Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Punktskattefrågor

1996-11-19 · 8 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1996/97:SkU8, Punktskattefrågor

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU08

Punktskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

SkU8

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

proposition 1996/97:14 om vissa

punktskattefrågor och avstyrker de

motioner som behandlas i ärendet.

Vid betänkande fogas tre reservationer

(mp).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1996/97:14 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om upphävande av lagen

(1988:1567) om miljöskatt på inrikes

flygtrafik,

2. lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi,

3. lag om ändring i fordonsskattelagen

(1988:327),

4. lag om ändring i lagen (1978:69) om

försäljningsskatt på motorfordon.

Med anledning av skärpta obligatoriska

avgaskrav för nya personbilar inom EU

föreslås i propositionen vissa

förändringar i lagen om

försäljningsskatt på motorfordon.

I propositionen föreslås även att lagen

om miljöskatt på inrikes flygtrafik

upphävs och ersätts med en ökad

miljörelatering av luftfartsverkets

landningsavgifter.

Vidare föreslås vissa justeringar av

närmast teknisk karaktär i lagen om

skatt på energi.

Regeringen lämnar dessutom förslag till

en förändring i fordonsskattelagens

bestämmelser om beskattning av till

motorredskap klass I ombyggda bilar. En

bil som byggts om till motorredskap

klass I beskattas i dag undantagslöst

som en trafiktraktor. Den ändring som nu

föreslås innebär till skillnad från i

dag att användningen skall vara

avgörande för skatteuttaget. Ändringarna

föreslås i huvudsak träda i kraft den 1

januari 1997.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motion väckt med anledning av

propositionen

1996/97:Sk24 av Ronny Korsberg m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

att den inför nya kravnivåer för

avgasutsläpp från personbilar,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att försäljningsskatten på 2

000 kr för den nya miljöklass tre skall

behållas,

3. att riksdagen avslår förslaget att

avskaffa miljöskatt på inrikesflyg i

avvaktan på nytt förslag,

4. att riksdagen avslår förslaget att

kompensationen även skall omfatta värme

genererad med elektrisk kraft.

Motioner väckta under allmänna

motionstiden 1996

1996/97:Fi420 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas - såvitt nu är i

fråga -

33. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att miljörelaterade

landningsavgifter på flyg skall ge lika

stora intäkter till statskassan som de

nuvarande miljöskatterna.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

1996/97:T225 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas - såvitt nu är i fråga -

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa

miljödifferentierade landningsavgifter

för flyget och "peak pricing".

Utskottet

Ändrad beskattning av nya personbilar

I propositionen föreslås att

försäljningsskatten för nya personbilar

slopas fr.o.m. den 1 januari 1997.

Gällande bestämmelser innebär att

försäljningsskatt tas ut med 2 000 kr på

personbilar som omfattas av miljöklass 3

enligt bilavgaslagen. Personbilar i

miljöklasserna 1 och 2 har undantagits

från försäljningsskatt genom en

lagändring som har trätt i kraft den 11

juni 1996 (prop. 1995/96:222, bet.

1995/96:FiU15, SFS 1996:833).

Medlemskapet i EU innebär att de

svenska avgaskraven skall utvecklas inom

de ramar som det gemensamma regelverket

utgör. Enligt direktiven får

medlemsländerna använda differentierad

försäljningsskatt för att stimulera ett

förtida införande av teknik som

uppfyller en inom EU beslutad men ännu

inte obligatorisk kravnivå. Eventuella

skatterabatter för fordon som uppfyller

kommande avgaskrav skall upphöra senast

samma dag som dessa krav blir

obligatoriska.

Efter den 1 januari 1997 uppfyller nya

personbilar som är godkända enligt

direktiv 94/12/EG de lindrigaste

utsläppskraven inom EU. Dessa krav bör

därför enligt propositionen utgöra den

nya lägsta nivån i det svenska miljö-

klassystemet, miljöklass 3. Det innebär

att dagens kravnivå för miljöklass 2

kommer att föras över till miljöklass 3.

De personbilar som i dag uppfyller

kraven i miljöklass 2 kommer alltså

efter den 1 januari 1997 att omfattas av

den nya miljöklass 3.

Enligt propositionen skall skatten vara

oförändrad för fordon som uppfyller

kraven i nuvarande miljöklass 2. För

personbilar i den nya miljöklass 3 bör

därför enligt propositionen ingen

försäljningsskatt tas ut från och med

den 1 januari 1997. Med hänsyn till att

personbilar som endast uppfyller kraven

i den nuvarande miljöklass 3 inte får

säljas från årsskiftet föreslås i

propositionen att försäljningsskatten på

personbilar avskaffas.

I sammanhanget erinras i propositionen

om att en särskild utredare har

tillsatts för en översyn av vägtrafikens

samlade beskattning (dir. 1996:37).

Utredaren skall analysera vad som är den

lämpliga avvägningen mellan

försäljningsskatt, fordonsskatt, energi-

och koldioxidskatt i syfte att förbättra

den samlade styreffekten med avseende på

trafiksäkerhet och miljö. Enligt

propositionen är ekonomiska styrmedel

fortsatt ett viktigt instrument för att

gynna försäljningen av nya personbilar

som möter framtida kravnivåer.

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

Det framgår av propositionen att det

pågår ett arbete inom EU med att

ytterligare skärpa avgaskraven för

personbilar. Kommissionen har nyligen

presenterat ett förslag som omfattar två

olika kravnivåer, en avsedd att bli

obligatorisk år 2000 och en år 2005.

Dessa bör enligt propositionen så fort

det är möjligt införas i det svenska

miljöklassystemet. Regeringens avsikt är

att i enlighet med ett bemyndigande i

bilavgaslagen lämna miljöklass 2 utan

fastställda gränsvärden i avvaktan på

att så kan ske.

I motion Sk24 yrkande 1 av Ronny

Korsberg m.fl. (mp) hemställs att EU-

kommissionens två nya kravnivåer för

avgasutsläpp skall införas och kopplas

till miljöklasser redan nu med möjlighet

att senare göra de justeringar som kan

behövas. Försäljningsskatten på 2 000 kr

bör enligt yrkande 2 i samma motion

behållas för den nya miljöklass 3.

Utskottet vill framhålla att det beslut

om försäljningsskatt på personbilar som

riksdagen fattade i våras innebär ett

skifte från försäljningsskatt till

fordonsskatt i syfte att stimulera till

en förnyelse av bilparken och

miljövänligare bilar. Den nya miljöklass

3 kommer på grund av EU:s avgaskrav att

fr.o.m. den 1 januari 1997 omfatta de

personbilar som i dag är godkända enligt

kraven i miljöklass 2 och som vårens

beslut tog sikte på. Dessa personbilar

bör få fortsatt skattebefrielse.

Eftersom personbilar som uppfyller lägre

krav inte får säljas efter den 1 januari

1997 bör försäljningsskatten slopas för

personbilar. Utskottet tillstyrker

alltså propositionen i denna del och

avstyrker motion Sk24 yrkande 2.

Beträffande yrkande 1 i motion Sk24

framgår det av propositionen att de två

nya kravnivåer för avgasutsläpp för

personbilar som EU-kommissionen arbetar

med så fort det är möjligt bör föras in

i det svenska miljöklassystemet.

Utskottet anser att det inte finns skäl

för riksdagen att begära av regeringen

att den skall arbeta på något annat sätt

med dessa frågor än vad som har

redovisats i propositionen. Följaktligen

avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Upphävande av lagen om miljöskatt på

inrikes flygtrafik

I propositionen föreslås att lagen om

miljöskatt på inrikes flygtrafik skall

upphöra att gälla den 1 januari 1997.

Miljörelateringen av Luftfartsverkets

landningsavgifter skall i stället

förstärkas.

Skälen för ett slopande av den nämnda

lagen har tidigare redovisats av

regeringen (prop. 1995/96:198, s. 32).

Den nuvarande miljöskatten är inte

längre ett effektivt styrmedel. Vidare

har avregleringen av den civila inrikes

luftfarten gjort det allt svårare att

tillämpa skatten på ett rättvist sätt.

EU-kommissionens generaldirektorat för

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

skattefrågor har i en skrivelse den 21

februari 1996 hävdat att miljöskatten på

inrikes flygtrafik inte är förenlig med

rådets direktiv 92/81/EEG av den 19

oktober 1992 om harmonisering av

strukturerna för punktskatter på

mineraloljor.

För år 1995 inbringade miljöskatten på

inrikes flygtrafik 176 miljoner. Det

skattebortfall som uppkommer när skatten

avskaffas har finansierats inom ramen

för de ekonomisk-politiska åtgärder på

skatte- och avgiftsområdet som riksdagen

beslutade om under våren 1996 (prop.

1995/96:198, bet. 1995/96:SkU31).

I motion Sk24 yrkande 3 av Ronny

Korsberg m.fl. (mp) hemställs om avslag

på propositionen i denna del. Enligt

motion Fi420 yrkande 33 av Marianne

Samuelsson m.fl. (mp) skall riksdagen

besluta om ett tillkännagivande till

regeringen om att miljörelaterade

landningsavgifter på flyg skall ge lika

stora intäkter till statskassan som de

nuvarande miljöskatterna. I motion T225

yrkande 10 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

hemställs att miljödifferentierade

landningsavgifter för flyget bör införas

efter samma modell som diskuteras för

sjöfarten.

Det framgår av propositionen att

Luftfartsverket för närvarande bedriver

ett arbete med att vidareutveckla

miljöstyrningen av luftfartsavgifterna.

Inriktningen i detta arbete är att den 1

januari 1997 öka den redan befintliga

bullerrelateringen av

landningsavgifterna och senare under

året komplettera avgiftssystemet med en

relatering även till utsläpp av

föroreningar till luft. De ökade

intäkterna från avgifterna kommer att

användas för bl.a.

bullerisoleringsåtgärder vid de statliga

flygplatserna.

Enligt propositionen är det av central

betydelse att ett system som ger bättre

miljöstyrning inom luftfarten än dagens

miljöskatt, och som omfattar såväl

buller som utsläpp till luft, kan

införas fullt ut så snart som möjligt

under år 1997. Beträffande åtgärder mot

flygbuller avser regeringen att

återkomma till riksdagen med ytterligare

förslag och riktlinjer i samband med

behandlingen av trafikens

infrastrukturfrågor.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att den särskilda lagen om miljöskatt på

inrikes flygtrafik som tidigare

aviserats av regeringen nu bör upphävas

och att systemet med miljörelaterade

landningsavgifter bör förstärkas. Som

utskottet redovisat pågår nu arbetet med

utformningen av ett nytt sy-stem.

Utskottet anser att resultatet av detta

arbete bör avvaktas innan riksdagen tar

ställning i hithörande frågor. Utskottet

tillstyrker propositionen och avstyrker

motionerna Sk24 yrkande 3, Fi420 yrkande

33 och T225 yrkande 10.

Vissa energiskattefrågor

I propositionen föreslås att

skattenedsättningen för värme som

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

levererats till industrin eller

växthusnäringen skall omfatta även de

fall då elektrisk kraft använts vid

värmeframställningen.

Riksdagen beslutade under våren 1996

att kompensationen med 9 öre per kWh

värme som levererats till

tillverkningsindustrin eller för

växthusuppvärmning vid yrkesmässig

växthusodling skulle slopas och att en

återgång skulle ske till tidigare regler

på området (prop. 1995/96:198, bet.

1995/96:SkU31, SFS 1996:687).

Ändringarna trädde i kraft den 1

september 1996 och innebär att

motsvarande skattenedsättning skall

gälla för den som levererar värme till

tillverkningsindustrin respektive för

växthusuppvärmning som skulle ha

tillämpats för energi som förbrukats vid

värmeproduktion i industrins eller

växthusnäringens egen regi. Lagtexten

har dock utformats på ett sådant sätt

att någon befrielse från skatten på

elektrisk kraft som förbrukats för

värmeproduktion inte kan ske. Enligt

propositionen har detta uppenbarligen

inte varit avsikten med ändringen av

bestämmelserna. En möjlighet att även få

återbetalning av energiskatten på

elektrisk kraft som förbrukats vid

framställning av aktuell värme bör

därför enligt propositionen införas i 9

kap. 5 § lagen om skatt på energi. Den

nya lydelsen av paragrafen föreslås

såvitt avser värmeleveranser till

industrin tillämpas för tid fr.o.m. den

1 september 1996. Härigenom åstadkoms

likformighet beträffande den tidsmässiga

tillämpningen av bestämmelsen, oavsett

vilket skattepliktigt energislag som

använts vid framställningen av sådan

värme. Någon retroaktiv tillämpning av

den nya lydelsen av paragrafen såvitt

avser värmeleveranser till

växthusnäringen är inte aktuell,

eftersom reglerna om skattenedsättning i

paragrafen för växthusnäringens del

tillämpas först fr.o.m. den 1 januari

1997, se punkt 5 av

övergångsbestämmelserna till SFS

1994:1776 i dess lydelse enligt SFS

1996:687.

I propositionen föreslås också att de

generellt lägre skattesatser som gäller

för bränslen som förbrukats vid

industriell verksamhet eller vid

yrkesmässig växthusodling inte skall

tillämpas på bensin. Vidare föreslås att

bestämmelserna om överklagande i lagen

om skatt på energi samordnas med vad som

gäller för övriga EU-harmoniserade

punktskatter.

I motion Sk24 yrkande 4 av Ronny

Korsberg m.fl. (mp) hemställs att

propositionen avslås såvitt avser

förslaget att kompensationen även skall

omfatta värme genererad med elektrisk

kraft. Motionärerna hänvisar till att

Miljöpartiet i våras avvisade beslutet

om skattenedsättning för värmeleveranser

och anser vidare att det är ineffektivt

att använda elektrisk kraft för

värmealstring.

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Enligt utskottets uppfattning bör den

skattenedsättning för vissa

värmeleveranser som riksdagen beslutade

våren 1996 omfatta även energiskatt på

elektrisk kraft som förbrukats vid

framställning av aktuell värme.

Utskottet tillstyrker propositionen

såvitt avser denna och de övriga

lagändringar som föreslås i

energiskattelagen och avstyrker motion

Sk24 yrkande 4.

Sänkt fordonsskatt för vissa

motorredskap

I propositionen föreslås att

motorredskap i klass I som är ombyggda

bilar skall beskattas som trafiktraktor

endast om fordonet används för vissa

godstransporter. En bil som byggts om

till motorredskap klass II skall dock

fortfarande utan undantag beskattas som

trafiktraktor. Förslaget berör enligt

propositionen 150-200 fordon och skall

rätta till en konkurrenssnedvridning i

entreprenadbranschen mellan bl.a. mobila

lyftplattformar och mobilkranar.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ändrad

beskattning av nya personbilar

att riksdagen godtar proposition

1996/97:14 i denna del och avslår

motion 1996/97:Sk24 yrkandena 1 och

2,

res. 1 (mp)

2. beträffande upphävande av

lagen om miljöskatt på inrikes

flygtrafik

att riksdagen godtar proposition

1996/97:14 i denna del och avslår

motionerna 1996/97:Fi420 yrkande 33,

1996/97:Sk24 yrkande 3 och

1996/97:T225 yrkande 10,

res. 2 (mp) -

delvis

3. beträffande vissa

energiskattefrågor

att riksdagen godtar proposition

1996/97:14 i denna del och avslår

motion 1996/97:Sk24 yrkande 4,

res. 3 (mp) -

delvis

4. beträffande sänkt

fordonsskatt för vissa motorredskap

att riksdagen godtar proposition

1996/97:14 i denna del,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet ovan anfört och hemställt

antar de vid proposition 1996/97:14

fogade förslagen till

1. lag om upphävande av lagen

(1988:1567) om miljöskatt på inrikes

flygtrafik,

2. lag om ändring i lagen (1994:1776)

om skatt på energi,

3. lag om ändring i

fordonsskattelagen (1988:327),

4. lag om ändring i lagen (1978:69)

om försäljningsskatt på motorfordon.

res. 2 (mp) -

delvis

res. 3 (mp) -

delvis

Stockholm den 19 november 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Anita Johansson (s), Sverre Palm

(s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta

Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström

(s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson

(s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Inger Lundberg (s), Per

Rosengren (v), Ulla Rudin (s), Jan-Olof

Franzén (m), Ronny Korsberg (mp),

Holger Gustafsson (kd) och Carl Erik

Hedlund (m).

Reservationer

1. Ändrad beskattning av nya personbilar

(mom. 1)

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 2 som börjar med Utskottet vill

och slutar med utskottet

motionsyrkandet. bort ha följande

lydelse:

Av propositionen framgår att regeringen

anser att ekonomiska styrmedel fortsatt

är ett viktigt instrument för att gynna

försäljning av nya personbilar som möter

framtida kravnivåer. En naturlig

konsekvens av detta synsätt, som är helt

riktigt, är att införa en ny kravnivå

för miljöklass 2 och behålla en

försäljningsskatt också för personbilar.

EU-kommissionen har presenterat ett

förslag till två nya kravnivåer för

avgasutsläpp från personbilar. Dessa bör

användas i Sverige och kopplas till de

olika miljöklasserna på samma sätt som

nu.

Utskottet tillstyrker motion Sk24

yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande ändrad

beskattning av nya personbilar

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk24 yrkandena 1 och 2 och

med anledning av proposition

1996/97:14 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om en bibehållen

försäljningsskatt på personbilar och

om införande av nya kravnivåer.

2. Upphävande av lagen om miljöskatt på

inrikes flygtrafik (mom. 2 och mom. 5 i

motsvarande del)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 3 som börjar med Utskottet delar

och slutar med yrkande 10 bort ha

följande lydelse:

Regeringens förslag att ersätta den

nuvarande miljöskatten på flyg med en

förstärkt miljörelatering av

landningsavgifter från den 1 januari

1997 kan accepteras endast om detta inte

leder till minskade skatteinkomster för

staten. Eftersom något alternativ till

den nuvarande miljöskatten inte har

presenterats är det omöjligt att veta

effekterna av en förändring. Det finns

därför anledning att avvakta med

avskaffande av nuvarande system tills

ett nytt kan införas samtidigt.

Riksdagen bör samtidigt uttala att det

måste vara en förutsättning att

miljörelaterade landningavgifter på flyg

skall ge minst lika stora intäkter till

statskassan som de nuvarande

miljöskatterna. Utskottet tillstyrker

därmed motionerna Fi420 yrkande 33 och

Sk24 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 2

och 5 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

2. beträffande upphävande av

lagen om miljöskatt på inrikes

flygtrafik

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk24 yrkande 3 avslår

proposition 1996/97:14 i denna del

och med bifall till motion

1996/97:Fi420 yrkande 33 och med

anledning av motion 1996/97:T225

yrkande 10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört om miljörelaterade

avsnitt 8 Kontrollera mot PDF

landningsavgifter,

5. beträffande lagförslagen i

fråga om upphävande av lagen om

miljöskatt på inrikes flygtrafik

att riksdagen till följd av vad som

ovan anförts och hemställts avslår

det i proposition 1996/97:14

framlagda förslaget till lag om

upphävande av lagen (1988:1567) om

miljöskatt på inrikes flygtrafik.

3. Vissa energiskattefrågor (mom. 3 och

mom. 5 i motsvarande del)

Ronny Korsberg (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 4 som börjar med Enligt

utskottets och slutar med tillstyrker

förslaget bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslutade under våren 1996

att kompensationen med 9 öre per kWh

värme som levererats till

tillverkningsindustrin eller för

uppvärmning vid yrkesmässig

växthusodling skulle slopas och att en

återgång skulle ske till tidigare regler

på området. Miljöpartiet avvisade detta

förslag eftersom risken är uppenbar att

fjärrvärmeverk omedelbart övergår från

biobränslen till fossila bränslen för

värmeleveranser. Därmed ökar också

utsläppen från dessa anläggningar och

förvärrar därmed miljöproblemen.

Nu föreslår regeringen att de gällande

reglerna skall omfatta även de fall då

elektrisk kraft använts vid

värmeframställning. Även detta förslag

bör avvisas. Skälet är att elektrisk

kraft är det mest ineffektiva sättet att

generera värme. Verkningsgraden är

extremt låg, och det leder därför till

ett onödigt slöseri med energi. I

stället måste vi inom alla områden

energieffektivisera bl.a. för att klara

kärnkraftsavvecklingen som beslutat.

Det anförda innebär att utskottet

tillstyrker motion Sk24 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 3

och 5 i motsvarande del bort ha följande

lydelse:

3. beträffande vissa

energiskattefrågor

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Sk24 yrkande 4 och med

anledning av proposition 1996/97:12 i

denna del beslutar att ej införa

föreskrift om att kompensationen även

skall omfatta värme generad med

elektrisk kraft,

5. beträffande lagförslagen i

fråga om vissa energiskattefrågor

att riksdagen till följd av vad som

ovan anförts och hemställt avslår det

i proposition 1996/97:14 framlagda

förslag till lag om ändring i lagen

(1994:1776) om skatt på energi såvitt

avser 9 kap. 5 §.