Bet. 1996/97:SkU7

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU07

Vissa justeringar i lagen om räntefördelning vid beskattning m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

SkU7

Sammanfattning

I detta betänkande tillstyrker utskottet

proposition 1996/97:12, som innebär

bl.a. att reglerna om räntefördelning

och expansionsmedel ändras för att

underlätta generationsskiften i enskild

näringsverksamhet, att handelsbolag blir

skattesubjekt för vissa skatter och får

möjlighet till helårsredovisning av

mervärdesskatt och att avdraget för

måltidsutgifter i samband med

representation sänks från 180 kr till 90

kr per person. Utskottet avstyrker de

motioner som behandlas i ärendet.

Vid betänkandet fogas åtta

reservationer (m, fp, mp, kd)

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1996/97:12 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1993:1536)

om räntefördelning vid beskattning,

3. lag om ändring i lagen (1993:1537)

om expansionsmedel,

4. lag om ändring i lagen (1984:1052)

om statlig fastighetsskatt,

5. lag om ändring i lagen (1990:661) om

avkastningsskatt på pensionsmedel,

6. lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader,

7. lag om ändring i uppbördslagen

(1953:272),

8. lag om ändring i lagen (1990:325) om

självdeklaration och kontrollupp-gifter,

9. lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200).

Lagförslag 5 om avkastningsskatt på

pensionsmedel behandlas i annat

sammanhang (bet. 1996/97:SkU4).

I propositionen föreslås vissa

justeringar av reglerna i inkomstslaget

näringsverksamhet.

En skattskyldig som förvärvar en

näringsfastighet genom arv, testamente,

bodelning med anledning av makes död

eller äktenskapsskillnad eller genom

gåva skall få öka fördelningsunderlaget

enligt lagen om räntefördelning vid

beskattning med en särskild post om

fördelningsunderlaget vid

förvärvstidpunkten är negativt till den

del som hänför sig till förvärvet. Den

särskilda posten utgörs av förvärvarens

fördelningsunderlag. Den särskilda

posten får dock inte överstiga ett

belopp som motsvarar summan dels av

skillnaden mellan vederlaget för

fastigheten och fastighetens värde

enligt lagen om räntefördelning vid

beskattning dels 72 procent av de

expansionsmedel som övertagits i samband

med förvärvet. Motsvarande justering

föreslås av takbeloppet enligt lagen om

expansionsmedel. Tillskott till

verksamheten skall, med vissa undantag,

få räknas med i fördelningsunderlaget

respektive takbeloppet utan fördröjning.

Expansionsmedelsskatten och särskild

löneskatt enligt 1 § lagen om särskild

löneskatt på pensionskostnader skall

inte räknas som tillgång eller skuld vid

beräkning av fördelningsunderlaget.

Tidpunkten för beräkning av räntesatsen

för räntefördelning föreslås ändrad från

utgången av november månad året före

beskattningsåret till utgången av

november månad andra året före

taxeringsåret.

I propositionen föreslås att

handelsbolag skall vara skattskyldigt

för fastighetsskatt, avkastningsskatt på

pensionsmedel samt särskild löneskatt på

pensionskostnader i stället för

delägarna. Skattskyldiga som redovisar

mervärdesskatten i en särskild

deklaration skall, om

beskattningsunderlagen exklusive

gemenskapsinterna förvärv och import

uppgår till högst 200 000 kr per år, få

möjlighet att betala mervärdesskatten

årligen i stället för månadsvis.

I propositionen föreslås vidare att

bidrag som betalas ut från EU till

näringsidkare skall beskattas som

näringsbidrag på samma sätt som bidrag

som betalas ut från svenska myndigheter.

I propositionen redovisas slutligen ett

förslag avseende en tidigare aviserad

åtstramning av avdragsramen för

representation.

I detta sammanhang behandlas även ett i

proposition 1996/97:21 Nedsättning av

socialavgifter, m.m. framlagt förslag

till ändring i 2 kap. 25 § lagen om

självdeklaration och kontrolluppgifter.

Proposition 1996/97:21 i övrigt

behandlas i bet. 1996/97:FiU1.

De vid proposition 1996/97:12 fogade

lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

propositionen

1996/97:Sk21 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag i den del som avser

anskaffningsvärdet för benefikt

förvärvad näringsfastighet i enlighet

med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag i den del som avser

skattskyldighet för fastighet i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att gränsen

för helårsredovisning i särskild

deklaration fastställs till 400 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att de som är

frivilligt skattskyldiga till

mervärdesskatt skall ha rätt att

redovisa mervärdesskatten i

inkomstdeklarationen under förutsättning

att beskattningsunderlaget uppgår till

högst 1 miljon kronor i enlighet med vad

som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar att den som

är frivilligt skattskyldig till

mervärdesskatt skall ha rätt att gå ur

systemet i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1996/97:Sk22 av Isa Halvarsson och Karin

Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

beslutar om sådan ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200) att

handelsbolagen med ett beräknat

beskattningsunderlag om 1 miljon kronor

kan få helt år som redovisningsperiod.

1996/97:Sk23 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att avskaffa

representationsavdraget.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1996

1996/97:Sk371 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att vin och sprit ej skall

ingå i avdragsramen för representation.

1996/97:So670 av Göran Magnusson m.fl.

(s,c,fp,v,mp,kd) vari yrkas - såvitt nu

är i fråga -

2. att riksdagen beslutar att slopa

avdrag för representation.

1996/97:N269 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

14. att riksdagen avslår förslaget till

reducerad avdragsram för representation

i enlighet med vad som anförts i

motionen.

Utskottet

Räntefördelning och expansionsmedel

I propositionen föreslås ändringar i

reglerna om räntefördelning för att

underlätta generationsskiften i enskild

näringsverksamhet. Enligt förslaget

skall en särskild post få beräknas till

den del ett negativt fördelningsunderlag

uppkommer då en näringsfastighet

förvärvas genom arv, testamente,

bodelning med anledning av makes död

eller äktenskapsskillnad eller genom

gåva. Ett belopp motsvarande den

särskilda posten får undantas vid

beräkning av negativ räntefördelning.

En utgångspunkt för förslaget är att

överlåtelser av näringsfastigheter i

samband med generationsskiften ofta

finansieras med lån eller

vederlagsreverser. Vid beräkning av

underlaget för räntefördelning sätts

värdet på fastigheten vanligtvis lägre

än lånets eller vederlagsreversens

belopp. Skuldsidan ökar därför mer än

tillgångssidan i underlaget för

räntefördelning. Om detta medför att

fördelningsunderlaget i förvärvskällan

blir negativt skall enligt gällande

regler s.k. negativ räntefördelning

tillämpas. Är det negativa

fördelningsunderlaget större än 50 000

kr justeras beskattningen genom att en

schablonmässigt bestämd ränta flyttas

från inkomst av näringsverksamhet till

inkomst av kapital.

Reglerna om negativ räntefördelning

skall utgöra en spärr mot att privata

räntekostnader tas in i

näringsverksamheten där avdragseffekten

är större. I propositionen anförs att en

tillämpning av reglerna också i

generationsskiftesfallen är helt korrekt

eftersom ett uttag ur verksamheten har

skett för att finansiera

fastighetsförvärvet. Inte desto mindre

medför enligt propositionen den negativa

räntefördelningen en särskild svårighet

för den som skall lösa ut syskon vid

generationsskiften. Motsvarande problem

kan uppkomma vid förvärv genom arv,

testamente eller bodelning i anledning

av makes död eller äktenskapsskillnad

eller vid förvärv genom gåva om

förvärvaren har att utge vederlag för

fastigheten. Dessa svårigheter motiverar

enligt propositionen att reglerna ändras

så att risken för negativ

räntefördelning i samband med

generationsskiften minskas.

Har fördelningsunderlaget blivit

positivt i förvärvskällan något år

upphör enligt förslaget den särskilda

posten. Även om fördelningsunderlaget

därefter blir negativt får den särskilda

posten inte tillgodoräknas vid beräkning

av fördelningsunderlaget. Särskilda

regler föreslås bl.a. om hur stor den

särskilda posten får vara och att

tillskott av kapital normalt skall

minska den särskilda posten.

Enligt propositionen skall vid förvärv

i samband generationsskifte en särskild

post på motsvarande sätt kunna beräknas

vid beräkning av takbeloppet för

expansionsmedel. Reglerna skall hindra

att den som övertagit expansionsmedel

omedelbart skall behöva upplösa sina

egna eller övertagna expansionsmedel.

De nya reglerna skall träda i kraft den

1 januari 1997 och tillämpas på

fastighetsöverlåtelser efter den 31

december 1995.

I propositionen föreslås vissa

ytterligare ändringar i reglerna om

räntefördelning, bl.a. att tillskott av

kapital till näringsverksamheten skall

få ingå i fördelningsunderlaget

respektive takbeloppet redan det år då

tillskottet sker. Några ändringar

föreslås också i förenklande syfte.

Motionärerna till Sk21 av Bo Lundgren

m.fl. (m) ställer sig i stora delar

bakom de förslag i propositionen som

gäller generationsskiften. De yrkar

emellertid att riksdagen skall ändra

förslaget så att såväl den särskilda

posten som den befintliga

övergångsposten skall vara oförändrad

och beräknas utan att man tar hänsyn

till det fördelningsunderlag som

övertagaren har i sin förvärvskälla före

fastighetsöverlåtelsen (yrkande 1). Som

motivering till yrkandet anförs bl.a.

att en minskning av den särskilda posten

med tillskjutet kapital i praktiken

kommer att medföra att

näringsverksamheter som omfattas av

förslaget inte kommer att tillföras

ytterligare kapital. Skulle reglerna i

den utformning motionärerna förordar

komma att missbrukas får lagstiftningen

enligt motionen anpassas till detta.

Motionärerna vill också att riksdagen

skall utsträcka tillämpningen bakåt av

de nya reglerna så att de omfattar

överlåtelser efter utgången av år 1993.

Utskottet vill framhålla att det

förslag som regeringen har lagt fram

syftar till att förhindra att den som

tar över en näringsfastighet i samband

med ett generationsskifte drabbas av

negativ räntefördelning på grund av

fastighetsförvärvet. Utskottet anser att

redan den ändring i regelsystemet som

regeringen har föreslagit är tämligen

långtgående mot bakgrund av de principer

som har legat till grund för

utformningen av reglerna om

räntefördelning. Motionsyrkandet går

enligt utskottets uppfattning längre än

vad som är nödvändigt för att underlätta

generationsskiften. Motionärernas

förslag om en helt oberoende särskild

post skulle bl.a. leda till att

fördelningsunderlaget skulle tillåtas

vara positivt samtidigt som skuldsidan

belastas med en post som i realiteten är

ett uttag ur förvärvskällan. En sådan

utformning av reglerna skulle dessutom

kunna leda till oönskad skatteplanering.

Beträffande tillämpligheten i tiden av

de nya reglerna delar utskottet

regeringens uppfattning att det skulle

föra för långt att beakta överlåtelser

under en längre tid bakåt.

Mot den angivna bakgrunden tillstyrker

utskottet propositionen i de delar som

gäller räntefördelning och

expansionsmedel och avstyrker motion

Sk21 yrkande 1.

Skattskyldighet för handelsbolag

I propositionen föreslås att

handelsbolag och europeiska ekonomiska

intressegrupperingar blir skattesubjekt

för fastighetsskatt, särskild löneskatt

på pensionskostnader samt

avkastningsskatt på pensionsmedel.

Motivet för ändringen är att förenkla

för såväl de skattskyldiga som

beskattningsmyndigheterna som i dag

använder mycket tid och resurser för att

fördela underlaget för dessa skatter

mellan delägarna. Handelsbolaget kan

göras till skattesubjekt för de berörda

skatterna utan att detta inverkar på den

enligt inkomstskattelagarna gällande

principen att inkomsten av

näringsverksamheten bör enkelbeskattas

och att skattesatsen skall vara

progressiv.

Enligt motion Sk21 yrkande 2 av Bo

Lundgren m.fl. (m) bör riksdagen ändra

det framlagda förslaget på så sätt att

delägare i handelsbolag skall kunna

räkna med sin andel i handelsbolagets

fastighetsskatt vid beräkning av

skattereduktion för underskott i

kapital.

Utskottet anser att förenklingsskäl

talar för att handelsbolag blir

skattskyldiga för de berörda skatterna.

Under remissbehandlingen av det

promemorieförslag (Ds 1996:41) som

ligger till grund för propositionen

påpekade några remissinstanser att

förslaget om att göra handelsbolaget

till skattesubjekt kan medföra vissa

nackdelar vid beskattningen av delägaren

såsom att delägaren inte kan erhålla

skattereduktion enligt 2 § 4 mom.

uppbördslagen mot handelsbolagets

fastighetsskatt. Regeringen har gjort

den bedömningen att fördelarna med

förslaget vida överstiger de nackdelar

som remissinstanserna påpekat. Utskottet

delar denna bedömning och tillstyrker

propositionen. Följaktligen avstyrker

utskottet motion Sk21 yrkande 2.

Redovisning av mervärdesskatt

I propositionen föreslås att

handelsbolag och vissa andra

skattskyldiga som i dag lämnar

momsredovisning månadsvis skall kunna gå

över till helårsredovisning av

mervärdesskatt i självdeklarationen. En

förutsättning är att

beskattningsunderlaget inte överstiger

200 000 kr.

Enligt motion Sk21 yrkande 3 av Bo

Lundgren m.fl. (m) bör beloppsgränsen

för helårsredovisning för undvikande av

konkurrenssnedvridande effekter

bestämmas till 400 000 kr. Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp) yrkar

i motion Sk22 att handelsbolag med ett

beskattningsunderlag upp till en miljon

kronor skall kunna få helt år som

redovisningsperiod. Jämförliga villkor

med aktiebolag och enskild näringsidkare

kan enligt motionen uppnås genom att

handelsbolaget får betala F-skatt med

preliminär mervärdesskatt enligt

preliminärdeklaration.

Handelsbolagen hade tidigare en

motsvarande möjlighet till

helårsredovisning. Denna möjlighet

slopades emellertid i samband med att

redovisningsgränsen höjdes från 200 000

kr till en miljon kronor för övriga

skattskyldiga fr.o.m. den 1 januari

1996. Slopandet var föranlett av bl.a.

konkurrensneutralitetsskäl. Företag som

redovisar årligen i sin ordinarie

självdeklaration skall varje månad

betala preliminär skatt vilken beräknats

med hänsyn tagen till mervärdesskatten.

Handelsbolag betalar inte inkomstskatt

och följaktligen inte heller F-skatt.

Att under dessa förutsättningar medge

att mervärdesskatten skulle få redovisas

i särskild deklaration en gång om året

bedömdes kunna ge handelsbolagen en

konkurrensfördel framför aktiebolag och

enskild näringsverksamhet.

Skatteutskottet har tidigare med

anledning av en motion om slopandet av

möjligheten till helårsredovisning

fr.o.m. den 1 januari uttalat att

skattereglerna så långt möjligt bör vara

neutrala till olika rörelseformer och

att det med denna utgångspunkt är ett

problem att handelsbolagen inte har

samma möjlighet som andra skattskyldiga

att redovisa per kalenderår.

Skatteutskottet ansåg att regeringen

borde uppmärksamma detta problem och

återkomma till riksdagen med ett

förslag. Riksdagen beslutade ett

tillkännagivande till regeringen i

enlighet med vad utskottet anfört (bet.

1995/96:SkU31, rskr. 1995/96:305).

I den utredning som nu ägt rum har

framhållits att en månadsvis redovisning

kan vara betungande för mindre

handelsbolag med låg omsättning. Enligt

propositionen bör valet av beloppsgräns

göras med hänsyn dels till de

administrativa konsekvenserna för såväl

skattskyldiga som skattemyndigheterna,

dels till konkurrensneutraliteten mellan

olika företagsformer. Regeringen har vid

en avvägning av dessa båda intressen

kommit fram till att gränsen bör sättas

vid 200 000 kr.

Utskottet anser att det inte finns

tillräckliga skäl för att fastställa en

högre beloppsgräns än den regeringen har

föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså

propositionen och avstyrker motionerna

Sk21 yrkande 3 och Sk22.

I motion Sk21 finns också yrkanden om

att företag som är frivilligt

skattskyldiga till mervärdesskatt skall

ha rätt att redovisa mervärdesskatten i

inkomstdeklarationen om

beskattningsunderlaget uppgår till högst

en miljon kronor (yrkande 4) och att de

företag som frivilligt har gått in i

mervärdesskattesystemet skall ha en

lagfäst rätt också att lämna

mervärdesskattesystemet (yrkande 5).

I propositionen erinras beträffande

liknande under remissbehandlingen

uppkommande frågor att gällande regler

ger skattemyndigheten möjlighet att

medge årsredovisning även om detta

vanligen inte tillåts bl.a. av

kontrollskäl. Enligt propositionen bör

det alltjämt ankomma på

skattemyndigheten att avgöra hur

redovisningen skall kunna ske vid

frivillig skattskyldighet. Utskottet

anser det inte finnas skäl för att

överväga en sådan lagändring beträffande

helårsredovisning som motionärerna

föreslår. Detsamma gäller förslaget i

motionen om lagfäst rätt till utträde ur

mervärdesskattesystemet för de företag

som gått in frivilligt. Utskottet

avstyrker därmed motion Sk21 yrkandena 4

och 5.

Begränsning av avdragsramen för

representation

I propositionen föreslås att avdraget

för måltidsutgifter i samband med

representation fr.o.m. år 1997 skall

sättas ned från 180 till 90 kr per

person.

I motion N269 yrkande 14 av Carl Bildt

m.fl. (m) yrkas om avslag på

propositionen i denna del med hänvisning

till bl.a. de effekter som kan uppkomma

för restaurangbranschen. Enligt motion

Sk23 av Ronny Korsberg m.fl. (mp) bör

representationsavdraget slopas. I motion

So670 yrkande 2 av Göran Magnusson m.fl.

(s, c, fp, v, mp, kd) behandlas insatser

för minskad alkoholkonsumtion. Även i

denna motion yrkas att

representationsavdraget skall slopas.

Ett slopande av avdragsrätten såvitt

avser vin och sprit yrkas i motion Sk371

yrkande 20 av Alf Svensson m.fl. (kd).

Enligt motionen bör frånvaron av alkohol

i arbetet vara ett särskilt viktigt

delmål i strävandena att minska

alkoholkonsumtionen.

Enligt gällande regler medges avdrag i

det enskilda fallet inte med större

belopp än som kan anses skäligt. Avdrag

för måltidsutgifter som avser lunch,

middag eller supé medges inte med större

belopp än 180 kr per person.

Beloppsgränsen 180 kr infördes hösten

1995 och gäller fr.o.m. inkomståret

1996. Beloppet avser kostnader exklusive

mervärdesskatt. Den som inte är

skattskyldig till mervärdesskatt får öka

avdragsramen med mervärdesskatten.

Den nu föreslagna minskningen av

avdragsramen för måltidsutgifter från

180 kr till 90 kr har tidigare aviserats

bland åtgärder på skatteområdet med

syfte att förstärka statens inkomster

(prop. 1995/96:150 och prop. 1995/96:

198). Ändringen beräknas medföra en

varaktig årlig budgeteffekt om ca 500

miljoner kronor. För 1997 beräknas

effekten på statsbudgeten till 200

miljoner kronor.

Utskottet anser att den ytterligare

uppstramning av avdragsramen för

representation som föreslås i

propositionen är starkt motiverad mot

bakgrund av den förstärkning av det

offentligas finanser som åtgärden

medför. Utskottet anser inte att det

finns motiv för att avskaffa avdraget.

Beträffande förslaget att slopa

avdragsrätten för vin och sprit i

samband med representation har utskottet

tidigare (1995/96:SkU20) uttalat att

förenklingsskäl talar för att även

kostnader för vin och sprit skall få

ingå i avdragsramen. Avdragsrätt för vin

och sprit infördes i samband med att

avdragsramen minskades från 300 till 180

kr. Utskottet ansåg då att utrymmet för

vin och sprit skulle bli tämligen

måttligt eftersom de 180 kr som kunde

dras av för en måltid till huvudsaklig

del borde gå åt för att täcka

kostnaderna för mat. Utskottet uttalade

också att reglerna skulle prövas på nytt

om det skulle visa sig att de medförde

oönskade effekter.

Utskottet har förståelse för de

alkoholpolitiska synpunkter som anförts

i motionerna Sk371 och So670. Samtidigt

vill utskottet framhålla att den

minskning av avdragsramen som nu sker

medför att utrymmet för vin och sprit

vid representation kommer att bli mycket

litet eftersom avdraget fortfarande till

huvudsaklig del bör avse kostnaderna för

maten. Härigenom kan reglerna knappast

sägas uppmuntra till alkoholkonsumtion i

samband med representation.

Utskottet tillstyrker med hänvisning

till det anförda propositionen i denna

del och avstyrker motionerna N269

yrkande 14, Sk23, So670 yrkande 2 och

Sk371 yrkande 20.

Övriga frågor

I propositionen tas upp en fråga om

beskattning av vissa EU-bidrag.

Förslaget innebär att bidrag från EG-

organ till näringsidkare som är

skattskyldiga i Sverige skall

inkomstbeskattas som näringsbidrag under

samma förutsättningar som gäller för

bidrag från svenska staten. Utskottet

tillstyrker förslaget och propositionen

i övrigt i de delar den inte har berörts

i det föregående.

I fråga om lagförslagen bör dock göras

vissa redaktionella justeringar. Under

hösten har riksdagen beslutat om en

ändring i 1 § första stycket lagen om

särskild löneskatt på pensionskostnader

(prop. 1995/96:209, bet. 1996/97:SfU4,

SFS 1996:1069). Lagändringen träder i

kraft den 1 januari 1997. Den ändring i

andra stycket i samma paragraf som

föreslås i den nu förevarande

propositionen (lagförslag 2.6) skall

träda i kraft samma dag och bör därför

utformas som en ändring i den tidigare

ändringslagen i enlighet med utskottets

hemställan nedan.

Lagförslag 2.5 gäller en ändring i 2 §

lagen om avkastningsskatt på

pensionsmedel. En ändring i samma lagrum

föreslås i lagförslag 2.1 i proposition

1995/96:231 som utskottet behandlar i

annat sammanhang. Utskottet tillstyrker

den föreslagna ändringen i sak men den

författningstekniska re-

gleringen bör ske i det betänkande som

utskottet avlämnar med anledning av

proposition 1995/96:231 (bet.

1996/97:SkU4). Lagförslag 2.5 utgår

därför ur detta ärende.

I lagförslag 2.8 föreslås en ändring i

2 kap. 25 § lagen om självdeklaration

och kontrolluppgifter. Samma paragraf

föreslås ändrad i proposition 1996/97:21

(lagförslag 2.4) som bereds i

finansutskottet. Finansutskottet har

överlämnat det sistnämnda lagförslaget

till skatteutskottet för att en

författningsteknisk samordning skall

kunna ske. Vid utformningen av

lagförslaget i den nu förevarande

propositionen har den ändring som

föreslås i proposition 1996/97:21

beaktats. Genom att riksdagen antar det

förslag till ändring i 2 kap. 25 § som

utskottet återgivit inledningsvis i

detta betänkande antas samtidigt den i

proposition 1996/97:21 föreslagna

ändringen i samma paragraf. De

redaktionella justeringar som behövs i

övergångsbestämmelserna till ändringarna

i 2 kap. 25 § framgår av utskottets

hemställan.

Med dessa justeringar tillstyrker

utskottet de lagförslag som behandlas i

detta ärende.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande räntefördelning

och expansionsmedel

att riksdagen godtar proposition

1996/97:12 i denna del och avslår

motion 1996/97:Sk21 yrkande 1,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande skattskyldighet

för handelsbolag

att riksdagen godtar proposition

1996/97:12 i denna del och avslår

motion 1996/97:Sk21 yrkande 2,

res. 2 (m) - delvis

3. beträffande helårsredovisning

av mervärdesskatt

att riksdagen godtar till proposition

1996/97:12 i denna del och avslår

motionerna 1996/97:Sk21 yrkande 3 och

1996/97:Sk22,

res. 3 (m) - delvis

res. 4 (fp) -

delvis

4. beträffande frivilligt

skattskyldiga till mervärdesskatt

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk21 yrkandena 4 och 5,

res. 5 (m, fp)

5. beträffande begränsning av

avdragsramen för representation

att riksdagen godtar proposition

1996/97:12 i denna del och avslår

motionerna 1996/97:Sk23,

1996/97:So670 yrkande 2,

1996/97:N269 yrkande 14 och

1996/97:Sk371 yrkande 20,

res. 6 (m) - delvis

res. 7 (fp, kd) -

delvis

res. 8 (mp)

6. beträffande beskattning av

vissa EU-bidrag

att riksdagen godtar proposition

1996/97:12 i denna del,

7. beträffande lagförslagen

att riksdagen med anledning av

propositionerna 1996/97:12 i denna

del och 1996/97:21 i denna del och

till följd av vad utskottet ovan

anfört och hemställt

dels antar de vid proposition

1996/97:12 fogade förslagen till

1. lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1993:1536)

om räntefördelning vid beskattning,

3. lag om ändring i lagen (1993:1537)

om expansionsmedel,

4. lag om ändring i lagen (1984:1052)

om statlig fastighetsskatt med den

ändringen beträffande

övergångsbestämmelserna att ordet

intressegemenskapen byts ut mot

intressegrupperingen ,

7. lag om ändring i uppbördslagen

(1953:272),

8. lag om ändring i lagen (1990:325)

om självdeklaration och

kontrolluppgifter med den ändringen

att ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna erhåller

följande som utskottets förslag

betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna

Denna lag träder i Denna lag träder i

kraft den 1 januari kraft den 1 januari

1997 och tillämpas 1997 och tillämpas

första gången vid första gången vid

1998 års taxering. 1998 års taxering.

Äldre bestämmelser Äldre bestämmelser

i 2 kap. 25 § i 2 kap. 25 §

första stycket första stycket

tillämpas dock tillämpas såvitt

fortfarande för avser skat-

räkenskapsår i teunderlag enligt 2

handelsbolaget som § lagen (1984:1052)

har påbörjats före om statlig

ikraftträdandet. fastighets-skatt, 3

§ lagen (1990:661)

om avkastningsskatt

på pensionsmedel

och 2 § lagen

(1991:687) om

särskild löneskatt

på

pensionskostnader

dock fortfarande

för räkenskapsår i

handelsbolaget som

har påbörjats före

ikraftträdandet.

9. lag om ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200),

dels antar följande av utskottet

upprättat förslag till

Lag om ändring i lagen (1996:1069) om

ändring i lagen (1991:687) om särskild

löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen

(1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader i dess lydelse enligt

lagen (1996:1069) om ändring i nämnda

lag och ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna till lagen

(1996:1069) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Den som utfäst en tjänstepension skall

till staten betala särskild löneskatt

med 23,52 procent på kostnaden för

pensionsutfästelsen, beräknad enligt 2

§.

I fråga om

handelsbolag och

europeisk ekonomisk

intressegruppering

är dock delägarna

respektive

medlemmarna

skattskyldiga.

Ikraftträdande- och

övergångsbestämmelserna

Denna lag träder i Denna lag träder i

kraft den 1 januari kraft den 1 januari

1997. För 1997. För

beskattningsår som beskattningsår som

påbörjats före påbörjats före

ikraftträdandet ikraftträdandet

tillämpas äldre tillämpas äldre

bestämmelser. De bestämmelser. De

nya bestämmelserna nya bestämmelserna

i 1 och 3 §§ i 1 § första

tillämpas för stycket och 3 §

beskattningsår som tillämpas för

påbörjas den 1 beskattningsår som

januari 1998 och påbörjas den 1

senare. För januari 1998 och

beskattningsår som senare. För

påbörjas efter beskattningsår som

ikraftträdandet men påbörjas efter

före den 1 januari ikraftträdandet men

1998 skall särskild före den 1 januari

löneskatt enligt 1998 skall särskild

nämnda paragrafer löneskatt enligt

tas ut med 22,42 nämnda paragrafer

procent. tas ut med 22,42

procent. Äldre

bestämmelser i 1 §

andra stycket i

paragrafens lydelse

intill den 1

januari 1997

tillämpas för

räkenskapsår hos

handelsbolaget

eller den

europeiska

ekonomiska

intressegrupperinge

n som har påbörjats

före

ikraftträdandet.

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (m) - delvis

res. 3 (m) - delvis

res. 4 (fp) -

delvis

res. 6 (m) - delvis

res. 7 (fp, kd) -

delvis

Stockholm den 19 november 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström

(s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson

(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per

Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof

Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger

Gustafsson (kd) och Carl Erik Hedlund

(m).

Reservationer

1. Räntefördelning och expansionsmedel

(mom. 1 och mom. 7 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 2 som börjar med Utskottet vill

och slutar med yrkande 1 bort ha

följande lydelse:

Propositionen innebär att tillskott av

kapital skall avräknas mot den särskilda

post som beräknas vid övertagandet av

fastigheten. Denna utformning av

reglerna kommer sannolikt att minska

beredvilligheten att tillföra

verksamheten nytt kapital, något som

måste undvikas. Reglerna bör i stället

utformas så att såväl den särskilda

posten som den befintliga

övergångsposten skall vara oförändrad

bl.a. vid tillskott av kapital. Den

skall också beräknas utan att man tar

hänsyn till det fördelningsunderlag som

övertagaren har i sin förvärvskälla före

fastighetsöverlåtelsen. Om det skulle

visa sig att en sådan bestämmelse kan

och också i verkligheten missbrukas

finns det i så fall möjlighet att

komplettera lagstiftningen.

De nya reglerna för enskild

näringsverksamhet infördes fr.o.m. 1995

års taxering. För att i möjligaste mån

undvika olikhet i behandlingen av de

generationsskiften som ägt rum sedan de

nya reglerna infördes bör de nu aktuella

reglerna få tillämpas på överlåtelser

efter utgången av år 1993.

Riksdagen bör redan nu besluta om

ändrade övergångsbestämmelser.

Beträffande övriga lagändringar bör

propositionen i denna del godtas endast

i avvaktan på att regeringen skyndsamt

återkommer med ett förslag om

beräkningen av den särskilda posten i

enlighet med motion Sk21. Dessa

kompletterande regler skall tillämpas

från den 1 januari 1997 och tillämpas på

överlåtelser efter utgången av år 1993.

dels att utskottets hemställan under 1

och 7 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

1. beträffande räntefördelning och

expansionsmedel

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Sk21 yrkande 1 och

proposition 1996/97:12 i denna del

beslutar att införa nya regler för

generationsskiften i enskild

näringsverksamhet i enlighet med vad

utskottet anfört och hos regeringen

begär att den skyndsamt lägger fram

ett nytt förslag om den särskilda

postens storlek i enlighet med motion

1996/97:Sk21,

7. beträffande lagförslagen i fråga

om räntefördelning och

expansionsmedel

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

antar de vid propositionen fogade

förslagen till

2. lag om ändring i lagen (1993:1536)

om räntefördelning vid beskattning

med den ändringen att punkt 3 av

övergångsbestämmelserna erhåller

följande lydelse: Bestämmelsen i 14

a § tillämpas i fråga om

fastighetsöverlåtelser som skett den

1 januari 1994 eller senare. ,

3. lag om ändring i lagen (1993:1537)

om expansionsmedel med den ändringen

att punkt 2 av

övergångsbestämmelserna erhåller

följande lydelse: Bestämmelsen i 7 a

§ tillämpas i fråga om

fastighetsöverlåtelser som skett den

1 januari 1994 eller senare.

2. Skattskyldighet för handelsbolag

(mom. 2 och mom. 7 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 2 som börjar med Utskottet anser

och slutar med yrkande 2 bort ha

följande lydelse:

Det förslag om skattskyldighet för

handelsbolag som regeringen har lagt

fram bör införas, men kompletteras så

att en delägare i ett handelsbolag kan

erhålla skattereduktion för sin andel av

handelsbolagets statliga

fastighetsskatt. Regeringen bör

skyndsamt återkomma med lagförslag.

Utskottet tillstyrker därmed motion Sk21

yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande skattskyldighet

för handelsbolag

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Sk21 yrkande 2 och

proposition 1996/97:12 i denna del

hos regeringen begär att den lägger

fram ett lagförslag som innebär

skattereduktion för handelsbolagets

fastighetsskatt i enlighet med vad

utskottet anfört.

3. Redovisning av mervärdesskatt (mom. 3

och mom. 7 i motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 2 som börjar med I den utredning

och slutar med och Sk22 bort ha

följande lydelse:

Regeringen föreslår att för

skattskyldiga som inte lämnar

självdeklaration och som redovisar

mervärdesskatten i särskild deklaration

återinförs en möjlighet till

helårsredovisning om

beskattningsunderlaget uppgår till högst

200 000 kronor. För undvikande av

konkurrenssnedvridande effekter bör

beloppsgränsen ändras till 400 000

kronor. Utskottet tillstyrker därför

motion Sk21 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 3

och 7 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

3. beträffande helårsredovisning

av mervärdesskatt

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk21 yrkande 3 och med

anledning av proposition 1996/97:12 i

denna del och motion 1996/97:Sk22

beslutar att beloppsgränsen för

helårsredovisning av mervärdesskatt i

handelsbolag skall vara 400 000 kr,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om helårsredovisning av

mervärdesskatt

att riksdagen till följd av vad ovan

anförts och hemställts antar det vid

proposition 1996/97:12 fogade

förslaget till ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200) med

den ändringen att beloppet 200 000 i

14 kap. 8 § byts ut mot beloppet

400 000.

4. Redovisning av mervärdesskatt (mom. 3

och mom. 7 i motsvarande del)

Isa Halvarsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 2 som börjar med I den utredning

och slutar med och Sk22 bort ha

följande lydelse:

Från den 1 januari 1996 gäller att alla

handelsbolag måste lämna särskild

mervärdesskattedeklaration varje månad,

vilket är betungande för dem. Detta

påpekades i en fp-motion, vilken sedan

behandlades av skatteutskottet i

betänkandet 1995/96:SkU31. Enligt

utskottets mening bör skattereglerna så

långt möjligt vara neutrala till olika

rörelseformer. Regeringen uppmanades att

återkomma till riksdagen med ett förslag

rörande detta problem.

Regeringen återkommer nu med ett

förslag, vilket inte tillgodoser kravet

på att skattereglerna skall vara

neutrala till olika rörelseformer.

Regeringen anser att gränsen för en

möjlighet till helårsredovisning av

konkurrens-neutralitetsskäl bör sättas

till 200 000 kr.

Enligt den nu väckta fp-motionen Sk22

kan jämförliga villkor med aktie-bolag

och enskild näringsidkare uppnås genom

att handelsbolaget får F-skatt med

preliminär mervärdesskatt enligt

preliminär deklaration. Enligt

motionärernas uppfattning bör även

handelsbolag med ett

beskattningsunderlag på upp till 1

miljon kronor kunna få ha helt år som

redovisningsperiod. Utskottet

tillstyrker det förslag som har lagts

fram i motion Sk22 att dessa regler

skall införas för handelsbolagen. Det

får ankomma på regeringen att lägga fram

ett förslag om beräkning av preliminär

skatt för mervärdesskatten i dessa fall.

dels att utskottets hemställan under 3

och 7 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

3. beträffande helårsredovisning

av mervärdesskatt

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk21 yrkande 3 och med

anledning av proposition 1996/97:12 i

denna del och motion 1996/97:Sk22

beslutar att beloppsgränsen för

helårsredovisning av mervärdesskatt i

handelsbolag skall vara 1 000 000 kr,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om helårsredovisning av

mervärdesskatt

att riksdagen till följd av vad ovan

anförts och hemställts antar det vid

proposition 1996/97:12 fogade

förslaget till ändring i

mervärdesskattelagen (1994:200) med

den ändringen att beloppet 200 000 i

14 kap. 8 § byts ut mot beloppet

1 000 000.

5. Frivilligt skattskyldiga till

mervärdesskatt (mom. 4)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 2 som börjar med I den utredning

och slutar med och Sk22 bort ha

följande lydelse:

Det är viktigt, inte minst för små

företag, att skattereglerna är enkla och

inte orsakar en omfattande

administration. En förenkling skulle

vara att ha samma redovisningsregler för

de företag som är frivilligt

skattskyldiga inom

mervärdesskattessystemet som för övriga

företag med ett årligt

beskattningsunderlag om högst 1 miljon

kronor, dvs. de skall ha rätt att

redovisa skatten i inkomstdeklarationen.

I den mån företaget inte lämnar

självdeklaration skall möjlighet till

ersvis redovisning föreligga enligt

samma regler som gäller för övriga

skattskyldiga.

De som valt frivillig skattskyldighet

har i dag inte möjlighet att välja att

gå ur mervärdesskattesystemet. För

undvikande av mer eller mindre konstlade

åtgärder för att komma ur systemet bör

denna rättighet i stället lagfästas.

Med hänvisning till det anförda

tillstyrker utskottet motion Sk21

yrkandena 4 och 5.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande frivilligt

skattskyldiga till mervärdesskatt

att riksdagen med med anledning av

motion 1996/97:Sk21 yrkandena 4 och 5

hos regeringen begär att den lägger

fram lagförslag som innebär att den

som är frivilligt skattskyldig till

mervärdesskatt skall ha rätt att

redovisa mervärdesskatten i

inkomstdeklarationen under

förutsättning att

beskattningsunderlaget uppgår till

högst 1 miljon kronor i enlighet med

vad som anförts i motionen och att

den som är frivilligt skattskyldig

till mervärdesskatt skall ha rätt att

gå ur systemet i enlighet med vad som

anförts i motionen.

6. Begränsning av avdragsramen för

representation (mom. 5 och mom. 7 i

motsvarande del)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 5 som börjar med Utskottet anser

och slutar med yrkande 20 bort ha

följande lydelse:

Förslaget att reducera avdragsramen för

representation från 180 till 90 kr per

person och måltid riskerar att motverka

sitt syfte av flera skäl.

Restaurangnäringen är en väsentlig del

av den privata tjänstesektorn, med en

lönsamhetsnivå som gör branschen mycket

känslig för den typ av förändringar som

nu är aktuella. Denna sektor är

personalintensiv och genererar många

arbetstillfällen. Det är sannolikt att

många företag kommer att ändra sina

interna representationsregler och i stor

utsträckning genomföra representation i

egna lokaler med egen personal. Till den

del lönekostnaderna för anställd

personal avser sådan representation är

de formellt inte avdragsgilla, men i

realiteten kommer inte detta att kunna

kontrolleras.

Den föreslagna förändringen kommer

sannolikt att i väsentlig grad skada

förutsättningarna för branschen att

bibehålla respektive skapa nya

arbetstillfällen inom den privata

tjänstesektorn. Riksdagen bör avslå

regeringens förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under 5

och 7 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

5. beträffande begränsning av

avdragsramen för representation

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:N269 yrkande 14 avslår

proposition 1996/97:12 i denna del

och motionerna 1996/97:Sk23,

1996/97:So670 yrkande 2 och

1996/97:Sk371 yrkande 20,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om avdrag för representation

att riksdagen till följd av vad som

ovan anförts avslår det i proposition

1996/97:12 framlagda förslaget till

ändring av punkt 1 av anvisningarna

till 20 § kommunalskattelagen

(1928:370).

7. Begränsning av avdragsramen för

representation (mom. 5 och mom. 7 i

motsvarande del)

Isa Halvarsson (fp) och Holger

Gustafsson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 5 som börjar med Utskottet anser

och slutar med yrkande 20 bort ha

följande lydelse:

Av förenklingsskäl anser regeringen

sedan tidigare att även vin och sprit

kan ingå i avdragsramen vid

företagsrepresentation. Regeringens

motivering är mycket tunn i jämförelse

med ambitionerna på det alkoholpolitiska

området att minska konsumtionen av

alkohol i Sverige med 25 % fram till år

2000. Detta mål har av regering och

riksdag ansetts så centralt och så

viktigt att man ställt sig bakom den

handlingsplan ett antal berörda

myndigheter utarbetat. Som framhålls i

motion Sk371 skall staten inte

subventionera alkoholkonsumtion.

Frånvaron av alkohol i arbetet bör i

stället vara ett särskilt viktigt delmål

i arbetet för att begränsa

alkoholkonsumtionen. Reglerna om att

inte inberäkna alkohol i avdragen för

representation har lång tradition i

Sverige och bör värnas. Både

arbetsgivare och restaurangbranschen är

vana vid nuvarande rutiner.

Utskottet förordar att regeringens

förslag ändras i enlighet med anförda

och tillstyrker motion Sk371 yrkande 20.

dels att utskottets hemställan under 5

och 7 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

5. beträffande begränsning av

avdragsramen för representation

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk371 och med anledning av

proposition 1996/97:12 i denna del

och motionerna 1996/97:Sk23 och

1996/97:So670 yrkande 2 och med

avslag på motion 1996/97:N269 yrkande

14 beslutar att införa föreskrifter

om avdrag för representation som

innebär att kostnader för vin och

sprit inte skall vara avdragsgilla,

7. beträffande lagförslagen i

fråga om avdrag för representation

att riksdagen till följd av vad som

ovan anförts antar det i proposition

1996/97:12 framlagda förslaget till

ändring av punkt 1 av anvisningarna

till 20 § kommunalskattelagen

(1928:370) med den ändringen att

följande uttryck läggs till som

avslutning på tredje stycket andra

meningen: - - - och inte i något

fall för utgifter för spritdrycker

och vin.

8. Begränsning av avdragsramen för

representation (mom. 5)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 5 som börjar med Utskottet anser

och slutar med yrkande 20 bort ha

följande lydelse:

En minskning av representationsavdraget

för måltidsutgifter till endast 90 kr

per måltid torde i de flesta fall täcka

endast en mindre del av den totala

kostnad för en måltid som är vanlig vid

representation. Ett så litet avdrag har

förmodligen ett mycket begränsat värde

för den som utför representationen. Det

skapar också ett extra

administrationsarbete genom att

räkningar i de flesta fall får klyvas i

två delar, ett avdragsgillt och ett icke

avdragsgillt belopp. Eftersom

representation i grunden avser privata

levnadsomkostnader, är det både

principiellt riktigt och praktiskt lika

bra att nu ta steget fullt ut och helt

avskaffa representationsavdraget. Detta

leder också till en ytterligare

statsfinansiell besparing på ca 500

miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker motion Sk23.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande begränsning av

avdragsramen för representation

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk23 och med anledning av

proposition 1996/97:12 i denna del

och motionerna 1996/97:Sk371 yrkande

20 och 1996/97:So670 yrkande 2 och

med avslag på motion 1996/97:N269

yrkande 14 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan

anförts om att

representationsavdraget skall slopas.