Bet. 1996/97:TU3

Trafikutskottets betänkande

1996/97:TU03

Postlagen samt uppföljning av de post- och telepolitiska målen

Innehåll

Sammanfattning

Proposition 1995/96:218 Ändringar i

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

TU3

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

proposition 1995/96:218 Ändringar i

postlagen (1993:1684) m.m., Riksdagens

revisorers förslag 1995/96:RR10 angående

uppföljning av post- och telepolitiska

mål samt sex motioner som väckts med

anledning av propositionen och

förslaget.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till lagändringar. Det innebär

att den grundläggande postservicen i

postlagen utvidgas till att omfatta

samtliga adresserade försändelser upp

till 20 kg. Den nuvarande

anmälningsplikten för att bedriva

postverksamhet ersätts vidare med ett

tillståndskrav. För att säkerställa en

grundläggande och rikstäckande post- och

kassaservice tillstyrks regeringens

förslag att ett femårigt avtal träffas

mellan staten och Posten AB. De nya

bestämmelserna i postlagen samt ett nytt

avtal mellan staten och Posten AB

föreslås träda i kraft den 1 januari

1997.

Utskottet delar revisorernas bedömning

om att det är angeläget att de post- och

telepolitiska målen följs upp. Det

innebär bl.a. att regeringens

information till riksdagen om resultatet

av uppföljningen av post- och

telepolitiken bör förbättras, att

tydligare mål och riktlinjer bör anges

för Posten AB och Telia AB samt att icke-

kommersiella tjänster som staten

ersätter bör upphandlas i konkurrens.

Med hänvisning till gällande mål och

avtal samt pågående beredningsarbete

avstyrks samtliga motionsyrkanden.

Utskottet bedömer dock att syftet med

ett flertal motionsyrkanden kommer att

tillgodoses. Det gäller exempelvis

yrkanden om att en grundläggande,

likvärdig och väl fungerande post- och

kassaservice i hela landet måste tryggas

samt att postservicen skall vara

tillgänglig för handikappade.

Till betänkandet har fogats tio

reservationer.

Proposition 1995/96:218 Ändringar i

postlagen (1993:1684) m.m.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet)

föreslår i proposition 1995/96: 218

Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i postlagen

(1993:1684),

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100),

3. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1602) om valuta- och

kreditreglering,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen

att träffa avtal med Posten AB om att

upprätthålla rikstäckande post- och

kassaservice i hela landet,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen

att träffa avtal med Posten AB om

postnummersystemet,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen

att i avtal med Posten AB sätta gränser

för bolagets eventuella höjning av

avgiften för privatpersoners inrikes

befordran av brevförsändelser,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen

att träffa avtal med Posten AB om

avgiften för befordran av vissa

tidningar och tidskrifter,

8. att riksdagen godkänner regeringens

förslag om ett upphandlingsförfarande

för den grundläggande kassaservicen,

9. att riksdagen bemyndigar regeringen

att införa ändringar i bolagsordningen

för Posten Kredit AB.

Regeringens förslag till lagtext är

fogade som bilaga till betänkandet.

Förslag 1995/96:RR10 Riksdagens

revisorers förslag angående uppföljning

av post- och telepolitiska mål

Revisorernas förslag

Riksdagens revisorer föreslår i förslag

1995/96:RR10 att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad

revisorerna har anfört

1. om regeringens information till

riksdagen om hur de post- och

telepolitiska målen uppfylls,

2. om mål och riktlinjer,

3. om upphandling av tjänster av icke-

kommersiell karaktär,

4. om förändrade åtaganden för Posten

och Telia,

5. om samordning i glesbygd.

Motionerna

Motion väckt med anledning av förslag

1995/96:RR10

1995/96:T60 av Elisa Abascal Reyes m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

en redovisning av vad Posten AB:s ökade

möjligheter till finansiell verksamhet

inneburit,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stora omorganisationer inom

post- och telebolagen som kan försämra

glesbygdens situation,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utjämna skillnader i pris

och service mellan postservice och

prissättning i glesbygd och tätorter,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa ansvars- och

finansieringsprincipen för finansiering

av forskning, utveckling och

tillgänglighet av teleutrustning och

teletjänster för handikappade.

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:218

1995/96:T61 av Margareta Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om postnummers överensstämmelse

med kommungränserna.

1995/96:T62 av Karl-Erik Persson m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att servicen i glesbygden

inte får försämras,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Posten skall ges

möjligheter att arbeta internationellt,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de synskadades problem,

4. att riksdagen hos regeringen begär

en utredning av Postens möjligheter att

bedriva bankverksamhet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Posten kan vara delägare

i andra postbanker i andra länder,

6. att riksdagen begär att regeringen i

avtal med Posten AB och i direktiv till

bolagsstämma beaktar den skuld som

Posten AB har, i form av personalens

pensionskrav, i kommande

avkastningskrav.

1995/96:T63 av Per Westerberg m.fl. (m,

fp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens

hemställanspunkter 1, 2, 3, 6 och 7 i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en eventuell framtida

ersättning för att finansiera den

grundläggande postservicen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om prisregleringen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en fördjupad

analys av marknadsförutsättningarna

inför tecknandet av ett nytt avtal

gällande från den 1 januari 1998

angående upprätthållandet av den

rikstäckande kassaservicen,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Postens roll i samhället.

1995/96:T64 av Elisa Abascal Reyes m.fl.

(mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillägg till vad som bör

avses med grundläggande post- och

kassaservice,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i postlagen för

att säkra glesbygdshushållens tillgång

till grundläggande post- och

kassaservice,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilläggsavgifter för

postutdelning,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om brevlådor,

5. att riksdagen begär att regeringen

återkommer före mandatperiodens slut med

en redovisning av situationen på

postområdet.

1995/96:T65 av Karin Starrin m.fl. (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla måste garanteras god

post- och kassaservice till enhetliga

priser och rimliga distributionstider,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om avgifter,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om handikappades tillgång till

post- och kassaservice,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om distributionstider,

5. att riksdagen avslår regeringens

förslag om tillståndsplikt,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om prisreglering.

Utskottet

1 Bakgrund

1.1 1993 års riksdagsbeslut

Mot bakgrund av bl.a. den förändrade

marknadssituationen på postområdet

beslutade riksdagen den 17 december 1993

om en postlag och en förändrad

verksamhetsform för Postverket m.m.

(prop. 1993/94:38, bet. TU11, rskr.

119). Genom beslutet ombildades

Postverket till ett av staten helägt

aktiebolag, Posten AB, fortsättningsvis

benämnt Posten. Bolagiseringen

genomfördes och postlagen (1993:1684)

trädde i kraft den 1 mars 1994.

I postlagen fastställs de övergripande

målen om en rikstäckande post- och

kassaservice. Det innebär att en

rikstäckande brev- och paketbefordran

skall tillhandahållas och enstaka brev

och paket skall befordras till enhetliga

och rimliga priser. Vidare skall det

finnas en rikstäckande kassaservice som

innebär att alla kan sända och ta emot

betalningar till enhetliga priser.

Ansvaret för den grundläggande post- och

kassaservicen ligger på staten. Staten

kan sedan uppdra åt en eller flera

operatörer att medverka till att en

sådan service upprätthålls. Avsikten med

lagen är att den skall ge statsmakterna

möjlighet att kontrollera att de

politiska målen för post- och

kassaservicen uppfylls på en avreglerad

marknad.

I postlagen anges att regeringen själv

eller genom en tillsynsmyndighet

fortlöpande skall följa utvecklingen på

postområdet och bevaka att post- och

kassaservicen motsvarar samhällets

behov. Enligt postlagen krävs att den

som vill bedriva postverksamhet anmäler

detta till tillsynsmyndigheten. Däremot

krävs inget tillstånd. Företag som

befordrar brev skall enligt lagen stå

under myndighetens tillsyn. Post- och

telestyrelsen är tillsynsmyndighet på

postområdet.

Flertalet av Postverkets tidigare

myndighetsuppgifter överfördes i samband

med bolagiseringen till Post- och

telestyrelsen. En av myndighetens

uppgifter är att fortlöpande följa

utvecklingen på hela postområdet och

bevaka att den grundläggande

postservicen motsvarar samhällets behov.

I samband med bildandet av Posten

fastställdes övergripande mål och

principer för styrning av bolaget.

Huvudinriktningen för Posten - att

bedriva rikstäckande post- och

kassaservice samt betalningsförmedling -

anges i bolagsordningen. Det

övergripande ekonomiska målet för

Postens verksamhet är att ge

räntabilitet på eget kapital och

utdelning till ägaren.

I samband med införandet av en postlag

och bolagiseringen av Postverket beslöt

riksdagen att regeringen skulle teckna

ett avtal med Posten om en rikstäckande

post- och kassaservice, pristak för

privatpersoners brevbefordran samt

skyldighet för Posten att mot ersättning

ta hänsyn till de handikappades behov

och delta i totalförsvarsplaneringen

m.m. Enligt det avtal om särskilda

åtaganden som staten därefter tecknat

med Posten skall bolaget upprätthålla en

rikstäckande postservice utan

ersättning. Ersättning utgår däremot för

den rikstäckande kassaservicen till den

del det inte är kommersiellt motiverat

att bedriva verksamheten. Avtalet gäller

t.o.m. den 31 december 1996.

Trafikutskottet framhöll i sitt av

riksdagen godkända betänkande att vid

en övergång till en avreglerad marknad

samtidigt som verksamhetsformerna

förändras gäller att särskilda krav

måste ställas på uppföljning och

utvärdering. Riksdagen har därför enligt

utskottets mening ett berättigat

intresse av att följa upp att de

politiska målen för post- och

kassaservicen kommer att uppfyllas även

framgent. Utskottet anförde mot denna

bakgrund att riksdagen borde ge

regeringen till känna att det finns

behov också av en utförlig redovisning

som belyser bl.a. måluppfyllelse och

servicegrad inom postmarknaden och en

avrapportering av uppföljningsarbetet

inom området. I samband med behandlingen

av Posten år 1995 har vidare utskottet

förutsatt att frågor om befordran av

tidningar och tidskrifter på glesbygden

och behovet av ett prismål på detta

område skulle komma att analyseras inom

ramen för en kommande översyn av

postlagen (bet. 1994/95:TU25, rskr.

376).

1.2 Utvecklingen inom EU

Inom EU finns det stora skillnader

mellan medlemsstaterna vad gäller såväl

posttjänsternas utformning som deras

prissättning och kvalitet liksom

regelverket på postområdet. I samtliga

medlemsländer utom Sverige och Finland

har den nationella postoperatören i

varierande omfattning ensamrätt att

tillhandahålla olika posttjänster.

Flertalet länder har mycket omfattande

monopol medan vissa länder har påbörjat

en stegvis liberalisering.

EU-kommissionen har sökt få till stånd

gemensamma regler och en förbättrad och

mer enhetlig postservice inom unionen.

En s.k. grönbok om utvecklingen av den

inre marknaden för posttjänster

publicerades i september 1992 (KOM(91)

476 slutlig). Kommissionen har den 26

juli 1995 beslutat om ett förslag till

direktiv om gemensamma regler för

utvecklingen av posttjänster i

gemenskapen och för en förbättring av

servicekvaliteten (KOM(95) 227

slutligt). Enligt kommissionens förslag

skall en gemensam basservice tryggas i

de olika länderna tillsammans med vissa

minimikrav på servicekvaliteten.

Postmarknaden skall vidare enligt

förslaget stegvis liberaliseras

samtidigt som oberoende nationella

tillsynsmyndigheter skall bildas. Vid EU-

rådets behandling av förslaget den 27

november 1995 framkom att stora

meningsskiljaktigheter råder mellan

medlemsländerna om kommissionens

förslag. Enligt proposition 1995/96:218

kan det ta lång tid innan

Europaparlamentet och EU-rådet beslutar

om ett direktiv.

1.3 Aktuellt utredningsarbete m.m.

Regeringen anmälde i 1995 års

budgetproposition (prop. 1994/95:100

bil. 7, bet. TU25, rskr. 376) att den

hade för avsikt att utreda möjligheterna

till en solidarisk finansiering av de

regionala och sociala kostnaderna för

upprätthållandet av en fungerande

postservice genom att införa avgifter

för samtliga operatörer som är verksamma

på marknaden. I departementspromemorian

Post- och kassaservice för alla (Ds

1995:76) behandlas dessa frågor. I

promemorian behandlas även den

grundläggande kassaservicen och Postens

framtida verksamhetsinriktning.

Promemorian har remissbehandlats.

För en närmare beskrivning av

postmarknadens omfattning och struktur

hänvisas till Post- och telestyrelsens

rapport Postmarknaden i Sverige och

rikstänkande kassaservice - en

beskrivning .

I samband med utskottets beredning av

ärendet har utfrågningar ägt rum med

Post- och telestyrelsen,

Riksrevisionsverket och

Konkurrensverket. Utskottet har vidare

mottagit skrivelser från Posten och

olika näringslivsorganisationer.

2 Postlagen m.m.

2.1 Regeringens förslag

Regeringen föreslår att riksdagen antar

ändringar i tre lagar, nämligen

postlagen (1993:1684), sekretesslagen

(1980:100) och lagen (1992:1602) om

valuta- och kreditreglering.

Förslaget till ändring i postlagen

innebär att den grundläggande

postservicen utvidgas till att omfatta

samtliga adresserade försändelser upp

till 20 kg och inte som nu endast brev

och paket. Härigenom kommer även

adresserade men icke inneslutna

försändelser upp till 2 kg, som

exempelvis tidningar och tidskrifter,

att omfattas av begreppet. Det

skall finnas en rikstäckande

postservice som innebär att det skall

vara möjligt att få enstaka försändelser

befordrade till alla oavsett adressort

till enhetliga och rimliga priser.

Enstaka paket till och från

privatpersoner och företag kommer

därmed att omfattas av kraven på

enhetliga och rimliga priser. Det skall

finnas möjlighet att försäkra

försändelser och att få kvitto från

mottagaren på att en försändelse har

tagits emot.

Regeringen föreslår vidare att den

nuvarande anmälningsplikten för att

bedriva postverksamhet ersätts med ett

tillståndskrav. Begreppet

tillsynsmyndighet i postlagen föreslås

därmed ändras till tillståndsmyndighet.

Kraven på att bedriva postverksamhet

kommer dock inte att förändras. Enligt

propositionen införs inga

straffbestämmelser i lagen mot den som

saknar tillstånd. I stället anges att

tillståndsmyndigheten genom

vitesförelägganden kan ingripa mot den

som bedriver postverksamhet utan

tillstånd.

Förslagen till ändring i sekretesslagen

och lagen om valuta- och kreditre-

glering är en konsekvens av att

tillsynsmyndigheten föreslås benämnas

tillståndsmyndigheten.

2.2 Motionsförslag

I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 1

delvis framhålls att regeringens förslag

om att ersätta dagens anmälningsplikt

med ett tillståndskrav i sak inte torde

innebära några större skillnader jämfört

med i dag. Enligt motionen torde det

dock i praktiken vara omöjligt att göra

en förhandsbedömning om en tillkommande

postoperatör har möjlighet att uppfylla

de krav som redan stadgas i postlagen,

t.ex. krav på tillförlitlighet och

regelbundenhet i brevbefordran.

Motionärerna avvisar därför regeringens

förslag och i konsekvens härmed även

förslaget att det skall vara möjligt att

vidta sanktioner mot dem som bedriver

postverksamhet utan tillstånd.

Beträffande den förordade utvidgningen

av den grundläggande postservicen

konstateras att Posten redan i dag

tillhandahåller dessa tjänster utifrån

kommersiella ställningstaganden. Enligt

motionen saknas därför grund för att

räkna in dessa tjänster bland dem som

behöver garanteras av staten.

Regeringens förslag innebär en effektiv

konkurrensbegränsning till förmån för

den redan i dag dominerande

postoperatörern. Motionärerna anser

sålunda att förslaget om att vidga den

grundläggande postservicen är omotiverat

och kan leda till

konkurrensbegränsningar. Om utvecklingen

leder i den riktningen att det inte blir

kommersiellt gångbart med paketbefordran

i vissa regioner bör frågan i stället

aktualiseras på nytt. I det sammanhanget

bör möjligheten att upphandla dessa

tjänster separat ses över. Även

regeringens lagförslag i denna del

avvisas sålunda.

I motion T65 (c) yrkande 5 framhålls att

den nuvarande anmälningsplikten för

bedrivande av postverksamhet fungerar

tillfredsställande. Motionärerna avvisar

därför regeringens förslag om att införa

tillståndsplikt för postbefordran.

2.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlar inledningsvis

definitionen av begreppet grundläggande

postservice i postlagen.

Utskottet delar regeringens bedömning

att det finns behov av att utvidga den

grundläggande postservicen till i

princip den nivå som Posten tillämpar i

dag. Det är otillfredsställande att ha

ett regelverk som förutsätter att Posten

på lång sikt upprätthåller en

rikstäckande servicenivå som överstiger

den av statsmakterna fastlagda nivån.

Den dag postoperatörerna inte

tillhandahåller möjligheten att

exempelvis befordra tidningar eller

paket till rimliga priser har staten i

princip övergett kravet på att

upprätthålla en tillfredsställande

postservice för alla.

Utskottet delar sålunda regeringens

bedömning att den grundläggande

postservicen bör utvidgas till att

omfatta samtliga adresserade

försändelser upp till 20 kg och inte som

nu endast brev och paket. Utskottet

anser att det är angeläget att

exempelvis tidningar och tidskrifter

omfattas av begreppet grundläggande

postservice. Det skall vara möjligt att

få försändelser som omfattas av

begreppet grundläggande service

befordrade till alla oavsett adressort

till enhetliga och rimliga priser.

Utskottet tillstyrker därför regeringens

förslag till ändring i postlagen såvitt

avser 1 § och avstyrker motion T63 (m,

fp, kd) yrkande 1 i aktuell del.

Utskottet övergår därefter till

propositionens lagförslag i övrigt och

de motionsyrkanden som behandlar den

föreslagna förändringen från

anmälningsförfarande till

tillståndsplikt för att bedriva

postbefordran.

Utskottet konstaterar att regeringens

förslag inte innebär någon förändring av

kraven på den som bedriver

postverksamhet. Däremot möjliggörs genom

ett tillståndsförfarande en

förhandsgranskning av de företag som

ansöker om tillstånd. Enligt utskottets

mening spelar väl fungerande

postkommunikationer en stor roll såväl

för samhällsfunktioner av skilda slag

som för företag och privatpersoner i

hela landet. Det är därför väsentligt

att de företag som träder in och verkar

på postmarknaden uppfyller lagens krav

och att allmänheten kan lita på detta.

Utskottet delar därför regeringens

uppfattning att det nuvarande

anmälningförfarandet bör ersättas av en

tillståndsplikt för bedrivande av

postverksamhet.

Med det anförda tillstyrker utskottet

även propositionens övriga lagförslag

och avstyrker motionerna T63 (m, fp, kd)

yrkande 1 i denna del och T65 (c)

yrkande 5.

3 Rikstäckande post- och kassaservice

3.1 Regeringens förslag

Enligt propositionen bör den fastlagda

grundläggande postservicen säkerställas

genom att ett nytt avtal tecknas mellan

staten och Posten. Det skall framgå av

avtalet att servicen även

fortsättningsvis i normalfallet

tillhandahålls dagligen (helgfri måndag

t.o.m. fredag). Regeringen anger att det

nya avtalet bör gälla under fem år och

förlängas med ytterligare fem år om

ingen uppsägning sker senast tolv

månader före avtalets utgång. Liksom

tidigare förutsätts att den

grundläggande postservicen kan erbjudas

utan att någon statlig ersättning utgår.

Posten skall dock kunna upphöra med

tjänster inom ramen för den

grundläggande postservicen under

förutsättning att motsvarande åtagande

kan avtalas med annan operatör. Post-

och telestyrelsen anges i så fall

upphandla den grundläggande

postservicen. Av propositionen framgår

vidare att regeringen inför en sådan

situation kommer att återkomma till

riksdagen med förslag om att de

tillståndspliktiga postoperatörerna

skall åläggas att genom en särskild lag

betala en avgift som skall finansiera

denna service.

Regeringen anger vidare att den

grundläggande kassaservicen enligt

postlagen skall vara rikstäckande och

tillhandahållas alla till enhetliga

priser. Även fortsättningsvis förordas

att den grundläggande kassaservicen

säkerställs genom att ett avtal träffas

med Posten. Nu gällande principer

avseende service och kvalitet anges

också kvarstå i huvudsak oförändrade.

Enligt det nuvarande avtalet skall den

rikstäckande kassaservicen

tillhandahållas till enhetliga priser

endast för privatpersoner. Eftersom

postlagen i detta sammanhang anger

uttrycket alla bör enligt propositionen

det nya avtalet med Posten utformas i

överensstämmelse med lagens formulering.

Regeringen anger vidare att det i

avtalet mellan staten och Posten bör

framgå att antalet hushåll utan daglig

post- och kassaservice, i normalfallet

fem dagar i veckan, inte bör öka.

3.2 Motionsförslag

Motionärerna bakom motion T63 (m, fp,

kd) yrkande 2 ansluter sig till

regeringens förslag, att ett nytt avtal

bör upprättas mellan staten och Posten

som innebär att en grundläggande

postservice skall tillhandahållas utan

att någon särskild ersättning utgår till

bolaget. Enligt motionen bör man dock

avvakta med att ta ställning till hur en

eventuell framtida upphandling av den

grundläggande postservicen skall

finansieras. Om en sådan finansiering

skall ske genom att samtliga

tillståndspliktiga operatörer beläggs

med en avgift bör detta system utformas

så att det inte råder någon tvekan om

att systemet inte snedvrider

konkurrensen. Enligt motionärernas

mening bör regeringen, om Posten kan

bevisa ändrade marknadsförutsättningar

och därför kan säga upp avtalet om den

grundläggande postservicen, inte enbart

återkomma med ett förslag till

avgiftsfinansiering utan först även se

över andra möjligheter för att på ett

konkurrensneutralt sätt uppnå en

grundläggande nationell servicenivå med

enhetlig prissättning.

I samma motion, yrkande 5, refereras

vidare till den kritik som riktats mot

brister i Postens nya sorteringssystem.

På många håll anges att postservicen har

försämrats när postkontor och

postterminaler lagts ned. Posten har

dessutom på vissa håll börjat ta betalt

för att lantbrevbäraren skall köra fram

till brevlådan. Motionärerna anser att

detta förfarande är oacceptabelt då det

strider mot postlagens intentioner. I

motionen framhålls även att postservicen

måste vara tillgänglig så att varje

individ har en rimlig möjlighet att ta

del av den. Sjuka, gamla och

handikappade får svårare att nå

postservice när antalet postkontor

minskar. En bra lösning har på många

ställen varit systemet med post i

butik . Enligt motionen är det viktigt

att se till att butiker som tar på sig

ansvaret för dessa verksamheter driver

dem på lång sikt så att inte bygden står

utan service bara något år efter det att

postkontoret försvunnit. Likaså är det

viktigt att post i butik kan ge den

service som postkontoret gjort. Det får

inte bli så att den nya postservicen i

butiken endast sysslar med

paketutdelning, medan kassaärenden sköts

på ett vanligt postkontor som invånarna

får längre väg till.

I motion T65 (c) yrkande 1 framhålls att

alla måste garanteras en god post- och

kassaservice till enhetliga priser och

rimliga distributionstider. Detta är en

förutsättning för en god utveckling och

tillväxt i hela landet. Vidare anförs i

motionen, yrkande 2, att det av avtalet

mellan staten och Posten klart bör

framgå att inga avgifter får tas ut för

rikstäckande postservice. Lagstiftningen

får inte innebära att hushåll på

landsbygden diskrimineras och tvingas

hämta sin post kilometervis hemifrån,

alternativt tvingas betala en godtycklig

summa för lagstadgad service.

Enligt samma motion, yrkande 3,

framhålls att det i dag finns oklarheter

och tveksamheter om de handikappades

postservice. Motionärerna framhåller att

synskadade måste ges en grundläggande

postservice som bl.a. innebär att

blindskriftsförsändelser skall kunna

sändas och tas emot utan hinder. Det är

därför viktigt att lagstiftningen

garanterar de handikappade en

tillgänglig post- och kassaservice.

Enligt motionen bör vidare Post- och

telestyrelsen kontinuerligt bevaka dessa

frågor.

Motionärerna framhåller vidare, yrkande

4, att det i begreppet grundläggande

postservice bör ingå att brev och paket

distribueras inom en till två dagar.

I motion T62 (v) yrkande 1 framhålls att

servicen i glesbygden inte får

försämras. Samma motionärer bedömer

vidare, yrkande 3, att regeringens

förslag till förändringar i postlagen

inte tillgodoser de synskadades behov av

en lag som garanterar dem post- och

kassaservice. I dag är tillgängligheten

av post- och kassaservice ojämn för dem

som är synskadade. De synskadade skall

ha garanti för att kassaservicen är

tillgänglig och användbar. I dag

fungerar servicen på ett godtyckligt och

ojämnt sätt. Det förhållandet råder i

alla geografiska områden, men tenderar

att vara något värre i större orter.

I motion T64 (mp) yrkande 1 förordas att

postlagen utvidgas så att den garanterar

alla medborgare en grundläggande post-

och kassaservice. Detta innebär att

ingen på grund av sin bostads eller

företags lokalisering skall ha sämre

utdelningsvillkor för den grundläggande

postservicen. Ambitionen bör vara att de

ca 1 500 hushåll som i dag inte har

postutdelning fem dagar i veckan skall

få det (yrkande 2). Motsvarande krav på

hushållstäckning föreslås även gälla för

den grundläggande kassaservicen.

Enligt samma motion, yrkande 3, bör

vidare inga extra avgifter få tas ut

från hushållen för grundläggande

postservice. Posten eller andra företag

på marknaden skall sålunda inte kunna få

ta ut extra taxor för att leverera post

till ensligt belägna hushåll i

glesbygden eller tvinga dem att ställa

sin brevlåda långt ifrån hushållet om de

inte betalar extra.

Motionärerna anser vidare, yrkande 4,

att brevlådorna bör finnas inom skäligt

avstånd, vilket bedöms vara 3 km.

Utgångspunkten skall vara att en

adressat inte behöver vara bilberoende

för att hämta sin post. Avståndet skall

i stället vara sådant att de flesta

klarar av att cykla eller promenera.

I motion T60 (mp) yrkande 3 framhålls

också att inga extra avgifter skall få

avkrävas hushållen för den grundläggande

postservicen. Enligt motionärerna är ett

sådant avgiftsuttag oförenligt med målet

om en rikstäckande post- och

kassaservice. Vidare anförs att de

organisationsförändringar som skett inom

Posten har lett till klara och

oacceptabla försämringar för

landsbygden. Enligt motionen bör Posten

mot bl.a. denna bakgrund åläggas att

förändra villkoren så snabbt som möjligt

så att skillnader i pris och service

utjämnas mellan glesbygd och tätort.

3.3 Utskottets ställningstagande

Avtal om rikstäckande post- och

kassaservice

Utskottet delar den grundsyn som kommer

till uttryck såväl i propositionen som i

motionerna om att tillgången till en

tillfredsställande post- och

kassaservice i hela landet utgör en

viktig förutsättning för möjligheterna

att uppnå en positiv regional utveckling

och de sociala mål som angetts av

statsmakterna. Riksdagen har också vid

upprepade tillfällen slagit fast att

alla skall ha tillgång till en väl

fungerande post- och kassaservice.

Utskottet har därför ingen erinran mot

att ett nytt avtal träffas med Posten om

att upprätthålla post- och kassaservice

i hela landet.

I det följande behandlar utskottet

vissa frågor om avtalets utformning mot

bakgrund av de motionsförslag som

väckts.

Handikappservice

När det gäller motionerna T62 (v)

yrkande 3 och T65 (c) yrkande 3 som

begär att postservicen skall vara

tillgänglig för handikappade vill

utskottet klargöra att bolaget enligt

gällande avtal mellan staten och Posten

förbinder sig att i sin verksamhet ta

hänsyn till de handikappades behov av

särskilda posttjänster genom att mot

kostnadsbaserad ersättning befordra

blindskrift och blindskriftsförsändelser

samt i övrigt svara för handikappservice

i samband med postservice.

Blindskriftsförsändelser skall förmedlas

utan kostnad mellan synskadade samt till

och från vissa godkända institut som

exempelvis bibliotek. Härutöver skall en

utökad lantbrevbärarservice tillämpas om

en boende i glesbygd har hög ålder, är

sjuk eller har handikapp. I praktiken

innebär detta att lantbrevbärarna delar

ut post även till ensligt belägna

hushåll som normalt skulle få hämta sin

post på annat håll.

Genom Post- och telestyrelsens försorg

upphandlas dessa tjänster från Posten

och i samband därmed prövas kostnader

och servicenivåer. För det förlängda

budgetåret 1995/96 disponerar Post- och

telestyrelsen drygt 40 miljoner kronor

för befordran av blindskrift och 30

miljoner kronor för annan

handikappservice. I sammanhanget kan

nämnas att Post- och telestyrelsen

enligt Riksdagens revisorers

granskningsrapport om uppföljningen av

post- och telepolitiska mål

(1995/96:RR10) ännu inte har mottagit

några klagomål, vare sig från enskilda

eller från handikapporganisationer, om

att Posten inte uppfyllt åtagandena på

handikappområdet.

Utskottet vill vidare med anledning av

motionerna informera om att Posten i

största möjliga utsträckning söker

handikappanpassa postkontoren. Det kan

gälla trapplösa ramper, tydliga system

med dörröppnare och liknande. Inför

förändringar eller nybyggnader av

postkontor förs samtal med

handikapporganisationer. Detta gäller

också vid placeringen av postlådor.

Posten har också sedan någon tid infört

ett system som innebär att synskadade

inte behöver ta en nummerlapp för att

bli betjänade utan har möjlighet att

direkt uppsöka närmaste kassa för

betjäning. Postens erfarenhet är att

samtal med handikappade och lyhördhet

för deras krav är det bästa sättet att

klara en bra servicenivå.

Utskottet anser för sin del att det är

av största vikt att funktionshindrade

och äldre garanteras tillgång till en

god postservice. Som framhålls i

propositionen har Post- och

telestyrelsen en viktig uppgift att i

sin roll som tillsynsmyndighet noggrant

följa utvecklingen av olika

samhällsåtaganden på postområdet.

Utskottet förutsätter att resultatet av

detta arbete kommer att redovisas för

riksdagen i samband med den fortsatta

uppföljningen av de postpolitiska målen.

Utskottet anser med detta att syftet med

motionsförslagen torde komma att

tillgodoses utan initiativ från

riksdagen och avstyrker följaktligen

motionerna T62 (v) yrkande 3 och T65 (c)

yrkande 3.

Postkvalitet och distributionstider

Utskottet delar den uppfattning som förs

fram i motion T65 (c) yrkandena 1 och 4

om vikten av att befordringen av post

görs med hög kvalitet. Enligt postlagen

gäller också att postverksamhet skall

bedrivas under förhållanden som

tillgodoser rimliga krav på

tillförlitlighet och att alla skall ha

möjlighet att få brev befordrade till

enhetliga och rimliga priser. Av avtalet

mellan staten och Posten framgår vidare

att en god grundläggande post- och

kassaservice skall ges till såväl stora

som små kunder i hela landet. Kundernas

efterfrågan bör vara styrande. Härutöver

anges att en daglig service - i

normalfallet postutdelning fem dagar i

veckan - skall tillhandahållas alla

hushåll, företag och organisationer.

Med anledning av den kritik som riktats

mot Postens distributionstider kan

nämnas att kvalitetsmål har satts upp

för brevutdelningen inom ramen för

Postens interna uppföljningsarbete. Ett

sådant mål är att minst 95 % av

riksbreven, dvs. brev som befordras från

en region till en annan, skall komma

fram i rätt tid. Enligt vad utskottet

erfarit från Posten har under hösten

1995 samt första kvartalet 1996 andelen

normalbrev som befordrats över natten

uppgått till 96,7 %. Nivån har dock

tillfälligt sjunkit något i samband med

den största förändringen i Postens

brevnät sedan postnumren infördes år

1968 genom övergången till ny

transportorganisation och nya

sorteringsmaskiner. Posten förväntar att

kvaliteten på servicen kommer att

förbättras fortsättningsvis.

I sammanhanget kan även nämnas att

kommunikationsminister Ines Uusmann i

ett svar på en riksdagsfråga den 9 juli

1996 om Postens service meddelat att

regeringen inför förhandlingarna om ett

nytt avtal mycket noga följer upp de

förändringar som sker i Postens service.

Av hennes svar framgår vidare att Posten

kommer att göra en översyn av de

nuvarande rutinerna för brevbefordran.

Dessutom framhålls i brevet att det

ankommer på Post- och telestyrelsen att

löpande övervaka att Posten uppfyller

avtalet.

Utskottet vill för sin del framhålla

att det avgörande för Postens utveckling

som kommunikationsföretag är förmågan

att upprätthålla en hög kvalitet i sin

verksamhet. Väl fungerande

postkommunikationer spelar också stor

roll för samhällsfunktioner av olika

slag liksom för företag och enskilda

människor. Utskottet förutsätter därför

att Posten vinnlägger sig om att

upprätthålla en mycket hög kvalitet i

brevbefordringen. Utskottet förutsätter

likaså att Postens verksamhet och

prissättning sker med beaktande av det

regionala ansvar som statsmakterna lagt

fast på postområdet. Det betyder att

företag och privatpersoner i hela landet

skall erbjudas en tillfredsställande

postservice. Avslutningsvis vill

utskottet understryka vikten av att

regeringen och Post- och telestyrelsen

fortlöpande följer utvecklingen på

postområdet och bevakar att den

grundläggande servicen motsvarar

samhällets behov. Som utskottet anför i

avsnitt 9.3 bör regeringen årligen för

riksdagen redovisa resultatet av

uppföljningsarbetet.

Utskottet anser att med det anförda

torde syftet med motionerna T63 (m, fp,

kd) och T65 (c) i nu behandlad del

tillgodoses utan att riksdagen nu tar

något initiativ. Motionsyrkanderna

avstyrks följaktligen.

Avgift för lantbrevbärning

Utskottet övergår därefter till de

motionsyrkanden som väckts om Postens

glesbygdsservice och avgifter vid

postutdelning via lantbrevbärare.

Enligt vad utskottet inhämtat har

Posten alltsedan lantbrevbärningen

introducerats tillämpat vissa riktlinjer

för under vilka former utdelningen skall

ske. Riktlinjerna innebär i huvudsak

följande:

- Utdelningen sker i postlådor som

placeras i lådsamlingar efter

lantbrevbä-

rarnas färdväg.

- Enligt överenskommelse mellan Posten

och Vägverket bör avståndet mel-

lan lådsamlingarna/stoppställena inte

vara mindre än 200 meter.

- Avstickare från lantbrevbärarnas

färdväg görs inte om avståndet är

kortare

än 200 meter. För att avstickare

skall medges krävs fler än ett

hushåll

(normalt minst två hushåll per

kilometer enkel färdväg). Undantag

görs

för enskilt hushåll där ingen av

de boende på grund av sjukdom eller hög

ålder kan hämta posten.

Enligt Posten har förutsättningarna för

landsbygdsservicen under den senaste

tioårsperioden förändrats. Posten har

tappat merparten av

dagstidningsutdelningen. Därtill har de

manuella kassatransaktionerna minskat

till följd av en ökad användning av

konton och gireringar. Vidare sker en

utglesning av hushållstätheten. Denna

utveckling har lett till att Posten

omprövat och anpassat serviceutbudet

till de förändringar som sker i fråga om

kundbeteenden och hushållstäthet.

Anpassningarna har enligt Posten skett

med varsamhet och med speciellt

hänsynstagande till äldre och

handikappade.

I sammanhanget kan vidare nämnas att

lantbrevbärarna, för att kunna

tillhandahålla en bra landsbygdsservice

till rimliga kostnader, i vissa fall har

åtagit sig extrauppdrag, exempelvis

hemleverans av livsmedel och specerier,

avläsning av elmätare och hembesök hos

äldre och handikappade. Dessa uppgifter

fullgörs mot särskild ersättning.

Posten i Skåne har - som uppmärksammats

i de aktuella motionerna - erbjudit

kunderna att avstå från att flytta

postlådan till en placering som

överensstämmer med ovan redovisade

principer om de betalar en avgift. Denna

möjlighet har i första hand utnyttjats

av egna företagare och större

jordbrukare.

Enligt vad utskottet erfarit har Posten

mot bakgrund av den kritik och de

ändrade förutsättningarna för

landsbygdsservicen nyligen tillsatt en

utredning som skall göra en total

översyn av Postens glesbygdsservice. I

utredningsgruppen ingår representanter

för Glesbygdsverket, Folkrörelserådet,

Bodens kommun, Post- och telestyrelsen

och Posten. Utredningen skall vara

färdig i juni 1997 och dess förslag och

slutsatser skall bli föremål för breda

diskussioner och remissbehandling bland

alla berörda instanser. I den mån

utredningens förslag innebär

förändringar av nu gällande riktlinjer

eller i övrigt kräver förändringar i

avtalet med staten kommer riksdagen och

regeringen att besluta i dessa delar. I

avvaktan på resultatet från utredningen

har Posten i en skrivelse till

trafikutskottet den 31 juli 1996

deklarerat att den fortsättningsvis inte

kommer att ta ut avgifter för

utdelningsservice som går utöver de

angivna riktlinjerna.

Utskottet kan konstatera att

landsbygdsservicen med bilåkande

lantbrevbärare successivt har byggts ut

sedan 1950-talet. Dagligen betjänas ca

600 000 hushåll av lantbrevbärare som

tillhandahåller såväl kassaservice som

förmedling av brev och paket.

Serviceformen är mycket uppskattad av

kunderna. Utskottet vill därför med

anledning av de nu aktuella

motionsyrkandena understryka den

grundläggande betydelse som

lantbrevbärningen har för den regionala

utvecklingen och för möjligheterna att

uppnå de postpolitiska målen. Utskottet

anser därför att det är bra att frågan

om Postens landsbygdsservice blir

föremål för ett brett och noggrant

utredningsförfarande och att, i avvaktan

på resultatet härav, inga nya avtal om

avgifter för service som går utöver nu

gällande riktlinjer kommer att träffas.

Utskottet förutsätter att regeringen

kommer att redovisa för riksdagen

resultatet av utredningsarbetet och sina

överväganden med anledning härav innan

nu gällande regler för lantbrevbärningen

förändras.

Med hänvisning till vad som ovan

anförts om att Posten inte längre

träffar avtal om någon särskild avgift

för lantbrevbärning och till det

beredningsarbete som inletts konstaterar

utskottet att syftet med de aktuella

motionsyrkandena får anses vara

uppfyllt. Något initiativ från

riksdagens sida är därför inte nu

erforderligt. Utskottet avstyrker

följaktligen motionerna T60 (mp) yrkande

3, T62 (v) yrkande 1 delvis, T63 (m, fp,

kd) yrkande 5 i denna del, T64 (mp)

yrkande 3 och T65 (c) yrkande 2.

Ersättning för upprätthållande av

grundläggande postservice

Av propositionen framgår att det är

regeringens mening att Posten i det nya

avtalet bör åta sig att tillhandahålla

den grundläggande postservicen utan

ersättning. Utskottet konstaterar att

postmarknaden är stadd under snabb

utveckling. Det är därför svårt att

förutsäga strukturen på den framtida

postmarknaden. Utskottet delar mot denna

bakgrund regeringens uppfattning att

bolaget, om förhållandena på

postmarknaden förändras så att Posten

inte längre förmår upprätthålla denna

service, bör kunna befrias från denna

förpliktelse i avtalet eller få

ersättning för denna. Enligt utskottets

mening är det således naturligt att Post-

och telestyrelsen, om så blir aktuellt,

upphandlar den grundläggande

postservicen. Utskottet har inget att

erinra mot att regeringen i ett sådant

fall föreslår riksdagen att de

tillståndspliktiga postföretagen åläggs

att betala en avgift som finansierar

denna service. Självfallet bör det stå

regeringen fritt att i detta sammanhang

även överväga andra lösningar för att

trygga en fortsatt grundläggande

postservice. Något tillkännagivande

härom synes inte nödvändigt. Utskottet

avstyrker följaktligen motion T63 (m,

fp, kd) yrkande 2.

Hushållstäckning m.m.

Utskottet övergår därefter till motion

T64 (mp) om bl.a. att målet bör vara att

samtliga hushåll i landet skall få

postservice fem dagar i veckan.

Utskottet konstaterar att det i det

nuvarande avtalet mellan staten och

Posten anges att ca 1 800 fasta hushåll

saknar daglig post- och kassaservice.

Enligt en noggrann kartläggning som

Posten gjort saknar 1 529 hushåll daglig

postservice och 1 907 hushåll daglig

kassaservice.

Utskottet anser i likhet med

motionärerna att statsmakterna bör ha en

hög ambitionsnivå när det gäller att

formulera kravet på en god post- och

kassaservice för alla. Samtidigt finns

det dock gränser för vad som får anses

vara möjligt och rimligt att klara med

en solidarisk och gemensam finansiering.

För att belysa de kostnader som kan

uppstå för lantbrevbärning kan nämnas en

servicelinje för sex hushåll som får sin

post två gånger per vecka genom gående,

bil- och båtåkande lantbrevbärare.

Kostnaden för denna service är ca 100

000 kr per år.

Utskottet har med hänvisning till det

anförda ingen erinran mot regeringens

bedömning att det nu redovisade antalet

fasta hushåll utan daglig post- och

kassaservice inte bör öka. Motion T64

(mp) i nu behandlad del avstyrks

följaktligen.

Av det anförda följer vidare att syftet

med motion T62 (v) om att servicen i

glesbygden inte får försämras

tillgodoses. Motionen påkallar därför

ingen åtgärd från riksdagens sida och

avstyrks följaktligen i nu behandlad

del.

4 Upphandling av kassaservice

4.1 Regeringens förslag

Staten ersätter i dag Posten för den

rikstäckande betalnings- och

kassaservice som bolaget förbundit sig

att tillhandahålla enligt det avtal som

upprättats med staten. För det förlängda

budgetåret 1995/96 uppgår ersättningen

till 300 miljoner kronor.

Av propositionen framgår att regeringen

anser att även det nya avtalet som avses

tecknas med Posten bör tillförsäkra att

bolaget mot kostnadsbaserad ersättning

förbinder sig att tillhandahålla en

rikstäckande kassaservice. Den

grundläggande kassaservicen bör

finansieras via statsbudgeten.

Regeringen föreslår dock att

ersättningen fortsättningsvis bör utgå

efter ett upphandlingsförfarande.

Regeringen anser att även om det

inledningsvis saknas alternativ till

Posten så kan en upphandling komma att

skapa bättre förutsättningar att till en

rimlig kostnad få del av den

kassaservice som inte är kommersiellt

motiverad. Post- och telestyrelsen bör

därför med verkan fr.o.m. år 1998

upphandla den del av den rikstäckande

kassaservicen som i dag ersätts av

staten via anslag. I avvaktan härpå

anges att det nuvarande avtalet i denna

del bör förlängas att gälla ytterligare

ett år.

4.2 Motionsförslag

I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 4

instämmer motionärerna i regeringens

bedömning att den grundläggande

kassaservicen bör tryggas genom att det

nuvarande avtalet förlängs till utgången

av år 1997. Motionärerna framhåller dock

att en fördjupad analys inför tecknandet

av det nya avtalet bör göras av hur

marknadsförutsättningarna förändras

genom den snabba utvecklingen inom IT-

området, t.ex. genom tillkomsten av

telefonbanker och betalningssystem över

Internet. Enligt motionärerna bör mot

denna bakgrund övervägas om dessa

förändringar påverkar behovet av en

rikstäckande kassaservice.

4.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att riksdagen har

slagit fast att alla skall ha tillgång

till en väl fungerande kassaservice.

Utskottet anser att detta krav bör ligga

fast. För att erbjuda ett rikstäckande

kassaservicenät till rimliga kostnader

är det samtidigt nödvändigt med en

fortsatt utveckling och effektivisering

av Postens betalningsförmedling. Av

samma skäl är det angeläget att

ersättning för tjänster av icke-

kommersiell karaktär upphandlas.

Utskottet har därför ingen erinran mot

regeringens förslag att den nuvarande

ordningen där

Kommunikationsdepartementet direkt

betalar ut ersättning till Posten för

kassaservicen ersätts med ett

upphandlingsförfarande.

Beträffande vad som anförs i motion T63

(m, fp, kd) vill utskottet erinra om att

det av propositionen framgår att de

praktiska förutsättningarna för den nya

ordningen måste klargöras närmare.

Regeringen kommer därför under tiden

fram till år 1998, i samråd med Post-

och telestyrelsen, Posten,

Glesbygdsverket m.fl., att utarbeta

rutiner för den kommande upphandlingen.

Enligt vad utskottet erfarit kommer inom

ramen för detta beredningsarbete även

konsekvenserna av den ökade användningen

av informationsteknik i samhället att

behandlas. Utskottet kan därmed

konstatera att den av motionärerna

efterlysta analysen av

marknadsförutsättningarna synes komma

att göras. Mot denna bakgrund anser

utskottet att motionen i denna del inte

bör föranleda någon åtgärd från

riksdagens sida varför yrkandet

avstyrks.

Utskottet vill vidare i sammanhanget

framhålla att utvecklingen under de

senaste åren inom Posten har medfört en

relativt stor påverkan på antalet

sysselsatta och deras regionala

fördelning. Inte minst har

förändringarna påverkat kvinnornas

sysselsättning. Den ökade användningen

av informationsteknik förutses vidare

påverka det framtida personalbehovet.

Genom tjänsteutveckling och förändringar

av verksamheten ökar samtidigt behovet

av kompetenta medarbetare. Enligt

utskottets mening har därför personalens

kompetensutveckling inom Postkoncernen

stor betydelse i arbetet att trygga en

väl fungerande arbetsmiljö för de

anställda. Utskottet anser det således

angeläget att Postens rationaliseringar

och organiationsförändringar genomförs

på ett så socialt ansvarsfullt sätt som

möjligt. Utskottet vill vidare

understyrka betydelsen av vad som anförs

i propositionen om att Posten, förutom

den information som lämnas till

länsstyrelserna vid förändringar av

servicenivå, i så stor utsträckning som

möjligt försöker att lokalt och

regionalt förankra beslut om

förändringar i kontorsnätet.

5 Prisreglering av posttjänster

5.1 Regeringens förslag

Regeringen anger att det för närvarande

inte finns något som tyder på att en

fungerande konkurrens för normalbrev

kommer att uppstå inom en överskådlig

framtid. Det är därför nödvändigt att

garantera att portokostnaderna för

privatpersoner hålls på en rimlig nivå.

Regeringen anser mot denna bakgrund att

det nuvarande pristaket för

privatpersoners inrikes befordran av

brevförsändelser bör kvarstå med i

huvudsak samma utformning som i dag och

regleras i det nya avtalet mellan staten

och Posten. Vissa förtydliganden bör

dock göras vad gäller pristakets

beräkning och hur prisregleringen bör

tillämpas.

I propositionen behandlas vidare frågan

om en prisreglering av tidningar och

tidskrifter. Regeringen anger att Post-

och telestyrelsen skall, för att

säkerställa rikstäckande befordran av

adresserade tidningar och tidskrifter

till ett rimligt pris, särskilt följa

prisutvecklingen och bevaka att servicen

mot kunderna inte försämras. I det fall

priserna ökar i en orimlig takt anges

att myndigheten bör uppmärksamma

regeringen på förhållandena. Regeringen

får i så fall bedöma om det finns

anledning att i avtalet mellan staten

och Posten införa en prisreglering även

avseende befordran av tidningar och

tidskrifter. I propositionen föreslås

därför att regeringen bemyndigas att

träffa avtal med Posten AB om avgiften

för befordran av vissa tidningar och

tidskrifter.

5.2 Motionsförslag

Enligt motion T63 (m, fp och kd) yrkande

3 är prisregleringar på postområdet

omotiverade. Som motiv hänvisas till den

kritik som Riksrevisionsverket (RRV)

fört fram i samband med

remissbehandlingen av utredningen Post-

och kassaservice för alla. De

invändningar mot prisregleringar som RRV

fört fram gäller bl.a. att Posten i sin

prissättning har lagt sig under

pristaket i flera år, att prisreglering

är ett främmande inslag på en avreglerad

marknad och att pristaket inriktas på en

sådan liten del av hushållsutgifterna

att det inte innebär något större skydd

för konsumenterna. Motionärerna finner

det vidare synnerligen omotiverat att

bemyndiga regeringen att införa en

ytterligare prisreglering inom en

marknad som i dagsläget fungerar utan

reglering. Post- och telestyrelsen bör i

stället följa prisutvecklingen.

Regeringen bör vidare återkomma till

riksdagen men en redogörelse för

prisutvecklingen på området.

Motionärerna avvisar mot denna bakgrund

(yrkande 1 delvis) regeringens förslag

att den skall bemyndigas att träffa

avtal med Posten om ytterligare

prisregleringar.

I motion T65 (c) yrkande 6 framhålls att

det i dagsläget inte finns någon

anledning för riksdagen att bemyndiga

regeringen att införa en prisreglering

för befordran av tidningar och

tidskrifter. Enligt motionärerna bör

Post- och telestyrelsen i stället noga

följa utvecklingen inom området.

Regeringen bör vidare få i uppdrag att

till riksdagen återkomma med en

redogörelse för utvecklingen.

5.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att när det gäller

pristak för brevbefordran gäller enligt

postlagen att brevbefordran skall ske

till enhetliga och rimliga priser. Mot

denna bakgrund har i avtalet mellan

staten och Posten ett pristak

definierats som innebär att avgiften för

privatpersoners inrikes befordran av

brevförsändelser inte får stiga fortare

än den allmänna prisnivån.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att det är viktigt att garantera att

portokostnaderna i enlighet med

postlagen hålls på en rimlig nivå. I

syfte att skydda de konsumenter som inte

har något alternativ till Postens

brevbefordran från alltför kraftiga

prishöjningar kan därför en

prisreglering motiveras. Dessutom kan en

prisreglering ses ur ett vidare

perspektiv genom att den har en

återhållande indirekt effekt på övriga

brevporton.

Utskottet har därför för sin del ingen

erinran mot att det nuvarande pristaket

för befordran av brev består. Utskottet

tillstyrker således regeringens förslag

och avstyrker motion T63 (m, fp, kd)

yrkandena 1 och 3 i nu behandlad del. I

sammanhanget vill utskottet erinra om

att riksdagen enligt 1993 års

riksdagsbeslut årligen skall informeras

om prisutvecklingen och om pristaket.

Utskottet övergår därefter till frågan

om prisreglering av tidningar och

tidskrifter.

Utskottet anser att det är viktigt att

företag och enskilda på landsbygden har

tillgång till tidningar och tidskrifter

på rimliga villkor. Utskottet har mot

denna bakgrund tidigare förutsatt att

frågor om distributionen av tidningar

och tidskrifter på glesbygden och

behovet av ett prismål kommer att

beaktas så att tidningar och tidskrifter

kan erbjudas på tillfredsställande

villkor (bet. 1994/95:TU25, rskr. 376).

För att säkerställa en rikstäckande

befordran av adresserade tidningar och

tidskrifter till ett rimligt pris är det

angeläget att priserna inte utvecklas

ogynnsamt. Utskottet delar därför

regeringens uppfattning att Post- och

telestyrelsen bör följa prisutvecklingen

och bevaka att servicen inte försämras.

Det bör vidare ankomma på regeringen att

bedöma om en prisreglering på området är

motiverad.

Utskottet tillstyrker således att

regeringen bemyndigas att träffa avtal

med Posten om avgiften för befordran av

vissa tidningar och tidskrifter.

Utskottet avstyrker därför motionerna

T63 (m, fp, kd) yrkandena 1 och 3 i nu

behandlad del och T65 (c) yrkande 2.

6 Verksamhetsinriktning m.m.

6.1 Regeringens bedömning

I propositionen redovisar regeringen sin

bedömning av Postens

verksamhetsinriktning och befogenheter

samt lämnar en redogörelse för hur

statsmakterna bör styra Posten.

Regeringen anser att huvudinriktningen

för Posten även i fortsättningen skall

vara att bolaget på den svenska

marknaden erbjuder rikstäckande

postverksamhet. Bolaget skall vidare i

första hand på den svenska marknaden

erbjuda rikstäckande kassaservice samt

betalningsförmedling och finansiell

verksamhet. Även i framtiden bör enligt

regeringen gälla att annan verksamhet än

kärnverksamheten kan bedrivas endast om

denna kompletterar kärnverksamheten,

bidrar till lönsamheten och sker under

rimligt risktagande.

I propositionen redovisas vissa

förtydliganden när det gäller Postens

internationella verksamhet och dess

verksamhet inom området

informationsteknik (IT). Regeringen

anser det naturligt att Postens

internationella verksamhet ökar. För att

kunna tillgodose kundernas

internationella distributions- och

betalningsbehov och upprätthålla en

effektiv och högkvalitativ post- och

kassaservice anges att Posten bör kunna

samverka med bl.a. andra länders

postoperatörer. Vidare bedömer

regeringens att produkt- och

tjänsteexport i olika former utgör en

internationell verksamhet som i regel

kan anses komplettera kärnverksamheten.

För att kunna erbjuda de svenska

kunderna en tillfredsställande service

kan det dessutom vara nödvändigt med

internationella investeringar som är

direkt kopplade till kärnaffären. Det

kan sålunda vara förenligt med ägarens

intentioner att i vissa fall etablera

egen verksamhet i annat land eller gå in

som delägare i annat lands post-/betal-

ningsförmedlingsföretag.

När det gäller Postkoncernens IT-

satsningar framhåller regeringen att

Posten mot bakgrund av den snabba

utvecklingen på området måste utveckla

och satsa på nya teknikområden som

ansluter till bolagets kärnaffärer och

tjänster. Företaget bör dock inte bygga

upp en egen fysisk basinfrastruktur.

För statsmakternas styrning av posten

anges att regeringen som ägare av Posten

skall sätta upp tydliga mål och

riktlinjer för verksamheten. Regeringen

avser vidare bli en mer aktiv ägare av

Posten och ägardirektiv anges utgöra ett

instrument för att uppnå detta. Av

propositionen framgår vidare att de

ekonomiska krav ägaren ställer på Posten

skall möjliggöra en stabil ekonomisk

utveckling av verksamheten samt

långsiktig kapitalavkastning och

förmögenhetstillväxt.

6.2 Motionsförslag

I motion T62 (v) yrkande 2 framhålls

att ett modernt postföretag måste ges

möjligheten att följa kunderna såväl

inom som utom landet. Regeringens

förslag till huvudinriktning av Postens

verksamhet bedöms därför vara bra, men

alltför begränsad. Motionärerna förordar

att Posten ges möjlighet att bedriva

verksamhet utanför landets gränser och

då företrädesvis i Europa. Det är också

viktigt för Posten att i vissa

situationer ha möjlighet att ingå i ett

delägarskap tillsammans med andra

postoperatörer både i och utanför

landet. Motionärerna påpekar vidare att

postnätet och betalningsförmedlingen hör

nära samman. Posten bör därför inte

heller hindras alltför mycket att

bedriva fullskalig bankverksamhet. Mot

denna bakgrund efterlyses en utredning

om Postens möjligheter att bedriva

bankverksamhet (yrkande 4). Dessutom

förordas att Posten bör kunna vara

delägare i andra postbanker i andra

länder (yrkande 5).

I motionen behandlas vidare - yrkande 6

- statsmakternas avkastningskrav på

Posten. Enligt motionärerna är en viktig

omständighet, som bidragit till att

postkoncernen ännu inte nått önskat

soliditetsmål, felaktiga bedömningar av

Postens ekonomi i samband med

bolagiseringen. Den låga soliditetsnivån

förklaras sålunda bl.a. av att

Postverkets pensionsåtagande om drygt 7

miljarder kronor bokfördes som en skuld

i samband med bolagiseringen. Enligt

motionärerna bör staten ha det största

ansvaret för pensionsskulden och beakta

detta i samband med att framtida

avkastningskrav fastställs.

I motion T63 (m, fp, kd) yrkande 5

delvis anges att Posten ett flertal

gånger har agerat i strid mot bl.a.

konkurrenslagstiftningen och därmed

blivit ålagd vitesföreläggande på upp

till 50 miljoner kronor. Enligt

motionärerna måste dessa återkommande

lagöverträdelser från Postens sida

förhindras. Det är enligt motionen

viktigt för den allmänna normsättningen

att staten inte tillåter att ett eget

ägt företag ägnar sig åt att

återkommande bryta mot lagstiftningen.

6.3 Utskottets ställningstagande

Utskottet har inga erinringar mot

regeringens bedömning att Postens

verksamhetsinriktning även i

fortsättningen skall vara att på den

svenska marknaden erbjuda post- och

kassaservice.

Beträffande de förslag som förs fram i

motion T62 (v) yrkande 2 om att Posten

bör få bredda sin verksamhet utomlands

vill utskottet erinra om att det enligt

regeringen är naturligt att Postens

internationella verksamhet ökar. Av

propositionen framgår att Posten Brev på

marknaden för fysisk brevbefordran bör

ges möjlighet att utöka hemmamarknaden

till att omfatta de nordiska länderna

samt stora delar av Östersjöområdet

(Estland, Lettland, Litauen och Polen).

Posten ges dessutom bl.a. möjlighet att

expandera internationellt i takt med att

den europeiska marknaden liberaliseras.

Enligt propositionen kan det även bli

aktuellt med delägarskap och allianser

m.m. i vissa speciella fall. Med det

anförda torde önskemålet om möjlighet

till ökad internationell verksamhet vara

tillgodosett i all rimlig omfattning

varför motionsyrkandet avstyrks.

Beträffande motion T62 (v) yrkande 4 om

Postens möjligheter att bedriva

bankverksamhet vill utskottet erinra om

att restriktionerna för bolaget att

bedriva finansiell verksamhet nyligen

har setts över och behandlats av

riksdagen (prop. 1995/96:3, bet. NU3,

rskr. 41). Beslutet innebar bl.a. att

Postgirot Bank AB gavs utökade

möjligheter att utföra finansiella

tjänster i egen regi. Ställningstagandet

innebar vidare att någon fullskalig

bankverksamhet inte skall utvecklas inom

Posten. I sammanhanget kan vidare nämnas

att Posten under år 1996, i ett

samarbetsavtal med Nordbanken, etablerat

Postbanken . Postbanken skall erbjuda

vanliga banktjänster som lönekonton,

sparkonton, fondsparande, bostadslån och

pensionsförsäkringar till

privatpersoner. Utskottet ansluter sig

till regeringens bedömning att det i

dagsläget inte finns skäl att förändra

regelverket för Postens finansiella

tjänster. Utskottet avstyrker därför

motion T62 (v) yrkande 4.

Vad gäller yrkande 5 i samma motion,

som berör Postens möjligheter att i

andra länder bedriva finansiell

verksamhet, vill utskottet erinra om vad

som framhålls i propositionen att Posten

har möjlighet att kunna erbjuda de

svenska kunderna en tillfredsställande

service av typen Eurogiro

(betalningssystem). Det kan dessutom

vara förenligt med ägarens intentioner

att i vissa fall gå in som delägare i

ett annat lands

betalningsförmedlingsföretag. Utskottet

anser mot denna bakgrund att

motionsyrkandet är tillgodosett i rimlig

omfattning och därför inte bör påkalla

någon åtgärd från riksdagens sida.

Motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Utskottet övergår därefter till frågan

om statsmakternas avkastningskrav på

Posten. Under den förra mandatperioden

bedömdes att Postens resultat

inledningsvis skulle försämras mot

bakgrund av de kostnader som uppkommer

till följd av en bolagisering (prop.

1993/94:38). Den nivå på soliditeten som

ansågs rimlig vid postkoncernens

bolagisering fastställdes till ca 15 %

på sikt. Vid tidpunkten för

bolagiseringen beräknades att

soliditeten skulle uppgå till ca 11 %.

Mot denna bakgrund beslutades att Posten

inte skulle behöva lämna utdelning under

perioden 1994-1996.

Av propositionen framgår dock att det

verkliga utfallet för soliditeten blev

4,5 % per den 31 december 1994. Den låga

soliditetsnivån förklaras bl.a. av

ändrade redovisningsprinciper. Före

Postens bolagisering redovisades

pensioner enligt kontantprincipen, dvs.

vid utbetalningstillfället. Efter

bolagiseringen redovisas däremot

pensionskostnaderna enligt

bokföringsmässiga grunder. Det betyder

att kapitalvärdet av Postverkets

pensionsåtagande om drygt 7 miljarder

kronor bokfördes i samband med

bolagiseringen.

Regeringen anger att målet för Posten

skall vara att skapa en långsiktig

tillväxt av det egna kapitalet samt att

nå en soliditet som medger utdelning.

Regeringen bedömer därför att

postkoncernens finansiella styrka måste

utvecklas gynnsamt innan någon utdelning

kan göras till ägaren. Detta innebär

enligt propositionen att Posten tills

vidare bör befrias från kravet på att

dela ut ersättning till ägaren.

Utskottet anser mot denna bakgrund att

syftet med motion T62 (v) yrkande 6, om

att Postens pensionsskuld bör beaktas i

kommande avkastningskrav, är

tillgodosett varför yrkandet avstyrks.

Utskottet övergår därefter till motion

T63 (m, fp, kd) och frågan om Postens

agerande på postmarknaden.

Utskottet kan konstatera att Postens

tjänster i större eller mindre

omfattning erbjuds på konkurrensutsatta

marknader. För att kunna uppfylla

ägarens krav är det därför, som

framhålls i propositionen, nödvändigt

att bolaget har möjlighet att utveckla

och anpassa sitt tjänsteutbud och sina

priser till kundernas efterfrågan.

Utskottet delar samtidigt regeringens

uppfattning att Postkoncernen - liksom

alla andra statliga bolag - vid sitt

bemötande av konkurrens på marknaden och

vid övrigt agerande bör lägga stor vikt

vid att bedriva sin verksamhet på ett

sätt som motsvarar högt ställda krav på

etik och moral. Med det anförda får

vnskemålet i motionen anses bli

tillgodosett varför yrkandet avstyrks i

nu behandlad del.

7 Posten Kredit AB

7.1 Regeringens förslag

Enligt propositionen bör regeringen

bemyndigas att, på samma sätt som för

övriga bolag inom postkoncernen, ha

möjlighet att förändra bolagsordningen

för Posten Kredit AB:s verksamhet.

Regeringen bör dock inte, utan att först

höra riksdagen, besluta om förändringar

i bolagsordningen som medför att

nuvarande inriktning mot

finansieringsverksamhet förändras.

7.2 Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen erinran mot

regeringens förslag och tillstyrker att

riksdagen bemyndigar regeringen att

införa ändringar i bolagsordningen för

Posten Kredit AB.

8 Postnummer

8.1 Regeringens förslag

Enligt det gällande avtalet mellan

staten och Posten AB är Posten skyldig

att samråda och informera om ändringar i

postnummersystemet. Denna skyldighet

innebär att Posten åtar sig att i god

tid före genomförandet informera om

planerade förändringar i

postnummersystemet.

Regeringen anser att denna skyldighet

bör ingå även i det nya avtalet mellan

staten och Posten AB. Enligt

propositionen bör därför regeringen ges

bemyndigande att träffa avtal med Posten

AB om postnummersystemet.

8.2 Motionsförslag

I motion T61 (c) framhålls att

postnummer används även i andra

sammanhang än vid postbefordran för att

identifiera och sortera var i landet

människor bor. Med hänsyn till att

postnummren inte är anpassade efter

kommun- och länsgränser kan dock

kontakter med myndigheter,

organisationer och företag försvåras och

bli felaktiga. Som exempel anges att det

kan vara frusterande att bo i ett län

och bli hänvisad till länsstyrelse,

bilregister eller stu- diestödsnämnd i

grannlänet. Dessutom uppstår merarbete

för myndigheter och organisationer när

dessa skall skicka ut information och

vill vara säkra på att alla invånare får

veta allt som berör dem. Enligt

motionären bör därför i samband med att

ett nytt avtal tecknas med Posten AB en

översyn göras av denna fråga.

8.3 Utskottets ställningstagande

Postnummersystemet är en förutsättning

för Postens möjligheter att

tillhandahålla en rikstäckande

postservice med tillfredsställande

kvalitet och till rimliga priser. Enligt

riksdagens beslut år 1993 har därför

Posten ansvaret för postnummersystemet.

Postnumren har också stor betydelse för

andra postföretag liksom för annan

verksamhet än postverksamhet. Av hänsyn

till övriga postbefordringsföretag och

externa intressenter har därför

regeringen bemyndigats att träffa avtal

med Posten om hanteringen av

postnummersy- stemet, innebärande bl.a.

en skyldighet för Posten att i god tid

före genomförandet av förändringar i

postnummersystemet informera härom.

Utskottet har inga erinringar mot att

denna skyldighet består och tillstyrker

följaktligen att regeringen återigen ges

bemyndigande att träffa avtal med Posten

om postnummersystemet.

Utskottet delar den uppfattning som

kommer till uttryck i motion T61 (c),

nämligen att en anpassning av

postnummersystemet till kommungränser är

en princip som bör vara naturlig och

eftersträvansvärd. Enstaka exempel kan

dock finnas där transportmönster i

samhället inte följer kommungränserna

och det då kan vara svårt att nå full

överensstämmelse. Enligt vad utskottet

erfarit har Posten samma uppfattning,

och bolaget kommer att systematiskt

försöka beakta kommungränskravet i

samband med kommande översyner av

postnummersystemet. Sådana översyner

görs i mindre omfattning årsvis och mera

genomgående med tre till fyra års

mellanrum. Motionen synes sålunda bli

tillgodosedd varför den inte påkallar

någon åtgärd från riksdagens sida. Den

avstyrks följaktligen.

9 Uppföljning av de post- och

telepolitiska målen

9.1 Revisorernas förslag

Riksdagens revisorer har efter förslag

från trafikutskottet granskat hur

statsmakternas mål för post- och

teleområdena uppfylls. Granskningen har

avgränsats till att gälla uppföljningen

av regionala och sociala mål, som främst

syftar till att ge glesbygdsbor och

handikappade goda post- och

telekommunikationer. Granskningen har

gällt dels hur de aktuella målen löpande

följs upp, dels hur regeringen

informerar riksdagen om resultatet av

detta uppföljningsarbete. Vidare har

undersökts hur de regionala och sociala

mål som regeringen har formulerat har

fungerat som grund för det

uppföljningsarbete som framför allt

tillsynsmyndigheter inom området

bedriver. Revisorerna redovisar sina

överväganden och förslag under följande

fem avsnitt.

Regeringens information till riksdagen

Revisorerna betonar att det, i en

situation när marknaderna för post- och

teletjänster har avreglerats och det i

huvudsak är marknadens efterfrågan som

styr Postens och Telias verksamhets är

av större vikt än tidigare att de mål

som fastlagts av riksdag och regering

följs upp noggrant och att regeringen

regelbundet ger riksdagen en samlad

redovisning av hur målen uppfyllts.

Enligt revisorernas bedömning har dock

regeringens hittillsvarande information

till riksdagen om hur de post- och

telepolitiska målen har uppfyllts varit

otillräcklig.

Revisorerna föreslår därför att

regeringen i kommande

budgetpropositioner ger riksdagen en

samlad information om hur de post- och

telepolitiska målen har uppfyllts.

Redovisningen bör ske med utgångspunkt

från en analys av den information som

inhämtas från bl.a. tillsynsmyndig

heterna. Informationen bör även behandla

och värdera de typer av klagomål som

allmänheten framför till Posten och

Telia som är av principiell betydelse

och som rör de fastställda regionala och

sociala målen. Informationen bör även

innehålla en redovisning av hur

teleoperatörerna uppfyller de krav som

är ställda i teletillstånden.

Mål och riktlinjer

Enligt revisorernas uppfattning är vissa

mål som regeringen har formulerat i

avtalen med Posten och Telia otydliga

och alltför allmänt hållna. Ibland

saknas också preciseringar av vilka

tjänster som omfattas av målen.

Revisorerna framhåller att de tjänster

som Posten och Telia har åtagit sig att

utföra bör vara noggrant preciserade.

Enligt revisorerna bör därför dessa mål

omformuleras så att de blir tydligare

och möjliga att följa upp. Regeringen

bör även enligt revisorerna redovisa

skälen till åtagandena. Det bör sålunda

anges om ett visst åtagande är föranlett

av exempelvis fördelningspolitiska

överväganden eller av att man önskar

undvika s.k. monopolprissättning.

Revisorerna anser vidare att de

myndigheter som i dag följer upp de post-

och telepolitiska målen, främst Post-

och telestyrelsen, bör ges klarare

riktlinjer för hur uppföljningsarbetet

skall bedrivas. Regeringen bör även

precisera vilka uppgifter som löpande

skall redovisas för regeringen.

Uppgifter som har en återkommande karak

tär och som regeringen givit till dessa

myndigheter i regleringsbrev bör

överföras till respektive myndighets

instruktion.

Vidare framhåller revisorerna i sin

granskning att kommande revideringar av

de post- och telepolitiska målen

förutsätter ett kvalificerat besluts

underlag. Bland annat bör underlaget

innehålla en systematisk redovisning av

mer betydelsefulla skillnader i kvali

teten på post- och teletjänster för

olika användargrupper i landet, särskilt

vad gäller skillnader mellan användare i

glesbygd och tätort samt mellan handi

kappade och icke handikappade.

Upphandling av tjänster av icke-

kommersiell karaktär

Revisorerna anser att varje form av

ersättning som ges till post- eller

teleoperatörer för att dessa utför

tjänster av icke-kommersiell karaktär

bör ske efter upphandling och i enlighet

med lagen om offentlig upphandling. Den

årliga ersättning som

Kommunikationsdepartementet betalar till

Posten för att upprätthålla en viss

rikstäckande kassaservice föreslås

därför ersättas med ett

upphandlingsförfarande som förslagsvis

handhas av Post- och telestyrelsen.

Revisorerna föreslår också att ansvaret

för att upphandla texttelefoni överförs

från Socialstyrelsen till Post- och

telestyrelsen.

Enligt revisorernas uppfattning är

vidare en förutsättning för att en

upphandlingsprocedur skall vara

motiverad att tjänsten i fråga inte är

kommersiell. Revisorerna förutsätter att

den översyn av post- och teleområdena

som aviserats under år 1996 kommer att

inbegripa en analys av de tjänster som

för närvarande upphandlas och villkoren

för ett fortsatt upphandlingsförfarande.

Revisorerna anser vidare att ett sam

rådsförfarande bör ske med myndigheter

och organisationer som har social

kompetens om Post- och telestyrelsen

övertar uppgiften att upphandla

texttelefonitjänsten.

Förändrade åtaganden för Posten och

Telia

Revisorerna framhåller att det i statens

avtal med Posten och Telia saknas

åtaganden rörande flera tjänster som är

viktiga från regional eller social

utgångspunkt och där kunderna saknar

alternativ till Posten eller Telia. Det

gäller exempelvis tidningsdistribution i

glesbygd, texttelefoni för vissa

handikappade samt teletjänster för

företag i glesbygd som är relaterade

till det digitala telenätet.

Vidare noterar revisorerna att de

kvalitetskrav som i dag ställs på varje

teleoperatör i tillståndsgivningen

endast i två fall, beträffande

framkomlighet och driftsäkerhet,

innehåller krav för varje enskilt

stationsområde. För övriga tre

kvalitetskrav, nämligen leveranstid för

abonnemang, tid för felavhjälpning samt

nätkvalitet, gäller endast ett

genomsnittligt krav för den enskilda

operatören i hela landet. Enligt

revisorerna bör även dessa kvalitetskrav

redovisas regionalt för att trygga att

glesbygdsbor erhåller en kvalitet som i

princip är likvärdig med tätortsbor vad

gäller leveranstid för abonnemang, tid

för felavhjälpning samt nätkvalitet.

Revisorerna konstaterar att den snabba

teknikutvecklingen under senare år har

förändrat medborgarnas sätt att använda

post- och teletjänster. Det är därför

inte på något sätt givet att tjänster

som funnits under lång tid fortfarande

är de viktigaste för handikappade och

att nyare tjänster inte möter samma

grundläggande behov. Mot denna bakgrund

bedömer revisorerna att en översyn bör

göras av vilka tjänster som handikappade

på ett eller annat sätt skall garanteras

på post- och teleområdena. Revisorerna

förutsätter därför att regeringen i sina

kommande propositioner ingående

behandlar frågan om eventuellt nya

tjänster som kan bli föremål för

samhällsåtaganden. Det bör också framgå

vilka principer som väglett regeringen

när det gäller val av tjänster som

omfattas av åligganden respektive vilka

tjänster som inte skall omfattas av

åligganden.

Frågan om samordning i glesbygd

Enligt revisorernas mening är en

samordning av olika servicetjänster av

stor betydelse för glesbygden, eftersom

många orter är för små för att kunna

utgöra ett självständigt underlag för

exempelvis post- och apotekstjänster.

Revisorerna anser därför att regeringen

närmare bör undersöka om de rådande

förhållandena i glesbygdsområden

motiverar någon form av sektorssam

ordning mellan exempelvis olika statliga

servicegivare. Revisorerna framhåller

att ett samarbete av denna typ kan

förutsätta samverkan mellan offentliga

och privata aktörer. Enligt revisorerna

bör regeringen i den aviserade

propositionen om postfrågor redovisa sin

uppfattning om Posten skall ha ett

särskilt ansvar för sådana

samordningsfrågor och i så fall om detta

ansvar bör skrivas in i statens avtal

med Posten.

9.2 Motionsförslag

I motion T60 (mp) yrkande 1 anges att

statens anslag, i samband med förra

årets medelstilldelning till Posten för

rikstäckande betalnings- och

kassaservice, reducerades samtidigt som

Posten fick ökade möjligheter att utföra

finansiella tjänster i egen regi. Enligt

motionärerna bör revisorernas förslag

mot denna bakgrund kompletteras med att

regeringen även redovisar vad Postens

ökade möjligheter till finansiell

verksamhet har inneburit ekonomiskt och

verksamhetsmässigt. I avvaktan på en

sådan redovisning bör enligt motionen

inga medel ges till Posten AB.

Enligt samma motion, yrkande 2, har

Postens omorganisationer lett till klara

och oacceptabla försämringar för

landsbygden. Regeringen bör därför

ålägga Posten att förbättra dagens

situation så snabbt som möjligt och

jämna ut skillnaderna i service och

kostnader mellan glesbygdsbor och

tätortsbor. Motionärerna föreslår vidare

att alltför stora omorganisationer inom

post- och telebolagen som kan leda till

försämrad service i glesbygd skall

prövas av regeringen innan de får

genomföras.

Motionärerna delar revisorernas

bedömning att upphandlingen av

texttelefoni fortsättningsvis bör skötas

av Post- och telestyrelsen i samråd med

myndigheter och organisationer som har

social kompetens. Det är dock viktigt

enligt motionen, yrkande 4, att klargöra

att teleservicen för handikappade bör

finansieras enligt den s.k. ansvars- och

finansieringsprincipen. Det innebär att

teleoperatörerna själva skall finansiera

forskning, utveckling och tillgänglighet

av teleutrustning och teletjänster för

handikappade.

I motion T64 (mp) yrkande 5 framhålls

att regeringen före mandatperiodens

utgång för riksdagen bör redovisa läget

på postmarknaden och konsumenternas

situation. Redovisningen bör dessutom

innefatta en utvärdering av effekterna

av de lagändringar som föreslås i

proposition 1995/96:218 Ändringar i

postlagen m.m.

9.3 Utskottets ställningstagande

Angeläget med uppföljning

Utskottet anser att det är viktigt med

uppföljning och utvärdering inom

kommunikationsområdet. De bolagiseringar

och avmonopoliseringar som genomförts

har också förstärkt detta behov. Den

ökade graden av målstyrning,

ramlagstiftning och decentralisering

inom utskottets beredningsområdet

ställer likaså krav på ett kvalificerat

beslutsunderlag som gör det möjligt att

följa upp att målen uppnås. Utskottet

har mot denna bakgrund i olika

sammanhang påtalat behovet av att

politiken på bl.a. post- och teleområdet

utvärderas och också föreslagit att

Riksdagens revisorer granskar hur

statsmakternas mål för post- och

teleområdena följs upp.

Utskottet anser att det gått alltför

kort tid för att det skall vara möjligt

att utvärdera övergången till en

förändrad marknadssituation på post- och

teleområdet. Samtidigt är det viktigt

att vunna erfarenheter tidigt tas till

vara så att de av statsmakterna angivna

post- och telepolitiska målen kan

uppnås. Likaså är det av betydelse att

uppföljnings- och redovisningsrutiner i

god tid läggs fast som gör det möjligt

för riksdag och regering att fortlöpande

följa utvecklingen. Den granskning som

revisorerna utfört är därför angelägen

och viktig.

Utskottet vill vidare i sammanhanget

framhålla den betydelse som principerna

för den ekonomiska redovisningen och en

konkurrensneutral tillgång till olika

infrastrukturella tjänster har för

möjligheterna att uppnå väl fungerande

post- och telemarknader. Utskottet

förutsätter att regeringen noga följer

dessa frågor.

Förstärkt information till riksdagen

Utskottet delar revisorernas uppfattning

att regeringens information till

riksdagen om hur de post- och

telepolitiska målen har uppfyllts har

varit otillräcklig. Sedan revisorerna

redovisat sitt förslag har regeringen

genom proposition 1995/96:218 Ändringar

i postlagen (1993:1684) m.m., som

utskottet behandlar i detta betänkande,

lämnat en redogörelse för postmarknadens

utveckling. I propositionen redovisas

även vissa åtgärder i syfte att uppfylla

det krav riksdagen har på regeringen att

bevaka att postservicen motsvarar

samhällets behov. Vidare kan nämnas att

Kommunikationsdepartementet i juni 1996

i skrivelsen Moderna telekommunikationer

åt alla (Ds 1996:38) har lämnat en

redovisning av erfarenheterna på

teleområdet och föreslagit vissa

ändringar i telelagen. Avsikten är att

detta utredningsförslag efter

remissbehandling skall ligga till grund

för en proposition om telepolitiken som

skall föreläggas riksdagen senare under

riksmötet 1996/97. Som revisorerna

framhåller bör dock regeringen även

regelbundet redovisa för riksdagen hur

bl.a. mål och servicegrad på de post-

och telepolitiska områdena uppfylls.

Enligt vad utskottet erfarit avser

regeringen att lämna en sådan

redovisning årligen i

budgetpropositionen. Utskottet kan

därmed konstatera att revisorernas

förslag vad gäller regeringens

information till riksdagen kan

förutsättas komma att genomföras.

Tydligare mål och riktlinjer

Utskottet ansluter sig till revisorernas

bedömning att målen och riktlinjerna på

post- och teleområdet bör förtydligas.

Utskottet konstaterar att vissa

preciseringar har lämnats genom den nu

aktuella propositionen om postlagen. För

teleområdet kan hänvisas till den

tidigare nämnda departementsskrivelsen

som bl.a. innehåller förslag som syftar

till att förtydliga telepolitiken. Detta

betyder att revisorernas förslag har

behandlats på postområdet och kommer att

behandlas senare under innevarande

riksmöte när det gäller teleområdet.

Tjänster av icke-kommersiell karaktär

bör upphandlas

Utskottet har ingen erinran mot

revisorernas förslag att upphandling av

tjänster av icke-kommersiell karaktär

bör ske i enlighet med lagen om

offentlig upphandling. Utskottet kan

konstatera att regeringens

postproposition liksom

departementsskrivelsen om telepolitiken

har denna princip som utgångspunkt när

det gäller ersättning såväl till post-

som teleoperatörerna.

Klargör Postens och Telias uppgifter

Utskottet delar revisorernas uppfattning

om vikten av att klargöra uppgifter som

är viktiga från regional eller social

utgångspunkt och där kunderna saknar

alternativ till Posten och Telia. Även

revisorernas förslag om förändrade

åtaganden för Posten och Telia behandlas

i den nu aktuella propositionen om

postlagen och i den nämnda

departementsskrivelsen om telepolitiken.

Samordnad glesbygdsservice

Slutligen vad gäller frågan om

samordning i glesbygd anser utskottet

att det är av stor betydelse att

samhällets service i glesbygden kan

tryggas och vidareutvecklas (se även

avsnitt 3.3). Som revisorerna framhåller

har Posten förutsättningar att spela en

viktig nyckelroll när det gäller arbetet

med samordning mellan såväl olika

servicegivare som mellan privata och

offentliga aktörer. Redan nu samverkar

Posten med andra samhällsorgan genom att

lantbrevbärarna i vissa områden utför

olika extra arbetsuppgifter. Enligt vad

utskottet erfarit kommer dessutom i

samband den tidigare nämnda utredningen

om lantbrevbärarservicen bl.a. att

undersökas möjligheterna för

lantbrevbärarna att i ökad utsträckning

utföra andra uppdrag utefter sin

lantbrevbärningslinje. Det kan gälla

social tillsyn åt kommunerna,

distributionsuppdrag åt apotek,

biblioteksservice samt service åt el-

och telefonföretag. Utskottet kan därmed

konstatera att revisorernas förslag

delvis redan förverkligats och kommer

att övervägas ytterligare.

Sammanfattande bedömning

Enligt utskottets mening har revisorerna

under sin granskning gjort

betydelsefulla iakttagelser. Utskottet

har ingen erinran mot revisorernas

förslag. Beträffande postområdet kan

utskottet konstatera att revisorernas

förslag i allt väsentligt tillgodoses

genom dels proposition 1995/96:218

Ändringar i postlagen (1993:1684) m.m.,

dels genom vad utskottet ovan anfört om

erlig avrapportering i

budgetpropositionen och dels genom den

utredning som tillsatts om

lantbrevbärarservice i glesbygd. Vad

gäller teleområdet bereds som angetts

ovan för närvarande i regeringskansliet

en proposition om ändringar i telelagen

m.m. Utskottet anser att regeringen i

det sammanhanget bör överväga

revisorernas förslag och för riksdagen

redovisa sina egna förslag och

bedömningar rörande åtgärder på

teleområdet.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Övriga uppföljningsfrågor

Utskottet förutsätter som ovan angetts

att uppföljningen av de post- och

telepolitiska målen fortsättningsvis

förstärks och redovisas årligen för

riksdagen. Enligt utskottets mening är

det därvid naturligt att en redogörelse

även kommer att lämnas av vad de ökade

finansiella möjligheterna inneburit för

Postens ekonomi som efterlyses i motion

T60 (mp) yrkande 1.

Även yrkandet i motion T64 (mp) yrkande

5 om en redovisning av postmarknaden och

konsumenternas situation med hänsyn till

föreslagna lagändringar kan därmed också

förutsättas komma att bli tillgodosett.

Vad gäller förändringar i Postens och

Telias organisation, som påtalas i

motion T60 (mp) yrkande 2, vill

utskottet erinra om att en

förutsättning för att Posten och Telia

skall kunna ta ett ekonomiskt ansvar för

sin verksamhet är att bolagen har

möjlighet att själva kunna bestämma över

sin organisation och verksamhet inom de

ramar som statsmakterna angett. I

sammanhanget kan vidare nämnas att

regeringen har tillkallat en särskild

utredare för att kartlägga och analysera

de regionala konsekvenserna av

förändringar i den statliga sektorn (A

1995:14).

Slutligen beträffande motionsförslaget

om ansvars- och finansieringsprincipen

för handikappades teleservice - T60

(mp) yrkande 4 - kan konstateras att

denna fråga behandlas i

departementsskrivelsen Moderna

telekommunikationer för alla.

Utredningsbetänkandet remissbehandlas

för närvarande, och en proposition i

ärendet har aviserats senare under

innevarande riksmöte. Enligt utskottets

mening bör regeringens förslag och den

kommande riksdagsbehandlingen inte

föregripas. Utskottet är därför inte

berett att nu behandla detta förslag.

Med hänvisning till det anförda anser

utskottet att inget av de nu behandlade

motionsyrkandena bör föranleda någon

åtgärd från riksdagens sida. Syftet med

flera yrkanden torde dock komma att

tillgodoses. Motionerna T60 (mp)

yrkandena 1, 2 och 4 samt T64 (mp)

yrkande 5 avstyrks därför av utskottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande grundläggande

postservice

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:T63 yrkande 1 i denna del

antar regeringens förslag till lag om

ändring i postlagen (1993:1684)

såvitt avser 1 §,

res. 1 (m, fp)

2. beträffande lagförslagen i

övrigt

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:T63 yrkande 1 i

denna del och 1995/96:T65 yrkande 5

antar regeringens förslag till

dels lag om ändring i postlagen

(1993:1684) i den mån det inte

omfattas av vad utskottet hemställt

under mom. 1,

dels lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

dels lag om ändring i lagen

(1992:1602) om valuta- och

kreditreglering,

res. 2 (m, c, fp)

3. beträffande avtal om

rikstäckande post- och kassaservice

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag bemyndigar

regeringen att träffa avtal med

Posten AB om att upprätthålla

rikstäckande post- och kassaservice i

hela landet,

4. beträffande

handikappservice

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T62 yrkande 3 och 1995/96:

T65 yrkande 3,

5. beträffande postkvalitet och

distributionstider

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T63 yrkande 5 i denna del och

1995/96:T65 yrkandena 1 och 4,

6. beträffande avgift för

lantbrevbärning

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T60 yrkande 3, 1995/96:T62

yrkande 1 i denna del, 1995/96:T63

yrkande 5 i denna del, 1995/96: T64

yrkande 3 och 1995/96:T65 yrkande 2,

res. 3 (c, v, mp)

7. beträffande ersättning för

grundläggande postservice

att riksdagen avslår motion

1995/96:T63 yrkande 2,

res. 4 (m, fp)

8. beträffande hushållstäckning

m.m.

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T62 yrkande 1 i denna del och

1995/96:T64 yrkandena 1, 2 och 4,

res. 5 (mp)

9. beträffande upphandling av

kassaservice

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:T63 yrkande 4 godkänner

regeringens förslag om ett

upphandlingsförfarande för den

grundläggande kassaservicen,

10. beträffande pristak för

brevbefordran

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag samt med avslag

på motion 1995/96:T63 yrkandena 1 i

denna del och 3 i denna del

bemyndigar regeringen att i avtal med

Posten AB sätta gränser för bolagets

eventuella höjning av avgiften för

privatpersoners inrikes befordran av

brevförsändelser,

res. 6 (m, fp)

11. beträffande prisreglering av

tidningar och tidskrifter

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag samt med avslag

på motionerna 1956/96:T63 yrkandena 1

i denna del och 3 i denna del och

1995/96:T65 yrkande 6 bemyndigar

regeringen att träffa avtal med

Posten AB om avgiften för befordran

av vissa tidningar och tidskrifter,

res. 7 (m, c, fp)

12. beträffande Postens

verksamhetsinriktning

att riksdagen avslår motion

1995/96:T62 yrkandena 2 och 4-6,

res. 8 (v)

13. beträffande Postens agerande

på postmarknaden

att riksdagen avslår motion

1995/96:T63 yrkande 5 i denna del,

res. 9 (m, c, fp)

14. beträffande Posten Kredit

AB

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag bemyndigar

regeringen att införa ändringar i

bolagsordningen för Posten Kredit AB,

15. beträffande postnummer

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag samt med avslag

på motion 1995/96:T61 bemyndigar

regeringen att träffa avtal med

Posten AB om postnummersystemet,

16. beträffande uppföljning av

de post- och telepolitiska målen

att riksdagen med anledning av

Riksdagens revisorers förslag

1995/96:RR10 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

17. beträffande övriga

uppföljningsfrågor

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:T60 yrkandena 1, 2 och 4 samt

1995/96:T64 yrkande 5.

res. 10 (mp)

Stockholm den 19 september 1996

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman

(s), Håkan Strömberg (s), Per Erik

Granström (s), Krister Örnfjäder (s),

Hans Stenberg (s), Birgitta Wistrand

(m), Monica Green (s), Karl-Erik Persson

(v), Lars Björkman (m), Elisa Abascal

Reyes (mp), Christina Axelsson (s),

Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren

(m), Jeppe Johnsson (m), Sivert Carlsson

(c), Torsten Gavelin (fp) och Hans Hoff

(s).

Reservationer

1. Grundläggande postservice (mom. 1)

Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman

(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson

(m) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet delar

regeringens och slutar med aktuell

del bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den förordade

utvidgningen av den grundläggande

postservicen redan i dag tillhandahålls

av Posten utifrån kommersiella

ställningstaganden. Enligt utskottets

mening saknas därför grund för att räkna

in dessa tjänster bland dem som behöver

garanteras av staten. Regeringens

förslag skapar i stället en effektiv

konkurrensbegränsning till förmån för

den redan i dag dominerande

postoperatören. Utskottet anser därför

att förslaget om att vidga den

grundläggande postservicen är omotiverat

och kan leda till

konkurrensbegränsningar. Om utvecklingen

leder i den riktningen att det inte blir

kommersiellt gångbart med paketbefordran

i vissa regioner bör frågan i stället

aktualiseras på nytt. I det sammanhanget

bör möjligheten att upphandla dessa

tjänster separat ses över. Regeringens

lag om ändring i postlagen (1993:1684)

såvitt avser 1 § avvisas därmed.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 1 i

denna del tillstyrks, bör av riksdagen

ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande grundläggande

postservice

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T63 yrkande 1 i denna del

avslår regeringens förslag till lag

om ändring i postlagen (1993:1684)

såvitt avser 1 §,

2. Lagförslagen i övrigt (mom. 2)

Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman

(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson

(m), Sivert Carlsson (c) och Torsten

Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med yrkande 5

bort ha följande lydelse:

Utskottet bedömer att regeringens

förslag att ersätta dagens

anmälningsplikt med ett tillståndskrav i

sak inte innebär några större skillnader

jämfört med i dag, beroende på hur

tillsynsmyndigheten väljer att göra sin

prövning. Enligt utskottets mening torde

det dock i praktiken vara omöjligt att

göra en förhandsbedömning av om en

tillkommande postoperatör har möjlighet

att uppfylla de krav som stadgas i

postlagen, t.ex. krav på

tillförlitlighet och regelbundenhet i

brevbefordran. Utskottet anser att den

nuvarande anmälningsplikten för

bedrivande av postverksamhet fungerar

tillfredsställande. Utskottet avvisar

därför regeringens förslag till

lagändringar, som är en följd av

förslaget om tillståndskrav, och i

konsekvens härmed även möjligheten att

vidta sanktioner mot dem som bedriver

postverksamhet utan tillstånd.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motionerna T63 (m, fp, kd) yrkande 1

i denna del och T65 (c) yrkande 5

tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagförslagen i övrigt

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T63 yrkande 1 i

denna del och 1995/96:T65 yrkande 5

avslår regeringens förslag till

dels lag om ändring i postlagen

(1993:1684) utom 1 §,

dels lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100),

dels lag om ändring i lagen

(1992:1602) om valuta- och

kreditreglering,

3. Avgift för lantbrevbärning (mom. 6)

Karl-Erik Persson (v), Elisa Abascal

Reyes (mp) och Sivert Carlsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet kan

och slutar med yrkande 2 bort ha

följande lydelse:

Enligt vad utskottet erfarit fortsätter

dock Posten med att ta ut avgifter för

lantbrevbärningen. Servicen till

postkunderna försämras också. Utskottet

anser det därför påkallat att regeringen

genom exempelvis avtal eller

ägardirektiv skapar garantier för att

servicen i glesbygden inte försämras.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att syftet med motionerna T60 (mp)

yrkande 3, T62 (v) yrkande 1 i denna

del, T63 (m, fp, kd) yrkande 5 i denna

del, T64 (mp) yrkande 3 och T65 (c)

yrkande 2 tillgodoses till väsentlig

del, bör av riksdagen ges regeringen

till känna. Av utskottets

ställningstagande följer vidare

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande avgift för

lantbrevbärning

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:T60 yrkande 3,

1995/96:T62 yrkande 1 i denna del,

1995/96:T63 yrkande 5 i denna del,

1995/96:T64 yrkande 3 och 1995/96:T65

yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Ersättning för grundläggande

postservice (mom. 7)

Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman

(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson

(m) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Av

propositionen och slutar med yrkande

2 bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ställning inte nu

bör tas till hur en eventuell framtida

upphandling av den grundläggande

postservicen skall finansieras. Om detta

skall ske genom att samtliga

tillståndspliktiga operatörer beläggs

med en avgift bör detta system utformas

så att det inte råder någon tvekan om

att systemet inte snedvrider

konkurrensen. Enligt utskottets mening

bör regeringen, om Posten kan bevisa

ändrade marknadsförutsättningar och

utifrån detta säger upp avtalet om den

grundläggande postservicen, inte enbart

återkomma till riksdagen med ett förslag

till avgiftsfinansiering utan överväga

andra möjligheter att på ett

konkurrensneutralt sätt uppnå en

grundläggande nationell servicenivå med

enhetlig prissättning.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 2

tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande ersättning för

grundläggande postservice

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T63 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

5. Hushållstäckning m.m. (mom. 8)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med behandlad

del bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det bör klargöras

att alla medborgare skall erbjudas en

grundläggande post- och kassaservice.

Detta innebär att ingen på grund av sin

bostads eller företags lokalisering

skall ha andra utdelningsvillkor för den

grundläggande postservicen. Ambitionen

bör vara att de ca 1 500 hushåll som i

dag inte har postutdelning fem dagar i

veckan skall få det. Motsvarande krav på

hushållstäckning bör även gälla för den

grundläggande kassaservicen. Utskottet

anser vidare att brevlådorna skall

finnas inom skäligt avstånd, vilket bör

vara 3 km. Utgångspunkten skall vara att

en adressat inte behöver vara

bilberoende för att hämta sin post.

Avståndet skall i stället vara sådant

att de flesta klarar av att cykla denna

sträcka eller promenera. Enligt

utskottets mening har vidare de

organisationsförändringar som skett inom

Posten lett till oacceptabla

försämringar för landsbygden. Som

framhålls i motion T64 (mp) bör Posten

mot bl.a. denna bakgrund åläggas att

vidta åtgärder så snabbt som möjligt så

att skillnader i pris och service

utjämnas mellan glesbygd och tätort.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motion T64 (mp) tillstyrks i nu

behandlad del, bör av riksdagen ges

regeringen till känna. Av utskottets

ställningstagande följer vidare att

syftet med motion T62 (v) yrkande 1 i nu

behandlad del tillgodoses till väsentlig

del.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande hushållstäckning

m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T64 yrkandena 1, 2 och 4 samt

med anledning av motion 1995/96:T62

yrkande 1 i denna del som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Pristak för brevbefordran (mom. 10)

Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman

(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson

(m) och Torsten Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 18 börjar med Utskottet

delar och slutar med om pristaket

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att prisregleringar är

ett främmande inslag på en avreglerad

marknad. I sammanhanget kan vidare

nämnas att Posten i sin prissättning har

lagt sig under pristaket i flera år.

Prisregleringen på postmarknaden

inriktas också på en sådan liten del av

hushållsutgifterna att det inte innebär

något större skydd för konsumenterna.

Utskottet är därför inte berett att

förorda att regeringen ges ett förnyat

bemyndigande om prisreglering för

privatpersoners inrikes brevbefordran.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motion T63 (m, fp, kd) yrkandena 1

i denna del och 3 i denna del tillstyrks

medan regeringens förslag avstyrks, bör

av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande pristak för

brevbefordran

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T63 yrkandena 1 i denna del

och 3 i denna del samt med avslag på

regeringens förslag om bemyndigande

för regeringen att i avtal med Posten

AB sätta gränser för bolagets

eventuella höjning av avgiften för

privatpersoners inrikes befordran av

brevförsändelser som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

7. Prisreglering av tidningar och

tidskrifter (mom. 11)

Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman

(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson

(m), Sivert Carlsson (c) och Torsten

Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 18 börjar med Utskottet

anser och på s. 19 slutar med yrkande

2 bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det omotiverat att i

dagsläget bemyndiga regeringen att

prisreglera en marknad som i dag

fungerar utan reglering. Post- och

telestyrelsen bör i stället följa

prisutvecklingen, och regeringen bör

återkomma till riksdagen med en

redogörelse för denna.

Vad utskottet nu anfört, vilket

innebär att motionerna T63 (m, fp, kd)

yrkandena 1 i denna del och 3 i denna

del samt T65 (c) yrkande 6 tillstyrks

medan regeringens förslag avstyrks, bör

av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande prisreglering av

tidningar och tidskrifter

att riksdagen med bifall till

motionerna 1956/96:T63 yrkandena 1 i

denna del och 3 i denna del och

1995/96:T65 yrkande 6 samt med avslag

på regeringens förslag om

bemyndigande för regeringen att

träffa avtal med Posten AB om

avgifter för befordran av vissa

tidningar och tidskrifter som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Postens verksamhetsinriktning (mom.

12)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 20 börjar med Utskottet har

och på s. 21 slutar med yrkandet

avstyrks bort ha följande lydelse:

När det gäller postens

verksamhetsinriktning ansluter sig

utskottet till den uppfattning som förs

fram i motion T62 (v), nämligen att ett

modernt postföretag måste ges möjlighet

att ge service till kunderna såväl inom

som utom landet. Regeringens förslag

till huvudinriktning för Posten är

därför alltför begränsat. Enligt

utskottets mening bör Posten ges

möjlighet att bedriva verksamhet utanför

landets gränser och då företrädesvis i

Europa. Det är också viktigt för Posten

att i vissa situationer ha möjlighet att

ingå delägarskap med andra

postoperatörer både i och utanför

landet. Utskottet vill vidare framhålla

att postnätet och betalningsförmedlingen

hör nära samman. Posten bör därför inte

heller begränsas alltför mycket när det

gäller möjligheterna att bedriva

fullskalig bankverksamhet. Mot denna

bakgrund bör en utredning tillsättas om

Postens möjligheter att bedriva

bankverksamhet. Dessutom bör Posten

kunna vara delägare i andra postbanker i

andra länder.

Beträffande statsmakternas

avkastningskrav på Posten vill utskottet

framhålla att en viktig omständighet som

bidragit till att postkoncernen ännu

inte nått önskat soliditetsmål är

felaktiga bedömningar av Postens ekonomi

i samband med bolagiseringen. Den låga

soliditetsnivån förklaras sålunda bl.a.

av att Postverkets pensionsåtagande om

drygt 7 miljarder kronor bokfördes som

en skuld i samband med bolagiseringen.

Enligt utskottets mening bör klarläggas

att staten skall ha det största ansvaret

för pensionsskulden och att detta

beaktas i samband med att framtida

avkastningskrav fastställs.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motion T62 (v) yrkandena 2 och 4-6

tillstyrks, bör av riksdagen ges

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande Postens

verksamhetsinriktning

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T62 yrkandena 2 och 4-6 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

9. Postens agerande på postmarknaden

(mom. 13)

Birgitta Wistrand (m), Lars Björkman

(m), Ulla Löfgren (m), Jeppe Johnsson

(m), Sivert Carlsson (c) och Torsten

Gavelin (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 22 börjar med Utskottet kan

och slutar med behandlad del bort ha

följande lydelse:

Som framhålls i motion T63 (m, fp, kd)

är det oacceptabelt att Posten ett

flertal gånger har agerat i strid mot

bl.a. konkurrenslagstiftningen. Enligt

Konkurrensverket har Posten tillämpat

underprissättning i Stockholm och

missbrukat sin dominerande ställning.

Enligt utskottets mening är det viktigt

för den allmänna normsättningen i

samhället att staten inte tillåter att

ett eget företag ägnar sig åt att

återkommande bryta mot lagstiftningen.

Det bör därför ankomma på regeringen

såsom ägare av Posten att tillse att

återkommande lagöverträdelser från

Postens sida förhindras.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motion T63 (m, fp, kd) yrkande 5

tillstyrks i aktuell del, bör av

riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande Postens

agerande på postmarknaden

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:T63 yrkande 5 i denna del som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört,

10. Övriga uppföljningsfrågor (mom. 17)

Elisa Abascal Reyes (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 29 börjar med Utskottet

förutsätter och slutar med av

utskottet bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare framhållit att

det är viktigt att följa upp hur de post-

och telepolitiska målen uppfylls. Enligt

utskottets mening är det därför

naturligt att de frågor som

uppmärksammas i motionerna T60 och T64

(båda mp) kommer att behandlas inom

ramen för det fortsatta

uppföljningsarbetet. Det gäller bl.a.

vad Postens ökade möjligheter till

finansiell verksamhet har inneburit

ekonomiskt och verksamhetsmässigt. I

avvaktan på en sådan redovisning bör

inga medel därför ges till Posten.

Utskottet kan vidare konstatera att

Postens omorganisationer har lett till

klara och oacceptabla försämringar för

landsbygden. Regeringen bör därför

ålägga Posten att förbättra dagens

situation så snabbt som möjligt och

jämna ut skillnaderna i service och

kostnader för glesbygdsbor och

tätortsbor. Utskottet anser vidare att

alltför stora omorganisationer inom post-

och telebolagen som kan leda till

försämrad service i glesbygd bör prövas

av regeringen innan de får genomföras.

Regeringen bör vidare före

mandatperiodens utgång redovisa för

riksdagen läget på postmarknaden och

konsumenternas situation. Redovisningen

bör innefatta en utvärdering av

effekterna av de lagändringar som

föreslås i proposition 1995/96:218

Ändringar i postlagen m.m.

Utskottet delar revisorernas bedömning

att upphandlingen av texttelefoni

fortsättningsvis bör skötas av Post- och

telestyrelsen i samråd med myndigheter

och organisationer som har social

kompetens. Det är dock viktigt att

klargöra att teleservicen för

handikappade bör finansieras enligt den

s.k. ansvars- och

finansieringsprincipen. Det innebär att

teleoperatörerna själva skall finansiera

forskning, utveckling och tillgänglighet

av teleutrustning och teletjänster för

handikappade.

Vad utskottet nu anfört, vilket innebär

att motionerna T60 yrkandena 1, 2 och 4

samt T64 yrkande 5 (båda mp) tillstyrks,

bör av riksdagen ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande övriga

uppföljningsfrågor

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:T60 yrkandena 1,

2 och 4 och 1995/96:T64 yrkande 5 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

Propositionens lagtext

Regeringen har följande förslag till

lagtext.

1 Förslag till lag om ändring i

postlagen (1993:1684)

2 Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100)

3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1602) om valuta- och

kreditreglering

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Proposition 1995/96:218 Ändringar i

postlagen (1993:1684) m.m. 2

Förslag till riksdagsbeslut 2

Förslag 1995/96:RR10 Riksdagens

revisorers förslag angående

uppföljning av post- och

telepolitiska mål 2

Revisorernas förslag 2

Motionerna 3

Motion väckt med anledning av

förslag 1995/96:RR10 3

Motioner väckta med anledning av

proposition 1995/96:218 3

Utskottet 4

1 Bakgrund 4

1.1 1993 års riksdagsbeslut 4

1.2 Utvecklingen inom EU 6

1.3 Aktuellt utredningsarbete

m.m. 6

2 Postlagen m.m. 6

2.1 Regeringens förslag 6

2.2 Motionsförslag 7

2.3 Utskottets ställningstagande 8

3 Rikstäckande post- och

kassaservice 8

3.1 Regeringens förslag 8

3.2 Motionsförslag 9

3.3 Utskottets ställningstagande 11

4 Upphandling av kassaservice 15

4.1 Regeringens förslag 15

4.2 Motionsförslag 16

4.3 Utskottets ställningstagande 16

5 Prisreglering av posttjänster 17

5.1 Regeringens förslag 17

5.2 Motionsförslag 17

5.3 Utskottets ställningstagande 18

6 Verksamhetsinriktning m.m. 19

6.1 Regeringens bedömning 19

6.2 Motionsförslag 20

6.3 Utskottets ställningstagande 20

7 Posten Kredit AB 22

7.1 Regeringens förslag 22

7.2 Utskottets ställningstagande 22

8 Postnummer 22

8.1 Regeringens förslag 22

8.2 Motionsförslag 22

8.3 Utskottets ställningstagande 23

9 Uppföljning av de post- och

telepolitiska målen 23

9.1 Revisorernas förslag 23

9.2 Motionsförslag 26

9.3 Utskottets ställningstagande 27

Hemställan 30

Reservationer 32

Propositionens lagtext 38

1 Förslag till lag om ändring i

postlagen (1993:1684) 38

2 Förslag till lag om ändring i

sekretesslagen (1980:100) 44

3 Förslag till lag om ändring i lagen

(1992:1602) om valuta- och

kreditreglering 45

Gotab, Stockholm 1996