Bet. 1996/97:SoU15

Socialutskottets betänkande

1996/97:SOU15

Internationella adoptionsfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SoU15

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 1996/97:91 Internationella

adoptionsfrågor och 18 motionsyrkanden som väckts med anledning av pro-

positionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall godkänna 1993

års Haagkonvention om skydd av barn och samarbete vid internationella

adoptioner och att konventionen inkorporeras i svensk lagstiftning. Utskottet

tillstyrker även övriga förslag i propositionen, bl.a. att beslut om samtycke

till att adoptionsförfarandet får fortsätta skall fattas av socialnämnderna.

För att garantera en snabb handläggning av dessa ärenden anser dock utskottet

att prövningen skall ske skyndsamt och senast inom två veckor från det att den

eller de som vill adoptera gjort en anmälan härom till nämnden och att denna

tid endast får förlängas om synnerliga skäl föreligger. Detta föranleder en

ändring i 25 § femte stycket i regeringens förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen. Samtliga lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli

1997.

Till betänkandet har fogats sex reservationer.

Propositionen

I proposition 1996/97:91 föreslår regeringen (Socialdepartementet) - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen

dels godkänner den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om skydd av

barn och samarbete vid internationella adoptioner,

dels antar regeringens förslag till

- lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av

barn och samarbete vid internationella adoptioner,

- lag om internationell adoptionsförmedling,

- lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

- lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

- lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,

- lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn.

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Motionerna

1996/97:So23 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att de auktoriserade adoptionsorganisationerna

anförtros beslutet att adoptionen får fortsätta i enlighet med

Haagkonventionens artikel 17 c,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till tillägg i

socialtjänstlagens 25 § om den eller de som vill adoptera har

tillfredsställande kunskaper om barn,

3. att riksdagen beslutar att enskilda adoptioner även fortsättningsvis

skall vara möjliga.

1996/97:So24 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ytterligare

kontrollstation.

1996/97:So25 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationella

adoptionsfrågor.

1996/97:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om en förlängning av

giltighetstiden till två år för medgivande från socialnämnd eller motsvarande

enligt vad i motionen anförts om hänsynstagandet till barnet,

2. att riksdagen vid bifall av yrkande 1 genom en formulering i

socialtjänstlagen låter konventionens krav på uppföljning också utgöra det

slutliga samtycket från socialnämndens sida,

3. att riksdagen vid avslag på yrkandena 1 och 2 beslutar att det som i 25 §

socialtjänstlagen anges om skyndsam prövning ersätts med att socialnämnden

inom sju vardagar skall pröva om det skall ges samtycke till att

adoptionsförfarandet får fortsätta,

4. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av kostnaderna för

internationella adoptioner enligt vad i motionen anförts om ett ökat stöd till

personer som önskar adoptera utländska barn,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till könsneutrala åldersregler

vid internationella adoptioner enligt vad i motionen anförts om att ersätta

den könsdiskriminerande praxis som åldersrekommendationen skapat.

1996/97:So27 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska

tillämpningen av Haagkonventionens artikel 17 c.

1996/97:So28 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att delegera beslut om fullföljande av adoptioner,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen till förmån för vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag med anledning av

Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid

internationella adoptioner till förmån för vad som anförts i motionen.

1996/97:So29 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att låta de auktoriserade adoptionsförmedlingarna vara ansvariga

för den andra prövningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av den enskildes kostnader vid adoption och andra

åtgärder för att lösa problem vid barnlöshet,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till tillägg i

socialtjänstlagens 25 § vad gäller föräldrakunskap.

1996/97:So30 av Kerstin Heinemann och Lennart Rohdin (fp) vari yrkas att

riksdagen beslutar om en ändring av regeringens förslag till 25 § femte

stycket lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) innebärande att

socialnämnden genast (i stället för skyndsamt) skall pröva om den skall ge

samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta.

Ärendets beredning i utskottet

Under beredningen av ärendet har utskottet den 20 mars 1997 anordnat en sluten

utfrågning med företrädare för Socialdepartementet, Statens nämnd för

internationella adoptionsfrågor (NIA) Förbundet Adoptionscentrum (AC) och

Familjeföreningen för Internationell Adoption (FFIA).

Ett hundratal skrivelser har inkommit, bland annat från De auktoriserade

adoptionsorganisationernas samverkansgrupp och Adoptionscentrum Uppland. I

princip samtliga skrivelser vänder sig mot förslaget i propositionen att låta

socialnämnderna fatta beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får

fortsätta enligt artikel 17.c i Haagkonventionen. Enstaka klagomål avser

förslagen om begränsat utrymme för enskilda adoptioner samt kontroll av

adoptivföräldrarnas kunskaper om barn.

Utskottet

Bakgrund

Sverige har vid Konferensen för internationell privaträtt i Haag deltagit i

utarbetandet av en konvention med regler för hanteringen av internationella

adoptioner. Arbetet resulterade år 1993 i Konventionen om skydd av barn och

samarbete vid internationella adoptioner, benämnd Haagkonventionen.

Den 27 maj 1992 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att se över

verksamheten med internationella adoptioner. Utredningen har avlämnat

betänkandet Internationella adoptionsfrågor, 1993 års Haagkonvention m.m. (SOU

1994:137).

Propositionen i huvuddrag

I propositionen föreslås att Sverige ratificerar 1993 års Haagkonvention om

skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och att

konventionen blir en del av svensk lagstiftning genom att intas som bilaga

till en ny lag med anledning av Sveriges tillträde till konventionen.

Konventionen föranleder vissa ändringar i socialtjänstlagen (1980:620),

sekretesslagen (1980:100) och lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap. För

att förbättra effektivitet, insyn och rättssäkerhet i adoptionsprocessen

föreslås vissa ändringar i socialtjänstlagen och lagen (1988:1463) om bidrag

vid adoption av utländska barn. En ny lag om internationell

adoptionsförmedling föreslås vidare ersätta lagen (1979:552) om internationell

adoptionshjälp.

Godkännande av Haagkonventionen

Sverige har tidigt tagit ställning för att internationella adoptioner skall

ske under ordnade former och på ett etiskt godtagbart sätt. Sverige har också

aktivt verkat för Haagkonventionens tillkomst vid förberedelsearbetet i Haag.

Det blir därmed enligt regeringen naturligt att också ratificera konventionen.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Haagkonventionen.

Ingen motion har väckts med anledning av regeringens förslag i denna del.

Utskottet delar regeringens inställning och tillstyrker förslaget att

riksdagen godkänner Haagkonventionen.

Samtycke enligt artikel 17.c i konventionen m.m.

Propositionen

Konventionen föreskriver (art. 17) att innan ett barn får överlämnas till de

tilltänkta adoptivföräldrarna skall en sista avstämning göras i respektive

land huruvida förutsättningarna för adoptionen är uppfyllda. Denna prövning

aktualiseras först när ett visst barn i ursprungsstaten har föreslagits för

adoption till vissa sökande i mottagarlandet och de tilltänkta adoptanterna

samtycker till adoptionen. Därefter skall enligt artikel 17.c respektive land

samtycka till att adoptionsförfarandet får fortskrida. Det är enligt

propositionen, förutom en bedömning av de sökandes behörighet och lämplighet

att adoptera, fråga om en rättslig kontroll av att det inte finns sådan

bristande överensstämmelse mellan de berörda staternas lagar som kan utgöra

hinder för adoptionens genomförande. Regeringen påpekar att detta moment inte

finns i den nuvarande svenska lagstiftningen utan att det innebär en nyhet.

Enligt konventionen är det centralmyndigheten som skall besluta om samtycke

enligt artikel 17.c. Uppgiften får emellertid delegeras till offentliga organ

eller auktoriserade sammanslutningar (art. 22.1). Enligt regeringens mening

bör beslut om samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta fattas av

socialnämnderna. Förslaget sammanfaller i denna del med utredningens, vilket

väckt starka reaktioner från adoptionsorganisationerna. Dessa befarar att det

drar ut på tiden och försvårar eller äventyrar adoptionen om socialnämnderna

skall fatta beslutet. De har därför framfört önskemål om att själva få ansvara

härför. NIA och företrädare för kommunerna har emellertid tillstyrkt att

beslut om samtycke enligt artikel 17.c skall fattas av socialnämnderna.

Regeringen motiverar sin uppfattning med att socialnämnderna dels fattar

beslut om familjens lämplighet att adoptera, dels inte har några intressen i

adoptionen samt att beslutet har tydlig karaktär av myndighetsutövning.

Regeringen uttalar samtidigt att adoptionsmyndigheternas farhågor om

tidsutdräkt måste tas på stort allvar. Kommunerna får inte dröja med detta

beslut, om inte väsentliga skäl för dröjsmål finns. Vidare bör det vara

möjligt att delegera beslutsrätten till enskild tjänsteman. Regeringen

föreslår att föreskrifter om skyndsamhet respektive delegering skall införas i

25 § respektive 47 § socialtjänstlagen.

Lagrådet har påpekat att den föreslagna utformningen av 25 § femte stycket

socialtjänstlagen innebär att socialnämnden, även i sådana internationella

adoptionsärenden som faller utanför konventionen, skall pröva om den skall ge

samtycke till ett fortsatt adoptionsförfarande. Lagrådet ifrågasätter starkt

om en sådan ordning bör införas. Regeringen anser emellertid att behovet av en

något så när enhetlig hantering av olika adoptionsärenden väger tyngre samt

påpekar att konventionen är till för att stärka rättssäkerheten och barnets

skydd vid internationella adoptioner och att artikel 17.c är ett viktigt

moment i de strävandena.

Enligt 4 kap. 5 a § första stycket föräldrabalken (FB) skall föräldrarna

samtycka till adoptionen om barnet inte har fyllt arton år. Moderns samtycke

skall ha lämnats först sedan hon har hämtat sig tillräckligt efter nedkomsten.

Enligt praxis skall minst sex veckor ha förflutit från nedkomsten. Andra

stycket samma paragraf innehåller vissa undantag från kravet på samtycke.

I propositionen (s. 67 f.) anges att det i Haagkonventionen inte finns något

preciserat krav på samtycke av föräldrar eller någon annan till en adoption. I

vilka fall sådant samtycke skall lämnas skall bedömas i enlighet med

ursprungsstatens lag. Konventionen föreskriver att moderns samtycke, där

sådant krävs, skall ha givits först efter barnets födelse (art. 4.c 1).

Regeringen anför att det särskilt vad gäller moderns samtycke och tidpunkten

för det finns en uppenbar risk att lagen i ursprungsstaten inte stämmer

överens med svensk lag. Det får särskild betydelse när adoptionen skall äga

rum vid svensk domstol eftersom ansökan då enligt 2 § första stycket lagen

(1979:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption skall prövas

enligt svensk lag. Om ursprungsstatens lag inte är förenlig med svensk lag,

exempelvis då moderns samtycke har lämnats direkt efter förlossningen, kan det

enligt propositionen finnas anledning för den behöriga svenska myndigheten att

vägra ge sitt samtycke enligt artikel 17.c till att förfarandet får

fortskrida.

I propositionen (s. 51 f.) föreslås vissa ändringar avseende socialnämndens

medgivande att ta emot ett barn för adoption (25 § tredje och fjärde styckena

förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen). För det första föreslås

att giltighetstiden för ett sådant medgivande förlängs från nuvarande ett år

till två år, med hänvisning till att vissa adoptionsärenden drar ut på tiden

och hemutredningarna därför behöver göras om. Regeringen påpekar att en

tvåårsgräns ökar sannolikheten att förutsättningarna under vilka medgivandet

givits förändras. Därför föreslås också en skyldighet för de sökande att

anmäla om sådana förändringar inträffar. För det tredje bör enligt regeringen

möjligheter att återkalla ett medgivande införas. Om förutsättningarna för

medgivandet inte längre föreligger skall det återkallas. En sådan återkallelse

skall kunna ske även sedan barnet anlänt till sökandena, innan adoptionen ägt

rum, om det är till barnets bästa.

Motionerna

I sex motioner ifrågasätts regeringens förslag att beslut om samtycke till att

adoptionsförfarandet får fortsätta skall fattas av socialnämnderna och inte av

de auktoriserade adoptionsorganisationerna. I två av motionerna yrkas att

riksdagen ändrar regeringens lagförslag i denna del medan det i fyra motioner

begärs tillkännagivanden till regeringen i frågan.

I motion 1996/97:So23 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen

beslutar att de auktoriserade adoptionsorganisationerna anförtros beslutet att

adoptionen får fortsätta i enlighet med Haagkonventionens artikel 17.c

(yrkande 1). Motionärerna anför för det första att socialnämnderna lider en

naturlig brist på kunskap samt erfarenhet av adoptioner och adekvat juridisk

kompetens. I adoptionsfrågor handlar det om komplicerad juridisk materia.

Dokumenten som skall granskas är ofta på ett främmande språk. Det krävs också

ingående kunskap om internationella förhållanden. Motionärerna anför vidare

att socialtjänstverksamheten i kommunerna är mycket hårt belastad och att de

redan i dag långa handläggningstiderna knappast torde bli kortare när

socialnämnderna påförs ytterligare ansvar.

I motion 1996/97:So28 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att delegera beslut

om fullföljande av adoptioner (yrkande 1), att riksdagen avslår regeringens

förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen till förmån för vad som

anförts i motionen (yrkande 2) samt att riksdagen avslår regeringens förslag

till lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av

barn och samarbete vid internationella adoptioner till förmån för vad som

anförts i motionen (yrkande 3). Motionärerna anför att

adoptionsorganisationerna har kunskap om och lång erfarenhet av de aktuella

ländernas lagstiftning och myndighetsorganisation. Rättssäkerhetsaspekten är

fullt tillgodosedd genom att konventionen medger delegation av ifrågavarande

uppgift till auktoriserade sammanslutningar och genom att socialnämnden

genomför den inledande prövningen av adoptionsföräldrarna. Motionärerna

föreslår att regeringens förslag till 25 § femte stycket socialtjänstlagen

utgår samt att 3 § b) i förslaget till lag med anledning av Sveriges tillträde

till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella

adoptioner flyttas till 4 § och därmed blir 4 § d) i samma lag.

I motion 1996/97:So24 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en

ytterligare kontrollstation. Motionärerna anför att de svenska adoptions-

organisationerna har en bred erfarenhet av adoptionsförmedling från ett 40-tal

länder. Arbetet bygger på en god kännedom om varje lands specifika

lagstiftning, sedvänjor och kulturmönster. Organisationerna bedriver enligt

motionärerna ett seriöst arbete som har skapat ett förtroende hos respektive

lands sociala myndigheter att placera barn för adoption hos svenska föräldrar.

Motionärerna menar att förslaget om att införa ytterligare en byråkratisk

kontroll av svenska familjer försvårar adoptioner till Sverige, medför längre

väntetid för barnet och kräver resurser av kommunerna. Motionärerna påpekar

att de funktioner som tas upp i Haagkonventionens artikel 17 får delegeras

till godkända organ. De svenska adoptionsorganisationerna uppfyller de krav på

kompetens som kan ställas, anförs det.

I motion 1996/97:So25 av Sigrid Bolkéus m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande

av vad i motionen anförts angående internationella adoptionsfrågor. Även dessa

motionärer påtalar att de svenska auktoriserade adoptionsorganisationerna är

seriösa och har hög kompetens. Dröjsmål vid socialtjänstens

lämplighetsutredning drabbar inget utvalt barn. Vid den föreslagna andra

prövningen har familjen däremot foton och uppgifter om barnet samt ?går i

väntans tider?, anförs det. Kommunernas socialförvaltningar är redan nu

pressade av alla arbetsuppgifter. Ingen kan heller begära att tjänstemän vid

socialnämnderna skall vara eller bli lika insatta i frågorna som handläggarna

i adoptionsorganisationerna är. Alla ärenden rörande barn och ungdomar skall

handläggas skyndsamt. Enligt motionärerna kommer regeringens förslag att

innebära att barn som far illa i Sverige ställs mot barn som väntar på

barnhem. Sjuka barn drabbas hårdast, adoptionskostnaderna blir högre och

väntetiderna gör att Sverige blir ett sämre alternativ att arbeta med från de

utländska ländernas sida.

Motionärerna invänder vidare mot vad som sägs i propositionen om att

föräldrabalkens regler om moderns samtycke till att adoptera bort sitt barn

skall gälla vid internationella adoptioner. De svenska reglerna om att modern

skall ha återhämtat sig efter förlossningen kan innebära att barn som

övergivits direkt efter födseln inte kan få svenska adoptivföräldrar. Det

avgörande måste enligt motionärerna vara om en biologisk förälder har

möjligheter att behålla sitt barn. Förslaget att socialnämnden skall fatta ett

nytt beslut enligt artikel 17.c riskerar att skapa problem som inte finns i

nuvarande ordning. Motionärerna anser att det i föräldrabalken bör göras ett

tillägg om att samtycke vid internationell adoption även kan ges enligt lagen

i barnets ursprungsland.

I motion 1996/97:So27 av Roland Larsson m.fl. (c) yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den svenska

tillämpningen av Haagkonventionens artikel 17.c. Motionärerna framhåller att

barnets bästa måste sättas främst. Bedömningen av huruvida det föreligger

bristande överensstämmelse mellan de berörda staternas lagar som kan utgöra

hinder för adoptionens genomförande har sedan 1969 gjorts av de auktoriserade

adoptionsorganisationerna, vilka med sin samlade kompetens och kunskap om

ländernas lagstiftning kan fatta ett snabbt beslut. Motionärerna anför vidare

att trots att konventionen inte anger under vilka förutsättningar som samtycke

får vägras, bör det finnas möjlighet att överklaga beslut i de fall samtycke

inte givits. Överklagandena bör enligt motionärerna ske till NIA. I motionen

påpekas också att svensk praxis innebärande att moderns samtycke till adoption

får ske först sex veckor efter nedkomsten kan innebära administrativa

svårigheter vid internationella adoptioner. Enligt motionärerna förekommer det

ofta att modern i ursprungslandet ger sitt samtycke direkt efter nedkomsten

och att hon av sekretesskäl inte vill ha ytterligare kontakt med barnhemmet.

Svensk praxis får inte medföra att internationella adoptioner inte går att

genomföra, anförs det.

I motion 1996/97:So29 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att låta de

auktoriserade adoptionsförmedlingarna vara ansvariga för den andra prövningen

(yrkande 1). Även dessa motionärer anser att socialnämnderna på grund av sina

huvuduppgifter inte har tid och möjlighet att engagera sig på nödvändigt sätt

i adoptionsärenden, att den bästa kompetensen finns hos de godkända

adoptionsorganisationerna och att den försening av adoptioner som regeringens

förslag skulle leda till riskerar att drabba barnen hårt genom onödigt långa

barnhemsvistelser och försvårade anpassningsmöjligheter.

I två motioner begärs bl.a. ändringar av regeringens förslag till 25 § femte

stycket socialtjänstlagen, i syfte att skärpa kravet på skyndsam handläggning

av ärenden om samtycke i socialnämnderna.

I motion 1996/97:So30 av Kerstin Heinemann och Lennart Rohdin (fp) yrkas att

riksdagen beslutar om en ändring av regeringens förslag till 25 § femte

stycket lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) innebärande att

socialnämnden genast (i stället för skyndsamt) skall pröva om den skall ge

samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta. Enligt motionärerna

måste kravet på snabbhet i förfarandet markeras. Genom att byta ut ?skyndsamt?

mot ?genast? skulle socialnämnderna åläggas att hantera ärendena på en

betydligt kortare tid än vad regeringens förslag innebär. Motionärerna anser

att ärendena måste hanteras inom några dagar eller allra längst en vecka.

I motion 1996/97:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag om en förlängning av giltighetstiden till två år för

medgivande från socialnämnd eller motsvarande enligt vad i motionen anförts om

hänsynstagande till barnet (yrkande 1) samt att riksdagen vid bifall av

yrkande 1 genom en formulering i socialtjänstlagen låter konventionens krav på

uppföljning också utgöra det slutliga samtycket från socialnämndens sida

(yrkande 2). Motionärerna påpekar att många länder kräver att

adoptivföräldrarna skall vistas i barnets hemland och där träffa barnet samt

att detta kan innebära att barnet hinner knyta an till sina blivande

föräldrar. Enligt motionärerna är det inte acceptabelt att riskera att barnet

utsätts för att tas ifrån sina adoptivföräldrar enbart av den anledningen att

kommunerna skall slippa göra utredningar. Motionärerna motsätter sig inte att

socialnämnderna har möjlighet att omhänderta ett adoptivbarn innan hemmet

godkänts men anser, för att minimera antalet omhändertaganden, att

giltighetstiden om ett år för socialnämndens medgivande skall vara kvar. I så

fall torde enligt motionärerna adoptionsförfarandet kunna gå till som i dag

och avslutas med en uppföljning från socialnämndens sida av hur barnet har det

i familjen i stället för med det föreslagna samtycket. Riksdagen behöver inte

avvakta den ytterligare översyn av socialtjänstlagen som regeringen föreslår i

sin proposition om ändringar i socialtjänstlagen, anförs det. Uppföljningen

bör enligt motionärerna göras inom en rimlig tid efter det att adoptivbarnet

kommit till Sverige. Adoptionsförfarandet torde kunna vara klart efter 12 till

15 månader.

För det fall yrkandena 1 och 2 skulle avslås yrkar motionärerna i andra hand

att riksdagen beslutar att det som i 25 § socialtjänstlagen anges om skyndsam

prövning ersätts med att socialnämnden inom sju vardagar skall pröva om det

skall ges samtycke till att adoptionsförfarandet får fortsätta (yrkande 3).

Motionärerna anför att om det ovan beskrivna adoptionsförfarandet skulle

strida mot Haagkonventionen bör en press sättas på socialnämnderna att snabbt

behandla adoptionsärenden enligt propositionens intentioner. Regeringens

förslag att socialnämnderna ?skyndsamt? skall pröva om samtycke skall ges till

att adoptionsförfarandet får fortsätta är för oprecist. Motionärerna anser,

trots socialnämndernas stora arbetsbelastning, att dessa ärenden skall ha hög

prioritet och få förtur framför andra viktiga göromål.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att giltighetstiden för socialnämndernas

medgivande bör utsträckas till två år. Den förlängda giltighetstiden medför

att socialtjänstens handläggare som regel inte behöver göra en ny hemutredning

när en adoption drar ut på tiden. Härigenom besparas nämnderna

arbetsuppgifter. Genom att även införa en anmälningsplikt beträffande ändrade

förhållanden samt möjlighet att återkalla ett medgivande undanröjs enligt

utskottets mening risken för att ett barn förmedlas till en familj som inte

längre kan anses lämplig att adoptera.

Haagkonventionen kräver att centralmyndigheterna i ursprungsstaten och

mottagarstaten innan barnet överlämnas till de tilltänkta adoptionsföräldrarna

samtycker till att adoptionsförfarandet får fortskrida. En uppföljning av

socialnämnden efter det att barnet lämnats över kan således inte ersätta detta

samtycke. Utskottet tillstyrker 25 § tredje stycket sista meningen samt fjärde

stycket förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen med den ändringen i

fjärde stycket att ordet ?sökandena? ersätts av orden ?den eller de som vill

adoptera?. Utskottet avstyrker motion So26 (v) yrkandena 1 och 2.

Utskottet delar regeringens inställning att beslut om samtycke till att

adoptionsförfarandet får fortskrida bör fattas av socialnämnderna. Ändamålet

med konventionen är att säkerställa att adoptionerna sker med beaktande av

barnets bästa. De tilltänkta föräldrarna skall vara lämpliga. Utskottet anser

liksom regeringen att uppgiften att fatta ifrågavarande beslut har klar

karaktär av myndighetsutövning och att den därför bör anförtros

socialnämnderna. Det skulle enligt utskottet vara principiellt olämpligt att

låta organisationerna överpröva socialnämndernas beslut om adoptionssökandenas

lämplighet. Den av regeringen föreslagna ordningen står enligt utskottet i god

överensstämmelse med svensk rättstradition i motsats till motionärernas

uppfattning. Det sagda får inte tolkas som ett misstroende mot

adoptionsorganisationerna utan enbart som ett ställningstagande när det gäller

rollfördelningen i adoptionsförfarandet.

Såsom argument mot att socialnämnderna skall fatta ifrågavarande beslut har

huvudsakligen anförts att nämnderna saknar erforderlig kompetens att pröva om

rättsliga hinder för adoptionens genomförande föreligger och att det skulle

förorsaka långa väntetider, till nackdel inte minst för det föreslagna barnet.

Utskottet konstaterar att adoptionsorganisationerna även fortsättningsvis

skall ansvara för den dokumentation från barnets ursprungsland som krävs för

att adoptionen skall kunna fullföljas i Sverige. NIA ger auktorisation till en

adoptionsorganisation endast för samarbete med ett land vars

adoptionslagstiftning är förenlig med den svenska lagstiftningen. NIA erbjuder

vidare utbildning av och rådgivning till handläggare av internationella

adoptionsärenden i kommunerna. NIA bedriver redan i dag utbildning för

handläggare av adoptionsärenden inom socialnämnderna. Dessa kurser kommer att

fortsätta i utvidgad form. Nämnden planerar att under våren rikta en

informationskampanj till samtliga kommuner och bl.a. erbjuda gratis deltagande

vid sex särskilda endagskurser över hela landet. NIA kommer vidare att i

samarbete med Svenska Kommunförbundet utarbeta olika blanketter samt förlagor

till socialnämndernas beslut. Socialnämnderna kommer slutligen att i

svårbedömda fall kunna inhämta synpunkter från NIA vid prövningen av huruvida

samtycke till fortsatt adoptionsförfarande i ett enskilt fall skall ges eller

ej.

Enligt utskottet bör inte svårigheten att fatta beslut i dessa ärenden

överdrivas. I de allra flesta fall kommer frågan att vara ganska okomplicerad

och snabbt kunna avgöras av en enskild tjänsteman. Det är samtidigt en

uppföljning av socialnämndens tidigare beslut om medgivande till adoption. För

att garantera en snabb handläggning bör enligt utskottets mening förslaget

till 25 § femte stycket socialtjänstlagen ändras på följande sätt.

Socialnämnderna skall skyndsamt, och senast inom två veckor från det att

anmälan kom in, pröva om samtycke skall ges till att adoptionsförfarandet får

fortsätta. Ändringen innebär att den tjänsteman till vilken nämnden delegerat

att handlägga dessa frågor utan onödigt dröjsmål måste pröva ärendet. I

normalfallet bör handläggningen kunna gå betydligt snabbare än fjorton dagar.

Tiden för prövning av ärendet bör enligt utskottet kunna förlängas endast om

synnerliga skäl gör det nödvändigt. Avgörandet skall kunna skjutas upp om

anmälan måste kompletteras eller om socialnämnden i undantagsfall behöver

inhämta ytterligare information i ärendet, t.ex. från NIA, eller inte kan få

kontakt med adoptionssökandena. Synnerliga skäl får också anses föreligga om

frågan inte kan delegeras därför att samtycke bör vägras. För att undvika

kompletteringar bör det klart framgå av informationen till sökandena, av

blanketter o.dyl. vad som förväntas av dem. Utskottet avstyrker motionerna

So23 (m) yrkande 1, So24 (s), So25 (s) (delvis), So27 (c) (delvis), So28 (mp)

yrkandena 1-3 och So29 (kd) yrkande 1. Motionerna So26 (v) yrkande 3 och So30

(fp) får anses tillgodosedda och avstyrks på den grunden.

Utskottet tillstyrker 3 och 4 §§ förslaget till lag med anledning av

Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid

internationella adoptioner med den ändringen i 3 § första stycket att orden

?sökandens eller? förs in före ordet ?sökandenas? samt med ytterligare en

mindre justering av texten. Utskottet tillstyrker 30 § andra och tredje

styckena, 47 § och 73 § första stycket förslaget till lag om ändring i

socialtjänstlagen. Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag till 25 §

femte stycket socialtjänstlagen med den ändringen att paragrafen får den

lydelse som framgår av bilaga 2.

Enligt 2 § lagen om internationella rättsförhållanden rörande adoption skall

ansökan om adoption prövas enligt svensk lag. Det problem som tas upp i

motionerna So25 och So27 om att moderns samtycke till adoption enligt svensk

praxis får lämnas först sedan sex veckor förflutit från födelsen skall beaktas

vid domstolsprövningen. Det ingår i adoptionsorganisationernas uppgift att

förhindra att de i motionerna beskrivna situationerna uppkommer. Någon

anledning att nu ändra svensk lagstiftning på detta område finns inte enligt

utskottet. Utskottet avstyrker motionerna So25 (s) (delvis) och So27 (c)

(delvis).

Enskilda adoptioner

Propositionen

Regeringen föreslår att en bestämmelse införs som begränsar utrymmet för

enskilda (privata) internationella adoptioner. Enligt 4 § förslaget till lag

om internationell adoptionsförmedling skall den eller de som vill adoptera ett

barn från utlandet anlita en auktoriserad sammanslutning. Detta gäller dock

inte enstaka fall av adoption som avser släktingbarn eller där det annars

finns särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad

sammanslutning.

Regeringen anser det rimligt att de enskilda adoptionerna begränsas dels med

hänsyn till effekterna av Haagkonventionen för svensk del, dels mot bakgrund

av de risker som är förknippade med enskilda adoptioner. Konventionen kräver

att något organ förmedlar de nödvändiga adoptionshandlingarna från familjen

till givarlandet. Regeringen anför att något annat organ än NIA knappast kan

tänkas för en sådan förmedling och att det finns en uppenbar risk att NIA utåt

kommer att framstå som en organisation som förmedlar adoptioner i konkurrens

med de vanliga adoptionsorganisationerna. Enligt regeringen är detta inte

någon önskvärd utveckling. Regeringen påpekar också att de oetiskt genomförda

adoptioner som uppmärksammats internationellt ofta varit enskilda adoptioner

och att det alltså finns risker kopplade till denna typ av verksamhet. De

enskilda adoptionerna bör begränsas till särskilda fall där det inte framstår

som nödvändigt att anlita en adoptionsorganisation. Regeringen uttalar att

särskilda skäl att adoptera utan förmedling av en auktoriserad sammanslutning

kan anses föreligga i fall då de sökande bott och arbetat i givarlandet eller

har sitt ursprung där eller har någon annan speciell relation till landet.

Motionen

I motion 1996/97:So23 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen

beslutar att enskilda adoptioner även fortsättningsvis skall vara möjliga

(yrkande 3). Enligt motionärerna innebär konventionens krav på att

förmedlingen av adoptionshandlingar från familjen till givarlandet skall ske

av ett organ inte nödvändigtvis att enskilda adoptioner i praktiken måste

avskaffas. Motionärerna anser att den rent formella hanteringen av nödvändiga

dokument vid enskilda adoptioner fortsättningsvis skulle kunna skötas av de

auktoriserade adoptionsorganisationerna.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens uppfattning att utrymmet för enskilda adoptioner

bör begränsas. Haagkonventionen har tillkommit bl.a. för att säkerställa att

internationella adoptioner genomförs med beaktande av barnets bästa och för

att förhindra bortförande av, försäljning av eller handel med barn. Detta

syfte väger enligt utskottets mening tyngre än adoptionssökandenas intresse av

att kunna välja adoptionsförfarande. NIA:s medverkan vid en enskild adoption

kan också ge ursprungsstaten intryck av att adoptionen inte är privat.

Adoptionsorganisationerna kan enligt utskottets mening inte åläggas ansvaret

för att vid en privat adoption förmedla adoptionshandlingar till

ursprungsstaten.

Utskottet tillstyrker 4 § förslaget till lag om internationell

adoptionsförmedling och avstyrker motion So23 (m) yrkande 3.

Adoptivföräldrarnas ålder

Propositionen

Enligt 4 kap. 1 § FB skall en adoptionssökande ha fyllt 25 år för att få

adoptera ett barn. Regeringen påtalar i propositionen (s. 65 f.) att

Haagkonventionen inte ställer några uttryckliga krav när det gäller

adoptionssökandenas ålder. Eftersom ett sådant krav har att göra med de

sökandes behörighet och lämplighet att adoptera är det emellertid en sådan

förutsättning för adoption som den mottagande staten bör ansvara för

(artiklarna 5 och 15).

Motionen

I motion 1996/97:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till könsneutrala åldersregler vid internationella

adoptioner enligt vad i motionen anförts om att ersätta den

könsdiskriminerande praxis som åldersrekommendationen skapat (yrkande 5).

Motionärerna anför att NIA har utgivit rekommendationer om att medgivande till

adoption generellt sett inte bör beviljas personer som är över 45 år. När det

gäller förstagångsföräldrar bör dessa inte vara över 40 år. I

rekommendationerna anges vidare att när en kvinna uppnått eller närmar sig

slutet av sin fertila tid och då man som regel försöker adoptera barn, är

mannen inte så sällan 50 år. Detta har enligt motionärerna skapat en praxis

innebärande att socialnämnderna ger sitt medgivande till adoption om den

blivande adoptionsmodern är 40 år och fadern är 45 år men inte tvärtom, dvs.

när fadern är 40 år och modern 45 år. Motionärerna anser detta vara

könsdiskriminerande och vill ersätta den praxis som uppstått med av riksdagen

beslutade könsneutrala regler.

Utskottets bedömning

Utskottet förutsätter att socialnämnderna i varje enskilt fall gör en

bedömning av adoptionssökandenas lämplighet med utgångspunkt i vad som är bäst

för barnet. Det av motionärerna nämnda uttalandet av NIA om

adoptivföräldrarnas ålder utgör endast en rekommendation till socialnämnderna.

Något behov av ytterligare lagreglering såvitt avser adoptanternas ålder

föreligger inte enligt utskottets mening. Motion So26 (v) yrkande 5 avstyrks

därför.

Kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn

Propositionen

Regeringen föreslår (s. 73) att socialnämnden får lämna medgivande till

adoption endast om den eller de sökande har tillfredsställande kunskaper om

barn och deras behov och har blivit informerade om den planerade adoptionens

innebörd. Bestämmelsen föreslås införas i 25 § tredje stycket

socialtjänstlagen.

Regeringen anför att det redan ligger i den nuvarande svenska

lagstiftningens intentioner att de personer som adopterar skall ha goda

kunskaper om barn. I Haagkonventionens artikel 5.b stadgas att det skall vara

säkerställt att de tilltänkta adoptivföräldrarna har erhållit den rådgivning

som kan vara nödvändig. Regeringen påpekar också att blivande adoptivföräldrar

i regel själva är medvetna om behovet av barnkunskaper och att ett stort antal

av dem deltar i föräldrautbildning. Socialnämnden bör i samband med

hemutredningen bedöma om föräldrarnas kunskaper är tillräckliga. Om så ej är

fallet bör enligt regeringen föräldrautbildning före adoptionen vara en

förutsättning för att adoptionen skall få genomföras.

Motionerna

I motion 1996/97:So23 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkas att riksdagen

beslutar att avslå regeringens förslag till tillägg i socialtjänstlagens 25 §

om att den eller de som vill adoptera har tillfredsställande kunskaper om barn

(yrkande 2). Motionärerna anför att det torde vara få föräldrar som är så

motiverade att få barn som de som beslutar sig för att adoptera ett barn. Ofta

har beslutet om adoption föregåtts av år av försök att få egna barn.

Motionärerna påpekar också att familjesekreterarnas adoptionsutredningar,

vilka ofta är av mycket hög kvalitet, redan i dag innehåller en bedömning av

föräldrarnas lämplighet.

I motion 1996/97:So29 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen

avslår regeringens förslag till tillägg i socialtjänstlagens 25 § vad gäller

föräldrakunskap (yrkande 3). Regeringens förslag i denna del är enligt

motionärernas mening onödigt, även om det finns speciella problem relaterade

till adoptivbarn och deras rätt till sitt ursprung. Motionärerna anser att

föräldrautbildning är viktig för alla föräldrar och motsätter sig att lyfta ut

en grupp föräldrar såsom varande i särskilt behov av sådan utbildning.

Förslaget ger lätt intrycket att regeringen anser att adoptivföräldrar är

mindre förberedda och lämpade för föräldraskap än de som får biologiska barn,

anförs det.

Utskottets bedömning

Haagkonventionen stadgar att det skall vara säkerställt att de tilltänkta

adoptivföräldrarna har erhållit den information som kan vara nödvändig.

Utskottet konstaterar på nytt att en adoption främst skall tillgodose barnets

bästa. Den kontroll av adoptionssökandenas kunskaper om barn och barns behov

som redan i dag ingår i socialnämndens lämplighetsbedömning utgör enligt

utskottets mening en mycket viktig del av samhällets medverkan vid adoptioner.

Utskottet tvivlar inte på att merparten av adoptionssökandena är mycket

motiverade att skaffa tillfredsställande kunskaper om barn men anser ändå

liksom regeringen att en bestämmelse härom bör införas för att uppfylla kraven

i Haagkonventionen.

Utskottet tillstyrker 25 § tredje stycket andra meningen förslaget till lag

om ändring i socialtjänstlagen samt avstyrker motionerna So23 (m) yrkande 2

och So29 (kd) yrkande 3.

Kostnader för internationella adoptioner

Propositionen

I propositionen föreslås att NIA vid beslut om auktorisation får förbinda den

med villkor rörande principerna för inbetalning av avgifter och för

redovisning (7 § förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling).

Regeringen konstaterar att utredningen har lagt ner ett omfattande arbete på

att kartlägga och analysera adoptionsorganisationernas ekonomi, i syfte att

begränsa de enskildas kostnader vid adoption. Utredningen har med avsikt att

möjliggöra för konsumenterna, dvs. de sökande, att jämföra kostnaderna mellan

olika organisationer föreslagit att redovisningsprinciperna skall göras

likformiga mellan organisationerna. Regeringen ser också detta som ett viktigt

intresse och ansluter sig därför till förslaget. Regeringen förutsätter att de

gemensamma redovisningsprinciperna utarbetas av NIA efter samråd med

adoptionsorganisationerna. För att jämförelserna skall kunna bli rättvisande

bör också en samordning ske av de tidpunkter när familjerna betalar sina

avgifter till organisationerna, anförs det.

Regeringen påpekar vidare att det är viktigt att den vanliga verksamheten

med adoptionsförmedling hålls åtskild från de sidoverksamheter som

organisationerna bedriver, främst biståndsverksamhet. Det gäller såväl

organisatoriskt som personellt och ekonomiskt. Hur det skall gå till är enligt

regeringen också en fråga för NIA och organisationerna.

Regeringen nämner vidare att utredningen redovisar en omfattande

fonduppbyggnad som skett i vissa organisationer och att dessa i sin tur

framhåller att svackor förekommer i verksamheten och att reservkapital därför

behövs. Regeringen accepterar behovet av reservkapital men betonar samtidigt

vikten av att organisationerna är försiktiga med att belasta de sökande

familjerna med höga avgifter. Enligt regeringen bör även i övrigt utredningens

genomgång, analys och bedömningar användas i arbetet med att göra verksamheten

så effektiv som möjligt.

I propositionen föreslås vidare en ändring av reglerna om bidrag vid adoption

av utländska barn. Enligt förslaget skall, för det fall bidrag beviljas,

sådant bidrag alltid utgå med 24 000 kr, dvs. det nuvarande maxbeloppet.

Motivet härtill anges vara att kostnadsvariationerna är mycket mindre än vad

som förutsågs när bidraget infördes. Bidraget blir i allmänhet 24 000 kr.

Regeringen anför att några förutsättningar för en höjning av adoptionsbidraget

inte finns i rådande statsfinansiella läge.

Motionerna

I motion 1996/97:So26 av Stig Sandström m.fl. (v) yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en översyn av kostnaderna för internationella adoptioner

enligt vad i motionen anförts om ett ökat stöd till personer som önskar

adoptera utländska barn (yrkande 4). Motionärerna påpekar att kostnaderna för

en ?normal? internationell adoption ligger en bit över 100 000 kr och att det

på grund av regeringens vägran att höja adoptionsbidraget är mycket svårt för

vanliga inkomsttagare att adoptera utländska barn. Andra sätt att ekonomiskt

stödja människor som vill adoptera barn är enligt motionärerna att täcka

kostnaderna för resa och uppehälle när barnet hämtas samt att ersätta

inkomstbortfall i de fall det krävs att de blivande adoptivföräldrarna vistas

en tid i barnets hemland. Motionärerna påpekar att antalet internationella

adoptioner minskar och menar att förbättringar av det ekonomiska stödet skulle

vända den utvecklingen. Motionärerna föreslår att riksdagen hos regeringen

begär en utredning om hur den enskilde kan stödjas ekonomiskt utan att det för

den skull driver upp kostnaderna för internationella adoptioner.

I motion 1996/97:So29 av Chatrine Pålsson m.fl. (kd) yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

den enskildes kostnader vid adoption och andra åtgärder för att lösa problem

vid barnlöshet (yrkande 2). Motionärerna anför att barnlöshet för många par

kan bli en outhärdlig känsla av att något av det viktigaste i livet saknas och

att det därför är en viktig uppgift att underlätta för fler att få bli

föräldrar. Motionärerna påpekar att adoptionsförfarandet bl.a. är mycket

kostsamt och att många inte har råd med adoption. Enligt motionärerna skall

det inte vara ekonomin som styr hur ett barnlöst par skall bli föräldrar.

Regeringen bör därför göra en översyn för att få mer rättvisa förhållanden när

det gäller kostnader för barnlösa som vill bli föräldrar. Adoptioner skall på

olika sätt underlättas av staten som ett alternativ till olika metoder för

assisterad befruktning, anförs det.

Utskottets bedömning

Enligt sin instruktion skall NIA i verksamheten särskilt följa utvecklingen av

kostnaderna för adoptioner av utländska barn. I nuvarande statsfinansiella

läge saknas förutsättningar för att öka det ekonomiska stödet till de

adoptionssökande. Någon anledning att närmare utreda frågan kan mot denna

bakgrund inte anses föreligga. Utskottet delar regeringens uppfattning att

adoptionsorganisationerna bör vara återhållsamma vid sin avgiftsdebitering.

Motionerna So26 (v) yrkande 4 och So29 (kd) yrkande 2 avstyrks. Utskottet

tillstyrker 7 § förslaget till lag om internationell adoptionsförmedling och 4

§ förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av

utländska barn.

Övriga lagförslag

Utskottet tillstyrker propositionens lagförslag i övrigt.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande godkännande av Haagkonventionen

att riksdagen godkänner den i Haag den 29 maj 1993 antagna konventionen om

skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,

2. beträffande giltighetstiden för medgivande från socialnämnd

m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:So26 yrkandena 1 och 2 antar 25 §

tredje stycket sista meningen och fjärde stycket i regeringens förslag

till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen i

fjärde stycket att ordet ?sökandena? ersätts av orden ?den eller de som

vill adoptera?,

3. beträffande samtycke enligt artikel 17.c i konventionen

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:So23 yrkande 1, 1996/97:So24,

1996/97:So25 (delvis), 1996/97:So26 yrkande 3, 1996/97:So27 (delvis),

1996/97:So28 yrkandena 1-3, 1996/97:So29 yrkande 1 och 1996/97:So30 antar

a) 3 och 4 §§ i regeringens förslag till lag med anledning av Sveriges

tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid

internationella adoptioner med de ändringarna i 3 § att orden ?sökandens

eller? förs in före ordet ?sökandenas? i första stycket och ?d)? ersätts

av ?c)? i andra stycket,

b) 30 § andra och tredje styckena, 47 § och 73 § första stycket i

regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

c) 25 § femte stycket i regeringens förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620) med den ändringen att paragrafen erhåller i

bilaga 2 som ?Utskottets förslag? betecknade lydelse,

res. 1 (m, c, mp, kd)

4. beträffande moderns samtycke till adoption

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So25 (delvis) och 1996/97:So27

(delvis),

res. 2 (c)

5. beträffande enskilda adoptioner

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:So23 yrkande 3 antar 4 § i

regeringens förslag till lag om internationell adoptionsförmedling,

res. 3 (m)

6. beträffande adoptivföräldrarnas ålder

att riksdagen avslår motion 1996/97:So26 yrkande 5,

res. 4 (v)

7. beträffande kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas

kunskaper om barn

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:So23 yrkande 2 och

1996/97:So29 yrkande 3 antar 25 § tredje stycket andra meningen i

regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

res. 5 (m, kd)

8. beträffande kostnader för internationella adoptioner

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:So26 yrkande 4 och

1996/97:So29 yrkande 2 antar 7 § i regeringens förslag till lag om

internationell adoptionsförmedling och 4 § i regeringens förslag till lag

om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,

res. 6 (m, v, kd)

9. beträffande övriga lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om

skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner i den mån det

inte omfattas av vad utskottet hemställer under moment 3,

b) lag om internationell adoptionsförmedling i den mån det inte omfattas

av vad utskottet hemställer under momenten 5 och 8,

c) lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställer under momenten 2, 3 och 7,

d) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

e) lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,

f) lag om ändring i lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av

utländska barn i den mån det inte omfattas av vad utskottet hemställer

under moment 8.

Stockholm den 10 april 1997

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson

(s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm

(fp), Stig Sandström (v), Christin Nilsson (s), Birgitta Wichne (m), Thomas

Julin (mp), Elisebeth Markström (s), Catherine Persson (s) och Tuve Skånberg

(kd).

Reservationer

1. Samtycke enligt artikel 17.c i konventionen (mom. 3)

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c), Leif Carlson (m),

Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp) och Tuve Skånberg (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 9 börjar med ?Utskottet

delar regeringens inställning? och på s. 10 slutar med ?bilaga 2? bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar inställningen i motionerna So23 (m), So24 (s), So25 (s),

So27 (c), So28 (mp) och So29 (kd) att beslut om samtycke till att

adoptionsförfarandet får fortsätta bör fattas av de auktoriserade

adoptionsorganisationerna. Handläggningen av ärendena förutsätter kompetens

att hantera de komplicerade juridiska spörsmål som kan uppkomma. De dokument

som skall granskas är ofta på ett främmande språk. Det fordras vidare ingående

kunskap om internationella förhållanden. Socialnämnderna i kommunerna är redan

i dag mycket hårt belastade och har på grund av sina huvuduppgifter inte tid

och möjlighet att engagera sig tillräckligt i adoptionsärenden. Enligt

utskottet är risken uppenbar att adoptionsförfarandet drar ut på tiden om

beslut om samtycke skall fattas av socialnämnderna. En fördröjning kan

innebära en risk för barnets hälsa och överlevnad, försvårade

anpassningsmöjligheter för barnet och även att adoptionen helt går om intet.

Konventionen medger att uppgiften delegeras till auktoriserad sammanslutning.

Enligt utskottet har de auktoriserade adoptionsorganisationerna den kunskap

och erfarenhet som krävs för en snabb och kompetent handläggning av

ifrågavarande ärenden.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion So28 (mp) yrkandena

1-3 och med anledning av motionerna So23 (m) yrkande 1, So24 (s), So25 (s)

(delvis), So27 (c) (delvis) och So29 (kd) yrkande 1 avslår regeringens förslag

till 25 § femte stycket, 30 § andra och tredje styckena, 47 § och 73 § första

stycket socialtjänstlagen (1980:620) och motionerna So26 (v) yrkande 3 och

So30 (fp) samt antar det av reservanterna utarbetade förslaget till 3 och 4 §§

lagen med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av

barn och samarbete vid internationella adoptioner.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande samtycke enligt artikel 17.c i konventionen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So28 yrkandena 1-3 och med

anledning av motionerna 1996/97:So23 yrkande 1, 1996/97: So24,

1996/97:So25 (delvis), 1996/97:So27 (delvis) och 1996/97:So29 yrkande 1

a) avslår 25 § femte stycket, 30 § andra och tredje styckena, 47 § och

73 § första stycket i regeringens förslag till lag om ändring i

socialtjänstlagen (1980:620) och motionerna 1996/97:So26 yrkande 3 och

1996/97:So30,

b) beslutar att 3 och 4 §§ förslaget till lag med anledning av Sveriges

tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid

internationella adoptioner skall ha följande som Reservanternas förslag

betecknade lydelse.

-------------------------------------------------------

|Utskottets förslag |Reservanternas förslag |

--------------------------------------------------------

| |

| 3 § |

| |

| Ansökningar som avses i artikel 14 i konventionen|

|skall göras hos socialnämnden i sökandens eller|

|sökandenas hemkommun. |

| Socialnämnden skall |

| a) sammanställa rapporter enligt artikel 15.1 i|

|konventionen, |

-------------------------------------------------------

|b) pröva frågor om | b) vidta åtgärder enligt|

|samtycke enligt artikel |artikel 21 i konventionen.|

|17.c i konventionen, | |

| c) vidta åtgärder enligt | |

|artikel 21 i konventionen. | |

| I 25 § socialtjänstlagen | |

|(1980:620) finns | |

|bestämmelser om att | |

|socialnämnden prövar | |

|frågor om medgivande att i | |

|adoptionssyfte ta emot | |

|barn med hemvist | |

|utomlands. | |

--------------------------------------------------------

| |

| 4 § |

| |

| Om en auktoriserad sammanslutning har anlitats för|

|förmedling av adoption, skall sammanslutningen |

| a) i enlighet med artikel 15.2 i konventionen|

|överlämna rapporter som av- |

|ses i artikel 15.1, |

| b) i enlighet med artikel 16.2 i konventionen ta emot|

|rapporter som avses i artikel 16.1, |

-------------------------------------------------------

|c) vidta åtgärder som | c) vidta åtgärder som|

|enligt artiklarna 18-20 i |enligt artiklarna 18-20 i|

|konventionen ankommer på |konventionen ankommer på|

|centralmyndigheten. |centralmyndigheten, |

| | d) pröva frågor om|

| |samtycke enligt artikel|

| |17.c i konventionen. |

-------------------------------------------------------

2. Moderns samtycke till adoption (mom. 4)

Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar med ?Enligt 2 §?

och slutar med ?So27 (c) delvis? bort ha följande lydelse:

Enligt föräldrabalken får barn under arton år inte adopteras utan

föräldrarnas samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har hämtat

sig tillräckligt efter nedkomsten. Enligt svensk praxis skall minst sex veckor

ha förflutit från nedkomsten. Utskottet har erfarit att det ofta förekommer

att modern i ursprungslandet ger sitt samtycke direkt efter nedkomsten och att

hon av sekretesskäl inte vill ha ytterligare kontakt med barnhemmet. I

Haagkonventionen finns inget preciserat krav på samtycke. I vilka fall

samtycke skall lämnas skall bedömas i enlighet med ursprungsstatens lag. I

propositionen påpekas att det finns en uppenbar risk att lagen om samtycke i

ursprungslandet inte stämmer överens med svensk lag och att detta får särskild

betydelse när adoptionen skall äga rum vid svensk domstol. Ansökan om adoption

skall då alltid prövas enligt svensk lag, viket kan innebära att adoptionen

inte kommer till stånd. Det finns enligt utskottets mening inte någon

anledning att påverka praxis för adoptioner som sker inom nationen. Svensk

praxis får emellertid inte vara ett hinder för internationella adoptioner.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till motion So27 (c) (delvis)

och med anledning av motion So25 (s) (delvis) som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande moderns samtycke till adoption

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So27 (delvis) och med anledning

av motion 1996/97:So25 (delvis) som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

3. Enskilda adoptioner (mom. 5)

Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif Carlson och Birgitta Wichne (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 12 börjar med ?Utskottet

delar? och slutar med ?yrkande 3?bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag till 4 § lagen om internationell adoptionsförmedling

innebär att möjligheten att adoptera enskilt i praktiken helt avskaffas. Detta

är enligt utskottets mening mycket olyckligt. Haagkonventionen kräver

visserligen att förmedlingen av adoptionshandlingar från mottagarstaten till

ursprungsstaten sköts av ett organ. Enligt utskottet kan emellertid den rent

formella hanteringen av nödvändiga dokument skötas av de auktoriserade

adoptionsorganisationerna vid enskilda adoptioner. Denna konstruktion innebär

att det även i fortsättningen blir möjligt att adoptera privat. Regeringen bör

snarast återkomma till riksdagen med förslag till en sådan lagre- glering.

Vad utskottet anfört bör med bifall till motion So23 (m) yrkande 3 ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande enskilda adoptioner

att riksdagen

a) antar 4 § i regeringens förslag till lag om internationell

adoptionsförmedling,

b) med bifall till motion 1996/97:So23 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Adoptivföräldrarnas ålder (mom. 6)

Stig Sandström (v) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar med ?Utskottet

förutsätter? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha följande lydelse:

Enligt föräldrabalken är den nedre åldersgränsen för adoptivföräldrar 25 år.

Någon lagstadgad övre gräns finns inte. Enligt NIA:s rekommendationer bör

medgivande till adoption generellt sett inte beviljas personer som är över 45

år. Förstagångsföräldrar bör enligt NIA inte vara över 40 år gamla. I

rekommendationerna sägs vidare att det inte är ovanligt att kvinnan uppnått

eller närmat sig slutet av sin fertila tid innan makarna beslutar sig för att

försöka adoptera ett barn och att mannen då inte så sällan är 50 år. Utskottet

har erfarit att detta uttalande har skapat en praxis innebärande att social-

nämnderna ger sitt medgivande till adoption av utländska barn om den blivande

adoptivmodern är 40 år och fadern är 45 år men inte tvärtom, dvs. när fadern

är 40 år och modern 45 år. Enligt utskottets mening är denna praxis

könsdiskriminerande. Regeringen bör snarast återkomma med förslag till

könsneutrala regler vad avser adoptivföräldrars ålder vid internationella

adoptioner.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion So26 (v)

yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande adoptivföräldrarnas ålder

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So26 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn (mom. 7)

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m), Birgitta Wichne (m)

och Tuve Skånberg (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 14 börjar med ?Haag-

konventionen stadgar? och slutar med ?yrkande 3? bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inställningen i motionerna So23 (m) och So29 (kd) om att det

är onödigt att i lag införa krav på att de tilltänkta adoptivföräldrarna skall

ha tillfredsställande kunskaper om barn. Det torde vara få föräldrar som är så

motiverade att tillägna sig kunskaper om barn och barns behov som de som har

beslutat sig för att adoptera ett barn. Ofta har beslutet föregåtts av flera

års försök att få egna barn. Enligt utskottets mening är det inte lämpligt att

lyfta ut endast denna grupp av föräldrar såsom varande i särskilt behov av

föräldrautbildning. Vidare görs redan i dag i adoptionsutredningarna, vilka

ofta är av mycket hög kvalitet, en bedömning av de tilltänkta

adoptivföräldrarnas lämplighet. Utskottet anser att regeringens förslag i

denna del bör avslås.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna So23 yrkande 2

och So29 yrkande 3 avslår 25 § tredje stycket andra meningen i regeringens

förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper

om barn

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:So23 yrkande 2 och

1996/97:So29 yrkande 3 avslår 25 § tredje stycket andra meningen i

regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),

6. Kostnader för internationella adoptioner (mom. 8)

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m), Leif Carlson (m), Stig Sandström (v),

Birgitta Wichne (m) och Tuve Skånberg (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Enligt sin?

och på s. 16 slutar med ?yrkande 2 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Barnlöshet kan för många bli en outhärdlig känsla av att något av det

viktigaste i livet saknas. Utskottet anser därför att det är en viktig uppgift

att underlätta för fler att få bli föräldrar. Adoption är ett av de alternativ

som finns för barnlösa par. Adoptionsförfarandet är emellertid både kostsamt

och krångligt. Kostnaderna för en internationell adoption överstiger normalt

sett 100 000 kr medan samhällsstödet i form av bidrag vid adoption av

utländska barn uppgår till 24 000 kr. De höga kostnaderna får till följd att

många inte har råd att adoptera utländska barn. Att höja bidraget vid adoption

av utländska barn skulle troligtvis vara kostnadsdrivande. Andra sätt att

stödja människor som vill adoptera barn är att täcka kostnaderna för resa och

uppehälle då barnet hämtas samt att ersätta inkomstbortfall i de fall det

krävs att de blivande adoptivföräldrarna vistas en tid i barnets hemland.

Utskottet anser det väsentligt att adoption inte blir en möjlighet endast för

dem med stora ekonomiska resurser. Adoptioner bör vidare på olika sätt

underlättas av staten som ett alternativ till olika metoder för assisterad

befruktning. Utskottet anser att regeringen bör göra en översyn av kostnaderna

för internationella adoptioner och hur den enskilde kan stödjas ekonomiskt.

Vad utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna So26 (v) yrkande 4

och So29 (kd) yrkande 2 ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande kostnader för internationella adoptioner

att riksdagen

a) antar 7 § i regeringens förslag till lag om internationell

adoptionsförmedling och 4 § i regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn,

b) med anledning av motionerna 1996/97:So26 yrkande 4 och 1996/97:So29

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Av utskottet föreslagen ändring i 25 § femte stycket regeringens förslag till

lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Regeringens förslag Utskottets förslag

25 §

------------------------------------------------------

| När ett visst barn har ||När ett visst barn har|

|föreslagits för adoption, ||föreslagits för adoption,|

|skall socialnämnden ||skall socialnämnden|

|skyndsamt pröva om den ||skyndsamt och senast inom|

|skall ge samtycke till ||två veckor från det att|

|att adoptionsförfarandet ||den eller de som vill|

|får fortsätta. Om det är ||adoptera kommit in med en|

|fråga om ett ||anmälan härom pröva om|

|adoptionsförfarande som ||samtycke skall ges till|

|omfattas av lagen ||att adoptionsförfarandet|

|(1997:000) med anledning ||får fortsätta. Om det är|

|av Sveriges tillträde ||fråga om ett|

|till Haagkonventionen om ||adoptionsförfarande som|

|skydd av barn och ||omfattas av lagen|

|samarbete vid ||(1997:000) med anledning|

|internationella ||av Sveriges tillträde|

|adoptioner, skall därvid ||till Haagkonventionen om|

|3 § i den lagen ||skydd av barn och|

|tillämpas. ||samarbete vid|

| ||internationella |

| ||adoptioner, skall därvid|

| ||3 § i den lagen|

| ||tillämpas. Den tid inom|

| ||vilken prövning enligt|

| ||detta stycke skall ske|

| ||får förlängas om|

| ||synnerliga skäl|

| ||föreligger. |

------------------------------------------------------

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................2

Ärendets beredning i utskottet........................3

Utskottet.............................................3

Bakgrund............................................3

Propositionen i huvuddrag...........................3

Godkännande av Haagkonventionen.....................4

Samtycke enligt artikel 17.c i konventionen m.m.....4

Enskilda adoptioner................................11

Adoptivföräldrarnas ålder..........................12

Kontroll av de tilltänkta adoptivföräldrarnas kunskaper om barn13

Kostnader för internationella adoptioner...........14

Övriga lagförslag..................................16

Hemställan.........................................16

Reservationer........................................18

Bilaga 1 I propositionen framlagda

lagförslag............................................. 23

Bilaga 2 Av utskottet framlagt

lagförslag.................................................... 61