Beredningskedjan

Dir.SOUDsProp.Bet.Rskr.

Skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet

1997-05-06 · 7 sidor


Så kom texten hit

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: dokumentet är webbpublicerat utan tryckt paginering och indelas i avsnitt — ett sidnummer visas aldrig om det inte står i källan

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Bet. 1996/97:TU9, Skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet

Dokumentets text

avsnitt 1 Kontrollera mot PDF

Trafikutskottets betänkande

1996/97:TU09

Skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

TU9

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens två förslag i proposition 1996/97:126 om

skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet. Enligt det

första förslaget bör riksdagen godkänna att 1951 års konsortialavtal, om

etablerandet av SAS, med senare ändringar skall ligga till grund för det

skandinaviska luftfartssamarbetet t.o.m. den 30 september år 2020. Enligt det

andra förslaget bör riksdagen bemyndiga regeringen att besluta om minskning

av statens ägarandel i SAS Sverige AB från nuvarande 50 % ned till en nivå som

innebär att statens röstetal inte understiger 35 %. Bolaget är svenskt

moderbolag i SAS-konsortiet.

I anslutning till förslaget om det skandinaviska luftfartssamarbetet

redovisar regeringen också vissa nya luftfartspolitiska riktlinjer. Dessa

innebär främst att den gemensamma skandinaviska luftfartspolitiken bör vila på

en liberal grundsyn och att SAS företrädesrätt bortfaller på helt

liberaliserade luftfartsmarknader.

I en m-motion förordas, i första hand, att de tre nationella bolag som äger

SAS slås samman till ett bolag och att svenska statens aktier i ett sådant

bolag successivt säljs. I andra hand förordas att statens aktier i SAS Sverige

AB successivt säljs. Vidare begärs i m-motionen en omförhandling av

konsortialavtalet för att förändra ägarstrukturen i SAS.

I en v-motion yrkas avslag på regeringens förslag om bemyndigande att

besluta om ändring av statens ägarandel i SAS Sverige AB.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Till betänkandet är fogat en m-reservation, en v-reservation och ett särskilt

yttrande av fp-ledamoten.

Propositionen

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen (Kommunikationsdepartementet) föreslår i proposition 1996/97: 126

om skandinavisk luftfartspolitik och förlängning av SAS-samarbetet att

riksdagen

1. godkänner att konsortialavtalet den 8 februari 1951 med senare ändringar

skall ligga till grund för det skandinaviska luftfartssamarbetet t.o.m. den 30

september 2020,

2. bemyndigar regeringen att besluta om förändring av svenska statens

ägarandel i SAS Sverige AB (publ) i enlighet med vad regeringen i

propositionen anfört.

Motionerna

1996/97:T65 av Per Westerberg m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en omförhandling av konsortialavtalet

i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om statens ägarandel i SAS.

avsnitt 2 Kontrollera mot PDF

1996/97:T66 av Hans Andersson m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen avslår

regeringens förslag till förändring av svenska statens ägarandel i SAS Sverige

AB.

Utskottet

1. Propositionen i huvuddrag

Konsortiet SAS ägs, sedan de tre moderbolagen år 1996 bytt namn och

omstrukturerats, av SAS Sverige AB, SAS Danmark A/S och SAS Norge ASA till

respektive 3/7, 2/7 och 2/7. Inom varje moderbolag ägs aktierna till 50 % av

respektive stat och till 50 % av privata aktieägare. Enligt propositionen

behöver SAS investera ca 5,5 miljarder dollar i flygplan och reservdelar under

de kommande tio åren. Regeringen framhåller att omstruktureringen av

moderbolagen skapar förbättrade förutsättningar att finansiera dessa

investeringar. Det stora behovet av kapitaltillförsel har också gjort det

erforderligt att klarlägga eventuella hinder för ändringar av aktieandelar i

moderbolagen. De skandinaviska kommunikationsministrarna har nu konstaterat

att det inte föreligger något hinder för en ny politik för respektive stats

ägarengagemang i de tre moderbolagen. Regeringen föreslår därför att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta om en eventuell minskning av statens

ägarandel i SAS Sverige AB inom ramen för en gemensam skandinavisk politik för

ägarengagemang i SAS. Statens ägarandel bör dock inte minska så att

röstetalet understiger 35 %. Vid ett röstetal på denna nivå kan staten

förhindra beslut bland ägarna som kräver kvalificerad majoritet, bl.a.

ändringar av bolagsordningsbestämmelser om verksamhetsföremål. Riksdagens

godkännande bör krävas vid förändringar som skulle innebära att statens

röstetal understeg 35 % i SAS Sverige AB.

Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner att konsortialavtalet,

som ingicks mellan SAS dåvarande moderbolag år 1951, med senare ändringar

skall ligga till grund för det skandinaviska luftfartssamarbetet t.o.m. den 30

september 2020. Nu gällande konsortialavtal och avtal mellan de skandinaviska

regeringarna om luftfartssamarbete löper ut den 30 september 2005. Regeringen

framhåller att den internationella luftfarten - vid sidan av den

liberalisering som skett bl.a. inom EU - fortfarande i mycket stor

utsträckning regleras av ett system med bilaterala avtal mellan suveräna

stater, varigenom förhandlas om marknadstillträde och trafikrättigheter. Det

finns därför enligt regeringen under överskådlig tid behov av att samordna de

skandinaviska resurserna för att uppnå bästa möjliga flygtrafikförbindelser

med omvärlden. Den skandinaviska luftfartspolitiken bör utgå från en liberal

grundsyn som medger att konsument- och konkurrenshänsyn tas till vara och att

avsnitt 3 Kontrollera mot PDF

SAS kan bedriva sin verksamhet på en kommersiell grund. De skandinaviska

länderna bör i sitt förhandlingsarbete sträva mot att etablera liberala

luftfartsmarknader med så många länder som möjligt. SAS luftfartspolitiska

företrädesrätt bör bortfalla helt på sådana fullt liberaliserade marknader.

2. Motionsförslagen

I motion T65 (m) framhålls (yrkande 2) att SAS tre nationella moderbolag bör

slås samman till ett bolag. Genom en sådan förändring skulle något

konsortialavtal inte behövas. I ett sådant bolag bör statens ägarandel stegvis

säljas i den takt det är möjligt, med avseende på priset och företaget. Om en

lösning som denna inte är möjlig bör - framhåller motionärerna - SAS Sverige

AB utförsäljas på ett sätt som garanterar stabilitet och

utvecklingsmöjligheter för bolaget.

I motion T65 (m) framhåller motionärerna vidare (yrkande 1) att de

ifrågasätter den långa giltighetstiden för det förlängda konsortialavtalet.

De finner det anmärkningsvärt att regeringen önskar att riksdagen skall binda

sig för luftfart inom ramen för SAS under drygt 20 år. Konsortialavtalet bör -

betonar motionärerna - omförhandlas för att förändra ägarstrukturen i SAS.

I motion T66 (v) framhålls att luftfarten innebär miljöproblem genom

bränsleförbrukningens och utsläppens stora omfattning. Det är därför av stor

vikt att staten även i fortsättningen har ett avgörande inflytande inom

luftfarten. Att minska statens ägarandel i SAS Sverige AB till 35 % tar bort

möjligheten att påverka beslut som tas med enkel majoritet. Statens ägande bör

- betonar motionärerna - uppgå till minst 50 % för att möjligheterna att styra

verksamheten skall vara tillfredsställande.

3. Utskottets ställningstagande

Som framhålls i propositionen står SAS inför mycket stora investeringar under

den kommande 10-årsperioden. Den omstrukturering av SAS moderbolag som skett

under år 1996 skall ses mot den bakgrunden och det behov av kapitaltillförsel

som investeringarna skapar. Detsamma gäller regeringens förslag om

bemyndigande att få minska statens ägarandel i SAS Sverige AB ned till en nivå

som svarar mot ett röstetal av 35 %. Utskottet har för sin del ingen erinran

mot att riksdagen ger regeringen det föreslagna bemyndigandet. Av detta

ställningstagande följer att utskottet inte kan ställa sig bakom motion T66

(v) enligt vilken riksdagen bör avslå regeringens förslag till förändring av

svenska statens ägarandel i SAS Sverige AB.

Innebörden av motion T65 (m) yrkande 2 är

- i första hand att konsortiet SAS bör upphöra och att de tre nationella

moderbolagen bör slås samman till ett bolag, i vilket den svenska statens

aktier successivt skall säljas,

avsnitt 4 Kontrollera mot PDF

- i andra hand att statens aktier i det svenska moderbolaget SAS Sverige AB

successivt skall säljas.

I propositionen framhålls att de privata ägargrupperna i SAS moderbolag inte

funnit det aktuellt att etablera ett gemensamägt ?AB SAS? eller motsvarande

med hänsyn till en lång rad frågor av bl.a. luftfartspolitisk och skattemässig

natur (bolagets säte, krav på nationell kontroll etc). Utskottet erinrar om

att konsortiekonstruktionen alltsedan SAS tillkomst har tillmätts en

avgörande betydelse och är inte berett att förorda någon annan rättslig form

för samarbetet. Utskottet kan alltså inte ställa sig bakom motionskravet att

konsortiet SAS skall upphöra för att ersättas av ett AB SAS.

Vad gäller andrahandskravet enligt motion T65 (m) yrkande 2 - som gäller

försäljning av statens aktier i SAS Sverige AB - vill utskottet framhålla

följande. Som anges i propositionen har den luftfartspolitiska situationen

genomgått stora förändringar sedan SAS-samarbetet inleddes i början av 1950-

talet. En konsekvens härav är att det blir alltmer vanligt i vår närmaste

omvärld att staterna börjar lossa banden till sina ?flaggförande? flygbolag.

De mål som motiverat ett nationellt statligt ägarengagemang i flygdriften -

framför allt tillgång till ett tillfredsställande nät av utrikes förbindelser

med flyg - bedöms därvid kunna uppnås på annat sätt än genom fortsatt direkt

ägande. I sammanhanget erinras dock om att de flesta gällande bilaterala

luftfartsavtal som de skandinaviska länderna träffat fortfarande innehåller

krav på ?väsentlig nationell ägarandel och kontroll? i de flygbolag som

utpekas att utnyttja rättigheterna i avtalen. Regeringens uppfattning att

statens ägarandel i SAS Sverige AB inte får minska så att röstetalet går ned

under 35 % skall ses mot bl.a. den bakgrunden. Som framhålls i propositionen

ligger en sådan nivå också i linje med de allmänna riktlinjer för statens

ägande i delägda aktiebolag som riksdagen godkänt (prop. 1995/96:141 om aktivt

ägande av statens företag, bet. NU26, rskr. 302). Utskottet delar regeringens

uppfattning och är inte berett att förorda en omprövning av riksdagsbeslutet i

fråga. Det sagda innebär att utskottet inte heller kan ställa sig bakom

andrahandskravet enligt yrkande 2 i m-motionen om försäljning av statens

aktier i SAS Sverige AB.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna T65 (m)

yrkande 2 och T66 (v). Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen

bemyndigar regeringen att besluta om förändring av svenska statens ägarandel i

SAS Sverige AB (publ) i enlighet med vad regeringen anför. Det innebär att

avsnitt 5 Kontrollera mot PDF

statens ägarandel får minskas ned till en nivå som motsvarar ett röstetal på

35 % och att riksdagens godkännande krävs vid förändringar av ägar-andelen som

skulle innebära att statens röstetal understeg 35 %.

Av propositionen framgår att moderbolagen i SAS har ansökt hos respektive

stats myndigheter om bl.a. godkännande av moderbolagens avtal om förlängning

av konsortialavtalet. Någon omförhandling av avtalet, som begärs i motion T65

(m), synes därför inte påkallad. Utskottet tillstyrker regeringens förslag

att riksdagen godkänner att 1951 års konsortialavtal med senare ändringar

skall ligga till grund för det skandinaviska luftfartssamarbetet t.o.m. den

30 september 2020. Motion T65 (m) yrkande 1 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande statens ägarandel i SAS

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:T65 yrkande 2 och 1996/97:T66

bemyndigar regeringen att besluta om förändring av svenska statens

ägarandel i SAS Sverige AB (publ) i enlighet med vad regeringen anför i

propositionen,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (v)

2. beträffande förlängning av SAS-samarbetet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion

1996/97:T65 yrkande 1 godkänner att konsortialavtalet den 8 februari

1951 med senare ändringar skall ligga till grund för det skandinaviska

luftfartssamarbetet t.o.m. den 30 september 2020.

res. 1 (m) - delvis

Stockholm den 6 maj 1997

På trafikutskottets vägnar

Monica Öhman

I beslutet har deltagit: Monica Öhman (s), Per Westerberg (m), Håkan Strömberg

(s), Jarl Lander (s), Per Erik Granström (s), Tom Heyman (m), Krister

Örnfjäder (s), Sivert Carlsson (c), Hans Stenberg (s), Kenth Skårvik (fp),

Monica Green (s), Karl-Erik Persson (v), Lars Björkman (m), Elisa Abascal

Reyes (mp), Claes-Göran Brandin (s), Ulla Löfgren (m) och Hans Hoff (s).

Reservationer

1. Statens ägarandel i SAS och förlängning av SAS-samarbetet (mom. 1 och 2)

Per Westerberg, Tom Heyman, Lars Björkman och Ulla Löfgren (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Som framhålls?

och på s. 5 slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse:

Som framhålls i propositionen bemyndigade riksdagen år 1992 (prop.

1991/92:69, bet. NU10, rskr. 92) regeringen att besluta om försäljning av

statens ägande i ABA. År 1993 överfördes detta bemyndigande (prop. 1992/93:59,

bet. TU20, rskr. 209) till SILA i samband med att statens ägande i SAS

överfördes till det börsnoterade SILA.

1992 års riksdagsbeslut omfattade bemyndigande för regeringen att helt eller

delvis sälja statens aktier inte bara i ABA utan också i en rad andra företag.

avsnitt 6 Kontrollera mot PDF

Som övergripande skäl för beslutet angavs att statens främsta uppgift inom

näringspolitiken är att ange ramar och regelsystem för näringslivets

verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om

staten uppträder som företagsägare och själv agerar på den marknad staten har

att ange spelregler för, uppstår en uppenbar risk för osund konkurrens.

De skäl som sålunda och i övrigt angavs för privatisering av statligt ägda

företag i 1992 års riksdagsbeslut är enligt utskottets mening alltjämt

giltiga. Utskottet delar den i motion T65 (m) uttalade uppfattningen att SAS

tre nationella moderbolag bör slås samman till ett bolag och att den svenska

statens ägarandel i ett sådant bolag stegvis bör säljas i den takt det är

möjligt, med avseende på priset och företaget. Om en sådan lösning inte skulle

visa sig möjlig, bör - som framhålls i motionen - statens aktier i SAS Sverige

AB försäljas på ett sätt som garanterar stabilitet och utvecklingsmöjligheter

för bolaget.

Mot bakgrund av det anförda ställer sig utskottet frågande till att

regeringen velat medverka till en förlängning av konsortialavtalets giltighet

ända till år 2020. Det är enligt utskottets mening anmärkningsvärt att

regeringen vill att riksdagen skall binda sig för luftfart inom ramen för SAS

under drygt 20 år. Utskottet anser för sin del att konsortialavtalet bör

omförhandlas i syfte att nå den av utskottet förordade sammanslagningen av SAS

moderbolag till ett bolag. Sedan en sammanslagning genomförts kan - som

framhålls i motion T65 (m) - konsortialavtalet upphöra att gälla.

Vad utskottet nu anfört - och som innebär att motion T65 (m) tillstyrks -

bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Motion T66 (v) avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens ägarandel i SAS

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T65 yrkande 2, med anledning av

vad regeringen anfört om förändring av svenska statens ägarandel i SAS

Sverige AB (publ) och med avslag på motion 1996/97:T66 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört,

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förlängning av SAS-samarbetet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T65 yrkande 1 och med anledning

av regeringens förslag om 1951 års konsortialavtal som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Statens ägarandel i SAS (mom. 1)

Karl-Erik Persson (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ?Som framhålls?

och på s. 5 slutar med ?röstetal understeg 35 %? bort ha följande lydelse:

avsnitt 7 Kontrollera mot PDF

Som framhålls i motion T66 (v) innebär luftfarten miljöproblem genom

bränsleförbrukningens och utsläppens stora omfattning. Utskottet delar

motionärernas uppfattning om vikten av att staten även i fortsättningen har

ett avgörande inflytande över verksamheter inom luftfartsområdet. Att minska

statens ägarandel i SAS Sverige AB till 35 % innebär att staten förlorar

möjligheten att påverka beslut som tas med enkel majoritet, dvs. en betydande

del av styrelsens beslut. Statens ägande bör - vill utskottet i likhet med

motionärerna understryka - uppgå till minst 50 % för att möjligheterna att

styra verksamheten skall vara tillfredsställande. Med det anförda tillstyrker

utskottet motion T66 (v) om att riksdagen bör avslå regeringens förslag till

förändring av svenska statens ägarandel i SAS Sverige AB. Vidare avstyrker

utskottet motion T65 (m) yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statens ägarandel i SAS

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:T66 avslår regeringens förslag om

förändring av svenska statens ägarandel i SAS Sverige AB (publ) samt

motion 1996/97:T65 yrkande 2,

Särskilt yttrande

Förlängning av SAS-samarbetet (mom. 2)

Kenth Skårvik (fp) anför:

Folkpartiet delar åsikten i motion T65 (m) yrkande 1 att den nya föreslagna

avtalsperioden med SAS kommer att löpa över en alltför lång tidsperiod. Då SAS

ägs gemensamt av de skandinaviska länderna kan en förändring av avtalsperioden

rimligen inte ske förrän förhandlingar i frågan har genomförts tillsammans med

Norge och Danmark. Folkpartiet anser att regeringen bör ta upp sådana

förhandlingar och därmed är vi ej beredda att stödja det nämnda

motionsyrkandet.