Bet. 1996/97:UbU5

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU05

Vissa skolfrågor

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UbU5

Sammanfattning

Utskottet har inte något att erinra mot

vad regeringen anfört om integration av

förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg. Detta innebär bl.a. att

ett gemensamt måldokument för den

allmänna förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen skall utarbetas.

Vidare bör bestämmelserna i

socialtjänstlagen om förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg föras över till

skollagen. Regeringen avser att efter

erforderligt utredningsarbete återkomma

till riksdagen i dessa frågor.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag om att godkänt betyg i svenska

som andraspråk från grundskolan skall

vara ett alternativ till betyg i ämnet

svenska och utgöra grund för behörighet

till gymnasieskolans nationella och

specialutformade program. Vidare skall

det finnas möjlighet för skolorna att

kunna sätta ett gemensamt betyg för NO-

ämnena (fysik, kemi och biologi) och ett

likaså gemensamt betyg för SO-ämnena

(geografi, historia, samhälls-kunskap

och religionskunskap) som alternativ

till betyg i varje enskilt ämne.

Nuvarande regler om två betyg i

svenska i gymnasieskolan och den

gymnasiala vuxenutbildningen tas bort.

En öppnare reglering av tillämpningen av

timplanerna i gymnasieskolan införs.

Kommunerna skall kunna erbjuda

individuella och specialutformade

program till grupper av elever. Ändrade

regler för arbetsplatsförlagd utbildning

(APU) införs. Lokala grenar skall

fortsättningsvis bara vara avsedda för

kommunens eller samverkansområdets

elever. Efter särskilt beslut skall

utbildningen vid en lokal gren kunna

förklaras vara riksrekryterande.

Slutligen bemyndigas regeringen att

avveckla Svenska Statens Språkresor AB.

Till betänkandet är fogade 14

reservationer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1995/96:206

Vissa skolfrågor m.m. föreslagit

1. att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100),

2. att riksdagen godkänner det

regeringen föreslagit om möjligheten att

utfärda blockbetyg i grundskolan

(avsnitt 7),

3. att riksdagen godkänner det

regeringen föreslagit om betygsättningen

i ämnet svenska (avsnitt 9),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen

att avveckla Svenska Statens språk-resor

AB samt att vidta de övriga åtgärder som

erfordras i samband med avvecklingen av

bolaget (avsnitt 14),

5. att riksdagen till

avvecklingskostnader för Svenska Statens

Språkresor AB under åttonde huvudtiteln

på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 18 miljoner kronor

(avsnitt 14).

Lagförslaget återfinns som bilaga 1 till

detta betänkande.

Motionerna

1995/96:Ub41 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarutbildning och

fortbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om verksamhet för femåringar,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om tidsram och genomförande,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en tioårig grundskola med

start vid sex års ålder,

5. att riksdagen beslutar avslå

regeringens förslag till blockbetyg.

1995/96:Ub42 av Inger Davidson m.fl.

(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en obligatorisk tioårig

grundskola,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av den flexibla

skolstarten,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett gemensamt måldokument för

den allmänna förskolan, skolan och

skolbarnsomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenska som andra språk,

5. att riksdagen avslår regeringens

förslag att återinföra möjligheten till

blockbetyg i grundskolan,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om förslaget om

timplanejustering.

1995/96:Ub43 av Beatrice Ask m.fl. (m)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om barnomsorgens och skolans

olika roller,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om målen för barnomsorg och

skola,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolstart vid sex år,

4. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att svenska som andraspråk

skall likställas med svenska vid

tillträde till gymnasieskolan i enlighet

med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen avslår regeringens

förslag om att minska antalet betyg i

svenska på gymnasiet i enlighet med vad

som anförts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om blockbetyg,

7. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förbättring av den

kommunala uppföljningen och

utvärderingen,

8. att riksdagen avslår regeringens

förslag om förändrade regler för den

arbetsplatsförlagda utbildningen i

enlighet med vad som anförts i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en förändrad

finansieringsform för den

arbetsplatsförlagda utbildningen,

10. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala grenar och elevernas

rätt att välja skola.

1995/96:Ub44 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om integrationen av

förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg,

2. att riksdagen avslår förslaget att

även godkänt betyg i svenska som andra

språk skall ge tillträde till

gymnasieskolans nationella och

specialutformade program,

3. att riksdagen avslår förslaget om

att ett sammanfattande betyg i

ämnesblock i grundskolan skall kunna ges

som alternativ till betyg i varje ämne,

4. att riksdagen avslår förslaget om

att endast ge ett betyg i svenska i

gymnasieskolan och den gymnasiala

vuxenutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om timplaner i gymnasieskolan,

6. att riksdagen avslår förslaget om

att arbetsplatsförlagd utbildning skall

kunna förekomma på de estetiska,

naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga programmen.

Yttrande

Socialutskottets yttrande 1996/97:SoU3y

återfinns som bilaga 2 till detta

betänkande.

Utskottet

Propositionen i korthet

I propositionen tar regeringen upp en

rad skilda frågor på skolområdet. En rör

integrationen av

förskoleverksamhet-skola-skolbarnsomsorg

i syfte att förbättra barns

förutsättningar i tidig skolålder. Denna

fråga har varit föremål för flera

utredningar. År 1985 kom Förskola-skola-

kommittén med sitt slutbetänkande

Förskola-skola (SOU 1985:22).

Skolbarnsomsorgskommittén lämnade sitt

betänkande Skola-skolbarnsomsorg, en

helhet i juni 1991 (SOU 1991:54). I

betänkandet Grunden för livslångt

lärande (SOU 1994:45) har frågan om en

förlängning av grundskolan till tio år

utretts.

En annan fråga gäller behörigheten till

gymnasieskolan. Från och med hösten 1998

krävs minst betyget godkänd i svenska,

engelska och matematik för att börja ett

nationellt program. Riksdagen har

beslutat (prop. 1994/95:174, bet. UbU19,

rskr. 406) att svenska som andraspråk

skall betraktas som ett eget ämne i alla

skolformer. I konsekvens härmed föreslås

i propositionen att svenska som

andraspråk skall utgöra grund för

behörighet till gymnasieskolan.

Regeringen föreslår vidare att det

skall finnas möjlighet för skolorna att

kunna sätta betyg i ämnesblocken

naturorienterande ämnen (NO), dvs.

fysik, kemi och biologi respektive

samhällsorienterande ämnen (SO), dvs.

geografi, historia, samhällskunskap och

religionskunskap som alternativ till

betyg i varje ämne.

Regeringen lägger fram flera förslag

till förändringar i gymnasieskolan och

framhåller att de skall ses som delar i

en kontinuerlig förändringsprocess.

Nuvarande regler om två betyg i svenska

i gymnasieskolan och den gymnasiala

vuxenutbildningen tas bort. En öppnare

reglering av tillämpningen av

timplanerna föreslås införas. Kommunerna

skall kunna erbjuda individuella och

specialutformade program för grupper av

elever. Samma behörighetsregler skall

gälla för specialutformade program som

för nationella program. Vidare föreslås

förändrade regler för arbetsplatsförlagd

utbildning (APU). Lokala grenar i

gymnasieskolan skall fortsättningsvis

bara vara avsedda för den egna kommunens

eller samverkansområdets elever. Efter

särskilt beslut skall utbildningen vid

en lokal gren kunna förklaras vara

riksrekryterande.

Regeringen grundar sina förslag och

bedömningar på de utvecklingsbehov som

framkommit bl.a. genom Kommitténs för

gymnasieskolans utveckling (dir.

1994:29, resp. dir. 1994:128) första

delbetänkande Den reformerade

gymnasieskolan - hur går det? (SOU

1996:1) och arbetsgruppens för

kursutformad gymnasieskola rapporter

Centrala frågor i utvecklingen av

kursutformad gymnasieskola (Ds 1993:69),

Kursutformad gymnasieskola för alla? (Ds

1994:139) och Kursutformad gymnasieskola

- en flexibel skola för framtiden (Ds

1995:78). En arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet har i en

departementspromemoria, Svenska som

andraspråk och betygsättningen i svenska

(Ds 1995:40), lagt förslag om

betygsättningen i kärnämnet svenska.

I propositionen föreslås slutligen att

regeringen får bemyndigande att avveckla

Svenska Statens Språkresor AB och i

anslutning därtill ett godkännande av

riksdagen beträffande användning av

anslag på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96.

Integration av förskoleverksamhet, skola

och skolbarnsomsorg

All pedagogisk verksamhet som syftar

till att fostra och stödja barn i deras

utveckling bör ses som en helhet, anser

regeringen. En integration av

förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg bör därför eftersträvas

i syfte att uppnå högre kvalitet i dessa

verksamheter. Regeringen framhåller att

barns lärande och utveckling under

tidiga år är av avgörande betydelse för

att de skall få möjlighet att lyckas i

skolan. Av det skälet bör förskolans

pedagogiska roll stärkas samtidigt som

förskolepedagogiken ges utrymme också i

skolan. Ett möte mellan barnomsorgens

och skolans traditioner kan enligt

regeringen frigöra pedagogisk

utvecklingskraft som stimulerar både

förskola och skola och som skapar nya

former för barns utveckling och lärande.

I propositionen redovisar regeringen hur

arbetet med integrationen av

förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg skall bedrivas.

Som ett första steg bör ett gemensamt

måldokument utarbetas för den allmänna

förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen. Måldokumentet bör,

utifrån en gemensam syn på utveckling

och lärande, ta till vara de olika

verksamheternas särdrag och kvaliteter.

Vidare bör tillämpliga delar av

bestämmelserna i socialtjänstlagen

(1980:620) om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen

(1985:1100).

På myndighetsnivån bör Statens skolverk

bli ansvarig myndighet också för

tillsyn, uppföljning, utvärdering och

utveckling av förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg. Det innebär att

ansvaret för dessa verksamheter förs

över till verket från Socialstyrelsen

och länsstyrelserna. Dock bör enligt

regeringen rätten till bistånd samt det

allmänna ansvaret för barn och ungdom

enligt bl.a. 6 och 12 §§

socialtjänstlagen alltjämt ligga kvar

under Socialstyrelsens och

länsstyrelsernas tillsynsansvar.

Regeringen anmäler sin avsikt att efter

erforderligt utredningsarbete återkomma

till riksdagen med förslag i dessa

frågor.

Utskottet noterar att frågor om

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

inom regeringskansliet fr.o.m. den 1

juli 1996 handläggs i

Utbildningsdepartementet.

Gemensamt måldokument för den allmänna

förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen

Regeringen anser, som nämnts, att ett

gemensamt måldokument för den allmänna

förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen bör utarbetas. Det

skall bidra till en utveckling där de

olika kompetenserna och traditionerna

som finns i respektive verksamhet

samverkar kring den gemensamma uppgiften

att främja barns utveckling och lärande.

Därmed ökar enligt regeringen

möjligheten att höja grundskolans

kvalitet. En integrerad verksamhet

öppnar också möjligheter för kommunerna

att bedriva sin verksamhet på olika

sätt.

Frågor om barnomsorgens och skolans

olika roller och målen för dessa

verksamheter tas upp i motion

1995/96:Ub43 (m) yrkandena 1 och 2.

Motionärerna utgår från att ett

gemensamt måldokument inte kommer att

ersätta de konkreta mål och riktlinjer

som läroplanen anger för den

obligatoriska skolan, utan att det

handlar om att formulera allmänna mål

och riktlinjer för förskolan och

skolförberedande verksamhet samt ett

gemensamt ansvar för barn i den tidiga

skolåldern. En viktig aspekt i arbetet,

understryker motionärerna, är den

skillnad som utgörs av att grundskolans

verksamhet är obligatorisk, medan

barnomsorgen är frivillig, och att det i

båda fallen finns många olika former av

skolor och barnomsorg att respektera.

Också i motion 1995/96:Ub44 (fp)

yrkande 1 pekas på att varken

barnomsorgen eller förskoleverksamheten

omfattas av någon pliktlag. Ett

gemensamt måldokument måste därför

utformas på ett sådant sätt att

föräldrar som har att ta ställning till

vilken verksamhet de skall välja för

sitt barn inte upplever att kommunen

anser vissa verksamheter som lämpligare

dn andra. Motionärerna välkomnar ett

samlat ansvar för den pedagogiska

verksamheten på central nivå och att

Skolverket får ansvaret för tillsyn,

uppföljning, utvärdering och utveckling

också av förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg. De framhåller att det

är viktigt att noggrant följa upp

utvecklingen vad gäller

ansvarsfördelningen inom kommunerna. Om

inte det direkt verksamhetsmässiga

ansvaret har en riktig fördelning kommer

ett gemensamt måldokument att bli ett

dokument utan tyngd, hävdar de.

I motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande 3

anförs att i dag deltar så gott som

samtliga sexåringar i den verksamhet som

erbjuds i den allmänna förskolan. För

att integreringen av den allmänna

förskolan och skolan skall utvecklas kan

ett gemensamt måldokument för dessa

skolformer vara en väg att gå.

Måldokumentet måste dock utformas så att

skollagen, som är en pliktlag, inte

ingriper på socialtjänstlagens område.

Socialutskottet har inkommit med ett

yttrande över propositionen i denna del

jämte motioner. Yttrandet är fogat till

detta betänkande som bilaga 2.

Socialutskottet delar regeringens

bedömning att förskoleverksamheten,

skolan och skolbarnsomsorgen bör

integreras i syfte att främja barnens

utveckling och lärande i tidiga

skolåldern. Socialutskottet har därmed

inget att erinra mot att ett gemensamt

måldokument utarbetas för dessa

verksamheter och anser att

motionsyrkandena bör avstyrkas.

Utbildningsutskottet noterar att

regeringen den 22 augusti 1996 beslutat

om direktiv till en utredning om

pedagogisk verksamhet för barn och

ungdom 6-16 år. Enligt direktiven (dir.

1996:61) skall kommittén med

utgångspunkt i nuvarande måldokument

utarbeta förslag till nytt måldokument

för den pedagogiska verksamheten för

barn och ungdom i åldrarna 6-16 år. Det

samlade måldokumentet skall ersätta

läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) och omfatta den

obligatoriska skolan, förskolans s.k.

sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.

Det understryks i direktiven att

uppdraget inte omfattar en total

omarbetning av nu gällande läroplan för

grundskolan. Läroplanens grundläggande

principer och utformning bör bestå.

Vidare anges i direktiven att

kommittén, när måldokumentet utformas,

bör ta hänsyn till att det är

obligatoriskt för barn att gå i skolan

medan det är frivilligt att delta i

barnomsorgens verksamhet. De olika

verksamheternas kvaliteter och särart

skall tas till vara. Det sägs också att

kommittén bör utgå från att arbete i de

samlade verksamheterna alltmer bedrivs i

arbetslag där olika personalkategorier

med skilda pedagogiska uppgifter

kompletterar varandra i det dagliga

arbetet. Det påpekas att alla kommuner

inte har kommit lika långt med att

verksamhetsmässigt integrera förskolan

för sexåringar, skolan och

skolbarnsomsorgen. Tydliga signaler om

den önskvärda utvecklingen behövs i form

av ett samlat måldokument.

Utredningen skall bedrivas i samråd med

en arbetsgrupp inom regeringskansliet

som arbetar med att se över definitioner

och föra över bestämmelserna om

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i

socialtjänstlagen till skollagen.

Uppdraget skall vara slutfört och

redovisat senast den 15 februari 1997.

Utskottet konstaterar att innehållet i

kommittédirektiven till stor del svarar

mot de synpunkter på ett gemensamt

måldokument som framförts i motionerna.

Någon anledning för riksdagen att göra

ett särskilt uttalande finns därför

inte. Riksdagen bör avslå motionerna

1995/96:Ub42 yrkande 3, 1995/96:Ub43

yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub44

yrkande 1.

Förlängd obligatorisk skolgång samt

ålder för skolstart

Frågan om en förlängning av grundskolan

till tio år har utretts och

remissbehandlats. I betänkandet Grunden

för livslångt lärande (SOU 1994:45)

behandlas frågor som hänger samman med

skolstart, skolplikt samt de

pedagogiska, organisatoriska och

ekonomiska konsekvenserna av olika

modeller för skolstarten. I

propositionen anges nu att regeringen

anser det nödvändigt att ytterligare

bereda frågan om en eventuell

förlängning av skolplikten. Olika

bedömningar har nämligen gjorts i fråga

om kostnadskonsekvenserna. Dessutom är

elevkullarna just nu mycket stora.

Enligt motion 1995/96:Ub41 (c) är det

angeläget att en tioårig grundskola med

start vid sex års ålder införs för att

verksamheten över hela landet skall bli

likvärdig, med en metodik och pedagogik

som passar sexåringarna (yrkande 4). Med

tanke på de för närvarande stora

elevkullarna föreslår motionärerna att

den tioåriga grundskolan skall införas

från och med år 2000 (yrkande 3).

En motsatt uppfattning framförs i

motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande 1. Det

är enligt motionärerna bra att inget

obligatorium för sexåringar att börja

skolan införs nu. En tioårig grundskola

med obligatorisk skolstart vid sex års

ålder behöver inte självklart vara rätt

väg att gå för att uppfylla visionerna

om det livslånga lärandet för alla.

Huvudfrågan för motionärerna är hur

skolan skall kunna tillgodose varje

enskilt barns behov på ett bättre sätt.

De anser (yrkande 2) att den positiva

utvecklingen på många håll mot större

flexibilitet vid skolstarten bör

uppmuntras och förstärkas. Att börja

skolan vid sex års ålder skall vara en

möjlighet men inte en plikt. Då kan man

i planeringen utgå från det enskilda

barnets behov redan från början.

Skolstart vid sex års ålder bör enligt

motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 3

införas som huvudregel. Som huvudsakligt

skäl härför anförs den tydliga signal

som en sådan regel ger om vikten av

pedagogiskt lärande i tidig ålder.

Reglerna om skolstarten måste emellertid

också ge utrymme för flexibilitet.

Avgörande för utbildningstakten under de

första åren skall vara barnens

individuella behov. Motionärerna anser

att regeringen bör återkomma under

hösten med förslag i enlighet med vad de

anfört.

Utskottet vill med anledning av

motionerna anföra följande.

Genom riksdagens beslut om flexibel

skolstart (prop. 1990/91:115, bet.

UbU17, rskr. 357) infördes den 1 juli

1991 i 3 kap. 8 § skollagen en

bestämmelse om att sexåringar skall

jämställas med skolpliktiga barn i fråga

om rätten att börja skolan, om barnets

vårdnadshavare begär det. Enligt en

övergångsregel får hemkommunen dock fram

till utgången av juni månad 1997

bestämma i vilken mån sexåringar skall

tas in i skolan.

I 15 § socialtjänstlagen föreskrivs att

barn skall anvisas plats i förskola från

och med höstterminen det år de fyller

sex år. Denna del av förskolans

verksamhet kallas ofta

sexårsverksamheten och omfattar i dag

praktiskt taget alla sexåringar. Som

regeringen framhåller i propositionen

innebär omfattningen av den allmänna

förskolan att i princip alla barn och

ungdomar i åldrarna 6-16 år i realiteten

deltar i en tioårig pedagogisk

verksamhet. Detta förhållande är också

en av utgångspunkterna för arbetet i

kommittén med uppdrag att ta fram ett

gemensamt måldokument.

Utskottet anser att regeringens

fortsatta överväganden om en tioårig

grundskola bör avvaktas, liksom

resultatet av det utredningsarbete som

kommer att bedrivas av den nyligen

tillkallade kommittén. Därmed avstyrker

utskottet motionerna 1995/96:Ub41

yrkandena 3 och 4, 1995/96:Ub42

yrkandena 1 och 2 samt 1995/96:Ub43

yrkande 3.

Verksamhet för femåriga barn

I motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 2

hänvisas till att det i samtliga

utredningsalternativ när det gäller

tidpunkt för skolstart förutsätts att

barnen före skolgång skall erbjudas

skolförberedande verksamhet av i

huvudsak samma slag som i dag ges inom

förskolans ram. Motionärerna, som

föreslagit en tioårig grundskola med

start vid sex års ålder, anser att det

är viktigt att kommunerna erbjuder någon

form av femårsverksamhet för alla barn.

Dock skall kommunerna inte kunna åläggas

att ha en obligatorisk verksamhet. Den

skall vara frivillig också för

föräldrarna som själva väljer om de vill

låta sitt barn delta i verksamheten.

Motionärerna vill ha ett

tillkännagivande till regeringen om

detta.

Socialutskottet har i sitt yttrande

(bilaga 2 till detta betänkande)

behandlat förevarande motionsyrkande.

Socialutskottet konstaterar att många

kommuner efter införandet av flexibel

skolstart kommit långt i arbetet med att

integrera förskola, skola och

skolbarnsomsorg och att det har

utvecklats olika typer av

sexårsverksamhet. Några kommuner har med

anledning av detta också utvecklat någon

form av särskild förskoleverksamhet för

femåringar. Socialutskottet ser positivt

på denna utveckling. Verksamheten bör

dock vara frivillig för såväl kommunen

som föräldrarna. Något tillkännagivande

till regeringen behövs inte, varför

motionsyrkandet enligt socialutskottets

mening bör avstyrkas.

Utbildningsutskottet har ingen annan

uppfattning än socialutskottet. Det

föreligger inget hinder mot att en

kommun frivilligt organiserar verksamhet

särskilt för femåringar. Utskottet vill

därutöver hänvisa till att regeringen i

direktiven om pedagogisk verksamhet för

barn och ungdom i åldern 6-16 år

förutskickat att - efter det första

steget med ett samlat måldokument för

den obligatoriska skolan,

skolbarnsomsorgen och den del av

förskolan som rör sexåringarna - nästa

steg blir att utveckla den pedagogiska

verksamheten för de yngre barnen. Motion

1995/96:Ub41 yrkande 2 bör med det

anförda avslås av riksdagen.

Utbildning av förskollärare och

grundskollärare

Fortbildningen av lärare kommer enligt

motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 1 att få

en framträdande roll i en sammanhållen

tioårig skolgång från sex års ålder.

Fortbildningen måste överbrygga de

skillnader i arbetssätt och pedagogiska

modeller som finns mellan förskola och

grundskola. Den skall sträva efter att

utveckla varje personalkategoris

kompetens och ge insikter i hur denna

kan tas till vara i det gemensamma

arbetet. Detta bör också beaktas vid

framtida utbildning av förskollärare och

grundskollärare, betonar motionärerna.

Utskottet vill återigen hänvisa till

vad som sägs i de nyligen beslutade

direktiven till kommittén för pedagogisk

verksamhet för barn och ungdom i åldern

6-16 år. Som tidigare nämnts bör

kommittén vid fullgörande av uppdraget

utgå från att arbete i de samlade

verksamheterna alltmer bedrivs i

arbetslag där olika personalkategorier

med skilda pedagogiska uppgifter

kompletterar varandra i det dagliga

arbetet. Utskottet förutsätter att vad

som anförts om betydelsen av

samstämmighet mellan förskolans och

grundskolans sätt att se på och

stimulera barnens utveckling och möta

deras behov också kommer att få

genomslag i utbildning och fortbildning

av lärarpersonal. Därmed avstyrker

utskottet motion 1995/96:Ub41 yrkande 1.

Blockbetyg i grundskolan

Regeringen föreslår att det skall finnas

möjlighet för skolorna att kunna sätta

sammanfattande betyg i ämnesblocken NO,

dvs. fysik, kemi och biologi, respektive

SO, dvs. geografi, historia,

samhällskunskap och religionskunskap,

som alternativ till betyg i varje ämne.

Regeringen pekar på att grundskolans

läroplan uppmuntrar ett

ämnesövergripande arbetssätt.

Kursplanerna i biologi, fysik och kemi

har gemensamma mål att sträva mot. Många

skolor har anammat ett arbetssätt som

främjar ämnesintegrering. Denna

utveckling har stärkts av att den nya

utbildningen till grundskollärare med

indelningen naturorienterande ämnen (NO)

respektive samhällsorienterande ämnen

(SO) lägger grunden till ett

ämnesövergripande arbetssätt i dessa

ämnen. Regeringen avser att ge

Skolverket i uppdrag att överarbeta

kursplanerna i SO-ämnena, bl.a. utarbeta

mål att sträva efter samt att fastställa

betygskriterier för ämnesblocken. För

att markera betydelsen av ett

ämnesövergripande arbetssätt avses

Skolkommittén få tilläggsdirektiv att

komma med förslag inom detta område.

Regeringens förslag avstyrks i fyra

motioner. I motion 1995/96:Ub43 (m)

yrkande 6 framhålls att det är centralt

att betygen sätts i relation till

kursplanernas mål. Kursplanerna, en för

varje ämne, innebär inte några hinder

för ämnesintegration. I propositionen om

den nya läroplanen framhölls att

ämnesgemensamma perspektiv är angelägna.

Det är dock viktigt att resultatet av

t.ex. temaundervisning inte medför att

något ämne åsidosätts, anser

motionärerna. Liknande tankegångar

återfinns i de tre andra motionerna. I

motion 1995/96:Ub41 (c) yrkande 5

framhålls att läroplanen uppmuntrar ett

ämnesövergripande arbetssätt, vilket är

positivt. Däremot bör man enligt

motionärerna inte kunna sätta

sammanfattande betyg i ämnesblocken. I

motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 3 pekas

på att ämnena inom respektive block är

möjliga att åtskilja trots att

undervisningen av pedagogiska skäl ofta

sker på ett ämnesövergripande sätt. Det

finns elever som har ett fördjupat

intresse i något av blockets ämnen,

vilket måste komma till uttryck i

elevens betyg. Separata betyg är också

ett skydd mot att vissa ämnen

underbalanseras inom ramen för

blockundervisningen, anser motionärerna.

Enligt motion 1995/96:Ub42 (kds) yrkande

5 är ämnesövergripande undervisning ofta

ett bra sätt att arbeta på, vilket dock

inte innebär att det är bra att betygen

sätts i block. Motionärerna erinrar om

att orsaken till att blockbetygen togs

bort var bl.a. att de ledde till att

vissa ämnen blev styvmoderligt

behandlade. Om betyg sätts i varje ämne

blir det en garanti för att varje ämne

får sin rättmätiga del av

undervisningen, heter det i motionen.

Utskottet erinrar om att grundskolan

genom riksdagsbesluten med anledning av

propositionerna En ny läroplan (prop.

1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr.

82) och Betyg i det obligatoriska

skolväsendet (prop. 1994/95:85, bet.

UbU6, rskr. 136) efter flera år har fått

ett nytt betygssystem. Betyg skall

sättas fr.o.m. höstterminen i årskurs 8

i en tregradig skala: Godkänd (G), Väl

godkänd (VG) och Mycket väl godkänd

(MVG). Om en elev inte når upp till

kursplanens krav för godkänd nivå får

han eller hon inget betyg i ämnet. De

första eleverna som slutar grundskolan

med det nya betygssystemet lämnar

årskurs 9 våren 1998. Betyg skall sättas

i varje ämne och de möjligheter till

sammanfattande betyg i

naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga ämnesblock, som

funnits tidigare i det femgradiga

betygssystemet finns inte längre. Med de

regler som gäller för elever som följer

den tidigare läroplanen, Lgr 80, och

vilka kommer att få betyg enligt det

femgradiga betygssystemet finns

möjlighet för de lärare som undervisar i

dmnesblock att bestämma vilken modell de

vill följa, dvs. ämnes- eller

blockbetyg.

Utskottet vill peka på att den nya

läroplanen, Lpo 94, uppmuntrar ett

ämnesövergripande arbetssätt.

Kursplanerna inbjuder till denna

möjlighet och timplanen anger en timram

för ämnesblocken och ger skolorna

möjlighet att göra lokala justeringar

och prioriteringar för att uppnå

kunskapsmålen. Utskottet delar

regeringens uppfattning att frågan om

att sätta sammanfattande betyg i

ämnesblocken NO och SO i sig inte är

avgörande för ett ämnesintegrerat

arbetssätt. Det nya styrsystemet, de nya

timplanerna ger dessa möjligheter.

Regeringen framhåller att det finns en

tradition inom grundskolan och genom den

nya lärarutbildningen att koppla ihop

ett ämnesintegrerat arbetssätt i NO

respektive SO med betygsättningen och

anser därför att det skall finnas

möjlighet för skolorna att sätta

sammanfattande betyg i ämnesblocken även

i det nya betygsystemet. Utskottet delar

denna uppfattning och anser således att

det bör införas förordningsbestämmelser

som gör det möjligt för lärarna att

sätta betyg efter undervisningens

uppläggning, dvs. ämnesvis eller

blockvis.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5,

1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43

yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3

godkänna det regeringen föreslagit om

möjligheten att utfärda blockbetyg.

Ett betyg i svenska i gymnasieskolan och

den gymnasiala vuxenutbildningen

Kärnämnet svenska i den gymnasiala

utbildningen är uppdelat i två kurser,

Svenska A, Språket och människan och

Svenska B, Språk - Litteratur -

Samhälle. Vid betygssättningen i dessa

två kurser skall för A-kursen anges ett

betyg och för B-kursen två betyg, ett i

svenska språket och ett i

litteraturkunskap. Regeringen föreslår

nu att reglerna skall ändras så att

endast ett betyg ges för B-kursen.

I två motioner, 1995/96:Ub43 (m) och

1995/96:Ub44 (fp), begärs avslag på

regeringens förslag. I den först nämnda

motionen framhålls att ämnet genom

förslaget ges en minskad betydelse,

vilket är olyckligt eftersom regeringen

redan medverkat till antagningsregler

för tillträde till högskolan som bidrar

till att underskatta ämnets betydelse

(yrkande 5). Motionärerna i den senare

motionen pekar på att det inte

nödvändigtvis är så att grammatiska

färdigheter i svenska språket alltid

motsvaras av färdigheter för svensk

litteraturkunskap. Två betyg i svenska

hindrar inte på något sätt utvecklingen

av ett integrerat, brett humanistiskt

ämne där färdigheter och kunskaper eller

form och innehåll utvecklas parallellt i

elevernas personliga utbildningsgång

(yrkande 4).

Utskottet erinrar om att grunden till

det betygssystem som gäller i dag för

bl.a. gymnasieskolan lades genom

riksdagens beslut med anledning av

propositionen om en ny läroplan (prop.

1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr.

93). I propositionen berördes även

frågan om ett eller två betyg i svenska,

och det bedömdes viktigt att det av en

elevs slutbetyg även fortsättningsvis

skulle framgå vilket betyg han eller hon

har i svenska språket respektive

litteraturkunskap och språklig

orientering.

Regeringen redovisar i nu förevarande

proposition att en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet bl.a. behandlat

frågan om ett eller två betyg i svenska.

Arbetsgruppen har presenterat sina

förslag i en departementspromemoria (Ds

1995:40), som har remissbehandlats.

Arbetsgruppens bedömning är att

övervägande skäl talar för att det

fortsättningsvis endast bör ges ett

betyg i svenska. Ett skäl är att i både

svenska i grundskolan och i svenska som

andraspråk i gymnasial utbildning bara

ges ett betyg.

Utskottet delar regeringens uppfattning

att det inte är rimligt att i en

välintegrerad svenskundervisning, där

eleverna får tillfälle att utveckla sitt

språk i meningsfulla sammanhang, dra en

gräns mellan form och innehåll vid

betygsättningen. Enligt utskottets

mening bör riksdagen därför avslå

motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och

1995/96:Ub44 yrkande 4 och godkänna vad

regeringen förordat om att endast ett

betyg skall ges för B-kursen i svenska.

Behörighet till gymnasieskolans

nationella och specialutformade program

Regeringen föreslår att godkänt betyg i

svenska som andraspråk skall vara ett

alternativ till godkänt betyg i svenska

för tillträde till gymnasieskolans

nationella och specialutformade program.

Enligt regeringens bedömning är

kunskaper motsvarande godkänt betyg i

svenska som andraspråk från grundskolan

en tillräcklig grund för att kunna följa

nationella och specialutformade program

i gymnasieskolan. Förslaget medför en

ändring i 5 kap. 5 § skollagen.

Förslaget har föranlett tre motioner, i

vilka likartade synpunkter redovisas.

Enligt motionärerna i 1995/96:Ub43 (m)

är ett minimikrav för tillträde till

gymnasieskolan att eleverna har goda

kunskaper i svenska. Undervisningen i

svenska som andraspråk skall syfta till

att så fort som möjligt bibringa

eleverna sådana kunskaper att de kan

övergå till att läsa ämnet svenska. En

elev som under sin grundskoletid inte

når målen för godkänt i ämnet svenska

måste ges stöd för att klara detta.

Motionärerna anser att regeringens

förslag skall avslås (yrkande 4). I

motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 2

framhålls att målet måste vara att

kravet på kunskapsnivå för tillträde

till gymnasieskolan ligger på samma nivå

för alla elever. Tillträde till

gymnasieskolan genom ett godkänt betyg i

svenska som andraspråk gynnar inte

elever med invandrarbakgrund, anser

motionärerna. Enligt motion 1995/96:Ub42

(kds) yrkande 4 skall målen vara desamma

för undervisning i svenska som

andraspråk som för ämnet svenska med en

gemensam kursplan. Motionärerna anser

att det kommer att leda till svårigheter

för invandrareleverna på gymnasiet om

betygen bedöms likvärdigt trots att

målen inte är desamma.

Utskottet vill med anledning av

förslaget och yrkandena anföra följande.

Enligt 5 kap. 5 § skollagen är varje

kommun skyldig att erbjuda utbildning på

nationella program för samtliga ungdomar

i kommunen efter avslutad

grundskoleutbildning fram till och med

det första kalenderhalvåret det år de

fyller tjugo år. Elevens rätt till

utbildning gäller under förutsättning av

slutförd sista årskurs i grundskolan

eller motsvarande med godkända betyg i

svenska, engelska och matematik. Kravet

på godkända betyg i de uppräknade ämnena

skall dock inte tillämpas förrän vid

intagning till gymnasieskolan läsåret

1998/99. I ett senare avsnitt i

propositionen föreslås att dessa krav

också skall gälla för att bli mottagen

på ett specialutformat program.

Riksdagen har för inte så länge sedan

beslutat att svenska som andraspråk

skall betraktas som ett eget ämne i alla

skolformer (prop. 1994/95:174, bet.

UbU19, rskr. 406). I gymnasieskolan

utgör ämnet ett kärnämne och ett

alternativ till kärnämnet svenska.

Svenska som andraspråk har en egen

kursplan i både grundskolan och

gymnasieskolan. Regeringen gör

bedömningen att kunskaper motsvarande

godkänt betyg i svenska som andraspråk

från grundskolan är en tillräcklig grund

för att kunna följa nationella och

specialutformade program i

gymnasieskolan. Utskottet delar denna

bedömning. Utskottet vill också

framhålla att detta ligger i linje med

riksdagens tidigare fattade beslut om

att svenska som andraspråk skall

betraktas som eget ämne i alla

skolformer.

Med hänvisning till vad utskottet har

anfört bör riksdagen avslå motionerna

1995/96:Ub42 yrkande 4, 1995/96:Ub43

yrkande 4 och 1995/96:Ub44 yrkande 2 och

anta regeringens förslag till ändring av

5 kap. 5 § skollagen.

Timplanejusteringar för gymnasieskolan

Regeringen föreslår att timplanerna i

bilaga 2 till skollagen ändras så att de

anger riktvärden för utbildningens

omfattning i timmar om 60 minuter för

ämnen. Vidare anges det garanterade

antalet undervisningstimmar för

programmet. Regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer bör

få meddela föreskrifter om tillämpningen

av timplanerna.

Regeringen anser att programmålen och

kursplanerna måste få ökad betydelse och

att en öppnare reglering av timplanerna

därför bör införas. Förslaget innebär en

flexibilitet i användningen av

undervisningstiden i gymnasieskolan på

motsvarande sätt som i komvux. Elevens

rätt att få undervisning motsvarande det

garanterade antalet undervisningstimmar

för programmet samt övriga effekter av

förslaget måste följas upp och

utvärderas. En sådan uppgift ligger

naturligt inom ramen för Skolverkets

uppdrag, heter det i propositionen.

Enligt motion 1995/96:Ub44 (fp) yrkande

5 är regeringens förslag ett steg i rätt

riktning. Motionärerna anser att det är

rimligt att så småningom även gå ifrån

dessa riktvärden. Det är viktigt att

målstyrningen även i praktiken sätts i

förgrunden. Målet bör vara att

riktvärdena för timplanerna i

gymnasieskolan avskaffas. Motionärerna i

1995/96:Ub42 (kds) stöder förslaget, men

betonar att det skall vara elevens behov

av tid för att uppnå de fastställda

målen för en kurs som skall styra

undervisningstiden, inte kommunens

eventuella önskemål att minska sina

kostnader för utbildningen. Riksdagen

måste noga följa utvecklingen så att

förändringen inte öppnar för

kvalitetssänkande besparingar (yrkande

6).

Utskottet vill med anledning av

förslaget och motionerna anföra

följande.

Timplanerna i bilaga 2 till skollagen

anger den minsta garanterade

undervisningstiden för ämnena i

gymnasieskolan. En elev har rätt att få

undervisning i varje ämne i den

utsträckning som anges i timplanerna.

Utskottet vill poängtera att det

självklart inte finns något som hindrar

att skolorna ger eleverna mer

undervisningstid i ett eller flera

ämnen. Elever som har behov av mer

undervisningstid för att nå

kunskapsmålen skall kunna få det.

Samtidigt skall de elever som så önskar

kunna få undervisning i en kurs upplagd

med ett mindre antal timmar.

Gymnasieskolan måste präglas av

flexibilitet och anpassning till olika

undervisningssituationer.

Utskottet anser i likhet med regeringen

och motionärerna att det är angeläget

att ge skolorna en möjlighet att på ett

flexibelt sätt anpassa

undervisningstiden bättre till

utbildningsmål och de berörda elevernas

förutsättningar än vad dagens regler

medger. Genom förslaget till en öppnare

reglering av tillämpningen av

timplanerna kommer programmålen och

kursplanerna att få ökad betydelse.

Utskottet ser positivt på detta.

Utskottet vill betona att syftet med den

föreslagna förändringen inte är att

öppna för besparingar inom

gymnasieskolan. Det gäller i stället

att skapa större möjligheter att på ett

flexibelt sätt anpassa

undervisningstiden till elevernas behov.

Det är därför av största vikt att

elevens rätt att få undervisning

motsvarande det garanterade antalet

undervisningstimmar för programmet noga

följs upp och att effekterna av

förändringen utvärderas i enlighet med

vad regeringen anfört i propositionen.

Utskottet delar således den uppfattning

som framförts i både propositionen och i

motion 1995/96:Ub42 yrkande 6. Detta

yrkande får anses tillgodosett med vad

utskottet har anfört och bör inte

föranleda någon särskild åtgärd från

riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda

föreslår utskottet att riksdagen med

avslag på motionerna 1995/96:Ub42

yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 5

antar regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen såvitt avser bilaga

2 och 5 kap. 4 och 4 a §§.

Arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

Enligt regeringens bedömning bör en

särskild målbeskrivning fastställas för

arbetsplatsförlagd utbildning (APU),

vilken skall gälla utöver kursplanerna.

Även andra ämnen än yrkesämnen bör kunna

arbetsplatsförläggas, enligt

propositionen. Vidare föreslås att en

kommun skall kunna besluta att

arbetsplatsförlagd utbildning skall

kunna förekomma på de estetiska,

naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga programmen.

Omfattningen av den arbetsplatsförlagda

utbildningen på dessa program bör

beslutas av kommunen. Regeringen anser

det angeläget att elever under

gymnasietiden oberoende av program får

lära känna en arbetsplats.

I motionerna 1995/96:Ub43 (m) yrkande 8

och 1995/96:Ub44 (fp) yrkande 6 begärs

avslag på regeringens förslag om ändrade

regler för den arbetsplatsförlagda

utbildningen. I den först nämnda

motionen framhålls att det inte är

troligt att APU med god kvalitet kan

skapas för samtliga nationella program.

I stället för att ta itu med problemen

att få adekvat APU i de

yrkesförberedande programmen tillåts APU

också på de estetiska,

naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga programmen.

Motionärerna motsätter sig bestämt

detta. De anser också att det inte

behövs någon särskild målbeskrivning för

APU. APU definieras i

gymnasieförordningen som kursplanelagd

utbildning som genomförs på en

arbetsplats utanför skolan. Eftersom

alla ämnen och kurser redan har tydliga

mål innebär det att målbeskrivningar

redan finns. I den andra motionen pekas

på att det redan i dag är mycket stora

problem att få fram APU-platser.

Förslaget att öppna APU även för de

estetiska, naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga programmen är inte

förankrat i verkligheten. Det riskerar

att ytterligare försvåra möjligheterna

att förverkliga målen med APU för

nuvarande program.

Utskottet vill med anledning av

propositionen och motionerna anföra

följande.

Enligt de bestämmelser (5 kap. 9-10 §§

gymnasieförordningen) som för närvarande

gäller om den arbetsplatsförlagda

utbildningen (APU) skall APU förekomma

på alla nationella program med

yrkesämnen. I förordningen definieras

APU som kursplanelagd utbildning på ett

program som genomförs på en arbetsplats

utanför skolan. Styrelsen för

utbildningen ansvarar för att APU:n

uppfyller kraven och skall anskaffa

platser för APU. I skolplanen bör

redovisas de arbetslivskontakter som

behövs för anordnandet av APU. Endast

kurser i yrkesämnen får

arbetsplatsförläggas. APU skall omfatta

minst 15 veckor och varje veckas APU

skall motsvara 24 timmars undervisning i

skolan. Rektor beslutar om vilka hela

eller delar av kurser som skall

arbetsplatsförläggas. Om platser i

tillräcklig omfattning inte kan

anskaffas skall styrelsen för skolan

underrätta Skolverket om detta.

Kommittén för gymnasieskolans

utveckling har i sitt delbetänkande Den

nya gymnasieskolan - hur går det? (SOU

1996:1) bl.a. behandlat den

arbetsplatsförlagda utbildningens

kvantitet och kvalitet. Regeringen anser

i likhet med kommittén det angeläget att

begreppet APU klarläggs genom att en

särskild målbeskrivning görs för APU.

Utskottet delar denna uppfattning och

vill betona att kvaliteten på APU är av

mycket stor betydelse för

yrkesutbildningen i gymnasieskolan.

När det gäller omfattningen av APU

skall som utskottet tidigare redovisat

minst 15 veckor av undervisningstiden på

program med yrkesämnen vara

arbetsplatsförlagda. Enligt

undersökningar av APU-förhållandena

läsåret 1994/95, som gjorts av bl.a.

Svenska Kommunförbundet och Skolverket,

hade endast 39 % av skolorna denna

omfattning på APU. Över 60 % av skolorna

uppgav dock att målet om 15 veckor

skulle komma att nås, innan eleverna

lämnade gymnasieskolan.

Enligt gällande bestämmelser kan endast

kurser i yrkesämnen

arbetsplatsförläggas. Regeringen

meddelar att den har för avsikt att

upphäva denna inskränkning. Skolorna bör

kunna avgöra om elever skall kunna

inhämta kunskaper i delar av även andra

ämnen genom den arbetsplatsförlagda

utbildningen. Utskottet har inget att

erinra häremot.

De samhällsvetenskapliga,

naturvetenskapliga och estetiska

programmen har i dag ämnesanknuten

praktik i stället för APU. Praktiken är

avsedd att dels ge eleverna konkreta

erfarenheter av arbetslivet, dels knyta

ihop ämnesundervisningen med

tillämpningar i arbets- och

samhällslivet. Enligt timplanen är

ämnesanknuten praktik alternativ till

lokalt tillägg. I propositionen

redovisas att det enligt en utvärdering

som Skolverket (rapport 89) gjort är

ovanligt att eleverna i gymnasieskolan

har ämnesanknuten praktik. Regeringen

anser det synnerligen angeläget att

elever under gymnasietiden oberoende av

program får lära känna en arbetsplats

och att de får del av de erfarenheter

som kan erhållas genom APU. Utskottet

delar denna uppfattning och anser att

det bör införas en möjlighet för

kommuner att besluta om APU även på de

estetiska, naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga programmen.

Utskottet vill i sammanhanget upprepa

vad utskottet underströk i samband med

behandlingen av propositionen Växa med

kunskaper (prop. 1990/91:85, bet.

UbU16), nämligen vikten av att

verksamheten inom samtliga program knyts

närmare arbetslivet och samhället i

övrigt.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och

1995/96:Ub44 yrkande 6 godkänna det som

regeringen anfört om ändrade regler för

arbetsplatsförlagd utbildning.

Enligt motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 9

bör regeringen återkomma till riksdagen

med ett förslag till finansiering av den

arbetsplatsförlagda utbildningen utifrån

de riktlinjer som föreslogs i

betänkandet Höj ribban! (SOU 1994:101).

Motionärerna betonar att

förutsättningarna för och genomförandet

av APU måste förbättras.

Utskottet vill med anledning av

motionen hänvisa till den tidigare

nämnda undersökningen om APU-

förhållandena läsåret 1994/95 som gjorts

av Svenska Kommunförbundet. I denna

undersökning uppger 48 % av

gymnasieskolorna att ingen ersättning

utgår till arbetsplatserna för APU. 33 %

av skolorna ersätter företagen kontant.

Enligt samma undersökning anger skolorna

att de största hindren för APU var

konjunkturläget, risk för att APU stör

produktionen och inriktningen av

produktionen. Ersättningsfrågan uppgavs

således inte vara det största problemet.

Utskottet vill också peka på att APU för

de flesta gymnasieskolor är ett relativt

nytt utbildningsinslag och därmed

förknippad med vissa problem. Förutom

Skolverket och Svenska Kommunförbundet

har också Svenska Arbetsgivareföreningen

(SAF) gjort en undersökning under mars

1995 för att ta reda på hur företagen

anser att APU fungerar. I denna

undersökning framhålls bl.a. att det tar

tid att bygga upp de relationer som

behövs för ett väl fungerande samarbete

mellan skola och företag (Den nya

gymnasieskolan - hur går det?, SOU

1996:1, s. 57). Mot bakgrund av vad

utskottet redovisat finns det enligt

utskottets mening anledning att anta att

det främst är andra insatser än

ekonomiska incitament som främjar en

kvalitativt god utbildning som förläggs

till arbetslivet. Det finns anledning

att i det här sammanhanget erinra om att

utskottet i det föregående inte haft

något att erinra mot vad regeringen

anför om målbeskrivning. Utskottet anser

det nämligen av stor vikt med ett

klarläggande av begreppet APU. Mot

bakgrund av vad utskottet anfört bör

riksdagen avslå motion 1995/96:Ub43

yrkande 9.

Utbildning i gymnasieskolan på lokala

grenar

Regeringen föreslår att lokala grenar

fortsättningsvis bara skall vara avsedda

för den egna kommunens eller

samverkansområdets elever. Med stöd av

bemyndigandet i 5 kap. 9 § skollagen bör

regeringen eller den myndighet

regeringen bestämmer, kunna förklara att

en lokal gren skall vara

riksrekryterande.

I motion 1995/96:Ub43 (m) yrkande 10

anförs att det är positivt att

gymnasieskolan profilerar sig utifrån

sina egna möjligheter och lokala

förutsättningar. Det är motiverat med en

viss skärpning av gällande bestämmelser,

eftersom det i ett fåtal fall har hänt

att kommuner missbrukat systemet för att

locka elever från andra kommuner.

Elevernas valmöjligheter bör dock inte

begränsas, utan i stället bör kraven på

kommunerna skärpas. Skolverket bör ges

ansvaret för att förklara om en lokal

gren skall vara riksrekryterande eller

inte, varvid utbildningens innehåll

skall vara avgörande.

Utskottet vill med anledning härav

anföra följande.

Enligt bestämmelser i

gymnasieförordningen får styrelsen för

utbildningen fastställa lokala grenar

inom de nationella programmen. Sådana

grenar skall ligga inom ramen för de

bestämmelser som gäller för programmet.

En lokal gren skall tillgodose ett

sådant lokalt eller regionalt

utbildningsbehov som inte kan

tillgodoses inom ramen för de nationellt

fastställda programmen och grenarna. En

lokal gren kan omfatta andra och tredje

utbildningsåren eller endast tredje

utbildningsåret. Styrelsen för

utbildningen skall bl.a. fastställa

ytterligare mål för den lokala grenen

utöver de som gäller för det nationella

programmet.

I skollagen finns bestämmelser om en

elevs rätt att bli mottagen på

utbildning i gymnasieskolan. Där anges

bl.a. att den som sökt till

gymnasieskolan i annan kommun än

hemkommunen under åberopande av att där

anordnas en gren som inte erbjuds av

hemkommunen skall hänföras till den

grupp elever som i första hand skall tas

emot i utbildningen. Detta medför att en

sådan gren i praktiken blir

riksrekryterande.

Utskottet kan konstatera att det enligt

en undersökning som Skolverket gjort i

dag finns 490 lokala grenar inrättade.

Enligt Skolverket uppfyller inte ens

hälften kraven enligt

gymnasieförordningen. Utskottet kan

vidare konstatera att inrättande av en

lokal gren också blivit ett sätt att öka

elevunderlaget eftersom det gör det

möjligt att rekrytera elever utanför den

egna kommunen. Regeringen anför i

propositionen att det visat sig att

innehållet i många av de befintliga

lokala grenarna mycket väl skulle kunna

rymmas inom de nationella grenarna med

utnyttjande av de kurser som finns.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att den automatiska riksrekryteringen

till lokala grenar bör upphöra. Lokala

grenar bör i likhet med specialutformade

program endast vara öppna för den egna

kommunens och samverkansområdets elever.

Utskottet utgår från att det härigenom

blir en självsanering bland de lokala

grenarna. Vissa små yrken, som även

nationellt sett kräver ett mycket litet

antal utbildade per år, får i dag sitt

utbildningsbehov tillgodosett genom en

lokal gren. Utskottet anser det

angeläget att sådana utbildningar skall

kunna finnas även i fortsättningen och

delar därför regeringens uppfattning att

sådana utbildningar skall kunna öppnas

för riksrekrytering efter särskilt

beslut.

Med hänvisning till vad utskottet

anfört bör riksdagen med avslag på

motion 1995/96:Ub43 yrkande 10 anta

regeringens förslag till ändring i

skollagen såvitt avser 5 kap. 8, 18 och

24 §§.

Individuella programmet m.m.

Regeringen föreslår vissa ändrade regler

avseende individuella och

specialutformade program. Kommunerna

skall enligt förslaget kunna erbjuda

dessa program till grupper av elever.

Eftersom specialutformade program i

fråga om utbildningens nivå skall

motsvara ett nationellt program föreslås

vidare att samma behörighetsregler skall

gälla för specialutformade som för

nationella program. Förslagen innebär

ändringar i skollagen.

Enligt regeringens bedömning bör alla

elever som gått ett individuellt program

få ett bevis över genomgången

utbildning, där det framgår vad eleven

deltagit i, t.ex. vilka kurser och

vilken praktik. För de kurser som också

finns på nationella program bör beviset

kompletteras med ett dokument som visar

betygen på dessa kurser, ett s.k. samlat

betygsdokument.

Utskottet vill med anledning härav

anföra följande.

Enligt 5 kap. 13 § skollagen är varje

kommun skyldig att erbjuda

gymnasieutbildning på specialutformade

program eller individuella program till

de elever som inte tagits in på något

nationellt program eller avbrutit sina

studier där.

Utskottet anser i likhet med regeringen

att kommunerna skall kunna erbjuda

individuella och specialutformade

program till grupper av elever och att

elever skall kunna söka sådana program.

I fråga om individuella program

förbättrar den föreslagna förändringen

förutsättningarna för skolan och eleven

att göra en bättre planering av

studierna. Utskottet ser positivt på att

skolorna utnyttjar möjligheterna till

flexibla lösningar som t.ex. anordnande

av specialutformade program. För att

underlätta detta bör det i skollagen

tydliggöras att specialutformade program

som erbjuds en grupp av elever skall

vara sökbara. Riksdagen bör anta

regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser 5 kap. 13 och

13 a §§. Utskottet har inte heller något

att erinra mot vad regeringen anfört om

intyg över genomgången utbildning på

individuella programmet.

Utskottet har inget att erinra mot

lagförslaget i övrigt.

Enligt motion 1995/96:43 (m) yrkande 7

måste den kommunala uppföljningen och

utvärderingen förbättras. Motionärerna

pekar på att regeringen i propositionen

berör behovet av ett väl fungerande

uppföljnings- och utvärderingssystem och

noterar att den kommunala uppföljningen

och utvärderingen ofta är otillräcklig.

Några konkreta förslag för att förbättra

situationen presenteras dock inte.

Motionärerna anser att regeringen

snarast skall återkomma till riksdagen

med förslag till hur kommunernas

uppföljning och utvärdering skall kunna

förbättras.

Utskottet vill med anledning av

motionen anföra följande.

Kommunernas uppföljnings- och

utvärderingsansvar har behandlats av

utskottet i betänkandet 1995/96:UbU3 (s.

29). Utskottet konstaterade därvid bl.a.

att regeringen i regleringsbrev för

budgetåret 1995/96 ålagt Skolverket att

intensifiera arbetet med att granska de

kommunala huvudmännens och skolornas

egna arbeten för målutveckling,

planering, uppföljning, utvärdering och

egentillsyn. Vidare framhöll utskottet

att Skolverket i sin verksamhetsplan för

1995/96 bland de prioriterade insatserna

redovisat att verket avser att göra en

särskild satsning på området för den

kommunala egenkontrollen. Utskottet

poängterade för egen del vikten av att

kommunerna och skolorna följer upp och

utvärderar den egna verksamheten och

pekade på att det är av stor betydelse -

inte minst när det gäller diskussioner

inom kommunen om resurser - att kunna

redovisa verksamhetens resultat och

huruvida de nationella och lokala målen

nås. Utskottet avstyrkte då föreliggande

motionsyrkanden med i huvudsak samma

innebörd som det föreliggande. Utskottet

har ingen annan uppfattning nu och

avstyrker därmed yrkande 7 i motion

1995/96:Ub43.

Avveckling av Svenska Statens Språkresor

AB

Regeringen föreslår i propositionen att

Svenska Statens Språkresor AB (ASSE)

skall avvecklas. Avvecklingen skall

genomföras genom att verksamheten läggs

ner varvid, om möjligt, delar av

verksamheten säljs.

Den statliga språkreseverksamheten

bildades år 1939 i myndighetsform under

namnet Centralnämnden för

skolungdomsutbyte med utlandet.

Bolagiseringen genomfördes år 1979.

Regeringen redovisar nu att verksamheten

vid ASSE på senare år har visat

betydande förluster. Det egna kapitalet

i bolaget kommer under år 1996 att vara

förbrukat om ingen förändring sker. En

omorganisation av ASSE med sikte på

fortsatt verksamhet har enligt

regeringen små möjligheter att ge

avkastning på insatt kapital. Behovet av

skolungdomsutbyte och skolungdomsresor

m.m. som varit ASSE:s verksamhetsområde

tillgodoses numera på ett

tillfredsställande sätt av andra

aktörer. Därmed anser regeringen att det

inte finns något skäl för staten att

genom omfattande stöd driva ASSE vidare.

Styrelsen för ASSE har också beslutat om

en avveckling av verksamheten.

Regeringen gör bedömningen att ett

visst kapitaltillskott behövs under

avvecklingsfasen, men att det är svårt

att exakt ange beloppet. En preliminär

bedömning ger vid handen att ett

aktieägartillskott på ca 18 miljoner

kronor erfordras. Regeringen föreslår

att dessa medel anvisas under ett

särskilt anslag på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96.

Medlen finansieras genom att regeringen

avser att besluta om en motsvarande

besparing inom anslaget C 46. Övriga

utgifter inom grundutbildning.

Enligt vad utskottet inhämtat från

Utbildningsdepartementet har

verksamheten inom ASSE den 18 juni 1996

sålts till ett amerikanskt

språkreseföretag under förbehåll av att

riksdagen godkänner förslaget om

avveckling.

Utskottet anser att riksdagen bör lämna

regeringen begärt bemyndigande att

avveckla ASSE samt att vidta de övriga

åtgärder som erfordras i samband med

avvecklingen av bolaget.

Likaså bör riksdagen anvisa de av

regeringen begärda medlen för

avvecklingskostnader om 18 miljoner

kronor på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96.

Med hänsyn till att kostnaderna för

avvecklingen av ASSE är svårbedömda

avstår utskottet från att föreslå

riksdagen att samtidigt minska anslaget

C 46. Övriga utgifter inom

grundutbildning. Det får ankomma på

regeringen att i efterhand reglera de

uppkomna avvecklingskostnaderna genom

motsvarande neddragning av detta anslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande gemensamt

måldokument för den allmänna

förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub42 yrkande 3, 1995/96:

Ub43 yrkandena 1 och 2 samt

1995/96:Ub44 yrkande 1,

res. 1 (m, fp, kd)

2. beträffande förlängd

obligatorisk skolgång samt ålder för

skolstart

att riksdagen avslår motionerna

1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4,

1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt

1995/96:Ub43 yrkande 3,

res. 2 (m)

res. 3 (c, fp)

res. 4 (kd)

3. beträffande verksamhet för

femåriga barn

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub 41 yrkande 2,

res. 5 (c, kd)

4. beträffande utbildning av

förskollärare och grundskollärare

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub41 yrkande 1,

res. 6 (c)

5. beträffande blockbetyg i

grundskolan

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5,

1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43

yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3

godkänner det som regeringen

föreslagit om möjligheten att utfärda

blockbetyg i grundskolan,

res. 7 (m, c, fp,

kd)

6. beträffande ett betyg i

svenska i gymnasieskolan och den

gymnasiala vuxenutbildningen

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och

1995/96:Ub44 yrkande 4 godkänner det

som regeringen föreslagit om

betygsättningen i ämnet svenska,

res. 8 (m, c, fp)

7. beträffande behörighet till

gymnasieskolans nationella och

specialutformade program

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 4,

1995/96:Ub43 yrkande 4 och

1995/96:Ub44 yrkande 2 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 5 kap. 5 §,

res. 9 (m, c, fp,

kd)

8. beträffande

timplanejusteringar för

gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 6 och

1995/96:Ub44 yrkande 5 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser bilaga 2 och 5 kap. 4

och 4 a §§,

res. 10 (fp)

9. beträffande ändrade regler

för den arbetsplatsförlagda

utbildningen

att riksdagen med avslag på

motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och

1995/96:Ub44 yrkande 6 godkänner det

som regeringen anfört,

res. 11 (m, fp)

10. beträffande finansiering av

den arbetsplatsförlagda

utbildningen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub43 yrkande 9,

res. 12 (m)

11. beträffande utbildning i

gymnasieskolan på lokala grenar

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub43 yrkande 10 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 5 kap. 8, 18 och 24 §§,

res. 13 (m)

12. beträffande ändrade regler

avseende individuella och

specialutformade program

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) såvitt avser 5

kap. 13 och 13 a §§,

13. beträffande lagförslaget i

övrigt

att riksdagen antar regeringens

förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) i den mån det

inte omfattas av vad utskottet

hemställt under mom. 7, 8, 11 och 12,

14. beträffande den kommunala

uppföljningen och utvärderingen

att riksdagen avslår motion

1995/96:Ub43 yrkande 7,

res. 14 (m)

15. beträffande avveckling av

Svenska Statens Språkresor AB

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag bemyndigar

regeringen att avveckla Svenska

Statens Språkresor AB samt att vidta

de övriga åtgärder som erfordras i

samband med avvecklingen av bolaget,

16. beträffande vissa

avvecklingskostnader

att riksdagen med bifall till

regeringens förslag till

Avvecklingskostnader för Svenska Statens

Språkresor AB på tilläggsbudget till

statsbudgeten för budgetåret 1995/96

under åttonde huvudtiteln anvisar ett

reservationsanslag på 18 000 000 kr.

Stockholm den 26 september 1996

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman

(s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s),

Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m),

Agneta Lundberg (s), Torgny Danielsson

(s), Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v),

Majléne Westerlund Panke (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude

(mp), Inger Davidson (kd), Marie Wilén

(c) och Ola Ström (fp).

Reservationer

1. Gemensamt måldokument för den

allmänna förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen (mom. 1)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd) och Ola Ström (fp)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 7 som börjar med Utskottet

konstaterar och slutar med yrkande 1

bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av

motionsyrkandena ytterligare understryka

vikten av att måldokumentet utformas med

hänsyn till att det är obligatoriskt för

barn att gå i grundskolan men inte att

delta i barnomsorgens verksamhet.

Måldokumentet måste respektera

föräldrarnas rätt att välja vilken form

av förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg deras barn skall delta i

samt i vilken omfattning detta skall

ske.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med anledning av motionerna 1995/96:Ub42

yrkande 3, 1995/96:Ub43 yrkandena 1 och

2 samt 1995/96:

Ub44 yrkande 1 som sin mening ge

regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1

bort ha följande lydelse:

1. beträffande gemensamt måldokument

för den allmänna förskolan,

grundskolan och skolbarnsomsorgen

att riksdagen med anledning av

motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 3,

1995/96:Ub43 yrkandena 1 och 2 samt

1995/96:Ub44 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

2. Förlängd obligatorisk skolgång samt

ålder för skolstart (mom. 2)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 8 som börjar med Utskottet anser

och slutar med yrkande 3 bort ha

följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de olika

modeller för pedagogisk verksamhet för

sexåringar som vuxit fram i kommunerna,

bl.a. till följd av beslutet om flexibel

skolstart, skapat en osäkerhet om vilka

regler som gäller. En permanentning av

nuvarande system innebär för eleverna en

risk för brister i utbildningen och

oklara bestämmelser när det gäller

rättigheter av olika slag. Utskottet

anser det därför angeläget att en

huvudregel om skolstart vid sex års

ålder snarast införs som en tydlig

signal om vikten för barns utveckling av

pedagogiskt lärande i tidiga år.

Samtidigt måste det emellertid finnas

utrymme för en viss flexibilitet.

Avgörande för utbildningstakten under de

första skolåren skall vara varje barns

individuella behov.

Utskottet anser således att riksdagen

bör bifalla motion 1995/96:Ub43 yrkande

3 och begära att regeringen återkommer

till riksdagen under hösten med ett

förslag i enlighet med vad som här

anförts. Övriga motionsyrkanden i denna

fråga bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande förlängd obligatorisk

skolgång samt ålder för skolstart

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub43 yrkande 3 samt med

avslag på motionerna 1995/96:Ub41

yrkandena 3 och 4 och 1995/96:

Ub42 yrkandena 1 och 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

3. Förlängd obligatorisk skolgång samt

ålder för skolstart (mom. 2)

Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 8 som börjar med Utskottet anser

och slutar med yrkande 3 bort ha

följande lydelse:

Utskottet delar de synpunkter som

framförs i motion 1995/96:Ub41, nämligen

att en tidig skolstart med bra

pedagogisk verksamhet gynnar barns

utveckling och att en utökad

obligatorisk skolgång ger barnen större

möjligheter att kvalitativt sett

tillgodogöra sig en given kunskapsmassa.

Genom att integrera förskolans

sexårsgrupp i grundskolan ges

möjligheter att utveckla samarbetet

mellan skola och förskola. Förskolans

arbetssätt kommer grundskolan till del,

och grundskolan kan möta eleverna ett år

tidigare. Estetiska och rörelseinriktade

aktiviteter varvat med läsförberedande

moment ger barnen en stimulerande

helhet. Dessutom ges här utrymme för

barns naturliga behov av lek och

rörelse. Övergången mellan förskolans

och grundskolans arbetssätt sker

successivt.

För att verksamheten över hela landet

skall bli likvärdig, med en metodik och

pedagogik som passar sexåringarna, bör

en tioårig grundskola med skolstart vid

sex års ålder införas. Denna bör enligt

utskottets mening införas senast år 2000

med hänsyn till de för närvarande stora

elevkullarna.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub41

yrkandena 3 och 4 samt med avslag på

övriga motionsyrkanden i denna fråga som

sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande förlängd obligatorisk

skolgång samt ålder för skolstart

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub41 yrkandena 3 och 4 samt

med avslag på motionerna 1995/96:Ub42

yrkandena 1 och 2 och 1995/96:Ub43

yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

4. Förlängd obligatorisk skolgång samt

ålder för skolstart (mom. 2)

Inger Davidson (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 8 som börjar med Utskottet anser

och slutar med yrkande 3 bort ha

följande lydelse:

Utskottet ser det som viktigt att klart

markera att samhällets uppgift att ge

alla barn en god utbildning på rättvisa

grunder inte innebär att förskola och

skola tar över föräldrarnas ansvar.

Utrymme för olika lösningar när det

gäller val av skola och tidpunkt för när

barnet skall börja skolan är en bra

utgångspunkt för samarbete mellan hem

och skola under hela skoltiden. Som

anförs i motion 1995/96:Ub42 är det inte

självklart att en tioårig grundskola med

obligatorisk skolstart vid sex års ålder

är rätt väg att gå för att uppfylla

visionerna om det livslånga lärandet för

alla. Det väsentliga är på vad sätt

skolan kan tillgodose varje enskilt

barns behov. Utskottet anser att den

flexibilitet och individualisering som

är möjlig i nuvarande organisation borde

utnyttjas i högre grad än hittills i

detta syfte. Att börja skolan vid sex

års ålder skall vara en möjlighet och

inte en plikt. Då kan man i planeringen

utgå från barnets behov redan från

början.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motion 1995/96:Ub42

yrkandena 1 och 2 samt med avslag på

övriga motionsyrkanden i denna fråga som

sin mening ger regeringen till känna vad

utskottet nu anfört.

dels att utskottets hemställan under 2

bort ha följande lydelse:

2. beträffande förlängd obligatorisk

skolgång samt ålder för skolstart

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub42 yrkandena 1 och 2 samt

med avslag på motionerna 1995/96:Ub41

yrkandena 3 och 4 och 1995/96:Ub43

yrkande 3 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

5. Verksamhet för femåriga barn (mom. 3)

Inger Davidson (kd) och Marie Wilén (c)

anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 8 som börjar med

Utbildningsutskottet har och slutar

med av riksdagen bort ha följande

lydelse:

Utbildningsutskottet anser i likhet med

motionärerna att det är viktigt att det

skapas möjlighet även för femåriga barn

att delta i en pedagogisk

skolförberedande verksamhet inom

förskolans ram. En sådan särskild

femårsverksamhet bör dock inte göras

obligatorisk för kommunerna. Det bör

också stå föräldrarna fritt att välja om

deras barn skall delta i verksamheten.

Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1995/96:Ub41 yrkande 2 som sin

mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3

bort ha följande lydelse:

3. beträffande verksamhet för

femåriga barn

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub41 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

6. Utbildning av förskollärare och

grundskollärare (mom. 4)

Marie Wilén (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 9 som börjar med Utskottet vill

och slutar med yrkande 1 bort ha

följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som

motionärerna, nämligen att det i en

pedagogisk verksamhet som omfattar barn

i åldern 6-16 år behövs en gemensam

pedagogisk grundsyn hos förskollärare

och grundskollärare. Detta ställer krav

på såväl fortbildningen som utbildningen

av de olika personalkategorierna.

Fortbildningen måste överbrygga de

skillnader i arbetssätt och pedagogiska

modeller som finns mellan förskola och

grundskola, samtidigt som den skall

sträva efter att utveckla varje

personalkategoris kompetens. I samma

syfte behöver ett samarbete utvecklas

mellan utbildningarna av förskollärare

och grundskollärare.

Utskottet föreslår att riksdagen med

bifall till motionsyrkandet som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 4

bort ha följande lydelse:

4. beträffande utbildning av

förskollärare och grundskollärare

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub41 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

7. Blockbetyg i grundskolan (mom. 5)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 10 som börjar med Utskottet vill

och slutar med utfärda blockbetyg bort

ha följande lydelse:

Utskottet vill peka på att den nya

läroplanen, Lpo 94, ger stort utrymme

för skolorna att självständigt besluta

om arbetsformer och pedagogik.

Kursplanerna, en för varje ämne,

tydliggör målen för undervisningen.

Utskottet anser att principerna om

målstyrning är viktiga och att såväl

timplanernas utformning som de

ämnesövergripande perspektiven m.m.

inbjuder till ett samarbete över

ämnesgränserna. Utskottet anser

emellertid i likhet med motionärerna att

det är viktigt att undervisningen

oavsett form inte medför att något ämne

åsidosätts. Betyg i varje ämne utifrån

kursplanernas mål innebär en garanti för

att varje ämne får erforderligt utrymme

och att viktiga aspekter inte

nedprioriteras. Utskottet anser därför

att regeringens förslag om möjligheten

att utfärda sammanfattande betyg i

ämnesblocken NO respektive SO i

grundskolan bör avslås av riksdagen.

Därmed tillstyrks förevarande motioner.

dels att utskottets hemställan under 5

bort ha följande lydelse:

5. beträffande blockbetyg i

grundskolan

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub41 yrkande 5,

1995/96:Ub42 yrkande 5, 1995/96:Ub43

yrkande 6 och 1995/96:Ub44 yrkande 3

avslår regeringens förslag om

möjligheten att utfärda blockbetyg i

grundskolan,

8. Ett betyg i svenska i gymnasieskolan

och den gymnasiala vuxenutbildningen

(mom. 6)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Marie Wilén (c) och Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 11 som börjar med Regeringen

redovisar och slutar med B-kursen i

svenska bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att de två

olika momenten inom kursen i Svenska B

bygger på olika utgångspunkter. Det är

inte nödvändigtvis så att grammatiska

färdigheter i svenska språket alltid

motsvaras av färdigheter eller fallenhet

för svensk litteraturkunskap. Utskottet

vill också peka på att ämnet svenska

genom regeringens förslag skulle få en

minskad betydelse, vilket enligt

utskottets uppfattning är allvarligt med

tanke på den betydelse språket har för

fortsatta studier och arbetsliv.

Utskottet delar således motionärernas

uppfattning och anser att regeringens

förslag om att endast utfärda ett betyg

i ämnet svenska bör avslås av riksdagen.

Utskottet tillstyrker därmed förevarande

motioner.

dels att utskottets hemställan under 6

bort ha följande lydelse:

6. beträffande ett betyg i svenska i

gymnasieskolan och den gymnasiala

vuxenutbildningen

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 5 och

1995/96:Ub44 yrkande 4 avslår

regeringens förslag om

betygsättningen i ämnet svenska,

9. Behörighet till gymnasieskolans

nationella och specialutformade program

(mom. 7)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m),

Inger Davidson (kd), Marie Wilén (c) och

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 12 som börjar med Riksdagen har

och slutar med 5 kap. 5 § skollagen

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kravet på

kunskapsnivå för tillträde till

gymnasieskolan bör ligga på samma nivå

för alla elever. Ett minimikrav för

tillträde till gymnasieskolan är därvid

att eleverna har goda kunskaper i

svenska. Undervisningen i svenska som

andraspråk skall syfta till att så fort

som möjligt bibringa eleverna sådana

kunskaper att de kan övergå till att

läsa ämnet svenska. En elev som under

sin grundskoletid inte når målen för

ämnet svenska måste ges stöd för att

klara detta. Att bedöma betygen i

svenska och svenska som andraspråk

likvärdigt trots att målen inte är

desamma kommer enligt utskottets

bedömning att leda till svårigheter för

invandrareleverna i gymnasieskolan.

Utskottet delar således den uppfattning

som har framförts i motionerna

1995/96:Ub42 yrkande 4, 1995/96:Ub43

yrkande 4 och 1995/96:Ub44 yrkande 2 och

föreslår därför att riksdagen bifaller

yrkandena och avslår regeringens förslag

till lag om ändring i skollagen såvitt

avser 5 kap. 5 §.

dels att utskottets hemställan under 7

bort ha följande lydelse:

7. beträffande behörighet till

gymnasieskolans nationella och

specialutformade program

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub42 yrkande 4,

1995/96:Ub43 yrkande 4 och

1995/96:Ub44 yrkande 2 dels avslår

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 5 kap. 5 §, dels

beslutar om sådan ändring i

ikraftträdandebestämmelserna som

följer härav,

10. Timplanejusteringar för

gymnasieskolan (mom. 8)

Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Med hänvisning

och slutar med 5 kap. 4 och 4 a §§

bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker således förslaget

att ändra den minsta garanterade

undervisningstiden till att

fortsättningsvis endast utgöra

riktvärden. Utskottet vill dock peka på

att erfarenheter visar att riktvärden

tenderar att få ett kraftigare genomslag

än vad som är avsett när de fastställs.

Timplanerna har också under lång tid

haft en dominerande ställning som

styrinstrument i skolan. Den nya

gymnasieskolan är målstyrd. För att

gymnasieskolan fullt ut skall bli

flexibel och anpassningsbar efter

elevernas behov är det viktigt att

målstyrningen även i praktiken sätts i

förgrunden. Utskottet delar med det

anförda den uppfattning som framförts av

motionärerna i motion 1995/96:Ub44

yrkande 5 och anser att målet bör vara

att riktvärdena för timplaner för

gymnasieskolan avskaffas. Regeringen bör

återkomma till riksdagen med förslag

härom.

Utskottet anser således att riksdagen

med bifall till motion 1995/96:Ub44

yrkande 5 och med avslag på motion

1995/96:Ub42 yrkande 6 bör anta

regeringens förslag till lag om ändring

i skollagen såvitt avser bilaga 2 och 5

kap. 4 och 4 a §§ och därjämte som sin

mening ge regeringen till känna vad

utskottet har anfört om avskaffande av

riktvärderna för timplaner i

gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 8

bort ha följande lydelse:

8. beträffande timplanejusteringar

för gymnasieskolan

att riksdagen med avslag på motion

1995/96:Ub42 yrkande 6 antar

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser bilaga 2 och 5 kap. 4

och 4 a §§ och därjämte med bifall

till motion 1995/96:Ub44 yrkande 5

som sin mening ger regeringen till

känna vad utskottet anfört,

11. Ändrade regler för den

arbetsplatsförlagda utbildningen (mom.

9)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf

Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Ola Ström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 14 som börjar med Kommittén för

och på s. 15 slutar med

arbetsplatsförlagd utbildning bort ha

följande lydelse:

När det gäller omfattningen av APU

skall som utskottet tidigare redovisat

minst 15 veckor av undervisningstiden på

program med yrkesämnen vara

arbetsplatsförlagda. Enligt

undersökningar av APU-förhållandena

läsåret 1994/95, som gjorts av bl.a.

Svenska Kommunförbundet och Skolverket,

hade endast 39 % av skolorna denna

omfattning. Utskottet kan konstatera att

det redan i dag är mycket stora problem

att få fram APU-platser. Enligt

utskottets uppfattning riskerar

förslaget att tillåta APU även på de

estetiska, naturvetenskapliga och

samhällsvetenskapliga programmen att

ytterligare försvåra möjligheterna att

förverkliga målen med APU. Utskottet

anser det synnerligen angeläget att APU

med god kvalitet och av den kvantitet

som anges i gällande bestämmelser kan

ges eleverna på de yrkesförberedande

programmen. Utskottet avstyrker

förslaget om utvidgning av möjligheten

till APU till samtliga program i

gymnasieskolan. Utskottet anser inte

heller att det behövs någon särskild

målbeskrivning för APU eftersom APU

definieras i gymnasieförordningen.

Vad utskottet här anfört om APU bör

riksdagen med bifall till motionerna

1995/96:Ub43 yrkande 8 och 1995/96:Ub44

yrkande 6 som sin mening ge regeringen

till känna.

dels att utskottets hemställan under 9

bort ha följande lydelse:

9. beträffande ändrade regler för

den arbetsplatsförlagda utbildningen

att riksdagen med bifall till

motionerna 1995/96:Ub43 yrkande 8 och

1995/96:Ub44 yrkande 6 och med

anledning av propositionen som sin

mening ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

12. Finansiering av den

arbetsplatsförlagda utbildningen (mom.

10)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 15 som börjar med Utskottet vill

och på s. 16 slutar med yrkande 9 bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med

motionärerna att förutsättningarna för

och genomförandet av APU måste

förbättras. Som utskottet tidigare har

redovisat hade endast 39 % av skolorna

APU om 15 veckor läsåret 1994/95. Detta

är inte acceptabelt. Regeringen bör i

enlighet med motionärernas förslag

därför återkomma till riksdagen med

förslag till finansieringsmodell för APU

utifrån riktlinjerna i betänkandet Höj

ribban! (SOU 1994:101).

Utskottet föreslår således att

riksdagen med bifall till motion

1995/96:

Ub43 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 10

bort ha följande lydelse:

10. beträffande finansiering av den

arbetsplatsförlagda utbildningen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub43 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad

utskottet anfört,

13. Utbildning i gymnasieskolan på

lokala grenar (mom. 11)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 17 som börjar med Utskottet

anser och slutar med 18 och 24 §§

bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det

motiverat med en viss skärpning av

gällande bestämmelser. Utskottet ser

dock positivt på att gymnasieskolor

profilerar sig utifrån sina egna

möjligheter och lokala förutsättningar

och att elever över kommungränserna har

rätt att söka och vid antagning gå

lokalt profilerad utbildning. Elevernas

valmöjligheter bör inte begränsas.

Utskottet anser det däremot befogat att

kraven på kommunerna skärps. Det bör

t.ex. inte vara möjligt att genom mycket

marginella förändringar av ett

nationellt program anordna en lokal gren

som i praktiken därmed blir

riksrekryterande. Skolverket bör ges

ansvaret för att förklara om en lokal

gren är av sådan kvalitet och

originalitet att utbildningen skall vara

riksrekryterande. Utskottet är inte

berett att tillstyrka regeringens

förslag som begränsar elevernas

valfrihet i stället för att skärpa

kraven på utbildningsanordnarna.

Regeringen bör återkomma till riksdagen

med ett nytt förslag och därvid beakta

vad utskottet anfört. Utskottet föreslår

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub43 yrkande 10 avslår

regeringens förslag till lag om ändring

av skollagen såvitt avser 5 kap. 8, 18

och 24 §§ och därjämte ger regeringen

till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 11

bort ha följande lydelse:

11. beträffande utbildning i

gymnasieskolan på lokala grenar

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub43 yrkande 10 dels avslår

regeringens förslag till lag om

ändring i skollagen (1985:1100)

såvitt avser 5 kap. 8, 18 och 24 §§,

dels beslutar om sådan ändring i

ikraftträdandebestämmelserna som

följer härav och därjämte ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört,

14. Den kommunala uppföljningen och

utvärderingen

(mom. 14)

Beatrice Ask, Rune Rydén, Ulf Melin och

Hans Hjortzberg-Nordlund (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande

på s. 18 som börjar med Kommunernas

uppföljnings- och utvärderingsansvar

och slutar med motion 1995/96:Ub43

bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det mycket angeläget

med väl fungerande system för

uppföljning och utvärdering i

kommunerna. Undersökningar som

Skolverket har gjort visar bl.a. att de

flesta kommuner inte har några system

för uppföljning av kostnaderna inom

skolan. Utskottet delar motionärernas

uppfattning och anser således att

regeringen snarast bör återkomma till

riksdagen med förslag om hur

kommunernas uppföljning och utvärdering

skall kunna förbättras. Riksdagen bör

således bifalla motion 1995/96:Ub43

yrkande 7 och som sin mening ge

regeringen till känna vad utskottet

anfört.

dels att utskottets hemställan under 14

bort ha följande lydelse:

14. beträffande den kommunala

uppföljningen och utvärderingen

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:Ub43 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i skollagen

(1985:1100)

Socialutskottets yttrande

1996/97:SoU3y

Vissa skolfrågor m.m.

1 Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 20 juni

1996 beslutat bereda socialutskottet

tillfälle att yttra sig över regeringens

proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor

m.m.

I propositionen gör regeringen bl.a.

den bedömningen att

förskoleverksamheten, skolan och

skolbarnsomsorgen bör integreras. Ett

gemensamt måldokument bör utarbetas med

denna inriktning. Utskottet behandlar

denna del av propositionen och

motionerna Ub42 (kds) yrkande 3, Ub43

(m) yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp)

yrkande 1. Utskottet behandlar även

motion Ub41(c) yrkande 2 om verksamhet

för femåringar.

Propositionen

I propositionen anför regeringen att

förskoleverksamhet - skola -

skolbarnsomsorg skall integreras som ett

led i det livslånga lärandet. Regeringen

har för avsikt att efter erforderligt

utredningsarbete återkomma till

riksdagen med förslag i dessa frågor.

I ett första steg bör ett gemensamt

måldokument utarbetas för den allmänna

förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen, anförs det.

Måldokumentet bör, utifrån en gemensam

syn på utveckling och lärande, ta

tillvara de olika verksamheternas

särdrag och kvaliteter.

Vidare bör tillämpliga delar av

bestämmelserna i socialtjänstlagen

(1980:620) om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg inarbetas i skollagen

(1985:1100). Statens skolverk bör bli

ansvarig myndighet för tillsyn,

uppföljning, utvärdering och utveckling

av förskoleverksamheten och

skolbarnsomsorgen.

Rätten till bistånd samt det allmänna

ansvaret för barn och ungdom enligt

bl.a. 6 och 12 §§ Socialtjänstlagen bör

dock, enligt regeringens uppfattning,

alltjämt ligga kvar på socialnämnden i

kommunen. Socialstyrelsens och

länsstyrelsens tillsynsansvar för dessa

frågor skall därmed ligga kvar. Detta

kommer att kräva ett väl fungerande

samarbete mellan berörda myndigheter.

Regeringen har för avsikt att med det

snaraste tillsätta en arbetsgrupp i

syfte att diskutera genomförandet av

integration och utveckling av allmän

förskola och skola. I arbetsgruppen

kommer representanter från bl.a. Svenska

Kommunförbundet att ingå.

Gemensamt måldokument för den allmänna

förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen

Integrationen mellan skola,

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

syftar till att skapa en helhet i och

anpassning av den verksamhet som riktar

sig till barnen. I propositionen anförs

att ett gemensamt måldokument som styr

den pedagogiska verksamheten för barn

och ungdomar bör utarbetas med denna

inriktning.

De tidiga årens lärande och utveckling

är av avgörande betydelse för att ge

alla barn möjlighet att lyckas i skolan.

Därför bör förskolans pedagogiska roll

stärkas samtidigt som

förskolepedagogiken ges utrymme också i

skolan.

Varje barns individuella historia och

mognad gör dem olika. Deras

uppväxtförhållanden präglar hur de har

utvecklats och vad de har lärt sig.

Vidgade klyftor i samhället har ökat

skillnaderna mellan människor både

materiellt, socialt och kulturellt. Det

betyder i dag att barn inte har lika

möjligheter att utvecklas efter sina

förutsättningar. Förskola och skola har

i det här sammanhanget en dubbel uppgift

enligt propositionen: dels att låta barn

med skiftande erfarenheter byta

perspektiv med varandra, dels att skapa

så likvärdiga villkor som möjligt för

barns lärande så att varje enskilt barn

kan få det stöd hon eller han behöver.

Varje barn skall, enligt propositionen,

mötas på dess individuella

utvecklingsnivå. Det är också viktigt

att mer än tidigare stärka elevernas

självkänsla och att ge eleverna lust att

lära. Det framhålls att i skolan måste

mer tid ägnas åt att utveckla kvaliteter

som samarbetsförmåga, självtillit,

kreativitet och problemlösningsförmåga.

Detta är områden som är särskilt viktiga

att uppmuntra och underbygga tidigt i

livet för att ge barn en god och jämlik

grund att lära vidare på.

Pedagogisk verksamhet som rör barn och

ungdomar bör ses som en helhet enligt

propositionen. En integration av

förskoleverksamhet, skola och

skolbarnsomsorg sägs aktivt kunna bidra

till en höjd kvalitet i verksamheten.

Barnomsorgens och skolans olika

traditioner kan vid en närmare

integrering innebära ett frigörande av

pedagogisk utvecklingskraft som omskapar

både förskola och skola och som skapar

nya former för barns utveckling och

lärande. Av tradition är förskolan

inriktad på det enskilda barnet, den

fria leken och det fria skapandet, på en

verksamhet som samtidigt innehåller

omsorg, praktiska aktiviteter och

intellektuell stimulans. Skolans

tradition ser annorlunda ut. Dess

undervisning ser mer till gruppen eller

klassen, utgår från ämnet och betonar

det kognitiva.

I propositionen anförs att det kommer

att krävas både tid och medvetet arbete

för att kunna genomföra en integration

som tar tillvara kraften i de bägge

traditionerna och också skapar något

nytt. Samtidigt framhålls att många

kommuner redan kommit långt inom detta

område och att sedan år 1991 har olika

typer av sexårsverksamheter utvecklats

inom kommunerna. Utöver den

traditionellt bedrivna

förskoleverksamheten finns t.ex.

sexåringar i särskilda daghemsgrupper, i

förskolegrupper förlagda till skolans

lokaler kombinerade med skolbarnsomsorg,

i skolklasser med i huvudsak sjuåringar

och i den s.k. barnskolans ofta

åldersblandade verksamhet.

Den sektorisering som kännetecknat

verksamheterna på statlig nivå är på

kommunal nivå redan övergiven eller på

väg att överges, enligt propositionen. I

90 % av kommunerna ingår nu skolan

tillsammans med annan verksamhet i samma

nämnd. Tillsammans med skolan

organiseras i dag främst

förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg,

ibland även kultur och ungdomars

fritidsverksamhet. I linje med detta bör

också ansvaret för frågorna på den

statliga nivån samlas.

I motion U43 av Beatrice Ask m.fl. (m)

yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts dels om barnomsorgens och

skolans olika roller (yrkande1), dels om

målen för barnomsorg och skola (yrkande

2). Motionärerna betonar att

utgångspunkten måste vara att det är

föräldrarna som har huvudansvaret för

barnens utveckling och fostran.

Lösningar som motverkar mångfald och

variation kommer därför att avvisas av

motionärerna.

Vid beredningen inför förslaget om en

ny läroplan för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) fördes en

diskussion om ett gemensamt måldokument

för barnomsorg och skola. Av flera skäl

valde den borgerliga regeringen att

ändra direktiven för arbetet som därmed

koncentrerades till mål och riktlinjer

för den obligatoriska skolan.

Motionärerna anser fortfarande att det

var en riktig bedömning och konstaterar

att den nya läroplanen tagits emot väl.

Det måldokument som nu skall utarbetas

bör inte komma att ersätta de konkreta

mål och riktlinjer som läroplanen anger

för den obligatoriska skolan, utan bör

handla om att formulera allmänna mål och

riktlinjer för förskolan,

skolförberedande verksamhet och

gemensamt ansvar för barn i den tidiga

skolåldern. Motionärerna framhåller att

en viktig aspekt i arbetet är den

skillnad som utgörs av att grundskolans

verksamhet är obligatorisk, medan

barnomsorgen är frivillig och att det i

båda fallen finns många olika former av

skolor och barnomsorg att respektera.

I motion U42 av Inger Davidsson m.fl.

(kds) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett gemensamt måldokument för

den allmänna förskolan, skolan och

skolbarnsomsorgen (yrkande 3).

Motionärerna framhåller att det är

viktigt att klart markera att samhällets

uppgift att ge alla barn en god

utbildning på rättvisa grunder inte

innebär att förskola och skola skall ta

över föräldrarnas ansvar. Tvärtom skall

samhällets insatser vara ett komplement

och ett stöd till föräldrarna. Den

positiva utveckling mot större

flexibilitet vid skolstarten som i dag

har börjat att utvecklas på många håll

bör uppmuntras och förstärkas. Att börja

skolan vid sex års ålder skall vara en

möjlighet, inte en plikt. Motionärerna

framhåller att genom att inte alla barn

börjar skolan vid samma ålder

avdramatiseras synen på att alla skall

behärska samma saker samtidigt.

För att integreringen mellan den

allmänna förskolan och skolan skall

utvecklas kan ett gemensamt måldokument

för dessa skolformer vara en väg att gå.

Det måste dock utformas så att

skollagen, som är en pliktlag, inte

ingriper på socialtjänstens område.

Motionärerna anför att regeringen inte

har utvecklat sina tankar om

måldokumentets utformning och att det

därför är svårt att fullt ut ta

ställning för ett sådant.

I motion Ub44 av Margitta Edgren m.fl.

(fp) begärs ett tillkännagivande till

regeringen om vad i motionen anförts om

integrationen av förskoleverksamhet,

skola och skolbarnsomsorg (yrkande 1).

Motionärerna välkomnar ett samlat ansvar

för pedagogiken på en central nivå och

att samordningen av förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen fortsättningsvis

sker hos Utbildningsdepartementet.

Detsamma gäller att ansvaret för

tillsyn, uppföljning, utvärdering och

utveckling av den pedagogiska

verksamheten flyttas över till Statens

skolverk. För att samordningen skall ge

önskade effekter krävs dock att den

följs upp på den kommunala nivå.

Motionärerna anför att det finns en stor

variation när det gäller hur långt

kommunerna kommit i sin samordning av

dessa verksamheter. Det är därför

viktigt att noggrant följa utvecklingen

vad det gäller ansvarsfördelningen inom

kommunerna. Om det direkt

verksamhetsmässiga ansvaret inte har en

riktig fördelning kommer ett gemensamt

måldokument att bli ett dokument utan

tyngd.

Motionärerna framhåller att varken

barnomsorgen eller förskoleverksamheten

omfattas av någon pliktlag och att ett

gemensamt måldokument därför måste

utformas på ett sådant sätt att

föräldrar som har att ta ställning till

vilken verksamhet de skall välja för

sitt barn inte upplever att kommunen

anser vissa verksamheter som lämpligare

än andra.

Socialutskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning

att förskoleverksamheten, skolan och

skolbarnsomsorgen bör integreras i syfte

att främja barnens utveckling och

lärande i tidiga skolåldern. Utskottet

har därmed inget att erinra mot att ett

gemensamt måldokument utarbetas för

dessa verksamheter. Utskottet anser att

motionerna Ub42 (kds) yrkande 3, Ub43

(m) yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp)

yrkande 1 bör avstyrkas.

Femårsverksamheten

I motion Ub41 av Andreas Carlgren m.fl.

(c) yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om verksamhet för femåringar

(yrkande 2). Motionärerna anför att

skolans pedagogik skall vara en

utveckling av traditionerna från

förskola, fritidshem och skola och att

erfarenheter från dessa verksamheter

skall tas tillvara och utvecklas vidare.

Enligt motionärerna förutsätter detta

ett pedagogiskt förnyelsearbete inom

skolans ram men påverkar också

barnomsorgens arbete, särskilt när det

gäller förberedelsen för femåringar.

Vidare anförs att i utredningen Grunden

för livslångt lärande (SOU 1994:45)

presenteras sju olika alternativ vad

gäller skolstart/förlängd skola. I

samtliga alternativ förutsätts att

barnen före skolgång skall erbjudas

skolförberedande verksamhet av i

huvudsak samma slag som i dag ges inom

förskolans ram.

Motionärerna anser således att det är

viktigt att kommunerna erbjuder någon

form av femårsverksamhet för alla barn.

Som exempel nämns att i Skurups kommun

erbjuds alla barn en femårsverksamhet

om 12 timmar/vecka under vårterminen

innan barnen börjar skolan. Även om

verksamheten är betydelsefull för barnen

anser dock inte motionärerna att

kommunerna bör åläggas en obligatorisk

verksamhet utan det bör bli en från

kommunens sida frivillig verksamhet. Den

skall också vara frivillig för

föräldrarna, som själva väljer om de

vill låta sitt barn delta i

verksamheten.

Socialutskottets bedömning

Utskottet kan konstatera att många

kommuner som ett led i försöken med

flexibel skolstart kommit långt i

arbetet med att integrera förskola,

skola och skolbarnsomsorg och att det

har utvecklats olika typer av

sexårsverksamhet. Några kommuner har med

anledning av detta också utvecklat

någon form av särskild

förskoleverksamhet för femåringar.

Utskottet ser positivt på denna

utveckling. Verksamheten bör dock vara

frivillig för såväl kommunen som för

föräldrarna. Något tillkännagivande till

regeringen behövs inte. Motion Ub41

yrkande 2 bör därför enligt utskottets

mening avstyrkas.

Stockholm den 4 september 1996

På socialutskottets vägnar

Sten Svensson

I beslutet har deltagit: Sten Svensson

(m), Ingrid Andersson (s), Rinaldo

Karlsson (s), Hans Karlsson (s),

Liselotte Wågö (m), Roland Larsson (c),

Marianne Jönsson (s), Leif Carlson (m),

Barbro Westerholm (fp), Conny Öhman (s),

Stig Sandström (v), Mariann Ytterberg

(s), Birgitta Wichne (m), Thomas Julin

(mp), Christin Nilsson (s), Elisebeht

Markström (s) och Tuve Skånberg (kd).

Avvikande meningar

1. Gemensamt måldokument för den

allmänna förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen

Sten Svensson, Liselotte Wågö, Leif

Carlson och Birgitta Wichne (alla m)

anser att utskottets bedömning under

avsnittet Gemensamt måldokument för den

allmänna förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen bort ha följande

lydelse:

Vid beredningen inför förslaget om en ny

läroplan för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) fördes en

diskussion om ett gemensamt måldokument

för barnomsorg och skola. Av flera skäl

valde den borgerliga regeringen att

ändra direktiven för arbetet som därmed

koncentrerades till mål och riktlinjer

för den obligatoriska skolan. Utskottet

anser att detta var en riktig bedömning

och konstaterar att den nya läroplanen

tagits emot väl.

Det måldokument som nu skall utarbetas

bör inte ersätta de konkreta mål och

riktlinjer som läroplanen anger för den

obligatoriska skolan utan ange allmänna

mål och riktlinjer för förskolan,

skolförberedande verksamhet och

gemensamt ansvar för barn i den tidiga

skolåldern. En viktig aspekt i arbetet

är enligt utskottet den skillnad som

utgörs av att grundskolans verksamhet är

obligatorisk, medan barnomsorgen är

frivillig och att det i båda fallen

finns många olika former av skolor och

barnomsorg att respektera.

Detta bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med bifall till

motion Ub43 (m) yrkandena 1 och 2 och

med anledning av motionerna Ub42 (kds)

yrkande 3 och Ub44 (fp) yrkande 1.

2. Gemensamt måldokument för den

allmänna förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen

Barbro Westerholm (fp) anser att

utskottets bedömning under avsnittet

Gemensamt måldokument för den allmänna

förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen bort ha följande

lydelse:

Utskottet välkomnar ett samlat ansvar

för pedagogiken på en central nivå och

att samordningen av förskoleverksamheten

och skolbarnsomsorgen fortsättningsvis

sker hos Utbildningsdepartementet.

Detsamma gäller att ansvaret för

tillsyn, uppföljning, utvärdering och

utveckling av den pedagogiska

verksamheten flyttas över till Statens

skolverk. För att samordningen skall ge

önskade effekter krävs dock att den

följs upp på den kommunala nivån. Det

finns en stor variation när det gäller

hur långt kommunerna kommit i sin

samordning av dessa verksamheter.

Utskottet anser det därför viktigt att

noggrant följa utvecklingen vad gäller

ansvarsfördelningen inom kommunerna. Om

det direkt verksamhetsmässiga ansvaret

inte har en riktig fördelning kommer ett

gemensamt måldokument att bli ett

dokument utan tyngd.

Varken barnomsorgen eller

förskoleverksamheten omfattas av någon

pliktlag. Ett gemensamt måldokument

måste enligt utskottets mening utformas

på ett sådant sätt att föräldrar som har

att ta ställning till vilken verksamhet

de skall välja för sitt barn inte

upplever att kommunen anser vissa

verksamheter som lämpligare än andra.

Detta bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med bifall till

motion Ub44 (fp) yrkande 1 och med

anledning av motionerna Ub43 (m)

yrkanden 1 och 2 och Ub42 (kds) yrkande

3.

3. Gemensamt måldokument för den

allmänna förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen

Tuve Skånberg (kd) anser att utskottets

bedömning under avsnittet Gemensamt

måldokument för den allmänna förskolan,

grundskolan och skolbarnsomsorgen bort

ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att klart

markera att samhällets uppgift att ge

alla barn en god utbildning på rättvisa

grunder inte innebär att förskola och

skola skall ta över föräldrarnas ansvar.

Tvärtom skall samhällets insatser vara

ett komplement och ett stöd till

föräldrarna. Den positiva utveckling mot

större flexibilitet vid skolstarten som

i dag har börjat att utvecklas på många

håll bör uppmuntras och förstärkas. Att

börja skolan vid sex års ålder skall

vara en möjlighet, inte en plikt. Genom

att inte alla barn börjar skolan vid

samma ålder avdramatiseras synen på att

alla skall behärska samma saker

samtidigt.

För att integreringen mellan den

allmänna förskolan och skolan skall

utvecklas kan ett gemensamt måldokument

för dessa skolformer vara en väg att gå.

Måldokumentet måste dock utformas så att

skollagen, som är en pliktlag, inte

ingriper på socialtjänstens område.

Regeringen har inte utvecklat sina

tankar om måldokumentets utformning och

utskottet anser det därför svårt att nu

fullt ut ta ställning för ett sådant.

Detta bör enligt utskottets mening ges

regeringen till känna med bifall till

motion Ub42 (kds) yrkande 3 och med

anledning av motionerna Ub43 (m)

yrkandena 1 och 2 och Ub44 (fp) yrkande

1.

4. Femårsverksamheten

Roland Larsson (c) anser att utskottets

bedömning under avsnittet

SFemårsverksamheten bort ha följande

lydelse:

Utskottet delar motionärernas

uppfattning att skolans pedagogik skall

vara en utveckling av traditionerna från

förskola, fritidshem och skola och att

erfarenheterna från dessa verksamheter

skall tas till vara och utvecklas

vidare. Det pedagogiska förnyelsearbetet

inom skolans ram påverkar också

barnomsorgens arbete, särskilt när det

gäller förberedelsen för femåringarna.

Utskottet anser det önskvärt att alla

barn erbjuds skolförberedande verksamhet

av i huvudsak samma slag som i dag ges

inom förskolans ram. Med hänsyn till att

många sexåringar kommer att börja skolan

är det därför önskvärt att kommunerna

erbjuder någon form av femårsverksamhet

för alla barn. Även om verksamheten är

betydelsefull för barnen anser dock inte

utskottet att kommunerna bör åläggas en

obligatorisk verksamhet utan den bör bli

en från kommunens sida frivillig

verksamhet. Den skall också vara

frivillig för föräldrarna, som själva

väljer om de vill låta sitt barn delta i

verksamheten. Vad utskottet anfört med

anledning av motion Ub41 (c) yrkande 2

bör riksdagen enligt utskottets mening

ge regeringen till känna.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Yttrande 3

Utskottet 3

Integration av förskoleverksamhet,

skola och skolbarnsomsorg 4

Blockbetyg i grundskolan 9

Ett betyg i svenska i

gymnasieskolan och den gymnasiala

vuxenutbildningen 11

Behörighet till gymnasieskolans

nationella och specialutformade

program 11

Timplanejusteringar för

gymnasieskolan 12

Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) 14

Utbildning i gymnasieskolan på

lokala grenar 16

Individuella programmet m.m. 17

Avveckling av Svenska Statens

Språkresor AB 18

Hemställan 19

Reservationer 21

1. Gemensamt måldokument för den

allmänna förskolan, grundskolan och

skolbarnsomsorgen (mom. 1) 21

2. Förlängd obligatorisk skolgång

samt ålder för skolstart (mom. 2) 22

3. Förlängd obligatorisk skolgång

samt ålder för skolstart (mom. 2) 22

4. Förlängd obligatorisk skolgång

samt ålder för skolstart (mom. 2) 23

5. Verksamhet för femåriga barn

(mom. 3) 24

6. Utbildning av förskollärare och

grundskollärare (mom. 4) 24

7. Blockbetyg i grundskolan (mom.

5) 25

8. Ett betyg i svenska i

gymnasieskolan och den gymnasiala

vuxenutbildningen (mom. 6) 25

9. Behörighet till gymnasieskolans

nationella och specialutformade

program (mom. 7) 26

10. Timplanejusteringar för

gymnasieskolan (mom. 8) 26

11. Ändrade regler för den

arbetsplatsförlagda utbildningen

(mom. 9) 27

12. Finansiering av den

arbetsplatsförlagda utbildningen

(mom. 10) 28

13. Utbildning i gymnasieskolan på

lokala grenar (mom. 11) 28

14. Den kommunala uppföljningen och

utvärderingen (mom. 14) 29

Regeringens lagförslag 30

Förslag till lag om ändring i

skollagen (1985:1100) 30

Socialutskottets yttrande 1996/97:SoU3y

(bilaga 2) 38

Gotab, Stockholm 1996