Bet. 1996/97:SoU2

Socialutskottets betänkande

1996/97:SOU02

Besöksinskränkningar vid viss tvångsvård, m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1996/97

SoU2

Sammanfattning

I promemorian behandlas regeringens

proposition 1995/96:196 om

besöksinskränkningar vid viss

tvångsvård, m.m. Propositionen

innehåller förslag till en ny lag om

besöksinskränkningar vid viss

tvångsvård. Lagen omfattar

besöksinskränkningar på

vårdinstitutioner och

sjukvårdsinrättningar såväl i form av

generella besökstider som

besöksrestriktioner i särskilda fall. De

senare besluten föreslås kunna

överklagas till domstol. I propositionen

föreslås också en ändring i

socialtjänstlagen som innebär en viss

öppning i den sekretess som gäller

mellan olika kommunala nämnder med

socialtjänstuppgifter inom samma kommun.

Lagförslagen föreslås träda i kraft den

1 januari 1997. Ingen motion har väckts

med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker de i propositionen

framlagda lagförslagen.

Propositionen

I proposition 1995/96:196 föreslår

regeringen (Socialdepartementet) - efter

hörande av Lagrådet - att riksdagen

antar förslagen till

1. lag om besöksinskränkningar vid viss

tvångsvård,

2. lag om ändring i lagen (1991:1128)

om psykiatrisk tvångsvård,

3. lag om ändring i socialtjänstlagen

(1980:620).

Lagförslagen fogas till betänkandet som

bilaga.

Utskottet

Bakgrund till förslaget till en ny lag

om besöksinskränkningar vid viss

tvångsvård

Den europeiska kommissionen för de

mänskliga rättigheterna har i en rapport

våren 1994 uttalat som sin mening att

Sverige i ett visst fall har kränkt

artikel 6 och artikel 8 i den europeiska

konventionen om skydd för de mänskliga

rättigheterna och de grundläggande

friheterna. Europarådets

ministerkommitté har därefter fastställt

att kränkning av konventionen har skett.

Målet i kommissionen rör särskilda

besöksrestriktioner som meddelats en

besökare på ett vårdhem för

utvecklingsstörda. Restriktionerna

riktades mot en mor som besökte sin på

ett vårdhem tvångsintagne myndige och

svårt utvecklingsstörde son. Modern var

även god man för sonen.

Kommissionen ansåg att de

besöksrestriktioner som gällt på

vårdhemmet för modern dels utgjort ett

intrång i hennes familjeliv, dels

saknade stöd i lag. Kommissionen

konstaterade att modern som god man haft

legal status och skyldighet enligt

föräldrabalken att bevaka sin sons

intressen. Modern hade därför i egenskap

av god man för sin vuxne son en civil

rättighet att besöka sonen i vårdhemmet.

Detta sågs av kommissionen som en

självständig rätt för gode mannen, inte

enbart som en rätt att för den

vårdintagnes räkning föra talan. Enligt

kommissionen måste modern därför kunna

få de besöksrestriktioner som meddelats

henne prövade av domstol. Någon sådan

möjlighet fanns dock inte enligt svensk

lag. Sverige ansågs ha kränkt

konventionen.

Förslaget till lag om

besöksinskränkningar vid viss tvångsvård

I propositionen föreslås en ny lag om

besöksinskränkningar vid viss

tvångsvård. Lagen omfattar

besöksinskränkningar på

vårdinstitutioner och

sjukvårdsinrättningar såväl i form av

generella besökstider som

besöksrestriktioner i särskilda fall.

Vidare föreslås en följdändring i lagen

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

Den nya lagen föreslås gälla tvångsvård

på vårdinstitutioner och sjukvårds-

inrättningar. I den mån det förekommer

tvångsvård på privata institutioner

föreslås lagen gälla även där. Med stöd

av 11 kap. 6 § tredje stycket

regeringsformen kan förvaltningsuppgift

överlämnas till olika privata

rättssubjekt. Det förutsätter dock

särskilt lagstöd. Sådant lagstöd finns

t.ex. i 15 § lagen om psykiatrisk

tvångsvård. Beslut om

besöksinskränkningar föreslås fattas av

huvudmannen för vårdinstitutionen eller

sjukvårdsinrättningen.

Besöksinskränkningar är alltid ett

ingrepp i enskilda människors

integritet. De bör därför, enligt

propositionen, användas sparsamt och

endast i syfte att främja vård och

behandling. Familjehem föreslås inte

omfattas av regleringen.

Den föreslagna lagen föreskriver under

vilka förutsättningar allmänna

besökstider och besöksrestriktioner i

särskilda fall får beslutas. Förslaget

om allmänna besökstider bör ge

tillfredsställande möjligheter till

besök utan att inkräkta på vården. I

särskilda fall bör beslut kunna fattas

om utvidgade besökstider om det med

hänsyn till omständigheterna bedöms

lämpligt att besök tillåts även under

andra tider än vad som bestämts om

allmänna besökstider.

Besöksrestriktioner i särskilda fall

föreslås beslutas endast om det är

nödvändigt med hänsyn till vårdens

bedrivande, risken för överförande av

smitta eller skyddet av enskild

vårdtagares personliga integritet.

I propositionen anförs att

kommissionens uppfattning att

besöksinskränkningarna utgjort ett

intrång i besökarens rätt till

familjeliv, i princip oberoende av

vårdtagarens rätt eller inställning till

besöket, är av betydelse för hur

förslaget bör utformas. Regeringen

framhåller dock att vårdtagarens rätt

eller inställning till besöket vid en

prövning måste tillmätas stor betydelse

för beslutet. Den föreslagna

lagregleringen är enligt regeringen inte

primärt avsedd att täcka ett behov av

att reglera restriktioner för

vårdtagaren. Kompletterande bestämmelser

finns därför i vissa fall i den

särskilda vårdlagen såsom i t.ex.

smittskyddslagen. I propositionen anförs

att samförstånd i första hand alltid bör

försöka nås om nödvändiga

besöksinskränkningar.

Beslut i särskilda fall om

besöksrestriktioner och utvidgade

besökstider föreslås kunna överklagas

till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd föreslås krävas vid

överklagande till kammarrätten.

I propositionen behandlas också frågan

om vem som anses ha klagorätt.

Regeringen anser inte att det behövs

någon precisering av vem som anses ha

klagorätt. Enligt förvaltningslagen och

förvaltningsprocesslagen är det den som

beslutet angår om det har gått honom

emot (22 § resp. 33 §). Enligt uppgift

är praxis i denna fråga restriktiv. Från

den 1 januari 1995 gäller

Europakonventionen om mänskliga

rättigheter som svensk lag. Vid

tolkningen av begreppet den som

beslutet angår måste således beaktas

även vad som gäller enligt konventionen.

Enligt konventionens artikel 6 har den

som enligt konventionen har en civil

rättighet rätt att få sin sak prövad av

domstol. Enligt propositionen kan

praxis i detta sammanhang därför komma

att utvidgas. Någon precisering bedöms

inte behöva göras i de aktuella svenska

lagarna.

När det gäller förutsättningarna för

överklagande av beslut av ett privat

rättssubjekt blir inte förvaltningslagen

automatiskt tillämplig, eftersom den

endast tillämpas på

förvaltningsmyndigheter. Regeringen

föreslår därför att en hänvisning görs

till vissa bestämmelser i

förvaltningslagen i den föreslagna lagen

om besöksinskränkningar.

Lagen föreslås träda i kraft den 1

januari 1997.

Utskottet tillstyrker förslaget till lag

om besöksinskränkningar vid viss

tvångsvård samt följdändringen i lagen

om psykiatrisk tvångsvård.

Förslaget till lag om ändring i

socialtjänstlagen

Enligt propositionen har frågan om

möjligheterna till informationsutbyte

mellan olika kommunala organ i en fri

nämndorganisation med hänsyn till

sekretesslagens (1980:100) bestämmelser

uppmärksammats återkommande alltsedan

den fria nämndorganisationen

etablerades med den nya kommunallagen år

1992. Frågan har senast tagits upp av

Socialtjänstkommittén i betänkandet

Dokumentation och socialtjänstregister

(SOU 1995:86). Frågan har också enligt

propositionen varit föremål för

regeringens bedömning i några ärenden om

överklaganden av beslut enligt datalagen

(1973:289). Socialtjänstkommitténs

förslag bereds nu, efter

remissbehandling, i Socialdepartementet

tillsammans med kommitténs övriga

förslag. Det är särskilt ärendena om

överklaganden av beslut enligt datalagen

som nu har föranlett regeringen att

lägga fram ett begränsat förslag i

frågan. Enligt propositionen innebär

förslaget inte ett slutligt

ställningstagande till frågan i hela

dess vidd, men syftar till att påtagligt

underlätta det dagliga arbetet inom

socialtjänsten i kommuner med uppdelad

socialtjänstorganisation, genom en

begränsad regel om att vissa uppgifter

rutinmässigt skall få lämnas mellan

nämnderna.

I propositionen anförs att kommunernas

socialtjänst numera ofta är organiserad

så att ansvaret för socialtjänsten inom

en kommun inte ligger på en sammanhållen

socialnämnd utan är fördelat på flera

olika kommunala nämnder. På grund av

sekretesslagens bestämmelser om

socialtjänstsekretess och om sekretess

mellan myndigheter får en sådan

organisation till följd att det inom

kommunens socialtjänst sedd som en

helhet uppkommer en särskild begränsning

i fråga om möjligheten till utbyte av

information i ärenden. Varje nämnd i

en sådan socialtjänstorganisation är,

tillsammans med underlydande

förvaltning, att anse som en egen

myndighet i sekretesslagens mening och

sekretess gäller mellan de olika

nämnderna.

Sekretess gäller enligt 7 kap. 4 §

sekretesslagen inom socialtjänsten för

uppgift om enskilds personliga

förhållanden, om det inte står klart att

uppgiften kan röjas utan att den

enskilde eller någon honom närstående

lider men. Sekretessen gäller enligt 1

kap. 3 § sekretesslagen även mellan

myndigheter.

Socialtjänstkommitténs förslag till

åtgärd för att öka möjligheterna till

informationsutbyte mellan nämnder med

socialtjänstuppgifter inom samma kommun

avser en ändring i sekretesslagen. Det

förslag som regeringen nu lägger fram

innebär införande av en generell

bestämmelse om uppgiftslämnande under

vissa förutsättningar mellan myndigheter

inom samma kommun. Förslaget är således

begränsat i förhållande till

Socialtjänstkommitténs förslag och

innebär ingen ändring i fråga om

sekretessens omfattning enligt

sekretesslagen. Regeringen anser det

angeläget att den begränsade ändring som

förslaget innebär kan komma till stånd

så snart som möjligt och utan att

frågans fullständiga lösning behöver

avvaktas.

I propositionen föreslås två fall där

ett rutinmässigt uppgiftslämnande bör

få ske mellan nämnderna inom en kommuns

socialtjänst utan särskild

sekretessprövning. I praktiken innebär

det enligt propositionen att nämnderna

bör kunna beredas möjlighet att få del

av uppgifterna genom varandras ADB-

system. För det första föreslås att

sekretess inte bör gälla mellan

nämnderna för uppgiften att någon är

aktuell i ett ärende hos en annan nämnd.

En tjänsteman som behöver denna uppgift

i sitt arbete bör omedelbart och utan

individuell prövning kunna få del av

den. Om tjänstemannen vänder sig till

den andra nämnden och begär uppgifter ur

ärendet där, skall även fortsättningsvis

ske en prövning enligt sekretesslagen.

För det andra föreslås att sekretess

inte bör hindra det uppgiftslämnande

mellan nämnder som är nödvändigt för att

det skall gå att på ett rationellt sätt

administrera fördelningen av platser

inom barnomsorg och särskilda

boendeformer, när det är

kommungemensamma resurser.

Bestämmelserna om informationsutbyte

föreslås tas in som ett nytt andra

stycke i 65 § socialtjänstlagen.

Undantag från uppgiftsskyldigheten

föreslås böra göras för den kommunala

familjerådgivningen, enligt en särskild

bestämmelse i tredje stycket nyss nämnda

paragraf.

Lagändringen föreslås träda i kraft den

1 januari 1997.

Utskottet tillstyrker förslaget till

ändring i socialtjänstlagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar de i

propositionen framlagda förslagen

till

a) lag om besöksinskränkningar vid

viss tvångsvård,

b) lag om ändring i lagen (1991:1128)

om psykiatrisk tvångsvård,

c) lag om ändring i socialtjänstlagen

(1980:620).

Stockholm den 21 augusti 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s),

Liselotte Wågö (m), Christina Pettersson

(s), Roland Larsson (c), Marianne

Jönsson (s), Leif Carlson (m), Barbro

Westerholm (fp), Conny Öhman (s), Stig

Sandström (v), Mariann Ytterberg (s),

Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp),

Chatrine Pålsson (kd) och Christin

Nilsson (s).

I propositionen framlagda lagförslag

1 Förslag till

Lag om besöksinskränkningar vid viss

tvångsvård

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård

3 Förslag till

Lag om ändring i socialtjänstlagen

(1980:620)