Bet. 1996/97:SoU6

Socialutskottets betänkande

1996/97:SOU06

Forskning inom Socialdepartementets verksamhetsområde

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

SoU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlas avsnitt 7 i

proposition 1996/97:5 Forskning och

samhälle och 35 motionsyrkanden, väckta

dels med anledning av propositionen,

dels under den allmänna motionstiden

1996. Utskottet har inhämtat

socialförsäkringsutskottets yttrande i

ärendet. Propositionen i övrigt

behandlas i huvudsak av

utbildningsutskottet.

Propositionen

I proposition 1996/97:5 yrkas i denna

del att riksdagen antar regeringens

förslag till

- lag om ändring i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) och

- lag om ändring i lagen (1996:793) om

ändring i lagen (1991:1136) om

försöksverksamhet med kommunal

primärvård.

Lagförslagen fogas till betänkandet som

bilaga 1.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av

proposition 1996/97:5

1996/97:So1 av Barbro Westerholm (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om epidemiologisk forskning om

hälsorisker,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskarutbildning i

epidemiologi,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationella gästforskare,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av svensk

epidemiologisk forskning.

1996/97:So2 av Sigge Godin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad prioritering av

reumatologisk forskning.

1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rehabilitering.

1996/97:So4 av Birgitta Gidblom m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av att

uppmärksamma folkhälsan i glesbygd.

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om epidemiologisk forskning.

1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning om äldre,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning om missbruk och

spelberoende,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning om familj och barn,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkhälsoforskning,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning om självmord,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om invandrarforskning.

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1996

1996/97:So201 av Gullan Lindblad m.fl.

(m) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning rörande hiv/aids.

1996/97:So207 av Gullan Lindblad m.fl.

(m) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning och utveckling.

1996/97:So235 av Eva Goës och Tuve

Skånberg (mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en grundlig utredning

görs av hur hanteringen av aborterade

foster sker i samband med forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tydliga regler fastslås

för forskare i syfte att värna det

mänskliga livet från all form av

experiment.

1996/97:So249 av Gullan Lindblad och

Liselotte Wågö (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad forskning

inom reumatologi såväl för läkare som

för paramedicinare.

1996/97:So267 av Fanny Rizell (kd) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av forskning om

tandvårdsmaterial,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behov av forskning om

tandvårdsmaterial och biverkningar.

1996/97:So276 av Ragnhild Pohanka m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att ett

hälsoekologiskt synsätt genomsyrar den

livsstilsforskning som initieras

framöver.

1996/97:So278 av Thomas Julin m.fl. (mp)

vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd till tvärvetenskaplig

forskning.

1996/97:So279 av Gudrun Lindvall m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskning och information

om allergier och annan överkänslighet

skall vara ett prioriterat område.

1996/97:So285 av andre vice talman Görel

Thurdin m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av forskning om miljö

och hälsa,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av forskning kring

titandioxid.

1996/97:So294 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av forskning inom

sjukvårdsområdet.

1996/97:So296 av Marianne Andersson och

andre vice talman Görel Thurdin (c)

vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning.

1996/97:So601 av Barbro Westerholm (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansiering av forskning om

spelberoende.

1996/97:So603 av Gullan Lindblad m.fl.

(m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationella erfarenheter

och forskning på det alkoholpolitiska

området.

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag om ändring i hälso- och

sjukvårdslagen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens

förslag om ändring av lagen om

försöksverksamhet med kommunal

primärvård i enlighet med vad som

anförts i motionen,

36. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att landstingen skall få ett

lagreglerat ansvar för kliniskt

forsknings- och utvecklingsarbete i

enlighet med vad som anförts i motionen.

Beredningen av ärendet i riksdagen

Utskottet har berett

socialförsäkringsutskottet tillfälle att

yttra sig över propositionen och

motionerna i de delar som har samband

med socialförsäkringsutskottets

beredningsområde. Yttrandet fogas till

betänkandet som bilaga 2.

Den i proposition 1996/97:27

Läkemedelsförmåner och

läkemedelsförsörjning m.m. föreslagna

ändringen i lagen (1996:793) om ändring

i lagen (1991:1136) om försöksverksamhet

med kommunal primärvård behandlas i

detta betänkande.

Utskottet

Socialdepartementets verksamhetsområde

Inom Socialdepartementets

verksamhetsområde bedrivs och initieras

forskning och utvecklingsarbete rörande

insatser för individer och familjer,

äldre och personer med funktionshinder,

de ekonomiska välfärdssystemen,

folkhälsa, hälso- och sjukvård samt

rättsmedicin. FoU-arbetet initieras och

bedrivs i decentraliserade former,

varvid Socialvetenskapliga

forskningsrådet (SFR) utgör ett nav för

stora delar av verksamheten. SFR har ett

brett mandat och ger stöd till

grundforskning och tillämpad forskning

inom socialvetenskap, socialpolitik och

folkhälsovetenskap.

Inom utgiftsområde 9, Hälsovård,

sjukvård och social omsorg, återfinns

ett flertal myndigheter under

Socialdepartementet som ger stöd till

och/eller utför FoU-arbete. Totalt

satsas inom utgiftsområdet omkring 200

miljoner kronor av anslagsmedel på

forskning och utveckling, varav hälften

genom SFR. I propositionen (s. 160)

anförs att SFR bör utveckla sitt

samarbete med och stöd till övriga

myndigheter under Socialdepartementet.

Folkhälsoinstitutet bedriver, initierar

och ger stöd till forskning och

utveckling inom folkhälsoområdet, bl.a.

genom att träffa samarbetsavtal med

forskningsmiljöer och centrum för

utveckling av målinriktat

folkhälsoarbete.

Statens beredning för utvärdering av

medicinsk metodik bedriver en

forskningsbaserad utvärdering av

etablerade och nya medicinska metoder ur

medicinskt, ekonomiskt, socialt och

etiskt perspektiv samt verkar för ett

rationellt utnyttjande av givna resurser

inom hälso- och sjukvården.

Smittskyddsinstitutet bedriver i nära

samarbete med Karolinska institutet

forsknings- och utvecklingsarbete för

att bekämpa smittsamma sjukdomar.

Statens institut för psykosocial

miljömedicin bedriver forskning kring

risksituationer, riskgrupper och

riskreaktioner.

Socialstyrelsen bedriver i viss

omfattning forskningsanknutet

utvecklingsarbete inom ramen för Centrum

för utvärdering av metoder i socialt

arbete. Dessutom har inom

Socialstyrelsen byggts upp en social

databas samt ett Epidemiologiskt centrum

som bedriver forskningsanknutet

utvärderingsarbete och ansvarar för de

stora epidemiologiska registren inom

socialtjänsten och hälso- och

sjukvården.

Spri, hälso- och sjukvårdens

utvecklingsinstitut, ger staten och

sjukvårdshuvudmännen underlag för beslut

som syftar till att främja svensk hälso-

och sjukvård. Spris utvecklingsarbete

har tyngdpunkten inom hälsoekonomi,

kvalitetsutveckling, informationsteknik

och informationsförsörjning.

Handikappinstitutet har till ändamål

att främja, samordna och medverka i FoU-

arbete avseende hjälpmedel till

funktionshindrade personer.

Statens institutionsstyrelse stöder

forskning bl.a. kring institutionsvård

av missbrukare och ungdomar.

Inom utgiftsområde 10, Ekonomisk

trygghet vid sjukdom och handikapp,

återfinns Riksförsäkringsverket, som har

ansvar för att utvärdera

trygghetssystemens effekter för individ

och samhälle. Arbetet sker med viss

forskarmedverkan.

Statens stöd till medicinsk forskning

utgörs främst av anslagen till

universiteten och till Medicinska

forskningsrådet (MFR) samt av medel som

betalas ut till sjukvårdshuvudmännen med

anledning av avtal om samarbete om

läkarutbildning, forskning m.m.

(utgiftsområde 16, Utbildning och

universitetsforskning). Till detta

kommer FoU-verksamhet inom landsting och

företag främst inom läkemedelsbranschen.

Forskningsstöd på det medicinska

området lämnas även av bl.a. Stiftelsen

för vård- och allergiforskning,

Cancerfonden, Hjärt- och Lungfonden samt

Apoteksbolagets fond för forskning och

studier i hälsoekonomi och

socialfarmakologi.

Forskning rörande de sociala

trygghetssystemen

Motionen

I motion 1996/97:So3 av Maud Björnemalm

m.fl. (s) hemställs att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om rehabilitering. Intresset och

efterfrågan på forskningsresultat inom

socialförsäkringsområdet och närliggande

områden har enligt motionärerna ökat

påtagligt under de senaste åren. I tider

med krympande resurser behövs analys och

faktaunderlag som visar att insatser och

åtgärder får den optimala effekt som

avsågs, både i ett kortsiktigt och ett

långsiktigt perspektiv. Sjuk- och

arbetsskadekommittén anser i sitt

betänkande En allmän och aktiv

försäkring vid sjukdom och

rehabilitering (SOU 1996:113) bl.a. att

det behövs forsknings- och

utvecklingsinsatser som grund för en

teoribildning i fråga om

arbetsskadebedömning och

arbetslivsinriktad rehabilitering.

Övergången mellan medicinska

behandlingsinsatser och rehabiliterande

åtgärder rymmer många komplexa frågor,

liksom återgången till arbetsmarknaden

efter rehabilitering. Motionärerna delar

kommitténs uppfattning men vill gärna se

forskningen i ett vidare perspektiv.

Utredningar visar att många människor i

behov av rehabilitering genom samverkan,

helhetssyn och öppen attityd har fått

det stöd och den hjälp som de behövt,

trots att de befunnit sig i gränslandet

mellan olika myndigheters

ansvarsområden. Det är, anförs det,

angeläget att snarast initiera forskning

inom rehabiliteringsområdet.

Propositionen

Regeringen anför i propositionen (s. 161

f.) att det under de senaste åren har

skett stora satsningar på aktiv

rehabilitering och att

försäkringskassorna därmed har fått nya

uppgifter. Satsningarna har gjorts

samtidigt som arbetslösheten har ökat

mycket kraftigt. Forskning om

rehabiliteringens villkor och effekter

är enligt regeringen mycket angelägen

som underlag för ställnings-taganden

till eventuella förändringar i systemen.

Regeringen konstaterar att de medel som

SFR och Riksförsäkringsverket (RFV) i

dag avsätter för forskning inom allmän

socialpolitik och socialförsäkring är

mycket små (ca 0,01 %) i relation till

socialförsäkringarnas totala omslutning.

I Sjuk- och arbetsskadekommitténs

betänkande liksom i SFR:s

forskningsöversikt konstateras att det

finns behov av utökad forskning på

socialförsäkringsområdet. SFR och RFV

bör enligt regeringen därför få i

uppdrag att fördjupa analysen kring

vilka forskningsbehov som är särskilt

angelägna att prioritera ur samhällets

och socialförsäkringsadministrationens

perspektiv. RFV bör också få i uppdrag

att undersöka möjligheterna att inom

sitt verksamhetsområde finna utrymme för

en flerårig satsning för att initiera

forskning av relevans för

socialförsäkringsområdet vid

universitet, högskolor och

centrumbildningar. En sådan satsning

skulle utgöra ett värdefullt komplement

till SFR:s forskningsstöd på området,

anförs det.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet anför i sitt

yttrande att det vid flera tillfällen

har påtalat behovet av ökad forskning på

områden som rör socialförsäkringssy-

stemen, inte minst mot bakgrund av

systemens stora sociala och ekonomiska

betydelse för såväl samhälle som

individ. Den 28 maj 1996 höll

socialförsäkringsutskottet en utfrågning

med SFR, Rådet för arbetslivsforskning,

Riksbankens Jubileumsfond samt Centrum

för socialförsäkringsforskning vid

Mitthögskolan. Syftet med utfrågningen

var att få information om pågående

socialförsäkringsforskning, särskilt vad

avser forskning med inriktning på

rehabiliteringsfrågor.

Socialförsäkringsutskottet konstaterar

att det av propositionen framgår dels

att SFR nu lägger ökad vikt vid

forskning på detta område, dels att

regeringen avser att vidta åtgärder för

att förbättra kunskaperna inom

socialförsäkringsområdet. Utskottet ser

positivt på denna utveckling samt

förutsätter att de frågor som tas upp i

motionen också kommer att uppmärksammas.

Socialförsäkringsutskottet finner att

något uttalande med anledning av

motionen således inte är påkallat och

avstyrker bifall till motionen.

Socialutskottets bedömning

Utskottet delar motionärernas och

socialförsäkringsutskottets inställning

i fråga om behovet av ökad forskning på

områden som rör

socialförsäkringssystemen. Av

propositionen framgår dock att

regeringen redan uppmärksammats på

behovet av utökad forskning på området.

Satsningen bör emellertid föregås bl.a.

av en analys av vilka forskningsbehov

som bör prioriteras. Regeringen uttalar

särskilt att forskning om

rehabiliteringens villkor och effekter

är mycket angelägen. Utskottet

förutsätter, liksom

socialförsäkringsutskottet, att de

frågor som tas upp i motionen kommer att

uppmärksammas i detta sammanhang. Något

initiativ från riksdagens sida med

anledning av motion So3 (s) behövs

därför inte. Motionen avstyrks.

Forskning om missbruk och spelberoende

Motionerna

I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg

m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning om

missbruk och spelberoende (yrkande 5).

Motionärerna anser att forskning om

missbruk bör prioriteras och ser med

tillfredsställelse på regeringens

förslag att SFR skall få ett

samordningsansvar för

alkoholforskningen. Forskningen bör,

menar man, belysa situationen för hela

missbrukarfamiljen, i synnerhet för

barnen.

I motion 1996/97:So603 av Gullan

Lindblad m.fl. (m) från den allmänna

motionstiden begärs ett tillkännagivande

till regeringen av vad i motionen

anförts om internationella erfarenheter

och forskning på det alkoholpolitiska

området (yrkande 2). Enligt motionärerna

diskuteras alltför sällan resultatet av

internationell forskning och vunnen

efarenhet som på något sätt bryter mot

det svenska etablissemangets syn på

alkoholpolitiken. Internationell

forskning visar t.ex. att en viss mängd

alkohol per dag t.o.m. är nyttigt och

kraftigt minskar risken för dödsfall i

hjärt- och kärlsjukdomar. Detta faktum

diskuteras för närvarande runt om i

världen, med undantag för Sverige.

Motionärerna anser att denna

enkelspåriga attityd till forskningen på

det alkoholmedicinska området är

allvarlig.

I motion 1996/97:So601 av Barbro

Westerholm (fp), vilken också väckts

under den allmänna motionstiden,

hemställs att riksdagen ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

finansiering av forskning om

spelberoende. Motionären anför att

reklamkostnaderna för de tre stora

spelbolagen, ATG, Penninglotteriet och

Tipstjänst, 1995 uppgick till omkring

500 miljoner kronor. Statens inkomster

från spelverksamhet uppgår till nära fem

miljarder kronor. Cirka 70-75 % härav

går till spelarna och till sporten.

Studier av spelberoende är

kostnadskrävande. Enligt motionären vore

det därför rimligt att de statliga

spelbolagen avsätter en del av sin vinst

för att bekosta sådana. En omfördelning

av annonsmedlen till förmån för

forskning om spelberoende bör

genomföras.

Propositionen m.m.

Regeringen anför att missbruksfrågorna

är svårhanterliga för samhället och

individerna och att kunskapsbehovet

därför är mycket stort (s. 164).

Forskningen på området har fortfarande

betydande metodproblem. Det gäller såväl

forskningen om missbrukets utbredning

och orsaker som forskningen om politik

och metoder för att förebygga missbruk

liksom forskningen om vård och

behandlingen av missbrukare. Den

socialvetenskapliga forskningen på

området är inriktad mot såväl bruk som

missbruk av alkohol, narkotika och andra

beroendeframkallande medel och har en

tydlig folkhälsovetenskaplig inriktning.

Alkoholforskningsutredningen anser i sin

slutrapport, Forskning om alkohol, att

alkoholforskningen behöver förstärkas

kraftigt och att prioritering därvid bör

ske av konsumtions-, preventions- och

behandlingsforskning. Enligt regeringens

mening är det angeläget att en

kraftsamling görs på

alkoholforskningsområdet. SFR kommer

därför att få ett särskilt

samordningsansvar för den

socialvetenskapliga alkoholforskningen

och skall därvid svara för en

sekretariatsfunktion åt en särskild

samrådsgrupp.

Alkoholforskningsutredningens förslag om

att tillskapa ett nationellt centrum för

alkoholforskning vid Stockholms

universitet bör enligt regeringen

beredas vidare av SFR tillsammans med

övriga som ingår i samrådsgruppen.

I budgetpropositionen 1996/97:1 uttalar

regeringen återigen som sin mening att

det är angeläget att en kraftsamling på

alkoholforskningens område görs

(utgiftsområde 9 avsnitt 6.1.2). Såvitt

avser anslaget till SFR anges att

eventuellt kvarstående reservation från

1995/96 som inte är intecknad för annat

ändamål bör användas för satsning på

alkoholforskning (s. 76).

Regeringen anför vidare (avsnitt 6.1.1)

att utvecklingen inom spelområdet går

mycket snabbt. Nya spelformer utvecklas

liksom tekniken inom området. Från olika

håll uttrycks en oro för att

spelberoendet och därtill hörande

sociala problem skall öka. Enligt

regeringen bör därför resurser avsättas

för att i första hand samla kunskap om

utvecklingen för att i ett senare skede

kunna motverka negativa inslag i

verksamheten. Under anslag C 1 Bidrag

till ungdomsvård och missbrukarvård samt

alkohol- och drogförebyggande arbete bör

två miljoner avsättas för att påbörja en

kunskapsinhämtning om spelberoende,

anförs det.

Tidigare behandling m.m.

Missbruk

I samband med behandlingen av den förra

forskningspropositionen (prop.

1992/93:170 Forskning för kunskap och

framsteg) togs tre motioner om

missbruksforskning upp. I betänkande

1992/93:SoU25 (s. 19) uppgav sig

utskottet vara ense med motionärerna om

att missbruksforskningen är ett

betydelsefullt område och delade

regeringens uppfattning att bl.a.

behandlingsforskningen bör lyftas fram.

Mot bakgrund bl.a. av SFR:s och

Folkhälsoinstitutets arbete när det

gäller att stödja forskningsinsatser på

missbruksområdet behövdes emellertid

enligt utskottet inte något initiativ

från riks-dagen, varför motionsyrkandena

avstyrktes.

I betänkande 1995/96:SoU3, till vilket

hänvisas, behandlade utskottet

motionsyrkanden om olika alkoholfrågor,

bl.a. om forskning och förebyggande

åtgärder. Utskottet avstyrkte dessa

yrkanden med hänvisning till att de

olika åtgärder mot missbruk som

vidtagits eller förbereds i stort sett

tillgodosåg motionsyrkandena.

Enligt Folkhälsoinstitutets fördjupade

anslagsframställning (s. 100) har, genom

de särskilda medel för förstärkta

insatser inom alkohol- och

narkotikaområdet som regering och

riksdag tilldelat institutet,

ytterligare stöd kunnat utgå för att

utveckla främst epidemiologisk

forskning, forskning kring alkohol- och

narkotikabrukets bestämningsfaktorer och

kring missbruket i olika grupper av

befolkningen samt forskning kring

effekter av olika preventiva insatser.

Ökat stöd kommer vidare att gå till

forskning om alkoholkonsumtionens och

alkoholskadornas socioekonomiska

fördelning.

Såvitt gäller barn till missbrukare har

Socialstyrelsen i regleringsbrevet för

budgetåret 1993/94 fått i uppdrag att

följa och dokumentera hur bl.a. missbruk

hos föräldrar påverkar barns utveckling

samt initiera utvecklingsarbete på

området.

Spelberoende

I betänkande 1992/93:SoU25 angående den

förra forskningspropositionen

behandlades även två motioner om

forskning om spelberoende. Utskottet

hänvisade till sitt tidigare gjorda

uttalande att problemen om spelberoende

är kända och att de torde komma att

uppmärksammas av bl.a. Socialstyrelsen

och Folkhälsoinstitutet. Utskottet

konstaterade att kontinuerligt stöd

redan ges till forskning om spelberoende

och avstyrkte ifrågavarande motioner.

I april 1996 avgav utskottet yttrande

till finansutskottet över proposition

1995/96:169 om sammanslagning av Svenska

Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst,

m.m. jämte motioner. Regeringen gjorde i

propositionen den bedömningen att medel

bör ges till forskning om spelberoende

och stöd till organisationer mot

spelberoende m.m. och angav att man i

budgetpropositionen skulle föreslå att

två miljoner kronor anvisas årligen, i

tre år fr.o.m. 1997. Stödet har enligt

propositionen inte någon direkt koppling

till aktörernas intäkter utan skall

prövas och anvisas av riksdagen på

sedvanligt sätt.

Utskottet uttalade i yttrande

1995/96:SoU8y (s. 4 f.) bl.a. att

problemen kring spelberoende har

uppmärksammats under senare år.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet

följer utvecklingen och vidtar vid behov

lämpliga åtgärder. I

Folkhälsoinstitutets fördjupade

anslagsframställning för åren 1997-1999

anförs att spelberoende är ett växande

problem och att det är angeläget att öka

kunskaperna om dess omfattning och

konsekvenser. Institutet har nyligen

lämnat stöd till en studie om

spelberoendets omfattning. Behandling av

spelberoende finns i viss omfattning,

bl.a. vid behandlingshemmet Backgården.

En länkrörelse för spelberoende personer

finns också sedan 1991. Utskottet uppgav

som sin mening att det är angeläget att

problemen med spelberoende uppmärksammas

och att forskningen på området ges ett

kontinuerligt stöd samt delade

regeringens uppfattning att det för

insatser mot spelberoende bör anslås två

miljoner kronor årligen fr.o.m. 1997.

Ifrågavarande motionsyrkanden ansågs i

huvudsak tillgodosedda och borde enligt

utskottet avstyrkas.

Finansutskottet delade socialutskottets

uppfattning om medelsanslag till

forskning om spelberoende

(1995/96:FiU14). Finansutskottet ansåg

det tillfredsställande att det nu sker

en ordentlig kartläggning av

spelberoendet och uttalade att det

framtida stödet till denna forskning bör

utformas med ledning av den nu pågående

kartläggningen. Finansutskottet hade

heller ingen erinran mot

socialutskottets ställningstagande till

i yttrandet behandlade motioner och

avstyrkte således dessa. Riksdagen

biföll finansutskottets hemställan.

Utskottets bedömning

Utskottet instämmer med regeringen i att

behovet av kunskap om missbruksfrågor är

mycket stort och vidhåller sin tidigare

uppfattning att missbruksforskning måste

ha hög prioritet. Omfattande forskning

bedrivs redan på området, bl.a. med stöd

av SFR och Folkhälsoinstitutet, och

ytterligare förstärkningar av insatserna

kommer enligt propositionen att ske.

Utskottet förutsätter att även

missbrukarnas familjer kommer att

omfattas av studierna. Något

tillkännagivande med anledning av motion

Ub8 (kd) yrkande 5 delvis behövs inte.

Motionen avstyrks.

Utskottet, som ställer sig bakom

regeringens bedömning när det gäller

alkoholforskningen, avstyrker motion

So603 (m) yrkande 2.

Spelberoende är ett växande socialt

problem. Utskottet uttalade i våras att

det är angeläget att forskningen på

området ges ett kontinuerligt stöd och

har nu inte ändrat inställning.

Regeringen framhåller i

budgetpropositionen att två miljoner

kronor skall avsättas för att i första

hand skaffa mer kunskap om omfattningen

av spelberoendet. Utskottet delar

regeringens uppfattning att

finansieringen av stödet till forskning

om spelberoende inte bör ha någon direkt

koppling till spelbolagens intäkter.

Motion So601 (fp) avstyrks därmed.

Motion Ub8 (kd) yrkande 5 delvis får

anses tillgodosedd och avstyrks också.

Forskning om barn och familj

Motionen

I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg

m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning om

familj och barn (yrkande 6). Enligt

motionärerna tycks den

socialdemokratiska regeringen inte se

familjen som ett värde i sig, utan

enbart som en utbytbar och föränderlig

ram för barnens uppväxt och integrering

i samhället. Motionärerna hänvisar

därvid till följande mening i

propositionen under rubriken Forskning

om barn och familj: Den snabba

samhällsutvecklingen skapar successivt

nya ramar för familjelivet och för

barnens uppväxt och integrering i

samhället. Familjen är enligt

motionärernas mening samhällets

viktigaste byggsten. Det bör vara en

prioriterad uppgift för forskningen att

belysa familjens situation och faktorer

som bidrar till att hålla samman eller

splittra familjen. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt

konfliktlösning och utvärdering av

familjerådgivning i syfte att kunna

integrera forskningsrönen i skolans

samlevnadskunskap och i

föräldrautbildning.

Propositionen

Regeringen anför (s. 164 f.) att man

uppmärksammats på behovet av forskning

om barn genom bl.a. riksdagens skrivelse

1993/94:251 om sexuella övergrepp mot

barn, genom Socialstyrelsens slutrapport

från Barn i fokus-projektet om tillämpad

forskning inom området utsatta barn,

genom Barnombudsmannens årliga rapport

1996, i vilken en tvärsektoriell och

longitudinell forskning om förebyggande

insatsers effekter och effektivitet

efterfrågas, samt genom

Socialvetenskapliga forskningsrådets

forskningsöversikt om barn- och

familjeforskning på 1990-talet.

Regeringen anger som sin mening att det

är viktigt med en kontinuerlig och bred

forskning om barns villkor och att det

är särskilt angeläget att öka kunskapen

om utsatta barns villkor. Den snabba

samhällsutvecklingen skapar successivt

nya ramar för familje-livet och för

barnens uppväxt och integrering i

samhället, anförs det.

Tidigare behandling

Utskottet behandlade i betänkande

1992/93:SoU25 avseende den förra

forskningspropositionen två motioner

gällande forskning om familjer och barn.

Utskottet uttalade (s. 17) att

familjernas - och dämed också barnens -

levnadsförhållanden bör inta en

framskjuten position inom bl.a. den

samhällsvetenskapliga forskningen.

Önskemålen i motionerna konstaterades

sammanfalla med de riktlinjer som

angivits i propositionen och motionerna

avstyrktes därför.

Utskottets bedömning

Svensk forskning om barn och familj har

stor bredd och är spridd över ett stort

antal forskningsdiscipliner och

institutioner. Variationerna i

probleminriktning är därmed ganska

omfattande. Utskottet delar regeringens

inställning att det är viktigt med en

kontinuerlig och bred forskning om barns

villkor och att det är särskilt

angeläget att öka kunskapen om utsatta

barns förhållanden. Regeringen har redan

i flera olika sammanhang uppmärksammats

på behovet av forskning på detta område.

Motion Ub8 (kd) yrkande 6 avstyrks

därför.

Forskning om äldre

Motionen

I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg

m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om forskning om äldre

(yrkande 3). Motionärerna understryker

regeringens uttalande i propositionen om

att detta slags forskning skall ha

fortsatt hög prioritet. Det framhålls

också att det är särskilt angeläget att

finna en vetenskaplig grund för

utvärderingar av kvalitets- och

effektivitetsmätningar och av

förändringar för äldre och deras ekonomi

i ljuset av de omfattande samhälls- och

systemförändringar som pågår.

Propositionen

Regeringen anför att

äldreforskningsområdet även

fortsättningsvis måste ha hög prioritet

(s. 165). En medveten och långsiktig

kunskapsuppbyggnad är nödvändig för att

skapa handlingsberedskap inför ökade

krav från den växande gruppen äldre.

Behovet av tillämpad forskning är stort

inom vård och omsorg, anförs det.

Regeringen framhåller särskilt behovet

av forskning kring effekter av insatta

resurser, om samband mellan vårdbehov

och vård-utbud, om samverkan mellan

vårdnivåer och funktioner i enskilda

patientfall, den informella sektorns och

anhörigas betydelse, konsekvenser av

nedskärningar och förändrad vård- och

behovsstruktur samt om äldreomsorgens

kvalitet och innehåll. Ökad kunskap om

hur äldre skall kunna behålla sin hälsa

och förhindra för tidigt åldrande och

åldersrelaterade sjukdomar samt om

effekter av förebyggande och tidiga

insatser har enligt regeringen stor

samhällsrelevans och därför hög

prioritet. Äldre med invandrarbakgrund

är därvid en viktig grupp, anförs det.

SFR har enligt propositionen en viktig

uppgift att följa utvecklingen av

forskningen på äldreområdet och tillse

att en god balans skapas mellan behoven

av grundforskning och de nämnda behoven

av mer tillämpad forskning inom vård och

omsorg.

Tidigare behandling m.m.

Vid behandlingen av den förra

forskningspropositionen uttalade

utskottet i betänkande 1992/93:SoU25 att

forskning om äldre är angelägen och

delade regeringens inställning bl.a. om

att detta slags forskning bör ha

fortsatt hög prioritet. Utskottet ansåg

att syftet med den då ifrågavarande

motionen var tillgodosett och avstyrkte

motionsyrkandet.

I uppdraget till Hälso- och

sjukvårdsutredningen, HSU 2000 ingår

bl.a. att analysera och bedöma de krav

på resurser som framför allt den

demografiska utvecklingen i kombination

med medicinteknisk utveckling kan komma

att ställa på hälso- och sjukvården

under perioden fram till år 2010. Enligt

direktiven bör tyngdpunkten ligga på en

bedömning av resurskraven för de äldre.

I kommitténs delbetänkande Behov och

resurser i vården - en analys (SOU

1996:163) redovisas vilka krav på

resurser som den demografiska

utvecklingen beräknas generera inom

landstingens hälso- och sjukvård

respektive den kommunala äldreomsorgen

om man enbart tar hänsyn till

förändringar i folkmängdens storlek,

ålderssammansättning och dödlighet.

Landstingens kostnader för hälso- och

sjukvård beräknas därvid öka med 5,5 %

under perioden 1994-2010. Gruppen äldre

över 65 år tar i dag i anspråk knappt 38

% av dessa kostnader. Kommunernas

kostnader för äldre- och handikappomsorg

beräknas öka med drygt 19 % mellan åren

1994 och 2010. Det finns dock,

konstaterar kommittén, en rad andra

faktorer som kan komma att ha stor

betydelse för de framtida

resursanspråken, bl.a. utvecklingen av

de äldres hälsa och funktionsförmåga i

stort, den medicinska utvecklingen,

vilken medför att allt fler människor

lever längre med sina kroniska

sjukdomar, ökade sociala klyftor,

benägenheten att söka hjälp,

omfattningen av anhörigvård samt det

framtida äldreboendet.

Utskottets bedömning

Utskottet delar helt inställningen i

propositionen, bl.a. att en medveten och

långsiktig kunskapsuppbyggnad är

nödvändig för att skapa

handlingsberedskap inför de ökade krav

på exempelvis vård och omsorg som

uppstår till följd av den allt större

andelen äldre i befolkningen.

Äldreforskningen måste även

fortsättningsvis ges hög prioritet.

Motionsyrkandet sammanfaller i huvudsak

med vad som anförts i propositionen och

får därmed anses tillgodosett. Motion

Ub8 (kd) yrkande 3 avstyrks därför.

Invandrarforskning

Motionen

I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg

m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om invandrarforskning

(yrkande 13). Motionärerna vill

prioritera forskning om på vilket sätt

flykting-, migrations- och

biståndspolitik samt en samordning av

dessa områden kan bidra till att

människor inte behöver emigrera för sin

utkomst och överlevnad. Andra

forskningsområden som enligt

motionärerna bör prioriteras är

orsakerna till människors beslut att

utvandra samt frågor om etniska

relationer och hur etniska konflikter

kan undvikas och förebyggas.

Propositionen

Forskning inom det migrationspolitiska

området redovisas i avsnitt 5.5.

Regeringen anför att det inom en

överskådlig framtid behövs mer forskning

inom framför allt tre områden, nämligen

de individuella orsakerna till migration

och hur de behandlas i lagstiftningen,

migrationen i ett makro-ekonomiskt

sammanhang samt återvandring. Ökad

kunskap om komplexiteten och de

sammansatta orsakerna bakom

asyl/migration samt en utvidgad

teoribildning bakom

asyl/migrationsbeslutet är önskvärda.

Resultaten av att lagstiftningen i olika

länder skiljer sig åt när det gäller att

hantera migranter och asylsökande

behöver enligt regeringen utvärderas och

belysas vetenskapligt. Mer kunskaper

behövs om hur t.ex. bistånd och

handelspolitik påverkar orsakerna bakom

migration. Vidare anges att hela

återvändandeprocessens komplexitet

behöver belysas genom ytterligare

forskningsinsatser.

Forskning om invandrares integration är

enligt regeringens mening ett angeläget

område inom det vida området

välfärdsforskning (s. 97). Ökad

segregation och rasism är problem som

kräver en gemensam kraftsamling i hela

det svenska samhället. Integrations- och

invandrarforskning kan ge kunskap om hur

förutsättningar skapas för att

invandrargrupper bättre skall kunna

integreras i samhället, anförs det.

Eftersom förutsättningarna för

integration i hög grad är avhängiga av

förhållanden i samhället i allmänhet,

t.ex. den ekonomiska utvecklingen, bör

forskning inom en rad olika områden

kunna bidra till ökad kunskap om

invandrares integration. Regeringen

anger utbildning, arbetsmarknad och

arbetsliv, etniska relationer,

bostadssegregation och invandrares

delaktighet i samhällslivet, särskilt i

folkrörelserna, som exempel på sådana

områden.

Tidigare behandling m.m.

I samband med behandlingen av den förra

forskningspropositionen anslöt sig

utskottet i betänkande 1992/93:SoU25 (s.

26) till regeringens och

socialförsäkringsutskottets bedömning

att forskning på området internationell

migration och etniska relationer bör ha

en framskjuten plats. Denna forskning,

uttalades det, är särskilt viktig i en

tid med omfattande internationell

migration och en ökande invandring till

Sverige. Mot bakgrund av den forskning

som pågick inom området fann utskottet

att det då aktuella motionsyrkandet om

prioriteringar för invandrarforskning

var tillgodosett. Yrkandet avstyrktes

därför.

Enligt budgetpropositionen 1996/97:1 har

regeringen under budgetåret 1995/96

hittills beviljat medel för ett drygt

tiotal olika verksamheter av

projektkaraktär avseende åtgärder mot

rasism och främlingsfientlighet. Medlen

har gått till såväl forskare och

frivilligorganisationer som myndigheter.

Särskilt omnämns en omfattande

ungdomskampanj under år 1995 som

utgjorde ett led i en europeisk

satsning. Enligt utvärderingar har

projektmedlen bidragit inte minst till

att initiera lokala processer och att

därigenom lägga en god grund för

långsiktigt positiva resultat. Enligt

regeringen bör det även för budgetåret

1997 ställas medel till regeringens

förfogande för åtgärder mot

främlingsfientlighet och rasism.

Anslaget, anges det, bör till en del

också kunna användas för att finansiera

utvärderingar av sådana åtgärder och för

kunskapsinhämtande i övrigt i syfte att

få ett förbättrat underlag för

utveckling av integrationspolitiken

(utgiftsområde 8 avsnitt 4.1-2).

Enligt uppgift från SFR är

forskningsområdet IMER (internationell

migration och etniska relationer) ett av

rådets större tillämpningsområden. Av

SFR:s anslag innevarande budgetår går 16

%, ca 20 miljoner kronor, till forskning

inom IMER. Andra forskningsfinansiärer

på området är exempelvis Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

Rådet för arbetslivsforskning,

Riksbankens Jubileumsfond och, i viss

utsträckning, även Medicinska

forskningsrådet. Dessa finansiärer har

enligt SFR under de senaste 18 månaderna

bidragit med i vart fall 10 miljoner

kronor sammanlagt till forskning på det

aktuella området.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Enligt socialförsäkringsutskottets

mening sker en omfattande forskning på

såväl det migrationspolitiska som det

integrationspolitiska området.

Forskningen är också väl spridd över

landet. Utskottet anser det viktigt med

ökade kunskaper om invandrarkvinnornas

situation i det svenska samhället och

förutsätter att forskning också sker på

detta område. Utskottet ser positivt på

att också nya frågor uppmärksammas i

forskningen, inte minst frågor om

återvandring och hela den komplexa

återvändandeprocessen. De frågor som tas

upp i motionen ingår enligt

socialförsäkringsutskottets mening i de

forskningsområden som redovisas i

propositionen och något tillkännagivande

är således inte påkallat.

Socialutskottets bedömning

Socialutskottet delar regeringens

uppfattning att det behövs mer forskning

inom det migrationspolitiska området

samt att forskning om invandrares

integration i det svenska samhället bör

ges hög prioritet. Socialutskottet delar

även socialförsäkringsutskottets

positiva inställning till forskning

kring invandrarkvinnornas situation och

om återvandring. En omfattande forskning

sker på såväl det migrationspolitiska

som det integrationspolitiska området.

Motion Ub8 (kd) yrkande 13 får härmed

anses tillgodosedd och avstyrks därför.

Folkhälsoforskning

Motionerna

I motion 1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg

m.fl. (kd) hemställs att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om folkhälsoforskning

(yrkande 7). Regeringen, anförs det,

betonar endast forskning angående

ojämlikhet i hälsa. Motionärerna menar

att även folkhälsoforskning om t.ex.

hälsoekonomi, miljömedicin samt kost-,

livsstils- och beroendefrågor bör

prioriteras. Av Folkhälsoinstitutets

åtta program bör för närvarande

programmet om sex och samlevnad med dess

abortförebyggande verksamhet

prioriteras. Abortsiffrorna är oroande

höga och ökar bland tonåringar. En

undersökning om varför svenska kvinnor

begär abort och om vilket stöd de hade

behövt av samhället för att se det

möjligt att föda sitt barn anser

motionärerna bör vara ett högt

prioriterat forskningsprojekt för

Folkhälsoinstitutet. I samma motion

begärs ett tillkännagivande av vad i

motionen anförts om forskning om

självmord (yrkande 8). Motionärerna

anser att forskning om självmord bör

prioriteras eftersom det är en alltför

vanlig dödsorsak som nu går allt längre

ned i åldrarna. Det bör enligt

motionärernas mening vara angeläget att

forskningsrönen kommer till en bred

allmänhets kännedom och att de signaler

som den som bär på självmordstankar

sänder till sin omgivning särskilt lyfts

fram.

I motion 1996/97:So4 av Birgitta Gidblom

m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande av

behovet av att uppmärksamma folkhälsan i

glesbygd. Motionärerna vill att

folkhälsan i glesbygd studeras mer

ingående. Det finns väldigt få exempel

på vetenskaplig forskning inom de

områden som direkt påverkar folkhälsan

hos befolkningen och där i första hand

kommunen har ett ansvar, såsom

utvecklingen inom barnomsorg, skola,

arbetsmarknad och socialtjänst.

Motionärerna påpekar att kommunerna i

dag saknar forskningstradition och gör

gällande att det är oerhört viktigt att

veta om och på vilket sätt samhällets

insatser påverkar folkhälsan. I många

glesbygdskommuner påverkas folkhälsan av

helt andra faktorer än vad den gör i

storstadskommuner eller kommuner som

angränsar till större städer. Gällivare

kommun, med bl.a. en omfattande

utflyttning och omflyttning, en hög

arbetslöshet, en låg andel högutbildade,

ett markant kvinnounderskott och ett

stort antal sjuka och

förtidspensionärer, har enligt

motionärerna unika forskningsmöjligheter

som bör tas till vara vid ett framtida

arbete kring folkhälsoforskning.

I motion 1996/97:So294 av Gudrun Schyman

m.fl. (v) från den allmänna motionstiden

begärs ett tillkännagivande av vad i

motionen anförts om behovet av forskning

inom sjukvårdsområdet (yrkande 13). Det

är motionärernas mening att

folkhälsovetenskaplig forskning skall

prioriteras. FoU-verksamheten måste

utveckla mål och metoder för det

förebyggande arbetet att minska de

sociala och klassmässiga skillnaderna i

ohälsa. Ökade ansträngningar behövs

enligt motionärerna för att förklara och

förhindra den negativa hälsoutvecklingen

bland kvinnor, speciellt kvinnliga

arbetare och invandrarkvinnor.

I motion 1996/97:So276 av Ragnhild

Pohanka m.fl. (mp), som också väckts

under den allmänna motionstiden, begärs

ett tillkännagivande av vad i motionen

anförts om vikten av att ett

hälsoekologiskt synsätt genomsyrar den

livsstilsforskning som initieras

framöver (yrkande 1). I motionen anförs

att en viktig folkhälsopolitisk uppgift

inför år 2000 är att bygga en brygga

mellan skolmedicin, miljömedicin och

alternativmedicin. Utgångspunkten bör

enligt motionärerna bl.a. vara att inom

forskning utgå från ett hälsoekologiskt

synsätt där man ser människan som en

integrerad del av det ekologiska

systemet och där speciell uppmärksamhet

ägnas åt att fånga upp tidiga

varningssignaler i den omgivande miljön

av möjlig betydelse för folkhälsan. I

ett historiskt och globalt perspektiv

framgår tydligt att den ekonomiska

utvecklingen, och därmed

fördelningspolitiken, är av strategisk

betydelse ur ett folkhälsoperspektiv.

Det finns i dag, anförs det, stor

anledning att i ett hälsoperspektiv

diskutera och analysera förändringar av

skatte- och transfereringssystem samt

effekten av olika lönepolitiska

strategier.

I motion 1996/97:So285 av andre vice

talman Görel Thurdin m.fl. (c) från den

allmänna motionstiden begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen

anförts om behovet av forskning om miljö

och hälsa (yrkande 1). I motionen

framhålls att barn enligt

barnkonventionens artikel 24 har rätt

till bästa uppnåeliga hälsa. Enligt

motionärerna föreligger ett särskilt

ansvar för barn och unga när det gäller

miljöfaktorer som påverkar hälsan. Det

är t.ex. viktigt att kosten inte

innehåller för barnet riskabla ämnen.

Det är nödvändigt, anförs det, att

större resurser kommer forskning kring

sambandet mellan miljö och hälsa till

del. I samma motion begärs ett

tillkännagivande av behovet av forskning

om titandioxid (yrkande 3).

Livsmedelsverket tillåter, anförs det,

titandioxid i kost. Det finns gränser

för hur mycket av ämnet som får

förekomma vid varje tillfälle, däremot

finns ingen översikt över i hur många

produkter som titandioxid ingår. Det

står utom allt tvivel att för mycket

titandioxid leder till hälsorisker.

Ämnet finns i nästan alla tandkrämer, i

överdrag på tuggummin, m.m. Enligt

motionärernas mening bör regeringen

stimulera forskning kring användningen

av titandioxid och dess påverkan på barn

och ungdomar under utveckling.

I motion 1996/97:So279 av Gudrun

Lindvall m.fl. (mp), som väckts under

den allmänna motionstiden, hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

forskning och information om allergier

och annan överkänslighet skall vara ett

prioriterat område (yrkande 1).

Motionärerna anför att omkring tre

miljoner svenskar i dag har någon form

av allergi eller annan överkänslighet

och att allergi är vår största

folksjukdom. Allergiska sjukdomar

innebär stora förluster i livskvalitet

både för den som drabbas och för

omgivningen. Motionärerna anser det

därför vara dags att på alla politiska

plan sätta in kraftfulla åtgärder för

att motverka orsakerna till allergier

och astma.

I motion 1996/97:So1 av Barbro

Westerholm (fp) hemställs att riksdagen

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om epidemiologisk forskning om

hälsorisker (yrkande 1), om

forskarutbildning i epidemiologi

(yrkande 2), om internationella

gästforskare (yrkande 3) samt om

utvärdering av svensk epidemiologisk

forskning (yrkande 4). I motion

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande av vad

i motionen anförts om epidemiologisk

forskning (yrkande 21). I propositionen

föreslås att SFR skall få i uppdrag att

utarbeta ett nationellt

forskningsprogram för forskning om

ojämlikhet i hälsa. Detta är enligt

motionärerna ett alltför snävt synsätt

när det gäller att utnyttja den

epidemiologiska forskningens

möjligheter. Forskning om hälsorisker

borde ha betonats betydligt tydligare i

propositionen. Regeringen tar t.ex. upp

problemet elallergi men inte de

tandhälsoproblem som en del patienter

har och tillskriver sina tandfyllningar.

Man tar inte upp behovet av studier av

risker med olika behandlingsmetoder och

exponering för olika miljöfaktorer. Det

finns enligt motionärerna en rad

frågeställningar inom läkemedelsområdet

som skulle behöva utredas med

epidemiologisk metodik, t.ex. om vissa

blodtryckssänkande medel ökar risken för

cancer eller ej. Det finns få

epidemiologer i Sverige. Utbudet av

kvalificerad forskarutbildning i

epidemiologi behöver därför ökas och

fler doktorandtjänster skapas.

Epidemiologi är en ung disciplin i

Sverige. Internationella gästforskare

bör stimuleras att tillbringa tid vid

våra forskningsinstitutioner och

nationella register för att tillföra oss

sina kunskaper och erfarenheter.

Motionärerna anför slutligen att

regeringen, för att säkra kvaliteten på

svensk epidemiologisk forskning, även

bör ta initiativ till en internationell

utvärdering av den forskning som nu

bedrivs och av användbarheten av de

nationella registren.

Propositionen

I propositionen (s. 83) anges att

behovet av forskningsbaserad kunskap är

stort inom hela det socialpolitiska

området mot bakgrund av de stora

förändringar som sker i samhället.

Folkhälsa utgör därvid ett centralt

forskningsområde. Regeringen anför

vidare (s. 94 f.) att

folkhälsoforskningen har visat att det i

Sverige, trots en allmänt sett positiv

hälsoutveckling, fortfarande finns

påtagliga sociala skillnader i hälsa

mellan och inom olika

befolkningsgrupper. Särskilt utsatta är

bl.a. kortutbildade, vissa

invandrargrupper och arbetslösa, anförs

det. Ojämlikheten i hälsa har ökat under

1980-talet. Kvinnor i arbetaryrken har

haft den minst gynnsamma

hälsoutvecklingen. En grupp där

regeringen menar att hälsoutvecklingen

bör ges särskild uppmärksamhet är

barnen. Det föreligger, anförs det,

indikationer på att klasskillnaderna

bland barn ökar. Det är enligt

regeringens mening viktigt att få en

klar bild av hur barns hälsa utvecklats,

inom vilka områden det finns en positiv

utveckling respektive var problemen

finns, vilka orsakerna är till

skillnader i hälsotillståndet mellan

barn med olika socioekonomisk bakgrund

m.m.

Farhågor finns att ojämlikheten i hälsa

fortsätter att accentueras. Regeringen

finner det därför angeläget att fördjupa

analyserna om vilka faktorer som

bestämmer ohälsans sociala fördelning

samt om åtgärder för att överbrygga

hälsoklyftor i samhället.

Socialvetenskapliga forskningsrådet bör

enligt regeringens mening få i uppdrag

att i samråd med övriga berörda utarbeta

ett nationellt forskningsprogram för

forskning om ojämlikhet i hälsa (s.

168).

Genom de internationellt sett delvis

unika förutsättningar som finns i

Sverige i och med tillgången till data

över individer i longitudinella register

som uppdateras efter hand och

möjligheter till sambearbetning av olika

register har den svenska

folkhälsoforskningen möjligheter att i

vissa delar vara världsledande (s. 167).

Den svenska epidemiologiska forskningen

har granskats av en arbetsgrupp som

tillsatts av MFR och SFR och i vilken

dven Socialstyrelsen ingått. Gruppen

pekar i sin rapport Svensk

epidemiologisk forskning på behovet av

att avsätta särskilda forskningsmedel

för omfattande datainsamling och

registerhållning samt föreslår en rad

åtgärder som SFR och MFR bör vidta för

att stärka den epidemiologiska

forskningen. Förslagen innefattar även

tankar på att utveckla möjligheterna för

utländska gästforskare att kunna arbeta

med de epidemiologiska registren. Vidare

betonas behovet av att vidareutveckla

åtgärdsinriktad epidemiologi och metoder

för utvärdering av olika typer av

folkhälsoinsatser.

I september 1994 överlämnades rapporten

Samordning av och efterfrågan på

individdata för longitudinell och

individbaserad forskning till

regeringen. Utredarens bedömning rörande

behovet av en resursförstärkning för

databaser för longitudinell forskning

delas av regeringen (s. 97) som föreslår

att 15 miljoner kronor skall anslås till

uppbyggnad och vård av databaser för

longitudinell forskning. Finansieringen

skall enligt propositionen ske dels med

medel inom ramen för SFR:s anslag, dels

genom att medel anvisas FRN. I

budgetpropositionen hänvisas till vad

som anförts i forskningspropositionen.

Enligt regeringen måste internationella

utvärderingar göras inom alla

forskningsområden med statlig

finansiering (s. 2).

Bakgrund och tidigare behandling m.m.

Folkhälsoforskningen är

interdisciplinär. Till området räknas

forskning om familjens, arbetslivets,

miljöns och hälso- och sjukvårdens

betydelse för folkhälsan. Således

innefattas studier inom bl.a.

epidemiologi, hälso- och

sjukvårdsforskning, hälsoekonomi, arbets-

och miljömedicin, kost- och

beroendefrågor samt preventiv medicin

och socialmedicin i bred bemärkelse.

Den förra forskningspropositionen

behandlade även folkhälsoforskning.

Utskottet (1992/93:SoU25 s. 28) instämde

i regeringens uttalande att

folkhälsoforskningen borde prioriteras

under den kommande treårsperioden samt

anförde att bl.a. SFR och

Folkhälsoinstitutet hade viktiga

funktioner att fylla i detta arbete.

Vidare delade utskottet regeringens

bedömning att det fanns ett behov av att

mer systematiskt utvärdera olika

preventiva insatser som gjordes på

området.

Våren 1995 behandlade utskottet i

betänkandet 1994/95:SoU15 (s. 39 f.) ett

antal motioner om stöd till forskning på

välfärdsområdet. Utskottet delade

motionärernas uppfattning att det

behövdes mer kunskap och forskning på en

rad områden för att man skulle få en

helhetsbild av hur de samlade effekterna

av de senaste årens höga arbetslöshet

och försämrade ekonomi men även andra

förändringar i samhället och i vår

omvärld påverkade människors

levnadsvillkor.

Regeringen beslutade i december 1995 att

tillkalla en parlamentarisk kommitté (S

1995:14) med uppgift att utarbeta

förslag till nationella mål för

hälsoutvecklingen. Målen skall vara

vägledande för samhällets insatser för

att främja folkhälsan, förebygga ohälsa,

minska hälsorisker samt förhindra

förtida och undvikbar

funktionsnedsättning, sjuklighet och

död. Utredningsarbetet kommer att

påbörjas inom kort.

Folkhälsoinstitutet anför i sin

fördjupade anslagsframställning

1996-1999 (s. 19 f.) att ett antal

svenska forskningsinstitutioner har

prioriterat forskning kring ohälsans

sociala etiologi under de senaste åren.

En central uppgift för institutet är att

aktivt följa och stödja utvecklingen av

denna kunskapsfront för att kunna

översätta vetenskapliga resultat till

förslag vad avser specifika

strategier/insatser för att förbättra

hälsans villkor bland utsatta grupper.

Ett arbete med denna inriktning har

redan inletts. Planeringen är att under

perioden 1995-1999 intensifiera och

vidareutveckla detta arbete, bl.a. genom

att bilda nätverk för forskning kring

exempelvis frågan hur förändringar i

välfärdssystemet, speciellt inom

socialpolitiken, påverkar hälsans

villkor för utsatta grupper samt

uppväxttidens betydelse för

möjligheterna att leva ett hälsosamt

liv.

Flertalet av landets kommuner, anförs

det vidare (s. 20), har i dag någon form

av samordnande folkhälsoråd samtidigt

som de gör bedömningen att

folkhälsofrågorna kommer att öka i

betydelse i ett primärkommunalt

perspektiv. Landstingen har i många fall

aktivt stött denna utveckling genom

kunskapsunderlag och finansiering av

hälsoplanerartjänster.

Folkhälsoinstitutet kommer att ta fram

metoder och exempel som konkret belyser

hur man i olika typer av kommuner,

t.ex.i glesbygd, kan ta fram lokala

folkhälsoplaner. Därvid kommer speciellt

att beaktas möjligheterna att öka

jämlikheten i hälsa.

Folkhälsoinstitutet anför vidare (s.

102) att kunskapen kring barns och

föräldrars hälsa är bristfällig och att

forskning om konsekvenser för barnen

saknas nästan helt. Forskning av

relevans för barns och ungdomars hälsa

initieras genom Folkhälsoinstitutets

centrala FoU-funktion, liksom inom ramen

för flera av de olika programmens

verksamheter. Barn- och ungdoms-

programmet kommer härutöver, anförs det,

att ta särskilda forskningsinitiativ

under perioden 1996-1999.

Folkhälsoinstitutets mat- och

motionsprogram avser att initiera

forskning som kan bidra till fördjupade

kunskaper om metoder för hur mat- och

motionsvanorna kan förbättras.

Hälsokonsekvensanalyser inom barnomsorg,

skola och arbetsplatser planeras.

Folkhälsoinstitutet stöder enligt egen

uppgift flera stora forskningsinsatser

som omfattar glesbygd, bl.a. studier

kring Norsjö- och Västerbottenprojektet,

vidare ett internationellt hjärt- och

kärlprojekt som omfattar Norr- och

Västerbotten, en nordisk jämförande

studie av ungdomsarbetslöshet i Sverige

där glesbygdsaspekten ingår samt en

värderingsstudie av folkhälsoarbetet i

Ljusnarsberg, en typisk glesbygdskommun

i Bergslagen.

Regeringen uppmärksammar i

budgetpropositionen 1996/97:1

(utgiftsområde 9 anslag A 9) att

Folkhälsoinstitutet i sin fördjupade

anslagsframställning föreslår vissa

förändringar och

tyngdpunktsförskjutningar i

verksamheten. Regeringen anser att

förslagen faller väl inom ramen för de

övergripande målen för institutet och

ställer sig bakom de utvecklingslinjer

som institutet föreslår.

Socialstyrelsen, Epidemiologiskt

centrum, har för avsikt att under ett år

lägga upp ett register omfattande alla

legala aborter i Sverige på basis av

personnummer. Enligt projektplanen

saknas i stor utsträckning kunskap om

orsakerna till varför kvinnor gör abort.

Vidare är det känt att aborttalen är

höga i socioekonomiskt svaga områden.

Databasen skulle enligt planen ge en

unik möjlighet att dels göra

undersökningar som bättre kan förklara

aborterna, dels utforma det

abortförebyggande arbetet på ett

effektivt sätt. Projektet skall ske i

samarbete med Folkhälsoinstitutet och

Svensk förening för obstetrik och

gynekologi.

Rapporten Barn idag (Ds 1996:57), vilken

upprättats inom Socialdepartementet och

avlämnades i september 1996, innehåller

en utförlig redogörelse för barns

livsvillkor i Sverige i dag. Rapporten

tar bl.a. upp barns fysiska och psykiska

hälsa, sociala klyftor bland barn samt

barn i riskzonen.

I betänkandet 1993/94:SoU20 behandlade

utskottet en motion med begäran om ett

tillkännagivande om en översyn av

metallinblandningen i läkemedel (s. 88

f.). Motionären framhöll bl.a. att

vitmedlet titandioxid förekommer allt

oftare och att många klagar över att de

är överkänsliga mot det. Utskottet

påpekade att enligt Läkemedelsverket,

som kontaktat olika experter på området

och även sökt i olika databaser, gav en

mycket snabb genomgång inte vid handen

att titandioxid i läkemedel skulle

utgöra en allergirisk. Motionen

avstyrktes.

Enligt Gunnar Nordberg, professor i

miljömedicin vid Umeå universitet, anses

titan allmänt som ganska ofarligt, även

om det förekommer misstankar om att

vissa personer är överkänsliga mot t.ex.

titanskruvar i tänderna.

Under hösten 1995 behandlade utskottet

ett antal motionsyrkanden rörande

allergi i betänkandet 1995/96:SoU1.

Utskottet uttalade att den ökande

förekomsten av allergier inger oro.

Såväl det preventiva arbetet som

behandlingen av de redan allergisjuka

bör därför prioriteras samtidigt som

forskning och långsiktigt

kompetensuppbyggande i övrigt ges en

central roll i sammanhanget. Utskottet

konstaterade att verksamheter bedrivs i

bred skala för att på olika sätt försöka

förebygga allergi och lindra dess

verkningar. En av Folkhälsoinstitutets

mer omfattande verksamhetsgrenar är

allergi och genom Allergiåret 1995 har

en långsiktig nationell satsning

påbörjats i syfte att bekämpa

allergierna. Genom Vårdalstiftelsens

tillkomst har nya resurser för

allergiforskningen skapats. Utskottet

förutsatte att även andra

forskningsstödjande organ också

fortsättningsvis skulle beakta behovet

av forskning inom allergiområdet.

Motionsyrkandena avstyrktes.

Enligt uppgift från MFR har rådet givit

stöd till forskning om allergi och astma

med 8,8 miljoner kronor budgetåret

1995/96.

I Folkhälsoinstitutets fördjupade

anslagsframställning 1997-1999 (s. 35

f.) uppges att institutet under det

senaste året avslutat en särskild

utredning om behovet av forskning om

allergi. Allergiprogrammet konstaterade

att hitintills blygsamma belopp satsats

på allergiforskning, i synnerhet sådan

som är av betydelse för prevention, i

förhållande till t.ex. annan

folkhälsoforskning eller forskning för

utveckling av läkemedel. Som led i en

långsiktig strategi engagerades en

forskargrupp för inventering av

forskningsfronten och av behovet av

forskning samt med uppdraget att föreslå

en plan för uppbyggnad av

allergiforskning i Sverige.

År 1994 avsatte regeringen 250 miljoner

kronor i en särskild stiftelse för

allergi- och vårdforskning,

Vårdalstiftelsen.

I samband med den förra

forskningspropositionen behandlade

utskottet ett motionsyrkande om

prioriteringar för självmordsforskning

(1992/93:SoU25 s. 21 f.). Utskottet

konstaterade bl.a. att det redan

tidigare framhållit vikten av att

förebygga självmord och inte ändrat

uppfattning härvidlag samt att forskning

om självmord redan pågick.

Motionsyrkandet avstyrktes.

Enligt professor Danuta Wasserman vid

Centrum för suicidforskning och

prevention, Statens institut för

psykosocial miljömedicin (IPM), uppgår

enhetens del av institutets totala

anslag om 10 miljoner kronor till cirka

1 miljon kronor. Suicidforskning pågår

bl.a. vid universiteten.

Forskningsrådsnämnden, som tidigare

stött forskningsprogram inom IPM rörande

självmord, kommer att dra in detta stöd.

MFR har under budgetåret 1994/95 givit

drygt 500 000 kr till

suicidforskningsprojekt. SFR har under

1995/96 inte givit något stöd till sådan

forskning, ej heller Riksbankens

Jubileumsfond.

I budgetpropositionen 1996/97:1

(utgiftsområde 9 anslag A 11) anges att

det av IPM:s årsredovisning framgår att

samtliga enheter uppvisar en hög

aktivitetsnivå och ett omfattande

samarbete med andra myndigheter,

institutioner och organisationer.

Regeringen pekar även på att institutet

har en stor andel externfinansierad

verksamhet. Kunskapsspridningen är

enligt regeringens mening helt central i

institutets verksamhet och ett fortsatt

utvecklingsarbete bör därför bedrivas

bl.a. för att bättre nå ut med

kunskaperna. Regeringen vill därför

anslå medel särskilt för detta ändamål.

Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet

bildade 1994 i samarbete med Centrum för

suicidforskning och prevention ett

Nationellt råd för självmordsprevention

som tagit fram ett nationellt program

för självmordsprevention.

Folkhälsoinstitutet har för avsikt att

ge den psykiska ohälsan ökat utrymme i

det fortsatta folkhälsoarbetet, bl.a.

inom ramen för en programövergripande

satsning på åtgärder som kan bidra till

att skapa stödjande barn- och

ungdomsmiljöer och att utveckla

självkänsla, självtillit och

självförtroende (anslagsframställan s.

88 f.).

I MFR:s och SFR:s rapport Svensk

epidemiologisk forskning anges bl.a. att

det finns professurer och

forskartjänster i ämnet epidemiologi vid

samtliga universitetsorter, att

epidemiologi finns som

forskarutbildningsämne vid tre

medicinska fakulteter och att det

internationella utbytet är betydande. I

en enkät till Svensk Epidemiologisk

förenings medlemmar rapporterade 143

forskare huvudmannaskap för sammanlagt

251 projekt. Projektens totala

finansiering uppgavs vara cirka 197

miljoner kronor under budgetåret. Av

forskningsrådens totala stöd om 19,9

miljoner kronor belöper 3,6 miljoner

kronor på MFR och 8,5 miljoner kronor på

SFR. FRN ger stöd med 1,6 miljoner

kronor. Genom Sveriges inträde i EU har

möjligheterna att ta initiativ till EU-

finansierade projekt underlättats,

anförs det vidare. Flera sådana projekt

har genomförts, t.ex. inom osteoporos-

och allergiområdet. Epidemiologisk

forskning måste enligt rapporten bli

bättre på att utnyttja EU-resurser, även

om tillgången till sådana medel inte

löser finansieringsproblemen annat än

marginellt.

Enligt uppgift från Socialdepartementet

finns inom EU planer på att bygga upp

ett program angående hälsodata. Avsikten

är att samla olika typer av statistik

och göra uppgifterna jämförbara. Ärendet

ligger för närvarande i EU-parlamentet.

Socialstyrelsen har i sin fördjupade

anslagsframställning framhållit att

finansieringen av basverksamheten vid

Epidemiologiskt Centrum (EpC), främst

registerenheten, behöver förstärkas.

Regeringen anför i budgetpropositionen

1996/97:1 (utgiftsområde 9 anslag D 1)

att verksamheten vid EpC har gett

positiva resultat de senaste åren och

delar Socialstyrelsens uppfattning att

det är angeläget att registreringen av

verksamhet inom öppen hälso- och

sjukvård kan förbättras.

I SFR:s fördjupade anslagsframställning

pekar rådet på en del områden där det

skulle vara angeläget att kunna

förstärka forskningssatsningarna, bl.a.

epidemiologisk forskning.

Enligt uppgift från SFR kommer på

uppdrag av fem forskningsfinansiärer,

bl.a. SFR, svensk epidemiologisk

forskning att utvärderas med hjälp av

internationella sakkunniga, vilka

nyligen utsetts.

Utskottets bedömning

Utskottet ser positivt på att

folkhälsoforskning är ett av de områden

som regeringen prioriterar. Forskning

pågår också på en bred

socialvetenskaplig front, bl.a. med stöd

från SFR, MFR, Folkhälsoinstitutet och

Socialstyrelsen. Socialstyrelsen har

för avsikt att lägga upp en databas

omfattande alla legala aborter i

Sverige, vilken kommer att ge möjlighet

att dels undersöka orsakerna till varför

kvinnor gör abort, dels effektivisera

det abortförebyggande arbetet. Motion

Ub8 (kd) yrkande 7 får enligt utskottet

anses tillgodosedd och avstyrks därför.

En ökad kunskap om hälsotillståndet i

glesbygd är enligt utskottet av stort

värde. Utskottet kan i stort dela

motionärernas uppfattning i denna fråga.

Viss forskning där glesbygdens särskilda

förhållanden på detta område belyses

pågår också redan. Med hänsyn bl.a.

härtill och till Folkhälsoinstitutets

arbete med att initiera folkhälsoplaner

i landets kommuner är enligt utskottets

mening ett tillkännagivande från

riksdagens sida inte nödvändigt. Motion

So4 (s) avstyrks således.

Problemet ojämlikhet i hälsa, bl.a.

mellan könen, har uppmärksammats de

senaste åren och betonas särskilt i

propositionen. Forskning på området

pågår och insatserna kommer att döma av

propositionen att utökas. Motion So294

(v) yrkande 13 är därmed tillgodosedd

och avstyrks därför. Även motion So276

(mp) yrkande 1 avstyrks.

Folkhälsoinstitutet konstaterar i sin

fördjupade anslagsframställning att

kunskapen om bl.a. barns hälsa är

bristfällig men att särskilda initiativ

på området kommer att tas under de

kommande åren. Regeringen har

uppmärksammat ojämlikheten i hälsa bland

barn och uttalar i propositionen att det

är viktigt att få en klar bild av hur

barns hälsa utvecklas.

Allergier och överkänslighet drabbar

många barn och har ofta ett nära samband

med kost och miljö. Utskottet vidhåller

sin inställning att forskning kring

förebyggande av allergier och behandling

av allergisjuka bör prioriteras. På

Folkhälsoinstitutets initiativ utarbetas

en plan för uppbyggnad av

allergiforskning i Sverige.

Motionerna So285 (c) yrkande 1 samt

So279 (mp) yrkande 1 avstyrks med

hänvisning till det anförda. Även motion

So285 (c) yrkande 3 avstyrks.

Det är självfallet angeläget att

förebygga självmord och forskning på

detta område pågår också, bl.a. med stöd

från Institutet för psykosocial

miljömedicin. Regeringen avser bl.a. att

anslå medel till myndigheten för att

förbättra spridningen av

forskningsresultat och information.

Syftet med motionen Ub8 (kd) yrkande 8

får enligt utskottets mening anses

tillgodosett. Motionen avstyrks därför.

Bland annat SFR och Socialstyrelsen har

framfört att den epidemiologiska

forskningen på olika sätt bör stärkas.

Även utskottet vill framhålla värdet av

den epidemiologiska forskningen.

Utskottet förutsätter att regeringen och

berörda myndigheter arbetar vidare med

dessa frågor utan något initiativ från

riksdagen. Utskottet konstaterar vidare

att arbetet med en internationell

utvärdering av den svenska

epidemiologiska forskningen har

påbörjats. Motionerna So1 (fp) och Ub5

(fp) yrkande 21 avstyrks.

Smittskyddsforskning

Motionen

I motion 1996/97:So201 av Gullan

Lindblad m.fl. (m), vilken väckts under

den allmänna motionstiden, hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

forskning rörande hiv/aids (yrkande 10).

Motionärerna påpekar att forskningen är

av central betydelse för att hitta dels

ett vaccin mot hiv, dels rätt behandling

till både aidssjuka och till symptomfria

hivsmittade. Forskare har nu kommit en

bra bit på väg mot målet att människor

skall kunna leva med hiv utan att

drabbas av aids. Vid den nyligen

genomförda årliga Aidskonferensen kunde

forskare för första gången på länge

rapportera om framgångar för bromsande

mediciner. Svenska forskare har drivit

en försöksverksamhet där man använt en

kombination av medicinerna AZT och 3-TC

och där det visat sig att hivviruset

försvinner från blodet under tiden

patienten tar medicinerna. Den nya

framgångsrika typen av medicin är

emellertid dyrbar; en behandling med AZT

och 3-TC kostar 50 000 kr per år och

patient. Problemet uppstår framför allt

i utvecklingsländerna i tredje världen.

Den rika världens länder måste

intensifiera de senaste årens lyckade

försök för att på så sätt så snabbt som

möjligt göra eventuella mediciner och

behandlingsmetoder tillgängliga för den

tredje världen. För att detta skall vara

möjligt måste enligt motionärerna

forskningen få möjligheter att utvecklas

och en prioriterad uppgift vara att

satsa pengar på hiv- och aidsforskning.

Propositionen

I propositionen anförs att forskning

inom ämnesområdet smittskydd bör ha

fortsatt hög prioritet (s. 168). Den

internationella utvecklingen i fråga om

smittsamma sjukdomar kräver enligt

regeringen intensiv uppmärksamhet,

handlingsberedskap och åtgärder.

Regeringen har beslutat att

förberedelserna skall fortsätta för att

Smittskyddsinstitutet år 1999 skall

kunna flytta till nyrenoverade lokaler

på KI:s område. Härvid ingår bl.a. ett

nytt säkerhetslaboratorium som kommer

att kunna utgöra en nationell resurs på

smittskyddsområdet. För att det i

Sverige även fortsättningsvis skall

kunna bedrivas kvalificerad forskning

som kräver försök på djur, framför allt

om hiv/aids, kommer enligt propositionen

byggandet av ett nytt djurhus att ingå i

satsningen. Regeringen ser ett starkt

behov av fortsatt forsknings- och

utvecklingsverksamhet inriktad på

praktisk tillämpning av nya

vetenskapliga rön.

Tidigare behandling m.m.

Utskottet behandlade i betänkandet

1995/96:SoU7 en motion om forskning

rörande hiv/aids. Utskottet konstaterade

att ett handlingsprogram för den

fortsatta bekämpningen av hiv/aids har

antagits av riksdagen på grundval av

proposition 1987/88:79 om åtgärder mot

aids. Handlingsprogrammet innefattar

bl.a. information, stöd till

förebyggande insatser och stöd till

medicinsk forskning. Utskottet delade

motionärernas uppfattning om vikten av

forskning rörande hiv och aids och

förutsatte att regeringen även

fortsättningsvis skulle beakta behovet

av resurser för sådan forskning.

Motionsyrkandet avstyrktes.

I budgetpropositionen 1996/97:1

(utgiftsområde 9 anslag A 3) uppges att

insatser för att förebygga hiv/aids bör

ges fortsatt hög prioritet inom alla

delar av samhället. En ökad

koncentration bör enligt regeringen ske

till insatser riktade mot de grupper där

riskbeteendet är som störst och där en

fortsatt hög smittspridning sker. Bidrag

till forskning lämnas dels från det

särskilda anslaget Insatser mot aids,

dels från anslagen till SFR och till

MFR. Forskning kring hiv/aids sker

vidare bl.a. inom ramen för

Smittskyddsinstitutet och

Folkhälsoinstitutet.

Utskottets bedömning

Regeringen uttalar i propositionen att

forskningen inom smittskyddsområdet bör

ha fortsatt hög prioritet. Forsknings-

och utvecklingsarbetet skall bl.a.

inriktas på praktisk tillämpning av nya

vetenskapliga fynd. Utskottet, som delar

denna inställning, ser inte någon

egentlig motsättning mellan motionen och

propositionen. Motion So201 (m) yrkande

10 får i huvudsak anses tillgodosedd och

avstyrks sålunda.

Forskning om tandvårdsmaterial

Motionerna

I motion 1996/97:So267 av Fanny Rizell

(kd) från den allmänna motionstiden

begärs tillkännagivanden av vad i

motionen anförts om behov av forskning

om tandvårdsmaterial och biverkningar

(yrkandena 1 och 3). Motionären pekar på

att de nya typer av plast som skall

ersätta amalgamet i tandfyllningar

orsakar allergier för

tandvårdspersonalen. På en relativt kort

tid har ett stort antal fall av mer

eller mindre svåra allergiska reaktioner

hos tandvårdspersonalen blivit kända. I

härdplaster ingår kemikalier som kan

vara mycket aggressiva för känsliga

personer. Besvären visar sig framför

allt i form av handeksem och

självsprickor som kan omöjliggöra

fortsatt arbete inom yrket. Regeringen

bör enligt motionären ge Socialstyrelsen

i uppdrag att där så behövs initiera

eller forcera dental forskning om bl.a.

fyllnadsmaterial, allergiska och toxiska

risker och bättre skyddande material för

skyddshandskar.

I motion 1996/97:So278 av Thomas Julin

m.fl. (mp), vilken också väckts under

den allmänna motionstiden, hemställs att

riksdagen ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om stöd till

tvärvetenskaplig forskning (yrkande 5).

I motionen anförs att de som drabbats av

ohälsa på grund av tandlagningsmaterial

behöver kvalificerad hjälp och tillgång

till nya kun-skaper som bäst kan komma

fram i en bred tvärvetenskaplig

forskningssatsning. Företrädare för

odontologi, medicin, toxikologi,

biokemi, allergologi, materialkunskap,

m.m. måste enligt motionärerna börja

verka inom samma begreppsvärld. Ett bra

exempel på tvärvetenskapligt samarbete

är Metallbiologiskt centrum vid

Lantbruksuniversitetet i Uppsala, anförs

det.

I motion 1996/97:So296 av Marianne

Andersson och andre vice talman Görel

Thurdin (c), likaså från den allmänna

motionstiden, hemställs att riksdagen

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning (yrkande 9).

Motionärerna påpekar att den

vetenskapliga kontroversen kring amalgam

pågått i nästan femton år och menar att

det nu är dags att släppa på prestigen

och lyssna på de erfarenheter och

kunskaper som finns. De forskare som

vill pröva hypoteserna om

hälsoeffekterna av bl.a. amalgam måste

sluta förföljas och i stället ges

resurser för en sådan prövning.

Tidigare behandling m.m.

I proposition 1993/94:163 Riktlinjer för

en fortsatt kretsloppsanpassning av

samhället - åtgärder för att minska

riskerna med kemikaliehanteringen

uttalade regeringen att diffus spridning

av kvicksilver inte hör hemma i ett

kretsloppssamhälle och att användningen

av amalgam inom vuxentandvården bör

upphöra så snart som möjligt, dock

senast till år 1997.

Jordbruksutskottet beredde

socialutskottet tillfälle att avge

yttrande över propositionen.

Socialutskottet delade regeringens

bedömning om avveckling av

amalgamanvändning (1993/94:SoU2y).

Jordbruksutskottet förordade samma

målsättning för avvecklingen

(betänkandet 1993/94:JoU23). Riks-dagen

följde utskottet.

För barn- och ungdomstandvården är

målsättningen att amalgamanvändningen

skall avvecklas fr.o.m. den 1 juli 1995.

Utskottet har senast i betänkandena

1993/94:SoU21, 1994/95:SoU2 och

1994/95:SoU20 behandlat motionsyrkanden

angående bl.a. forskning om hur

tandvårdsmaterial som amalgam påverkar

människors hälsa. Utskottet framhöll i

det förstnämnda betänkandet (s. 10)

betydelsen av forskning om amalgam och

dess påverkan på människors hälsa men

fann att något tillkänna-givande till

regeringen om detta inte behövdes. I de

följande betänkandena vidhöll utskottet

sin tidigare inställning om behovet av

dylik forskning. Samtliga motioner

avstyrktes.

Kemikalieinspektionen har i augusti 1996

till regeringen avlämnat en rapport,

Avveckling av amalgam inom tandvården,

PM nr 4/96. I rapporten anges

beträffande material som används som

ersättning för amalgam bl.a. att

användningen av allergiframkallande

ämnen inom tandvården har ökat. Flera

undersökningar visar att de

yrkesrelaterade allergierna ökat,

särskilt efter 1990 då nya bondingsystem

introducerades. Problemet har

uppmärksammats på olika sätt, bl.a.

genom kartläggning av förekomsten av

yrkesrelaterade allergier.

Socialstyrelsen har enligt rapporten

konstaterat att allergier hos

tandvårdspersonal för kompositer är ett

större problem än vad som hittills

uppmärksammats. Forskning och utveckling

av alternativ till amalgam pågår framför

allt i USA, Japan, Tyskland och England,

anförs det vidare. Ett projekt vid

Tandläkarhögskolan i Köpenhamn har som

mål att utveckla kompositer med samma

slitstyrka som amalgam. Genom val av

monomer och halten av denna kan de

allergiska effekterna minskas. Vidare

uppges i rapporten att helt nya mera

emaljlika material och även de keramiska

materialen är under utveckling.

Enligt budgetpropositionen 1996/97:1

kommer Kemikalieinspektionens rapport

att remissbehandlas.

Enligt professor Maud Bergman vid

Odontologiska fakulteten, Umeå

universitet, bedrivs omfattande

forskning kring såväl amalgam som plast

som tandfyllnadsmaterial. Sedan april

1996 finns ett nationellt register i

Umeå där rapporter om biverkningar av

tandvårdsmaterial samlas. Cirka hälften

av rapporterna rör just skador av

plaster.

MFR har enligt egen uppgift budgetåret

1995/96 satsat 1,1 miljoner kronor på

forskning om tandmaterial och

tandimplantat.

I juni 1995 uppdrog regeringen åt

forskningsråden under

Utbildningsdepartementet och åt

Forskningsrådsnämnden att föreslå

åtgärder som främjar tvärvetenskaplig

forskning. I januari 1996 redovisades

uppdraget till regeringen som i

propositionen (s. 205 f.) anför att

forskningsråden, inklusive bl.a. MFR,

skall inrätta en samverkansgrupp för att

bl.a. främja och stödja tvärvetenskaplig

forskning.

Utskottets bedömning

Riksdagen har ställt sig bakom kraven på

en snar avveckling av amalgam-

användningen inom tandvården. Utskottet

har vid flera tillfällen uttalat att

forskning om amalgam och dess påverkan

på människors hälsa är angelägen.

Utskottet har inte ändrat inställning i

dessa frågor. En omfattande forskning

pågår också på området. Regeringen har

vidare vidtagit åtgärder för att främja

och stödja tvärvetenskaplig forskning.

Motionerna So278 (mp) yrkande 5 och

So296 (c) yrkande 9 får enligt

utskottets mening anses i huvudsak

tillgodosedda och avstyrks därför.

Av Kemikalieinspektionens rapport

framgår bl.a. att tandfyllnadsmaterial

som används som alternativ till amalgam

lett till en ökande frekvens av

allergiska symptom hos

tandvårdspersonalen. En rikstäckande

registrering av biverkningar till följd

av användningen av olika

tandvårdsmaterial pågår och forskning

sker redan kring allergierna. Utskottet

förutsätter att berörda myndigheter

beaktar behovet av att öka kunskapen om

de alternativa tandfyllnadsmaterialen.

Även motion So267 (kd) yrkandena 1 och 3

får enligt utskottets mening anses

tillgodosedd. Motionen avstyrks därför.

Reumatologisk forskning

Motionerna

I motion 1996/97:So2 av Sigge Godin (fp)

hemställs att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad prioritering av

reumatologisk forskning. Enligt

motionären satsas alldeles för lite

pengar på denna typ av forskning. De

reumatiska sjukdomarna är en av de

största folksjukdomarna och cirka en

miljon svenskar lider av någon form av

reumatism. Trots detta går enbart ca 2 %

av MFR:s forskningsanslag till

reumatologisk forskning. Forskningen har

de senaste åren gått kraftigt framåt. Om

en kraftsamling gjordes skulle, enligt

motionären, lösningen på gåtan om de

reumatiska sjukdomarna kunna klaras ut

inom en överskådlig framtid.

I motion 1996/97:So249 av Gullan

Lindblad och Liselotte Wågö (m), som

väckts under den allmänna motionstiden,

begärs ett tillkännagivande av vad i

motionen anförts om behovet av ökad

forskning inom reumatologi såväl för

läkare som för paramedicinare (yrkande

2). Enligt motionärerna råder det i dag

obalans när det gäller forskning och

kunskapsutveckling inom reumatologin.

Forskningen kring de sociala och

psykologiska konsekvenser som

sjukdomarna medför är central men

exempelvis vårdforskningen har länge

släpat efter. Motionärerna gör gällande

att det bland paramedicinarna finns

mycket få forskare som har den kompetens

som krävs för vetenskapligt förankrade

projekt och utvecklingsarbeten och att

det är angeläget att denna gren av

reumaforskningen vidareutvecklas.

Motionärerna anser att det behövs en

ökad satsning på reumatologisk

forskning, fler forskartjänster och

professurer i reumatologi samt ökade

förutsättningar för forskning för

reumatologer och paramedicinsk personal.

Tidigare behandling m.m.

Utskottet har flera gånger tidigare

behandlat motioner om insatser mot

reumatiska sjukdomar.

I betänkandet 1989/90:SoU19 uttryckte

utskottet att det är viktigt att

forskning sker om reumatiska sjukdomar

men att det bör ankomma på de ansvariga

myndigheterna att på sedvanligt sätt

bedöma vilka forsknings- och

utvecklingsprojekt som bör beviljas

medel.

I betänkandet 1992/93:SoU25 angående

den förra forskningspropositionen

uttalade utskottet bl.a. att man redan

tidigare hade framhållit vikten av att

forskning sker beträffande reumatiska

sjukdomar. Utskottet betonade

angelägenheten av att forskningen om

dessa sjukdomar skulle ges bättre

förutsättningar än de då rådande.

Utskottet utgick från att regeringen

skulle beakta vad som anförts och

avstyrkte en motion om ökad satsning på

reumatologisk forskning. Utskottet

vidhöll detta ställningstagande i

betänkandet 1994/95:SoU2.

Enligt uppgift från MFR gav rådet

budgetåret 1995/96 4,9 miljoner kronor i

stöd till forskning om reumatologi.

Utskottets bedömning

Den reumatologiska forskningen är

eftersatt, bl.a. som en följd av att

området länge inte ansetts

forskningsbart. De reumatiska

sjukdomarna medför ett stort lidande för

dem som drabbas, vilket främst är

kvinnor. Studier pekar på att

sjukdomarna medför kostnader för

samhället på flera tiotals miljarder

kronor per år. Förutsättningarna för att

bedriva forskning om de reumatiska

sjukdomarna anses nu ha förbättrats. Ett

centrum för molekylär medicin är under

uppbyggnad vid Karolinska sjukhuset och

bl.a. kommer reumatologisk forskning att

äga rum där. Utskottet har tidigare vid

flera tillfällen uttalat att det är

viktigt att forskning sker beträffande

reumatiska sjukdomar och vidhåller denna

uppfattning. Utskottet förutsätter att

regeringen och berörda myndigheter

beaktar detta utan något

tillkännagivande från riksdagen.

Motionerna So2 (fp) och So249 (m)

yrkande 2 avstyrks.

Forskning på aborterade foster

Motionen

I motion 1996/97:So235 av Eva Goës och

Tuve Skånberg (mp, kd) från den allmänna

motionstiden hemställs att riksdagen ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts dels om att en grundlig

utredning görs av hur hanteringen av

aborterade foster sker i samband med

forskning (yrkande 1), dels om att

tydliga regler fastslås för forskare i

syfte att värna det mänskliga livet från

all form av experiment (yrkande 2).

Motionärerna påtalar att en forskargrupp

i Lund använt vävnad från aborterade

foster, bl.a. näthinnor från tre till

tio veckor gamla foster, för att sedan

transplantera den på råttor och kaniner.

Det mänskliga fostret har enligt

motionärerna redan efter tre veckor ett

hjärta som slår. Vid tio veckors ålder

kan fostret känna smärta och är känsligt

för beröring, ljus, värme och oljud.

Motionärerna anför vidare att forskare

hos forskningsetiska kommittén på

Karolinska institutet har ansökt om att

få använda en tång i stället för

vacuumsug vid abort för att på så vis

få ut levande foster för experiment.

Motionärerna menar att man logiskt sett

inte kan tillåta experiment på foster om

man inte vill göra det på djur. Värnar

man om djuren måste man också värna om

den lilla människan. Motionärerna anser

att det är oetiskt att använda

aborterade foster i samband med

forskning och kräver en utredning av hur

hanteringen av aborterade foster sker i

samband med forskning samt att tydliga

regler fastslås för att värna det

mänskliga livet från all form av

experiment.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen

allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken, bl.a. att

forskningsetiska problem och forskarnas

ansvar i dessa frågor skall ges ökad

uppmärksamhet (s. 40 f.). Den enskilde

forskaren har en betydande frihet att

själv bestämma över inriktningen av sin

forskning och över publiceringen av

forskningsresultaten, anförs det. För

att respekten för forskarnas frihet

skall kunna försvaras måste dessa

emellertid upprätthålla av samhället

godtagbara etiska principer för metoder

i forskningsprocessen, t.ex. vad gäller

experiment på människor eller djur.

Enligt regeringens bedömning är det nu

lämpligt att göra en ny analys av de

forskningsetiska frågorna i vid mening.

Regeringen avser att tillsätta en

utredning med parlamentarisk förankring

för att allsidigt belysa

forskningsetiska frågor.

Bakgrund och tidigare behandling

Fostervävnad används för forskning inom

bl.a. patologin, genetiken,

cytogenetiken, endokrinologin, biokemin

och molekylärbiologin. Ett av de

tidigaste användningsområdena för

fosterceller inom den biomedicinska

forskningen gällde utvecklandet av

vacciner. Även inom cancerforskningen

används fostervävnad. Nervvävnad från

aborterade foster används för att söka

bot mot Parkinsons sjukdom. Det finns

flera skäl till varför fosterceller

anses lämpligare än celler från vuxna,

exempelvis har celler från foster en

tillväxtpotential som den vuxna cellen

saknar. Den fostervävnad som används för

bl.a. forskning härrör från legala

aborter. Det är således endast frågan om

döda foster utanför livmodern.

Sedan den 1 januari 1996, då den nya

lagen (1995:831) om transplantation m.m.

trädde i kraft, är användningen av

vävnad från aborterade foster

lagreglerad i Sverige. Enligt 11 §

nämnda lag får vävnad från ett aborterat

foster användas endast för medicinska

ändamål. För att sådant material skall

få tas till vara fordras dels att

kvinnan som burit fostret samtycker till

åtgärden, dels att Socialstyrelsen ger

tillstånd härtill. Sådant tillstånd får

lämnas endast om det finns synnerliga

skäl. Den som med uppsåt använder eller

tar till vara vävnad från ett aborterat

foster i strid med lagen kan enligt 14 §

dömas till böter.

Enligt etiska riktlinjer utfärdade år

1988 av Svenska Läkaresällskapets

delegation för medicinsk etik får vävnad

tas endast från döda foster.

I propositionen 1994/95:148

Transplantationer och obduktioner m.m.,

där regeringen föreslog införande av

regler om användning av vävnad från

aborterade foster, anfördes bl.a.

följande. Utsikterna att i framtiden

inom vård och behandling dra nytta av

forskningen kring användning av vävnad

från foster bedöms på flera områden vara

goda. I ett längre perspektiv skymtar

möjligheter att finna bot för allvarliga

sjukdomar som inte är behandlings-bara

med andra metoder. För att det skall

vara etiskt försvarbart att ta vävnad

från aborterade foster i anspråk för

angelägna medicinska ändamål krävs att

det sker på ett respektfullt sätt.

Enligt regeringens mening finns det från

principiell synpunkt inte något absolut

hinder mot att fostervävnad används för

behandling, forskning, undervisning

eller läkemedelsframställning.

Användningen skall dock tillfredsställa

nyttokriteriet och ske på ett

respektfullt sätt. Det skall stå klart

att ändamålet är beaktansvärt och

angeläget, liksom att det i det enskilda

fallet har väsentlig betydelse för en

människas livskvalitet. Vidare måste den

tilltänkta åtgärden vara ett

ändamålsenligt sätt att uppnå de nyttiga

verkningarna. Kan ett jämförbart

resultat uppnås genom någon alternativ

metod bör den metoden väljas i första

hand. Vävnad från ett aborterat foster

får inte användas för medicinskt ändamål

om den kvinna som burit fostret

motsätter sig åtgärden. Det sätt att se

på fostret som präglat kvinnans beslut

om abort bör också vara avgörande för

vad som skall ske med fostret efter

aborten. Kvinnan måste ges ett

tillfredsställande underlag för att

kunna besluta om vävnad skall få tas

från fostret. Upplysning bör lämnas om

vilket slags medicinskt ändamål

användningen avser, om det t.ex. gäller

forskning eller behandling av viss

sjukdom.

Utskottet delade i betänkandet

1994/95:SoU21 (s. 19 f.) regeringens

inställning att vävnad från aborterade

foster endast skall få tas i anspråk för

medicinska ändamål, bl.a. forskning.

Utskottet underströk nödvändigheten av

att fostret omhändertas på ett

respektfullt sätt när vävnad skall tas.

Den tilltänkta användningen måste vara i

hög grad angelägen och vävnaden får

endast tas i anspråk om det saknas en

alternativ metod för att uppnå

motsvarande resultat. Utskottet ansåg,

med ändring av regeringens förslag om

att särskilda skäl skulle föreligga

för att få använda fostervävnad, att

synnerliga skäl härför bör krävas.

Prövningen skall göras av

Socialstyrelsen efter inhämtande av

etisk bedömning. Utskottet instämde

vidare helt i regeringens förslag om att

vävnad från ett aborterat foster endast

får användas om den kvinna som burit

fostret samtycker till det samt

underströk att kvinnan måste få ett

tillfredsställande underlag för att

kunna fatta beslut i frågan. Ett

samtycke är således giltigt enbart om

kvinnan innan hon samtyckt till åtgärden

informerats om vad åtgärden innebär och

om hur fostervävnaden skall användas.

Det skall också vara möjligt för kvinnan

att begränsa användningen av vävnaden,

t.ex. till ett visst angivet ändamål.

Den som beslutar om användning av

fostervävnad får inte vara samma person

som den som utför aborten eller

bestämmer tid och metod för denna.

Utskottet var enigt i sin bedömning av

frågan om användning av vävnad från

foster. Riksdagen följde utskottet.

Utskottets bedömning

Vid behandlingen av propositionen

1994/95:148 med förslag till ny

transplantationslag uttalade utskottet

sig enhälligt om användning av vävnad

från aborterade foster. Utskottet

vidhåller sin inställning som den kommit

till uttryck i betänkandet

1994/95:SoU21. Utskottet vill betona att

enligt 11 § transplantationslagen får

vävnad från ett aborterat foster

användas endast för medicinska ändamål.

De forskningsetiska frågorna kommer på

regeringens initiativ att bli föremål

för en omfattande parlamentarisk

utredning. Motion So235 (mp, kd) får

enligt utskottets mening anses

tillgodosedd och avstyrks därmed.

Ansvaret för kliniskt forsknings- och

utvecklingsarbete

Propositionen

Ansvaret för forsknings- och

utvecklingsarbetet inom hälso- och

sjukvården är delat mellan staten och

sjukvårdshuvudmännen, dvs. landsting och

kommuner. I propositionen föreslås att

ansvarsfördelningen skall förtydligas

genom ett tillägg till hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) och till lagen

(1996:1136) om försöksverksamhet med

kommunal primärvård. Enligt den

föreslagna lagtexten skall

sjukvårdshuvudmännen medverka vid

finansiering, planering och genomförande

av kliniskt forskningsarbete på hälso-

och sjukvårdens område samt av

folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.

Regeringen föreslår också att

skyldigheten för huvudmännen att

samverka med varandra och med berörda

universitet och högskolor regleras i

lag. Lagändringarna förslås träda i

kraft den 1 januari 1997.

Regeringen konstaterar att

ansvarsfördelningen mellan staten och

sjukvårdshuvudmännen när det gäller

klinisk forskning och utveckling är

oklar. Detta beror bl.a. på att

grundforskning, klinisk forskning och

utvecklingsverksamhet ofta går i

varandra samt på att de olika delarna

ofta ingår som en del i det direkta

hälso- och sjukvårdsarbetet. Regeringen

förutsätter att sjukvårdshuvudmännen

också tar ett betydande ansvar för att

verksamheten utvecklas och utvärderas.

Finansieringen av klinisk forsknings-

och utvecklingsverksamhet sker

huvudsakligen genom statliga medel.

Sjukvårdshuvudmännen bidrar dock också

med betydande belopp. Eftersom kliniker

och mottagningar numera ersätts för

faktiskt utförda prestationer måste man,

anges det, hitta nya former för

fördelningen av de resurser till

forskning och utveckling som tidigare

ingått i ett allmänt för hela

verksamheten gemensamt anslag. Annars

finns det en uppenbar risk att särskilt

den patientnära forskningen oavsiktligt

drabbas. Oavsett vilket

finansieringssystem som tillämpas måste

man, framhåller regeringen, sträva efter

att förbättra styrningen och

uppföljningen genom att utveckla

kostnadsredovisningen så att det om

möjligt går att särskilja kostnaderna

för forskning, utveckling och klinisk

utbildning från den direkt sjukvårdande

verksamheten. Det är mot denna bakgrund

som ifrågavarande lagändring om

ansvarsfördelning har bedömts nödvändig.

Regeringen betonar dock att det inte är

fråga om att ålägga sjukvårdshuvudmännen

något nytt ansvar utan snarare att

bekräfta och lagfästa de förhållanden

som redan råder.

Till landstingens ansvar hör enligt

hälso- och sjukvårdslagen att verka för

en god hälsa hos befolkningen.

Landstingens FoU-ansvar omfattar därför

enligt regeringens mening även de

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande

verksamheterna, dvs.

folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.

Samverkan på regional nivå är enligt

regeringens uppfattning en förutsättning

för att FoU-verksamheten skall kunna

utvecklas och för att kunna genomföra

gemensamma satsningar på angelägna FoU-

projekt. Det finns också ett ömsesidigt

intresse av samverkan mellan forskare,

sjukvårdshuvudmän, universitet och

högskolor. Enligt propositionen saknas

för närvarande behov av att reglera

formerna för samverkan, dock bör

betydelsen av samverkan betonas.

Motionerna

I motion 1996/97:Ub 411 av Carl Bildt

m.fl. (m) från den allmänna motionstiden

hemställs att riksdagen avslår

regeringens förslag om ändring dels i

hälso- och sjukvårdslagen, dels i lagen

om försöksverksamhet med kommunal

primärvård i enlighet med vad som

anförts i motionen (yrkandena 2 och 3).

Vidare hemställs att riksdagen avslår

regeringens förslag om att landstingen

skall få ett lagreglerat ansvar för

kliniskt forsknings- och

utvecklingsarbete i enlighet med vad som

anförts i motionen (yrkande 36). I

motionen anförs att regeringens förslag

ökar risken för att kvaliteten i

forskningen undermineras, samtidigt som

den blir alltför målinriktad. Om

sjukvårds-huvudmännen, om än i samarbete

med de lokala universiteten och

högskolorna, får ett lagbundet ansvar

för forskning riskerar forskningen att

bli föremål för partipolitiska

prioriteringar, vilket motionärerna inte

kan acceptera. Forsknings- och

utvecklingsarbetet inom det viktiga sjuk-

och hälsoområdet riskerar också att bli

utsatt för en omfattande ryckighet genom

förändrade politiska majoriteter, anförs

det.

I motion 1996/97:So207 av Gullan

Lindblad m.fl. (m), också väckt under

den allmänna motionstiden, hemställs att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

forskning och utveckling (yrkande 8).

Motionärerna påpekar att gränserna

mellan grundforskning och klinisk

forskning samt mellan klinisk forskning

och utvecklingsarbete kontinuerligt

förskjuts och att vem som exakt

finansierar vad har visat sig nästan

omöjligt att utröna inom dagens

landstingsmodell. I motionen föreslås

införande av en allmän och obligatorisk

hälsoförsäkring. Motionärerna menar att,

vid ett genomförande av denna reform,

patientnära klinisk forskning, med

undantag av den stora andel som

finansieras av det privata näringslivet,

bör kunna finansieras av staten i

samarbete med försäkringsgivare. Den

statliga finansieringen av

grundforskningen bör fortsätta och det

rena utvecklingsarbetet bör vara ett

ansvar för vårdgivarna i samverkan med

försäkringskassan.

Tidigare behandling m.m.

Vid behandlingen av den förra

forskningspropositionen anförde

utskottet i sitt betänkande

1992/93:SoU25 (s. 12) bl.a. att en

vidareutveckling av formerna för att

organisera och bedriva hälso- och

sjukvård kräver stora forsknings- och

utvecklingsinsatser och att det därför

är angeläget att olika lösningar prövas

för att garantera att tillräckliga medel

avsätts för forsknings- och

utvecklingsarbete inom ramen för de

förändrade styrsystemen. För att

sjukvården skall kunna bedrivas

rationellt krävs att de metoder som

används har genomgått vetenskaplig

utvärdering i fråga om effektivitet och

kostnadsbild. Utskottet konstaterade att

den tillämpade kliniska medicinska

forskningen är ett gemensamt ansvar för

staten och sjukvårdens huvudmän och att

denna forskning måste öka och ges ett

ökat stöd.

Hälso- och sjukvårdsutredningen, HSU

2000 har i betänkandet Landstingens

ansvar för kliniskt forsknings- och

utvecklingsarbete (SOU 1994:132)

föreslagit att landstingens del av

ansvaret för kliniskt forsknings- och

utredningsarbete preciseras och

lagfästs. Även Prioriteringsutredningen

har fört fram ett likartat förslag i

sitt betänkande Vårdens svåra val (SOU

1995:5). Hälso- och sjukvårdsutredningen

konstaterade i sitt betänkande bl.a. att

grundforskning är ett renodlat statligt

ansvar, att ansvaret för den kliniska

forskningen i princip är delat mellan

staten och landstingen samt att

utvecklingsarbetet får anses vara ett

ansvar för sjukvårdshuvudmännen. I

betänkandet angavs vidare att det vid en

kommunalrättslig granskning visat sig

vara tveksamt om det finns tillräckligt

lagstöd för landstingen att finansiera

klinisk forskning med kommunala medel

och att den föreslagna lagändringen

främst av detta skäl är nödvändig. HSU

2000 konstaterar att det med det

preciserade legala ansvaret självfallet

också för ett enskilt landsting eller

landsting i samverkan följer en rätt att

påverka inriktningen på de

forskningsprogram som de medverkar i.

Detta inflytande bör enligt kommittén i

första hand ske genom att de politiska

organen anger problemområden och de

sjukvårdspolitiska målen för programmen

medan de FoU-ansvariga väljer metoder

för genomförandet.

Flertalet remissinstanser som yttrat

sig över förslagen har varit positiva.

Bl.a. Socialstyrelsen och MFR har

emellertid varit tveksamma till att

lägga ett ansvar på sjukvårdshuvudmännen

att medverka vid planering och

genomförande av forskningsarbetet, detta

med hänsyn till risken för att projekt

som inte uppfyller de krav som bör

ställas på vetenskaplig forskning får

ekonomiskt stöd.

Frågan om primärkommunernas ansvar för

forskningsverksamhet inom sjukvården

kommer att tas upp i ett senare

betänkande från Hälso- och

sjukvårdsutredningen.

I proposition 1996/97:27

Läkemedelsförmåner och

läkemedelsförsörjning m.m. föreslås

också en ändring i 2 § lagen (1996:793)

om ändring i lagen (1991:1136) om

försöksverksamhet med kommunal

primärvård. Ändringen är en följd av en

annan i propositionen föreslagen

ändring, vilken tillstyrkts av utskottet

i betänkandet 1996/97:SoU5. Ändringen

har beaktats i det lagförslag som ingår

i förevarande proposition.

Utskottets bedömning

Utskottet har tidigare uttalat att den

tillämpade kliniska forskningen är ett

gemensamt ansvar för staten och

sjukvårdens huvudmän. Utskottet delar

regeringens inställning att det är

nödvändigt att i lag klargöra att

sjukvårdshuvudmännen har ett ansvar att

bedriva kliniskt forskningsarbete på

hälso- och sjukvårdens område liksom

folkhälsovetenskapligt forskningsarbete.

De föreslagna lagändringarna avser

således endast att bekräfta vad som

redan gäller. Omfattningen och

inriktningen av den av landstingen

finansierade FoU-verksamheten bestäms

enligt propositionen av

sjukvårdshuvudmännen. Enligt utskottets

mening innebär förslagen att

förutsättningarna för den tillämpade

kliniska forskningen förbättras. Någon

risk för att kvaliteten hos forskningen

försämras genom förslagen finns inte.

Till sjukvårdshuvudmännens ansvar hör

även att bedriva utvecklingsverksamhet.

Utskottet är ense med regeringen om att

det ligger i sakens natur att

sjukvårdshuvudmännen som en del av sitt

ansvar för att tillhandahålla en god

hälso- och sjukvård engagerar sig i

utvecklings- och utvärderingsarbete.

Någon reglering i lag av detta ansvar

behövs inte.

Utskottet instämmer även i värdet av

samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen

och berörda universitet och högskolor,

vilket betonas genom de föreslagna

lagändringarna.

Utskottet tillstyrker förslagen till

ändring i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) och lagen (1996:793) om

ändring i lagen (1991:1136) om

försöksverksamhet med kommunal

primärvård samt avstyrker motion Ub411

(m) yrkandena 2, 3 och 36. Även motion

So207 (m) yrkande 8 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande forskning rörande

de sociala trygghetssystemen

att riksdagen avslår motion

1996/97:So3,

2. beträffande forskning om

missbruk

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis,

res. 1 (m, c, fp,

kd)

3. beträffande forskning på det

alkoholmedicinska området

att riksdagen avslår motion

1996/97:So603 yrkande 2,

4. beträffande forskning om

spelberoende

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis och

1996/97:So601,

5. beträffande forskning om barn

och familj

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub8 yrkande 6,

res. 2 (m, c, fp,

kd)

6. beträffande forskning om

äldre

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub8 yrkande 3,

7. beträffande

invandrarforskning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub8 yrkande 13,

8. beträffande

folkhälsoforskning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub8 yrkande 7,

9. beträffande forskning om

folkhälsan i glesbygd

att riksdagen avslår motion

1996/97:So4,

10. beträffande forskning om

ojämlikhet i hälsa

att riksdagen avslår motion

1996/97:So294 yrkande 13,

res. 3 (v)

11. beträffande

folkhälsoforskning med ett

hälsoekologiskt synsätt

att riksdagen avslår motion

1996/97:So276 yrkande 1,

res. 4 (mp)

12. beträffande forskning om

miljö och hälsa m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:So285 yrkande 1 samt

1996/97:So279 yrkande 1,

res. 5 (c)

res. 6 (mp)

13. beträffande forskning om

titandioxid

att riksdagen avslår motion

1996/97:So285 yrkande 3

14. beträffande

självmordsforskning

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub8 yrkande 8,

15. beträffande epidemiologisk

forskning

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:So1 och 1996/97:Ub5 yrkande

21,

res. 7 (fp)

16. beträffande

smittskyddsforskning

att riksdagen avslår motion

1996/97:So201 yrkande 10,

17. beträffande forskning om

amalgam

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:So296 yrkande 9 samt

1996/97:So278 yrkande 5,

res. 8 (c)

res. 9 (mp)

18. beträffande forskning om

övriga tandvårdsmaterial

att riksdagen avslår motion

1996/97:So267 yrkandena 1 och 3,

19. beträffande reumatologisk

forskning

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:So2 och 1996/97:So249 yrkande

2,

20. beträffande forskning på

aborterade foster

att riksdagen avslår motion

1996/97:So235,

21. beträffande ansvaret för

kliniskt forsknings- och

utvecklingsarbete

att riksdagen med avslag på

motionerna 1996/97:So207 yrkande 8

samt 1996/97:Ub411 yrkandena 2, 3 och

36 antar regeringens förslag till lag

om ändring i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:736) och lag om

ändring i lagen (1996:793) om ändring

i lagen (1991:1136) om

försöksverksamhet med kommunal

primärvård.

res. 10 (m)

Stockholm den 14 november 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s),

Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson

(s), Roland Larsson (c), Conny Öhman

(s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm

(fp), Mariann Ytterberg (s), Stig

Sandström (v), Christin Nilsson (s),

Birgitta Wichne (m), Thomas Julin (mp),

Chatrine Pålsson (kd) och Elisebeht

Markström (s).

Reservationer

1. Forskning om missbruk (mom. 2)

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m),

Roland Larsson (c), Leif Carlson (m),

Barbro Westerholm (fp), Birgitta Wichne

(m) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 10 börjar med

Utskottet instämmer och slutar med

Motionen avstyrks bort ha följande

lydelse:

Mot bakgrund av de personliga tragedier

och enorma samhällskostnader som alkohol-

och narkotikamissbruk för med sig anser

utskottet att forskning om missbruk bör

vara prioriterad. Utskottet ser positivt

på regeringens förslag att ge SFR ett

samordningsansvar för

alkoholforskningen. Enligt utskottets

mening är det angeläget att forskningen

belyser situationen för hela

missbrukarfamiljen, i synnerhet för de

cirka 100 000 barnen till alkoholister.

Vad utskottet nu anfört bör med

anledning av motion Ub8 (kd) yrkande 5

delvis ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande forskning om missbruk

att riksdagen med anledning av

motion 1996/97:Ub8 yrkande 5 delvis

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

2. Forskning om barn och familj (mom. 5)

Sten Svensson (m), Liselotte Wågö (m),

Roland Larsson (c), Leif Carlson (m),

Barbro Westerholm (fp), Birgitta Wichne

(m) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 11 börjar med

Svensk forskning och slutar med

avstyrks därför bort ha följande

lydelse:

Enligt utskottets mening är familjen

samhällets viktigaste byggsten. I dag

utsätts familjen för större tryck än

någonsin samtidigt som vår kunskap om

vilka konsekvenser detta för med sig är

ofullständig. Vår kunskap om vilka

ungdomar som kommer att hamna i

riskbeteenden och hur detta skall kunna

förebyggas är också bristfällig.

Utskottet anser att forskning kring

familjens situation och faktorer som

bidrar till att hålla samman eller

splittra familjen liksom kring tidig

upptäckt och förebyggande av ungdomars

riskbeteenden bör prioriteras. Särskild

uppmärksamhet bör ägnas åt

konfliktlösning och utvärdering av

familjerådgivning i syfte att kunna

integrera forskningsrönen i skolans

samlevnadskunskap och i

föräldrautbildning.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande forskning om barn och

familj

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:Ub8 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Forskning om ojämlikhet i hälsa

(mom. 10)

Stig Sandström (v) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 23 börjar med

Problemet ojämlikhet och slutar med

avstyrks därför bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att den ickemedicinska

forskningen behöver byggas ut. Dess

inriktning måste vara alla människors

möjlighet till en god hälsa.

Folkhälsoforskning skall således

prioriteras. FoU-verksamheten måste

utveckla mål och metoder för det

förebyggande arbetet att minska de

sociala och klassmässiga skillnaderna i

ohälsa. Utskottet anser att ökade

ansträngningar behövs för att förklara

och förhindra den negativa

hälsoutvecklingen bland kvinnor,

speciellt kvinnliga arbetare och

invandrarkvinnor. För att detta skall

uppnås måste samhället ta på sig ett

betydligt större ansvar för att

nödvändiga resurser finns. Detta ansvar

måste också vara uthålligt och ge

forskningen tid. Utskottet vill också

betona att medelstilldelningen inte får

bli beroende av tillfälliga nycker eller

politisk kortsiktighet. Forskningen kan

med fördel bedrivas i kliniska miljöer,

dvs. ute på fältet, för att på så sätt

bl.a. höja kompetensen för

baspersonalen.

Vad utskottet nu anfört bör med

anledning av motion So294 (v) yrkande 13

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande forskning om

ojämlikhet i hälsa

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:So294 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

4. Folkhälsoforskning med ett

hälsoekologiskt synsätt (mom. 11)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets

betänkande på s. 23 som lyder Även

motion So276 (mp) yrkande 1 avstyrks

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är en viktig

folkhälsopolitisk uppgift inför år 2000

att bygga en brygga mellan skolmedicin,

miljömedicin och alternativmedicin. En

av utgångspunkterna bör enligt

utskottets mening vara att inom

forskning utgå från ett hälsoekologiskt

synsätt där man ser människan som en

integrerad del av det ekologiska

systemet och där speciell uppmärksamhet

ägnas åt att fånga upp tidiga

varningssignaler i den omgivande miljön

av möjlig betydelse för folkhälsan. I

ett historiskt och globalt perspektiv

framgår tydligt att den ekonomiska

utvecklingen, och därmed

fördelningspolitiken, är av strategisk

betydelse ur ett folkhälsoperspektiv.

Utskottet anser att det i dag finns stor

anledning att i ett hälsoperspektiv

diskutera och analysera förändringar av

skatte- och transfereringssystem samt

effekten av olika lönepolitiska

strategier.

Vad utskottet nu anfört bör med

anledning av motion So276 (mp) yrkande 1

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande folkhälsoforskning

med ett hälsoekologiskt synsätt

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:So276 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Forskning om miljö och hälsa m.m.

(mom. 12)

Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 23 börjar med

Folkhälsoinstitutet konstaterar och

slutar med det anförda bort ha

följande lydelse:

I artikel 24 i FN:s barnkonvention

anges att barn har rätt till bästa

uppnåeliga hälsa. Barn har också rätt

till liv, överlevnad och utveckling.

Enligt utskottets mening har barn därför

rätt till en miljö som ger bästa möjliga

förutsättningar för deras liv och

utveckling. Detta innebär ett särskilt

ansvar för barn och unga när det gäller

miljöfaktorer som påverkar deras hälsa.

Det är viktigt att kosten inte

innehåller ämnen som är riskabla för

barn. Vårt boende måste vara sunt. Inga

material som hotar barns hälsa skall

användas. Utskottet anser att det i

Sverige arbetats alldeles för litet med

att ta fram miljörelaterade hälsoproblem

och att koncentrationen i stället varit

inriktad på de psyko-sociala aspekterna.

Ingen har utvecklat tanken om att det

ställs större krav på den psyko-sociala

miljön för t.ex. ett allergiskt barn.

Dessutom leder barns sjukdomar och

allergier till stor frustration i många

hem med ständiga diskussioner om vem som

skall vara hemma från arbetet. Enligt

utskottets mening talas det alldeles för

litet om sambandet mellan miljö och

hälsa i vårt samhälle. Detta område

borde dominera den medicinska

forskningen men i stället prioriteras

forskningen kring åtgärder när någon

redan blivit sjuk. Riksdagen bör därför

uttala nödvändigheten av att

forskningsresurser i större utsträckning

kommer detta område till del.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med anledning av motion So285 (c)

yrkande 1 som sin mening ge regeringen

till känna. Motion So279 (mp) yrkande 1

avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande forskning om miljö

och hälsa m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:So285 yrkande 1 och med

avslag på motion 1996/97:So279

yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

6. Forskning om miljö och hälsa m.m.

(mom. 12)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 23 börjar med

Folkhälsoinstitutet konstaterar och

slutar med det anförda bort ha

följande lydelse:

Omkring tre miljoner svenskar har i dag

någon form av allergi eller annan

överkänslighet. Allergierna har

fördubblats under de senaste 20 åren och

allergi är nu vår största folksjukdom,

framför allt barnens. Över vart tredje

skolbarn är drabbat. Omkring 1 200

personer uppskattas årligen dö med astma

som direkt eller bidragande dödsorsak,

dvs. dubbelt så många som i trafiken.

Allergiska sjukdomar innebär stora

förluster i livskvalitet både för den

som drabbas och för omgivningen.

Utskottet anser det därför nu vara dags

att på alla politiska plan sätta in

kraftfulla åtgärder för att motverka

orsakerna till allergier och astma.

Under allergiåret 1995 uppmärksammades

allergifrågan av Folkhälsoinstitutet och

många andra aktörer. Utskottet anser att

forskning och information om allergier

även i fortsättningen skall vara ett

prioriterat område.

Vad utskottet nu anfört bör med

anledning av motion So279 (mp) yrkande 1

ges regeringen till känna. Motion So285

(c) yrkandena 1 och 3 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande forskning om miljö

och hälsa m.m.

att riksdagen med anledning av motion

1996/97:So279 yrkande 1 och med

avslag på motion 1996/97:So285

yrkandena 1 och 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Epidemiologisk forskning (mom. 15)

Barbro Westerholm (fp) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 23 börjar med

Bland annat SFR och på s. 24 slutar

med yrkande 21 avstyrks bort ha

följande lydelse:

Epidemiologi brukar definieras som

läran om sjukdomars utbredning och

uppkomst hos befolkningen.

Epidemiologisk forskning ger svar på

frågor som vem som drabbas av olika

ohälsoproblem, vilka orsaker som kan ha

ett samband med ohälsan, t.ex.

miljöfaktorer eller läkemedel,

hälsoproblemens konsekvenser och hur

ohälsoproblemen skall kunna förebyggas.

Utskottet konstaterar att Sverige, sett

i ett internationellt perspektiv, har

mycket goda förutsättningar att

producera god epidemiologisk forskning,

bl.a. tack vare patientdatabaserna. Den

epidemiologiska forskningen möter dock

en rad problem som behöver lösas. I

propositionen föreslås att SFR skall få

i uppdrag att utarbeta ett nationellt

forskningsprogram för forskning om

ojämlikhet i hälsa. Detta är enligt

utskottets mening ett alltför snävt

synsätt när det gäller att utnyttja den

epidemiologiska forskningens

möjligheter. Forskning om hälsorisker

borde enligt utskottets mening ha

betonats betydligt tydligare i den

forskningspolitiska propositionen.

Regeringen tar t.ex. upp problemet

elallergi men inte de tandhälsoproblem

som en del patienter har och tillskriver

sina tandfyllningar. Regeringen tar inte

heller upp behovet av studier av risker

med olika behandlingsmetoder och

exponering för olika miljöfaktorer. Det

finns vidare en rad frågeställningar

inom läkemedelsområdet som skulle behöva

utredas med epidemiologisk metodik,

t.ex. om vissa blodtryckssänkande medel

ökar risken för cancer eller ej. Det

finns få epidemiologer i Sverige.

Utskottet anser därför att utbudet av

kvalificerad forskarutbildning i

epidemiologi behöver ökas och fler

doktorandtjänster skapas. Epidemiologi

är en ung disciplin i Sverige medan den

i USA och England har en mångårig

tradition. Utländska gästforskare bör

därför stimuleras att tillbringa tid vid

forskningsinstitutioner och nationella

register för att tillföra oss sina

kunskaper och erfarenheter. För att

säkra kvaliteten på svensk

epidemiologisk forskning behövs en

internationell utvärdering av den

forskning som nu bedrivs och av

användbarheten av de nationella

registren.

Vad utskottet anfört om epidemiologisk

forskning om hälsorisker, om

forskarutbildning i epidemiologi, om

internationella gästforskare och om en

internationell utvärdering av svensk

epidemiologisk forskning bör riksdagen

ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15

bort ha följande lydelse:

15. beträffande epidemiologisk

forskning

att riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:So1 och

1996/97:Ub5 yrkande 21 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Forskning om amalgam (mom. 17)

Roland Larsson (c) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 27 börjar med

Riksdagen har och slutar med avstyrks

därför bort ha följande lydelse:

Den vetenskapliga kontroversen kring

amalgam har nu pågått i nästan femton

år. Utskottet konstaterar att det

fortfarande inte finns någon hjälp att

få för dem som inte lyckas komma till

någon av de få läkare i landet som

specialiserat sig på patienter med

besvär av amalgam samt att

Socialstyrelsen förnekar problemet.

Utskottet anser det därför vara dags att

släppa på prestigen och lyssna på de

erfarenheter och kunskaper på området

som finns. De forskare som vill pröva

hypoteserna om hälsoeffekterna av

amalgam måste nu slippa bli förföljda

och i stället ges resurser för en sådan

prövning. Vad som nu betraktas som

vetenskap och beprövad erfarenhet kan

inte sättas upp som krav för den nya

forskningen eftersom det finns stora

kunskapsluckor. Metallbiologiskt centrum

i Uppsala är ett exempel på en

institution som konsekvent arbetat med

att finna lösningar på problemet med

avvikande reaktioner på dentala

material. Utskottet anser det viktigt

att Metallbiologiskt centrum ges

förutsättningar att fortsätta sitt

arbete.

Vad utskottet nu anfört bör med bifall

till motion So296 (c) yrkande 9 och med

anledning av motion So278 (mp) yrkande 5

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande forskning om amalgam

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:So296 yrkande 9 och med

anledning av motion 1996/97:So278

yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

9. Forskning om amalgam (mom. 17)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 27 börjar med

Riksdagen har och slutar med avstyrks

därför bort ha följande lydelse:

De som drabbats av ohälsa på grund av

tandlagningsmaterial behöver

kvalificerad hjälp och tillgång till nya

kunskaper. Enligt utskottets mening kan

dessa kunskaper bäst komma fram i en

bred tvärvetenskaplig

forskningssatsning. Utskottet anser att

företrädare för odontologi, medicin,

toxikologi, biokemi, allergologi,

materialkunskap, m.m. måste börja verka

inom samma begreppsvärld. Ett bra

exempel på tvärsektoriellt samarbete är

Metallbiologiskt centrum vid

Lantbruksuniversitetet i Uppsala.

Utskottet vill vidare betona att det

krävs samma respekt för såväl kroppsliga

som psykiska reaktioner och att dessa

olika symptom hör ihop. Kroppslig

sjukdom, t.ex. förgiftning eller annan

störning, kan ta sig uttryck i psykiska

symptom och tvärtom.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

med bifall till motion So278 (mp)

yrkande 5 och med anledning av motion

So296 (c) yrkande 9 ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande forskning om amalgam

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:So278 yrkande 5 och med

anledning av motion 1996/97:So296

yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

10. Ansvaret för kliniskt forsknings-

och utvecklingsarbete (mom. 21)

Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif

Carlson och Birgitta Wichne (alla m)

anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 34 börjar med

Utskottet har och på s. 35 slutar med

yrkande 8 avstyrks bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser principiellt att den

offentligt finansierade forskningen

skall vara en angelägenhet för

statsmakten. Statsmakten bör ansvara för

finansieringen samt högskolor och

universitet för genomförandet av

forskningen. Den tendens som nu börjar

skönjas i och med att landsting och

kommuner själva upprättar

forskningsenheter måste ifrågasättas.

Kommunerna har sin huvuduppgift inom

myndighetsutövning och, i vissa fall, i

drift av gemensamma verksamheter.

Landsting och kommuner är enligt

utskottets mening för små

organisatoriska enheter för att kunna

upprätthålla den överblick, kompetens

och kvalitet som krävs för en gedigen

forskning. Regeringen föreslår att

landstingen skall få ett lagreglerat

ansvar för kliniskt forsknings- och

utvecklingsarbete, bland annat vad avser

finansiering och planering. Utskottet

anser att förslaget ökar risken dels för

att kvaliteten i forskningen

undermineras och blir alltför

målinriktad, dels för att forskningen

blir föremål för partipolitiska

prioriteringar. Forsknings- och

utvecklingsarbetet inom det viktiga sjuk-

och hälsoområdet riskerar också att bli

utsatt för en omfattande ryckighet genom

förändrade politiska majoriteter.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion Ub411 (m) yrkandena

2, 3 och 36 och med anledning av motion

So207 (m) yrkande 8 avslår regeringens

förslag till lagändringar.

dels att utskottets hemställan under 21

bort ha följande lydelse:

21. beträffande ansvaret för

kliniskt forsknings- och

utvecklingsarbete

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub411 yrkandena 2, 3 och 36

och med anledning av motion

1996/97:So207 yrkande 8 avslår

regeringens förslag till lag om

ändring i hälso- och sjukvårdslagen

(1982:763) och lag om ändring i lagen

(1996:793) om ändring i lagen

(1991:1136) om försöksverksamhet med

kommunal primärvård.

I propositionen framlagda lagförslag

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1996/97:SfU4y

Forskning och samhälle

Till socialutskottet

Socialutskottet har den 24 september

1996 beslutat bereda

socialförsäkringsutskottet tillfälle att

yttra sig över avsnitt 7 av proposition

1996/97:5 Forskning och samhälle jämte

ev. motioner i de delar som har samband

med socialförsäkringsutskottets

beredningsområde.

Utskottet yttrar sig över

propositionens avsnitt 7 såvitt gäller

Socialvetenskapliga forskningsrådets

(SFR) verksamhet inom utskottets

beredningsområde samt forskning rörande

de sociala trygghetssystemen. Utskottet

yttrar sig också över motionerna

1996/97:So3 av Maud Björnemalm m.fl. (s)

och 1996/97:Ub8 yrkande 13 av Tuve

Skånberg m.fl. (kd).

Forskning rörande de sociala

trygghetssystemen

Propositionen

I propositionen anges att forskning med

relevans för socialförsäkringsområdet

bedrivs vid universitet och högskolor

inom flera olika fakultetsområden.

Behovet av forskningsbaserad kunskap om

de sociala trygghetssystemens funktion,

effekter och effektivitet är stort i och

med den snabba omställning som pågår av

dessa system och av samhället i övrigt.

Det är angeläget att få kunskap om hur

förändringar påverkar medborgarnas

vardagsvillkor och få indikationer på

hur välfärdssystemen kan behöva

utvecklas. Detta är ett av SFR:s

prioriterade områden.

Riksförsäkringsverket (RFV) har ansvar

för att utvärdera trygghetssystemens

effekter för individ och samhälle. Detta

arbete sker för närvarande huvudsakligen

inom RFV:s utvärderingsprogram men med

viss forskarmedverkan.

I en nyligen genomförd översikt över

svensk forskning om välfärd som SFR

låtit göra konstateras att viktiga delar

av socialförsäkringsforskningen är av

hög kvalitet men att det behövs mer och

bättre forskning om effekter av

offentliga åtgärder och av andra

strukturella villkor. Det har dock

hittills saknats lämpliga och

lättillgängliga befintliga register att

utgå ifrån. Inom RFV pågår emellertid

konstruktion av en databas med vars

hjälp longitudinella studier i stor

skala kommer att kunna möjliggöras.

Demografisk forskning är också av stor

betydelse vid bedömning av bl.a.

socialförsäkringarnas kostnader. Sådan

forskning har inte nått tillräcklig

omfattning i Sverige.

I propositionen anges att forskning om

rehabiliteringens villkor och effekter

är mycket angelägen som underlag för

ställningstaganden till eventuella

förändringar i systemen. Vidare behövs

mer tillämpad juridisk forskning om

funktionssättet i befintliga

socialförsäkringssystem.

Regeringen konstaterar att de medel som

SFR och RFV i dag avsätter för forskning

inom allmän socialpolitik och

socialförsäkring är mycket små i

relation till socialförsäkringarnas

totala omslutning. I Sjuk- och

arbetsskadekommitténs betänkande liksom

i SFR:s forskningsöversikt konstateras

att det finns behov av utökad forskning

på socialförsäkringsområdet. Regeringen

avser därför att ge SFR och RFV i

uppdrag att fördjupa analysen kring

vilka forskningsbehov som är särskilt

angelägna att prioritera ur samhällets

och socialförsäkringsadministrationens

perspektiv. RFV bör också få i uppdrag

att undersöka möjligheterna att inom

RFV:s verksamhetsområde finna utrymme

för en flerårig satsning för att

initiera forskning av relevans för

socialförsäkringsområdet vid

universitet, högskolor och

centrumbildningar. En sådan satsning

skulle utgöra ett värdefullt komplement

till SFR:s forskningsstöd inom området.

Forskning inom socialförsäkringsområdet

ställer krav på tvärvetenskapligt

samarbete varvid centrumbildningar med

anknytning även till den regionala och

lokala försäkringsadministrationen kan

komma att vara viktiga för den

långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och som

rekryteringsbas för forskare.

Motion

I motion So3 av Maud Björnemalm m.fl.

(s) hänvisar motionärerna till att Sjuk-

och arbetsskadekommittén anfört att det

behövs forsknings- och

utvecklingsinsatser som grund för en

teoribildning i fråga om

arbetsförmågebedömning och

arbetslivsinriktad rehabilitering.

Övergången mellan medicinska

behandlingsinsatser och rehabiliterande

åtgärder rymmer många komplexa frågor

liksom återgången till arbetsmarknaden

efter rehabilitering. Motionärerna delar

kommitténs uppfattning men vill gärna se

forskningen i ett vidare perspektiv. Det

finns utredningar som visar att genom

samverkan, helhetssyn och öppen attityd

har många människor i behov av

rehabilitering fått det stöd och den

hjälp som behövts, trots att de befunnit

sig i gränslandet mellan olika

myndigheters ansvarsområden.

Motionärerna anser att det är angeläget

att snarast initiera forskning inom

detta område.

Utskottet

Utskottet har tidigare vid flera

tillfällen påtalat behovet av ökad

forskning på områden som rör

socialförsäkringssystemen, inte minst

mot bakgrund av systemens stora sociala

och ekonomiska betydelse för såväl

samhälle som individ. Den 28 maj 1996

höll utskottet en utfrågning med SFR,

Rådet för arbetslivsforskning,

Riksbankens Jubileumsfond samt Centrum

för socialförsäkringsforskning vid

Mitthögskolan. Syftet med utfrågningen

var att utskottet skulle få information

om pågående socialförsäkringsforskning,

särskilt vad avser forskning med

inriktning på rehabiliteringsfrågor. Av

propositionen framgår dels att SFR nu

lägger ökad vikt vid forskning på detta

område, dels att regeringen avser att

vidta åtgärder för att förbättra

kunskaperna inom

socialförsäkringsområdet. Utskottet ser

positivt på denna utveckling. Utskottet

förutsätter att de frågor som tas upp i

motionen också kommer att uppmärksammas.

Något uttalande med anledning av motion

So3 är således inte påkallat och

utskottet avstyrker bifall till

motionen.

Migrations- och integrationspolitisk

forskning

Propositionen

Ett av SFR:s verksamhetsområden är

forskning om internationell migration

och etniska relationer (IMER).

Forskning inom det migrationspolitiska

området, som huvudsakligen finansieras

genom SFR, redovisas i propositionen i

avsnitt 5.5. Där anges bl.a. att ökad

kunskap om komplexiteten och de

sammansatta orsakerna bakom

asyl/migration samt en utvidgad

teoribildning bakom

asyl/migrationsbeslutet är önskvärda.

Resultaten av skilda rättssystem för

hantering av migranter och asylsökande

behöver också utvärderas och belysas. Så

gäller också komplexa situationer som

skapar flyktingströmmar som kräver

snabba politiska beslut. Mer kunskaper

behövs om hur t.ex. bistånd och

handelspolitik påverkar orsakerna bakom

migration. Dessutom anges att hela

återvändandeprocessens komplexitet

behöver belysas genom ytterligare

forskningsinsatser.

Forskning inom det

integrationspolitiska området redovisas

i propositionen i avsnitt 15.4. Det är

främst SFR som ansvarar för

grundforskning och tillämpad forskning

inom detta område. Mot bakgrund av

svårigheterna för invandrare att

integreras i det svenska samhället och

de allvarliga samhälleliga konsekvenser

som bristande integration kan få bör

enligt regeringen forskning med

anknytning till integration ges en hög

prioritet av alla berörda offentliga

forskningsfinansiärer. Särskilt viktiga

områden är:

- arbetsmarknad, arbetsliv, utbildnings-

och försörjningsfrågor,

- etniska relationer, rasism och etnisk

diskriminering,

- situationen och utvecklingen i

segregerade bostadsområden,

- invandrares delaktighet i

samhällslivet, särskilt i det politiska

livet och i folkrörelserna,

- samhällets och

samhällsinstitutionernas anpassning till

den kulturella mångfalden.

I propositionen framhålls också att

regeringen i budgetpropositionen

föreslår att anslaget Åtgärder mot

främlingsfientlighet ökas och att det

till en del även skall kunna disponeras

av regeringen för finansiering av

kunskapsinhämtning och utvärderingar.

Motion

I motion Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)

vill motionärerna prioritera forskning

om på vilket sätt flykting-, migrations-

och biståndspolitik samt en samordning

av dessa politikområden kan bidra till

att människor inte behöver emigrera för

sin utkomst och överlevnad. Ett annat

område som bör prioriteras är orsakerna

till människors beslut att invandra,

liksom frågor om etniska relationer och

hur man kan undvika och förebygga

etniska konflikter. Motionärerna begär i

yrkande 13 ett tillkännagivande härom.

Utskottet

Enligt utskottets mening sker en

omfattande forskning på såväl det

migrationspolitiska som det

integrationspolitiska området.

Forskningen är också väl spridd över

landet. Utskottet anser det viktigt med

ökade kunskaper om invandrarkvinnornas

situation i det svenska samhället och

utskottet förutsätter att forskning sker

också på detta område. Utskottet ser

positivt på att också nya frågor

uppmärksammas i forskningen, inte minst

frågor om återvandring och hela den

komplexa återvändandeprocessen. De

frågor som tas upp i motionen ingår

enligt utskottets mening i de

forskningsområden som redovisas i

propositionen. Något tillkännagivande är

således inte påkallat, och motion Ub8

yrkande 13 avstyrks.

Stockholm den 24 oktober 1996

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Börje Nilsson

I beslutet har deltagit: Börje Nilsson

(s), Gullan Lindblad (m), Margareta

Israelsson (s), Maud Björnemalm (s),

Margit Gennser (m), Lennart Klockare

(s), Ingrid Skeppstedt (c), Sven-Åke

Nygårds (s), Gustaf von Essen (m), Ronny

Olander (s), Mona Berglund Nilsson (s),

Ragnhild Pohanka (mp), Rose-Marie

Frebran (kd), Siw Wittgren-Ahl (s), Åke

Sundqvist (m), Marie Engström (v) och

Karl-Göran Biörsmark (fp).

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Motioner väckta med anledning av

proposition 1996/97:5 1

Motioner väckta under den allmänna

motionstiden 1996 2

Beredningen av ärendet i riksdagen 3

Utskottet 4

Socialdepartementets

verksamhetsområde 4

Forskning rörande de sociala

trygghetssystemen 5

Forskning om missbruk och

spelberoende 7

Forskning om barn och familj 10

Forskning om äldre 11

Invandrarforskning 13

Folkhälsoforskning 15

Smittskyddsforskning 24

Forskning om tandvårdsmaterial 25

Reumatologisk forskning 28

Forskning på aborterade foster 29

Ansvaret för kliniskt forsknings-

och utvecklingsarbete 31

Hemställan 35

Reservationer 37

Bilaga 1: I propositionen framlagda

lagförslag 44

Bilaga 2: Socialförsäkringsutskottets

yttrande 1996/97:SfU4y 46