Bet. 1996/97:UbU10

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU10

Lokala styrelser med elevmajoritet

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UbU10

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att kommunerna under en fyraårig

försöksperiod skall få överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner, som i

dag ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola, till en

lokal styrelse vari elever har majoritet. De lokala styrelserna med

elevmajoritet skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan

som regleras i kommunallagen. Försöksverksamheten skall omfatta gymnasieskolan

och komvux. Den kan inledas fr.o.m. den 1 juli 1997.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer, bl.a. en reservation

(m, fp, kd) om avslag på regeringsförslaget.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med elevmajoritet

föreslagit att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av en

försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan

och den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i enlighet med vad regeringen

förordar (avsnitt 4).

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1996/97:109 Lokala styrelser med

elevmajoritet

1996/97:Ub11 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens

förslag i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub12 av Bertil Persson (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Ub13 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala styrelser med elevmajoritet i den kommunala

vuxenutbildningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om verkligt elevinflytande,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om alternativa skolformer,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevernas valmöjligheter.

1996/97:Ub14 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lokala styrelser med

elevmajoritet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rektors ansvar när det gäller ett utvecklat elevinflytande bör

förtydligas i läroplanerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till

försöksverksamhet med lokala styrelser enligt beskriven modell.

1996/97:Ub15 av Britt-Marie Danestig-Olofsson m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att elevinflytande skall betraktas som en kvalitetsaspekt vid

utvärderingar,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att elever skall ges en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen

utbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en redogörelse för hur försöksverksamheten skall göras till en

angelägenhet för så många elever som möjligt,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en regel som garanterar elever fr.o.m. årskurs 7 rätt att delta som

ledamöter i lokala styrelser.

1996/97:Ub16 av Ola Ström och Siri Dannaeus (fp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens begäran om godkännande av

försöksverksamhet med lokala skolstyrelser med elevmajoritet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om möjligheterna till elevinflytande i skolkonferensen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i

övrigt anförts om ökat elevinflytande.

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet.

1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elev- och föräldrainflytande,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet i

gymnasieskolan.

1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevdemokrati.

1996/97:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevdemokrati och demokratisk fostran.

1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett ökat elev- och föräldrainflytande i skolan.

1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvecklingsarbete för elevernas inflytande vid val av kurser inom

ämnena.

Utskottet

Inledning

Riksdagen begärde i samband med beslutet om en ny läroplan för det

obligatoriska skolväsendet (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr.

1993/94:

82) hos regeringen en ordentlig belysning av frågan om att stärka elevers och

föräldrars inflytande i skolan. Härvid borde göras en kartläggning av

existerande samverkansformer - där föräldrar och elever har ett

institutionaliserat inflytande över den enskilda skolan - och de juridiska

begränsningar för dessa som finns i dagens lagstiftning. Regeringen borde

därefter återkomma till riksdagen med förslag i frågan.

Genom riksdagens beslut våren 1994 om lokal demokrati (prop. 1993/94:188,

bet. KU40, rskr. 379) infördes den 1 juli 1994 bestämmelser i kommunallagen

(1991:900) som gör det möjligt att inrätta s.k. självförvaltningsorgan under

kommunal nämnd för att helt eller delvis sköta driften av en viss kommunal

anläggning eller institution. Dock skall dessa bestämmelser - enligt ett

samtidigt beslutat tillägg till 2 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100)

- inte tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt skollagen

eller andra bestämmelser ankommer på den kommunala nämnden eller någon annan.

Undantag från skollagens organisatoriska bestämmelser får enligt ett

generellt bemyndigande i 15 kap. 4 § skollagen göras för försöksverksamhet

inom det offentliga skolväsendet som anordnas enligt föreskrifter meddelade av

regeringen.

Efter förslag av regeringen godkände riksdagen våren 1996 inriktningen av en

försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och

den obligatoriska särskolan (prop. 1995/96:157, bet. UbU9, rskr. 259).

Försöksverksamheten äger rum under perioden juli 1996-juni 2001 och är

reglerad i förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i

skolan.

I nu föreliggande proposition föreslås - efter modell av föräldrastyrelserna -

en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen (komvux).

Till grund för propositionen ligger den s.k. Skolkommitténs delbetänkande

Inflytande på riktigt - Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och

ansvar (SOU 1996:22) samt remissyttranden över detta.

Lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen

Regeringen föreslår i propositionen att kommunerna under en försöksperiod får

överlåta vissa ansvars- och beslutsfunktioner till lokala skolstyrelser i

vilka eleverna är i majoritet. Funktionerna ligger i dag på den kommunala

nämnd som utgör styrelse för utbildningen eller på rektorn för en skola.

Försöksverksamheten skall gälla gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen. Försöksperioden skall börja den 1 juli 1997 och omfatta

fyra år, vilket innebär att den avslutas samtidigt med försöksperioden för

föräldrastyrelserna i grundskolan och den obligatoriska särskolan. De lokala

styrelserna skall i formellt hänseende utgöra sådana självförvaltningsorgan

som regleras i kommunallagen (1991:900).

Som inledningsvis nämnts bildar försöksverksamheten med lokala

föräldrastyrelser modell för hur de lokala styrelserna med elevmajoritet skall

utformas. Också när det gäller de nu föreslagna styrelserna kommer regeringen

att i särskild förordning reglera vilka ansvars- och beslutsfunktioner som

kommunen får överlåta till den lokala styrelsen. Vissa ytterligare

föreskrifter behövs utöver dem som finns i kommunallagen om

självförvaltningsorgan, anför regeringen. Bland annat avses de lokala

styrelserna få andra befogenheter än vad enbart kommunallagen medger. Det bör

ankomma på nämnden, dvs. styrelsen för utbildningen, att fastställa en

arbetsordning för den lokala styrelsen.

I fråga om den lokala styrelsens uppgifter anser regeringen att denna skall

kunna besluta om en del av de frågor som enligt gymnasieförordningen

(1992:394) och läroplanen (Lpf 94) ankommer på styrelsen för utbildningen

eller rektorn. Eftersom försöksverksamheten också avses omfatta komvux, kommer

även uppgifter som vilar på styrelsen för utbildningen och rektor enligt

förordningen (1992:403) om kommunal vuxenutbildning att kunna behandlas av en

lokal styrelse. Vidare skall nämnden, enligt regeringen, till en lokal

styrelse kunna överlåta sådana uppgifter för vilka det inte finns särskilt

angivet att de skall handhas av någon särskild befattningshavare. Dock får

nämnden inte avhända sig det övergripande ansvaret för verksamheten. Uppgifter

som innebär myndighetsutövning eller som på annat sätt avser individuella fall

får inte heller läggas på en lokal styrelse.

Det betonas i propositionen att rektor skall svara för ledningen av

utbildningen och lärarna för att planera och genomföra undervisningen även i

en skola med lokal styrelse. En styrelse med elevmajoritet kan därför inte få

uppgifter som leder till att rektor inte kan utöva sin ledningsfunktion, och

den kan aldrig överta det professionella ansvaret för hur undervisningen skall

bedrivas.

När det gäller sammansättningen av den lokala styrelsen bör rektor vara

självskriven som ledamot, anför regeringen. Företrädare för personalen skall

också alltid ingå. I den lokala styrelsen skall som nämnts elevernas

representanter vara i majoritet. Även omyndiga elever skall kunna vara

ledamöter. Den kommunala nämnden bör få besluta att även andra, såsom

företrädare för det omkringliggande samhället, skall vara representerade. Det

är enligt regeringen viktigt att de personer som utses är representativa för

de grupper som de företräder och att en jämn könsfördelning eftersträvas.

I den närmare motiveringen för omyndiga elevers medverkan i lokala styrelser

framhåller regeringen att bakgrunden till försöksverksamheten är att ge

eleverna en ökad möjlighet till reellt inflytande över sin studiesituation.

Trovärdigheten i försöksverksamheten bygger på att alla inblandade parter

uppfattar den lokala styrelsens arbete som seriöst och att styrelsen får

beslutanderätt i frågor som passar för ett organ av den aktuella typen.

Eleverna får egen erfarenhet av ett inflytande som bygger på demokratiska

grunder. Det är den kommunala nämnden som, efter förslag av eleverna, väljer

de elevrepresentanter som skall sitta i den lokala styrelsen. Ändå är det

enligt regeringen viktigt att inte utan starkt vägande skäl begränsa kretsen

av elever som kan ingå i en lokal styrelse till myndiga elever.

Enligt kommunallagens bestämmelser kan nämnden återkalla ett uppdrag som har

givits till ett självförvaltningsorgan eller till en enskild ledamot om det

finns särskilda skäl för detta. Nämnden har alltså det formella ansvaret för

att den lokala styrelsen får en sådan sammansättning att den kan utföra de

tilldelade uppgifterna på ett tillfredsställande sätt. Enligt vad som närmare

utvecklas i propositionen står nämnden ansvarig för t.ex. ekonomiska beslut

som rör driften av en skola och för skada som eventuellt kan åsamkas genom

beslut fattade av en lokal styrelse.

Kommunens beslut om att delta i den föreslagna försöksverksamheten skall, i

likhet med vad som gäller för föräldrastyrelserna, anmälas till Skolverket.

Anmälan skall utgöra grund för den planering av utvärderingen som Skolverket

avses göra.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den huvudsakliga inriktningen av

en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet i enlighet med vad

regeringen förordar.

Avslag på regeringens förslag yrkas i flera motioner. Sålunda påtalas i

motion 1996/97:Ub13 (m) yrkande 1 att elevinflytandet hamnar i händerna på

lokala politikers vilja och intresse. Den form som förslaget fått ger inte

ökat inflytande för en majoritet av eleverna utan innebär endast ytterligare

en variant av formaliserat beslutsfattande. Enligt motionärerna är det direkt

olämpligt att majoriteten i de nya styrelserna för den offentliga

gymnasieskolan kan komma att bestå av elever som är minderåriga, vilket

ställer till problem ur ansvarssynpunkt. Också när det gäller rektors

ställning innehåller förslaget svagheter, hävdar motionärerna. Förslaget om

lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan avvisas därför. Likaså

avvisas förslaget om lokala styrelser i den kommunala vuxenutbildningen med

motiveringen bl.a. att även detta förslag är illa underbyggt (yrkande 2).

I motion 1996/97:Ub11 (m) anförs som grund för avslagsyrkandet att

regeringens förslag inte svarar mot ett av elever och föräldrar artikulerat

behov. Elevinflytande är betydligt angelägnare i den löpande undervisningen än

över skolans förvaltning. Motionären anser att förslaget om lokal styrelse

kommer att komplicera arbetet för berörda rektorer. I stället måste skolans

professionella ledarskap stärkas. - Riksdagen bör enligt motion 1996/97:

Ub12 (m) avslå regeringens förslag (yrkande 1) och hos regeringen begära en

utredning som syftar till att åter göra Sverige till ett högkompetensland

(yrkande 2). Skolelevernas kompetens att kraftfullt driva igenom sådana

intentioner torde vara minimal, anför motionären.

Lokala skolstyrelser med elevmajoritet är enligt motion 1996/97:Ub16 (fp)

yrkande 1 inte rätt modell för ett ökat elevinflytande. Motionärerna är

kritiska till att eleverna skall ha majoritet i styrelserna, vilket enligt dem

innebär att den professionella skolledningen fråntas vissa instrument för att

kunna uppnå målen för skolans verksamhet. De påpekar att regeringens förslag

saknar tydliga regler för den valprocess som skall garantera att elever väljs

demokratiskt. Dessutom är ansvarsfrågan otydlig. Motionärerna yrkar avslag på

förslaget.

Också i motion 1996/97:Ub14 (kd) yrkande 1 begärs avslag på regeringens

förslag till lokala styrelser med elevmajoritet. Motionärerna anser att

förslaget närmare bör analyseras vad gäller rollfördelning, vilka uppgifter

styrelsen skall ha och hur man löser ansvarsfrågan för huvudmannen. Att

inrätta en styrelse med otydligt mandat och ansvar och låta omyndiga personer

utgöra majoriteten i denna styrelse skapar en bristande respekt för de

demokratiska institutionerna, anför motionärerna. De anser därför att

regeringen bör återkomma med ett reviderat förslag till försöksverksamhet med

lokala styrelser (yrkande 3). Arbetet med den fortsatta beredningen av ärendet

bör ske efter en modell där den lokala styrelsen består av representanter för

elever, skolpersonal, föräldrar och arbetslivet. Eleverna bör inte ha egen

majoritet. Målsättningen bör vara att man skall uppnå konsensusbeslut. Rektor

bör vara självskriven ledamot.

I motion 1996/97:Ub233 (c) - som väcktes under den allmänna motionstiden

hösten 1996 och således innan den nu aktuella propositionen lades fram -

begärs ett riksdagsuttalande om en försöksverksamhet med lokala styrelser med

elevmajoritet i gymnasieskolan (yrkande 11). Motionärerna skisserar en

försöksverksamhet som i stort överensstämmer med det föreliggande

regeringsförslaget. Det betonas särskilt att styrelserna inte får äventyra

lärarens roll och uppgifter. Inte heller bör styrelserna kunna besluta i

personalfrågor.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör godkänna regeringens förslag om

en försöksverksamhet med lokala styrelser med elevmajoritet inom

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen med den inriktning som

regeringen förordar. Samtliga här behandlade motionsyrkanden avstyrks därmed;

vad gäller motion 1996/97:Ub233 är yrkande 11 tillgodosett genom

regeringsförslaget.

Enligt utskottets mening är det självfallet väsentligt att eleverna

generellt får ett sådant ökat inflytande att de kan påverka sin egen

vardagssituation. Detta står inte i motsättning till att elever får ett

formellt inflytande, vilket kan ses som ett led i deras demokratiska fostran;

i skolans uppgifter ingår att fostra ansvarskännande och demokratiska

samhällsmedborgare. I likhet med regeringen anser utskottet att ett

elevinflytande i lokala styrelser för skolan markerar att eleverna är

kompetenta att ta ett större ansvar. Det kan i sin tur leda till att också

elevinflytandet i klassrummet ökar. Om elever och personal upplever att den

demokratiska processen i skolan fungerar och att elevernas åsikter och

synpunkter bemöts med allvar och respekt, måste rimligen den attityden också

ha betydelse för det mer informella inflytandet. Utskottet vill särskilt lyfta

fram att elevinflytandet inte enbart är en rättvise- och demokratifråga utan

också en fråga om utbildningskvalitet. Med ökat inflytande över

undervisningssituationen ökar motivationen hos den enskilde eleven att lära.

Samtidigt ser utskottet det som viktigt att understryka att en elevstyrelse

aldrig får ta över det professionella ansvaret för hur undervisningen skall

bedrivas.

Utskottet delar regeringens bedömning att det faktum att vissa

gymnasieungdomar är omyndiga inte utgör något hinder för ledamotskap i lokal

styrelse, förutsatt att uppgifterna som överlämnas till styrelsen är lämpligt

utvalda. Det är angeläget, anser utskottet, att eleverna får avsätta tid för

sina uppdrag, och att de får introduktion, stöd och den hjälp de anser sig

behöva för att klara både skolarbete och styrelsearbete.

I motion 1996/97:Ub15 (v) yrkande 3 görs inga invändningar mot regeringens

förslag om lokala styrelser med elevmajoritet. Men motionärerna vill att det i

kommunens anmälan till Skolverket om deltagande i försöksverksamheten också

bör ingå en redogörelse för elevengagemanget i försöksverksamheten, nämligen

hur verksamheten skall göras till en angelägenhet för så många elever som

möjligt.

U t s k o t t e t har samma uppfattning som motionärerna att det är

angeläget att försöksverksamheten med lokala styrelser får ett brett

engagemang bland eleverna och att de elever som utses till styrelsen allsidigt

representerar skolans elever. Till kommunens anmälan till Skolverket om

deltagande skall enligt regeringens förslag fogas en beskrivning av skolan,

motiven för försöksverksamheten, hur den skall utformas, vem som är ordförande

i elevstyrelsen, hur ledamöterna utses samt hur man tänker utvärdera försöket.

Utskottet är inte berett att ytterligare reglera förfarandet. Motionsyrkandet

avstyrks.

Andra former för utökat elevinflytande i gymnasieskolan

I propositionen redovisas olika studier av elevinflytandet som genomförts

under senare år, huvudsakligen av Skolverket. Regeringen konstaterar att de

alla i stort sett visar samma bild. Eleverna har inte något egentligt

inflytande på undervisningen. De kan inte påverka undervisningens uppläggning

och innehåll i någon högre grad. De är inte med och väljer läromedel och de

kan inte påverka prov och hemuppgifter. Skolverkets utvärderingar pekar

entydigt på att eleverna vill ha inflytande över sin dagliga arbetssituation.

Den föreslagna försöksverksamheten med de lokala styrelserna med elevmajoritet

är enligt regeringen ett sätt att stärka elevernas ställning. Men det är också

viktigt, framhåller regeringen, att se över bestämmelserna om elevinflytande i

skolans styrdokument i den ordinarie verksamheten, för alla skolformerna, så

att ansvaret stärks. Ansvaret för utvecklingen av lokala samverkansformer

ligger nu i första hand på rektor. Uppgiften som sådan finns dock inte

särskilt specificerad i läroplanerna under rektors ansvar.

Enligt regeringens bedömning bör rektor ges ett särskilt ansvar för att

utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande.

I motion 1996/97:Ub13 (m) yrkande 3 anmärks att elevinflytande bäst kommer

till sin rätt i det vardagliga arbetet i skolan och inte i styrelserummen.

Motionärerna ser arbetet med verkligt elevinflytande som en process. Det

handlar då om att stegvis lägga ut uppgifter och ansvarsområden som rör

elevens studier och skolans vardag på eleverna. Ansvaret för denna process

vilar på rektor.

Rektors ansvar när det gäller ett utvecklat elevinflytande bör enligt motion

1996/97:Ub14 (kd) yrkande 2 förtydligas i läroplanerna. På rektor vilar det

övergripande ansvaret för att utvecklingen av skolans arbetsformer i sin

helhet gynnar ett aktivt elevinflytande, anför motionärerna.

I motion 1996/97:Ub246 (v) yrkande 2 från den allmänna motionstiden betonas

att skolan måste lägga grunden till ett demokratiskt samhälle, vilket

förutsätter att eleverna får ett faktiskt inflytande över hur undervisningen

bedrivs.

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena med hänvisning främst till att

regeringen i propositionen aviserat att läroplanerna (Lpo och Lpf) kommer att

kompletteras med föreskrifter som ålägger rektor ett särskilt ansvar för att

utvecklingen av skolans arbetsformer gynnar ett aktivt elevinflytande.

Utskottet tar därvid fasta på vad Skolkommittén anfört i det betänkande som

ligger till grund för regeringsförslaget (SOU 1996:22 s. 208 f.). Kommittén

menar med ett verkligt elevinflytande i första hand att eleverna har

inflytande över det egna lärandet. Men också inflytandet i form av medverkan i

klassråd, skolkonferenser, matråd, mobbningsgrupper, arbetsmiljökommittéer och

liknande organ och grupper har betydelse. Det är skolans ansvar att utforma

arbetsformer på ett sådant sätt att det ges utrymme för en verklig

elevmedverkan.

Möjligheterna till elevinflytande i skolkonferensen tas upp i motion

1996/97:Ub16 (fp) yrkande 2. Motionärerna - som yrkat avslag på regeringens

förslag om lokala styrelser med elevmajoritet - anser att den obligatoriska

skolkonferensen är ett bra sätt att ge eleverna inflytande. Enligt motionen

kan redan i dag den kommunala nämnden genom villkorad delegering låta

skolkonferensen med elevrepresentanter besluta i frågor som rör skolan.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet och vill

anföra följande.

Enligt bestämmelser i 4 kap. gymnasieförordningen (1992:394) skall det vid

varje gymnasieskola finnas ett samverkansorgan mellan rektor, personal och

elever i form av en skolkonferens. I propositionen konstaterar regeringen att

skolkonferensen åtminstone på en del skolor fyller en viktig funktion som

forum för att ta upp viktiga frågor. Men om kommunen vill utveckla

elevinflytandet och inrättar en lokal styrelse vid en gymnasieskola bör det

inte vara obligatoriskt att också ha en skolkonferens.

Skolkommittén (SOU 1996:22 s. 208) har föreslagit att bestämmelserna om

samverkansformer och samverkansorgan i skolformsförordningarna skall ändras.

Kommittén anser att det av skrivningarna klart skall framgå, att man lokalt

måste ta ställning till i vilken form som tid och utrymme skall avsättas för

eleverna att tillsammans med lärarna behandla frågor som rör undervisningens

utformning och andra frågor, som kan vara av gemensamt intresse för eleverna.

Med anledning av kommitténs förslag anmäler regeringen i propositionen sin

avsikt att se över nämnda bestämmelser.

I motion 1996/97:Ub15 (v) ser motionärerna fram mot ett arbetssätt i skolan

som ger eleverna makt över sitt eget lärande. De hävdar att många av de

traditionella arbetsformerna hindrar ett aktivt elevinflytande. Motionärerna

vill ha ett tillkännagivande till regeringen om att elevinflytande skall

betraktas som en kvalitetsaspekt vid utvärderingar (yrkande 1). Vidare

föreslår de att elever skall ges en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen

utbildning (yrkande 2).

U t s k o t t e t avstyrker motionsyrkandena. Beträffande det förstnämnda

yrkandet föreligger enligt utskottet inga mot varandra stridande åsikter.

Också regeringen har i propositionen uttryckt en motsvarande uppfattning om

elevinflytande och utvärderingar. I fråga om lagstadgad rätt för elever att

utvärdera sin egen undervisning har utskottet inhämtat att Barnombudsmannen

(BO) i sitt remissvar på Skolkommitténs betänkande varit inne på liknande

tankegångar. BO anförde bl.a. att en regelbunden utvärdering genom eleverna

skulle utveckla kvaliteten på undervisningen. Utskottet är dock inte berett

att i nuläget förorda lagstiftning.

Elevers möjligheter att välja skola m.m.

Frågan om elevinflytande i ett vidare perspektiv behandlas i tre motioner.

I motion 1996/97:Ub13 (m) yrkandena 4 och 5 anförs att elevinflytande också

tar sig formen av att eleverna väljer skola och program i gymnasieskolan.

Motionärerna beklagar att förutsättningarna för utvecklingen av fristående

skolor har underminerats. Därmed har även elevernas valmöjligheter reducerats.

De alternativa skolformerna måste ges långsiktiga och stabila regler,

understryker motionärerna. De påpekar att större utrymme kan ges för elevernas

val när det gäller programstruktur och ämnen om deras förslag att minska

antalet kärnämnen genomförs.

Liknande synpunkter om fristående skolor förs fram i motion 1996/97:Ub16

(fp) yrkande 3. Där anmärks att en viktig möjlighet till inflytande ligger i

rätten att välja mellan olika skolor. För att ytterligare öka mångfalden av

skolor krävs enligt motionärerna att de fristående skolorna ges rimliga och

långsiktiga villkor. Dessutom måste gymnasieskolan enligt deras mening göras

mer flexibel och ge eleverna större frihet och inflytande i uppläggningen av

studierna. Eleverna bör få större möjlighet att välja vilka kurser de vill

läsa.

Också i motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 1 betonas att elevernas inflytande

vid val av kurser inom ämnena i gymnasieskolan bör utvecklas.

U t s k o t t e t vill hänvisa till att regeringen inom kort kommer att

tillsätta en expertkommitté med uppgift att följa tillämpningen av den nya

lagstiftningen om offentligt bidrag till fristående skolor (prop. 1995/96:200,

bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14). Det förutskickades i propositionen om fristående

skolor att expertkommittén under två år skall följa hur bidragsgivningen

fungerar och vilka effekter den får för såväl fristående skolor som för

kommuner.

När det gäller val inom gymnasieskolan av kurser m.m. vill utskottet fästa

uppmärksamheten på att regeringen i den nyligen till riksdagen överlämnade

nationella utvecklingsplanen (skr. 1996/97:112) tagit upp frågor kring en

utveckling av gymnasieskolan. Regeringen meddelar (s. 74) att man avser att

ytterligare utreda hur en modernisering av utbudet av gymnasieskolans program,

deras omfattning uttryckt i gymnasiepoäng samt studievägsstrukturen inom

programmen bör se ut.

Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Elev- och föräldrainflytande i grundskolan

I motion 1996/97:Ub15 (v) yrkande 4 begärs ett riksdagsuttalande om att en

regel bör införas i grundskoleförordningen som garanterar elever fr.o.m.

årskurs 7 rätt att delta som ledamöter i lokala styrelser med

föräldramajoritet i grundskolan.

U t s k o t t e t anser att motionsyrkandet i huvudsak är tillgodosett med

vad som anförs i propositionen. Där hänvisar regeringen till att man i

förslaget om föräldrastyrelser (prop. 1995/96:157) utlovade att återkomma till

frågan om det är möjligt för en omyndig elev att vara fullvärdig ledamot i en

lokal styrelse i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Regeringen anför

nu att man inte ser något hinder för omyndiga elever att vara ledamöter i en

lokal styrelse med föräldramajoritet. Från vilken ålder detta kan ske bör

enligt regeringen inte regleras. Det är självfallet så att det oftast blir

aktuellt när eleverna går i de högre årskurserna. - Motionsyrkandet bör avslås

av riksdagen.

Frågor om elev- och föräldrainflytande i grundskolan behandlas i ett antal

motioner från allmänna motionstiden. Sålunda anförs i motion 1996/97:

Ub233 (c) yrkande 3 att försöksverksamheten med föräldramajoritet i

skolstyrelser bör leda till att kommunen skall ha en lagstadgad skyldighet att

delegera vissa beslut, t.ex. om skolans budget, principer för verksamheten,

läromedel, ordningsregler, skolans fysiska miljö, åtgärder mot mobbning,

fördelning av timmar för ämnen m.m. till skolstyrelserna.

Varje skola bör enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 5 kunna inrätta ett

slags skolråd, vari ingår elever och föräldrar, rektor och lärare samt vid

behov även externa krafter. Motionärerna vill ha en lagstiftning som innebär

att de verksamma vid en skolenhet skall ha rätt att överta vissa klart

begränsade beslutsbefogenheter i fråga om t.ex. övergripande budgetfrågor,

klass-storlekar, årskursindelning eller arbetsplaner.

Det är enligt yrkande 17 i motion 1996/97:Ub245 (v) - som rör grundskolan -

viktigt att elever har möjlighet att påverka det egna arbetet, dvs.

undervisningen. Motionärerna framhåller att demokrati är något man lär sig.

Den extra tid det tar att låta barn/elever få vara med och påverka är en del

av själva inlärningen.

U t s k o t t e t anser att det ännu är för tidigt att dra några slutsatser

av försöksverksamheten med föräldrastyrelser. Enligt uppgift från Skolverket

har hittills (den 21 april) inkommit anmälningar från kommuner om tillsättande

av lokala styrelser med föräldramajoritet vid 28 skolor. Försöksverksamheten

lämnades i riksdagsbeslutet avsiktligt oreglerad i vissa avseenden för att ge

utrymme under försöksperioden för lokala lösningar och erfarenheter som kan

tas till vara inför en permanentning och därmed åtföljande lagstiftning om

föräldrainflytandet i skolan.

I skollagens 4 kap. 2 § finns en övergripande bestämmelse om elevinflytande

i grundskolan över hur utbildningen utformas. Den kompletteras med

bestämmelsen i 3 kap. 6 § grundskoleförordningen (1994:1194) att i varje klass

eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med

läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Också när

det gäller elevinflytandet i grundskolan avser regeringen att i läroplanen

ålägga rektor ett särskilt ansvar för att utvecklingen av skolans arbetsformer

gynnar ett aktivt elevinflytande. Dessutom skall bestämmelserna om

samverkansformer ses över.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Utvärderingen av försöksverksamheten med styrelser med föräldramajoritet bör

enligt motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 5 inriktas på om spridningen bland

föräldrarna som deltar i styrelserna motsvarar spridningen bland eleverna vad

gäller socioekonomiska förhållanden. Det bör vidare under försöksperioden vara

möjligt att i skolstyrelserna välja in företrädare för lokala myndigheter och

organisationer samt lokalt näringsliv.

U t s k o t t e t förutsätter att en viktig del av den utvärdering av

försöksverksamheten som Skolverket skall göra blir att ta reda på i vad mån

föräldrarepresentationen i styrelserna speglar förekommande socioekonomiska

förhållanden. När det gäller företrädare i skolstyrelserna för lokala

intressen vill utskottet hänvisa till att enligt 4 § förordningen (1996:605)

om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan får den kommunala nämnden

besluta att även andra än företrädare för elevernas vårdnadshavare och för de

anställda vid skolan skall ingå som ledamöter. Utskottet anser att

motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet inom

gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub11, 1996/97:Ub12,

1996/97:Ub13 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub14 yrkandena 1 och 3,

1996/97:Ub16 yrkande 1 och 1996/97:Ub233 yrkande 11 godkänner den

huvudsakliga inriktningen av försöksverksamheten i enlighet med vad

regeringen förordat,

res. 1 (m, fp, kd) - delvis

2. beträffande elevengagemanget i försöksverksamheten

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkande 3,

res. 2 (v) - delvis

3. beträffande utökat elevinflytande i övrigt

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub13 yrkande 3, 1996/97:Ub14 yrkande 2

och 1996/97:Ub246 yrkande 2,

res. 3 (m)

4. beträffande elevinflytande i skolkonferensen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub16 yrkande 2,

5. beträffande elevers rätt att utvärdera sin utbildning m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkandena 1 och 2,

res. 2 (v) - delvis

6. beträffande elevers möjligheter att välja skola m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub13 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub16

yrkande 3 och 1996/97:Ub251 yrkande 1,

res. 1 (m, fp, kd) - delvis

7. beträffande elevers rätt att delta som ledamöter i lokala

styrelser med föräldramajoritet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub15 yrkande 4,

res. 2 (v) - delvis

8. beträffande elev- och föräldrainflytande i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 3, 1996/97:Ub245 yrkande

17 och 1996/97:Ub250 yrkande 5,

res. 4 (c)

9. beträffande utvärdering av försöksverksamheten med styrelser med

föräldramajoritet m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub230 yrkande 5.

Stockholm den 29 april 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf

Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne

Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Ola

Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd).

Reservationer

1. Lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen, m.m. (mom. 1 och 6)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Ola Ström (fp) och Tuve Skånberg (kd) anför:

Vi anser att regeringens förslag om lokala styrelser i gymnasieskolan och

komvux bör avslås av riksdagen i enlighet med vad vi anfört i våra motioner.

Den form som förslaget fått ger inte ökat inflytande för flertalet elever utan

är endast ytterligare en variant av formaliserat beslutsfattande. Vi är

kritiska till att eleverna skall ha majoritet i styrelserna, vilket innebär

att den professionella skolledningen fråntas vissa instrument för att kunna

uppnå målen för skolans verksamhet. Det är vidare oklart hur man löser

ansvarsfrågan för huvudmannen. En fortsatt beredning av ärendet bör utgå från

förutsättningen att eleverna inte skall ha egen majoritet.

Enligt vår mening ingår i ett elevinflytande att eleven har rätt att välja

mellan olika skolor. För att ytterligare öka mångfalden av skolor krävs att de

fristående skolorna ges långsiktiga och stabila villkor. Eleverna måste också

få större inflytande på uppläggningen av studierna i gymnasieskolan, t.ex. vid

val av kurser inom ämnena. Detta bör riksdagen med bifall till yrkanden i

motionerna 1996/97:Ub13, 1996/97:Ub16 och 1996/97:Ub251 som sin mening ge

regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1 och 6 bort

hemställa

1. beträffande lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan

och den kommunala vuxenutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub11, 1996/97:Ub12 yrkande 1,

1996/97:Ub13 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub14 yrkandena 1 och 3 och

1996/97:Ub16 yrkande 1 samt med avslag på regeringens förslag och

motionerna 1996/97:Ub12 yrkande 2 och 1996/97:Ub233 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande elevers möjligheter att välja skola m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub13 yrkandena 4 och 5,

1996/97:Ub16 yrkande 3 och 1996/97:Ub251 yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Elevengagemanget i försöksverksamheten, m.m. (mom. 2, 5 och 7)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Det är enligt min mening viktigt att skolorna redovisar hur man avser att

arbeta för att försöksverksamheten med elevstyrelser skall bli en angelägenhet

för så många elever som möjligt. Jag anser att en sådan redovisning bör ingå i

kommunens anmälan till Skolverket om deltagande i försöksverksamheten. Det nu

berörda motionsyrkandet bör bifallas av riksdagen.

Elever bör ha en lagstadgad rätt att utvärdera sin egen utbildning i

enlighet med förslaget i motion 1996/97:Ub15. Därigenom får eleverna möjlighet

att påverka utbildningen och även bidra till att utveckla utbildningens

kvalitet.

Jag vill att det i grundskoleförordningen skrivs in en rätt för elever att

fr.o.m. årskurs 7 delta som ledamöter i lokala föräldrastyrelser för

grundskolan. Riksdagen bör med bifall till motionsyrkandet härom som sin

mening ge regeringen detta till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 2, 5 och 7

bort hemställa

2. beträffande elevengagemanget i försöksverksamheten

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande elevers rätt att utvärdera sin utbildning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 2 och med anledning

av motion 1996/97:Ub15 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

7. beträffande elevers rätt att delta som ledamöter i lokala styrelser

med föräldramajoritet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub15 yrkande 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Utökat elevinflytande i övrigt (mom. 3)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

Verkligt elevinflytande kommer enligt vår mening bäst till sin rätt i det

vardagliga arbetet i skolan och inte i styrelserummen. Det handlar om att

stegvis lägga ut uppgifter till elever eller grupper av elever som rör

arbetsmiljö, lokalvård, återställande efter skadegörelse, deltagande i

planering och genomförande av undervisningen, mathållning, inköp, inredning

och mycket annat. Ansvaret för denna process åvilar rektor. Riksdagen bör

bifalla motion 1996/97:Ub13 yrkande 3.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 3 bort

hemställa

3. beträffande utökat elevinflytande i övrigt

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub13 yrkande 3 samt med anledning

av motionerna 1996/97:Ub14 yrkande 2 och 1996/97:

Ub246 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

4. Elev- och föräldrainflytande i grundskolan (mom. 8)

Andreas Carlgren (c) anför:

Jag anser att försöksverksamheten med föräldrastyrelser bör leda fram till en

permanentning av verksamheten. Kommunen bör i lag åläggas skyldighet att till

skolstyrelserna delegera vissa beslut som rör budgetfrågor, frågor om

principer för verksamheten och om läromedel, ordningsregler, skolans fysiska

miljö, åtgärder mot mobbning m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub233 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 8 bort

hemställa

8. beträffande elev- och föräldrainflytande i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 3, med anledning av

motion 1996/97:Ub250 yrkande 5 och med avslag på motion 1996/97:Ub245

yrkande 17 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilt yttrande

Elevers möjligheter att välja skola m.m. (mom. 6)

Andreas Carlgren (c) anför:

När utskottet hösten 1996 behandlade regeringens förslag i proposition

1995/96:200 om nya regler för bidrag till fristående skolor reserverade jag

mig. Jag står fast vid mina ställningstaganden i reservationerna till

utskottets betänkande 1996/97:UbU4, även om jag nu avstår från att reservera

mig.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................3

Inledning...........................................3

Lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan och den kommunala

vuxenutbildningen

4

Andra former för utökat elevinflytande i gymnasieskolan7

Elevers möjligheter att välja skola m.m.............9

Elev- och föräldrainflytande i grundskolan.........10

Hemställan.........................................12

Reservationer........................................13

1. Lokala styrelser med elevmajoritet inom gymnasieskolan och den

kommunala vuxenutbildningen, m.m. (mom. 1 och 6)

13

2. Elevengagemanget i försöksverksamheten, m.m. (mom. 2, 5 och 7)14

3. Utökat elevinflytande i övrigt (mom. 3).........14

4. Elev- och föräldrainflytande i grundskolan (mom. 8)15

Särskilt yttrande....................................15

Elevers möjligheter att välja skola m.m. (mom. 6)..15