Bet. 1996/97:UbU2

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU02

Anslag till studiestöd

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UbU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens

förslag i budgetpropositionen för år

1997 om utgiftsområde 15 Studiestöd

jämte de under den allmänna motionstiden

1996 väckta motionsyrkanden som har

samband med regeringens förslag.

Regeringens förslag tillstyrks på

samtliga punkter.

Den 1 juli 1997 inleds en femårig

satsning på vuxenutbildning. Regeringen

har bl.a. föreslagit att ett särskilt

utbildningsbidrag införs som skall gälla

i avvaktan på ställningstagande till ett

nytt studiestödssystem.

Utbildningsbidraget skall kunna utgå

under högst ett studieår till arbetslösa

mellan 25 och 55 år och i vissa fall

anställda.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna, Vänsterpartiet och

Kristdemokraterna har inte deltagit i

beslutet om anslagen med hänvisning till

att deras samlade budgetalternativ har

avslagits av riksdagen genom beslutet om

ramar för utgiftsområdena. Dessa partier

redovisar i särskilda yttranden sina

budgetalternativ för utgiftsområdet.

Utskottet behandlar också

motionsyrkanden som har anknytning till

Studiestödsutredningen (SOU 1996:90) och

regeringens aviserade proposition nästa

år om ett nytt studiestödssystem.

Samtliga dessa yrkanden avstyrks.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:1

Budgetpropositionen, utgiftsområde 15

Studiestöd föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349),

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

3. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring,

4. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

semesterlagen (1977:480),

5. att riksdagen godkänner riktlinjerna

för det särskilda utbildningsbidraget i

enlighet med vad regeringen förordar i

avsnitt 4 under anslaget A 3

Vuxenstudiestöd m.m.,

6. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd enligt sammanställning i

bilaga 2 till detta betänkande.

Lagförslagen återfinns som bilaga 3,

bilaga 4, bilaga 5 respektive bilaga 6

till detta betänkande.

Motionerna

1996/97:Ub478 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om de ekonomiska villkoren för

föräldrar som studerar.

1996/97:Ub502 av Christina Axelsson (s)

vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om läshandikappade studenters

rätt till anpassad kurslitteratur i

högskoleutbildningen.

1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om finansieringssystem för

utbildning och kompetensutveckling,

1996/97:Ub513 av Birgitta Gidblom m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en översyn av de

ekonomiska villkoren för att möjliggöra

att barn ur "arbetarklassen" kan

studera.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl.

(mp) vari yrkas

47. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd enligt i motionen redovisad

uppställning (tabell 1),

48. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 15 Studiestöd för

åren 1998 och 1999 enligt tabell 1 i

motionen.

1996/97:Ub701 av Carl Bildt m.fl. (m)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag till ny studiefinansiering

och studiestöd i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Ub702 av Sten Tolgfors (m) vari

yrkas att riksdagen hos regeringen begär

en utredning om en ny modell för

studielån i bank i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Ub703 av Inger Lundberg m.fl.

(s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär

förslag som öppnar möjligheter till

dispens från 48-årsgränsen för NT svux

när särskilda skäl föreligger,

2. att riksdagen hos regeringen begär

förslag som öppnar möjligheter till

dispens från kravet om fem års

yrkesverksamhet i Sverige för NT svux

när särskilda skäl föreligger.

1996/97:Ub704 av Ewa Larsson m.fl. (mp)

vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär att en utredning om studiehjälp

snarast tillsätts.

1996/97:Ub705 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om grunderna till den sociala

snedrekryteringen till högre utbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om underliggande orsaker till

den låga andel av befolkningen som går

vidare till en eftergymnasial

utbildning,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av konkurrens i

administrationen av

studiemedelssystemet,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förutsättningar för att göra

ett medvetet val av lånenivå för studie-

medel,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett system med studiemedel i

proportion till antal avklarade poäng,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kompetens- och

utbildningskonton för ett livslångt

lärande,

7. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad

uppställning.

1996/97:Ub706 av Inger Davidson m.fl.

(kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett av de viktigaste

målen för en studiestödsreform skall

vara att minska skuldsättningen och om

att öka bidragets andel av

totalbeloppet,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att avskaffa

inkomstprövningen för studielån,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en viss studietakt skall

krävas för att studerande skall få

åtnjuta studiemedel,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att återbetalningen av

studielån bör ske efter förmåga,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla som studerar på en

viss nivå inom utbildningsväsendet bör

ha rätt till likvärdigt studiestöd,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de som kompletterar

grundskole- eller gymnasienivå bör få

ett särskilt förmånligt stöd,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett återinförande av

utbildningsbidrag med låneandel för

studerande i arbetsmarknadsutbildning,

8. att riksdagen avslår regeringens

förslag om ett differentierat

studiestödssystem inom N/T-området med

utgångspunkt från ålder och

arbetslivserfarenhet,

9. att riksdagen avslår regeringens

förslag om stipendier till godkända

studenter inom kommunal och statlig

vuxenutbildning,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att barntillägget i svuxa bör

återinföras,

11. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om social trygghet,

12. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad

uppställning.

1996/97:Ub707 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 1 Studiehjälp m.m. anvisa ett

i förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 40 000 000 kr i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen beslutar att under

anslaget A 2 Studiemedel m.m. anvisa ett

i förhållande till regeringens förslag

ökat anslag med 25 000 000 kr i enlighet

med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att under

anslagen A 2 Studiemedel m.m. och A 7

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande

vid vissa naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar anvisa ett i

förhållande till regeringens förslag

minskat anslag med 618 000 000 kr att

fördelas mellan anslagen i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub708 av Gudrun Schyman m.fl.

(v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett sammanhållet studiestöd,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett nytt studiestöd bör

genomföras från den 1 juli 1998,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om redovisning av erfarenheter

av särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa naturvetenskapliga

och tekniska utbildningar,

4. att riksdagen för budgetåret 1997

anvisar anslagen under utgiftsområde 15

Studiestöd med de ändringar i

förhållande till regeringens förslag som

framgår av i motionen redovisad

uppställning.

1996/97:Ub709 av Roland Larsson (c) vari

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbetalning av studiemedel.

1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl.

(c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om studiestödssystemet.

1996/97:Kr604 av Fanny Rizell och Inger

Davidson (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om medelstilldelning till

barntillägget i svuxa,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om det särskilda

utbildningsbidraget.

Utskottet

1. Inledning

Riksdagen har den 22 november 1996

fastställt utgiftsramen för budgetåret

1997 för utgiftsområde 15 Studiestöd

(prop. 1996/97:1, bet. FiU1, rskr. 53).

Ramen omfattar 16 884 miljoner kronor.

I det följande behandlar

utbildningsutskottet regeringens förslag

under utgiftsområdet och de under den

allmänna motionstiden 1996 väckta

motions-yrkanden som har samband med

regeringens förslag.

Först behandlas anslagen under

utgiftsområdet. Utskottets

ställningstagande till regeringens

samlade förslag om anslag inom

utgiftsområdet redovisas i ett därpå

följande avsnitt. Därefter behandlas

motionsyrkanden som har anknytning till

Studiestödsutredningen (SOU 1996:90) och

regeringens aviserade proposition om ett

nytt studiestödssystem.

2. Anslagen

Under utgiftsområdet redovisas kostnader

för olika former av ekonomiskt stöd till

enskilda under studier. Kostnaderna för

myndigheten Centrala stu-

diestödsnämnden (CSN) beräknas under

utgiftsområde 16 Utbildning och

universitetsforskning.

Vissa anslag är rättighetsstyrda.

Anslagsbelastningen är beroende av bl.a.

antalet utbildningsplatser samt av de

studerandes studieinriktning och val av

studiestöd. Bestämmelserna som reglerar

rätten till studiestöd och återbetalning

av studielån finns bl.a. i

studiestödslagen (1973:349) och i

studiestödsförordningen (1973:418) samt

i CSN:s tillämpningsföreskrifter.

A 1 Studiehjälp m.m.

De utgifter som belastar anslaget är

kostnader för studiebidrag,

inackorderingstillägg och extra tillägg

enligt 3 kap. studiestödslagen. Vidare

betalas från anslaget ersättning till

svenska elever utomlands för dagliga

resor enligt särskild förordning (CSNFS

1983:17) samt stipendier enligt

förordningen (1995:559) om stipendium

efter genomfört basår inom komvux.

Regeringen räknar med att ca 314 000

elever kommer att få studiebidrag under

år 1997. Kostnaden har beräknats till

1 684,8 miljoner kronor.

Medelsbehovet för utbetalning av extra

tillägg uppgår till 153,1 miljoner

kronor för år 1997.

Inackorderingstillägg beräknas betalas

ut till ca 3 000 elever under år 1997.

Regeringen har beräknat medelsbehovet

till 43,1 miljoner kronor.

Kostnaderna för dagliga resor till och

från skolan för studerande utomlands

beräknas till 390 000 kr.

Studerande som genomgått basåret inom

kommunal och statlig vuxenutbildning med

godkänt resultat kan få ett stipendium

på 10 000 kr. Regeringen har beräknat 40

miljoner kronor för detta ändamål år

1997.

Regeringen har sammanlagt beräknat

anslaget till 1 921 405 000 kr.

I motionerna 1996/97:Ub707 (m) yrkande

1, 1996/97:Ub705 (fp) yrkande 7

(delvis), 1996/97:Ub708 (v) yrkande 4

(delvis) och 1996/97:Ub706 (kd)

yrkandena 9 och 12 (delvis) föreslås

avslag på regeringens förslag om

stipendier till studerande som genomgått

basårsutbildning med godkänt resultat.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

I samband med att stipendier vid

basårsutbildning inom komvux infördes

anförde utbildningsutskottet i sitt

yttrande till socialförsäkringsutskottet

att det är angeläget med en ökning av

andelen naturvetenskapligt/tekniskt

utbildade och att stipendiet utgör en

lämplig stimulans för denna typ av

utbildning (bet. 1994/95:UbU5y).

Utskottet har ingen annan uppfattning

nu. Utskottet ansluter sig till

regeringens beräkning av anslaget och

anser att riksdagen bör avslå motionerna

1996/97:Ub705 yrkande 7 (delvis),

1996/97: Ub706 yrkandena 9 och 12

(delvis), 1996/97:Ub707 yrkande 1 och

1996/97: Ub708 yrkande 4 (delvis).

A 2 Studiemedel m.m.

De utgifter som belastar anslaget är

dels studiemedel i form av studiebidrag,

dels räntesubventioner och avskrivning

av studielån som ingår som en del i

studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd

(svux) och särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa (svuxa). Dessutom belastas

anslaget av avskrivningar av studielån

som ingått som en del i studiehjälp

enligt äldre bestämmelser.

Anslaget belastas även av kostnader för

avskrivning och inlösen av vissa

studielån med statlig kreditgaranti i

enlighet med kungörelsen (1961:384) om

avskrivning av lån för studier eller på

grund av att låntagaren avlidit eller

varit varaktigt betalningsoförmögen.

Under år 1996 är det maximala beloppet

i studiemedel 7 059 kr per månad, varav

1 962 kr är bidrag.

Regeringen bedömer att kostnaden för

studiebidrag kommer att uppgå till

4 964,5 miljoner kronor år 1997.

Utgiften för räntor och avskrivningar

beräknas uppgå till 4 520,9 miljoner

kronor.

Ränteinbetalningarna skall fr.o.m. år

1997 tillföras en inkomsttitel i

statsbudgeten i stället för som nu

anslaget. Ränteinbetalningarna beräknas

uppgå till 989 miljoner kronor. Detta

belopp har i stället tillförts anslaget.

Regeringen föreslår en besparing på 25

miljoner kronor inom området för studier

utomlands. Totalt har regeringen

beräknat kostnaderna under anslaget till

9 485,4 miljoner kronor.

I motion 1996/97:Ub707 (m) yrkande 2

föreslås ett i förhållande till

regeringens förslag ökat anslag med 25

miljoner kronor. Motionärerna avvisar

regeringens förslag till besparing på

området för studier utomlands. De

framhåller att studier utomlands är av

stor vikt för kvaliteten och valfriheten

i studierna. I yrkande 3 i motionen

föreslås att anslagen A 2 Studiemedel

och A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa naturvetenskapliga

och tekniska utbildningar sammanlagt

minskas med 618 miljoner kronor.

Enligt motion 1996/97:Ub706 (kd)

yrkandena 3, 7 och 12 (delvis) föreslås

sammanlagt besparingar på anslaget med

1 600 miljoner kronor. Motionärerna

anser att 500 miljoner kronor kan sparas

genom krav på viss studietakt för

erhållande av studiemedel (yrkande 3).

En besparing på 700 miljoner kronor bör

kunna genomföras genom återinförande av

utbildningsbidrag med lånedel för

studerande i arbetsmarknadsutbildning

(yrkande 7). Därutöver har en besparing

på 400 miljoner kronor beräknats med

hänvisning till att motionärerna har

räknat med en lägre utbyggnadstakt i

högskolan.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att det är möjligt att genomföra en

besparing på 25 miljoner kronor inom

området för studier utomlands.

Regeringen har i propositionen pekat på

att de studerandes möjligheter till

studier utomlands inte i någon nämnvärd

omfattning beskärs. Avsikten är att

besparingen skall genomföras genom

ändrade tillämpningsföreskrifter

beträffande studiestöd i samband med

ferietid.

Utskottet är inte berett att tillstyrka

de omfattande förslag till besparingar

under anslaget som föreslagits i motion

1996/97:Ub706.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till beräkning av anslaget och

anser sålunda att motionerna

1996/97:Ub706 yrkandena 3, 7 och 12

(delvis) och 1996/97: Ub707 yrkandena 2

och 3 (delvis) bör avslås.

Regeringen föreslår en ändring i

studiestödslagen (1973:349). Låntagare

kan, avseende lån tagna före år 1989,

enligt gällande bestämmelser få sitt

årsbelopp sänkt om skulden vid frivillig

återbetalning, avskrivning eller

återkrav minskar med minst 1 000 kr.

Nuvarande gräns på 1 000 kr har enligt

regeringen visat sig vara låg och

medfört många små beloppsjusteringar.

Regeringen anser att årsbeloppet skall

räknas om först när skulden minskar med

minst en tredjedel av basbeloppet för

avgiftsåret. De ändrade reglerna

föreslås träda i kraft den 1 januari

1997. Årsbeloppet skall beräknas enligt

de nya föreskrifterna från år 1998.

Förslaget medför en ändring i

övergångsbestämmelserna till

studiestödslagen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar

förslaget till lag om ändring i studie-

stödslagen.

A 3 Vuxenstudiestöd m.m.

De utgifter som belastar anslaget är

kostnader för korttidsstudiestöd,

internatbidrag och särskilt

vuxenstudiestöd (svux) i form av

vuxenstudiebidrag. Från anslaget betalas

också utgifter för särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) i

form av vuxenstudiebidrag.

Korttidsstudiestöd och internatbidrag

Korttidsstudiestöd får beviljas till

arbetstagare som deltar i studiecirklar,

kurser i komvux och statens skolor för

vuxna och i vissa s.k. korta kurser vid

folkhögskolor. Stöd lämnas för studier i

svenska, engelska och matematik på

grundskole- och gymnasienivå, för

studier i samhällskunskap som motsvarar

sådana moment som ingår i den kommunala

vuxenutbildningen samt för studier som

syftar till att utveckla handikappades

färdigheter och kunskaper om

handikappet. Korttidsstudiestödet

ersätter förlorad arbetsförtjänst och

uppgår till 75 kr per timme.

Internatbidrag kan beviljas till

deltagare i korta kurser vid

folkhögskolor och vid statens skolor för

vuxna för ovan nämnda studier. Bidraget,

som kan beviljas både arbetstagare och

icke arbetstagare, är 327 kr per dygn.

Regeringen har beräknat 36,4 miljoner

kronor i medel för korttidsstudie-stöd

och internatbidrag för budgetåret 1997.

Utskottet tillstyrker

medelsberäkningen.

Särskilt vuxenstudiestöd och särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa

Särskilt vuxenstudiestöd (svux) kan

beviljas för studier på grundskole- och

gymnasienivå samt för yrkesteknisk

högskoleutbildning (YTH). Svux är i

första hand avsett för dem som har kort

tidigare utbildning och tar ledigt för

att studera. För rätt till särskilt

vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)

dr det grundläggande villkoret att

sökanden är helt eller delvis arbetslös.

Regeringen beräknar att svux och svuxa

kan beviljas sammanlagt ca

73 000 studerande under budgetåret 1997.

Kostnaden beräknas till totalt 2 772,9

miljoner kronor.

I motion 1996/97:Ub705 (fp) yrkande 7

(delvis) minskas anslaget med 64

miljoner kronor i förhållande till

regeringens förslag. Motionärerna anser

att det särskilda vuxenstudiestödet för

YTH-utbildningar skall tas bort.

Enligt motionerna 1996/97:Ub706 (kd)

yrkande 10 och 1996/97:Kr604 (kd)

yrkande 3 bör barntillägget i svuxa

återinföras. I den först nämnda motionen

har 100 miljoner kronor tillförts

anslaget för detta ändamål. Motionärerna

framhåller att barntillägget för många

ensamstående, lågutbildade kvinnor har

inneburit möjligheter att studera. Många

har nu tvingats avbryta sina studier.

Utskottet vill när det gäller särskilt

vuxenstudiestöd till YTH-utbildningar

anföra följande.

Utskottet anser det angeläget att värna

YTH-utbildningar, eftersom denna

utbildningsform har stor betydelse både

för den enskildes utvecklingsmöjligheter

och för att tillgodose industrins behov

av kompetens för vissa kvalificerade

funktioner. Utskottet anser att

riksdagen bör avslå förslaget i motion

1996/97:Ub705 yrkande 7 (delvis) om att

det särskilda vuxenstudiestödet för YTH-

utbildningarna skall tas bort.

När det gäller frågan om barntillägget

i svuxa vill utskottet hänvisa till vad

socialförsäkringsutskottet anförde i

denna fråga i samband med att

barntillägget togs bort: Utskottet

delar regeringens uppfattning att

barntillägget inte är förenligt med den

inkomstbortfallsprincip som gäller för

vuxenstudie-stöden och att familjens

storlek i stället bör beaktas inom ramen

för familjepolitiken (1994/95:SfU12, s.

23). Utskottet hänvisar också till att

frågor om studiestöd för närvarande

bereds inom regeringskansliet.

Regeringen har i propositionen meddelat

att den avser att återkomma till

riksdagen under år 1997 med ett

ställningstagande till

Studiestödsutredningens förslag om ett

sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90).

Utskottet tillstyrker regeringens

medelsberäkning avseende svux och svuxa

och avstyrker de nu föreliggande

yrkandena.

Särskilt utbildningsbidrag

Riksdagen har godkänt (bet.

1995/96:FiU15, rskr. 307) att en

särskild utbildningssatsning görs i

enlighet med de av regeringen

presenterade riktlinjerna i

propositionen om vissa åtgärder för att

halvera arbetslösheten till år 2000,

m.m. (prop. 1995/96:222). Den särskilda

vuxenutbildningssatsningen skall göras

under fem år med start den 1 juli 1997.

Avsikten är att man under

genomförandeperioden i praktiskt

utvecklingsarbete och i konkret

tillämpning skall pröva former och få

erfarenheter som kan ligga till grund

för en successiv reformering av

vuxenutbildningen. Satsningen omfattar

sammanlagt 100 000 platser. Samtidigt

införs ett särskilt utbildningsbidrag

som skall gälla i avvaktan på

ställningstagande till ett nytt

studiestödssystem.

Regeringen föreslår att personer mellan

25 och 55 år som är arbetslösa skall få

möjlighet att under högst ett studieår

(normalt nio månader) studera på

motsvarande grundskole- eller

gymnasienivå med särskilt

utbildningsbidrag motsvarande beloppet i

arbetslöshetsersättning eller kontant

arbetsmarknadsstöd. Anställda mellan 25

och 55 år som har förvärvsarbetat under

minst fem år skall ges motsvarande

möjlighet förutsatt att berörda lokala

parter har slutit avtal där

arbetsgivaren åtar sig att som ersättare

anställa en långtidsarbetslös person

inskriven vid arbetsförmedlingen.

Beloppsmässigt innebär det att bidraget

kommer att utgöra högst 12 408 kr och

lägst 5 060 kr per månad.

Regeringen har beräknat resurser

motsvarande ca 50 000 årsplatser.

Kostnaderna för andra halvåret 1997

beräknas till 1 912,6 miljoner kronor.

Regeringen anser att särskilt

utbildningsbidrag i likhet med

arbetslöshets-ersättning och kontant

arbetsmarknadsstöd skall utgöra

skattepliktig inkomst. Regeringen

föreslår därför ändringar i

kommunalskattelagen (1928:370), i lagen

(1962:381) om allmän försäkring och i

semesterlagen (1977:480). Samtidigt görs

i dessa författningar vissa

följdändringar i anledning av tidigare

riksdagsbeslut. Genom ett förbiseende

har en hänvisning till lagen (1983:1030)

om särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa inte gjorts i punkt 12 av

anvisningarna till 32 §

kommunalskattelagen och i 11 kap. 2 §

och 22 kap. 15 § lagen om allmän

försäkring.

I motion 1996/97:Kr604 (kd) yrkande 4

tas frågan upp om det särskilda

utbildningsbidraget. Motionärerna anser

det tveksamt om vuxna arbetslösa kommer

att våga påbörja en 2-3 år lång

utbildning om man bara får stöd på a-

kassenivå under det första året. De

anser att det särskilda

utbildningsbidraget skulle kunna omfatta

alla vuxna arbetslösa i åldern 25-55 år

som saknar grundskole- och

gymnasieutbildning. Regeringen bör

enligt motionärerna, med utgångspunkt

från erfarenheterna av hur många och

vilka som söker ettåriga utbildningar,

återkomma med förslag om finansiering.

Utskottet ansluter sig till regeringens

förslag att personer mellan 25 och 55 år

som är arbetslösa skall få möjlighet att

under högst ett studieår studera på

motsvarande grundskole- och gymnasienivå

med särskilt utbildningsbidrag.

Anställda mellan 25 och 55 år som har

förvärvsarbetat under minst fem år skall

ges motsvarande möjlighet under

förutsättning att berörda lokala parter

gjort en överenskommelse där

arbetsgivaren åtar sig att som ersättare

anställa en långtidsarbetslös person

inskriven vid arbetsförmedlingen.

Utskottet hänvisar till vad regeringen

anfört om att villkoren för det

särskilda utbildningsbidraget skall

gälla i avvaktan på ställningstagande

till ett nytt studiestödssystem.

Regeringen har som utskottet tidigare

redovisat anmält att den avser att under

år 1997 återkomma till riksdagen i denna

fråga. Utskottet anser att riksdagen bör

godkänna vad regeringen förordat om

riktlinjer för det särskilda

utbildningsbidraget och avslå motion

1996/97:Kr604 yrkande 4.

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till ändringar i

kommunalskattelagen, lagen om allmän

försäkring och semesterlagen. Såvitt

gäller lagen om allmän försäkring har

denna lag nyligen ändrats av riksdagen

(bet. 1996/97:FiU1, rskr. 53). Det i

bilaga 5 återgivna lagförslaget har

justerats i enlighet därmed. Riksdagen

bör anta regeringens förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen

(1928:370), lag om ändring i

semesterlagen (1977:480) samt lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring, det sistnämnda lagförslaget

i lydelse enligt bilaga 5.

Sammanfattningsvis anser utskottet att

riksdagen dels bör godkänna vad

regeringen förordat om riktlinjer för

det särskilda utbildningsbidraget, dels

bör anvisa det av regeringen under

anslaget föreslagna totala beloppet

på 4 721 951 000 kr.

A 4 Timersättning vid vissa

vuxenutbildningar

De utgifter som belastar anslaget är

kostnader för timersättning vid

svenskundervisning för invandrare (sfi)

och timersättning för utvecklingsstörda

(särvux). Vidare belastas anslaget av

utgifter för studiesocialt stöd vid

vissa kurser i teckenspråk samt bidrag

för kostnader för resor och boende för

döva eller hörselskadade elever samt

elever vid Rh-anpassad utbildning enligt

förordningen (1995:667) om bidrag till

vissa funktionshindrade elever.

Regeringen har beräknat det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget till

149 746 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till anslagsbelopp.

A 5 Bidrag till vissa studiesociala

ändamål

Från anslaget betalas utgifter för stöd

till produktion av studielitteratur för

högskolestuderande som är synskadade,

rörelsehindrade eller dyslektiker.

Anslaget disponeras av Talboks- och

punktskriftsbiblioteket (TPB) som i

samverkan med andra bibliotek skall

förse synskadade och andra

läshandikappade med litteratur.

Regeringen informerar om att anslaget

under flera år har överskridits till

följd av att antalet utbildningsplatser

ökat i högskolan och att fler

läshandikappade studerande har utnyttjat

platserna. För att bättre kunna bedöma

behovet av resurser för kommande år

måste resultatstyrningen förbättras,

anser regeringen. Målen för verksamheten

kommer därför att anges tydligare i

regleringsbrevet så att verksamheten och

anslagsutvecklingen noga kan följas.

Regeringen anser att TPB bör få ett

bemyndigande att beställa sådan

produktion av studentlitteratur som

förfaller till betalning under

budgetåret 1998 till ett belopp av 6

miljoner kronor.

Regeringen har beräknat anslaget till

22 576 000 kr för år 1997.

I motion 1996/97:Ub502 (s) påpekas att

antalet högskoleplatser ökar och att

detta naturligtvis även medför att fler

synskadade kommer att bli antagna till

högskoleutbildning. Det finns en risk

att läshandikappade studerande inte får

tillgång till anpassad litteratur på

grund av att TPB saknar tillräckliga

resurser. Motionären anser att

verksamheten med att förse

funktionshindrade högskolestudenter med

anpassad studielitteratur bör garanteras

i lag.

Utskottet hänvisar till vad regeringen

i propositionen anfört om bl.a.

förutsättningar för att kunna bedöma

behovet av resurser under anslaget.

Utskottet utgår från att regeringen noga

följer utvecklingen och anser det inte

påkallat med ett särskilt uttalande från

riksdagen i frågan. Utskottet avstyrker

därmed motionen.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till anslagsbelopp.

A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa lärarutbildningar

De utgifter som belastar anslaget är

kostnader för vuxenstudiebidrag till

studerande vid utbildning som leder till

specialpedagogexamen samt vid

påbyggnadsutbildning till sådan examen.

Studerande som antas till utbildning har

i princip rätt till stödet.

Av regeringens redovisning framgår att

en jämförelse mellan budget och utfall

budgetåret 1994/95 visar ett

anslagsöverskridande om knappt 17

miljoner kronor. Prognosen för

anslagsbelastningen under innevarande

budgetår visar att den aktuella

påbyggnadsutbildningen i större

utsträckning än tidigare anordnas genom

kortare kurser och på deltid, varför

medelsramen inte beräknas överskridas

under innevarande år.

Regeringen konstaterar att det alljämt

råder brist på speciallärare. Regeringen

beräknar därför att ett oförändrat antal

studerande dvs. ca 1 400 kommer att

beviljas vuxenstudiebidrag år 1997.

Medelsbehovet under anslaget har

beräknats till 57 409 000 kr.

I motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 4

(delvis) framhålls att

specialpedagogutbildning i allt större

utsträckning numera anordnas genom

kortare kurser och genom deltidsstudier.

Motionärerna anser därför att detta

anslag kan utgå.

Utskottet vill med anledning av

yrkandet anföra följande.

Utskottet erinrar om att särskilt

vuxenstudiestöd endast beviljas för

heltids- och deltidsstudier om minst

halvtid (7 kap. 5 § studiestödslagen).

Utskottet konstaterar att regeringen vid

sin beräkning av anslaget har tagit

hänsyn till att påbyggnadsutbildning i

större utsträckning än tidigare anordnas

genom kortare kurser och på deltid.

Utskottet konstaterar även i likhet med

regeringen att det alljämt råder brist

på speciallärare. Det är därför enligt

utskottets bedömning angeläget att

systemet med särskilt vuxenstudiestöd

finns kvar för studerande vid

specialpedagogutbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag till anslagsberäkning och

avstyrker därmed motion 1996/97:Ub708

yrkande 4 i denna del.

A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa naturvetenskapliga

och tekniska utbildningar

De utgifter som belastar anslaget är

kostnader för vuxenstudiestöd enligt

förordningen (1995:819) om vissa

naturvetenskapliga och tekniska

högskoleutbildningar med särskilt

vuxenstudiestöd m.m. Studerande som är

behöriga att antas kan beviljas stöd.

För att stimulera intresset för

naturvetenskap och teknik beslöt

riksdagen (prop. 1994/95:139, bet.

UbU15, rskr. 353) under våren 1995 att

en särskild utbildningssatsning skulle

göras inom högskolan om totalt 9 000

platser. De studerande som antas till

dessa platser erbjuds studiestöd enligt

reglerna för särskilt vuxenstudiestöd

(svux), som normalt är en förmånligare

stödform än vanliga studiemedel (bet.

1994/95:SfU15, rskr. 279). Insatsen är

tillfällig och antagningen till

utbildningsplatserna avser endast tre

tillfällen med början hösten 1995. Vid

första antagningstillfället antogs ca

1 900 personer. Preliminära uppgifter

för hösten 1996 visar att drygt 2 800

studenter har antagits. Enligt

regeringens bedömning kommer resterande

platser att kunna fyllas vid nästa

antagningstillfälle dvs. hösten 1997.

Regeringen har beräknat utgifterna

under anslaget till 525 571 000 kr för

år 1997.

I motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 3

hänvisas till vad regeringen i

propositionen anfört om att den noggrant

följer utbildningssatsningen och att den

inhämtat erfarenheter från

antagningsmyndigheterna och CSN.

Motionärerna anser att det finns ett

allmänt intresse att ta del av dessa

kunskaper och att regeringen snarast

öppet bör redovisa materialet på

lämpligt sätt.

Utskottet utgår från att regeringen

redovisar erfarenheterna av den

särskilda utbildningssatsningen avseende

N/T-utbildningar. Utskottet anser detta

vara rimligt och delar således

motionärernas uppfattning. Utskottet

anser emellertid inte att något särskilt

uttalande från riksdagen i frågan är

påkallat. Riksdagen bör därför avslå

motionen.

Enligt motion 1996/97:Ub703 (s) bör

riksdagen hos regeringen begära förslag

som öppnar möjligheterna till dispens

från 48-årsgränsen för erhållande av N/T-

svux. Motionärerna anser att rigida

åldersgränser, som helt utestänger äldre

arbetslösa från angelägna studier,

rimmar illa med det uttalade målet om

livslång utbildning . En möjlighet till

dispens bör öppnas i de fall CSN efter

samråd med den enskilde och

arbetsmarknadsmyndigheterna finner att

det föreligger särskilda skäl (yrkande

1). CSN bör också ges möjlighet att, om

det finns särskilda skäl, ge dispens

från kravet på minst fem års

yrkesverksamhet i Sverige för erhållande

av stödet (yrkande 2).

Utskottet har förståelse för vad som

framförts i motionen om dispens från

gällande regler för erhållande av N/T-

svux. Utskottet överblickar emellertid

inte de praktiska möjligheterna att

inför den sista antagningsomgången när

det gäller denna särskilda

utbildningssatsning uttryckligen förorda

ändringar i reglerna. Det bör ankomma på

regeringen att göra den bedömningen.

Utskottet avstyrker bifall till motion

1996/97:Ub703.

I motionerna 1996/97:Ub705 (fp) yrkande

7 (delvis) och 1996/97:Ub706 (kd)

yrkande 8 föreslås avslag på regeringens

förslag om medel under detta anslag.

Motionärerna framhåller att samma

studiefinansiella villkor måste gälla

för alla som studerar vid högskolan. Det

är djupt orättvist att ha ett

differentierat studiestödssystem inom

N/T-området, med utgångspunkt från ålder

och arbetslivserfarenhet, inte minst vid

jämförelse med dem som läser eller har

läst naturvetenskap och teknik med

vanliga studiemedel. Även i motion

1996/97:Ub707 (m) yrkande 3 föreslås en

minskning av bl.a. detta anslag i

förhållande till regeringens förslag.

Motionärerna har föreslagit en

sammanlagd besparing på anslaget A 2

Studiemedel m.m. och detta anslag på 618

miljoner kronor.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

I samband med att särskilt studiestöd

till studerande vid vissa

naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar infördes våren 1995 anförde

utskottet i sitt yttrande

(1994/95:UbU6y) till

socialförsäkringsutskottet bl.a. att

förslaget om en satsning på N/T-

utbildning utgjorde ett välkommet bidrag

till de ansträngningar som görs för att

öka kompetensen på detta område. De

regler som regeringen avsåg att utforma

för studiestödet var väl anpassade till

de grupper som borde komma i fråga för

denna utbildning. Utskottet har ingen

annan uppfattning nu och avstyrker

yrkandena om besparingar på anslaget.

Riksdagen bör godkänna regeringens

förslag om medel under anslaget.

Utskottet behandlar slutligen yrkande 47

i motion 1996/97:Ub514 vari Miljöpartiet

redovisar sitt ställningstagande

beträffande samtliga anslag under detta

utgiftsområde avseende budgetåret 1997.

Miljöpartiet föreslår inga förändringar

i förhållande till regeringens förslag.

Yrkandet är tillgodosett med

regeringens förslag, varför det bör

avslås.

Övrigt

I motion 1996/97:Ub514 yrkande 48

redovisas Miljöpartiets uppfattning om

anslagen avseende budgetåren 1998 och

1999. Inte heller i fråga om dessa år

föreslås några förändringar i

förhållande till de av regeringen

beräknade sammanlagda beloppen för

utgiftsområdet avseende åren 1998 och

1999.

Utskottet anser att regeringens

beredning av budgetförslag för åren 1998

och 1999 bör avvaktas, varför yrkandet

avstyrks.

3. Sammanfattande förslag till anslag

budgetåret 1997 inom utgiftsområde 15

Studiestöd

Med hänvisning till vad utskottet har

anfört i det föregående föreslår

utskottet att riksdagen med bifall till

regeringens förslag anvisar anslagen

under utgiftsområde 15 Studiestöd enligt

uppställningen i bilaga 1, spalten

Utskottets förslag. I bilaga 2 redovisas

regeringens och oppositionspartiernas

förslag till anslag.

4. Förslag om förändrat studiestöd m.m.

Studiestödsutredningen har i juni 1996

till regeringen överlämnat betänkandet

Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90).

Betänkandet remissbehandlas under hösten

1996. Regeringen redovisar i

budgetpropositionen att den avser att

återkomma till riksdagen under år 1997

med ett ställningstagande till

utredningens förslag.

I flera motioner aktualiseras frågor

med anknytning till utformningen av ett

nytt studiestödssystem.

I motion 1996/97:Ub701 (m) redovisar

moderaterna sina synpunkter på ett

framtida studiestödssystem. De

framhåller att ett studiestödssystem

skall kunna fungera i livets olika

skeden och för människor i olika

situationer. Ett studiestödssystem måste

vara långsiktigt och präglas av

tydlighet, flexibilitet och respekt för

enskilda människors behov och önskemål.

Yngre studenter behöver ett väl

fungerande, överblickbart system för

studielån som uppmuntrar till låg

skuldsättning och snabb avbetalning.

Vuxna med försörjningsansvar som är

etablerade i yrkeslivet kommer att

behöva ett helt nytt

finansieringssystem. Motionärerna

föreslår en modell med personliga

kompetenskonton. För personer som saknar

grundläggande utbildning och behöver

kompetenshöjningar i för arbetslivet

viktiga kärnämnen kan finansieringen

delvis lösas inom ramen för

kompetenskonton, delvis krävs en

beredskap att studera parallellt med

ordinarie arbete. Social snedrekrytering

kan till viss del lösas genom

förändringar i studiestödssystemet, som

måste utformas så att det blir tydligt

att utbildning och rimliga lån inte är

något att rädas för. Ett mer renodlat

annuitetsbaserat återbetalningssystem

förordas. Motionärerna begär förslag

till ett nytt studiestödssystem i

enlighet med det i motionen redovisade.

Även i motionerna 1996/97:Ub705 (fp)

yrkandena 1-5 och 1996/97: Ub478 (fp)

yrkande 3 behandlas frågor med

anknytning till ett nytt studie-

stödssystem. I den sist nämnda motionen

begärs förslag som stärker de ekonomiska

villkoren för föräldrar som vill

studera. Barntillägget i svux och svuxa

var ofta avgörande för att arbetslösa

och/eller ensamstående kvinnor skulle

kunna studera. Motionärerna utgår från

att regeringens kommande förslag till

nytt studiestödssystem får en acceptabel

och socialt värdig utformning. I den

först nämnda motionen framförs förslag

om ett system med studiemedel i

proportion till antal avklarade poäng

(yrkande 5). Motionärerna anser att det

är viktigt att varje student själv ges

möjlighet att ange önskat lånebelopp upp

till maximinivån. En grundlig

information om återbetalningsvillkoren

måste ges till varje student (yrkande

4). En huvuduppgift för

studiemedelsreformerna sedan år 1965 har

varit att komma till rätta med den

sociala snedrekryteringen till högre

utbildning. Motionärerna anser att

mycket talar för att reformer för att

komma till rätta med den sociala

snedrekryteringen i första hand bör

inriktas på grund- och gymnasieskolan.

Den sociala snedrekryteringen grundläggs

tidigt (yrkande 1). Motionärerna pekar

också på att en grundläggande orsak till

den låga andel av befolkningen som går

vidare till en eftergymnasial utbildning

är att högre studier inte lönar sig

tillräckligt. Det är inte alla som vill

skuldsätta sig utan att veta att den

investering som görs med lånade pengar

även ger en hygglig ekonomisk utdelning

(yrkande 2). Motionärerna anser vidare

att det bör öppnas en möjlighet för fler

än CSN, t.ex. banker och

försäkringsbolag, att hantera

utbetalning av studiemedel (yrkande 3).

Enligt motion 1996/97:Ub706 (kd) bör

ett av de viktigaste målen för en

studiestödsreform vara att minska

skuldsättningen och öka bidragets andel

av totalbeloppet (yrkande 1).

Motionärerna anser vidare att

inkomstprövningen borde avskaffas helt

för att ge studenterna möjlighet att

påverka sin ekonomi genom sidoinkomster

(yrkande 2). Återbetalningen av

studielån bör ske efter förmåga, t.ex.

genom att höginkomsttagare betalar en

högre andel av sin årsinkomst än

låginkomsttagare (yrkande 4). Principen

att alla som studerar på en viss nivå

inom utbildningsväsendet bör ha rätt

till ett likvärdigt studiestöd framhålls

i yrkande 5. Vidare anser motionärerna

att de som kompletterar sin utbildning

på grundskole- eller gymnasienivå bör få

ett särskilt förmånligt studiestöd

(yrkande 6). Motionärerna tar också upp

frågor om studenternas sociala trygghet.

Studenter måste ha rätt till i princip

samma grundtrygghet som

förvärvsarbetande. Det finns också andra

frågor som är viktiga under studietiden

och som, framhålls det i motionen,

förtjänar en översyn, t.ex. frågan om

försäkring för arbetsskada (yrkande 11).

Enligt motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande

1 bör de olika studiestödsformerna

samordnas i ett enda samlat enhetligt

studiestöd. Motionärerna pekar på att

studiestödets utformning har stor

betydelse för att motverka den sociala

snedrekryteringen till högre utbildning

och för kvinnors möjlighet till studier.

Enligt motion 1996/97:Ub702 (m) bör

dagens system för studielån avskaffas.

En modell där bankerna tillåts och

uppmuntras att ta över utlåning av

studiemedel bör utredas. Banklånen bör

liksom andra banklån vara avdragsgilla.

Med ett sådant system skulle det skapas

incitament för studenterna att begränsa

skuldens storlek, anser motionären.

I motion 1996/97:Ub513 (s) begärs en

översyn av de ekonomiska villkoren för

att möjliggöra för barn ur

arbetarklassen att studera. De nya

reglerna för studielån ökar

avbetalningstrycket. Enligt motionärerna

kan utbildningssatsningen med 30 000 nya

högskoleplatser, tvärt emot sitt syfte,

komma att vidga kunskapsklyftan om den

inte kompletteras med en ekonomisk plan.

Enligt motion 1996/97:So426 (c) yrkande

6 måste det nya studiestödssy-stemet ta

hänsyn till de speciella problem och

förutsättningar som

funktionshandikappade har. De bör på

samma sätt som övriga studenter kunna

bedriva studier inom ramen för ett

sammanhållet studiestödssystem.

Enligt utskottets uppfattning bör

riksdagen inte föregripa den beredning

av studiestödsfrågorna som pågår inom

regeringskansliet. Utskottet anser

således att riksdagen bör avslå

motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3,

1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701,

1996/97:Ub702, 1996/97:Ub705 yrkandena

1-5, 1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5,

6 och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och

1996/97:So426 yrkande 6.

Frågan om tidpunkt för genomförande av

ett nytt studiestödssystem tas upp i

motion 1996/97:Ub708 (v) yrkande 2.

Motionärerna pekar på att det särskilda

utbildningsbidraget, som är av temporär

karaktär och som införs den 1 juli 1997,

föreslås lämnas under längst ett

studieår. Tidsbegränsningen omöjliggör

för många kortutbildade och studieovana

att uppnå avsedd kompetens. Motionärerna

begär att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna att ett nytt

studiestöd bör genomföras från den 1

juli 1998. De avstår i nuläget från att

hemställa om en utökning av tiden för

särskilt utbildningsbidrag.

Utskottet anser inte heller att

riksdagen bör föregripa

beredningsarbetet av studiestödsfrågorna

med ett uttalande om tidpunkt för

genomförande av ett nytt

studiestödssystem. Utskottet anser att

motion 1996/97:Ub708 yrkande 2 bör

avslås av riksdagen.

I motion 1996/97:Ub704 (mp) begärs att

en utredning om studiehjälp tillsätts

snarast. Studiestödsutredningen har nu

lämnat sitt betänkande. I regeringens

uppdrag till utredningen saknas ett

viktigt område, studiehjälpen. Det finns

många frågor kring studiehjälpen som

behöver ses över t.ex. konstruktion av

bidraget, bidragsbelopp och

åldersgränser.

Utskottet vill med anledning av

motionen anföra följande.

Studiehjälp lämnas för studier i

gymnasieskolan eller annan gymnasial

utbildning t.o.m. vårterminen det år då

den studerande fyller 20 år. Studiehjälp

består av studiebidrag, extra tillägg

och inackorderingstillägg.

Studiebidraget är lika stort som det

allmänna barnbidraget, dvs. 640 kr per

månad under år 1996. Utskottet kan

konstatera att Studiestödsutredningen

delvis har berört frågor i anslutning

till studiehjälpen. Bl.a. föreslås en

vidgad möjlighet för ungdomar som har

slutfört en gymnasieutbildning att få

studiemedel före 20 års ålder. Utskottet

är inte berett att tillstyrka yrkandet

om en särskild utredning om

studiehjälpen. Riksdagen bör avvakta

regeringens förslag om nytt

studiestödssystem även i den här frågan.

Ett system med kompetens- och

utbildningskonton för ett livslångt

lärande föreslås i motion 1996/97:Ub705

(fp) yrkande 6. Motionärerna framhåller

att det behövs ett helt nytt system för

att människor skall kunna finansiera

bl.a. vidareutbildning. Det nuvarande

avdragsgilla pensionssparandet borde

kunna breddas till ett pensions- och

utvecklingssparande . Även i motion

1996/97:Ub504 (c) yrkande 1 begärs ett

nytt system för finansiering av

utbildning, kompetensutveckling och

kontinuerligt lärande. Motionärerna

pekar på att en modell kan vara ett

system med ett delat ansvar mellan

arbetstagare, arbetsgivare och samhälle.

Utskottet har tidigare behandlat

motionsyrkanden med förslag om kompetens-

och utbildningskonton (bet.

1995/96:UbU8, yttr. 1995/96:UbU2y,

UbU6y, UbU7y) och då avstyrkt dem.

Utskottet anser att regeringens

överväganden och förslag med anledning

av Studiestödsutredningens förslag bör

avvaktas. Utskottet vill också hänvisa

till att frågor om vuxnas möjlighet till

kompetenshöjning utreds av kommittén Ett

nationellt kunskapslyft för vuxna (dir.

1995:67). Kommittén skall bl.a. ta

ställning till vilken ansvarsfördelning

som skall gälla mellan den offentligt

finansierade utbildningen och

arbetslivet för olika typer av

utbildningsinsatser. Kommitténs uppdrag

skall vara slutfört senast den 1 mars

1997. Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör yrkandena avslås.

I motion 1996/97:Ub709 (c) framhålls

att det i regel tar upp emot en månad

innan studenterna får sina första

studiemedel. För många studenter är

detta ett stort problem. Motionären

anser att den första utbetalningen av

studiemedel skulle kunna förskotteras

t.ex. direkt hos utbildningsanordnaren

eller att någon form av lånemöjlighet i

avvaktan på studiemedel öppnas.

Utskottet hänvisar till att regeringen

under anslaget till Centrala

studiestödsnämnden (utgiftsområde 16)

föreslagit en permanentning av en

tillfällig resursförstärkning till

myndigheten med hänvisning till att

kraven på studiestödsadministrationen

förväntas öka under de närmaste åren.

Regeringen utgår från att CSN

ytterligare kommer att kunna förbättra

servicen och tillgängligheten för

allmänheten under år 1997. Utskottet

anser att motionen bör avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag under

utgiftsområde 15

att riksdagen dels godkänner vad

regeringen förordat om riktlinjer för

det särskilda utbildningsbidraget,

dels anvisar medel i enlighet med

utskottets förslag i bilaga 1, dels

ock avslår motionerna 1996/97: Ub502,

1996/97:Ub514 yrkande 47,

1996/97:Ub703, 1996/97:Ub705 yrkande

7, 1996/97:Ub706 yrkandena 3, 7, 8,

9, 10 och 12, 1996/97: Ub707,

1996/97:Ub708 yrkande 4 samt

1996/97:Kr604 yrkandena 3 och 4,

2. beträffande

studiestödslagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i stu-

diestödslagen (1973:349),

3. beträffande

kommunalskattelagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370),

4. beträffande lagen om allmän

försäkring

att riksdagen med anledning av

propositionen i denna del antar

regeringens förslag till lag om

ändring i lagen (1962:381) om allmän

försäkring i lydelse enligt bilaga 5,

5. beträffande semesterlagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

semesterlagen (1977:480),

6. beträffande redovisning av

den särskilda N/T-satsningen

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub708 yrkande 3,

7. beträffande anslagen avseende

budgetåren 1998 och 1999

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub514 yrkande 48,

8. beträffande utformningen av

ett nytt studiestödssystem

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Ub478 yrkande 3, 1996/97:

Ub513, 1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702,

1996/97:Ub705 yrkandena 1-5,

1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6

och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och

1996/97:So426 yrkande 6,

res. 1 (m)

res. 2 (fp) -

delvis

res. 3 (v) - delvis

res. 4 (kd)

9. beträffande tidpunkt för

genomförande av ett nytt

studiestödssy-

stem

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub708 yrkande 2,

res. 3 (v) - delvis

10. beträffande utredning om

studiehjälp

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub704,

res. 5 (mp)

11. beträffande kompetens- och

utbildningskonton

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:Ub504 yrkande 1 och

1996/97:Ub705 yrkande 6,

res. 2 (fp) -

delvis

res. 6 (c)

12. beträffande utbetalning av

studiemedel

att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub709.

Stockholm den 28 november 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s),

Rune Rydén (m)1, Agneta Lundberg (s),

Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson

(s), Ulf Melin (m)1, Tomas Eneroth (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)1,

Majléne Westerlund Panke (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m)1, Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kd)1, Ulf

Kristersson (m)1 och Ola Ström (fp)1.

1 Har ej deltagit i beslutet under

moment 1

Reservationer

1. Utformningen av ett nytt

studiestödssystem (mom. 8)

Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Ulf Kristersson (alla m)

anför:

Vi hänvisar till vår partimotion

1996/97:Ub701, där vi för fram ett antal

förslag som enligt vår mening leder till

ökad studiemotivation, mer dynamik i

utbildningsinsatserna och högre kvalitet

i studieresultaten. Vi anser att dessa

förändringar bör genomföras snarast.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att

utskottet under moment 8 bort hemställa:

8. beträffande utformningen av ett

nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub701 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3,

1996/97:Ub513, 1996/97: Ub702,

1996/97:Ub705 yrkandena 1-5,

1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6

och 11, 1996/97:Ub708 yrkande 1 och

1996/97:So426 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

2. Utformningen av ett nytt

studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och 11)

Ola Ström (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motionerna

1996/97:Ub478 och 1996/97:Ub705

redovisat synpunkter med anknytning till

hur studiestödssystemet bör utformas. Vi

har bl.a. pekat på att barntillägget i

svux och svuxa ofta var avgörande för

att arbetslösa och/eller ensamstående

kvinnor skulle kunna studera, och vi

utgår från att regeringens kommande

förslag till nytt studiestödssy- stem

får en acceptabel och socialt värdig

utformning. Jag hänvisar i övrigt till

våra motioner.

Jag anser att det behövs en ny form av

finansiering av bl.a. vidareutbildning.

Ett system med kompetens- och

utbildningskonton, där människor ges en

möjlighet att på gynnsamma villkor spara

och låna pengar för att vidareutbilda

sig bör införas. Jag anser att det

nuvarande avdragsgilla pensionssparandet

borde kunna breddas till ett pensions-

och utvecklingssparande , med möjlighet

att delvis kunna ta ut pengar före

pensioneringen för att möjliggöra bl.a.

utbildning. Vidare bör individer mellan

30 och 55 år ges möjlighet att låna

pengar av det allmänna pensionssystemet.

Frågan om kompetens- och

utbildningskonton bör närmare utredas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag

att utskottet under momenten 8 och 11

bort hemställa:

8. beträffande utformningen av ett

nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:Ub478 yrkande 3

och 1996/97:Ub705 yrkandena 1-5 och

med avslag på motionerna

1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701,

1996/97:Ub702, 1996/97:Ub706

yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11,

1996/97:Ub708 yrkande 1 och

1996/97:So426 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

11. beträffande kompetens- och

utbildningskonton

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub705 yrkande 6 och med

avslag på motion 1996/97:Ub504

yrkande 1 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan

anförts,

3. Utformningen av ett nytt

studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och 9)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Vänsterpartiet har i motion

1996/97:Ub708 redovisat sin bedömning av

hur ett framtida studiestödssystem bör

utformas. Enligt vår uppfattning bör de

olika studiestödsformerna samordnas i

ett enda samlat studiestöd. Hur stu-

diestödet utformas är av stor betydelse

för att motverka den sociala

snedrekryteringen till högre utbildning

och för kvinnors möjlighet till studier.

Jag anser att ett nytt studiestöd bör

genomföras från den 1 juli 1998. Det

särskilda utbildningsbidraget, som är av

temporär karaktär i avvaktan på ett nytt

studiestödssystem, föreslås kunna

erhållas endast under ett studieår.

Tidsbegränsningen omöjliggör för många

kortutbildade och studieovana att uppnå

avsedd kompetensnivå.

Mot bakgrund av det anförda anser jag

att utskottet under momenten 8 och 9

bort hemställa:

8. beträffande utformningen av ett

nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub708 yrkande 1 och med

avslag på motionerna 1996/97:Ub478

yrkande 3, 1996/97: Ub513,

1996/97:Ub701, 1996/97:Ub702,

1996/97:Ub705 yrkandena 1-5, 1996/97:

Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6 och 11

och 1996/97: So426 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

9. beträffande tidpunkt för

genomförande av ett nytt

studiestödssy-

stem

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub708 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

4. Utformningen av ett nytt

studiestödssystem (mom. 8)

Inger Davidson (kd) anför:

Kristdemokraterna har i motion

1996/97:Ub706 redovisat sina synpunkter

på utformningen av ett nytt

studiestödssystem. Vi vill bl.a.

framhålla att ett av de viktigaste målen

för en studiestödsreform bör vara att

minska skuldsättningen och öka bidragets

andel av totalbeloppet. Vi anser det

också mycket viktigt att alla som

studerar på en viss nivå inom

utbildningsväsendet får ett likvärdigt

studiestöd. I övrigt hänvisar jag till

Kristdemokraternas förslag i motionen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag

att utskottet under moment 8 bort

hemställa:

8. beträffande utformningen av ett

nytt studiestödssystem

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub706 yrkandena 1, 2, 4, 5, 6

och 11 och med avslag på motionerna

1996/97:Ub478 yrkande 3,

1996/97:Ub513, 1996/97:Ub701,

1996/97:Ub702, 1996/97:Ub705 yr-

kandena 1-5, 1996/97:Ub708 yrkande 1

och 1996/97:So426 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

5. Utredning om studiehjälp (mom. 10)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag anser i likhet med vad som framförts

i motion 1996/97:Ub704 att en utredning

om studiehjälp snarast bör tillsättas i

syfte att utvärdera de nuvarande

reglerna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag

att utskottet under moment 10 bort

hemställa:

10. beträffande utredning om

studiehjälp

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub704 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan

anförts,

6. Kompetens- och utbildningskonton

(mom. 11)

Andreas Carlgren (c) anför:

Ett livslångt lärande förutsätter bl.a.

återkommande utbildning och

kompetensutveckling. Finansieringen av

den kontinuerliga kompetensutvecklingen

kommer att vara en nyckelfråga. Ett

system för finansiering av kontinuerligt

lärande måste utformas. En modell kan

vara ett system med delat ansvar mellan

arbetstagare, arbetsgivare och samhälle.

I samband med löneförhandlingar skall

arbetsgivare och anställda kunna avsätta

en del av löneutrymmet på ett

utbildningskonto eller en

kompetensförsäkring. För att stimulera

överenskommelser mellan fackliga

organisationer och arbetsgivare om

kompetensutveckling bör staten bidra

genom att avsättningarna blir

skattemässigt gynnade.

Mot bakgrund av det anförda anser jag

att utskottet under moment 11 bort

hemställa:

11. beträffande kompetens- och

utbildningskonton

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:Ub504 yrkande 1 och med

avslag på motion 1996/97:Ub705

yrkande 6 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan

anförts,

Särskilda yttranden

1. Anslag under utgiftsområde 15 (mom.

1)

Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-

Nordlund och Ulf Kristersson (alla m)

anser:

Moderata samlingspartiet har i motioner

föreslagit en alternativ budget för år

1997. Den framgår av reservation 47 i

finansutskottets betänkande 1996/97:

FiU1. För utgiftsområde 15 föreslog vi

en minskning med sammanlagt 633 miljoner

kronor i förhållande till regeringens

förslag. Riksdagens majoritet har genom

beslutet om ekonomiska ramar valt en

annan inriktning av politiken än den vi

har föreslagit. Vi deltar därför inte i

detaljbesluten. I detta särskilda

yttrande redovisar vi den del av vår

politik som berör utgiftsområde 15.

Vi anser inte att en besparing om 25

miljoner kronor borde göras när det

gäller stödet till studenter som läser

utomlands. Möjligheten till studier i

utlandet är en avgörande faktor för

kvaliteten och valfriheten i studierna.

I enlighet med vad vi framfört tidigare

anser vi inte att stipendier bör utgå

till dem som genomgått basårsutbildning.

Vi anser det mycket viktigt med

likvärdighet i villkor mellan olika

studiegrupper.

Som en konsekvens av bl.a. våra

omprioriteringar av studieplatser under

utgiftsområde 16 anser vi också att en

besparing skulle kunna göras på

sammanlagt 618 miljoner kronor på

anslagen A 2 Studiemedel m.m. och A 7

Särskilt vuxenstudiestöd till studerande

vid vissa naturvetenskapliga och

tekniska utbildningar.

2. Anslag under utgiftsområde 15 (mom.

1)

Ola Ström (fp) anser:

Folkpartiet liberalerna har i motioner

föreslagit en alternativ budget för år

1997. Den framgår av reservation 48 i

finansutskottets betänkande

1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15

föreslog vi en minskning med sammanlagt

629 571 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Våra förslag till

ekonomiska ramar har avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första

steg. Vi deltar därför inte i beslutet

avseende utgiftsområdet. Vi vill dock

redogöra för vår inställning på vissa

punkter.

Folkpartiet liberalerna delar inte

regeringens uppfattning angående

stipendier vid genomgången

basårsutbildning. I vårt budgetförslag

har vi därför en besparing på 40

miljoner kronor på anslaget A 1. Vi

anser också att vuxenstudiestödet vid

genomgång av YTH-utbildning skall tas

bort, vilket innebär en besparing på 64

miljoner kronor. I Folkpartiets

budgetalternativ har vi också föreslagit

att anslaget A 7 utgår helt. Folkpartiet

har tidigare avvisat särskilt

vuxenstudiestöd till studerande vid N/T-

utbildningar. Vi anser att samma

studiefinansiella villkor skall gälla

för alla som studerar vid högskolan.

Vidare anser vi att det var fel att

avskaffa barntillägget i svuxa.

Barntillägget gjorde det mindre

ekonomiskt tungt för ensamstående

föräldrar att läsa in grundskole- och

gymnasiekompetens. Konsekvenserna av att

barntillägget nu är borttaget har blivit

att antalet personer som studerar med

svuxa har minskat. Framför allt har

borttagandet drabbat ensamstående

mammor. Inte minst av jämställdhetsskäl

är det därför viktigt att regeringen i

kommande förslag till nytt

studiestödssystem tar hänsyn till

ensamstående föräldrars svåra ekonomiska

studievillkor.

3. Anslag under utgiftsområde 15 (mom.

1)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anser:

Vänsterpartiet har i motioner föreslagit

en alternativ budget för år 1997. Den

framgår av reservation 49 i

finansutskottets betänkande

1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15

föreslog vi en minskning med sammanlagt

97 409 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Våra förslag till

ekonomiska ramar har avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första

steg. Vi deltar därför inte i beslutet

avseende utgiftsområdet. Vi vill dock

redogöra för vår inställning på vissa

punkter.

Av statsfinansiella skäl anser

Vänsterpartiet att stipendier för dem

som med godkänt resultat genomgått

basårsutbildning i komvux skall slopas.

Anslaget A 1 har vi därför minskat med

40 miljoner kronor. I allt större

utsträckning anordnas numera

specialpedagogutbildningen genom korta

kurser och genom deltidsstudier. Vi

anser därför att anslaget till dessa

utgifter kan avvecklas.

4. Anslag under utgiftsområde 15 (mom.

1)

Inger Davidson (kd) anser:

Kristdemokraterna har i motioner

föreslagit en alternativ budget för år

1997. Den framgår av reservation 51 i

finansutskottets betänkande

1996/97:FiU1. För utgiftsområde 15

föreslog vi en minskning med sammanlagt

2 065 571 000 kr i förhållande till

regeringens förslag. Våra förslag till

ekonomiska ramar har avslagits av

riksdagen i budgetprocessens första

steg. Vi deltar därför inte i beslutet

avseende utgiftsområdet. Vi vill dock

redogöra för vår inställning på vissa

punkter.

Kristdemokraterna avvisar regeringens

förslag om stipendier till studenter som

med godkänt resultat genomgått

basårsutbildning i kommunal och statlig

vuxenutbildning. Det är varken rättvist

mot andra studenter eller försvarbart

med tanke på det statsfinansiella läget.

Vi anser därför att en besparing kan

göras på anslaget A 1 med 40 miljoner

kronor.

Kristdemokraterna har också förordat

besparingar på sammanlagt 1 600 miljoner

kronor på anslaget A 2, varav 400

miljoner kronor beräknats med hänsyn

till en av oss föreslagen lägre

utbyggnadstakt i högskolan. Utbyggnaden

i högskolan måste ske i en takt som

garanterar tillgången på kvalificerade

lärare och kringresurser i form av

lokaler, välutrustade bibliotek och

bostäder. En besparing på 700 miljoner

kronor bör kunna genomföras genom

återinförande av utbildningsbidrag med

lånedel för studerande i

arbetsmarknadsutbildning. Genom krav på

viss studietakt för erhållande av

studiemedel kan 500 miljoner kronor

sparas. I vårt budgetalternativ har

anslaget A 3 tillförts 100 miljoner

kronor för återinförande av

barntillägget i svuxa. En mycket stor

grupp av dem som utbildningssatsningen

vänder sig till har tvingats avbryta

sina studier sedan barntillägget drogs

in år 1995.

När det gäller det särskilda

utbildningsbidraget anser jag det

tveksamt om vuxna arbetslösa kommer att

våga påbörja en 2-3 år lång utbildning

om man bara får stöd på a-kassenivå

under det första året. För

familjeförsörjare och särskilt

ensamstående föräldrar är det nödvändigt

att finansieringen av hela studietiden

är klarlagd. Jag anser att det är en

brist att regeringen inte har redovisat

förslag till studiefinansiering för åren

1998 och 1999.

5. Kompetens- och utbildningskonton

(mom. 11)

Inger Davidson (kd) anser:

Ökad personlig kompetens är helt

avgörande för enskílda människors

möjlighet att hävda sig på

arbetsmarknaden och för Sveriges

möjlighet att hävda sig på

världsmarknaden. För att möjliggöra en

allmän kompetenshöjning vill

Kristdemokraterna införa särskilda

utbildnings- och

kompetensutvecklingskonton som

finansieras av den enskilde,

arbetsgivaren och staten gemensamt. De

belopp som genom förhandling förs upp på

kontot skall berättiga till full

avdragsrätt och skall enbart kunna

användas för den enskildes egen

kompetensutveckling. Det gemensamma

ansvar och den individuella drivkraft

som kombineras i en sådan modell skulle

enligt vårt synsätt gynna alla parter.

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag til

anslagsfördelning.

Anslag Utskottets

förslag

A Studiestöd

1 Studiehjälp m.m. (ram) 1 921 405

2 Studiemedel m.m. (ram) 9 485 430

3 Vuxenstudiestöd m.m. (ram) 4 721 951

4 Timersättning vid vissa 149 746

vuxenutbildningar (ram)

5 Bidrag till vissa studiesociala 22 576

ändamål (ram)

6 Särskilt vuxenstudiestöd till 57 409

studerande vid vissa

lärarutbildningar (ram)

7 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa 525 571

naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar (ram)

SUMMA 16 884 088

Regeringens och oppositionens förslag till anslag för 1997

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag Regeri m c fp v mp kd

ngens

försla

g

A 1 Studiehjälp m.m. 1 921 -40 -40 -40 -40

405 000 000 000 000

A 2 Studiemedel m.m. 9 485 +25 -1

430 000 600

000

A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 4 721 -64 +100

951 000 000

A 4 Timersättning vid vissa 149

vuxenutbildningar 746

A 5 Bidrag till vissa studiesociala 22 576

ändamål

A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till 57 409 -57

studerande vid vissa 409

lärarutbildningar

A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa 525 -525 -525

naturvetenskapliga och tekniska 571 571 571

utbildningar

A 50 Besparing på studiemedel m.m. -618

(nytt anslag) 000

TOTAL 16 884 -633 -629 -97 -2

088 000 571 409 065

571

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349)

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370)

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i

semesterlagen (1977:480)

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 5

1. Inledning 5

2. Anslagen 5

A 1 Studiehjälp m.m. 5

A 2 Studiemedel m.m. 6

A 3 Vuxenstudiestöd m.m. 7

Korttidsstudiestöd och

internatbidrag 7

Särskilt vuxenstudiestöd och

särskilt vuxenstudiestöd för

arbetslösa 8

Särskilt utbildningsbidrag 9

A 4 Timersättning vid vissa

vuxenutbildningar 10

A 5 Bidrag till vissa

studiesociala ändamål 10

A 6 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa

lärarutbildningar 11

A 7 Särskilt vuxenstudiestöd till

studerande vid vissa

naturvetenskapliga och tekniska

utbildningar 12

Övrigt 13

3. Sammanfattande förslag till

anslag budgetåret 1997 inom

utgiftsområde 15 Studiestöd 13

4. Förslag om förändrat studiestöd

m.m. 13

Hemställan 17

Reservationer 18

1. Utformningen av ett nytt

studiestödssystem (mom. 8) 18

2. Utformningen av ett nytt

studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och

11) 19

3. Utformningen av ett nytt

studiestödssystem, m.m. (mom. 8 och

9) 19

4. Utformningen av ett nytt

studiestödssystem (mom. 8) 20

5. Utredning om studiehjälp (mom.

10) 20

6. Kompetens- och utbildningskonton

(mom. 11) 21

Särskilda yttranden 21

1. Anslag under utgiftsområde 15

(mom. 1) 21

2. Anslag under utgiftsområde 15

(mom. 1) 22

3. Anslag under utgiftsområde 15

(mom. 1) 22

4. Anslag under utgiftsområde 15

(mom. 1) 23

5. Kompetens- och utbildningskonton

(mom. 11) 24

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 15 Studiestöd 25

Regeringens och oppositionens förslag

till anslag för 1997 26

Regeringens lagförslag 27

Förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349) 27

Förslag till lag om ändring i

kommunalskattelagen (1928:370) 28

Förslag till lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring 30

Förslag till lag om ändring i

semesterlagen (1977:480) 36