Bet. 1996/97:SkU23

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU23

Ett nytt system för skattebetalningar, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SkU23

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 1996/97:100 om ett nytt system

för skattebetalningar, m.m. och avstyrker samtliga med anledning av propo-

sitionen väckta motioner, liksom några motioner från den allmänna motionstiden

rörande F-skatt.

Ett i propositionen framlagt förslag till ändring i 2 kap. 5 a § lagen

(1981:

691) om socialavgifter (lagförslag 2.44) överlämnas till finansutskottet för

författningsteknisk samordning.

Reservationer har avgivits av bl.a. m, fp och kd vilka yrkat att regeringens

förslag till ny skattebetalningslag i sin helhet skall avslås och att

regeringen skall återkomma med ett nytt förslag. Samma partier samt mp har

också yrkat avslag på regeringens förslag till nya revisionsregler. Dessutom

har samtliga nu nämnda partier jämte v yrkat ändringar i olika delar av

förslaget.

Propositionerna

Proposition 1996/97:100

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1996/97:100

1. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. skattebetalningslag,

2. lag om dröjsmålsavgift,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

5. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

6. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),

7. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,

tullar och avgifter,

8. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),

9. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar

m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-

avgifter,

11. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid

taxeringsrevision, m.m.,

12. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-

uppgifter,

14. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta,

15. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

16. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta artister m.fl.,

17. lag om ändring i lagen (1996:1341) om ändring i lagen (1991:591) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

18. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar

m.m.,

19. lag om ändring i lagen (1996:1346) om ändring i lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m.,

20. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

21. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet,

22. lag om ändring i lagen (1996:1347) om ändring i lagen (1994:466) om

särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,

23. lag om ändring i tullagen (1994:1550),

24. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

25. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

26. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

27. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

28. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldigheten

för den som icke tillhör svenska kyrkan,

29. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumulerad

inkomst,

30. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

31. lag om ändring i lagen (1996:1337) om ändring i lagen (1959:551) om

beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

32. lag om ändring i lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om kommuns

och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

33. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

35. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-

ringar m.m.,

36. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

37. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

38. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

39. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

40. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

41. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

42. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343),

43. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa

företag,

44. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

45. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673),

46. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-

ningsmyndigheter,

47. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

48. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

49. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

50. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

51. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

52. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

53. lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,

54. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

55. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på

fartyg,

56. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

57. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel

m.m.,

58. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,

59. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-

kostnader,

60. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning,

61. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,

62. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,

63. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,

64. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

65. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapital-

investeringar,

66. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighets-

skatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,

67. lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

68. lag om ändring i lagen (1996:1348) om ändring i lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.

2. att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om redovisning mot stats-

budgeten av debiteringar och betalningar m.m. i skattekontosystemet.

I propositionen föreslås en ny lag om betalning av skatter och avgifter,

skattebetalningslagen. Lagen, som ersätter uppbördslagen (1953:272) och lagen

(1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt förfa-

randebestämmelserna i mervärdesskattelagen (1994:200), innehåller ett nytt

system för redovisning och betalning av skatter och avgifter.

Hos skattemyndigheten skall det finnas ett skattekonto för varje skatt-

eller avgiftsskyldig. Samtliga redovisningar, debiteringar och betalningar

skall registreras på kontot. Främst gäller det F-skatt, innehållen A-skatt,

arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Bokföringen på kontot skall göras så

att kontoställningen kan följas kontinuerligt genom exempelvis kontoutdrag.

Alla uppgifter som den skattskyldige är skyldig att lämna skall redovisas i

en enda handling - en skattedeklaration. Den skall lämnas en gång varje månad

av den som är arbetsgivare eller registrerad för mervärdesskatt. När i månaden

deklarationen skall lämnas beror på om mervärdesskatt skall redovisas och i så

fall även på storleken av beskattningsunderlagen till mervärdesskatt. För

löntagare förändras inte deklarationsförfarandet. Deklarationer, även

självdeklarationer, föreslås efter särskilt medgivande få lämnas i form av ett

elektroniskt dokument.

Det skall finnas två förfallodagar varje månad. Skatter och avgifter som

påförs genom särskilda beskattningsbeslut skall förfalla till betalning på den

förfallodag som inträffar närmast efter en betalningsfrist om 30 dagar efter

beslutsdagen. Underskott som uppkommer vid avstämningen mellan preliminär och

slutlig skatt skall dock förfalla till betalning på den förfallodag som

inträffar efter en betalningsfrist om 90 dagar.

Förfallodagens innebörd ändras. Skatter och avgifter skall ha bokförts på

skattemyndighetens konto senast på förfallodagen.

Betalningar och andra belopp som skall räknas kontohavaren till godo skall

bokföras utan någon avräkningsordning mellan olika skatter och avgifter på

skattekontot. Om det finns en skatte- eller avgiftsskuld och det behöver anges

vilken skatt eller avgift som är betald eller obetald, skall skulden fördelas

proportionellt mellan de skatter som påförts under den period som är aktuell.

Varje månad som det har förekommit en transaktion skall skattekontot stämmas

av. Samtliga konton skall stämmas av minst en gång per år. Om det vid

avstämningen uppkommer ett underskott innefattar kontoutdraget en

betalningsuppmaning. Efter betalningsuppmaningen lämnas fortlöpande obetalda

fordringar för indrivning. Mindre underskott på ett skattekonto under viss tid

skall dock kunna godtas utan att indrivning aktualiseras.

Ett överskott på ett skattekonto skall som huvudregel vara tillgängligt för

kontohavaren. Efter nödvändig kontroll skall en återbetalning kunna göras när

som helst under månaden.

Ett enhetligt ränteinstitut skall i huvudsak ersätta anståndsräntan, respit-

räntan, restitutionsräntan, ö-skatteräntan, kvarskatteavgiften och dröjsmåls-

avgiften. På underskott eller överskott på ett skattekonto skall i stället

kostnads- respektive intäktsränta räknas löpande. Räntorna knyts till en bas-

ränta som följer det allmänna ränteläget.

Arbetsgivarnas medverkan i uppbörden av kvarstående skatt tas bort.

Regleringen av betalning av tilläggspensionsavgift som betalas i form av

egenavgift ändras. Avgiften jämställs med övriga skatte- och avgiftsbetal-

ningar. Om endast en viss andel av samtliga skatter och avgifter har betalats,

skall tilläggspensionsavgift anses ha betalats i proportion till avgiftens

andel av de sammanlagda skatte- och avgiftsdebiteringarna för inkomståret.

Ett flertal förslag lämnas som syftar till att förbättra överensstämmelsen

mellan den preliminära och slutliga skatten.

För den som betalar F-skatt utökas skyldigheten att lämna preliminär

självdeklaration. Deklaration skall lämnas om den skattskyldige fått kännedom

om att den slutliga skatten kommer att bli högre än den preliminära skatten

med ett belopp som är betydande med hänsyn till den skattskyldiges

förhållanden. Dessutom förlängs tiden för debitering av preliminär skatt.

Samtidigt föreslås en lättnad för säsongsföretag. F-skattebetalningar för

dessa företag skall kunna begränsas enbart till den period som verksamheten

pågår.

Skattemyndigheten föreslås också få en generell rätt att dels förelägga en

deklarationsskyldig att lämna en preliminär självdeklaration eller annan

handling, dels göra revision för att kontrollera att deklarations- och

uppgiftsskyldigheten fullgjorts.

Regleringen om F-skattebevis skärps något. En F-skattsedel för en som är

eller har varit företagsledare i ett fåmansföretag eller i ett fåmansägt

handelsbolag skall kunna återkallas även om myndigheten av någon anledning,

t.ex. i en konkurssituation, inte har återkallat företagets eller bolagets F-

skattsedel. En F-skattsedel för ett fåmansföretag eller ett fåmansägt

handelsbolag skall kunna återkallas också om företagsledaren i företaget eller

bolaget har handlat på ett sådant sätt att F-skattsedel inte får utfärdas för

företagsledaren.

Anstånd med betalning av skatter och avgifter vid betalningssvårigheter av

sociala skäl och på grund av andra liknande förhållanden skall kunna ges

endast om det finns synnerliga skäl. Anståndsmöjligheten skall omfatta alla

skatte- och avgiftsbetalningar i skattekontosystemet. Detsamma skall gälla vid

anstånd i samband med skyldighet att tjänstgöra inom totalförsvaret.

En generell och enhetlig betalningsskyldighet skall gälla för den som är

skyldig att redovisa och betala in sådana skatter och avgifter som ingår i

skattekontosystemet. Betalningsskyldigheten avseende skatter och avgifter för

den som företräder ett rättssubjekt som är juridisk person görs också generell

och enhetlig. Den utvidgas till att omfatta alla skatter och avgifter som

ingår i skattekontosystemet.

Området för skattetillägg utvidgas till att gälla för arbetsgivare som inte

fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag.

Straffansvaret för underlåtenhet att betala in innehållen skatt avskaffas.

En skatte- eller avgiftsfordran som lett till ett underskott på ett

skattekonto skall preskriberas fem år efter utgången av det kalenderår då ett

belopp motsvarande underskottet lämnades för indrivning.

I propositionen lämnas också förslag som syftar till att reglerna för

skattekontroll, främst revisionsreglerna, skall bli effektivare. Revisioner

skall få ske för löpande period och hos tredjeman. Om det är av betydelse för

en revision med kassakontroll, lagerinventering eller vissa liknande fysiska

kontroller skall den reviderade kunna underrättas om revisionsbeslutet först i

samband med att revisionen verkställs.

Skattekontosystemet, liksom merparten av övriga förslag, föreslås sättas i

kraft vid årsskiftet 1997/98. Vissa ändringar, bl.a. i fråga om de nya

reglerna för skattekontroll, skall dock gälla redan från den 1 november 1997.

Proposition 1996/97:107

I proposition 1996/97:107 om en allmän och sammanhållen arbetslöshetsför-

säkring föreslås bl.a. en ny lag om arbetslöshetsförsäkring som skall träda i

kraft den 1 januari 1998 och att lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd skall upphöra att gälla vid

samma tidpunkt (bet. 1996/97:AU13). Arbetsmarknadsutskottet har såvitt här är

av betydelse tillstyrkt propositionen men överlämnat ett förslag till

följdändring i 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag

2.6) till skatteutskottet för att samordnas med en annan ändring i paragrafen

som föreslås i proposition 1996/97:100 (se proposition 1996/97:

100, lagförslag 2.3).

Proposition 1996/97:116

I proposition 1996/97:116 om ändringar i skatteregisterlagen, m.m. föreslås

bl.a. ett ökat uppgiftsinhämtande för det centrala skatteregistret. Förslaget

innebär bl.a. ändringar i 7 och 19 §§ skatteregisterlagen (1980:343) i para-

grafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i denna lag (se pro-

position 1996/97:116, lagförslag 2.2). Skatteutskottet har tidigare i vår

tillstyrkt propositionen (bet. 1996/97:SkU19) men av samordningsskäl skjutit

upp behandlingen av detta lagförslag till behandlingen av proposition

1996/97:100, där en annan ändring i lagrummet föreslås (se proposition

1996/97:100, lagförslag 2.42).

Proposition 1996/97:117

I proposition 1996/97:117 om ny förmögenhetsskattelagstiftning föreslås bl.a.

införandet av en ny lag om statlig förmögenhetsskatt som skall träda i kraft

den 1 juli 1997 och tillämpas första gången vid 1998 års taxering. Den nya

lagen föranleder en följdändring i bl.a. 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen

(1996:1334) om ändring i denna lag samt övergångsbestämmelserna till

ändringslagen i vissa delar (se proposition 1996/97:117, lagförslag 2.8).

Skatteutskottet har tidigare i vår tillstyrkt propositionen (bet. 1996/97:

SkU20) men av samordningsskäl skjutit upp behandlingen av detta lagförslag

till behandlingen av proposition 1996/97:100, där en annan ändring i lagrummet

föreslås (se proposition 1996/97:100, lagförslag 2.67).

Lagförslagen

Lagförslagen har - efter överflyttning av berörd paragraf till finansutskottet

och med hänsyn till de sammanfogningar som följer av det ovan anförda samt

ytterligare några rättelser - följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av proposition 1996/97:100

1996/97:Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser ett nytt

system för skattebetalning i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om ett system för skatte-

betalningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser skatte-

och tulltillägg i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande skatte- och tulltillägg,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser

tredjemansrevision i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser revision

av löpande år i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser under-

rättelse om revision, s.k. överraskningsrevision, i enlighet med vad som

anförts i motionen,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser före-

läggande att lämna uppgift om det löpande beskattningsåret i enlighet med vad

som anförts i motionen,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser

tredjemansföreläggande i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar om ändringar i tullagen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag till den del det avser räntebe-

räkning och förseningsavgift i enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ränteberäkning och förseningsavgift,

13. att riksdagen beslutar om ändring av inbetalningstiden för mervärdes-

skatt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk49 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att behålla den nuvarande innebörden av begreppet

förfallodag,

2. att riksdagen beslutar att den nuvarande förseningsavgiften på 100 kr

behålls,

3. att riksdagen avslår förslaget om tredjemansrevision,

4. att riksdagen avslår förslaget om revision av löpande period,

5. att riksdagen avslår förslaget om underrättelse om revision, s.k. över-

raskningsrevision,

6. att riksdagen avslår förslaget om föreläggande att lämna uppgift om det

löpande beskattningsåret,

7. att riksdagen avslår förslaget om att upphäva bestämmelserna om

tredjemansföreläggande.

1996/97:Sk50 av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om skattekonto,

2. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag om skattekonto i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det måste bli lättare att få F-skattsedel,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att utöka det personliga

betalningsansvaret för företrädare för aktiebolag,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om överraskningsrevisioner under

löpande period och hos tredje man,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av skattetillägg

vid periodiseringsfel samt tulltillägg enligt vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk51 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till nytt system för

skattebetalningar i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar skrinlägga tidpunkten för momsinbetalning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om alternativa skatte-

kontomodeller i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i

motionen om brister i regeringens skattekontoförslag.

1996/97:Sk52 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att nuvarande betalningstid för kvarskatt skall

vara kvar i avvaktan på konsekvensanalyser i enlighet med vad som anförts i

motionen,

2. att riksdagen beslutar att arbetsgivarens medverkan i betalning av kvar-

stående skatt skall bestå i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att anstånd med betalning av skatter och avgifter

skall kunna medges vid särskilda skäl i enlighet med vad som anförts i

motionen,

4. att riksdagen beslutar att förfallodagen även i fortsättningen skall vara

den skattskyldiges inbetalningstillfälle i enlighet med vad som anförts i

motionen,

5. att riksdagen beslutar att ställföreträdaransvar endast skall kunna

utkrävas när företrädaren agerat avsiktligt eller med grov oaktsamhet i

enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen beslutar att avdrag skall göras med 55 % på inkomster som

ligger över brytpunkten i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk53 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till skattekonto,

2. att riksdagen begär att regeringen utreder och lägger fram en alternativ

skattekontomodell som uppfyller de i motionen ställda kraven,

3. att riksdagen beslutar att betalningstidpunkten för inbetalning av moms

bör vara densamma för större företag som för mindre företag, dvs. den 12 i

andra månaden efter redovisningsperioden,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om förfallodagens innebörd,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd förseningsavgift,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrade regler för beräkning av F-skatt och särskild A-skatt,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheten att få F-skattebevis,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om utökat företrädaransvar,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrade revisionsregler.

1996/97:Sk54 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om F-skattsedel,

2. att riksdagen begär att regeringen återkommer med ett förslag till ny

reglering som bygger på i princip fri tilldelning av F-skattsedel till den som

önskar bedriva näringsverksamhet.

1996/97:Sk55 av Stig Rindborg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att

komplettera lagtexten med ett stadgande som innebär att Lönegarantifonden och

konkursbon inte skall anses som arbetsgivare vid utbetalning av löne-

garantimedel respektive utdelning i konkurs i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1996

1996/97:Sk302 av Nils Fredrik Aurelius (m) vari yrkas att riksdagen beslutar

om sådana ändringar i uppbördslagen att reglerna för erhållande av F-skatt-

sedel inte förhindrar nyföretagande i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk304 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för

underlättande av nyföretagande.

1996/97:Sk334 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenkling av F-

skattereglerna.

1996/97:Sk350 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag om kompletterande regler gällande utfärdande av F-skattsedel för

egenföretagare i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Ställningstagande

Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen en genomgripande reformering av skatte-

uppbörden inom företagssektorn. Förslagen i propositionen i denna del grundar

sig i huvudsak på Skattebetalningsutredningens betänkande Ett nytt system för

skattebetalningar (SOU 1996:100) och innebär i grova drag följande.

Ett samlat skattekonto omfattande sådana skatter och avgifter som företagare

vanligen betalar införs. Dessa skatter redovisas i dag var för sig, har i

många fall skilda förfallodagar och bokförs på olika konton hos skattemyn-

digheten. Främst gäller det F-skatt, innehållen preliminär skatt, arbetsgivar-

avgifter och moms. Andra skatter, t.ex. punktskatterna, ligger utanför det

föreslagna systemet.

Det nya systemet omfattar i princip alla arbetsgivare och alla som är

momsregistrerade. De skall en gång i månaden lämna alla uppgifter som behövs i

en enda skattedeklaration. Samtliga redovisningar, debiteringar och

betalningar skall registreras på kontot. Förfallodagarna för skatter och

avgifter samordnas och senareläggs något samtidigt som begreppet förfallodag

får innebörden att skatter och avgifter skall ha bokförts på

skattemyndighetens konto senast den dagen.

Förslaget innebär bl.a. att uppbördslagen och lagen om uppbörd av

socialavgifter från arbetsgivare samt förfarandebestämmelserna i mervärdes-

skattelagen förs samman till en ny lag som enligt förslaget skall heta skatte-

betalningslagen. Den nya lagen skall enligt förslaget träda i kraft den

1 november 1997 och tillämpas fr.o.m. årsskiftet 1997/98. Därutöver innehåller

propositionen en lång rad följdändringar och andra ändringar i andra

författningar.

Motionerna

I motionerna Sk48 (yrkande 1) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk50 (yrkande 1) av

Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp), Sk53 (yrkande 1) av Michael

Stjernström m.fl. (kd) och Sk51 (yrkande 1) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och

kd) yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna ställer sig i och

för sig inte negativa till en reformering av skatteuppbörden för näringsidkare

men de anser att regeringens förslag är undermåligt och illa genomarbetat. I

yrkande 2 i respektive motion - i motion Sk51 dock yrkande 3 - begär

motionärerna därför att regeringen skall återkomma med ett nytt förslag till

system för skattebetalningar som bättre tillgodoser grundläggande krav på

bl.a. överskådlighet och begriplighet. Genomgående efterlyses ett system som

även i fortsättningen gör det möjligt att särskilja vilka skatter som har

betalats och vilka som inte har betalats och att vänta med skattebetalningen

till förfallodagen. Dessutom motsätter sig motionärerna det ökade

betalningsansvar för företrädare för juridiska personer som förslaget innebär.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att det föreligger ett behov av en

grundläggande reformering av uppbördssystemet för företagen. Trots en medveten

strävan under det senaste decenniet att få till stånd enklare och bättre

regler för redovisning och betalning av skatter och avgifter finns det

fortfarande stora brister i enhetligheten och samordningen. Arbetsgivarna har

svårt att överblicka och tillämpa den nuvarande ordningen, och även för

skattemyndigheterna är förfarandet svårtillgängligt och resurskrävande.

Liksom regeringen anser utskottet att ett nytt system bör syfta till ökad

enhetlighet, samordning och förenkling. De enskilda skatte- och avgiftsbeta-

larna bör få möjligheter till bättre överblick och enklare redovisnings- och

betalningsrutiner. Samtidigt måste det nya systemet vara minst lika säkert som

det nuvarande och ge myndigheterna möjligheter till en effektiv skatte- och

avgiftskontroll och administrativa förbättringar. En annan viktig utgångspunkt

är att det nya systemet inte får innebära någon försvagning av

statsfinanserna.

Den av regeringen presenterade lösningen med ett enda avräkningskonto för de

vanligaste skatterna har tillstyrkts av huvuddelen av remissinstanserna som

har sett stora fördelar med det föreslagna systemet. Endast ett fåtal

remissinstanser har haft så kraftiga invändningar att de vill skjuta hela

reformen på framtiden. Den allmänna uppfattningen är att det föreslagna

systemet innebär påtagliga och omedelbara fördelar. Fördelarna består bl.a. i

att antalet redovisningar som de skatt- och avgiftsskyldiga måste göra kan

begränsas, att ränteberäkningen kan göras enhetlig - de flesta av de nuvarande

krångliga räntepåslagen kan utmönstras - och att sanktionsbestämmelserna och

indrivningsrutinerna vid felande betalningar kan förenklas. För

skatteadministrationen innebär det nya systemet ett enklare och smidigare

förfarande som öppnar möjligheter till förbättrade rutiner, effektiviseringar

och bättre resursanvändning. Man får också härigenom tillfälle att ge upp-

bördslagstiftningen en välbehövlig modernisering, något som inte är

oväsentligt med hänsyn till att den nu gällande uppbördslagen från år 1953 för

en nutida läsare framstår som otidsenlig, svårtillgänglig och snårig.

Utskottet återkommer nedan till de olika detaljer och enskildheter i försla-

get som behandlats särskilt i de motioner som väckts med anledning av pro-

positionen samt några motioner från den allmänna motionstiden. Mot bakgrund av

det ovan anförda kan emellertid redan här sägas att utskottet tillstyrker

regeringens förslag att nu införa en ny skattebetalningslag med i huvudsak den

inriktning som nu beskrivits. Mot bakgrund av behovet av en reform på detta

område och det grundliga utredningsarbete som ligger bakom förslaget och den

breda uppslutningen bakom den presenterade lösningen skulle det enligt

utskottets uppfattning vara mycket olämpligt att nu visa förslaget tillbaka

till Regeringskansliet för en ny beredningsomgång och därigenom skjuta upp

genomförandet till en oviss tidpunkt i framtiden.

Samtidigt ligger det givetvis i sakens natur att en reform av en sådan

omfattning som det här är fråga om, och som i vissa delar är ganska kompli-

cerad och förutsätter ett nytänkande bland användarna, kan vara behäftad med

brister och förorsaka problem som inte förutsetts och som visar sig först

sedan det nya systemet varit i gång någon tid. Utskottet utgår därför ifrån

att regeringen och hithörande myndigheter - främst Riksskatteverket - har sin

uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden. Det nya systemet bör således

följas upp noggrant av regeringen, och utskottet utgår ifrån att regeringen

lägger fram de förslag för riksdagen som efter någon tids erfarenhet av det

nya systemet kan visa sig motiverade.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att införa en ny

betalningslag. Utskottet avstyrker de motionsyrkanden som går ut på avslag på

propositionen i denna del och att regeringen senare skall lägga fram ett nytt

förslag.

Förfallodagar

Propositionen

Med förfallodag kommer i fortsättningen att menas att inbetalningarna skall ha

bokförts på skattemyndighetens konto senast den dagen (se prop. s. 279 f.).

Motionerna

I motionerna Sk52 (yrkande 4) av Per Rosengren m.fl. (v), Sk49 (yrkande 1) av

Ronny Korsberg m.fl. (mp) och Sk53 (yrkande 4) av Michael Stjernström m.fl.

(kd) krävs att med förfallodag skall avses den dag då den skattskyldige

faktiskt betalar skatten. Motionärerna pekar på att tiden fram till

bokföringen på skattemyndighetens konto kan vara svår att beräkna, och de

anser att en eventuell försening bör ske på det allmännas risk, inte den

skattskyldiges.

Utskottets bedömning

När det gäller regeringens förslag att jämställa förfallodag och bokföringsdag

bör det enligt utskottets uppfattning beaktas att den ordningen stämmer

överens med civilrättsliga principer och hur betalningar i allmänhet görs. Som

framgår av propositionen torde företagare i allmänhet vara väl förtrogna med

denna ordning. En annan fördel är att man härigenom åstadkommer likställighet

med vad som gäller i fråga om betalning av punktskatter. Till saken hör också

de överväganden som för närvarande är på gång rörande möjligheterna att betala

skatterna och avgifterna direkt i banken på ett konto som kommer att tilldelas

skattemyndigheterna vilket kommer att underlätta för de berörda skattskyldiga

att göra sina betalningar genom banken. Enligt vad utskottet erfarit kommer

ett sådant betalningssystem att vara i gång i full omfattning vid årsskiftet

1997/98, dvs. när det nya systemet skall börja tillämpas. Utskottet

tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker de nu behandlade

motionerna i motsvarande del.

Tidpunkter för betalning av moms

Propositionen

Förfallodag för moms blir enligt förslaget den 12 i andra månaden efter

redovisningsperioden (i januari och i vissa fall i augusti den 17) om beskatt-

ningsunderlaget, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, för

beskattningsåret uppgår till högst 40 miljoner kronor. För skattskyldiga med

ett beskattningsunderlag, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, som

överstiger 40 miljoner kronor skall förfallodagen vara den 26 i månaden

närmast efter redovisningsperioden. Den senarelagda betalningstidpunkten under

sommaren tas enligt förslaget bort (se prop. s. 288 f.).

Motionerna

I motion Sk48 (yrkande 13) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas att inbetalnings-

tidpunkten för moms ändras till den 12 i andra månaden efter redovis-

ningsperioden för samtliga företag. Vidare bör enligt motionärerna juniupp-

börden få redovisas den 20 augusti och novemberuppbörden den 20 januari.

Liknande yrkanden ställs i motionerna Sk53 (yrkande 3) av Michael Stjernström

m.fl. (kd) och Sk51 (yrkande 2) av Sten Svensson m.fl. (m, fp och kd).

Utskottets bedömning

När det gäller tidpunkten för redovisningen och betalningen av de skatter och

avgifter som omfattas av kontosystemet är själva poängen med det nya systemet

att redovisningen och betalningen av de olika skatterna och avgifterna skall

ske samordnat. Härvidlag måste, som framhålls i propositionen, redovisnings-

och betalningstidpunkterna väljas med beaktande av ett flertal olika faktorer,

bl.a. och i hög grad de statsfinansiella aspekterna men också den

betalningsskyldiges behov av rimlig tid att åstadkomma en korrekt redovisning

och få fram nödvändiga medel. Vid en summering av dessa synpunkter finner

utskottet att regeringens förslag innebär en rimlig avvägning.

Beträffande momsinbetalningarna innebär de dagar som föreslås en viss

senareläggning i förhållande till nuvarande regler. Av propositionen framgår

att en sådan senareläggning är möjlig att genomföra utan negativa konsekvenser

för statsinkomsterna dels genom den ändrade innebörden av begreppet

förfallodag, dels genom att den förlängda betalningsfristen i anslutning till

sommarperioderna samtidigt slopas. Den sistnämnda åtgärden är således

nödvändig för att genomföra den önskade samordningen av betalningarna.

Utskottet är medvetet om att den slopade betalningsfristen under sommaren kan

vålla somliga företag vissa besvär men anser att man samtidigt måste tänka på

att det nya skattekontosystemet ger möjligheter till bättre rutiner och, som

nyss nämnts, i förhållande till nuläget något senare momsinbetalningar under

årets övriga tider.

Av statsfinansiella skäl kan det enligt utskottets uppfattning inte komma på

fråga att som några motionärer föreslår ge de större företagen samma

förfallodag för momsen som de mindre företagen. Till saken hör att riksdagen

så sent som i höstas avvisade motioner med liknande yrkanden i anslutning till

beslutet om budgeten för år 1997 (bet. 1996/97:FiU1 s. 142 och 212).

Vad nu anförts leder till att utskottet ställer sig bakom regeringens

förslag angående inbetalningstidpunkterna för moms. Utskottet tillstyrker

därför propositionen i denna del och avstyrker samtliga nu behandlade motions-

yrkanden.

Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift

Propositionen

I skattekontosystemet skall beräknas intäktsränta för tillgodohavanden på

kontot. Intäktsräntan skall uppgå till 45 % av basräntan som i sin tur baseras

på sexmånaders statsskuldväxlar. För underskott beräknas däremot en kost-

nadsränta som på den lägsta nivån skall motsvara basräntan, på mellannivån 125

% av basräntan och på högsta nivån basräntan plus 15 procentenheter. De

nuvarande ränteinstituten försvinner (se prop. s. 337 f.).

Skattemyndigheten skall fortlöpande lämna över obetalda fordringar till

följd av underskott på kontot till kronofogdemyndigheten för indrivning om

underskottet uppgår till minst 10 000 kr eller - om underskottet funnits en

längre tid - till minst 500 kr (se prop. s. 350 f.). Förseningsavgift skall

påföras med ett fast belopp på 1 000 kr om en skattedeklaration inte lämnas

inom föreskriven tid (se prop. s. 451 f.).

Motionerna

De nu nämnda förslagen kritiseras i flera motioner för att de innebär en

obalans mellan företagets och statens relationer till det förras nackdel. I

motion Sk48 (yrkandena 11 och 12 ) av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas således

avslag på propositionen såvitt avser ränteberäkning och förseningsavgift och

efterlyses en annan ränteberäkning och förseningsavgift som ger ett mer

positivt företagsklimat. I motionerna Sk49 (yrkande 2) av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) och Sk53 (yrkande 5) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas också avslag

på propositionen i denna del såvitt den avser en skärpning av de nuvarande

reglerna. Slutligen begärs i motion Sk51 (yrkande 4) av Sten Svensson m.fl.

(m, fp och kd) ett uttalande av riksdagen om bristerna i regeringens förslag

avseende bl.a. förseningsavgift, dröjsmålsränta och det snabba överlämnandet

till indrivning m.m.

Utskottets bedömning

När det gäller ränteberäkningen för kostnadsränta, överlämnandet till indriv-

ning och utformningen av förseningsavgift - dvs. sådana åtgärder som kan komma

att aktualiseras vid bristande eller för sena redovisningar och betalningar -

anser utskottet liksom regeringen att de möjligheter som det nya

skattekontosystemet ger att vidta förenklingar bör tas till vara. Generellt

bör gälla att åtgärderna bör kunna sättas in när kontot visar underskott av

viss omfattning som inte betalas eller när en redovisning uteblivit eller

lämnas in för sent.

Den flora av olika ränteinstitut som för närvarande finns bör således

utmönstras och ersättas av ett enklare beräkningssystem som dels täcker

statens kostnader vid en för sen betalning av skatter och avgifter, dels

fungerar så att skatten och avgiften betalas i rätt tid, vilket är viktigt

inte minst med hänsyn till konkurrensneutraliteten mellan företagen. Den

konstruktion som föreslås med tre olika nivåer fyller enligt utskottets

uppfattning dessa krav. Vad gäller frågan när och hur en obetald fordring

skall överlämnas till indrivning visar enligt utskottets mening erfarenheten

på att möjligheten att utverka betalning är störst om indrivningsåtgärder kan

sättas in så tidigt som möjligt efter den ordinarie betalningsdagen. Den

ordning som föreslås med fasta beloppsgränser framstår enligt utskottets

mening också som minst resurskrävande och mera enhetlig än andra tänkbara

lösningar. Utskottet delar slutligen också regeringens uppfattning att en

förseningsavgift behövs för att redovisningshandlingarna skall komma in i rätt

tid och skattemyndigheterna kunna göra en snabb och korrekt avstämning av

kontona. Förseningsavgiften bör av praktiska skäl ges en lättillämpad

utformning vilket den föreslagna avgiften med ett fast belopp har.

Mot bakgrund av de anförda synpunkterna tillstyrker utskottet propositionen

i dessa delar och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

Obetald slutlig skatt

Propositionen

Enligt förslaget i propositionen skall den skattskyldige själv betala in

obetald slutlig skatt. Skatten skall betalas efter en betalningsfrist på 90

dagar. Arbetsgivarnas medverkan i betalningen av kvarstående skatt slopas (se

prop. s. 358 f.).

Motionen

I motion Sk52 (yrkandena 1 och 2) av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att den

nuvarande betalningstiden för kvarskatt skall vara kvar tills vidare och att

arbetsgivarens medverkan i betalningen skall bestå. Motionärerna pekar på att

den av regeringen föreslagna betalningsfristen innebär att skattskyldiga med

förenklade deklarationer måste betala in sin kvarskatt senast den sista

november taxeringsåret, vilket de menar är en olämplig tidpunkt som kan leda

till sociala problem. De befarar också att borttagandet av arbetsgivarens

medverkan vid inbetalningen av kvarstående skatt kommer att skapa problem.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att det administrativa merarbete som

arbetsgivarnas medverkan vid uppbörden av de anställdas kvarstående skatt

innebär både för arbetsgivarna och för myndigheterna inte är värt besväret och

kostnaderna. Mot bakgrund av att den genomsnittliga kvarstående skatten för

fysiska personer har minskat under 1990-talet och med hänsyn till att de

skattskyldiga numera på ett tidigt stadium får besked om sina skatte-

förhållanden - för skattskyldiga med förenklad deklaration finns en preliminär

uppgift härom redan på den förtryckta deklarationsblanketten - anser utskottet

att förslaget kan godtas. Den föreslagna betalningsfristen på 90 dagar finner

utskottet väl avvägd. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i

denna del och avstyrker motion Sk52 yrkandena 1 och 2.

Skatteavdrag på sidoinkomster

Nuvarande bestämmelser

Skatteavdrag på sidoinkomster görs i dag med 30 % av inkomsten. Denna ordning

tillämpas sedan den 1 april 1993 (prop. 1991/92:112, bet. 1991/92:SkU29). I

propositionen föreslås ingen ändring i dessa regler (se prop. s. 397 f.).

Motionen

För att undvika för lågt skatteuttag och kvarstående skatt begärs i motion

Sk52 (yrkande 6) av Per Rosengren m.fl. (v) att reglerna för skatteavdrag på

sidoinkomster utformas så att skatteavdrag på 55 % görs på inkomster över

brytpunkten, för närvarande 231 700 kr om man med brytpunkten avser det belopp

som den skattskyldige får tjäna innan statlig skatt tas ut. Motionärerna

åberopar ett förslag av Riksskatteverket.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att den av motionärerna och Riks-

skatteverket förespråkade ordningen skulle komma i konflikt med strävandena

att utforma ett enkelt förfarande som begränsar arbetsgivarnas upp-

giftslämnande. Med hänsyn härtill och till de möjligheter som finns för den

skattskyldige att på frivillig väg begära förhöjt skatteuttag hos sin huvud-

arbetsgivare bör enligt utskottets uppfattning ingen ändring göras för dem med

inkomster över brytpunkten. Det kan dock - som regeringen framhåller - finnas

anledning att om något år komma tillbaka till denna fråga. Med det anförda

avstyrker utskottet motionen i denna del.

Utfärdande av F-skattsedel m.m.

Propositionen

I propositionen föreslås ingen ändring av de grundläggande bestämmelserna om

utfärdande av F-skattsedel. Däremot föreslås införandet av en bestämmelse om

att skattemyndigheten skall få besluta att den preliminära skatten för

säsongsföretag skall betalas endast under vissa av årets månader (se prop. s.

401 f.).

Motionerna

I motionerna Sk50 (yrkande 3) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp),

Sk53 (yrkande 7) av Michael Stjernström m.fl. (kd) och Sk54 (yrkandena 1 och

2) av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c och fp) begärs ett uttalande av

riksdagen som går ut på att den som vill ha F-skattsedel också bör få det. I

samma riktning går motion Sk302 vari Nils Fredrik Aurelius (m) efterlyser

bättre och tydligare regler om F-skattsedel för nya företagare. Även i motion

Sk304 av Sivert Carlsson (c) förordas generösare regler om F-skattsedel för

nyföretagare och kortare handläggningstider i skattedomstolarna i mål om F-

skattsedel för nya företag. I motion Sk334 av Birgitta Hambraeus (c) föreslås

förenklade F-skattsedlar för arbetslösa som får tillfälliga jobb och för

säsongsarbeten, och i motion Sk350 av Margit Gennser (m) begärs förslag om F-

skatt för egenföretagares säsongsarbete.

Utskottets bedömning

Både de gällande och de föreslagna reglerna innebär att F-skattsedel får

utfärdas för den som bedriver eller kan antas komma att bedriva näringsverk-

samhet. Utskottet vill understryka att en verksamhet måste anses vara

näringsverksamhet i kommunalskattelagens mening - vilket innebär att den skall

bedrivas yrkesmässigt och självständigt - för att rätt till F-skatt skall

föreligga. Frågan om en verksamhet har denna karaktär avgörs efter en samlad

bedömning av huruvida verksamheten kännetecknas av varaktighet,

självständighet och vinstsyfte. De grundläggande förutsättningarna för utfär-

dande av F-skattsedel analyserades av Skattebetalningsutredningen i

betänkandet Ett nytt system för skattebetalningar Del A (SOU 1996:100 s. 293

f.) i samband med ett ställningstagande till kraven på F-skatt för dagmammor

men varken i utredningen - eller senare i propositionen - har några ändringar

i gällande rätt föreslagits. Utskottet hänvisar till dessa överväganden och

till att utvecklingen av rättspraxis på detta område efter hand kommer att ge

en fastare gränsdragning att hålla sig till.

Den av motionärerna väckta frågan om rätten att erhålla en F-skattsedel

tangerar också frågan om behovet att förenkla redovisningen och betalningen av

preliminär skatt och arbetsgivaravgifter samt lämnandet av kontrolluppgifter

när en privatperson anlitat en annan privatperson för att utföra ett arbete.

Nuvarande regler är i mycket beroende av om den som åtar sig ett uppdrag har

A-skattsedel eller F-skattsedel. Riksskatteverket har i en PM till regeringen

(RSV Rapport 1996:5) Redovisning av privata tjänster kartlagt dessa frågor med

avseende på enklare tjänster som utförs i hemmen och lagt fram förslag om

förenklingar och förbättringar, bl.a. genom en effektivisering av

skatteförvaltningens serviceverksamhet. Verkets rapport har därefter utgjort

underlag för Tjänstebeskattningsutredningens förslag i betänkandet Skatter,

tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17). Utskottet förutsätter att

beredningsarbetet fortsätter med ambitionen att genom regelförenklingar och på

andra sätt stimulera till en ökad utveckling av verksamheten inom

tjänstesektorn och se till att det administrativa krånglet när F-skattsedel

saknas blir så litet som möjligt.

Vad därefter gäller frågan om skattedebiteringen när det gäller säsongs-

verksamhet ställer utskottet sig bakom det förslag som läggs fram i proposi-

tionen och som innebär att säsongsföretag skall kunna få betala F-skatt och

särskild A-skatt enbart under den period som verksamheten pågår. Med detta

förslag finner utskottet att de motioner i vilka denna fråga tagits upp är i

väsentlig del tillgodosedda.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu aktuell del och

avstyrker motionerna i aktuella delar.

Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt

Nuvarande bestämmelser

En schablonmetod för debitering av F-skatt (tidigare B-skatt) och särskild A-

skatt, som innebär att sådana skatter skall debiteras med utgångspunkt från

den senast debiterade slutliga skatten, infördes redan år 1954. För närvarande

gäller att preliminär F-skatt och särskild A-skatt skall tas ut med ett belopp

motsvarande 110 % av den slutliga skatt som påförts den skattskyldige året

före inkomståret. Understiger den slutliga skatten den ursprungligen debite-

rade F-skatten eller särskilda A-skatten skall preliminär skatt i stället tas

ut med 105 %. I propositionen föreslås inga ändringar i dessa regler (se prop.

s. 408 f.).

Motionen

Enligt motion Sk53 (yrkande 6) av Michael Stjernström m.fl. (kd) motiverar den

låga inflationen att schablonuppräkningen i förhållande till slutskatten året

före inkomståret vid debiteringen av F-skatt och preliminär A-skatt tas bort.

I motionen begärs ett tillkännagivande av riksdagen härom.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att schablondebiteringen ger en för-

enklad och arbetsbesparande hantering. Utskottet gör vidare samma bedömning

som regeringen att den förväntade ekonomiska utvecklingen inte är sådan att

det för närvarande finns anledning att ändra procentsatserna för uttaget.

Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

Anstånd med betalning av skatter och avgifter

Propositionen

När det gäller möjligheterna att få anstånd med betalning av skatter och

avgifter vid betalningssvårigheter på grund av sociala och liknande skäl

föreslås i propositionen en begränsning till fall då synnerliga skäl

föreligger. Eftersom det ankommer på kronofogdemyndigheten att medge uppskov

med betalningen av fordringsbeloppet i allmänna mål eller träffa en

överenskommelse om avbetalning i stället för att omedelbart vidta exekutiva

åtgärder har en längre gående anståndsmöjlighet för skattemyndigheterna i den

nya skattebetalningslagen inte ansetts nödvändig (se prop. s. 420 f.).

Motionen

I motion Sk52 (yrkande 3) av Per Rosengren m.fl. (v) yrkas att formuleringen

?synnerliga skäl? skall mildras till ?särskilda skäl?. Den av regeringen valda

formuleringen kan enligt motionärernas uppfattning komma att försvåra

angelägna ekonomiska och sociala rekonstruktioner hos enskilda skatttskyldiga.

Utskottets bedömning

Utskottet finner i likhet med regeringen att skattemyndigheternas anstånds-

givning med betalning av skatter bör bli mer restriktiv i förhållande till

dagens regler utan att för den skull slopas helt. De fall då anstånd med

betalning i fortsättningen bör kunna komma i fråga bör täckas med uttrycket

?synnerliga skäl?. När det gäller vad man skall lägga in i detta uttryck hän-

visar utskottet till propositionen. Vilka ytterligare typfall som motionärerna

har tänkt på för att aktualisera ett anstånd med det av dem föreslagna

uttrycket ?särskilda skäl? har inte angivits i motionen och några hållpunkter

för att gå in i en närmare diskussion härom finns således inte. Med dessa

kommentarer tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker

motionen i motsvarande del.

Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer

Propositionen

Den i propositionen föreslagna regeln om betalningsskyldighet i det nya

kontosystemet för juridiska personers företrädare är utformad så att denna

betalningsskyldighet skall gälla beträffande samtliga skatter och avgifter som

ingår i skattekontosystemet. Nuvarande subjektiva förutsättningar för före-

trädaransvar - uppsåt eller grov oaktsamhet - omarbetas till objektiva förut-

sättningar med i sak samma innebörd. Betalningsskyldigheten för en företrädare

kommer enligt regeringens uppfattning på så sätt att korrespondera med

betalningsskyldigheten för skatter och avgifter i det nya kontosystemet och en

avräkningsordning mellan olika betalningar kan då undvaras (se prop. s. 437

f.).

Motionerna

I motionerna Sk50 (yrkande 4) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp)

och Sk53 (yrkande 8) av Michael Stjernström m.fl. (kd) yrkas avslag på

propositionen i denna del. Att ålägga företrädaren ett personligt ansvar för

ett aktiebolags alla skatter strider enligt motionärerna mot principerna för

aktiebolagsformen och kommer på sikt att få en negativ inverkan på företagsam-

heten och sysselsättningen i Sverige. I motion Sk52 (yrkande 5) av Per

Rosengren m.fl. (v) yrkas att företrädaransvar även i fortsättningen endast

skall kunna utkrävas när företrädaren har agerat avsiktligt eller med grov

oaktsamhet.

Utskottets bedömning

Utskottet vill till att börja med konstatera att staten inte har någon

möjlighet att i förväg säkerställa sina skatte- och avgiftsfordringar på det

sätt som i allmänhet görs på kreditmarknaden. Ställföreträdaransvaret infördes

därför vid slutet av 1960-talet i fråga om anställdas källskatter som inte

betalats in till skattemyndigheten och utsträcktes senare till att omfatta

även moms, punktskatter och tull samt, vid 1980-talets början, även

arbetsgivaravgifter. Den utvidgning som nu föreslås gäller juridiska personers

inkomstskatt och dessa utgör endast en mindre del av den totala uppbörden. Det

finns enligt utskottets uppfattning ingen anledning att överdriva betydelsen

för företagen av denna utvidgning. Förslaget ligger i linje med att man i det

nya kontosystemet inte längre kan styra betalningarna efter egna

prioriteringar. Redan av detta skäl har utskottet svårt att förstå vissa

motionärers synsätt att utvidgningen skulle dämpa riskviljan och negativt

påverka sysselsättningen i Sverige. Enligt utskottets uppfattning har bekymret

i stället varit att somliga bolag har skaffat sig konkurrensfördelar genom att

nonchalera inbetalningarna av skatter och avgifter till förfång för lojala

näringsidkare som skött sina inbetalningar korrekt. Med regeringens förslag

motverkas sådana förfaranden.

Redan det anförda innebär att utskottet inte uppfattar motionärernas

invändningar som särskilt tungt vägande. Därtill kommer att företagarnas

ställning förbättras genom andra förslag som läggs fram i propositionen.

Utskottet har redan nämnt att det nya kontosystemet som sådant är ägnat att

öppna möjligheter till rutinförbättringar inom företagen och en enklare

hantering av skatte- och avgiftsinbetalningarna. Det bör i det här samman-

hanget också nämnas att den straffsanktion som finns i dag vid underlåtenhet

att betala in källskatt som innehållits föreslås bli avskaffad, liksom även

det s.k. makeansvar för andra makens inkomstskatt som gäller i vissa

situationer. Ett annat förslag i propositionen som bör underlätta

löneadministrationen för arbetsgivarna är att arbetsgivarens medverkan vid

uppbörden av en anställds kvarstående skatt slopas.

Att i lagtexten ange under vilka omständigheter ställföreträdaransvaret inte

gäller och att ställföreträdaren kan befrias från betalningsansvar helt eller

delvis om det finns särskilda skäl ser utskottet som ett förtydligande.

Förslaget är inte avsett att innebära någon ändring - än mindre någon

skärpning - av den nuvarande tillämpningen, som förutsätter att företrädaren

har handlat uppsåtligt eller grovt oaktsamt för att betalningsansvar skall

kunna utkrävas. I sammanhanget bör det också erinras om att den föreslagna

utformningen av bestämmelsen inte föranlett några som helst kommentarer av

Lagrådet.

För närvarande utreds frågor om ansvarsgenombrott av Aktiebolagskommittén

(Ju 1990:08), och förändringen av företrädaransvarsreglerna är inte avsedd att

föregripa kommitténs överväganden. Liksom regeringen anser utskottet att

kommittén bör göra en samlad bedömning av dessa frågor. Med det anförda

tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de nu behandlade

motionerna i motsvarande delar.

Skattetillägg och tulltillägg

Propositionen

Mot bakgrund av att oriktig redovisning av moms och arbetsgivaravgifter redan

nu föranleder skattetillägg respektive avgiftstillägg föreslås i propositionen

att tillämpningsområdet för skattetillägget utvidgas till att gälla också

arbetsgivare som inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag.

Syftet är att uppnå ökad enhetlighet i behandlingen av oriktigt uppgiftsläm-

nande i fråga om redovisning av skatter och avgifter (se prop. s. 453 f.).

Motionerna

I motion Sk48 (yrkandena 3 och 4) motsätter sig Bo Lundgren m.fl. (m) en

skärpning av skattetillägget och yrkar avslag på propositionen i denna del. I

stället föreslår motionärerna att skattetilläggen slopas vid periodiseringsfel

och att tulltilläggen avvecklas helt. Även i motion Sk50 (yrkande 6) av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp) yrkas att skattetilläggen slopas vid

periodiseringsfel.

Utskottets bedömning

Genom att utvidga skattetilläggets tillämpningsområde till att omfatta även

fall där arbetsgivare inte fullgör sina skyldigheter att redovisa skatteavdrag

och arbetsgivaravgifter uppnås en ökad enhetlighet i behandlingen av oriktigt

uppgiftslämnande i fråga om redovisning av skatter och avgifter. Utskottet

anser liksom regeringen att det är befogat att genomföra denna utvidgning.

Utskottet biträder således detta förslag.

Vad sedan gäller skattetillägg vid periodiseringsfel vill utskottet erinra

om att frågan har aktualiserats inom Regeringskansliet genom förslag av Riks-

skatteverket och Industriförbundet. Enligt vad utskottet erfarit kommer rege-

ringen att lägga fram ett förslag till riksdagen senare i år. Beträffande

tulltilläggen har regeringen gett en särskild utredare i uppgift att se över

den svenska tullagstiftning som införts som ett komplement till EG:s

tullförordningar (dir. 1996:103). I samband med denna utredning kommer även de

bestämmelser som gäller administrativa sanktioner och gällande kredittider vid

import att behandlas. Det pågår också ett arbete inom EU där ett införande av

administrativa sanktioner för överträdelser av gemenskapslagstiftningen på

tullområdet diskuteras. Även detta arbete kan komma att påverka de svenska

bestämmelserna om tulltillägg.

Enligt utskottets uppfattning finns det anledning att avvakta resultatet av

det arbete som pågår med dessa frågor. Någon åtgärd av riksdagen kan för

närvarande inte anses påkallad. Med det anförda tillstyrker utskottet proposi-

tionen i denna del och avstyrker motionerna i motsvarande del.

Ändrade revisionsregler

Propositionen

Regeringens förslag i denna del grundar sig på Skatteflyktskommitténs

betänkande Översyn av revisionsreglerna (SOU 1996:79). Det förslag som läggs

fram i propositionen syftar till att göra reglerna om skattekontroll - främst

revisionsreglerna - effektivare och bl.a. skall revision få ske löpande och

hos tredje man. Vidare skall kassakontroll, lagerinventering och liknande

fysisk kontroll få företas av skattemyndigheterna i form av s.k. överrask-

ningsrevisioner - som innebär att den som skall kontrolleras inte får någon

underrättelse om revisionen förrän i samband med kontrollen - om kontrollen

skulle mista sin betydelse genom en underrättelse i förväg. Reglerna för

tullrevisioner utformas efter motsvarande regler för skatterevisioner (se

prop. s. 472 f.).

Motionerna

I motionerna Sk48 (yrkandena 5, 6, 7 och 10) av Bo Lundgren m.fl. (m), Sk50

(yrkande 5) av Isa Halvarsson och Karin Pilsäter (båda fp), Sk49 (yrkandena 3,

4 och 5) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) och Sk53 (yrkande 9) av Michael

Stjernström m.fl. (kd) yrkas avslag på propositionen i denna del. De

föreslagna revisionsbefogenheterna innebär enligt motionärerna ett grundskott

mot den rättssäkerhetsreform som trädde i kraft den 1 juli 1994 och strider,

anser de, mot grundläggande rättssäkerhetskrav.

Utskottets bedömning

Skatte- och tullmyndigheternas kontrollbefogenheter och kontrollinstrument bör

vara så utformade att - med respekt för den skattskyldiges rimliga krav på

rättssäkerhet och integritet - det också finns rimliga möjligheter att komma

åt skatteflykt och illojalt skatteundandragande. Slumpartad upptäcktsrisk,

ojämlik behandling vid beskattningen och osunda konkurrensförhållanden genom

att somliga förskaffar sig ett bättre utgångsläge genom att inte betala sina

skatter och avgifter bör med all kraft motverkas. Till den ändan bör

skattemyndigheterna ha lämpliga resurser, befogenheter och kontrollinstrument

till sitt förfogande.

Av propositionen framgår att s.k. tredjemansföreläggande, trots de tankar

man hade härom då man tog bort möjligheten till revision av tredje man i juli

1994, inte är ett lämpligt kontrollinstrument i alla situationer.

Föreläggandeformen minskar således i vissa situationer utsikterna att snabbt

få fram det önskade materialet samtidigt som det i många fall finns risk för

att kontrollvärdet av de lämnade uppgifterna är sämre än vad som skulle vara

fallet om revisorerna själva fick granska handlingarna. Av effektivitetsskäl

bör därför som regeringen föreslår möjligheten till tredjemansrevision

återinföras.

Vid misstanke om skalbolagstransaktioner och bolagsplundringar bör

skattemyndigheterna kunna säkra uppgifter ur räkenskaperna innan bolaget töms

eller säljs till en s.k. målvakt. Skattemyndigheterna bör också kunna göra

iakttagelser av aktuella förhållanden i svårkontrollerad affärsverksamhet som

riktar sig direkt till enskilda konsumenter och där kvitto ej efterfrågas.

Därför bör skattemyndigheterna som regeringen föreslagit även få en möjlighet

att företa revision av löpande period. Vidare anser utskottet i likhet med

regeringen att s.k. överraskningsrevisioner måste kunna få tillgripas i vissa

särskilda fall, t.ex. för kassakontroll, lagerinventering och liknande.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen även i denna del och

avstyrker motionerna i motsvarande del.

Ändrade föreläggandebestämmelser

Propositionen

Regeringen föreslår att bestämmelsen i 3 kap. 50 a § lagen om självdeklaration

och kontrolluppgifter om skyldigheten att efter föreläggande lämna

kontrolluppgift skall kompletteras med en uttrycklig bestämmelse om att ett

sådant föreläggande får avse uppgift om löpande period. Samtidigt upphävs

enligt förslaget bestämmelsen i dels samma paragraf, dels en annan paragraf i

lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter att den som får ett sådant

föreläggande kan hänvisa till handlingar i stället för att svara på

föreläggandet. Anledningen till upphävandet är att denna bestämmelse i

praktiken kommit att användas för en slags tredjemansrevisioner under i det

närmaste oreglerade former (se prop. s. 486 f.).

Motionerna

Under åberopande av samma skäl som anförts för att avslå regeringens förslag

om nya revisionsregler yrkas i motion Sk48 (yrkandena 8 och 9) av Bo Lundgren

m.fl. (m) och Sk49 (yrkandena 6 och 7) av Ronny Korsberg m.fl. (mp) avslag på

propositionen i denna del. Den valrätt som de nuvarande bestämmelserna ger den

skattskyldige att undvika onödiga kostnader i samband med en skattekontroll

bör enligt motionärerna vara kvar.

Utskottets bedömning

Till följd av utskottets ställningstagande ovan i fråga om ändrade revisions-

regler biträder utskottet regeringens förslag om att komplettera den aktuella

paragrafen i lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter med en

bestämmelse som uttryckligen anger att ett föreläggande om kontrolluppgift får

avse uppgift om löpande period. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att

Skattekontrollutredningen (Fi 1995:05) har i uppdrag att göra en översyn av

lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter. Enligt vad utskottet erfarit

beräknas kommittén avsluta sitt arbete i höst. Det kan enligt utskottets

mening finnas anledning att återkomma till olika frågor om föreläggande när

kommitténs betänkande föreligger.

Beträffande förslaget i övrigt har regeringen förutsatt att skattemyndighe-

ten väljer att hämta in uppgifterna genom en revision om den som förelagts

invänder att föreläggandet skulle innebära betydande arbete och kostnader. Med

denna förutsättning tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker

motionerna även i denna del.

Utdelning i konkurs för lönefordran m.m.

Motionen

I motion Sk55 av Stig Rindborg (m) yrkas att Lönegarantifonden och konkursbon

inte skall anses som arbetsgivare vid utbetalning av lönegarantimedel

respektive utdelning för lönefordran i konkurs. Motionären anser att det är

fel att Lönegarantifonden respektive konkursboet skall betala arbets-

givaravgifter på löner som hänför sig till anställningsavtal som konkursgäl-

denären ingått med de anställda. Skattemyndigheternas privilegierade ställning

är enligt motionärens uppfattning till förfång för andra fordringsägare i

konkursen.

Utskottets bedömning

Utskottet vill erinra om att Kommittén om förmånsrätt vid konkurs m.m. (Ju

1996:02, dir. 1995:163, 1997:26) har till uppgift att utreda frågor om för-

månsrätt i konkurs, lönegaranti och underlaget för företagshypotek. Kommittén

skall enligt sina direktiv ha avslutat sitt arbete senast den 31 december 1997

och justitieministern har nyligen i ett interpellationssvar i riksdagen

betonat vikten av att kommittén slutför sitt arbete i tid. Eftersom de frågor

som tagits upp i motionen kan komma att beröras av utredningen anser utskottet

att ett ställningstagande till dem bör anstå till dess att kommitténs

betänkande föreligger. Utskottet avstyrker därför motionen.

Lagförslagen

En samordning bör ske i detta betänkande av vissa författningar och paragrafer

som är föremål för ändringsförslag i andra propositioner och som i något fall

har överlämnats av annat utskott till skatteutskottet.

Det gäller 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring (lagförslag

2.3) som överlämnats av arbetsmarknadsutskottet (prop. 1996/97:107, lagförslag

2.6, bet. 1996/97:AU13). Det gäller vidare 7 och 19 §§ skatteregisterlagen

(1980:343) i paragrafernas lydelse enligt lagen (1996:1344) om ändring i denna

lag (lagförslag 2.42) som föreslagits ändrad även i proposition 1996/97:116

(lagförslag 2.2) som tidigare har behandlats av skatteutskottet (bet.

1996/97:SkU19). Det gäller även 2 kap. 4 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter i paragrafens lydelse enligt lagen

(1996:1334) om ändring i denna lag samt övergångsbestämmelserna till

ändringslagen i vissa delar (lagförslag 2.67) som föreslagits ändrade även i

proposition 1996/97:117 (lagförslag 2.8) som också tidigare har behandlats av

skatteutskottet (bet. 1996/97:SkU20).

Ikraftträdandebestämmelserna till lagen om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring (lagförslag 2.3) bör kompletteras med en föreskrift som

innebär att äldre föreskrifter i 12 kap. 2 § andra stycket fortfarande skall

tillämpas såvitt avser år före 1998 för vilka den försäkrade till följd av

underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng.

I förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen

(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (lagförslag 2.15)

har en övergångsbestämmelse kommit att utelämnas. Den utelämnade bestämmelsen

innebär att äldre föreskrifter om skatteplikt för kontant arbetsmarknadsstöd

enligt en författning som upphör att gälla den 1 januari 1998 skall

fortfarande tillämpas i fråga om kontant arbetsmarknadsstöd som betalas ut

efter den dagen (SFS 1997:251; prop. 1996/97:107 lagförslag 2.14, bet.

1996/97:AU13). Bestämmelsen bör även fortsättningsvis tas med i över-

gångsbestämmelserna.

En i förevarande proposition 1996/97:100 föreslagen ändring i 2 kap. 5 a §

lagen (1981:691) om socialavgifter (lagförslag 2.44) har överlämnats till

finansutskottet för att behandlas i samband med det utskottets behandling av

proposition 1996/97:150 som innehåller förslag till andra ändringar i samma

paragraf. Finansutskottet avser att behandla frågan i sitt betänkande

1996/97:FiU20.

Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten

Propositionen

I propositionen framhålls att skattekontosystemet innebär att betalningar inte

kan härledas till respektive skatteslag och att varje fördelning som sker är

schablonmässig. Mot den bakgrunden anser regeringen att debiterade belopp bör

redovisas på inkomsttitlarna för respektive skatteslag. Uppkomna differenser

mellan debiteringar och betalningar kommer att redovisas på en särskild

inkomsttitel med undertitlar motsvarande de olika skatteslagen. I pro-

positionen föreslås att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om en sådan

redovisningsmetod (se prop. s. 383 f.).

Utskottets bedömning

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot vad regeringen

anfört i denna fråga. Utskottet tillstyrker därför propositionen även i denna

del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och

avgifter

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk48 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk50 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Sk51 yrkandena 1 och 3 och 1996/97:Sk53 yrkandena 1 och 2,

res. 1 (m, fp, kd ) - delvis

2. beträffande förfallodagar

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk49 yrkande 1, 1996/97:Sk52 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande

4,

res. 2 (m, fp, v, mp, kd) - delvis

3. beträffande tidpunkter för betalning av moms

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk48 yrkande 13, 1996/97:Sk51 yrkande 2 och 1996/97:Sk53 yrkande

3,

res. 3 (m, fp, kd)

4. beträffande ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk48 yrkandena 11 och 12, 1996/97:Sk49 yrkande 2, 1996/97:Sk51

yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 5,

res. 4 (m, fp, mp, kd) - delvis

5. beträffande obetald slutlig skatt

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motion

1996/97:Sk52 yrkandena 1 och 2,

res. 5 (v)

6. beträffande skatteavdrag på sidoinkomster

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk52 yrkande 6,

res. 6 (v)

7. beträffande utfärdande av F-skattsedel m.m.

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk50 yrkande 3, 1996/97:Sk53 yrkande 7, 1996/97:Sk54 yrkandena 1

och 2, 1996/97:Sk302, 1996/97:Sk304, 1996/97:Sk334 och 1996/97:Sk350,

res. 7 (m, fp, kd)

8. beträffande beräkning av F-skatt och särskild A-skatt

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk53 yrkande 6,

res. 8 (m, fp, kd)

9. beträffande anstånd med betalning av skatter och avgifter

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motion

1996/97:Sk52 yrkande 3,

res. 9 (v) - delvis

10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska

personer

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk50 yrkande 4, 1996/97:Sk52 yrkande 5 och 1996/97:Sk53 yrkande

8,

res. 10 (m, fp, kd) - delvis

res. 11 (v, mp) - delvis

11. beträffande skattetillägg och tulltillägg

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk48 yrkandena 3 och 4 och 1996/97:Sk50 yrkande 6,

res. 12 (m, fp, kd)

12. beträffande ändrade revisionsregler

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk48 yrkandena 5-7 och 10, 1996/97:Sk49 yrkandena 3-5,

1996/97:Sk50 yrkande 5 och 1996/97:Sk53 yrkande 9,

res. 13 (m, fp, mp, kd) - delvis

13. beträffande ändrade föreläggandebestämmelser

att riksdagen godtar proposition 1996/97:100 i denna del och avslår motionerna

1996/97:Sk48 yrkandena 8 och 9 och 1996/97:Sk49 yrkandena 6 och 7,

res. 14 (m, fp, mp) - delvis

14. beträffande utdelning i konkurs för lönefordran m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sk55,

15. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet anfört och hemställt antar de på s.

7-225 i detta betänkande återgivna förslagen till

1. skattebetalningslag,

2. lag om dröjsmålsavgift,

3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den

ändringen att till punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna skall fogas en

ny mening av följande lydelse:

"Äldre föreskrifter i 12 kap. 2 § andra stycket skall fortfarande

tillämpas såvitt avser år före 1998 för vilka den försäkrade till följd

av underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknats pensionspoäng.",

4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),

5. lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift,

6. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),

7. lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter,

tullar och avgifter,

8. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),

9. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar

m.m.,

10. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-

avgifter,

11. lag om ändring i lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid

taxeringsrevision, m.m.,

12. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

13. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-

uppgifter,

14. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utom-

lands bosatta,

15. lag om ändring i lagen (1996:1340) om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med den ändringen att

ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1340)

erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse.

-------------------------------------------------------

|Regeringens förslag |Utskottets förslag |

-------------------------------------------------------

| | |

|-------------------------- | ----------------------- |

| 1. Denna lag träder i | 1. Denna lag träder i|

|kraft såvitt avser 21 § |kraft såvitt avser 21 §|

|den 1 november 1997 och i |den 1 november 1997 och i|

|övrigt den 1 januari 1998. |övrigt den 1 januari 1998.|

| 2. Föreskrifterna i 21 § | 2. Föreskrifterna i 5|

|tillämpas på inkomst som |och 7 §§ tillämpas på|

|uppbärs efter utgången av |inkomster som hänför sig|

|år 1997. |till tid efter|

| 3. Föreskrifterna i 5 |ikraftträdandet. |

|och 7 §§ tillämpas på | 3. Äldre föreskrifter i|

|inkomster som hänför sig |5 § 9 skall fortfarande|

|till tid efter |tillämpas i fråga om|

|ikraftträdandet. |kontant arbetsmarknadsstöd|

| 4. Äldre föreskrifter i |som betalas ut efter|

|21 § tillämpas fortfarande |ikraftträdandet. |

|i fråga om särskild | 4. Föreskrifterna i 21 §|

|inkomstskatt hänförlig |tillämpas på inkomst som|

|till tiden före 1998. |uppbärs efter utgången av|

| |år 1997. |

| | 5. Äldre föreskrifter i|

| |21 § tillämpas fortfarande|

| |i fråga om särskild|

| |inkomstskatt hänförlig|

| |till tiden före 1998. |

-------------------------------------------------------

16. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utom-

lands bosatta artister m.fl.,

17. lag om ändring i lagen (1996:1341) om ändring i lagen (1991:591) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

18. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga ford-

ringar m.m.,

19. lag om ändring i lagen (1996:1346) om ändring i lagen (1993:891) om

indrivning av statliga fordringar m.m.,

20. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

21. lag om ändring i lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet,

22. lag om ändring i lagen (1996:1347) om ändring i lagen (1994:466) om

särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet,

23. lag om ändring i tullagen (1994:1550),

24. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

25. lag om ändring i lagen (1996:1331) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

26. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

27. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

28. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyl-

digheten för den som icke tillhör svenska kyrkan,

29. lag om ändring i lagen (1951:763) om statlig inkomstskatt på ackumu-

lerad inkomst,

30. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

31. lag om ändring i lagen (1996:1337) om ändring i lagen (1959:551) om

beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

32. lag om ändring i lagen (1965:269) om särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.,

33. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

35. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-

ringar m.m.,

36. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

37. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

38. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),

39. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

40. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

41. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),

42. lag om ändring i lagen (1996:1344) om ändring i skatteregisterlagen

(1980:343),

43. lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa

företag,

44. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

45. lag om ändring i arbetstidslagen (1982:673),

46. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-

ningsmyndigheter,

47. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

48. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

49. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

50. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),

51. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,

52. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),

53. lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift,

54. lag om ändring i utlänningslagen (1989:529),

55. lag om ändring i lagen (1989:532) om tillstånd för anställning på

fartyg,

56. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensions-

medel,

57. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskonto-

medel m.m.,

58. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av socialavgifter,

59. lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensions-

kostnader,

60. lag om ändring i lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskatt-

ning,

61. lag om ändring i lagen (1993:1537) om expansionsmedel,

62. lag om ändring i lagen (1994:1720) om civilt försvar,

63. lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmänna egenavgifter,

64. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

65. lag om ändring i lagen (1995:1623) om skattereduktion för risk-

kapitalinvesteringar,

66. lag om ändring i lagen (1996:1231) om skattereduktion för fastighets-

skatt i vissa fall vid 1997-2001 års taxeringar,

67. lag om ändring i lagen (1996:1334) om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

68. lag om ändring i lagen (1996:1348) om ändring i lagen (1985:146) om

avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter,

res. 1 (m, fp, kd ) - delvis

res. 2 (m, fp, v, mp, kd) - delvis

res. 4 (m, fp, mp, kd) - delvis

res. 9 (v) - delvis

res. 10 (m, fp, kd) - delvis

res. 11 (v, mp) - delvis

res. 13 (m, fp, mp, kd) - delvis

res. 14 (m, fp, mp) - delvis

16. beträffande redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i

statsbudgeten

att riksdagen godkänner vad regeringen anfört i proposition 1996/97:

100 om redovisning mot statsbudgeten av debiteringar och betalningar m.m.

i skattekontosystemet.

res. 15 (m, fp, kd) - villk.

Stockholm den 27 maj 1997

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Anita Johansson (s), Karl Hagström

(s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c),

Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren

(v), Ulla Wester-Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger

Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter

(fp).

Reservationer

1. Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter (mom. 1 och

mom. 15 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Tanken med ett skattekonto, där företagens skatter och avgifter kan redovisas

och betalas på ett enkelt sätt, är enligt vår uppfattning i grunden riktig och

därför värd att satsa på. I det förslag som regeringen nu presenterar har

emellertid systemet fått en utformning som vi inte kan acceptera. Förslaget är

ensidigt utformat för att tillgodose de fiskala intressena och innehåller

flera inslag som vi ogillar både av principiella och praktiska skäl.

Remissutfallet har heller inte varit så odelat positivt som regeringen synes

vilja göra gällande och bl.a. har de mindre företagens och lantbrukets

organisationer avstyrkt förslaget. Med tanke på att regeringen i andra

sammanhang gärna ger sken av att vilja värna om de mindre företagen som ett

led i tillskapandet av nya jobb är det sätt på vilket oron och kritiken från

denna sektor nonchalerats enligt vår mening anmärkningsvärt. Dessutom har

förslaget i viktiga delar utsatts för kraftig kritik av en tung remissinstans

som Riksrevisionsverket.

Ett system som gör det omöjligt att särskilja vilka skatter som har betalats

och vilka som inte har betalts blir obegripligt för den enskilde skattebeta-

laren och passar enligt vår mening inte i ett rättssamhälle. Det är från

principiell synpunkt viktigt att den som betalar en skatt eller avgift också

skall kunna utläsa på ett utdrag från sitt skattekonto vilka skatter som har

betalats och vilka som inte har betalats. Den i propositionen valda lösningen

som bl.a. går ut på att en brist skall andelsvis proportioneras bland de

obetalda skatterna och avgifterna med hänsyn till deras storlek - den s.k.

likafördelningsmetoden - kan som påpekas i någon motion ge orimliga effekter

när det gäller t.ex. pensionsavgifterna.

Även andra enskildheter i förslaget gör att vi anser att det inte bör genom-

föras i föreliggande skick. Vi tänker bl.a. på den krympta betalningsfristen

som omformuleringen av förfallodagsbegreppet innebär och som också innebär att

den enskilde måste stå risken för en försening som han eller hon inte kan rå

för. Vi tänker vidare på den nya kopplingen av momsåterbetalningen till

redovisningen av skatteavdrag och socialavgifter som kan leda till

likviditetsmässiga svårigheter för företagen. Vad beträffar inbetalningsdagen

för momsinbetalningar har regeringen underlåtit att korrigera den absurda

ordning som infördes häromåret och som innebär att många företag måste betala

in momsen redan innan de har fått betalning av sina kunder, till men för

företagens expansionsförmåga och vilja att nyrekrytera. I stället pålägger

regeringen företagen en skyldighet att redovisa moms mitt under semester-

perioden. En annan fråga som fått en mycket olämplig utformning är det

utvidgade företrädaransvaret för juridiska personer som går stick i stäv mot

principerna bakom aktiebolagsformen och det begränsade personliga ansvaret och

som också föregriper Aktiebolagsutredningens arbete. Att regeringen har

underlåtit att ta itu med de orimliga reglerna för skattetillägg när det

gäller periodiseringar och tulltilläggen ser vi också som en brist. Även de

nya reglerna för beräkning av kostnadsränta och förseningsavgift synes oss väl

hårda - alltför hårda - för den enskilde skattebetalaren.

Av bl.a. anförda skäl hemställer vi att riksdagen avslår förslaget till ny

skattebetalningslag. Vad gäller övriga lagförslag är vi av tidsbrist hänvisade

till att förutsätta att regeringen i god tid före den 1 november lägger fram

de förslag som behövs för att ur lagstiftningen rensa ut alla följdändringar

som hänför sig till detta förslag. Därtill föreslår vi att riksdagen av

regeringen begär ett nytt förslag rörande skatte- och avgiftsuppbörden från

företagen som bör vara utformat så att det tillgodoser de krav som redovisats

ovan. Det anförda innebär att vi tillstyrker avslagsyrkandena i de aktuella

motionerna från m, fp och kd och att riksdagen med anledning av motionerna som

sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts.

dels under moment 1 och moment 15 i motsvarande del hemställt

1. beträffande ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och

avgifter

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkande 1, 1996/97:Sk50

yrkande 1, 1996/97:Sk51 yrkande 1 och 1996/97:Sk53 yrkande 1, med

anledning av motionerna 1996/97:Sk48 yrkande 2, 1996/97:Sk50 yrkande 2,

1996/97:Sk51 yrkande 3 och 1996/97:Sk53 yrkande 2 och med avslag på

proposition 1996/97:100 i denna del som sin mening ger regeringen till

känna vad ovan anförts,

15. beträffande lagförslagen såvitt avser ett nytt samordnat system för

uppbörd av skatter och avgifter

att riksdagen avslår det i detta betänkande återgivna förslaget till

skattebetalningslag.

2. Förfallodagar (mom. 2 och mom. 15 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Per Rosengren (v), Jan-Olof

Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund

(m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Eftersom tidsåtgången vid betalningstransaktioner varierar kommer regeringens

förslag att jämställa förfallodag och bokföringsdag att skapa en allmän

osäkerhet om när betalning senast skall ske för att säkert komma fram i rätt

tid. Olika betalningstider kommer att gälla i olika delar av landet. I gles-

bygderna kan det ta upp till tre dagar innan en betalning blir bokförd på

statens konto. Det är inte rimligt att den enskilde skattebetalaren skall stå

risken för en försening, som han eller hon inte kan göra något åt, av en

betalning som gjorts i normalt god tid. Vad gäller det aviserade systemet med

bankkonton för skattemyndigheterna som skattebetalarna skall kunna betala

direkt till är det minsta man kan begära att systemet satts igång och visat

sig fungera innan man beslutar att ändra förfallodagens innebörd. Vi anser

därför att riksdagen med bifall till motionerna Sk52, Sk49 och Sk53 i denna

del och med avslag på propositionen i motsvarande del bör besluta att med

förfallodag skall man även i fortsättningen avse inbetalningsdagen.

dels under moment 2 och moment 15 i motsvarande del hemställt

2. beträffande förfallodagar

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk49 yrkande 1, 1996/97:Sk52

yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 4 och med avslag på proposition

1996/97:100 i denna del beslutar att med förfallodag i

skattebetalningssammanhang skall avses inbetalningsdagen,

15. beträffande lagförslagen såvitt avser förfallodagar

att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 16

kap. 3 § i stället för den lydelse som föreslås i proposition 1996/97:100

skall ha följande lydelse:

?Skatten anses betald den dag när inbetalningskort eller girerings-

handlingar kom in till Posten Aktiebolag eller, om staten har ingått

avtal om förmedling av skatteinbetalningen med en bank, till banken.?

3. Tidpunkter för betalning av moms (mom. 3)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Enligt vår mening bör inbetalningstidpunkten för momsen bestämmas till den 12

i andra månaden efter redovisningsperioden för samtliga företag. Juniuppbörden

bör dock få redovisas den 20 augusti och novemberuppbörden den 20 januari. En

sådan åtgärd skulle bidra till att avhjälpa den likviditetsförsämring som

drabbat många företag till följd av den förkortning av inbetalningsfristen som

började gälla den 1 januari 1996 och som inneburit att många företag blivit

tvungna att betala in moms till staten redan innan de har fått betalt av sina

kunder. För företagen har de ändrade reglerna försvårat möjligheterna till nya

investeringar, utveckling och expansion och hämmat benägenheten att anställa

nytt folk. I sammanhanget kan också hänvisas till den rekommendation som EU-

kommissionen gav till medlemsländerna i november 1994 att företagen inte skall

behöva betala in moms förrän de själva fått fakturan betald. Mot bakgrund av

det anförda tillstyrker vi motionerna Sk48, Sk53 och Sk51 i denna del och

avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels under moment 3 hemställt

3. beträffande tidpunkter för betalning av moms

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk51 yrkande 2 och

1996/97:Sk53 yrkande 3, med anledning av motion 1996/97:Sk48 yrkande 13

och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna del antar följande

Förslag till

Lag om inbetalning av mervärdesskatt

Härigenom föreskrivs följande.

I stället för vad som föreskrivs i andra författningar skall såsom senaste

tidpunkt för inlämnande av deklaration avseende mervärdesskatt och för

betalning av mervärdesskatt gälla den 12 i andra månaden efter utgången av

redovisningsperioden oavsett beskattningsunderlag. Deklaration och betalning

för redovisningsperiod som går till ända den 30 juni eller den 30 november

skall dock lämnas senast den 20 augusti respektive den 20 januari.

----------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

4. Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift (mom. 4 och mom. 15 i

motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin

Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Den föreslagna högsta nivån på kostnadsränta - basräntan plus 15 pro-

centenheter - står inte i någon rimlig relation till den intäktsränta på 45 %

av basräntan som föreslås. Skillnaderna är inte försvarbara. Även försenings-

avgiften på 1 000 kr framstår som orimligt hög. Vi föreslår att riksdagen med

bifall till motionerna Sk48, Sk49 och Sk53 och med anledning av motion Sk51

avslår proposition 100 i denna del och behåller nuvarande regler. Riksdagen

bör också hos regeringen efterlysa nya regler, inriktade på att skapa ett

positivt företagsklimat.

dels under moment 4 och moment 15 i motsvarande del hemställt

4. beträffande ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 11 och 12,

1996/97:Sk49 yrkande 2 och 1996/97:Sk53 yrkande 5, med anledning av

motion 1996/97:Sk51 yrkande 4 och med avslag på proposition 1996/97:100 i

denna del hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad ovan

anförts,

15. beträffande lagförslagen såvitt avser ränteberäkning, indrivning och

förseningsavgift

att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 15

kap. 6 § och 19 kap. 8 § skall utgå.

5. Obetald slutlig skatt (mom. 5)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Den i propositionen föreslagna betalningsfristen innebär att en skattskyldig

med förenklad deklaration som får sin slutskattsedel i slutet av augusti skall

betala in den kvarstående skatten senast den sista november samma år. Som

Vänsterpartiet framhåller i motion Sk52 är denna tidpunkt inte särskilt väl

vald med tanke på bl.a. barnfamiljerna som kan få stora problem med ekonomin

och som har behov av klädinköp m.m. under den kalla årstiden. Vänsterpartiet

föreslår därför att nuvarande betalningstid för kvarskatt skall vara kvar

tills man analyserat vilka konsekvenser, inte minst av social karaktär, den

föreslagna förändringen får. Av erfarenhet ger arbetsgivarens medverkan vid

inbetalning av kvarstående skatt en god säkerhet för att skatten verkligen

betalas in inom lagstadgad tid och borttagandet härav kommer också att skapa

problem. Såväl betalningstid som systemet med arbetsgivarmedverkan bör därför

bestå när det gäller den kvarstående skatten. På grund av lagstiftningens

något komplicerade karaktär på detta område och att det fordras särskilda

överväganden hur dessa regler skall infogas i den nya betalningslagen

förutsätts att regeringen lägger fram nödvändiga förslag till riksdagen härom

så att beslut hinner fattas i god tid i höst. Med det anförda tillstyrks

motion Sk52 yrkandena 1 och 2.

dels under moment 5 hemställt

5. beträffande obetald slutlig skatt

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkandena 1 och 2 och med

anledning av proposition 1996/97:100 i denna del hos regeringen begär

förslag till ny lagstiftning avseende betalningen av kvarstående skatt i

enlighet med vad ovan anförts,

6. Skatteavdrag på sidoinkomster (mom. 6)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Vänsterpartiet ställer sig bakom motion Sk52 yrkande 6 och Riksskatteverkets

förslag att avdrag för preliminär skatt på sidoinkomster skall göras med 55 %

för dem som har inkomster över brytpunkten, för närvarande 231 700 kr.

Härigenom undviks att skatteuttaget blir för lågt för denna kategori

inkomsttagare och uppbördseffektiviteten förbättras. Riksdagen bör hos

regeringen begära att den lägger fram ett förslag med denna inriktning.

dels under moment 6 hemställt

6. beträffande skatteavdrag på sidoinkomster

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 6 hos regeringen

begär förslag till nya bestämmelser avseende skatteavdrag på

sidoinkomster i enlighet med vad ovan anförts.

7. Utfärdande av F-skattsedel m.m. (mom. 7)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Innehav av F-skattsedel innebär att innehavaren själv svarar för sina egna

skatter och avgifter. Den som beställer ett arbete av en sådan person behöver

inte bekymra sig om skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Nackdelen med

systemet är att den som saknar F-skattsedel kan få svårt att få uppdrag.

Den restriktiva tillämpningen av reglerna om tilldelning av F-skattsedel har

kommit att utgöra ett hinder mot realiserandet av många goda företagsidéer. I

några av motionerna har lämnats talande exempel på detta. Det finns dessutom

anledning att misstänka att myndigheternas praxis är olika i olika delar av

landet. Reglerna måste därför enligt vår mening mjukas upp avsevärt för att

öka möjligheterna att starta eget, byta karriär, utföra tillfälliga men åter-

kommande arbeten och ta tillvara de sysselsättningstillfällen som erbjuds vid

arbetstoppar, säsongmässiga uppsving och särskilda projekt och arrangemang. En

särskilt ledsam företeelse, som också belysts i vissa av motionerna, är hur

ett seriöst nyföretagande kan komma av sig till följd av att högre instanser

återkallar F-skattsedeln sedan verksamheten väl kommit i gång. Speciellt svårt

tycks det vara för tjänsteföretagen - som inte behöver och därför inte kan

hänvisa till omfattande maskininvesteringar - att övertyga myndigheterna.

Vi föreslår därför att regeringen skall ta fram ett förslag som i huvudsak

går ut på att den som vill ha F-skattsedel också bör få en sådan sedel. Miss-

brukas F-skattsedeln bör den dock givetvis kunna återkallas.

Vi motsätter oss naturligtvis inte regeringens förslag i propositionen att

säsongsföretag skall kunna få betala F-skatt och särskild A-skatt enbart under

den verksamma perioden, vilket delvis tillgodoser motionerna Sk334 och Sk350.

Förslaget är dock helt otillräckligt och löser inte problemet för t.ex.

arbetslösa och ungdomar som vill hålla sig framme och utföra tillfälliga jobb

under perioder när sådana jobb efterfrågas, men som inte får några beställ-

ningar i avsaknad av F-skattsedel. Regeringens förslag i denna del eliminerar

således inte behovet av en bättre ordning vad gäller tilldelningen av F-skatt-

sedlar. Vi föreslår därför att riksdagen med anledning av de aktuella motio-

nerna och propositionen i denna del som sin mening ger regeringen till känna

vad vi nu har anfört.

dels under moment 7 hemställt

7. beträffande utfärdande av F-skattsedel m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 3 och

1996/97:Sk53 yrkande 7, med anledning av proposition 1996/97:100 i denna

del och motionerna 1996/97:Sk54 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Sk302,

1996/97:Sk304, 1996/97:Sk334 och 1996/97:Sk350 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan anförts.

8. Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

De återkommande ändringarna i procentsatserna för uttag av F-skatt och

särskild A-skatt hänger samman med variationer i den förväntade ekonomiska

utvecklingen. För närvarande är inflationen i stort sett noll. Som föreslås i

motion Sk53 bör därför någon uppräkning inte heller ske i schablondebiteringen

utan procentsatsen bör bestämmas till 100.

dels under moment 8 hemställt

8. beträffande beräkning av F-skatt och särskild A-skatt

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk53 yrkande 6 antar följande

Förslag till

Lag om beräkning av F-skatt och särskild A-skatt

Härigenom föreskrivs följande.

I stället för vad som föreskrivs i andra författningar skall F-skatt, om

inte annat följer av reglerna om preliminär taxering, beräknas enligt schablon

och för annan skattskyldig än handelsbolag tas ut med 100 % av ett belopp mot-

svarande den skattskyldiges slutliga skatt vid den årliga taxeringen året före

inkomståret.

---------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

9. Anstånd med betalning av skatter och avgifter (mom. 9 och mom. 15 i

motsvarande del)

Per Rosengren (v) har

dels anfört följande:

Det kan för enskilda skattskyldiga vara oerhört viktigt att kunna få anstånd

med betalning av skatter och avgifter. Kravet på att det skall föreligga

synnerliga skäl kan försvåra ekonomiska och sociala rekonstruktioner. Som

framhålls i Vänsterpartiets motion Sk52 yrkande 3 bör det räcka med den något

mildare formuleringen att det skall föreligga särskilda skäl för att anstånd

skall kunna medges. Riksdagen bör besluta om ändring i förslaget i

propositionen på denna punkt.

dels under moment 9 och moment 15 i motsvarande del hemställt

9. beträffande anstånd med betalning av skatter och avgifter

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 3 och med avslag på

proposition 1996/97:100 i denna del beslutar att anstånd med betalning av

skatter och avgifter skall kunna medges om det föreligger särskilda skäl,

15. beträffande lagförslagen såvitt avser anstånd med betalning av

skatter och avgifter

att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att i 17

kap. 7 § ordet ?synnerliga? skall bytas ut mot ordet ?särskilda?.

10. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer (mom. 10 och

mom. 15 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Den utvidgning av betalningsansvaret för företrädare för juridiska personer

som regeringen föreslår i proposition 100 innebär ett ansvarsgenombrott som

strider mot grunderna för associationsrätten för främst aktiebolag och eko-

nomiska föreningar. En hörnpelare i detta rättssystem är det begränsade

personliga ansvaret som gjort det möjligt för aktieägare och andelsägare att

delta i ekonomiska riskprojekt med en begränsad insats och utan att behöva

riskera sin privatekonomiska ställning i övrigt. Regeringens förslag innebär

att staten ensidigt och utan att diskutera villkoren genom sin lagstiftnings-

makt förskaffar sig själv samma gynnsamma position som om staten tagit upp

borgen solidariskt och såsom för egen skuld av företrädarna för den juridiska

personen. Risken är att åtgärden ytterligare försvagar viljan att engagera sig

i företag i Sverige och i slutändan får en negativ effekt på sysselsättningen

som enligt regeringens i andra sammanhang uttalade förhoppningar förväntas öka

just i bl.a. de mindre företagen. Till saken hör också att bl.a. frågan om

ansvarsgenombrott i olika sammanhang utreds för närvarande av

Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08). Regeringens nu lagda förslag föregriper

otvivelaktigt kommitténs arbete med dessa frågor.

Mot bakgrund av vad som anförts avstyrker vi förslaget i propositionen om

att utvidga betalningsansvaret för företrädare för juridiska personer till att

omfatta den juridiska personens egna preliminära, kvarstående och tillkommande

skatter. Det innebär att vi tillstyrker motionerna Sk50 yrkande 4 och Sk53

yrkande 8.

dels under moment 10 och moment 15 i motsvarande del hemställt

10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska

personer

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk50 yrkande 4 och

1996/97:Sk53 yrkande 8 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna

del och motion 1996/97:Sk52 yrkande 5 beslutar att ansvaret för

företrädare för juridiska personer inte skall omfatta den juridiska

personens egna inkomstskatter,

15. beträffande lagförslagen såvitt avser betalningsskyldighet för

företrädare för juridiska personer

att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att till

12 kap. 6 § första stycket foga ytterligare en mening med följande

lydelse:

"Vad nu sagts gäller dock inte i fråga om den juridiska personens egna

inkomstskatter."

11. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer (mom. 10 och

mom. 15 i motsvarande del)

Per Rosengren (v) och Ronny Korsberg (mp) har

dels anfört följande:

Förslaget innebär att de subjektiva rekvisit - uppsåt eller grov oaktsamhet

som i dag krävs för att en ställföreträdare skall kunna göras personligt

betalningsansvarig slopas. I stället införs ett nytt rekvisit som innebär att

betalningsskyldigheten inte inträder om det innan skatten skulle ha betalats

har vidtagits sådana åtgärder som krävs för att få till stånd en samlad

avveckling av den juridiska personens skulder med hänsyn till samtliga

borgenärers intressen. Om det finns särskilda skäl får företrädaren helt eller

delvis befrias från betalningsskyldigheten. I propositionen framhålls att

avsikten inte är att åstadkomma någon förändring i sak av förutsättningarna

för betalningsskyldighet utan att ge den enskilde bättre möjligheter att

förstå bestämmelsens verkningar.

Av propositionen framgår att flertalet av de remissinstanser som yttrat sig

varit kritiska till den omarbetning av rekvisiten som nu föreslås. I en del

fall går kritiken tillbaka på att förändringen trots allt uppfattas som en

väsentlig skärpning av företrädarens betalningsskyldighet. Andra

remissinstanser har frågat sig varför bestämmelsernas utformning alls skall

ändras, om någon förändring i sak inte är åsyftad.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet delar de anförda remissinstansernas tvek-

samhet till borttagandet av de subjektiva rekvisiten. Vi anser att det även i

fortsättningen klart skall framgå att ställföreträdaransvar endast skall kunna

utkrävas när företrädaren handlat avsiktligt eller av grov oaktsamhet. Riks-

dagen bör således göra en ändring i propositionen på denna punkt i enlighet

med vad som yrkas i motion Sk52 yrkande 5.

dels under moment 10 och moment 15 i motsvarande del hemställt

10. beträffande betalningsskyldighet för företrädare för juridiska

personer

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sk52 yrkande 5, med anledning av

proposition 1996/97:100 i denna del och med avslag på motionerna

1996/97:Sk50 yrkande 4 och 1996/97:Sk53 yrkande 8 beslutar att ansvaret

för företrädare för juridiska personer endast gäller vid uppsåt eller

grov oaktsamhet,

15. beträffande lagförslagen såvitt avser betalningsskyldighet för

företrädare för juridiska personer

att riksdagen i fråga om förslaget till skattebetalningslag beslutar att 12

kap. 6 § andra stycket skall utgå samt att det till första stycket samma

paragraf skall fogas ytterligare en mening med följande lydelse:

?Betalningsskyldigheten gäller endast om företrädaren handlat uppsåtligen

eller av grov oaktsamhet.?

12. Skattetillägg och tulltillägg (mom. 11)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Trots införandet av ny eftergiftsgrund, som den tidigare borgerliga regeringen

genomförde, förekommer det att skattemyndigheterna påför orimliga

skattetilläggsbelopp då det enbart är fråga om periodiseringsfel. Det före-

kommer även andra uppmärksammade fall. Det finns således ett stort antal

företag som under de senaste åren har drabbats av skattetillägg som inte står

i rimlig proportion till förseelsens art, något som skatteutskottet tidigare

har uppmärksammat. Riksskatteverket och Industriförbundet har i framställ-

ningar till Finansdepartementet påvisat hur orimliga konsekvenserna kan bli då

det gäller skattetillägg för moms och punktskatter vid periodiseringsfel vid

korta redovisningsperioder och begärt att uttagsnivån i sådana fall sänks

eller slopas. Som framhålls i motion Sk48 har dessutom två experter knutna

till Skattekontrollutredningen i betänkandet SOU 1996:116 funnit att den

svenska modellen av skattetillägg strider mot de krav som ställs i artikel 6 i

Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna.

Även tulltilläggen drabbar företagen på ett sätt som inte står i rimlig pro-

portion till en begången förseelse. Det handlar nästan alltid om ouppsåtliga

fel i tulldeklarationer som upprättats under tidspress. Därtill kommer att

Sveriges inträde i EU inneburit att inlämningsfristen för företag minskat från

15 till 9 dagar.

Regeringen bör således återkomma med ett nytt förslag rörande skattetillägg

med beaktande av de synpunkter vi här har redovisat. Det finns således flera

skäl som talar för en utredning av dessa sanktionsavgifter. I avvaktan härpå

föreslår vi att skattetillägg inte skall få påföras avseende periodiseringsfel

när det gäller såväl direkt som indirekt skatt. En sådan ändring bör

genomföras redan från den 1 juli 1997 och från och med samma dag bör också

tulltilläggen avskaffas. Riksdagen bör omedelbart besluta härom. Med det

anförda tillstyrker vi motionerna Sk48 och Sk50 såvitt nu är i fråga.

dels under moment 11 hemställt

11. beträffande skattetillägg och tulltillägg

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 3 och 4 och

1996/97:Sk50 yrkande 6 och med avslag på proposition 1996/97:100 i denna

del antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av skattetillägg vid periodiseringsfel m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

1 § I fråga om mervärdesskatt, punktskatter och prisregleringsavgifter samt

inkomstskatter skall skattetillägg ej påföras när den oriktiga uppgiften avser

periodisering eller därmed jämställd fråga.

2 § 82-87 §§ tullagen (1994:1550) upphör att gälla.

----------

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1997.

13. Ändrade revisionsregler (mom. 12 och mom. 15 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin

Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag om ändrade revisionsregler innebär ett grundskott mot den

rättssäkerhetsreform som trädde i kraft så sent som den 1 juli 1994 och ett

ensidigt gynnande av fiskala intressen på bekostnad av den enskildes

rättssäkerhet och integritet. Det föregivna kontrollbehovet framstår emeller-

tid inte som någon särskilt bärande grund för förslaget med hänsyn till att

Riksskatteverket på sin tid ställde sig bakom det utredningsförslag som låg

till grund för rättssäkerhetsreformen och som för övrigt avgavs av en enig

kommitté - vilket inte gäller om 1995 års skatteflyktskommitté. Med hänsyn

härtill förefaller regeringens hållning i frågan i dag som ytterst

anmärkningsvärd, och man frågar sig onekligen vilka skäl som ligger bakom det

nu framlagda förslaget. De nya reglerna om bl.a. tredjemansrevision, revision

av löpande period och överraskningsrevision kommer säkerligen i många

avseenden att upplevas som kränkande av den grupp mot vilken åtgärderna är

riktade, dvs. företagen och i första hand småföretagen. Det framgår även av

propositionen att förslaget utsatts för stark kritik under remissbehandlingen.

Att beträffande dessa viktiga rättssäkerhetsfrågor välja konfrontation i

stället för att försöka ta fram en lösning som kan vinna allmän uppslutning

visar på arrogans och kortsiktigt tänkande hos regeringen. Risken är att

skattemyndigheternas utredningsbefogenheter i framtiden kommer att förändras

allteftersom majoriteten i riksdagen förändras. En sådan utveckling samt den

ökade obalansen i relationen mellan myndigheterna och enskilda kommer att

innebära ett hot mot skattekontrollens legitimitet.

I den föreslagna utformningen av tredjemansrevision behöver skattemyn-

digheten inte ens underrätta om vem eller vilken rättshandling som gransk-

ningen avser. Detta strider mot principen att myndigheternas befogenheter inte

skall vara godtyckliga utan vara väl avgränsade och framgå av lag. Den

nuvarande ordningen, som innebär att myndigheterna får utfärda ett

föreläggande att inkomma med uppgifter om tredje man, tvingar myndigheten att

precisera vilka uppgifter eller vilka rättshandlingar som efterfrågas. Dessa

bestämmelser förhindrar också att myndigheterna företar svepande och generella

tredjemanskontroller som omfattar allt material hos den granskade för att

senare fingranska ?vad som fastnat i nätet? (s.k. fishing expeditions). Det

föreligger enligt vår mening inga skäl att frångå gällande bestämmelser, och

regeringens förslag bör därför i detta hänseende avvisas.

Även förslaget om revision av löpande period strider mot grundläggande

behovs- och proportionalitetsprinciper. Det är enligt vår mening inte rimligt

att tillåta kontroll av bokföring, handlingar m.m. som inte har något samband

med att skatt- och avgiftsskyldigheten fullgjorts. Riksdagen bör därför avslå

även det förslaget.

På samma sätt strider även förslaget att myndigheten inte skall behöva lämna

någon underrättelse om revision utan tillgripa överraskningsrevision mot

grundläggande rättssäkerhetsprinciper som innebär att det skall finnas en klar

skiljelinje mellan samverkan och tvångsåtgärder. Den nuvarande ordningen

förutsätter en särskild prövning om förutsättningarna för tvångsrevision är

uppfyllda när den skattskyldige motsätter sig en överraskningsrevision och ger

också en möjlighet till interimistiska beslut om sabotagerisk bedöms

föreligga. Det finns ingen anledning att nu kassera denna ordning som innebär

en väl avvägd balans mellan å ena sidan den enskildes rättssäkerhetskrav och å

andra sidan kravet på effektivitet i kontrollarbetet. Vi anser därför att

riksdagen bör avslå propositionen även i denna del.

Vad nu anförts innebär att vi tillstyrker avslagsyrkandena i motionerna Sk48

(m), Sk50 (fp), Sk49 (mp) och Sk53 (kd). Det innebär också att vi anser att

reglerna för tullrevision bör utformas efter motsvarande regler som för

skatterevision, och vi tillstyrker därför motion Sk48 även i denna del. I

motsvarande delar avstyrker vi propositionen.

dels under moment 12 och moment 15 i motsvarande del hemställt

12. beträffande ändrade revisionsregler

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 5-7 och 10,

1996/97:Sk49 yrkandena 3-5, 1996/97:Sk50 yrkande 5 och 1996/97:Sk53

yrkande 9 avslår proposition 1996/97:100 i denna del,

15. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade revisionsregler

att riksdagen dels i fråga om förslaget till ändring i taxeringslagen

(1990:324) gör den ändringen att ändringarna i 3 kap. 8, 9 och 11 §§

utgår, dels i fråga om förslaget till ändring i lagen (1984:151) om

punktskatter och prisregleringsavgifter gör den ändringen att ändringarna

i 3 kap. 7, 8 och 11 §§ utgår, och dels i fråga om förslaget till ändring

i tullagen (1994:1550) gör den ändringen att ändringen i 71 § utgår.

14. Ändrade föreläggandebestämmelser (mom. 13 och mom. 15 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Av samma skäl som anförts beträffande ändrade revisionsregler bör enligt vår

uppfattning riksdagen avslå även förslagen om föreläggande att lämna uppgift

om det löpande beskattningsåret och tredjemansföreläggande. En skattskyldig

som utsätts för ett föreläggande bör således även i fortsättningen ha en

möjlighet att undvika onödiga besvär och kostnader genom att välja att ställa

handlingar till skattemyndighetens förfogande. Det anförda innebär att vi

tillstyrker motionerna Sk48 i denna del och Sk49 också i denna del och

avstyrker propositionen i motsvarande del.

dels under moment 13 och moment 15 i motsvarande del hemställt

13. beträffande ändrade föreläggandebestämmelser

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Sk48 yrkandena 8 och 9 och

1996/97:Sk49 yrkandena 6 och 7 avslår proposition 1996/97:100 i denna

del,

15. beträffande lagförslagen såvitt avser ändrade föreläggande-

bestämmelser

att riksdagen dels i fråga om förslaget till ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter gör den ändringen att ändringarna

i 3 kap. 50 a § utgår, dels i fråga om förslaget till ändring i lagen

(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter gör den ändringen

att ändringarna i 3 kap. 5 § utgår, och dels i fråga om förslaget till

ändring i tullagen (1994:1550) gör den ändringen att ändringen i 69 §

utgår.

15. Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten (mom. 16)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger

Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Karin Pilsäter (fp) har

dels anfört följande:

Om riksdagen bifaller vårt yrkande i reservation 1 att avslå regeringens

förslag till ny skattebetalningslag behövs för närvarande inte heller något

godkännande för den metod regeringen förordar för redovisning av skatte- och

avgiftsinkomster i statsbudgeten. Denna punkt i regeringens hemställan bör

därför också avslås.

dels under moment 16 hemställt

16. beträffande redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i

statsbudgeten

att riksdagen avslår proposition 1996/97:100 i denna del.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionerna.......................................1

Lagförslagen..........................................7

Motionerna..........................................226

Utskottet...........................................229

Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter229

Förfallodagar...................................231

Tidpunkter för betalning av moms................232

Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift.233

Obetald slutlig skatt...........................234

Skatteavdrag på sidoinkomster...................235

Utfärdande av F-skattsedel m.m..................236

Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt.......237

Anstånd med betalning av skatter och avgifter...238

Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer238

Skattetillägg och tulltillägg...................240

Ändrade revisionsregler.........................241

Ändrade föreläggandebestämmelser................242

Utdelning i konkurs för lönefordran m.m.........243

Lagförslagen....................................243

Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten244

Hemställan........................................245

Reservationer.......................................250

1. Ett nytt samordnat system för uppbörd av skatter och avgifter

(mom. 1 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, kd

250

2. Förfallodagar (mom. 2 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, v, mp,

kd 251

3. Tidpunkter för betalning av moms (mom. 3) - m, fp, kd252

4. Ränteberäkning, indrivning och förseningsavgift (mom. 4 och mom. 15

i motsvarande del) - m, fp, mp, kd

253

5. Obetald slutlig skatt (mom. 5) - v.............253

6. Skatteavdrag på sidoinkomster (mom. 6) - v.....254

7. Utfärdande av F-skattsedel m.m. (mom. 7) - m, fp, kd254

8. Beräkning av F-skatt och särskild A-skatt (mom. 8) - m, fp, kd255

9. Anstånd med betalning av skatter och avgifter (mom. 9 och mom. 15 i

motsvarande del) - v

256

10. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer

(mom. 10 och mom. 15 i motsvarande del) - m, fp, kd

257

11. Betalningsskyldighet för företrädare för juridiska personer

(mom. 10 och mom. 15 i motsvarande del) - v, mp

258

12. Skattetillägg och tulltillägg (mom. 11) - m, fp, kd259

13. Ändrade revisionsregler (mom. 12 och mom. 15 i motsvarande del) -

m, fp, mp, kd

260

14. Ändrade föreläggandebestämmelser (mom. 13 och mom. 15 i motsvarande

del) - m, fp, mp

261

15. Redovisning av skatte- och avgiftsinkomster i statsbudgeten

(mom. 16) - m, fp, kd

262