Bet. 1996/97:SkU19 Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Beredningskedjan

behandlar Prop. 1996/97:116 Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.
riksdagens skrivelse Rskr. 1996/97:250 Riksdagsskrivelse 1996/97:250

Bet. 1996/97:SkU19
Utskottsbetänkanden · SkU

Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

1997-05-07 · 17 sidor

Så kom texten hit

Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1996/97:SkU19, Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU19

Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SkU19

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1996/97:116 och avstyrker två

motioner som väckts med anledning av propositionen.

Vid betänkandet har fogats två reservationer (m, fp, kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:116 att

riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343),

3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,

4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

8. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen,

9. lag om ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen

låter i säljarens vård kvarbliva,

10. lag om ändring i växellagen (1932:130),

11. lag om ändring i checklagen (1932:131),

12. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,

13. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

14. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

15. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

16. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i

skatteärenden,

17. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och

handräckning,

18. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

19. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334).

I propositionen föreslås ändringar i skatteregisterlagen (1980:343) som inne-

bär att uppgifter från andra myndigheter skall få hämtas in och registreras i

det centrala skatteregistret. Uppgifterna skall användas för att genom bl.a.

maskinella urvalskontroller ta fram kontrollvärda förhållanden. Flertalet av

uppgifterna föreslås gallras efter två år.

Vidare föreslås att skattemyndigheten inför och vid revisioner skall kunna

få terminalåtkomst även till uppgifter om delägare som beskattas i annat län

än det där det reviderade företaget beskattas.

I propositionen föreslås vidare vissa justeringar i kommunalskattelagen

(1928:370) avseende beskattning av sjömän.

Dessutom lämnas förslag till vissa förändringar av bestämmelserna om

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

ställande av säkerhet i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om

alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Slutligen föreslås vissa tekniska justeringar i lagen (1994:1565) om

beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som

är medlem i Europeiska unionen.

De nya bestämmelserna föreslås i allt väsentligt träda i kraft den 1 juli

1997.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1996/97:Sk38 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1996/97:116 i de delar som avser det

centrala skatteregistret,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en översyn av det centrala skatteregistret.

1996/97:Sk39 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i skatteregister-

lagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skydd av medborgarnas

och företagens integritet i förhållande till skattemyndigheten i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till ställande av säkerhet för

hamoniserade punktskatter i enlighet med vad som anförts i motionen.

Yttrande från annat utskott

Konstitutionsutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet (1996/97:KU10y)

fogas som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Skatteregisterlagen

I propositionen anförs att en viktig del av skattemyndigheternas kontroll-

arbete är den som riktar sig mot företag och avser skyldigheten att redovisa

och betala mervärdesskatt, källskatt, arbetsgivaravgifter samt debiterad pre-

liminär skatt. Skattemyndigheterna har emellertid i dag svårigheter att finna

företag som driver sin näringsverksamhet utan att lämna uppgift om detta till

skattemyndigheten. Studier av telefonkatalog och reklam ger ett begränsat och

slumpmässigt resultat. Med mer information och automatiska urvalsmetoder finns

det enligt vad som anförs i propositionen möjlighet att tidigt fånga upp dessa

näringsidkare. Genom att man snabbt upptäcker misstänkta brottsliga

förfaranden kan bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten såväl

intensifieras som göras effektivare.

I propositionen föreslås att vissa uppgifter från andra myndigheter skall få

hämtas in och registreras i det centrala skatteregistret. Avsikten är att

uppgifterna skall användas för att förbättra skattemyndigheternas möjligheter

att med maskinella urvalsmetoder fånga upp företag som inte redovisar skatt.

Det rör sig om uppgifter om trafiktillstånd m.m. från Vägverket, om innehållet

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

i aktiebolagsregistret och handels- och föreningsregistret från Patent- och

registreringsverket, om tillstånd enligt alkohollagen, m.m. från Alko-

holinspektionen, om beslut och utbetalning av olika arbetsmarknadspolitiska

stöd från länsarbetsnämnderna, om mervärdesskatt vid import och exportvärden

från Generaltullstyrelsen och tullmyndigheterna samt om försäkring mot

kostnader för sjuklön från Riksförsäkringsverket. Vidare skall uppgift om

företagsledare i fåmansföretag kunna registreras. Det skall enligt förslaget

också finnas en möjlighet att göra en särskild bevakningsmarkering om en

granskning planeras.

Samtliga skattemyndigheter föreslås få terminalåtkomst till de uppgifter som

skall hämtas in från Patent- och registreringsverket. I fråga om övriga

uppgifter skall en skattemyndighet endast ha terminalåtkomst till uppgifterna

i den mån de avser en skattskyldig som beskattas i länet. Skattemyndigheten

skall vidare få möjlighet att vid och inför revision ha terminalåtkomst till

uppgifter om ett företags delägare som är bosatt i annat län än det där det

reviderade företaget beskattas.

I motion Sk39 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att förslaget

avslås (yrkande 1). Det finns enligt motionärerna en risk för missförstånd när

information samlas ihop från olika myndigheter och läggs in i ett centralt

bygger på begreppsdefinitioner som många gånger kräver specialistkunskap. Det

kommer enligt motionärerna också att bli svårt att hålla uppgifterna aktuella.

Risken är att skattemyndigheterna utan grund pekar ut olika kategorier

företagare som mer brottsbenägna än andra. En så genomgripande förändring av

registrets innehåll som nu föreslås bör enligt motionärerna inte genomföras

utan att det säkerställs att den enskilde medborgarens rättigheter och

integritet inte försämras. Motionärerna anser att en allsidigt sammansatt

utredning bör ges i uppgift att belysa den enskilde medborgarens och

företagets ställning och integritet när det gäller tillämpningen av

skatterätten (yrkande 2).

Också i motion Sk38 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) hemställer

motionärerna att förslaget avslås (yrkande 1). Enligt motionärerna har skatte-

registret fått en helt annan karaktär än när det ursprungligen infördes 1980.

Nästan alla ändringar har enligt motionärerna inneburit att registret

utvidgats eller att integrationen med andra register ökat. Samtidigt har

förändringarna inneburit en ökad belastning för företagarna. Enligt

motionärerna bör registret bli föremål för en ordentlig genomlysning vad

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

gäller intergitet, säkerhet och sårbarhet innan några ytterligare förändringar

genomförs (yrkande 2).

Konstitutionsutskottet har yttrat sig över förslaget och har gjort följande

bedömning.

Utskottet anser att det är viktigt att skattemyndigheterna kan bedriva ett

effektivt kontrollarbete. Genom en effektivare skattekontroll kan dels den

ekonomiska brottsligheten förebyggas, dels kan upptäcktsrisken vid överträ-

delser öka. Från integritetssynpunkt finns det enligt utskottet inte några

skäl mot att tillåta de föreslagna registreringarna. Utskottet, som inhämtat

att Datainspektionen inte har något att erinra mot regeringens förslag,

tillstyrker därför regeringens förslag till ändringar i skatteregisterlagen.

Utskottet anser att motionerna Sk38 (fp) och Sk39 (m) yrkandena 1 och 2 bör

avstyrkas.

Enligt utskottets mening finns det ett behov att förbättra skattemyndig-

heternas möjligheter att finna de företag som väljer att bedriva närings-

verksamhet utan att betala skatt. Eftersom det rör sig om företag som över

huvud taget inte lämnar några uppgifter till skattemyndigheterna måste en

kontroll bygga på information som hämtas från annat håll.

Merparten av de uppgifter som skall få registeras enligt förslaget får redan

i dag hämtas in av skattemyndigheten och gäller den verksamhet som företaget

eller personen bedriver. När det gäller många av dessa uppgifter torde det

också vara uppenbart för den enskilde att de kan användas av andra myndigheter

i kontrollsyfte. I dessa fall kan någon egentlig integritetskränkning inte

anses föreligga enbart på den grunden att uppgifterna kontrolleras mot andra

uppgifter i det centrala skatteregistret.

Resultatet av en urvalskontroll kommer inte i sig att föranleda att skatte-

myndigheterna fattar ett beslut, utan avsikten är att resultatet skall utgöra

ett underlag för att bedöma om en särskild utredning eller kontroll skall

genomföras eller ej. Innan beslut fattas kommer således skattemyndigheterna

att utreda förhållandena i det enskilda fallet. Som regeringen framhåller är

det viktigt att eventuella urvalsträffar utreds noga innan några ytterligare

åtgärder vidtas mot enskilda personer.

Enligt utskottets mening väger det behov av förbättrade möjligheter till en

effektiv kontroll som finns på detta område tyngre än de risker från integri-

tetssynpunkt som registreringen kan medföra. Utskottet tillstyrker propositio-

nen i denna del och avstyrker motionsyrkandena.

Säkerhet för harmoniserade punktskatter

I propositionen föreslås att skyldigheten att ställa säkerhet för betalning av

punktskatt på varor som är under tillverkning, bearbetning eller lagring pre-

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

ciseras genom att det införs en schablon för säkerhetens storlek. Samtidigt

får skattemyndigheterna en möjlighet att sätta ned kravet, så att säkerheten

inte blir större än vad som kan anses nödvändigt i det enskilda fallet. När

det gäller bestämmelsen om att upplagshavare skall ställa säkerhet för

obeskattade varor under transport föreslås av praktiska skäl att denna

kompletteras med en regel om hur säkerheten skall beräknas.

I motion Sk39 yrkande 3 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställer motionärerna att

förslaget avslås, eftersom det finns en risk att reglerna fått en utformning

som missgynnar bryggerinäringen i dess konkurrens med importerade

bryggeriprodukter. För att belysa detta förhållande bör regeringen återkomma

med en redogörelse för hur konkurrensneutraliteten kan påverkas av förslaget.

Enligt utskottets mening innebär EU:s regler att det skall ställas en säker-

het för varor som är under transport som är fullgod och att kravet på säkerhet

i övrigt kan anpassas till risken för skattebortfall. De svenska reglerna har

redan i dag en utfomning som överensstämmer med dessa principer, och de

förändringar som regeringen föreslår innebär att reglerna blir enklare att

tillämpa, samtidigt som möjligheten kvarstår att anpassa kravet på säkerhet

till vad som är rimligt i det enskilda fallet.

När det gäller konkurrensneutraliteten innebär reglerna att det görs

skillnad mellan å ena sidan hantering av obeskattade varor under transport och

å andra sidan hanteringen av varor för vilka skattskyldighet inträtt. Denna

skillnad beror på att risken för skattebortfall vid transport av obeskattade

varor är betydligt större än hantering av varor i övriga fall och kan enligt

utskottets mening inte ses som en konkurrenssnedvridning. Inte heller i övrigt

finns det enligt utskottets mening grund för ett antagande att de föreslagna

förändringarna skulle medföra konkurrenssnedvridningar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyr-

ker motionsyrkandet.

Propositionen i övrigt

I övrigt föreslås i propositionen bl.a. ett förtydligande av kommunalskatte-

lagens bestämmelser om sjöinkomst.

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot de övriga förslag

som läggs fram och tillstyrker därför propositionen även i övriga delar.

Lagförslagen

Den ändring som föreslås i 12 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi

bör samordnas med den ändring i samma paragraf som föreslås i proposition

1996/97:29 om en fördubbling av koldioxidskatten för industrin och växt-

husnäringen. Lagförslaget har därför överlämnats till finansutskottet.

Vidare bör den ändring som föreslås i lagen (1996:1344) om ändring i

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

skatteregisterlagen (1980:343) samordnas med den ändring i motsvarande lagrum

som föreslås i proposition 1996/97:100 om ett nytt system för skatte-

betalningar, m.m. Detta förslag kommer att behandlas av utskottet senare i

vår.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändringar i skatteregisterlagen

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:116 i denna del och med

avslag på motionerna 1996/97:Sk38 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Sk39

yrkandena 1 och 2 godtar regeringens förslag i denna del,

res. 1 (m, fp, kd) - delvis

2. beträffande ställande av säkerhet för harmoniserade

punktskatter

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:116 i denna del och med

avslag på motion 1996/97:Sk39 yrkande 3 godtar regeringens förslag i

denna del,

res. 2 (m) - delvis

3. beträffande propositionen i övrigt

att riksdagen med bifall till proposition 1996/97:116 i denna del godtar

regeringens förslag i denna del,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt och med

bifall till proposition 1996/97:116 i denna del antar de vid propo-

sitionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

2. (lagförslaget utgår),

3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister,

4. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, med den

ändringen att 12 kap. 1 § utgår,

8. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av

alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska

unionen,

9. lag om ändring i lagen (1845:50 s.1) om handel med lösören, som

köparen låter i säljarens vård kvarbliva,

10. lag om ändring i växellagen (1932:130),

11. lag om ändring i checklagen (1932:131),

12. lag om ändring i lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt,

13. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

14. lag om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer,

15. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

16. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i

skatteärenden,

17. lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och

handräckning,

18. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

19. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334).

res. 1 (m, fp, kd) - delvis

res. 2 (m) - delvis

Stockholm den 7 maj 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),

Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Inger Lundberg

(s), Per Rosengren (v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s) och Carl Erik Hedlund (m).

Reservationer

1. Ändringar i skatteregisterlagen och lagförslagen (mom. 1 och 4)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m), Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar med ?Enligt

utskottets? och på s. 41 slutar med ?avstyrker motionsyrkandena.? bort ha

följande lydelse:

Det är ur säkerhetssynpunkt tvivelaktigt att bygga upp ett stort, centralt

att hålla aktuellt och är driftsmässigt sårbart. Ett stort upplagt register

med syfte att totalkontrollera skattesubjekten, dvs. medborgarna, kommer att

kräva mycket stora kostnader för systemutveckling och underhåll. Majoriteten

av uppgifterna kommer inte heller att behöva användas.

Risken för olycksfall i arbetet är uppenbar. Även om det i propositionen

understryks att resultatet av en urvalskontroll inte i sig kommer att

föranleda att skattemyndigheten fattar ett beslut i beskattningsärendet och

att det är viktigt att eventuella urvalsträffar utreds noga innan några

ytterligare åtgärder vidtas mot enskilda personer, riskerar förfaringssättet

att peka ut kategorier av företagare som mer brottsbenägna än andra. Detta är

inte acceptabelt i ett rättssamhälle.

Förändringarna bör ses i perspektivet att skattemyndigheten under de senaste

åren på olika sätt fått allt större makt i förhållande till medborgarna. Den

stora floran av olika deklarationer och uppgiftslämnande samt beräkningar av

skatter är redan i dag en tung uppgift för företagen. De utökningar av

skattemyndighetens befogenheter som genomförts eller planeras har av en del

inte ansetts som särskilt omfattande, men samlat ger de en bild av en starkt

förändrad inställning till den enskilde medborgarens ställning i samhället.

Skattemyndigheten får alltmer karaktären av ?skatteindrivningsapparat?, där

målet i första hand är att få in så mycket skatteintäkter som möjligt. Den

enskilde medborgarens eller företagets ställning har i motsvarande mån

inskränkts.

Många mindre företagare upplever administrationen runt sin egen verksamhet

som alltför omfattande. Regler, förordningar, bokföring, deklarationer,

uppgiftslämnande till myndigheter, lagar och avtal, allt tar tid och kraft

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

ifrån det företagaren egentligen vill ägna sig åt, nämligen den egna verksam-

heten. Utöver de faktiska svårigheterna upplever många företagare just miss-

troendet mot dem som påfrestande.

Få politiska uppgifter är så angelägna i dag som att skapa förutsättningar

för fler människor att starta företag. Sverige behöver fler kreativa

entrepenörer och fler växande företag. Det handlar inte bara om konkreta

förändringar, egentligen förenklingar, i det regelverk som omgärdar

näringslivet. Det handlar också om att åstadkomma en attitydförändring

gentemot enskilda företagare, som till exempel att den som vill gå in i

företagarrollen inte känner sig utpekad som potentiell skattesmitare.

När det centrala skatteregistret tillkom 1980 var ambitionen att registret

skulle vara stabilt, förutsebart och mycket svårt att ändra. Sedan dess har

inte mindre än 40 lagändringar genomförts. Nästan alla ändringar har inneburit

att registret utvidgats eller att integrationen i förhållande till andra

företagen genom mer och mer omfattande uppgiftslämnarskyldighet. På senare tid

har det varit fråga om en fortlöpande utvidgad kontrollskyldighet rörande

bland annat förmåner, uppbördsregler, säkerhetsställande och momsinbetalningar

i förtid.

Innan nya förändringar sker bör enligt utskottets mening hela registret bli

föremål för en ordentlig genomlysning vad gäller integritet, säkerhet och

sårbarhet. Dessutom bör företagen ges en uttrycklig rätt till insyn i vilka

uppgifter som hämtats in och registrerats. Inriktningen bör vara att åstad-

komma förenklade regler och en begränsning av uppgiftsinlämningen, särskilt

med hänsyn till de små och medelstora företagens situation.

Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå förslaget och som sin mening ge

regeringen det anförda till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändringar i skatteregisterlagen

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:116 i denna del och med bifall

till motionerna 1996/97:Sk38 yrkandena 1 och 2 och 1996/97:Sk39 yrkandena

1 och 2 avslår regeringens förslag i denna del och som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts,

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande lagförslagen såvitt avser ändringar i skatteregisterlagen

att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts och med avslag på

proposition 1996/97:116 i denna del avslår de vid propositionen fogade

förslagen till

1. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

2. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen

avsnitt 9 Kontrollera mot PDF

(1980:343),

3. lag om ändring i lagen (1994:459) om arbetsförmedlingsregister.

2. Ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter och lagförslagen

(mom. 2 och 4)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf, Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 börjar med ?Enligt

utskottets? och på s. 42 slutar med ?avstyrker motionsyrkandet.? bort ha

följande lydelse:

Det är i och för sig önskvärt att kravet på ställande av säkerhet för punkt-

skatter regleras i lag, så att det blir en enhetlig behandling av liknande

ärenden. Punktskatterna inom EU kommer med stor säkerhet att harmoniseras

ytterligare i syfte att inte försvåra den fria varuhandeln inom den inre mark-

naden. Det är därför av stor betydelse att de regler som Sverige inför inte

alltför mycket avviker från i första hand våra grannländers inom EU.

Konkurrensneutraliteten skall enligt utskottet vara normen, men i proposi-

tionen finns ingen analys av förslagets effekter i detta hänseende, och rege-

ringens kommentarer till yttranden från berörda branscher ger ingen ytter-

ligare vägledning.

Enligt utskottets mening kan det finnas en risk för att t.ex. svensk brygge-

rinäring missgynnas i förhållande till importen. För att belysa denna fråga

bör regeringen återkomma med en redogörelse för hur konkurrensneutraliteten

kan påverkas av förslaget, och utskottet avstyrker därför propositionen i

denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande ställande av säkerhet för harmoniserade punktskatter

att riksdagen med avslag på proposition 1996/97:116 i denna del och med bifall

till motion 1996/97:Sk39 yrkande 3 avslår regeringens förslag i denna

del,

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande lagförslagen såvitt avser ställande av säkerhet för

harmoniserade punktskatter

att riksdagen till följd av vad ovan anförts och hemställts och med avslag på

proposition 1996/97:116 i denna del avslår de vid propositionen fogade

förslagen till

5. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

6. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

7. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Konstitutionsutskottets yttrande

1996/97:KU10y

Ändringar i skatteregisterlagen, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 10 april 1997 beslutat att bereda konstitutionsutskot-

tet tillfälle att yttra sig över proposition 1996/97:116 Ändringar i

skatteregisterlagen, m.m. jämte motioner. Två motioner har väckts med

anledning av propositionen.

Utskottet behandlar endast de delar av propositionen som avser ändringar i

avsnitt 10 Kontrollera mot PDF

skatteregisterlagen (1980:343). Propositionen innehåller även förslag till

justeringar i kommunalskattelagen (1928:370) och i lagen (1994:1565) om

beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som

är medlem i Europeiska unionen samt förslag till ändringar i bestämmelserna om

ställande av säkerhet i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om

alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Utskottet

Propositionen

Bakgrund

Riksskatteverket (RSV) har påbörjat utvecklingen av ett maskinellt urvalssy-

stem med vars hjälp skattemyndigheten kan ta fram de företag som bör granskas

närmare. Med hjälp av det nya systemet skall aktuell information från andra

myndigheter kunna jämföras med den information som redan finns i det centrala

skatteregistret om fysiska och juridiska personer. Syftet med

uppgiftsinhämtandet är att förbättra skattemyndighetens möjligheter att i ett

tidigt skede fånga upp företag som inte redovisar och betalar skatter och

avgifter i rätt tid och med rätt belopp.

RSV lade i en promemoria den 25 oktober 1996 fram förslag till ändringar i

bl.a. skatteregisterlagen (1980:343) för att möjliggöra inhämtande och

registrering i det centrala skatteregistret av uppgifter från andra

myndigheter i syfte att utveckla ett maskinellt urvalssystem. Promemorian har

remissbehandlats. RSV:s förslag omfattade inhämtande av uppgifter från bl.a.

Vägverket, Alkoholinspektionen, Generaltullstyrelsen och länsarbetsnämnderna.

RSV föreslog också att uppgifter om näringsförbud, domar i brottmål och

misstanke om brott skulle få registreras. Flertalet remissinstanser

tillstyrkte eller hade inget att erinra mot förslaget. Datainspektionen

avstyrkte att RSV:s promemoria lades till grund för lagstiftning.

Ändringar i skatteregisterlagen

En viktig del av skattemyndigheternas kontrollarbete riktar sig mot företag

och avser skyldigheten att redovisa och betala mervärdesskatt, källskatt,

arbetsgivaravgifter samt debiterad preliminär skatt. Ett effektivt

kontrollarbete förutsätter enligt regeringen att det bedrivs i nära anslutning

till att en skattepliktig omsättning har skett, en avgiftsgrundande ersättning

har betalats ut eller ett skatteavdrag har gjorts. De företag som i dag fångas

upp i kontrollarbetet är huvudsakligen de som redan är registrerade. Det finns

ett behov av att fånga upp även de företag som bedriver verksamhet men som

aldrig lämnar uppgift om detta till skattemyndigheten. I dag har skattemyn-

digheten begränsade möjligheter att hitta dessa företag.

Frågan om att inhämta uppgifter från andra myndigheter för bearbetning med

avsnitt 11 Kontrollera mot PDF

uppgifter i skatteregistret rymmer emellertid även andra aspekter än

effektivitet. En avvägning måste göras mellan verksamhetsmässiga skäl för ett

utvidgat innehåll i det centrala skatteregistret och de risker från integri-

tetssynpunkt som registreringen kan medföra. Genom ett utökat uppgiftslämnande

och registrering av uppgifterna finns förutsättningar att ta fram kon-

trollvärda förhållanden med hjälp av skatteregistret. När det gäller merparten

av uppgifterna anser regeringen att någon egentlig integritetskränkning inte

kan anses föreligga enbart på den grunden att uppgifterna kontrolleras mot

andra uppgifter i det centrala skatteregistret. Regeringen anser att det behov

som finns av att förbättra möjligheterna till en effektiv kontroll väger

tyngre än de risker från integritetssynpunkt som registrering av uppgifter kan

medföra. Beträffande sekretesskyddade uppgifter som tas in i skatteregistret

innebär sekretessen i 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) att uppgifterna

kommer att omfattas av den stränga sekretess som finns på skatteområdet.

RSV:s förslag innebar också att uppgifter om misstanke om brott, domar i

brottmål m.m. skulle få registreras i det centrala skatteregistret. Regeringen

lägger inte fram detta förslag. Datainspektionen har under hand förklarat att

inspektionen därmed godtar de förslag som regeringen lägger fram.

I dag får uppgift om delägare i fåmansföretag registreras i det centrala

skatteregistret. Enligt regeringens mening är det naturligt att även uppgift

om företagsledare i fåmansföretag får registreras. Företagsledare i

fåmansföretag är ett centralt begrepp inom skattelagstiftningen och omfattas

av ett flertal skatteregler. Uppgiften är nödvändig för

beskattningsverksamheten och bör därför finnas i det centrala skatteregistret.

Regeringen föreslår att uppgift om företagsledare skall få registreras i det

centrala skatteregistret. Bestämmelser om detta bör tas in i 7 § 1

skatteregisterlagen (1980:343).

Innehav av trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd är ett tecken på att

verksamhet bedrivs, vilket i sin tur ger indikationer på att företaget bör

vara registrerat för mervärdesskatt, att anställda kan förekomma och att

arbetsgivaravgifter och preliminär skatt därmed skall betalas. Enligt

regeringens mening finns det för beskattningsverksamheten behov av att

registrera uppgift om trafiktillstånd och biluthyrningstillstånd i det

centrala skatteregistret. Genom att uppgift om tillstånden finns registrerad

möjliggörs en förbättrad kontroll av att den som fått tillstånd fullgör sina

skyldigheter gentemot det allmänna. Uppgifterna kan inte anses vara av

avsnitt 12 Kontrollera mot PDF

integritetskänslig natur, och de avser företag eller enskilda personer i deras

egenskap av näringsidkare. Bestämmelser om detta bör enligt regeringen tas in

i 7 § 19 skatteregisterlagen.

Uppgifter i Patent- och registreringsverkets (PRV) aktiebolagsregister om

styrelseledamöter, verkställande direktör, firmatecknare och revisor skall

enligt regeringen få registreras i det centrala skatteregistret. Detsamma

skall gälla uppgifter om att årsredovisning inte lämnats i tid, om att

styrelsen inte är fulltalig och om företagsrekonstruktion och fusion. Vidare

skall enligt regeringen uppgifter i handels- och föreningsregistret om

firmatecknare, revisorer och företagsrekonstruktion få registreras.

Ifrågavarande uppgifter är redan i dag tillgängliga för skattemyndigheten

genom terminalåtkomst eller genom avisering från PRV. Uppgifterna används

t.ex. vid handläggning av ansökningar om F-skattebevis och ansökningar om

registrering av mervärdesskatt. Uppgifterna omfattas inte av någon sekretess.

Det förhållandet att uppgifterna även registreras i det centrala

skatteregistret kan enligt regeringen inte anses leda till otillbörligt

intrång i den enskildes personliga integritet. Bestämmelser om detta skall tas

in i en ny punkt 25 i 7 § skatteregisterlagen.

Alkoholinspektionen utfärdar tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och

inköpstillstånd enligt alkohollagen (1994:1738). Kommunerna utfärdar tillstånd

till servering av spritdrycker, vin och starköl. Alkoholinspektionen, som är

central tillsynsmyndighet, för ett register med uppgifter om meddelade

tillstånd. Även uppgifter om rörelsen får registreras. Genom de s.k. re-

staurangrapporterna kommer registret att innehålla uppgifter om bl.a. om-

sättningen på restauranger. Uppgifterna ger indikationer på att företaget bör

vara registrerat för mervärdesskatt m.m. Regeringen föreslår att uppgifter om

vilka som fått tillstånd enligt alkohollagen samt uppgift om redovisad om-

sättning i s.k. restaurangrapporter skall få registreras i det centrala

skatteregistret. Bestämmelserna om detta bör tas in i en ny punkt 26 i 7 §

skatteregisterlagen.

Arbetsmarknadsstyrelsen verkar genom länsarbetsnämnderna som administrerar

olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Bland dessa kan nämnas rekry-

teringsstöd, vikariatsstöd, utbildningsstöd, lönebidrag och starta-eget-

bidrag. I skattemyndigheternas kontrollarbete har uppmärksammats att vissa

arbetsgivare som erhållit stöd inte redovisar och betalar de

arbetsgivaravgifter och den innehållna A-skatt som belöper på de lönebelopp

för vilka bidrag utbetalats. Samtidigt har uppmärksammats att arbetsgivare

avsnitt 13 Kontrollera mot PDF

inte har lämnat kontrolluppgifter, vilket resulterar i att de anställda inte

beskattats för inkomsten. För att kunna följa upp att arbetsgivare som

erhållit olika former av stöd fullgör sina skyldigheter behöver

skattemyndigheten löpande få inhämta uppgifter om stöd som beviljats.

Bestämmelserna om att dessa uppgifter skall få registreras i det centrala

skatteregistret föreslås tas in i en ny punkt 27 i 7 § skatteregisterlagen.

Sveriges medlemskap i EU har medfört att beskattningen av varor som förs in

från andra EU-länder har flyttat från tullmyndigheterna till skattemyndig-

heterna. Vid import från länder utanför EU (tredje land) hanterar dock fortfa-

rande tullmyndigheterna tulldeklarationer och fastställer tull m.m. I deklara-

tionen med redovisning för mervärdesskatt som lämnas till skattemyndigheten

medges, enligt de allmänna reglerna för avdragsrätt, avdrag för den mer-

värdesskatt som påförts vid importen. Med hänsyn till det behov för be-

skattningsverksamheten som finns av uppgifterna om debiterad mervärdesskatt

vid import, exportvärden och antal export- och importtillfällen samt den

period som uppgifterna avser anser regeringen att dessa uppgifter, i fråga om

företag som handlar med tredje land, bör få registreras i det centrala skatte-

registret. Bestämmelserna bör tas in i en ny punkt 28 i 7 § skatteregisterla-

gen.

I dag är arbetsgivare skyldiga att betala sjuklön under en anställds första 28

sjukdagar. Arbetsgivare kan hos försäkringskassan försäkra sig mot kostnader

för sjuklön till anställda. Uppgift om att ett företag har tecknat företagar-

försäkring kan användas vid urval för registreringskontroll. Har företaget en

företagarförsäkring tyder det på att det har anställda och bör vara

registrerat som arbetsgivare.

Den som är försäkrad och inskriven hos allmän försäkringskassa har enligt

lagen (1962:381) om allmän försäkring rätt till sjukpenning om den sjuk-

penninggrundande inkomsten uppgår till minst 6 000 kr. Har en person anmält

till försäkringskassan att han har sjukpenninggrundande inkomst av annat

förvärvsarbete indikerar det att personen bedriver näringsverksamhet. Uppgift

om datum för registrering av sådan inkomst kan användas vid jämförelse med

förekomsten av debiterad skatt, anmälan om registrering för mervärdesskatt och

eventuell arbetsgivarregistrering. För denna kontroll behöver

skattemyndigheten uppgifter om egenföretagarens personnummer och datum för

anmäld sjukpenninggrundande inkomst. Uppgifterna är i dag tillgängliga för

skattemyndigheten i taxeringsarbetet, dvs. efter inkomstårets slut. Enligt

regeringen kan det förhållandet att uppgifterna även hämtas in under be-

avsnitt 14 Kontrollera mot PDF

skattningsåret inte anses utgöra ett sådant intrång i den personliga

integriteten att hinder mot inhämtande föreligger.

Regeringen föreslår att uppgifterna får registreras i det centrala skattere-

gistret. Bestämmelserna bör tas in i en ny punkt 29 i 7 § skatteregisterlagen.

I samband med bl.a. urval av kontrollobjekt avses en bevakningsmarkering i

vissa fall registreras på de företag som valts ut. Markeringen kommer inte att

sättas dit automatiskt utan först sedan en handläggare gjort en bedömning av

förhållandena i ärendet. En markering kan föras in i skatteregistret t.ex. om

ett företag fått sin F-skattesedel återkallad och skattemyndigheten vill kon-

trollera att företaget inte fortsätter att åberopa den trots att den är

återkallad. Ett system med bevakningsmarkeringar kan enligt regeringens mening

på ett enkelt sätt effektivisera skattemyndighetens arbete. Enligt regeringen

kan en sådan markering inte anses leda till otillbörligt intrång i de

registrerades personliga integritet. Enligt 7 § 6 skatteregisterlagen får de

administrativa och tekniska uppgifter som behövs för beskattningen

registreras. Med administrativ uppgift förstås bl.a. sådana uppgifter som i

första hand hänför sig till myndighetens verksamhet och inte till den

skattskyldige. Markeringen utgör enligt regeringen en sådan administrativ

uppgift. Någon ändring i skatteregisterlagen behövs därför inte.

Samtliga skattemyndigheter skall enligt regeringen få ha terminalåtkomst till

de uppgifter som skall hämtas från PRV. I fråga om övriga uppgifter skall en

skattemyndighet endast ha terminalåtkomst till uppgifterna i den mån de avser

en skattskyldig som beskattas i länet. Skattemyndigheten skall få möjlighet

att vid och inför revision ha terminalåtkomst till uppgifter om ett företags

delägare som är bosatt i annat län än det där det reviderade företaget

beskattas. Regeringen skall få föreskriva vilka uppgifter som skall omfattas

av terminalåtkomsten. Förslaget föranleder ändringar i 10 § skatteregisterla-

gen.

Uppgifter om företagsledare i fåmansföretag samt de uppgifter som avses

hämtas från PRV skall gallras enligt vanliga regler, dvs. efter sju år. Övriga

uppgifter skall gallras när två år gått efter utgången av det år då de

registrerades.

Motionerna

I motion 1996/97:Sk38 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) begärs att

riksdagen avslår proposition 1996/97:116 i de delar som avser det centrala

skatteregistret (yrkande 1) samt att riksdagen ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av en översyn av det centrala skatteregistret

(yrkande 2). Regeringen anser att förslagen kommer att underlätta och effek-

avsnitt 15 Kontrollera mot PDF

tivisera skattemyndighetens kontrollarbete. Det kan kanske vara en riktig

bedömning, men förslaget bör enligt motionärerna inte genomföras. Frågor som

rör datasäkerhet och personlig integritet berörs nästan inte alls i propo-

sitionen. Förslaget tycks vara utformat från en enda utgångspunkt - skatte-

myndighetens behov av att kontrollera de skattskyldiga - och hela skrivningen

tycks präglad av inställningen att alla företagare är presumtiva fifflare. Den

naturliga utgångspunkten måste enligt motionärerna vara att uppgifter hämtas

från den som ett ärende gäller. Kan de uppgifter som behövs, t.ex. ett

trafiktillstånd, hämtas från den det berör så är det den vägen myndigheten bör

hämta in uppgiften. Det nuvarande skatteregistret har en annan karaktär än vad

som avsågs vid riksdagsbehandlingen år 1980. Innan nya förändringar sker borde

därför hela registret bli föremål för en ordentlig genomlysning vad gäller

integritet, säkerhet och sårbarhet.

I motion 1996/97:Sk39 av Bo Lundgren m.fl. (m) hemställs att riksdagen

avslår regeringens förslag till ändringar i skatteregisterlagen i enlighet med

vad som anförts i motionen (yrkande 1) samt att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om skydd av medborgarnas och företagens integritet i förhållande

till skattemyndigheten i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkande 2).

Om uppgifterna från olika register samlas i skattemyndigheternas register

finns stor risk att missförstånd kan uppstå, vilket ytterst drabbar den

enskilde medborgaren. Dessutom är det ur säkerhetssynpunkt mycket tvivelaktigt

att bygga upp ett stort, centralt register som baseras på så många olika

uppgiftsbaser. Det kommer att bli dels svårt att hålla aktuellt, dels

driftsmässigt sårbart. Ett stort upplagt register med syfte att

totalkontrollera skattesubjekten, dvs. medborgarna, kommer att kräva mycket

stora kostnader för systemutveckling och underhåll. Det naturliga

tillvägagångssättet borde i stället vara att uppgifter inhämtas från den som

ärendet gäller och inte som föreslås att skattemyndigheten ges rätt att från

andra myndigheter ta in uppgifter som eventuellt kan få betydelse för

beskattningen. Den stora relevanta frågan, som regeringen behandlar ytterst

kortfattat, är den enskilde medborgarens integritet i förhållande till staten.

I stället framhålls betydelsen av att skattemyndighetens kontrollmöjligheter

ökar. De utökningar av skatteregisterlagen som föreslås kan vid första

anblicken verka tämligen små. Förändringarna bör emellertid ses i perspektivet

att skattemyndigheten under de senaste åren på olika sätt fått allt större

makt i förhållande till medborgarna. Förutsättningarna för en effektiv

avsnitt 16 Kontrollera mot PDF

skattekontroll måste naturligtvis finnas. Det är därvid av betydelse att

skattemyndigheterna har lämpliga hjälpmedel till sitt förfogande, men

upprättande av det skatteregister av den omfattning och form som nu föreslås

bör enligt motionärerna inte beslutas. Medborgarnas rättigheter gentemot

staten i form av skattemyndigheten måste betraktas som en fråga av stor

principiell betydelse för demokratins ställning i Sverige, och därför måste

det säkerställas att den enskilde medborgarens rättigheter och integritet inte

försämras. Föreslagna ändringar i skatteregisterlagen kan utan olägenheter

uppskjutas. Motionärerna anser att en allsidigt sammansatt utredning bör ges i

uppgift att belysa den enskilde medborgarens och företagens ställning och

integritet när det gäller tillämpningen av skatterätten. I avvaktan på en

sådan genomlysning bör inga utökningar av skattemyndigheternas register

genomföras.

Utskottets bedömning