Bet. 1996/97:UbU3

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU03

Forskningspolitiken

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

UbU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle jämte

motioner. Bland de frågor som utskottet behandlar kan nämnas följande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för forskningen och

förslaget om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken.

Följande allmänna mål skall gälla för forskningen.

- Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och

kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i jordens

ekosystem och i historien.

- Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd

och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för

kommande generationer.

- Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i näringsliv

och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en hållbar

utveckling och därigenom också främja sysselsättning och välfärd.

- Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den

kulturella utvecklingen.

- Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt

i samhället och därmed främja och stärka demokratin.

- Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till

lösningar av globala problem.

Följande allmänna riktlinjer skall gälla för forskningspolitiken.

- Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället.

- Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan

organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning

och verksamhet.

- Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som

finansieras med statliga medel.

- Forskningen skall komma till nytta.

- Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka.

- Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad

uppmärksamhet.

- Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med ett

genusperspektiv.

- Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.

- Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forskningsresurser.

- Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt samspela

med forskning i andra länder.

- Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger ett brett stöd

till utvecklingen i Europa.

Moderaterna yrkar i sin reservation avslag på regeringens förslag till mål för

forskningen och förslaget till allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. De

övergripande målen för ett lands forskning låter sig inte fångas i några enkla

punkter, menar de. Regeringens försök speglar en grundinställning till forskning

som Moderaterna inte delar, det gäller inte minst det ofta återkommande talet om

samhällsnytta och relevans. Forskningens viktigaste uppgift är att bidra till

kunskapsutvecklingen. Även Folkpartiet reserverar sig i frågan om mål för

forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken. Det saknas enligt

reservationen mål i regeringens förslag till riktlinjer som uttryckligen tar

sikte på grundforskningens betydelse. Regeringens betoning av nyttan av

forskning kan komma att hota strävan efter högsta kvalitet på forskningen och

medföra en snedvridning av forskningsresursernas användning.

Centerpartiet ställer sig i huvudsak bakom vad regeringen förordar om mål och

allmänna riktlinjer. I sin reservation uttrycker de emellertid en viss oro för

regeringens starka betoning av forskningens nytta. Vidare understryks kravet på

en mer decentraliserad utbildnings- och forskningsstruktur. Vänsterpartiet

finner regeringens förslag till övergripande mål och riktlinjer för

forskningspolitiken vara ett steg i rätt riktning. Dock vill Vänsterpartiet i

sin reservation lyfta fram frågan om hur olika grupper i samhället skall kunna

delta i forskningsprocessen. Vidare uttrycks i reservationen farhågor för att

den tillämpade forskningen blir alltför dominerande i förhållande till

grundforskningen. Miljöpartiet delar i stort regeringens uppfattning när det

gäller målen och riktlinjerna, men konstaterar i sin reservation att uttryckliga

krav på samhällsnytta är direkt olämpliga, om de avses gälla styrning av

grundforskningen. Enligt Kristdemokraterna tonas humaniora ned alltför mycket.

Regeringens satsning på naturvetenskap och teknik - hur angelägen den än är -

riskerar att göra forskningspolitikens inriktning alltför ensidig, heter det i

Kristdemokraternas reservation.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att det görs en

allsidig genomgång av de forskningsetiska frågorna, inte minst mot bakgrund av

den snabba utvecklingen inom vissa vetenskapsområden såsom gentekniken.

Folkpartiet anser att en sådan utredning bör behandla de problem av etisk natur

som är förknippade med uppbyggandet av longitudinella databaser. Miljöpartiet

menar att FRN eller NFR borde få medel för särskilda informationsinsatser om

bl.a. etiska problem med gentekniken. Enligt Kristdemokraterna bör utredningen

beakta vikten av att utgå från kristen etik och västerländsk humanism vid

ställningstaganden till forskningsetiska problem.

Utskottets majoritet tillstyrker regeringens förslag att det är regeringen som

skall utse och entlediga ledamöterna i forskningsstiftelsernas styrelser, en

möjlighet som har öppnats genom riksdagens beslut om ändring i stiftelselagen.

Utskottet ställer sig bakom syftet med förslaget, nämligen att främja en

samordning mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser på forskningens

område. Moderaterna och Folkpartiet yrkar blankt avslag på regeringens förslag.

Centerpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna anför i sina respektive

reservationer synpunkter på hur styrelserna skall utses.

Beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram föreslår

regeringen att Sverige skall verka för bl.a. en begränsning av programmet till

nuvarande nivå och prioritering av vissa områden, t.ex. åtgärder för ökat

deltagande av små och medelstora företag, ett särskilt miljöprogram och ett ökat

inslag av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Utskottet ställer sig

bakom regeringens förslag. Moderaterna reserverar sig och menar att Sverige

bl.a. bör verka för att ett gemensamt europeiskt forskningsprogram skall

inriktas på att samla resurser och kompetens inom viktiga områden så att

forskningen resulterar i nya produkter och metoder. Miljöpartiet efterlyser en

grundlig utvärdering av Sveriges forskningssamarbete med EU.

Mot bakgrund av de stora kostnaderna för Sveriges deltagande i storskaligt

internationellt forskningssamarbete (t.ex. CERN) avser regeringen att ta

initiativ till en översyn av sådana internationella engagemang. I en gemensam

reservation från Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna begärs att

riksdagen skall uttala sig för att det inte är fråga om att Sverige skall dra

sig ur samarbetet.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att forskningsråden skall få

inrätta och tillsätta professurer. I en gemensam reservation motsätter sig

Moderaterna och Centerpartiet förslaget. Detta är ett steg tillbaka till central

styrning, menar de.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen

(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall,

4. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål för forskningen

(avsnitt 3.4),

5. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken (avsnitt 3.4),

6. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om riktlinjen vid ändringar

av stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel

(avsnitt 3.5),

7. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inriktningen av Sveriges

ställningstagande till EU:s femte ramprogram (avsnitt 3.13.3),

8. att riksdagen godkänner konventionen av den 19 april 1972 om grundandet av

ett europeiskt universitetsinstitut och konventionen av den 18 juni 1992 om

ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut,

9. att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om inrättande av

professurer vid forskningsråden under Utbildningsdepartementet,

Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet (avsnitt 10.2.4).

Lagförslaget återfinns som bilaga till detta betänkande.

Motionerna

Motioner med anledning av proposition 1996/97:5 Forskning och samhälle

1996/97:Ub5 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om pedagogisk skicklighet som krav för lektorstjänster,

8. att riksdagen avslår riktlinjerna för ändring i stiftelseförordnandena,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om grundforskningens betydelse,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målen för forskning,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärderingen av det europeiska forskningssamarbetet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla redovisningar och all statistik vad gäller forskning skall

presenteras könsuppdelad,

16. att riksdagen avslår förslaget om riktlinjer för forskning,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att genomföra en utvärdering av hur forskningsfinansiärer tar ansvar

för forskningsinformationen,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om longitudinella databaser och etik i direktiven för den

parlamentariska forskningsetiska utredningen.

1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om övergripande forskningspolitik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mål och riktlinjer för forskningspolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet.

1996/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationellt forskningssamarbete,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning om den ideella sektorn,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningsetiska problem,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning inom humaniora.

1996/97:Ub10 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vad bristen på analys vad gäller propositionens effekter kan medföra,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att rekommendationer för högskolors konsultverksamhet bör utarbetas

av Högskoleverket,

3. att riksdagen av regeringen begär förslag till hur särskilda medel skulle

kunna omfördelas till NFR eller FRN för att genomförandet av

informationsinsatser till allmänheten vad gäller genteknikens nuvarande status

samt framtida risker med densamma skulle kunna genomföras,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hur möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en

forskarkarriär skulle kunna förbättras,

5. att riksdagen hos regeringen begär att Riksrevisionsverket ges i uppdrag

att göra en utvärdering av vilka effekter EU:s forskning har på svensk

forskning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om löntagarfondsstiftelsernas ställning i svensk forskningspolitik,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett grundforskningsavdrag om 5 % solidariskt bör införas på all

tillämpad forskning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att förslaget om att internationell expertis skall användas

vid utvärderingar av myndigheters forskning bör utvidgas till att omfatta även

bedömningar av forskningsrådsansökningar,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de nedskärningar som gjorts med hänvisning till stiftelserna

måste återställas i budgeten,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hur former för regional samverkan bör tas fram av Högskoleverket i

samråd med RRV,

18. att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts som ges i

uppdrag att undersöka möligheterna att införa ett grundforskningsavdrag,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett grundforskningsavdrags samlade resurser sedan kan fördelas

genom förstärkning av fakultetsanslagen till universiteten samt ökade anslag

till de statliga forskningsråden på det sätt som föranstaltas i motionen,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringens förslag om att tillsätta en utredning som ser över

högskolans tjänstestruktur även bör innefatta ett uppdrag att ta fram förslag

till en högskollärarutbildning,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete

rörande miljöanpassning av verksamheter inom flertalet av statens

verksamhetsområden.

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:Ub404 av Bertil Persson (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om vägen att utveckla mer

"spetskompetens" inom forskningen vid de svenska universiteten i enlighet med

vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur en

incitamentsfunktion skall utformas som stimulerar högre förädlingsvärde och

kompetensinnehåll i svenska exportprodukter i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Ub407 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att alla forskaranslag måste innehålla minst 40 % av vartdera könet

för att få statliga anslag beviljade,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en grupp bör tillsättas med uppdrag att se över de

forskningsanslag som ges och se om de tillvaratar könsperspektivet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett kvinnoforskningscentrum för vården förläggs i

Göteborgsområdet,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till Socialstyrelsen.

1996/97:Ub409 av Sonja Fransson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om uppföljning av pågående

jämställdhetsprojekt i syfte att ge kvinnliga studerande goda studie- och

forskningsbetingelser.

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse för svensk forskning,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag om mål för forskningen i enlighet

med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken i enlighet med vad som anförts i motionen,

6. att riksdagen avslår regeringens förslag om riktlinjer vid ändringar av

stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel i

enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen avslår regeringens förslag om inriktningen av Sveriges

ställningstagande till EU:s femte ramprogram i enlighet med vad som anförts i

motionen,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag om inrättande av professurer vid

forskningsråden under Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och

Socialdepartementet i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det offentligas stöd till forskningen,

17. att riksdagen avvisar regeringens förslag om att i statsbudgeten inteckna

privaträttsliga medel från de fristående forskningsstiftelserna i enlighet med

vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av kurser i entreprenörskap i grundutbildningen,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av fler industridoktorander,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av nätverk mellan investerare, forskare och entreprenörer,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen på och Sveriges deltagande i EU:s ramprogram,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av spjutspetsforskning,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att Sverige deltar i internationella forskningsprojekt och

forskningssamarbeten som CERN, ESA och ITER,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningsrådens medelstilldelning,

32. att riksdagen avslår regeringens förslag om att inrätta en samverkansgrupp

med uppgift att främja tvärvetenskaplig forskning och jämställdhetsfrågor i

enlighet med vad som anförts i motionen,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medelsfördelningen mellan forskningsråden,

35. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur forskningen inom

skolväsendet skall kunna förändras i enlighet med vad som anförts i motionen,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningen inom Inrikesdepartementets område.

1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökning av andelen kvinnor i forskarsamhällets organ,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsrevisioner för forskarråden,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tjänstestrukturen i högskolan.

1996/97:Ub451 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om riktlinjerna för forskningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om målen för forskningspolitiken,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om effekterna av den avbrutna omvandlingen av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetsrevisioner för forskningsråden,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskarassistenttjänster,

18. att riksdagen avslår regeringens förslag om att forskningsråden skall få

inrätta professurer,

19. att riksdagen återkallar bemyndigandet till regeringen att inrätta

professurer.

1996/97:Ub459 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om pedagogisk förnyelse.

1996/97:Ub473 av Tuve Skånberg (kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att obligatoriskt låta varje

doktorsavhandling åtföljas av en populärvetenskaplig sammanfattning.

1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att minst 40 % av underrepresenterat kön skall vara representerat i

högskolans interna beslutsorgan,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om regeringens möjlighet att inrätta professurer.

1996/97:Ub488 av Magnus Johansson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av samrådsgrupper i

syfte att utöka utbytet mellan arbetsliv och högre utbildning.

1996/97:Ub501 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av grundforskningsavdrag,

2. att riksdagen beslutar om införande av grundforskningsavdrag enligt de

principer som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att tillsätta en utredning enligt vad som anförts i

motionen med uppdrag att utforma ett förslag till lämpliga administrativa former

för införande av grundforskningsavdrag.

1996/97:Ub511 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av en

högskollärarutbildning.

1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av pedagogisk förnyelse inom den högre utbildningen,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en jämnare könsfördelning inom lärarkåren.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av en högskollärarutbildning,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av tydliga direktiv till universitet och högskolor att vidta

åtgärder för att åstadkomma likvärdiga studieförutsättningar för kvinnor och

män, med speciell uppmärksamhet på skillnader i förutsättningar för meritering

till forskarutbildning,

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hälften av det totala grundforskningsavdraget bör användas som

förstärkning av fakultetsanslag och disponeras för utökat antal

doktorandtjänster samt förstärkning av forskarstuderandes forskningsbidrag,

29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att erbjuda likvärdiga villkor för kvinnor

och män i forskarutbildning vid universitet och högskolor,

30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och

lärartjänster vid universitet och högskolor,

33. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning

(tillämpad forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser,

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införandet av grundforskningsavdrag enligt de principer som angivits

i motionen,

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga

administrativa former för hanteringen av grundforskningsavdrag,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning av den samlade sektorsforskningen i landet

med syftet att utarbeta förslag till en genomgripande effektivisering och

samordning.

1996/97:Kr510 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten bör ta ansvaret för den grundläggande idrottsforskningen.

1996/97:Kr519 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrottsforskningen.

1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att forskningsstiftelsernas verksamhet och policy årligen redovisas

till riksdagen.

1996/97:A806 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hur resurser kan omfördelas så att kvinnor i högre grad får tillträde

till samt kan slutföra forskning.

1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att både kvinnor och män skall gälla som norm och bli föremål för

lika omfattande forskning.

Motioner med anledning av proposition 1996/97:22 Statliga stiftelser

1996/97:L5 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av forskningsstiftelsernas styrelser.

1996/97:L6 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av forskningsstiftelsernas styrelser i enlighet med de

principer som gäller för forskningsråden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samarbete gällande forskningsstiftelsernas medel och över

statsbudgeten finansierade forskningsmedel,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att regeringen och forskningsstiftelserna i samverkan bör verka för

största möjliga öppenhet i stiftelsernas verksamhet.

Motion med anledning av proposition 1995/96:105 Förslag till tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

1995/96:Jo16 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en fördjupad information och diskussion om gentekniken som ett led i

satsningen på utbildningsområdet.

Utskottet

Inledning

Våren 1979 godkände riksdagen de riktlinjer för forskningsplanering som bl.a.

innebär att regeringen en gång per valperiod skall lägga fram en

principproposition om forskning (prop. 1978/79:119, bet. UbU44, rskr. 391). Den

första forskningspolitiska propositionen enligt dessa riktlinjer lades fram

våren 1982, den andra våren 1984, varefter de har återkommit vart tredje år, en

gång varje valperiod. Från och med forskningspropositionen våren 1984 har de

forskningspolitiska propositionerna innehållit från budgetpropositionen för

respektive budgetår utbrutna delar av statsbudgeten med förslag till

forskningsanslag under en rad berörda huvudtitlar. Forskningspropositionernas

olika delar/avsnitt för respektive huvudtitel har remitterats till de berörda

fackutskotten. Den nu föreliggande propositionen skiljer sig principiellt från

dessa tidigare forskningspropositioner däri att propositionen inte upptar några

förslag till anslag. Alla regeringens förslag om anslag till forskning återfinn

i budgetpropositionen för år 1997, (prop. 1996/97:1), och i denna inom de

utgiftsområden, där medel för forskning föreslås bli anvisade.

Den första delen av förevarande proposition - närmare hälften - omfattas av

regeringens överväganden och förslag beträffande den övergripande

forskningspolitiken. Därefter behandlas i tretton separata avsnitt forskning

inom lika många departements verksamhetsområden. Ärenden till riksdagen i denna

senare del av propositionen återfinns endast i tre avsnitt, dels i avsnitt 10

(Utbildningsdepartementets verksamhetsområde), dels i avsnitten 7 och 12

(Socialdepartementets respektive Arbetsmarknadsdepartementets

verksamhetsområde). Dessa båda senare avsnitt har av kammaren remitterats till

socialutskottet respektive arbetsmarknadsutskottet och behandlas av utskotten i

deras betänkanden SoU6 respektive AU1. I övrigt har propositionen remitterats

till utbildningsutskottet. De motioner som har väckts med anledning av

propositionen och tar upp frågor som rör annat departements verksamhetsområde ä

Utbildningsdepartementets har av kammaren remitterats direkt till berört

fackutskott.

Mot bakgrund av den nya ordning för riksdagens beredning av

budgetpropositionen som gäller fr.o.m. innevarande höst och som bl.a. innebär

att riksdagens beslut om statsbudget för nästkommande budgetår skall fattas i

ett enda sammanhang har utbildningsutskottet funnit det ändamålsenligt att

behandla forskningen i två skilda betänkanden, dels i detta betänkande, dels i

sitt anslagsbetänkande om utgiftsområde 16 (1996/97:UbU1). Utskottet anser det

naturligt att de förslag till riksdagen inom utskottets ansvarsområde som läggs

fram i den forskningspolitiska propositionen behandlas i ett särskilt

betänkande, i vilket tas upp - precis som i propositionen - mestadels

övergripande frågor utan direkt anknytning till anslagen. I en rad andra frågor

med mer begränsad räckvidd redovisar regeringen i forskningspropositionen sina

bedömningar. Dessa följs i många fall upp med konkreta förslag vid

anslagsberäkningarna i budgetpropositionen. Som en konsekvens av detta behandla

ett stort antal motionsyrkanden om forskning i utskottets anslagsbetänkande,

nämligen de som mer eller mindre direkt tar sikte på resursfrågor och

medelsanvisning för nästa budgetår.

Mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken

Propositionen

I ett inledande avsnitt av propositionen erinras om de stora sociala och

politiska förändringar som internationaliseringen av ekonomi, teknik,

arbetsmarknad, vetenskap och kultur har medfört. Produktionslivets snabba

omvandling liksom inriktningen av den ekonomiska politiken i de stora

industriländerna har skapat en betydande arbetslöshet. Globaliseringen och

kapitalets ökade makt ställer demokratin inför svåra utmaningar.

Världsfattigdomen består. Den globala miljön utsätts för växande tryck och

förstörelse. Vissa av dagens förändringar är direkta konsekvenser av nya

kunskaper och ny teknologi. I korthet beskrivs därefter forskningens betydelse

och den genomgripande omgestaltning på flera områden i samhället som har sin

grund i forskningen och dess tillämpningar. Som exempel på hur vetenskapliga rö

som ligger upp till femtio år tillbaka i tiden har lett till stora förändringar

framhålls hur informationsteknikens utveckling revolutionerar många människors

arbete, levnadsvillkor och världsbild. Ett annat exempel är hur den molekylära

biotekniken kan öppna nya vägar för livsmedelsproduktion eller bekämpande av

sjukdomar, men också hur den aktualiserar djupa etiska frågor. Likaså genomgår

formerna och villkoren för kunskapsproduktionen i samhället i dag stora

förändringar. De traditionella institutionella och disci-plinära ramarna

kompletteras med nya, vilka präglas av tvärdisciplinaritet, heterogenitet,

globalisering och en integration av produktion och konsumtion av kunskap.

Kommunikation och information inom forskarsamhället förbättras radikalt. Men

informationssystemen kan också väsentligt förbättra kommunikationen mellan

vetenskapssamhället och det omgivande samhället.

Mot bakgrund av forskningens betydelse och de samhällsförändringar som

regeringen har beskrivit föreslår regeringen följande övergripande mål för

forskningen.

- Forskningen skall bidra med nya väsentliga fakta om naturen, samhället och

kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum, i jordens

ekosystem och i historien.

- Forskningen skall bidra till att bevara och utveckla hälsa, kultur, välfärd

och miljö för alla individer och befolkningsgrupper i samhället liksom för

kommande generationer.

- Forskningen skall bidra till ekonomisk utveckling, effektivitet i näringsliv

och offentlig sektor samt till samhällets omställning mot en hållbar

utveckling och därigenom också främja sysselsättning och välfärd.

- Forskningen skall bidra till en hög allmän utbildningsnivå och främja den

kulturella utvecklingen.

- Forskningen skall främja kritiskt tänkande och vetenskapliga förhållningssätt

i samhället och därmed främja och stärka demokratin.

- Forskningen skall bidra till internationellt samarbete och fred och till

lösningar av globala problem.

Dessa mål utgör, tillsammans med allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, e

analys av forskningssystemets organisation och effektivitet samt det rådande

resursläget, utgångspunkter för regeringens ställningstaganden i

forskningspolitiken.

Regeringen föreslår att följande allmänna riktlinjer skall gälla för

forskningspolitiken. Regeringen utvecklar skälen till sitt förslag på s. 36-45

propositionen. I det följande ges endast en kort antydan av dessa efter varje

punkt.

- Forskningens inriktning skall svara mot behoven i samhället.

Inom alla områden blir samhället alltmer kunskapsberoende. Staten måste genom

sin politik underlätta de forskande institutionernas kontakter med det omgivand

samhället och omgivningens - företag, organisationer och offentliga myndigheter

- ansträngningar att följa forskningens utveckling.

- Övergripande forskningspolitiska beslut skall fattas av statsmakterna medan

organ med sakkunskap inom berörda områden beslutar om närmare medelsfördelning

och verksamhet.

Forskningens frihet och autonomi är grundläggande i ett demokratiskt samhälle.

Begreppet innebär att forskningen skall vara fri i val av metoder och

forskningsbara problem och forskarna ha rätt att fritt publicera

forskningsresultat. Statsmakterna skall besluta om den övergripande fördelninge

av forskningsresurserna mellan olika områden. Regeringen redovisar i

budgetpropositionen för år 1997 sina förslag till anslag till forskning och

utvecklingsarbete. För budgetåret 1997 uppgår anslagen till ca 12,5 miljarder

kronor. De årliga anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet

och högskolor kommer, vid bifall till regeringens förslag i budgetpropositionen

att uppgå till ca 6,3 miljarder kronor. Ungefär en tredjedel avser medicinsk

forskning och forskarutbildning, medan områdena naturvetenskap respektive tekni

får vardera knappt en fjärdedel. Samhällsvetenskap och humaniora får ca 15 %

respektive 10 % av resurserna. Regeringens förslag till prioriterade

forskningsområden presenteras på s. 75-108 i propositionen.

- Krav skall ställas på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som

finansieras med statliga medel.

Forskningens kvalitet är av avgörande betydelse, eftersom kvalitet är en

förutsättning för relevans och meningsfull kunskapsspridning.

Kvalitetsgranskningen måste ges stor uppmärksamhet och inslaget av

internationell granskning inom alla områden måste öka. Förnyelse och nya

impulser är viktiga för kvalitetsutvecklingen.

- Forskningen skall komma till nytta.

Begreppet relevans i forskningen har under senare år fått ökad tyngd i de

forskningspolitiska bedömningarna. I begreppet ligger att forskningen skall var

användbar för någon brukare och att den också kommer till användning. ?Nytta?

måste ges en vid tolkning och exempelvis också omfatta humanistisk och

samhällsvetenskaplig forskning.

- Högskolans samverkan med det omgivande samhället skall öka.

En öppen dialog mellan vetenskapen och det omgivande samhället ökar

förutsättningarna för nyttiggörande av den kunskap som forskningen genererar oc

bidrar därigenom till samhällets utveckling. En ökad samverkan med näringslivet

och övriga samhällssektorer får inte inskränka forskningens frihet.

- Forskningsetiska problem och forskarnas ansvar i dessa frågor skall ges ökad

uppmärksamhet.

För att kvaliteten skall upprätthållas krävs att forskarna tar ansvaret för

att fusk, vänskapskorruption och vilseledande redovisningar i forskningen

bekämpas. - Forskarna måste upprätthålla av samhället godtagbara etiska

principer för metoder i forskningsprocessen, t.ex. vad gäller experiment på

människor eller djur eller registrering av data om privatpersoner.

- Jämställdheten inom forskningen skall öka liksom forskning med ett

genusperspektiv.

Forskningens kvalitet blir lidande av att kvinnorna är underrepresenterade på

de högsta lärartjänsterna. Kvinnligt synsätt och kvinnliga erfarenheter har int

fått möjlighet att i tillräcklig utsträckning påverka forskningens inriktning

och innehåll.

- Sambandet mellan utbildning och forskning skall stärkas.

Arbete inom utbildning, inklusive utveckling av denna, skall för högskolans

lärare vara lika viktigt som forskning. Forskningens metoder, resultat och

allmänna förhållningssätt måste vara centrala som en grund i

högskoleutbildningen.

- Alla universitet och högskolor skall förfoga över egna forskningsresurser.

Erfarenheterna av forskning vid de mindre och medelstora högskolorna är goda

och det är angeläget, inte minst ur ett regionalt utvecklingsperspektiv, att

bygga ut dessa högskolors forskningsverksamhet. Erfarenheten visar att starka

och kreativa forskningsmiljöer kan skapas också på mindre högskolor som

koncentrerar sina insatser till ett mer begränsat antal områden.

- Svensk forskning skall bidra till forskningen i världen och aktivt samspela

med forskning i andra länder.

För att nå framgång nationellt krävs att man följer forskningens utveckling i

andra länder. De relativt rika länderna i Europa samt USA och Japan har ett

särskilt ansvar för att bedriva forskning, att sprida kunskaperna som den

genererat och medverka till att den nyttiggörs. Sådan forskning bör utföras som

inte bara gagnar de rika länderna utan även utvecklingsländerna.

- Sverige skall verka för att den EU-finansierade forskningen ger ett brett stö

till utvecklingen i Europa.

Inför det femte ramprogrammet kommer från svensk sida strävan att vara att

vidga det europeiska forskningssamarbetet, så att det kan ge ett bredare stöd

till utvecklingen av forskning, näringsliv och samhälle i Europa. - Frågan om

lika representation mellan kvinnor och män i EU:s beslutsprocesser på

forskningsområdet bör ges prioritet i utarbetandet och genomförandet av det

femte ramprogrammet.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om mål för

forskningen samt vad regeringen förordar om allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken.

Motionerna

Moderata samlingspartiet yrkar i sin partimotion 1996/97:Ub411 avslag på såväl

regeringens förslag till mål för forskningen som förslaget till allmänna

riktlinjer för forskningspolitiken (yrk. 4 och 5). I motionen anförs att den

forskningspolitik som fastställs av riksdagen tjänar två syften. Det första är

att på en nationell och övergripande nivå sammanfatta och klargöra de

prioriteringar och satsningar som staten anser vara av vikt för att skapa och

bedriva en högkvalitativ forskning. Forskningspolitiken kan härigenom indirekt

påverka agerandet hos olika nationella och internationella forskningsaktörer

inom akademi, näringsliv och samhälle. Det andra syftet är att mer i detalj

redovisa hur staten avser att agera i sin roll som forskningsfinansiär och geno

universitet, högskolor etc. möjliggöra forskning. Här bör forskningspolitiken

ange riktlinjer och prioriteter, inte i detalj styra vem som skall göra vad.

Kompetensen att välja forskningsområden, avdela resurser etc. finns främst inom

forskarvärlden och bland avnämarna, inte bland politiker. De övergripande målen

för ett lands forskning låter sig inte fångas i några enkla punkter. De mål och

riktlinjer för forskningen som regeringen föreslår är ett uttryck för ett

traditionellt socialdemokratiskt planeringstänkande. Även om motionärerna kan

instämma i en hel del av regeringens resonemang vid redovisningen av skälen til

förslagen, delar de emellertid inte den grundinställning till forskning som

avspeglas i regeringens återkommande krav på ?samhällsnytta? kombinerat med en

ökad politisering. Forskningens viktigaste uppgift är att bidra till

kunskapsutveckling. Att ta fram ny kunskap är nödvändigt för Sverige.

Forskningen har mycket stor betydelse såväl för att värna grunden för ett öppet

och dynamiskt samhälle som för att främja framåtskridande i en tid när kunskape

har blivit ett allt viktigare konkurrens-

medel. Mot bakgrund av vad regeringen anför om forskningens nytta och relevans

vill motionärerna peka på de principiella och faktiska svårigheter som ligger i

användningen av dessa begrepp. Att i förväg bestämma forskningens relevans är

mycket svårt. Erfarenheterna visar t.ex. att forskningsresultat inom ett område

helt plötsligt kan bli intressanta inom ett helt annat.

I Centerpartiets partimotion 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 konstateras

inledningsvis att regeringens allmänna mål och riktlinjer anger en

forskningspolitisk bredd, som i stort överensstämmer med Centerpartiets

värderingar. Den mycket starka betoning som regeringen lägger vid forskningens

nytta ger dock grund för viss oro, om den tolkas alltför ensidigt. Ett viktigt

skäl för att satsa på forskning är den tillväxt som på sikt kan förväntas

uppkomma genom satsningarna. Därför är det självfallet viktigt att forskningen

är relevant för samhället. Men å andra sidan är det, som regeringen konstaterar

svårt att avgöra vilken grundforskning som på sikt kommer att leda till

tillämpbara resultat. Motionärerna välkomnar att regeringen i skälen för

förslaget talar om nytta i vid mening. Deras bedömning är ändå att betoningen a

forskningens frihet borde stärkas något. Även för samhället relevant och nyttig

forskning kan bedrivas under fria former. Motionärerna föreslår att riktlinjern

kompletteras med: ?Forskningen skall vara fri i formuleringen av problem och

valet av metod.? I motionen betonas vidare kravet på en mer decentraliserad

utbildnings- och forskningsstruktur. Ibland anförs som argument för att behålla

den nuvarande ordningen att forskningens kvalitet blir eftersatt, om den sprids

ut alltför mycket. Motionärerna menar att argumentet saknar underbyggnad och at

det verkliga förhållandet är precis tvärtom. Genom decentralisering får man fle

forskningsmiljöer och en bättre vetenskaplig anknytning i grundutbildningen.

Sverige måste lämna den litet inskränkta och provinsiella syn som hittills fått

dominera utvecklingen. Den har inneburit en konservativ återhållsamhet, som

hållit tillbaka utvecklingen av ny kvalificerad forskning. I stället bör man

satsa på kvalitet, fördjupning och forskning vid varje akademiskt lärosäte.

I Folkpartiet liberalernas motion 1996/97:Ub5 avstyrks förslaget om riktlinjer

för forskning (yrk. 16) samt begärs ett tillkännagivande till regeringen om

målen för forskningen. Motionärerna tar sikte på grundforskningens betydelse

(yrk. 10 och 11). Det har under åren skett en förskjutning från grundforskning

till tillämpad forskning och utvecklingsarbete. I motionen uttrycks oro för att

kortsiktiga nyttoeffekter betonas och får en alltför stor del av

forskningsresurserna. Grundforskningen behövs för att långsiktigt bygga upp ny

kunskap inom olika områden och för att främja mångvetenskapligt samarbete. I de

mål för forskningspolitiken som regeringen föreslår finns inget mål som direkt

relateras till grundforskningen eller till dess betydelse för annan forskning.

De är fokuserade på dagens problem och på att söka väsentliga fakta. Målen som

regeringen föreslår bör kompletteras. Beträffande regeringens förslag till

riktlinjer för forskningspolitiken anser motionärerna att de inte är förenliga

med de kvalitetsbegrepp som gäller inom forskarsamhället. Risken finns att när

regeringen betonar ?nyttan av forskningen? så starkt får kvalitetsargument

stryka på foten.

Vänsterpartiet anser i sin partimotion 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2 att

regeringens övergripande mål och riktlinjer för forskningen är ett steg i rätt

riktning. En entydig och samordnad forskningspolitik kräver ett antal mer

övergripande ställningstaganden. Men universitetens och högskolornas eget ansva

måste mer medvetet nyttjas till prioriteringar för att uppnå klart uttalade mål

- Beträffande förslaget till allmänna riktlinjer menar motionärerna att

regeringens förslag bör kompletteras med en riktlinje som lyfter fram

förutsättningarna för olika grupper i samhället att delta i forskningsprocessen

Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning anser de vara ett allvarlig

problem. Eftersom den socioekonomiska och etniska bakgrunden är av avgörande

betydelse för val till högre utbildning påverkas också forskarsamhällets

sammansättning. - Forskarna själva skall avgöra vad som är vetenskapliga rön oc

vad som är av god kvalitet. För att man skall kunna tala om en forskning värd

namnet fordras att forskaren öppet redovisar utgångspunkter, värderingar,

metoder och resultat. Detta material skall kunna granskas av andra forskare som

kan bedöma kvaliteten. Universitetens samarbete med näringslivet anser

motionärerna vara utvecklande för båda parter. Men det finns en risk att

grundforskningen hamnar i skymundan och att den tillämpade forskningen blir

alltför dominerande. Naturvetenskap och teknik intresserar företagen, men de

humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena får för den skull inte försummas.

Det är inte enkelt att skilja forskning som är ?nyttig? för företagen från anna

forskning.

Miljöpartiet de gröna begär i motion 1996/97:Ub10 att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vad bristen på analys

beträffande propositionens effekter kan medföra (yrk. 1). Motionärerna delar i

stort regeringens deklarerade uppfattning när det gäller mål och riktlinjer för

forskningspolitiken, men de noterar att det redan i de allmänna skrivningarna

framskymtar en viss överbetoning av nyttoaspekten. Regeringen skiljer inte

mellan grundforskning och tillämpad forskning och formulerar allmänna krav på

forskningens samhällsnytta som är direkt olämpliga, om de skulle gälla styrning

av grundforskning. I motionen tecknas en bakgrund där det visas hur det har

skapats en bristande balans mellan resurser till grundforskning och resurser

till tillämpad forskning till grundforskningens nackdel. Motionärerna saknar en

djupare analys av forskning och högre utbildning med avseende på tillgängliga

resurser, tyngdpunkter, utvecklingstendenser etc., vilket borde ha varit den

naturliga utgångspunkten för propositionen. I samma motion (yrk. 22) föreslås

ett tillkännagivande av riksdagen om vad motionärerna har anfört om behovet av

ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete rörande miljöanpassning av

verksamheter inom flertalet av statens verksamhetsområden. Genomgående i

propositionen är det fråga om nedskärningar eller uteblivna satsningar inom

miljöområdet, vilket står i strid med regeringens deklarationer om att inrikta

målen mot en långsiktigt hållbar utveckling. Motionärerna vill med kraft hävda

att mycket stora insatser behövs inom miljöforskning och forskning rörande

miljöanpassning av samhällets produktion och verksamhet för att det målet skall

kunna uppnås. Frågan om bristande balans i resurshänseende mellan grundforsknin

och tillämpad forskning tas även upp i Miljöpartiets motion 1996/97:Ub514.

Hälften av forskningen i Sverige bedrivs och finansieras av företag inom

näringslivet. Av den del som finansieras genom statliga medel eller via

stiftelser och fonder är den helt dominerande delen forskning av

tillämpningskaraktär eller forskning med ett visst syfte. Motionärerna begär at

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bristande balans mellan grundforskning och sektorsforskning (tillämpad

forskning) med hänsyn till samhällets behov av forskningsresurser (yrk. 33).

I Kristdemokraternas motion 1996/97:Ub8 yrkande 15 anförs att satsningen på

naturvetenskapligt och tekniskt utbildad arbetskraft i och för sig är fullt

berättigad med tanke på Sveriges utvecklingsmöjligheter, men motionärerna anser

att inriktningen inte får bli alltför ensidig. Med hänvisning till vad i

propositionen redovisas om anslagsutvecklingen såvitt avser humaniora och att

regeringen i kalkylen för antalet forskarutbildade fram till år 2010 inte räkna

med något som helst ökat antal forskarutbildade i humaniora hävdar motionärerna

att regeringen behandlar humaniora mycket styvmoderligt. Motionärerna anser att

humaniora bör prioriteras, eftersom detta område ger oss immateriella värden

såsom självförståelse, historiskt perspektiv och psykologisk, teologisk och

filosofisk reflektion. Det behövs fler, inte färre, humanister i ett

teknokratiskt samhälle.

Utskottet

Utskottet konstaterar inledningsvis att forskningens mål och

forskningspolitikens inriktning för första gången i en forskningspolitisk

proposition punktvis har ringats in genom ett antal kortfattade meningar. Dessa

följs av ett avsnitt där regeringen närmare utvecklar sin syn på

forskningspolitiken och innebörden av de angivna riktlinjerna. I ett senare

avsnitt (prop. s. 75-107) redovisas utförligt regeringens prioriteringar och

bedömningar, varvid regeringen anger de närmare åtgärder på skilda områden som

regeringen avser att vidta, bl.a. de förslag till medelsanvisning som regeringe

återkommer till i budgetpropositionen, som lades fram för riksdagen ett par

dagar efter forskningspropositionen. Enligt utskottet ger denna disposition

överskådlighet och anger klart inriktningen av det fortsatta arbetet med

planeringen av forskningen och beräkningen av forskningsresurser för den nu

aktuella perioden (1997-1999). År 1999 är man inne i en ny valperiod och frågan

borde enligt utskottet då kunna övervägas huruvida det inte är lämpligt att

sedermera lägga fram proposition med förslag till riktlinjer för

forskningspolitiken vart fjärde år, en gång varje valperiod.

De av regeringen föreslagna målen för forskningen är övergripande och av

sådant innehåll att de enligt utskottet borde förefalla självklara för alla

forskare. De kan enligt utskottets mening inte uppfattas som inkräktande på

forskningens frihet. Regeringen framhåller själv forskningens frihet och

autonomi som grundläggande i ett demokratiskt samhälle. Redan i högskolelagen

(1992:1434) föreskrivs forskningens frihet. Som allmänna principer för

forskningen skall gälla att forskningsproblem får fritt väljas,

forskningsmetoder får fritt utvecklas och forskningsresultat får fritt

publiceras (1 kap. 6 §).

Utskottet vill något uppehålla sig vid frågan om grundforskning och tillämpad

forskning samt frågan om ?relevans? och ?nytta?. I propositionen berörs de

definitioner och indelningar som utvecklats inom OECD, innebärande att FoU dela

in i grundforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Dessa kategorie

används allmänt i den forskningspolitiska diskussionen, men gränserna mellan de

är flytande. Viss osäkerhet om innebörden gäller även andra begrepp som används

t.ex. målinriktad forskning, strategisk forskning m.fl. Med grundforskning avse

att systematiskt och metodiskt söka efter ny kunskap och nya idéer utan någon

bestämd tillämpning i sikte. Begreppet inrymmer även forskning vars inriktning

är att lägga en grund som kan tänkas ge tillämpning. I begreppet tillämpad

forskning ligger forskning med bestämda tillämpningar i sikte. Utvecklingsarbet

avser att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer fö

att åstadkomma nya produkter, processer, system eller väsentliga förbättringar

av redan existerande sådana. Grundforskning som bedrivits utan andra avsikter ä

att öka kunskapen har många gånger, långt efter det att resultaten presenterats

lett till ny teknik. Utskottet erinrar om vad som sagts i det föregående om

t.ex. informationstekniken.

När det gäller företagens överväganden om investeringar för forskning anser

utskottet det rimligt att utgå från att dessa i första hand satsar på sådan FoU

som kan ge lönsamhet, åtminstone på sikt. Den FoU som då främst kommer i fråga

är tillämpad forskning eller grundforskning som är så målinriktad att den kan

förväntas bli tillämpningsbar.

För grundforskning och inomvetenskapligt motiverad forskning bör staten ha ett

särskilt ansvar. Statens roll bör därvid även vara att finansiera riskfyllda

projekt som har svårt att få finansiering på annat sätt. Statens ansvar gäller

även sådana forskningsområden som är av allmänt eller kulturellt värde, men int

kan räkna med stöd från näringslivet eller privata intressen. För

grundforskningen innebär detta att statsmakterna beslutar om fördelningen av

tillgängliga resurser mellan områden som teknik, naturvetenskap, medicin och

kulturvetenskaper.

När det sedan gäller frågan om ?relevans? och ?nytta? menar utskottet att

denna skall ses i ljuset av regeringens grundläggande uppfattning - vilken

utskottet delar - nämligen att samhället på alla områden blir alltmer

kunskapsberoende. Vad regeringen nu framhåller är att relevansaspekten bör

tillmätas större betydelse inom alla forskningsområden. I propositionen heter

det att för ändamålsbestämd eller tillämpad forskning är forskningens relevans

för avnämare i samhället ofta direkt och tydligt definierbar. Däremot är

grundforskningens relevans för det omgivande samhället i regel inte lika

uppenbar och lätt att definiera. Detta utesluter inte att mer samhällsrelaterad

nyttighetsaspekter kan komma in även inom olika grundforskningsområden, vilket

förutsätter ett nära samspel mellan forskarna och samhället. Vid en sådan

bedömning, anför regeringen, är det emellertid mycket viktigt att ta hänsyn til

det långa tidsperspektiv i vilket grundforskningens resultat och nytta bör ses

(prop. s. 49). Det sista vill utskottet stryka under.

Utskottet vill i det här sammanhanget, med anledning av vad som anförs i ett

par motioner, beröra frågan om humaniora och därvid peka på att regeringen, när

den anger övergripande mål för forskningen, börjar med att slå an en närmast

existentiell ton genom att ange att den skall bidra med nya fakta om bl.a.

samhället och kulturen och ge perspektiv på människans belägenhet i universum,

jordens ekosystem och i historien. Beträffande kulturvetenskaperna -

samhällsvetenskap, rättsvetenskap, humaniora och religionsvetenskap - som ett a

de prioriterade områdena anger regeringen att till de mest angelägna

satsningarna inom området hör att vidareutveckla medel för att nå hög

internationell kvalitet i forskningen, bl.a. genom internationella utvärderinga

och internationell publicering, samt vidareutveckla former för information om

den kulturvetenskapliga forskningens resultat, synsätt och samhällsrelevans.

Särskilda insatser måste enligt regeringen göras under den kommande

treårsperioden för att effektivisera forskarutbildningen och förbättra

rekryteringen av forskare inom området.

Beträffande frågan om kvalitet i forskningen kan inte utskottet se någon

motsättning mellan vad som anförs i några av motionerna och regeringens förslag

till riktlinjer. Kravet på hög vetenskaplig kvalitet i den forskning som

finansieras med statliga medel ingår uttryckligen bland riktlinjerna. Regeringe

anser att kvalitetsgranskningen bör ges stor uppmärksamhet och inslaget av

internationell granskning inom alla områden måste öka, även inom områden där de

idag inte är så vanligt. Självklart bör detta avse forskning vid varje lärosäte

Alla universitet och högskolor skall enligt riktlinjerna förfoga över egna

forskningsresurser. Utskottet behandlar i sitt anslagsbetänkande (UbU1) närmare

regeringens förslag i budgetpropositionen såvitt avser medel för forskning vid

mindre och medelstora högskolor.

Mot bakgrund av vad som anförs i motion 1996/97:Ub10 om insatser för

miljöforskning vill utskottet i korthet peka på vad regeringen anför om

forskning till stöd för miljöarbetet. Enligt regeringens bedömning bör

prioriteringarna under innevarande forskningsperiod som avser områdena fysisk

påverkan, biologisk mångfald, kretslopp och varuflöden samt samhälls- och

tvärvetenskaplig forskning i stort kvarstå under nästkommande period. En

särskild fråga som bör prioriteras under den kommande forskningsperioden gäller

eventuella risker för miljö och hälsa av miljögifter med hormonella effekter.

Regeringen ställer sig bakom de prioriteringar som föreslås i

Klimatdelegationens rapport Klimatrelaterad forskning (SOU 1996:39).

Snedrekryteringen till högre utbildning är, menar utskottet, redan i sig ett

allvarligt problem och har - i enlighet med vad som framförs i motion

1996/97:Ub7 - konsekvenser när det gäller forskarsamhällets sammansättning.

Utskottet anser emellertid inte att riktlinjerna för forskningspolitiken bör

kompletteras enligt motionärernas önskemål. Utskottet vill i sammanhanget erinr

om följande. Gymnasieskolans alla nationella och specialutformade program är

numera treåriga. Grundläggande behörighet för tillträde till grundläggande

högskoleutbildning skall den ha som har fått slutbetyg från något av dessa

program och har lägst betyget Godkänd på kurser omfattande minst 90 % av antale

gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Det finns också anledning

att peka på att regeringen i årets budgetproposition föreslår att i de generell

utbildningsuppdragen för universitet och högskolor bl.a. skall ingå att särskil

främja rekryteringen från grupper med svag studietradition och i regioner där

utbildningsnivån hos befolkningen är låg (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16 avsnitt

5.13). Utskottet tillstyrker i sitt anslagsbetänkande förslaget (bet. UbU1).

Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen i nu berört

avseende.

Utskottet finner sammanfattningsvis att mycket av det som har framförts i de

nu behandlade motionerna är tillgodosett med vad utskottet har anfört. Med

hänvisning härtill och till att utskottet ej heller i övrigt anser att

motionerna bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida föreslår

utskottet att riksdagen skall godkänna vad regeringen har förordat om mål för

forskningen och om allmänna riktlinjer för forskningspolitiken. Motionerna

1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8

yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:

Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514

yrkande 33 bör avslås.

Jämställdhet och genusforskning

Regeringens bedömning

I ett särskilt avsnitt i forskningspropositionen redovisar regeringen sina

bedömningar när det gäller jämställdhet och genusforskning. Därvid beskrivs de

förslag till satsningar på genusforskning som regeringen i budgetpropositionen

(prop. 1996/97:1 utg.omr. 16) lägger fram för riksdagens godkännande. Utskottet

behandlar dessa förslag och motionsyrkanden rörande dem i betänkande

1996/97:UbU1.

Våren 1995 lade regeringen fram en proposition om jämställdhet mellan kvinnor

och män inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405).

Flertalet av de åtgärder som där presenterades har nu genomförts.

Under det senaste året har ett antal utredningar genomförts som berör

jämställdhet inom forskningen samt genusforskning. Utredningen om insatser för

kvinno- och jämställdhetsforskning (U 1995:01) har lagt fram betänkandet Viljan

att veta och viljan att förstå - Kön, makt och den kvinnovetenskapliga

utmaningen i högre utbildning (SOU 1995:110). Forskningsfinansieringsutredninge

(U 1995:05) har i sitt slutbetänkande Forskning och pengar (SOU 1996:29) lagt

fram vissa förslag som gäller jämställdhet inom forskningen. Efter initiativ

från den s.k. JÄST-gruppen har Linköpings universitet på regeringens uppdrag

gjort en förstudie om meritvärdering vid tillsättning av tjänster, vilken

redovisats i rapporten Värdering av kvinnors respektive mäns meriter vid

tjänstetillsättning inom universitet och högskolor (Ds 1996:14). I en annan

studie, Peer Reviewers Favour Males, redovisas en analys av poängsättning vid

tjänstetillsättningar inom Medicinska forskningsrådet (MFR) under år 1995.

Regeringen redogör i forskningspropositionen för utredningarnas förslag och sin

ställningstaganden till dessa.

Regeringen anser det angeläget att genusperspektiv i ökad utsträckning införs

i forskningen. I detta sammanhang markerar regeringen också betydelsen av

mansforskning. Syftet med de avsevärda resursförstärkningar för genusforskninge

som föreslås i budgetpropositionen är, anför regeringen i

forskningspropositionen, att bygga vidare på den organisation och ?dubbla

strategi? som tillämpats när det gäller genusforskning. Den innebär att

satsningar görs dels på de tvärvetenskapliga forum och centrum som finns vid

lärosätena, dels på fortsatt inomdisciplinär uppbyggnad av genusforskningen. De

sistnämnda tar sig uttryck i förslaget om att inrätta sammanlagt 18 tjänster fö

genusforskning inom sex olika ämnen, däribland tre inom teknisk-

naturvetenskapliga områden (informationsteknik, fysikundervisningens didaktik

och människa-maskin). Regeringen påpekar att när genusperspektivets relevans fö

teknisk och naturvetenskaplig forskning ifrågasätts, görs det ofta utifrån en

fokusering av problemlösningsfasen i forskningsprocessen. Enligt regeringen är

det emellertid i den inledande fasen, när problem väljs ut, och i den avslutand

resultatanalysen och erfarenhetsåterföringen som genusperspektivet kan bidra oc

tillföra den tekniska och naturvetenskapliga forskningen ny kunskap.

Förslaget från Utredningen om insatser för kvinno- och jämställdhetsforskning

om att ett sekretariat skall inrättas med uppgift att utreda, skapa opinion,

stimulera och informera om genusforskning bejakas av regeringen, som i

budgetpropositionen föreslår att ett sådant sekretariat inrättas och placeras

vid Göteborgs universitet. Det är enligt regeringen lämpligt att det blir en

självständig inrättning. Förslaget från utredningen om att sekretariatet också

skulle dela ut bidrag till kvinno- och jämställdhetsforskning tas däremot inte

upp av regeringen. Inte heller biträder regeringen utredningens förslag om att

ett särskilt kvinnoforskningsråd skall inrättas. Regeringen anser att det är

väsentligt att genusforskningen integreras i den ordinarie forskningen och att

de ordinarie forskningsfinansierande organen fördelar medel även för

genusforskning. FRN:s verksamhet inom området kvinno- och jämställdhetsforsknin

är enligt regeringen värdefull och bör bedrivas även i fortsättningen.

Instruktionerna för såväl FRN som samtliga forskningsråd har - efter riksdagens

beslut med anledning av jämställdhetspropositionen våren 1995 - ändrats, så att

dessa organ inom sina respektive områden numera skall främja jämställdhet mella

kvinnor och män.

I budgetpropositionen har regeringen föreslagit resursökningar till de åtta

centrum/forum som sedan tidigare haft öronmärkta medel. Där föreslås också mede

till Jämställdhetscentrum vid Högskolan i Karlstad. Vidare föreslås i

budgetpropositionen att Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs uni-

versitetsbibliotek skall kunna ges ställning som ansvarsbibliotek. Därmed

tillmötesgår regeringen förslag från Utredningen om insatser för kvinno- och

jämställdhetsforskning.

Regeringen diskuterar i forskningspropositionen också förslaget från

Forskningsfinansieringsutredningen om att de statliga forskningsfinansiärerna

skall ges i uppdrag att göra en genomgripande analys av orsakerna till

skillnaderna i medelstilldelning till manliga respektive kvinnliga forskare.

Forskningsfinansieringsutredningen föreslog även att jämställdhetsrevisioner

skall genomföras vid landets forskningsfinansierande och forskningsutförande

organ. Regeringen anser inte några särskilda åtgärder behövliga i nuläget men

betonar Högskoleverkets och de enskilda myndigheternas ansvar i dessa frågor.

Samtliga forskningsråd skall som nyss nämnts verka för jämställdhet mellan

kvinnor och män. Att främja jämställdhet mellan kvinnor och män är också en

särskild uppgift för Högskoleverket enligt instruktionen för verket. Dessutom

finns i regleringsbrev för forskningsråden krav på återrapportering rörande

jämställdhetsarbetet.

Forskarutbildning och forskarkarriär

Miljöpartiet framför i motion 1996/97:Ub10 yrkande 4 en rad förslag i syfte att

förbättra möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarkarriär.

Motionärerna anser att kvinnor missgynnas redan vid antagningen till

forskarutbildning. De väljer i större utsträckning än män för sina små

forskningsuppgifter i slutet av grundutbildningen - och senare för sina

avhandlingsarbeten - ämnen som inte ingår i etablerade forskningsprojekt vid

institutionen. Därmed har de mindre hjälp av handledaren, som oftast är en man

och är den som leder institutionens etablerade projekt. Handledningssituationen

såväl på C- och D-nivå som i forskarutbildningen måste ändras, anser

motionärerna. De vill också att omvandlingen av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster skall fullföljas och antalet doktorandtjänster ökas. Vidare

vill de öppna möjligheten för forskarstuderande att självständigt söka medel ho

forskningsfinansierande organ, så att de inte blir helt hänvisade till

handledarens resurser och välvilja. Olika typer av tidsbegränsade tjänster bör

enligt motionärerna införas i forskarkarriären för att öka rörligheten, och de

vill också se en ökad rörlighet mellan universitet och näringsliv eller arbeten

inom offentlig sektor, vilket enligt deras mening skulle gynna möjligheterna at

på någorlunda kort tid få en rimlig fördelning mellan män och kvinnor på lärar-

och forskartjänster vid universitet och högskolor. Motsvarande förslag framförs

i motionerna 1996/97:Ub514 (mp) yrkandena 26 och 29 samt 1996/97:A806 (mp)

yrkande 20.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Att handleda studenter vid deras val av ämnen för och genomförande av egna

forskningsarbeten såväl i grundutbildningen som i forskarutbildningen är en av

de mest kritiska uppgifterna för lärarna vid universitet och högskolor.

Omedvetenhet eller bristande skicklighet från lärares sida i utövandet av

handledning är säkert ofta en bidragande orsak till att kvinnliga studenter, me

även manliga, avstår från forskarutbildning eller avbryter sådan. Hur

handledningen skall genomföras lämpar sig dock inte för direktiv från

överordnade myndigheter. I budgetpropositionen (avsnitt 5.3.1) har regeringen

redovisat bedömningen att det är mycket angeläget att öka kunskapen om

jämställdhetsaspektens betydelse hos högskolans lärare. Jämställdhet är, anför

regeringen där, inte bara en rättvisefråga utan också en kvalitetsfråga.

Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att utvärdera lärosätenas

insatser beträffande det pedagogiska utvecklingsarbetet samt lärarnas

fortbildning i pedagogik och i jämställdhetsfrågor. Frågan om

tjänsteorganisation och därmed forskarkarriär kommer att behandlas av regeringe

i en proposition under nästa år. Då kommer regeringen också att återkomma till

frågan om rekryteringsmål avseende andelen kvinnor på tjänster som lärare och

forskare inom högskolan.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionsyrkandena.

I motion 1996/97:Ub409 (s) begärs uppföljning av pågående jämställdhetsprojekt

syfte att ge kvinnliga studerande goda studie- och forskningsbetingelser.

Motionären syftar dels på projekt som bedrivs vid vissa lärosäten med stöd av

Grundutbildningsrådet, dels på verksamhet i vissa kommuner med stöd från det

s.k. NOT-projektet med syfte att stimulera elevernas intresse för naturvetenska

och teknik. Även i denna motion sägs att formerna för handledning och stöd i

samband med examensarbeten ofta missgynnar kvinnor.

Utskottet erinrar om att både för skolan och för den högre utbildningen och

forskningen gäller som ett uttalat mål att verka för jämställdhet mellan kvinno

och män. Det är då enligt utskottets mening självklart att de projekt av olika

slag som genomförs för att pröva nya sätt att nå jämställdhet också följs upp

utan något särskilt tillkännagivande om detta från riksdagens sida. Utskottet

föreslår att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub409.

Centerpartiet anför i motion 1996/97:Ub451 att en mer aktiv rekrytering av

kvinnor till forskarutbildningen är nödvändig. I detta sammanhang måste

regeringen också redovisa effekten av den avbrutna omvandlingen av

utbildningsbidrag till doktorandtjänster, heter det i motionen (yrkande 14).

Samma förslag framförs i motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 3.

Utskottet hänvisar till vad som anförs i budgetpropositionen (avsnitt 5.5.49)

om att frågor rörande forskarutbildningens utformning och studiefinansieringen

för doktorander kommer att behandlas i en proposition som regeringen avser att

förelägga riksdagen nästa år. Ett tillkännagivande i enlighet med

motionsyrkandena är enligt utskottets mening inte påkallat, varför yrkandena bö

avslås av riksdagen.

Forskarsamhällets organ

Obligatoriska jämställdhetsrevisioner av forskningsråden är enligt

Centerpartiets motion 1996/97:Ub451 yrkande 15 nödvändiga för att motarbeta

diskriminering i anslagsförfarandet hos forskningsfinansierande organ. Samma

förslag framförs i motion 1996/97:Ub448 (c) yrkande 5.

Utskottet delar regeringens uppfattning, som redovisats i det föregående, att

redan vidtagna åtgärder säkerställer att statsmakterna kommer att få analyser a

forskningsrådens medelstilldelning ur jämställdhetssynpunkt. Ett särskilt

tillkännagivande om jämställdhetsrevisioner är därför inte behövligt, varför

riksdagen bör avslå yrkandena.

Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ tas upp i motionerna 1996/97:Ub448 (c

yrkande 4 och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 4. I den förstnämnda motionen sägs att

styrelser och nämnder bör uppvisa en jämn könsfördelning och att detta är

speciellt viktigt när det gäller tjänsteförslagsnämnderna. Skulle

högskolevärlden misslyckas med att uppnå en jämn könsfördelning i

tjänsteförslagsnämnderna bör enligt motionärerna kvotering övervägas. I den

sistnämnda motionen anges det som mål att det inom fem år skall finnas minst 40

% av underrepresenterat kön i alla interna beslutsorgan inom högskolan. Även

privata och stiftelseägda högskolor bör nå detta mål, anser motionärerna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

När det gäller tjänsteförslagsnämnder föreskrivs numera i högskoleförordningen

(1993:100, ändrad på denna punkt 1995:944) att båda könen skall vara

representerade bland de ledamöter som utses för hel mandatperiod av

fakultetsnämnd, av nämnd för konstnärligt utvecklingsarbete eller av styrelsen

för högskolan. Även när det gäller de sakkunniga som utses för varje ärende bör

enligt förordningen båda könen vara representerade, om det inte finns synnerlig

skäl. Utskottet har inhämtat att JÄST-gruppen till regeringen ingivit förslag o

tillägg till högskolelagen, innebärande att en jämn könsfördelning skall

eftersträvas i fakultetsnämnderna och i de särskilda organen för

grundutbildningen. JÄST-gruppen har också föreslagit en bestämmelse i

högskoleförordningen om att en jämn fördelning mellan kvinnor och män i

högskolestyrelserna bör eftersträvas. Samma sak har föreslagits beträffande

valförsamlingar som föreslår rektor och prorektor. Dessa ändringsförslag bereds

för närvarande inom regeringskansliet. Utskottet anser att regeringens berednin

av dessa frågor bör avvaktas och föreslår därför att riksdagen avslår motionern

1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 4.

Kristdemokraterna påtalar i motion 1996/97:Ub512 yrkande 20 den ojämna

könsfördelningen i högskolans forskar- och lärarkår. De anser att behovet nu av

att rekrytera många nya lärare (till följd av den i budgetpropositionen

föreslagna expansionen av högskolan) bör utnyttjas för att åstadkomma en jämnar

könsfördelning.

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna om detta. Som framgått i

det föregående avser regeringen att återkomma till frågan om rekryteringsmål fö

andelen kvinnor på olika lärar- och forskartjänster i en proposition under år

1997. Med hänvisning till detta föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionsyrkandet.

Forskning om kvinnor och män

Kvinnors hälsoproblem och fysiologi har enligt motion 1996/97:A821 (kd) yrkande

22 varit föremål för forskning i mycket mindre utsträckning än männens. För att

främja kunskapen om kvinnors och mäns hälsa måste båda gälla som norm och bli

föremål för lika omfattande forskning, anser motionärerna. Samma sak påtalas i

motion 1996/97:Ub407 (fp). Motionären begär ett tillkännagivande om att alla

forskningsprojekt som tilldelas statliga anslag måste ha minst 40 % kvinnor i

den population som studeras (yrkande 1). Dessutom vill motionären att en grupp

skall tillsättas med uppdrag att se över om de forskningsanslag som ges

tillvaratar könsperspektivet (yrkande 3). Vidare anförs (yrkande 4) att ett

kvinnoforskningscentrum för vården med fördel skulle kunna förläggas till

Göteborgsområdet. Det bör ges i uppdrag till Socialstyrelsen att ansvara för

insamlande av material om hur kvinnor bemöts och behandlas inom vården (yrkande

5).

Utskottet noterar att de frågor motionärerna aktualiserar också berörs i

betänkandet Jämställd vård (SOU 1996:133) från Utredningen om bemötande av

kvinnor och män inom hälso- och sjukvården. Regeringen meddelar i propositionen

(s. 170) sin avsikt att återkomma till riksdagen angående dessa frågor i samban

med att ställningstaganden till utredningen i dess helhet redovisas. Utskottet

anser med hänvisning till detta att riksdagen bör avslå yrkandena.

Könsuppdelad statistik

I två motioner - 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 15 och 1996/97:Ub7 (v) yrkande 4 -

framförs krav på könsuppdelad statistik. All redovisning och all statistik från

högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra som finansierar forskning skal

konsekvent presenteras uppdelad på män och kvinnor, anförs det i den förstnämnd

motionen. I den sistnämnda motionen framställs samma förslag, och motionärerna

anför också att det är angeläget att regeringen verkar för att

jämställdhetsaspekten beaktas inom de forskningsprogram inom EU som Sverige är

delfinansiär av.

Utskottet erinrar om att individbaserad officiell statistik i Sverige skall

vara könsuppdelad, såvida inte särskilda skäl talar däremot (SFS 1994:1108). Va

gäller EU:s forskningsprogram har utskottet inhämtat att Sveriges

utbildningsminister vid rådsmöte den 5 december 1996 med EU:s

forskningsministrar kommer att informera om jämställdhet mellan män och kvinnor

vid genomförande och administration av ramprogrammen för forskning och

utveckling. Utskottet anser med hänvisning till det anförda att riksdagen bör

avslå motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och 1996/97:Ub7 yrkande 4.

Forskningsfinansiering

I propositionen (s. 108 f.) redovisar regeringen sammanfattningsvis

Forskningsfinansieringsutredningens betänkande Forskning och pengar (SOU

1996:29) och remissvaren. Enligt regeringens bedömning fungerar det svenska

systemet för forskningsfinansiering i huvudsak väl. Utredningen föranleder inga

förslag från regeringen till riksdagen, dock avser regeringen att vidta en rad

åtgärder, vilka regeringen informerar riksdagen om. Detta har föranlett några

motionsyrkanden, vilka - jämte ett antal andra yrkanden med anknytning till den

nu aktuella frågan - utskottet behandlar i detta avsnitt.

Forskningsfinansieringsutredningen har föreslagit att en myndighet kallad

Forskningsrådsstyrelsen skall inrättas med uppgift att fördela anslagen till

forskningsrådsverksamheten och att därjämte bl.a. främja och stödja

tvärvetenskaplig forskning och kvinno- och jämställdhetsforskning samt svara fö

kvalitet och effektivitet i rådssystemet (prop. s. 205). Regeringen anser att

förslaget inte bör genomföras. I stället bör enligt regeringens bedömning

samtliga råd - inklusive de under Jordbruksdepartementet och Socialdepartemente

- och Rymdstyrelsen inrätta en samverkansgrupp för att främja tvärvetenskaplig

forskning och jämställdhetsfrågor. Efter tre år bör denna samverkansform

utvärderas och forskningsrådsorganisationen prövas på nytt.

I motion 1996/97:Ub411 (m) tillbakavisas tanken att inrätta en samverkansgrupp

(yrk. 32). Motionärerna ser inga fördelar med en sådan grupp och pekar på att

råden redan i dag arbetar med att främja och stödja tvärvetenskaplig forskning.

Den utveckling mot sådan forskning som redan har skett spontant finns det

enligt motionen ingen anledning att centralisera. Den samverkan mellan olika

finansiärer som finns fungerar väl, och samverkan kan mycket väl ske på

informell basis.

Utskottet har inget att erinra mot att regeringen prövar en ordning med en

samverkansgrupp. Det bör påpekas att regeringens nu redovisade bedömning basera

på en modell som föreslagits av Forskningsrådsnämnden (FRN) och forskningsråden

under Utbildningsdepartementet i deras redovisning av ett uppdrag från

regeringen i juni 1995 att föreslå åtgärder som främjar tvärvetenskaplig

forskning.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen avslå motion 1996/97:

Ub411 yrkande 32.

Enligt förslag i motion 1996/97:Ub514 (mp) bör FRN få ett ökat ansvar för

samordning av universitetsforskning och forskning inom olika sektorsorgan och

näringslivet. En utredning och utvärdering av den samlade sektorsforskningen bö

göras och förslag tas fram för en genomgripande effektivisering av forskningen

inom alla olika områden (yrk. 36).

Utskottet har i det föregående nämnt Forskningsfinansieringsutredningen och

regeringens redovisning av densamma. Utredningen behandlade bl.a.

sektorsforskningen ur olika aspekter och redovisade i särskild bilaga

förändringsmodeller inom en rad departementsområden som efter ytterligare

beredning skulle kunna ligga till grund för - som utskottet har uppfattat dem -

rationalisering och effektivisering av sektorsforskningen. Regeringen har med

beaktande av utredningens förslag begärt riksdagens godkännande av vissa

åtgärder inom Arbetsmarknadsdepartementets område.

Kvalitetskraven bör enligt regeringen få en allt större tyngd inom all

forskningsverksamhet. Regeringen anför att forskningsråden bör kunna utnyttjas

som rådgivare till sektorsforskningsorgan i frågor om inomvetenskaplig kvalitet

Regeringen följer uppmärksamt rådens och universitetens åtgärdsarbete och komme

att föreskriva att de lämnar sådana uppgifter om kvalitetsgranskningsarbetet at

det blir möjligt att följa hur de arbetar med denna viktiga fråga. Motsvarande

krav måste givetvis enligt regeringen ställas även på övriga

forskningsfinansiärer och utförare, t.ex. sektorsforsknings-

myndigheter. Utvärderingar bör göras inom alla områden, dvs. även när det gälle

sektorsforskning, menar regeringen. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den

samrådsgrupp vid FRN och samtliga forskningsråd som regeringen avser att

föranstalta om och vars inrättande, som utskottet ser det, kommer att kunna

medverka till att göra rådsorganisationen mer effektiv. Vidare vill utskottet

peka på att FRN enligt sin instruktion som en särskild uppgift bl.a. har att

främja samarbetet mellan forskningsråden å ena sidan och andra myndigheter och

organ å andra sidan i frågor som avser bl.a. vetenskaplig bedömning av forsknin

eller finansiering av forskning.

Utskottet förutsätter att frågor av den karaktären som motionärerna tar upp

beaktas vid regeringens fortsatta överväganden om forskningsfinansieringen och

effektivt utnyttjande av de medel som anvisas till forskningen. Något uttalande

av riksdagen i enlighet med motionärernas förslag anser inte utskottet vara

påkallat. Med hänvisning härtill avstyrks yrkande 36 i motion 1996/97:Ub514.

I ett par motioner behandlas tilldelning av medel från forskningsråden och

rådens bedömningar av ansökningar om medel. Enligt motion 1996/97:

Ub411 (m) yrkande 31 måste rådens ansvar för ekonomisk uppföljning klargöras.

Motionärerna åberopar Riksrevisionsverket, som framhåller att råden inte har

några krav på ekonomisk uppföljning av de medel de fördelar. Vidare bör enligt

motionen rådens rutiner vid utdelning av anslag granskas ?då risk för jäv

föreligger?. I motion 1996/97:Ub10 (mp) föreslås att vad regeringen anfört om

anlitande av internationell expertis vid bedömningen av kvaliteten på

forskningen skall gälla även vid bedömningen av ansökningar om medel från

forskningsråden (yrk. 8).

Utskottet vill med anledning av de båda motionerna anföra följande.

Regeringen berör i propositionens avsnitt om forskningsrådsorganisationen (s.

198) inledningsvis den debatt som har förekommit de senaste åren om

forskningsrådens arbetsformer, i vilken bl.a. har diskuterats medelsfördelninge

till kvinnor, eventuellt gynnande av forskare som ingår i råd och

beredningsgrupper samt uppföljningen och kontrollen av medelsanvändningen. Av

propositionen framgår att rådens verksamhet har kunnat granskas i detalj av

utomstående, eftersom råden är offentliga myndigheter. Råden har till följd av

analyser av bl.a. Riksrevisionsverket (RRV) samt regeringsbeslut men också som

resultat av självprövning vidtagit olika åtgärder för att komma till rätta med

problemen. Regeringen understryker vikten av att råden kontinuerligt och

kritiskt granskar sin egen verksamhet och noga följer upp hur anslagsmedlen

används.

Med hänvisning till vad regeringen anför i propositionen avstyrker utskottet

förslaget i motion 1996/97:Ub411 att riksdagen nu skall uttala sig i frågan om

rådens medelstilldelning. Ej heller vill utskottet tillstyrka förslaget i

motion 1996/97:Ub10 om en - som utskottet har uppfattat förslaget - föreskriven

ordning att internationell expertis skall nyttjas vid bedömningen av alla

ansökningar om medel från forskningsråden. Utskottet har erfarit att råden på

eget initiativ använder sig av sådan expertis, när det anses nödvändigt och

ändamålsenligt. Utskottet förordar i detta avseende ingen ändring av rådande

förhållanden.

Av regeringens bedömningar i förevarande proposition såvitt avser

forskningsrådens verksamhet och medelsfördelningen till forskningsråden framgår

att regeringen i budgetpropositionen föreslår att Humanistisk-sam-

hällsvetenskapliga forskningsrådets (HSFR) resurser skall förstärkas för att

möjliggöra ökat antal forskarrekryteringstjänster, särskilt inom det

humanistiska forskningsområdet, samt att medel förs över till HSFR från andra

anslag för ändamål som närmare anges i propositionen och till vilka regeringen

återkommer i budgetpropositionen.

I motion 1996/97:Ub411 (m) ifrågasätts medelsfördelningen mellan

forskningsråden och den extra satsningen på det humanistiska området utan att

det görs en motsvarande satsning på de naturvetenskapliga och tekniska områdena

(yrk. 33). I motionen anförs att ett stort antal forskare inom det humanistiska

området inte hittar arbeten som motsvarar deras utbildning, medan det råder

brist på forskarutbildade inom bl.a. bioteknik, medicin och teknik.

Utskottet, som i sitt anslagsbetänkande avseende utgiftsområde 16 behandlar

regeringens beräkning av forskningsrådsanslagen (bet. UbU1), anser att det finn

skäl att i nu förevarande sammanhang behandla yrkandet, då det innefattar ett

visst principiellt resonemang.

I såväl forskningspropositionen som budgetpropositionen framhåller regeringen

att de ekonomiska förutsättningarna att fullfölja en forskarkarriär ofta är

sämre inom kulturvetenskaperna, särskilt inom de humanistiska disciplinerna, än

vad fallet är inom medicin, teknik och naturvetenskap. I många ämnen är

möjligheterna till studiefinansiering inom forskarutbildningen mycket

begränsade. Det finns vidare få finansiärer av forskningsprojekt,

doktorandtjänster m.m. utanför högskolesystemet. Det råder också brist på

postdoktorala tjänster, något som hotar rekryteringen till vetenskapligt arbete

HSFR har visat att det särskilt inom det humanistiska området finns ett starkt

behov av fler forskarassistent- och doktorandtjänster.

Utskottet anser att regeringens redovisning av sina skäl för bedömningen att

HSFR:s verksamhet bör få ökade resurser är klargörande när det gäller de

begränsade möjligheterna för bl.a. forskare inom det humanistiska området att

finna externa finansiärer för forskningsverksamhet och inte minst beträffande

situationen för den framtida rekryteringen till vetenskapligt arbete inom

området. Utskottet vill för egen del stryka under hur viktigt det är för

kvaliteten på undervisningen att denna bedrivs av vetenskapligt kvalificerade

lärare.

Yrkande 33 i motion 1996/97:Ub411 bör avslås.

I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 10 begärs ett uttalande av riksdagen om vad

motionen har anförts om det offentligas stöd till forskningen. Principiellt

anser motionärerna att den offentligt finansierade forskningen skall vara en

angelägenhet för statsmakten. Den tendens som enligt motionen nu börjar skönjas

att landsting och kommuner själva upprättar forskningsenheter måste

ifrågasättas.

Utskottet noterar att Forskningsfinansieringsutredningen i sitt betänkande

Forskning och pengar (SOU 1996:29) har berört frågan om forskning inom landstin

och kommuner. Av utredningen framgår att regionala forskningsråd och ?regionala

högskolor? ofta stöds av landstingen, men framför allt ägnar man sig åt FoU av

intresse för sin egen kärnverksamhet, dvs. sjukvård. Kommunerna står för en

mycket liten del av forskning och utveckling. Utvecklingen av de mindre och

medelstora högskolorna tycks enligt utredningen emellertid innebära ett ökat

intresse för sådan verksamhet, främst genom att kommunerna delfinansierar

högskolornas forskningsverksamhet.

Utskottet vill för egen del tillägga följande. Ansvaret för forsknings- och

utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården är delat mellan staten och

sjukvårdshuvudmännen. I nu förevarande proposition föreslår regeringen en

ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) i syfte att klargöra att

landstingen har en rätt och ett ansvar att bedriva ifrågavarande forsknings- oc

utvecklingsarbete. Lagförslaget bereds av socialutskottet (jfr bet. 1996/97:

SoU6). I propositionen anförs vidare att landstingens FoU-verksamhet inom

folkhälsoområdet utgör en allt viktigare del av tillämpad svensk

folkhälsoforskning. Till landstingens ansvar hör enligt hälso- och

sjukvårdslagen att verka för en god hälsa hos befolkningen. Enligt regeringen

omfattar landstingens FoU-ansvar därför även de hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande verksamheterna.

Med det anförda föreslår utskottet att motionsyrkandet inte skall föranleda

någon riksdagens särskilda åtgärd, varför det avstyrks.

I tre motioner från Miljöpartiet, nämligen 1996/97:Ub10 yrkandena 7 och 19,

1996/97:Ub501 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Ub514 yrkandena 27 och 34 förs fra

förslag om ett grundforskningsavdrag om ca 5 % med i huvudsak likartade

motiveringar. Dessa tar sikte på att medel skall föras över från resurserna för

den tillämpade forskningen till anslagen för grundforskning.

Grundforskningsavdragets samlade resurser kan fördelas genom förstärkning av

fakultetsanslagen till universiteten samt ökade anslag till de statliga

forskningsråden på sätt som beskrivs i motionerna. I dessa redovisas i en

tabellarisk sammanställning vad en sådan ordning skulle innebära i förstärkning

av vart och ett av de berörda forskningsanslagen (sammanlagt +1 120 miljoner

kronor under vart och ett av åren 1997-1999). Motionärerna har utgått från en

beräkning av de totala resurserna för tillämpad forskning om 22,5 miljarder

kronor. De hänvisar till den obalans som råder mellan grundforskning och

tillämpad forskning vid anvisandet av medel från departement och myndigheter,

stiftelser och fonder. Medlen för tillämpad forskning överstiger mångdubbelt de

resurser som den fria forskningen och forskarutbildningen vid universiteten

förfogar över via forskningsråden. I ett första steg bör grundforskningsavdrage

endast tas ut från medelstilldelare inom den offentliga sektorn och andra fonde

och stiftelser som delar ut anslag för tillämpad forskning. Även näringslivet

har intresse av att grundforskningen håller tillräcklig volym och kvalitet. För

näringslivet bör formerna för ett grundforskningsavdrag utarbetas i samråd med

dess organisationer. Enligt samma motioner, yrkande 18 i 1996/97:Ub10, yrkande

i 1996/97:

Ub501 och yrkande 35 i 1996/97:Ub514, bör en utredning tillsättas med uppdrag

att utreda möjligheterna att införa ett grundforskningsavdrag och att utforma

ett förslag till lämpliga administrativa former för införandet, det sista enlig

yrkandet i motion 1996/97:Ub501.

Utskottet noterar att Forskningsfinansieringsutredningen i sitt betänkande tar

upp frågan om universitetens och högskolornas ansvar för den långsiktiga

kunskapsutvecklingen. Utvecklingen mot en allt högre grad av externfinansiering

begränsar enligt utredningen högskolornas och fakulteternas möjligheter att

själva initiera och bedriva forskning för att kunna vidmakthålla en högskola so

klarar sitt uppdrag både som fri kunskapssökare och som effektiv utförare av

externfinansierad forskning. Samtidigt tål inte statsfinanserna, anför

utredningen, vare sig på medellång eller lång sikt en sådan ökning av

fakultetsanslagen som skulle vara nödvändig för att balansera

externfinansieringen. Utredningen förordar att regeringen uppdrar åt högskolorn

eller företrädare för dessa att, efter samråd med forskningsråd, sektorsorgan

och andra externfinansiärer, föreslå ett för alla fakulteter och högskolor

enhetligt procentuellt påslag för täckande av kostnaderna för långsiktig

kunskapsuppbyggnad.

Enligt regeringens bedömning (prop. s. 114 f.) är utredningens förslag om en

avgift i form av ett enhetligt procentuellt påslag otillräckligt underbyggt och

effekterna av de kompensatoriska resursöverföringarna är svåröverskådliga, någo

som många remissorgan enligt regeringen har uttryckt oro över. Regeringen anser

dessutom att förslaget kan få negativa effekter på externa finansiärers vilja

att utnyttja högskolan.

Utskottet har inte underlag för någon annan bedömning än den regeringen har

anfört.

Utskottet behandlar i det följande och i sitt anslagsbetänkande (UbU1)

regeringens förslag och bedömningar såvitt avser samordning mellan vissa

forskningsstiftelsers och statens insatser på forskningens område.

Med det anförda avstyrker utskottet samtliga nu behandlade yrkanden om

grundforskningsavdrag.

Samverkan mellan högskola och samhälle - högskolans tredje uppgift

Propositionen

Enligt regeringens bedömning bör högskolans tredje uppgift, vid sidan av

utbildning och forskning, förtydligas i högskolelagen till att avse samverkan

med det omgivande samhället och spridning av kännedom om verksamheten. Förslag

härom läggs fram i budgetpropositionen (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16). Utskottet

behandlar lagförslaget i sitt betänkande UbU1.

I förevarande proposition redovisar regeringen flera utredningar om samverkan

mellan högskola och näringsliv (prop. s. 60 ff.). De är NYFOR-utredningens

(Nyttiggörande av forskningsresultat, samverkan näringsliv-högskola) betänkande

Samverkan mellan högskolor och näringsliv (SOU 1996:70) och NYFOR:s

kompletterande betänkande avseende samverkan mellan högskolan och de små och

medelstora företagen (SOU 1996:89), Kommitténs för omstrukturering och

förstärkning av industriforskningsinstituten (KOFI) lägesrapport den 1 april

1996, Riksrevisionsverkets rapport Högskolans samverkan med näringslivet (RRV

1996:56) och rapporten University-Industry Relationships (arbetsrapport nr 6

inom ramen för RUT -93:s översyn av 1993 års universitets- och högskolereform).

Regeringen för inte fram några förslag till riksdagen i det här avsnittet av

propositionen, däremot redovisas ett antal ställningstaganden till utredningarn

och åtgärder som regeringen avser att vidta. Utskottet återkommer till vissa av

dessa med anledning av motioner som utskottet tar upp i det här sammanhanget.

Motionerna

I motion 1996/97:Ub411 (m) anförs att samarbetet mellan akademi och näringsliv

traditionellt är relativt svagt utvecklat. Existerande samverkansformer bör

utvecklas och effektiviseras. För en bättre samverkan föreslår motionärerna

uttalanden av riksdagen om vad i motionen har anförts om behovet av kurser i

entreprenörskap i grundutbildningen, om behovet av fler industridoktorander och

behovet av nätverk mellan investerare och entreprenörer (yrk. 18-20). I samma

motion beskrivs hur beroende svensk exportindustri är av avancerad

grundforskning på universitet och högskolor. Denna ger ofta bakgrunden till den

högtstående tillämpade forskning som industrin bedriver. Motionärerna ger

exempel på breda tvärvetenskapliga områden där kompetens blir avgörande för den

svenska industrins konkurrenskraft och där det krävs en medveten och långsiktig

utbildnings- och forskningspolitik för att uppnå framgång (yrk. 24). I motion

1996/97:Ub404 (m) tecknas en bild av hur Sverige har halkat efter i den

internationella konkurrensen. Att återskapa spetskompetens i Sverige handlar

enligt motionären om en ren elitsatsning och han begär en utredning härom samt

en utredning om hur en incitamentsfunktion skall utformas som stimulerar högre

förädlingsvärde och kompetensinnehåll i svenska exportprodukter (yrk. 1 och 2).

För en balanserad regional och ur social och ekonomisk synvinkel gynnsam

utveckling är det enligt motion 1996/97:Ub488 (s) viktigt att

samverkansuppgifterna som regeringen åsyftar utsträcks från näringslivet till

arbetslivet (kursiverat i motionen). Till varje högskola bör knytas en

samrådsgrupp med relevanta företrädare för det omgivande samhället.

Enligt motion 1996/97:Ub10 (mp) behöver samverkansformerna med näringslivet

och samhället utvecklas. Vissa problem med samverkan mellan högskolorna och

företagen är emellertid inte tillräckligt utredda. Det finns stor risk för att

en högskoleinstitution som utvecklar konsultverksamhet inom sitt specialområde

hamnar i konflikt med gällande konkurrenslagstiftning. Rekommendationer för

högskolors konsultverksamhet bör utarbetas av Högskoleverket (yrk. 2). Mot

bakgrund av vad i propositionen sägs om NUTEK:s samordnande verksamhet och olik

regleringar mellan parterna vad gäller patent och ersättningar för utfört arbet

m.m. deklarerar motionärerna sin inställning att formerna för samverkan skall

utvecklas lokalt efter de förutsättningar som råder på platsen. Friheten bör

vara så stor som möjligt. Emellertid bör klara anvisningar tas fram av t.ex.

Högskoleverket i samråd med RRV för var gränserna går enligt gällande

lagstiftning med hänsyn till universitetens skyldigheter och rättigheter (yrk.

11).

Utskottet tar i det här sammanhanget även upp yrkande 18 i motion 1996/97:Ub5

(fp) och motion 1996/97:Ub473 (kd) vilka båda motioner aktualiserar frågan om

forskningsinformation. I den förra motionen föreslås att riksdagen uttalar sig

för vad i motionen anförts om att genomföra en utvärdering av hur

forskningsfinansiärer tar ansvar för forskningsinformationen. Enligt

motionärerna varierar högskolornas och rådens sätt att sköta informationen om

forskningens resultat i kvalitetshänseende. I den senare motionen föreslås att

det skall vara obligatoriskt att låta varje doktorsavhandling åtföljas av en

populärvetenskaplig sammanfattning. Detta vore enligt motionären ett

verkningsfullt sätt att förbättra forskningsinformationen. Sammanfattningen bör

finnas tillgänglig i databaser.

Utskottet

Av propositionen framgår att såväl NYFOR-utredningen som RRV särskilt lyfter

fram kompetenscentrum som ett viktigt initiativ för att utveckla högskolans

samverkan med näringslivet. Under perioden mars 1995-juli 1996 har 28

kompetenscentrum vid sju universitet och högskolor startat sin verksamhet. De

tre parter som samarbetar i ett kompetenscentrum - en grupp företag, högskolan

och NUTEK - bidrar gemensamt, finansiellt eller med arbetsinsatser. Regeringens

bedömning är att kompetenscentrum är en angelägen form för samverkan mellan

högskolan och näringslivet. Det är viktigt att starka forskningsmiljöer skapas

vid svenska högskolor, miljöer som företag aktivt medverkar i och därmed

långsiktigt drar nytta av samtidigt som högskolan kan utnyttja företagens

kunskaper.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen anser att det s.k.

lärarundantaget bör bibehållas, vilket innebär att forskarna även i

fortsättningen bör äga rätten till forskningsuppfinningar. Detta ger dem

incitament att bidra till att forskningsresultaten kommer till nytta i

samhället. Det ingår i högskolans ansvar att det vid högskolan skapas goda

förutsättningar för nyttiggörande av den kunskap forskningen genererar. Det är

även väsentligt, framhålls det i propositionen, att forskningsresultat i större

utsträckning patenteras där en kommersiell användning kan förutses. I högskolan

ansvar bör ingå rådgivning, åtminstone på en övergripande nivå, i t.ex.

patentfrågor och affärsjuridik. Det bör finnas en baskunskap i dessa frågor vid

högskolan, inte minst om vart forskarna kan vända sig för mer fördjupad

information.

NYFOR-utredningen har föreslagit förändringar av sekretesslagens bestämmelser

om åtaganden i samband med deltagande i visst forskningssamarbete. Regeringen

anför att den avser att i annat sammanhang behandla denna fråga.

Regeringen avser att, i enlighet med NYFOR-utredningens förslag, på olika sätt

främja nätverk med deltagande av högskola och företag. NUTEK och

industriforskningsinstituten bör kunna medverka aktivt i detta arbete. Utskotte

menar, liksom regeringen, att en stärkt samverkan mellan instituten och

högskolan kan vara ett viktigt sätt att skapa en ny karriärväg för forskare. De

gäller bl.a. en satsning på industridoktorander och inrättande av forskarassi-

stenttjänster vid högskolan med huvudsaklig verksamhet förlagd till instituten.

I det här sammanhanget vill utskottet erinra om att riksdagen helt nyligen har

bifallit regeringens förslag om inrättande av ett tekniskt forskningsinstitut i

Göteborg (prop. 1996/97:1 avsnittet Förslag till tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96, yttr. 1996/97:UbU2y, bet. FiU11, rskr.

49). Utskottet delar regeringens uppfattning - vilket också förefaller vara

flera motionärers uppfattning - att det finns skäl att öppna forskarutbildninge

mot samhällets och näringslivets behov. Regeringen anmäler att frågor rörande

bl.a. forskarutbildningen och tjänsteorganisationen kommer att behandlas i ett

sammanhang i en proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen under

nästa år.

Utskottet har i huvudsak inget att erinra mot vad i ett par av motionerna

anförs om ?spjutspetsforskning? och ?spetskompetens?. Mot bakgrund av yrkandena

härom vill utskottet erinra om regeringens bedömning att insatser bör göras ino

kunskapsområden som är strategiska för näringslivets utveckling i ett längre

perspektiv (prop. s. 265). Offentliga insatser för utveckling av de framväxande

teknikområdena informationsteknik, bioteknik och materialteknik kan lägga en

grund för förnyelse och tillväxt inom stora delar av näringslivet, anför

regeringen.

Utskottet utgår från att högskolor och universitet antingen själva eller med

stöd av centrala myndigheter utreder och löser de problem av juridisk karaktär

som kan uppstå till följd av deras samverkan med näringslivet. Något särskilt

uttalande av riksdagen med anledning av yrkandena i motion 1996/97:Ub10 anser

utskottet inte vara påkallat.

I ett samhälle byggt på en stark vetenskapstradition är allmänhetens kunskap

om vetenskapens kultur och villkor avgörande för förståelsen av hur själva

samhället fungerar och för möjligheten att demokratiskt påverka

samhällsutvecklingen, heter det i propositionen (s. 68 f.). En öppen och

förutsättningslös dialog mellan vetenskapens företrädare och enskilda medborgar

är i hög grad en demokratifråga. Regeringen pekar på hur man i s.k.

forskningscirklar tillsammans med forskare gemensamt kan studera problem som är

angelägna för t.ex. arbetet i folkrörelser, på arbetsplatser eller i politiska

föreningar. Högskolan bör ta ett ökat ansvar för att denna form av samverkan

utvecklas, och regeringen anser att FRN bör kunna bistå högskolan i denna

uppgift. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av regeringens förslag i

budgetpropositionen till ändring i högskolelagen med en uttrycklig bestämmelse

om samverkan mellan högskolorna och det omgivande samhället (1 kap. 2 §) bör

yrkandet om samrådsgrupper i syfte att öka utbytet mellan arbetslivet och den

högre utbildningen inte föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Med det anförda föreslår utskottet att motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och

11, 1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411 yrkandena 18-20 och 24 samt

1996/97:Ub488 avslås.

Även mot bakgrund av vad som i förevarande sammanhang yrkas i motion

1996/97:Ub5 vill utskottet erinra om föreskriften i 1 kap. 2 § högskolelagen.

Redan i den nuvarande lydelsen föreskrivs att det i forskning och

utvecklingsarbete ingår att sprida kännedom om verksamheten. I den av regeringe

i budgetpropositionen föreslagna lydelsen av samma lagrum föreskrivs

uttryckligen att högskolorna skall informera om sin verksamhet. I det nu

aktuella avsnittet av propositionen anger regeringen att varje myndighet som

utför forskning finansierad med statliga medel, såväl universitet och högskolor

som andra forskningsutförande myndigheter och organ, skall svara för att

information om dess forskning finns tillgänglig på Internet fr.o.m. år 1998.

Regeringen anser det angeläget att informationsverksamheten vid landets

universitet och högskolor utformas och bedrivs i enlighet med de principer som

angetts i propositionen (jfr s. 68 f.). Regeringen avser att uppdra åt

universitet och högskolor att se över informationsverksamheten och ge förslag

till hur denna kan förbättras. Varje universitet och högskola bör därvid

formulera och redovisa en informationsstrategi. Enligt utskottets förmenande är

syftet med yrkande 18 i motion 1996/97:Ub5 tillgodosett med vad regeringen har

anfört, varför det avstyrks.

När det slutligen gäller yrkandet i motion 1996/97:Ub473 om att obligatoriskt

låta varje doktorsavhandling åtföljas av en populärvetenskaplig sammanfattning

instämmer utskottet i det vällovliga syftet med yrkandet. Dock ställer sig

utskottet avvisande till tanken på att det centralt skall utfärdas föreskrifter

härom. Utskottet har således inte ändrat uppfattning i frågan, sedan ett

likartat yrkande behandlades av utskottet våren 1994 (mot. 1993/94:Ub610, bet.

UbU16). Liksom då hänvisar utskottet till möjligheten att lokalt utfärda

rekommendationer om populärvetenskapliga sammanfattningar av avhandlingar i den

mån det bedöms lämpligt. Nu förevarande yrkande avstyrks.

Forskningsetik m.m.

Propositionen

Som redan har framgått föreslår regeringen att bland de allmänna riktlinjerna

för forskningspolitiken skall gälla att forskningsetiska problem och forskarnas

ansvar i dessa frågor skall ges ökad uppmärksamhet. Utskottet har behandlat de

allmänna riktlinjerna i det föregående. Regeringen anser att det är viktigt att

göra en genomgång av vad forskarsamhället och andra har gjort och gör för att

hantera de etiska frågorna liksom av frågan om i vilken omfattning

forskningsetiska frågor verkligen belyses i utbildningen. Regeringen avser att

tillsätta en utredning med parlamentarisk förankring för att allsidigt belysa

dessa och andra forskningsetiska frågor. - I avsnittet Forskning om ojämlikhet

i hälsa m.m. (prop. s. 96 f.) tar regeringen upp frågan om databaser för

longitudinell forskning (längdsnittsstudier) och hänvisar där till förslag i

budgetpropositionen om resursförstärkning för uppbyggnad och vård av databaser

för longitudinell forskning. Resurserna föreslås finansieras dels med medel ino

ramen för Socialvetenskapliga forskningsrådets (SFR) anslag, dels genom att

medel anvisas FRN.

Motionerna

I motion 1996/97:Ub8 (kd) yrkande 9 anförs att det är angeläget att utredningen

beaktar vikten av goda etiska överväganden förankrade i kristen etik och

västerländsk humanism. Särskilt gäller detta medicinsk forskning och i synnerhe

genetisk forskning. Uppgiften att noga följa de etiska frågorna bör anförtros å

universitetskanslern. Motionärerna anser också att forskarutbildningen bör

innehålla ett obligatoriskt moment - ?Forskning och etik?.

Regeringens avsikter när det gäller de nu aktuella databaserna avvisas tills

vidare i motion 1996/97:Ub5 (fp). Motionärerna anser att den planerade

parlamentariska utredningen bör få som uppgift att göra en genomgång och

värdering av användbarheten av de databaser som redan existerar och pene-trera

de etiska frågorna (yrk. 20).

Till Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och FRN skulle enligt yrkande 3

i motion 1996/97:Ub10 (mp) särskilda medel kunna omfördelas för

informationsinsatser till allmänheten vad gäller genteknikens nuvarande status

samt framtida risker med gentekniken. Utvecklingen på området går snabbt och

människors etiska ställningstaganden i de fundamentala frågor som vissa av

forskningsverksamheterna väcker måste möjliggöras genom aktiva insatser från

ansvariga myndigheter, heter det i motionen. Ett likartat yrkande framfördes

under föregående riksmöte i motion 1995/96:Jo16 (mp) yrkande 3 med förslag om

information och fördjupad diskussion om gentekniken och dess moraliska och

mänskliga problem.

Utskottet

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är viktigt att det nu görs en

allsidig genomgång av de forskningsetiska frågorna. Inte minst mot bakgrund av

den snabba utvecklingen inom vissa vetenskapsområden såsom gentekniken samt

strävan - som regeringen påpekar i sammanhanget - efter en närmare samverkan

mellan forskning och samhälle bör en analys i vid mening göras. Utskottet anser

dock inte att riksdagen skall avgöra hur ansvaret att följa utvecklingen på

området skall fördelas på myndigheter. Ej heller är utskottet berett att i det

här sammanhanget föreslå riksdagen att tillmötesgå kravet på omfördelning av

medel till NFR och FRN i enlighet med förslaget i motion 1996/97:Ub10. Utan att

förringa betydelsen av information om gentekniken anser utskottet att det i

första hand ankommer på berörda myndigheter och regeringen att överväga de

särskilda informationsinsatser som kan komma i fråga.

Utskottet utgår från att de frågor som berörs i motion 1996/97:Ub5 kommer att

omfattas av utredningens uppdrag. Utskottet finner inte anledning att

ifrågasätta att det är nödvändigt att ha tillgång till individdata för

longitudinell forskning. Av propositionen framgår att den svenska

välfärdsforskningen i regel bygger på gedigna empiriska studier, ofta baserade

på databaser av hög kvalitet. Speciellt de longitudinella databaser som ger

möjlighet att följa samma individ under en längre tid har på ett ovärderligt

sätt främjat forskningen. Utskottet inser emellertid de problem som hänger

samman med att många människor drar sig för att medverka i longitudinella

undersökningar.

Utskottet anser att något uttalande av riksdagen med anledning av motionerna

1996/97:Ub5 yrkande 20, 1996/97:Ub8 yrkande 9, 1996/97:Ub10 yrkande 3 och

1995/96:Jo16 yrkande 3 inte är påkallat, varför de avstyrks.

Viss sektorsforskning m.m.

Propositionen

Regeringen anser att det finns ett stort behov av att statsmakterna kan inrikta

forskningen mot områden av särskild betydelse för skol- och förskoleområdet

(prop. s. 222 f.). Skolverket bör därför stimulera och stödja sådan forskning.

Som sektorsföreträdare bör Skolverket öka sina insatser för att sprida kännedom

om forskning av intresse för skola och förskola, oavsett finansiär.

Enligt regeringens bedömning i avsnittet Forskning om den offentliga sektorn

(prop. s. 290 f.) är det angeläget att åtgärder vidtas för att vidareutveckla

dialogen mellan praktiker och forskare. Det är vidare angeläget att resultat

från forskning om den offentliga sektorn i ökad utsträckning kommer till

användning i praktiskt samhällsarbete.

Regeringen finner det angeläget att berörda forskningsfinansiärer

uppmärksammar behovet av forskning om folkrörelser och kooperation. Vidare är

det enligt regeringen angeläget att FRN utarbetar ett samordnat program för att

initiera och bygga upp långsiktig forskningskompetens inom konsumentforskningen

(prop. s. 296 ff.).

Motionerna

Riksdagen bör enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 35 begära förslag av

regeringen om hur forskningen inom skolväsendet skall kunna förändras i enlighe

med vad som anförts i motionen. Motionärerna ser det som ett problem att en sto

del av forskningen på skolområdet berör organisatoriska frågor, medan forskning

rörande barn och ungdomars inlärning, pedagogik och studieresultat ägnas

förhållandevis litet intresse. Samma motion tar upp vad regeringen har anfört o

viss forskning inom Inrikesdepartementets område (yrk. 40). Motionärerna menar

att forskning om den offentliga sektorn, folkrörelser och kooperation samt

konsumentfrågor bör ske i högskolans regi och inte styras av regeringsdirektiv.

I motion 1996/97:Ub8 (kd) åberopas rapporten Handlingsprogram för forskning.

Ideell verksamhet. Förutsättningar, organisering och betydelse (Ds 1995:30). Me

tanke på det stora engagemang för samhällsinsatser som finns inom ideell

verksamhet och de förväntningar som finns på att denna verksamhet skall kunna

bidra till lösningar på växande sociala, ekonomiska och demokratiska problem

anser motionärerna att detta område med utgångspunkt i de förslag som finns i

handlingsprogrammet bör prioriteras (yrk. 4).

Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner om idrottsforskning,

1996/97:Kr510 (kd) yrkande 9 och 1996/97:Kr519 (m) yrkande 3. Båda motionerna

tar sikte på statens ansvar för idrottsforskning, varvid Idrottshögskolan i

Stockholm bör vara ett centrum för idrottslig kunskapsutveckling. Detta kräver

att högskolan får egna fasta forskningsresurser.

Utskottet

Vad gäller forskning inom skolväsendet framgår det av propositionen att

sektorsforskningen inom Skolverket har varit föremål för flera utredningar. Den

särskilda utredare som tillsattes för att göra en översyn av fördelningen av

ansvar, arbete och kompetens mellan skolans myndigheter samt mellan dessa och

Utbildningsdepartementet anför i sin rapport Staten och skolan - styrning och

stöd (Ds 1995:60) att det nu finns skäl för en grundlig prövning av formerna fö

finansiering av skolforskning. Ett sådant skäl är att kommunerna har det odelad

driftansvaret för skolväsendet och därmed även ett ökat ansvar för forskning.

Regeringen anför att de förslag om förändringar av forskningsverksamheten inom

skolväsendet som framförts enligt regeringens mening inte är tillräckligt

utvecklade för att utgöra underlag för en förändrad organisation. Skolverkets

forskningsprogram har funnits i drygt tre år. Det är därför ännu för tidigt att

dra några slutsatser av en långsiktig verksamhet som forskning. Den av verket

initierade utvärderingen av forskningsprogrammet bör därför fortsätta.

Enligt den nämnda rapporten prioriterar Skolverkets forskningsprogram längre

och mer omfattande satsningar på ett mindre antal kunskapsområden åt gången.

Basprogrammen innefattar fem områden, bl.a. skolans verksamhet - utbildningens

innehåll, utformning och resultat samt utbildningens effekter och effektivitet.

Utskottet vill med anledning av vad som anförts i motionen eirinra om att det

inom ramen för universitetens och högskolornas reguljära verksamhet bedrivs en

omfattande forskning inom området pedagogik.

Utskottet avstyrker bifall till yrkande 35 i motion 1996/97:Ub411.

Utskottet anser att inte heller yrkande 40 i sistnämnda motion och yrkande 4 i

motion 1996/97:Ub8 bör föranleda något uttalande av riksdagen. Utskottet anser

liksom motionärerna i den senare motionen att det är angeläget att behovet av

forskning om ideell verksamhet såsom folkrörelser och kooperation uppmärksammas

Regeringen delar denna uppfattning, framgår det av propositionen. Forskning om

dessa områden ingår bl.a. i HSFR:s ansvarsområde. Regeringen finner det

angeläget att HSFR inom sina ramar beaktar nu ifrågavarande forskning.

Utskottet konstaterar beträffande idrottsforskning att regeringen i

budgetpropositionen föreslår kraftigt förstärkta och permanenta

forskningsresurser till bl.a. Idrottshögskolan i Stockholm för år 1997. För

forskning vid högskolan har regeringen under anslaget Forskning och konstnärlig

utvecklingsarbete vid vissa högskolor beräknat 3 327 000 kr. Enligt utskottet

ligger regeringens åtgärd helt i linje med motionärernas önskemål och utskottet

anser att syftet med yrkandena i huvudsak därmed är tillgodosett. Något

uttalande av riksdagen i nu förevarande sammanhang anser utskottet således inte

vara påkallat, varför motionerna 1996/97:Kr510 yrkande 9 och 1996/97:Kr519

yrkande 3 bör avslås.

Lärartjänsterna i högskolan

Regeringen har tillsatt en utredare att se över tjänsteorganisationen inom

högskolan (dir. 1996:3). Regeringen anför att uppgifter inom grundutbildningen

skall bli lika meriterande som forsknings- och forskarhandledningsuppgifter vid

tillsättning av tjänst som lärare vid högskolan. Det skall finnas

förutsättningar för att skapa en jämnare fördelning av de båda slagen av

arbetsuppgifter mellan olika kategorier av lärare. Utredarens förslag skall

avlämnas till regeringen i december 1996. Regeringen avser att återkomma till

frågan om lärartjänsterna i högskolan i en proposition år 1997.

Flera motionsyrkanden behandlar frågor om lärare i högskolan och

lärartjänsternas organisation.

Högskolans tjänstestruktur och kvinnors möjlighet att satsa på akademisk

karriär är utgångspunkten för två yrkanden med likartade motiveringar i

motionerna 1996/97:Ub448 (c) yrkande 6 respektive 1996/97:Ub451 (c) yrkande 16.

Ökade möjligheter för disputerade att stanna kvar och fortsätta sin

forskarkarriär kan åstadkommas genom att fler tjänster som forskar-assistent

inrättas. I motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 5 förordas att pedagogisk

skicklighet skall gälla som krav för lektorstjänst. Riksdagen bör enligt yrkand

2 i motion 1996/97:Ub459 (v) som sin mening ge regeringen till känna vad i

motionen anförts om pedagogisk förnyelse (yrk. 2). Motionärerna tar upp frågor

som studenternas inflytande över sin egen undervisning, deras möjlighet att

utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och att all undervisning skall

beakta jämställdhetsperspektivet. Undervisningens status måste höjas, och

högskolorna måste i mycket högre grad än tidigare prioritera lärarnas

pedagogiska kompetensutveckling. Utredningen om tjänsteorganisationen föreslås

motion 1996/97:Ub10 (mp) få i uppdrag att ta fram förslag till en

högskollärarutbildning (yrk. 21). Ett likartat förslag förs fram i motion

1996/97:Ub511 (mp). Motionären tecknar bakgrunden av ett ständigt mer omfattand

utbildningsväsende på alla nivåer, där kraven på pedagogisk skicklighet kommer

för sent. Behovet av professionella lärare inom högskolans grundutbildning

förefaller enligt motionären vara mycket stort. Även i motion 1996/97:Ub514 (mp

reses krav på inrättande av en högskollärarutbildning (yrk. 20). Motionärerna

pekar på hur anspråken på lärarnas undervisningsskicklighet ökar. Själva

undervisningsmetoderna måste i mycket högre grad än tidigare anpassas till de

enskilda elevernas olika grundförutsättningar. Yrkande 30 i samma motion tar

sikte på behovet av ökad rörlighet och differentiering av forskar- och

lärartjänster vid universitet och högskolor. En ökad rörlighet skulle bidra til

en ökad kompetens inom näringslivets och den offentliga sektorns forskning, och

den är också en nödvändighet för att skapa möjligheter för yngre forskare och

lärare att komma in i universitetens verksamhet, heter det i motionen. I motion

1996/97:Ub512 (kd) slutligen yrkas på ett uttalande av riksdagen om vikten av

pedagogisk förnyelse och pedagogiskt skickliga lärare inom den högre

utbildningen (yrk. 17). Lärarna bör uppmuntras att genomgå olika former av

pedagogiska kurser. Undervisning bör ges ett högre meritvärde än vad som är

fallet i dag, anser motionärerna.

Utskottet vill mot bakgrund av vad som anförs i motionerna erinra om vad i

propositionen anförs om att sambandet mellan utbildning och forskning skall

stärkas (prop. s. 42). De flesta lärare inom högskolan bör ha doktorsexamen.

Detta bör emellertid inte ses som ett ovillkorligt krav. Det finns många

utbildningar där yrkeserfarenhet är lika viktig, det gäller inte minst inom det

tekniska området. Mycket god undervisning kan enligt regeringen förvisso ges

också av lärare utan doktorsexamen och med andra yrkeserfarenheter. Krav på

pedagogisk färdighet och skicklighet bör emellertid alltid ställas på lärarna.

Studenterna måste få uppmuntran och inspiration till att lära.

Som utskottet ser det råder det i stora stycken en samsyn mellan å ena sidan

vad regeringen anfört som sin principiella uppfattning om kraven på

högskollärarna och å andra sidan vad motionärerna har anfört härom. När det

gäller tjänsteorganisationen förutsätter utskottet att regeringen vid

beredningen av den aviserade propositionen beaktar de synpunkter som kommit fra

i motionerna.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört och till att utredningen om

tjänsteorganisationen inom kort kommer att ha avslutat sitt arbete och att

regeringen nästa år återkommer till riksdagen i frågan föreslår utskottet att

samtliga nu förevarande motionsyrkanden avslås.

Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel

Propositionen

Under föregående mandatperiod bemyndigade riksdagen den dåvarande regeringen at

med de tidigare löntagarfondsmedlen som kapital inrätta sammanlagt elva

stiftelser (prop. 1992/93:171, bet. UbU16, rskr. 387, prop. 1993/94:177, bet.

UbU12, rskr. 399, prop. 1993/94:206, bet. NU25, rskr. 398). Följande stiftelser

har sedermera bildats: Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för

miljöstrategisk forskning, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen

Högskolan i Jönköping, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning til

Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre

utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för

industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och

kompetensutveckling, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen

framtidens kultur och Stiftelsen Innovationscentrum.

I propositionen Statliga stiftelser (prop. 1996/97:22) föreslår regeringen att

det införs en ny bestämmelse i stiftelselagen (1994:1220) av innebörd att

regeringen, såvitt gäller stiftelser som har bildats av staten, får ändra sådan

föreskrifter i stiftelseförordnandet som inte avser stiftelsens ändamål och att

detta får ske utan ansökan och utan styrelsens samtycke. Den nya bestämmelsen

föreslås träda i kraft den 1 januari 1997.

Beträffande tillvägagångssättet vid utseende av styrelseledamöter efter

bildandet gäller för Stiftelsen framtidens kultur att regeringen skall utse

ledamöterna. I fråga om de båda högskolestiftelserna utses flertalet ledamöter

av en särskild elektorsförsamling; rektor är dock ledamot och studenterna och

regeringen utser vardera en ledamot. När det gäller övriga stiftelser utses

ledamöterna av styrelsen i respektive stiftelse; en ledamot utses dock - utom i

Stiftelsen Innovationscentrum - av regeringen.

Regeringen föreslår nu i förevarande proposition att vid de ändringar som bör

komma till stånd av stiftelseförordnandena för de stiftelser som inrättades med

löntagarfondsmedel skall riktlinjen vara att regeringen skall utse och entledig

ledamöterna i stiftelsernas styrelser. I fråga om högskolestiftelserna är det

regeringens avsikt att lärare och studenter skall ha rätt att vara

representerade i styrelsen.

Som motiv för regeringens förslag anförs bl.a. att en samordning mellan

stiftelsernas insatser och andra statliga insatser på främst forskningens områd

främjas av att regeringen utser ledamöterna. En sådan samordning är av synnerli

vikt för att de samlade statliga insatserna skall ge så stort utbyte som

möjligt.

Motionerna

I motion 1996/97:Ub411 (m) beskrivs i stora drag i vilken omfattning

forskningsstiftelserna har bidragit till förstärkning av resurserna till

miljöforskning, vårdforskning, strategisk naturvetenskaplig, teknisk och

medicinsk forskning samt kulturvetenskaplig forskning. Stiftelserna skulle geno

strategiska val av forskningsområden och genom kraftsamling ge förutsättningar

för en långsiktig, positiv utveckling av svensk forskning, svenskt näringsliv

och det svenska samhället som helhet. Syftet var att främja forskning i

världsklass. Förslag om hur medlen skulle fördelas och förvaltas hade inhämtats

från forskarsamhället. Beslutet att överföra löntagarfondernas medel till

stiftelser för att långsiktigt stärka resurserna till svensk forskning var väl

förankrat och togs i riksdagen. Stiftelserna beräknas uppnå full

verksamhetsvolym fr.o.m. år 1997. Enligt motionen räknar Stiftelsen för

strategisk forskning med att dela ut omkring 700 miljoner kronor per år fr.o.m.

år 2000. I motionen begärs ett tillkännagivande av riksdagen om vad i motionen

anförts om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse för svensk forskning

(yrk. 1). Enligt motionärernas synsätt kan inte stiftelserna ersätta det

offentligas ansvar för finansiering av forskningen. Regeringens förslag att i

statsbudgeten inteckna privaträttsliga medel från stiftelserna avstyrks (yrk.

17). I yrkande 6 i samma motion yrkas avslag på regeringens förslag till

riktlinjer vid ändringar av stiftelseförordnanden för stiftelser som inrättades

med löntagarfondsmedel. Även i motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 8 föreslås att

riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av de i propositionen

förordade riktlinjerna vid ändringar av stiftelseförordnandena. I motionen

anförs att tanken, när stiftelsernas bildades, var att - samtidigt som medlen

skulle stimulera strategisk och långsiktig forskning och forskarutbildning -

makten över forskningens finansiering skulle spridas. Naturligtvis skall, menar

motionärerna, stiftelserna diskuteras och utvärderas.

Formerna för utseende av stiftelsernas styrelser diskuteras i motion

1996/97:L5 (kd). Man skulle enligt motionärerna kunna tänka sig en ordning där

ledamöterna helt eller delvis utses genom en elektorsförsamling utsedd av t.ex.

berörda fakultetskollegier. Regeringen bör initiera ett samarbete med

forskningsstiftelserna i syfte att genom en överenskommelse avtala om en sådan

ordning (yrk. 2). Frågan om hur styrelserna skall tillsättas tas upp även i

motion 1996/97:L6 (c) yrkande 1. Högst en tredjedel av styrelsens ledamöter bör

få utses av regeringen eller förvaltningsmyndighet under regeringen (enligt yrk

2 i motionen med förslag till lagtext, vilket yrkande har behandlats av

lagutskottet i betänkande 1996/97:LU2). Regeringen bör initiera ett samarbete

med stiftelserna i syfte att genom en överenskommelse avtala om att övriga

ledamöter skall utses enligt en ordning som har förordningen om

elektorsförsamling vid forskningsråd (SFS 1979:728) som förebild. I motionen

anförs vidare att inga garantier kan uppställas för att stiftelsernas medel

skall ingå som en del i forskningsfinansieringen över statsbudgeten. Samarbete

mellan stiftelserna och de statliga forskningsråden är en bättre väg (yrk. 3).

Sluligen bör enligt motionärerna regeringen och forskningsstiftelserna i

samarbete verka för största möjliga öppenhet i stiftelsernas verksamhet (yrk.

4).

I motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 6 begärs att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om löntagarfondsstiftelsernas

ställning i svensk forskningspolitik. Motionärerna menar att satsningen som

gjordes genom att medel avsattes för forskning i huvudsak var bra.

Stiftelsemedlen ingår som en stor och viktig del i Sveriges samlade resurser fö

forskning. Emellertid ifrågasätts i motionen möjligheterna att balansera

nedskärningar i forskningsbudgeten med medel från stiftelserna. Stiftelsernas

medel skall kunna betraktas som en förstärkning av den totala

forskningsbudgeten. Motionärerna har inget att erinra mot att regeringen skall

kunna utse och entlediga ledamöter i styrelserna, men med det förbehållet att

det klart markeras att intentionerna är att behålla stiftelsernas allmänna

inriktning på forskning och att vissa av de nedskärningar som nu görs med

hänvisning till stiftelsernas medel återställs och att formerna för en

kompensation till grundforskningen fastläggs genom att grundforskningsavdrag

införs (yrk. 9). I motion 1996/97:N270 (mp) yrkande 21 slutligen föreslås att

forskningsstiftelsernas verksamhet och policy årligen redovisas till riksdagen.

Det bör ske på samma sätt som motionärerna anser att verksamheten hos de

statliga bolagen skall redovisas.

Utskottet

Som framgått av det föregående har regeringen genom särskild proposition till

riksdagen föreslagit att det - i fråga om stiftelser som har bildats av staten

i stiftelselagen skall införas särskilda bestämmelser om ändring m.m. av

föreskrifter i ett stiftelseförordnande, som gör det möjligt för regeringen att

utan styrelsens eller förvaltarens samtycke ändra eller upphäva föreskrifter i

ett stiftelseförordnande. Föreskrifter om stiftelsens ändamål skall dock inte f

ändras eller upphävas. Utbildningsutskottet har den 24 oktober 1996 i ett

yttrande till lagutskottet tillstyrkt lagförslaget (prop. 1996/97:22, UbU3y).

Kammaren har tidigare i dag bifallit detsamma (bet. LU2, rskr. 62).

Utskottet behandlar först motionerna med yrkanden om avslag på det nu

behandlade förslaget.

I förevarande proposition redovisar regeringen hur den avser att efter den 1

januari 1997 utnyttja den befogenhet att ändra föreskrifter i vissa

stiftelseförordnanden som riksdagens bifall till den förut nämnda propositionen

ger. Regeringen begär riksdagens godkännande av att riktlinjen därvid skall var

att regeringen utser och entledigar ledamöterna i de ifrågavarande styrelserna.

Kammarens ställningstagande till propositionen om statliga stiftelser gör det n

möjligt för utskottet att närmare gå in på detta förslag och de yrkanden som ta

sikte på styrelsernas sammansättning. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet

motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub411 yrkandena 1, 6 och 17.

Det är mot bakgrund av vad utbildningsutskottet våren 1993 anförde om

stiftelsestyrelsernas sammansättning som regeringen nu underställer riksdagen

frågan om riktlinjen för de ändringar i stiftelseförordnandena som regeringen

avser att göra. Att utskottet då berörde frågan hade sin grund i att den

dåvarande regeringen allmänt redovisade hur den ansåg att styrelserna - det var

regeringen som vid bildandet av stiftelserna inledningsvis skulle utse styrelse

- borde se ut och att det hade väckts ett par motionsyrkanden härom (bet.

1992/93:UbU16 och 18). Något uttalande av riksdagen gjordes inte i frågan. Det

nu föreliggande förslaget avser stiftelsernas fortsatta verksamhet och tar

enbart sikte på att det är regeringen som skall utse och entlediga ledamöterna

stiftelsernas styrelser. Utskottet anser inte att frågan om styrelsernas

sammansättning i vidare mån än så skall bindas med riksdagen. Det bör vara

regeringen obetaget att själv besluta om varifrån, i eller utanför Sverige,

eller ur vilka grupper i samhället som styrelserna rekryteras. Regeringen anför

att det för de enskilda besluten i styrelsen kan ha stor betydelse vilka

allmänna värderingar som ligger bakom. Utskottet ställer sig bakom detta.

Utskottet förutsätter vidare att regeringen finner det viktigt att

forskarsamhället representeras i stiftelsernas styrelse och att dessa får en

sådan sammansättning att jämställdhetsaspekter starkt beaktas. Tillkomsten av

nya styrelser bör självklart ske så att kontinuitet i pågående

forskningsverksamhet säkerställs.

När det gäller de synpunkter på hur styrelserna bör utses som framförts i ett

par av motionerna, anser utskottet att riksdagen bör kunna utgå från att

regeringen finner former för sin rekrytering till styrelserna som tillgodoser

berättigade krav på lämplighet och kompetens hos ledamöterna. Ej heller i den

frågan anser utskottet att riksdagen bör uttala sig.

Med hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner

vad regeringen har förordat om riktlinjen vid ändringar av

stiftelseförordnandena för stiftelser som inrättats med löntagarfondsmedel.

Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1996/97:L5 yrkande 2 och 1996/97:L6

yrkande 1.

Utskottet vill mot bakgrund av vad i motionerna sägs om samarbete med

stiftelserna och om av regeringen i budgetpropositionen föreslagna neddragninga

av forskningsanslag anföra följande.

Regeringen påpekar i forskningspropositionen att de elva stiftelsernas

sammanlagda kapital nu uppgår till betydligt mer än 20 miljarder kronor.

Vid beredningen av den dåvarande regeringens förslag om inrättande av bl.a. de

båda strategiska stiftelserna anförde utbildningsutskottet att förslaget i den

då aktuella propositionen enligt utskottet innebar att en sammanlagd resurs om

000 miljoner kronor per år i 1993 års penningvärde borde kunna ställas till

forskningens förfogande efter en uppbyggnadsperiod (prop. 1992/93:171, bet.

UbU16 s. 12). Utskottet har erfarit att de båda stiftelserna sedermera har tagi

vad utskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande (rskr.

1992/93:387) som utgångspunkt för sin planering, som för närvarande innebär att

Stiftelsen för strategisk forskning kan dela ut ca 600 miljoner kronor per år

och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) ca 250 miljoner kronor.

Utskottet anser att det i det här sammanhanget finns skäl att erinra om hur

allmänna medel mot den dåvarande oppositionens vilja fördes över i enskild ägo.

Mot bakgrund bl.a. härav och det statsfinansiella läget är det utskottets

bestämda uppfattning att det är rimligt att ta i beaktande stiftelsernas väldig

tillgångar och deras utdelningskapacitet när man gör överväganden om den totala

omfattningen av de statliga resurserna för forskning. Utskottet ansluter sig

därmed till vad regeringen anfört om möjligheterna att främja en samordning

mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser i nu berört hänseende.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att utskottet för tre år sedan, inför

bildandet av stiftelserna, ansåg att stiftelsernas verksamhet självfallet ingår

i ett större forskningspolitiskt sammanhang och därmed utgör en av flera

grundläggande förutsättningar för statsmakternas forskningspolitiska beslut i

fortsättningen (bet. 1992/93:UbU16 s. 13).

Vid genomförandet av regeringens förslag är det enligt utskottet angeläget att

möjligheterna till samverkan mellan forskningsråd, fakulteter och

forskningsstiftelser utnyttjas på ett sådant sätt att grundforskningen kan

tillföras resurser särskilt inom miljöområdet. Det är även angeläget att

forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna kan stärkas. Utskottet

förutsätter att detta beaktas utan särskild åtgärd från riksdagens sida.

Ej heller om formerna för en samordning bör riksdagen uttala sig. Det ankommer

på berörda styrelser och forskningsorgan att på ett ändamålsenligt och naturlig

sätt samarbeta i syfte att uppnå bästa resultat för forskningen.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9

samt 1996/97:L6 yrkande 3.

Beträffande öppenhet i stiftelsernas verksamhet och redovisning av densamma

konstaterar utskottet att det i stadgarna för Stiftelsen för strategisk

forskning föreskrivs att Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Ingenjörs-

vetenskapsakademien (IVA) skall ha rätt att granska stiftelsens verksamhet och

att stiftelsen skall överlämna kopia av årsredovisning och revisionsberättelse

till nämnda akademier. Stiftelsen skall vidare årligen publicera och ge vid

spridning åt en lättillgänglig redogörelse över verksamheten. Detsamma gäller

Stiftelsen för miljöstrategisk forskning med det tillägget att årsredovisning

och revisionsberättelse skall tillställas även Kungl. Skogs- och

Lantbruksakademien. Akademien har jämte KVA och IVA rätt att granska denna

stiftelses verksamhet.

Enligt utskottet är syftet med motionerna 1996/97:L6 yrkande 4 och

1996/97:N270 yrkande 21 i huvudsak tillgodosett med gällande ordning, varför

yrkandena bör avslås.

Sveriges internationella forskningssamarbete

Utskottet tar i det följande under denna rubrik upp tre frågor, nämligen

Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram, svenskt deltagande i

storskaligt internationellt forskningssamarbete och Europeiska

universitetsinstitutet (European University Institute, EUI) i Florens.

Propositionen

Beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram föreslår

regeringen att Sverige i förberedelserna inför ramprogrammet skall verka för en

inriktning av programmet som bl.a. innebär en begränsning av programmet till

nuvarande nivå och prioritering av vissa angivna områden, t.ex. åtgärder för

ökat deltagande av små och medelstora företag, ett särskilt miljöprogram och et

ökat inslag av humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. I sin motivering

till förslaget anför regeringen bl.a. att det i de flesta medlemsländer finns

stora restriktioner när det gäller ökningar av de offentliga utgifterna. Enligt

den svenska regeringens bedömning bör det femte ramprogrammet inte vara större

än det nu pågående fjärde. Forskningsprogrammen bör administreras och

organiseras så att de små och medelstora företagens möjligheter att delta

stärks, eftersom dessa företags betydelse för tillväxten i Europa tillmäts stor

vikt. Miljöforskningen bör i ökad utsträckning samordnas med EU:s miljöpolicy.

Ett särskilt miljöforskningsprogram bör finnas även i fortsättningen.

Miljöaspekterna bör stärkas även inom andra särprogram. En förstärkning av

humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning bör inriktas mot den europeiska

integrationsprocessen och de sociala problemen i Europa, inte minst den höga

arbetslösheten.

När det gäller svenskt deltagande i storskaligt internationellt

forskningssamarbete föreligger inget förslag i propositionen. Exempel på

storskaligt forskningssamarbete är den europeiska kärnforskningsorganisationen

CERN, EU:s gemensamma fusionsforskningsanläggning JET och

fusionsforskningsprojektet ITER, den europeiska rymdorganisationen ESA och det

europeiska sydobservatoriet ESO. Regeringen redovisar sin bedömning, som går ut

på att Sveriges engagemang i storskaliga internationella

forskningsorganisationer bör ses över. Regeringen anför att den del av det

internationella forskningssamarbetet som sker i internationella

forskningsorganisationer utgör ett viktigt komplement till den nationella

forskningen, och i många fall utgör deltagandet den enda existerande möjlighete

att bedriva forskning vid forskningsfronten inom det aktuella området. För

forskarna är deltagandet i det internationella forskningssamarbetet

betydelsefullt, men det representerar samtidigt stora kostnader. Dessa bör väga

mot kostnaderna för annan forskning och samma ekonomiska restriktioner bör

gälla. Projekten inom samarbetet pågår ofta mycket länge utan grundläggande

prövning av andra än berörda forskare. Regeringen noterar att även andra länder

har uppmärksammat de höga kostnaderna för deltagandet i internationella

forskningsorganisationer. Regeringen avser sålunda att ta initiativ till en

översyn av Sveriges engagemang i storskaliga internationella

forskningsorganisationer, inklusive Sveriges deltagande i EU:s

fusionsforskningsprogram. - Regeringen har med hänsyn till det statsfinansiella

läget i budgetpropositionen föreslagit besparingar under anslaget Europeisk

forskningssamverkan.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner konventionen den 19 april 1972 om

grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut samt konventionen den 18 juni

1992 om ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt

universitetsinstitut. Båda konventionerna finns bilagda propositionen.

Konventionen om grundandet av ett europeiskt universitetsinstitut inkorporeras

med svensk rätt i delar som avser immunitet och privilegier genom en lag om

ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Motionerna

I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkas avslag på regeringens förslag om inriktningen

av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram och begärs ett

uttalande av riksdagen om vad i motionen anförts om inriktningen på Sveriges

deltagande i EU:s ramprogram (yrk. 7 och 22). Det kan enligt motionärerna

ifrågasättas om en utökad forskning inom humaniora och samhällsvetenskap ligger

i linje med artikel 130 i unionsfördraget. En uppgift för regeringen bör vara

att driva på frågan om ett utvidgat och förbättrat uppföljnings- och

utvärderingssystem. Utgångspunkten för ett gemensamt europeiskt

forskningsprogram måste vara att samla resurser och kompetens inom viktiga

områden för att åstadkomma en snabbare utveckling än vad som annars är möjligt

respektive land. Forskningen bör leda till nya produkter och metoder. Enligt

motion 1996/97:Ub10 (mp) yrkande 5 bör riksdagen begära att Riksrevisionsverket

ges i uppdrag att göra en utvärdering av vilka effekter EU:s forskning har på

svensk forskning. Enligt motionärerna saknas det helt en utvärdering av vad EU:

inträde på svensk forskningspolitiks område har inneburit.

I tre motioner behandlas frågan om Sveriges engagemang i internationella

forskningsorganisationer. Riksdagen bör enligt yrkande 30 i motion 1996/97:Ub41

(m) som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av

att Sverige deltar i internationella forskningsprojekt och forskningssamarbeten

som CERN, ESA och ITER. Motionärerna utgår från att regeringen inte avser att

radikalt förändra det svenska engagemanget i sådana projekt och internationella

organisationer som bedriver avancerad forskning inom bl.a. kärn-, rymd- och

energiteknik. I motion 1996/97:Ub5 (fp) yrkande 12 anförs att det inte är

seriöst att dels föreslå en utvärdering av vårt deltagande, dels samtidigt

föreslå en mycket stor besparing. Regeringen ger en negativ signal till våra

samarbetspartner, vilket gör Sverige mindre attraktivt i internationellt

forskningssamarbete. Liknande uppfattning framförs i motion 1996/97:Ub8 (kd), i

vilken det anförs att förslaget kommer att skapa misstro inom forskarsamhället

såväl inom landet som internationellt. Förslaget är enligt motionärerna dåligt

genomtänkt och principiellt ogenomförbart; det finns formella hinder för att

radikalt ändra Sveriges engagemang i det nu aktuella samarbetet (yrk. 2).

Utskottet

Utskottet har beträffande Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram

inget att erinra mot vad regeringen har föreslagit. Mot bakgrund av vad som

anförs i motion 1996/97:Ub411 finns det skäl att fästa uppmärksamheten på att

det i det nu löpande fjärde ramprogrammet bland de nya inslagen finns ett

särprogram, socio-ekonomisk forskning (Targeted Socioeconomic Research, TSER),

representerande 1,1 % av kostnaderna för hela ramprogrammet. I Sveriges vid

ministerrådsmötet den 7 oktober 1996 preliminärt framförda uppfattning om nästa

ramprogram (Swedish Views on the Fifth Framework Programme, June 13, 1996)

framhålls bl.a. att gränsen mellan humaniora, social- och samhällsvetenskap är

tämligen oklar. Att betrakta ämnena sammanhållet kan ge positiva resultat. Vid

en analys av den pågående omvandlingsprocessen i Europa är det väsentligt att

anlägga ett historiskt perspektiv, då orsakerna till aktuella skeenden ofta stå

att finna långt tillbaka i tiden. Regeringen pekar därpå ut några områden -

t.ex. europeisk idéhistoria och europeiska samhällen genom tiderna - som skulle

kunna bidra till bredare kunskaper och bättre förutsättningar för att klara

svåra och komplexa problem.

Beträffande kraven på utvärdering av EU:s ramprogram konstaterar utskottet med

tillfredsställelse att regeringen i sina synpunkter på nästa ramprogram har

berört frågan. Man framhåller svagheten i att beslut om nytt ramprogram har

fattats utan att utvärderingsresultat har förelegat. Det är viktigt att beslute

om nya ramprogram fattas på grundval av erfarenheter och uppföljningar av

tidigare program. Den kontroll och utvärdering som tog sin början under det

fjärde ramprogrammet bör fortsätta. Utskottet förutsätter att regeringen på EU-

nivå driver på i frågan om utvärdering av ramprogrammen.

Regeringen framhåller i propositionen att en omfattande planering under det

närmaste året återstår, innan det femte ramprogrammet slutligt fastställs.

Förutsättningarna kommer i olika avseenden att kunna ändras, och regeringen kan

komma att tvingas grunda sina ställningstaganden på vid senare tidpunkter

gällande förutsättningar och samarbetsmöjligheter med t.ex. enskilda länder i

syfte att uppnå svenska mål.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad regeringen

förordar om inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte

ramprogram och därjämte avslår motion 1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22.

När det gäller effekterna för Sveriges del av forskningssamarbetet med EU kan

utskottet i mycket instämma med motionärerna. Visserligen har flera

utvärderingar och uppföljningar gjorts. Av propositionen framgår att inom

sektorsforskningsområdet har många av de berörda myndigheterna analyserat

sambandet mellan det svenska FoU-stödet och EU:s ramprogram. I

Forskningsfinansieringsutredningens betänkande Forskning och pengar (SOU

1996:29) diskuteras EU:s ramprogram och svensk forskning i relation till

varandra. I en rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (Hur

effektivt är EU:s stöd till forskning och utveckling?, Ds 1996:8) ges uttryck

för osäkerhet om EU:s forskningsprogram är samhällsekonomiskt lönsamma. Bland

annat i två rapporter har Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) kartlagt

och analyserat det svenska deltagandet i EU:s andra och tredje ramprogram (NUTE

B 1994:10 och R 1996:20). Utskottet anser emellertid att det är viktigt att det

sker en fortsatt nationell kartläggning av forskningssamarbetet med EU och att

diskussionen om samarbetet och dess konsekvenser förs vidare. Någon särskild

åtgärd från riksdagens sida med anledning av motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 anse

utskottet inte vara påkallad, varför yrkandet avstyrks.

Beträffande Sveriges deltagande i storskaliga internationella

forskningsorganisationer vill utskottet med anledning av motionerna anföra

följande.

Utskottet delar regeringens bedömning att det bör göras en översyn av Sveriges

deltagande i nu berörda forskningsorganisationer och projekt och att den bör sk

av de skäl som regeringen åberopar. Utskottet har erfarit att en utredning

kommer att tillsättas inom en mycket snar framtid och att den avses arbeta

snabbt och i kontakt med andra länder. Vad regeringen anför om en översyn gälle

- som utskottet har uppfattat det - framtida ställningstaganden till fortsatt

samarbete och att dessa bör grundas på överväganden om vad som är rimligt i

fråga om fördelning av begränsade resurser. Det statsfinansiella läget är sådan

att alla statliga ekonomiska åtaganden, även såvitt avser nu ifrågavarande

internationella samarbete, måste prövas. Utskottet behandlar de i

budgetpropositionen föreslagna neddragningarna på berörda anslag i sitt

anslagsbetänkande (UbU1).

Med anledning av vad motionärerna anför om formella hinder för Sverige att dra

sig ur kontraktsbundna åtaganden vill utskottet understryka vad utskottet har

erfarit, nämligen att det inte är fråga om omedelbara föranstaltanden från

regeringens sida. Utskottet utgår från att regeringen under nästa år kommer att

redovisa de åtgärder som kan komma att föranledas av utredningens resultat.

Utskottet finner inte att något uttalande av riksdagen är påkallat med

anledning av regeringens bedömning i den nu aktuella frågan och de förevarande

motionsyrkandena. Motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:

Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 bör därför avslås.

Europeiska universitetsinstitutet i Florens (European University Institute, EUI

bedriver forskarutbildning och forskning inom juridik, samhällsvetenskap och

humaniora. Institutet bildades genom att de sex ursprungliga medlemsländerna i

EG ingick en konvention av den 19 april 1972 om grundandet av ett europeiskt

universitetsinstitut. Efter hand har nya medlemsstater anslutit sig. En

konvention om ändring av nämnda konvention ingicks den 18 juni 1992 och har nu

godkänts av samtliga medlemsländer. Av propositionen framgår att Sverige, utan

att ha tillträtt konventionen, sedan läsåret 1990/91 genom ett särskilt avtal

med institutet haft rätt att årligen skicka fyra innehavare av doktorandtjänst

eller utbildningsbidrag, som kunnat förlägga ett eller två år av sin utbildning

till institutet. Ett medlemskap i EUI innebär till skillnad från det

hittillsvarande samarbetet att Sverige tar del i verksamheten på samma villkor

som övriga medlemsländer, dvs. är med i beslutsprocesserna inom EUI och får

sända ett större antal studenter till institutet.

Riksdagen bör enligt utskottet godkänna konventionerna och anta regeringens

förslag till lag om ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Inrättande av professurer

De professurer som för ett antal år sedan fanns inrättade vid forskningsråden

fördes med verkan fr.o.m. den 1 juli 1994 över till de universitet och högskolo

där tjänsterna var placerade. Professurer skulle inte längre finnas vid råden.

Regeringen föreslår nu att forskningsråden under Utbildningsdepartementet,

Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet ges rätt att inrätta och

tillsätta professurer. Tjänsterna, som bör vara tidsbegränsade till sex år,

placeras vid ett universitet eller en högskola i samråd med det berörda

lärosätet.

I motionerna 1996/97:Ub411 (m) yrkande 8 och 1996/97:Ub451 (c) yrkande 18

föreslås att riksdagen skall avslå regeringens förslag. Motionärerna i den

förstnämnda motionen finner regeringens förslag vara ett allvarligt steg

tillbaka mot en centralstyrd och likformig politik. Den nuvarande ordningen har

fungerat bra. Enligt den senare motionen bör satsningar på nya professurer vara

ett led i högskolornas utvecklingsarbete. Central styrning bör begränsas till

projektfinansiering och anslagsfördelning.

Utskottet vill liksom regeringen erinra om att de tidigare rådsprofessurerna

ofta avsåg viktiga forskningsområden som var underrepresenterade vid

universiteten. Tjänsterna kunde även användas för att rekrytera en viss utländs

forskare att verka vid ett svenskt universitet och därigenom berika den svenska

forskningsmiljön.

För att upprätthålla en god kvalitet och relevans i forskningen är det -

påpekar regeringen - angeläget att kunna bygga upp forskning inom nya,

internationellt lovande områden. Det är även viktigt att kunna utveckla den

redan etablerade forskningen mot nya fruktbara angreppssätt. Regeringen menar

att forskningsråden förlorade ett viktigt förnyelseinstrument, då möjligheten

att inrätta professurer vid forskningsråden avskaffades. Utskottet delar denna

uppfattning. Regeringen framhåller att rådsprofessurerna bör användas som ett

förnyelseinstrument och för att överbrygga gränser och främja interdi-sciplinär

samarbete. Utskottet vill understryka detta syfte med regeringens förslag.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och

1996/97:Ub451 yrkande 18. Vad regeringen har förordat om inrättande av

professurer vid forskningsråden bör godkännas av riksdagen.

Utskottet behandlar i det här sammanhanget ett par yrkanden som rör regeringens

rätt att i vissa fall inrätta professurer vid universitet och högskolor. I

motionerna 1996/97:Ub451 (c) yrkande 19 och 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 8

föreslås att denna möjlighet slopas.

Utskottet avstyrker de båda motionsyrkandena. Bakgrunden till yrkandena är att

riksdagen våren 1995 gav regeringen rätt att inrätta professurer vid universite

och högskolor för att garantera tillgången på forskare inom särskilda områden

(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU12, rskr. 354). Normalt inrättas tjänst som

professor vid universitet och högskola genom lokala beslut. Även tillsättningen

av professuren sker lokalt. Utskottet finner inte skäl att ändra nuvarande

ordning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken

att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16,

1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10

yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451

yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 godkänner vad regeringen

förordar,

res. 1 (m) - delvis

res. 2 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

res. 4 (v)

res. 5 (mp) - delvis

res. 6 (kd) - delvis

2. beträffande möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en

forskarutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 4, 1996/97:

Ub514 yrkandena 26 och 29 samt 1996/97:A806 yrkande 20,

res. 5 (mp) - delvis

3. beträffande uppföljning av pågående jämställdhetsprojekt

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub409,

4. beträffande omvandlingen av utbildningsbidrag till

doktorandtjänster

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och 1996/97:Ub451

yrkande 14,

res. 2 (c) - delvis

5. beträffande jämställdhetsrevisioner av forskningsråden

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och 1996/97:Ub451

yrkande 15,

res. 2 (c) - delvis

6. beträffande andelen kvinnor i forskarsamhällets organ

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483

yrkande 4,

res. 7 (c, fp) - delvis

7. beträffande könsfördelningen inom högskolans forskar- och

lärarkår

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 20,

res. 6 (kd) - delvis

8. beträffande forskning om kvinnors hälsoproblem och fysiologi

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub407 yrkandena 1, 3, 4 och 5 samt

1996/97:A821 yrkande 22,

res. 6 (kd) - delvis

9. beträffande könsuppdelad statistik

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och 1996/97:Ub7 yrkande

4,

res. 8 (fp, v)

10. beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp

för forskningsråden och Rymdstyrelsen

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 32,

res. 1 (m) - delvis

11. beträffande ansvar för Forskningsrådsnämnden att samordna

universitetsforskning och sektorsforskning, m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 36,

res. 5 (mp) - delvis

12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 31 och 1996/97:Ub10

yrkande 8,

res. 1 (m) - delvis

res. 5 (mp) - delvis

13. beträffande medelsfördelningen till forskningsråden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 33,

res. 1 (m) - delvis

14. beträffande landstings och kommuners stöd till forskning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 10,

res. 1 (m) - delvis

15. beträffande grundforskningsavdrag

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19,

1996/97:Ub501 yrkandena 1, 2 och 3 och 1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och

35,

res. 5 (mp) - delvis

16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11, 1996/97:Ub404

yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411 yrkandena 18-20 och 24 och 1996/97:Ub488,

res. 1 (m) - delvis

res. 5 (mp) - delvis

17. beträffande forskningsinformation

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub5 yrkande 18,

res. 3 (fp) - delvis

18. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av

doktorsavhandlingar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub473,

res. 6 (kd) - delvis

19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem

att riksdagen avslår motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkande 20,

1996/97:Ub8 yrkande 9 och 1996/97:Ub10 yrkande 3,

res. 3 (fp) - delvis

res. 5 (mp) - delvis

res. 6 (kd) - delvis

20. beträffande forskning inom skolväsendet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 35,

res. 1 (m) - delvis

21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub8 yrkande 4 och 1996/97:

Ub411 yrkande 40,

res. 1 (m) - delvis

res. 6 (kd) - delvis

22. beträffande idrottsforskning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Kr510 yrkande 9 och 1996/97:Kr519

yrkande 3,

res. 6 (kd) - delvis

23. beträffande lärartjänsterna i högskolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 5, 1996/97:

Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub448 yrkande 6, 1996/97:Ub451 yrkande 16,

1996/97:Ub459 yrkande 2, 1996/97:Ub511, 1996/97:Ub512 yrkande 17 och

1996/97:Ub514 yrkandena 20 och 30,

res. 2 (c) - delvis

res. 3 (fp) - delvis

res. 5 (mp) - delvis

24. beträffande avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar

av stiftelseförordnandena

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub411

yrkandena 1, 6 och 17,

res. 9 (m, fp)

25. beträffande stiftelseförordnanden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1996/97:L5 yrkande 2 och 1996/97:L6 yrkande 1 godkänner vad regeringen

förordar om riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena för

stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel,

res. 2 (c) - delvis

res. 6 (kd) - delvis

26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och

forskningsråd m.fl.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:L6 yrkande 3 och 1996/97:

Ub10 yrkandena 6 och 9,

res. 2 (c) - delvis

res. 5 (mp) - delvis

27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:L6 yrkande 4 och 1996/97:N270 yrkande

21,

res. 2 (c) - delvis

res. 5 (mp) - delvis

28. beträffande EU:s femte ramprogram

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22 godkänner vad regeringen förordar om

inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram,

res. 1 (m) - delvis

29. beträffande utvärdering m.m. av forskningssamarbetet med EU

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub10 yrkande 5,

res. 5 (mp) - delvis

30. beträffande Sveriges deltagande i storskaligt internationellt

forskningssamarbete

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:

Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30,

res. 10 (m, fp, kd)

31. beträffande Europeiska forskningsinstitutet i Florens

att riksdagen godkänner konventionen av den 19 april 1972 om grundandet av ett

europeiskt universitetsinstitut och konventionen av den 18 juni 1992 om

ändring av konventionen om grundandet av ett europeiskt

universitetsinstitut,

32. beträffande regeringens lagförslag

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661)

om immunitet och privilegier i vissa fall,

33. beträffande professurer vid forskningsråden

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna

1996/97:Ub411 yrkande 8 och 1996/97:Ub451 yrkande 18 godkänner vad

regeringen förordar om inrättande av professurer vid forskningsråden under

Utbildningsdepartementet, Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet,

res. 11 (m, c)

34. beträffande rätten för regeringen att inrätta professurer vid

universitet och högskolor

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub451 yrkande 19 och 1996/97:Ub483

yrkande 8.

res. 7 (c, fp) - delvis

Stockholm den 28 november 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstran

(s), Eva Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundber

(s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Margitta Edgren (fp), Tomas

Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s),

Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och

Margareta E Nordenvall (m).

Reservationer

1. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.

(mom. 1, 10, 12, 13, 14, 16, 20, 21 och 28)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall

(alla m) anför:

Vi anser att riksdagen med bifall till yrkandena 4 och 5 i motion 1996/97:Ub411

bör avslå vad regeringen förordat om mål för forskningen och allmänna riktlinje

för forskningspolitiken. Det är enligt vår mening inte möjligt att i korta

punkter ange vare sig forskningens mål eller forskningspolitikens inriktning.

Regeringens försök speglar en grundinställning till forskning som vi inte delar

det gäller inte minst det ofta återkommande talet om samhällsnytta och relevans

Såsom anförs i vår partimotion är forskningens viktigaste uppgift att bidra til

kunskapsutveckling. Att ta fram ny kunskap är nödvändigt för Sverige. Bara geno

att ligga i den absoluta forskningsfronten på viktiga områden kan vårt lands

intressen främjas. Den av regeringen angivna inriktningen av forskningspolitike

kan inte anses tillmötesgå dessa krav. I övrigt hänvisar vi till motiven för

avslagsyrkandena som anförs i Moderaternas partimotion och till den redovisning

av innehållet i den som utskottet gjort.

Beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp för

forskningsråden och Rymdstyrelsen anser vi att riksdagen med anledning av

yrkande 32 i motion 1996/97:Ub411 som sin mening bör ge regeringen till känna

att regeringens planer inte bör fullföljas. Vi kan inte se några fördelar med e

sådan nyordning.

Vi ställer oss bakom kravet - som förs fram i samma motion - på rådens ansvar

när det gäller ekonomisk uppföljning av de medel som delas ut från

forskningsråden. Rådens rutiner vid utdelning av anslag bör granskas. Riksdagen

bör bifalla motionens yrkande 31 om ett tillkännagivande till regeringen i denn

fråga.

Vidare ifrågasätter vi den extra satsning på det humanistiska området som

regeringen förordar samtidigt som stora neddragningar görs på andra områden

såsom inom naturvetenskap och teknik, inom vilka det finns stor brist på

forskarutbildade. Vad som i motion 1996/97:Ub411 anförs om medelsfördelning til

forskningsråden bör riksdagen med bifall till yrkande 33 i motionen som sin

mening ge regeringen till känna.

När det gäller landstingens och kommunernas stöd till forskning bör riksdagen

uttala sig för att den offentligt finansierade forskningen principiellt bör var

en angelägenhet för staten och därmed bifalla yrkande 10 i motionen.

Samverkan mellan högskola och företag är utomordentligt viktig. I motion

1996/97:Ub411 ges exempel på hur denna samverkan skulle kunna byggas ut. Genom

fler kurser i entreprenörskap i den grundläggande högskoleutbildningen, fler

industridoktorander och ett system med nätverk mellan personer inom högskolan

och inom näringslivet är det möjligt att både utveckla och effektivisera

existerande samverkansformer. Med hänvisning till vad vi nu har anfört anser v

att utskottet bort ha tillstyrkt yrkandena 18, 19, 20 och 24 i motionen.

Vi ställer oss bakom vad i motion 1996/97:Ub411 anförs om förändring av

forskningen inom skolväsendet. En stor del av denna avser organisatoriska

frågor, vilket medför att förhållandevis litet intresse ägnas angelägna frågor

såsom inlärning, pedagogik och studieresultat i skolan. Riksdagen bör sålunda

bifalla yrkande 35 i motionen.

Vi kan inte uppfatta propositionen i den delen som gäller forskning om ideell

verksamhet m.m. på annat sätt än att det rör sig om regeringsdirektiv för

myndigheter. Ifrågavarande forskning bör ske i högskolans regi. Vi tillstyrker

därmed yrkande 40 i motionen.

Vi anser inte att riksdagen skall ställa sig bakom vad regeringen förordat om

inriktningen av Sveriges ställningstagande till EU:s femte ramprogram. Som

anförs i vår partimotion måste utgångspunkten för ett gemensamt europeiskt

forskningsprogram vara att samla resurser och kompetens inom viktiga områden så

att forskningen resulterar i nya produkter och metoder. Detta bör vara

vägledande för regeringen i det fortsatta förberedelsearbetet i ministerrådet.

Regeringen bör därjämte driva på i frågan om ett förbättrat uppföljnings- och

utvärderingssystem för forskningssamarbetet inom EU. Yrkandena 7 och 22 i motio

1996/97:Ub411 bör bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 10, 12, 13

14, 16, 20, 21 och 28 bort hemställa

1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 avslår

regeringens förslag och motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16,

1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10

yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt 1996/97:Ub514

yrkande 33,

10. beträffande regeringens avsikt att låta inrätta en samverkansgrupp för

forskningsråden och Rymdstyrelsen

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Ub411 yrkande 32 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 31 och med avslag på

motion 1996/97:Ub10 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

13. beträffande medelsfördelningen till forskningsråden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 33 som sin mening ge

regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande landstings och kommuners stöd till forskning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 10 som sin mening ge

regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 18, 19, 20 och 24

och med avslag på motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11 samt

1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2 samt 1996/97:Ub488 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande forskning inom skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 35 som sin mening ge

regeringen till känna vad som ovan anförts,

21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 40 och med avslag på

motion 1996/97:Ub8 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

28. beträffande EU:s femte ramprogram

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 7 och 22 samt med

avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

2. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.

(mom. 1, 4, 5, 23, 25, 26 och 27)

Andreas Carlgren (c) anför:

Jag konstaterar att regeringens allmänna mål och riktlinjer för

forskningspolitiken i stort överensstämmer med Centerpartiets värderingar.

Emellertid anser jag att riksdagen bör ställa sig bakom vad som anförs i

Centerpartiets partimotion, där det uttalas en viss oro för regeringens starka

betoning av forskningens nytta. Vidare menar jag i enlighet med motionen att

riksdagen bör besluta om en komplettering av riktlinjerna med: ?Forskningen

skall vara fri i formuleringen av problem och valet av metoder.? Slutligen vill

jag i det här sammanhanget stryka under kravet på en mer decentraliserad

utbildnings- och forskningsstruktur. Regeringen bör medverka till att det vid

varje akademiskt lärosäte satsas på kvalitet, fördjupning och forskning. Jag

hänvisar i övrigt till de motiv som anförs i motion 1996/97:Ub451, vars yrkande

1 och 4 jag föreslår att riksdagen skall bifalla.

Jag anser att regeringen snarast bör redovisa effekten av den avbrutna

omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster. Riksdagen bör med

bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och 1996/97:Ub451 yrkande 14 som

sin mening ge regeringen detta till känna.

Likaså bör riksdagen enligt min mening som sin mening ge regeringen till känna

vad som i motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och 1996/97:Ub451 yrkande 15

anförts om jämställdhetsrevisioner av forskningsråden.

När det gäller lärartjänsterna i högskolan delar jag uppfattningen som förs

fram i motionerna 1996/97:Ub448 och 1996/97:Ub451 att det är nödvändigt att det

inrättas flera tjänster som forskarassistent. Härigenom skulle det ges större

möjligheter för disputerade att fortsätta sin forskarkarriär och - inte minst -

öka möjligheterna för kvinnor att satsa på en akademisk karriär.

Beträffande regeringens möjlighet att efter ändring av stiftelseförordnandena

tillsätta och entlediga stiftelsernas styrelser konstaterar jag nu att riksdage

har bifallit regeringens förslag om ändring i stiftelselagen. I det sålunda

uppkomna läget anser jag att regeringen bör föranstalta om en ordning vid

utseendet av styrelseledamöterna som överensstämmer med förslaget i motion

1996/97:L6 yrkande 1. Detta vill jag att riksdagen med bifall till yrkandet som

sin mening ger regeringen till känna.

Även när det gäller samarbetet mellan forskningsstiftelser och forskningsråd

m.fl. anser jag att riksdagen i enlighet med vad som anförs i samma motion bör

uttala sig för samarbete i stället för att i förväg uppställa garantier för att

stiftelsernas medel skall ingå som en del i forskningsfinansieringen över

statsbudgeten. Yrkande 3 borde ha tillstyrkts av utskottet.

Jag anser också - i frågan om redovisning av stiftelsernas verksamhet - i

enlighet med vad som föreslås i motion 1996/97:L6 yrkande 4 att riksdagen som

sin mening bör ge regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringe

bör inleda samtal med stiftelserna i syfte att åstadkomma största möjliga

öppenhet i stiftelsernas verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 4, 5, 23,

25, 26 och 27 bort hemställa

1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4, med

anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5

yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande

15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 samt

1996/96:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. beträffande omvandlingen av utbildningsbidrag till doktorandtjänster

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 3 och

1996/97:Ub451 yrkande 14 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. beträffande jämställdhetsrevisioner av forskningsråden

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 5 och

1996/97:Ub451 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

23. beträffande lärartjänsterna i högskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 6 och

1996/97:Ub451 yrkande 16 och med avslag på motionerna 1996/97:

Ub5 yrkande 5, 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub459 yrkande 2,

1996/97:Ub511, 1996/97:Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkandena 20 och

30 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

25. beträffande stiftelseförordnanden

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:L6 yrkande 1, 1996/97:L5

yrkande 2 och regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och forskningsråd

m.fl.

att riksdagen bifall till motion 1996/97:L6 yrkande 3 och med avslag på motion

1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:L6 yrkande 4 och med avslag på

motion 1996/97:N270 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

3. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.

(mom. 1, 17, 19 och 23)

Margitta Edgren (fp) anför:

Jag anser att riksdagen - i enlighet med motion 1996/97:Ub5 - bör avslå

regeringens förslag till riktlinjer för forskningen. Det är min bestämda

uppfattning att grundforskningen måste värnas. Den behövs för att långsiktigt

bygga upp ny kunskap inom olika områden och för att främja mångvetenskapligt

samarbete. Det saknas mål i regeringens förslag som uttryckligen tar sikte på

grundforskningen. Vidare vill jag peka på att regeringens betoning av ?nyttan a

forskning? kan medföra att kortsiktiga nyttoaspekter betonas och alltför mycket

påverkar fördelningen av forskningsresurserna. Detta kan dessutom hota strävan

efter högsta kvalitet i forskningen. Med hänvisning till vad jag här anfört och

till vad i övrigt anförs om riktlinjer för forskningspolitiken i motion

1996/97:Ub5 tillstyrker jag yrkandena 10, 11 och 16 i motionen.

Beträffande frågan om forskningsinformation anser jag i likhet med vad som

förordas i motion 1996/97:Ub5 att en utvärdering bör göras av hur

forskningsfinansiärer tar sitt ansvar för forskningsinformationen. Riksdagen bö

genom bifall till yrkande 18 i motionen uttala sig för en sådan utvärdering.

Regeringens tanke att låta bygga upp databaser för longitudinell forskning

aktualiserar forskningsetiska problem. Riksdagen bör i enlighet med yrkande 20

motion 1996/97:Ub5 uttala sig för att de problem av etisk natur som är

förknippade med de ifrågavarande databaserna bör beaktas i direktiven för den

planerade forskningsetiska utredningen.

Jag anser beträffande lärartjänsterna i högskolan att riksdagen med bifall

till motion 1996/97:Ub5 yrkande 5 bör uttala sig för att pedagogisk skicklighet

skall föreskrivas som krav för innehav av universitetslektorstjänst.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 17, 19 oc

23 bort hemställa

1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkandena 10, 11 och 16 samt

med avslag på regeringens förslag och motionerna 1996/97:Ub7 yrkandena 1

och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22,

1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt

1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande forskningsinformation

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 18 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 20, med anledning av

motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 och med avslag på motionerna 1995/96:Jo16

yrkande 3 och 1996/97:Ub10 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

23. beträffande lärartjänsterna i högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub5 yrkande 5 och med avslag

på motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub448 yrkande 6,

1996/97:Ub451 yrkande 16, 1996/97:Ub459 yrkande 2, 1996/97:Ub511,

1996/97:Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkandena 20 och 30 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken (mom. 1)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Jag anser att regeringens förslag till övergripande mål och riktlinjer för

forskningspolitiken är ett steg i rätt riktning. En entydig och samordnad

forskningspolitik kräver ett antal mer övergripande ställningstaganden. Dock

vill jag i likhet med vad som görs i Vänsterpartiets partimotion 1996/97:Ub7

lyfta fram frågan om hur olika grupper i samhället skall kunna delta i

forskningsprocessen. Jag hänvisar till vad som sägs om detta i motionen. Likaså

ansluter jag mig till motionen när det gäller kraven på forskare att öppet

redovisa sina utgångspunkter, metoder och resultat och vikten av att forskning

som är kritisk mot etablerade metoder och tankemönster ges utrymme. Jag vill

också i det här sammanhanget erinra om de farhågor som uttrycks i motionen om

att den tillämpningsnära forskningen blir alltför dominerande i förhållande til

grundforskningen. Detta kan komma att drabba framför allt humanistisk och

samhällsvetenskaplig forskning. Likaså vill jag erinra om att andelen

fakultetsmedel, som utgör basfinansieringen för universitet och högskolor,

kontinuerligt minskar. Yrkandena 1 och 2 i motion 1996/97:Ub7 borde således ha

tillstyrkts av utskottet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 1 bort

hemställa

1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, med

anledning av regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5

yrkandena 10, 11 och 16, 1996/97:Ub8 yrkande 15, 1996/97:Ub10 yrkandena 1

och 22, 1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4

samt 1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

5. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.

(mom. 1, 2, 11, 12, 15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag kan i huvudsak dela regeringens uppfattning när det gäller mål och

riktlinjer för forskningspolitiken. Dock konstaterar jag, i likhet med vad som

anförs i motion 1996/97:Ub514, en viss överbetoning av nyttoaspekten i

regeringens allmänna skrivningar. Regeringen skiljer inte mellan grundforskning

och tillämpad forskning. Uttryckliga krav på samhällsnytta - även om de är

allmänt hållna - är enligt min uppfattning direkt olämpliga, om de avses gälla

styrning av grundforskningen. I enlighet med motion 1996/97:Ub10 bör riksdagen

uttala sig för ett kraftigt ökat forsknings- och utvecklingsarbete rörande

miljöanpassning av verksamheter inom flertalet av statens verksamhetsområden.

Det hade vidare varit på sin plats att regeringen som utgångspunkt för

propositionen hade redovisat en analys av forskning och högre utbildning med

avseende på resurser, tyngdpunkter, utvecklingstendenser etc. Sammanfattningsvi

anser jag att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 22 och

1996/97:Ub514 yrkande 33 och med anledning av motion 1996/97:Ub10 yrkande 1 som

sin mening bör ge regeringen till känna vad jag här har anfört.

De åtgärder som utpekas i motion 1996/97:Ub10 yrkande 4 för att förbättra

möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en forskarkarriär är enligt

min mening angelägna och bör tillstyrkas av riksdagen.

En utredning av den samlade sektorsforskningen i landet i syfte att

åstadkomma en genomgripande effektivisering bör tillsättas. FRN bör - som det

framhålls i motion 1996/97:Ub514 - få ett ökat ansvar att samordna

universitetsforskning och sektorsforskning. Detta bör riksdagen uttala sig för

i enlighet med yrkande 36 i motionen.

Jag tycker det är alldeles utmärkt, som regeringen anför, att sakkunniga från

andra länder i högre grad bör utnyttjas för bedömningen av kvaliteten på svensk

forskning. Ett sådant förfarande bör enligt min mening även gälla bedömningen a

ansökningar till forskningsråden om medel. Yrkande 8 i motion 1996/97:Ub10 bör

sålunda bifallas av riksdagen.

Miljöpartiet de gröna har nu utförligt presenterat sitt förslag till

grundforskningsavdrag. Med hänvisning till de motiv för detta som vi redovisat

flera motioner - främst en alltmer ökad risk för utarmning av grundforskningen

anser jag att riksdagen hos regeringen bör begära att frågan utreds och att

regeringen återkommer till riksdagen med förslag som i huvudsak överensstämmer

med vad som skisseras i våra motioner. Detta bör riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19, 1996/97:Ub501 yrkande 2 och

1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och 35 samt med anledning av motion 1996/97:Ub50

yrkandena 1 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Beträffande samverkan mellan högskola och företag anser jag att formerna för

samverkan bör läggas fast så att inte ifrågavarande verksamhet kolliderar med

gällande regler på det rättsliga området. Därmed anser jag att utskottet bort

tillstyrka yrkandena 2 och 11 i motion 1996/97:Ub10.

De forskningsetiska problemen när det gäller genteknikforskning är så

allvarliga att riksdagen av regeringen bör begära förslag om särskilda

informationsinsatser för att öka människors kunskaper på området och därmed

underlätta för medborgarna att ta ställning i en för samhället mycket viktig

framtidsfråga. I motion 1996/97:Ub10 yrkande 3 ges en anvisning om hur medel

borde kunna ställas till FRN:s eller NFR:s förfogande för ändamålet. Jag anser

att yrkandet bör bifallas av riksdagen.

Visserligen pågår en utredning om lärartjänsternas organisation i högskolan.

Men mot bakgrund av de ökade kraven på lärarnas undervisningsskicklighet anser

jag i likhet med vad som framförs i de förevarande motionerna från Miljöpartiet

att riksdagen bör uttala sig för en högskollärarutbildning. Detta bör riksdagen

med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub511 och

1996/97:Ub514 yrkande 20 som sin mening ge regeringen till känna.

Jag har inget att erinra mot att regeringen skall kunna utse och entlediga

ledamöterna i stiftelsernas styrelser, men det planerade samarbetet med

stiftelserna får inte innebära att stiftelsernas allmänna inriktning på

forskning riskeras. Stiftelserna bör få samma verksamhetsformer som t.ex.

forskningsråden har. Vissa av de nedskärningar som nu görs med hänvisning till

stiftelsernas medel bör återställas. Även i det här sammanhanget vill jag erinr

om möjligheten att genom ett grundforskningsavdrag enligt Miljöpartiets modell

kompensera medelsbortfall för grundforskningen. Riksdagen bör bifalla yrkandena

6 och 9 i motion 1996/97:Ub10.

Likaså tillstyrker jag motion 1996/97:N270 yrkande 21 i fråga om redovisning

av stiftelsernas verksamhet.

Det saknas enligt min uppfattning - trots att vissa undersökningar har gjorts

på skilda håll - en grundlig utvärdering av Sveriges forskningssamarbete med EU

och samarbetets effekter på svensk forskning. Med instämmande i vad som anförs

härom i motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 anser jag att Riksrevisionsverket bör få

uppdrag att göra en sådan utvärdering.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 2, 11, 12

15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29 bort hemställa

1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 22 och

1996/97:Ub514 yrkande 33, med anledning av regeringens förslag och motion

1996/97:Ub10 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena

10, 11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub8 yrkande 15,

1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5 samt 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. beträffande möjligheterna för kvinnor att inleda och fullfölja en

forskarutbildning

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 4 och

1996/97:A806 yrkande 20 och med anledning av motion 1996/97: Ub514

yrkandena 26 och 29 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

11. beträffande ansvar för Forskningsrådsnämnden att samordna

universitetsforskning och sektorsforskning, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 36 som sin mening ge

regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande tilldelningen av medel från forskningsråden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkande 8 och med avslag på

motion 1996/97:Ub411 yrkande 31 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

15. beträffande grundforskningsavdrag

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkandena 7, 18 och 19,

1996/97:Ub501 yrkande 2 och 1996/97:Ub514 yrkandena 27, 34 och 35 samt med

anledning av motion 1996/97:Ub501 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande samverkan mellan högskola och företag, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkandena 2 och 11 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Ub404 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub411

yrkandena 18, 19, 20 och 24 och 1996/97:Ub488 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem

att riksdagen med bifall till motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3 och 1996/97:Ub1

yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1996/97:

Ub8 yrkande 9 och 1996/97:Ub5 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

23. beträffande lärartjänsterna i högskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub10 yrkande 21, 1996/97:Ub511

och 1996/97:Ub514 yrkande 20 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5

yrkande 5, 1996/97:Ub448 yrkande 6, 1996/97:Ub451 yrkande 16, 1996/97:Ub459

yrkande 2, 1996/97:

Ub512 yrkande 17 och 1996/97:Ub514 yrkande 30 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande samarbete mellan forskningsstiftelser och forskningsråd

m.fl.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkandena 6 och 9 och med

avslag på motion 1996/97:L6 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

27. beträffande redovisning m.m. av stiftelsernas verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N270 yrkande 21 och med avslag på

motion 1996/97:L6 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

29. beträffande utvärdering m.m. av forskningssamarbetet med EU

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub10 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken, m.m.

(mom. 1, 7, 8, 18, 19, 21, 22 och 25)

Inger Davidson (kd) anför:

Regeringens förslag till mål för forskningen och allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken innebär enligt min mening att forskning inom området för

humaniora tonas ned alltför mycket. De åtgärder som regeringen aviserar i

forskningspropositionen och de förslag som läggs fram i budgetpropositionen

beträffande satsning på naturvetenskap och teknik - hur angelägen den än är -

riskerar att göra forskningspolitikens inriktning alltför ensidig. Med

hänvisning härtill anser jag att utskottet bort tillstyrka motion 1996/97:Ub8

yrkande 15.

När man nu i samband med utbildningssatsningen behöver rekrytera många nya

lärare till högskolan bör situationen utnyttjas för att utjämna könsfördelninge

i högskolans lärarkår. Riksdagen bör med bifall till motion 1996/97:Ub512

yrkande 20 som sin mening ge regeringen detta till känna.

I vetenskapliga sammanhang utgör fortfarande mannen ofta norm. Jag anser att

kvinnors hälsoproblem och fysiologi bör göras till föremål för lika omfattande

forskning som männens. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:A821

yrkande 22 som sin mening ge regeringen till känna.

Jag anser vidare - i likhet med vad som förordas i motion 1996/97:Ub473 - att

det bör införas en ordning med populärvetenskapliga sammanfattningar av

doktorsavhandlingarna, av de skäl som åberopas i motionen.

Den av regeringen planerade utredningen om forskningsetiska problem bör i

enlighet med vad som föreslås i motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 beakta vikten av

ställningstaganden som är förankrade i kristen etik och västerländsk humanism.

Jag instämmer även i övrigt med synpunkterna i motionen, varför jag anser att

riksdagen bör bifalla nämnda yrkande.

Med tanke på det stora engagemang för samhällsinsatser som finns inom ideell

verksamhet och de förväntningar som finns på att denna verksamhet skall kunna

bidra till lösningar på växande sociala, ekonomiska och demokratiska problem

anser jag att detta område bör prioriteras. Riksdagen bör med bifall till motio

1996/97:Ub8 yrkande 4 som sin mening ge regeringen detta till känna.

Motion 1996/97:Kr510 yrkande 9 med förslag att riksdagen skall uttala sig för

statens ansvar för den grundläggande idrottsforskningen borde enligt min

uppfattning ha tillstyrkts av utskottet.

Riksdagens nu fattade beslut om ändring i stiftelselagen innebär att

regeringen kan ändra stiftelseförordnandena. Som riktlinje för nyttjandet av

denna regeringens befogenhet bör gälla vad som förordas i motion 1996/97:L5

yrkande 2, nämligen att man kommer överens om en ordning för förnyelsen av

styrelserna, t.ex. genom en elektorsförsamling, inte genom att regeringen utser

ledamöterna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 7, 8, 18,

19, 21, 22 och 25 bort hemställa

1. beträffande mål för forskningen och allmänna riktlinjer för

forskningspolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 15, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på motionerna 1996/97:Ub5 yrkandena 10,

11 och 16, 1996/97:Ub7 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub10 yrkandena 1 och 22,

1996/97:Ub411 yrkandena 4 och 5, 1996/97:Ub451 yrkandena 1 och 4 samt

1996/97:Ub514 yrkande 33 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

7. beträffande könsfördelningen inom högskolans forskar- och lärarkår

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 20 som sin mening ge

regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande forskning om kvinnors hälsoproblem och fysiologi

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A821 yrkande 22, med anledning av

motion 1996/97:Ub407 yrkandena 1 och 3 och med avslag på motion

1996/97:Ub407 yrkandena 4 och 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

18. beträffande populärvetenskaplig sammanfattning av doktorsavhandlingar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub473 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande utredning m.m. om forskningsetiska problem

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 9 och med avslag på

motionerna 1995/96:Jo16 yrkande 3, 1996/97:Ub5 yrkande 20 och 1996/97:Ub10

yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

21. beträffande forskning om ideell verksamhet, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub8 yrkande 4 och med avslag på

motion 1996/97:Ub411 yrkande 40 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

22. beträffande idrottsforskning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr510 yrkande 9 och med anledning

av motion 1996/97:Kr519 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

25. beträffande stiftelseförordnanden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:L5 yrkande 2, med anledning av

regeringens förslag och med avslag på motion 1996/97:L6 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ, m.m. (mom. 6 och 34)

Andreas Carlgren (c) och Margitta Edgren (fp) anför:

Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ måste enligt vår mening ökas. Målet

bör vara att inom fem år nå upp till minst 40 % kvinnor i alla högskolans

interna beslutsorgan. Detta är särskilt viktigt när det gäller

tjänsteförslagsnämnderna. Vad vi nu anfört bör riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och 1996/97:Ub483 yrkande 4 som sin mening g

regeringen till känna.

Vi anser vidare att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub451 yrkande

19 och 1996/97:Ub483 yrkande 8 bör begära sådana ändringar i gällande

författningar att rätten för regeringen att inrätta professurer vid universitet

och högskolor upphör.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 6 och 34 bort

hemställa

6. beträffande andelen kvinnor i forskarsamhällets organ

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub448 yrkande 4 och

1996/97:Ub483 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

34. beträffande rätten för regeringen att inrätta professurer vid

universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 8 och med anledning

av motion 1996/97:Ub451 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts.

8. Könsuppdelad statistik (mom. 9)

Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Enligt vår mening är det inte tillräckligt att den officiella statistiken skall

vara könsuppdelad. Samma sak bör gälla all redovisning och statistik från

högskolor, forskningsråd, sektorsorgan och andra som finansierar forskning. Det

är också angeläget att regeringen verkar för att jämställdhetsaspekter beaktas

inom de forskningsprogram inom EU som Sverige är delfinansiär i. Vad vi här

anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och

1996/97:Ub7 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 9 bort hemställ

9. beträffande könsuppdelad statistik

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 15 och

1996/97:Ub7 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

9. Avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av

stiftelseförordnandena (mom. 24)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlun

(m) och Margareta E Nordenvall (m) anför:

De fristående stiftelserna skapades för att genom långsiktiga och strategiska

insatser främja svensk forskning inom bl.a. naturvetenskap och teknik.

Erfarenheterna visar att stiftelserna på ett avgörande sätt bidrar till detta.

konsekvens med detta och vårt ställningstagande i frågan om ändring i

stiftelselagen anser vi att riksdagen bör avslå regeringens förslag om riktlinj

vid ändringar av stiftelseförordnandena. Vi tillstyrker därmed avslagsyrkandena

i motionerna 1996/97:Ub5 (yrk. 8) och 1996/97:Ub411 (yrk. 6). Riksdagen bör

därjämte som sin mening ge regeringen till känna vad i motion 1996/97:Ub411

yrkandena 1 och 17 anförs om de fristående forskningsstiftelsernas betydelse fö

svensk forskning.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 24 bort

hemställa

24. beträffande avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar

av stiftelseförordnandena

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 8 och 1996/97:Ub41

yrkandena 1, 6 och 17 dels avslår regeringens förslag om riktlinjen vid

ändringar av stiftelseförordnandena, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

10. Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete (mom.

30)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlun

(m), Inger Davidson (kd) och Margareta E Nordenvall (m) anför:

Regeringens sätt att hantera frågan om Sveriges deltagande i storskaligt

internationellt forskningssamarbete är uppseendeväckande och synnerligen oklokt

Att samtidigt med förslag till riksdagen om neddragningar av berörda

forskningsanslag avisera en utredning om Sveriges fortsatta deltagande i det

aktuella forskningssamarbetet ger en signal som skapar oro inte bara hos ett

stort antal forskare inom landet som är sysselsatta på berörda

forskningsområden, det väcker också frågor utomlands om Sveriges fortsatta

deltagande i en rad projekt. Riksdagen bör med bifall till motionerna

1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:Ub8 yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 geno

ett tillkännagivande till regeringen medverka till att såväl berörda forskare

som internationella forskningsorganisationer får besked om att det för Sveriges

del inte rör sig om att dra sig ur samarbetet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 30 bort

hemställa

30. beträffande Sveriges deltagande i storskaligt internationellt

forskningssamarbete

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub5 yrkande 12, 1996/97:Ub8

yrkande 2 och 1996/97:Ub411 yrkande 30 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

11. Professurer vid forskningsråden (mom. 33)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Hans Hjortzberg-Nordlun

(m) och Margareta E Nordenvall (m) anför:

Vi delar uppfattningen som förts fram i motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och

1996/97:Ub451 yrkande 18 att det inte skall finnas professurer vid

forskningsråden även fortsättningsvis. I likhet med motionärerna anser vi att

regeringens förslag är ett steg tillbaka till central styrning. Satsningar på

professurer bör vara ett led i högskolornas utvecklingsarbete.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 33 bort

hemställa

33. beträffande professurer vid forskningsråden

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub411 yrkande 8 och

1996/97:Ub451 yrkande 18 avslår regeringens förslag,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och

privilegier i vissa fall[1] skall ha följande lydelse.

Bilaga[2]

Immunitet och/eller privilegier Tillämplig

gäller för följande internationell

__________________________________________ överenskommelse

--------------------------------------------------------

|Internationella |Fysiska personer | |

|organ | | |

--------------------------------------------------------

_____________________________________________________________

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_

---------------------------------------------------------

|51 Europeiska | |Företrädare för | |Konventionen ||

|uni- | |de | |om grundandet ||

|versitetsinstitutet||fördragsslutande| |av ett ||

| | |staterna och | |europeiskt ||

| | |deras | |universitetsinstitut||

| | |rådgivare, | |av den 19 ||

| | |företrädare för | |april 1972 ||

| | |Europeiska | | ||

| | |gemenskaperna, | | ||

| | |personal vid | | ||

| | |institutet in- | | ||

| | |klusive | | ||

| | |familjemed- | | ||

| | |lemmar och | | ||

| | |andra personer | | ||

| | |som är knutna | | ||

| | |till institutet | | ||

---------------------------------------------------------

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

_

_______________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997.

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1994:717.

[2]: Senaste lydelse 1996:607.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Propositionen.........................................3

Motionerna............................................4

Utskottet............................................10

Inledning..........................................10

Mål för forskningen och riktlinjer för forskningspolitiken11

Jämställdhet och genusforskning....................20

Forskningsfinansiering.............................25

Samverkan mellan högskola och samhälle - högskolans tredje uppgift30

Forskningsetik m.m.................................34

Viss sektorsforskning m.m..........................35

Lärartjänsterna i högskolan........................37

Stiftelser inrättade med löntagarfondsmedel........39

Sveriges internationella forskningssamarbete.......43

Inrättande av professurer..........................47

Hemställan.........................................48

Reservationer........................................52

1. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,

m.m. (mom. 1, 10, 12, 13, 14, 16, 20, 21 och 28)

52

2. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,

m.m. (mom. 1, 4, 5, 23, 25, 26 och 27)

54

3. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,

m.m. (mom. 1, 17, 19 och 23)

56

4. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken

(mom. 1) 58

5. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,

m.m. (mom. 1, 2, 11, 12, 15, 16, 19, 23, 26, 27 och 29)

58

6. Mål för forskningen och allmänna riktlinjer för forskningspolitiken,

m.m. (mom. 1, 7, 8, 18, 19, 21, 22 och 25)

61

7. Andelen kvinnor i forskarsamhällets organ, m.m. (mom. 6 och 34)63

8. Könsuppdelad statistik (mom. 9).................64

9. Avslag på regeringens förslag om riktlinjen vid ändringar av

stiftelseförordnandena (mom. 24)

64

10. Sveriges deltagande i storskaligt internationellt forskningssamarbete

(mom. 30) 65

11. Professurer vid forskningsråden (mom. 33)......65

Bilaga: Regeringens lagförslag.......................66

Gotab, Stockholm 1996