Bet. 1996/97:UbU1

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU01

Anslag till utbildning och forskning

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UbU1

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

förslag i budgetpropositionen för 1997

om utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning. Ett stort antal

motionsyrkanden i anslutning till

budgetpropositionen behandlas också.

Regeringens förslag tillstyrks på alla

punkter.

Den 1 juli 1997 inleds en femårig

satsning på vuxenutbildning. Kommunerna

får ansvaret och medel beräknas för

statsbidrag för 90 000 helårsplatser per

år. Utskottet markerar att 45 miljoner,

av de totalt 2,5 miljarder som beräknats

för vuxenutbildningsinsatser, skall

användas för studieförbunden och

fördelas av Folkbildningsrådet.

Högskolan byggs ut med 30 000

helårsplatser. Av dessa tillkommer

15 000 år 1997 och återstoden år 1999.

De tillfälliga utbildningsplatserna

motiverade av arbetsmarknadsskäl upphör,

med undantag för de s.k. NT-platserna,

som ingår i en flerårig satsning.

Utbyggnaden sker huvudsakligen vid de

mindre och medelstora högskolorna och

skall till ca hälften avse

naturvetenskaplig och teknisk

utbildning. Läkar- och

tandläkarutbildningen skall minska

ytterligare, liksom

grundskollärarutbildningen för

årskurserna 1-7.

De mindre och medelstora högskolorna

tilldelas fasta forskningsresurser. För

genusforskning satsas pengar dels på ett

nytt tema vid Linköpings universitet,

dels på 18 tjänster i sex olika ämnen.

Anslagen till forskningsråden under

Utbildningsdepartementet minskas med

drygt 230 miljoner kronor. Minskningen,

som görs av statsfinansiella skäl,

bedöms kunna kompenseras med medel från

forskningsstiftelserna.

Utskottet föreslår att regeringen

tillsätter en parlamentarisk utredning

om lärarutbildningen. Med stöd av

samtliga partier utom Socialdemokraterna

föreslår utskottet ett tillkännagivande

om att regeringen bör återkomma med

förslag om innehåll och finansiering av

en lärarutbildning med Rudolf

Steinerhögskolan som huvudman.

Högskolelagen ändras så att högskolan

som en tredje uppgift får att samverka

med det omgivande samhället.

Bakom utskottsförslaget i budgetfrågorna

står Socialdemokraterna och Centern.

Miljöpartiets företrädare reserverar sig

till förmån för ett eget budgetförslag,

som innebär satsningar dels på åtgärder

för att komma till rätta med läs- och

skrivsvårigheter, dels på information om

genteknik. De övriga

oppositionspartierna har förslag om

utgiftsramarnas storlek som riksdagen

har avslagit. Deras företrädare väljer

därför att beträffande anslagen redovisa

sina förslag i särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen för år 1997,

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

högskolelagen (1992:1434),

3. att riksdagen godkänner förslaget

till ram för år 1997 för

statsbidragsberättigade årselevplatser

vid riksinternatskolor, internationella

grund- och gymnasieskolor och IB-

utbildningar i enlighet med vad

regeringen förordar under avsnittet A

10,

4. att riksdagen godkänner förslaget

till ram för år 1997 för

statsbidragsberättigade årselevplatser

vid kompletterande skolor i enlighet med

vad regeringen förordar under avsnittet

A 13,

5. att riksdagen godkänner det som

regeringen förordar om omfattningen av

och principerna för utbyggnaden av den

högre utbildningen under budgetåren

1997-1999 (avsnitt 5.3.2),

6. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om stöd till

lärarutbildningen (avsnitt 5.3.2.1),

7. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om stöd till teknik-

och naturvetenskapscentrum (avsnitt

5.3.2.2),

8. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om åtgärder inom

konstnärliga utbildningar (avsnitt

5.3.2.3),

9. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om åtgärder för

utbildningar inom vårdområdet (avsnitt

5.3.2.4),

10. att riksdagen godkänner att en

högskola inrättas i Malmö med den

inriktning och omfattning som regeringen

förordar (avsnitt 5.4.1),

11. att riksdagen godkänner att en

högskola inrättas på Gotland med den

inriktning som regeringen förordar

(avsnitt 5.4.3),

12. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om

forskningssatsningar vid universitet och

högskolor (avsnitt 5.5.1),

13. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar beträffande

universitetsbegreppet (avsnitt 5.5.2),

14. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om forskning vid

mindre och medelstora högskolor (avsnitt

5.5.3),

15. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om genusforskning

(avsnitt 5.6),

16. att riksdagen bemyndigar regeringen

att vidta nödvändiga åtgärder för att

avveckla den affärsdrivande verksamheten

vid Uppsala Datacentral (UDAC) vid

Uppsala universitet (avsnitt 5.9),

17. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om stöd till svenska

gästforskare/gästlärare i utlandet

(avsnitt 5.10.4),

18. att riksdagen godkänner de belopp

för ersättning för helårsstudenter och

helårsprestationer som regeringen

förordar för de olika

utbildningsområdena för budgetåret 1997

(avsnitt 5.12.2),

19. att riksdagen godkänner vad

regeringen förordar om generellt

utbildningsuppdrag för treårsperioden

1997-1999 (avsnitt 5.13),

20. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Uppsala universitet avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 1,

21. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Uppsala universitet skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 2,

22. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Lunds universitet avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 3,

23. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Lunds universitet skall vara i enlighet

med vad regeringen förordar i avsnittet

B 4,

24. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Göteborgs universitet avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 5,

25. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Göteborgs universitet skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 6,

26. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Stockholms universitet avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 7,

27. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Stockholms universitet skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 8,

28. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Umeå universitet avseende åren 1997-1999

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet B 9,

29. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid Umeå

universitet skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet B

10,

30. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Linköpings universitet avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 11,

31. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Linköpings universitet skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 12,

32. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Karolinska intitutet avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 13,

33. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Karolinska institutet skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 14,

34. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Kungl. Tekniska högskolan avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avnittet B 15,

35. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Kungl. Tekniska högskolan skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 16,

36. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Luleå avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 17,

37. att riksdagen godkänner att

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Högskolan i Luleå skall vara i enlighet

med vad regeringen förordar i avsnittet

B 18,

38. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Danshögskolan avseende åren 1997-1999

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet B 19,

39. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Dramatiska institutet avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 20,

40. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Borås avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 21,

41. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan Dalarna avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 22,

42. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Gävle/Sandviken avseende

åren 1997-1999 skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet B

23,

43. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Halmstad avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 24,

44. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Kalmar avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 25,

45. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Karlskrona/Ronneby avseende

åren 1997-1999 skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet B

26,

46. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Karlstad avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 27,

47. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan Kristianstad avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 28,

48. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Skövde avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 29,

49. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

avseende åren 1997-1999 skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 30,

50. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Växjö avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 31,

51. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskolan i Örebro avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 32,

52. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Högskoleutbildningen på Gotland avseende

eren 1997-1999 skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet B

33,

53. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Idrottshögskolan i Stockholm avseende

åren 1997-1999 skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet B

34,

54. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Konstfack avseende åren 1997-1999 skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet B 35,

55. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Kungl. Konsthögskolan avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 36,

56. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

avseende åren 1997-1999 skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet B 37,

57. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Lärarhögskolan i Stockholm avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 38,

58. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Mitthögskolan avseende åren 1997-1999

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet B 39,

59. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Mälardalens högskola avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 40,

60. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Operahögskolan i Stockholm avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 41,

61. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Södertörns högskola avseende åren

1997-1999 skall vara i enlighet med vad

regeringen förordar i avsnittet B 42,

62. att riksdagen godkänner att

utbildningsuppdragets inriktning för

Teaterhögskolan i Stockholm avseende

åren 1997-1999 skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet B

43,

63. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Högskoleverkets

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet C 1,

64. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Verkets för

högskoleservice ansvarsområde skall vara

i enlighet med vad regeringen förordar i

avnittet C 2,

65. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Forskningsrådsnämndens

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet D 1,

66. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådets

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet D 3,

67. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Medicinska

forskningsrådets ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet D 5,

68. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Naturvetenskapliga

forskningsrådets ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avnittet D 7,

69. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Teknikvetenskapliga

forskningsrådets ansvarsområde skall

vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet D 9,

70. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Kungl. bibliotekets

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet D

13,

71. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Statens psykologisk-

pedagogiska biblioteks ansvarsområde

skall vara i enlighet med vad regeringen

förordar i avsnittet D 14,

72. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Institutets för

rymdfysik ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnittet D 15,

73. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom

Polarforskningssekretariatets

ansvarsområde skall vara i enlighet med

vad regeringen förordar i avsnittet D

16,

74. att riksdagen godkänner att den

övergripande målsättningen för

verksamheten inom Rådets för forsknings-

och utvecklingssamarbete mellan Sverige

och EU ansvarsområde skall vara i

enlighet med vad regeringen förordar i

avnittet D 17,

75. att riksdagen bemyndigar regeringen

att under år 1997 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med

stöd till forskning som finansieras

under verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser som

innebär åtaganden i enlighet med vad

regeringen förordar under avsnitt 7.4,

76. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområdet 16

Utbildning och universitetsforskning

enligt sammanställning i bilaga 3 till

detta betänkande.

Lagförslagen återfinns som bilaga 1

respektive bilaga 2 till detta

betänkande.

Motionerna

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:Ub204 av Sivert Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av stöd till

naturbruksskolor med skoglig inriktning

för fortbildning och utveckling som

kompetens-/kunskapscentrum inom det

skogliga området.

1996/97:Ub208 av Sigge Godin (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Statens skola för vuxna i

Härnösand.

1996/97:Ub210 av Sten Tolgfors (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla skolor som omfattas

av skolplikten bör omfattas av samma

kvalitetskrav och samma krav på

granskning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av ett nationellt

skolpengssystem, där eleversättning för

de skolor som uppfyller grundläggande

kvalitetskrav är oberoende av skolans

huvudman.

1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om ett införande av en nationell

skolpeng i enlighet med vad som anförts

i motionen,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar inom

lärarutbildningen,

11. att riksdagen hos regeringen begär

förslag innebärande en sammanslagning av

Skolverket och Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH) i

enlighet med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen hos regeringen begär

förslag innebärande bildandet av en

fristående myndighet för uppföljning,

utvärdering och tillsyn av skolan i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub215 av Ingrid Skeppstedt (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av samlade resurser

för dyslexi.

1996/97:Ub216 av Britta Sundin m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingen i SSVH.

1996/97:Ub227 av Ingemar Josefsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd för vuxna med

dyslexi/läs- och skrivsvårigheter dels

när det gäller finansiering av läs- och

skrivträning, dels när det gäller

hjälpmedelsförsörjningen.

1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurstilldelningssystemet i

grundskolan,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning och fortbildning

av lärare i informationsteknik,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sammansättningen av den

kommitté som skall föreslå åtgärder för

att hjälpa elever med dyslexi,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevvårdande personal.

1996/97:Ub231 av Lars-Erik Lövdén (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokalisering av ett

utvecklingscentrum för

svenskundervisning för invandrare.

1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsfrågor i

fortbildning och lärarutbildning,

13. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningsanknytning och

yrkespraktik i lärarutbildningen,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarutbildningens

yrkesspecifika kompetenskrav.

1996/97:Ub235 av Karl-Göran Biörsmark

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om stöd för vuxna med

dyslexi/läs- och skrivsvårigheter,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansieringen av läs- och

skrivträning,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om hjälpmedelsförsörjningen.

1996/97:Ub236 av Kerstin Heinemann och

Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om läs-

och skrivsvårigheter/dyslexi.

1996/97:Ub237 av Torsten Gavelin (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om specialdestinerat statsanslag

till Teknikens hus i Luleå.

1996/97:Ub240 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetensen hos yrkeslärarna,

17. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om inrättandet av en

försöksverksamhet med riksrekryterande

gymnasieutbildning baserad på modern

informationsteknik,

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en nationell skolpeng för

gymnasieskolan.

1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

18. att riksdagen hos regeringen begär

en parlamentarisk utredning om dyslexi

enligt vad i motionen anförts.

1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ny översyn av

lärarutbildningen även bör behandla

lärarnas karriärmöjligheter,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om läs- och skrivsvårigheter.

1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl.

(kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att gymnasielärarutbildningen

utvecklas för att täcka behoven i den

reformerade gymnasieskolan och stimulera

till arbete i lärarlag.

1996/97:Ub255 av Gunnar Goude m.fl. (mp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om organisation av och ansvar

för specialundervisning, hjälpmedel m.m.

för barn och vuxna med specifika läs-

och skrivsvårigheter (dyslexi),

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning av såväl

speciallärare som andra lärare i metodik

för diagnos, undervisning och träning av

dyslektiker i läsning och skrivning,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att

samverkansprojektet Dyslexi bör

genomföras enligt både de riktlinjer och

med de uppdrag till FRN och FOA som

anges i motionen,

4. att riksdagen anvisar 43 miljoner

kronor för genomförande av

dyslexiprojektet från utgiftsområde 16,

anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6

(10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner

kronor) och D 2 (1 miljon kronor) samt

utgiftsområde 6, D 4 (10 miljoner

kronor).

1996/97:Ub402 av Sivert Carlsson och

Agne Hansson (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av överflyttning av Kalmar

vårdhögskola till den statliga högskolan

i Kalmar.

1996/97:Ub405 av Rolf Gunnarsson (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medelstilldelning för

forskning vid Högskolan Dalarna.

1996/97:Ub406 av Eva Flyborg (fp) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tilldela Göteborgs

universitet utbildningsområdet idrott

för att bereda möjlighet att bedriva

tvåämnesutbildning med idrott och hälsa.

1996/97:Ub408 av Leif Carlson och Nils

Fredrik Aurelius (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett samgående mellan Kalmar

läns vårdhögskola och Högskolan i

Kalmar,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge Landstinget i Kalmar

län kommunalt beställaransvar vad gäller

anordnandet av högre vårdutbildning.

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Högskolan i Malmö,

23. att riksdagen avslår regeringens

förslag om ytterligare uppdrag och medel

till Forskningsrådsnämnden för insatser

inom forskningsinformation i enlighet

med vad som anförts i motionen,

25. att riksdagen hos regeringen begär

förslag om hur svensk rymdforskning kan

stärkas och om en internationell

rymdhögskola i Kiruna i enlighet med vad

som anförts i motionen,

26. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om SUNET som ett nationellt

kompetenscenter inom Internetteknik samt

om offentliga informationsproducenters

anslutning till Internet,

27. att riksdagen avslår regeringens

förslag till satsningar inom

genusforskningen i enlighet med vad som

anförts i motionen,

28. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en forskarskola i

teleinformatik,

34. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beteckningen universitet på

ett högre lärosäte.

1996/97:Ub413 av Agneta Ringman m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om kompletterande TV-

producentutbildning.

1996/97:Ub414 av Sven Lundberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om prioriterade områden för

Mitthögskolan.

1996/97:Ub415 av Susanne Eberstein m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om

civilingenjörsutbildning vid

Mitthögskolan.

1996/97:Ub416 av Per Lager m.fl. (mp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna att Göteborgs

universitet bör tilldelas

utbildningsområdet idrott,

tvåämnesutbildningen med idrott och

hälsa, att utvecklas vidare med särskild

folkhälsoinriktad profil.

1996/97:Ub417 av Marie Wilén och Ingrid

Skeppstedt (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Mälardalens högskola

skall prioriteras vid nästa tillfälle då

medel tilldelas för ytterligare

utbildningsplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att Mälardalens

högskola bör tilldelas ytterligare 10

miljoner kronor för 1998 och 1999 till

forskningen utöver vad regeringen

föreslagit,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att förlägga fullständig

civilingenjörsutbildning till

Mälardalens högskola med Västerås som

lokaliseringsort,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ytterligare

studentbostäder i Eskilstuna och

Västerås.

1996/97:Ub418 av Berit Oscarsson och

Christina Pettersson (s) vari yrkas att

riksdagen beslutar att inom ramen för

utgiftsområde 16 omfördela medel till

förmån för Linköpings universitet.

1996/97:Ub419 av Margareta Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurser till Högskolan i

Jönköping.

1996/97:Ub421 av Ann-Marie Fagerström

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om behovet av resurser

av medel till information för

utlandsstuderande elever.

1996/97:Ub422 av Marianne Jönsson och

Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

gemensam utbildning för förskollärare,

fritidspedagoger och grundskollärare.

1996/97:Ub424 av Inger Davidson m.fl.

(kd, m, c, fp, v, mp) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag

beträffande lärarutbildning vid Rudolf

Steinerhögskolan i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Ub425 av Carina Moberg och Nikos

Papadopoulos (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en särskild

introduktion för invandrare med

akademisk examen.

1996/97:Ub427 av Sigrid Bolkéus m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om framtida utveckling

av Högskolan i Gävle/Sandviken.

1996/97:Ub428 av Inger René (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring att antalet

läkarutbildningsplatser fördelas i

relation till regionernas

befolkningsunderlag.

1996/97:Ub429 av Rolf Dahlberg och

Patrik Norinder (m) vari yrkas att

riksdagen godkänner att antalet nya

utbildningsplatser vid Högskolan i

Gävle/Sandviken skall öka med 300

platser 1997 och ytterligare 300 platser

1999 i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Ub431 av Sylvia Lindgren och

Tone Tingsgård (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

forskning.

1996/97:Ub432 av Bertil Persson (m) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Malmöhögskolan.

1996/97:Ub435 av Lars Björkman och

Birgitta Wichne (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om omfördelning av

utbildningsplatser till Högskolan i

Borås,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om omfördelning av ökade

forskningsanslag med två miljoner kronor

till Högskolan i Borås.

1996/97:Ub438 av Hans Hjortzberg-

Nordlund och Margareta E Nordenvall (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av särskilda

forskarcentrum vid de mindre

högskolorna.

1996/97:Ub439 av Märta Johansson och

Sten Östlund (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

examinationsrätt till apotekarexamen vid

Göteborgs universitet.

1996/97:Ub440 av Märta Johansson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om möjlighet att

bedriva tvåämnesutbildning med högre

utbildning i ämnet Idrott och hälsa vid

Göteborgs universitet.

1996/97:Ub446 av Ingvar Johnsson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om ämneslärarutbildning

i teckenspråk vid Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla.

1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl.

(c) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjd utbildnings- och

kompetensnivå genom utbildnings- och

arbetsmarknadssatsningar.

1996/97:Ub449 av Ingbritt Irhammar (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utbildningsplatser

vid Högskolan Kristianstad,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökade medel för forskning vid

Högskolan Kristianstad under den

kommande treårsperioden.

1996/97:Ub450 av Marianne Andersson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en akademisk utbildning i

teckenspråk och

teckenspråkslärarutbildning vid

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla.

1996/97:Ub451 av Olof Johansson m.fl.

(c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsplatser till

Högskolan i Malmö,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om civilingenjörsutbildning vid

Mitthögskolan och Mälardalens högskola,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en modell för

kvalificeringstrappa, som ger

examensrättigheter i

forskarutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om anslagssystem, som bygger på

en kvalificeringstrappa,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en tidsplan för beslut om

universitetsbenämning,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till högskolor

beträffande forskarutbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en omvandling av

utbildningsbidrag till

doktorandtjänster,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillvarata den kompetens

som invandrade svenskar har.

1996/97:Ub453 av Åsa Stenberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar av

lärarutbildning.

1996/97:Ub454 av Karin Starrin (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Högskolan i Gävle/Sandviken.

1996/97:Ub455 av Lars Leijonborg m.fl.

(fp, m, c, v, mp, kd) vari yrkas att

riksdagen genom omfördelning inom

aktuellt utgiftsområde beviljar

Teologiska högskolan ett statsbidrag om

800 000 kr motsvarande 120

årsstudieplatser inom nivån 1-140 poäng.

1996/97:Ub456 av Torsten Gavelin (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en professur i

informations- och biblioteksvetenskap

vid Umeå universitet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om jazzutbildning vid Umeå

universitet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utbildning i

utställningsgestaltning och scenografi

vid Umeå universitet.

1996/97:Ub457 av Torsten Gavelin (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen godkänner vad i

motionen anförts om att med ändring av

vad regeringen föreslagit i proposition

1996/97:1 genom omfördelning tilldela

Umeå universitet 2 000 nya

utbildningsplatser,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskoleutbildning i

Skellefteå, Lycksele och Örnsköldsvik.

1996/97:Ub458 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om olika vägar till läraryrket,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skärpta antagningskrav för

läraryrket,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av undervisning om

och i teknik inom lärarutbildningen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av försöksskolor,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämnare könsfördelning,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av utbildning om

manligt och kvinnligt i

lärarutbildningen,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning/översyn av

lärarutbildningen.

1996/97:Ub459 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarsituationen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förlängning av praktisk-

pedagogisk utbildning,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta sammanhållande

organ med totalansvar för

lärarutbildningen vid högskolorna,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en särskild vuxenlärarexamen,

1996/97:Ub460 av Mats Lindberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad

läkarutbildning vid Umeå universitet.

1996/97:Ub461 av Mats Lindberg (s) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tandläkarutbildningen vid

Umeå universitet.

1996/97:Ub463 av Carl-Johan Wilson (fp)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om efterfrågestyrd tilldelning

av högskoleplatser.

1996/97:Ub466 av Maggi Mikaelsson (v)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsning på distansutbildning

vid Umeå universitet.

1996/97:Ub467 av Nikos Papadopoulos (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av en professur i

integrationsfrågor.

1996/97:Ub468 av Britt-Marie Danestig-

Olofsson (v) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om

utbildningsplatser för att tillgodose

behovet av kompetensutveckling även

efter avslutad grundutbildning.

1996/97:Ub469 av tredje vice talman

Christer Eirefelt (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningen av

grundutbildningsanslaget,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningen av

forskningsanslaget.

1996/97:Ub470 av Marietta de Pourbaix-

Lundin m.fl. (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

utvecklingen av Södertörns högskola.

1996/97:Ub471 av Ulf Melin och Göte

Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om att

Stiftelsehögskolan i Jönköping tillförs

ytterligare 240 platser och att

motsvarande platser minskas på

Mitthögskolan.

1996/97:Ub472 av Hans Hjortzberg-

Nordlund (m) vari yrkas att riksdagen

beslutar tilldela Göteborgs universitet

utbildningsområde idrott för att även

fortsättningsvis bereda möjlighet att

bedriva tvåämnesutbildning med idrott

och hälsa i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1996/97:Ub474 av Karin Israelsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utökat antal

utbildningsplatser för läkarutbildning

vid Umeå universitet.

1996/97:Ub475 av Karin Israelsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om antalet utbildningsplatser

för tandläkarstuderande vid Umeå

universitet.

1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att all basårsutbildning

skall ske inom komvux,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en försöksverksamhet med ett

socialt basår riktat till män.

1996/97:Ub479 av Lennart Brunander och

Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kunna ta in fler

studenter än vad de fasta

studieplatserna ger möjlighet till,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningsanslag till

Högskolan i Borås.

1996/97:Ub480 av Marianne Andersson och

Elving Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om framtida fördelning av

resurser till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning.

1996/97:Ub482 av Sivert Carlsson (c)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sjöfartsutbildning vid

Sjöbefälsskolan i Kalmar.

1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om treterminssystem och

sommaruniversitet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återinföra

kvalitetspremien som en del av

resursfördelningssystemet,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om satsningar på höjningar av

högskolelärarnas kompetens,

5. att riksdagen avslår regeringens

förslag till ändring av 1 kap. 2 §

högskolelagen (1992:1434),

9. att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag att inrätta nya

professurer,

10. att riksdagen beslutar uppdra åt

regeringen att ge Högskoleverket i

uppdrag att följa upp och utvärdera

konsekvenserna av att de nya högskolorna

får fasta forskningsresurser,

13. att riksdagen avslår regeringens

förslag om förändring av

universitetsbegreppet,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inte inrätta en ny och

självständig högskola på Gotland,

16. att riksdagen hos regeringen begär

ett förslag om basutbildning för

invandrare i enlighet med vad som

anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar avslå

regeringens förslag om att högskolor och

universitet vid behov skall anordna

stödundervisning i svenska,

18. att riksdagen beslutar att per

capita-besparingen också skall gälla de

konstnärliga och idrottsliga

utbildningarna,

19. att riksdagen beslutar att höja per

capita-ersättningen i enlighet med vad

som anförts i motionen,

20. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förändringar i

vårdutbildningarnas organisation,

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kandidatexamen i vårdämnen i

vårdhögskolorna,

24. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning med

de ändringar i förhållande till

regeringens förslag som framgår av i

motionen redovisad uppställning.

1996/97:Ub484 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att fullfölja

satsningen på lärarnas vetenskapliga

kompetens,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskningen inom

lärarutbildningen bör fokuseras på

didaktik,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att öka utbytet

mellan skolväsendet och

forskningsvärlden,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att högskolornas

samarbete vid regionala

utvecklingscentrum även inbegriper det

regionala näringslivet,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av pedagogisk

förnyelse av lärarutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av jämställdhet i

utbildningssystemet.

1996/97:Ub487 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om principerna för utbyggnaden

av den högre utbildningen under

budgetåren 1997-1999,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen på och

omfattningen av den högre utbildningen i

Malmö,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningssatsningar vid

universitet och högskolor,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de övergripande målen för

verksamheten vid forskningsråd, institut

etc. inom verksamhetsområde D,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om universitetsbegreppet,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning vid små och

medelstora högskolor,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om genusforskning,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsuppdragens

inriktning och verksamhetsmålen för

forskning och forskarutbildning vid

universitet och högskolor,

9. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 1 Statens skolverk anvisa ett

i förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 4 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen beslutar att under

det nya anslaget Institutet för

uppföljning, utvärdering och tillsyn av

skolan anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med 90

000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

11. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 2 Skolutveckling anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 82 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 3 Forskning inom skolväsendet

anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med

20 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

13. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 5 Statens institut för

handikappfrågor i skolan anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 114 375 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 14 Särskilda

utbildningsinsatser för vuxna anvisa ett

i förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 916 348 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 3 Lunds universitet:

Grundutbildning anvisa ett i förhållande

till regeringens förslag ökat anslag med

55 000 000 kr för utbildning i Malmö i

enlighet med vad som anförts i motionen,

16. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 6 Göteborgs universitet:

Forskning och forskarutbildning anvisa

ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag med 5 000 000 kr

för ett sekretariat för genusforskning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

17. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 12 Linköpings universitet:

Forskning och forskarutbildning anvisa

ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag med 4 900 000 kr

för en utbyggnad av tema Genus i

enlighet med vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 13 Karolinska institutet:

Grundutbildning anvisa ett i förhållande

till regeringens förslag ökat anslag med

18 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

19. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 34 Idrottshögskolan i

Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 1 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

20. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 36 Kungl. Konsthögskolan:

Grundutbildning anvisa ett i förhållande

till regeringens förslag ökat anslag med

750 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

21. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 41 Operahögskolan i

Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 500 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 43 Teaterhögskolan i

Stockholm: Grundutbildning anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 750 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

23. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 45 Särskilda utgifter vid

universitet och högskolor m.m. anvisa

ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag om 228 360 000 kr

i enlighet med vad som anförts i

motionen,

24. att riksdagen beslutar att under

anslaget B 46 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor

anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag minskat anslag om

264 999 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

25. att riksdagen beslutar att anvisa

ett i förhållande till regeringens

förslag minskat anslag med 23 000 000 kr

för grundutbildning i enlighet med vad

som anförts i motionen,

26. att riksdagen beslutar att anvisa

ett i förhållande till regeringens

förslag ökat anslag med 354 026 000 kr

för forskning och forskarutbildning i

enlighet med vad som anförts i motionen,

27. att riksdagen beslutar att under

anslaget C 3 Centrala studiestödsnämnden

anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag minskat anslag med

30 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

28. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 1 Forskningsrådsnämnden:

Forskning och forskningsinformation

anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med 14

300 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

29. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 3 Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet:

Forskning anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med 24

000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

30. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 5 Medicinska forskningsrådet:

Forskning anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med

90 000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

31. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 7 Naturvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 100 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

32. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 9 Teknikvetenskapliga

forskningsrådet: Forskning anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 85 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

33. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 11 Rymdforskning anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 11 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

34. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 15 Institutet för rymdfysik

anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med 4

000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

35. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 16

Polarforskningssekretariatet anvisa ett

i förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 4 500 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

36. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 18 Europeisk

forskningssamverkan anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

vkat anslag med 70 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

37. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 19 Särskilda utgifter för

forskningsändamål anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 25 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

38. att riksdagen beslutar att under

anslaget D 20 Medel för dyrbar

vetenskaplig utrustning anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 30 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

39. att riksdagen beslutar att under

anslaget E 2 Utvecklingsarbete inom

Utbildningsdepartementets område m.m.

anvisa ett i förhållande till

regeringens förslag minskat anslag med 5

000 000 kr i enlighet med vad som

anförts i motionen,

40. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om s.k. N/T-utbildningar.

1996/97:Ub490 av Mats Lindberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att skapa bättre

förutsättningar för universitet/högskola

att bedriva distansundervisning.

1996/97:Ub491 av Inger René m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbyggnad av den högre

utbildningen i Västsverige.

1996/97:Ub492 av Nils T Svensson och

Bertil Persson (s, m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om att

lokalisera en institution för högre

utbildning och forskning inom turism

till Malmö högskola.

1996/97:Ub493 av Margareta Israelsson

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om möjligheter till

omfördelning av medel för

högskoleutbildning.

1996/97:Ub494 av Eva Flyborg och Elver

Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om en förändring

i Utbildningsdepartementets anslag som

möjliggör dels en ett års förlängning,

dels en fördubbling av antalet platser

på kort- och dokumentärfilmsutbildningen

vid Göteborgs universitet.

1996/97:Ub495 av Agneta Brendt m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvinnoforskning.

1996/97:Ub496 av Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om nybörjarplatser för

lärarutbildning vid Högskolan i Skövde

inom den ram som högskolan tilldelats.

1996/97:Ub497 av Erik Arthur Egervärn

(c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om

civilingenjörsutbildning vid

Mitthögskolan.

1996/97:Ub498 av Birgitta Carlsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om höjning av forskningsanslagen

till Högskolan i Skövde.

1996/97:Ub503 av Karin Israelsson (c)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Rådet för forskning om

universitet och högskolor blir en

självständig del inom Högskoleverket.

1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att yrkeshögskolan skall

integreras i högskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbyggnad av yrkeshögskolan.

1996/97:Ub505 av Arne Kjörnsberg m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att den högre

utbildningen utvärderas löpande för att

på bästa sätt kunna möta framtida

utbildningsbehov,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningsresurser.

1996/97:Ub506 av Per Erik Granström

m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om Högskolan Dalarna.

1996/97:Ub507 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas att riksdagen för

budgetåret 1997 anvisar anslagen under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad

uppställning.

1996/97:Ub508 av Sören Lekberg m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om högre utbildning i

Stockholmsregionen.

1996/97:Ub509 av Ingrid Andersson m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär att den omprövar

placeringen av professuren i polska.

1996/97:Ub510 av Owe Hellberg (v) vari

yrkas

1. att riksdagen beslutar att ge

Högskolan i Gävle/Sandviken 1 200

utbildningsplatser i stället för 600,

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag till omfördelning av platserna i

enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås

- beslutar att ge Högskolan i

Gävle/Sandviken möjlighet att använda

sina platser före 1999.

1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl.

(kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om humanioras betydelse i

högskoleutbildningen,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att begränsa antalet nya

utbildningsplatser i högskolan 1997-1999

till 22 500 som skall vara permanenta,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de s.k. N/T-platserna,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av en

högskoleutbildning i varje län,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskningsutbytet mellan

de regionala högskolorna och

universiteten måste ges förutsättningar

att utvecklas,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fasta forskningsresurser,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett bättre

underlag för medelstilldelningen av

forskningsresurser,

13. att riksdagen avslår regeringens

förslag om en neddragning med 14 % av

anslagen till Forskningsrådsnämnden,

forskningsråden och rymdforskningen,

15. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla de tre

utbildningsformerna komvux, folkhögskola

och studieförbund får ta del av nya

anslag till vuxenutbildningen,

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarbristen på våra

universitet och högskolor,

23. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning med

de ändringar i förhållande till

regeringens förslag som framgår av i

motionen redovisad uppställning.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder i utbildningen av

förskollärare för ökade kunskaper i

metodik och organisation vid

föräldraaktiva förskolor,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder i utbildningen av

förskollärare med anledning av

förskolans växande ansvar för

förberedande träning och undervisning i

nära anknytning till

grundskolepedagogiken,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om minimikrav på tillgång till

speciallärare för svaga elever i

grundskolan, t.ex. speciallärare med

särskild kompetens inom området dyslexi,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att kvalificerad

undervisning om dyslexi och dess

behandling införs i

speciallärarutbildningen och

utbildningar av lärare för grundskolan

så att nödvändig kompetens för

omhändertagande av elever med specifika

läs- och skrivsvårigheter kan garanteras

inom en snar framtid,

8. att riksdagen hos regeringen begär

att samverkansprojektet Dyslexi

genomförs enligt de riktlinjer som

angivits i motionen och med de uppdrag

till FRN och FOA som anges i motionen,

9. att riksdagen anvisar 33 miljoner

kronor för genomförande av

dyslexiprojektet från utgiftsområde 16

anslagen A 4 (20 miljoner kronor), A 6

(10 miljoner kronor), D 1 (2 miljoner

kronor) och D 2 (1 miljon kronor),

18. att riksdagen anvisar 20 miljoner

kronor under utgiftsområde 16, A 4 för

fortbildning av skolledare och lärare

vid gymnasieskolan,

23. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelning av

grundutbildningsplatser på universitet

och högskolor och åtgärder för att

underlätta möjligheterna att välja

kombinationer av kurser vid olika

fakulteter och högskolor,

32. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om principer för fördelning av

forskningsresurser till universitet och

högskolor,

41. att riksdagen anvisar 40 miljoner

kronor från utgiftsområde 16, A 4 (20

miljoner kronor), A 6 (10 miljoner

kronor), D 1 (8 miljoner kronor) samt D

2 (2 miljoner kronor) för genomförande

av de i motionen föreslagna projekten,

46. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktning och organisation

av vuxenutbildning och

utbildningsinsatser med anledning av den

höga arbetslösheten,

49. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning med

de ändringar i förhållande till

regeringens förslag som framgår av i

motionen redovisad uppställning (tabell

2),

50. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning för åren 1998 och

1999 enligt tabell 2 i motionen.

1996/97:Fi207 av Gunnar Hökmark m.fl.

(m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts under avsnittet En mångfald av

skolor och frihet att välja .

1996/97:Fö502 av Gunnar Goude och Annika

Nordgren (mp) vari yrkas

4. att riksdagen för budgetåret 1997

för genomförande av de i motionen

föreslagna projekten inom utgiftsområde

16 anvisar 20 miljoner kronor till

anslaget A 4 Genomförande av

skolreformer, 10 miljoner kronor till

anslaget A 6 Skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med

handikapp, 8 miljoner kronor till

anslaget D 1 Forskningsrådsnämnden:

Forskning och forskningsinformation samt

2 miljoner kronor till anslaget D 2

Forskningsrådsnämnden: Förvaltning.

1996/97:So295 av Rose-Marie Frebran

m.fl. (kd) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av behovet av

tandläkare i framtiden och lämplig

dimensionering av tandläkarutbildningen.

1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

13. att riksdagen vid bifall till

yrkande 1 som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

nätverket för folkbildningsforskning

MIMER.

1996/97:Kr258 av Rolf Åbjörnsson m.fl.

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av

dansutbildningen i syfte att underlätta

omskolning eller vidareutbildning.

1996/97:Kr510 av Michael Stjernström

m.fl. (kd) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Idrottshögskolan bör få

fasta forskningsresurser och ges

sedvanlig examinationsrätt,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Göteborgs universitet

skall få behålla utbildningsområdet

idrott.

1996/97:T224 av Elver Jonsson m.fl. (fp)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om den högre utbildningens

betydelse för växtkraften i Västsverige,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om Högskolan i Borås.

1996/97:N239 av Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en internationell högskola

inom rymdverksamhetens område i Kiruna.

1996/97:N253 av Olle Lindström (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att etablera en professur i

ozonforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att etablera ett

rymdforskningscentrum med

forskningsskola i Kiruna,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ingenjörsutbildningen i

Kiruna byggs på.

1996/97:A280 av Berit Oscarsson och Nils

T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

vad i motionen anförts om medel till

studieförbunden.

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl.

(fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om högskoleplatser i

Storstockholm och nätverksuniversitet på

Södertörn.

1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c)

vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett decentraliserat

kunskapssamhälle.

1996/97:A806 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att resurser

avsätts till genusforskning.

1996/97:A807 av Ingbritt Irhammar m.fl.

(c) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hälften av de 100 000

platserna i det nya

utbildningsprogrammet bör gå till

kvinnor.

1996/97:A819 av Elving Andersson m.fl.

(c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortbildning och

lärarutbildning.

1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl.

(kd) vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att lärare och

lärarkandidater måste få

fortbildning/utbildning om skillnaden

mellan pojkars och flickors agerande i

undervisningssituationen,

17. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rekryteringen till

lärarutbildningen målmedvetet måste

inriktas på en jämn könsfördelning.

Motioner med anledning av proposition

1996/97:5 Forskning och samhälle

1996/97:Ub1 av Lennart Klockare m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om en professur vid

Högskolan i Luleå och de

regionalpolitiska effekterna.

1996/97:Ub2 av Monica Öhman m.fl. (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av långsiktighet vad

gäller anslaget för den

samhällsvetenskapliga och humanistiska

forskningen vid Högskolan i Luleå.

1996/97:Ub3 av Siw Wittgren-Ahl och

Claes-Göran Brandin (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om

behovet av en samnordisk

forskarutbildning inom rese- och turist

industrin.

1996/97:Ub4 av Claes-Göran Brandin och

Siw Wittgren-Ahl (s) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning inom turistnäringen

vid Handelshögskolan i Göteborg.

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kvalitet i forskningen vid de

nya högskolorna,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökat anslag till

grundforskning via forskningsråden under

Utbildningsdepartementet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de nya högskolornas uppgift

att finansiera forskarutbildning för

sina lärare,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om resursfördelningssystemet och

målstyrning av högskolornas verksamhet,

13. att riksdagen avslår förslaget om

placering av genusforskningssekretariat

i Göteborg,

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ge FRN koordinerande

uppgifter för genusforskning,

17. att riksdagen avslår regeringens

förslag om professorstjänster och deras

lokalisering,

19. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att det skall vara

Högskoleverket som beslutar vilka

högskolor som får rätt att benämnas

universitet.

1996/97:Ub6 av Elving Andersson (c) vari

yrkas att riksdagen beslutar tilldela

Göteborgs universitet utbildningsområdet

Idrott och bibehållen examensrätt inom

området.

1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sekretariatet för

genusforskning,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarbrist.

1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om SUNET.

1996/97:Ub9 av Ulf Björklund och Lennart

Fremling (kd, fp) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av

regeringens förslag för budgetåret 1997

anvisar Högskolan Dalarna 27,9 miljoner

kronor genom omfördelning inom

utgiftsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tilldelning av medel till

Högskolan Dalarna för åren 1998 och

1999.

1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

10. att riksdagen hos regeringen begär

att Högskoleverket skall ges i uppdrag

att undersöka möjligheterna för en

forskningsenhet med miljöprofil,

12. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av ett institut

med inriktning på miljöskydd och

naturvård (miljötekniskt institut).

Motion med anledning av proposition

1996/97:3 Kulturpolitik

1996/97:Kr13 av Fanny Rizell m.fl. (kd)

vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av

dansutbildningen i syfte att underlätta

omskolning eller vidareutbildning.

Motion med anledning av regeringens

skrivelse 1995/96:147 Återkallelse av

proposition 1996/97:119 Reformerad

tandvårdsförsäkring

1995/96:Sf22 av Rose-Marie Frebran m.fl.

(kds) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utvärdering av behovet av

tandläkare i framtiden och lämplig

dimensionering av tandläkarutbildning.

Utskottet

1. Inledning

Riksdagen har den 22 november 1996

fastställt utgiftsramen för budgetåret

1997 för utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning (prop. 1996/97:1

Reviderad finansplan m.m., bet. FiU1,

rskr. 53). Ramen omfattar

25 357 miljoner kronor.

I det följande behandlar

utbildningsutskottet regeringens förslag

i budgetpropositionen under

utgiftsområde 16 och de under allmänna

motionstiden 1996 väckta motionsyrkanden

som har samband med regeringens förslag.

Ett fåtal yrkanden i motioner väckta med

anledning av andra propositioner, men

som har samband med regeringens förslag

i budgetpropositionen, behandlas också.

Regeringens förslag om anslagsbelopp

(yrkande 76 i propositionen) föregås av

ett stort antal andra yrkanden om

antagande av lagförslag och om

godkännande av vad regeringen förordat i

olika avseenden. I betänkandet tar

utskottet först upp olika sakområden där

regeringen lagt fram sådana förslag och

redovisar sitt ställningstagande till

regeringens och motionärernas förslag i

de delar som inte direkt avser anslagen.

Sakområdena tas upp i följande ordning.

Inledningsvis behandlas

forskningsområdet, som har särskild

aktualitet eftersom regeringen samtidigt

med budgetpropositionen har lagt fram en

forskningspolitisk proposition (prop.

1996/97:5). I sistnämnda proposition

återfinns utförligare resonemang om

regeringens motiv för vissa av de

förslag som framläggs i

budgetpropositionen. Efter

forskningsfrågorna tar utskottet upp den

grundläggande högskoleutbildningen och

sedan vissa frågor på skolområdet.

Därefter följer fem avsnitt (avsnitt

15-19) om regeringens och motionärernas

förslag om anslag på skolområdet, till

universitet och högskolor, till

högskolemyndigheter, till nationella och

internationella forskningsresurser samt

till gemensamma ändamål. Utskottets

ställningstagande till regeringens

samlade förslag om anslag inom

utgiftsområdet redovisas i ett därpå

följande avsnitt (avsnitt 20). Allra

sist behandlas några få övriga frågor.

2. Fakultetsresurser och nya

forskningssatsningar vid universitet och

högskolor

Satsningar på olika forskningsområden

Regeringens förslag till övergripande

mål för forskningen och allmänna

riktlinjer för forskningspolitiken för

åren 1997-1999 presenteras i

propositionen Forskning och samhälle

(prop. 1996/97:5). Utskottets

ställningstaganden till förslagen i

denna proposition och till

motionsyrkanden i anslutning därtill

återfinns i utskottets betänkande

1996/97:UbU3.

I budgetpropositionen lägger regeringen

fram förslag om forskning och

forskarutbildning som främst tar sikte

på resursfrågor och medelsanvisning för

nästa budgetår. En del av dessa förslag

har också tagits upp i den

forskningspolitiska propositionen,

ibland med en något fylligare

motivering. De behandlas likväl enbart i

detta budgetbetänkande med hänvisning

till att de utmynnar i konkreta

budgetförslag.

Regeringen konstaterar i

budgetpropositionen att betydande belopp

för närvarande förs över från

forskningsstiftelserna, forskningsråden

och andra externa finansiärer till

högskolan och dess forskning. Den större

delen av de externa anslagen tillfaller

de medicinska, naturvetenskapliga och

tekniska forskningsområdena.

Fakultetsanslagen har vid

anslagsberäkningarna för budgetåret 1997

reducerats med 2 % - vilket närmare

framgår av avsnitt 16 i detta betänkande

- dels till följd av tidigare beslutad

besparing, dels för att finansiera vissa

reformer inom forskningen. Trots det

rådande statsfinansiella läget föreslår

regeringen, enligt propositionen,

betydelsefulla satsningar för forskning

och forskarutbildning samt medel för

vissa byggnadsprojekt.

De förslag till förstärkningar inom

vissa angelägna forskningsområden som

regeringen lägger fram återges i

följande sammanställning punktvis.

Enligt regeringens bedömning är detta

samtidigt områden vars tillgång till

andra finansieringskällor är begränsade.

- Det tillskott till humanistisk och

naturvetenskaplig forskning, den s.k.

särskilda fakultetsresursen, som under

en femårsperiod tilldelats de

humanistiska och matematisk-

naturvetenskapliga fakulteterna skall

permanentas.

- Som en konsekvens av tidigare

fattade beslut skall Uppsala universitet

erhålla medel för bostads- och

byggforskning.

- Uppsala universitet skall erhålla

medel för ökade lokalkostnader för

Gustavianum.

- Lunds universitet skall erhålla

medel för forskning med inriktning mot

Ost- och Sydostasien.

- Lunds universitet skall erhålla

medel för forskningen vid Skissernas

museum.

- Göteborgs universitet skall erhålla

medel för ett internationellt

dokumentations- och forskningscentrum

inom området våldsskildringar i medier.

- Göteborgs universitet skall erhålla

medel för forskning om och utveckling av

svenska som andraspråk och

svenskundervisning för invandrare.

- Stockholms universitet skall erhålla

resurser för förstärkning av

verksamheten vid Institutet för social

forskning.

- Linköping universitet skall erhålla

resurser för ett nytt tema, tema Genus.

- Umeå universitet skall erhålla en

förstärkning av anslagen till de

humanistiska och samhällsvetenskapliga

fakulteterna.

- Högskolan i Luleå skall erhålla en

förstärkning för forskning inom det

filosofiska området. En filosofisk

fakultet skall inrättas vid högskolan

den 1 januari 1997.

- Nationella nätverkssekretariat för

Europaforskning inom ämnesområdena

statsvetenskap vid Uppsala universitet,

ekonomi vid Lunds universitet och

juridik vid Stockholms universitet samt

ett årsbokssekretariat förlagt till

Uppsala universitet skall erhålla stöd.

Vidare föreslår regeringen medel för

följande professurer:

- afrikanska språk vid Göteborgs

universitet,

- polska språket och litteraturen vid

Stockholms universitet,

- filmvetenskap vid Stockholms

universitet,

- museologi vid Umeå universitet,

- produktionsteknik med inriktning mot

elektronikindustrin.

I andra avsnitt i detta betänkande

behandlas regeringens förslag om

resurser för lärarutbildningarnas

forskningsanknytning, om medel till

Göteborgs universitet för ett

sekretariat för genusforskning och om

förstärkning av medlen för konstnärligt

utvecklingsarbete vid de konstnärliga

högskolorna i Stockholm samt vid Lunds,

Göteborgs respektive Umeå universitet

och Högskolan i Luleå.

Moderata samlingspartiet begär i motion

1996/97:Ub487 yrkande 3 ett

tillkännagivande om vad i motionen

anförts om forskningssatsningar vid

universitet och högskolor. Motionärerna

pekar på stora skillnader i de

procentuella ökningarna av anslagen

mellan universitet och större högskolor

å ena sidan och små och medelstora

högskolor å den andra. De avvisar inte

de i budgeten anvisade medlen för

forskning, men ifrågasätter den

fördelning regeringen förordar. I deras

förslag finns ökade resurser för

forskning vid små och medelstora

högskolor, samtidigt som en ökning görs

bland de universitet och större

högskolor som i regeringens förslag

tilldelats små eller obetydliga

ökningar. Tillskotten bör, anser

Moderaterna, göras så att inget anslag

ökar med mindre än 2,3 % jämfört med

föregående budgetår. I konsekvens med

det förda resonemanget föreslår

motionärerna i sina anslagsberäkningar

att de medel (264 999 000 kr) som

regeringen anslagit för forskning vid

mindre och medelstora högskolor skall

återgå. Samtidigt vill motionärerna att

riksdagen anvisar ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med

354 026 000 kr för forskning och

forskarutbildning att fördelas mellan

samtliga universitet och högskolor

(inkl. de mindre och medelstora

högskolorna) i enlighet med de av

motionärerna förordade

fördelningsprinciperna.

Vänsterpartiet föreslår i sitt

budgetalternativ att fakultetsanslagen

generellt ökas med 100 miljoner kronor

(motion 1996/97:Ub507). Miljöpartiet

föreslår i flera motioner att ett s.k.

grundforskningsavdrag skall införas.

Enligt motionärerna skulle

fakultetsanslagen genom

grundforskningsavdraget kunna tillföras

560 miljoner kronor år 1997. De har dock

inte lagt fram något förslag om ökade

belopp under anslagen till forskning och

forskarutbildning. Utskottet behandlar

yrkandena om grundforskningsavdrag i

sitt forskningsbetänkande (bet.

1996/97:UbU3). Folkpartiet liberalerna

däremot har lägre fakultetsanslag än vad

regeringen föreslagit till Uppsala,

Lunds, Göteborgs, Stockholms och Umeå

universitet (motion 1996/97:Ub483).

Utskottet har inget att invända mot

regeringens förslag till

forskningssatsningar vid de olika

lärosätena. Motion 1996/97:Ub487 yrkande

3 om principer för forskningssatsningar

vid universitet och högskolor avstyrks.

Till frågan om anslagen till forskning

och forskarutbildning vid universitet

och högskolor återkommer utskottet

senare i betänkandet (avsnitt 16).

I motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 17

och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 9 avvisas

regeringens förslag om nya

professorstjänster. Det innebär enligt

motionärerna inte ett ställningstagande

i fråga om behovet av en förstärkning av

kompetensen i de föreslagna ämnena. De

hänvisar till att de tidigare ställt sig

avvisande till att regeringen skall ha

rätt att inrätta professurer, eftersom

de menar att denna uppgift hör till

universitetens och högskolornas ansvars

område.

Utskottet erinrar om att riksdagen

våren 1995 godkände regeringens förslag

att regeringen på nytt skulle få rätt

att inrätta professurer vid universitet

och högskolor för att göra det möjligt

att prioritera vissa nationellt

angelägna forskningsområden samt

garantera tillgången på vetenskapligt

kompetenta forskare, t.ex. inom vissa

områden där forskning inte finns

tillfredsställande representerad (prop.

1994/95:100 bil. 9 delvis, bet. UbU12,

rskr. 354). I sammanhanget framhölls att

huvudansvaret för forskningens

organisation vid universitet och

högskolor alltjämt vilar på styrelserna

för lärosätena. Regeringens möjlighet

att inrätta professurer inom särskilda

områden borde därför utnyttjas

restriktivt.

Regeringens förslag i

budgetpropositionen om medel för

inrättande av professurer i vissa ämnen

motiveras av att dessa ämnen anses vara

av nationellt intresse. Utskottet

ansluter sig till regeringens bedömning

och avstyrker därmed motionerna

1996/97:Ub5 yrkande 17 och 1996/97:Ub483

yrkande 9.

Enligt motion 1996/97:Ub509 (s) bör

placeringen vid Stockholms universitet

av professuren i polska språket och

litteraturen omprövas. Motionärerna

pläderar för att professuren i stället

bör placeras vid Uppsala universitet.

Särskilt lyfter man fram att Uppsala

redan har ett forskningslektorat i

polska, som kommer att omvandlas till

ett universitetslektorat, samt att

lämpliga samarbetsinstitutioner finns på

orten.

Utskottet konstaterar att det i dag

inte finns någon professur i polska

språket och litteraturen vid svenska

universitet. Regeringen anger att

skrivelser om professuren inkommit från

såväl Uppsala universitet som Stockholms

universitet samt att yttrande över

skrivelserna inhämtats från Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet

(HSFR). I yttrandet framhålls att

forskning och forskarutbildning i polska

är etablerade vid båda lärosätena, men

att Stockholms universitet har fler

studenter inom grundutbildningen och

bättre kontaktmöjligheter utanför

ämnesinstitutionen. HSFR förordar i

valet mellan universiteten att

professuren förläggs till Stockholms

universitet. Utskottet finner ingen

anledning att ifrågasätta den bedömning

som regeringen gjort mot bakgrund av

HSFR:s yttrande. Motionsyrkandet

avstyrks med det anförda.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet

att riksdagen godkänner vad regeringen

förordar om forskningssatsningar vid

universitet och högskolor.

Verksamhetsmålen för forskning och

forskarutbildning

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen förordar om

verksamhetsmålen för åren 1997-1999 för

forskning och forskarutbildning vid

Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms,

Umeå resp. Linköpings universitet samt

vid Karolinska institutet, Kungl.

Tekniska högskolan och Högskolan i

Luleå. I verksamhetsmålen för de skilda

lärosätena under anslagen har

regeringens ovan nämnda förslag till

forskningssatsningar och professurer

specificerats.

I motion 1996/97:Ub487 yrkande 8

(delvis) följer Moderata samlingspartiet

upp sina förslag till

forskningssatsningar vid universitet och

högskolor och begär ett tillkännagivande

i enlighet med dessa om verksamhetsmålen

för forskning och forskarutbildning.

Regeringens förslag om en filosofisk

fakultet vid Högskolan i Luleå välkomnas

i motion 1996/97:Ub2 (s). Motionärerna

vill emellertid att riksdagen gör ett

uttalande om behovet av långsiktighet

när det gäller anslaget för

samhällsvetenskaplig och humanistisk

forskning. Forskning bör kunna bedrivas

i rimlig omfattning.

Utskottet noterar att regeringen

redovisar som planeringsförutsättning

för budgetåren 1998 och 1999 att

Högskolan i Luleå skall erhålla utökade

resurser för fortsatt uppbyggnad av

humanistisk och samhällsvetenskaplig

forskning och forskarutbildning. Något

riksdagsuttalande behövs inte, varför

motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet föreslår att riksdagen med

avslag på motion 1996/97:Ub487 yrkande 8

(delvis) ger regeringen begärt

godkännande av verksamhetsmålen för

forskning och forskarutbildning vid de

angivna lärosätena.

I motioner framlagda förslag till

satsningar på olika forskningsområden

Rymdforskningen framhålls som ett område

för svensk spjutspetsforskning i flera

motioner. Enligt motion 1996/97:Ub411

(m) yrkande 25 är den rymdforskning som

bedrivs i Kiruna ett exempel på att

Sverige legat väl framme inom avancerad

teknik. Verksamhetens framgång beror på

ett geografiskt unikt läge som ger goda

förutsättningar för forskning och

utbildning inom detta område. I motion

1996/97:N239 (m) yrkande 2 föreslås att

den svenska rymdverksamheten

koncentreras till Kiruna, och att

Sverige skall ta på sig en ledande roll

i Europa genom att där skapa en

internationell högskola med kurser och

forskning i allt som rör rymdverksamhet,

t.ex. astronomi och astrofysik,

telekommunikation och satellitteknik.

Bland annat kan vissa institutioner vid

Umeå universitet och Högskolan i Luleå

omlokaliseras till Kiruna. Liknande

yrkanden framställs i motion

1996/97:N253 (m), nämligen att ett

rymdforskningscentrum med

forskningsskola bör etableras i Kiruna i

samarbete med Högskolan i Luleå och att

en professur i ozonforskning bör

inrättas där.

Utskottet hänvisar till att ett nytt

Miljö- och rymdforskningsinstitut (MRI)

i Kiruna har skapats under år 1996 med

stöd av flera finansiärer och med medel

från Europeiska unionens regionala

utvecklingsprogram för mål 6-området

avseende åren 1995-1999. Grundtanken är

att existerande forskningsverksamhet i

Kiruna skall byggas ut och kompletteras

för att skapa en bredare akademisk miljö

med egen utvecklingskraft. Institutets

uppgift är bl.a. att fördela medel inom

de fyra delområdena

satellitdatahantering, klimatforskning,

atmosfärforskning och

samhällsvetenskaplig tillämpning av

geografisk information. Institutet skall

också planera och förbereda en fortsatt

verksamhet efter uppbyggnadsperioden med

EU-regionalstöd. Utskottet föreslår mot

bakgrund av vad som redovisats att

riksdagen avslår motionerna

1996/97:Ub411 yrkande 25, 1996/97:N239

yrkande 2 samt 1996/97:N253 yrkandena 1

och 2.

I motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 12

begärs att riksdagen uttalar sig för att

ett institut med inriktning på forskning

och utveckling av teknik inom

miljöskydds- och naturvårdsområdena

bildas i samverkan mellan Kungl.

Tekniska högskolan, Försvarets

forskningsanstalt, Statens

naturvårdsverk och ett eller flera

universitet. Ett sådant miljötekniskt

institut skall enligt motionen också

kunna fungera som referensorgan för

övriga utvecklingsinstitut och

produktutvecklande företag. Verksamheten

bör finansieras genom anslag över

statsbudgeten samt med medel från

forskningsråd m.fl. och deltagande

företag.

Utskottet har nyligen tillstyrkt att

totalt 100 miljoner kronor, varav

hälften anvisas på tilläggsbudget för

innevarande budgetår, ställs till

förfogande för inrättande av ett nytt

tekniskt forskningsinstitut i Göteborg

under förutsättning att en utredning

leder till att projektet kan genomföras

(1996/97:UbU2y; kommittédir. 1996:72).

Såsom framgår av motionen avser

motionärerna att ett miljötekniskt

institut skall ha en liknande

konstruktion och liknande

finansieringsvillkor. Utskottet är inte

berett att förorda en sådan ytterligare

satsning. Motionsyrkandet bör alltså

avslås av riksdagen.

Flera motioner behandlar frågor om

inrättande av professorstjänster.

En professur i informations- och

biblioteksvetenskap bör enligt motion

1996/97:Ub456 (fp) yrkande 1 inrättas

vid Umeå universitet för att säkra

utveckling och kvalitet i

bibliotekarieutbildningen i Umeå.

Enligt motion 1996/97:Ub467 (s) bör en

professur i integrationsfrågor inrättas

vid Stockholms universitet för forskning

rörande integration av invandrare, det

mångkulturella samhället m.m.

Förslag om inrättande av en professur i

malmgeologi vid Högskolan i Luleå förs

fram i motion 1996/97:Ub1 (s). En sådan

professur skulle enligt motionärerna få

positiva regionalpolitiska effekter för

norra Sverige och bl.a. bidra till att

medel för malmgeologisk forskning

tillförs högskolan.

Utskottet vill påpeka beträffande

professuren i malmgeologi att förslag om

inrättande av en sådan tjänst vid

Högskolan i Luleå har lagts fram av den

s.k. Gruvkommittén i betänkandet

Gruvorna och framtiden (SOU 1996:152).

Enligt uppgift från Närings- och

handelsdepartementet skall betänkandet

remissbehandlas med sikte på beredning

inom regeringskansliet senare under

våren 1997.

När det gäller frågan om en professur i

integrationsfrågor vill utskottet

hänvisa till att regeringen som en

planeringsförutsättning för budgetåret

1998 bedömer att Linköpings universitet

bör erhålla medel för ett nytt tema -

Tema Etnicitet - om internationell

migration och etniska relationer. Sådan

forskning är en viktig del i en satsning

för att ge likvärdiga förutsättningar i

samhället för invandrare och för att ta

till vara invandrares erfarenheter och

kompetens. Forskningsområdet har en

klart tvärvetenskaplig karaktär och

lämpar sig enligt utskottets mening väl

för den temamodell som utvecklats vid

detta universitet.

I övrigt vill utskottet påminna om att

tjänst som professor vid universitet

eller vid sådan högskola, till vilken en

fakultet är knuten eller där

konstnärligt utvecklingsarbete bedrivs,

inrättas genom lokalt beslut av

styrelsen för resp. universitet och

högskola (2 kap. 2 § och 4 kap. 3 §

högskoleförordningen, 1993:100). Denna

ordning gäller sedan den 1 juli 1993.

Sammanfattningsvis anser utskottet att

riksdagen inte bör göra några uttalanden

med anledning av motionerna 1996/97:Ub1,

1996/97:Ub456 yrkande 1 och

1996/97:Ub467 utan avslå desamma.

I två motioner - motionerna

1996/97:Ub418 (s) och 1996/97:Kr257 (mp)

yrkande 13 - understryks betydelsen av

det arbete som MIMER, det nationella

nätverket för folkbildningsforskning vid

Linköpings universitet, bedriver för att

initiera, utveckla och samordna

tvärvetenskaplig forskning om

folkbildning. MIMER inrättades år 1990,

varvid Linköpings universitet fick en

miljon kronor för denna forskning.

Resursen har sedan dess inte utökats.

Forskningen om folkbildningen expanderar

och MIMER:s nätverk växer. I den

förstnämnda motionen vill motionärerna

att medel skall omfördelas inom ramen

för utgiftsområde 16 till förmån för

MIMER vid Linköpings universitet. I den

senare motionen begärs ett

tillkännagivande om att regeringen bör

överväga att under åren 1998-1999

omfördela medel inom utgiftsområde 16

till MIMER.

Utskottet ser positivt på verksamheten

vid MIMER och anser att nätverkets

arbete med att utveckla kunskapen om och

intresset för folkbildningsforskningen

är värdefullt. Det kan i sammanhanget

nämnas att medlen till MIMER tillkom

genom ett tillkännagivande från

riksdagen som utskottet stod bakom (bet.

1989/90:UbU25 s. 120). Utskottet har

inhämtat att Linköpings universitet i

sin fördjupade anslagsframställning för

perioden 1997-1999 föreslagit ökade

resurser för MIMER. Regeringen har

emellertid inte fört fram detta förslag

i budgetpropositionen. Utskottet är inte

heller berett att nu förorda ett

riksdagsuttalande om att MIMER framöver

bör erhålla utökade speciella resurser.

Utskottet vill peka på att universitetet

har möjlighet att inom ramen för sina

fakultetsresurser ge ökat stöd till

nätverket. Med det anförda avstyrker

utskottet motionsyrkandena.

I motion 1996/97:Ub414 (s) lyfter

motionärerna fram forskning med

anknytning till skogsområdet samt

tvärvetenskaplig forskning rörande

inneklimat-hälsa som prioriterade

områden för Mitthögskolan, vilka bör

stödjas.

Mitthögskolan tillhör de mindre och

medelstora högskolor som enligt

regeringens förslag tilldelas kraftigt

ökade permanenta forskningsresurser.

Enligt utskottets mening finns det inget

som hindrar att högskolan själv väljer

att prioritera de i motionen nämnda

områdena. Utskottet anser därmed att

motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Enligt motion 1996/97:Ub4 (s) yrkande 2

är Handelshögskolan vid Göteborgs

universitet i dag det enda lärosäte som

har satsat på forskarutbildning inom

rese- och turistindustrin. Det är därför

lämpligt att utveckla ett samarbete

mellan Handelshögskolan i Göteborg och

Mitthögskolan vid den satsning på

forskning om turismen vid Mitthögskolan

som regeringen förordar i den

forskningspolitiska propositionen. - I

motion 1996/97:Ub3 (s) av samma

motionärer begärs ett tillkännagivande

om behovet av en samnordisk

forskarutbildning inom rese- och

turistindustrin. En samnordisk

utveckling av den etablerade

forskarutbildningen vid Handelshögskolan

i Göteborg i samarbete med universiteten

i Trondheim, Oslo, Århus och Köpenhamn

kan tillförsäkra de nordiska länderna en

förstärkt position inom turistnäringen,

anför motionärerna.

Utskottet delar regeringens bedömning i

forskningspropositionen (prop. 1996/97:5

s. 288) att turismen bör få större

betydelse både som näring och för

sysselsättningen. Näringen har en

potential som ännu inte till fullo

utnyttjats, delvis beroende på bristande

kunskaper. Kunskapsutvecklingen inom

turismområdet behöver därför stärkas i

Sverige. Utskottet utgår från att

lärosätena och institutionerna själva

initierar och etablerar samverkan

sinsemellan i önskvärd omfattning.

Utskottet anser inte att riksdagen skall

göra något uttalande med anledning av

motionsyrkandena, varför de avstyrks.

3. Universitetsbegreppet

Riksdagen har hittills beslutat vilka

lärosäten inom den högre utbildningen

som har rätt att benämnas universitet.

Regeringen har fastställt detta i

högskoleförordningen (1993:100). De

kriterier som hittills har gällt är att

lärosätet är statligt, har rätt att

utfärda doktorsexamen och att utbildning

och forskning bedrivs vid minst tre

fakulteter.

Regeringen föreslår nu - sedan frågan

utretts av Högskoleverket på regeringens

uppdrag (Högskoleverkets rapportserie

1996:12 R) - att rätten att benämnas

universitet skall tilldelas det statliga

lärosäte

- som har en grundutbildning och

forskning som är väl etablerad och av

god vetenskaplig kvalitet,

- som har en tillräcklig omfattning av

grundutbildningen och utbildning inom

ett antal ämnesområden,

- som har en tillräcklig omfattning av

forskningsverksamheten och forskning

inom ett antal ämnesområden,

- som har goda infrastrukturella

förutsättningar (bibliotek m.m.) för att

bedriva grundutbildning och forskning,

- som har goda internationella

kontakter inom grundutbildning och

forskning,

- och som uppfyller kraven för att

självständigt inrätta professurer och

att utfärda doktorsexamen.

Det bör enligt propositionen ankomma på

regeringen att på ansökan av en högskola

besluta om användningen av benämningen

universitet. Högskoleverket skall

dessförinnan kvalitativt pröva huruvida

högskolan i fråga har nått den nivå som

erfordras.

De lärosäten som redan uppfyller de

kriterier för benämningen universitet

som regeringen föreslagit, såsom Kungl.

Tekniska högskolan och Karolinska

institutet, och vars namn är välkända,

kan enligt regeringen självfallet avstå

från att ansöka om att få använda

benämningen. Om de emellertid önskar

använda benämningen universitet kan

regeringen i sådant fall, utan hörande

av Högskoleverket, besluta om detta.

Regeringen redovisar att Högskolan i

Luleå i sin anslagsframställning begärt

att få anta namnet Luleå tekniska

universitet. Regeringen bedömer att

högskolan i och med de

resursförstärkningar som föreslås i

budgetpropositionen för år 1997 väl

uppfyller kraven för att benämnas

universitet och att högskolan inte

behöver undergå ytterligare prövning. Om

riksdagen godkänner kriterierna för

universitetsbenämning, avser regeringen

att genom en ändring i

högskoleförordningen tilldela högskolan

namnet Luleå tekniska universitet.

Med de resursförstärkningar som i

budgetpropositionen föreslås för de

mindre och medelstora högskolorna (se

följande avsnitt 4) bör det, anför

regeringen, vara möjligt för vissa av

dem att inom en snar framtid kunna

uppfylla kriterierna för benämningen

universitet.

Avslag på regeringens förslag om

förändring av universitetsbegreppet

begärs i motion 1996/97:Ub483 (fp)

yrkande 13. Motionärerna motsätter sig

också att regeringen får bemyndigande

att besluta om att en högskola skall få

benämnas universitet. De utvecklar sina

synpunkter i motion 1996/97:Ub5 (fp)

yrkande 19 och anför att kriterierna för

universitetsbenämning bör vara mer

tydligt definierade än vad regeringen

föreslagit för att undvika framtida

diskussioner. Bland annat frågar sig

motionärerna vad tillräcklig

omfattning av grundutbildningen

innebär. De anser att det bör vara

Högskoleverket som beslutar vilka

högskolor som skall ges rätten att

benämnas universitet, efter det att

verket på högskolans begäran granskat

huruvida högskolan uppfyller kraven på

vetenskaplig kvalitet och kvantitet.

Enligt motionerna 1996/97:Ub411 (m)

yrkande 34 och 1996/97:Ub487 (m) yrkande

5 innebär beteckningen universitet på

ett högre lärosäte en

kvalitetsupplysning som bör kvarstå. De

kriterier som gäller i dag är att

lärosätet är statligt, har rätt att

utfärda doktorsexamen och att utbildning

och forskning bedrivs vid minst tre

fakulteter. Detta är en viktig

upplysning för studenter och kollegor

inom och utom landet. Enligt regeringens

förslag om ändrade principer skall alla

högskolor som uppfyller ett antal vagt

formulerade, icke-kvantitativa krav,

kunna bli universitet. Motionärerna

anser att risken är överhängande att

framstående högskolor blir mindre

framstående universitet.

I motion 1996/97:Ub451 (c) yrkande 9

framhålls att Högskolorna i Karlstad,

Växjö och Örebro samt Mitthögskolan har

både den bredd och det djup i

grundutbildning och forskning samt den

infrastruktur som erfordras för att de

snabbt skall kunna utvecklas till och

ges ställning som universitet. Dessa

högskolor har redan genomgått en

relativt ingående kvalitetsprövning av

Högskoleverket i samband med inrättandet

av ett antal professurer, varför frågan

om universitetsbenämning bör kunna

hanteras förhållandevis snabbt.

Motionärerna vill att regeringen skall

ange en tidsplan som gör det möjligt för

högskolorna att lämna ansökan under

första halvåret 1997 med sikte på beslut

senast ett år därefter, dvs. under

första halvåret 1998.

Utskottet anser för sin del att

kriterier för universitetsbenämning som

inte strikt anger kvantitativa mått ger

större utrymme i det individuella fallet

för Högskoleverkets prövning och

bedömning av vetenskaplig kvalitet. Inom

verket har nu utvecklats stor erfarenhet

av kvalitetsprövningar. Bland annat

prövar verket såväl ärenden om

examensrätt för magisterexamen som

ärenden om rätt att inrätta professurer

vid högskolor utan egen fakultet. Som

regeringen anmärker används begreppet

universitet i internationella sammanhang

på skiftande sätt. Det gemensamma är

emellertid att enheterna har en

betydande grad av självständighet i

grundutbildning, forskarutbildning och

forskning. Utskottet har inget att

erinra mot att regeringen efter

Högskoleverkets prövning fastställer att

en högskola får benämnas universitet.

Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna

1996/97:Ub5 yrkande 19, 1996/97:Ub411

yrkande 34, 1996/97:Ub483 yrkande 13 och

1996/97:Ub487 yrkande 5 godkänner vad

regeringen förordar beträffande

universitetsbegreppet.

Utskottet avstyrker också motion

1996/97:Ub451 yrkande 9 om tidsplan för

beslut om att tilldela viss högskola

benämningen universitet. Det är

högskolorna själva som skall bedöma om

och när förutsättningar finns för att de

skall kunna ansöka om att få bli

universitet. Utskottet anser det inte

lämpligt att reglera vilken tid efter

ansökan som en kvalitetsprövning i

ärendet får ta. Tidsåtgången för

prövningen måste självfallet kunna

variera från en högskola till en annan

utifrån de speciella förutsättningarna i

det enskilda fallet.

4. Forskning vid mindre och medelstora

högskolor

Utbyggnad med fasta forskningsresurser

Regeringen föreslår i

budgetpropositionen att de mindre och

medelstora högskolorna samt

Lärarhögskolan i Stockholm och

Idrottshögskolan i Stockholm för år 1997

skall tilldelas kraftigt ökade och

permanenta forskningsresurser. Utöver

nuvarande resurser om sammanlagt 168

miljoner kronor (12 månader, 1997 års

prisläge) föreslås en förstärkning om

112 miljoner kronor. Sammanlagt anvisas

således enligt förslaget 280 miljoner

kronor till forskningen vid dessa

högskolor. Resurserna skall fritt kunna

disponeras av respektive högskola så att

denna kan utveckla forskningen under

eget ansvar. Enligt regeringen ansvarar

givetvis styrelsen och rektor för att

medlen för forskning fördelas med

beaktande av sedvanliga vetenskapliga

kvalitetskriterier.

Ansvaret för fördelning av den s.k.

rörliga resursen för lärare vid de

mindre och medelstora högskolorna skall

enligt regeringens förslag övertas av

dessa högskolor inom ramen för deras

forskningsresurser.

I sammanhanget anför regeringen att det

bör finnas utrymme för ytterligare

förstärkningar av de permanenta

forskningresurserna vid mindre och

medelstora högskolor under förutsättning

att möjligheterna till samordning ökar

mellan de s.k.

löntagarfondsstiftelsernas insatser och

statliga insatser. I budgetpropositionen

för år 1998 kan i sådana fall en

särskild satsning göras på forskningen

vid vissa medelstora högskolor. Några av

de medelstora högskolorna bör då ha

förutsättningar att få självständig rätt

att inrätta professurer, att få utfärda

doktorsexamen samt därmed att kunna

ansöka om att få benämnas universitet.

Efter en prövning enligt de kriterier

som redovisats i föregående avsnitt

skulle några av dessa högskolor kunna

ges ställning som universitet före år

2000.

Regeringens förslag har föranlett flera

motionsyrkanden som tar upp kvali-

tetsaspekterna på en utbyggnad med fasta

forskningsresurser.

Enligt motion 1996/97:Ub487 (m) yrkande

6 bör forskning vid de små och

medelstora högskolorna utgå från de

speciella förutsättningar som råder där

och utbyggnaden bör ske på ett sådant

sätt att kvaliteten inte äventyras.

Också i motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande

1 betonas att den fortsatta uppbyggnaden

av fasta forskningsresurser på de nya

högskolorna bör ske i takt med att

uppsatta kvalitetskrav uppfylls.

Utgångspunkten måste vara att

forskningen vid de nya högskolorna skall

bedömas och bedrivas med samma krav på

kvalitet som gäller för all forskning.

I motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 11

påpekas likaså att en utbyggnad med

syfte att ge fler högskolor fasta

forskningsresurser bör ske i en takt och

på ett sätt som garanterar att

kvaliteten upprätthålls. Ansvaret för

fasta forskningsresurser kan enligt

motionärernas uppfattning inte ges

generellt. Det kan bara ges till de

lärosäten som uppnått en viss

organisatorisk nivå. Den resurssituation

som föreligger i dag kräver en mycket

omsorgsfull prioritering för att

utbyggnaden skall lyckas, anför

motionärerna.

Utskottet ser positivt på att fasta

forskningsresurser nu tilldelas de

mindre och medelstora högskolorna samt

Lärarhögskolan i Stockholm och

Idrottshögskolan i Stockholm. Det är

enligt utskottets mening angeläget, inte

minst ur ett regionalt

utvecklingsperspektiv, att bygga ut

dessa högskolors forskningsverksamhet.

Genom att alla universitet och högskolor

förfogar över egna resurser för

forskning förbättras förutsättningarna

för den långsiktiga

kunskapsutvecklingen. En god

forskningsmiljö har stor betydelse även

för grundutbildningens kvalitet och för

lärarnas kompetensutveckling. Som

regeringen framhåller i den

forskningspolitiska propositionen (s.

43) måste emellertid en utbyggnad av

forskningsresurserna vid de mindre och

medelstora högskolorna göras i den takt

som de ekonomiska och personella

resurserna medger. Detta är ett åtagande

som kräver långsiktiga beslut. Med det

anförda avstyrker utskottet motionerna

1996/97:Ub5 yrkande 1, 1996/97:Ub487

yrkande 6 och 1996/97:Ub512 yrkande 11.

Utskottet vill här nämna att Moderata

samlingspartiet har en annan fördelning

av resurserna mellan universitet och

större högskolor å ena sidan och små och

medelstora högskolor å den andra, vilket

har redovisats tidigare i detta

betänkande (avsnitt 2). De föreslår

därför att hela det belopp som

regeringen avsatt för de mindre och

medelstora högskolorna (264 999 000 kr)

skall återgå, samtidigt som de vill

anslå 354 026 000 kr utöver regeringens

förslag för forskning och

forskarutbildning att fördelas mellan

samtliga universitet och högskolor

(inkl. de mindre och medelstora

högskolorna). Utskottet återkommer till

frågan om anslagen till universitet och

högskolor i avsnitt 16.

I motion 1996/97:Ub451 (c) förordas

införandet av en modell för

kvalificeringstrappa som innebär bl.a.

att mindre och medelstora högskolor

skall kunna kvalificera sig för

examensrättigheter inom

forskarutbildningen (yrkande 6). En god

grund för sådan examensrätt har de

mindre och medelstora högskolor som

efter prövning fått rätt att inrätta

professurer. Högskolor som kvalificerat

sig för examensrätt bör också enligt

motionen tilldelas ett av statsmakterna

klart uttalat uppdrag beträffande

forskarutbildning (yrkande 10).

Motionärerna anser vidare att ett

anslagssystem bör utarbetas med nya

principer för forskningsfinansiering som

bygger på förslaget om en

kvalificeringstrappa och där resurserna

differentieras efter uppnådd

kvalificeringsgrad (yrkande 7). Därmed

skapas förutsättningar för högskolan att

successivt utveckla bredd och djup.

Motionärerna vill att regeringen skall

återkomma till riksdagen med förslag i

enlighet med motionsyrkandena.

Utskottet erinrar om att

forskarutbildning i dag bedrivs vid de

lärosäten, till vilka fakulteter är

knutna (9 kap. 3 §

högskoleförordningen). Förslag rörande

forskning och forskarutbildning har

lämnats i utredningsbetänkandet Reform

och förändring - Organisation och

verksamhet vid universitet och högskolor

efter 1993 års universitets- och

högskolereform (SOU 1996:21). Utredaren

föreslår bl.a. att riksdagen skall ge

universitet och högskolor preciserade

treåriga uppdrag för forskning och

forskarutbildning. Uppdragen bör omfatta

krav på minsta forskningsvolym och

åtaganden inom respektive högskolas

profilområden. Regeringen aviserar i

budgetpropositionen att man under år

1997 kommer att lämna förslag till

riksdagen i frågor om bl.a.

forskarutbildning och högskolans inre

struktur, däribland dess

fakultetsorganisation och

tjänstestruktur. Enligt uppgift från

Utbildningsdepartementet kommer

regeringen då också att ta upp frågan om

vilka högskolor som får anordna

forskarutbildning. Utskottet anser att

regeringens förslag bör avvaktas och

avstyrker motion 1996/97:Ub451 yrkandena

6, 7 och 10.

Ett riksdagsuttalande om de nya

högskolornas uppgift att finansiera

forskarutbildning för sina lärare begärs

i motionerna 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 4

och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 3.

Motionärerna hävdar att andelen

forskarutbildade lärare är lägre vid de

nya högskolorna än vid universiteten.

För att säkerställa kvalitet i

undervisning och forskning bör

resurserna som nu avsätts till forskning

vid de nya högskolorna i första hand

finansiera forskarutbildning för

lärarna, anser de.

Utskottet instämmer i regeringens

uppfattning att de mindre och medelstora

högskolorna i och med ökade och

permanenta forskningsresurser själva

skall ta ansvar för sina lärares

forskning. Det innebär enligt utskottet

bl.a. att de mindre och medelstora

högskolorna - i likhet med vad som redan

i dag gäller enligt regleringsbrev för

forskningsstödjande åtgärder vid dessa

högskolor - skall sträva efter att öka

andelen forskarutbildade lärare. Något

uttalande från riksdagen i denna fråga

behövs inte. Motionsyrkandena avstyrks

därmed.

Enligt motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande

10 måste forskningsutbytet mellan de

regionala högskolorna och universiteten

ges bättre förutsättningar att

utvecklas.

Riksdagen bör enligt motion

1996/97:Ub483 (fp) yrkande 10 hos

regeringen begära att Högskoleverket ges

i uppdrag att följa upp och utvärdera

konsekvenserna av att de nya högskolorna

får fasta forskningsresurser. Särskilt

nämner motionärerna att det är viktigt

att de nya högskolorna bygger vidare på

de positiva erfarenheter som gjorts av

nätverkssamarbetet med universitet samt

av samarbetet med näringslivet.

Utskottet vill peka på att regeringen

särskilt anger som sin bedömning att de

mindre och medelstora högskolornas

forskningskontakter såväl med näringsliv

som med universitet och högskolor med

fakultet bör fördjupas. Dessa kontakter

bör enligt regeringen redovisas i

högskolornas årsredovisningar. Utskottet

ställer sig bakom vad regeringen

förordat. Utbyggnaden av högskolan i

olika delar av landet har visat sig vara

en betydelsefull faktor för den

regionala utvecklingen, inte minst vad

gäller näringslivets utveckling. Redan i

dag, med de begränsade resurser de

mindre och medelstora högskolorna har,

finns det många goda exempel på

framgångsrik samverkan mellan avancerad

forskning vid dessa högskolor och det

omgivande samhället, näringsliv och

offentlig sektor i respektive region.

Det bör vidare påpekas att professurer

vid mindre och medelstora högskolor

enligt 4 kap. 3 § högskoleförordningen

skall vara knutna till fakultet vid

universitet eller högskola. I bilaga 2

till högskoleförordningen anges bl.a.

för respektive fakultet vilka mindre och

medelstora högskolor som ingår i

fakultetens verksamhetsområde.

Utskottet konstaterar att det i

Högskoleverkets uppgifter som central

myndighet för frågor som rör universitet

och högskolor bl.a. ingår att följa upp

och utvärdera utbildning och forskning,

ha tillsyn inom sitt ansvarsområde och

bevaka förhållanden och tendenser som är

av betydelse för högskolans verksamhet.

Med hänvisning till det anförda finner

utskottet att syftet med motionerna

1996/97:Ub483 yrkande 10 och

1996/97:Ub512 yrkande 10 är

tillgodosett. Motionsyrkandena bör

alltså avslås av riksdagen.

Förslag om att forskningsenheterna vid

varje regional högskola koncentreras

till ett särskilt forskarcentrum

framförs i motion 1996/97:Ub438 (m).

Forskarna från olika institutioner vid

högskolan hålls på detta sätt samman

lokalmässigt, vilket möjliggör en mer

kreativ miljö. Med det mer koncentrerade

forskarklimatet kan man förutse en

betydande kvalitetshöjning. Den mindre

högskolans forskarcentrum kommer att

likna det stora universitetets

forskarinstitutioner, och därigenom ökar

kritisk massa och tvärvetenskaplig

forskning underlättas. Genom att

utrustning och viss personal kan

utnyttjas gemensamt sparar man pengar.

I motionerna 1996/97:Ub10 (mp) yrkande

10 och 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 32

ifrågasätter motionärerna fördelen i sig

av en spridning av forskningsresurser.

Utplacering av professurer och

forskningsresurser vid de mindre och

medelstora högskolorna på det sätt som

regeringen föreslår kan vara ett steg i

fel riktning och risken är uppenbar att

följden blir en kvalitetssänkning av

landets totala forskningskapacitet. Det

är enligt motionärerna bättre att man

koncentrerar sig på att finna ett ur

såväl rikssynpunkt som regional synpunkt

lämpligt forskningsområde för en viss

högskola och sedan där bygger upp en

resursstark forskningsenhet. Man bör

också utreda möjligheten att stärka

högskolornas kompetensresurser genom att

bilda större samverkansenheter med flera

ingående högskolor och något universitet

i form av regionuniversitet. De föreslår

i det förstnämnda motionsyrkandet att

Högskoleverket skall ges i uppdrag att

undersöka möjligheterna att inrätta en

sådan forskningsenhet med en miljöprofil

och att ta lämpliga initiativ för att

planera genomförandet.

Liknande synpunkter anförs i motion

1996/97:Ub431 (s), där motionärerna

hävdar att det inte går att bortse från

att forskning av yppersta internationell

klass kräver viss koncentration av

resurserna - i synnerhet i ett litet

land som Sverige.

Utskottet vill betona - liksom

regeringen gjort såväl i den

forskningspolitiska propositionen som i

budgetpropositionen - att en profilering

av forskningsprogrammen vid de mindre

och medelstora högskolorna är nödvändig

för att högskolan inom utvalda områden

skall uppnå tillräcklig kompetens. Varje

högskola har ansvar för att utveckla sin

profil så att forskningsresurserna

utnyttjas optimalt med hänsyn till

högskolans egna förutsättningar.

Utskottet anser att de mindre

forskningsmiljöerna i många fall kan

erbjuda god stimulans för samverkan

mellan forskare från olika discipliner.

De utmärks också i allmänhet av ett

större samspel med det omgivande

samhället, vilket också främjar

forskningen. Som utskottet tidigare

nämnt har regeringen aviserat att

förslag beträffande högskolans inre

struktur, bl.a. i fråga om

fakultetsorganisationen, kommer att

läggas fram för riksdagen i en

proposition under år 1997. Enligt

utskottets mening bör regeringens

överväganden i hithörande frågor

avvaktas. Utskottet avstyrker med det

anförda motionerna 1996/97:Ub10 yrkande

10, 1996/97:Ub431, 1996/97:Ub438 och

1996/97:

Ub514 yrkande 32.

Utskottet avstyrker också motion

1996/97:Kr510 (kd) yrkande 11 vari

begärs, när det gäller

idrottsforskningen, att Idrottshögskolan

i Stockholm skall få egna fasta

forskningsresurser. Detta har

tillgodosetts genom att regeringen under

anslaget B 46 Forskning och konstnärligt

utvecklingsarbete vid vissa högskolor

beräknat 3 327 000 kr för forskning vid

högskolan.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet

att riksdagen godkänner vad regeringen

förordar om forskning vid mindre och

medelstora högskolor.

Fördelningen av forskningsresurser

mellan de mindre och medelstora

högskolorna

Flera motioner tar upp frågan om

fördelningen av forskningsresurser

mellan de mindre och medelstora

högskolorna, antingen principiellt eller

utifrån regionala önskemål.

Enligt motion 1996/97:Ub512 (kd)

yrkande 12 är det oklart efter vilka

principer regeringen fördelat

forskningsresurserna. Vissa högskolor

tilldelas så stora belopp att man kan

ifrågasätta om dessa resurser verkligen

kan utnyttjas optimalt, medan andra

högskolor inte får något eller ett

mycket ringa tillskott. Särskilt

anmärkningsvärt anser motionärerna det

vara att Högskolan Dalarna inte

beviljats något tillskott alls fram till

1999. Motionärerna anser att underlaget

för medelstilldelningen inte är

tillräckligt för att riksdagen skall

kunna göra en bedömning av relevansen.

Regeringen bör återkomma med ett bättre

underlag.

I tre motioner påtalas att Högskolan

Dalarna trots att högskolan varit mycket

framgångsrik i konkurrensen om

nätverkspengarna är den enda högskola

som blir helt utan ytterligare

tilldelning av forskningsresurser under

de kommande tre åren. I motion

1996/97:Ub9 (kd, fp) föreslås att

högskolan för år 1997 anvisas

ytterligare 6 miljoner kronor genom

omfördelning från högskolorna i

Karlstad, Växjö och Örebro samt

Mitthögskolan. Vidare bör riksdagen

uttala sig för att högskolan för åren

1998-1999 tilldelas medel i samma

proportion som de fyra andra

högskolorna. - En liknande jämförelse

mellan Högskolan Dalarna och de fyra

nämnda högskolorna görs i motion

1996/97:Ub405 (m). Motionären begär ett

tillkännagivande om att erforderliga

medel för forskning skall tilldelas

högskolan genom en omprioritering inom

de föreslagna ramarna. - Också i motion

1996/97:Ub506 (s) understryks att en

ökning av anslaget för

forskningsresurser till Högskolan

Dalarna för de tre kommande åren är väl

motiverad.

Det bör här anmärkas att Vänsterpartiet

i sitt budgetalternativ föreslår en

förstärkning med 6 miljoner kronor till

Högskolan Dalarna som i regeringens

förslag inte får några nya resurser

(motion 1996/97:Ub507).

Utskottet har inhämtat från

Utbildningsdepartementet att regeringen

vid fördelningen av medlen mellan

högskolorna bl.a. har tagit hänsyn till

omfattningen av forskningen vid

respektive högskola med stöd av resurser

för direkta forskningsstödjande åtgärder

vid mindre och medelstora högskolor samt

resurser dels för nätverkssamarbete med

universitet och fackhögskolor, dels för

forskningssamverkan med näringslivet.

Vidare har regeringen beaktat

grundutbildningens omfattning samt

antalet forskarutbildade lärare vid de

olika högskolorna. En viss prioritering

har gjorts till förmån för fyra

högskolor, nämligen högskolorna i

Karlstad, Växjö och Örebro samt

Mitthögskolan.

Utskottet noterar att de tillskott till

forskningsresurserna vid mindre och

medelstora högskolor som regeringen

redovisar i propositionen för budgetåren

1998 och 1999 förutsätter en samordning

med medlen från forskningsstiftelserna

för den samlade

forskningsfinansieringen.

Utskottet finner inte skäl att

ifrågasätta de överväganden som

regeringen gjort inför fördelningen av

forskningsresurser mellan de mindre och

medelstora högskolorna. Därmed avstyrker

utskottet motion 1996/97:Ub512 yrkande

12.

Med samma motivering avstyrker

utskottet även motionerna 1996/97:Ub9,

1996/97:Ub405 och 1996/97:Ub506.

Till frågan om anslag för år 1997 till

forskning vid mindre och medelstora

högskolor återkommer utskottet senare i

betänkandet (avsnitt 16).

Önskemål om ytterligare

forskningsresurser för åren 1998-1999

till viss högskola framställs i flera

motioner.

Sålunda föreslås i motion 1996/97:Ub497

(c) en ytterligare förstärkning av

Mitthögskolans forskningsresurser för

naturvetenskap och teknik med 5 miljoner

kronor för år 1998 och 10 miljoner

kronor för år 1999. - I motionerna

1996/97:Ub435 (m) yrkande 2,

1996/97:Ub479 (c) yrkande 2 och

1996/97:Ub505 (s) yrkande 2 vill

motionärerna ha tillkännagivanden om

ökade forskningsanslag till Högskolan i

Borås, enligt motion 1996/97:

Ub479 med 8 miljoner kronor för år

1998. - Högskolan i Halmstad lyfts fram

i motion 1996/97:Ub469 (fp) yrkande 2

som en högskola med klart sämre utfall

än jämförbara skolor. Det anförs i

motionen att högskolan för år 1999

ansökte om ca 50 miljoner kronor men

enligt regeringens fördelning endast

får 19 miljoner kronor. - I motion

1996/97:Ub449 (c) yrkande 2 föreslås att

resurserna för forskning vid Högskolan

Kristianstad ökas under 1998-1999 för

att i slutet av perioden uppgå till 10

miljoner kronor. - Enligt motion

1996/97:Ub498 (c) bör de permanenta

forskningsresurserna vid Högskolan i

Skövde utökas 1998 och 1999 med 7

miljoner kronor per år. - Ytterligare

resurser för forskning till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla begärs i motion

1996/97:Ub480 (c) yrkande 2. För år 1998

bör medlen ökas med 6 miljoner kronor. -

I motion 1996/97:Ub417 (c) yrkande 2

begärs ett tillkännagivande om att

Mälardalens högskola för 1998 och 1999

bör tilldelas ytterligare 10 miljoner

kronor i forskningsresurser.

Utskottet anser att riksdagen inte har

underlag för att nu göra några andra

prioriteringar mellan olika mindre och

medelstora högskolor än dem som

regeringen har redovisat i

propositionen. Regeringens fortsatta

beredning av förutsättningarna för en

förstärkning kommande år av de

permanenta forskningsresurserna vid de

mindre och medelstora högskolorna bör

enligt utskottets mening inte

föregripas. Riksdagen bör således avslå

motionerna 1996/97:Ub417 yrkande 2,

1996/97:Ub435 yrkande 2, 1996/97:Ub449

yrkande 2, 1996/97:Ub469 yrkande 2,

1996/97:Ub479 yrkande 2, 1996/97:

Ub480 yrkande 2, 1996/97:Ub497,

1996/97:Ub498 och 1996/97:Ub505 yrkande

2.

5. Forskningsråd m.fl. myndigheter

Regeringen redovisar i den

forskningspolitiska propositionen,

Forskning och samhälle (prop.

1996/97:5), sina övergripande

bedömningar vad gäller

forskningspolitiken för treårsperioden

1997-1999 och lägger fram förslag till

riksdagen om mål och allmänna riktlinjer

för forskningen. Regeringen redogör där

också för sina bedömningar vad gäller

forskningens inriktning och organisation

samt för sina ställningstaganden med

anledning av olika utredningar som

behandlat högskolans forskning.

I budgetpropositionen hänvisar

regeringen under avsnittet Nationella

och internationella forskningsresurser

till några av de ställningstaganden som

gjorts i den forskningspolitiska

propositionen och som är av särskild

betydelse för forskningsråden.

Bland annat anför regeringen i

forskningspropositionen att samverkan

inom forskningen skall ökas genom att

samtliga forskningsråd - inklusive de

under Jordbruksdepartementet och

Socialdepartementet - samt Rymdstyrelsen

inrättar en samverkansgrupp för att

främja och stödja tvärvetenskaplig

forskning samt kvinno- och

jämställdhetsforskning. Vidare lämnas

där förslag om att forskningsråden skall

ges rätt att inrätta och tillsätta

professurer. Utskottet tillstyrker i

sitt forskningsbetänkande förslaget

(bet. 1996/97:

UbU3).

I ett annat avsnitt i detta

budgetbetänkande tillstyrker utskottet

regeringens bedömningar och förslag

såvitt avser genusforskning samt

avstyrker mo-tionsyrkanden i anslutning

därtill (avsnitt 6). Förslagen innebär

för forskningsrådens del att de ges i

uppdrag att föreslå placering av sex

professurer och lika många

forskarassistent- och doktorandtjänster

med inriktning mot genusforskning. Medel

för ändamålet anvisas under anslaget

Särskilda utgifter för forskningsändamål

(D 19).

Utskottet tar i det här sammanhanget upp

två motionsyrkanden angående frågor som

regeringen behandlar i

forskningspropositionen och som får

konsekvenser för anslagsberäkningen i

budgetpropositionen.

Enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande

23 bör riksdagen avslå regeringens

förslag om ytterligare uppdrag och medel

till Forskningsrådsnämnden för insatser

inom forskningsinformation. Denna

uppgift är enligt motionärerna redan i

dag tydligt uttalad.

Utskottet anser att

Forskningsrådsnämnden (FRN) när det

gäller forskningsinformation utgör en

betydelsefull länk mellan

vetenskapssamhället och allmänheten. Som

regeringen anför i den

forskningspolitiska propositionen bör

FRN därför ges ett fortsatt nationellt

ansvar för sådan information. Därvid bör

särskild prioritet ges

informationsinsatser som riktas mot

grupper i samhället med låg

utbildningsnivå och grupper utan

akademisk tradition. Utskottet ställer

sig bakom vad regeringen förordar om att

FRN bl.a. skall ges i uppdrag att

fördela särskilda projektbidrag till

enskilda forskare för insatser i detta

syfte. Därigenom skapas enligt

utskottets mening förutsättningar för en

mer levande dialog mellan forskare och

allmänhet. I ett senare avsnitt i detta

betänkande (avsnitt 18) tillstyrker

utskottet att 1,7 miljoner kronor

överförs till FRN för sådana särskilda

projektbidrag för forskningsinformation.

Med det anförda avstyrker utskottet

bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande

23.

I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 28

anför motionärerna att regeringens iver

att detaljstyra forskningen tar sig

flera konkreta uttryck. Inom IT-området

avser regeringen att under en

treårsperiod avsätta medel för en

forskarskola inom teleinformatik.

Motionärerna ifrågasätter inte värdet av

en sådan satsning, men anser att detta

är en fråga om vilken högskolorna själva

skall bestämma.

Utskottet delar regeringens bedömning

att utvecklingen på IT- och

telekommunikationsområdet ställer höga

krav på de tekniska högskolorna att i

tid förutse utvecklingens inriktning.

Som regeringen påpekar är bristen vid

vissa högskolor på lärarkompetens inom

nya IT-områden ett problem redan i dag.

Mot bakgrund härav bör

forskarutbildningen inom området byggas

ut. Utskottet ser därför positivt på

regeringens avsikt att etablera en

forskarskola i teleinformatik genom ett

samarbete mellan Högskolan i

Karlskrona/Ronneby, Kungl. Tekniska

högskolan och Mitthögskolan. Resurser

för detta ändamål har regeringen

beräknat under anslaget Särskilda

utgifter för forskningsändamål (D 19).

Utskottet tar i ett senare avsnitt i

betänkandet (avsnitt 18) ställning till

anslagen under littera D. Riksdagen bör

enligt utskottets mening avslå motion

1996/97:Ub411 yrkande 28.

Frågan om den fortsatta verksamheten vid

Rådet för forskning om universitet och

högskolor behandlas av utskottet under

anslaget till Högskoleverket (avsnitt

17).

Besparingar på anslagen till

forskningsråden m.m.

Regeringen föreslår en neddragning av

forskningsrådens och

Forskningsrådsnämndens anslag samt

anslaget till rymdforskning med i

genomsnitt ca 14 % eller totalt 231,7

miljoner kronor. Förslaget till

besparingar betingas av det

statsfinansiella läget och av de stora

resurser för forskning som tillförts de

s.k. löntagarfondsstiftelserna.

Regeringen bedömer att huvuddelen av de

föreslagna besparingarna skall kunna

kompenseras genom medel från

stiftelserna. Detta kräver enligt

regeringen en bättre samordning mellan

stiftelsernas insatser och statliga

insatser.

I Moderata samlingspartiets motion

1996/97:Ub487 yrkande 4 framhåller

motionärerna att Sverige måste ha en

långsiktig och målinriktad

forskningspolitik som tar sikte på en

kunskapsuppbyggnad på högsta

internationella nivå. Regeringen vill,

anför de, under nästa budgetår genomföra

drakoniska besparingar inom den

avancerade forskningen och utgår därvid

från att dessa neddragningar skall

finansieras av de fria

forskningsstiftelserna. Eftersom en stor

del av dessa stiftelsers medel redan går

till forskningen kvarstår enligt

motionärerna det faktum att regeringens

förslag innebär en nedskärning.

Moderaterna finner förslagen

oacceptabla. De anser att de råd och

institut m.m. som finns inom

verksamhetsområdet vart och ett spelar

en viktig roll i arbetet med att stärka

och föra fram svensk forskning. Genom

sitt fördelningssystem stärker råden

kvaliteten i forskningen. Rymdfysik och

polarforskning är två områden där

Sverige har goda förutsättningar att

ligga bland de främsta länderna i

världen. Ett fördjupat europeiskt

samarbete är en förutsättning för vissa

omfattande forskningsprojekt. Deltagande

i verksamheter som CERN, JET, ITER etc.

är av vital betydelse för svensk

forskning. Tillgång till avancerad och

dyrbar utrustning är i många fall

nödvändig för att uppnå önskade

resultat. - I sin alternativa budget

anslår Moderaterna drygt 430 miljoner

kronor mer än regeringen inom

verksamhetsområdet för en förstärkning

av medlen till forskningsråden, rymd-

och polarforskning, europeiskt

forskningssamarbete samt införskaffande

av dyrbar vetenskaplig utrustning.

Folkpartiet liberalerna anser i motion

1996/97:Ub5 yrkande 2 att det är

beklagligt att regeringen tar den förra

regeringens kraftfulla

forskningssatsning med

löntagarfondsmedel till intäkt för att

nu spara på forskningen. I ett

långsiktigt samhällsekonomiskt

perspektiv är detta felaktigt. De anser

att grundforskningen, mer än annan

forskning, är statens ansvar och i

görligaste mån måste skyddas från

besparingar. Folkpartiet föreslår därför

att ytterligare ca 230 miljoner kronor

tillförs forskningsråden jämfört med

regeringens förslag, så att

grundforskningen inte behöver drabbas av

regeringens neddragning av medel.

Vänsterpartiet avsätter i sin

budgetmotion (1996/97:Ub507) i

förhållande till regeringens förslag

ytterligare 225 miljoner kronor till

forskningsråden för år 1997.

Motionärerna som ställt sig bakom

regeringens förslag angående de s.k.

löntagarfondsstiftelserna motsätter sig

att neddragningar av anslagen görs nu.

De vill undvika att ett glapp i

finansieringen uppstår under en

övergångstid, innan kompensation för

neddragningarna kan utgå från

löntagarfondsstiftelserna.

Miljöpartiet föreslår i flera motioner

att ett s.k. grundforskningsavdrag skall

införas. Enligt motionärerna skulle

anslagen till de statliga

forskningsråden under

Utbildningsdepartementet genom

grundforskningsavdraget kunna tillföras

410 miljoner kronor år 1997. De har dock

inte lagt fram något förslag om ökade

belopp under forskningsrådsanslagen.

Utskottet behandlar yrkandena om

grundforskningsavdrag i sitt

forskningsbetänkande (bet.

1996/97:UbU3).

Kristdemokraterna begär i motion

1996/97:Ub512 yrkande 13 att riksdagen

avslår regeringens förslag om en

neddragning med 14 % av anslagen till

Forskningsrådsnämnden, forskningsråden

och rymdforskningen för år 1997.

Motionärerna anför att regeringen vill

kompensera denna neddragning genom att

konfiskera forskningsstiftelsernas

medel. Eftersom de inte kan acceptera

detta avsätter de i sitt budgetförslag

250 miljoner kronor mer än regeringen

till Forskningsrådsnämnden,

forskningsråden och rymdforskningen.

Utskottet behandlar i sitt

forskningsbetänkande frågor som rör de

med löntagarfondsmedel inrättade

forskningsstiftelserna, bl.a. om

samarbete med stiftelserna mot bakgrund

av de av regeringen föreslagna

neddragningarna av forskningsanslag.

Enligt vad utskottet där anför är det

utskottets bestämda uppfattning att det

är rimligt att ta i beaktande

stiftelsernas väldiga tillgångar och

deras utdelningskapacitet när man gör

överväganden om den totala omfattningen

av de statliga resurserna för forskning.

Utskottet ansluter sig därmed till vad

regeringen anfört om möjligheterna att

främja en samordning mellan

stiftelsernas insatser och statliga

insatser i nu berört hänseende.

Utskottet erinrar i sammanhanget om att

utskottet för tre år sedan, inför

bildandet av stiftelserna, ansåg att

stiftelsernas verksamhet självfallet

ingår i ett större forskningspolitiskt

sammanhang och därmed utgör en av flera

grundläggande förutsättningar för

statsmakternas forskningspolitiska

beslut i fortsättningen.

När det särskilt gäller Sveriges

deltagande i storskaligt internationellt

forskningssamarbete tas också dessa

frågor upp till behandling i

forskningsbetänkandet. Som exempel på

sådant forskningssamarbete anges bl.a.

den europeiska

kärnforskningsorganisationen CERN, EU:s

gemensamma fusionsforskningsanläggning

JET och fusionsforskningsprojektet ITER.

Utskottet delar där regeringens

bedömning att det bör göras en översyn

av Sveriges deltagande i berörda

forskningsorganisationer och projekt.

Utskottet utgår från att regeringen

under nästa år kommer att redovisa de

åtgärder som kan komma att föranledas av

utredningens resultat.

Med hänvisning till vad utskottet

sålunda anfört i sitt

forskningspolitiska betänkande (bet.

1996/97:UbU3) avstyrker utskottet

motionerna 1996/97:

Ub5 yrkande 2, 1996/97:Ub487 yrkande 4

och 1996/97:Ub512 yrkande 13.

Till frågan om anslagen till

forskningsråd m.fl. myndigheter inom

verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser

återkommer utskottet i avsnitt 18.

Utskottet tar därvid ställning till

Vänsterpartiets budgetmotion

(1996/97:Ub507) i denna del.

Övergripande mål för verksamheter inom

forskningsrådens m.fl. myndigheters

ansvarsområden

Regeringen begär i budgetpropositionen

riksdagens godkännande av de

övergripande mål för vissa verksamheter

inom området Nationella och

internationella forskningsresurser som

regeringen förordar för

planeringsperioden 1997-1999.

Regeringens bedömning är att

hittillsvarande övergripande mål bör

kvarstå.

Sålunda föreslås att de övergripande

målen för Forskningsrådsnämndens (FRN)

verksamhet för den kommande

planeringsperioden skall vara att

initiera och stödja forskning som är

angelägen från samhällets synpunkt samt

att främja information om forskning och

forskningens roll i samhället.

Övergripande mål med identiskt lika

formuleringar anges för Humanistisk-

samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

Medicinska forskningsrådet,

Naturvetenskapliga forskningsrådet och

Teknikvetenskapliga forskningsrådet

(TFR), nämligen att målen skall vara att

främja och stödja vetenskapligt

betydelsefull forskning, verka för att

information om forskning sprids och

samverka med andra myndigheter inom

forskningens område. - Inom TFR finns

Rådet för högpresterande datorsystem

(HPD-rådet) för vilket det övergripande

målet föreslås vara att finansiera

högpresterande datorsystem för forskning

vid universitet och högskolor och hos

andra avnämare.

Kungl. biblioteket (KB) skall enligt

förslaget ha som övergripande mål för

planeringsperioden att främja svensk

informationsförsörjning genom att samla,

bevara och tillhandahålla det svenska

trycket och förvärva utländsk

litteratur, framställa

nationalbibliografiska produkter samt

stödja svenskt biblioteksväsen med

centrala insatser.

Det övergripande målet för Statens

psykologisk-pedagogiska bibliotek bör

enligt regeringen vara att med beaktande

av förutsättningarna inom respektive

område samla, beskriva, bevara och

tillhandahålla svenska och utländska

skrifter och annat informationsmaterial

inom sina ämnesområden psykologi,

pedagogik och folkbildningsforskning.

Institutets för rymdfysik övergripande

mål avses för planeringsperioden vara

att bedriva grundforskning och

utbildning i ämnet rymdfysik samt att

stödja den tekniska utvecklingen inom

rymdteknologi och informationsteknologi.

För den kommande planeringsperioden

förordar regeringen att

Polarforskningssekretariatets

övergripande mål skall vara att främja

och samordna svensk polarforskning på

hög internationell nivå.

Rådet för forsknings- och

utvecklingssamarbete mellan Sverige och

EU skall enligt regeringen ha som

övergripande mål för planeringsperioden

att svara för samordning inom landet av

det samarbete mellan Sverige och EU som

avser forskning och teknisk utveckling.

Rådet skall vara nationellt kontaktorgan

för samarbetet.

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen förordar under

avsnitten D 1, D 3, D 5, D 7, D 9 och D

13-D 17 beträffande de övergripande

målen för verksamheterna inom

forskningsrådens m.fl. myndigheters

ansvarsområden.

Bemyndigande

I budgetpropositionen föreslås att

riksdagen bemyndigar regeringen att

under år 1997 låta staten ta på sig

ekonomiska förpliktelser i samband med

stöd till forskning som finansieras

under verksamhetsområdet Nationella och

internationella forskningsresurser.

Regeringen anför att forskningsråden

och Forskningsrådsnämnden för den

aktuella planeringsperioden fram t.o.m.

år 2002 bör ges möjlighet att göra

åtaganden som omfattar ett mer

långsiktigt projektstöd i enlighet med

en i propositionen intagen

sammanställning.

Utskottet tillstyrker att riksdagen

lämnar regeringen det begärda

bemyndigandet.

6. Genusforskning

Regeringen föreslår i

budgetpropositionen vissa åtgärder för

att stimulera genusforskningen. En mer

utförlig bakgrund till förslagen ges i

den forskningspolitiska propositionen

(prop. 1996/97:5), där regeringen också

redovisar sin bedömning av de förslag i

fråga om jämställdhet och genusforskning

som lagts fram av Utredningen om

insatser för kvinno- och

jämställdhetsforskning m.m. i

betänkandet Viljan att veta och viljan

att förstå - kön, makt och den

kvinnovetenskapliga utmaningen i högre

utbildning (SOU 1995:110) samt av

Forskningsfinansieringsutredningen i

betänkandet Forskning och pengar (SOU

1996:29). De åtgärder som regeringen

föreslår är följande.

- Ett sekretariat för genusforskning

inrättas med placering vid Göteborgs

universitet, som tillförs 5 miljoner

kronor för detta. Sekretariatets

uppgift skall vara att utreda, skapa

opinion, stimulera och informera om

genusforskning.

- Ökade medel tillförs centrum/forum

för kvinnliga forskare och

kvinnoforskning. Utöver de åtta centrum

(med olika benämningar; ett av dem har

ställning som institution) som hittills

fått medel tillkommer

Jämställdhetscentrum i Karlstad.

Resurser för dessa centrum beräknas

under respektive lärosätes anslag till

forskning och forskarutbildning samt

anslaget B 46 (avseende centrum i Örebro

och Karlstad).

- Medel (500 000 kr) beräknas under

anslaget till Kungl. biblioteket för att

Kvinnohistoriska samlingarna vid

Göteborgs universitet skall kunna

fungera som nationellt ansvarsbibliotek

för kvinno-, mans- och genusforskning.

- Medel beräknas under anslaget D 19

för 18 tjänster med inriktning mot

genusforskning. Utskottet har från

Utbildningsdepartementet erfarit att

beloppet är 10 (inte 9) miljoner kronor,

vilket också anges i

forskningspropositionen. Där meddelas

också att tjänsterna (en professur, en

forskarassistenttjänst och en

doktorandtjänst per ämne) skall avse

följande ämnen: litteraturvetenskap,

sociologi, informationsteknologi,

folkhälsovetenskap, fysikundervisningens

didaktik och människa-maskin. Alla tre

tjänsterna i ett ämne skall placeras vid

samma lärosäte. Regeringen avser att ge

berörda forskningsråd i uppdrag att

föreslå vid vilka lärosäten tjänsterna

skall placeras.

I regeringens förslag till

forskningssatsningar vid universitet och

högskolor ingår - som framgått av det

föregående (avsnitt 2) - att Linköpings

universitet tillförs medel (4,9 miljoner

kronor) för inrättande av ett nytt tema

- tema Genus.

Moderata samlingspartiet föreslår i

motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 27 och

1996/97:Ub487 yrkande 7 att riksdagen

skall avslå regeringens förslag till

satsningar på genusforskningen. Denna

inställning följs upp i skilda yrkanden

i den sistnämnda motionen om beloppen

under olika anslag - yrkanden som

utskottet behandlar i det följande. De

viktiga frågor som finns inom området

kvinnors och mäns situation i samhället

och arbetslivet kommer i ett

välfungerande resursfördelningssystem

att uppmärksammas av forskarna och

finansieras av anslagsgivarna inom ramen

för de mål som uppställts för

verksamheten, anför motionärerna, som

avvisar regeringens detaljreglering och

ingrepp i lärosätenas och

forskningsfinansiärernas frihet.

Folkpartiet liberalerna ställer sig i

motion 1996/97:Ub5 bakom flertalet av

regeringens förslag när det gäller

genusforskning, men avvisar förslaget om

ett sekretariat vid Göteborgs

universitet (yrkande 13). I stället vill

motionärerna använda 5 miljoner kronor

till att förstärka

Forskningsrådsnämndens (FRN:s) resurser

för genusforskning och kvinnors

forskning. FRN bör dessutom få ett

tydligt koordinerande ansvar mellan de

olika forskningsråden och fungera som

resurs för genuskompetens för dessa,

anser motionärerna (yrkande 14).

Vänsterpartiet föreslår i motion

1996/97:Ub7 yrkande 3 ett

tillkännagivande om att sekretariatet

för genusforskning bör samverka med de

aktörer som redan finns inom området,

såsom centrum/forum för kvinnliga

forskare och kvinnoforskning och

Kvinnovetenskaplig tidskrift.

Miljöpartiet anser enligt motion

1996/97:A806 yrkande 21 att man måste

utveckla och fördjupa redan kända

forskningsområden med avseende på ett

genusperspektiv. Detta perspektiv skall

genomsyra all den forskning där det kan

vara av relevans. Resurser måste

avsättas för sådan forskning.

Motionärerna nämner särskilt forskning

som belyser med vilka medel pojkar görs

till pojkar och flickor till flickor

under uppväxten. Att tillåta oss att

vara människor framför att vara bärare

av en könsroll är enligt motionärerna

det självklara målet.

I motion 1996/97:Ub495 (s) anförs att

viktiga funktioner för det föreslagna

sekretariatet för genusforskning bör

vara att koordinera centrum/forum och de

lokala kvinnoforskningsmiljöernas

verksamhet, att samordna internationell

kvinno- och genusforskning och att

informera om forskning. Lokalt

förankrade verksamheter av övergripande

nationellt intresse, som t.ex. databasen

Femdok i Lund, bör enligt motionärerna

kunna få del av sekretariatets resurser.

Direktiv för sekretariatet bör utarbetas

i nära samråd med centrum/forum.

Utskottet anser att riksdagen bör

godkänna vad regeringen förordar om

genusforskning och alltså avslå

motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 27 och

1996/97:Ub487 yrkande 7. Utskottet

noterar att Moderata samlingspartiet

inte har något yrkande om avslag på

medlen till Kungl. biblioteket för att

Kvinnohistoriska samlingarna skall göras

till ansvarsbibliotek. När det gäller

sekretariatet för genusforskning ställer

sig utskottet bakom regeringens förslag

att det skall placeras vid Göteborgs

universitet. Som regeringen framhåller i

forskningspropositionen (s. 54) kan

sekretariatet därigenom på bästa sätt

använda sig av den resurs som de

Kvinnohistoriska samlingarna utgör, och

en ömsesidigt förstärkande effekt bör

kunna uppnås. I instruktionen för FRN

(1996:650) ingår att främja samordning

och samarbete mellan forskningsråden och

att främja jämställdhets-, kvinno- och

genusforskning. Utskottet vill

understryka vad regeringen anför i

forskningspropositionen om att FRN:s

verksamhet inom området kvinno- och

jämställdhetsforskning är värdefull och

bör bedrivas även i fortsättningen. Det

föreslagna sekretariatets uppgift att ha

en nationell överblick över

genusforskning samt aktivt sprida

forskningens resultat förutsätter enligt

utskottets mening som en självklarhet

att sekretariatet samverkar med

centrum/forum. Utskottet utgår också

från att regeringen, när den utformar

instruktion för sekretariatet, gör det i

nära samarbete med centrum/forum, som

har samlat mycken kunskap och kompetens

i dessa frågor.

Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub7

yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkandena 13 och

14 samt 1996/97:Ub495. Yrkande 21 i

motion 1996/97:A806 är enligt utskottets

mening tillgodosett med vad regeringen

föreslagit, varför även det bör avslås

av riksdagen.

7. Högskolans tredje uppgift

Högskolan har traditionellt två

huvuduppgifter, nämligen utbildning samt

forskning och utvecklingsarbete. Enligt

1 kap. 2 § andra stycket högskolelagen

(1992:1434) ingår i forskning och

utvecklingsarbete att sprida kännedom om

verksamheten samt om hur sådana

kunskaper och erfarenheter som har

vunnits i verksamheten skall kunna

tillämpas.

Enligt regeringens förslag i

budgetpropositionen skall högskolan i

ökad utsträckning samverka med det

omgivande samhället och informera om sin

verksamhet. Detta föreslås bli

högskolans tredje uppgift vid sidan av

utbildning och forskning.

Uppgiften bör enligt regeringen omfatta

spridning av forskningsinformation,

samverkan med det omgivande samhället

för att utveckla högskolans utbildning

och forskning samt att högskolan skall

vara till direkt nytta för allmänheten.

Regeringen understryker samtidigt att en

ökad samverkan med näringslivet och

övriga samhällssektorer inte får

inskränka forskningens frihet. Det är

också angeläget att villkoren för

samverkan inte resulterar i att viktiga

forskningsresultat inte kommer

forskningen eller samhället till godo. I

högskolans tredje uppgift bör även ingå

att främja rekryteringen av nya grupper

till högskolan och att stimulera

intresset för högskolestudier i det egna

närområdet. Högskolans funktion som

samhällets främsta kunskapsresurs utgör

en viktig del av den tredje uppgiften

och bör kunna utnyttjas bättre.

För att tydliggöra högskolornas uppgift

att samverka med det omgivande samhället

och informera om sin verksamhet föreslår

regeringen att 1 kap. 2 § andra stycket

högskolelagen får en ny lydelse med

denna innebörd.

I motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 5

begärs att riksdagen avslår regeringens

förslag till lagändring. Motionärerna

anser att förslaget snarare krånglar

till än förtydligar uppgifterna.

Högskolan har redan som uppgift att

sprida kännedom om sin verksamhet och om

hur de kunskaper och erfarenheter som

vunnits skall kunna tillämpas, anför de.

Utskottet konstaterar att högskolan i

dag har lagstadgad skyldighet att

informera om forskning och

utvecklingsarbete. Någon uppgift som

avser samverkan med övriga

samhällssektorer finns inte uttryckligt

föreskriven. Utskottet anser att den

utvidgning av bestämmelsen i

högskolelagen som regeringen nu föreslår

är angelägen. Riksdagen bör således med

avslag på motionsyrkandet anta

regeringens förslag till lag om ändring

av 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434).

Lagändringen bör som regeringen

föreslagit träda i kraft den 1 januari

1997.

8. Datornätet för universitet och

högskolor, m.m.

SUNET - Swedish University Computer

Network

SUNET är det svenska universitets- och

högskoleväsendets gemensamma datornät. I

budgetpropositionen hänvisar regeringen

till att frågor som berör SUNET har

behandlats i propositionen om åtgärder

för att bredda och utveckla användningen

av informationsteknik - den s.k. IT-

propositionen (prop. 1995/96:125, yttr.

UbU5y, bet. TU19, rskr. 282).

Universitetsdatornätet skulle enligt

denna ses som en nationell tillgång som

skall kunna utnyttjas av ännu fler,

t.ex. hela biblioteksväsendet.

Regeringen föreslår nu att SUNET skall

utvecklas kraftigt och även få en

nationell roll utanför universiteten och

högskolorna.

Ett särskilt anslag för SUNET förs upp

i statsbudgeten, anslaget B 47 Sunet med

ett ramanslag för år 1997 på 100

miljoner kronor. Under anslaget beräknas

resurser för dels en uppgradering av

SUNET, dels en anslutning av nya

användare såsom landets folkbibliotek

(huvudbiblioteket i varje kommun) och

museer. Ryggradsnätet - som omfattar

universitetsorterna inklusive Luleå -

uppgraderas från en överföringskapacitet

i dag på 34 Mbit/s till 155 Mbit/s.

Högskolor i övrigt skall anslutas med

10-34 Mbit/s. Kungl. Biblioteket och

statliga museer skall anslutas med

normalt högst 2 Mbit/s. Vidare skall

staten erbjuda berörda kommuner

anslutning med normalt högst 2 Mbit/s

till SUNET av huvudbibliotek,

länsbibliotek och länsmuseer under en

inledningsperiod. I anslaget ingår ett

engångsbelopp om 62 miljoner kronor som

avses kunna användas för att

inledningsvis stödja anslutningen av de

nämnda organen med kommunal huvudman.

Högskoleverket föreslås även

fortsättningsvis svara för

administrationen av SUNET. En särskild

styrelse för SUNET bildas inom

Högskoleverket.

I två motioner riktas invändningar mot

regeringens förslag om ett ökat uppdrag

till SUNET. I motion 1996/97:Ub411 (m)

yrkande 26 framhålls att SUNET är ett

nationellt kompetenscentrum med ett

övergripande ansvar för

Internetsamordningen i Sverige i såväl

tekniskt som administrativt och

organisatoriskt hänseende. Denna roll av

nationell kompetensresurs kan inte

upprätthållas om SUNET samtidigt skall

vara leverantör av anslutning till

Internet till en stor mängd kunder. Ett

beslut om att göra SUNET till allmän

Internetleverantör kan vidare hämma

framväxten av en kommersiell

Internetmarknad. Om en ansenlig del av

den offentliga förvaltningen undandras

den kommersiella marknaden kan det inte

undgå att påverka utvecklingen.

Motionärerna menar att biblioteken

gynnas bäst av de kommersiella

Internettjänsternas framväxt och av ett

nära samarbete med kommuner och skolor

och med varandra.

Liknande synpunkter anförs i motion

1996/97:Ub8 (kd) yrkande 1, nämligen att

en anslutning av landets folkbibliotek

skulle begränsa SUNET:s handlingsfrihet

när det gäller att utveckla den tekniska

strukturen. Dessutom, hävdar

motionärerna, har SUNET knappast

personella resurser att möta de behov

som användare med begränsad IT-kunskap

har. Också i denna motion hänvisas till

att det för bibliotekens behov finns

kommersiella Internetleverantörer.

Utskottet erinrar om vad utskottet

anförde i sitt yttrande till

trafikutskottet med anledning av IT-

propositionen (1995/96:UbU5y), att

expansionen av IT-användningen vid

universitet och högskolor liksom inom

biblioteks- och skolväsendet motiverade

en översyn i enlighet med regeringens

förslag av såväl SUNET:s styrning och

finansiering som anslutningen av nya

användare. Utskottet betonade dock att

det är av betydande vikt att

universiteten och högskolorna får

fortsatt tillgång till hög kapacitet och

kompetens inom

datakommunikationsområdet.

Utskottet har nyligen i yttrande till

finansutskottet tillstyrkt att på

tilläggsbudget för budgetåret 1995/96

anvisas ett engångsbelopp om 66 miljoner

kronor till Högskoleverket/SUNET.

Beloppet avses komma att förbrukas under

minst en treårsperiod för uppgraderingen

av universitets- och högskolenätet så

att SUNET:s ursprungliga syfte - att

betjäna universitet och högskolor - även

fortsättningsvis tillgodoses (prop.

1996/97:1 Reviderad finansplan, m.m.,

avsnitt 6, yttr. UbU2y, bet. FiU11,

rskr. 49).

Enligt vad utskottet erfarit avser

Högskoleverket/SUNET att om möjligt

utnyttja entreprenörer för att arrangera

anslutningarna av respektive huvud- och

länsbibliotek samt länsmuseum till

SUNET. Entreprenadavtalen kommer att

utformas så att berörda kommuner kan ta

över avtalen när statens stöd upphör.

Utskottet anser att universitetens och

högskolornas behov av ett datornät med

hög kapacitet för datakommunikation blir

väl tillgodosett genom den kraftiga

uppgraderingen av nätet. Därigenom

bibehålls SUNET som i första hand en

högskoleresurs. Utskottet har inget att

invända mot att SUNET:s kapacitet och

kompetens i den omfattning som

regeringen föreslår utnyttjas i ett

vidare nationellt syfte. Med det anförda

avstyrker utskottet motionerna

1996/97:Ub8 yrkande 1 och 1996/97:Ub411

yrkande 26.

I ett senare avsnitt i detta betänkande

behandlas anslagen till universitet och

högskolor under littera B. Utskottet

konstaterar att motionärernas

invändningar mot regeringens förslag

beträffande SUNET rör anslutningen av

nya användare. Någon minskning av

anslaget med hänsyn till de ändrade

anslagsvillkor som motionsyrkandena

föranleder har dock inte begärts.

UDAC - Uppsala Datacentral

Regeringen föreslår i

budgetpropositionen att den

affärsdrivande verksamheten vid Uppsala

Datacentral (UDAC) vid Uppsala

universitet skall avvecklas genom

försäljning eller på annat lämpligt

sätt. Regeringen begär ett bemyndigande

av riksdagen att vidta nödvändiga

åtgärder för denna avveckling.

Av motiveringen till regeringens

förslag framgår att Uppsala universitet

inlämnat en redovisning av verksamheten

vid UDAC, som är en del av

universitetet. UDAC har en

affärsdrivande verksamhet som

huvudsakligen består av försäljning av

dataprodukter och datatjänster till

universitet och högskolor samt till

företag och organisationer inom den

offentliga sektorn. Den affärsdrivande

delen särredovisas med egen resultat-

och balansräkning. Därmed är den skild

från myndighetsdelen inom UDAC. Av

universitetets redovisning framgår

vidare att den affärsdrivande delen av

verksamheten vid UDAC har nått en sådan

omfattning och inriktning att

kundkretsen i allt väsentligt kommit att

ligga utanför universitets- och

högskolesektorn. Tjänsteproduktionen är

likartad med den som andra dataföretag

på marknaden erbjuder.

Mot bakgrund härav anser regeringen att

verksamhetens inriktning och omfattning

har tagit sådana former att den inte

längre är att betrakta som ett statligt

åtagande och att den inte skall bedrivas

inom myndigheten. Olika alternativ för

avveckling, genom försäljning eller på

annat sätt, av den affärsdrivande delen

av UDAC skall därför utredas.

Utskottet har inhämtat att Uppsala

universitet i skrivelser till regeringen

(1996-01-03 och 1996-04-14) hemställt om

att den affärsdrivande verksamheten vid

UDAC skall få överföras från

universitetet till ett bolag som bildas

för detta ändamål.

Enligt vad utskottet erfarit från

Utbildningsdepartementet kommer inom

kort en särskild utredare att tillkallas

med uppdrag att pröva möjligheterna att

sälja verksamheten med eller utan

föregående bolagisering, under

förutsättning att riksdagen beslutar i

enlighet med regeringens förslag.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar

regeringen det begärda bemyndigandet att

vidta nödvändiga åtgärder för att

avveckla den affärsdrivande verksamheten

vid UDAC vid Uppsala universitet.

9. Utbyggnad av den grundläggande

högskoleutbildningen samt vissa

kvalitetsfrågor

Regeringen föreslår att den

grundläggande högskoleutbildningen skall

byggas ut kraftigt i hela landet med 30

000 nya permanenta platser

(helårsstudenter) under budgetperioden

1997-1999. Utbyggnaden påbörjas

höstterminen 1997 med 15 000 platser,

och de återstående 15 000 platserna

tillkommer hösten 1999. Utbyggnaden

skall huvudsakligen ske vid de mindre

och medelstora högskolorna. Cirka

hälften av platserna avser

naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar. Regeringen begär nu

riksdagens godkännande av omfattningen

av och principerna för utbyggnaden.

De nya platserna fördelas på följande

sätt:

1997 1999Totalt

Uppsala universitet250 250 500

Lunds universitet 250 250 500

Göteborgs universitet350350 700

Stockholms universitet 250 250500

Umeå universitet 500 5001 000

Linköpings universitet1 1501 1502 300

Kungl. Tekniska högskolan400 400800

Högskolan i Luleå 300 300 600

Högskolan i Borås 300 300 600

Högskolan Dalarna 550 5501 100

Högskolan i Gävle/Sandviken 300300

600

Högskolan i Halmstad500 300 800

Högskolan i Kalmar 500 6001 100

Högskolan i Karlskrona/Ronneby500600 1

100

Högskolan i Karlstad700 7001 400

Högskolan Kristianstad250250 500

Högskolan i Skövde 350 350 700

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla400

600 1 000

Högskolan i Växjö 800 8001 600

Högskolan i Örebro 9001 0001 900

Högskoleutbildning på Gotland250450

700

Mitthögskolan 1 8002 5004 300

Mälardalens högskola1 200 01 200

Högskola i Malmö 1 5001 5003 000

Chalmers tekniska högskola AB250250

500

Stiftelsen Högskolan i Jönköping300

300 600

Sveriges lantbruksuniversitet200200

400

Den ökning som föreslås för Linköpings

universitet avser främst en utbyggnad av

den högre utbildningen i Norrköping.

Förslaget överensstämmer med den

bedömning som regeringen redovisade i

propositionen Vissa åtgärder för att

halvera arbetslösheten till år 2000,

ändrade anslag för budgetåret 1995/96,

finansiering m.m. (prop. 1995/96:

222, bet. FiU15, rskr. 307). Utöver de

30 000 nya permanenta platserna

tillkommer 1 000 nya platser vid

Södertörns högskola vart och ett av åren

1997, 1998 och 1999, i enlighet med vad

som redovisades i föregående

budgetproposition (prop. 1994/95:100

bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353). Vidare

tillförs Högskolan i Jönköping 100

platser även år 1998, till följd av det

avtal mellan staten och Stiftelsen

Högskolan i Jönköping som träffats den 1

juli 1994.

De tillfälliga utbildningssatsningar av

arbetsmarknadsskäl under hösten 1996 som

riksdagen beslutat om i juni 1996 (prop.

1995/96:105 och 1995/96:150, bet. FiU10,

rskr. 304) fortsätter under vårterminen

1997 och upphör därefter samtidigt som

15 000 permanenta platser inrättas

enligt vad som nyss nämnts. Även de

tillfälliga resurserna för ettårig

språkutbildning som riksdagen beslutat

om för läsåren 1995/96 och 1996/97

upphör med utgången av vårterminen 1997.

De tillfälliga resurser som således

upphör motsvarar sammanlagt 10 585

helårsstudenter.

Moderata samlingspartiet anmäler i

motion 1996/97:Ub487 stor tveksamhet

till regeringens förslag (yrkande 1).

Moderaterna anser generellt att fortsatt

expansion av högskolesektorn måste ske

med hänsyn till kravet på god kvalitet;

bl.a. ställs mycket höga krav på

personalrekrytering, nybyggnationer och

nya organisationsformer, inte minst vid

de mindre och medelstora högskolorna.

Vidare anser de att universiteten och de

större högskolorna skall byggas ut i en

takt som motsvarar intresset för dem

bland de sökande. Anslagen till de små

och medelstora högskolor som i

regeringens förslag fått störst relativ

ökning skall enligt motionärerna

minskas, så att ingen högskola ges

anslagsökningar för grundutbildningen

som är större än 50 %. I motionen begärs

också ett tillkännagivande till

regeringen om utbildningsuppdragens

inriktning (yrkande 8 delvis). Utskottet

uppfattar yrkandet så att det avser hur

utbyggnaden skall gå till. Motionärerna

anser också att försöket med s.k. NT-

svuxplatser skall upphöra och att de

medel som avsatts för dessa skall få

disponeras direkt av högskolorna

(yrkande 40).

Folkpartiet liberalerna föreslår i sitt

budgetalternativ (motion 1996/97:Ub483

yrkande 24) - utan att uttala sig om

antalet platser - större anslag än

regeringen föreslagit till samtliga

universitet och fackhögskolor samt till

Högskolan i Gävle/Sandviken, Högskolan

Kristianstad och Idrottshögskolan i

Stockholm och mindre anslag till

Södertörns högskola och

Högskoleutbildning på Gotland. Utskottet

återkommer till dessa förslag i avsnitt

16.

Miljöpartiet förordar i motion

1996/97:Ub514 yrkande 23 en annan

fördelning än den som regeringen

föreslagit. Universiteten (utom

Linköping) bör tilldelas sammanlagt 750

fler av de nya permanenta platserna än

regeringen föreslagit och fördelningen

av resterande platser på små och

medelstora högskolor ses över av

regeringen, som bör återkomma med

förslag. Åtgärder bör enligt

motionärerna också vidtas för att

underlätta för studenter att välja

kombinationer av kurser vid olika

fakulteter och högskolor.

Kristdemokraterna föreslår i motion

1996/97:Ub512 yrkande 7 att antalet nya

utbildningsplatser i högskolan åren

1997-1999 begränsas till 22 500 platser,

som skall vara permanenta. Man kan

enligt motionen (yrkande 5) inte

ensidigt prioritera teknik och

naturvetenskap. Ett i ordets verkliga

mening mänskligt samhälle har behov av

djupare kunskaper också om andliga,

kulturella, sociala och etiska värden.

Även Kristdemokraterna är kritiska mot

de s.k. NT-svuxplatserna. Endast hälften

av de platser av detta slag som

inrättades år 1995 har utnyttjats; en

permanent utbyggnad av högskolan hade

enligt motionärerna varit bättre

(yrkande 8). De små och medelstora

högskolorna är viktiga för

kunskapsspridningen och utgör ett stöd

för det regionala och lokala

näringslivet. De kan också medverka till

att mildra den sociala

snedrekryteringen. Av dessa skäl bör

varje län ha en högskoleutbildning,

anser motionärerna (yrkande 9).

Ett stort antal motionsyrkanden avser

ökat antal platser vid vissa lärosäten.

Sålunda tas Umeå universitet upp i

motionerna 1996/97:Ub457 (fp) yrkandena

1 och 2, 1996/97:Ub466 (v) och

1996/97:Ub490 (s), som samtliga handlar

om bättre förutsättningar för

universitetet att bedriva

distansutbildning. - I motionerna

1996/97:Ub435 (m) yrkande 1,

1996/97:Ub479 (c) yrkande 1 och

1996/97:T224 (fp) yrkandena 1 och 2

framhålls behovet av fler platser vid

Högskolan i Borås. I de två förstnämnda

motionerna påpekas att högskolan under

den gångna treårsperioden har haft

betydligt fler sökande än

riksgenomsnittet, inte minst inom det

naturvetenskapliga och tekniska området,

och att högskolan också redovisar

betydligt fler helårsprestationer än vad

som legat till grund för

anslagsberäkningen. Någon

kvalitetsurholkning har enligt

motionärerna inte inträffat. I motion

Ub479 föreslås att 450 platser

överflyttas till Högskolan i Borås från

andra högskolor där resurser annars står

outnyttjade. - Fler platser till

Högskolan i Gävle/Sandviken förordas i

motionerna 1996/97:Ub427 (s),

1996/97:Ub429 (m), 1996/97:Ub454 (c) och

1996/97:Ub510 (v). Motionärerna pekar på

den låga utbildningsnivån i befolkningen

i Gävleborgs län, på utbildningens

betydelse för regionens utveckling och

på att Högskolan i Gävle/Sandviken under

de senaste åren har byggt upp kapacitet

för att ta emot fler utbildningsplatser,

medan regeringens förslag de facto

innebär en minskning av platsantalet,

eftersom de tillfälliga platser som

upphör år 1997 är fler än de permanenta

platser som då tillförs. Omfördelning av

platser från andra högskolor förordas i

motionerna Ub429, Ub454 och Ub510. I den

sistnämnda motionen föreslås i andra

hand att Högskolan i Gävle/Sandviken

redan år 1997 får utnyttja även de

platser som regeringen föreslagit skall

tillföras år 1999. - Fler platser än

enligt regeringens förslag föreslås i

motion 1996/97:Ub469 (fp) yrkande 1 till

Högskolan i Halmstad, som enligt

motionären har halkat efter jämförbara

högskolor. - Den inledda satsningen på

Södertörns högskola måste fortsätta och

på sikt måste ytterligare

forskningsresurser tillföras denna

högskola, anser motionären i motion

1996/97:Ub470 (m). Enligt motion

1996/97:Ub508 (s) måste Södertörns

högskola få samma möjligheter som andra

högskolor att utvecklas. En kraftfull

satsning på högskoleplatser i

huvudstadsregionen, och då särskilt på

Södertörn, förordas i motion

1996/97:A429 (fp) yrkande 4.

Motionärernas mål är ett modernt

nätverksuniversitet. - Utbyggnad av den

högre utbildningen i Västsverige bör

enligt motion 1996/97:Ub491 (m) ges hög

prioritet. - I motion 1996/97:Ub455 (fp,

m, c, v, mp, kd) föreslås ett

statsbidrag på 800 000 kr för en

utökning vid den fristående Teologiska

högskolan i Stockholm med 40

helårsstudenter. Förslaget motiveras med

att Teologiska högskolan, som tidigare

endast haft examensrätt för

högskoleexamen, numera av regeringen har

beviljats examensrätt även för teologie

kandidatexamen 140 poäng. Motionärerna

påpekar också att Teologiska högskolans

utbildning har en bred inriktning och

fyller en betydelsefull

samhällsfunktion. Folkpartiet

liberalerna föreslår i sitt

budgetalternativ (1996/97:Ub483 yrk. 24)

att anslaget Enskilda och kommunala

högskoleutbildningar m.m. ökas med 800

000 kr. Utskottet återkommer till dessa

motioner i det följande (avsnitt 16).

Den fristående Högskolan i Jönköping bör

enligt motion 1996/97:Ub471 (m)

tillföras ytterligare 240 platser och

motsvarande minskning göras på

Mitthögskolan.

I regeringens förslag till utbyggnad

ingår bl.a. 1 500 platser år 1997 och

ytterligare 1 500 platser år 1999 till

en högskola i Malmö. Regeringen anser

att omfattningen av utbyggnaden på

längre sikt måste bli beroende av den

finansiering som kan åstadkommas. Lunds

universitets nuvarande verksamhet i

Malmö skall enligt propositionen delvis

ingå i den nya högskola som regeringen

föreslår skall inrättas. Utbildningen

vid denna högskola skall inriktas mot

teknik och ekonomi, lärarutbildning,

hälsa och samhälle samt konst och

kommunikation. Därutöver skall

profilområden utvecklas som bör ingå i

nämnda utbildningsområden. Dessa är:

internationell migration och etniska

relationer, Europakunskap, natur- och

resurshushållning, Centrum för

kompetensutveckling samt jämställdhet

och genuskunskap. Utbildningen inom

teknik och ekonomi skall prioriteras.

Forskningen vid den nya högskolan skall

bedrivas i projektform med en permanent

grundorganisation finansierad med

statliga medel. Medel för forskning

kommer enligt regeringen att beräknas i

nästa budgetarbete. Verksamheten vid den

nya högskolan avses kunna starta hösten

1997. Regeringen begär riksdagens

godkännande av att en högskola inrättas

i Malmö med denna inriktning och

omfattning.

Moderata samlingspartiet anför i

motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 12 och

1996/97:Ub487 yrkande 2 kritiska

synpunkter på regeringens förslag.

Motionärerna anser att de ekonomiska

konsekvenserna av förslagen om den nya

högskolan inte är tillfredsställande

belysta. De anser också att det är

viktigt att inte urholka forskningen och

den högre utbildningen till förmån för

sysselsättningspolitiska

symbolhandlingar. För de tekniska

utbildningarna vid Högskolan i Malmö

måste man enligt motionärerna hitta en

helt ny profil. Den tyska

Fachhochschule skulle därvid kunna

vara en lämplig modell. Moderata

samlingspartiets budgetförslag - till

vilket utskottet återkommer i det

följande - innebär att 55 miljoner

kronor flyttas från anslaget Särskilda

utgifter vid universitet och högskolor

m.m., under vilket regeringen beräknat

medel till den nya högskolan i Malmö,

till anslaget Lunds universitet:

Grundutbildning.

I motion 1996/97:Ub432 (m) anför

motionären att Malmöhögskolan brådskar.

Enligt motion 1996/97:Ub492 (s, m) är

det angeläget att lokalisera en

institution för högre utbildning och

forskning inom turism till den nya

högskolan i Malmö. Motionärerna hänvisar

till det näringsprogram för skånsk

turism som lagts fram av länsstyrelserna

i Skåne och Skånes turistråd.

I regeringens utbyggnadsprogram ingår

vidare att 250 permanenta platser

tillförs högskoleutbildningen på Gotland

år 1997 och ytterligare 450 år 1999.

Regeringen anser att man med den

nuvarande ordningen med en

beställarorganisation inordnad under

Länsstyrelsen i Gotlands län inte i

längden kan fullt utnyttja den potential

som ligger i lärar- och

forskartjänsternas allmänna kompetens.

Det är också en fördel för Gotland om

högskolan får en fast lärar- och

forskarkår som bosätter sig på ön.

Regeringen anser därför att en

självständig högskola bör inrättas på

Gotland och begär riksdagens godkännande

av att så sker. Högskolan avses bli

inrättad när en prövning har gjorts av

vilka examensrättigheter en sådan kan få

eller vad som krävs för att

examensrättigheter skall medges.

Folkpartiet liberalerna anför i motion

1996/97:Ub483 yrkande 14 att det i

dagens trängda ekonomiska läge inte

finns medel för att bygga upp en ny

självständig administrativ enhet på

Gotland. Folkpartiet föreslår i sitt

budget- alternativ - som utskottet

behandlar i det följande - att riksdagen

anvisar 10 miljoner kronor mindre under

anslaget Högskoleutbildning på Gotland

än vad regeringen föreslagit.

Utskottet vill med anledning av

propositionen och motionerna anföra

följande.

Utskottet ställer sig bakom regeringens

förslag till omfattning av och principer

för utbyggnaden av den grundläggande

högskoleutbildningen år 1997-1999. Den

tonvikt på de mindre och medelstora

högskolorna som regeringens förslag till

fördelning innebär är enligt utskottets

mening angelägen. Någon omfördelning för

år 1997 av platser mellan lärosätena

vill utskottet inte ställa sig bakom.

Utskottet har inget att erinra mot att

nya högskolor etableras dels i Malmö,

dels på Gotland i enlighet med vad

regeringen föreslagit. Utskottet vill

understryka vikten av att trots den

snabba utbyggnaden med permanenta

platser vidmakthålla en hög kvalitet i

verksamheten. Utskottet noterar att

statsmakterna med det

resurstilldelningssystem som infördes år

1993 inte preciserar vilket antal

studenter som skall utbildas inom olika

områden. Takbeloppen sätter dock en

gräns för vilka resurser varje lärosäte

kan disponera. Det framgår av

propositionen att flertalet universitet

och högskolor har redovisat fler

helårsstudenter och helårsprestationer

än de kan få ersättning för inom ramen

för takbeloppen. Lärosätena har enligt

högskolelagen (1 kap. 4 §) ansvar för

att avpassa verksamheten så att en hög

kvalitet nås. Utskottet, som utgår från

att varje lärosäte tar detta ansvar på

stort allvar, välkomnar deras

ansträngningar att så långt det är

möjligt möta studenternas efterfrågan på

högskoleutbildning och samhällets behov

av högskoleutbildade. De åtgärder som

regeringen har vidtagit respektive

planerar (enligt propositionen avsnitt

5.3.1) för att säkerställa en hög

kvalitet i verksamheten är enligt

utskottets mening angelägna.

Utskottet anser således att riksdagen

bör avslå Moderata samlingspartiets

motion 1996/97:Ub487 yrkandena 1, 2 och

8 (i denna del) samt 1996/97:Ub411

yrkande 12. Likaså avstyrks

Miljöpartiets motion 1996/97: Ub514

yrkande 23 om omfördelning mellan

lärosäten. Det regelverk som gäller för

den grundläggande högskoleutbildningen

ger goda möjligheter till kombinationer

över fakultetsgränserna, varför yrkandet

bör avslås även i den delen. Riksdagen

avslog i juli 1996 ett yrkande från

Kristdemokraterna om att begränsa

utbyggnaden under treårsperioden

1997-1999 till 22 500 platser (yttr.

1995/96:UbU7y, bet. FiU15). Utskottet

ser ingen anledning att riksdagen nu

skulle ändra sitt ställningstagande,

varför motion 1996/97:Ub512 yrkande 7

avstyrks. Den uppfattning som framförs i

motion 1996/97:Ub512 yrkande 5 om

humanioras betydelse delas av utskottet,

som dock inte anser att något

tillkännagivande av riksdagen är

påkallat, eftersom regeringens förslag

innebär att humanistisk utbildning och

forskning kommer att ha fortsatt stort

utrymme inom högskolan. Yrkandet bör

alltså avslås. Yrkande 9 i motion

1996/97:Ub512 är enligt utskottets

mening tillgodosett med vad regeringen

föreslagit och avstyrks därför.

Satsningen på 9 000 nybörjarplatser på

minst treårig naturvetenskaplig eller

teknisk högskoleutbildning med särskilt

vuxenstudiestöd (NT-svuxplatser)

beslutades våren 1995 varvid riksdagen

uttalade att det borde finnas ett

antagningstillfälle även under 1997

(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15,

rskr. 353). Utskottet anser inte att

denna satsning bör avbrytas, varför

utskottet avstyrker motionerna 1996/97:

Ub487 yrkande 40 och 1996/97:Ub512

yrkande 8.

Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen också

avslår motionerna 1996/97:Ub427,

1996/97:Ub429, 1996/97:Ub432, 1996/97:

Ub435 yrkande 1, 1996/97:Ub454,

1996/97:Ub457, 1996/97:Ub466,

1996/97:Ub469 yrkande 1, 1996/97:Ub470,

1996/97:Ub471, 1996/97:Ub479 yrkande 1,

1996/97:Ub483 yrkande 14, 1996/97:Ub490,

1996/97:Ub491, 1996/97:Ub492,

1996/97:Ub508, 1996/97:Ub510,

1996/97:T224 yrkandena 1 och 2 samt

1996/97:A429 yrkande 4.

Centerpartiet anför i motion

1996/97:Ub451 yrkande 2 att utvecklingen

vid den nya högskolan i Malmö bör

koncentreras på att konsolidera dess

kvalitet och integration, inte på

ytterligare expansion.

Utskottet anser inte att riksdagen nu

bör ta någon ställning till uvecklingen

efter den närmast förestående

planeringsperioden (åren 1997-1999),

varför yrkandet avstyrks.

I fem motioner (alla c) framförs förslag

om viss prioritering mellan högskolorna

vid nästa tillfälle då resurser fördelas

till högskolorna. Behovet av ett

fördubblat antal platser i

sjöbefälsutbildningen vid Högskolan i

Kalmar bör därvid enligt motion

1996/97:Ub482 beaktas (yrkande 1).

Högskolan Kristianstad bör prioriteras

enligt motion 1996/97:Ub449 yrkande 1.

Det faktum att de tvååriga programmen

vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

har förlängts till tre år bör beaktas

enligt motion 1996/97:Ub480 yrkande 1.

Mälardalens högskola bör enligt motion

1996/97:Ub417 (yrkande 1) prioriteras

vid nästa tillfälle då medel tilldelas

för ytterligare utbildningsplatser. Den

utbyggnad med 1 200 platser som

regeringen föreslår för år 1997 ger ett

bra tillskott men är inte tillräcklig

för regionens behov, anför motionärerna

som också påpekar att det finns behov av

ytterligare studentbostäder i såväl

Eskilstuna som Västerås (yrkande 4).

Motsvarande hänvisning till

utbildningsbehoven i Jönköpings län görs

i motion 1996/97:Ub419 där motionären

också framhåller att Högskolan i

Jönköping har en bra utveckling av sin

verksamhet. Denna högskola bör därför

vid nästa fördelning av resurser till

högskolorna få en förhållandevis stor

andel av resurserna, anser motionären.

Utskottet anser att riksdagen inte har

underlag för att nu göra några andra

prioriteringar mellan olika högskolor än

dem som regeringen har gjort. Riksdagen

har den 22 november beslutat anslå medel

på tilläggsbudget för budgetåret 1995/96

för ett tillfälligt investeringsbidrag

för anordnande av studentbostäder (prop.

1996/97:1 Finansplan m.m. avsnitt 6.10,

bet. FiU11, rskr. 49) och därvid givit

regeringen till känna att ingen

universitets- eller högskoleort som får

ökat antal utbildningsplatser bör vara

utesluten från att komma i fråga för

bidraget. Mälardalens högskola tillhör

dem som enligt regeringens förslag

tilldelas ett betydande tillskott av

utbildningsplatser. Enligt utskottets

mening har riksdagen inte anledning att

särskilt nämna någon viss högskola som

mottagare av bidraget.

Med det anförda avstyrker utskottet

motionerna 1996/97:Ub417 yrkandena 1 och

4, 1996/97:Ub419, 1996/97:Ub449 yrkande

1, 1996/97:Ub480 yrkande 1 och

1996/97:Ub482 yrkande 1.

Centerpartiet föreslår i motion

1996/97:A432 yrkande 18 ett

tillkännagivande om ett decentraliserat

kunskapssamhälle. Enligt motionen måste

kunskapslyftet nå hela folket, ske i

hela landet och ske under hela livet.

Det är nödvändigt att satsningar inom

utbildning och forskning decentraliseras

och inte koncentreras till ett fåtal

storstadsregioner, anser motionärerna.

Utskottet anser att yrkandet är

tillgodosett med det som regeringen

föreslagit och som utskottet i det

föregående har tillstyrkt, varför

riksdagen bör avslå yrkandet.

En efterfrågestyrd tilldelning av

högskoleplatser förespråkas i två

motioner. Enligt motion 1996/97:Ub463

(fp) bör fördelningen av en viss del av

det totala antalet platser göras först

sedan antalet sökande kan redovisas för

de olika universiteten och högskolorna.

Som exempel tar motionären Högskolan i

Jönköping. I motion 1996/97:Ub493 (s)

sägs att det borde finnas en möjlighet

att omfördela medel, om det visar sig

svårt för vissa högskolor att till fullo

utnyttja tilldelade medel. Motionärerna

nämner särskilt att utbildningar inom

det samhällsvetenskapliga och

humanistiska området på grund av de

nödvändiga prioriteringarna fått mindre

utrymme vid Mälardalens högskola än som

kan vara önskvärt.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

yrkandena. Det system för

resurstilldelning till grundläggande

högskoleutbildning som infördes 1993

innebär att statsmakterna för varje

lärosäte och budgetår anger ett s.k.

takbelopp. Varje lärosäte beslutar

självständigt om sitt utbildningsutbud

och om antalet utbildningsplatser inom

de olika kurser och program som det

erbjuder. I den mån högskolan inte kan

utnyttja hela det s.k. takbeloppet under

ett budgetår får återstående utrymme

utnyttjas under följande år. Av

redovisningarna i propositionen

(avsnitt 5.14) framgår att några

högskolor i början av den senaste

treårsperioden inte fullt utnyttjade

sina takbelopp. I samtliga dessa fall

bedömer regeringen att allt utrymme inom

de tre årens takbelopp kommer att ha

utnyttjats av respektive lärosäte vid

utgången av budgetåret 1995/96.

Förslag om att all basårsutbildning

skall anordnas inom komvux och inte inom

högskolan framförs ånyo av Folkpartiet i

motion 1996/97:Ub478 yrkande 1.

Utskottet har behandlat samma förslag

vid de två senaste riksmötena. I sitt

senaste yttrande i frågan

(1995/96:UbU6y) anförde utskottet att

det har visat sig vara av stort värde

att universitet och högskolor har kunnat

anordna basår och vid antagningen

samtidigt anta de sökande till den

naturvetenskapliga eller tekniska

högskoleutbildning som de önskar genomgå

efter basåret. Utskottet avstyrkte

yrkandet, och riksdagen följde

utskottets förslag (bet. 1995/96:FiU10,

rskr. 304). Med hänvisning till detta

avstyrks det nu aktuella yrkandet.

Utskottet tar nu upp några

motionsyrkanden som rör

högskoleutbildningens kvalitet.

Med anknytning till regeringens förslag

om utbyggnad under perioden 1997-1999

påtalas i två motioner risken för

lärarbrist vid universitet och

högskolor. Vänsterpartiet anför i

motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5 och

1996/97:Ub459 yrkande 1 att regeringens

bedömning av nuläget och

framtidsutsikterna är alltför

optimistisk. De önskar en närmare analys

av hur rekryteringen av nya lärare skall

gå till och befarar att annars allt

färre lärare kommer att få ta hand om

allt fler studenter, vilket försvårar

det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Kristdemokraterna hävdar i motion

1996/97:Ub512 yrkande 16 att bristen på

långsiktighet i regeringens

högskoleutbyggnad har gjort det svårare

att rekrytera och behålla kompetenta

lärare och att situationen är värst vid

de mindre och medelstora högskolorna.

Enligt motionärerna borde lärarna

uppmuntras att genomgå olika former av

pedagogiska kurser och undervisning ges

större meritvärde än vad som är fallet i

dag.

Utskottet anser att regeringen tydligt

har visat att den uppmärksammar det

sistnämnda. Som framgår av propositionen

(avsnitt 5.3.1) avser regeringen att ge

Högskoleverket i uppdrag att utvärdera

lärosätenas insatser beträffande det

pedagogiska utvecklingsarbetet samt

lärarnas fortbildning och

vidareutbildning i pedagogik och i

jämställdhetsfrågor. Vikten av att den

pedagogiska skickligheten vid

tjänstgöring inom grundutbildningen

tillmäts större betydelse än hittills

vid tillsättningen av lärartjänster har

betonats i direktiven (dir. 1996:3) till

Utredningen (U 1996:01) om en förändrad

tjänsteorganisation för lärare vid

statliga universitet och högskolor.

Regeringen har aviserat en proposition

under år 1997 på grundval av

utredningens kommande förslag. Den

utbyggnad av högskolan som nu förestår

avser permanenta platser, vilket bör

vara gynnsamt för lärarrekryteringen.

Utskottet ansluter sig till regeringens

bedömning att en ökande examination av

doktorer kan förväntas inom de närmaste

åren, vilket likaså bör ha gynnsam

inverkan på lärarrekryteringen. Det är

också viktigt, som regeringen påpekar,

att universitet och högskolor tar till

vara möjligheterna att till

lärartjänster rekrytera här i landet

bosatta personer med utländsk akademisk

utbildning samt möjligheterna att

rekrytera lärare från andra länder inom

EU.

Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 5,

1996/97:Ub459 yrkande 1 och 1996/97:

Ub512 yrkande 16.

Enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande

2 bör kvalitetspremien återinföras i

resurstilldelningssystemet. Motionärerna

erinrar om att kvalitetspremien var en

komponent i det resursfördelningssystem

som den borgerliga regeringen införde.

De anser att någon form av

kvalitetspremie bör ingå i

resursfördelningssystemet för att säkra

en kvalitetsutveckling. I samband med

att Högskoleverket nu fått i uppdrag att

se över resursfördelningssystemet bör

enligt motionärerna ett nytt övervägande

ske, så att kvalitetspremien blir en del

av resursfördelningssystemet.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå

yrkandet. Bakgrunden till yrkandet är

att riksdagen våren 1994 (prop.

1993/94:177, bet. UbU12, rskr. 399)

godkände av den dåvarande regeringen

föreslagna principer för utformningen av

kvalitetsdelen i

resurstilldelningssystemet, ett beslut

som därefter ändrades vid påföljande

riksmöte (prop. 1994/95:100 bil. 9, bet.

UbU15, rskr. 353). Vid det sistnämnda

tillfället underströk utskottet vikten

av ett systematiskt arbete med

kvalitetsfrågorna inom den grundläggande

högskoleutbildningen. Omsorgen om

verksamhetens kvalitet måste beaktas

inte bara när det gäller att utforma

särskilda program utan också i

vardagsarbetet, anförde utskottet, som

inte ansåg att denna verksamhet skulle

främjas genom en ordning där

kvalitetsarbete bedöms och belönas i

anslutning till det nationella

resurstilldelningssystemet. Utskottet

gör fortfarande samma bedömning. Inom

Högskoleverket görs omfattande insatser

för att främja kvalitet inom

högskoleutbildningen. Verket granskar

systematiskt lärosätenas program för

kvalitetsutveckling och publicerar sina

bedömningar. Utskottet delar regeringens

uppfattning att det pedagogiska

utvecklingsarbete som bedrivs inom

högskolan är den viktigaste delen av

kvalitetsarbetet. Som nämnts i det

föregående avser regeringen att ge

Högskoleverket i uppdrag att utvärdera

lärosätenas pedagogiska

utvecklingsarbete samt lärarnas

fortbildning och vidareutbildning i

pedagogik och i jämställdhetsfrågor.

Lärosätena bör också enligt regeringen i

sina årsredovisningar uppmärksamma dessa

frågor och därvid även visa på vilket

sätt studenterna involveras i det

pedagogiska reformarbetet. Det finns

enligt utskottets mening inte anledning

för riksdagen att uttala sig för någon

utvidgning av det uppdrag som regeringen

redan givit till Högskoleverket att

följa upp vissa delar av

resurstilldelningssystemet för den

grundläggande högskoleutbildningen

(prop. avsnitt 5.12.2).

En löpande utvärdering av den högre

utbildningens kvalitet föreslås i motion

1996/97:Ub505 (s) yrkande 1. Syftet är

att på bästa sätt kunna möta framtida

utbildningsbehov. Motionärerna tar upp

det faktum att Högskolan i Borås under

den senaste treårsperioden har redovisat

betydligt fler helårsprestationer än vad

som kan ersättas inom för perioden

beslutade takbelopp. Man skulle kunna

befara att en så kraftig överprestation

skulle gå ut över kvaliteten, men så är

inte fallet, anför motionärerna och

hänvisar till Högskoleverkets granskning

våren 1996 av nämnda högskolas

kvalitetsarbete.

Utskottet anser - mot bakgrund av det

omfattande arbete med

kvalitetsbedömningar som bedrivs av

Högskoleverket - att något

tillkännagivande till regeringen i

enlighet med motionsyrkandet inte

behövs, varför yrkandet avstyrks.

Utskottet utgår från att resultaten av

kvalitetsbedömningarna beaktas vid

regeringens beredning av förslag om

utveckling i olika avseenden av den

grundläggande högskoleutbildningen.

10. Lärarutbildning

Regeringen föreslår vissa förändringar i

lärarutbildningarna. Som underlag till

sitt ställningstagande har regeringen

haft bl.a. förslag från arbetsgruppen

för översyn av lärarutbildningen

(U1995:B). Arbetsgruppens förslag har

redovisats i rapporten Lärarutbildning i

förändring (Ds 1996:16). Rapporten har

remissbehandlats.

Lärarutbildningarnas

forskningsanknytning och

kompetensutveckling av lärarutbildare

Regeringen framhåller att det finns ett

stort behov av att förstärka

lärarutbildningarnas vetenskapliga bas

och att kontakter måste skapas mellan

olika forskningsområden, skolan och

lärarutbildningen. För år 1997 föreslår

regeringen att 8 miljoner kronor avsätts

för forskning inom lärarutbildningens

område. Planeringsförutsättningen bör

enligt propositionen vara en fortsatt

satsning om ytterligare 8 miljoner

kronor budgetåret 1998 respektive 9

miljoner kronor budgetåret 1999.

Regeringen föreslår vidare att

särskilda medel avsätts för

kompetensutveckling av lärarutbildare i

syfte att förstärka högskolans

möjligheter att utveckla kompetensen för

lärarutbildning och att bygga upp

forskningsmedverkan på angelägna

forskningsområden. För år 1997 föreslås

att 15 miljoner kronor avsätts för detta

ändamål. Planeringsförutsättningen bör

enligt propositionen vara en fortsatt

satsning för budgetåret 1998 med 10

miljoner kronor och för budgetåret 1999

med 5 miljoner kronor.

Utskottet delar regeringens uppfattning

om vikten av forskning inom

lärarutbildningarna. Det är mycket

angeläget att en process inleds som dels

leder till att forskningsresurser byggs

upp direkt vid

lärarutbildningsinstitutioner, dels

stimulerar forskning för skolans och

lärarutbildningens behov, t.ex.

ämnesdidaktisk forskning eller

tvärvetenskaplig didaktisk forskning,

vid ämnesinstitutioner som medverkar i

lärarutbildningen. Utskottet delar också

regeringens uppfattning att det är

nödvändigt med ökade kontakter mellan

skolan och forskningen. Det är angeläget

att lärare i skolan och förskolan ges

möjlighet att delta i forskning som ett

led i skolans utvecklingsarbete. En ökad

forskning är även av betydelse för att

höja andelen lärare och lärarutbildare

med forskarutbildning samt för att höja

kvaliteten på lärarstuderandes

examensarbeten. Utskottet anser det vara

av stor vikt att särskilda medel avsätts

för kompetensutveckling av

lärarutbildare. Utskottet tillstyrker

regeringens förslag att resurser avsätts

för forskning inom lärarutbildningarna

samt för kompetensutveckling av

lärarutbildare.

Regionala utvecklingscentrum

Det finns ett behov av regionala forum

där utbildningsväsendets intressenter

möts och kan utveckla ett samarbete i

den omgivande regionen, anser

regeringen. Ett regionalt

utvecklingscentrum skulle kunna bli ett

självklart forum för högskola, skola och

förskola i gemensamma frågor om

grundutbildning, kompetensutveckling,

fortbildning, vidareutbildning,

forskning, osv. Regeringen pekar på att

det redan i dag finns goda erfarenheter

av regionalt samarbete mellan högskola

och skola att bygga vidare på.

Regeringen förutsätter att högskolorna

utvecklar samarbetsmodeller tillsammans

med förskolor, skolor och kommuner.

I motion 1996/97:Ub484 (fp) yrkande 4

framförs behovet av att högskolornas

samarbete vid regionala

utvecklingscentrum även inbegriper det

regionala näringslivet. Det är ett

viktigt steg att regeringen nu förordar

att regionala utvecklingscentrum skall

stimuleras, där högskola, skola och

förskola möts. En annan nödvändighet för

att högskolan skall kunna utbilda lärare

för framtida krav är ett ökat samarbete

med näringslivet. Omvärldens behov är i

dag alldeles för lite styrande, heter

det i motionen.

Utskottet vill med anledning av

yrkandet anföra följande.

Syftet med verksamheten vid regionala

utvecklingscentrum skall enligt

propositionen vara att stärka de

praktiska och teoretiska delarna i

lärarutbildningen, skapa forum för

erfarenhetsutbyte och stärka

möjligheterna till fortbildning och

vidareutbildning. Formerna för regionala

centrum skall kunna variera och anpassas

efter de skilda förutsättningar som

finns inom olika regioner. Det är

således inte fråga om att alla regionala

centrum skall vara uppbyggda på samma

sätt och arbeta enligt samma modell.

Utskottet anser att även andra

intressenter inom utbildningsväsendet än

högskola, skola och förskola skall kunna

samverka inom ramen för regionala

utvecklingscentrum, förutsatt att

berörda parter anser att det finns ett

sådant behov.

Utskottet vill i sammanhanget hänvisa

till vad regeringen föreslagit i

budgetpropositionen om högskolans s.k.

tredje uppgift vid sidan av högskolans

uppgifter i fråga om utbildning och

forskning. Högskolan skall enligt

propositionen i ökad utsträckning

samverka med det omgivande samhället och

informera om sin verksamhet. Utskottet

behandlar denna fråga under avsnitt 7.

Högskolans tredje uppgift.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör motion 1996/97:Ub484 yrkande

4 avslås.

Förslag om ytterligare förändringar i

lärarutbildningen

I ett stor antal motioner aktualiseras

frågor om behov av ytterligare

förändringar i lärarutbildningarna.

Enligt motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande

12 behövs en översyn av

lärarutbildningen. I samband med den

förnyelse som pågår av

lärarutbildningarna saknar motionärerna

kopplingen till verkligheten i skolorna.

Inrättande av försöksskolor vid

lärarutbildningarna bör utredas (yrkande

4). I yrkande 1 i motionen framhålls

vikten av att ny kompetens tillförs

skolan genom olika ingångar till

läraryrket och utbildningar av olika

karaktär. Enligt yrkande 2 bör

antagningskraven för läraryrket skärpas.

Lärarutbildningarna bör ha någon form av

anlags- eller lämplighetstest vid

antagningen. I motion 1996/97:Ub211 (m)

yrkande 8 redovisas liknande

tankegångar. Utbildningarna vid

flertalet lärarhögskolor kopplas inte

tillräckligt vare sig till berörd

högskola i övrigt eller till de

förväntningar som finns ute i skolorna.

Motionärerna förutsätter att framtidens

lärare ges en kvalificerad

ledarskapsutbildning där bl.a. förmågan

att samarbeta har en betydelsefull roll.

I motion 1996/97:Ub233 (c) yrkandena 13

och 14 förordas en mer sammanhållen

lärarutbildning med en förstärkning av

både forskningsanknytning och

yrkespraktik. Pedagogik, metodik och

didaktik måste återfå positionen som den

sammanhållande kompetensen i alla

lärarutbildningar. Motionärerna betonar

också vikten av att läraryrket ges en

mer professionell definition och status.

Läraryrkets specifika kompetenskrav

måste definieras och tydliggöras i

lärarutbildningen. Enligt motion

1996/97:Ub250 (fp) yrkande 1 bör en ny

översyn av lärarutbildningen även

behandla lärarnas karriärmöjligheter.

Frågor om forskning inom

lärarutbildningarna tas upp i motion

1996/97:Ub484 (fp) yrkandena 1-3.

Motionärerna framhåller behovet av att

fullfölja satsningen på lärarnas

vetenskapliga kompetens och att

förstärka lärarutbildningens

vetenskapliga bas. Det är därför

positivt att lärarutbildningarna nu får

ett eget forskningsansvar. Forskningen

bör fokuseras på didaktik för att

utveckla de blivande lärarnas reflektion

över kunskap och lärande. Det är vidare

nödvändigt med ökade kontakter mellan

skola och forskning.

Enligt motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande

4 bör varje högskola få i uppdrag att

inrätta ett sammanhållande organ med

totalansvar för lärarutbildningen och

utvärderingen av denna.

En förlängning av den praktisk-

pedagogiska utbildningen från 40 till 60

poäng föreslås i motionerna

1996/97:Ub484 (fp) yrkande 5 och

1996/97:Ub459 (v) yrkande 3. I den först

nämnda motionen framhålls den stora

betydelse som praktiken i skolklasserna

har. I den andra motionen pekar

motionärerna på att lärarnas vidgade

professionella ansvar för skolans

utveckling har lett till krav på

forskningsanknytning och på en bredare

och djupare didaktisk kompetens.

Utbildningen av förskollärare berörs i

motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 4

och 5. Motionärerna anser att åtgärder

bör vidtas inom förskollärarutbildningen

med anledning av förskolans växande

ansvar för förberedande träning och

undervisning i nära anknytning till

grundskolepedagogiken. Vidare bör ökade

kunskaper i metodik och organisation vid

föräldraaktiva förskolor ges inom

förskollärarutbildningen.

I motionerna 1996/97:Ub422 (s) och

1996/97:Ub453 (s) framhålls behovet av

en ny gemensam lärarutbildning för

förskollärare, fritidspedagoger och

grundskollärare. I den först nämnda

motionen lämnas förslag till en ny

utbildning i två steg. Utbildningen

skall inledas med en gemensam

basutbildning. Steg två i utbildningen

skall vara en specialutbildning med

inriktning mot den speciella kompetensen

för förskollärare, fritidspedagog eller

grundskollärare. Nuvarande utbildning

för årskurserna 1-7 respektive 4-9

föreslås upphöra.

En särskild vuxenlärarexamen om 60

poäng bör enligt motion 1996/97:Ub459

(v) yrkande 5 inrättas för att möta det

framtida behovet av utbildade lärare

inom grundvux, komvux och folkhögskola.

I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 8

framhålls att gymnasielärarutbildningen

bör utvecklas för att täcka behovet av

lärare för samtliga program och kurser

inom den reformerade gymnasieskolan.

Frågan om en jämnare könsfördelning

inom lärarutbildningarna behandlas i tre

motioner. I motion 1996/97:Ub458 (m)

yrkande 9 framhålls att vi har en i det

närmaste enkönad lärarkår. Läraryrket

och därmed lärarutbildningen måste bli

mer attraktiv för manliga studenter.

Även i motion 1996/97:Ub484 (fp) yrkande

6 konstateras att kvinnorna dominerar i

lärarutbildningarna. Enligt motionärerna

görs det för närvarande ingenting av

varaktig betydelse för att rekrytera män

till lärarutbildningarna. Enligt motion

1996/97:A821 (kd) yrkande 17 måste

rekryteringen till lärarutbildningen

målmedvetet inriktas på en jämn

könsfördelning.

Utbildning om jämställdhetsfrågor i

lärarutbildningarna och

lärarfortbildning berörs i flera

motioner. I motion 1996/97:Ub458 (m)

yrkande 10 framhålls att lärare måste ha

kunskaper om de skillnader som finns

mellan pojkar och flickor vad gäller

t.ex. förhållandet till teknik. Även i

motionerna 1996/97:Ub233 (c) yrkande 10,

1996/97:A819 (c) yrkande 4 och

1996/97:A821 (kd) yrkande 14 framhålls

att kunskaper om jämställdhetsfrågor

måste förmedlas till eleverna i

lärarutbildningen och lyftas fram i

lärarnas fortbildningsprogram.

Betydelsen av undervisning om och i

teknik inom lärarutbildningen tas upp i

motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 3. Alla

lärare, även de som inte undervisar i

tekniska och naturvetenskapliga ämnen,

behöver en god teknisk allmänbildning.

Detta är viktigt inte minst för att

stimulera flickors intresse för teknik,

heter det i motionen.

I motion 1996/97:Ub424 (kd, m, c, fp,

v, mp) begärs förslag från regeringen

beträffande lärarutbildning vid Rudolf

Steinerhögskolan. Motionärerna pekar på

att regeringen i april 1996 beslutat ge

skolan ett bidrag till en

påbyggnadsutbildning i waldorfpedagogik

om 40 poäng. De anser att det offentliga

stöd som ges till fristående skolor med

alternativ pedagogik inte kan vara

fullständigt, om det inte också

möjliggör lärarutbildning och ett

pedagogiskt forsknings- och

utvecklingsarbete. Det finns ett stort

behov av statligt stöd också till den

fullständiga waldorflärarutbildningen,

anser motionärerna.

Uskottet vill med anledning av

förslagen om ytterligare förändringar i

lärarutbildningarna anföra följande.

Inom skolans område har stora

förändringar skett under de senaste

åren. Ny läroplan och nytt betygssystem

har införts för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) respektive de

frivilliga skolformerna (Lpf 94). Genom

skollagen och de nya läroplanerna anger

regering och riksdag den värdegrund

skolan skall vila på och de mål och

riktlinjer som skall gälla för de olika

skolformerna. Läroplanerna kompletteras

med kursplaner för alla ämnen och

timplaner för de olika skolformerna. I

kursplanerna anges målen för

undervisningen i de enskilda ämnena. De

mål och riktlinjer som anges i

skollagen, läroplanen och kursplanerna

skall ligga till grund för den lokala

planeringen. Kommunen skall i skolplanen

redovisa de åtgärder som kommunen avser

att vidta för att uppnå de av staten

fastställda målen. Den enskilda skolan

skall sedan i den egna lokala

arbetsplanen ange hur målen skall

förverkligas och hur verksamheten skall

utformas och organiseras. Lärarna

utformar sedan tillsammans med eleverna

undervisningsmål.

Som ett resultat av bl.a. ny

kommunallag, nytt statsbidragssystem och

avregleringar inom bl.a. skolans område

finns det nu i kommunerna en tydlig

tendens att överge sektorsindelningen

till förmån för andra lösningar. I

flertalet kommuner ingår sålunda skolan

tillsammans med annan verksamhet i samma

nämnd. Tillsammans med skolan

organiseras i dag främst

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,

ibland även kultur och ungdomars

fritidsverksamhet. I många kommuner

bedrivs också verksamheten integrerad.

Skolor, förskolor och skolbarnsomsorg

samverkar i arbetslag.

Regeringen har nyligen beslutat om

direktiv till en utredning om pedagogisk

verksamhet för barn och ungdom i åldern

6-16 år. Enligt direktiven (dir.

1996:61) skall kommittén med

utgångspunkt i nuvarande måldokument

utarbeta förslag till ett nytt

måldokument för den pedagogiska

verksamheten. Det samlade måldokumentet

skall komplettera läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och

omfatta den obligatoriska skolan,

förskolans s.k. sexårsverksamhet och

skolbarnsomsorgen.

Den decentralisering som skett inom

skolan har bl.a. inneburit att

möjligheterna för kommunerna att besluta

om lokalt profilerade utbildningar har

ökat. Inom grundskolan förekommer att

undervisning bedrivs med tillämpning av

olika pedagogiska metoder. Inom

gymnasieskolan finns stora möjligheter

till olika profileringar.

Flera reformer på högskolans område har

haft betydelse för lärarutbildningen. De

enskilda högskolorna har fått ett ökat

ansvar för utformningen av utbildningen.

Nationellt giltiga utbildningsplaner har

ersatts av en examensordning, vilken

anger omfattningen av utbildningarna och

de mål som studenterna skall uppfylla

för att erhålla examen. Högskolorna har

möjligheter att själva utforma den

lokala organisationen för

lärarutbildningen och därmed också den

lokala styrningen av utbildningen.

Reformerna har lett till att den

centrala styrningen av lärarutbildningen

har minskat och den tidigare

regelstyrningen har ersatts av

målstyrning. Förändringar har även skett

vad gäller statens sätt att tilldela

enskilda högskolor uppdrag och resurser.

Flera utvärderingar har gjorts under

senare tid av lärarutbildningen. En

utvärdering av

grundskollärarutbildningen har

genomförts av dåvarande Universitets-

och högskoleämbetet (UHÄ-rapport

1992:21). Högskoleverket har nyligen

genomfört en utvärdering av

grundskollärarutbildningen (1996:1 R).

Även Lärarförbundet har under år 1995

genomfört en utvärdering av

grundskollärarutbildningen. Vidare har

som tidigare redovisats en arbetsgrupp

inom Utbildningsdepartementet för

översyn av lärarutbildningen redovisat

sina förslag i rapporten Lärarutbildning

i förändring (Ds 1996:16).

Utskottet har de senaste åren behandlat

ett stort antal motionsyrkanden med

anknytning till lärarutbildningarna. Mot

denna bakgrund ansåg utskottet att en

uppföljning borde göras av frågor om hur

riksdagens beslut om mål och riktlinjer

för skolverksamheten slagit igenom i

grundskollärarutbildningen.

Undersökningen koncentrerades till fem

kunskapsområden om vilka utskottet i

sina betänkanden gjort uttryckliga

markeringar om sambandet mellan

lärarutbildningen och läroplanen.

Utskottet har redovisat undersökningen i

rapporten Påverkas lärarutbildningen av

läroplanen? (1995/96:

URD1). Utskottet har också anordnat en

hearing om grundskollärarutbildningen

under hösten 1996.

Som utskottet har redovisat föreligger

nu från den allmänna motionstiden 1996

ett stort antal motionsyrkanden med

förslag om förändringar i

lärarutbildningarna. Både den

utvärdering som Högskoleverket genomfört

och den av Lärarförbundet initierade

utvärderingen påvisar flera konkreta

tillkortakommanden vid högskolorna.

Dessa bör snarast åtgärdas.

Mot bakgrund av de förändringar inom

skolan som utskottet har redovisat och

med anledning av de konkreta brister som

ovan nämnda utredningar påvisat liksom

de nu föreliggande motionsyrkandena bör

regeringen ge Högskoleverket i uppdrag

att följa upp och se över

examensordningen. De av regeringen i

propositionen förordade regionala

utvecklingscentrum måste ges en mycket

viktig roll för att snabbt initiera ett

förnyelsearbete i samverkan mellan

högskola, skola och förskola.

Båda dessa åtgärder skall ses som en

förberedelse för en förnyelse av

lärarutbildningen. I syfte att

åstadkomma en sådan förnyelse bör

enligt utskottet en parlamentarisk

utredning tillsättas. Utredningen bör

som utgångspunkt i sitt arbete ha de

förändringar som har skett inom förskola

och skola och som nu pågår. Utskottet

vill därvid särskilt framhålla följande.

De snabba förändringarna i omvärlden

kräver en ny lärarroll som måste

genomsyras av förmåga till omställning,

förnyelse och utveckling. Ett flexibelt

system för lärarutbildning som även

omfattar fortbildning, vidareutbildning

och forskning är nödvändigt för att

möjliggöra ett livslångt lärande.

När det gäller utvecklingen av

grundskolan vill utskottet framhålla

inte-greringen av den pedagogiska

verksamheten för barn och ungdom i

åldern 6-16 år, som syftar till att

uppnå högre kvalitet i såväl förskolans

som skolans och skolbarnsomsorgens

verksamhet. En integrerad verksamhet

öppnar för att verksamheten kan bedrivas

på olika sätt t.ex. i arbetslag, där

förskollärare, lärare i grundskolan och

fritidspedagoger samverkar i barnens

lärande och utveckling. Stadiegränserna

är numera avskaffade i grundskolan. En

bredare kompetens skulle öppna

möjligheterna att följa eleverna under

hela skoltiden. Utredningen bör överväga

en utbildning som innefattar såväl en

gemensam del som utbildningar inriktade

mot speciella kompetenser.

Även de genomgripande förändringar som

skett i gymnasieskolan och

vuxenutbildningen reser enligt utskottet

krav på bredare kompetens och

förändringsberedskap. Detta ger

anledning till en översyn av

lärarutbildningar inriktade mot dessa

områden.

Utskottet anser sammanfattningsvis att

en utredning om lärarutbildningen bör

tillsättas. I utredningens uppdrag bör

kunna ingå mål för verksamheten,

principer för styrning av verksamheten,

innehåll och omfattning av

utbildningarna, organisatoriska frågor,

rekryteringsfrågor och frågor om

lärarutbildning för olika pedagogiska

profileringar, fortbildning,

vidareutbildning och forskning. Det är

vidare angeläget att lärarutbildningen

utvecklas med hänsyn till förändringar i

läraryrkets villkor och förutsättningar

samt att lärarutbildningen präglas av en

medveten strävan att utbilda lärare för

morgondagens skola.

Vad utskottet nu har anfört bör

riksdagen med anledning av motionerna

1996/97:Ub211 yrkande 8, 1996/97:Ub233

yrkandena 10, 13 och 14, 1996/97:Ub250

yrkande 1, 1996/97:Ub251 yrkande 8,

1996/97:Ub422, 1996/97:Ub453,

1996/97:Ub458 yrkandena 1, 2, 3, 4, 9,

10 och 12, 1996/97:Ub459 yrkandena 3, 4

och 5, 1996/97:Ub484 yrkandena 1-3, 5

och 6, 1996/97:Ub514 yrkandena 4 och 5,

1996/97:A819 yrkande 4 samt 1996/97:A821

yrkandena 14 och 17 som sin mening ge

regeringen till känna.

När det gäller motion 1996/97:Ub424 om

statligt stöd till den fullständiga

lärarutbildningen vid Rudolf

Steinerhögskolan vill utskottet anföra

följande.

Utskottet delar motionärernas

uppfattning om vikten av att stödja

lärarutbildningen med alternativ

pedagogik vid Rudolf Steinerhögskolan.

Enligt utskottets uppfattning bör därför

regeringen under år 1997 återkomma till

riksdagen med förslag om innehåll och

finansiering av denna lärarutbildning.

En förutsättning skall vara att

Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan även

fortsättningsvis är huvudman för skolan.

Enligt utskottet är det angeläget att

ifrågavarande lärarutbildning och det

pedagogiska arbetet bedrivs i samverkan

med andra lärarutbildningar. Vad

utskottet anfört om stöd till Rudolf

Steinerhögskolan bör riksdagen med

anledning av motion 1996/97:Ub424 som

sin mening ge regeringen till känna.

Övrigt

Utbildning och fortbildning av lärare i

informationsteknik (IT) behandlas i

motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 7.

Motionärerna anser att de skärpta krav

som fr.o.m. 1998 ställs på blivande

lärare att behärska IT är nödvändiga men

senkomna. Högskoleverket bör i samverkan

med lärosätena snarast utarbeta en plan

för fortbildning av redan examinerade

lärare.

Utskottet vill med anledning av

yrkandet anföra följande.

Lärarnas användning av

informationsteknik, IT, som hjälpmedel i

det pedagogiska arbetet är av central

betydelse för att ge eleverna IT-

kunskaper och för att skolan skall kunna

använda IT för att bättre uppfylla sina

mål. I propositionen om åtgärder för att

bredda och utveckla användningen av IT

(prop. 1995/96:125, bet. TU19, rskr.

282) har frågan om lärares kunskaper och

erfarenhet behandlats. För att

säkerställa kompetensen inom IT-området

hos lärarutbildarna har särskilda medel,

15 miljoner kronor, avsatts. Vidare har

5 miljoner kronor avsatts för forskning

i pedagogikämnet med inriktning på

användning av IT i undervisningen.

Utskottet ser mycket positivt på att

regeringen beslutat om ett tillägg till

examensbeskrivningarna för berörda

lärarexamina med krav på förmåga att

använda datorer och andra

informationstekniska hjälpmedel samt

kunskap om hur dessa kan användas i

undervisningen att gälla för examina som

avläggs fr.o.m. år 1998.

Utskottet erinrar om att det i första

hand är kommunerna som är ansvariga för

lärarnas fortbildning. När det gäller

fortbildning inom IT-området vill

utskottet hänvisa till de regionala

utvecklingscentrum som nu förutsätts

byggas upp för samverkan mellan

högskola och kommuner i bl.a. frågor om

fortbildning av lärare. Utskottet fäster

stor vikt vid utvecklingen av dessa

centrum och anser att t.ex.

fortbildning i IT borde vara ett område

på vilket ett samarbete skulle kunna

utvecklas mellan högskola och kommuner.

Utskottet anser att motion

1996/97:Ub230 yrkande 7 bör avslås med

hänvisning till vad utskottet nu har

anfört.

Frågor om kompetensen hos yrkeslärarna

tas upp i motion 1996/97:Ub240 (m)

yrkande 14. Motionärerna anser att det

är bra att regeringen nu har skärpt

kraven på teoretisk utbildning till 60

poäng vid antagningen till

yrkeslärarutbildning. De menar dock att

regeringen borde ha följt utredningens

förslag om förkunskapskrav om minst 80

poäng. Vidare anser motionärerna att

något måste göras i fråga om

yrkeslärarnas fortbildning i yrkesämnet.

Man borde koppla fortbildning i

yrkesämnet genom yrkespraktik till någon

form av lärarcertifikat.

Utskottet vill med anledning av

motionen anföra följande.

Regeringen redovisar i propositionen

att den beslutat om en ändring av

examensbeskrivningen för gymnasielärare

i högskoleförordningen. Ändringen

innebär en höjning av kraven på

teoretisk utbildning för lärare i

yrkesämnen genom krav på

högskoleutbildning om minst 60 poäng i

de fall relevant sådan erbjuds.

Härigenom har regeringen behandlat de

förslag till förändringar i

lärarutbildningen för lärare i

gymnasieskolans yrkesämnen som lämnades

i betänkandet Höj ribban! -

Lärarkompetens för yrkesutbildning (SOU

1994:101). I betänkandet föreslogs att

kraven på teoretisk utbildning skulle

höjas till 80 poäng. Regeringen

framhåller att flera remissinstanser

pekar på att kraven på teoretiska

kunskaper varierar mellan olika

yrkesområden. Vidare råder det enligt

regeringen mycket delade meningar mellan

remissinstanserna huruvida nivån skall

ligga på 80 poäng.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att 60 poäng är en lämplig nivå vad

avser krav på teoretisk utbildning för

lärare i yrkesämnen. När det gäller

fortbildning i yrkesämnet vill utskottet

erinra om att det i första hand ankommer

på kommunerna att som arbetsgivare

ansvara för att lärare ges relevant

fortbildning. Utskottet anser att

yrkande 14 i motion 1996/97:Ub240 bör

avslås.

I motionerna 1996/97:Ub450 (c) och

1996/97:Ub446 (s) pekas på det akuta

behovet av lärare i teckenspråk. Det

finns läroplaner i ämnet i grund- och

gymnasieskolan men ingen lärarutbildning

som är direkt anpassad för dem som skall

vara lärare. Det är angeläget att en

ämneslärarutbildning startas.

Utbildningen bör enligt motionerna

förläggas till Högskolan i

Trollhättan/Uddevalla, som har närhet

till teckenspråkiga miljöer, bl.a.

Vänerskolan.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

Frågan om tillgången på lärare i

teckenspråk har behandlats i betänkandet

TUFF - Teckenspråksutbildning för

föräldrar (SOU 1996:102). I betänkandet

framhålls att bristen på lärare i

teckenspråk är påtaglig inom alla

utbildningsformer. Vidare framhålls att

det snarast behövs en analys av vilken

kompetens lärare behöver för olika

teckenspråksutbildningar för barn och

vuxna, hur utbildningarna skall se ut

och vilka som skall ansvara för sådan

utbildning. Betänkandet har nyligen

remissbehandlats. Utskottet har erfarit

att behovet av åtgärder i fråga om

lärarutbildning i teckenspråk också har

påtalats i skrivelse till regeringen

från Sveriges Dövas Riksförbund.

Utskottet anser att motionerna bör

avslås med hänvisning till att frågan

för närvarande bereds inom

regeringskansliet.

11. Naturvetenskaplig och teknisk

utbildning

Teknik- och naturvetenskapscentrum med

stöd av högskolor, museer, kommuner,

landsting och andra intressenter har

vuxit upp på flera håll i landet.

Verksamheten syftar till att på ett

stimulerande sätt behandla

naturvetenskapliga fenomen och teknik

och att på så sätt öka intresset för

naturvetenskapens och teknikens

möjligheter hos främst barn och

ungdomar. Regeringen anser att teknik-

och naturvetenskapscentrum är viktiga

såväl för folkbildningen som för att

stimulera intresset hos barn och

ungdomar. Regeringen föreslår att 12

miljoner kronor anvisas för år 1997 som

ett permanent verksamhetsbidrag till ett

tiotal teknik- och

naturvetenskapscentrum. Medlen har

beräknats under anslaget B 45. Särskilda

utgifter vid universitet och högskolor

m.m. Regeringen har för avsikt att ge

Högskoleverket i uppdrag att fördela

medlen i samverkan med Statens skolverk

och Statens kulturråd.

Utskottet delar regeringens uppfattning

om vikten av att öka intresset för

naturvetenskap och teknik hos främst

barn och ungdomar. Utskottet tillstyrker

därför regeringens förslag om särskilda

resurser till teknik- och

naturvetenskapscentrum.

Regeringen framhåller att en positiv

utveckling av svenskt näringsliv och

offentlig förvaltning förutsätter fler

yrkesverksamma personer med en

naturvetenskaplig och teknisk kompetens.

Regeringen pekar på att antalet

studerande vid de tekniska fakulteterna

har ökat kraftigt under 1990-talet, men

att många bedömare anser att

rekryteringen till tekniska och

naturvetenskapliga högskoleutbildningar

bör öka ytterligare. Regeringen

framhåller att satsningen på

naturvetenskap och teknik bör fortsätta

och anser bl.a. att cirka hälften av de

30 000 nya permanenta platserna i

regeringens utbildningssatsning bör avse

naturvetenskap och teknik. Utskottet har

behandlat frågor om utbyggnaden av den

grundläggande högskoleutbildningen i

avsnitt 9.

12. Konstnärlig utbildning

Regeringen föreslår ett antal åtgärder

för konstnärlig utbildning. Dessa är

följande.

- Inom området design beräknas medel

för samarbetsprojekt mellan de

konstnärliga och de tekniska

utbildningarna och näringslivet (4

miljoner kronor under anslaget B 45).

Vidare tillförs Lunds, Göteborgs och

Umeå universitet samt Konstfack resurser

för sammanlagt 50 nya helårsstudenter

för utbildning inom området design.

- Kungl. Konsthögskolan föreslås få

medel för fem helårsstudenter för en

påbyggnadsutbildning om 40 poäng för

arkitekter, konstnärer och tekniker för

konstnärlig gestaltning av vägar, broar

och övriga trafikmiljöer.

- Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

föreslås få en förstärkning av

ersättningen till utbildningarna inom

elektronisk musikkomposition och

dirigering.

- Mälardalens högskola föreslås få

medel för 17 helårsstudenter för att

anordna utbildning i kammarmusik i

kombination med utbildning i annat ämne.

- Högskolan i Luleå föreslås få medel

för skådespelarutbildning (12

helårsstudenter). Antagning förutsätts

ske vartannat år.

- Dramatiska institutet föreslås få

medel för 16 helårsstudenter för att

anordna en TV-producentutbildning om 60

poäng.

- Anslagen till konstnärligt

utvecklingsarbete förstärks med 2,7

miljoner kronor (anslagen B 4, B 6, B

10, B 18 och B 46).

- Medel (10 miljoner kronor)

reserveras för projekt som skall

genomföras av de konstnärliga

högskolorna i Stockholm i samband med

att Stockholm skall vara EU:s

kulturhuvudstad år 1998 (anslaget B 45).

- Medel (2 miljoner kronor) reserveras

för projekt avsedda för konstnärers

engagemang i den högre utbildningen

(anslaget B 45).

- Lärarhögskolan i Stockholm tillförs

resurser för lärarutbildning som vissa

konstnärliga högskolor i Stockholm utför

på uppdrag av Lärarhögskolan.

Regeringen begär riksdagens godkännande

av de förordade åtgärderna.

Moderata samlingspartiet föreslår i

motion 1996/97:Ub487 större anslag än

regeringen föreslagit till

Idrottshögskolan i Stockholm, Kungl.

Konsthögskolan, Operahögskolan i

Stockholm och Teaterhögskolan i

Stockholm. Utskottet återkommer till

dessa förslag i avsnitt 16.

Folkpartiet liberalerna föreslår i sin

budgetmotion 1996/97:Ub483 - till vilken

utskottet återkommer i avsnitt 16 - av

statsfinansiella skäl att medel inte

skall anslås för skådespelarutbildning i

Luleå. De avstyrker också att medel

anslås för projekt avsedda för

konstnärers engagemang i den högre

utbildningen. Vidare föreslår de att

ersättningsbeloppen för helårsstudenter

och helårsprestationer minskas lika

mycket för de konstnärliga

utbildningsområdena som för övriga

områden.

Utskottet föreslår att riksdagen

godkänner de av regeringen förordade

åtgärderna.

En översyn av dansutbildningen föreslås

i motionerna 1996/97:Kr13 (kd) yrkande 6

och 1996/97:Kr258 (kd) yrkande 1. Syftet

är att underlätta omskolning eller

vidareutbildning mot bakgrund av

konstaterandet att dansare har en kort

karriär som även utan skador i arbetet

vanligen upphör i 40-årsåldern.

Utskottet noterar att yrkesutbildning i

dans i det offentliga

utbildningsväsendet förekommer dels i

gymnasieskolan i Stockholms kommun

(treårigt specialutformat program vid

Riddarfjärdsskolan/Svenska

balettskolan), dels vid Danshögskolan.

Nationella och specialutformade program

i gymnasieskolan innehåller en gemensam

kärna av ämnen som är viktiga för alla

elever som grund för framtida utbildning

av olika slag. I yrkesdansarprogrammet

vid Riddarfjärdsskolan/Svenska

balettskolan används timplanens utrymme

för individuellt val till allra största

delen för studier i språk och andra inte

direkt yrkesanknutna ämnen. Utbildningen

vid Danshögskolan av yrkesdansare är

numera ettårig och bygger på genomgången

dansarutbildning på gymnasial nivå. Vid

Danshögskolan utbildas också - och

främst - danspedagoger. Även denna

yrkeskategori löper risk för skador och

förslitning, vilket gör att

danspedagoger i många fall också skulle

behöva möjlighet att ändra eller bredda

sin yrkesinriktning. Utskottet har

erfarit att Danshögskolan på senare tid

har uppmärksammat dessa problem för

danspedagogerna och överväger vilka

åtgärder som är behövliga och möjliga.

För Danshögskolan som för alla andra

statliga högskolor gäller uppdraget att

bedriva fortbildning och

vidareutbildning. Ett samarbete mellan

olika högskolor är enligt utskottets

mening en lämplig väg att söka lösningar

på problem av det slag som motionärerna

tagit upp. Vid sidan av den

dansarutbildning som således bedrivs vid

offentliga läroanstalter förekommer

utbildning av yrkesdansare i enskild

regi, bl.a. vid Balettakademin i

Stockholm och Göteborg. Utskottet utgår

från att de problem som aktualiseras av

motionärerna är väl kända av de

ansvariga för dansarutbildning i olika

former. Det bör ankomma på

utbildningsanordnarna och på dansarnas

egna organisationer att ta initiativ

till lösning av problemen. Utskottet

anser därför inte att riksdagen bör göra

något tillkännagivande i enlighet med

motionsyrkandena, som alltså bör avslås.

Som ett komplement och en möjlig variant

till den av regeringen föreslagna

utbildningen av TV-producenter framförs

i motion 1996/97:Ub413 (s) fördelarna

med en TV-producentutbildning vid

Högskolan i Kalmar.

Utskottet har i det föregående ställt

sig bakom regeringens förslag om TV-

producentutbildning vid Dramatiska

institutet. En sådan utbildning är

mycket kostsam. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion 1996/97:Ub413.

Två motionsyrkanden om jazzutbildning

och om utbildning i

utställningsgestaltning och scenografi,

båda vid Umeå universitet, behandlas i

avsnitt 16. Där behandlas också en

motion om utbildningen vid Göteborgs

universitet av kort- och

dokumentärfilmare.

13. Vårdutbildning m.m.

Regeringen förordar i propositionen

(avsnitt 5.3.2.4) följande åtgärder för

utbildningar inom vårdområdet.

Läkar- och tandläkarutbildningarna

skall ytterligare minska i omfattning. I

stället skall vissa andra

vårdutbildningar, bl.a.

logopedutbildningen, farmaceutiska

utbildningar och biomedicinska

utbildningar, öka i omfattning.

Regeringen anser att Umeå universitet

bör fullfölja sina planer på att starta

logopedutbildning. Takbeloppen för de

enskilda lärosätena påverkas inte av den

ytterligare neddragning av läkar- och

tandläkarutbildningen som regeringen

föreslår.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

Kristdemokraterna begär i motionerna

1995/96:Sf22 (kd) yrkande 5 och

1996/97:So295 (kd) yrkande 7 en

utvärdering av behovet av tandläkare i

framtiden och lämplig dimensionering av

tandläkarutbildningen. Motionärerna

påpekar att det i dag finns ett

överskott på tandläkare. De anser att

antalet tandläkarutbildningsplatser bör

anpassas till behovet. Detta behov kan

komma att påverkas av att amalgam

förbjuds som tandlagningsmaterial

fr.o.m. år 1997. En förutsättning för

att kunna minska antalet

utbildningsplatser för tandläkare är en

fortsatt god tandhälsa, anför

motionärerna som önskar en skyndsam

översyn av tandläkarutbildningen.

Utskottet anser att en minskning av

antalet nybörjarplatser i

tandläkarutbildningen inte kan

uppskjutas till dess effekterna av

amalgamförbudet kunnat utläsas. Detsamma

gäller tandhälsans utveckling till följd

av bl.a. ändringar i

tandvårdsförsäkringen. Utskottet utgår

från att regeringen kommer att noga

följa utvecklingen på tandvårdsområdet.

Tandläkarutbildningens dimensionering

kan komma att behöva omprövas i

framtiden såväl av de skäl som

motionärerna tar upp som av andra skäl,

t.ex. demografiska, men utskottet anser

inte att riksdagen har underlag för att

begära en utredning om detta nu.

Utskottet anser därför att riksdagen bör

avslå motionsyrkandena.

Enligt motion 1996/97:Ub428 (m) bör

fördelningen över landet av

läkarutbildningsplatserna förändras så

att antalet sådana platser fördelas i

relation till regionernas

befolkningsunderlag. Västsverige har

enligt motionären endast hälften så

många läkarutbildningsplatser per

invånare jämfört med resten av landet.

Utskottet avstyrker yrkandet.

Fördelningen av utbildningskapacitet

mellan lärosäten kan inte göras med

utgångspunkt enbart i

befolkningsunderlaget i olika regioner.

En tillämpning av en sådan princip på

läkarutbildningen skulle bl.a. leda till

att antalet läkarutbildningsplatser i

Umeå skulle minska ytterligare, vilket

sannolikt skulle skapa läkarbrist i

Norrland. Någon tendens till läkarbrist

i Västsverige har inte redovisats.

Fyra yrkanden om omfattningen av läkar-

och tandläkarutbildningen vid Umeå

universitet behandlas i avsnitt 16.

Göteborgs universitet bör enligt motion

1996/97:Ub439 (s) få examensrätt för

apotekarexamen. Det biomedicinska

programmet vid Göteborgs universitet

behöver, för att fullt ut kunna svara

mot det regionala behovet, kompletteras

med sådan examensrätt, anför

motionärerna.

Utskottet avstyrker yrkandet. Riksdagen

har ställt sig bakom regeringens förslag

(prop. 1994/95:165, bet. UbU17, rskr.

386) att Högskoleverket skall besluta om

vid vilka högskolor olika examina får

avläggas. Vad som anförts i motionen ger

inte utskottet anledning att föreslå

riksdagen någon ändring därvidlag.

Motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 20 tar

upp vårdutbildningarnas organisation mot

bakgrund av den utvärdering av samtliga

medellånga vårdutbildningar som

Högskoleverket genomfört

(Vårdutbildningar i förändring - En

utvärdering, Högskoleverkets

rapportserie 1996:7 R). Motionärerna

anser att alla vårdhögskolor på sikt bör

ha staten till huvudman under ett

gemensamt regelverk. Det uppdrag som

regeringen nyligen givit Högskoleverket

att lämna förslag till ett nytt

statsbidragssystem för vårdhögskolorna

ser motionärerna som ett steg på vägen.

Uppdraget bör enligt deras mening

kompletteras med att verket också skall

göra en tidsplan för hur övriga

organisatoriska förslag som

utvärderingarna kommit fram till skall

kunna genomföras.

Utskottet vill med anledning av

yrkandet anföra följande.

I utvärderingen gavs rekommendationen

att vårdutbildningarna samordnas i färre

enheter och med en större geografisk

koncentration. Utskottet noterar att det

nya uppdraget till Högskoleverket

(enligt prop. avsnitt 5.3.2.4) avser att

lämna underlag till hur en nationell

struktur för vårdhögskoleutbildningen

bör utformas. I uppdraget ingår att ge

ett underlag för regeringens bedömning

av geografisk fördelning av den framtida

vårdhögskoleutbildningen samt att utreda

om staten bör ta ansvar för vissa

vårdutbildningar i framtiden och i så

fall för vilka. I uppdraget ingår

dessutom att komplettera den genomförda

utvärderingen vad gäller kvaliteten i

vårdutbildningarna med avseende på

förmedlande av yrkeskunnande och

yrkeskompetens. Utskottet anser inte att

statsmakterna bör ta ställning till de

övriga rekommendationerna i

utvärderingen, vilka rör

tjänsteorganisationen,

forskningsanknytningen och den sociala

omsorgsutbildningens förhållande till

socionomutbildningen, förrän

Högskoleverkets nya uppdrag har

redovisats. Riksdagen bör därför enligt

utskottets mening avslå motion

1996/97:Ub483 yrkande 20.

Ett förstatligande av vårdhögskolan i

Kalmar förordas i motionerna

1996/97:Ub402 (c) och 1996/97:Ub408 (m).

I den förstnämnda motionen påpekas att

Kalmar läns vårdhögskola och den

statliga Högskolan i Kalmar sedan flera

år har etablerat ett samarbete inom

flera områden. Ett samgående skulle

bl.a. främja kvalitetsutvecklingen inom

vårdhögskolans utbildningsområden. Ju

snabbare en samverkan mellan de två

högskolorna kan formaliseras, desto

snabbare kan de bidra till en positiv

utveckling i länet, anför motionärerna.

I den andra motionen nämns att Kalmar

läns vårdhögskola är engagerad i ett

Baltikumprojekt tillsammans med fyra

skolor i Baltikum och Blekinge

Internationella hälsohögskola. Dessa

bildar ett nätverk för att bedriva en

för de baltiska folken meningsfull

hälsoforskning. Detta medverkar till

behovet av att satsa på och utveckla

vårdhögskolan i Kalmar. Landstinget i

Kalmar län har enligt motionärerna

begärt en överflyttning av

vårdhögskolans utbildningar till den

statliga högskolan i Kalmar med

bibehållet landstingskommunalt

beställaransvar.

Utskottet anser, med hänvisning till

vad som nyss anförts om uppdrag till

Högskoleverket, att riksdagen bör avslå

yrkandena. Resultatet av uppdraget till

Högskoleverket bör avvaktas och

regeringens beredning av ärendet inte

föregripas.

Högskoleverket bör enligt motion

1996/97:Ub483 (fp) yrkande 21 få i

uppdrag att ta ställning till om

kandidatexamen i vårdämnen vid

vårdhögskolor och yrkesexamen, t.ex.

sjuksköterskeexamen, ryms inom 120

poäng.

Utskottet hänvisar till vad regeringen

anför i propositionen om att den

publicerade utvärderingen av de

medellånga vårdutbildningarna inte

tillräckligt har beaktat högskolans

uppgift att ge en god yrkesutbildning.

Just därför har regeringen som nyss

nämnts gett Högskoleverket i uppdrag att

komplettera utvärderingen på denna

punkt. Frågan om kandidatexamen och

yrkesexamen har ett starkt samband med

detta. Utskottet föreslår att riksdagen

avslår yrkandet.

Förslag om försöksverksamhet med ett

socialt basår inriktat på att rekrytera

fler män till lärar-, vård- och

omsorgsutbildningar förs fram i motion

1996/97:Ub478 (fp) yrkande 2. Skolverket

bör enligt motionärerna - som anser att

all basårsutbildning bör ske inom komvux

- få i uppdrag att planera försök med

ett sådant basår.

Utskottet erinrar om att riksdagen

avslog ett motsvarande yrkande vid

föregående riksmöte (yttr.

1995/96:UbU6y, bet. FiU10, rskr. 304).

Utbildningsutskottet, som i likhet med

regeringen delar motionärernas

uppfattning om det angelägna i att fler

män rekryteras till lärar-, vård- och

omsorgsutbildningar, anser inte att

riksdagen har underlag för att uttala

att ett sådant basår bör anordnas. Det

kan diskuteras om det skulle vara en

effektiv åtgärd för att stimulera

rekryteringen av män till dessa

utbildningar. En förlängning av

utbildningstiden med ett år (nämligen

basåret) kan t.o.m. befaras motverka

syftet, särskilt som de yrken som dessa

utbildningar leder till inte tillhör de

högst avlönade. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion 1996/97: Ub478

yrkande 2.

14. Vissa skolfrågor

Allmänt

Regeringen framhåller att de viktigaste

frågorna inom verksamhetsområdet

Barnomsorg, skola och vuxenutbildning är

att höja kvaliteten inom området skola

och barnomsorg och att utveckla den

nyligen beslutade särskilda

vuxenutbildningssatsningen som ett led i

en successiv förnyelse av

vuxenutbildningen.

Riksdagen har beslutat (prop.

1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) att en

nationell utvecklingsplan skall tas fram

vart tredje år. Utvecklingsplanen skall

framför allt vara statsmakternas

policydokument för skolverksamheten och

skall i viktiga delar underställas

riksdagen. Avsikten är att

utvecklingsplanen skall vara av

betydelse för planerings- och

utvecklingsarbetet på såväl central som

lokal nivå. Den 1 juli 1996 fördes

ansvaret för barnomsorgen över från

Socialdepartementet till

Utbildningsdepartementet. Regeringen

redovisar att den har för avsikt att

under våren 1997 lämna en nationell

utvecklingsplan som omfattar såväl

barnomsorg som skola och

vuxenutbildning.

Ändring i skollagen

Enligt 15 kap. 6 § skollagen (1985:1100)

får regeringen meddela föreskrifter om

skyldighet för den som vill genomgå

särskilt anordnad prövning i

grundskolan, gymnasieskolan eller

kommunal vuxenutbildning att betala en

avgift som tillfaller huvudmannen för

utbildningen. Regeringen föreslår att

bemyndigandet utvidgas till att omfatta

också svenskundervisning för invandrare

(sfi).

Utskottet har inget att erinra mot den

föreslagna ändringen i skollagen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar

regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen. Lagförslaget återfinns som

bilaga 1 till detta betänkande.

Dyslexi/läs- och skrivsvårigheter

I flera motioner aktualiseras ett antal

frågor om dyslexi/läs- och

skrivsvårigheter. I motionerna

1996/97:U514 (mp) yrkandena 8, 9 och 41,

1996/97:

Ub255 (mp) yrkandena 1-4 samt

1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4 föreslås

att ett särskilt dyslexiprojekt

genomförs. Motionärerna anser att redan

befintliga resurser i samhället bör

samordnas så att kraftfulla insatser kan

göras redan nästa år. En insats skulle

kunna ske genom samordning av resurserna

vid Svenska Dyslexistiftelsen, Svenska

Dyslexiföreningen, Föreningen mot läs-

och skrivsvårigheter (FMLS), Skolverket,

Statens institut för handikappfrågor i

skolan (SIH), Karolinska institutet,

vissa universitetsinstitutioner samt

Försvarets forskningsanstalt (FOA).

Motionärerna anser att en lösning av

dyslexiproblemet kräver utnyttjande av

kunskaper på en rad olika områden.

Forskningsrådsnämnden (FRN), som enligt

sin instruktion har en samordnande

funktion och mångårig erfarenhet av

sådant arbete, bör få uppdraget att

samordna och administrativt leda

verksamheten. Projektet skall täcka en

rad olika verksamhetsfält såsom

framtagande av hjälpmedel,

diagnosinstrument, information,

utbildning av lärare och speciallärare,

uppföljning och utvärdering. Vilka delar

som skall prioriteras och i vilken

ordning olika insatser skall göras bör

vara en uppgift för deltagande parter

och FRN att avgöra gemensamt. Medel för

dyslexiprojektet har föreslagits inom

förevarande utgiftsområde under anslagen

A 4 Genomförande av skolreformer (20

miljoner kronor), A 6 Skolutveckling och

produktion av läromedel för elever med

handikapp (10 miljoner kronor), D 1

Forskningsrådsnämnden: Forskning och

forskningsinformation (2 miljoner

kronor) och D 2 Forskningsrådsnämnden:

Förvaltning (1 miljon kronor). Därutöver

har medel föreslagits under

utgiftsområde 6 Totalförsvar.

Behovet av resurser för dyslexi har

också tagits upp i motion 1996/97:Ub215

(c). Motionären anser att det är

skrämmande att det inte finns

tillräckliga resurser inom skolan för

barn med speciella problem. Behovet av

stöd till vuxna med dyslexi/läs- och

skrivsvårigheter dels när det gäller

finansieringen av läs- och skrivträning,

dels när det gäller

hjälpmedelsförsörjningen behandlas i

motionerna 1996/97:Ub227 (s) och

1996/97:

Ub235 (fp). Motionärerna pekar på att

frågorna utreds på skolans område, medan

det på vuxenutbildningsområdet inte

finns någon utredning som belyser dem.

Många vuxna med läs- och

skrivsvårigheter har svårt att få

finansiering av hjälpmedel eller läs-

och skrivträning.

Kommittén med uppdrag att förebygga läs-

och skrivsvårigheter berörs i motion

1996/97:Ub250 (fp) yrkande 9.

Motionärerna välkomnar utredningen och

utgår från att det sker en tydlig

belysning av skolans roll som

problemlösare i utredningens betänkande.

I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 9

framförs synpunkter på sammansättningen

av kommittén. Motionärerna anser att det

är en brist att det i kommittén inte

finns någon från fältet aktiv pedagog

med erfarenhet av dyslexiproblem. I

motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 18

begärs en parlamentarisk utredning om

dyslexi med uppgift att kartlägga

problemen från grunden. Det är viktigt

att vi inte hamnar i en återvändsgränd

utan försöker skaffa oss en helhetsbild

av vilka bakomliggande faktorer som

orsakar lässvårigheter hos barn, heter

det i motionen.

Utbildning och fortbildning av lärare om

dyslexi behandlas i motion 1996/97:Ub514

(mp) yrkandena 6 och 7. Det krävs att en

kvalificerad undervisning om dyslexi och

dess behandling införs i

speciallärarutbildningen och

utbildningen av lärare för grundskolan,

så att nödvändig kompetens för

omhändertagande av elever med specifika

läs- och skrivsvårigheter kan garanteras

inom en snar framtid. Fortbildning måste

anordnas för redan verksamma lärare.

Även i motion 1996/97:Ub236 (fp)

framförs uppfattningen att det måste

finnas tillräcklig undervisning om läs-

och skrivsvårigheter i

lärarutbildningarna.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

Utskottet har under en följd av år vid

upprepade tillfällen betonat vikten av

att åtgärder sätts in för att komma till

rätta med läs- och skrivsvårigheter.

Utskottet behandlade frågor om

dyslexi/läs- och skrivsvårigheter senast

i sitt betänkande 1995/96:UbU3 Vissa

skolfrågor (s. 23-25). Utskottet

redovisade bl.a. att många åtgärder

vidtagits under den senaste tiden.

Vidare betonade utskottet vikten av

fortsatta kraftfulla insatser för elever

med läs- och skrivsvårigheter. Utskottet

ser därför mycket positivt på att

regeringen har tillsatt en kommitté med

uppdrag att redovisa viktiga

utgångspunkter för arbetet med att

stödja elever med stora läs- och

skrivsvårigheter samt föreslå åtgärder i

förebyggande och avhjälpande syfte (dir.

1996:60). Kommittén skall redovisa sina

slutsatser och förslag till regeringen

senast i augusti 1997. Kommittén skall

enligt sina direktiv belysa skolans roll

i förebyggandet av uppkomsten av läs-

och skrivsvårigheter liksom lämna

förslag till åtgärder för att hjälpa

elever med grava läs- och

skrivsvårigheter.

När det gäller stöd till vuxna med

dyslexi/läs- och skrivsvårigheter vill

utskottet hänvisa till den skyldighet

som kommunerna har att anordna

grundläggande vuxenutbildning för vuxna

som saknar kunskaper motsvarande

grundskolenivå. Utskottet vill erinra om

den utbyggnad som nu görs inom ramen för

den särskilda vuxenutbildningssatsningen

det nationella kunskapslyftet och som

innebär att antalet studieplatser för

vuxna ökas. Inom den prioriterade

gruppen av lågutbildade finns vuxna med

läs- och skrivsvårigheter. Dessa behöver

uppmärksammas med tanke på behovet av

särskilt anpassade studieformer.

Utskottet vill också peka på att utbudet

av anpassade läromedel och

träningsmaterial, inte minst

datorbaserade, har ökat under senare år.

Vidare bör enligt utskottets mening

vissa av de åtgärder som kan komma att

föreslås av kommittén även komma vuxna

till del.

Med hänvisning till att frågor om

insatser för elever med läs- och skriv

svårigheter för närvarande är föremål

för en särskild utredning bör motionerna

1996/97:Ub215, 1996/97:Ub227,

1996/97:Ub235, 1996/97:Ub250 yrkande 9

samt motionerna 1996/97:Ub255 yrkandena

1-3 och 1996/97:Ub514 yrkande 8 avslås.

Utskottet återkommer när det gäller

frågan om medel till dyslexi-projektet i

avsnitt 15.

När det gäller sammansättningen av

kommittén med uppdrag att förebygga läs-

och skrivsvårigheter vill utskottet

hänvisa till att kommittén enligt sina

direktiv skall arbeta öppet i dialog med

berörda myndigheter och organisationer

samt samråda med utredningar som berör

elever med svårigheter. Därutöver finns

naturligtvis, utgår utskottet från,

möjlighet för kommittén att anlita den

expertis som utredningen bedömer

erforderlig för att fullgöra uppdraget.

Utskottet anser att motion 1996/97:Ub230

yrkande 9 bör avslås.

Utskottet är inte heller berett att

tillstyrka förslaget om en

parlamentarisk utredning i motion

1996/97:Ub245 yrkande 18. Utskottet

utgår från att en grundlig belysning av

problem med anknytning till läs- och

skrivsvårigheter kommer att ske inom

ramen för den tillsatta kommittén.

Även frågor om utbildning och

fortbildning av lärare om dyslexi/läs-

och skrivsvårigheter skall behandlas av

kommittén. Enligt direktiven skall

lärarutbildningarnas möjligheter att ge

de blivande pedagogerna beredskap att

upptäcka och stödja elever med läs- och

skrivsvårigheter analyseras. Förslag

till åtgärder som skall kunna göra den

blivande läraren i förskola och skola

bättre förberedd på aktiva insatser i

elevernas språkutveckling skall

utarbetas. Vidare skall kommittén belysa

och komma med förslag till lämpliga

åtgärder för lärares

kompetensutveckling. Enligt utskottets

uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub236

och 1996/97:Ub514 yrkandena 6 och 7

avslås.

Vissa resursfrågor m.m.

Införandet av en nationell skolpeng

begärs i motionerna 1996/97:Ub211 (m)

yrkande 4, 1996/97:Ub240 (m) yrkande 18,

1996/97:Fi207 (m) yrkande 4 och

1996/97:Ub210 (m) yrkandena 1 och 2.

Motionärerna anser att ett nationellt

skolpengssystem bör skapas för att gynna

kvalitet i utbildningen och lika villkor

för alla skolor oberoende av huvudman.

Systemet innebär att staten övertar

huvudansvaret för att finansiera

utbildning i grundskolan och gymnasiet

genom att anvisa ett fast belopp per

elev. Medel skall anvisas direkt till

skolorna. Reformen förutsätts bli

genomförd i flera steg genom s.k.

skatteväxling mellan stat och kommun.

Resurser för särskilda behov skall

finnas på kommunal nivå, eftersom ett

relativt generellt skolpengssystem inte

kan ta alla hänsyn som krävs för

utbildning av elever med mycket

speciella behov. Motionärerna framhåller

bl.a. att en nationell skolpeng

förbättrar möjligheten att starta

alternativa och fristående skolor och

att elevers och föräldrars möjlighet att

välja skola stärks.

Utskottet hänvisar till sin behandling

av frågan om nationell skolpeng i sitt

yttrande till finansutskottet med

anledning av den ekonomiska

vårpropositionen (1995/96:UbU6y).

Utskottet framhöll bl.a. att förslaget

visserligen har en räckvidd som når

utanför utbildningsutskottets

beredningsområde, men samtidigt omfattar

det skolpolitiska ställningstaganden av

långtgående principiell natur. Utskottet

pekade på att förslaget om nationell

skolpeng uttryckligen innebär att staten

tar det ekonomiska ansvaret för skolans

verksamhet, vilket utskottet avstyrkte.

Enligt utskottet bör dessutom den

principen gälla att resurser till

skolans verksamhet skall fördelas med

utgångspunkt från de behov som enskilda

elever, olika grupper av elever och

skolor faktiskt har. Utskottet avstyrker

bifall till motionerna om nationell

skolpeng.

Resurstilldelningssystemet i

grundskolan behandlas i motion 1996/97:

Ub230 (kd) yrkandena 1 och 12.

Motionärerna anser att grundskolan måste

få tillräckliga resurser. Det

resurssystem som bör tillämpas skall ge

alla skolor en basresurs per elev, lika

stor för alla elever, och en

tilläggsresurs som skall variera med de

enskilda elevernas behov (yrkande 1). I

yrkande 12 framhålls att det är

nödvändigt att elevvården inte utarmas

utan får erforderliga resurser. Den

tilläggsresurs för elever med behov av

särskilt stöd som motionärerna föreslår

skall bl.a. kunna användas för

anställning av elevvårdande personal.

Utskottet behandlade i sitt nyss nämnda

yttrande (1995/96:UbU6y) till

finansutskottet även ett likartat

förslag till resurser till skolan från

Kristdemokraterna. Utskottet fann att

motionärerna gav uttryck för en misstro

mot kommunernas förmåga att fullgöra

sina åligganden på skolområdet, som

utskottet inte instämde i. Trots det

mycket kärva ekonomiska läge som många

kommuner befinner sig i borde riksdagen

hävda deras ansvar för att skolans

verksamhet bedrivs i enlighet med de

bestämmelser som riksdagen beslutat och

att skolans undervisning når de mål som

statsmakterna har fastställt. Vidare

ansåg utskottet bl.a. att riksdagen

borde kunna utgå från att kommunerna i

sina prioriteringar tillför skolan de

resurser som är nödvändiga för att

upprätthålla en hög standard på

verksamheten. Utskottet ansåg att

finansutskottet borde avstyrka den då

föreliggande motionen.

Utskottet har ingen annan uppfattning

nu och anser att yrkandena bör avslås.

I motion 1996/97:Ub504 (c) yrkande 4

framhålls att den kvalificerade

yrkesutbildningen bör utformas som en

integrerad del av högskolan. Enligt

yrkande 5 i samma motion bör antalet

platser inom den kvalificerade

yrkesutbildningen byggas ut snabbare än

vad regeringen föreslagit. Antalet

platser bör utökas fr.o.m. budgetåret

1998.

Utskottet vill med anledning av

motionen anföra följande.

Utskottet behandlade i våras

regeringens förslag om försöksverksamhet

med kvalificerad yrkesutbildning (prop.

1995/96:145, bet. UbU8, rskr. 224).

Utskottet poängterade därvid att det

handlar om en helt ny utbildning och

ansåg det vara till nackdel för

utvecklandet av en ny utbildning att

redan från början låsa den i en fast

organisatorisk form. Genom att ge såväl

universitet och högskolor, kommuner och

landsting som enskilda

utbildningsanordnare möjlighet att vara

anordnare av utbildningen ges

förutsättningar för en mångfasetterad

verksamhet med goda möjligheter att

vinna erfarenheter och dra slutsatser

inför en permanent inordning i

utbildningssystemet, heter det i

betänkandet. Utskottet har ingen annan

uppfattning nu och anser således att

yrkandet bör avslås.

När det gäller frågan om en utbyggnad

av försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning vill utskottet peka på

att regeringen i budgetpropositionen har

föreslagit en icke obetydlig utökning av

antalet platser för budgetåret 1997.

Regeringen förklarar också sin avsikt

att budgetåret 1998 öka antalet platser.

Utskottet finner det inte påkallat med

ett särskilt uttalande från riksdagen

med anledning av yrkande 5 i motion

1996/97:Ub504.

I motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 7

framhålls att det är mycket viktigt att

kvinnor om de blir arbetslösa ges

möjlighet att höja sin utbildnings- och

kompetensnivå genom utbildnings- och

arbetsmarknadssatsningar.

Utskottet hänvisar till den stora

utbildningssatsning som regeringen

föreslår och som självfallet också

kommer att komma kvinnor till del i den

mån de tillhör den särskilda målgrupp

som avses. Det är naturligtvis av stor

vikt att arbetslösa kvinnor ges

möjlighet att höja sin kompetens. Det är

också väsentligt i sammanhanget att

regeringen föreslagit ett särskilt

utbildningsbidrag i anslutning till den

nya vuxenutbildningssatsningen.

Utskottet anser det inte påkallat med

något särskilt uttalande av riksdagen i

frågan. Yrkandet bör avslås.

15. Anslag till skola och

vuxenutbildning

I samband med införandet av den nya

budgetprocessen har strukturen för

anslagen inom verksamhetsområdet

ändrats. Anslagsindelningen är uppbyggd

så att anslagen som tillhör Skolverkets

myndighetsområde kommer i en följd och

därefter anslagen inom området för

Statens institut för handikappfrågor i

skolan. Därefter följer anslagen för de

olika verksamheterna.

Statens skolverk

Statens skolverk är central

förvaltningsmyndighet för det offentliga

skolväsendet, med undantag av de

statliga specialskolorna, vilka lyder

under Statens institut för

handikappfrågor i skolan (SIH). I fråga

om annan utbildning under högskolenivå

har Skolverket de uppgifter som följer

av författningar eller särskilda

bestämmelser.

Skolverkets uppgifter och organisation

framgår av förordningen (1991:

1121) med instruktion för Statens

skolverk. De övergripande målen för

Skolverket är att som statlig

sektorsföreträdare på skolområdet genom

uppföljning, utvärdering, tillsyn,

utvecklingsinsatser samt utnyttjande av

forskningsresultat aktivt verka för att

de mål och riktlinjer för skolan

förverkligas som riksdagen och

regeringen har fastställt.

Regeringen redovisar sin uppfattning

att det är mycket angeläget att

Skolverket tar en aktivare del i skolans

utveckling genom insatser som är

särskilt inriktade på aktuella

skolproblem och att högre prioritet ges

åt insatser där skolors kvalitet och

undervisningens resultat bedöms.

Riksdagen har inte haft något att

erinra mot vad regeringen redovisat i

propositionen om vissa skolfrågor m.m.

(prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:

UbU5, rskr. 1996/97:15) beträffande

integration av skola, förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg. Enligt regeringen

bör Skolverket i samråd med

Socialstyrelsen under budgetåret bereda

sig för att överta ansvar för

uppföljning, utvärdering, tillsyn och

utveckling även av förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg. Detta är en

organisatorisk konsekvens av att

ansvaret för frågor om barnomsorg har

flyttats över från det sociala området

till utbildningsområdet, framhåller

regeringen.

Regeringen redovisar att myndighetens

ekonomiska resultat visar ett betydande

överskott. Enligt regeringen bör

Skolverket under budgetåret 1997 få rätt

att disponera medel under sitt ramanslag

för att stödja forskning.

När det gäller beräkningen av anslaget

föreslår regeringen ett ramanslag till

Skolverket budgetåret 1997 på 242 340

000 kr. Regeringen har därvid bl.a.

minskat anslaget med 1,7 miljoner kronor

som en delfinansiering av andra utgifter

inom verksamhetsområdet.

I motion 1996/97:Ub211 (m) yrkandena 11

och 12 begärs förslag innebärande en

sammanslagning av Skolverket och Statens

institut för handikappfrågor i skolan

(SIH) samt bildandet av en fristående

myndighet för uppföljning, utvärdering

och tillsyn av elevernas studieresultat,

undervisningens kvalitet, skolornas

verksamhet etc. Med hänvisning härtill

ökas anslaget till Skolverket i motion

1996/97:Ub487 (m) yrkande 9 med 4

miljoner kronor. Ett nytt anslag på 90

miljoner kronor, Institutet för

uppföljning, utvärdering och tillsyn av

skolan, föreslås i yrkande 10 i samma

motion. Anslaget till SIH slopas

(yrkande 13).

Utskottet vill med anledning av

motionsyrkandena anföra följande.

Frågan om myndighetsuppgifterna för

Skolverket och SIH har behandlats i

betänkandet Staten och skolan - styrning

och stöd (Ds 1995:60). Betänkandet har

remissbehandlats. En utredning om

funktionshindrade elever i skolan (dir.

1995:134) har tillsatts. Den skall

redovisa sitt uppdrag senast den 15

september 1997. Regeringen framhåller i

propositionen (avsnitt 4.2) att såväl

SIH:s konsulentorganisation som

specialskolornas verksamhet omfattas av

den sistnämnda utredningen. Mot bakgrund

härav bör enligt regeringens bedömning

de övergripande målen för myndigheterna

kvarstå under budgetåret 1997. Utskottet

delar denna uppfattning och anser därför

att yrkandena bör avslås.

Utskottet anser att det begärda

beloppet bör anvisas till Skolverket.

Skolutveckling

Syftet med anslaget är att ge stöd till

skolutveckling. De utgifter som belastar

anslaget är i huvudsak arbetet med

kursplaner och betygskriterier samt

visst produktionsstöd till läromedel,

stöd till utvecklingsarbete i övrigt och

bidrag till vissa organisationer. Medel

för statlig rektorsutbildning samt för

sådan fortbildning av personal inom

skolan som Skolverket beslutar om

belastar också anslaget.

Regeringen redovisar att medel har

tillförts anslaget för vissa angelägna

ändamål. För extra språkträning för

invandrare i svenska har beräknats ca 5

miljoner kronor. Medel har också

beräknats för ett projekt under tre år

med stöd till skolans uterum. För ett

europeiskt projekt med målet att ställa

samman, utveckla och sprida kunskap om

behovet av specialundervisning för

handikappade elever och studerande har

beräknats 1,5 miljoner kronor under en

treårsperiod. Till regeringens

disposition för speciella ändamål har

avsatts 1 miljon kronor.

Regeringen informerar om att

Skolverkets utredning om ett

utvecklingscentrum för

svenskundervisning för invandrare (sfi)

och svenska som andraspråk för

närvarande remissbehandlas och att

regeringen avser att ta ställning till

frågan om ett centrum därefter.

Eventuella kostnader härför beräknas

rymmas under anslaget.

I motion 1996/97:Ub231 (s) tas frågan

om lokalisering av ett

utvecklingscentrum för

svenskundervisning för invandrare upp.

Motionären anser att ett naturligt val

borde vara Malmö, där 28 % av

befolkningen har utländsk bakgrund. I

Malmö finns kompetens inom

invandrarundervisningen och den blivande

högskolan i Malmö har som ett av sina

huvudområden invandrarfrågor.

Enligt utskottets uppfattning bör

frågan om lokalisering avgöras i samband

med ställningstagande till frågan om ett

centrum. Riksdagen bör inte föregripa

ett sådant ställningstagande med ett

uttalande i lokaliseringsfrågan.

Utskottet anser således att motion

1996/97:Ub231 bör avslås.

I motion 1996/97:Ub237 (fp) begärs att

Teknikens hus i Luleå skall erhålla ett

specialdestinerat bidrag. Motionären

pekar på att verksamheten tidigare

erhöll ett sådant bidrag direkt via

statsbudgeten men att bidraget numera

ingår i en klumpsumma till Skolverket

för fortbildning. Osäkerheten om

framtida anslag har markant ökat, vilket

är negativt för utvecklingslusten och

skaparkraften.

Utskottet har tidigare behandlat frågan

om medelstilldelning till Teknikens hus

i Luleå (bet. 1994/95:UbU10 s. 37).

Utskottet gjorde bedömningen att

verksamheten som bedrivs vid Teknikens

hus är viktig och värdefull, men ansåg i

likhet med regeringen att medlen

fortsättningsvis borde ingå i de medel

som disponeras av Skolverket för

fortbildningsverksamhet. Utskottet gör

samma bedömning nu och avstyrker således

motion 1996/97:Ub237.

I motion 1996/97:Ub204 (c) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om

behovet av stöd till naturbruksskolor

med skoglig inriktning för fortbildning

och utveckling som kompetens-

/kunskapscentrum. Det behövs bl.a. en

ettårig påbyggnadsutbildning på

naturbruksprogrammet och särskilda medel

för stöd till utvecklingen av

kunskapscentrum vid naturbruksskolorna.

Utskottet har tidigare behandlat även

denna fråga (bet. 1995/96:UbU3 s. 22).

Utskottet avstyrkte den då föreliggande

motionen och hänvisade därvid till att

statliga medel för stöd till utveckling

av skolväsendet finns avsatta under

anslag, som Skolverket disponerar.

Utskottet erinrade också om det ansvar

som skolhuvudmännen har för utveckling

av verksamheten vid skolorna. Utskottet

har ingen annan uppfattning nu och

avstyrker därför motion 1996/97:Ub204.

Av statsfinansiella skäl görs en

besparing om 20 miljoner kronor på

anslaget. Regeringen gör bedömningen att

en stor del av besparingen på sikt skall

kunna kompenseras genom medel från de

s.k. löntagarfondsstiftelserna.

Därutöver görs en mindre besparing

avseende medel till pedagogisk

utvecklingsverksamhet m.m. för

finskspråkiga elever.

Regeringen har beräknat anslaget till

161 228 000 kr.

Medelsberäkningen avseende anslaget

behandlas i motion 1996/97:Ub487 (m)

yrkande 11. I motion 1996/97:Ub240 (m)

yrkande 17 begärs förslag om en

försöksverksamhet med riksrekryterande

gymnasieutbildning baserad på modern

informationsteknik. I den först nämnda

motionen har 62 miljoner kronor

beräknats för en sådan

försöksverksamhet. Motionärerna

framhåller i samma motion att de inte

kan acceptera att regeringen skär ned

anslag med hänvisning till att det finns

medel hos forskningsstiftelserna.

Sammanlagt ökas således anslaget med 82

miljoner kronor enligt motionen.

När det gäller frågan om en

försöksverksamhet med riksrekryterande

gymnasieutbildning baserad på modern

informationsteknik vill utskottet anföra

följande. Efter riksdagens beslut med

anledning av propositionen om åtgärder

för att bredda och utveckla användningen

av informationsteknik (prop.

1995/96:125, bet. TU19, rskr. 282) har

regeringen givit Skolverket ett vidgat

uppdrag i syfte att stimulera

användningen av IT. Utskottet vill för

egen del understryka att

informationstekniken ger nya

förutsättningar för skolarbetet vad

gäller såväl innehåll i undervisningen

som arbetsformer och pedagogik.

Utskottet är emellertid inte berett att

tillstyrka yrkandet om en särskild

försöksverksamhet.

Utskottet behandlar övergripande frågor

med anknytning bl.a. till stiftelse

medlen i sitt forskningsbetänkande

(1996/97:UbU3).

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsberäkning.

Forskning inom skolväsendet

Från anslaget bekostas forskning inom

skolväsendet samt information i samband

härmed. Målet för Skolverkets

forskningsprogram är att öka den

vetenskapligt grundade kunskapen om

svenskt skolväsendes förutsättningar och

resultat. När det gäller stöd till

forskning beträffande skolsituationen

för elever med funktionshinder skall

detta ges i samråd med Statens institut

för handikappfrågor i skolan. Samverkan

skall ske med internationell forskning.

Vidare skall Skolverket sträva efter

effektiv spridning av

forskningsresultat.

Regeringen redovisar i propositionen

Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5)

sin bedömning rörande forskning inom

skolområdet.

När det gäller beräkningen av anslaget

har av statsfinansiella skäl en

besparing om 20 miljoner kronor gjorts.

Regeringen gör den bedömningen att en

stor del av besparingen skall kunna

kompenseras genom medel från de s.k.

löntagarfondsstiftelserna. Som utskottet

har redovisat under anslaget Statens

skolverk bör verket under år 1997 få

rätten att disponera det relativt

betydande överskottet under sitt

ramanslag för att - i den mån verket

bedömer det behövligt - stödja

forskning.

Anslaget till forskning har beräknats

till 7 708 000 kr.

Medelsberäkningen under anslaget har

tagits upp i två motioner. I motion

1996/97:Ub487 (m) yrkande 12 ökas

anslaget med 20 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna accepterar inte att

regeringen skär ned anslag med

hänvisning till att medel finns hos

forskningsstiftelserna. Enligt motion

1996/97:Ub507 (v) bör skolforskningen

förstärkas. Anslaget bör tillföras 30

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag.

Utskottet behandlar i betänkande

1996/97:UbU3 Forskningspolitiken bl.a.

frågor med anknytning till

stiftelsemedlen och området

skolforskning.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsberäkning och

avstyrker därmed motionerna

1996/97:Ub487 yrkande 12 och

1996/97:Ub507 i denna del.

Genomförande av skolreformer

Anslaget skall användas för information

och fortbildning om nya läroplaner och

betygssystem för skolväsendet. Vidare

skall det användas för insatser i

samband med genomförandet av den nya

gymnasieskolan.

Regeringen pekar på att behovet av

kompetensutveckling fortfarande är stort

för lärare i gymnasiala utbildningar.

Vidare behövs kompetensutveckling för

lärare inom grundskolan, bl.a. inom

områdena läs- och skrivsvårigheter,

miljö och naturvetenskap-teknik.

Utbildningsdepartementet har tillsammans

med Skolverket och Svenska

Kommunförbundet startat ett samarbete

för att göra en samlad

informationsinsats avseende

genomförandet av gymnasiereformen.

Regeringen föreslår att anslaget

tillförs ett engångsbelopp för bl.a.

sådana informationsinsatser.

Medlen under anslaget bör också enligt

regeringens uppfattning kunna användas

för informationsinsatser i samband med

integreringen mellan skola, förskola och

skolbarnsomsorg.

Regeringen har beräknat anslaget för

budgetåret 1997 till 122 424 000 kr.

Enligt motion 1996/97:Ub514 (mp)

yrkande 18 tillförs anslaget 20 miljoner

kronor jämfört med regeringens förslag

för fortbildning av skolledare och

lärare vid gymnasieskolan. Som redan

framgått av avsnitt 14 tillförs anslaget

20 miljoner kronor för genomförande av

ett särskilt dyslexiprojekt (motionerna

1996/97:Ub255 (mp) yrkande 4,

1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41

samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4).

Utskottet anser att yrkande 18 i motion

1996/97:Ub514 bör avslås med hänvisning

till det statsfinansiella läget och till

att huvudansvaret för fortbildning av

lärare och skolledare är en fråga för

respektive huvudman.

Utskottet har under avsnitt 14

behandlat och avstyrkt ett antal

motioner som rör denna fråga. Utskottet

anser att även motionerna 1996/97:Ub255

yrkande 4, 1996/97:Ub514 yrkandena 9 och

41 samt 1996/97:Fö502 yrkande 4 bör

avslås.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsberäkning.

Statens institut för handikappfrågor i

skolan

Statens institut för handikappfrågor i

skolan (SIH) är central förvaltnings

myndighet för specialskolorna och

Tomtebodaskolans resurscentrum.

De övergripande målen för SIH är att ge

hjälp och stöd till kommunerna och till

sådana fristående skolor som står under

statlig tillsyn, för att underlätta

skolgången för elever med

funktionshinder. SIH skall som en

särskild uppgift utveckla, framställa

och distribuera läromedel för

synskadade, rörelsehindrade,

hörselskadade/döva och utvecklingsstörda

elever.

Regeringen gör den bedömningen att de

övergripande målen för verksamheten bör

ligga fast även för år 1997. Regeringen

understryker vikten av att myndigheten

vidareutvecklar produktivitets- och

effektivitetsmått. Vidare bör SIH enligt

regeringen fortsätta att eftersträva en

flexibel användning av

konsulentresurserna samt redovisa

motiven till den fördelning av konsulent

resurserna som görs.

Regeringen föreslår ett ramanslag om

114 375 000 kr för budgetåret 1997.

Anslaget minskas med 500 000 kr som en

delfinansiering av andra utgifter inom

verksamhetsområdet. De medel om

sammanlagt 850 000 kr som är avsedda för

fortbildning av synkonsulenter förs över

från specialskolans anslag till

ifrågavarande anslag så att

fortbildningsmedel för samtliga

konsulenter finns samlade under samma

anslag.

Som utskottet har redovisat under

anslaget A 1 Statens skolverk föreslås i

motion 1996/97:Ub487 (m) bl.a. en

sammanslagning av Skolverket och SIH. I

yrkande 13 i motionen föreslås att

anslaget till SIH utgår. Utskottet

hänvisar till sitt ställningstagande i

det föregående till förslaget om

sammanslagning och anser således att

även yrkande 13 i motionen bör avslås.

I motion 1996/97:Ub507 (v) föreslås en

ökning av anslaget med 10 miljoner

kronor. Utskottet anser att motionen bör

avslås med hänvisning till det

statsfinansiella läget.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsberäkning av

anslaget.

Skolutveckling och produktion av

läromedel för elever med handikapp

Ur anslaget bekostas dels bidrag enligt

förordningen (1991:978) om statsbidrag

till produktion av vissa läromedel, dels

kostnader för utveckling och produktion

av samt information om läromedel för

elever med funktionshinder. Från

anslaget bekostas vidare olika

utvecklingsinsatser för elever med

funktionshinder. Anslaget disponeras av

SIH.

Utredningen om funktionshindrade elever

i skolan (dir. 1995:134) har i uppdrag

att kartlägga den statliga

läromedelsproduktionen och föreslå hur

denna skall kunna finansieras.

Utredningen skall redovisa sina förslag

senast den 15 september 1997.

Regeringen förslår för budgetåret 1997

ett ramanslag om 20 467 000 kr.

Regeringen har därvid minskat anslaget

med 500 000 kr som en delfinansiering av

andra utgifter inom verksamhetsområdet.

I motion 1996/97:Ub507 (v) ökas

anslaget med 5 miljoner kronor i

förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna framhåller att de vill

värna om handikappade elevers skolgång.

I motionerna 1996/97:Ub255 (mp) yrkande

4, 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41

samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4 ökas

anslaget med 10 miljoner kronor avseende

hjälpmedel för läs- och

skrivsvårigheter.

Utskottet har under avsnittet 14 Vissa

skolfrågor behandlat motionsyrkanden som

rör dyslexi/läs- och skrivsvårigheter.

Uskottet har därvid avstyrkt samtliga

yrkanden. Utskottet avstyrker även

motionerna 1996/97:Ub255 (mp) yrkande 4,

1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 9 och 41

samt 1996/97:Fö502 (mp) yrkande 4.

Utskottet anser att även motion

1996/97:Ub507 bör avslås i denna del.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medelsberäkning.

Specialskolor och resurscentrer

Utbildningen i specialskolan har som

övergripande mål att ge barn och

ungdomar med synskada, dövhet,

hörselskada eller talskada en till varje

elevs förutsättningar anpassad

utbildning som så långt det är möjligt

motsvarar den utbildning som ges i

grundskolan. Resurscentrerna skall genom

utredning och träning främja den

allsidiga utvecklingen hos elever i det

offentliga skolväsendet för barn och

ungdom samt informera och fortbilda

föräldrar, lärare och övrig personal.

Enligt regeringens bedömning bör de

övergripande målen för verksamheten

ligga fast.

Budgetåret 1995/96 höjdes beloppet för

den kommunala ersättningen för elever i

specialskolan från 51 000 kr till 75 000

kr per elev och läsår enligt

förordningen (SKOLFS 1995:47) om

ersättning för elever i specialskolan.

Regeringen anser nu att beloppet för de

kommuner där specialskolorna är belägna

bör sänkas till 51 000 kr, dvs. i stort

sett genomsnittskostnaden för en elev i

grundskolan. Den avgift som hemkommunen

erlägger för en elev i s.k. extern klass

bör vara av samma storlek som gäller för

övriga elever vid specialskolan, såvitt

inte kommunen står för en icke obetydlig

andel av den totala kostnaden, t.ex.

lokalkostnaderna. I dessa fall bör

enligt propositionen även i

fortsättningen en reducerad avgift tas

ut.

Regeringen föreslår att ett ramanslag

om 414 840 000 kr anvisas till

specialskolor och resurscentrer.

I motion 1996/97:Ub507 (v) föreslås en

ökning av ifrågavarande anslag med 8

miljoner kronor.

Utskottet anser att regeringens förslag

till medelsberäkning bör bifallas och

avstyrker därmed motion 1996/97:Ub507 i

denna del.

Särskilda insatser på skolområdet

Ur anslaget betalas kostnader enligt

förordningen (1991:931) om statsbidrag

till särskilda insatser på skolområdet.

Det gäller insatser av regional art som

kommunerna gör för elever med handikapp

eller andra särskilda behov och elever i

grundskolan som får undervisning på

sjukhus eller motsvarande. Under

anslaget beräknas också medel för

tilläggsbidrag till Göteborgs,

Kristianstads, Stockholms och Umeå

kommuner för riksrekryterande

gymnasieutbildning för svårt

rörelsehindrade elever samt medel till

Örebro kommun för gymnasial utbildning

för döva och hörselskadade elever. Ur

anslaget bekostas också statsbidrag till

Södermanlands, Västmanlands och Örebro

läns landsting för viss riksrekryterande

utbildning för elever med

utvecklingsstörning.

Regeringen redovisar att SIH i en

särskild rapport har utvärderat sjukhus

undervisningen och insatser för elever

med medicinska handikapp. Av rapporten

framgår bl.a. att vårdtiderna kortats.

Enligt regeringens bedömning kan därför

bidraget till sjukhusundervisningen

minskas något och ge utrymme för andra

ändamål.

Utredningen om funktionshindrade elever

i skolan (dir. 1995:134) skall utreda

hur ansvaret för utbildning och

omvårdnad i anslutning till utbildning

av funktionshindrade elever skall

fördelas mellan stat, kommun och

landsting. Döva och hörselskadade elever

i Göteborg och närliggande kommuner har

sedan 1992 kunnat få sin undervisning i

Göteborgs kommuns grundskola i stället

för i Vänerskolan, en statlig

specialskola i Vänersborg, till vilkens

upptagningsområde de hör enligt gällande

regionindelning för de statliga

specialskolorna. Antalet elever som

beräknas få sin undervisning i Göteborg

beräknas till 30. Regeringen meddelar

att den i avvaktan på förslag från

utredningen avser att tilldela Göteborgs

kommun ett särskilt bidrag om 3 miljoner

kronor för undervisningen med medel från

detta anslag.

Regeringen har beräknat medelsbehovet

under anslaget till 243 856 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till medel under anslaget.

Sameskolor

Utbildningen vid sameskolan har som

övergripande mål att ge samers barn en

utbildning med samisk inriktning som i

övrigt motsvarar utbildningen t.o.m.

årskurs 6 i grundskolan. Vid sameskolan

sker undervisning på svenska och

samiska. Ämnet samiska förekommer i

samtliga årskurser. Sameskolorna leds av

en styrelse, vars kansli är förlagt till

Jokkmokk. Sameskolor finns i Karesuando,

Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Kiruna

och Tärnaby. Integrerad samisk

undervisning i kommunal grundskola

bedrivs i nio kommuner. Från anslaget

utgår även bidrag till Samernas

folkhögskola.

Enligt regeringens bedömning bör de

övergripande målen för verksamheten

ligga fast. Regeringen framhåller att

tydliga verksamhetsmål och

effektivitetsmått emellertid behöver

utarbetas för sameskolan.

Regeringen har beräknat anslaget för

budgetåret 1997 till 33 246 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till anslagsberäkning.

Bidrag till viss verksamhet motsvarande

grundskola och gymnasieskola

Regeringen informerar om att den

genomfört vissa förändringar av anslags

indelningen. Under detta anslag har

medel beräknats för särskilt

verksamhetsstöd till bl.a. vissa

riksrekryterande utbildningar och bidrag

till kostnader för Sveriges anslutning

till examensorganisationen International

Baccalaureate Organisation (IBO) i

Genève, särskilt statsbidrag till

Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-

utbildning samt för IB-utbildning vid

Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket.

Vidare har medel beräknats för

ersättning till kommun och landsting för

merkostnader för nordiska elever på

gymnasial nivå, ersättning för

personskada till elev i viss

gymnasieutbildning, statsbidrag till

riksinternatskolor samt till

internationella grund- och

gymnasieskolor samt bidrag enligt

förordningen (1996:565) om statsbidrag

till kostnader för utlandssvenska

elevers skolgång i Sverige.

Regeringen hemställer att riksdagen

fastställer en ram för år 1997 för

statsbidragsberättigade årselevplatser

vid riksinternatskolor, internationella

grund- och gymnasieskolor och IB-

utbildningar omfattande 1 950 års

elevplatser.

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag.

Regeringen föreslår att ett ramanslag

på 113 812 000 kr anvisas för år 1997.

Utskottet tillstyrker det begärda

anslagsbeloppet.

Bidrag till svensk undervisning i

utlandet

Från anslaget utbetalas bidrag enligt

förordningen (1994:519) om statsbidrag

till utbildning av utlandssvenska barn

och ungdomar. Statsbidrag lämnas till

huvudmannen för en svensk utlandssskola,

distansundervisning, kompletterande

svensk undervisning och svensk

undervisning vid utländsk skola

(internationell skola). Från anslaget

bekostas även de löneförmåner som

tillkommer nationellt anställda lärare

vid de svenska sektionerna vid

Europaskolorna. Bidrag lämnas även till

Riksföreningen Sverigekontakt.

En redogörelse för Europaskolorna

lämnades i föregående års

budgetproposition (prop. 1994/95:100

bil. 9 s. 65). Riksdagen anvisade därvid

7,5 miljoner kronor för kostnader vid

bildandet av en svensk sektion (bet.

1994/95:UbU10, rskr. 256). Riksdagen har

även godkänt 1994 års konvention med

stadga för Europaskolorna (prop.

1994/95:214, bet. UbU20, rskr. 431).

Läsåret 1995/96 fanns svenska sektioner

omfattande nursery school och primary

school (6-11 år) i Bryssel och i

Luxemburg. Regeringen föreslår att

ytterligare 500 000 kr anvisas för

budgetåret 1997 för en fortsatt

uppbyggnad.

Regeringen har vidare beräknat en

mindre nedjustering av beloppet till

Riksföreningen Sverigekontakt. Bidraget

till kommuner för kostnader i vissa fall

för skolgången för utlandssvenskars barn

förs över till anslaget Bidrag till viss

verksamhet motsvarande grundskola och

gymnasieskola. Medlen i övrigt för

svensk undervisning i utlandet bör ligga

kvar på nuvarande nivå, enligt

regeringens bedömning.

Regeringen föreslår att ett ramanslag

på 81 391 000 kr anvisas för budgetåret