det omkostnadsbelopp som skulle ha

gällt vid en försäljning den 31 december 1990, dvs. med indexuppräkning t.o.m.

det året, ökat med förbättringskostnader efter 1990. Hela den vinst som

beräknas på detta sätt skall tas upp till beskattning.

I motion Sk327 av Inga Berggren och Annika Jonsell (m) begär motionärerna en

översyn av reglerna så att orimliga effekter kan undvikas när de nämnda

övergångsbestämmelserna upphör att gälla.

Med anledning av vad som anförts i motionen vill utskottet erinra om att

skattesatsen för realisationsvinster och andra kapitalinkomster genom skatte-

reformen sänkts till 30 % från en i allmänhet väsentligt högre nivå och att -

som utskottet redan anfört - endast en del av vinsten skall beskattas. De

ändringar av reglerna som har genomförts i andra hänseenden måste bedömas mot

denna bakgrund. I motionen har inte åberopats några nya omständigheter som bör

föranleda att reglerna nu omprövas, och utskottet avstyrker alltså motionen.

Stiftelser

Stiftelser som främjar vissa kvalificerat allmännyttiga ändamål är enligt 7 §

6 mom. lagen om statlig inkomstskatt befriade från skattskyldighet för annan

inkomst än inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till innehav av

fastighet eller till rörelse. Vissa stiftelser som finns med i den s.k.

katalogen i 7 § 4 mom. beskattas inte för någon annan inkomst än

fastighetsinkomster. Hit hör ett flertal stiftelser med en halvofficiell

ställning.

I motion Sk369 av Stig Rindborg m.fl. (m, c, fp, kd) yrkas att skattskyldig-

heten för ytterligare fem stiftelser (Jarl Hjalmarson-Stiftelsen, Center-

partiets Internationella Stiftelse (CIS), Bertil Ohlins donationsfond, Gustaf

Adolf och Erik Roséns liberala fond och Birger Ekstedt-Stiftelsen) begränsas

enligt 7 § 4 mom. SiL. Som skäl anges ?det självklara kravet på partipolitisk

neutralitet?.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att vad

som varit avgörande för om en stiftelse har kunnat tas med i den s.k.

katalogen i 7 § 4 mom. och befrias från skatt är karaktären på den verksamhet

som stiftelsen bedriver och inte stiftelsens namn. De ansökningar om

skattebefrielse som under senare tid har inkommit till regeringskansliet från

olika stiftelser har fått vila i avvaktan på regeringens prövning av den över-

syn som Stiftelse- och föreningsskattekommittén genomfört av skattereglerna

för stiftelser och ideella föreningar (SOU 1995:53). Enligt utskottets mening

kan det inte komma i fråga att tillämpa en annan behandlingsordning för de

aktuella stiftelserna, och motionärerna har inte heller redovisat något

underlag för att nu bedöma frågan. Utskottet avstyrker motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteväxling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi419 yrkandena 12 och 16, 1996/97:-

Fi420 yrkandena 3, 4 och 29, 1996/97:Sk370 yrkande 29, 1996/97:Sk371

yrkande 10, 1996/97:U515 yrkande 30, 1996/97:

Jo759 yrkandena 27 och 28 och 1996/97:N255 yrkande 6,

res. 1 (m)

2. beträffande avgångsvederlag

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk321 och 1996/97:Sk359,

3. beträffande änkepensionärer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk319,

res. 2 (m, fp)

4. beträffande skillnaderna mellan gifta och ogifta pensionärer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk340,

5. beträffande utvärdering av ROT-avdraget

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk315,

res. 3 (m)

6. beträffande ROT-avdrag för bostadsrättsföreningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk326,

7. beträffande ROT-avdrag för egen arbetskraft

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk345,

res. 4 (kd)

8. beträffande skattestimulanser för tjänstesektorn

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:K211 yrkande 5, 1996/97:Sk322,

1996/97:Sk323, 1996/97:Sk352 yrkande 1, 1996/97: Sk353, 1996/97:Sk371

yrkandena 7 och 8, 1996/97:Ub244 yrkande 4 och 1996/97:N212 yrkande 12,

res. 5 (m)

res. 6 (fp)

res. 7 (kd)

9. beträffande nedsatt barnomsorgsavgift

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 1,

res. 8 (mp)

10. beträffande självförvaltning m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 8, 1996/97:Fi420

yrkandena 10 och 11, 1996/97:Sk325, 1996/97:Sk343, 1996/97:Sk344,

1996/97:Sk364, 1996/97:Sk365 och 1996/97:Bo222 yrkande 6,

res. 9 (mp)

11. beträffande förmån av datautrustning och datautbildning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk314 och 1996/97:Sk317,

res. 10 (m, fp, mp)

12. beträffande förmån av städhjälp m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk358 yrkande 3,

res. 11 (fp)

13. beträffande förmån av flygresor

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk341,

res. 12 (m)

14. beträffande avdragsbeloppet för bilresor

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 14, 1996/97:Sk312 och

1996/97:Sk361,

15. beträffande restid till barnomsorg

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk358 yrkande 2,

res. 13 (m, fp, kd)

16. beträffande dubbel bosättning

att riksdagen avslår motion 1996/97:A277 yrkande 20,

res. 14 (m)

17. beträffande nämndemän

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk301, 1996/97:Sk362, 1996/97:Sk363

och 1996/97:Ju424 yrkande 2,

res. 15 (m)

18. beträffande avdrag för gåvor

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk305, 1996/97:Sk313 och 1996/97:-

Sk342,

19. beträffande upphovsmannakonto

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk316,

20. beträffande kompetensutvecklingskonton

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk371 yrkande 9,

res. 16 (m, kd)

21. beträffande sänkning av fastighetsskatten

att riksdagen avslår motion 1996/97:Bo222 yrkande 7 i denna del,

res. 17 (m, mp, kd)

22. beträffande kommunala avgifter för gator och service

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk368 och 1996/97:Bo222 yrkande 7 i

denna del,

res. 18 (mp, kd)

23. beträffande fastighetsskatten på äldre kraftverk

att riksdagen avslår motion 1996/97:A428 yrkande 11,

res. 19 (kd)

24. beträffande beskattningsorten för säsonganställda

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk360,

25. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sk303, 1996/97:Sk309, 1996/97:Sk310,

1996/97:Sk324, 1996/97:Sk358 yrkande 1 och 1996/97:Sk371 yrkande 19,

res. 20 (m)

res. 21 (fp, kd)

26. beträffande generationsskiften i familjeföretag

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk371 yrkande 16,

res. 22 (kd)

27. beträffande internationell kontroll av kapital

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk370 yrkande 9,

28. beträffande realisationsvinst på fastigheter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk327,

res. 23 (m)

29. beträffande skattebefrielse för stiftelser

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk369.

res. 24 (m, fp, kd)

Stockholm den 11 februari 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v),

Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger

Gustafsson (kd), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin

Pilsäter (fp).

Reservationer

1. Skatteväxling m.m. (mom. 1)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Den sammanfattande slutsats som kan dras av Skatteväxlingskommitténs

betänkande (SOU 1997:11) är att tanken på att en skatteomläggning med höjda

miljö- och energiskatter och sänkt skatt på arbete skulle ge såväl miljö- som

samhällsekonomiska vinster är ofruktbar. De förhoppningar om en ?dubbel vinst?

av en sådan skatteväxling som förts fram av miljöorganisationer och flera

politiska partier vederläggs dessutom i en expertrapport till Skatteväxlings-

kommittén, Effekter av olika skatteväxlingsalternativ enligt en allmän

jämviktsmodell (SOU 1996:117):

Enligt jämviktsmodellen finns det ingen ?dubbel vinst? av skatteväxling för

Sveriges del. Det vill säga, om vi bortser från värdet av miljöförbättringen

vinner vi inget stöd för hypotesen att högre koldioxidskatter i utbyte mot

lägre löneskatter ger en samhällsekonomisk vinst.

Till yttermera visso framgår det dessutom av Skatteväxlingskommitténs arbete

att miljövinsterna av de diskuterade energiskattehöjningarna är synnerligen

begränsade. Det beror självfallet på den utgångspunkt som måste väljas för att

en tänkt skatteväxling skall kunna genomföras. I kapitel 1, som innehåller

överväganden och förslag från utredningens majoritet, anges dessa:

Från skatteväxlingssynpunkt är det viktigt att skilja mellan elastiska och

oelastiska miljöskattebaser. Skatter som riktas mot miljöproblem som är

relativt lätta att åtgärda ger en relativt snabb minskande skattebas. Däremot

är skattebasen mer stabil för sådana skatter som riktas mot miljöproblem som

är svårare att åtgärda. I det senare fallet måste skatterna höjas relativt

mycket för att det skall få betydande miljöeffekter. Det ger med andra ord

relativt stabila intäkter samtidigt som miljöproblemen minskar i begränsad

omfattning.

Den skatt som man därför valt att utgå ifrån för att konstruera en modell för

skatteväxling är koldioxidskatten. Dess bas bedöms vara synnerligen stabil

vilket också framgår av utredningens beräkning av effekterna av olika

skatteväxlingsalternativ. Vid en så kraftig skattehöjning som fördubbling av

nuvarande koldioxidskatt beräknas utsläppen av koldioxid enbart minska med

mellan 0,1 och 0,2 %.

Dessutom finns en klar risk för att det skulle leda till att energikrävande

produktion förläggs till andra länder med sämre miljökrav. Därigenom skulle

den globala miljösituationen försämras.

Mot denna synnerligen blygsamma miljöförbättring kan ställas effekterna av

att ersätta en av Sveriges tolv kärnkraftsreaktorer med oljekondenskraft. Då

skulle de svenska utsläppen av koldioxid öka med 6,5 %.

Mot den marginella miljövinst som således skulle kunna uppkomma vid en

kraftig höjning av koldioxidskatten måste ställas anpassningskostnader för

strukturförändringar i ekonomin, ekonomiska välfärdsförluster i övrigt och

inkomstfördelningsaspekter.

Utredningen har gjort en bedömning av välfärdskostnaderna (i princip i form

av realinkomstförändringar). Den visar på en sammanlagd välfärdsförlust som

uppgår till i storleksordningen 4 miljarder kronor vid en skatteväxling där

koldioxidskatten fördubblas och skatten på arbete sänks i motsvarande mån

genom lägre arbetsgivaravgifter. Det innebär en kostnad på genomsnittligt

1 000 kr per hushåll.

Förutom fördelningseffekterna för hushållen uppkommer också regionala

effekter. Den kraftiga skattehöjningen på energi innebär att regioner med

energikrävande basindustri drabbas betydligt hårdare av anpassningskostnaderna

för strukturförändringar än andra regioner.

Utredningen sammanfattar i kapitel 6:

Uppdelat på olika hushållstyper och företag så är det framför allt låg-

inkomsthushåll med många barn i glesbygd som belastas relativt sett hårdast,

samt företag inom massa och papper, kemi, jord och sten samt järn- och

stålindustrin.

Mot denna bakgrund skriver utredningen i kapitel 10:

I den modell som utredningen använt leder en skatteväxling, innebärande en

ökning av koldioxidskatten med 50, 100 eller 200 procent, till en samhälls-

ekonomisk förlust, om inte den miljökvalitetsförbättring som uppstår värderas

signifikant högre än vad dagens koldioxidskatt indirekt ger uttryck för.

De resultat som redovisas i utredningen och i de expertrapporter som publi-

cerades sommaren 1996 visar enligt vår mening att en successiv skatteväxling

som innebär en samtidig höjning av en miljö- eller energiskatt med stabil

skattebas (dvs. med små miljöeffekter) och en förhållandevis blygsam sänkning

av skatten på arbete inte ger de önskade effekterna. Erfarenheterna av de

senaste två årens utveckling är för övrigt att energibeskattningen har skärpts

kraftigt utan att de nya skatteintäkterna använts för att sänka skatten på

arbete. Tvärtom har den också höjts - med betydligt större omfattning - sedan

hösten 1994.

Enligt vår mening är resultatet av Skatteväxlingskommitténs arbete entydigt.

Det är nödvändigt att koppla isär de var för sig utomordentligt viktiga

frågeställningarna om ekonomiska styrmedel för att minska miljöbelastningen i

samhället och behovet av att sänka skatten på arbete för att skapa så goda

förutsättningar för nya arbetstillfällen att massarbetslösheten kan elimi-

neras.

Enligt vår mening bör diskussioner om ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken

få ändrad inriktning. Med utgångspunkt i en genomgång av de olika miljöproblem

som i dag kan identifieras och där Sverige som nation kan vidta åtgärder borde

en diskussion ha förts om vilka medel som kan ge bäst resultat. Därvidlag hade

en avvägning kunnat göras mellan administrativa regleringar och ekonomiska

styrmedel som då också kan innefatta subventioner av olika verksamheter eller

av ny teknik för att uppnå en snabbare introduktion. Ett exempel på det senare

är det snabba införandet av katalytisk avgasrening genom skatterabatt. En

annan i Sverige oprövad metod är överlåtelsebara utsläppsrättigheter.

I flera fall förutsätter fortsatta svenska insatser ett internationellt sam-

arbete. En mycket viktig del av det svenska miljöarbetet, särskilt när det

gäller ekonomiska styrmedel, måste därför vara att medverka till en global

samstämmighet om att ta till vara alla möjligheter att pröva sådana åtgärder

på ett sätt som kan leda till positiva miljöeffekter.

Enligt vår mening är det vidare nödvändigt att snabbt genomföra kraftiga

sänkningar av skatten på arbete för att vända den negativa utvecklingen på

arbetsmarknaden sedan 1995. Omfattningen av dessa skattesänkningar måste bli

betydligt större än vad som kan finansieras genom införande av nya eller

höjningar av befintliga miljö- och energiskatter. Till det kommer att dagens

höga skatteuttag, som i sig skadar samhällsekonomin och ökar medborgarnas

bidragsberoende, måste sänkas. Sänkt skatt på arbete med inriktning på låg-

och medelinkomsttagare måste därför huvudsakligen finansieras genom minskade

offentliga utgifter och inte genom en växling av olika skatter.

Det är en uppenbar risk att frågan om sänkt beskattning av arbete för att

skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen försenas och blir av mindre

omfattning om en koppling till skatteväxlingsmodeller av olika slag efter-

strävas.

Vad som här har anförts bör riksdagen - med avslag på de aktuella motionerna

från v, fp, mp och kd - som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 1 hemställt

1. beträffande skatteväxling m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Fi419 yrkandena 12 och 16, 1996/97:-

Fi420 yrkandena 3, 4 och 29, 1996/97:Sk370 yrkande 29, 1996/97:Sk371

yrkande 10, 1996/97:U515 yrkande 30, 1996/97:Jo759 yrkandena 27 och 28

och 1996/97:N255 yrkande 6 och som sin mening ger regeringen till känna

vad som här har anförts om nödvändigheten av att snabbt genomföra

kraftiga sänkningar av skatten på arbete och att finansiera sådana

skattesänkningar på annat sätt än med höjningar av miljö- och

energiskatter.

2. Änkepensionärer (mom. 3)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Carl Erik

Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Riksdagen genomförde i höstas regler om att änkepensioner skall inkomstprövas

fr.o.m. den 1 april 1997. För den som har inkomster över den nivå som gäller

för att bostadsbidrag skall kunna utgå, dvs. normalt sett inkomster på mer än

ca 90 000 kr vid sidan av änkepensionen, skall änkepensionen minskas med 30 %

av överskjutande belopp. Detta påverkar i sin tur det särskilda grundavdraget

som utgår till pensionärer med en inte alltför låg folkpension. Följden av de

nya reglerna bli att änkepensionen faller bort helt i vissa inkomstlägen och

därmed också rätten till särskilt grundavdrag.

För änkor som har annan tjänstepension efter sin make än ATP kan i speciella

fall helt orimliga marginaleffekter uppkomma. I extrema gränsfall kan en extra

intjänad tusenlapp medföra att nettobehållningen minskar med 16 000 kr, redan

i ett inkomstläge på ca 110 000 kr vid sidan av folkpensionen. För den som har

inkomster över brytpunkten och betalar s.k. värnskatt kan den extra

tusenlappen i sämsta fall medföra att nettobehållningen minskar med uppåt

27 000 kr.

Denna absurda situation kan i år uppstå för änkor som inte har rätt till ATP

efter sin make och fr.o.m. 1998 även för änkor som har rätt till ATP men med

ett lägre belopp än 6 000 kr. Marginaleffekten av att rätten till särskilt

grundavdrag faller bort i ett visst inkomstläge blir som störst om tjänste-

pensionen uppgår till drygt 50 000 kr. Reglerna är komplicerade, och i det

enskilda fallet kan det vara mycket svårt att i förväg bedöma effekterna för

det aktuella året och på längre sikt. Svårigheterna kan bl.a. belysas av att

den som på grund av inkomstprövningen förlorat sin folkpension och det sär-

skilda grundavdraget under ett år i allmänhet inte heller kan få särskilt

grundavdrag nästa år, även om inkomstförhållandena då är väsentligt annor-

lunda. Det kan också nämnas att inkomstbegreppen skiljer sig väsentligt i

sociallagstiftningen och skattelagstiftningen.

Att de nya avtrappningsreglerna för änkepensioner i speciella fall kan

medföra ej avsedda och helt orimliga effekter vid beskattningen är att se som

ett olycksfall i arbetet. Saken torde kunna rättas till genom en enkel

justering av skattelagstiftningen. Enligt vår uppfattning bör regeringen - med

anledning av den aktuella motionen och vad som här har anförts - skyndsamt

lägga fram förslag till den lagändring som behövs för att undanröja de upp-

komna olägenheterna med verkan fr.o.m. innevarande beskattningsår.

dels vid mom. 3 hemställt

3. beträffande änkepensionärer

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk319 hos regeringen begär

skyndsamt förslag till ändring av skattelagstiftningen så att de orimliga

skatteskärpningar som utformningen av det särskilda grundavdraget för

folkpensionärer kan medföra i vissa situationer undanröjs med verkan

fr.o.m. beskattningsåret 1997.

3. Utvärdering av ROT-avdraget (mom. 5)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk315 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) skulle

det vara högst intressant att utvärdera vad en utökad möjlighet till avdrag

för underhåll och reparation av privata bostäder skulle kunna ge för effekter

för sysselsättningen och statskassan. "Svartarbetet" utan kvitton och

redovisning borde rimligen kunna minska kraftigt och inkomsterna från de

"vita" jobben öka. Därmed borde de ökade skatteintäkterna från de "vita"

jobben också väl täcka avdragens ekonomiska effekter på statskassan. Andra

vinster av en ökad avdragsrätt för reparationer är att kostnaderna för arbets-

lösheten kan minska. Syftet är att stimulera intresset för att i närtid genom-

föra reparationer och underhåll och därmed skapa arbeten inom bygg- och

underhållssektorn.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att en utvärdering av detta slag nu

bör genomföras och att man därvid utgår från olika avdragsnivåer och

avdragsmöjligheter. Vi tillstyrker alltså motionen.

dels vid mom. 5 hemställt

5. beträffande utvärdering av ROT-avdraget

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk315 hos regeringen begär en

utvärdering av och förslag till olika avdrag och avdragsnivåer för

reparation och underhåll av enskilda bostäder.

4. ROT-avdrag för egen arbetskraft (mom. 7)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Våren 1996 genomfördes nya regler om skattereduktion för byggnadsarbeten på

bostadshus. Dessa regler innebär att fastighetsföretag som genomför arbeten på

egna fastigheter inte får rätt till sådan skattereduktion. Enligt vad

regeringen anförde som motiv för denna begränsning var det tveksamt om en

skattereduktion i sådana fall kunde ha önskad stimulanseffekt.

I motion Sk345 av Ulf Björklund och Michael Stjernström (kd) anförs bl.a.

att begränsningen innebär att ett stort antal fastighetsägare undantas från

möjligheten att erhålla skattereduktion. Som exempel nämner motionärerna stora

och små byggföretag som också är fastighetsägare och som utnyttjar anställda

inom entreprenaddelen av företaget eller koncernen till att också utföra

renoveringar på det egna fastighetsbeståndet. Företagen kan på detta sätt

aktivt arbeta för att upprätthålla sysselsättningen också i tider då bygg-

konjunkturen är svag.

Många byggföretag står i dag inför den överhängande risken att behöva

friställa ytterligare arbetskraft. Sett ur detta perspektiv kan det inte vara

lämpligt att skattereduktionen har utformats på ett sätt som innebär att det

blir lönsamt att friställa sin egen arbetskraft och därefter köpa

entreprenaden från ett annat företag. Vi instämmer därför i motionärernas

uppfattning att skattereduktion bör medges även för byggnadsarbeten som utförs

av företagens egen arbetskraft och tillstyrker motionen. Regeringen bör

skyndsamt lägga fram förslag till den lagändring som behövs.

dels vid mom. 7 hemställt

7. beträffande ROT-avdrag för egen arbetskraft

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk345 hos regeringen begär

förslag till sådana ändringar i lagen om skattereduktion för utgifter för

byggnadsarbete på bostadshus att också fastighetsägare som använder egen

arbetskraft skall vara berättigade att erhålla skattereduktion i enlighet

med vad som har anförts i reservationen.

5. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Skattetrycket har stigit kraftigt under den nuvarande regeringsperioden, och

marginalskatterna ligger på 60 % för en stor del av de heltidsarbetande.

Skattetrycket måste sänkas och marginalskattereformen återställas till de

betydligt lägre nivåer som fastställdes i samband med skattereformen. Utöver

de generella sänkningar av beskattningen som vi har krävt i andra sammanhang

bör särskilda åtgärder genomföras för att motverka de starkt negativa effekter

som den höga beskattningen av arbete innebär för den privata tjänstesektorn.

De tjänster som efterfrågas av hushållen är oftast av sådan karaktär att det

finns icke beskattade alternativ till att anställa någon eller till att anlita

ett företag för att utföra arbetet.

Det är önskvärt att beskattningen av arbete kan sänkas generellt och så

kraftigt att den potentiellt stora del av den privata tjänstesektorn som avser

hushållstjänster skulle kunna expandera. Det medför emellertid ett så kraftigt

skattebortfall att det inte är realistiskt. Det är därför nödvändigt att i ett

första steg genomföra selektiva åtgärder så att skattekilen på arbete sänks

kraftigt för tjänster med stort arbetsinnehåll som skulle kunna efterfrågas av

de enskilda hushållen. Våra förslag innebär en skattereduktion för vissa

hushållstjänster med 50 % av kostnaden för det utförda arbetet, en avdragsrätt

för styrkta barnomsorgskostnader och ett permanent avdrag för reparation och

underhåll av egna bostäder.

De yrkanden som framställs i motion N212 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp,

kd) om att en privat tjänstesektor för arbete i hemmen snarast bör komma till

stånd (yrkande 12) och i motion Ub244 av Margareta E Nordenvall (m) om en

skattereduktion för styrkta kostnader för barnomsorg (yrkande 4) ligger i

linje med vår ståndpunkt i dessa frågor och bör bifallas. Därmed tillgodoses i

väsentliga delar även övriga aktuella motionsyrkanden i dessa frågor.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande skattestimulanser för tjänstesektorn

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:N212 yrkande 12 och 1996/97:-

Ub244 yrkande 4 och med anledning av motionerna 1996/97:K211 yrkande 5,

1996/97:Sk322, 1996/97:Sk323, 1996/97:Sk352 yrkande 1, 1996/97:Sk353 och

1996/97:Sk371 yrkandena 7 och 8 begär att regeringen skyndsamt lägger

fram förslag om skattelättnader för en privat tjänstesektor i hemmen och

om en skattereduktion för styrkta kostnader för barnomsorg i enlighet med

vad som har anförts i reservationen.

6. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8)

Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Ingen uppgift är viktigare än kampen mot arbetslösheten. Tjänstesektorn har

potentialen att stå för en mycket stor del av de nya jobb som krävs för att

lyfta Sverige ur arbetslösheten. Men detta kräver att vi undanröjer en del av

de hinder som i dag står i vägen för nya riktiga jobb. Sänkta kostnader och

förenklade regler är några sådana åtgärder.

Mot denna bakgrund föreslås i motion Sk352 av Isa Halvarsson och Karin

Pilsäter (fp) - yrkande 1 - kraftfulla åtgärder för att skapa nya jobb inom

tjänstesektorn. Det höga kostnadsläget utgör en allvarlig hämsko på syssel-

sättningen inom denna sektor, och förslagen innebär därför betydande kost-

nadssänkningar inom två strategiska branscher, genom att avskaffa arbets-

givaravgifterna för tjänster inom hushållssektorn och genom kraftigt sänkt

turistmoms. Dessutom föreslås ett system med servicecheckar som kraftigt

förenklar köp av vita tjänster. Skattelättnaderna inom hushållssektorn bör

bestå i att arbetsgivaravgifterna slopas för hushållstjänster och bör till en

början genomföras som ett fyraårigt försöksprojekt. Momssänkningen på turismen

och servicecheckarna bör vara permanenta lösningar.

I och för sig är det glädjande att regeringen har tillsatt en utredning för

att se över tjänstesektorns utveckling. Det föreligger dock inget tydligt

uppdrag att utforma ett system för lättnader inom hushållssektorn, och

eventuella lättnader skall endast gälla uppdragstagaren som har F-skattebevis

och som redovisar inkomsten som näringsverksamhet. Detta utesluter just de

okomplicerade anställningsförhållanden som är tanken med de servicecheckar som

Riksskatteverket har haft i uppdrag att studera. Som anförs i motionen bör

utredaren därför få förtydligande direktiv med beställning av ett detaljerat

förslag om sådana stimulanser som har diskuterats i motionen.

Vad som här har anförts bör riksdagen - med bifall till motionen - som sin

mening ge regeringen till känna. Syftet med övriga motioner är därmed till-

godosett i väsentliga delar.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande skattestimulanser för tjänstesektorn

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk352 yrkande 1 och med avslag på

motionerna 1996/97:K211 yrkande 5, 1996/97:Sk322, 1996/97:Sk323,

1996/97:Sk353, 1996/97:Sk371 yrkandena 7 och 8, 1996/97:N212 yrkande 12

och 1996/97:Ub244 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

som anförts i reservationen om tilläggsdirektiv till Utredningen (Fi

1996:10) om förutsättningarna för tjänstesektorns utveckling.

7. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

I motion Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) framhålls att tjänstesektorn är den

stora framtida tillväxtsektorn. Tjänsteföretagen är dock i dag diskriminerade

genom att arbete beskattas hårdare än kapital. Genom de höga skattekilarna är

också den vita marknaden för hushållstjänster i stort sett utplånad medan

svartjobben inom denna sektor är mycket omfattande. Vi instämmer i motio-

närernas uppfattning att denna negativa situation måste förändras och en

positiv utveckling påskyndas genom lämpligt utformade stimulanser för dessa

sektorer.

Som en första åtgärd vill Kristdemokraterna stimulera vissa tjänster i hus-

hållen genom direkta statliga bidrag enligt den modell som har permanentats i

Danmark. Syftet är att alla hushåll skall ha råd att köpa tjänster som exem-

pelvis städning, tvätt och trädgårdsarbete, och vi vill också inbegripa privat

barnomsorg och hälsovård. En sådan inriktning skulle också medföra den

positiva effekten att konkurrensen ökar inom ett område som i dag domineras av

kommunal verksamhet.

Vi vill också på annat sätt eliminera de skattekilar som gör det näst intill

omöjligt för privatpersoner att köpa tjänster. Som föreslås i motionen bör det

nuvarande ROT-avdraget permanentas och utvidgas till att avse - förutom

husrenoveringar av olika slag - även bilreparationer, större trädgårdsarbeten

av anläggningskaraktär och olika installationsarbeten av till exempel vitvaror

och datorer. För att skattereduktionen skall kunna leda till att ett hushåll

väljer att anlita någon för sådana tjänster måste reduktionen vara så stor att

det lönar sig bättre att köpa tjänsten än att utföra arbetet själv eller köpa

tjänsten svart. Som föreslås i motionen bör skattereduktionen av detta skäl

vara 60 % av arbetskostnaden, dock högst 30 000 kr.

Det anförda innebär att regeringen skyndsamt bör lägga fram förslag i

enlighet med de angivna yrkandena i motion Sk371. Därmed tillgodoses i

väsentliga delar även yrkandena i övriga här aktuella motioner.

dels vid mom. 8 hemställt

8. beträffande skattestimulanser för tjänstesektorn

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk371 yrkandena 7 och 8 samt med

avslag på motionerna 1996/97:K211 yrkande 5, 1996/97:Sk322,

1996/97:Sk323, 1996/97:Sk352 yrkande 1, 1996/97: Sk353, 1996/97:N212

yrkande 12 och 1996/97:Ub244 yrkande 4 begär att regeringen skyndsamt

lägger fram förslag till stimulanser för tjänstesektorn i enlighet med

vad som har anförts i reservationen.

8. Nedsatt barnomsorgsavgift (mom. 9)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

I fristående förskolor i föräldraregi avlastas personalen vissa

arbetsuppgifter som utförs av föräldrarna själva, och de ekonomiska vinsterna

härav är så stora att avgifterna, trots lägre bidrag, kan hållas lägre än vid

de kommunala förskolorna. För att ge föräldrarna vid de kommunala förskolorna

samma möjlighet som föräldrakooperativen redan har bör, som anförs i motion

Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp), värdet av föräldrars arbete vid alla

former av föräldraaktiva förskolor undantas från beskattning. Även blygsamma

föräldrainsatser kan medföra att kommunen får lägre kostnad per barn, att

barnomsorgstaxan blir lägre och att barnen får väsentligt förbättrad

barnomsorg.

Skattelagstiftningen bör alltså ändras så att den ekonomiska vinsten av

föräldrarnas arbete inte beskattas som lön för arbete eller betraktas som

skattepliktig förmån vid en eventuell reduktion av barnomsorgsavgiften.

Motionen bör bifallas i denna del.

dels vid mom. 9 hemställt

9. beträffande nedsatt barnomsorgsavgift

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om

skattefrihet för nedsättning av barnomsorgsavgiften i föräldraaktiva

förskolor.

9. Självförvaltning m.m. (mom. 10)

Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Det är viktigt att man underlättar för enskilda personer att själva ta ansvar

för sin egen situation och att man stimulerar till att delta i

självförvaltning av hyreshus och att medverka i bytesringar. Vi välkomnar

därför att regeringen kommer att lägga fram ett förslag som underlättar

självförvaltning av hyreshus. Skattelättnaderna bör omfatta även bytesringar i

enlighet med vad som föreslås i motion Fi420 av Marianne Samuelsson m.fl.

(mp).

Vad som här har anförts bör riksdagen - med bifall till motion Fi420 i dessa

delar - som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden i

dessa frågor får anses tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

dels vid mom. 10 hemställt

10. beträffande självförvaltning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fi420 yrkandena 10 och 11 och med

avslag på motionerna 1996/97:Fi210 yrkande 8, 1996/97: Sk325, 1996/97:-

Sk343, 1996/97:Sk344, 1996/97:Sk364, 1996/97: Sk365 och 1996/97:Bo222

yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

reservationen om skattelättnader för självförvaltning av hyreshus och för

bytesringar.

10. Förmån av datautrustning och datautbildning (mom. 11)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

I många företag genomförs eller planeras grundläggande utbildning och

vidareutbildning på dataområdet. Det är inte ovanligt att hela personalen får

genomgå sådan utbildning, oavsett vilken tjänst man innehar. Detta har enligt

motion Sk314 av Ingvar Eriksson och Jeppe Johnsson (m) i praktiken medfört

vissa skatteproblem. En anställd som på detta sätt får sin utbildning betald

av arbetsgivaren men studerar på sin fritid riskerar att bli beskattad härför,

särskilt om det är fråga om grundutbildning och den anställde inte beräknas

behöva utbildningen i sitt arbete den närmaste tiden. Den som däremot har

omedelbart behov av kunskaperna i sitt arbete slipper att betala skatt.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att snara åtgärder bör vidtas för

att eliminera de orättvisor som i dagsläget kan drabba anställda under

utbildning. Motsvarande gränsdragningsproblem kan uppkomma i fråga om

datautrustning som arbetsgivaren bekostar, och dessa skattefrågor övervägs för

närvarande inom Finansdepartementet. Enligt vår mening bör man i det

sammanhanget även klarlägga att datautbildning är skattefri.

Vi tillstyrker alltså motion Sk314.

När det gäller förmåner av datautrustning som arbetsgivaren bekostar utgår

vi från att regeringen inom kort kommer att redovisa resultatet av den översyn

som pågår. Med hänsyn härtill avstyrker vi de yrkanden som framställs i motion

Sk317 angående dessa frågor.

dels vid mom. 11 hemställt

11. beträffande förmån av datautrustning och datautbildning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk314 och med avslag på motion

1996/97:Sk317 begär förslag från regeringen som klarlägger att sådana

utbildningsförmåner som anges i reservationen inte skall beskattas.

11. Förmån av städhjälp m.m. (mom. 12)

Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

I motion Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) anförs att det

skattepliktiga värdet av förmåner i form av exempelvis städhjälp och barnvakt

i praktiken tas upp till höga belopp medan den typ av förmåner som män

traditionellt efterfrågar värderas lågt eller inte alls. Enligt motionen bör

förmånsvärdena för sådant som städhjälp och barnvakt ändras så att de bättre

motsvarar den alternativa kostnaden för att anordna detta själv. Det är

visserligen så att alla förmåner skall beskattas efter sitt fulla värde, men

bedömningen av vad detta värde är varierar.

Folkpartiet förordar en poliitik där denna typ av hushållsnära tjänster

skall kunna tillhandahållas till lägre priser på en expanderande marknad, Där-

utöver bör riktlinjer för förmånsvärderingen utges innebärande att alternativ-

kostnaden för den enskilde utgör förmånsvärde.

Småbarnsföräldrar som tar ansvar för sina familjer skulle med motionärernas

förslag kunna konkurrera likvärdigt med andra och inte behöva vara uteslutna

från befattningar som kräver större arbetsinsatser. Förslaget i motionen är

välmotiverat och bör alltså bifallas.

dels vid mom. 12 hemställt

12. beträffande förmån av städhjälp m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk358 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om värderingen

av förmåner.

12. Förmån av flygresor (mom. 13)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

De nya reglerna för beskattningen av förmån av flygresor har väckt berättigad

kritik för att de leder till orättvisor och administrativa svårigheter. De

konsekvenser i fråga om arbetsresor som tas upp i motion Sk341 av Margareta E

Nordenvall (m) uppmärksammades inte alls förrän det var för sent att belysa

frågan på ett riktigt sätt. Som anförs i motionen leder reglerna till ej

avsedda skatteskärpningar för den som reser med flyg mellan bostadsorten och

tjänstgöringsorten, och effekterna blir särskilt allvarliga för den som är

bosatt utomlands.

Dagens arbetsmarknad kräver ökad rörlighet, och det är viktigt att skatte-

reglerna inte straffar arbetstagare som söker sig till arbeten som inte ligger

på samma ort som bostaden. Det är också viktigt att reglerna utformas på ett

sätt som inte diskriminerar dem som är bosatta utomlands.

Vi instämmer i uppfattningen att de flygbolagsanställdas reseförmåner bör

beskattas enligt de regler som gällde före den senaste ändringen och tillstyr-

ker alltså motionen. Regeringen bör skyndsamt lägga fram det lagförslag som

behövs.

dels vid mom. 13 hemställt

13. beträffande förmån av flygresor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk341 begär att regeringen

skyndsamt lägger fram förslag till ändring av skattereglerna för

flygbolagsanställdas reseförmåner såsom anförs i reservationen.

13. Restid till barnomsorg (mom. 15)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk358 av Karin Pilsäter och Isa Halvarsson (fp) blir många

småbarnsföräldrar som är i stort behov av bilen till och från sitt jobb inte

berättigade till bilavdrag därför att restiden till barndaghem inte får räknas

in. Vi instämmer i motionärernas uppfattning att detta är en otidsenlig syn på

vad som är en arbetsresa. Jämställdhetslagen framhåller arbetsgivarnas

skyldighet att tillse att förvärvsarbete och föräldraskap går att förena, och

statsmakterna bör dra åt samma håll även när det gäller skattelagstiftningen.

dels vid mom. 15 hemställt

15. beträffande restid till barnomsorg

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk358 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om reglerna för

reseavdrag.

14. Dubbel bosättning (mom. 16)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion A277 av Carl Bildt m.fl. (m) är det angeläget att skapa

förutsättningar för en rörlig arbetsmarknad, bl.a. genom att undanröja de

hinder som finns inom skattelagstiftningen. Enligt motionärerna skulle en

generösare utformning av skattereglerna göra det möjligt att ta jobb på en

annan ort i större utsträckning än i dag. De yrkar att frågan utreds och att

man samtidigt prövar vilken betydelse det har för rörligheten på arbetsmark-

naden om bostaden eller arbetsplatsen räknas som tjänsteställe.

Vi delar motionärernas uppfattning att dessa frågor behöver utredas och

tillstyrker motionen i denna del.

dels vid mom. 16 hemställt

16. beträffande dubbel bosättning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A277 yrkande 20 som sin mening

ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om behovet

av en utredning rörande avdragsreglerna vid dubbel bosättning i syfte att

underlätta rörligheten på arbetsmarknaden.

15. Nämndemän (mom. 17)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

I fyra motioner - Sk301 av Carl Fredrik Graf (m), Sk362 av Birgitta Carlsson

och Rigmor Ahlstedt (c), Sk363 av Elving Andersson och Anders Svärd (c) och

Ju424 av Tuve Skånberg (kd) - påtalas att skatte- och redovisningsreglerna för

de kostnadsersättningar som nämndemännen erhåller från Domstolsverket i

samband med sin tjänstgöring leder till en orimlig beskattning. Som anförs i

motionerna tillämpas skattereglerna i en del fall på det viset att platsen för

domstolsförhandlingen betraktas som tjänsteställe och inte bostaden, vilket

fått till följd att Domstolsverket drar preliminärskatt på

kostnadsersättningar för bilresor, parkeringsavgifter och andra resekostnader.

Kostnaderna ersätts visserligen fullt ut, men konsekvenserna blir ändå att en

nämndeman riskerar att behöva betala för sådana kostnader ur egen ficka.

För att skapa tilltro till skattesystemet är det viktigt att reglerna

upplevs som rimliga. Vi instämmer i uppfattningen att skattereglerna bör

ändras så att det blir klart att alla nämndemän skall behandlas på samma sätt

som andra politiskt valda förtroendemän. Detta innebär att inte bara de

aktuella problemen bortfaller utan medför också administrativa förenklingar

för Domstolsverket.

Vi tillstyrker alltså motionerna och föreslår att bostaden skall anses som

tjänsteställe för nämndemän fr.o.m. 1998 års taxering.

dels vid mom. 17 hemställt

17. beträffande nämndemän

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk301, 1996/97: Sk362,

1996/97:Sk363 och 1996/97:Ju424 yrkande 2 antar följande såsom

reservanternas förslag betecknade förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att andra stycket sista meningen i punkt 3 av

anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande

lydelse.

-------------------------------------------------------

|Nuvarande lydelse |Reservanternas förslag |

-------------------------------------------------------

|För reservofficerare skall | För reservofficerare och|

|bostaden anses som |nämndemän skall bostaden|

|tjänsteställe. |anses som tjänsteställe. |

-------------------------------------------------------

-----

Denna lag träder i kraft den 1 april 1997 och tillämpas första gången vid

1998 års taxering.

16. Kompetensutvecklingskonton (mom. 20)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

I motion Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) anförs att det är ett gemensamt

intresse för arbetsgivarna och de anställda att utveckla medarbetarnas kompe-

tens och personliga kvalifikationer. Avdragsrätt föreligger i dag för

utbildning som arbetsgivaren initierar och betalar. Motionärerna anser att

skattelagstiftningen bör kompletteras så att det också blir möjligt att med

full avdragsrätt föra upp medel på ett för arbetsgivaren och den enskilde

gemensamt kompetensutvecklingskonto. De belopp som förs upp på kontot skall

enbart kunna användas för den enskildes egen kompetensutveckling.

Enligt vår uppfattning skulle förslaget bidra till en positiv utveckling av

dessa frågor, och vi anser att regeringen bör lägga fram förslag till den lag-

stiftning som behövs. Vi tillstyrker alltså motionen i denna del.

dels vid mom. 20 hemställt

20. beträffande kompetensutvecklingskonton

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk371 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om

skattebefriade kompetensutvecklingskonton.

17. Sänkning av fastighetsskatten (mom. 21)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Den allt högre fastighetsskatten har medfört svåra problem för småhusägarna,

och dessa problem har accentuerats av att taxeringsvärdena nu räknas upp varje

år. Helt orimliga effekter uppkommer i vissa tätorter och andra attraktiva

områden. Dessa förhållanden har väckt stark kritik, men regeringens löften om

lindring för de särskilt hårt drabbade har endast resulterat i urvattnade

förslag som knappast ens har marginell betydelse.

Mot denna bakgrund yrkas i motion Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) ett

riksdagsuttalande om att fastighetsskatten skall sänkas från 1,7 till 1,5 % av

taxeringsvärdet och att systemet med fastighetsskatt på sikt bör avskaffas

helt.

Yrkandet går i samma riktning som de olika krav som vi har ställt i denna

fråga och som senast behandlats i utskottets yttrande 1996/97:SkU1y och SkU14.

Vi vidhåller vår uppfattning i dessa frågor och tillstyrker alltså motionen i

denna del.

dels vid mom. 21 hemställt

21. beträffande sänkning av fastighetsskatten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Bo222 yrkande 7 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om

en sänkning av fastighetsskatten från 1,7 till 1,5 %, m.m. och om att

denna skatt på sikt bör avskaffas.

18. Kommunala avgifter för gator och service (mom. 22)

Ronny Korsberg (mp) och Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

I motion Bo222 av Ulf Björklund m.fl. (kd) yrkas bl.a. att fastighetsskatten

på sikt bör ersättas med en möjlighet för kommunerna att ta ut en fastig-

hetsavgift för att täcka kostnaderna för gatuunderhåll och annan kommunal

service kopplad till fastigheten (yrkande 7 i denna del). Motionärerna anser

att detta bör vara en naturlig utveckling i takt med att statens finanser

förbättras.

Förslaget i motionen har väsentlig betydelse framför allt för kommuner med

ett svagt skatteunderlag, t.ex. för utpräglade fritidskommuner. Generellt sett

kan förslaget också medföra en bättre fördelning av kostnadsansvaret.

Nuvarande system innebär t.ex. att gator i tättbebyggda områden finansieras

genom kommunalskatten medan glesbygdens vägar finansieras av fastighetsägarna.

Därtill kommer att bolag och andra juridiska personer inte betalar någon

kommunalskatt. Den som är bosatt utanför kommunen betalar inte heller någon

kommunalskatt där fritidshuset är beläget. Att ge kommunerna bättre

möjligheter att få kostnadstäckning för sin service kan betyda sänkta

kommunalskatter, större rättvisa och ett minskat krångel.

Motionärernas yrkande om ett riksdagsuttalande i denna riktning bör

bifallas. Därmed är också syftet med motion Sk368 av Per Erik Granström och

Ingemar Josefsson (s) i allt väsentligt tillgodosett.

dels vid mom. 22 hemställt

22. beträffande kommunala avgifter för gator och service

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Bo222 yrkande 7 i denna del och

med avslag på motion 1996/97:Sk368 som sin mening uttalar att

fastighetsskatten på sikt bör ersättas med en möjlighet för kommunerna

att ta ut en fastighetsavgift för att täcka kostnaderna för gatuunderhåll

och annan kommunal service som är kopplad till fastigheten.

19. Fastighetsskatten på äldre kraftverk (mom. 23)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Uttaget av skatt på elström som produceras av vattenkraft gjordes om i höstas

till en fastighetsskatt (prop. 1996/97:1, SkU1y, FiU1). I och med detta

aktualiseras ett förslag från Kristdemokraterna som skulle gynna de vatten-

kraftsproducerande länen. I motion A428 av Alf Svensson m.fl. (kd) föreslås

att den fastighetsskatt som nu skall belasta vattenkraftsstationer växlas över

till en kommunal fastighetsavgift. Detta skulle i ett slag bli en mycket

kraftfull regionalpolitisk insats för de län som producerar el baserad på

vattenkraft.

Regeringen bör överväga frågan och snarast återkomma till riksdagen med ett

förslag av denna innebörd.

dels vid mom. 23 hemställt

23. beträffande fastighetsskatten på äldre kraftverk

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A428 yrkande 11 som sin mening

ger regeringen till känna vad som har anförts i reservationen om

skatteväxling från statlig fastighetsskatt på vattenkraftsstationer till

kommunal fastighetsavgift.

20. Förmögenhetsskatten (mom. 25)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

Riksdagens beslut 1991 att slopa förmögenhetsskatten föranleddes av en stark

kritik mot de många snedvridande effekter och ekonomiska problem av skilda

slag som denna skatt medfört, och beslutet var väl motiverat. Enligt vår

uppfattning finns det inte några bärande skäl för att ompröva detta ställ-

ningstagande. Regeringens planer på att återinföra förmögenhetsskatten bör

därför avvisas. Vad som här har anförts bör riksdagen med anledning av motion

Sk303 av Margareta E Nordenvall (m) som sin mening ge regeringen till känna.

Syftet med yrkandena i övriga motioner om att avskaffa sambeskattningen av

förmögenhet är redan tillgodosett.

dels vid mom. 25 hemställt

25. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk303 och med avslag på

motionerna 1996/97:Sk309, 1996/97:Sk310, 1996/97:Sk324, 1996/97:Sk358

yrkande 1 och 1996/97:Sk371 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna att förmögenhetsskatten inte bör återinföras.

21. Förmögenhetsskatten (mom. 25)

Holger Gustafsson (kd) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

I den förmögenhetsbeskattning som regeringen planerar att återinföra finns en

sista kvarleva kvar av den föråldrade sambeskattningen. Det principiella

argumentet för att avskaffa sambeskattningen är välkänt liksom de stora

praktiska problem som sambeskattningsfrågorna har medfört. I nuläget motsätter

vi oss inte förmögenhetsskatten men anser att sambeskattningen bör avskaffas i

den nya lagstiftningen.

Vad som här har anförts bör riksdagen - med avslag på motion Sk303 och med

anledning av övriga motioner som behandlas under denna rubrik - som sin mening

ge regeringen till känna.

dels vid mom. 25 hemställt

25. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Sk303 och med anledning av

motionerna 1996/97:Sk309, 1996/97:Sk310, 1996/97:Sk324, 1996/97:Sk358

yrkande 1 och 1996/97:Sk371 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till

känna att sambeskattning av förmögenhet inte bör ingå i den nya

förmögenhetsskatt som regeringen planerar.

22. Generationsskiften i familjeföretag (mom. 26)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande:

Som anförs i motion Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd) är det rimligt att

undanta företagsförmögenhet (arbetande kapital) från arvs- och gåvoskatt för

att underlätta att familjeföretag hålls samman vid generationsskiften. Jag

instämmer i att lagstiftningen bör ses över i detta syfte och tillstyrker

alltså motionen i denna del.

dels vid mom. 26 hemställt

26. beträffande generationsskiften i familjeföretag

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk371 yrkande 16 som sin mening

ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en översyn

av arvs- och gåvoskattelagstiftningen i syfte att underlätta

generationsskiften i familjeföretag.

23. Realisationsvinst på fastigheter (mom. 28)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) har

dels anfört följande:

1990 års skattereform innebar så kraftiga skärpningar av reavinstbeskattningen

på fastigheter att särskilda övergångsregler fordras fram till det kommande

sekelskiftet. Skärpningarna drabbar dem som förvärvat sin fastighet för mycket

lång tid sedan. Vid en en försäljning efter sekelskiftet får

anskaffningsvärdet inte längre indexuppräknas utan skall tas upp till 150 % av

taxeringsvärdet 1952.

Som framhålls i motion Sk327 av Inga Berggren och Annika Jonsell (m) bör

reglerna ses över så att man undviker orimliga skatteeffekter för vissa

skattskyldiga. Målet bör vara att få regler som även fortsättningsvis möjlig-

gör försäljning av större fastigheter med gamla förvärv.

Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels vid mom. 28 hemställt

28. beträffande realisationsvinst på fastigheter

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk327 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reservationen om en översyn av

realisationsvinstbeskattningen i fråga om fastigheter med äldre förvärv.

24. Skattebefrielse för stiftelser (mom. 29)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Bestämmelserna om skattefrihet för vissa stiftelser har varit under översyn

sedan lång tid tillbaka, och olika frågor om behövliga justeringar i lagstift-

ningen har fått anstå i avvaktan på slutresultatet av detta arbete. Stiftelse-

och föreningsskattekommittén lade fram sitt slutbetänkande 1995, men rege-

ringen har inte ens redovisat några planer för den fortsatta behandlingen.

Dröjsmålen med att aktualisera lagstiftningen har lett till att föråldrade

avvägningar har konserverats och att nya orättvisor har tillkommit. Vi anser

att dessa förhållanden inte längre kan accepteras. Regeringen bör föreläggas

att skyndsamt redovisa dessa frågor för riksdagen. Därvid bör också frågan om

skattefrihet för de i motion Sk369 av Stig Rindborg m.fl. (m, c, fp, kd)

angivna stiftelserna prövas.

Vad som här har anförts bör riksdagen med anledning av motionen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid mom. 29 hemställt

29. beträffande skattebefrielse för stiftelser

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Sk369 som sin mening ger

regeringen till känna vad som anförts i reservationen om skattefrihet för

vissa stiftelser.

Särskilda yttranden

1. Skatteväxling (mom. 1)

Per Rosengren (v), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Karin

Pilsäter (fp) anför:

Bland alla de frågor som togs upp i samband med riksdagsbehandlingen i höstas

av den ekonomiska politiken och av statsbudgeten för 1997 ingick de olika

politiska partiernas syn på möjligheterna att sänka skatterna på arbete i

utbyte mot ett ökat skatteuttag på miljö- och energiområdet (prop. 1996/97:1,

SkU1y, FiU1). Motionerna avslogs liksom våra reservationer i dessa frågor med

hänvisning bl.a. till att Skatteväxlingskommittén inom kort skulle lägga fram

sitt slutbetänkande. De aktuella motionsyrkandena om en skatteväxling togs

inte upp i höstas eftersom yrkandena inte ansågs påverka 1997 års budget.

Skatteväxlingskommittén har nu lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1997:11),

och kommittén bekräftar vår uppfattning att en skatteväxling av detta slag bör

genomföras stegvis och med beaktande av vad som sker i omvärlden. Kommittén

uttalar sig inte i detalj om på vad sätt och med vilken takt skatteväxlingen

bör genomföras.

Vi avser att återkomma till dessa frågor senare i vår i samband med rege-

ringens proposition om den ekonomiska politiken. Med hänsyn härtill har vi

inte nu några särskilda yrkanden med anledning av de kvarstående motionerna.

2. Avgångsvederlag (mom. 2)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) anför:

Den borgerliga regeringen uppmärksammade på ett tidigt stadium problemen med

orimligt stora avgångsvederlag när frågan blev aktuell i samband med

bankkrisen. För de statligt ägda kreditinstituten utfärdades i februari 1993

riktlinjer för att begränsa avgångsvederlag m.m. till personer i ledande

ställning. Särskilda riktlinjer för bl.a. statliga företag fastställdes den 3

februari 1994. Avgångsvederlag skall enligt dessa riktlinjer utgå under så

kort tid som möjligt, högst 24 månader, och utbetalas månadsvis. Annan lön

eller liknande ersättning som utgår under denna period skall avräknas från

vederlaget. Vidare skall de löneförmåner som utgår till företagsledande

personer redovisas offentligt i företagens årsredovisningar, och avtalade

vederlag som ligger utöver angivna ramar skall omförhandlas om

omständigheterna motiverar detta. Detta ledde också till krav på information i

årsredovisningar i privata företag. På så vis kunde alla aktieägare erhålla

upplysningar i frågor om anställningsvillkor för ledande personer.

En närmare undersökning som nyligen har genomförts hos ca 200 statliga bolag

har visat att det nu finns en klar trend mot bättre avtal men att det

fortfarande finns utrymme för förbättringar. Riktlinjerna har därför

reviderats på vissa punkter. Det är viktigt att regeringen med kraft

fullföljer de initiativ för att begränsa avgångsvederlagen inom den offentliga

sektorn som togs av den borgerliga regeringen och att dessa förmåner redovisas

offentligt vad gäller privata företag.

3. Avgångsvederlag (mom. 2)

Ronny Korsberg (mp) anför:

I motion Sk359 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) anförs att de s.k.

fallskärmsavtalen med rätta upprör allmänheten, inte minst som man själv

tvingats till besparingar och drabbats av nedskärningar i den offentliga

sektorn. Ofta upplever man att de skötsamma får betala kalaset efter

bankchefers och andras kostsamma spekulationer, och när någon inte längre

anses lämplig på en chefspost blir han i stället belönad genom ett frikostigt

fallskärmsavtal.

Enligt vad som framkommit anstränger sig regeringen för att komma till rätta

med problemen. Vi avstår därför från att nu framställa något särskilt yrkande

men kommer att följa utvecklingen av frågan.

4. Självförvaltning m.m. (mom. 10)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) anför:

Enligt vår uppfattning bör hyresrabatter som utgår på grund av att hyres-

gästerna deltar i självförvaltning av bostäderna kunna undantas från beskatt-

ning. Eftersom regeringen inom kort kommer att lägga fram ett förslag till

riksdagen i frågan avstår vi från att nu framställa särskilda yrkanden med

anledning av de motioner som har väckts i frågan.

5. Självförvaltning m.m. (mom. 10)

Karin Pilsäter (fp) anför:

Enligt min uppfattning bör vanliga hyresrabatter inte beskattas men däremot

ersättning för arbete som utförs åt andra, och reglerna bör vara lika i hyres-

hus, bostadsrättsföreningar och villasamfälligheter. De system för självför-

valtning av hyreshus som har tillämpats på olika håll har i praktiken medfört

att vissa gränsdragningsfrågor har uppkommit mellan vad som är skattefritt och

vad som skall beskattas. Det är bra om denna gränsdragningsfråga kan lösas på

lämpligt sätt. I avvaktan på det förslag som regeringen avser att lägga fram

för riksdagen senare i vår har jag inte något särskilt yrkande i denna fråga.

6. Förmån av städhjälp m.m. (mom. 12)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

Vi delar utskottets uppfattning att de allmänna principerna för värdering av

en naturaförmån skall vara att den värderas till marknadsvärdet vid inkomst-

beskattningen. Våra förslag som innebär lägre skatter och avgifter för bl.a.

vissa hushållstjänster leder samtidigt till att marknadsvärdet reduceras. På

det viset minskar även den förmån som den anställde kan beskattas för om denne

erhåller förmån av t.ex. hushållstjänster som arbetsgivaren betalar.

7. Upphovsmannakonto (mom. 19)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl

Erik Hedlund (m) anför:

Enligt motion Sk316 av Hans Stenberg m.fl. (s) uppfyller lagen om upp-

hovsmannakonto inte sitt syfte att underlätta för konstnärer att fördela

ojämna inkomster över åren, eftersom reglerna är alltför krångliga och onödigt

begränsade.

Som anförs i motionen innebär egenavgifter, arbetsgivaravgifter och andra

sociala avgifter en hög skattebelastning som medför frestelser att sälja

svart. Det bör framhållas att detta är ett allmänt problem som följer av det

alltför höga skattetrycket i Sverige. Syftet med kontolagstiftningen är

emellertid endast att mildra de progressiva effekterna av den statliga

inkomstskatten och inte att åstadkomma några lättnader därutöver. Vi vill

också erinra om att reglerna för avsättningar till upphovsmannakonto i stort

följer skogskontoreglerna.

Ett viktigt led för att förbättra förutsättningarna för små och medelstora

företag är att reglerna om möjlighet att avsätta medel till periodiseringsfond

ändras. Vi har i andra sammanhang krävt att 25 % skall kunna avsättas i

stället för den sänkning till 20 % som nu är införd.

Vi vill inte bestrida att skattereglerna om upphovsmannakonto är krångliga.

Vad som anförts i motionen är dock enligt vår uppfattning inte tillräckliga

skäl för att förorda en särskild översyn av denna lagstiftning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................6

Inledning...........................................6

Skatteväxling m.m...................................7

Avgångsvederlag.....................................8

Pensionärer.........................................8

ROT-avdrag, hushållstjänster m.m....................9

Självförvaltning m.m...............................11

Förmån av datautrustning och datautbildning, m.m...12

Bilresor...........................................14

Dubbel bosättning..................................14

Nämndemän..........................................15

Avdrag för gåvor...................................15

Inkomstutjämning m.m...............................15

Kommunal beskattning, m.m..........................16

Kapitalbeskattning.................................17

Realisationsvinst på fastigheter...................18

Stiftelser.........................................18

Hemställan.........................................19

Reservationer........................................22

1. Skatteväxling m.m. (mom. 1 m).................22

2. Änkepensionärer (mom. 3 m, fp)................24

3. Utvärdering av ROT-avdraget (mom. 5 m)........25

4. ROT-avdrag för egen arbetskraft (mom. 7 kd)...26

5. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8 m)27

6. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8 fp)28

7. Skattestimulanser för tjänstesektorn (mom. 8 kd)29

8. Nedsatt barnomsorgsavgift (mom. 9 mp).........29

9. Självförvaltning m.m. (mom. 10 mp)............30

10. Förmån av datautrustning och datautbildning (mom. 11 m, fp, mp)31

11. Förmån av städhjälp m.m. (mom. 12 fp)........31

12. Förmån av flygresor (mom. 13 m)..............32

13. Restid till barnomsorg (mom. 15 m, fp, kd)...33

14. Dubbel bosättning (mom. 16 m)................33

15. Nämndemän (mom. 17 m)........................33

16. Kompetensutvecklingskonton (mom. 20 m, kd)...34

17. Sänkning av fastighetsskatten (mom. 21 m, mp, kd)35

18. Kommunala avgifter för gator och service (mom. 22 mp, kd)36

19. Fastighetsskatten på äldre kraftverk (mom. 23 kd)36

20. Förmögenhetsskatten (mom. 25 m)..............37

21. Förmögenhetsskatten (mom. 25 fp, kd).........37

22. Generationsskiften i familjeföretag (mom. 26 kd)38

23. Realisationsvinst på fastigheter (mom. 28 m).38

24. Skattebefrielse för stiftelser (mom. 29 m, fp, kd)39

Särskilda yttranden..................................39

1. Skatteväxling (mom. 1 fp, v, mp, kd)..........39

2. Avgångsvederlag (mom. 2 m, fp, kd)............40

3. Avgångsvederlag (mom. 2 mp)...................40

4. Självförvaltning m.m. (mom. 10 m, kd).........41

5. Självförvaltning m.m. (mom. 10 fp)............41

6. Förmån av städhjälp m.m. (mom. 12 m)..........41

7. Upphovsmannakonto (mom. 19 m).................42