Bet. 1996/97:UbU12

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU12

Hemspråk

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

Reservation

1996/97

UbU12

Sammanfattning

Utskottet föreslår i betänkandet att riksdagen avslår ett motionsyrkande som

går emot regeringens planer på att byta ut termen hemspråk mot modersmål.

Riksdagen föreslås lägga regeringens redovisning i fråga om hemspråk till

handlingarna.

Motionsyrkandet följs upp i en reservation till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:110 Vissa skolfrågor m.m. (i motsvarande

del) redogjort för den aktuella situationen när det gäller skolans

undervisning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk. Mot bakgrund av

forskningsresultat som tagits fram gör regeringen i propositionen den

bedömningen att hemspråksundervisning bidrar till språkutveckling både av

hemspråket och svenska språket samt redovisar sin avsikt att ersätta

benämningen hemspråk med modersmål.

Motionen

1996/97:Ub17 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att begreppet ?hemspråk? även i fortsättningen

skall gälla i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 1996/97:110 Vissa

skolfrågor m.m. - i den del denna avser hemspråksundervisningen - samt ett i

ärendet väckt motionsyrkande.

Utskottet kommer i sitt betänkande 1996/97:UbU14 att ta ställning till

propositionen i återstående delar - som rör frågor om huvudmannaskap för

gymnasial utbildning och skatteväxling mellan landsting och kommuner - samt

motionsyrkanden i anslutning till dessa.

Riksdagen begärde våren 1994 hos regeringen en samlad översyn av hem-

språksundervisningen (bet. 1993/94:UbU7, rskr. 208). Utskottet erinrade om att

det på senare tid ibland ifrågasatts om denna undervisning leder fram till den

eftersträvade aktiva tvåspråkigheten hos eleverna. Därför såg utskottet det

som angeläget att få fram forskningsresultat och erfarenheter om

språkutveckling och språkinlärning, bl.a. om hemspråksundervisningens

betydelse för svenskinlärningen.

Den begärda översynen har genomförts av Skolverket som i april 1996

redovisat resultatet till regeringen i rapporten Hemspråksundervisningen - en

översyn (rapport nr 105).

I propositionen hänvisar regeringen till att Skolverket i rapporten tagit fram

forskningsresultat som visar att hemspråksundervisning behövs som stöd för

elevers språkutveckling i hemspråket. Hemspråksundervisningen behövs även som

stöd för inlärning av svenska, eftersom en kvalificerad utveckling av elevens

förstaspråk underlättar andraspråksinlärningen. Den har vidare betydelse för

kunskapsinhämtandet i andra ämnen i skolan och för att ge eleverna en trygg

etnisk identitet. Det är därför viktigt, anför regeringen, att invandrarelever

ges en kvalitativt god hemspråksundervisning.

För att säkra kvaliteten i hemspråksundervisningen är det enligt regeringen

angeläget att öka antalet hemspråkslärare med formell lärarutbildning.

Skolverket har föreslagit att nuvarande ämneskombinationer i

grundskollärarutbildningen utökas på så sätt att hemspråk kan kombineras med

samtliga andra ämneskombinationer. Regeringen ställer sig positiv till

förslaget och avser att i kommande direktiv till en av riksdagen begärd

parlamentarisk utredning för översyn av lärarutbildningarna (bet.

1996/97:UbU1, rskr. 100) ge utredningen i uppdrag att överväga

lärarutbildningarnas möjligheter att tillgodose behovet av en förändrad

hemspråksundervisning.

Vidare aviseras i propositionen att regeringen kommer att följa Skolverkets

förslag att i respektive skolformsförordning flytta föreskrifterna om

hemspråksundervisning som nu finns bland reglerna om särskilda stödinsatser

till reglerna om utbildningens innehåll. Regeringen framhåller att hemspråk

numera har styrdokument i form av egna kursplaner och fastställda

betygskriterier. Från att ha varit en stödåtgärd riktad till vissa elever har

undervisningen i hemspråk som ämne därigenom övergått till att vara en uttalad

språkundervisning.

Regeringen meddelar också sin avsikt att ersätta benämningen hemspråk med

modersmål. Som skäl för detta anges att det i termen hemspråk underförstått

har legat att språket varit det talade språket i elevens hem. Det leder

tankarna till att hemspråk är ett språk som bara kan användas i informella

sammanhang. Regeringen anser att ett byte av term till modersmål ligger i

linje med den förstärkta ställning som ämnet fått i de nya läroplanerna. Ett

namnbyte kan också öka ämnets betydelse för elever, föräldrar och skolans

personal.

I motion 1996/97:Ub17 (m) yrkande 5 motsätter sig motionärerna att

benämningen hemspråk ersätts med modersmål. Enligt deras uppfattning står

begreppet hemspråk för det språk som talas i hemmet och familjen, i motsats

till det språk som talas i samhället runt omkring. Begreppet modersmål däremot

definieras som det språk som barn lär sig först. Barn kan samtidigt tillägna

sig två olika modersmål. För barn födda i Sverige med en eller två föräldrar

som talar ett annat språk än svenska är därför hemspråk ett relevant begrepp,

hävdar motionärerna.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandet. Utskottet

instämmer i regeringens bedömning att ett utbyte av termen hemspråk mot

modersmål kan medverka till att lyfta fram betydelsen av undervisningen och

markera att denna måste kunna genomföras som annan språkundervisning i skolan.

Utskottet har i betänkande 1996/97:UbU8 behandlat motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden om behovet av åtgärder för att stärka och utveckla

hemspråksundervisningen och ge ämnet större tyngd. I sammanhanget togs också

upp frågan om ändrad benämning till modersmål. Utskottet redovisade att sådana

tankegångar finns inte bara i Skolverkets rapport utan även i betänkanden från

Invandrarpolitiska kommittén (SOU 1996:55) och Skolkommittén (SOU 1996:143).

Utskottet avstyrkte då motionsyrkandena med hänvisning till de förslag som

förelåg och som bereddes inom Regeringskansliet.

Propositionen i nu behandlad del bör riksdagen lägga till handlingarna.

Utskottet noterar att regeringen den 3 april beslutat om direktiv till en

parlamentariskt sammansatt utredning om lärarutbildningen (dir. 1997:54).

Enligt direktiven skall utredningen bl.a. analysera behovet av och lämna

förslag till de förändringar i lärarutbildningen för hemspråkslärare som

bedöms påkallade. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 juni

1998.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande hemspråk

att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Ub17 yrkande 5 lägger proposition

1996/97:110 i denna del till handlingarna.

res. (m)

Stockholm den 29 april 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin

(m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund

Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Ola Ström (fp) och

Tuve Skånberg (kd).

Reservation

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m)

anför:

Vi anser att alla barn i den svenska skolan i första hand skall ges de allra

bästa förutsättningarna för att lära sig det svenska språket. Vi anser vidare

att undervisningen i hemspråket har en viktig funktion att fylla, genom att

den ger eleven möjlighet att kommunicera med släktingar och andra som kommer

från samma ursprungliga språkområde. Begreppet hemspråk står för det språk som

talas i hemmet och familjen, i motsats till det språk som talas inom

barnomsorg, skola och samhället i övrigt. Hemspråk är enligt vår uppfattning

ett relevant begrepp som även i fortsättningen bör användas. Detta bör

riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet bort hemställa

beträffande hemspråk

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub17 yrkande 5 dels som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts, dels lägger

proposition 1996/97:110 i denna del till handlingarna.