Bet. 1996/97:SoU9

Socialutskottets betänkande

1996/97:SOU09

Tobaksfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

SoU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett trettiotal motionsyrkanden om olika tobaksfrågor

från den allmänna motionstiden 1996, bl.a. marknadsföring av tobaksvaror och

förebyggande åtgärder. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Till betänkandet har

fogats 11 reservationer.

Motionerna

1996/97:So226 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett lagförslag om förbud mot indirekt reklam,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av efterlevnaden av lagen om en rökfri arbetsmiljö

och arbetsgivares och arbetsplatsledares ansvar för en rökfri arbetsmiljö,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en intensifierad information och kontinuerlig undervisning, riktad

till alla föräldrar, om vikten av att alla barn och ungdomar får en rökfri

uppväxtmiljö,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av en rökfri graviditet för barnets hälsa och av att hjälp

med att sluta röka erbjuds föräldrarna så att rökstoppet blir permanent,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en allsidig och kontinuerlig undervisning om den risk för hälsan

som tobaksbruket innebär, i syfte att ungdomarna aldrig skall börja röka,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att även ungdomar bör användas i informationen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att en allsidig utbildning i tobaksfrågan ingår i

yrkesutbildningen och i fortbildningen för alla de yrkesgrupper som har med

barn och föräldrar att göra i sin yrkesutbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att informationen och undervisningen bör understödjas av

hälsoinformation i radio och TV.

1996/97:So230 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av informationsinsatser till unga kvinnor om rökningens

skadeverkningar.

1996/97:So234 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det i Sverige införs lagregler om begränsningar av indirekt

tobaksreklam,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att sanktionsreglerna skärps och görs effektivare mot de företag

som inte följer gällande bestämmelser om tobaksreklam,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att bestämmelser skall införas som innebär ytterligare

restriktioner i fråga om möjligheterna att marknadsföra tobaksvaror på

säljställen.

1996/97:So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning

till tobaksförsäljningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förbud mot tobaksautomater i lokaler där ungdom under 18 år äger

tillträde,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett

rökutrymme skall vara beskaffat för att undantag mot lagens 2 § skall kunna

ske,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om allmänt rökförbud på restauranger och näringsställen om inte

avskildhet kan ordnas för rökare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skapa fler rökfria zoner och ett helt rökfritt riksdagshus,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en kraftfullare satsning på information med inriktning på att få

skolungdom att avstå från att börja röka,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gratis eller subventionerad rökavvänjning för blivande föräldrar.

1996/97:So287 av Mikael Odenberg och Knut Billing (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar upphäva 12 § första stycket tobakslagen (1993:581) i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:So289 av Ingrid Skeppstedt (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tobakslagens tillämpning.

1996/97:So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot tobaksreklam,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans undervisning och insatser mot rökning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åldersgräns och tobaksautomater,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rökavvänjning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om subvention av tobaksodling inom EU.

1996/97:So617 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rökning och

graviditet.

1996/97:So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om landsomfattande informationsinsatser för att motverka ungdomars

tobaksmissbruk,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skapa förståelse för den nya tobakslagstiftningen,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rökslutarstöd,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör verka för att EU:s tobaksodlarstöd upphör.

Utskottet

Marknadsföring av tobaksvaror

I motion So226 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande av vad

som anförts om förbud mot indirekt reklam (yrkande 1). Motionärerna, som

konstaterar att ungdomar blir påverkade av smygreklamen för tobaksvaror och

att denna form av marknadsföring ökar, anser att regeringen snarast bör

förelägga riksdagen ett förslag om förbud mot s.k. indirekt tobaksreklam.

I motion So234 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att i

lag begränsa den indirekta tobaksreklamen, att skärpa sanktionerna mot de

företag som inte följer gällande bestämmelser om tobaksreklam och att införa

ytterligare restriktioner i fråga om marknadsföring av tobaksvaror på

säljställen (yrkandena 1-3). Enligt motionärerna är det av största värde att

tobaksreklam är förbjuden. Tyvärr, menar motionärerna, kringgås förbudet av de

stora tobaksbolagen som lanserar andra varor med tobaksprodukternas färger och

namn. Som exempel nämns marknadsföring av kläder, skor, klockor och

solglasögon under varumärken för kända tobaksprodukter. Varorna som skall

säljas väljs mycket medvetet ur den rådande ungdomskulturen. Att den indirekta

reklamen har verkan syns tydligt i de stora tobaksbolagens analyser som lett

till att bolagen avsätter stora resurser på denna typ av reklam. Motionärerna

anser att det är hög tid att förbud mot indirekt tobaksreklam införs i

tobakslagen och hänvisar till att förbud av liknande slag finns i Finland och

Norge samt i länder utanför Norden, t.ex. Frankrike. Vidare anser motionärerna

att sanktionsreglerna skall skärpas och göras effektivare. Ett företag som

inte följer gällande bestämmelser skall riskera ett kännbart bötesstraff.

Ytterligare restriktioner i fråga om möjligheterna att marknadsföra

tobaksvaror på säljställen bör också införas, anser motionärerna.

I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att

all tobaksreklam utöver den som sker i direkt anslutning till

tobaksförsäljningen skall förbjudas (yrkande 1). Motionärerna anser det

oacceptabelt att tobaksreklam får förekomma i facktidningar utan att ansvarig

myndighet kan ingripa.

I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett

tillkännagivande om vad som anförts om åtgärder mot tobaksreklamen (yrkande

1). Det finns enligt motionärerna mycket att åtgärda när det gäller

marknadsföringen av tobaksprodukter. Det blir allt vanligare att tobak säljs i

godisaffärer och gatukök som i stor utsträckning frekventeras av barn och

ungdomar. Tobaksreklamen som finns på skyltar utanför dessa näringsställen

samt inne i lokalerna har blivit alltmer framträdande. Vidare anför

motionärerna att tobaksbolagen marknadsför sina produkter genom att tobaksnamn

eller märken anbringas på varor utanför tobaksområdet. Som exempel anges att

Svenska Tobaks AB har lanserat en postorderkatalog under namnet Blend

Collection där olika artiklar med reklam för Blend presenteras. I USA har

sådana marknadsföringsåtgärder förbjudits. Svenska Tobak AB har också

uppdragit åt kända formgivare att designa askkoppar som ingår i en

internationell vandringsutställning under namnet Blend Collection.

Motionärerna pekar på att de populäraste cigarettmärkena enligt

Folkhälsoinstitutets undersökningar är sådana som är förknippade med kläder,

skor och solglasögon. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med

förslag som förbjuder kvarvarande direkt tobaksreklam och vissa förfaranden av

typen indirekt tobaksreklam.

I motion So287 av Mikael Odenberg och Knut Billing (m) yrkas att riksdagen

beslutar upphäva 12 § första stycket tobakslagen (skall rätteligen vara 14 §).

Att i praktiken genomdriva ett totalt förbud mot marknadsföring av tobak är

enligt motionärerna förenat med betydande svårigheter. Det kräver

genomgripande förändringar av grunderna för den svenska yttrande- och

tryckfriheten. Det föreligger också uppenbara konflikter med varumärkeslagen

och de internationella konventionerna om industriellt rättsskydd (Pariskonven-

tionen). Till detta kommer att det inte finns några undersökningar som visar

att effekterna av ett reklamförbud skulle få avsedd verkan dvs. minskad

tobakskonsumtion. Vidare anförs att förbudet mot tobaksreklam också får

praktiska effekter vilket understryker vikten av att de ingrepp som görs i

lagstiftningen måste vara väl underbyggda för att kunna försvaras.

Motionärerna menar att reklamförbudet tenderar att gynna redan etablerade

företag och varumärken och hämmar därigenom konkurrensen. Även

produktutvecklingen försvåras om det finns förbud mot att informera

konsumenterna om resultaten av utvecklingen på området. På tobaksområdet kan

detta komma att motverka syftet med lagstiftningen, nämligen bättre folkhälsa.

Enligt motionärerna överväger Svenska Tobak AB att erbjuda konsumenterna en ny

typ av cigarett som bygger på helt andra principer än traditionella

cigaretter. Mängden rök i omgivningen blir väsentligt mindre än från vanliga

cigaretter och röken innehåller färre skadliga ämnen. Reklamförbudet kommer

att försvåra en introduktion av denna produkt på den svenska marknaden.

Sammanfattningsvis anser motionärerna att förbudet mot kommersiell reklam för

tobaksvaror i tobakslagen skall upphävas.

Tidigare behandling, m.m.

I sitt betänkande 1993/94:SoU17 vidhöll utskottet sin tidigare inställning om

att direkt reklam för tobaksvaror skulle förbjudas och tillstyrkte

regeringens förslag om att en bestämmelse härom skulle införas i tobakslagen.

Utskottet konstaterade att frågan om förbud mot s.k. förtäckt tobaksreklam

övervägdes inom regeringskansliet. Enligt utskottet borde regeringen skyndsamt

utreda frågan och därefter återkomma till riksdagen. Förslaget om att införa

ett förbud för näringsidkare att vid marknadsföring av tobaksvaror använda

kommersiella annonser i bl.a. periodiska skrifter antogs av riksdagen som

också gav regeringen till känna vad utskottet hade uttalat i frågan om

förtäckt tobaksreklam. Bestämmelsen om reklamförbud trädde i kraft den 1 juli

1994.

I september månad 1994 bemyndigade regeringen chefen för Socialdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om förbud mot

indirekt tobaksreklam och möjligheterna att införa ett sådant förbud.

Utredningen överlämnade i november 1995 sitt betänkande Indirekt tobaksreklam

(SOU 1995:114) till regeringen. Utredningen föreslår att det i tobakslagen

införs förbud mot att använda kända tobaksnamn på varor eller tjänster utanför

tobaksområdet. Enligt utredningens förslag blir räckvidden av förbudet i

princip densamma som enligt det nuvarande förbudet mot tobaksreklam. Förbudet

bör kopplas till det marknadsrättsliga påföljdssystemet på samma sätt som det

nuvarande förbudet mot tobaksreklam. Utredningen har i betänkandet även berört

frågan om tobaksreklam på säljställen. Utredningen anser att det finns skäl

som talar för att begränsa tobaksreklamen på säljställen ytterligare men att

man vid utformningen av sådan begränsningar bör ta hänsyn dels till

möjligheten att lämna relevant produktinformation om tobaksvaror, dels till

att begränsningarna måste harmonisera med övriga restriktioner på området.

Betänkandet har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande inom

Socialdepartementet. En proposition är aviserad till våren 1997.

I betänkandet 1996/97:SoU4 avstyrkte utskottet motionsyrkanden om förbud mot

förtäckt tobaksreklam med hänvisning till att frågan var föremål för

beredningen inom regeringskansliet. Detta blev också riksdagens beslut.

Innebörden av reklamförbudet i tobakslagen

Förbudet i 14 § första stycket tobakslagen gäller marknadsföring av

tobaksvaror i kommersiella annonser i periodiska skrifter och andra därmed

jämförbara skrifter som omfattas av tryckfrihetsförordningen (TF). Förbudet

gäller också kommersiella annonser i ljudradio- eller TV-program samt sådana

sändningar över satellit som omfattas av radio- och TV-lagen (1996:844).

Utanför reklamförbudets tillämpningsområde faller affischer, reklambroschyrer,

folders, etiketter, förpacknings- och emballagetryck, prislistor och liknande

tryckalster. Annonsen skall för att träffas av förbudet vara kommersiell, dvs.

den skall utgöra ett medel för marknadsföringen av varan. Det skall av

innehållet i annonsen framgå att syftet är att främja avsättningen.

Reklamförbudet omfattar inte marknadsföring som riktar sig till näringsidkare,

t.ex. återförsäljare av tobaksvaror.

Bestämmelsen i 14 § andra stycket reglerar situation då en näringsidkare

marknadsför tobaksvaror till konsumenter på något annat sätt än genom

annonsering i de medier som anges i första stycket. Bestämmelsen innehåller

krav på att näringsidkaren i sådant fall skall iaktta särskild måttfullhet. I

synnerhet gäller att reklam och annan marknadsföring inte får vara påträngande

eller uppsökande eller uppmana till bruk av tobak.

En marknadsföringsåtgärd som strider mot 14 § skall vid tillämpningen av 4,

14 och 19 §§ marknadsföringslagen (1995:450) anses vara otillbörlig mot

konsumenter. En näringsidkare som företar otillbörliga marknadsåtgärder kan

förbjudas att fortsätta med sitt handlande. Förbudet skall normalt förenas med

vite. Det är Konsumentombudsmannen (KO) och i sista hand Marknadsdomstolen som

vid vite kan förbjuda en sådan åtgärd.

Enligt Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 1986:2) som alltjämt är

tillämpliga när det gäller innebörden av måttfullhetskriteriet skall

marknadsföringen av tobaksvaror utformas så att den så litet som möjligt

främjar tobaksbruk. Det är därvid särskilt angeläget att motverka att de som

inte brukar tobak - i synnerhet ungdomar - påverkas till tobaksdebut. När det

gäller förbudet mot marknadsföringsåtgärder som är påträngande eller

uppsökande eller uppmanar till bruk av tobak, anges i riktlinjerna att

aggressiva, övertalande eller särskilt uppmärksamhetsväckande åtgärder inte

får förekomma. Inte heller åtgärder som vädjar till känslor eller stämningar

får förekomma.

Kravet på särskild måttfullhet innebär också att tobaksreklam normalt sett

inte får förekomma i medier med stor genomslagskraft. Såväl utomhusreklam som

s.k. direktreklam och filmreklam utgör exempel på reklamformer med stor

genomslagskraft. Reklam på förpackningar och i butiksmiljöer är i viss

omfattning tillåten. En förutsättning är emellertid att reklamen inte är

alltför framträdande. När det gäller innehållet skall budskapet begränsas till

relevanta fakta avseende tobaksvaran och dess egenskaper. Uppgifterna skall

vidare presenteras i saklig form. Bildmässigt skall reklamen inskränkas till

att visa själva varan. Säljfrämjande åtgärder såsom pristävlingar, utdelning

av varuprover, presenter samt rabattmärkeserbjudande strider också mot

måttfullhetskravet och får således inte förekomma.

Inom Konsumentverket pågår arbete med att revidera riktlinjerna. Nya

riktlinjer beräknas utkomma under våren 1997.

De marknadsrättsliga lagarna övervakas av Konsumentombudsmannen.

Utskottets bedömning

Utskottet delar inte inställningen i motion So287 (m) om att nuvarande förbud

mot tobaksreklam skall upphävas. Motionen avstyrks.

Frågan om förbud mot s.k. indirekt tobaksreklam är föremål för beredning inom

regeringskansliet. En proposition är aviserad till maj månad 1997.

När det gäller marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter på annat sätt

än genom kommersiella annonser i tryck, t.ex. reklam på förpackningar och på

skyltar och affischer i butiksmiljöer konstaterar utskottet att gällande

lagstiftning innehåller krav på att näringsidkaren i sådant fall skall iaktta

särskild måttfullhet. I synnerhet gäller att reklam och annan marknadsföring

inte får vara påträngande eller uppsökande eller uppmana till bruk av tobak.

Utskottet anser att det därvid är särskilt angeläget att motverka att de som

inte brukar tobak - i synnerhet ungdomar - påverkas till tobaksbruk. Budskapet

bör begränsas till relevanta fakta och presenteras i saklig form. Otillbörliga

marknadsföringsåtgärder, t.ex. i butiksmiljöer och på andra säljställen, kan

angripas med stöd av nuvarande bestämmelser i tobakslagen och

marknadsföringslagen. Konsumentverket kommer under våren 1997 att utfärda nya

riktlinjer om marknadsföring av tobaksvaror på bl.a. säljställen. Frågan om

måttfullhetskravet i nuvarande lagstiftning kan även komma att beröras i

regeringens kommande proposition.

Mot denna bakgrund anser utskottet att något tillkännagivande till

regeringen med anledning av motionerna So226 (kd) yrkande 1, So234 (mp)

yrkandena 1-3 och So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 1 inte behövs.

Motionerna avstyrks.

Utskottet är inte berett att föreslå att reklamförbudet i tobakslagen skall

utvidgas till att gälla marknadsföringsåtgärder som riktar sig till

återförsäljare av tobaksvaror. Det är självfallet viktigt att sådan reklam

inte tillhandahålls andra än återförsäljarna. Motion So251 (mp) yrkande 1

avstyrks.

Tobaksautomater

I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) yrkas att riksdagen ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om förbud mot tobaksautomater (yrkande 2).

Motionärerna anser att tobaksförsäljning genom automat skall förbjudas i

lokaler där ungdomar under 18 år har tillträde.

I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförs om åldersgräns och tobaksautomater

(yrkande 3). Motionärerna anför att endast en procent av tobaksvarorna säljs

i dag via automat. Erfarenheter från andra länder med åldersgräns för

tobaksinköp visar dock att tobaksautomater blivit en av de viktigaste

kanalerna för minderårigas tobaksköp. Det är därför, menar motionärerna,

viktigt att tillsynsmyndigheterna noga följer utvecklingen av denna typ av

försäljning och att regeringen återkommer till riksdagen om det skulle visa

sig nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder.

Tidigare behandling

Utskottet har nyligen i betänkandet 1996/97:SoU4 behandlat frågan om

tobaksförsäljning via automater.

I betänkandet tillstyrkte utskottet regeringens förslag (prop. 1995/96:228)

om att i tobakslagen införa en 18-årsgräns för tobaksköp. Förbudet att sälja

tobak till personer under 18 år trädde i kraft den 1 januari 1997 och gäller

oavsett försäljningsform. Utskottet ansåg i likhet med regeringen att något

förbud mot tobaksförsäljning genom automat inte skulle införas. Som skäl

anfördes följande.

Det åligger en näringsidkare, som av företagsekonomiska, säkerhetsmässiga

eller andra skäl väljer att tillhandahålla tobaksvaror genom automat, att

tillse att försäljningen organiseras på ett sådant sätt att underåriga hindras

från att använda automaten. Som regeringen och också Lagrådet anfört torde

detta innebära att försäljning genom automat endast är tillåten när automaten

är uppställd antingen i en lokal till vilken underåriga inte har tillträde

eller på ett sådant sätt att den kontinuerligt kan bevakas och också faktiskt

bevakas av säljaren.

Utskottet ansåg att Socialstyrelsen noga bör följa utvecklingen när det gäller

denna typ av försäljning och att regeringen bör återkomma till riksdagen om

det skulle visa sig motiverat. Med det sagda avstyrkte utskottet

motionsyrkanden med liknande innehåll som de nu aktuella.

Utskottets bedömning

Förbudet att sälja tobaksvaror till den som är under 18 år gäller oavsett

försäljningssätt. Om försäljning sker via automat åligger det näringsidkaren

att se till att försäljningen organiseras på så sätt att underåriga hindras

från att använda automaten. Utskottet anser i likhet med vad som anförts i

motion So293 att det är viktigt att tillsynsmyndigheterna noga följer

utvecklingen av denna typ av försäljning och att regeringen återkommer till

riksdagen om det skulle visa sig nödvändigt. Motionen So293 (fp, s, m, c, v,

mp, kd) yrkande 3 får anses tillgodosedd och avstyrks därmed.

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning om att något förbud mot

tobaksförsäljning via automat inte skall införas. Motionen So251 (mp) yrkande

2 avstyrks.

Rökfria miljöer

I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden till

regeringen om att det i 6 § tobakslagen måste finnas regler för hur ett

rökutrymme skall vara beskaffat för att utgöra ett undantag mot förbudet i

lagens 2 § (yrkande 3), om allmänt rökförbud på restauranger och

serveringsställen om inte avskildhet kan ordnas för rökare (yrkande 4) och om

fler rökfria zoner och ett rökfritt riksdagshus (yrkande 5). Om systemet med

rökkupéer på tåg i inrikes trafik skall vara kvar måste det finnas regler för

hur rökutrymmet skall vara placerat och konstruerat för att det skall kunna

godkännas. Enligt motionärerna är dagens rökkupéer en oacceptabel lösning för

många allergiker och icke rökare. På restauranger och andra serveringsställen

bör allmänt rökförbud råda. Tillstånd för rökning, bör enligt motionärerna,

kunna ges endast i de fall tobaksröken inte blir till en olägenhet för övriga

gäster och för personalen. Motionärerna anser att fler rökfria zoner måste

skapas och att Riksdagshuset skall vara rökfritt.

I motion So226 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) yrkas att riksdagen bör ge

regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av tobakslagens

bestämmelser om en rökfri arbetsmiljö och arbetsplatsledarnas ansvar för en

rökfri arbetsmiljö (yrkande 2). Motionärerna menar att tobakslagens

bestämmelser inneburit en markant förbättring på många arbetsplatser. Många

upplever det dock som obehagligt att själva behöva kräva rökfrihet från sin

omgivning. Lagens bestämmelser om rökfri arbetsmiljö bör utvärderas och om

resultatet inte är tillfredsställande måste arbetsgivares och

arbetsplatsledares ansvar för lagens efterlevnad stärkas, anser motionärerna.

I motion So289 av Ingrid Skeppstedt (c) begärs ett tillkännagivande om vad som

i motionen anförts om tobakslagens tillämpning. Motionären pekar på att målet

med tobakslagen var att åstadkomma så många rökfria miljöer, arbetsplatser och

allmänna miljöer som möjligt. Rökning är dock fortfarande tillåten i många

gemensamma lokaler t.ex. närings- och dansställen, varför en del grupper som

allergiker och andra som inte tål tobaksrök blir utestängda. Motionären anser

att behov finns av ökad information om tobakslagen liksom en uppföljning av

lagens tillämpning.

Tidigare behandling m.m.

Motioner om skärpning av tobakslagen och utvärdering av efterlevnaden av

lagens bestämmelser om rökfria miljöer har behandlats av utskottet i samband

med propositionen om att införa en åldersgräns vid tobaksköp. I betänkandet

1996/97:SoU4 ges också en närmare redogörelse över tobakslagens bestämmelser

om rökfria miljöer och om möjligheten att i vissa fall göra avsteg från dessa

bestämmelser genom att anordna särskilda rökrum eller inrätta särskilda

utrymmen för rökare. Utskottet framhöll att tobakslagen efter ikraftträdandet

den 1 juli 1993 på initiativ från utskottet skärpts i väsentligare delar bl.a.

i fråga om rökning på arbetsplatser, begränsning av rökning i vissa lokaler

och utrymmen samt på vissa områden utomhus såsom skolgårdar och i fråga om

marknadsföring och produktkontroll. Utskottet ansåg mot denna bakgrund att

lagen bör vara i kraft ytterligare någon tid innan andra ändringar övervägs än

de som föreslogs i propositionen om åldersgräns. Motionerna avstyrktes.

När det gäller uppföljning av lagens bestämmelser underströk utskottet

vikten av att tillsynsmyndigheterna bedriver en kontinuerlig kontroll över att

lagens bestämmelser följs och att de myndigheter som ansvarar för den centrala

tillsynen utarbetar allmänna råd beträffande den regionala och omedelbara

tillsynen.

Ansvaret för den omedelbara tillsynen över att tobakslagen och föreskrifter

som meddelas med stöd av lagen efterlevs åvilar kommunen när det gäller

rökfria miljöer, färdmedel i inrikes kollektiv trafik, hotell, restauranger

och andra serveringsställen samt handel. Länsstyrelsen ansvarar för den

regionala tillsynen. Tillsynen över att bestämmelserna om rökning inom lokaler

och andra utrymmen som är upplåtna enbart för personal liksom lagens

bestämmelse om rökfri arbetsmiljö utövas av Yrkesinspektionen. Den omedelbara

tillsynen skall utövas genom inspektioner. Tillsynsmyndigheterna har enligt

lagen möjlighet att utfärda de förelägganden eller förbud som behövs för

lagens efterlevnad. Den centrala tillsynen över att lagen och de föreskrifter

som meddelats med stöd av lagen följs utövas av Socialstyrelsen och

Arbetarskyddsstyrelsen. Den centrala tillsynen innefattar vägledning,

samordning och utveckling av verksamheten samt att följa upp denna.

Socialstyrelsen har nyligen gjort en uppföljning av i vilken utsträckning

tillsyn förekommit och vad tillsynsmyndigheten, dvs. i detta fall kommunen,

upplever som problem i kontrollverksamheten. Socialstyrelsen avser också att

utkomma med allmänna råd om bl.a. rökfria miljöer under år 1997. Tillsammans

med Folkhälsoinstitutet har Socialstyrelsen kontrollerat hur lagen tillämpas

på vissa restauranger. Folkhälsoinstitutet har också i samarbete med bl.a.

Arbetarskyddsstyrelsen genomfört en kampanj om rökfri arbetsmiljö samt

anordnat regionala utbildningar för skyddsombud, arbetsledare m.fl. Även en

kampanj om rökfria krogplatser har genomförts i samarbete med bland andra

Svenska Restauratörförbundet.

Utskottets bedömning

Tobaksrökning är enligt tobakslagen förbjuden på färdmedel i inrikes

kollektivtrafik samt i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas

av den som reser med sådana färdmedel. I lagen medges en möjlighet att

inrätta särskilda utrymmen för rökare. Någon skyldighet att inrätta särskilda

rökutrymmen föreligger däremot inte. Restauranger och andra serveringsställen,

som har mer än femtio sittplatser, skall ha sittplatser inom ett eller flera

områden där rökning är förbjuden. Det förutsätts att avgränsningen sker på

sådant sätt att gäster som så önskar får en reell möjlighet att undvika att

bli utsatta för tobaksrök. Den som i egenskap av ägare eller på annan grund

disponerar över lokalen ansvarar för att bestämmelserna iakttas. Det finns i

lagen inte något som hindrar t.ex. en restaurangägare att ställa mer

långtgående krav, t.ex. införa totalt rökförbud.

Utskottet har nyligen i betänkandet 1996/97:SoU4 avstyrkt motioner om

skärpning av bl.a. tobakslagens bestämmelser om rökfria miljöer med hänvisning

till att tobakslagen efter ikraffträdandet 1993 skärpts i väsentligare delar

på initiativ från utskottet bl.a. i fråga om rökning på arbetsplatser,

begränsning av rökning i vissa lokaler och utrymmen samt på vissa områden

utomhus såsom skolgårdar och i fråga om marknadsföring och produktkontroll.

Utskottet ansåg att lagen bör var i kraft ytterligare någon tid innan andra

ändringar än införandet av åldersgräns för tobaksköp övervägs (förbudet om

försäljning av tobaksvaror till personer under 18 år trädde i kraft den 1

januari i år). Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därmed

motion So251 (mp) yrkandena 3-5.

Utskottet vill ånyo understryka vikten av att tillsynsmyndigheterna bedriver

en kontinuerlig kontroll över att lagens bestämmelser följs. Med hänsyn bl.a.

till de insatser som vidtagits eller förbereds anser utskottet att något

tillkännagivande med anledning av motionerna So226 (kd) yrkande 2 och So289

(c) inte behövs. Motionerna avstyrks.

Tobaksförebyggande åtgärder

I motion So226 av Ingrid Näslund m.fl. (kd) finns ett antal yrkanden om

behovet av att skydda barn och ungdomar från tobak. Motionärerna begär

tillkännagivanden om vad i motionen anförts om vikten av att barn och ungdomar

får växa upp i en rökfri miljö, om vikten av en rökfri graviditet och att

föräldrar erbjuds hjälp att sluta röka, om behovet av en allsidig och

kontinuerlig undervisning om tobaksbrukets risker för folkhälsan, om att

ungdomar bör användas i informationen, om vikten av att yrkesgrupper som har

med barn och föräldrar att göra får en allsidig utbildning och fortbildning i

tobaksfrågor och om att information och undervisning om tobakens

skadeverkningar bör understödjas av hälsoinformation i radio och TV (yrkandena

3, 4, 5, 6, 7 och 8 ). Samhället bör enligt motionärerna utnyttja alla

möjligheter för att barn skall få växa upp i en rökfri miljö och till att

upplysa och informera föräldrar om vikten av att ge sina barn en rökfri

uppväxt. En intensiv utbildning om tobakens skadeverkningar med noggrann

resultatinriktad uppföljning bör ges till blivande föräldrar. Är föräldrarna

rökare bör de få all upptänklig hjälp med att sluta röka. Detta arbete bör

sedan kontinuerligt följas upp på barnavårdscentralerna. Föräldrar bör sedan

få regelbunden undervisning på föräldramöten och vid andra kontakter med

barnomsorg och skola om vikten av att barn får en rökfri uppväxt. Vidare anser

motionärerna att det är angeläget att skapa attityder hos barn och ungdomar

som gör att de aldrig börjar röka. Hemmens, barnomsorgens, förskolans,

fritidshemmens och skolans förebyggande arbete måste därvid intensifieras och

bli mer resultatinriktat. Under hela skoltiden bör eleverna få en allsidig

undervisning om den hälsorisk som tobaksbruk innebär. På högstadiet och i

gymnasiet har man goda erfarenheter av att låta ungdomar som fått viss

utbildning i ämnet undervisa sina kamrater. Dessa goda erfarenheter bör,

enligt motionärerna, tas till vara och användas i ökad utsträckning i

undervisningen. För att göra denna satsning på föräldrar, barn och ungdom

möjlig anser motionärerna att det är nödvändigt med en allsidig utbildning

inriktad speciellt på alla de yrkesgrupper som har med föräldrar och barn att

göra. För att informationen till blivande föräldrar, barn, ungdomar och

personal som har med dessa grupper att göra skall bli så effektiv som möjligt

bör den understödjas via radio och TV.

I motion So230 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) begärs ett tillkännagivande om

behovet av informationsinsatser till unga kvinnor om rökningens

skadeverkningar (yrkande 4). Motionärerna anför att allt fler unga kvinnor

börjat röka, vilket bl.a. lett till ökade fall av lungcancer. Ökade

informationsinsatser riktade till unga kvinnor och behovet av ändrade

attityder måste därför understrykas i folkhälsoarbetet. Vidare framhåller

motionärerna vikten av att skolan bidrar med ökade insatser för att förebygga

tobakens skadeverkningar.

I motion So617 av Barbro Hietala Nordlund m.fl. (s) yrkas att riksdagen ger

regeringen till känna vad som anförts om rökning och graviditet. Motionärerna

framhåller mödrahälsovårdens betydelsefulla arbete när det gäller att ge

gravida kvinnor stöd att sluta röka. Folkhälsoinstitutet bör ges i uppdrag att

medverka till att förebyggande insatser för att motverka rökning under

graviditeten utvecklas.

I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om vad i

motionen anförts om en kraftfullare satsning på information med inriktning på

att få skolungdom att avstå från att börja röka (yrkande 6).

Frivilligorganisationerna utför, enligt motionärerna, ett värdefullt arbete

när det gäller att få skolungdom att avstå från att börja röka. Det ekonomiska

stödet till informationsinsatser bör därför fördubblas.

I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett

tillkännagivande om vad i motionen anförts om skolans undervisning och

insatser mot rökning (yrkande 2). Motionärerna anför att rökning förekommer i

hög utsträckning på skolgårdar trots förbuden i tobakslagen mot rökning på

skolgårdar, i skollokaler och andra lokaler avsedda för barn och ungdom,

Ytterligare insatser måste göras för att skolan skall bli rökfri. Här har

Folkhälsoinstitutet en viktig uppgift när det gäller informationen samtidigt

som Socialstyrelsens tillsyn måste effektiviseras. Motionärerna anser vidare

att skolans ANT-undervisning måste förbättras.

I motion So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om

vad i motionen anförts om landsomfattande informationsinsatser för att

motverka ungdomars tobaksmissbruk (yrkande 28). Motionärerna menar att

eftersom de flesta börjar röka i tonåren är insatser riktade till ungdomar,

föräldrar, lärare och andra vuxna som är förebilder för ungdomar särskilt

viktiga. Det behövs, enligt motionärerna, landsomfattande informationsinsatser

där såväl hälso- och sjukvården som skolan spelar en viktig roll.

Folkhälsoinstitutet har ett ansvar när det gäller att initiera detta

landsomfattande arbete. Det behövs också mer forskning om varför ungdomar

kommer in i ett vanebruk av tobak. Enligt motionärerna bör en professur

inrättas med särskild inriktning på tobakspreventivt arbete.

I samma motion begärs ett tillkännagivande om vad i motionen anförts om att

skapa förståelse för den nya tobakslagstiftningen (yrkande 29).

Socialstyrelsen har ansvar för att följa upp hur tobakslagen efterlevs. Det

är, enligt motionärerna, viktigt att Socialstyrelsen aktivt arbetar för att

skapa förståelse för lagstiftningen och medverkar till dess efterlevnad.

Socialstyrelsen bör i detta avseende samarbeta med Folkhälsoinstitutet,

Skolverket m.fl.

Bakgrund och tidigare behandling

Information och opinionsbildning ingår som ett led i Folkhälsoinstitutets

tobaksprogram. Det övergripande målet för tobaksprogrammet är att bekämpa

tobaksbruket i syfte att minska befolkningens tobakskonsumtion.

Folkhälsoinstitutet har under de senaste åren lämnat stöd till mödra- och

hälsovårdens, förskolans, skolans och frivilliga organisationers arbete för en

tobaksfri uppväxt. Utbildningsprogram har utarbetats för olika yrkesgrupper

som kan medverka i det tobaksförebyggande arbetet. Exempel på insatser är

riksomfattande utbildningsprojekt för barnmorskor och för personal inom

barnhälsovården i samarbete med Cancerfonden, Hjärt- och Lungfonden och

Astma- och allergiförbundet. Under 1995 började även de flesta av landets

barnavårdscentraler att registrera föräldrars rökvanor. Tillgänglig statistik

visar att många kvinnor slutar att röka under graviditeten.

För skolan har informations- och utbildningsmaterial utarbetats för

skolledare, lärare och elever. Institutet har också lämnat ekonomiskt stöd

till olika nationella organisationer, bl.a. Stiftelsen En rökfri generation,

Läkare mot tobak, Lärare mot tobak och Riksförbundet VISIR, som bekämpar

tobaksbruket. Inom tobaksprogrammet har också insatser som syftar till att få

till stånd att flera rökfria miljöer prioriterats. En prioriterad målgrupp i

tobaksprogrammets arbete har under senare år varit kvinnor och då framför allt

unga kvinnor. För att minska tobaksbruket bland kvinnor och unga flickor har

seminarier och konferenser hållits samt informations- och faktamaterial tagits

fram. Undersökningar har visat att rökning är mer utbrett bland

invandrargrupper än bland infödda svenskar. Inom tobaksprogrammet har därför

särskilda satsningar gjorts för att nå denna målgrupp.

I Folkhälsoinstitutets fördjupade anslagsframställning för åren 1997-1999

uppges att Folkhälsoinstitutet, mot bakgrund av tobakens stora betydelse för

ohälsa och sjukdom, kommer att ge det tobaksförebyggande arbetet ökad

prioritet under den kommande treårsperioden. Inom ramen för institutets

tobaksprogram kommer insatserna att vidareutvecklas och intensifieras för att

minska tobaksbruket inom de grupper som man i dag vet utgör högriskgrupper för

tobaksrelaterad ohälsa. Särskild uppmärksamhet kommer även fortsättningsvis

att ägnas åt insatser inom skolan, på arbetsplatserna samt inom mödra- och

barnhälsovården.

Folkhälsoinstitutet har under 1996 bl.a. startat en kampanj för att

inspirera restaurangägare att hålla lokalerna rökfria och för att uppmuntra

kroggästerna att fråga efter rökfria bord. En utvärdering av kampanjen har

gjorts (F-serie nr 2 1996). Folkhälsoinstitutet stöder också forskning som ska

belysa effekterna av införandet av åldersgräns för tobaksköp. Undersökningen

bedöms ha värde för den fortsatta metodutvecklingen inom beteendevetenskaplig

tobaksforskning.

Vidare har institutet varit verksamt vid anordnandet av den s.k. tobaksfria

veckan. Årets tema var enligt WHO:s förslag Sport och kultur utan tobak.

Socialstyrelsen har i meddelandeblad 1994:10 informerat om rökfria miljöer.

Meddelandebladet har skickats ut till bl.a. de myndigheter som ansvarar för

den omedelbara tillsynen över lagens efterlevnad. Vidare har styrelsen i

januari 1997 gett ut ett informationsblad (Hälsoskydd - info. från

Socialstyrelsen) om bl.a. de nya bestämmelserna om åldersgräns för tobaksköp.

Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen håller för närvarande på att ta fram

en folder med kort information om lagen och vad den innebär för handlare och

allmänheten. Broschyren skall skickas till samtliga kommuner för vidare

spridning till tobakshandlare och allmänheten. Tobaksbranschens olika för-

eningar har tillsammans med tobaksbolagen utarbetat informationsmaterial till

tobakshandlare. Inom Socialstyrelsen pågår också arbete med att utarbeta

Allmänna råd om bl.a. rökfria miljöer. Dessa beräknas utkomma under år 1997.

Skolverket bedriver ett långsiktigt arbete för att genom skolans verksamhet

påverka elevers attityder och förhållningssätt till bl.a. tobak. Enligt

grundskolans läroplan är rektor ansvarig för att ämnesövergripande

ämnesområden som t.ex. alkohol, narkotika, tobak (ANT) integreras i skolans

undervisning i alla ämnen. Skolverket följer skolans undervisning i drogfrågor

genom utvärdering och utveckling av kursplaner. Vidare ger Skolverket stöd

till skolans arbete genom att tillhandahålla referensmaterial och ge

ekonomiskt stöd till utvecklingsprojekt. Folkhälsoinstitutet har inlett

samarbete med arrangörerna av Fröken Sverige-tävlingen. Från och med 1996

lanseras tävlingen som rökfri. Kandidaterna i tävlingen förbinder sig att

verka som hälsoinformatörer i skolor i sina respektive län. Ca 15 000 elever

har fått information om rökningens skadeverkningar av någon av kandidaterna.

Enligt den utvärdering som gjorts har kampanjen slagit väl ut och fungerat som

ett bra komplement till skolans undervisning om tobak. Denna satsning kommer

att fortsätta även under innevarande år. En annan aktuell satsning är en

handledning i att samtala med unga flickor om rökning. Handledningen vänder

sig framför allt till skolsköterskor och rådgivare på ungdomsmottagningarna.

Under 1997 kommer flera regionala utbildningar i metodiken att genomföras.

När det gäller information i radio och TV har statliga myndigheter möjlighet

att utnyttja radio och TV i upplysningsverksamhet. Folkhälsoinstitutet har i

sin opinionsbildande verksamhet på området fortlöpande använt sig av

massmedier för att nå ut med sitt budskap.

Frågan om information och upplysning om tobakens skadeverkningar har

behandlats av utskottet vid ett flertal tillfällen, senast i betänkandet

1996/97:SoU4. Utskottet avstyrkte motioner med krav på information om

åldersgräns för tobaksköp och information m.m. om tobakens hälsorisker med

följande motivering.

Utskottet vill understryka vikten av att berörda myndigheter, organisationer

och detaljhandlare får utförlig information om de nya reglerna om åldersgräns

vid köp och införsel av tobak. Informationen bör ges i god tid före

ikraftträdandet. Ansvaret för detta bör åvila tillsynsmyndigheterna. Det bör

ankomma på Socialstyrelsen att informera om de regionala och lokala

tillsynsmyndigheterna samt tobaksbranschens och handelns organisationer.

Information om de nya reglerna måste också nå ut till barn, ungdomar och deras

föräldrar samt till lärare och andra grupper som arbetar med unga människor.

Folkhälsoinstitutet bör inom ramen för sitt allmänna informa-tionsuppdrag

svara för en väsentlig del av informationen till allmänheten. - - -

Folkhälsoinstitutet och tillsynsmyndigheterna bör så långt som möjligt

samverka för att insatserna skall få så stort genomslag som möjligt. - - -

Information och upplysning om tobakens skadeverkningar ingår som en mycket

viktig del i samhällets åtgärder för att minska tobaksbruket. Även om andra

åtgärder vidtas för att minska tobaksbruket är enligt utskottet olika former

av information och utbildning fortfarande en grundläggande del av den

nationella tobakspolitiken. Folkhälsoinstitutets tobaksprogram har inneburit

att de hälsoupplysande och informativa insatserna stärkts på nationell nivå

men också på en regional nivå. Utskottet vill i detta sammanhang understryka

vikten av att information och opinionsbildning sker kontinuerligt. Information

och utbildning om tobakens skadeverkningar måste utvecklas och fortlöpande

bedrivas även på lokal nivå inom skolor, primärvården, arbetsplatser,

frivilliga organisationer etc. Utskottet ser positivt på att

Folkhälsoinstitutet avser att ge tobaksprogrammet ökad prioritet och att

insatserna för att minska tobaksbruket inom de grupper som man i dag vet utgör

högriskgrupper för tobaksrelaterad ohälsa kommer att vidareutvecklas. - - -

Utskottets bedömning

Utskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden liknande dem som nu

föreligger. Utskottet avstyrkte motionsyrkandena med hänsyn till vad som då

anfördes. Utskottet har inte ändrat inställning. Motionerna So226 (kd)

yrkandena 3-8, So230 (c) yrkande 4, So617 (s), So251 (mp) yrkande 6, So293

(fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 2 och So656 (fp) yrkandena 28 och 29 får i

allt väsentligt anses tillgodosedda genom de insatser som gjorts eller

förbereds inom detta område. Motionerna avstyrks.

Rökavvänjning och rökslutarstöd

I motion So251 av Thomas Julin m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om vad i

motionen anförts om gratis eller subventionerad rökavvänjning för blivande

föräldrar (yrkande 7). Motionärerna anser att gratis eller subventionerad

rökavvänjning skall erbjudas blivande föräldrar som är rökare.

I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) begärs ett

tillkännagivande om behovet av stöd vid rökavvänjning (yrkande 5).

Motionärerna anför att mer än 90 % av dem som slutar röka gör det på egen hand

och att återfallsfrekvensen efter rökstopp är hög, närmare 80 %, bland

kraftigt nikotinberoende rökare. Vikten av att det inom hälso- och sjukvården

finns tillgång till rökavvänjning och rökslutarstöd kan, enligt motionärerna,

inte nog understrykas.

Även i motion So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande

om rökslutarstöd (yrkande 30). Motionärerna anser att hälso- och sjukvårdens

insatser när det gäller rökavvänjning måste intensifieras. Varje

sjukvårdshuvudman bör, enligt motionärerna, ha minst en enhet med samlat

ansvar för verksamhet med rökavvänjning. Därigenom kommer folkhälsan att

förbättras och trycket på sjukvården till följd av tobaksrelaterade sjukdomar

att minska.

Bakgrund och tidigare behandling

Så kallade rökavvänjningskliniker finns på Huddinge sjukhus samt i Göteborg

och Lund. Avsikten är dock att människor som önskar hjälp med att sluta röka

skall kunna vända sig till primärvården, till sin husläkare eller närmaste

vårdcentral. Utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal i detta avseende

pågår. Folkhälsoinstitutet har, som nämnts ovan, gett ut en handledning för

skolsköterskor och rådgivare på ungdomsmottagningar och som innehåller råd när

det gäller unga flickor och rökning. Som en del i denna satsning kommer

institutet också att utarbeta material som hjälper unga kvinnor med

rökavvänjning, antingen individuellt eller i grupp.

Motioner med krav på tillgång till rökavvänjning och rökslutarstöd har

behandlats av utskottet i betänkandet 1996/97:SoU4. Utskottet konstaterade

att åtgärder vidtagits eller förbereds för att personer som önskar sluta röka

skall kunna få hjälp med detta inom hälso- och sjukvården. Aktuella motioner

avstyrktes därmed.

Utskottets bedömning

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning. Motionerna So251 (mp) yrkande 7

och So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 5 och So656 (fp) yrkande 30

avstyrks.

Tobaksodling

I motion So293 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om subvention av

tobaksodling inom EU (yrkande 6). Inom EU:s cancerpreventiva program arbetar

man bl.a. med olika åtgärder för att minska tobaksbruket. Samtidigt

subventionerar EU genom sitt jordbruksstöd tobaksodlingen i Sydeuropa. I

dagsläget bidrar Sverige med mer än 200 miljoner kronor till sådana odlingar.

Motionärerna anser att Sverige bör arbeta för att detta stöd skall upphöra och

ersättas med stöd till alternativa produkter.

Även i motion So656 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs ett

tillkännagivande om att Sverige bör verka för att EU:s tobaksodlarstöd upphör

(yrkande 31). Motionärerna anför att Sverige i dag betalar omkring 350

miljoner kronor per år till stöd för odling av tobak vars kvalitet är sådan

att den inte säljs i Sverige utan i länder med lägre kvalitetskrav.

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet med uppgift att lämna förslag till en

strategi för Sveriges EG-arbete i frågor som gäller folkhälsa och hälso- och

sjukvård har nyligen avslutat sitt arbete. Arbetsgruppens förslag presenteras

i departementsskrivelsen Strategi för Sveriges EG-arbete i frågor som gäller

folkhälsa och hälso- och sjukvård (Ds 1997:4). Inom tobaksområdet föreslår

arbetsgruppen bl.a. att Sverige bör verka för att EU:s stöd till tobaks-odling

successivt avvecklas. Arbetsgruppen har uttryckt förståelse för att åtgärder

måste vidtas för att skapa sysselsättning och en utkomst för de bönder som

odlar tobak och att ett fortsatt ekonomiskt stöd kan behövas.

Folkhälsoinstitutet har på uppdrag av Socialdepartementet inlett ett projekt

som skall analysera EU:s jordbrukspolitik ur folkhälsosynpunkt. Ett av

områdena är tobaksodlingen inom EU. En rapport, Health Impact Assessment of

the EU Common Agricultural Policy (F-serien 8, 1996), har nyligen publicerats.

Folkhälsoinstitutet har inriktat analysen på att tydliggöra de ståndpunkter

som motiveras av folkhälsans intressen och som kan fungera som underlag för

den sammanvägning som skall ske på olika politiska nivåer.

Utskottet

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det föreligger en konflikt

mellan stödet till tobaksodling och det arbete som pågår inom EU för att

minska tobakskonsumtionen och tobakens skadeverkningar. Denna uppfattning har

också regeringen. Sveriges principiella inställning är att tobaksodling inte

bör stödjas med medel ur EU:s budget. Jordbruksministern framförde detta vid

ministerrådsmötet den 20 januari 1997. Utskottet delar denna inställning.

Motionerna So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 6 och So656 (fp) yrkande 31

får därmed anses tillgodosedda och avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So226 yrkande 1, 1996/97: So234

yrkandena 1-3, 1996/97:So251 yrkande 1, 1996/97:So293 yrkande 1 och

1996/97:So287,

res. 1 (m)

res. 2 (mp)

res. 3 (kd)

2. beträffande tobaksautomater

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So251 yrkande 2 och 1996/97:So293

yrkande 3,

res. 4 (mp, kd)

3. beträffande rökfria miljöer

att riksdagen avslår motion 1996/97:So251 yrkandena 3-5,

res. 5 (mp)

4. beträffande uppföljning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So226 yrkande 2 och

1996/97:So289,

res. 6 (kd)

5. beträffande tobaksförebyggande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So226 yrkandena 3-8,

1996/97:So230 yrkande 4, 1996/97:So251 yrkande 6, 1996/97:So293 yrkande

2, 1996/97:So617 och 1996/97:So656 yrkandena 28 och 29,

res. 7 (fp)

res. 8 (mp)

res. 9 (kd)

6. beträffande rökavvänjning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So251 yrkande 7, 1996/97: So293

yrkande 5 och 1996/97:So656 yrkande 30,

res. 10 (fp)

res. 11 (mp)

7. beträffande tobaksodling

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:So293 yrkande 6 och

1996/97:So656 yrkande 31.

Stockholm den 13 februari 1997

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson (m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Christina Pettersson (s), Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson

(s), Roland Larsson (c), Conny Öhman (s), Leif Carlson (m), Barbro Westerholm

(fp), Mariann Ytterberg (s), Stig Sandström (v), Thomas Julin (mp), Chatrine

Pålsson (kd), Elisebeht Markström (s), Catherine Persson (s) och Annika

Jonsell (m).

Reservationer

1. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1)

Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif Carlson och Annika Jonsell (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar med ?Utskottet

delar? och på s. 7 slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att förbudet i 14 § första stycket tobakslagen mot

kommersiell tobaksreklam i periodiska tidskrifter skall upphävas. Skälen till

utskottets ställningstagande är följande. Det finns inga klara och entydiga

belägg för att tobaksreklamen, i den form som tilläts i Sverige före 1994,

skulle leda till ökad konsumtion eller att nuvarande förbud skulle minska

tobaksbruket. Studier från Statistiska Centralbyrån 1993, som avsåg

förändringar i tobaks-konsumtionen i Sverige, Norge, Danmark och Finland under

perioden 1970-1992 visar att minskningen i tobakskonsumtion i Finland och

Norge varit lägre än i Sverige trots att Finland och Norge infört såväl

reklamförbud som åldersgräns för tobaksköp. Vidare anser utskottet att

nuvarande reklamförbud tenderar att gynna redan etablerade företag och

varumärken och hämmar därigenom konkurrensen. Även produktutvecklingen

försvåras eftersom reklamförbudet hindrar tillverkarna att lämna information

om utvecklingen på området, t.ex. beträffande cigaretter med lägre tjär- och

nikotinhalter. Genom nuvarande lagreglering försvåras således introduktionen

av produkter med relativt sett reducerade hälsorisker vilket är till nackdel

ur folkhälsosynpunkt. Därtill kommer att det finns mycket små möjligheter att

stoppa tobaksreklam i utländska tidskrifter som i allt högre utsträckning

läses av ungdomar. Det finns enligt utskottet också skäl att anta att

reklamförbudet inneburit att olika former av s.k. indirekt tobaksreklam ökat.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns skäl att återgå till de

bestämmelser om marknadsföring av tobak som gällde innan förbudet för

näringsidkare att använda kommersiella annonser i tryck infördes år 1994.

Grundregeln i lagstiftningen var att näringsidkare skall iaktta särskild

måttfullhet vid marknadsföringen av tobaksvaror till konsumenter. Påträngande

eller uppsökande marknadsföring eller åtgärder som uppmanar till bruk av

tobak, fick, som i dag, inte förekomma. Inte heller fick utomhusreklam,

affischering på allmänna platser, bioreklam samt vissa andra reklamformer som

anges i Konsumentverkets riktlinjer förekomma. Det fanns vidare en uttrycklig

bestämmelse om skyldighet för den som annonserade för tobaksvaror att i

annonsen upplysa om de hälsorisker som är förenade med tobaksbruk samt återge

varans innehållsdeklaration. Även denna bestämmelse bör återinföras.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till lagreglering

i enlighet härmed. Utskottet delar även inställningen i motion So287 (m) om

att något förbud mot s.k. indirekt eller förtäckt tobaksreklam inte skall

införas i tobakslagen. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

Motionsyrkanden om ytterligare restriktioner i fråga om tobaksreklam och annan

marknadsföring av tobaksvaror avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So287 och med avslag på

motionerna 1996/97:So226 yrkande 1, 1996/97:So234 yrkandena 1-3,

1996/97:So251 yrkande 1 och 1996/97:So293 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 7 börjar med ?Frågan om

förbud? och slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Förbudet mot tobaksreklam är av stort värde inte minst för att motverka

tobaksbruk bland barn och ungdomar. Tobaksbolagen kringgår dock förbudet genom

att lansera andra varor, t.ex. kläder, skor, solglasögon m.m. med kända

tobaksprodukters färger och namn. Att den indirekta reklamen har verkan syns

tydligt i tobaksbolagens egna analyser som lett till att bolagen avsätter

stora resurser på denna form av reklam. Utskottet anser att det nu är hög tid

att ett förbud mot indirekt tobaksreklam införs i tobakslagen. Reklamförbudet

bör enligt utskottets mening även utvidgas till att gälla

marknadsföringsåtgärder som riktar sig till återförsäljare av tobaksvaror.

Ytterligare restriktioner i fråga om möjligheterna att marknadsföra

tobaksvaror på säljställen bör också införas. Slutligen anser utskottet att

sanktionsreglerna måste skärpas och göras effektivare. De företag som inte

följer gällande bestämmelser skall riskera ett kännbart bötesstraff. Vad

utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:So234 yrkandena 1-3 och

1996/97:So251 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1996/97:So226

yrkande 1 och 1996/97:So293 yrkande 1 samt med avslag på motion

1996/97:So287 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

3. Marknadsföring av tobaksvaror (mom. 1)

Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 7 börjar med ?Mot denna?

och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet ser med oro på att allt fler varor utanför tobaksområdet lanseras

med kända tobaksprodukters namn. Tobaksmärket förknippas ofta med en viss

livsstil, t.ex. äventyr, fest, lyx eller kultur. Med hänsyn till att gjorda

undersökningar visar att ungdomar lätt påverkas av sådana

marknadsföringsåtgärder är det enligt utskottet ytterst angeläget att ett

förbud mot indirekt tobaksreklam införs. Regeringen bör snarast återkomma till

riksdagen med förslag till en sådan lagreglering. Detta bör riksdagen med

bifall till motion So226 (kd) yrkande 1 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande marknadsföring av tobaksvaror

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So226 yrkande 1 och med

anledning av motionerna 1996/97:So234 yrkande 1 och 1996/97: So293

yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:So234 yrkandena 2 och 3,

1996/97:So251 yrkande 1 och 1996/97:So287 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

4. Tobaksautomater (mom. 2)

Thomas Julin (mp) och Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 8 börjar med ?Förbudet

att? och slutar med ?avstyrks.? bort ha följande lydelse:

Försäljning av tobak genom automat ger inte samma möjligheter att

kontrollera köparens ålder som när försäljningen sker över disk. Utskottet

anser därför att denna försäljningsform skall förbjudas i lokaler dit i detta

sammanhang minderåriga har tillträde. Regeringen bör snarast återkomma till

riksdagen med förslag till lagreglering i enlighet därmed.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande tobaksautomater

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So251 yrkande 2 och med

avslag på motion 1996/97:So293 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört,

5. Rökfria miljöer (mom. 3)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med

?Tobaksrökning är? och slutar med ?yrkandena 3-5? bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett bredare åtgärdsprogram mot tobaksanvändningen och

ytterligare skärpningar av tobakslagen är nödvändiga för att komma till rätta

med det stora hälsoproblem som tobaksbruket utgör. Ett allmänt rökförbud bör

införas på restauranger och andra serveringsställen. Rökning bör tillåtas

endast om sådan avskildhet kan ordnas att tobaksröken inte blir till en

olägenhet för övriga gäster och anställda. Om rökkupéer på tåg i inrikes

trafik skall vara kvar måste det finnas utförliga regler om rökutrymmenas

placering och konstruktion. Nuvarande rökkupéer medför stora olägenheter för

allergiker och icke rökare. Tobakslagens bestämmelser om särskilda utrymmen

för rökare bör följaktligen ses över. Vidare anser utskottet att fler rökfria

zoner måste skapas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion So251 (mp) yrkandena 3-5 ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande rökfria miljöer

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So251 yrkandena 3-5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Uppföljning (mom. 4)

Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar med ?Utskottet

vill? och på s. 11 slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:

Även om tobakslagens bestämmelser om rökfri arbetsmiljö inneburit en markant

förbättring på många arbetsplatser kvarstår dock en del brister. Det har t.ex.

visat sig att många personer upplever det som obehagligt att själva behöva

kräva rökfrihet från sin omgivning. Utskottet anser att tobakslagens

bestämmelser om en rökfri arbetsmiljö bör följas upp och utvärderas. Om

resultatet av uppföljningen inte är tillfredsställande måste arbetsgivares och

arbetsplatsledares ansvar för lagens efterlevnad stärkas. Vad utskottet nu

anfört bör riksdagen med anledning av motion So226 (kd) yrkande 2 ge

regeringen till känna. Utskottet vill också understryka vikten av att

tillsynsmyndigheterna bedriver en kontinuerlig tillsyn över att lagens

bestämmelser i övrigt följs. Med hänsyn bl.a. till de insatser som vidtagits

eller förbereds behövs dock inte något tillkännagivande med anledning av

motion So289 (c). Motionen avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande uppföljning

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So226 yrkande 2 och med

avslag på motion 1996/97:So289 som sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

7. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 5)

Barbro Westerholm (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

har? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på de tobaksförebyggande insatser som har vidtagits

eller förbereds. Med hänsyn till att de allra flesta börjar röka i tonåren

anser utskottet att insatser riktade till ungdomar är särskilt angelägna.

Utskottet delar uppfattningen i motion So656 (fp) om att det behövs

landsomfattande informationsinsatser där såväl hälso- och sjukvården som

skolan spelar en viktig roll. Det bör ankomma på Folkhälsoinstitutet att

initiera detta landsomfattande arbete. För att informationen och andra

förebyggande insatser skall leda till att ungdomar inte börjar röka behövs det

bättre kunskaper om varför ungdomar kommer in i ett vanebruk av tobak.

Utskottet anser att en professur med särskild inriktning på tobakspreventivt

arbete bör inrättas. Vidare vill utskottet betona vikten av att

Socialstyrelsen aktivt arbetar för att skapa förståelse för tobakslagen och

den nya bestämmelsen om åldersgräns för köp av tobaksvaror som trädde i kraft

den 1 januari innevarande år. Socialstyrelsen bör i detta avseende samarbeta

med Folkhälsoinstitutet, Skolverket m.fl. som har ansvar för att förebygga

tobaksskador. Det är i detta sammanhang viktigt att tydliggöra att införandet

av en åldersgräns är en del i ett större tobakspreventivt arbete. Vad

utskottet nu anfört bör med anledning av motionerna So656 (fp) yrkandena 28

och 29 och So293 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 2 ges regeringen till känna.

Övriga motioner som behandlas i detta avsnitt får i allt väsentligt anses

tillgodosedda och avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande tobaksförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:So656 yrkandena 28 och

29 och 1996/97:So293 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1996/97:So226 yrkandena 3-8, 1996/97:So230 yrkande 4, 1996/97:So251

yrkande 6, och 1996/97:So617 som sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 5)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

har? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på de tobaksförebyggande insatser som har vidtagits

eller förbereds men anser att en kraftfullare satsning på information till

ungdomar bör komma till stånd. Frivilligorganisationerna utför enligt

utskottets mening ett värdefullt arbete när det gäller att få skolungdom att

avstå från att röka. Det ekonomiska stödet till informationsinsatser bör

därför fördubblas. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av

motion So251 (mp) yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga

motioner som behandlas under detta avsnitt får i allt väsentligt anses

tillgodosedda och avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande tobaksförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So251 yrkande 6 och med

avslag på motionerna 1996/97:So226 yrkandena 3-8, 1996/97:So230 yrkande

4, 1996/97:So293 yrkande 2, 1996/97:So617 och 1996/97:So656 yrkandena 28

och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Tobaksförebyggande åtgärder (mom. 5)

Chatrine Pålsson (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 15 börjar med ?Utskottet

har? och slutar med ?Motionerna avstyrks? bort ha följande lydelse:

Utskottet ser positivt på de tobaksförebyggande insatser som har vidtagits

eller förbereds. Med hänsyn till att de allra flesta börjar röka i tonåren

anser utskottet att insatser riktade till ungdomar är särskilt angelägna.

Trots tobaks- lagens förbud förekommer rökning i hög utsträckning på

skolgårdar. Detta visar enligt utskottets mening att ytterligare insatser

måste vidtas för att skolan skall bli rökfri. Folkhälsoinstitutet har här en

viktig informations- och motivationsuppgift. Socialstyrelsens tillsyn av

lagens efterlevnad måste bli effektivare. Vidare anser utskottet att skolans

ANT-undervisning måste förbättras och få större utrymme i undervisningen. Vad

utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av motion So293 (fp, s, m, c,

v, mp, kd) yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Övriga motioner

som behandlas under detta avsnitt får i allt väsentligt anses tillgodosedda

och avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande tobaksförebyggande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So293 yrkande 2 och med

avslag på motionerna 1996/97:So226 yrkandena 3-8, 1996/97:So230 yrkande

4, 1996/97:So251 yrkande 6, 1996/97:So617 och 1996/97:So656 yrkandena 28

och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Rökavvänjning (mom. 6)

Barbro Westerholm (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och slutar med ?avstyrks? bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till tobakens hälsofarlighet, dess beroendeframkallande

egenskaper och den höga återfallsfrekvensen bland rökare som på egen hand

försöker sluta röka är det enligt utskottets mening av största vikt att det

inom hälso- och sjukvården finns tillgång till rökavvänjning. Som framhålls i

motion So656 (fp) bör varje sjukvårdshuvudman ha minst en enhet med samlat

ansvar för rökavvänjning. Därigenom kommer folkhälsan att förbättras och

trycket på sjukvården till följd av tobaksrelaterade sjukdomar att minska.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande rökavvänjning

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:So293 yrkande 5 och

1996/97:So656 yrkande 30 samt med avslag på motion 1996/97:So251 yrkande

7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Rökavvänjning (mom. 6)

Thomas Julin (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar med ?Utskottet

vidhåller? och slutar med ?avstyrks? bort ha följande lydelse:

Eftersom tobaksrökning kan skada fostret hos en gravid rökande kvinna anser

utskottet att samhällets insatser för att minska tobaksbruket bland blivande

mödrar även bör innefatta gratis rökavvänjning. Det är också angeläget att

barn får växa upp i en rökfri miljö. Gratis rökavvänjning bör därför även

erbjudas den blivande fadern.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande rökavvänjning

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:So251 yrkande 7 och med

avslag på motionerna 1996/97:So293 yrkande 5 och 1996/97:So656 yrkande 30

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................3

Marknadsföring av tobaksvaror.......................3

Innebörden av reklamförbudet i tobakslagen......5

Tobaksautomater.....................................7

Rökfria miljöer.....................................8

Tobaksförebyggande åtgärder........................11

Rökavvänjning och rökslutarstöd....................15

Tobaksodling.......................................16

Hemställan.........................................17

Reservationer........................................19