Bet. 1996/97:SkU9

Skatteutskottets betänkande

1996/97:SKU09

Vissa företagsskattefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

SkU9

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet

proposition 1996/97:18 om vissa företags

skattefrågor och avstyrker de motioner

som väckts med anledning av propo

sitionen.

Vid betänkandet har fogats tre

reservationer (m, fp).

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet)

föreslår i proposition 1996/97:18 att

riksdagen antar de i propositionen

framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om

statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1854)

om inkomstbeskattningen vid gräns

överskridande omstruktureringar inom EG.

I propositionen föreslås att förbudet

mot avdrag för förluster som uppkommit

vid överlåtelse av egendom mellan

företag i intressegemenskap skall gälla

även vid överlåtelse till företag som

inte är skattskyldigt i Sverige.

Förslaget innebär att ett totalt

avdragsförbud införs och i motsats till

vad som gäller för överlåtelser mellan

här i landet skattskyldiga företag

medges alltså inte avdrag när egendomen

i ett senare skede överlåts till

utomstående köpare. Vidare föreslås en

justering i de uppskovsregler som gäller

vid överlåtelse av aktier. Justeringen

går ut på att strukturregeln i 27 § 4

mom. lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt (SIL) inte skall vara

tillämplig om överlåtelsen samtidigt

omfattas av någon av de regler som

gäller för överlåtelse inom

företagsgrupper (2 § 4 mom. nionde eller

tionde stycket SIL).

I propositionen föreslås också en

justering av reglerna för

internationella andelsbyten. Om den

skattskyldige särskilt begär det

tillämpas strukturregeln i 27 § 4 mom.

SIL i stället för de särskilda

bestämmelserna i lagen (1994:1854) om

inkomstbeskattningen vid

gränsöverskridande omstruktureringar

inom EG. Det innebär en möjlighet att

senare överlåta de vederlagsaktier som

erhölls vid bytet utan omedelbar

beskattning genom en koncernintern

aktieöverlåtelse.

Regeringen har möjlighet att genom

dispens medge befrielse från beskattning

av reavinst när aktier överlåts till ett

utländskt koncernföretag. Här föreslås

att dispensen skall prövas av

Riksskatteverket och att de grundläg

gande förutsättningarna för befrielse

skall regleras i lag.

I de regler som innebär att ett

aktiebolag utan omedelbara skattekon

sekvenser kan dela upp verksamheten på

mindre enheter (lex ASEA) föreslås att

börsregistrerade kreditmarknadsbolag

uttryckligen skall undantas från det

s.k. verksamhetsvillkoret om bolaget

ingår i en koncern i vilken det finns

ett bankaktiebolag.

I propositionen diskuteras även den

avskattningsregel som skall tillämpas

när ett investmentföretag byter

karaktär. Slutsatsen är att

avskattningsregeln bör kvarstå i princip

oförändrad.

Slutligen föreslås att om ett svenskt

aktiebolag inte längre skall anses ha

skatterättsligt hemvist i Sverige skall

utdelning från bolaget behandlas som om

den lämnats av en utländsk juridisk

person.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

1996/97:Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen i

den del den avser förlust vid avyttring

av egendom i enlighet med vad som

anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår propositionen i

den del den avser befrielse från

beskattning av reavinst vid

aktieöverlåtelser, i enlighet med vad

som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar om sådan

ändring i lagen om statlig inkomstskatt

att avskattningsregeln avskaffas, i

enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen avslår propositionen i

den del den avser investmentföretag, i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Sk26 av Isa Halvarsson och Karin

Pilsäter (fp) vari yrkas att riksdagen

avslår propositionen vad gäller

uppskovsreglerna i 2 § 4 mom.

Utskottet

Förlust vid avyttring av egendom

I propositionen föreslås att förbudet

mot avdrag för förlust vid överlåtelse

av egendom mellan företag i

intressegemenskap även skall omfatta

överlåtelser till företag som inte är

skattskyldiga i Sverige. Förbudet

infördes vid 1990 års skattereform och

utgör en del av en reglering som innebär

att reavinstbeskattningen genomförs när

tillgången senare lämnar

intressegemenskapen. Förbudet har

tidigare ansetts omfatta överlåtelser

till den som inte är skattskyldig i

Sverige även om reglerna om den

fortsatta hanteringen av tillgången inte

kan tillämpas i dessa fall.

Regeringsrätten har dock gjort en annan

bedömning och har i RÅ 1955 ref. 13

medgivit avdrag för förlust som

uppkommit vid överlåtelse till en kommun

och i RÅ 1995 ref. 43 medgivit avdrag

för förlust vid överlåtelse till ett

utländskt koncernbolag. Regeringens

förslag innebär att förbudet skall gälla

även om någon beskattning för reavinst

inte kan genomföras när tillgången

överlåts vidare.

Regeringen har övervägt möjligheten att

i stället införa särskilda regler som

innebär en uppskjuten avdragsrätt för

överlåtaren i dessa fall. En sådan

lösning innebär dock enligt regeringens

bedömning att man riskerar att få en

förmånligare behandling av dessa

överlåtelser än vid överlåtelser till

den som är skattskyldig i Sverige. Om en

annan lösning bör genomföras som en

följd av de förändringar som övervägs av

Företagsskatteutredningen bör detta

enligt regeringen övervägas av

utredningen i dess fortsatta arbete.

När det gäller Sveriges internationella

åtaganden och Romfördragets förbud mot

restriktioner för kapitalrörelser och

betalningar mellan medlemsstater anför

regeringen att förslaget reglerar en

situation då överlåtelse sker mellan

närstående företag. Effekterna av

förslaget blir något annorlunda vid

överlåtelse till subjekt som inte är

skattskyldiga i Sverige jämfört med över

låtelse till ett i Sverige skattskyldigt

subjekt. Det är dock enligt regeringen

inte fråga om två jämförbara situationer

och inte heller möjligt att införa samma

regelsystem för de två olika

situationerna. Regeringens bedömning är

att förslaget inte kan anses innebära

någon otillåten diskriminering.

I motion Sk25 yrkande 1 av Bo Lundgren

m.fl. (m) och i motion Sk26 av Isa

Halvarsson och Karin Pilsäter (fp)

hemställer motionärerna att förslaget

avslås. Enligt motionärerna innebär

förslaget en diskriminering av koncerner

med verksamhet i flera länder. I stället

bör man enligt motionärerna kunna införa

en uppskjuten avdragsrätt som inträder

när tillgången senare lämnar intresse

gemenskapen.

Enligt skatteutskottets mening är det

viktigt att avdragsmöjligheten upphör så

snart som möjligt. Den lösning som

regeringen föreslår innebär att överlå

telser av anläggningstillgångar inom en

koncern behandlas lika och att möj

ligheten att få avdrag för förlust när

tillgången senare lämnar koncernen är

beroende av om skattskyldighet för

reavinst föreligger eller ej. Skatte

utskottet delar regeringens bedömning

att den föreslagna lösningen inte

innebär någon otillåten diskriminering.

Utskottet tillstyrker propositionen i

denna del och avstyrker

motionsyrkandena.

Lex ASEA

I propositionen föreslås en förändring

av de regler som gör det möjligt att

dela upp ett aktiebolags verksamheten på

flera företag utan skattekonsekvenser.

Ett villkor för tillämpning av dessa

regler är att minst 20 % av verksamheten

skiljs av (verksamhetskravet). Enligt

förslaget skall bankernas undantag från

verksamhetskravet tillämpas också på

kreditmarknadsbolag som ingår i samma

koncern som ett bankaktiebolag.

Bakgrunden är att Stadshypotek AB

framfört önskemål om att få samma

möjlighet som bankerna att dela ut

aktier i fastighetsförvaltande bolag.

I motion Sk25 av Bo Lundgren m.fl. (m)

anför motionärerna att det kan vara

svårt för stora företag att uppfylla

verksamhetskravet och att dessa som ett

alternativ bör få möjlighet att tillämpa

bestämmelsen om det avskilda bolaget

marknadsnoteras. Yrkande 2 i motionen

uppfattas av utskottet som avseende ett

tillkännagivande med denna inriktning.

Utskottet har inte funnit någon

anledning till erinran mot regeringens

förslag och tillstyrker därför

propositionen i denna del.

När det gäller den fråga som

motionärerna tar upp bör Företagsskatte

utredningens arbete med

omstruktureringsfrågorna nu avvaktas.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Investmentföretag

I propositionen redovisar regeringen

sina överväganden när det gäller

bestämmelsen om avskattning av

investmentföretag som byter karaktär.

För investmentföretagen gäller särskilda

regler som är avsedda att skapa neutrali

tet mellan direkt och indirekt ägande av

värdepapper. Ett investmentföretag kan

som en följd härav omsätta sin

aktieportfölj utan att beskattning upp

kommer. I gengäld påförs företaget en

schablonintäkt. I anslutning till att

aktieutdelningar var skattefria år 1994

infördes dessutom en särskild

avskattningsregel. Investmentföretag som

upphör att vara investmentföretag skall

enligt denna regel beskattas för en

schablonintäkt som motsvarar 30 % av

värdet av aktier och liknande

tillgångar. Alternativt kan de faktiska

vinsterna och förlusterna redovisas. När

skattefriheten för aktieutdelningar togs

bort behölls avskattningsregeln i

avvaktan på ytterligare överväganden.

Regeringen konstaterar att

avskattningsregeln visserligen inte

behövs för att upprätthålla en

neutralitet mellan ett direkt och ett

indirekt innehav av aktier men att den

fyller en funktion när det gäller

likabehandlingen av företags

aktieinnehav. Om avskattningsregeln

slopas får företag som under en period

kunnat använda sig av reglerna för

investmentföretag en fördel jämfört med

andra företag som innehar aktier.

Regeringen gör därför bedömningen att

avskattningsregeln bör behållas.

I motion Sk25 yrkandena 3 och 4 av Bo

Lundgren m.fl. (m) hemställer motionär

erna att avskattningsregeln slopas

eftersom den enligt deras mening inte

fyller någon funktion sedan

beskattningen av utdelningsinkomster

återinförts.

Utskottet delar regeringens bedömning

av dessa frågor och avstyrker därför

motionsyrkandet.

Propositionen i övrigt

Utskottet har inte funnit någon

anledning till erinran mot regeringens

förslag i övrigt och tillstyrker därför

propositionen även i denna del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förlust vid

avyttring av egendom

att riksdagen godtar proposition

1996/97:18 i denna del och avslår

motionerna 1996/97:Sk25 yrkande 1 och

1996/97:Sk26,

res. 1 (m, fp) -

delvis

2. beträffande Lex ASEA

att riksdagen godtar proposition

1996/97:18 i denna del och avslår

motion 1996/97:Sk25 yrkande 2,

res. 2 (m)

3. beträffande

investmentföretag

att riksdagen avslår motion

1996/97:Sk25 yrkandena 3 och 4,

res. 3 (m)

4. beträffande propositionen i

övrigt

att riksdagen godtar proposition

1996/97:18 i denna del,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad

utskottet anfört och hemställt antar

de vid proposition 1996/97:18 fogade

förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576)

om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1994:1854)

om inkomstbeskattningen vid gräns

överskridande omstruktureringar inom

EG.

res. 1 (m, fp) -

delvis

Stockholm den 19 november 1996

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors

(s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),

Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-

Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn

Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Isa

Halvarsson (fp), Per Rosengren (v), Ulla

Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny

Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd),

Lars U Granberg (s), Ingibjörg

Sigurdsdóttir (s) och Carl Erik Hedlund

(m).

Reservationer

1. Förlust vid avyttring av egendom

(mom. 1 och mom. 5)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik

Graf (m), Isa Halvarsson (fp), Jan-Olof

Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m)

har

dels anfört följande:

Vi delar regeringens bedömning att det

inte bör finnas en möjlighet att direkt

göra avdrag för förluster som uppkommit

vid försäljning av egendom till

utländska intressebolag men kan inte

acceptera ett totalförbud. Med en sådan

lösning kommer man att diskriminera

koncerner med verksamheter i skilda

länder. Eftersom det överlåtande

företaget inte får någon avdragsrätt och

inte heller det utländska

intressebolaget, så kommer koncernens

totala skatteförhållande att bli sämre

än vad som gällt om koncernen varit

helsvensk.

Flera remissinstanser har ansett att

man skulle kunna konstruera en

bestämmelse som innebär en uppskjuten

avdragsrätt för det överlåtande

företaget. En sådan uppskovsregel skulle

kunna utformas så att det överlåtande

bolagets avdragsrätt kan utnyttjas först

när egendomen avyttrats och att i

avvaktan på att detta sker det

överlåtande företaget aktiverar

förlusten. I händelse av att

intressegemenskapen skulle upphöra innan

egendomen sålts skulle avdragsrätten

också inträda. Regeringen har anfört att

Företagsskatteutredningen bör överväga

att komma med förslag om annan lösning

än den som regeringen nu föreslår. Vi

anser att man inte behöver avvakta

utredningens förslag.

Från regeringens håll har framhållits

att det är viktigt med stabila regler

för företagandet. I detta instämmer vi,

och vi anser därför att det vore bättre

att införa en uppskjuten avdragsrätt som

här beskrivits än att införa ett

totalförbud.

Riksdagen bör avslå regeringens förslag

om ett totalförbud och hos regeringen

begära ett skyndsamt förslag som innebär

att en uppskjuten avdragsrätt i stället

införs.

dels vid moment 1 och moment 5 i

motsvarande del hemställt

1. beträffande förlust vid avyttring

av egendom

att riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:Sk25 yrkande 1 och

1996/97:Sk26 och avslag på

proposition 1996/97:18 i denna del

hos regeringen begär ett skyndsamt

förslag i enlighet med vad ovan

anförts,

5. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan

anförts och hemställts gör den

ändringen i förslaget till lag om

ändring i lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt att ändringen i 2 § 4

mom. nionde stycket utgår.

2. Lex ASEA (mom. 2)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens förslag gäller en möjlighet

till undantag från beskattningen vid

omstrukturering av vissa

kreditmarknadsbolag. Vi har ingen

invändning mot detta förslag men anser

att det finns behov av ytterligare

ändringar.

De villkor som uppställs för undantag

från beskattning vid omstrukturering är

bl.a. följande. Moderbolaget skall vara

börsnoterat i Sverige. Samtliga aktier

skall delas ut och den verksamhet som

skall bedrivas i vartdera bolaget efter

det att omstruktureringen skett skall

vara av betydande omfattning i

förhållande till den verksamhet som

tidigare bedrevs i det utdelande

bolaget. Detta verksamhetsvillkor är

inte närmare preciserat, men ett

allmänt krav är att verksamheten i det

avskilda dotterföretaget bör uppgå till

minst 20 % av den ursprungliga

verksamheten.

Med den takt som

marknadsförutsättningarna ändras bör

reglerna för omstruktureringar av

koncerner vara utformade så att de

underlättar processen och inte försvårar

den. Enligt vår uppfattning bör man

införa en regel vid sidan om det

nuvarande verksamhetsvillkoret. Denna

regel skulle fastställa att kriteriet på

att verksamhetsvillkoret uppfyllts

skulle vara att det avskilda bolaget

marknadsnoteras. Reglerna för en

börsintroduktion är i alla länder sådana

att det krävs en viss storlek och

organisation för att bli accepterad.

Kravet på en marknadsnotering kan

kombineras med en bestämmelse att det

avskiljande bolagets aktier fortfarande

skall vara noterade i Sverige. En sådan

regel skulle underlätta för de större

svenska koncernerna att genomföra

strukturomvandlingar som bedöms som

önskvärda. Det avskilda bolaget kan vara

stort, men ändå inte så stort att

verksamhetsvillkoret uppfylls. I mindre

koncerner kan det vara lättare att

uppfylla kriteriet, och det leder till

en form av diskriminering av stora

bolags möjligheter att utan

skatteeffekter göra önskvärda

omvandlingar.

Det anförda bör riksdagen som sin

mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 2 hemställt

2. beträffande Lex ASEA

att riksdagen godtar proposition

1996/97:18 i denna del och med

anledning av motion 1996/97:Sk25

yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad ovan

anförts.

3. Investmentföretag (mom. 3)

Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf,

Jan-Olof Franzén och Carl Erik Hedlund

(alla m) har

dels anfört följande:

En utgångspunkt vid utformningen av

beskattningsreglerna för investment

företag har varit att det skall råda

neutralitet mellan direkt och indirekt

ägande av värdepapper och att reglerna

inte skall försvåra omplaceringar av

aktieinnehavet. Dessa regler byggde

bl.a. på det faktum att utdelning be

skattades hos mottagaren. I anslutning

till att aktieutdelningen 1994 blev

skattefri infördes en särskild

avskattningsregel för de

investmentföretag som byter inriktning.

Syftet var att säkra en enkelbeskattning

av investmentbolagens reavinster.

I och med att riksdagen beslutade

återinföra dubbelbeskattning av bolags

inkomster bortföll också motivet för att

behålla avskattningsregeln. Byter ett

investmentföretag inriktning så kommer

latenta reavinster att beskattas senare

hos både företaget och hos aktieägarna

vid utdelning. Någon avskattning behövs

således inte. Regeringen vitsordar också

att en eventuell

investmentbolagsrabatt skulle kunna få

betydelse vid en jämförelse mellan en

fysisk persons direkta respektive

indirekta innehav av en aktieportfölj

(prop. s. 29-32). Men regeringen anser

inte att den jämförelsen är relevant

utan menar att den relevanta jämförelsen

är beskattning av aktieinnehav i ett

investmentföretag respektive ett

rörelsedrivande företag.

Vi delar inte regeringens syn.

Kriteriet för ett investmentföretag är

ett svenskt aktiebolag eller svensk

ekonomisk förening som uteslutande eller

så gott som uteslutande förvaltar

värdepapper och vars uppgift är att

genom ett välfördelat

värdepappersinnehav erbjuda aktie- och

andelsägare riksfördelning och vari ett

stort antal fysiska personer äger aktier

eller andelar . Riskspridning och

mångfald vad gäller ägare är centrala

egenskaper för investmentbolaget och det

bör vara enkla regler som ger en rimlig

balans mellan behandlingen av

beskattningen av en persons direkta

eller indirekta aktieinnehav. Det är

neutraliteten mellan fysiska personers

aktieinnehav som hittills varit norm för

beskattningen av investmentbolag.

Regeringen anför i stället att det är

önskvärt att åstadkomma neutralitet

mellan beskattningen vid innehav av en

aktieportfölj i ett investmentbolag

respektive ett rörelsedrivande företag.

Denna argumentering skiljer sig markant

från vad som sedan länge varit

vägledande och tyder dessutom inte på

att regeringen lyssnat särskilt noga på

de remissinstanser som motsatt sig

förslaget.

Till yttermera visso har regeringen

angivit att det i propositionen lämnade

förslaget är av en sådan karaktär att

det inte kan anses medföra några stats

finansiella effekter. Då finns det

enligt vår uppfattning ingen anledning

att behålla avskattningsregeln.

Riksdagen bör hos regeringen begära ett

skyndsamt förslag som innebär att

avskattningsregeln slopas.

dels vid moment 3 hemställt

3. beträffande investmentföretag

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Sk25 yrkandena 3 och 4 hos

regeringen begär ett skyndsamt

förslag i enlighet med vad ovan

anförts.