Bet. 1996/97:SkU3

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU03

Beskattningen av sjömän

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

SkU3

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

proposition 1995/96:227 om beskattning

av sjömän och avstyrker de motioner som

väckts med anledning av propositionen.

Vid betänkandet har fogats fyra

reservationer (m, fp, kd).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96:227 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om upphävande av lagen

(1958:295) om sjömansskatt,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324),

5. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter,

6. lag om ändring i lagen (1981:691) om

socialavgifter,

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om

allmän försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1959:551) om

beräkning av pensionsgrundande inkomst

enligt lagen (1962:381) om allmän

försäkring,

9. lag om ändring i uppbördslagen

(1953:272),

10. lag om ändring i lagen (1984:668)

om uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare,

11. lag om ändring i lagen (1991:586)

om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta,

12. lag om ändring i lagen (1991:591)

om särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta artister m.fl.,

13. lag om ändring i lagen (1994:1744)

om allmänna egenavgifter,

14. lag om ändring i lagen (1989:532)

om tillstånd för anställning på fartyg,

15. lag om ändring i

skatteregisterlagen (1980:343),

16. lag om ändring i lagen (1983:1092)

med reglemente för Allmänna

pensionsfonden,

17. lag om ändring i lagen (1993:891)

om indrivning av statliga fordringar,

18. lag om ändring i lagen (1994:466)

om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet,

19. lag om ändring i lagen (1985:146)

om avräkning vid återbetalning av

skatter och avgifter,

20. lag om ändring i lagen (1993:737)

om bostadsbidrag,

21. lag om ändring i lagen (1996:000)

om underhållsstöd,

22. lag om upphävande av lagen

(1991:1870) om överflyttande av

arbetsuppgifter från Riksskatteverkets

Sjömansskattekontor till

Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus

län,

23. lag om ändring i lagen (1971:1072)

om förmånsberättigade skattefordringar

m.m.

I propositionen föreslås att

sjömansskattelagen (1958:295) skall

upphävas och att beskattningen av sjömän

som är bosatta i Sverige skall ske

enligt reglerna i kommunalskattelagen

(1928:370) och lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt. För att

skatteuttaget för sjömännen vid

övergången till landskattesystemet skall

motsvara uttaget enligt

sjömansskattelagen föreslås sjömännen få

ett särskilt sjöinkomstavdrag och en

särskild skattereduktion.

Utomlands bosatta sjömän föreslås bli

beskattade enligt lagen (1991:1586) om

särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta. En lägre skattesats, 15 %,

föreslås för utländska sjömän för att de

inte skall bli hårdare beskattade än

sjömän bosatta i Sverige.

Sjömansskattelagen föreslås upphävd vid

utgången av år 1997. De nya

bestämmelserna föreslås träda i kraft

den 1 januari 1998 och tillämpas första

gången vid 1999 års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1996/97:Sk1 av Lars Hedfors och Rolf

Kenneryd (s, c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att det

särskilda sjöinkomstavdraget fastställs

till 34 000 kr i närfart och till 35 000

i fjärrfart,

2. att riksdagen beslutar att den

särskilda skattereduktionen fastställs

till 8 000 kr i närfart och 13 000 kr i

fjärrfart.

1996/97:Sk2 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:Sk3 av Erling Bager och Kenth

Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om upp- börds-

och redovisningsregler samt

arbetslöshetsersättningen.

1996/97:Sk4 av Ingrid Näslund och

Michael Stjernström (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att krigsrisktillägg och

liknande tillägg ska tas upp till

beskattning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts beträffande beräkningsunderlag

för a-kassa och sjuklön i

landskattesystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utvärdera effekterna av

den slopade sjömansskatten.

Utskottet

Beskattning av sjömän

I propositionen föreslår regeringen att

sjömansskatten avskaffas och att

sjömännen fr.o.m. inkomståret 1998 skall

följa samma skatteregler som övriga

skattskyldiga. Sjömansskatten infördes

under slutet av 1950-talet som ett led i

ett nordiskt samarbete, och syftet var

att få till stånd likvärdiga

skatteregler för sjömännen i de nordiska

länderna. Sjömansskatten utformades som

en definitiv källskatt och sattes lägre

än motsvarande inkomstbeskattning.

Regeringen anför att skälen för att

bibehålla särskilda skatteregler för

sjömännen försvagats. Nuvarande

beskattning av sjömännen innebär att det

finns en mängd särregler i såväl

materiellt som administrativt hänseende.

Sjömansskatten är generellt lägre än

skatten för anställda på land. Vidare

behandlas förmånsbelopp och

kostersättning förmånligare än

motsvarande inkomster på land. Eftersom

land- och sjöinkomster inte sammanläggs

sätts progressiviteten vid

inkomstbeskattningen ur spel. Till detta

kommer att vissa ersättningar är

skattefria enligt gällande

sjömansskatteregler. Alltfler sjömän har

även landinkomster och måste lämna

självdeklaration. Sjömansskatten har

därför i princip spelat ut sin roll som

definitiv källskatt. Till den slutsatsen

bidrar enligt regeringen även det stora

antalet jämkningsfall per år. Eftersom

de övriga nordiska länderna har

avskaffat sjömansskattesystemet finns

inte heller skäl att i den nordiska

gemenskapens intresse behålla

sjömansskatten.

Regeringens förslag innebär att inkomst

från anställning ombord (sjöinkomst)

skall beskattas som inkomst av tjänst

enligt vanliga regler. Det lägre

skatteuttaget får formen av ett

sjöinkomstavdrag och en skattereduktion.

Sjömän med anställning på svenskt

handelsfartyg skall enligt förslaget få

ett sjöinkomstavdrag som uppgår till

18 000 kr i närfart och till 27 000 kr i

fjärrfart och en skattereduktion på

10 000 kr i närfart och 12 000 kr i

fjärrfart. Alla typer av inkomster såsom

lön, sjuklön, semesterlön och

vederlagslön som sjömannen får på grund

av anställningen utgör skattepliktig

sjöinkomst. Kontanta ersättningar och

naturaförmåner, förutom förmån av fritt

logi på fartyget och vissa fria resor

till och från tjänstgöringsfartyg, blir

skattepliktiga. Kostnader för

fullgörande av tjänsten blir i princip

avdragsgilla. Utländska sjömän som

tjänstgör på svenska handelsfartyg skall

beskattas enligt lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands

bosatta med en skattesats på 15 %.

Den föreslagna omläggningen är enligt

vad som anförs i propositionen

statsfinansiellt neutral och de

skatteintäkter som tillfaller kommunerna

beräknas motsvara den ersättning som

kommunerna erhåller enligt lagen om

sjömansskatt.

I motion Sk1 yrkandena 1 och 2 av Lars

Hedfors och Rolf Kenneryd (s, c)

hemställer motionärerna att

sjöinkomstavdraget bestäms till 34 000

kr i närfart och till 35 000 kr i

fjärrfart och att skattereduktionen

bestäms till 8 000 kr i närfart och till

13 000 kr i fjärrfart. Enligt

motionärerna har det framkommit att de

nivåer som föreslås i propositionen inte

är tillräckliga för att förhindra att

sjömännen får en skattehöjning vid

övergången till landbeskattning.

I motion Sk2 av Bo Lundgren m.fl. (m)

hemställer motionärerna att regeringens

förslag avslås. Motionärerna delar

visserligen regeringens uppfattning att

sjömännen bör gå över till vanliga

skatteregler men de anser att förslaget

leder till en högre skattebelastning för

sjömännen och till högre kostnader för

arbetsgivarna.

Enligt utskottets mening har de

förhållanden som motiverade införandet

av sjömansskatten försvagats och

fördelarna med en definitiv källskatt

minskat. Utvecklingen har därför medfört

att det inte längre finns några hinder

för att de regler som gäller för övriga

skattskyldiga skall kunna tillämpas

också på sjömännen. Skattereformens

grundtankar om likformighet och

neutralitet vid beskattningen bör därför

gälla även sjömännens inkomster.

I Sverige utgår ett särskilt rederistöd

som är konstruerat så att det direkt

sänker bemanningskostnaderna på de

fartyg som är stödberättigade.

Rederistödet uppgår till totalt ca 400

miljoner kronor per år. Härutöver har

den lägre sjömansskatten i jämförelse

med landskatten bidragit till att hålla

nere lönenivåerna. Vid en övergång till

landskattesystemet skulle sjömännens

disponibla inkomster komma att minska

avsevärt till följd av att skatteuttaget

blir högre. Som regeringen föreslår bör

därför sjömännen medges ett

sjöinkomstavdrag och en skattereduktion.

För att övergången skall bli neutral för

sjömännen bör dock nivåerna bestämmas i

enlighet med motion Sk1.

Omläggningen är statsfinansiellt

neutral och ger inte någon ökad

belastning för kommunerna. När det

gäller fördelningen mellan kommunerna

kommer sjöinkomsterna i fortsättningen

att omfattas av systemet för utjämning

av kommunernas inkomster. Vissa kommuner

har en förhållandevis stor andel

sjöinkomster och kan som en följd härav

drabbas av en mer kännbar

inkomstminskning när omläggningen

genomförs. Enligt skatteutskottets

mening kan det finnas anledning att söka

lindra denna effekt vid övergången till

det nya systemet. I detta sammanhang kan

nämnas att kommunerna för närvarande

erhåller sjömansskattemedlen i

efterskott och att omläggningen medför

att kommunerna får motsvarande medel ett

år tidigare. Under år 1998 kommer

således kommunerna att få sjöinkomster

från två inkomstår. Denna

likviditetseffekt bidrar till att lindra

eventuella inkomstbortfall för

kommunerna. Utskottet utgår ifrån att

regeringen har uppmärksammat den

positiva likviditetseffekt som uppkommer

för kommunerna och förutsätter att

regeringen vid sina överväganden med

anledning av denna effekt beaktar att

vissa kommuner drabbas av en

inkomstminskning när sjömansskatten

slopas. Det anförda bör riksdagen som

sin mening ge regeringen till känna.

Med det anförda tillstyrker utskottet

propositionen i denna del och motion Sk1

yrkandena 1 och 2 samt avstyrker motion

Sk2.

Regeringens förslag innebär att

arbetslöshetsersättning skall beskattas

på samma sätt som övriga inkomster.

Eftersom den betalas av en

arbetslöshetskassa och inte av

arbetsgivaren skall den enligt förslaget

inte heller berättiga till sjöinkomst

avdrag och skattereduktion för sjömän.

I motion Sk3 i denna del av Erling

Bager och Kenth Skårvik (fp) begär

motionärerna ett tillkännagivande om att

beskattningen av arbetslöshetsersättning

bör utformas på ett sådant sätt att

nettoersättningen inte minskar.

Enligt utskottets mening talar

rättviseskäl för att sjömännens rätt

till sjöinkomstavdrag och

skattereduktion bör gälla de dagar då

sjömannen uppburit lön och annan

ersättning för arbete ombord men inte

för tid då arbetslöshetsersättning

utgått. Mot bakgrund av att omläggningen

är neutral för sjömännen finns det

enligt utskottets mening inte någon

anledning till erinran mot regeringens

förslag i denna del. Utskottet ser

därför inte någon anledning till ett

tillkännagivande med den inriktning som

motionärerna föreslår.

Utskottet avstyrker motion Sk3 i denna

del och tillstyrker propositionen i

denna del.

I propositionen föreslås att

krigsrisktillägg och liknande

ersättningar skall beskattas. Enligt

sjömansskattelagen är krigsrisktillägg

skattefritt om regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer

beslutar om skattefrihet.

I motion Sk4 yrkande 1 av Ingrid

Näslund och Michael Stjernström (kd)

hemställer motionärerna om avslag på

propositionen såvitt avser beskattningen

av krigsrisktillägg.

Enligt utskottets mening bör alla typer

av arbetsinkomster så långt möjligt

beskattas efter samma grunder.

Neutralitetsskäl talar därför för att

dessa ersättningar bör beskattas på

samma sätt som andra inkomster.

Regeringsformens bestämmelse om att

föreskrifter om skatt skall ha lagform

lägger enligt utskottets mening också

hinder i vägen för en ordning där

regeringen fattar beslut om skattefrihet

i vissa fall. Som regeringen anför talar

därför övervägande skäl för att även

dessa ersättningar bör omfattas av

skatteplikten.

Utskottet avstyrker motion Sk4 yrkande

1 och tillstyrker propositionen i denna

del.

I motion Sk4 yrkande 2 av Ingrid Näslund

och Michael Stjernström (kd) anför

motionärerna att det är oklart hur

förslaget slår när det gäller

beräkningsunderlaget för a-kassa och

sjuklön när fritt vivre inte längre får

räknas in. Enligt motionärernas mening

är det rimligt att någon försämring inte

sker och de begär ett tillkännagivande

med detta innehåll.

Som framgått skall sjömän inte

beskattas för något värde av fritt vivre

och som en följd härav kommer inte

heller något värde av fritt vivre att

ingå i underlaget för a-kassa eller

sjuklön.

Även i denna del anser utskottet att

det huvudsakliga intresset måste knytas

till det faktum att sjöinkomstavdraget

och skattereduktionen gör att

omläggningen är neutral för sjömännen

och att man i övrigt bör acceptera att

de regler som gäller för övriga

skattskyldiga och förmånstagare skall

vara tillämpliga på sjömännen. Utskottet

avstyrker därför även detta motions

yrkande.

I motion Sk4 yrkande 3 av Ingrid Näslund

och Michael Stjernström (kd) anför

motionärerna vidare att förslaget kommer

att slå olika på olika grupper av sjömän

och att regeringen därför bör genomföra

en utvärdering av effekterna av

förslaget. Motionärerna hemställer att

riksdagen som sin mening ger regeringen

det anförda till känna.

Utskottet utgår ifrån att regeringen

noga följer utvecklingen på området och

vid behov återkommer med förslag till de

åtgärder som bedöms påkallade. Någon

anledningen till ett särskilt

tillkännagivande i saken föreligger

enligt utskottets mening emellertid

inte, och utskottet avstyrker därför

motionsyrkandet.

I propositionen läggs också fram förslag

angående de uppbörds- och

redovisningsregler som skall gälla.

Regeringens förslag innebär att sjömän i

likhet med andra skattskyldiga skall

lämna självdeklaration. Beskattning

skall ske i hemortskommunen. Redare

skall i kontrolluppgift lämna uppgifter

om antal dagar som sjöinkomst uppburits,

på vilket fartyg och inom vilket

fartområde som tjänstgöringen ägt rum.

Redare skall i likhet med andra

arbetsgivare lämna uppbördsdeklaration

varje månad.

I motion Sk3 i denna del av Erling

Bager och Kenth Skårvik (fp) anför

motionärerna vidare att uppbörds- och

redovisningsreglerna liksom reglerna för

avgivande av allmän självdeklaration

måste anpassas till de administrativa

möjligheter som finns hos små rederier

och på fartyg med ombordmanagement.

Reglerna är enligt motionärerna omöjliga

att praktiskt tillämpa för dessa grupper

och de begär ett tillkännagivande av

detta innehåll.

Enligt skatteutskottets mening bör de

allmänna reglerna om avgivande av

självdeklaration kunna tillämpas även

när det gäller sjömännen. Ett stort

antal sjömän lämnar i dag

självdeklaration eftersom de har

landinkomster, och för denna grupp finns

inte några särregler.

När det gäller redarna innebär

övergången från sjömansskatt till

landskatt att arbetsgivaravgifter skall

redovisas och inbetalas enligt reglerna

i uppbördslagen (1953:272) och lagen

(1984:668) om uppbörd av socialavgifter

från arbetsgivare. Uppbördsdeklaration

lämnas senast den 10 i uppbördsmånaden

efter den månad då skatteavdraget

gjordes eller lönen utgavs, och skatten

skall betalas in vid samma tidpunkt.

Bestämmelserna tillämpas också för

redovisning och betalning av

arbetsgivaravgifter. Skattemyndigheten

har möjlighet att medge arbetsgivare

anstånd med att redovisa

arbetsgivaravgifter. Enligt reglerna i

sjömansskattelagen skall redare för

varje period om två månader inbetala och

redovisa innehållen sjömansskatt.

Skatten skall redovisas senast den sista

dagen i den andra månaden efter

redovisningsperioden.

Övergången till landskattesystemet

innebär således kortare perioder för

redovisning och betalning av

socialavgifter och innehållen preliminär

skatt. Vissa mindre rederier kan ha sitt

kontor beläget på fartyget vilket

försvårar för redaren att redovisa och

betala avgifter och skatter inom

föreskriven tid. Redarna är dock redan

enligt gällande regelsystem skyldiga att

redovisa och betala preliminär F-skatt

och mervärdesskatt inom korta

tidsperioder. Dagens teknik möjliggör

också att betalningar kan skötas genom

telekommunikationer. Svårigheterna för

dessa redare att redovisa avgifter och

skatter i tid bör därför som regeringen

anför inte överdrivas.

Med det anförda avstyrker utskottet det

aktuella motionsyrkandet och tillstyrker

propositionen i denna del.

Vad gäller propositionen i övrigt har

utskottet inte funnit någon anledning

till erinran mot regeringens förslag och

tillstyrker därför propositionen även i

dessa delar.

I det följande tar utskottet dock upp

vissa frågor som rör lagförslagen. De

lagförslag som läggs fram i

propositionen har utarbetats under våren

1996 och skall träda i kraft så sent som

den 1 januari 1998. Sedan propositionen

lades fram har i andra ärenden

tillkommit lagändringar som bör beaktas

vid utformningen av de nu aktuella

lagförslagen.

Vid utformningen av nuvarande lydelse

av 3 kap. 5 § lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrolluppgifter

och 19 § kommunalskattelagen (1928:370)

bör de ändringar som föreslås i

proposition 1996/97:19 om beskattning av

bilförmån, m.m. och behandlas i

betänkandet 1996/97:FiU1 beaktas.

Vid utformningen av nuvarande lydelse

av 1 § lagen (1983:1092) med reglemente

för Allmänna pensionsfonden bör beaktas

att senaste lydelse numera finns i SFS

1996:697.

Förslaget om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring bör kompletteras

genom att hänvisningen till

sjömansskattelagen i 19 kap. 1 § tas

bort.

Slutligen innebär regeringens förslag i

proposition 1996/97:17 om

skattereduktion för fastighetsskatt i

vissa fall (bet. 1996/97:SkU2) en

ändring i 7 § lagen om skatteregister

som bör beaktas i detta sammanhang.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande beskattning av

sjömän

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:227 i denna del,

med bifall till motion 1996/97:Sk1

yrkandena 1 och 2 och med avslag på

motion 1996/97:Sk2

dels bifaller regeringens förslag i

denna del med de ändringarna att

sjöinkomstavdraget fastställs till

34 000 kronor i närfart och 35 000 kr

i fjärrfart och den särskilda skatte

reduktionen fastställs till 8 000 kr

i närfart och 13 000 kr i fjärrfart,

dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört i

denna del,

res. 1 (m)

2. beträffande

arbetslöshetsersättning

att riksdagen godtar proposition

1995/96:227 i denna del och avslår

motion 1996/97:Sk3 i denna del,

3. beträffande

krigsrisktillägg

att riksdagen godtar proposition

1995/96:227 i denna del och avslår

motion 1996/97:Sk4 yrkande 1,

res. 2 (kd) -

delvis

4. beträffande

beräkningsunderlaget för a-kassa

och sjuklön

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk4 yrkande 2,

5. beträffande en utvärdering

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk4 yrkande 3,

res. 3 (kd)

6. beträffande uppbörds- och

redovisningsregler

att riksdagen godtar proposition

1995/96:227 i denna del och avslår

motion 1996/97:Sk3 i denna del,

res. 4 (fp)

7. beträffande propositionen i

vvrigt

att riksdagen godtar proposition

1995/96:227 i denna del,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

de vid proposition 1995/96:227 fogade

förslagen till

1. lag om upphävande av lagen

(1958:295) om sjömansskatt,

2. lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370) med

dels den ändringen att 19 § erhåller

följande som utskottets förslag

betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

19 §

Till skattepliktig inkomst - - - av

anvisningarna till 49 §;

vinstandel, vinstandel,

återbäring eller återbäring eller

premie premie

återbetalning, som återbetalning, som

utgått på grund av utgått på grund av

annan annan

personförsäkring än personförsäkring än

pensionsförsäkring pensionsförsäkring

eller sådan sjuk- eller sådan sjuk-

eller olycksfalls eller olycksfalls

försäkring som försäkring som

tagits i samband tagits i samband

med tjänst, samt med tjänst, samt

vinstandel, som vinstandel, som

utgått på grund av utgått på grund av

skadeförsäkring, skadeförsäkring,

för vilken rätt och

till avdrag för premieåterbetalning

premie icke på grund av

förelegat; skadeförsäkring,

för vilken rätt

till avdrag för

premie icke

förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) - -

- inte uppgår till 500 kronor;

ränta enligt 22 §

tredje stycket

lagen (1993:737) om

bostadsbidrag;

vad som utgör utgående - - - av

anvisningarna till 22 §.

(Se vidare anvisningarna)

dels den ändringen att 49 § erhåller

följande som utskottets förslag

betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

49 §

Skattskyldig som Skattskyldig som

uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst

under ett helt år under ett helt år

medges medges

sjöinkomstavdrag sjöinkomstavdrag

med 18 000 kronor med 34 000 kronor

vid anställning på vid anställning på

svenskt svenskt

handelsfartyg som handelsfartyg som

går i närfart och går i närfart och

med 27 000 kronor med 35 000 kronor

vid anställning på vid anställning på

svenskt svenskt

handelsfartyg som handelsfartyg som

går i fjärrfart. går i fjärrfart.

Skattskyldig som uppburit --- helt

hundratal kronor.

3. lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i taxeringslagen

(1990:324),

5. lag om ändring i lagen (1990:325)

om självdeklaration och

kontrolluppgifter med den ändringen

att 3 kap. 5 § erhåller följande som

utskottets förslag betecknade

lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 kap. 5 §

Uppgiftsskyldighet enligt 4 § ---

motsvarande gjorda utlägg,

d) ersättning för d) ersättning för

ökade levnads ökade levnads

kostnader vid sådan kostnader vid sådan

resa i tjänsten som resa i tjänsten som

avses i punkterna 3 avses i punkterna 3

och 3 a av och 3 a av

anvisningarna till anvisningarna till

33 § kommunal 33 § kommunal

skattelagen eller skattelagen eller

för kostnader för för kostnader för

resa med egen bil i resa med egen bil i

tjänsten, i den mån tjänsten eller

ersättningarna kostnader för

enligt 10 § första drivmedel för

- tredje styckena bilförmånshavares

uppbördslagen resa med

(1953:272) inte förmånsbilen i

skall ligga till tjänsten i den mån

grund för beräkning ersättningarna

av preliminär A- enligt 10 § första

skatt. - tredje styckena

uppbördslagen

(1953:272) inte

skall ligga till

grund för beräkning

av preliminär A-

skatt.

6. lag om ändring i lagen (1981:691)

om socialavgifter,

7. lag om ändring i lagen (1962:381)

om allmän försäkring med det

tillägget att 19 kap. 1 § lagen

(1962:381) om allmän försäkring

erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

19 kap.

1 § 1

Om avgifter för Om avgifter för

finansiering av finansiering av

sjukförsäkringen, sjukförsäkringen,

folkpensioneringen folkpensioneringen

och försäkringen och försäkringen

för tilläggspension för tilläggspension

föreskrivs i lagen föreskrivs i lagen

(1981:691) om (1981:691) om

socialavgifter. Om socialavgifter. Om

avgifter för avgifter för

finansiering av finansiering av

sjukförsäkringen sjukförsäkringen

och försäkringen och försäkringen

för tilläggspension för tilläggspension

föreskrivs även i föreskrivs även i

lagen (1994:1744) lagen (1994:1744)

om allmänna om allmänna

egenavgifter och egenavgifter.

lagen (1958:295) om

sjömansskatt.

1 Senaste lydelse 1994:1746.

8. lag om ändring i lagen (1959:551)

om beräkning av pensionsgrundande

inkomst enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring,

9. lag om ändring i uppbördslagen

(1953:272) med den ändringen att 2 §

4 mom. erhåller följande som

utskottets förslag betecknade

lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 §

4 mom.

Skattereduktion medges skattskyldig för

underskott av kapital enligt 3 § 14 mom.

lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt. Skattereduktionen skall

uppgå till 30 procent av den del av

underskottet som inte överstiger 100 000

kronor och 21 procent av återstoden.

Skattskyldig som Skattskyldig som

uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst

enligt punkt 1 av enligt punkt 1 av

anvisningarna till anvisningarna till

49 § kommunalskatte 49 § kommunalskatte

lagen (1928:370) lagen (1928:370)

under helt år under helt år

medges medges

skattereduktion med skattereduktion med

10 000 kronor vid 8 000 kronor vid

anställning på anställning på

svenskt svenskt

handelsfartyg som handelsfartyg som

går i närfart och går i närfart och

med 12 000 kronor med 13 000 kronor

vid anställning på vid anställning på

svenskt svenskt

handelsfartyg som handelsfartyg som

går i fjärrfart. går i fjärrfart.

Skattskyldig som Skattskyldig som

uppburit sjöinkomst uppburit sjöinkomst

under del av ett år under del av ett år

medges medges

skattereduktion med skattereduktion med

en en

trehundrasextiofemt trehundrasextiofemt

edel av det belopp edel av det belopp

som anges i som anges i

föregående stycke föregående stycke

för varje dag under för varje dag under

vilken sjöinkomst vilken sjöinkomst

uppburits. uppburits.

Skattereduktion sker i första hand för

sjöinkomst och därefter för underskott i

kapital.

Skattereduktion sker endast i fråga om

statlig inkomstskatt, kommunal

inkomstskatt och statlig

fastighetsskatt.

Bestämmelserna om skattereduktion skall

tillämpas vid debitering av slutlig

skatt, tillkommande skatt, preliminär F-

skatt och särskild A-skatt samt vid

beslut om beräkning i enskilt fall av

preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer

vid beräkning av skattereduktion

bortfaller.

10. lag om ändring i lagen (1984:668)

om uppbörd av socialavgifter från

arbetsgivare,

11. lag om ändring i lagen (1991:586)

om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta,

12. lag om ändring i lagen (1991:591)

om särskild inkomstskatt för

utomlands bosatta artister m.fl.,

13. lag om ändring i lagen

(1994:1744) om allmänna egenavgifter,

14. lag om ändring i lagen (1989:532)

om tillstånd för anställning på

fartyg,

15. lag om ändring i

skatteregisterlagen (1980:343) med

den ändringen i förslaget att 7 §

erhåller följande som utskottets

förslag betecknade lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

7 §

För fysisk och juridisk --- typ och

årsmodell.

20. Uppgift för 20. Uppgift för

beräkning av beräkning av

skattereduktion för skattereduktion för

fackförenings fackförenings

avgift, uppgifter avgift, uppgifter

enligt 6 § första enligt 6 § första

och andra styckena och andra styckena

lagen (1993:672) om lagen (1993:672) om

skattereduktion för skattereduktion för

utgifter för utgifter för

byggnadsarbete på byggnadsarbete på

bostadshus, bostadshus,

uppgifter enligt 7 uppgifter enligt 7

§ lagen (1995:1623) § lagen (1995:1623)

om skattereduktion om skattereduktion

för riskkapital för riskkapital

investeringar, investeringar,

uppgifter enligt 6 uppgifter enligt 6

§ första och andra § första och andra

styckena lagen styckena lagen

(1996:000) om (1996:725) om

skattereduktion för skattereduktion för

utgifter för utgifter för

byggnadsarbete på byggnadsarbete på

bostadshus för bostadshus för

bestämmande av bestämmande av

skattereduktion skattereduktion

enligt nämnda lagar enligt nämnda lagar

samt uppgift om samt uppgift om

beslut om sådan beslut om sådan

skattereduktion. skattereduktion,

uppgifter för

bestämmande av

skattereduktion

enligt lagen

(1996:000) om

skattereduktion för

fastighetsskatt i

vissa fall vid

1997-2001 års

taxeringar samt

uppgift om beslut

om sådan

skattereduktion.

21. Uppgift om bosättningsland --- 30

§ mervärdesskattelagen.

16. lag om ändring i lagen

(1983:1092) med reglemente för

Allmänna pensionsfonden med den

ändringen att 1 § erhåller följande

som utskottets förslag betecknade

lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

De penningmedel De penningmedel

som enligt 4 kap. 3 som enligt 4 kap. 3

§ lagen (1981:691) § lagen (1981:691)

om socialavgifter om socialavgifter

och 6 § lagen och 6 § lagen

(1994:1744) om (1994:1744) om

allmänna egen allmänna egen

avgifter skall avgifter skall

föras till Allmänna föras till Allmänna

pensionsfonden, pensionsfonden,

skall förvaltas av skall förvaltas av

första - femte fond första - sjätte

styrelserna. fondstyrelserna.

Bestämmelser om Bestämmelser om

första - tredje första - tredje

fondstyrelserna fondstyrelserna

finns i 2-16, finns i 2-16,

21-25, 44 och 45 §§ 21-25, 44 och 45 §§

samt om fjärde och samt om fjärde -

femte sjätte

fondstyrelserna i fondstyrelserna i

26, 28-30, 32-35, 26, 28-37, 39 och

37, 39 och 43-45 43-45 §§.

§§.

17. lag om ändring i lagen (1993:891)

om indrivning av statliga fordringar,

18. lag om ändring i lagen (1994:466)

om särskilda tvångsåtgärder i

beskattningsförfarandet,

19. lag om ändring i lagen (1985:146)

om avräkning vid återbetalning av

skatter och avgifter,

20. lag om ändring i lagen (1993:

737) om bostadsbidrag,

21. lag om ändring i lagen (1996:000)

om underhållsstöd,

22. lag om upphävande av lagen

(1991:1870) om överflyttande av

arbetsuppgifter från

Riksskatteverkets Sjömansskattekontor

till Skattemyndigheten i Göteborgs

och Bohus län,

23. lag om ändring i lagen

(1971:1072) om förmånsberättigade

skattefordringar m.m.

res. 2 (kd) -

delvis

Stockholm den 19 november 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Per Rosengren (v), Ulla

Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd),

Lars U Granberg (s), Ingibjörg

Sigurdsdóttir (s) och Carl Erik Hedlund

(m).

Reservationer

1. Beskattning av sjömän (mom. 1)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande

Vi instämmer i regeringens uppfattning

att sjömännen bör gå över till vanliga

skatteregler. Det förslag som regeringen

lägger fram ger emellertid inte ett

neutralt utfall för sjömännen och

redarna. Även med de nivåer för

sjöinkomstavdraget och skattereduktionen

som föreslås i motion Sk1 kommer

förslaget att leda till en högre

skattebelastning för sjömännen.

Arbetsgivarna kommer också att drabbas

av högre arbetsgivaravgifter.

Det är olyckligt att förslaget medför

en skattehöjning för branschen. Effekten

blir sannolikt kompensationskrav från

sjömännens sida och detta kan medföra

att konkurrensförmågan försämras. Jobben

är därmed i fara.

Vi kan mot denna bakgrund inte

acceptera regeringens förslag.

Regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett nytt förslag som skapar den

neutralitet som vi eftersträvar.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande beskattning av sjömän

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk2 och med avslag på motion

1996/97:Sk1 yrkandena 1 och 2 avslår

proposition 1995/96:227 i dess

helhet.

2. Krigsrisktillägg (mom. 3 och mom. 8)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande

Frågan om beskattning av

krigsriskersättningen är värdeladdad för

sjöfolk, särskilt som de efter det

senaste världskrigets vedermödor och

arbete med mycket stor risk för livet

berövades sin krigsriskersättning via en

kränkande sköntaxering.

Krigsriskersättningen kan dessutom inte

anses vara en inkomst i vanlig mening,

utan är just en ersättning för att

utföra sitt arbete med stor fara för

eget liv. Att regeringen nu väljer att

bredda skattebasen för personer som

arbetar i högriskområden är mer än

cyniskt.

Jag anser att förslaget om beskattad

krigsriskersättning bör avslås.

dels vid moment 3 och moment 8 i

motsvarande del hemställt

3. beträffande krigsrisktillägg

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk4 yrkande 1 avslår

proposition 1995/96:227 i denna del,

8. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt gör

den ändringen i det vid proposition

1995/96:227 fogade förslaget till lag

om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370) att 19 § erhåller följande

som reservanternas förslag betecknade

lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas

förslag

19 §

Till skattepliktig inkomst - - - av

anvisningarna till 49 §;

krigsrisktillägg

och motsvarande

ersättning som

redare utger till

sådan arbetstagare

som avses i punkt 1

av anvisningarna

till 49 §;

vinstandel, återbäring eller - - - av

anvisningarna till 22 §.

3. En utvärdering (mom. 5)

Holger Gustafsson (kd) har

dels anfört följande

Även om det är en riktig princip att

sjömännen skall följa landskattereglerna

finns det en risk att förändringen ger

oönskade effekter för vissa grupper. Det

är därför viktigt att regeringen

noggrant följer utvecklingen på området

och vid behov vidtar åtgärder.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 5 hemställt

5. beträffande en utvärdering

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk4 yrkande 3 som sin mening

ger regeringen till känna vad ovan

anförts.

4. Uppbörds- och redovisningsregler

(mom. 6)

Isa Halvarsson (fp) har

dels anfört följande

Vi inom Folkpartiet anser att uppbörds-

och redovisningsreglerna liksom reglerna

för avgivande av inkomstdeklaration för

ombordanställda måste anpassas till

rederiernas administrativa möjligheter.

De föreslagna ändringarna i

uppbördssystemet är omöjliga att

praktiskt tillämpa för många små

rederier liksom för fartyg med

ombordmanagement.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 6 hemställt

6. beträffande uppbörds- och

redovisningsregler

att riksdagen med anledning av

proposition 1995/96:227 i denna del

och bifall till motion 1996/97:Sk3 i

denna del som sin mening ger

regeringen det anförda till känna.