Bet. 1996/97:UbU4

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU04

Fristående skolor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

1996/97

UbU4

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag i proposition 1995/96:200 om

fristående skolor m.m.

Förslaget innebär att fristående skolor

skall svara mot den värdegrund som

gäller för det offentliga skolväsendet.

Vidare skall skolorna vara öppna för

alla. Fristående skolor som motsvarar

grundskolan får inte ta ut elevavgifter.

Uppgiften att besluta om fristående

gymnasieskolors rätt till bidrag från

elevernas hemkommuner flyttas från

regeringen till Skolverket. Skolverket

skall också avgöra om en fristående

skola på grundskolenivå skall vara

berättigad till bidrag från

hemkommunerna och skall kunna vägra

sådan rätt, om den fristående skolans

verksamhet skulle innebära påtagliga

negativa följder för skolväsendet i den

kommun där skolan ligger.

Kommunen skall tilldela fristående

skolor på grundskolenivå bidrag utifrån

skolans åtagande och elevernas behov

efter samma grunder som kommunen

tillämpar för sina egna grundskolor.

Kommunen där en bidragsberättigad

fristående skola ligger skall ha rätt

till insyn i dess verksamhet. Sådana

skolor skall också delta i den

uppföljning och utvärdering som kommunen

gör av sitt eget skolväsende.

På flertalet av de nämnda punkterna

finns reservationer från m, c, fp och

kd.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag att ta bort den generella rätten

för elever som tillhör vissa trossamfund

att befrias från undervisningen i

religionskunskap.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:200

Fristående skolor m.m. föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

2. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349).

Lagförslagen återfinns som bilaga 1

respektive bilaga 2 till detta

betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub37 av Susanne Eberstein m.fl.

(s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i

motionen anförts om att kommunerna skall

avgöra om en fristående skola skall ha

rätt till bidrag.

1995/96:Ub38 av Inga Berggren och Inger

René (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad

i motionen anförts om förändring av

reglerna för beräkning, fastställande

och utbetalning av bidrag till

fristående gymnasieskolor.

1995/96:Ub39 av Carl Bildt m.fl. (m, fp,

kds) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens

förslag till ändrade regler för

godkännande av fristående skolor i

enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens

förslag till slopande av den garanterade

ersättningsnivån i bidraget till

fristående skolor i enlighet med vad som

anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas ansvar,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om alla barns rätt att välja

skola,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om elevavgifter,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsyn, insyn och

uppföljning av de fristående skolornas

verksamhet,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om internationella skolor,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om sekretessmarkering i vissa

fall i grund- och gymnasieskolan.

1995/96:Ub40 av Olof Johansson m.fl. (c)

vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag om slopande av den

garanterade ersättningsnivån i bidraget

till fristående skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolhälsovård och

hemspråksundervisning,

3. att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag till ändrade regler

för godkännande av fristående skolor,

4. att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag om att Skolverket

skall kunna upphäva en skolas bidrag om

den har vuxit kraftigt i elevantal,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om elever med behov av särskilt

stöd,

6. att riksdagen beslutar att avslå

regeringens förslag om att en fristående

skola skall ha ett lägsta antal elever

för att bli godkänd,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolskjuts,

8. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolavgift,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppföljning och utvärdering,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om insyn.

Utskottet

1. Inledning

Våren 1991 gav riksdagen som sin mening

regeringen till känna vad

utbildningsutskottet anfört angående

finansieringen av fristående skolor för

skol- pliktiga elever. Utskottet anförde

i betänkande 1990/91:UbU17 (rskr. 357)

att det är rimligt att en fristående

skola som är godkänd för skolpliktens

fullgörande har de ekonomiska

förutsättningarna för verksamhetens

drift (s. 24 f.). Utskottet anförde

vidare att samtliga i en kommun

skolpliktiga elever, som går i

grundskolan eller fristående skola

godkänd för vanlig skolplikt, borde ingå

i underlaget för det dåvarande

sektorsbidraget till kommunen. Kommunen

borde enligt utskottet fördela

tillgängliga resurser på skolområdet på

såväl kommunala som fristående skolor

inom kommunens gränser på samma sätt som

kommunen skulle ha gjort om samtliga

skolor varit kommunala. Den förändring

av bidragsordningen som utskottet

förordade borde göras fr.o.m. budgetåret

1992/93.

Följande år lade den borgerliga

regeringen fram propositionen Valfrihet

och fristående skolor (prop. 1991/92:95,

bet. UbU22, rskr. 346) med förslag om

hur kommunens bidrag till fristående

skolor för elever med vanlig skol- plikt

skulle beräknas. Riksdagen beslutade

enligt förslaget att bidraget från

elevernas hemkommuner skulle motsvara

genomsnittskostnaden per elev i

hemkommunen, dock att hemkommunen fick

göra ett avdrag från denna

genomsnittskostnad med högst 15 %.

Lagändringen trädde i kraft den 1 juli

1992.

Våren 1995 beslutade riksdagen, med

anledning av förslag från den

socialdemokratiska regeringen samt flera

motioner, att hemkommunen vid

beräkningen av bidraget fick göra avdrag

med högst 25 %, men att den därvid

skulle beakta bl.a. om den fristående

skolan har särskilda kostnader (t.ex.

för moms och arbetsgivaravgifter) på

grund av att den drivs av enskild

huvudman, att dess åtagande omfattar

elever med behov av särskilda

stödinsatser eller att den erbjuder

skolhälsovård (prop. 1994/95:157, bet.

UbU16, rskr. 385). Den nya ordningen

trädde i kraft den 1 juli 1995.

Hemkommunens skyldighet att ge bidrag

till fristående gymnasieskolor infördes

den 1 juli 1993 efter förslag i

propositionen Valfrihet i skolan (prop.

1992/93:230, bet. UbU17, rskr. 406).

Regeringen skall förklara en fristående

gymnasieskola berättigad till bidrag

från elevernas hemkommuner. Ett villkor

för att en fristående gymnasieskola

skall ges rätt till bidrag från

elevernas hemkommuner är att den inte

har en påtagligt negativ inverkan på

möjligheterna att upprätthålla bredden i

det offentliga skolväsendet (prop.

1992/93:230 s. 46 f.). Regeringen eller

myndighet som regeringen bestämmer

fastställer också vilken bidragsnivå som

skall gälla för olika utbildningar, om

kommunerna inte kommer överens om annat

med respektive skolas huvudman.

I förevarande proposition (prop.

1995/96:200) lägger regeringen fram

förslag om förändringar i reglerna för

godkännande av fristående skolor på

grundskolenivå och av villkoren för

bidrag från hemkommunerna till

fristående skolor både på grundskolenivå

och gymnasienivå. Propositionen

innehåller också förslag om att rätten

till befrielse från undervisning i

religionskunskap för elever som tillhör

vissa trossamfund skall upphävas. Detta

förslag behandlas i det följande i

avsnitt 9.

2. Skolans värdegrund

Enligt nuvarande bestämmelser gäller som

villkor för att fristående skolor skall

godkännas för skolpliktens fullgörande

respektive ha rätt till bidrag från

elevernas hemkommuner (gymnasieskolor)

att utbildningen vid skolan ger

kunskaper som till art och nivå

väsentligen svarar mot dem som

grundskolan respektive gymnasieskolan

förmedlar. Dessutom skall skolan även i

övrigt väsentligen svara mot

grundskolans respektive gymnasieskolans

allmänna mål, särskilt de krav som anges

i 1 kap. 2 § andra och tredje styckena

skollagen (1985:1100).

Regeringen föreslår nu att det

uttryckligen skall sägas i skollagen att

fristående skolor, såväl på

grundskolenivå som på gymnasienivå,

skall svara mot de allmänna mål och den

värdegrund som gäller för utbildning

inom det offentliga skolväsendet.

Värdegrunden finns angiven dels i

skollagens 1 kap. 2 §, dels i de nya

läroplanerna (Lpo 94 och Lpf 94).

Hänvisningen till nämnda paragraf i

skollagen bör enligt regeringens mening

tas bort, eftersom värdegrunden inte

återfinns enbart där.

För det offentliga skolväsendet sägs i

respektive läroplan att undervisningen

skall vara icke-konfessionell. Något

sådant krav på undervisningen i en

fristående skola torde enligt regeringen

inte vara förenligt med Sveriges

internationella åtaganden. Därför

föreslås att det i skollagens 9 kap.

skall införas bestämmelser om att en

fristående skola, inom ramen för den

gemensamma värdegrunden, får ha en

konfessionell inriktning. Regeringen

understryker emellertid att detta inte

innebär någon inskränkning i kravet att

fristående skolor skall motsvara den

värdegrund som gäller för det offentliga

skolväsendet.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet

liberalerna och Kristdemokraterna anför

i motion 1995/96:Ub39 yrkande 1

invändningar mot regeringens förslag på

denna punkt. De anser att den fristående

skolans undervisning, liksom hittills,

väsentligen skall svara mot grundskolans

allmänna mål och värdegrund. Detta ger

enligt motionärerna utrymme för

alternativ utan att viktiga fundamentala

principer behöver frånträdas. Förslaget

om en passus i skollagen att fristående

skolor inom ramen för den gemensamma

värdegrunden får ha konfessionell

inriktning ser de som en brasklapp, som

regeringen tvingas lägga in för att inte

bryta mot internationella konventioner.

Utskottet konstaterar att tidigare

läroplaner för grundskolan (Lgr 80) och

gymnasieskolan (Lgy 71) inte har

innehållit något avsnitt om

värdegrunden. När de nu gällande

villkoren för godkännande av fristående

grundskolor formulerades, hade förslaget

till ny läroplan för det obligatoriska

skolväsendet ännu inte lagts fram. När

riksdagen hösten 1993 behandlade

regeringens förslag till riktlinjer för

denna (prop. 1992/93:220, bet.

1993/94:UbU1, rskr. 82) ägnades frågan

om skolans värdegrund stor

uppmärksamhet. En intensiv diskussion

fördes i frågan huruvida skolans

värdegrund i läroplanerna uttryckligen

skulle kopplas samman med kristen etik

och västerländsk humanism. Kravet att

det skulle markeras att undervisningen i

det offentliga skolväsendet skall vara

icke-konfessionell formulerades mot den

bakgrunden. Vikten av att skolan

medverkar i kampen mot

främlingsfientlighet och rasism -

företeelser som enligt utskottets mening

hotar grundläggande värden i vår

demokrati och därmed starkt strider mot

skolans mål - underströks i ett

enhälligt tillkännagivande av riksdagen

till regeringen.

Det som sägs i läroplanerna (Lpo 94 och

Lpf 94) när det gäller det offentliga

skolväsendets värdegrund är enligt

utskottets mening av fundamental

betydelse för eleverna. Det bör gälla

även för fristående skolor i vilka barn

får fullgöra sin skolplikt, och i

fristående gymnasieskolor som får

offentligt stöd. Detta är nödvändigt för

att utbildningen i fristående skolor

skall kunna betraktas som likvärdig med

utbildning i det offentliga

skolväsendet.

Eftersom ett krav på att undervisningen

i en fristående skola skall vara icke-

konfessionell inte torde vara förenligt

med Sveriges internationella åtaganden

behövs det en bestämmelse om att

fristående skolor kan ha en

konfessionell inriktning.

Utskottet instämmer i regeringens

uppfattning att elevens rätt till en

saklig och allsidig undervisning av god

kvalitet aldrig kan underordnas

föräldrarnas rätt att välja en

undervisning som överensstämmer med

deras religiösa eller filosofiska

övertygelse. Den omständigheten att en

skola har en konfessionell profil får

inte inkräkta på sakligheten och

allsidigheten i utbildningen. Oavsett

profil skall en fristående skola i

realiteten vara öppen för skilda

uppfattningar, hävda de grundläggande

värden som anges i skollagen och

läroplanerna samt klart ta avstånd från

det som strider mot dessa värden. De mål

som anges i kursplanerna för olika

dmnen, däribland religionskunskap, skall

nås även vid en fristående skola.

Utskottet anser att regeringens förslag

tydliggör detta. Nuvarande formulering i

skollagen: skolan även i övrigt

väsentligen svarar mot grundskolans

allmänna mål ger utrymme för oklarhet

just om konfessionella skolors

förhållande till värdegrunden och till

läroplanen och kursplanerna i övrigt.

Utskottet anser därför att riksdagen bör

avslå motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i

denna del.

3. Fristående skolor skall vara öppna

för alla

En godkänd fristående grundskola som

förklaras berättigad till bidrag skall

enligt propositionen tilldelas bidrag av

elevernas hemkommuner. Bidrag skall ges

enligt samma grunder som tillämpas för

kommunens egna grundskolor utifrån

skolans åtagande och elevernas behov. Om

en elev har ett omfattande behov av

särskilt stöd, skall kommunen inte vara

skyldig att lämna bidrag för det

särskilda stödet, om betydande

organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter uppstår för kommunen.

Regeringen föreslår vidare att

principen att en fristående skola skall

vara öppen för alla tas in i skollagen.

En skola skall dock enligt förslaget

inte vara skyldig att ta emot en elev,

om mottagandet medför betydande

organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter för skolan.

Som en följd av öppenhetsprincipen får

endast sådana urvalsgrunder som inte

sätter öppenheten ur spel tillämpas,

exempelvis anmälningsdatum, geografisk

närhet och syskonförtur. Intagningsprov

av olika slag begränsar öppenheten och

därmed möjligheten att välja skola och

riskerar att bidra till och förstärka en

icke önskvärd segregering, anser

regeringen.

Förutom i de fall då en skola inte har

plats för alla som sökt dit finns det

enligt regeringen situationer då det

inte är rimligt att kräva att en skola

skall vara skyldig att ta emot en

sökande. Liksom en kommun enligt

skollagen 4 kap. 6 § kan neka att ta

emot ett barn i den skola föräldrarna

valt, om det skulle medföra betydande

organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter för kommunen, bör

motsvarande gälla för fristående skolor.

En fristående skola kan dock inte

åberopa ekonomiska svårigheter som skäl

för att neka att ta emot en elev, om

kommunen är beredd att betala för det

särskilda stöd som eleven behöver.

Regeringen påpekar att en elev som

behöver särskilt stöd i första hand

skall få detta vid den skola som han

eller hon vill gå i.

I motionerna 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)

yrkande 4 och 1995/96:Ub40 (c) yrkande 5

invänder de fyra partierna att

regeringens förslag om undantag från

skyldigheten att ta emot elev med ett

omfattande behov av särskilt stöd

fråntar sådana elever rätten att välja

skola. De anser det särskilt stötande

att kommunen föreslås kunna vägra att

finansiera särskilt stöd för en elev i

en fristående skola, om betydande

organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter uppstår för kommunen.

Utskottet vill först framhålla att

kommunen har en oavvislig skyldighet att

tillgodose en elevs behov av särskilt

stöd. Denna skyldighet är enligt

utskottets mening ännu viktigare än

skyldigheten att tillgodose elevens

(vårdnadshavarens) val av en viss skola,

den må vara kommunal eller fristående.

Utskottet erinrar om att den nu

gällande inskränkningen i kommuns

skyldighet att ta emot en elev i den

skola eleven valt infördes efter förslag

av den dåvarande regeringen i

proposition 1992/93:230 (bet. UbU17,

rskr. 406) Valfrihet i skolan. Där

anförde föredragande statsrådet (s. 58):

Jag ser det som principiellt viktigt att

eftersträva samma regler och rättigheter

för barn med funktionshinder som för

andra. Det särskilda stöd som en enskild

elev kan behöva bör enligt min mening i

de flesta fall kunna lämnas i den skola

som eleven valt. Med stöd avser jag här

såväl tekniska hjälpmedel som olika

specialpedagogiska insatser. Skulle

detta dock inte vara möjligt måste

kommunen kunna placera eleven vid en

skola som har sådana resurser.

Självfallet är det viktigt att sådana

beslut fattas i samförstånd med elevens

vårdnadshavare. Eftersom det är

kommunens oavvisliga skyldighet att ge

särskilt stöd till alla elever som

behöver det, måste kommunen ytterst ha

möjlighet att även mot vårdnadshavarens

vilja placera eleven i en skola där

sådant stöd kan lämnas.

Utskottet delar den uppfattning som

statsrådet där gav uttryck för. Liksom

regeringen i förevarande proposition

anser utskottet att en elev som behöver

särskilt stöd i första hand skall få

detta vid den skola - kommunal eller

fristående - som han eller hon vill gå

i.

De särskilda åtgärder som behövs för

att en funktionshindrad elev skall få en

bra skolgång kan vara av många olika

slag. Man kan inte bortse från att en

skola - kommunal eller fristående - kan

ha mycket svårt att tillhandahålla

lokaler, tekniska hjälpmedel och/eller

specialpedagogiska insatser som en viss

funktionshindrad elev behöver. Kommunen

har som nämnts en oavvislig skyldighet

att tillgodose elevens behov, men det är

inte orimligt att kommunen i det läget

har rätt att hänvisa eleven till den

skola som har de bästa möjligheterna att

göra detta. Om den möjligheten inte

fanns, skulle rätten att välja skola

kunna medföra t.ex. att en kommun som

gjort stora investeringar i en av sina

skolor för att tillgodose en elev med

ett visst funktionshinder tvingas

finansiera motsvarande åtgärder i en

annan kommunal skola eller en fristående

skola, om nämligen den funktionshindrade

eleven önskar byta skola eller om en

annan elev som har liknande behov och

som skulle ha kunnat utnyttja samma

investeringar, väljer en annan skola.

Utskottet vill understryka att de

organisatoriska eller ekonomiska

svårigheterna skall vara betydande, om

den fristående skolan skall kunna neka

att ta emot en elev eller kommunen neka

att betala den fristående skolan för det

särskilda stöd som eleven behöver. Under

hand har utskottet erfarit att

Utbildningsdepartementet planerar att ge

Skolverket ett särskilt uppdrag att

följa denna fråga. Beslut härom kan

väntas före årets utgång. Slutligen vill

utskottet påpeka att om en kommun skulle

ha en ovillkorlig skyldighet att betala

för särskilt stöd i en fristående skola,

medan motsvarande skyldighet inte gäller

i fråga om elever som vill välja inom

det kommunala skolväsendet, skulle det

uppstå en obefogad skillnad.

Utskottet föreslår med hänvisning till

det anförda att riksdagen avslår

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i

denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5 i

denna del.

4. Fristående skolor på grundskolenivå

Regeringen föreslår att en fristående

skola för skolpliktiga elever för att

kunna godkännas skall ha ett visst

minsta antal elever, nämligen minst 20,

om det inte finns särskilda skäl för ett

lägre elevantal.

I motionerna 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)

yrkande 1 och 1995/96:Ub40 (c) yrkande 6

avstyrks detta förslag. I båda

motionerna sägs att de skolor som främst

berörs av förslaget är skolor i

glesbygden, skolor under uppbyggnad och

skolor som tillfälligt råkar ut för ett

minskat elevunderlag. Lagstiftningen bör

enligt motionärerna utgå från den

definition av vad som är att betrakta

som en skola som redan tillämpas, och

som framgår av proposition 1982/83:1

Skolor med enskild huvudman (s. 66). De

anser att Skolverket, som har utvecklat

en praxis utifrån sin erfarenhet, är

bäst lämpat att göra denna bedömning

även i fortsättningen.

Utskottet anser liksom regeringen att

en skola med ett fåtal elever innebär

begränsningar i möjligheterna till

samarbete, social fostran och

utveckling. En skola med alltför få

elever har därför svårt att leva upp

till kravet i läroplanen att erbjuda en

allsidig och utvecklande miljö. Det

framgår av propositionen (s. 40) att

kravet på minst 20 elever gäller vid

fullt utbyggd verksamhet enligt ansökan

om godkännande. En fristående skola som

begär godkännande för t.ex. år 1-6 kan

alltså bygga upp verksamheten successivt

och börja med färre elever än 20.

Undantag från kravet på minst 20 elever

bör enligt propositionen kunna medges

t.ex. för att i lägre årskurser

möjliggöra skolgång inom rimligt avstånd

från elevernas hem i glesbygd, eller

därför att en nystartad skola behöver en

viss tid för uppbyggnad. Utskottet

ställer sig bakom regeringens bedömning

på denna punkt och föreslår att

riksdagen avslår motionerna 1995/96:Ub39

yrkande 1 i denna del samt 1995/96:Ub40

yrkande 6 i denna del.

Regeringen föreslår att lagregleringen

av villkoren för godkännande av

fristående skolor på grundskolenivå sker

i 9 kap. 2 § skollagen. Villkoren för

godkännande formuleras i förslaget -

till skillnad från tidigare - gemensamt

för fristående grundskolor, fristående

särskolor och fristående specialskolor.

En förändring i villkoren för

godkännande, utöver dem som utskottet

har beskrivit i det föregående, är att

den fristående skolan skall uppfylla de

ytterligare villkor som regeringen

föreskriver i fråga om utbildningen vid

fristående skolor och om antagningen

till och ledningen av sådana skolor.

Utskottet har på den sistnämnda punkten

ingen invändning mot regeringens

förslag. Bestämmelsen är avsedd att

användas som stöd för att utfärda

föreskrifter om skyldighet att erbjuda

hemspråksundervisning, i vilken

omfattning krav på speciella kunskaper

och färdigheter får ställas och i vilken

omfattning test och prov får användas

vid antagningen. Vidare avser regeringen

att meddela föreskrifter om skolledare.

Med hänvisning till vad utskottet i det

föregående anfört om skolans värdegrund,

om att fristående skolor skall vara

öppna för alla och om kravet på visst

minsta elevantal föreslår utskottet att

riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 2 §.

Regeringen föreslår att rätt till bidrag

från elevernas hemkommuner inte längre

automatiskt skall följa av att en skola

godkänns för skolpliktens fullgörande.

Skolverket skall förklara en fristående

skola berättigad till bidrag från

elevernas hemkommuner. Förklaring skall

inte lämnas om det skulle innebära

påtagliga negativa följder för

skolväsendet i den kommun där skolan är

belägen. Utbildningen vid en fristående

grundskola som får offentligt bidrag

skall vara avgiftsfri för de elever som

bidragen avser. Om skolan tar ut

avgifter i strid med detta, skall

Skolverket inte förklara skolan

berättigad till bidrag. Det bidrag som

hemkommunen lämnar skall bestämmas med

hänsyn till skolans åtagande och elevens

behov efter samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser

till de egna grundskolorna. Den

nuvarande bestämmelsen att bidraget

skall relateras till kommunens

genomsnittskostnad per elev föreslås

utgå.

Utskottet tar först upp förslaget att

fristående skolor som motsvarar

grundskolan skall vara avgiftsfria.

Regeringen föreslår en sådan ändring i 9

kap. 7 § skollagen att utbildningen i en

fristående skola som motsvarar

grundskolan och som får bidrag från

elevernas hemkommuner skall vara

avgiftsfri i samma utsträckning som

grundskolan. Bestämmelsen om avgifter i

fristående särskolor föreslås inte

ändras. Inte heller föreslår regeringen

någon ändring när det gäller fristående

gymnasieskolors rätt att ta ut avgifter.

Enligt motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)

yrkande 5 finns redan i dag en klar

begränsning för avgifter, med

tillhörande sanktionsmöjligheter.

Motionärerna anser att all undervisning

skall vara avgiftsfri, men att skäliga

merkostnader för t.ex. profilen på

skolan kan tas ut. Även i motion

1995/96:Ub40 (c) yrkande 8 sägs att det

är rimligt att skolor med särskild

profil, som t.ex. musik- eller

konstinriktning, kan ta ut en viss

avgift för materialkostnader.

Utskottet ansluter sig till regeringens

förslag. Om en fristående skola får

offentliga bidrag som är likvärdiga med

vad kommunen tilldelar sina egna

grundskolor, bör den inte ha rätt att ta

ut någon elevavgift utöver vad som

accepteras i den offentliga skolan.

Eljest skulle den fristående skolan och

de offentliga skolorna inte få arbeta på

likvärdiga villkor. Utskottet anser

således att riksdagen bör avslå

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5 och

1995/96:Ub40 yrkande 8 och anta

regeringens förslag till ändring av 9

kap. 7 § skollagen.

Som nämnts skall enligt regeringens

förslag rätt till bidrag inte längre

följa automatiskt av godkännandet av

fristående skolor på grundskolenivå.

Huvudregeln skall vara att en skola som

godkänts också skall förklaras

berättigad till bidrag. Etableringen av

en ny bidragsberättigad fristående skola

kan emellertid enligt regeringen få

påtagliga negativa följder för

skolväsendet i kommunen. I så fall skall

Skolverket inte förklara skolan

bidragsberättigad. Det kan vara fråga om

att etablerandet av den fristående

skolan tvingar kommunen att lägga ner en

av sina egna skolor, så att eleverna som

skulle ha gått där får avsevärt längre

väg än tidigare till den närmaste

kommunala skolan. Det kan också gälla

att etablerandet av den fristående

skolan motverkar kommunens

ansträngningar att upprätthålla en

kostnadseffektiv skol-organisation,

vilket minskar resurserna för övriga

elever i kommunen. För att kunna

föranleda att den fristående skolan inte

förklaras berättigad till bidrag bör de

negativa följderna enligt regeringen

vara påtagliga och av bestående

karaktär.

Enligt motion 1995/96:Ub37 (s) bör det

vara kommunerna som avgör om fristående

skolor skall få bidrag. Regeringens

förslag innebär enligt motionären att

man frångår det kommunala självstyret.

Såväl Moderata samlingspartiet,

Folkpartiet liberalerna och

Kristdemokraterna i motion 1995/96:Ub39

som Centerpartiet i motion 1995/96:Ub40

yrkande 3 invänder mot regeringens

förslag att rätt till bidrag skall kunna

vägras en godkänd skola, om dess

verksamhet skulle innebära påtagliga

negativa följder för skolväsendet i den

kommun där skolan är belägen. Detta

skapar enligt den förstnämnda motionen

utrymme för godtycke och politiskt

tyckande. Enligt centermotionen skall

möjligheten att välja en fristående

skola inte vara avhängig av kommunens

ekonomi. Motionärerna anser det inte

heller rimligt att en kommun skall kunna

hindra elever från att välja en

fristående skola under förevändning att

dessa inte ryms inom den prognos som

skolan lämnat. Enligt båda motionerna

skall en fristående skola som godkänts

för skolpliktens fullgörande liksom

hittills ha automatisk rätt till bidrag

från hemkommunerna.

I båda motionerna avstyrks regeringens

förslag att slopa vad motionärerna

kallar den garanterade ersättningsnivån

i bidraget till fristående skolor.

Enligt motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)

yrkande 2 visar erfarenheten att

kommunerna strävar efter att hålla sitt

bidrag till fristående skolor så lågt

som möjligt, eftersom dessa uppfattas

som, och är, konkurrenter till de av

kommunerna drivna skolorna.

Motionärerna vill också (yrkande 3) att

det i skollagen skall införas en

bestämmelse om att det är den totala

kostnaden för skolverksamheten som skall

utgöra grunden för schablonersättningen

till fristående skolor. Centerpartiet

instämmer enligt motion 1995/96:Ub40 (c)

yrkande 1 i principen att fristående

skolor och kommunala skolor skall

erhålla bidrag på samma grunder, men

anser att lagförslaget är alltför vagt

formulerat för att de fristående

skolorna skall kunna hävda principen i

praktiken. Konkurrensförhållandet gör

det orimligt att kommunen ensidigt skall

avgöra bidragsnivån för en fristående

skola, varför det borde vara självklart

att komplettera den föreslagna

lagstiftningen med en lägsta garanterad

ersättningsnivå från kommunerna.

Utskottet anser inte att kommunerna

skall avgöra om en fristående skola

skall ha rätt till bidrag. Motion

1995/96:Ub37 avstyrks.

Förslaget att en fristående skola på

grundskolenivå inte skall förklaras

berättigad till bidrag från elevernas

hemkommuner, om dess verksamhet skulle

innebära påtagliga negativa följder för

skolväsendet i lägeskommunen, motsvarar

vad som gällt sedan år 1993 - efter

förslag från den dåvarande regeringen -

för fristående gymnasieskolor. Liksom

regeringen anser utskottet att

huvudregeln bör vara att en skola som

godkänts också skall förklaras ha rätt

till bidrag. Kommunens möjlighet att

fullgöra sin skyldighet att bereda alla

skolpliktiga barn och ungdomar en god

utbildning nära hemmet måste enligt

utskottets mening vara utgångspunkten.

Rätten att välja en fristående skola

skall finnas, men den kan inte

överordnas denna kommunens oavvisliga

skyldighet. Utskottet vill understryka

vad regeringen anför om att det skall

ankomma på lägeskommunen att påvisa -

alltså inte bara påstå - att de negativa

följderna har bestående karaktär och är

så påtagliga att bidrag inte bör ges.

Därigenom att en central statlig instans

- Statens skolverk - skall fatta beslut

om bidragsrätten, och genom att dess

beslut kan överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol, anser utskottet

att riskerna för godtycke är undanröjda.

Uskottet vill påpeka att en kommun inte

kan vägra att betala bidrag till en

fristående skola som Skolverket har

förklarat bidragsberättigad. En kommun

kan alltså inte hindra elever från att

välja en fristående skola under

hänvisning till den prognos som legat

till grund för att skolan förklarades

bidragsberättigad. Till fristående

skolors möjligheter att växa återkommer

utskottet i det följande.

När det gäller bidragets storlek

noterar utskottet att såväl regeringen

som motionärerna i motionerna

1995/96:Ub39 och Ub40 anser att

fristående skolor skall få arbeta under

villkor som är likvärdiga med dem som

gäller för kommunala skolor. Enligt

utskottets mening tillgodoses detta bäst

med det förslag som regeringen har lagt

fram. Regeringen anser att det är av

största vikt att slå vakt om varje elevs

rätt till en likvärdig utbildning,

varhelst den anordnas. För att elever i

fristående skolor skall kunna få en

likvärdig utbildning med den som ges i

kommunens egna skolor skall elevernas

behov, oavsett skola, bedömas på ett

likvärdigt sätt. Liksom regeringen anser

utskottet att ett schabloniserat bidrag

skulle innebära en betydande risk för

att miniminivån uppfattas som både golv

och tak för bidragsgivningen. Att så är

fallet i dag bekräftas också i motion

1995/96:Ub39 (m, fp, kds). Det

föreslagna systemet förutsätter att

kommunerna utvecklar tydliga regler för

sin resursfördelning och att dessa går

att utvärdera. Det förutsätter också att

den fristående skolan får insyn i hur

bidraget beräknas, så att skolan utifrån

sitt elevantal kan göra en preliminär

uppskattning av bidraget för kommande

år.

Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna

1995/96:Ub37, 1995/96:Ub39 yrkande 2 och

1995/96:Ub40 yrkandena 1 och 3 antar

regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 9 kap. 6 och 6

a §§. Yrkande 3 i motion 1995/96:Ub39

avser en komplettering till skollagens 9

kap. 6 § i dess nuvarande lydelse och

avstyrks därför också.

Reglerna för bidragsgivning till

fristående skolor har hittills också

gällt för hemkommunens bidragsgivning

när en kommun utöver sin skyldighet tar

emot en elev från en annan kommun.

Bestämmelser om detta finns i 4 kap. 8 a

§ skollagen. Regeringen föreslår att

nämnda paragraf ändras så att den även

fortsättningsvis överensstämmer med

bidragsreglerna för fristående

grundskolor.

Utskottet har inget att invända mot

regeringens förslag, utan tillstyrker

detta.

Regeringen föreslår att fristående

skolor (utom internationella skolor)

skall vara skyldiga att erbjuda

skolhälsovård. Detta föranleder förslag

om en ny paragraf, 7 a, i 14 kap.

skollagen.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag.

I motion 1995/96:Ub40 (c) anförs

(yrkande 2) att förslaget att fristående

skolor skall vara skyldiga att erbjuda

hemspråksundervisning och skolhälsovård

bör kompletteras med villkor för hur

dessa åtaganden skall finansieras, och

att det klart bör framgå att olika

anordnare kan anlitas för genomförandet.

Utskottet hänvisar till regeringens

förslag, som utskottet i det föregående

har tillstyrkt, att fristående skolor på

grundskolenivå skall tilldelas bidrag

enligt samma grunder som tillämpas för

kommunens egna motsvarande skolor

utifrån skolans åtagande och elevernas

behov. Av detta följer att

hemkommunernas bidrag skall finansiera

även hemspråksundervisning och

skolhälsovård som ingår i den fristående

skolans åtagande. Utskottet utgår från

att en fristående skola i sin ansökan om

godkännande kommer att ange genom vilken

anordnare den avser att fullgöra

skyldigheten att anordna

hemspråksundervisning och skolhälsovård,

och att Skolverket i sin prövning tar

ställning till om den planerade

anordningen är tillfredsställande.

Utskottet anser därför att riksdagen bör

avslå motion 1995/96:Ub40 yrkande 2.

Även i fråga om skolskjuts bör

likvärdiga villkor gälla för fristående

skolor som för kommunala, anförs det i

motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 7.

Utskottet vill med anledning av

yrkandet anföra följande.

Enligt skollagen (4 kap. 7 §) har

kommunen skyldighet att sörja för

skolskjuts åt elever i grundskolan om

det behövs med hänsyn till färdvägens

längd, trafikförhållandena,

funktionshinder hos en elev eller någon

annan särskild omständighet. Denna

skyldighet gäller dock inte elever som

väljer en annan kommunal skola än den

som kommunen eljest skulle ha placerat

dem i och inte heller elever i

fristående skolor. Vid sin behandling av

ett motionsyrkande liknande det nu

förevarande anförde utskottet i

betänkandet 1991/92:UbU22 (s. 15) att

det skulle föra mycket långt och kunna

åsamka kommunerna stora kostnader, om

skyldigheten att sörja för skolskjuts

utvidgades till att gälla även elever

som väljer annan skola än den som

kommunen eljest skulle ha anvisat. Detta

är fortfarande utskottets uppfattning.

Det bör tilläggas att ingenting hindrar

en kommun från att åta sig att stå för

skolskjuts till en elev i en fristående

skola, om kommunen finner det skäligt

t.ex. därför att den närmaste kommunala

skolan är så belägen att eleven, om han

eller hon hade gått där, skulle ha varit

berättigad till skolskjuts.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion 1995/96:Ub40 yrkande 7.

5. Fristående gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor

Sedan den 1 juli 1993 gäller att en

fristående gymnasieskola av regeringen

kan förklaras berättigad till bidrag

från elevernas hemkommuner. Motsvarande

gäller sedan den 1 juli 1994 för

fristående gymnasiesärskolor. Regeringen

föreslår nu att Skolverket övertar denna

uppgift. Skolverkets beslut skall kunna

överklagas hos allmän

förvaltningsdomstol. Vidare föreslås den

ändringen att ansökan om att förklaras

berättigad till bidrag skall inges

direkt till Skolverket, och att

Skolverket skall begära in yttranden

från lägeskommunen och närliggande

kommuner. Den regionala bedömning som nu

görs av länsstyrelserna föreslås

upphöra. Liksom hittills skall en

fristående gymnasieskola inte förklaras

berättigad till bidrag från elevernas

hemkommuner, om utbildningen i den

fristående skolan skulle innebära

påtagliga negativa följder för

skolväsendet i lägeskommunen eller

närliggande kommuner. Motsvarande

begränsning föreslås nu bli införd även

för fristående gymna-siesärskolor. I

propositionen understryks att

bedömningen skall avse följderna på lång

sikt.

Regeringen föreslår att det införs som

villkor för bidragsrätt att den

fristående gymnasieskolan eller

gymnasiesärskolan dels motsvarar den

värdegrund som gäller för utbildning

inom det offentliga skolväsendet, dels

står öppen för alla som har rätt till

motsvarande utbildning i gymnasieskolan

eller gymnasiesärskolan. Liksom

fristående skolor på grundskolenivå

skall dock fristående gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor kunna göra undantag

för sådana ungdomar vilkas mottagande

skulle medföra att betydande

organisatoriska eller ekonomiska

svårigheter uppstår för skolan. Den

fristående skolan skall också, inom

ramen för värdegrunden, kunna ha en

konfessionell inriktning.

Om den fristående skolan inte kommer

överens om annat med elevernas

hemkommuner, skall dessa - liksom

hittills - erlägga det belopp som

regeringen eller den myndighet som

regeringen bestämt har föreskrivit.

Möjligheten för regeringen att delegera

detta till myndighet är ny, när det

gäller gymnasiesärskolan.

De nuvarande bestämmelserna i skollagen

om hur bidraget skall betalas ut

föreslås utgå. Regeringens avsikt är att

meddela motsvarande regler i

förordningsform.

I motion 1995/96:Ub38 (m) begärs ett

tillkännagivande till regeringen om

förändring av reglerna för beräkning,

fastställande och utbetalning av bidrag

till fristående gymnasieskolor.

Motionärerna påpekar att det är en

övermäktig uppgift för en fristående

skola med elever från ett stort antal

kommuner att förhandla med varje elevs

hemkommun. Bidraget bör enligt deras

mening i första hand bestämmas utifrån

av regeringen fastställda

beräkningskriterier och i andra hand

utgå i form av ett minimibelopp. Vidare

skall ingen hänsyn tas till befarade

negativa effekter på kommunernas ekonomi

eller deras skolväsen. Bidragen bör

utbetalas terminsvis, och elever som

slutar bör ingå i bidragsunderlaget

under hela terminen.

Vad som anförs i motion 1995/96:Ub39

(m, fp, kds) yrkande 1 om skolans

värdegrund får anses avse även

fristående gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor. Detsamma gäller vad

som i nämnda motion, yrkande 4, och i

motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 5 anförs

om att fristående skolor skall vara

öppna för alla.

Utskottet anser inte att riksdagen bör

ställa sig bakom de förändringar i

villkoren för bidrag till fristående

gymnasieskolor som förespråkas i motion

1995/96:Ub38. Motionen bör således

avslås av riksdagen.

De förändringar i lagregleringen av

bidrag till fristående gymnasieskolor

och gymnasiesärskolor som regeringen

föreslagit bör enligt utskottets mening

bifallas. När det gäller skolans

värdegrund hänvisar utskottet till vad

som anförts om detta i det föregående

(avsnitt 2). En obegränsad skyldighet

för fristående gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor att vara öppna för

alla - även elever vilkas mottagande

skulle medföra att betydande ekonomiska

eller organisatoriska svårigheter

uppstår för skolan - är enligt

utskottets mening inte realistisk.

Med det anförda föreslår utskottet att

riksdagen med avslag på motionerna

1995/96:Ub39 yrkandena 1 och 4 samt

1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga i denna

del, antar regeringens förslag till lag

om ändring i skollagen såvitt avser 9

kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§.

6. Återkallande av bidragsrätt

En fristående skolas rätt till bidrag

från elevernas hemkommuner kan under

vissa förutsättningar återkallas. Det

kan ske bl.a. om skolan tar ut avgifter

i strid mot skollagens bestämmelser

eller om skolan vägrar att delta i

Skolverkets uppföljning och utvärdering.

Regeringen föreslår nu att bidragsrätten

också skall kunna återkallas om

verksamheten i den fristående skolan

förändras i sådan utsträckning att det

innebär påtagliga negativa följder för

skolväsendet i lägeskommunen eller - när

det gäller fristående gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor - i närliggande

kommuner.

På detta förslag till inskränkning i

fristående skolors rätt att växa yrkas

avslag i motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande

4. Även i motion 1995/96:Ub39 (m, fp,

kds) anförs - utan något formellt

yrkande - att fristående skolor skall

tillåtas att växa.

Utskottet noterar att påtagliga

negativa följder för skolväsendet i

kommunen redan utgör ett hinder för att

ge en fristående gymnasieskola

bidragsrätt. Utskottet har i det

föregående tillstyrkt motsvarande

bestämmelse beträffande fristående

skolor på grundskolenivå. Detta bygger

på tanken att kommunernas möjligheter

att fullgöra sin egen skyldighet att

erbjuda eleverna utbildning i

grundskolan, särskolan, gymnasieskolan

eller gymnasiesärskolan måste

upprätthållas. En fristående skola som

växer kraftigt utöver vad som förutsågs

när bidragsrätten beviljades kan komma

att göra det omöjligt för kommunerna att

fullgöra sin skyldighet gentemot

eleverna. Den föreslagna möjligheten att

återkalla bidragsrätt är därför enligt

utskottets mening nödvändig. Utskottet

föreslår således att riksdagen med

avslag på motion 1995/96:Ub40 yrkande 4

antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.

12 § andra och tredje styckena samt 14 §

andra stycket.

7. Statlig tillsyn och kommunal insyn

m.m.

En fristående skola skall enligt motion

1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 6 ingå

i lägeskommunens skolplan med en

rättvisande beskrivning.

Utskottet erinrar om att det i

skollagen (2 kap. 8 §) föreskrivs att

kommunfullmäktige skall anta en

skolplan, som skall visa hur kommunens

skolväsende skall gestaltas och

utvecklas. Av skolplanen skall särskilt

framgå de åtgärder som kommunen avser

vidta för att uppnå de nationella mål

som har satts upp för skolan. Kommunen

skall kontinuerligt följa upp samt

utvärdera skolplanen. Utöver denna

paragraf i skollagen finns inga bindande

bestämmelser om hur en skolplan skall

vara beskaffad. Det är inte givet att en

skolplan över huvud taget innehåller

någon beskrivning av de skolor som vid

planens antagande finns i kommunen.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår

motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna

del.

Regeringen föreslår att den kommun där

den fristående skolan är belägen skall

ha rätt till insyn i verksamheten hos en

fristående skola som får bidrag från

elevernas hemkommuner. I den

utsträckning som lägeskommunen bestämmer

skall en sådan fristående skola också

vara skyldig att delta i den kommunala

uppföljningen och utvärderingen av

skolan. En bestämmelse om detta föreslås

bli införd i skollagens 9 kap. 11 och 13

§§.

Mot förslaget om insyn riktas

invändningar i motionerna 1995/96:Ub39

(m, fp, kds) yrkande 6 och 1995/96:Ub40

(c) yrkande 10. Eftersom kommunerna inte

är huvudmän för de fristående skolorna

finns det ingen anledning att de har

insyn i deras verksamhet, hävdar

motionärerna. De anser att det räcker

med Skolverkets tillsyn.

Utskottet anser att den föreslagna

rätten för lägeskommunen till insyn i

den fristående skolans verksamhet kommer

att kunna bidra till bättre förståelse

hos kommunerna för respektive fristående

skolas särart och bättre förutsättningar

för ett konstruktivt samarbete när båda

parter önskar detta. Insynen är en

förutsättning för att kommunen skall

kunna göra en rättvis bedömning av

skolans bidragsbehov grundat på skolans

åtagande och elevernas behov, och en

garanti för att kommunens medel för

utbildning används för avsedda ändamål.

Utskottet anser därför att riksdagen bör

avslå motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6

i denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande

10.

De fristående skolorna skall liksom

hittills vara skyldiga att delta i

Skolverkets uppföljning och utvärdering,

men det är inte rimligt att de också

åläggs att medverka i de uppföljningar

och utvärderingar som kommunen gör i

sina egna skolor, anförs det i motion

1995/96:Ub39 (m, fp, kds) yrkande 6.

Enligt motion 1995/96:Ub40 (c) yrkande 9

bör uppföljning och utvärdering ske i

samråd med de fristående skolorna.

Regeringens förslag uppfyller inte

kravet på rättssäkerhet för de

fristående skolorna, hävdar

motionärerna.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att kommunal uppföljning och utvärdering

skall ses som ett stöd för elevernas

rätt till en likvärdig utbildning. Denna

rätt är viktig för alla elever, såväl i

kommunala som i fristående skolor.

Utskottet förutsätter att såväl den

kommunala som den fristående skolan

deltar i både förarbetet och

efterarbetet av den kommunala

utvärderingen. Vid utformningen av

utvärderingen skall hänsyn tas till den

fristående skolans pedagogiska särart.

Med hänvisning till det anförda föreslår

utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i

denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 9.

Med hänvisning till vad utskottet här

anfört föreslår utskottet att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.

11 och 13 §§.

8. Sekretessfrågor

Regeringen föreslår en ny bestämmelse i

9 kap. skollagen som innebär att

tystnadsplikt skall gälla i fristående

skolors elevvårdande verksamhet för

uppgift om enskilds personliga

förhållanden. Tystnadsplikten föreslås

också omfatta uppgifter hos fristående

skolor i ärende om tillrättaförande av

en elev eller om skiljande av en elev

från vidare studier. Den föreslagna

bestämmelsen i skollagen motsvarar vad

som för det offentliga skolväsendet är

stadgat i sekretesslagen (7 kap. 9 §).

Sekretesslagen är inte tillämplig på

fristående skolor, eftersom dessa inte

omfattas av offentlighetsprincipen.

Utskottet anser att regeringens förslag

är väl motiverat och tillstyrker att

riksdagen antar förslaget till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.

16 a §.

I motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)

yrkande 8 föreslås att det skall göras

möjligt att hemlighålla elevs adress i

grund- och gymnasieskolan när elevens

föräldrar av något skäl har skyddad

identitet genom sekretessmarkering i

folkbokföringen. Då många personer som

riskerar förföljelse har barn i

skolåldern kan en förföljare eljest,

hävdar motionärerna, nå sina offer genom

adressuppgifter i skolan.

Utskottet konstaterar att ett förslag

av samma innebörd har lagts fram av

Utredningen om vissa

folkbokföringsfrågor. Remissbehandlingen

av dess betänkande (SOU 1996:68) Några

folkbokföringsfrågor har nyligen

avslutats, och ärendet bereds för

närvarande i regeringskansliet.

Utskottet, som har förståelse för det

behov som ligger bakom motionsyrkandet,

anser dock att riksdagen inte bör

föregripa regeringens beredning av

ärendet, varför utskottet föreslår att

riksdagen avslår yrkandet om

tillkännagivande.

9. Befrielse från undervisningen i

religionskunskap

Enligt 3 kap. 12 § första stycket

skollagen (1985:1100) skall på begäran

av en skolpliktig elevs vårdnadshavare

eleven befrias från skyldighet att delta

i annars obligatoriska inslag i

verksamheten, om det med hänsyn till

särskilda omständigheter inte är rimligt

att kräva att eleven deltar.

Befrielse skall alltid medges från

undervisning i religionskunskap, om

eleven tillhör ett trossamfund, som har

regeringens tillstånd att i skolans

ställe ombesörja sådan undervisning, och

eleven visar att han deltar i denna (3

kap. 12 § andra stycket skollagen).

Trossamfund som har fått tillstånd att

meddela religionsundervisning är bl.a.

Katolska kyrkan i Sverige samt vissa

judiska och muslimska församlingar

(SKOLFS 1991:13).

Motsvarande möjligheter till befrielse

från utbildningsinslag gäller enligt 15

kap. 13 § skollagen för den som efter

skolpliktens upphörande genomgår

utbildning inom det offentliga

skolväsendet eller annan utbildning med

stöd av skollagen.

Regeringen föreslår nu att skollagens

bestämmelse om rätt till befrielse från

skolans religionsundervisning för elever

som tillhör vissa trossamfund upphävs.

Utskottet erinrar om att ett liknande

stadgande i då gällande skollagstiftning

motiverade en svensk reservation till

artikel 2 i första tilläggsprotokollet

av den 20 mars 1952 till 1950 års

europeiska konvention angående skydd för

de mänskliga rättigheterna och de

grundläggande friheterna. Artikel 2

innehåller en bestämmelse enligt vilken

ingen får förvägras rätten till

undervisning. Vidare föreskrivs att vid

utövandet av den verksamhet som staten

kan ta på sig i fråga om utbildning och

undervisning skall staten respektera

föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina

barn sådan utbildning och undervisning

som står i överensstämmelse med

föräldrarnas religiösa och filosofiska

övertygelse. Enligt det svenska

förbehållet mot artikeln kunde Sverige

inte medge föräldrar rätt att för sina

barn erhålla befrielse från skyldigheten

att delta i kristendomsundervisning,

såvida inte barnen hade en annan

trosbekännelse än Svenska kyrkans och

för dessa var anordnad

tillfredsställande

religionsundervisning.

Riksdagen beslutade våren 1994 att

inkorporera Europakonventionen i svensk

rätt med slopande av den svenska

reservationen till artikel 2 i första

tilläggsprotokollet (prop. 1993/94:117,

bet. KU24, rskr. 246). Därvid fästes

avgörande vikt vid det allmänna synsätt

som Europeiska kommissionen för de

mänskliga rättigheterna anlagt, nämligen

att det grundläggande är barnets rätt

till en saklig och allsidig

undervisning. Föräldrars övertygelse kan

endast respekteras i den mån den inte

står i konflikt med denna rätt. Det

innebär att föräldrar inte på grund av

sin rätt till övertygelse kan vägra

barnet rätten till utbildning.

Reservationen återkallades av regeringen

i oktober 1994. Sedan den 1 januari 1995

är Europakonventionen och dess

tilläggsprotokoll svensk lag (SFS

1994:1219).

I sitt betänkande om läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och

skolans värdegrund tog utskottet upp den

nu aktuella bestämmelsen i skollagen om

rätt till befrielse från skolans

religionsundervisning. Mot bakgrund av

vad utskottet anfört om att skolans

undervisning skall vara icke-

konfessionell förutsatte utskottet att

regeringen noga skulle följa och

analysera frågan om denna bestämmelse

borde finnas kvar (bet. 1993/94:UbU1

s. 26).

Utskottet har samma uppfattning som

regeringen att rätten till befrielse

från undervisningen i religionskunskap

för elever som tillhör vissa trossamfund

nu bör upphävas. Denna undervisning

syftar till att ge alla elever

grundläggande kunskaper om religioner

och livsåskådningar. Andra

trosuppfattningar än den egna skall

därvid behandlas sakligt och med

respekt. Religionsundervisningen skall

främja en öppen diskussion kring tros-

och livsåskådningsfrågor samt bidra till

att elever med olika traditioner och med

olikartad kulturell bakgrund kan förstå

och respektera varandra och varandras

värderingar. Därför bör en speciell

åsikt hos eleven eller i elevens

hemmiljö inte vara skäl för befrielse

från en undervisning som skall präglas

av skolans värdegrund som den kommer

till uttryck i skollag och läroplan.

Om det med hänsyn till särskilda

omständigheter inte är rimligt att kräva

att eleven deltar i vissa obligatoriska

utbildningsinslag, kvarstår möjligheten

till befrielse i enlighet med 3 kap. 12

§ första stycket skollagen. Denna

möjlighet till befrielse bör dock, som

regeringen framhåller, tillämpas med

återhållsamhet.

Utskottet föreslår således att

riksdagen antar regeringens förslag till

lag om ändring i skollagen såvitt avser

3 kap. 12 § och 15 kap. 13 §.

10. Övrigt

I skollagens 9 kap. finns bestämmelser

om att ett barn som endast under en

kortare tid bor i Sverige eller som har

andra skäl för att få utbildning i en

internationell skola får fullgöra sin

skolplikt i en sådan skola, om den är

godkänd för ändamålet av Skolverket. För

sådant godkännande krävs inte att

utbildningen ger kunskaper och

färdigheter som väsentligen svarar mot

dem som grundskolan skall förmedla. I

stället fordras att den internationella

skolans utbildning som helhet betraktad

är likvärdig med grundskolans. Skolan

skall förmedla kunskaper och färdigheter

som underlättar fortsatt skolgång

utomlands. Internationella skolor har

inte rätt till bidrag från elevernas

hemkommuner, utan får statsbidrag i

särskild ordning.

Vid Skolverkets tillsyn över

utbildningen vid ett par godkända

internationella skolor har det

framkommit att deras elevrekrytering

strider mot 9 kap. 5 § skollagen,

eftersom skolorna även tar emot barn som

stadigvarande bor i Sverige. Regeringen

anser att det ligger ett värde i att

kunna erbjuda även ett antal elever, som

stadigvarande bor i landet, en sådan

internationellt inriktad utbildning som

de internationella skolorna förmedlar.

Därför föreslås en ändring i skollagen

som ger regeringen rätt att medge att en

internationell skola får ta emot andra

elever än sådana som skolorna enligt

paragrafens första stycke är avsedda

för. Det kan bli aktuellt att i sådana

fall bestämma att denna rätt skall avse

ett visst antal elever.

I motion 1995/96:Ub39 (m, fp, kds)

yrkande 7 välkomnas förslaget, men

motionärerna hade önskat att regeringen

i stället för särskild prövning av varje

enskilt ärende hade kommit med mer

generella regler. Skolor som uppfyller

andra EU-länders krav på undervisningen

borde kunna erkännas också i vårt land

med tillägg för undervisning i svenska

för svenska elever, anser motionärerna.

Utskottet anser inte att riksdagen bör

göra något sådant tillkännagivande som

motionärerna begär. Utskottet föreslår

således att riksdagen med avslag på

motion 1995/96:Ub39 yrkande 7 antar

regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 9 kap. 5 §.

Regeringens lagförslag omfattar i övrigt

bl.a. ett förslag om ändring i studie

stödslagen som innebär att inte bara

regeringen utan även den myndighet som

regeringen utser kan besluta om vid

vilka läroanstalter och utbildningar som

studerande kan få studiestöd.

Utskottet har inget att invända mot

detta förslag.

Inte heller i övrigt har utskottet

några invändningar mot lagförslagen i de

delar som inte har behandlats i det

föregående. Utskottet föreslår således

att riksdagen dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) i den mån det inte omfattas

av vad utskottet i det föregående har

hemställt, dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skolans

värdegrund

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på

motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna

del godkänner vad utskottet anfört,

res. 1 (m, fp, kd)

2. beträffande kravet att

fristående skolor skall vara öppna

för alla

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i

denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5

i denna del godkänner vad utskottet

anfört,

res. 2 (m, c, fp,

kd)

3. beträffande visst minsta

elevantal som krav för godkännande av

fristående skolor på grundskolenivå

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 1 i

denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 6

godkänner vad utskottet anfört,

res. 3 (m, c, fp,

kd)

4. beträffande lagregleringen av

villkor för godkännande av fristående

skolor på grundskolenivå

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 2 §,

res. 4 (m, fp, kd)

- villk. 1, 2, 3

res. 5 (c) - villk.

2, 3

5. beträffande avgifter i

fristående skolor på grundskolenivå

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5 och

1995/96:Ub40 yrkande 8 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 7 §,

res. 6 (m, fp, kd)

res. 7 (c)

6. beträffande bidrag till

fristående skolor på grundskolenivå

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub37, 1995/96:Ub39

yrkandena 2 och 3 samt 1995/96:Ub40

yrkandena 1 och 3 antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 6 och 6 a §§,

res. 8 (m, c, fp,

kd)

7. beträffande hemkommunens

bidrag när elev väljer grundskola i

annan kommun

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 4

kap. 8 a §,

res. 9 (m, c, fp,

kd) - villk. 8

8. beträffande skolhälsovård och

hemspråksundervisning

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub40 yrkande 2,

9. beträffande skolskjuts för

elever i fristående skolor

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub40 yrkande 7,

res. 10 (m, c, fp,

kd)

10. beträffande bidrag till

fristående gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub38, 1995/96:Ub39

yrkande 1 i denna del och yrkande 4 i

denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 5

i denna del antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8

a, 8 b, 8 c, 9 och 10 §§,

res. 11 (m, fp, kd)

- villk. 1, 2

res. 12 (c) -

villk. 2

11. beträffande fristående

skolors rätt att växa

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub40 yrkande 4 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 12 § andra och

tredje styckena samt 14 § andra

stycket,

res. 13 (m , c, fp,

kd) - villk. 8

12. beträffande lägeskommunens

skolplan

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del,

res. 14 (m, c, fp,

kd)

13. beträffande insyn i

fristående skolor

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i

denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande

10 godkänner vad utskottet anfört,

res. 15 (m, c, fp,

kd)

14. beträffande uppföljning och

utvärdering av fristående skolor

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i

denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande 9

godkänner vad utskottet anfört,

res. 16 (m, c, fp,

kd)

15. beträffande 9 kap. 11 och 13

§§ skollagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 11 och 13 §§,

res. 17 (m, c, fp,

kd) - villk. 15, 16

16. beträffande tystnadsplikt i

fristående skolors elevvårdande

verksamhet

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 16 a §,

17. beträffande hemlighållande

av elevs adress

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub39 yrkande 8,

res. 18 (m, fp, kd)

18. beträffande befrielse från

undervisningen i religionskunskap

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 3

kap. 12 § samt 15 kap. 13 §,

19. beträffande internationella

skolor

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub39 yrkande 7 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 5 §,

res. 19 (m, c, fp,

kd)

20. beträffande lagförslagen i

övrigt

att riksdagen dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) i den mån det inte omfattas

av vad utskottet i det föregående har

hemställt, dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349).

Stockholm den 26 september 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),

Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson

(s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Majléne Westerlund Panke (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kd), Marie Wilén

(c) och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. Skolans värdegrund (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 4 börjar med Utskottet

konstaterar och på s. 5 slutar med

denna del bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning. Den nuvarande formuleringen

i skollagen ger inte utrymme för någon

tveksamhet om att en fristående skola,

för att godkännas för skolpliktens

fullgörande, måste i all sin verksamhet

omfatta det svenska samhällets

grundläggande värderingar. Detta

underströks när denna formulering

infördes i skollagen (prop. 1982/83:1,

bet. UbU10, rskr. 63) och bekräftades i

propositionen om valfrihet och

fristående skolor (prop. 1991/92:95,

bet. UbU22, rskr. 346). Det finns alltså

gränser som samhället bestämt måste

hävda, men verksamheten bör inom mycket

vida ramar kunna präglas av olika

åskådningar och värderingar. Utskottet

anser således att riksdagen bör bifalla

motion 1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna

del.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande skolans värdegrund

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub39 yrkande 1 i denna del

godkänner vad utskottet anfört,

2. Kravet att fristående skolor skall

vara öppna för alla

(mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 6 börjar med Utskottet vill

och på s. 7 slutar med yrkande 5 i

denna del bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först framhålla att

kommunen har en oavvislig skyldighet att

tillgodose en elevs behov av särskilt

stöd. Den förändring av reglerna för

bidragsgivning till fristående skolor på

grundskolenivå som riksdagen beslutade

om förra året (prop. 1994/95:157, bet.

UbU16, rskr. 385) gav rätt för

fristående skolor att få ersättning av

kommunen för sina kostnader när de tar

emot elever med särskilda behov.

Reglerna i skollagen om öppenhet bör

utgå från detta beslut. Det är enligt

utskottets mening angeläget att elever

med funktionshinder har lika stora

möjligheter som andra att gå i

fristående skolor. De fristående

skolornas skyldighet att vara öppna för

alla bör därför inte inskränkas på det

sätt som regeringen föreslår. Riksdagen

bör således bifalla motionerna

1995/96:Ub39 yrkande 4 och 1995/96:Ub40

yrkande 5, båda i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande kravet att fristående

skolor skall vara öppna för alla

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 i

denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 5

i denna del godkänner vad utskottet

anfört,

3. Visst minsta elevantal som krav för

godkännande av fristående skolor på

grundskolenivå (mom. 3)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Utskottet anser

och slutar med denna del bort ha

följande lydelse:

Utskottet anser liksom motionärerna att

den föreslagna bestämmelsen vid en

strikt tillämpning kan skapa problem för

de fristående skolorna och därmed bidra

till att minska valfriheten. Den bör

därför inte införas. Skolverket har, som

motionärerna påpekar, en praxis för att

dra gränsen mellan vad som är att

betrakta som en skola och vad som inte

är det.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande visst minsta

elevantal som krav för godkännande av

fristående skolor på grundskolenivå

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 1 i

denna del och 1995/96:Ub40 yrkande 6

godkänner vad utskottet anfört,

4. Lagregleringen av villkor för

godkännande av fristående skolor på

grundskolenivå (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 1, 2 och 3

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Med hänvisning

och slutar med 9 kap. 2 § bort ha

följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet i det

föregående har anfört angående

värdegrunden, skolornas öppenhet för

alla och kravet på visst minsta antal

elever föreslår utskottet att riksdagen

antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.

2 § med den ändringen att paragrafen

erhåller den i bilaga 3 som

Reservanternas förslag betecknade

lydelsen.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande lagregleringen av

villkor för godkännande av fristående

skolor på grundskolenivå

att riksdagen dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 2 § med den ändringen att

paragrafen erhåller den i bilaga 3

som Reservanternas förslag betecknade

lydelsen, dels beslutar om den

ändring av

ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds därav,

5. Lagregleringen av villkor för

godkännande av fristående skolor på

grundskolenivå (mom. 4)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 2 och 3

Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med Med hänvisning

och slutar med 9 kap. 2 § bort ha

följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet i det

föregående har anfört angående skolornas

öppenhet för alla och kravet på visst

minsta antal elever föreslår utskottet

att riksdagen antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 9 kap. 2 § med den ändringen att

paragrafen erhåller den i bilaga 4 som

Reservantens förslag betecknade

lydelsen.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande lagregleringen av

villkor för godkännande av fristående

skolor på grundskolenivå

att riksdagen dels antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 2 § med den ändringen att

paragrafen får den i bilaga 4 som

Reservantens förslag betecknade

lydelsen, dels beslutar om den

ändring av

ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds därav,

6. Avgifter i fristående skolor på

grundskolenivå (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet

ansluter och slutar med 7 § skollagen

bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att utvecklingen

hittills, sedan de fristående skolorna

givits bättre ekonomiska

förutsättningar, har gått i riktning mot

allt lägre avgifter. Utgångspunkten bör

enligt utskottets mening vara att all

undervisning skall vara avgiftsfri, men

att skäliga merkostnader för t.ex.

profilen på skolan kan tas ut. Den

nuvarande lagstiftningen ger utrymme för

skäliga avgifter av detta slag, t.ex.

för merkostnader för musikinstrument i

en musikskola eller kostnader för

kulturaktiviteter i en skola med

kulturprofil. I förarbetena till den

nuvarande bestämmelsen i 9 kap. 7 §

skollagen understryks att avgiftsuttaget

inte får vara sådant att det i praktiken

stänger ute elever från den fristående

skolan. Bestämmelsen är också förenad

med sanktionsmöjligheter. Utskottet

anser inte att det finns något motiv för

ytterligare begränsningar av de

fristående grundskolornas möjlighet att

ta ut elevavgifter. Riksdagen bör därför

med anledning av motionerna 1995/96:Ub39

yrkande 5 och 1995/96:Ub40 yrkande 8

avslå regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.

7 §.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande avgifter i fristående

skolor på grundskolenivå

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 5

samt 1995/96:Ub40 yrkande 8 avslår

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 7 § samt beslutar

om den ändring av ingressen och

ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds därav,

7. Avgifter i fristående skolor på

grundskolenivå (mom. 5)

Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 9 börjar med Utskottet

ansluter och slutar med 7 § skollagen

bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att utvecklingen

hittills, sedan de fristående skolorna

givits bättre ekonomiska

förutsättningar, har gått i riktning mot

allt lägre avgifter. Utgångspunkten bör

enligt utskottets mening vara att all

undervisning skall vara avgiftsfri, men

att skäliga merkostnader för t.ex.

musikin-strument i en musikskola eller

material i en skola med konstinriktning

kan tas ut. Det är dock viktigt att

lagen inte öppnar möjligheter att

använda profilering av skolan på ett

sätt som verkar segregerande. Den

nuvarande formuleringen av 9 kap. 7 §

skollagen behöver därför ses över.

Regeringens nu föreliggande förslag till

ändring av paragrafen är dock alltför

kategoriskt. Utskottet anser att

riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub40 yrkande 8 och med anledning

av motion 1995/96:Ub39 yrkande 5 bör

avslå regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser 9 kap.

7 § samt som sin mening ge regeringen

till känna vad utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande avgifter i fristående

skolor på grundskolenivå

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub40 yrkande 8 och med

anledning av motion 1995/96:Ub39

yrkande 5 avslår regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 7 §

och beslutar om de ändringar av

ingressen och

ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds därav samt som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

8. Bidrag till fristående skolor på

grundskolenivå (mom. 6)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 10 börjar med Förslaget att

och på s. 11 slutar med därför också

bort ha följande lydelse:

Fristående skolor som godkänts skall

enligt utskottets mening även i

fortsättningen ha rätt till ersättning

från elevernas hemkommuner. Förslaget

att en fristående skola som motsvarar

grundskolan inte skall förklaras

berättigad till bidrag om dess

verksamhet skulle innebära påtagliga

negativa följder för skolväsendet i

lägeskommunen skapar utrymme för

godtycke och politiskt tyckande.

Utskottet återkommer i det följande till

frågan om fristående skolors möjlighet

att växa.

När det gäller bidragets storlek

instämmer utskottet i regeringens

uppfattning att de fristående skolorna

skall kunna verka på samma ekonomiska

villkor som kommunala skolor.

Regeringens förslag öppnar emellertid

vägen för ett kommunalt godtycke som

kraftigt kommer att försämra

förutsättningarna för de fristående

skolorna. Fristående skolor som

motsvarar grundskolan skulle bli tvungna

att förhandla om bidraget med varje

elevs hemkommun. Om kommunen inte har

klart uttalat vilka principer man har

för resursfördelning till de egna

skolorna, vilket vanligtvis är den

rådande ordningen i dag, finns det ringa

möjlighet för de fristående skolorna att

bedöma om ersättningen motsvarar

reglerna. Man kan också befara att

kommuner kan komma att betrakta

fristående skolor - lika väl som

kommunala - som möjliga

besparingsobjekt. Sammantaget kan

konsekvenserna bli ödesdigra för den

fristående skola som berörs. Utskottet

anser att de fristående skolorna i lagen

måste garanteras en lägsta

ersättningsnivå. Besluten år 1992 (prop.

1991/92:95, bet. UbU22, rskr. 346) och

1995 (prop. 1994/95:157, bet. UbU16,

rskr. 385) om att i lagen ange att

kommunens bidrag till fristående skolor

skall motsvara en viss lägsta andel av

kommunens genomsnittskostnad per elev i

dess egna grundskolor har givit en viss

garanti för en lägsta ersättningsnivå.

Principen om en garanterad sådan nivå är

viktigare än en exakt procentsats,

därför att den ger stadga åt systemet.

Det behövs också en bestämmelse om att

det är den totala kostnaden för

skolverksamheten som skall utgöra

grunden för schablonersättningen till

fristående skolor. Regeringen bör

skyndsamt återkomma till riksdagen med

ett nytt lagförslag som tillgodoser vad

utskottet här har påtalat. Utskottet

föreslår att riksdagen därför med bifall

till motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 2

och 3 samt 1995/96:Ub40 yrkande 1 och

med anledning av motion 1995/96:Ub40

yrkande 3 dels avslår regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 6 och 6

a §§, dels som sin mening ger regeringen

till känna vad utskottet anfört om ett

nytt lagförslag.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande bidrag till

fristående skolor på grundskolenivå

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 2

och 3 samt 1995/96:Ub40 yrkande 1 och

med anledning av motion 1995/96:Ub40

yrkande 3 samt med avslag på motion

1995/96:Ub37 dels avslår regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 6 och 6 a §§ samt beslutar om de

ändringar av ingressen och

ikraftträdandebestämmelserna som

föranleds därav, dels som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört om ett nytt

lagförslag,

9. Hemkommunens bidrag när elev väljer

grundskola i annan kommun (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till

reservation 8

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 11 börjar med Utskottet har

och slutar med tillstyrker detta bort

ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt

regeringens förslag till ändrade regler

för bidragsgivningen till fristående

skolor. I konsekvens därmed avstyrker

utskottet även regeringens förslag när

det gäller 4 kap. 8 a § skollagen.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande hemkommunens bidrag

när elev väljer grundskola i annan

kommun

att riksdagen avslår regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 4 kap. 8 a §,

10. Skolskjuts för elever i fristående

skolor (mom. 9)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 12 börjar med Enligt

skollagen och slutar med yrkande 7

bort ha följande lydelse:

Enligt skollagen - - - (= utskottet) -

- - utskottets uppfattning. Emellertid

kan den situationen förekomma, att den

närmaste skolan för en elev är den

fristående skola som eleven vill gå i,

och att den är belägen på sådant avstånd

att eleven skulle ha varit berättigad

till skolskjuts om skolan hade varit

kommunal. Kommunen skulle i det fallet

ha haft kostnader för skolskjuts om

skolan varit kommunal. Regeringen bör

återkomma med förslag om sådan ändring i

skollagen att kommunen i en sådan

situation blir skyldig att sörja för

skolskjuts åt eleven, även om han går i

en fristående skola. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1995/96:Ub40 yrkande 7 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande skolskjuts för elever

i fristående skolor

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Ub40 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

11. Bidrag till fristående

gymnasieskolor och gymnasiesärskolor

(mom. 10)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 1 och 2

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 13 börjar med De

förändringar och slutar med och 10 §§

bort ha följande lydelse:

De förändringar i lagregleringen av

bidrag till fristående gymnasieskolor

och gymnasiesärskolor som regeringen

föreslagit strider på två punkter mot

utskottets uppfattning. Det gäller

skolans värdegrund och begränsningen i

kravet att en fristående skola skall

vara öppen för alla. Utskottet har i det

föregående (avsnitt 2 och 3) redovisat

sin inställning i dessa avseenden. I

övrigt har utskottet inget att erinra

mot regeringens förslag utan föreslår

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 1 och

4 samt 1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga

i denna del, antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c, 9 och 10

§§ med den ändringen att 8 och 8 b §§

får den i bilaga 3 som Reservanternas

förslag betecknade lydelsen.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande bidrag till

fristående gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Ub39 yrkandena 1 och

4 samt 1995/96:Ub40 yrkande 5, samtliga

i denna del samt med avslag på motion

1995/96:Ub38 antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8 a,

8 b, 8 c, 9 och 10 §§ med den ändringen

att 8 och 8 b §§ får den i bilaga 3 som

Reservanternas förslag betecknade

lydelsen,

12. Bidrag till fristående

gymnasieskolor och gymnasiesärskolor

(mom. 10)

Under förutsättning av bifall till

reservation 2

Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 13 börjar med De

förändringar och slutar med och 10 §§

bort ha följande lydelse:

De förändringar i lagregleringen av

bidrag till fristående gymnasieskolor

och gymnasiesärskolor som regeringen

föreslagit bör med ett undantag

bifallas. Utskottet har i det föregående

redovisat sin syn på regeringens förslag

till begränsning av kravet att en

fristående skola skall vara öppen för

alla. Mot bakgrund av detta föreslår

utskottet att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 och

1995/96:Ub40 yrkande 5, båda i denna

del, och med avslag på motionerna

1995/96:Ub38 samt 1995/96:Ub39 yrkande 1

i denna del antar regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen

(1985:1100) såvitt avser 9 kap. 8, 8 a,

8 b, 8 c, 9 och 10 §§ med den ändringen

att 8 och 8 b §§ får den i bilaga 4 som

Reservantens förslag betecknade

lydelsen.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande bidrag till

fristående gymnasieskolor och

gymnasiesärskolor

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 4 och

1995/96:Ub40 yrkande 5, båda i denna

del, och med avslag på motionerna

1995/96:Ub38 samt 1995/96:Ub39

yrkande 1 i denna del antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 8, 8 a, 8 b, 8 c,

9 och 10 §§ med den ändringen att 8

och 8 b §§ får den i bilaga 4 som

Reservantens förslag betecknade

lydelsen,

13. Fristående skolors rätt att växa

(mom. 11)

Under förutsättning av bifall till

reservation 8

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet

noterar och slutar med andra stycket

bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (avsnitt

4) redovisat sin syn på regeringens

förslag att en fristående skola på

grundskolenivå skall kunna förvägras

rätt till bidrag från elevernas

hemkommuner, om skolans verksamhet

skulle innebära påtagliga negativa

följder för skolväsendet i

lägeskommunen. Detta förslag har

utskottet avstyrkt. Likaså avstyrker

utskottet regeringens förslag att en

fristående skolas bidragsrätt skall

kunna återkallas om skolan växer på ett

sätt som uppfattas ha negativa följder

för det offentliga skolväsendet i

lägeskommunen eller närliggande

kommuner. Det innebär nämligen att om en

fristående skola har en god kvalitet på

undervisningen, en attraktiv pedagogik

eller profil, och därmed lockar många

sökande, så kan Skolverket på förslag

från lägeskommunen dra in rätten till

bidrag. Detta är inte förenligt med

principen att fristående skolor och

kommunala skolor skall få arbeta på lika

villkor. Riksdagen bör alltså bifalla

motion 1995/96:Ub40 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande fristående skolors

rätt att växa

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub40 yrkande 4 avslår

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 9 kap. 12 § andra och

tredje styckena samt 14 § andra

stycket,

14. Lägeskommunens skolplan (mom. 12)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet

erinrar och slutar med denna del bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom tidigare (bet.

1992/93:UbU17 s. 14) att skolplanen bör

innehålla uppgifter om vilka fristående

skolor som är etablerade i kommunen och

efter vilka principer undervisningen

bedrivs där. Däremot skall de fristående

skolorna inte påverkas av målen i den

kommunala skolplanen. Vad utskottet här

anfört bör riksdagen med anledning av

motion 1995/96:Ub39 yrkande 6 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12

bort ha följande lydelse:

12. beträffande lägeskommunens

skolplan

att riksdagen med anledning av motion

1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

15. Insyn i fristående skolor (mom. 13)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 14 börjar med Utskottet

anser och på s. 15 slutar med yrkande

10 bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det inte rimligt att

lägeskommunen skall ha rätt till insyn i

den fristående skolans verksamhet,

eftersom kommunen inte är huvudman för

verksamheten och den fristående skolan i

vissa fall är en konkurrent till den

kommunala skolan. Tillsyn och insyn är

uppgifter för Skolverket. Riksdagen bör

således bifalla motion 1995/96:Ub39

yrkande 6 i denna del samt 1995/96:Ub40

yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 13

bort ha följande lydelse:

13. beträffande insyn i fristående

skolor

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub39 yrkande 6 i

denna del samt 1995/96:Ub40 yrkande

10 godkänner vad utskottet anfört,

16. Uppföljning och utvärdering av

fristående skolor (mom. 14)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Utskottet

delar och slutar med yrkande 9 bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser att det liksom hittills

skall vara Skolverkets uppgift att sköta

uppföljning och utvärdering av de mål

som riksdag och regering har satt upp.

Regeringens förslag om kommunal

uppföljning och utvärdering uppfyller

inte kravet på rättssäkerhet för de

fristående skolorna. På andra områden

där kommunerna betalar ersättning till

externa företag, bl.a. inom barn- och

äldreomsorgen, är det vanligt att

parterna kommer överens om uppföljning.

Uppföljning och utvärdering bör alltså

ske i samråd med de fristående skolorna.

En lagfäst skyldighet för fristående

skolor att delta i kommunens uppföljning

och utvärdering bör således inte

införas.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande uppföljning och

utvärdering av fristående skolor

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub39 yrkande 6 i denna del

och med anledning av motion

1995/96:Ub40 yrkande 9 godkänner vad

utskottet anfört,

17. 9 kap. 11 och 13 §§ skollagen (mom.

15)

Under förutsättning av bifall till

reservationerna 15 och 16

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Med hänvisning

och slutar med och 13 §§ bort ha

följande lydelse:

Utskottet har inget att erinra mot

regeringens förslag till redaktionell

förändring av första stycket i 9 kap. 11

och 13 §§. Med hänvisning till vad

utskottet här anfört föreslår utskottet

att riksdagen avslår regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen såvitt

avser andra stycket i nämnda paragrafer.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

15. beträffande 9 kap. 11 och 13 §§

skollagen

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 9

kap. 11 och 13 §§ med den ändringen

att andra stycket i respektive

paragraf utgår,

18. Hemlighållande av elevs adress (mom.

17)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 16 börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med om

tillkännagivande bort ha följande

lydelse:

Utskottet konstaterar att ett förslag

av samma innebörd har lagts fram av

Utredningen om vissa

folkbokföringsfrågor. Regeringen bör

enligt utskottets mening ta initiativ

till sådana regler som motionärerna och

utredningen har föreslagit. Vad

utskottet här anfört bör riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub39 yrkande

8 som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 17

bort ha följande lydelse:

17. beträffande hemlighållande av

elevs adress

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub39 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

19. Internationella skolor (mom. 19)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 18 börjar med Utskottet

anser och slutar med 5 § bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning och anser att regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag

till regler i överensstämmelse med vad

motionärerna anfört. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub39

yrkande 7 som sin mening ge regeringen

till känna. I avvaktan på att regeringen

återkommer med ett sådant förslag bör

riksdagen enligt utskottets mening anta

regeringens förslag till ändring i 9

kap. 5 § skollagen.

dels att utskottets hemställan under 19

bort ha följande lydelse:

19. beträffande internationella

skolor

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub39 yrkande 7 dels antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (19985:1100)

såvitt avser 9 kap. 5 §, dels som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100)

Regeringens lagförslag

2. Förslag till lag om ändring i

studiestödslagen (1973:349)