Bet. 1996/97:UbU6

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU06

Vissa grundskolefrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UbU6

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande ett åttiotal motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden hösten 1996. De rör vitt skilda ämnen såsom

segregationstendenser i skolan, reglerna för fristående grundskolor,

integrering av förskola, skola och skolbarnsomsorg samt ålder för skolstart

m.m., åtgärder mot mobbning och våld i skolan, elever med behov av särskilt

stöd, skolans arbetsmiljö och elevvård, särskilda åtgärder för invandrare,

kultur i skolan, informationsteknik i skolan samt tillsynen av skolan och

kommunernas skolplaner. Särskilt utförligt behandlar utskottet skolans

möjligheter att förhindra mobbning och våld och det arbete som pågår för att

skärpa reglerna mot mobbning i skolan. Samtliga motionsyrkanden avstyrks under

hänvisning främst till pågående utrednings- och utvärderingsarbete.

Ett stort antal reservationer finns fogade till betänkandet.

Motionerna

1996/97:Ub201 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av anmälningsplikt för våld i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av nätverksbyggande på skolorna, samt att hela skolans

personal erbjuds utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att tillse att skollagens intentioner gällande arbete mot

mobbning följs,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utveckling av innehållet i skolornas arbetsprogram mot mobbning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att förekomsten av mobbning och skolans insatser mot

mobbning löpande mäts och utvärderas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten till fritt val av skola och dess betydelse för att skapa

goda studiemiljöer.

1996/97:Ub209 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till lagändring beträffande fullgörande av skolplikt

på annat sätt i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ökade kunskaper om barns förmåga och vilja att lära,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av skolstart vid

sex års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om möjligheter för elev att

erhålla grundskoleundervisning till och med 16 års ålder för att nå

kursplanernas mål i enlighet med vad som anförts i motionen,

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om kommunernas framtida

ansvar för lokal utvärdering och tillsyn av skolverksamheten i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub212 av Mona Berglund Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av

undervisningen i svenska för invandrare.

1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sanering och ombyggnad av skolbyggnader och skolgårdar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att använda ROT-bidrag till allergisanering av lokaler där barn och

ungdomar vistas dagligen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om flexibel skolstart och fortsatt nioårig skolplikt med möjlighet

till ett års förlängning.

1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tioårig grundskola,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skollagen och mobbning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till Skolverket angående olika elevers behov av stöd,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om elever med behov av särskilt stöd,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om arbetsgruppen Kultur i skolan,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för kultur i skolan.

1996/97:Ub234 av Pär-Axel Sahlberg och Juan Fonseca (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

starkare inslag av interkulturell profil i svenska skolor, särskilt i

miljonprogramsområden.

1996/97:Ub241 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten till en våldsfri zon i skolan,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolledningens ansvar för att denna rättighet ej kränks,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att information om lag och rätt bör ges kontinuerligt i samtliga

årskurser i grundskolan,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om upprättande av obligatoriska handlingsprogram mot mobbning på varje

grundskola,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den lagstiftning som gäller i övriga samhället angående

kränkningar och våld bör tillämpas inom skolområdet, vilket innebär att brott

skall beivras,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolledare måste få rätt att omplacera mobbande och kränkande

elever till särskild skolgång utanför skolans område,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kommunerna bör bli skyldiga att svara för upprättandet av sådan

särskild skolgång.

1996/97:Ub242 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om information till landets

lågstadieelever om nytt nödnummer.

1996/97:Ub244 av Margareta E Nordenvall (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en översyn av barnomsorgen och de tidiga skolåren

utifrån ett pedagogiskt perspektiv,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en allmän

förskola från tre års ålder, obligatorisk från fyra års ålder, i enlighet med

vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att införa en obligatorisk

skolstart från sex års ålder i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om segregationen enligt

vad i motionen anförts,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolhälso- och elevvård i skolplanerna,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen

att tillgång till elevvårdspersonal tydliggörs,

7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skolhälso- och

elevvården enligt vad i motionen anförts,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i skollagen

att en skyldighet att utarbeta åtgärdsprogram mot mobbning införs,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tydligare mål för skolans arbetsmiljö i skolplanerna,

10. att riksdagen beslutar att ett nationellt statistikregister för

elevernas olycksfallsskador skall upprättas,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett vidare uppdrag för Skolverket,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om information som flöde och resurs,

14. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hemspråk som merit

enligt vad i motionen anförts,

15. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om övergången mellan den

obligatoriska skolan och gymnasieskolan enligt vad i motionen anförts.

1996/97:Ub246 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att handikappade elever integreras i det ordinarie skolväsendet.

1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om friskolors betydelse för integration.

1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om godkännande av fristående skolor,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättningen till fristående skolor,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunal tillsyn av alla skolor inom kommunen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett tillägg till direktiven (dir. 1996:61) för den kommitté som

skall utarbeta ett gemensamt måldokument för pedagogisk verksamhet för barn

och ungdom mellan 6 och 16 år,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolplikt från sex års ålder och en tioårig grundskola,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder mot våld och mobbning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att motverka segregation,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en genomtänkt satsning på IT i skolan.

1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kraftfullt verka för att motverka sexuella trakasserier,

mobbning, främlingsfientlighet och rasism.

1996/97:Ub252 av Gunnar Goude m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om lagstiftning mot mobbning i skolan enligt de

principer som anförts i motionen.

1996/97:Ub254 av Christina Axelsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolstart vid sex

års ålder och tioårig skolplikt.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av mål och planer för den pedagogiska verksamheten i

barnomsorg och förskola,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förskolans formella plats i utbildningsorganisationen samt

Skolverkets utökade ansvarsområde,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lagstiftning rörande mobbning vid svenska skolor enligt de

riktlinjer som anförts i motionen,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fritidsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister

i tillsynen av skolan enligt gällande lagstiftning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en breddning av tillsynen av skolan till att omfatta större delar

av vad skollagen stipulerar, t.ex. vad gäller mobbning, resurser för barn med

specifika läs- och skrivsvårigheter, elevdemokrati, otillbörlig påverkan (in-

doktrinering) och skolhälsovård,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fristående skolors rätt till egen plats i kommunala skolplaner.

1996/97:K427 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om etniskt/språkligt baserade friskolor.

1996/97:Fi613 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om medborgarnas rätt att välja skola och barnomsorg.

1996/97:Sf613 av Pär-Axel Sahlberg och Juan Fonseca (s) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undervisningen i svenska för invandrare bör kompletteras med

kulturkompetensfrågor.

1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättandet av en sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan

eller särskilda sverigefinska skolor i kommuner med en viss andel

finskspråkiga invånare,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsväsendet och de språkliga och etniska minoriteternas

roll som medskapare i den svenska historiska utvecklingen och i det nutida

samhället.

1996/97:Sf632 av Ingrid Skeppstedt m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråkscheck,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om rätten att starta fristående skolor på språklig och kulturell

basis,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningscheck för svenska för invandrare,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om motprestationer för att få fler att genomgå svenska för invandrare.

1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om undervisning i svenska,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förebyggande åtgärder i skolan.

1996/97:So426 av Roland Larsson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kommunernas skolplaner och Skolverkets tillsynsverksamhet.

1996/97:A434 av Eva Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär medel till ett pedagogiskt

kulturcentrum på Järvafältet,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att de statliga skolanslagen måste kompensera kommunerna för de

negativa konsekvenser skolpengssystemet innebär i form av ökad segregering och

ökade klasskillnader.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet en stor mängd motionsyrkanden från den

allmänna motionstiden hösten 1996, vilka huvudsakligen avser grundskolan och

rör skiftande frågor om lagstiftning, organisation m.m. Motionsyrkanden som

mera direkt anknyter till innehållet i läroplanen för det obligatoriska

skolväsendet (Lpo 94) behandlas i utskottets betänkande 1996/97:UbU8.

Segregationstendenser i skolan, m.m.

Angelägenheten av att åtgärder vidtas för att motverka tendenser till ökad

segregation i skolan betonas i fyra motioner.

Enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 11 kan rätten att fritt välja skola

vara ett medel mot segregation. En annan åtgärd är att ökade resurser styrs

till skolor som har många elever med behov av särskilt stöd. Att bo i ett

område med tung social belastning skall inte vara liktydigt med att den

närmaste skolan är dålig, anför motionärerna. Förutom en genomtänkt

resursfördelning krävs engagerade lärare och mera av lokalt självstyre.

Liknande synpunkter framförs i motion 1996/97:Ub247 (fp) yrkande 5, där

motionären också understryker att fristående skolor kan fungera som

?magnetskolor? i utsatta områden.

En brett upplagd statlig utredning om segregationen begärs i motion

1996/97:Ub245 (v) yrkande 1. Motionärerna ser en oroande tendens att

skillnaderna mellan olika skolor ökar både inom en kommun och mellan kommuner.

De menar emellertid att det inte längre är möjligt att åstadkomma några

radikala förändringar genom politiska beslut som rör enbart skolan. Kunskaper

om den socioekonomiska, etniska och demografiska segregationen behöver

sammanföras och bearbetas.

I motion 1996/97:A434 (v) yrkande 8 påtalas att systemet med skolpeng i

kombination med rätten att välja skola ger negativa konsekvenser i form av

ökad segregering och ökade klasskillnader. Somliga skolor utarmas på elever

och därmed på ekonomiska resurser.

Medborgarnas rätt att välja skola och barnomsorg framhålls som en

självklarhet i motion 1996/97:Fi613 (m) yrkande 4. Motionärerna är övertygade

om att kvalitet och variationsrikedom i t.ex. undervisningen främjas bäst om

skolor med olika inriktning, arbetssätt och huvudmän kan verka sida vid sida.

De anser att det i den diskussion som förs om mångfald och kvalitet inom de

kommunala verksamhetsområdena är särskilt viktigt att lyfta fram hur

resultatet till sist värderas av dem som verksamheten är till för.

Enligt motion 1996/97:Ub201 (m) yrkande 6 utgör rätten till fritt val av

skola också incitament för skolorna att profilera sig genom att skapa goda

studiemiljöer.

U t s k o t t e t vill inledningsvis göra klart att ett övergripande mål

för det offentliga skolväsendet är en nationellt likvärdig utbildning för barn

och ungdomar. Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform skall

vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1 kap. 2 §). I läroplanen

för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) slås fast att en likvärdig

utbildning inte innebär att undervisningen skall utformas på samma sätt

överallt eller att skolans resurser skall fördelas lika. Hänsyn skall tas till

elevers olika förutsättningar och behov, och skolan har ett särskilt ansvar

för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för

utbildningen.

Utskottet erinrar om att det finns en omfattande valfrihet inom

skolväsendet. Elever och föräldrar har successivt givits större rätt och

möjlighet att välja skola. I fråga om grundskolan stadgas i skollagen att

kommunen vid fördelningen av elever på de olika skolenheterna så långt det är

möjligt skall beakta föräldrarnas önskemål om att deras barn skall tas emot

vid en viss skola. Detta gäller under förutsättning att inte andra elevers

berättigade krav på placering i en skola nära hemmet åsidosätts eller

betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

En kommun skall i sin grundskola även ta emot en elev för vars

grundskoleutbildning kommunen inte är skyldig att svara, om eleven med hänsyn

till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens

grundskola. I gymnasieskolan finns en mångfald av utbildningsvägar. Eleverna

har rätt att genomgå sådan utbildning som inte anordnas av den egna kommunen

varhelst den anordnas i landet, och hemkommunen är skyldig att betala

utbildningen. Inom både grundskolan och gymnasieskolan finns fristående skolor

som eleverna har möjlighet att välja som alternativ till den kommunala skolan.

Skolverket har hösten 1996 i rapporten Att välja skola - effekter av

valmöjligheter i grundskolan (rapport nr 109) redovisat en utvärdering med

betoning på den eventuellt segregerande effekt valfriheten kan ha. Uppgifter

har samlats in i tio kommuner i landet (Botkyrka, Göteborg, Helsingborg,

Linköping, Malmö, Stockholm, Södertälje, Täby, Uppsala och Östersund) om

elever som valt en annan grundskola än den de normalt tillhör. Totalt har ca

13 000 elevers skolbyten inför läsåret 1994/95 studerats. Skillnader mellan

olika skolor i vad avser elevernas sociala och etniska bakgrund har också

kartlagts. Cirka 7 % av samtliga elever i de undersökta kommunerna valde en

annan skola än den de normalt tillhörde. Även om effekterna av dessa skolbyten

inte har inneburit en genomgripande förändring av elevsammansättningen i olika

skolor och områden, kan det enligt Skolverket konstateras att de tendenser som

framträder går i segregerande riktning. Utvärderingen visar att det framför

allt är elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning som utnyttjar

rätten att välja skola. Detta är särskilt tydligt vid skolbyten till de

fristående skolorna. Majoriteten, 70 %, bytte emellertid till en annan

kommunal skola. Av dessa bytte ca 30 % till en kommunal skola med elever som

hade en annan social och etnisk bakgrund. Elever vars föräldrar har

eftergymnasial utbildning tenderar att söka sig till skolor i områden med

större andel högutbildade och elever med svensk bakgrund. Till områden med en

stor andel elever med invandrarbakgrund och stor andel föräldrar med enbart

förgymnasial utbildning söker sig elever med en liknande social och etnisk

bakgrund. Utvärderingen har också enligt Skolverket tydliggjort

boendesegregationen och dess effekter på elevsammansättningen i skolan. Vidare

pekar verket på att konsekvenserna av rätten att välja skola har varit mycket

olika för de skolor som ingått i fallstudien. Däribland finns både skolor som

har haft ett inflöde av elever och skolor med ett elevutflöde, samt exempel på

skolor som har lyckats bryta en negativ trend med sjunkande elevantal. Dessa

senare skolor, i rapporten kallade trendbrytarskolor, har ofta genom

målmedvetna profileringar lockat nya elever till skolorna.

Frågan om segregation i boende och skola har också berörts av den s.k.

Skolkommittén i dess delbetänkande Krock eller möte - om den mångkulturella

skolan (SOU 1996:143), överlämnat i november 1996. Bland annat refereras där

Skolverkets utvärdering av rätten att välja skola. Betänkandet har enligt

uppgift skickats ut till skolorna. De reaktioner som kommittén får på sitt

diskussionsunderlag skall tas till vara inför kommitténs slutbetänkande som

väntas föreligga i oktober 1997.

I sammanhanget bör även hänvisas till det arbete som bedrivs av Kommittén (S

1995:01) om levnadsvillkor i storstadsområden (Storstadskommittén). Enligt vad

utskottet inhämtat avser Storstadskommittén att kring månadskiftet mars/april

avge ett delbetänkande om barns och ungdomars levnads- och uppväxtvillkor i de

utsatta bostadsområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö. I delbetänkandet

skall kommittén dels kartlägga de resurser som kommunerna satsar på barn och

ungdomar i dessa utsatta områden, dels söka synliggöra barns och ungdomars

egna upplevelser av sina levnads- och uppväxtvillkor. Vissa förslag till

åtgärder kommer att presenteras.

Utskottet vill understryka vikten av att kvaliteten och likvärdigheten i

utbildningen inom skolan upprätthålls. Enligt utskottets mening är det

kommunens skyldighet att se till att det inte växer fram någon form av

kunskapssegregation genom att elever lämnar grundskolan med bristfälliga

kunskaper. Utskottet utgår från att Skolverket i sin verksamhet med

uppföljning, utvärdering och tillsyn har uppmärksamheten riktad på att

skolhuvudmännen lever upp till det övergripande målet om en nationellt

likvärdig utbildning.

Utskottet konstaterar att det finns en formell rätt för alla föräldrar och

elever att välja skola. Skolverkets nämnda utvärderingsrapport visar

emellertid att valfriheten utnyttjas på olika sätt av skilda elevgrupper.

Utskottet vill som ett positivt resultat av utvärderingen lyfta fram att

engagemang och genomtänkta satsningar kan bryta en negativ skolutveckling,

vilket har skett i de s.k. trendbrytarskolorna.

Utskottet är inte berett att förorda att en segregationsutredning tillsätts

som griper över flera samhällssektorer. Pågående kommittéarbete bör avvaktas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 1, 1996/97:Ub247 yrkande 5, 1996/97:

Ub250 yrkande 11 och 1996/97:A434 yrkande 8.

Även motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 6 och 1996/97:Fi613 yrkande 4, om

rätten att välja skola m.m., bör med det anförda avslås av riksdagen.

Reglerna för fristående grundskolor

Som villkor för att en fristående grundskola skall godkännas av Skolverket bör

enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 2 gälla att skolans utbildning svarar

mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och att skolan även

i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans mål. Dessutom bör skolan ha ett

tillräckligt elevunderlag, dvs. minst 10-15 elever i en årskurs.

I samma motion yrkande 3 anför motionärerna att fristående grundskolor som

godkänts bör ha rätt till ersättning från elevernas hemkommuner. Därvid bör

den fristående skolan tilldelas motsvarande ekonomiska resurser som den skulle

ha fått om den varit en kommunal skola och minst 85 % av den genomsnittliga

kommunala kostnaden.

U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om nya regler

för godkännande av och offentligt bidrag till fristående skolor (prop.

1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14). De nya reglerna innebär i korthet

att fristående grundskolor för att kunna godkännas skall svara inte bara mot

grundskolans mål utan också mot den värdegrund som gäller för det offentliga

skolväsendet. Vidare skall skolan om inte särskilda skäl föreligger ha minst

20 elever. En godkänd fristående grundskola skall av Skolverket förklaras

berättigad till bidrag från elevernas hemkommuner. Förklaring skall dock inte

lämnas, om skolans verksamhet skulle innebära påtagliga negativa följder för

skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller skolan tar ut

elevavgifter. Det bidrag som hemkommunen lämnar skall bestämmas med hänsyn

till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen

tillämpar vid fördelning av resurser till de egna grundskolorna. Den tidigare

regeln att bidraget skall relateras till kommunens genomsnittskostnad per elev

har slopats.

Utskottet finner inte skäl att ändra sitt ställningstagande från hösten

1996. Motionsyrkandena som i huvudsak syftar till en återgång till tidigare

bestämmelser avstyrks därmed.

Förskola - ålder för skolstart - skolpliktens omfattning

Bakgrund

Utskottet behandlade i början av innevarande riksmöte och före den allmänna

motionstiden regeringens proposition 1995/96:206 Vissa skolfrågor m.m. samt

med anledning av denna väckta motionsyrkanden (bet. 1996/97:UbU5). I

propositionen redovisade regeringen sin syn på en integrering av

förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.

I betänkandet hänvisade utskottet till att regeringen i augusti 1996, under

tiden för utskottets beredning av propositionen, tillkallat den s.k.

Barnomsorg och skola-kommittén (BOSK) med uppdrag att utarbeta förslag till

ett nytt måldokument för den pedagogiska verksamheten för barn och ungdom i

åldrarna 6-16 år (dir. 1996:61). Det samlade måldokumentet skall ersätta

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och omfatta den

obligatoriska skolan, förskolans s.k. sexårsverksamhet och skolbarnsomsorgen.

Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

I motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 1 framhålls att det behövs ökade kunskaper

om barns förmåga och vilja att lära i förskoleåldern. Denna fråga måste enligt

motionärerna ägnas betydande intresse under de närmaste åren. De menar att den

pedagogiska verksamheten för barn i förskoleåldern i dag är både överskattad

och underskattad. Överskattad i den meningen att intresset för frågorna

ensidigt koncentreras till en fråga om kollektiv barnomsorg, där förvisso inte

alla förskolebarn ingår. Den är underskattad främst i den betydelsen att

forskning av olika slag om barns utveckling och inlärning framhåller dels att

det är möjligt att förutse och förebygga olika typer av inlärningsproblem,

dels att barn mycket tidigt har förmåga att tillgodogöra sig kunskaper som vi

vanligtvis inte förväntar oss att de kan ha. Motionärerna anser att alla barn

borde ges möjlighet att i förskoleåldern få delta i någon form av organiserad

pedagogisk verksamhet.

Liknande synpunkter uttalas i motion 1996/97:Ub244 (m) yrkande 1. Viljan att

lära måste tas till vara redan i förskoleåldern. Motionären anser att det är

nödvändigt att ta reda på hur barnomsorgen som den faktiskt ser ut i

verkligheten påverkar barnens utveckling. Syftet med en översyn av

barnomsorgen och de tidiga skolåren utifrån ett pedagogiskt perspektiv måste

rimligen vara att finna former som utgår från barns olika behov och

utvecklingstakt.

I flera motioner begärs förslag från regeringen om förskoleverksamhet redan

från det barnen är i treårsåldern. Sålunda anförs i motion 1996/97:Ub244 (m)

yrkande 2 att en allmän förskola bör införas från tre års ålder och göras

obligatorisk från fyra års ålder. En av förskolans viktigaste uppgifter blir

att utveckla barnens kreativitet utifrån individuella förutsättningar.

Förskolan skall vara skild från den traditionella barnomsorgen. Den skall vara

avgiftsfri.

I motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 6 begärs ett riksdagsuttalande om att

Barnomsorg och skola-kommittén i tilläggsdirektiv skall ges uppdraget att även

undersöka den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder. Kommittén

bör inbegripa också denna verksamhet i det tilltänkta måldokumentet.

Även i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 2 framställs begäran om att den

nämnda kommitténs utredningsuppdrag redan nu bör utvidgas till att gälla även

åldrarna 3-5 år. En ordning som innebär att den pedagogiska verksamheten först

skall lösas för sexårsverksamheten och att man därefter skall beakta de yngre

barnens situation har klara nackdelar, hävdar motionärerna. Förutsättningarna

för vad som kan göras för de äldre barnen beror i hög grad på vad som tidigare

gjorts för de yngre. Motionärerna anser att de enskilda kommunerna bör åläggas

att ta fram anvisningar för verksamheten. En förskoleplan skulle med fördel

kunna ingå som en del i den kommunala skolplanen.

U t s k o t t e t noterar nu att regeringen den 13 februari i

tilläggsdirektiv givit Barnomsorg och skola-kommittén (BOSK) nya

arbetsuppgifter (dir. 1997:30). I sitt fortsatta arbete skall kommittén dels

utarbeta förslag till måldokument även för den pedagogiska verksamheten i

förskolan, dels göra en översyn av skollagen utifrån de krav integreringen av

förskola, skola och skolbarnsomsorg ställer och utifrån förslagen till nya

måldokument för verksamheterna. Kommittén skall därvid överväga om och föreslå

hur förskolan kan bilda en egen skolform inom det offentliga skolväsendet för

barn och ungdom. Den skall vidare utreda rektors ansvar och skolplanens roll

för verksamheten, analysera begrepp som skola/skolform och undervisning samt

överväga om det finns skäl att ändra definitionerna inom förskoleverksamhet

och skolbarnsomsorg. Kommittén skall utarbeta förslag till sådana ändringar i

skollagen som föranleds av kommitténs överväganden. Uppdraget skall vara

slutfört och redovisat senast den 1 november 1997.

I direktiven anges närmare att måldokumentet för förskolan skall utgöra

grunden för den pedagogiska verksamheten och tydliggöra sambanden när det

gäller barns utveckling och lärande, från tidig ålder och uppåt. Förskolans

pedagogiska roll skall förstärkas för att ge barnen en nödvändig grund för

fortsatt lärande. Det lyfts fram i direktiven att de barn som får stimulans

att utveckla ett rikt språk under förskoleåren senare har lättare att utveckla

läs- och skrivförmågan. Måldokumentet bör kunna vara vägledande även för andra

verksamheter än förskolan, t.ex. för familjedaghemmen, den öppna förskolan och

barn på sjukhus. I fråga om den kommunala skolplanen skall kommittén, som

nämnts, överväga vilken roll denna skall ha i ett framtida skolväsende som

även innefattar förskolebarn.

Utskottet ser positivt på att arbete nu inleds i syfte att finna metoder och

former för att stimulera barns tidiga lärande. Enligt utskottets mening svarar

innehållet i tilläggsdirektiven till BOSK-kommittén till stor del mot de

synpunkter på den pedagogiska verksamheten i förskoleåldern som framförts i

motionerna. Riksdagen bör därför utan något särskilt uttalande avslå

motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 1, 1996/97:Ub244 yrkandena 1 och 2,

1996/97:Ub250 yrkande 6 och 1996/97:Ub514 yrkande 2.

Skolverkets ansvarsområde bör utvidgas till att även omfatta förskolan,

framhålls det i två motioner. I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 11 påpekas

att det annars finns en risk för att helhetsperspektivet går förlorat om olika

myndigheter handhar barnomsorgen respektive grund- och gymnasieskolan.

I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 3 anförs att förskolan bör ha en formell

plats i utbildningsorganisationen. Skolverket bör därvid ha det övergripande

ansvaret för förskolan, både när det gäller vägledning till kommunerna om

innehållet i en förskoleplan och i fråga om tillsynen av förskolans

pedagogiska verksamhet.

U t s k o t t e t erinrar om att frågor om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg inom regeringskansliet sedan den 1 juli 1996 handläggs i

Utbildningsdepartementet. I propositionen 1995/96:206 aviserades att Statens

skolverk kommer att bli ansvarig myndighet också för tillsyn, uppföljning,

utvärdering och utveckling av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.

Regeringen har i oktober 1996 uppdragit åt Skolverket och Socialstyrelsen att

tillsammans belysa och utarbeta förslag till nödvändiga gränsdragningar mellan

de båda myndigheterna, ändringar i instruktionerna för myndigheterna,

organisation av tillsynen över förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt

eventuella övergångsbestämmelser. I uppdraget ingår också att inventera vilka

resurser som berörs av överföringen samt föreslå hur stora resurser som bör

överföras mellan myndigheterna. Uppdraget skall redovisas senast den 1 mars

1997.

Utskottet anser att motionsyrkandena är tillgodosedda med vad utskottet nu

redovisat. Riksdagen bör således avslå desamma.

Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning

Flera motionsyrkanden från den allmänna motionstiden behandlar frågor om

skolstartsålder och grundskolans längd.

En tioårig grundskola med start vid sex års ålder bör enligt motion

1996/97:Ub233 (c) yrkande 2 införas senast år 2000. Huvudsyftet med tidigare

skolstart är att ge varje barn den tid barnet behöver för att lära och

utvecklas. Motionärerna anför att man genom att integrera förskolans

sexårsgrupp i grundskolan låter förskolans arbetssätt komma grundskolan till

del, samtidigt som grundskolan möter eleverna ett år tidigare. En enda

skolform där barnens behov av omsorg och utveckling får växa fram utan strikt

ålders-tänkande är bra för alla barn, men kanske bäst för barn som har svårt

att klara dagens skolarbete. Motionärerna vill att riksdagen hos regeringen

begär ett samlat program för hur en övergång till en tioårig grundskola skall

genomföras.

Också i motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 7 pläderas för att skolplikts-

åldern skall sänkas till sex år och grundskolan samtidigt bli tioårig.

Undervisningen för sexåringarna skall anpassas till dessa barns mognad och

förutsättningar. Motionärerna anser att det ytterligare skolåret i en tioårig

grundskola kan innebära att det bästa av förskolans utvecklingspedagogik och

det bästa av lågstadiets kunskapsinriktade pedagogik förs samman.

Skolstart vid sex års ålder och tioårig skolplikt efterfrågas även i motion

1996/97:Ub254 (s). Det understryks i motionen att en tioårig skolgång framför

allt ger bättre förutsättningar för eleverna att nå de mål som är uppsatta i

läroplanen. De olika personalkategorierna, såsom lärare, fritidsledare,

fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare, får också flexibla

möjligheter att arbeta målinriktat utifrån barnets behov.

Förslag om införande av skolstart vid sex års ålder begärs i motion

1996/97:Ub211 (m) yrkande 2. Det är enligt motionärerna rimligt att anta att

dagens sexåringar i de flesta fall mår väl av att börja skolan. Möjlighet bör

dock finnas för föräldrar och skola att ta ställning till om ett barn bör

vänta ett år med skolstarten. I motionen föreslås inte några förändringar i

vad gäller skolpliktens omfattning. Intill dess att eleven fyllt 16 år bör

dock eleven ha möjlighet att få undervisning i grundskolan för att nå

kursplanernas mål (yrkande 3). - Liknande synpunkter förs fram i motion

1996/97:Ub244 (m) yrkande 3, nämligen att regeringen bör återkomma med förslag

om obligatorisk skolstart från sex års ålder. Skolstarten måste emellertid

kunna vara flexibel, så att hänsyn i förekommande fall kan tas till det

enskilda barnets mognadsutveckling.

I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 10 avvisas obligatorisk skolstart för

sexåringar. Skolstarten bör enligt motionärernas uppfattning vara individuellt

flexibel. De framhåller att det är viktigt att övergången mellan förskola och

skola görs mjuk och att föräldrar, förskollärare och lärare samarbetar så att

övergången anpassas till varje barns behov och individuella förutsättningar.

Skolplikten bör även i fortsättningen vara nioårig. Det skall dock finnas

möjlighet att förlänga skolgången med ett år för elever som så önskar och som

bedöms ha behov av det, anser motionärerna.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionerna anföra följande.

Barnomsorg och skola-kommittén (BOSK) har nyligen, den 14 februari,

överlämnat sitt betänkande Växa i lärande - Förslag till läroplan för barn och

unga 6-16 år (SOU 1997:21) till skolministern. Kommittén har utgått från

läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och i omarbetningen

varit angelägen om att läroplanens grundläggande principer och utformning

ligger fast. Målen för sexåringarnas förskola och för fritidshemmen integreras

i de olika kapitlen i Lpo 94. I och med detta har det enligt kommittén varit

nödvändigt att ändra vissa definitioner och termer så att målen kan omsluta

hela den samlade verksamheten.

Parallellt med BOSK:s arbete har en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet utarbetat betänkandet Samverkan för utveckling - om

förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen (Ds 1997:10). I betänkandet föreslås

att bestämmelserna i socialtjänstlagen (1980:620) om förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg - med undantag för bestämmelsen i 15 § om förskola för

sexåringar - så gott som oförändrade arbetas in i ett nytt kapitel i skollagen

(1985:1100). Arbetsgruppen föreslår vidare att förskolan för sexåringar skall

utgöra en egen skolform - förskoleklass - inom det offentliga skolväsendet för

barn och ungdom och att bestämmelserna om detta förs in i ytterligare ett nytt

skollagskapitel. Inrättandet av förskoleklasser skall ses som en möjlighet att

på ett medvetet sätt föra in förskolepedagogiken i skolan. Det anges att

verksamheten kommer att betraktas som utbildning i skollagens mening. Den

kommer därmed att omfattas av de generella bestämmelserna i skollagen, främst

1 och 2 kap. Det skall enligt förslaget vara obligatoriskt för kommunerna att

anordna förskoleklasser, men frivilligt för barnen att delta i verksamheten. I

syfte att underlätta den eftersträvade integrationen förordas att

förskollärare och fritidspedagoger skall få undervisa i skolan.

Båda de nämnda betänkandena skall remissbehandlas med sikte på att en

proposition i ärendet skall kunna föreläggas riksdagen i september 1997.

Genom riksdagens beslut om flexibel skolstart (prop. 1990/91:115, bet.

UbU17, rskr. 357) infördes den 1 juli 1991 i 3 kap. 8 § skollagen en

bestämmelse om att sexåringar skall jämställas med skolpliktiga barn i fråga

om rätten att börja skolan, om barnets vårdnadshavare begär det. Enligt en

övergångsregel får hemkommunen dock fram till utgången av juni månad 1997

bestämma i vilken mån sexåringar skall tas in i skolan. Efter nämnda datum har

således föräldrarna rätt att avgöra om deras barn skall börja i skolan vid sex

års ålder och kommunerna är skyldiga att ta emot dessa barn.

Enligt de upplysningar som utskottet fått är andelen sexåringar som börjar i

grundskolan för närvarande 6-7 %. Så gott som samtliga övriga sexåringar går i

någon form av sexårsverksamhet.

Utskottet erinrar om att det i 4 kap. 10 § skollagen stadgas, att om en elev

i grundskolan inte tillfredsställande har slutfört sista årskursen när

skolplikten upphör men bedöms ha förmåga att fullfölja utbildningen, skall

eleven beredas tillfälle att göra detta under högst två år efter det att

skolplikten upphörde.

Utskottet bedömer att den fortsatta beredningen inom regeringskansliet av

utredningsförslagen om en gemensam lagstiftning och ett gemensamt måldokument

för skolformerna förskoleklass och grundskola - i praktiken en tioårig

skolgång - bör avvaktas. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionerna

1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub230 yrkande 10, 1996/97:Ub233

yrkande 2, 1996/97:Ub244 yrkande 3, 1996/97:Ub250 yrkande 7 och 1996/97:Ub254

bör avslås av riksdagen.

Integrering i övrigt av verksamheter

I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 13 begärs ett riksdagsuttalande om

fritidshemsverksamhetens integrering i skola och ungdomsverksamhet.

Motionärerna vill att Skolverket skall få tydliga direktiv om att

skolbarnsomsorgen i form av fritidshemsverksamhet faller under verkets

tillsynsansvar. De anför vidare att fritidshemmens personal ofta är viktiga

vuxenkontakter för barnen. Fritidspedagogerna inom skolbarnsomsorgen borde

därför knytas till kommunernas verksamhet vid fritidsgårdar och ungdomsgårdar.

U t s k o t t e t har i det föregående redogjort för de strävanden i

riktning mot ökad integrering av förskola, skola och skolbarnsomsorg som bl.a.

utmynnat i utredningsförslag om ett gemensamt måldokument och om rätt för

fritidspedagoger att undervisa i skolan. Enligt vad utskottet inhämtat pågår

redan i många kommuner ett mer eller mindre långtgående samarbete mellan skola

och fritidshem. Det ankommer på kommunerna att organisera och samordna sina

verksamheter. Som också framgått tidigare i detta betänkande kommer Skolverket

att bli central myndighet för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. I

Skolverkets verksamhetsplan för år 1997 (s. 30) anges att förberedelser för

övertagande av tillsynsansvaret för förskola och skolbarnsomsorg skall ske

under året. Motionsyrkandet avstyrks med det anförda.

En utredning om övergången mellan den obligatoriska skolan och gymnasieskolan

begärs i motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 15. Motionärerna menar att hela

skoltiden bör ses som en sammanhållen resurs. Grundskolan måste därför bli

bättre på att förbereda eleverna för kommande gymnasie-studier och

gymnasieskolan i sin tur bättre på att möta eleverna utifrån deras

erfarenheter och intressen.

U t s k o t t e t noterar att Skolverket i sin verksamhetsplan för år 1997

redovisar att verket under året kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt

frågor kring övergångar mellan olika delar av skolsystemet. Bland annat kommer

frågor att ställas om de olika delarna är samstämmiga ur ett elevperspektiv.

Vidare skall belysas hur informationsutbytet och den ömsesidiga påverkan

fungerar. I ett utvärderingsprojekt skall verket skapa en bild av huruvida de

olika delarna - såsom grundskola och gymnasieskola - harmoniserar eller inte.

Detta skall sedan tas till utgångspunkt för bedömningar av behov av

förändringar.

Utskottet anser att syftet med motion 1996/97:Ub245 yrkande 15 därmed är

tillgodosett, varför motionsyrkandet avstyrks.

Åtgärder mot mobbning och våld i skolan

Förhållandena i skolan när det gäller mobbning och våld har uppmärksammats i

ett stort antal motionsyrkanden från så gott som samtliga partier. Åtgärder i

form av krav på bl.a. handlingsprogram hos varje skola efterfrågas i

motionsyrkandena. I flera yrkanden begärs tydliga regler i skollagstiftningen

för att markera vikten av att mobbning motverkas.

Sålunda anförs i motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 5 att skollagen bör

förstärkas med en lagbestämmelse om att lärare som upptäcker mobbning är

skyldig att rapportera till rektor och som innebär en skyldighet för skolan

att agera.

I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 8 begärs förslag till en sådan ändring av

skollagen att en skyldighet att utarbeta åtgärdsprogram mot mobbning införs.

Enligt motionerna 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 12 och 1996/97:Ub252 (mp) bör

en lag mot mobbning i skolan utarbetas med kravet att ett fullständigt program

för hantering av mobbningsproblemet skall finnas vid varje skola och att

ansvaret skall ligga på skolans rektor. Lagen bör också tydligt ange att det

åligger kommunen att genom utvärderingar övervaka att skolorna följer lagen.

Programmet och utvärderingsmetoderna bör tydligt anges i kommunens skolplan.

Också i motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 8 understryks att det är viktigt

att det finns tydliga rutiner och metoder för hur mobbning och våld på

skolorna skall hanteras. Ett åtgärdsprogram mot mobbning och därmed en

handlingsberedskap om problem skulle uppstå bör finnas på alla skolor.

Motsvarande yrkanden återfinns i motion 1996/97:Ub201 (m). Motionären anser

att det är viktigt att skollagens intentioner när det gäller arbete mot

mobbning följs, bl.a. genom en generell förstärkning av skolplanerna i detta

avseende (yrkande 3). Likaledes bör innehållet i skolornas arbetsprogram mot

mobbning utvecklas (yrkande 4). Det är enligt motionären också viktigt att

förekomsten av mobbning och skolans insatser mot mobbning löpande mäts och

utvärderas (yrkande 5). Därutöver framställs i motionen yrkanden (1 och 2) om

att skolorna bör åläggas att polisanmäla rena våldshandlingar samt att skolans

personal skall erbjudas utbildning om hur mobbning upptäcks och hindras.

I motion 1996/97:Ub241 (kd) krävs ett riksdagsuttalande om rätten till en

våldsfri zon i skolan och att skolledningen har ansvar för att denna rättighet

inte kränks (yrkandena 1 och 2). Motionären menar att såväl verbalt som

fysiskt våld måste bannlysas inom skolans arbetstid. Vidare bör i samtliga

årskurser i grundskolan kontinuerligt ges information om lag och rätt (yrkande

3). Obligatoriska handlingsprogram mot mobbning bör upprättas på varje

grundskola (yrkande 4). Skolverket bör få ansvaret för att sådana

handlingsprogram finns och används. Tydliga anvisningar bör utfärdas av

Skolverket om att den lagstiftning som gäller i det övriga samhället angående

kränkningar och våld bör tillämpas inom skolområdet (yrkande 5). Det bör vara

skolledarens skyldighet att till sociala myndigheter och, när så är påkallat,

till polismyndigheten anmäla denna typ av brott, framhåller motionären.

Slutligen - enligt yrkandena 6 och 7 i motionen - bör riksdagen göra ett

tillkännagivande till regeringen om att skolledare måste få rätt att omplacera

mobbande och kränkande elever till särskild skolgång utanför skolans område.

Kommunerna bör ha skyldighet att svara för upprättandet av sådan särskild

skolgång för elever som mobbar.

Några motionsyrkanden behandlar utöver mobbningsproblemet även skolans roll

för att förebygga och motverka främlingsfientlighet och rasism.

Enligt motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 4, som rör gymnasieskolan, bör

lärare och annan skolpersonal kraftfullt arbeta för att motverka sexuella

trakasserier, mobbning, främlingsfientlighet och rasism. Alla vuxna måste vara

föredömen genom att bidra till att skapa en lugn och harmonisk skolmiljö.

För att förebygga rasism och främlingsfientlighet inom skolan bör enligt

motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 7 läroplansarbetet genomsyras av ett

interkulturellt synsätt. Läromedlen bör även de utvecklas i denna riktning.

Vidare bör eleverna få möta samhället i skolan genom temadagar och besök från

frivilligorganisationer, anför motionären.

I motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 19 framhålls att de språkliga och

etniska minoriteternas roll som medskapare i den svenska historiska

utvecklingen och i det nutida samhället måste göras synlig i historie-,

litteratur- och samhällskunskapsundervisning. Med en nyanserad bild av det vi

kallar svenskt skapas en ödmjuk nationalism. Detta är enligt motionärerna en

viktig förutsättning för att arbetet mot främlingsfientlighet och rasism skall

lyckas.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionerna anföra följande.

I 1 kap. 2 § tredje stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att

verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande

demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja

aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

Särskilt skall den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje

försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. Därmed förstås

enligt förarbetena mobbningsförsök både mot andra elever och mot exempelvis

skolpersonal (prop. 1992/93:220 s. 94).

Skollagens bestämmelser om skolans värdegrund har närmare utvecklats i 1994

års läroplaner. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94)

betonas att skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos

eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets

okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,

jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är

de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den

etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta

genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och

ansvarstagande. Vidare framhålls att skolan skall främja förståelse för andra

människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för

mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas.

Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen

diskussion och aktiva insatser. Det understryks att alla som verkar i skolan

alltid skall hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och i

läroplanerna och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

Av 1 kap. 12 § skollagen framgår, att det ytterst är skolhuvudmannen,

kommunen, som har att svara för att utbildningen genomförs i enlighet med

bestämmelserna i skollagen och de bestämmelser som kan finnas i annan lag

eller förordning. Det ankommer på rektor att hålla sig förtrogen med och svara

för den dagliga ledningen av utbildningen i skolan (2 kap. 2 § samma lag). Av

förarbetena till detta lagrum framgår att ansvaret för utbildningen omfattar

ansvar inte endast för den direkta undervisningen utan även för skolans

fostrande roll, också under sådana moment som raster och skolmåltider (prop.

1990/91:18 s. 35). I de uppgifter som rektor enligt Lpo 94 särskilt ansvarar

för ingår skolans program för att motverka alla former av trakasserier och

mobbning bland elever och anställda. Motsvarande föreskrift finns i läroplanen

för de frivilliga skolformerna (Lpf 94).

Ansvaret för att de nationella målen nås vilar således på den lokala nivån.

Det är de lokala politikerna, rektor, lärare, övrig personal och elever

tillsammans som utarbetar skolplan respektive arbetsplaner för arbetet i

skolan. Statens skolverk skall ge stöd till kommunernas utveckling av skolan.

Det sker bl.a. genom insatser för kompetensutveckling och genom att verket ger

ut kommentar- och referensmaterial.

Skolverket har under senare år kontinuerligt drivit utvecklingsprojekt mot

mobbning och givit ut stödmaterial för skolornas arbete med att minska

mobbningen. I verksamhetsplanen för 1997 anger verket bl.a. att en

handlingsplan för det långsiktiga arbetet mot mobbning skall upprättas. Enligt

uppgift skall ett tvåårigt utvecklingsprojekt påbörjas som koncentrerar sig på

hur rektor tar sitt ansvar för att motverka mobbning.

Arbete med frågor om åtgärder mot mobbning och våld i skolan pågår också i

andra sammanhang.

Sålunda har Barnombudsmannen (BO) regeringens uppdrag att i samverkan med

myndigheter och organisationer öka samhällets insatser mot mobbning. Hösten

1995 genomförde BO kampanjen Dialog med unga som vände sig till 50 000

ungdomar i 13-årsåldern. Utifrån de synpunkter och idéer som ungdomarna lämnat

och andra studier har BO utarbetat förslag om hur man på olika nivåer i

samhället kan förbättra och förstärka arbetet mot mobbning. Dessa förslag

kommer att senast den 31 mars 1997 överlämnas till regeringen i en särskild

rapport. Enligt vad utskottet inhämtat från BO måste det från centralt håll

tydligt anges att kommunens skolplan skall innehålla mål och riktlinjer för

skolans arbete mot våld och kränkande behandling. Vidare måste rektors ansvar

enligt BO i dessa frågor regleras i skollagen, bl.a. skyldigheten för rektor

att upprätta, genomföra och utvärdera handlingsprogram mot mobbning. Lärare

och övrig skolpersonal bör genom en bestämmelse i skollagen åläggas skyldighet

att rapportera vålds- och mobbningssituationer till rektor.

I november 1996 tillsattes inom Utbildningsdepartementet Arbetsgruppen för

samverkan kring arbetet med skolans värdegrund. Denna har till uppgift att på

olika sätt underlätta samverkan mellan myndigheter och föreslå åtgärder som

stöder skolan i dess arbete med att fostra till demokratiska värderingar,

tolerans och respekt. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete

senast den 30 juni 1997.

Av regeringens nationella brottsförebyggande program (Ds 1996:59) framgår

att skolorna bör upprätta handlingsprogram för hur man skall hantera brott som

begås av elever i skolan eller i dess närhet. En kommitté har tillsatts med

uppdrag att verka för att intentionerna i det brottsförebyggande programmet

genomförs (dir. 1996:48). Bland annat skall kommittén i samråd med kommunerna

verka för att det lokala brottsförebyggande arbetet organiseras på lämpligt

sätt och att lokala brottsförebyggande program antas. Den skall även se till

att det finns lämpligt undervisningsmaterial för skolan om normer och

värderingar och de rättsprinciper det svenska samhället vilar på. Kommitténs

arbete skall vara avslutat senast den 31 december 1998.

Frågan om möjligheterna för skolan att ingripa med förbud mot nazistsymboler

och andra rasistiska yttringar har uppmärksammats på senare tid.

Utbildningsutskottet har i serien Utredningar från riksdagen utgivit

promemorian Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism i skolan (1995/96:

URD3, juni 1996), vari redogjordes för det aktuella rättsläget när det gäller

skolans möjligheter att ingripa mot rasistiska åsiktsyttringar. Därefter har

Justitieombudsmannen (JO) i beslut den 21 november 1996 uttalat bl.a. att

skolledningen har rätt att förbjuda elever att synligt bära sådana märken som

enligt en seriös bedömning riskerar att förorsaka störning av ordningen i

skolan. Om märkena är sådana att de uttrycker missaktning för andra elever

eller personal är skolledningen enligt JO skyldig att ingripa och därvid

överväga att göra polisanmälan.

Inför utskottet i plenum har statsrådet Ylva Johansson redovisat att hon, om

nuvarande regler uppfattas som otydliga, inte är främmande för att överväga de

förändringar av reglerna på skolområdet som krävs för att ytterligare

tydliggöra vad som åligger kommun och skola i fråga om att hindra våld och

mobbning. Barnombudsmannens rapport i slutet på mars kommer dock att inväntas,

innan beredningen inleds i Regeringskansliet. Rapporten skall även

remissbehandlas. Enligt den beräknade tidplanen kommer regeringen att lägga

fram en proposition i anslutning till budgetpropositionen hösten 1997.

Propositionen kommer att innehålla förslag till ny läroplan för åldrarna 6-16

år, de ändringar i skollagen som krävs med anledning av bl.a. integrationen av

förskola, skola och skolbarnsomsorg samt förslag mot mobbning. Avsikten är att

förslagen skall kunna genomföras den 1 januari 1998.

Utskottet vill klart deklarera att utskottet ser allvarligt på utvecklingen

i skolorna med ökat inslag av våld och mobbning. Självfallet skall det inte

råda någon tvekan om att varje form av kränkande behandling mellan elever

eller mellan elever och vuxna i skolan är helt otillåten och helt i strid med

de grundläggande värden som gäller. Utskottet vill understryka att

skolhuvudmännen och skolorna medvetet måste arbeta med värdefrågorna. Som

utskottet inledningsvis redovisat framgår det av de dokument som styr skolan

att alla vuxna i skolan har ett särskilt ansvar för att arbeta för att våld

och mobbning inte skall förekomma. De lagar som gäller i samhället i övrigt

gäller även i skolan. Därav följer att våldsbrott som sker i skolan skall

polisanmälas. Utskottet finner det naturligt att skolan i sin uppgift att

förmedla regler och normer samarbetar med andra samhällsorgan, bl.a. polisen.

Mot bakgrund av vad statsrådet uttalat om tidplanen för beredningen inom

Regeringskansliet av frågan om en skärpning av bestämmelserna i skollagen mot

mobbning, avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub201 yrkandena 1-5,

1996/97:Ub233 yrkande 5, 1996/97:Ub241 yrkandena 1-7, 1996/97:

Ub245 yrkande 8, 1996/97:Ub250 yrkande 8, 1996/97:Ub252 och 1996/97:

Ub514 yrkande 12.

Likaså avstyrker utskottet med hänvisning till pågående utredningsarbeten

motionerna 1996/97:Ub251 yrkande 4, 1996/97:Sf625 yrkande 19 och 1996/97:Sf633

yrkande 7.

Elever med behov av särskilt stöd

Enligt motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 6 uppges det allmänt att andelen

elever som är i behov av särskilt stöd i skolarbetet har ökat under senare år.

Det förefaller motionärerna som om kunskapen om hur stöd ges i olika

situationer och för olika elevers behov behöver utvärderas och utvecklas. De

vill att Skolverket får i uppdrag att genomföra detta. I yrkande 7 i samma

motion anförs att det är viktigt att analysera orsakerna till förekommande

ökning av antalet placeringar av elever i särskolan. Skolverket bör därför

också få i uppdrag att utvärdera utvecklingen i fråga om elever med behov av

särskilt stöd och att i samarbete med Kommunförbundet komma med förslag till

åtgärder.

Betydelsen av att handikappade elever integreras i den vanliga skolan

framhålls i motion 1996/97:Ub246 (v) yrkande 1. Motionärerna påtalar att

handikappade elever drabbas när skolan inte förmår anpassa lokaler och

undervisning till den handikappades förutsättningar. Vid resursneddragningar

är det ofta de personliga assistenterna till handikappade elever som

försvinner först, hävdar de.

U t s k o t t e t vill först - när det gäller särskoleplaceringar - hänvisa

till att Skolverket våren 1996 genomförde tillsyn i åtta kommuner med särskilt

stora elevökningar i särskolan. Verkets tillsyn gav vid handen att inga elever

som inte tillhörde särskolans personkrets hade tagits emot. Verket kunde

vidare konstatera att beslut om mottagande hade baserats på tillräckliga och

noggranna utredningar och hade föregåtts av samråd med elevens vårdnadshavare.

Skolverket har i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera konse-

kvenserna av att huvudmannaskapet för särskolan och särvux i och med utgången

av år 1995 överförts från landstingen till kommunerna (jfr prop. 1991/92:94,

bet. UbU21 och UbU28, rskr. 285). Återrapporteringen till regeringen avses

ingå i en större studie om särskolan som Skolverket för närvarande genomför.

Utvärderingen kommer bl.a. att innefatta en analys av orsakerna till ökningen

av antalet särskoleplaceringar. Uppdraget skall redovisas senast den 1

februari 1998.

I oktober 1997 skall Skolverket enligt vad utskottet inhämtat avge en

delrapport i en uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten med rätt

för föräldrar att välja skolform för utvecklingsstörda barn (jfr prop.

1994/95:

212, bet. 1995/96:UbU1, rskr. 27).

Utskottet vill vidare hänvisa till att Skolverket i regleringsbrev för

budgetåret 1997 ålagts att särskilt utvärdera skolsituationen för elever som

har behov av särskilt stöd, såväl funktionshindrade elever som elever med mer

dolda handikapp eller svårigheter. De insatser som görs för att eleverna skall

få en med övriga elever likvärdig utbildning skall belysas och värderas, även

ur kvalitetssynpunkt. En analys skall göras av de hinder som kan finnas för

skolor att leva upp till sitt resultatansvar när det gäller denna grupp av

elever. Verket skall vidare analysera och rapportera på vilket sätt

kommunernas besparingar påverkar skolsituationen för eleverna. - Enligt

uppgift från Skolverket kommer resultaten från flertalet av delområdena inom

utvärderingen att redovisas hösten 1997.

Av betydelse i sammanhanget är också att Utredningen om funktionshindrade

elever i skolan (dir. 1995:134) har i uppdrag att undersöka hur ansvaret för

utbildning och omvårdnad av dessa elever skall fördelas mellan stat, kommun

och landsting samt vem som skall finansiera verksamheten. Utredningen skall ha

slutfört sitt uppdrag senast den 15 september 1997.

Utskottet anser mot bakgrund av vad som här redovisats om aktuella

utrednings- och utvärderingsuppdrag att motionerna 1996/97:Ub233 yrkandena 6

och 7 samt 1996/97:Ub246 yrkande 1 bör avslås av riksdagen.

Skolans arbetsmiljö och elevvård

Enligt motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 9 måste de lokala skolplanerna bli

tydligare när det gäller målen för skolans arbetsmiljö. Dessa bör innefatta

den fysiska miljön såväl inomhus som utomhus.

I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 3 hävdas att på många håll i landet

behöver skolbyggnader restaureras och hela skolmiljön förbättras avsevärt.

Problem finns med värme/kyla samt fukt och mögel. Trots det kärva ekonomiska

läget är åtgärder för att rätta till dessa missförhållanden något som måste ha

hög prioritet. Därför bör ROT-bidrag utgå till allergisanering av lokaler där

barn och ungdomar vistas dagligen (yrkande 4). Motionärerna pekar också på att

skolgården och den närmaste omgivningen runt skolan ofta har brister. De idéer

som kommit fram under projektarbetet Skolans uterum bör spridas.

U t s k o t t e t har under föregående riksmöte behandlat och avstyrkt

liknande motionsyrkanden (bet. 1995/96:UbU3 s. 26 f.). Utskottet redogjorde då

bl.a. för arbetet inom projektet Skolans uterum och hänvisade till att

statliga medel för miljöförbättrande åtgärder i skolorna fanns anvisade.

Det kan noteras att enligt regleringsbrev för budgetåret 1997, under

anslaget A 2. Skolutveckling, tilldelas Stiftelsen Skolans Uterum 400 000 kr

för ett treårigt projekt (1996-1998) om skolgårdar.

Bidrag för förbättring av inomhusmiljön i bostäder och vissa lokaler, bl.a.

för allergisanering av skollokaler, har senast kunnat utgå enligt en

tidsbegränsad förordning (SFS 1995:802). Bostadsutskottet har i samband med

budgetbehandlingen hösten 1996 avstyrkt motioner om en förlängning av

möjligheten till sådana bidrag till allergisanering (bet. 1996/97:BoU1 s. 16

f.). Riksdagen följde utskottet.

Skolverket anger i verksamhetsplanen för 1997 att inkomna signaler tyder på

att det finns anledning att följa hur arbetsmiljön i skolan påverkas av

nedskärningar i kommunerna. En kunskapsöversikt och några fallstudier skall

göras.

Utskottet delar den i motionerna framförda uppfattningen att det är viktigt

att skolorna har både en god inomhusmiljö och en god utomhusmiljö. Enligt den

ansvarsfördelning mellan stat och kommun som finns inom skolområdet är det

kommunerna som är ansvariga för att erforderliga resurser ställs till skolans

förfogande. Utskottet utgår från att Skolverket i de undersökningar verket

avser att göra även uppmärksammar om och hur kommunerna i skolplanerna

uttryckt målen för utformningen av skolans arbetsmiljö.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och

4 samt 1996/97:Ub245 yrkande 9.

Ett nationellt statistikregister för elevers olycksfallsskador efterfrågas i

motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 10. Registret bör enligt motionen utformas så

att det kan användas på både nationell och lokal nivå och ge möjlighet till

uppföljning, utvärdering och förebyggande insatser.

Enligt vad u t s k o t t e t erfarit från Skolverket är det för närvarande

inte aktuellt att bygga upp ett sådant statistikregister för olycksfallsskador

som motionärerna vill ha. Den rapporteringsskyldighet registret skulle medföra

har ansetts vara alltför arbetskrävande för skolsköterskorna ute i skolorna.

Utskottet har ingen annan uppfattning. Motionsyrkandet avstyrks därmed.

I motion 1996/97:Ub245 (v) framställs flera yrkanden om skolhälsovård och

elevvård mot bakgrund av i motionen redovisade brister. Motionärerna anser att

skolplanerna bör innehålla riktlinjer för arbetet inom skolhälso- och

elevvården (yrkande 5). De vill att det i skollagen tydliggörs att elever

skall ha tillgång till elevvårdspersonal såsom skolpsykolog och skolsköterska

(yrkande 6). Vidare anser de att det bör tillsättas en utredning med uppgift

att utarbeta övergripande gemensamma mål, en rikstäckande basnivå samt ett

program för kvalitetssäkring för skolhälso- och elevvårdens verksamhet

(yrkande 7).

U t s k o t t e t har under senare år utförligt behandlat skolhälsovården,

bl.a. vid 1994/95 års riksmöte (bet. 1994/95:UbU2). Utskottet erinrade då om

att skolhälsovården är reglerad i 14 kap. skollagen och att rektor enligt 1994

års läroplaner har ansvaret för att den elevvårdande verksamheten utformas så

att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver.

Utskottet anförde vidare att kommunerna har ett helhetsansvar för

skolverksamheten och är skyldiga att upprätta en skolplan med utgångspunkt i

hur man lokalt avser att arbeta för att nå de nationella mål som har satts upp

för skolan.

I 14 kap. 2 § skollagen föreskrivs att för skolhälsovården skall finnas

skolläkare och skolsköterska.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att Skolverket under våren 1996

utgivit referensmaterialet Att utveckla skolhälsovården som vänder sig främst

till skolsköterskor och skolläkare och är en introduktion till en mer

systematisk kvalitetsutveckling inom skolhälsovården. Skriften är också tänkt

att kunna användas vid diskussioner med skolans huvudman och rektor på den

enskilda skolan. Utgångspunkten för materialet är den föreskrift från

Socialstyrelsen (SOSFS 1993:9) som ålägger all legitimerad personal inom

hälso- och sjukvård att kvalitetssäkra sitt arbete.

I referensmaterialet anges att den kommunala skolplanen skulle kunna utgöra

en utgångspunkt för kvalitetsutvecklingen, men att det är ovanligt att

skolhälsovården innefattas i denna. Däremot finns ofta formuleringar om

elevvård som också är giltiga för skolhälsovården. Skriften lyfter emellertid

fram skolans arbetsplan som en lämplig utgångspunkt för

kvalitetssäkringsarbetet. Ett avsnitt om skolhälsovård bör kunna föras in i

arbetsplanen.

Utskottet förutsätter att Skolverkets referensmaterial får genomslag i

skolorna. Enligt utskottets mening bör riksdagen avslå motion 1996/97:Ub245

yrkandena 5-7.

Särskilda åtgärder för invandrare, m.m.

Frågor om etniskt/språkligt baserade fristående skolor för grupper av

invandrare tas upp i tre motioner.

Sålunda understryks i motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 3 att för en

utveckling mot fler fristående skolor på språklig och kulturell basis är goda

förutsättningar för de fristående skolorna av största betydelse.

Det betonas i motion 1996/97:K427 (fp) yrkande 1 att större utrymme än nu

bör ges invandrargrupper att uttrycka en kulturell och språklig identitet,

t.ex. genom att bygga upp etniska eller språkliga fristående skolor.

Enligt motion 1996/97:Ub234 (s) behövs det starkare inslag av interkulturell

profil i svenska skolor, särskilt i miljonprogramsområden. Motionärerna

framhåller att vissa invandrargrupper efterfrågar egna skolor eller

sammanhållna klasser, där undervisningen bedrivs på ett annat språk än svenska

eller ges på etnisk eller religiös grund.

U t s k o t t e t påminner om att Skolkommittén enligt sina direktiv (dir.

1995:19) bl.a. skall överväga på vilket sätt skolan kan ta till vara det

faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda detta som en resurs i

sitt arbete. Utskottet har i det föregående redovisat att Skolkommittén i

november 1996 presenterat sitt delbetänkande Krock eller möte - om den

mångkulturella skolan (SOU 1996:143). Betänkandet utgör ett

diskussionsunderlag. Kommittén avser att återkomma med förslag som rör barn

med invandrarbakgrund i sitt slutbetänkande i oktober 1997.

De nya reglerna för fristående skolor som riksdagen antog under hösten 1996

har utskottet kort redovisat i ett tidigare avsnitt i detta betänkande.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1996/97:Ub234, 1996/97:

K427 yrkande 1 och 1996/97:Sf632 yrkande 3.

I motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 8 begärs ett riksdagsuttalande om att

sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan eller särskilda sverigefinska

skolor bör inrättas i kommuner med en viss andel finskspråkiga invånare. I

denna utbildning bör undervisningen på och i svenska respektive finska i de

olika årskurserna omfatta ett visst garanterat minimiantal timmar.

Motionärerna anser också att det för utbildningen bör finnas en särskild

styrelse, i vilken de finskspråkiga föräldrarna har en stark ställning.

U t s k o t t e t erinrar om att finskspråkiga elever har rätt till

hemspråksundervisning under hela sin skoltid, både i grundskolan och i

gymnasieskolan. De är därmed undantagna från regeln som innebär att en elevs

rätt till sådan undervisning begränsas till sju läsår om utbildningen sker

utanför timplanebunden tid. Från och med den 1 juli 1995 får kommunerna

anordna tvåspråkig undervisning för finsktalande elever i årskurs 1-9. Enligt

bestämmelserna i grundskoleförordningen skall minst hälften av undervisningen

ske på svenska (2 kap. 6 a §).

Enligt vad utskottet har inhämtat skall Skolverket senast den 30 juni 1997

redovisa ett regeringsuppdrag om hur kommunerna fullgör sitt ansvar för

finskspråkiga elevers språkliga och kunskapsmässiga utveckling.

Utskottet anser att Skolverkets redovisning bör inväntas. Motionsyrkandet

avstyrks.

Förslag om ett system med utbildningscheck för svenska för invandrare, sfi,

läggs fram i motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 4. Checken skall kunna lösas in

hos godkänd utbildningsanordnare. Vissa kvalitetskrav måste vara uppfyllda,

såsom krav på behöriga lärare. Hur undervisningen organiseras och genomförs

skall vara något som individen själv väljer. Enligt motionärerna kan denna

modell lösa flera av de problem som de menar finns inom svenskundervisningen.

Till exempel underlättas nivågruppering. Individen väljer den nivå och

studietakt som passar hans eller hennes behov och förkunskaper.

U t s k o t t e t avstyrkte hösten 1995 ett liknande motionsyrkande om

utbildningscheck för sfi (bet. 1995/96:UbU5 s. 5) med hänvisning till reglerna

i skollagen att kommunen får uppdra åt andra utbildningsanordnare att anordna

sfi (13 kap. 9 §). Utskottet framhöll att i många kommuner läggs

svenskundervisningen ut på studieförbund, folkhögskolor och privata

utbildningsanordnare. Vidare anförde utskottet att det inte föreligger några

hinder mot att kommuner går samman om sfi för att kunna erbjuda önskvärd

nivågruppering.

Invandrarpolitiska kommittén har i april 1996 avgivit sitt slutbetänkande

Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55). I betänkandet föreslås bl.a.

att systemet med upphandling av sfi i konkurrens bibehålls och utvecklas

ytterligare. Kommunerna bör stimulera fler utbildningsanordnare att bedriva

sfi-utbildning. Om fler anordnare anlitas, anför kommittén, kan dessa också i

viss utsträckning specialisera sig och tillhandahålla särskild kompetens och

kunskap om språkinlärning för olika grupper och ändamål.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer en proposition med Invandrarpolitiska

kommitténs betänkande som grund att föreläggas riksdagen under hösten 1997.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97:Sf632 yrkande 4.

Synpunkter på svenskundervisningen för invandrare (sfi) lämnas i flera

motioner. I motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 5 föreslås att det skall krävas

motprestationer för att få fler invandrare att genomgå sfi. Motionärerna

nämner som exempel att rätten till introduktionsersättning bör kunna kopplas

till närvaro i svenskundervisningen.

Enligt motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 4 bör arbetskraftsinvandrare och

andra som inte behärskar en god svenska kunna erbjudas undervisning i svenska.

En ny pedagogik inom sfi bör enligt motion 1996/97:Ub212 (s) arbetas fram

för invandrargrupper med dålig språkbas från hemlandet.

I motion 1996/97:Sf613 (s) yrkande 8 understryks att sfi bör innehålla mer

av kulturkompetensfrågor, så att svenska normer och regler kan tillägnas i ett

så tidigt skede som möjligt. Enligt motionärerna är detta en förutsättning för

invandrarnas integration i samhället och inträde på arbetsmarknaden.

U t s k o t t e t vill peka på att Invandrarpolitiska kommittén (SOU

1996:55) föreslagit att en statlig introduktionsersättning skall utgå till

invandrare som aktivt deltar i introduktionsprogram i vilket ingår

svenskundervisning. Ett annat förslag är att kursplanen för sfi skall ses över

mot bakgrund av de nya kraven på introduktionens inriktning mot språket,

kunskaper om samhället, svensk social kompetens och mot arbetsmarknaden. Som

nämnts kommer en proposition i ärendet till riksdagen under hösten 1997.

Skolverket har uppdragit åt Centrum för tvåspråkighetsforskning vid

Stockholms universitet att genomföra en utvärdering av sfi. Syftet är att göra

en ingående och kvalitativ utvärdering av sfi-undervisningen som kan ge svar

på frågor om hur undervisningen bedrivs under olika betingelser och om den

motsvarar de krav som samhället måste ställa på verksamheten. Utvärderingen

beräknas kunna redovisas i slutet av februari 1997.

En utredning av Skolverket om inrättandet av ett utvecklingscentrum för

svenskundervisning för invandrare (sfi) och svenska som andraspråk (Sv2) har

redovisats till regeringen och remissbehandlats. Beredningen av ärendet pågår

i Regeringskansliet.

I sammanhanget kan också nämnas att regeringen i januari 1997 har beslutat

om direktiv till en utredning om introduktion för nyanlända invandrare samt ny

myndighetsstruktur för det integrationspolitiska området (dir. 1997:10).

Utredningens förslag skall redovisas senast den 30 maj 1997.

Utskottet konstaterar att förslag föreligger eller väntas inom kort som kan

medföra långtgående förändringar av svenskundervisningen för invandrare. Med

hänvisning härtill anser utskottet att riksdagen nu bör avslå motionerna

1996/97:Ub212, 1996/97:Sf613 yrkande 8, 1996/97:Sf632 yrkande 5 och

1996/97:Sf633 yrkande 4.

En utredning om hemspråk som merit begärs i motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande

14. Motionärerna anför att i dag premieras ofta tvåspråkighet när det gäller

språk som engelska, tyska eller franska. De menar att det också måste ses som

en merit med hemspråksstudier, vilket bör återspeglas vid antagningen till

gymnasieskola och högskola.

U t s k o t t e t erinrar om att för ämnet hemspråk finns kursplaner i

såväl grundskolan som gymnasieskolan. En elev som läser ämne enligt kursplan

får betyg enligt de betygskriterier som Skolverket fastställt.

Utskottet vill i övrigt hänvisa till att Skolverket i april 1996 redovisat

ett regeringsuppdrag i rapporten Hemspråksundervisningen - en översyn (rapport

nr 105). Verket föreslår bl.a. att termen hemspråk ersätts med modersmål i

koppling med det språk som avses, t.ex. spanska som modersmål. Bestämmelserna

om hemspråksundervisning bör enligt verket sammanföras med föreskrifter om

timplanen i skolförordningarna för att understryka att hemspråksundervisningen

inte skall uppfattas som en stödåtgärd utan som undervisning i modersmål.

Skolverkets rapport bereds för närvarande i Regeringskansliet.

Vidare har Skolkommittén i delbetänkandet Krock eller möte - om den

mångkulturella skolan (SOU 1996:143) som ett diskussionsinlägg tagit upp

frågan om undervisningen i hemspråk bör göras obligatorisk. Kommitténs

slutbetänkande med eventuella förslag i ärendet kommer att lämnas i oktober

1997 som i det föregående nämnts.

Resultaten av pågående arbeten bör enligt utskottet avvaktas. Utskottet

avstyrker således motionsyrkandet.

I motion 1996/97:Sf632 (c) yrkande 2 anges att större flexibilitet i

hemspråksundervisningen är eftersträvansvärd. För att öka valfriheten bör

eleven få en hemspråkscheck. Denna skall kunna lösas in hos godkänd

utbildningsanordnare. Därmed avser motionärerna skolan eller t.ex.

studieförbund och invandrarorganisationer. Vissa kvalitetskrav, såsom krav på

behöriga lärare, måste vara uppfyllda. Modellen med hemspråkscheck skulle

bl.a. ge invandrarbarn möjlighet att börja i hemspråksundervisning före

skolstarten, anför motionärerna.

U t s k o t t e t vill här nämna att Invandrarpolitiska kommittén (SOU

1996:55) har föreslagit en försöksverksamhet med utbildningsgaranti för

hemspråksundervisning. Kommittén menar att när undervisning i modersmålet

(hemspråk) inte går att ordna inom skolans ram bör eleven få tillgång till ett

ekonomiskt bidrag som kan lösas in hos godkänd utbildningsanordnare, antingen

i någon av kommunens skolor eller hos annan anordnare såsom studieförbund

eller invandrarorganisationer. Kraven på kvalitet måste dock enligt kommittén

säkerställas. Systemet bör prövas och följas upp av Skolverket i en särskild

försöksverksamhet i kommuner som har intresse av att delta däri, menar

kommittén.

Utskottet noterar att förslaget ligger i linje med vad som yrkats i motion

1996/97:Sf632. Beredningen av kommitténs olika förslag pågår i

Regeringskansliet. Motionsyrkandet avstyrks av utskottet med hänvisning

härtill.

Kultur i skolan

I motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 8 anförs att arbetsgruppen Kultur i skolan

bl.a. bidragit med resurser till fyra kulturskolor. Enligt motionärernas

mening bör arbetsgruppen mer generellt stödja åtgärder för kultur i skolan,

t.ex. genom projektverksamhet, samarbete med lokala och regionala

kulturinstitutioner och genom att engagera olika kulturarbetare i skolans

verksamhet. Motionärerna anser vidare att regeringen bör återkomma med förslag

om insatser för att förstärka kulturverksamheten i förskola och skola (yrkande

9). De anknyter till att skolans roll i barns och ungdomars möte med kultur

och estetisk verksamhet starkt betonades i Kulturutredningens betänkande (SOU

1995:84).

Enligt vad u t s k o t t e t inhämtat tillsattes arbetsgruppen Kultur i

skolan inom Kulturdepartementet genom regeringsbeslut i september 1995. Den

består av företrädare för Kultur- och Utbildningsdepartementen samt för

berörda myndigheter m.fl. Arbetsgruppens uppgift är att stärka

kulturinnehållet och de kulturella uttrycksformerna i skolan. Arbetet skall gå

på djupet och skapa långsiktiga effekter i skolans kulturarbete. Det innebär

att vardagsarbetet i skolan skall förändras utifrån teman såsom skolans

kulturmiljö, kulturarbetet i undervisningen samt delaktighet och eget

skapande. Arbetsgruppen skall ha slutfört sitt uppdrag senast den 1 oktober

1998.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är viktigt att

uppmuntra barns och ungdomars eget skapande och att erbjuda dem möjligheter

att tidigt delta i kulturella aktiviteter. Uppdraget till arbetsgruppen syftar

till att förstärka skolans roll i detta avseende. Resultatet av arbetsgruppens

arbete bör avvaktas. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motion

1996/97:Ub233 yrkandena 8 och 9.

Statliga medel till ett pedagogiskt kulturcentrum på Järvafältet i Stockholm

begärs i motion 1996/97:A434 (v) yrkande 3. Centrumet skall enligt planerna

vidareutveckla metoder att arbeta med kultur i undervisningen, metoder som

redan används i en del skolor i området där invånarna har en mångskiftande

kulturell bakgrund. Erfarenheterna bör föras ut till skolor inom och utom

landet.

U t s k o t t e t anser att syftet med det nämnda kommunala projektet är

vällovligt. Det ankommer dock på kommunen att ordna finansieringen.

Motionsyrkandet bör avslås av riksdagen.

Informationsteknik i skolan

I två motioner förs fram en rad synpunkter på användningen av

informationsteknik i skolan.

Enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 12 måste alla elever på sikt ha

tillgång till egna datorer. Det måste aktivt förebyggas att flickorna kommer

på undantag när det gäller användningen av datorer. Användningen måste

elevanpassas och bli en naturlig del av skolans arbetsmetodik. En

förutsättning för detta är att alla lärare har tillgång till och kunskap om de

möjligheter som modern informationsteknik ger. Vidare bör enligt motionen

Skolverket initiera en ökad utveckling av programvara för interaktiv

användning av multimedia. Det är också viktigt att kommunerna tar upp

satsningar på informationsteknik i sina skolplaner, anför motionärerna.

I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 13 betonas att skolan måste bli en plats

där informationstekniken lärs ut. Både pojkar och flickor måste få hjälp med

att hantera informationsmängden genom handledning. Kunskap om den nya tekniken

får inte bli beroende av klass- eller könstillhörighet, utan tekniken skall

vara tillgänglig för alla.

U t s k o t t e t hänvisar till att Skolverket i juni 1996 fick ett

fortsatt regeringsuppdrag att utveckla och driva Skoldatanätet i enlighet med

riksdagens beslut med anledning av IT-propositionen (prop. 1995/96:125, yttr.

UbU5y, bet. TU19, rskr. 282). Det fortsatta utvecklingsarbetet inriktas på

fortlöpande informationsinsatser till kommuner och skolor samt utveckling av

grundfunktioner i Skoldatanätet, såsom informationsstrukturer för

informationssökning. Därutöver skall verket tillsammans med skolor genomföra

olika utvecklingsprojekt kring användningen av Internet.

Skolverket skall också enligt vad utskottet inhämtat genomföra en

utvärdering av hur IT påverkar inlärning, lärarroll, arbetssätt och

arbetsorganisation, bl.a. ur ett likvärdighetsperspektiv. Delrapporter avses

kunna publiceras under 1997.

Vidare har Utbildningsdepartementet i november 1996 publicerat skriften IT i

skolan - om IT som en förändringskraft i skolans utveckling (Ds 1996:67).

Skriften avses tjäna som diskussionsunderlag ute i skolorna om lärande och IT.

Frågan om utbildning och fortbildning av lärare i informationsteknik har

behandlats av utskottet senast i betänkande 1996/97:UbU1 Anslag till

utbildning och forskning (s. 67). Utskottet redovisade att medel avsatts för

att säkerställa kompetensen inom IT-området hos lärarutbildarna samt för

forskning i pedagogikämnet med inriktning på användning av IT i

undervisningen. Regeringen har beslutat om ett tillägg till

examensbeskrivningarna för berörda lärarexamina att gälla fr.o.m. 1998.

Tillägget avser krav på förmåga att använda datorer och andra

informationstekniska hjälpmedel samt kunskap om hur dessa kan användas i

undervisningen.

Utskottet föreslår att motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 13 och 1996/97:Ub250

yrkande 12 avslås med hänvisning till vad utskottet nu anfört.

Tillsynen av skolan och kommunernas skolplaner

Förslag begärs i motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 13 om kommunernas tillsyn av

skolverksamheten och framtida ansvar för lokal utvärdering. Motionärerna anser

att det bör utredas huruvida kommunerna som en del av sin myndighetsutövning

skall åläggas visst ansvar för lokala skolinspektörer. De hävdar att

erfarenheterna från de kommuner som har sådan verksamhet är goda.

Enligt motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 4 bör kommunen ha ansvaret för all

skolverksamhet som bedrivs inom kommunen. Den regelbundna tillsynen över de

fristående skolorna bör därför överföras från Skolverket till kommunerna.

Verket bör dock ha den övergripande tillsynen över såväl kommunala som

fristående skolor.

Brister i Skolverkets tillsynsverksamhet påtalas i motion 1996/97:So426 (c)

yrkande 5. Motionärerna framhåller att det är viktigt att de kommunala

skolplanerna följs upp och utvärderas och att tillsynen i övrigt av skolan

fungerar tillfredsställande. De anser att regeringen bör ange hur Skolverkets

regionala organisation och undervisningsrådens roll kan utformas och

utvecklas. Också i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 14 pekas på behovet av

åtgärder för att komma till rätta med allvarliga brister i tillsynen av

skolan.

Vidare framhålls i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 15 att tillsynen av

skolan bör breddas till att omfatta förekomst av mobbning, möjligheter till

elevdemokrati, resurser för barn med läs- och skrivsvårigheter m.m.

U t s k o t t e t erinrar först om att fristående skolor enligt riksdagens

beslut hösten 1996 (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14) numera är

skyldiga att delta i den kommunala uppföljningen och utvärderingen av skolan i

den utsträckning som lägeskommunen bestämmer. Den kommun där den fristående

skolan är belägen skall också ha rätt till insyn i verksamheten om skolan får

offentligt stöd. Skolverket har dock alltjämt kvar ansvaret för tillsynen av

de fristående skolorna som innebär en kontroll av att dessa bedriver

verksamheten i enlighet med de nationella författningsbestämmelserna.

Enligt vad utskottet inhämtat från Skolverket inriktas verkets tillsyn, när

det gäller såväl kommunala som andra skolhuvudmän, mot områden som har stor

betydelse för den enskilda eleven - elevens rätt, integritet och rättssäkerhet

- och bestämmelser som är viktiga för den nationella likvärdigheten. Ett

viktigt område för Skolverkets tillsyn är kommunernas styrning och

egenkontroll av skolan.

Skolverket har under åren 1995 och 1996 genomfört en riktad tillsyn över

kommunernas styrning och egenkontroll av skolan i sammanlagt 20 kommuner. De

genomförda tillsynerna visar på en rad brister. Sålunda saknade så gott som

samtliga kommuner en konsekvent mål- och resultatstyrning. I flera kommuner

var ansvarsfördelningen på olika nivåer oklar. Skolplanerna var ofta

inaktuella eller t.o.m. formellt ogiltiga. Uppföljning och framför allt

utvärdering var mer eller mindre outvecklade på central kommunal nivå. Därför

saknades också egentillsyn nästan helt. Mot bakgrund av vad som framkommit har

Skolverket arbetat fram en handlingsplan för hur verket skall kunna bidra till

att styrningen och egenkontrollen utvecklas och fungerar bättre. Skolverket

har i sin verksamhetsplan för 1997 tydligt markerat denna utvecklingssatsning.

Bland annat skall verket inbjuda den politiska ledningen i Sveriges samtliga

kommuner till seminarier.

Utskottet utgår från att Skolverket inom ramen för nämnda

utvecklingsinsatser stöder kommunerna i uppbyggandet av egenkontrollen. Det

ankommer på kommunerna att närmare organisera sin verksamhet med egenkontroll.

Med hänvisning till vad utskottet redovisat, avstyrker utskottet samtliga

här behandlade motionsyrkanden.

Fristående skolor bör enligt motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 16 ges utrymme

att beskriva sin pedagogiska verksamhet i den kommunala skolplanen.

U t s k o t t e t hänvisar till att det i skollagen (2 kap. 8 §) föreskrivs

att kommunfullmäktige skall anta en skolplan, som visar hur kommunens

skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå

de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har

satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera

skolplanen. Utöver denna paragraf i skollagen finns det inga bindande

föreskrifter om hur en skolplan skall vara beskaffad. De krav som i skollagen

ställs på den kommunala skolplanen innefattar inte någon beskrivning av den

enskilda skolans verksamhet eller pedagogiska profil. Utskottet föreslår att

riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 16.

Övriga frågor

I motion 1996/97:Ub209 (m) begärs förslag till ändring i skollagen såvitt

avser bestämmelsen i 10 kap. 4 § om fullgörande av skolplikt på annat sätt.

Motionären vill undanröja de oklarheter som kan uppstå när t.ex. föräldrar

själva vill ta hand om undervisningen i hemmet. Det är oacceptabelt, anförs

det i motionen, att rättsliga prövningar av sådana ärenden i första instans

kan ta mer än ett år. Familjerna kan efter ansökan de facto göra som de vill

medan rättslig prövning pågår, hävdar motionären. Därigenom kringgås skol-

plikten. Därför bör i lagen antingen skrivas in att ärendena skall handläggas

skyndsamt eller att kommunens medgivande till skolpliktens fullgörande på

annat sätt får avse längre tid än ett år. Som ett annat alternativ föreslår

motionären att i 10 kap. 4 § skollagen slås fast att under pågående rättslig

prövning enligt denna paragraf gäller skolplikt enligt skollagen 3 kap. 2 §.

U t s k o t t e t vill betona att ett beslut formellt inte är verkställbart

förrän det vunnit laga kraft. Om ett beslut i ärende om att fullgöra skolplikt

på annat sätt gått föräldrarna emot, är föräldrarna också under tiden för

prövning av beslutet i domstol skyldiga att tillse att barnet går i skolan.

Styrelsen för utbildningen kan enligt 3 kap. 16 § skollagen vid vite förelägga

föräldrarna att iaktta sina skyldigheter.

Utskottet har inhämtat att Skolverket avser att under hösten 1997 starta ett

tillsynsprojekt i ca 10 kommuner, där verket bl.a. kommer att granska hur

kommunerna handlägger ärenden enligt 10 kap. 4 § skollagen i fråga om

medgivande att skolplikten får fullgöras på annat sätt. Målet med dessa

tillsynsinsatser skall enligt Skolverkets verksamhetsplan vara att tydliggöra

de ramar för undervisning som staten ställt upp och se till att berörda

skolhuvudmän följer dessa bestämmelser.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet med hänvisning till Skolverkets

tillsynsprojekt.

Enligt motion 1996/97:Ub242 (fp) är det viktigt att sprida information till

landets lågstadieelever om Sveriges nya nödnummer. Detta kan lämpligen ske

genom att brandförsvarets information, Bamses brandskola, distribueras ut till

skolorna, anser motionären.

U t s k o t t e t instämmer med motionären i att alla barn bör känna till

det nya nödnumret. Utskottet förutsätter att föräldrarna och skolorna tar sitt

ansvar för detta. Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder mot tendenser till ökad segregation i

skolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 1, 1996/97:

Ub247 yrkande 5, 1996/97:Ub250 yrkande 11 och 1996/97:A434 yrkande 8,

res. 1 (m, fp, kd)

res. 2 (v) - delvis

2. beträffande rätten att välja skola och barnomsorg

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 6 och 1996/97:Fi613

yrkande 4,

res. 3 (m, fp) - delvis

3. beträffande godkännande av fristående grundskolor

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub250 yrkande 2,

res. 4 (fp) - delvis

4. beträffande offentligt bidrag till fristående grundskolor

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub250 yrkande 3,

res. 3 (m, fp) - delvis

5. beträffande pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 1, 1996/97:

Ub244 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub250 yrkande 6 och 1996/97:

Ub514 yrkande 2,

res. 4 (fp) - delvis

res. 5 (m) - delvis

res. 6 (mp) - delvis

6. beträffande utökat ansvarsområde för Skolverket till att omfatta

förskolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 11 och 1996/97:Ub514

yrkande 3,

res. 6 (mp) - delvis

7. beträffande ålder för skolstart och skolpliktens omfattning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub230

yrkande 10, 1996/97:Ub233 yrkande 2, 1996/97:

Ub244 yrkande 3, 1996/97:Ub250 yrkande 7 och 1996/97:Ub254,

res. 5 (m) - delvis

res. 7 (c, fp)

res. 8 (kd) - delvis

8. beträffande fritidshemsverksamhetens integrering i skola och

ungdomsverksamhet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 13,

9. beträffande en utredning om övergången mellan den obligatoriska

skolan och gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 15,

res. 2 (v) - delvis

10. beträffande åtgärder mot mobbning och våld i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub201 yrkandena 1-5, 1996/97:Ub233

yrkande 5, 1996/97:Ub241 yrkandena 1-7, 1996/97:

Ub245 yrkande 8, 1996/97:Ub250 yrkande 8, 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514

yrkande 12,

res. 5 (m) - delvis

res. 6 (mp) - delvis

res. 8 (kd) - delvis

11. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism m.m. i

skolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub251 yrkande 4, 1996/97:

Sf625 yrkande 19 och 1996/97:Sf633 yrkande 7,

res. 6 (mp) - delvis

12. beträffande uppdrag till Skolverket angående elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub233 yrkande 6,

res. 9 (c) - delvis

13. beträffande placeringar av elever i särskolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub233 yrkande 7,

14. beträffande integrering av funktionshindrade elever i det

ordinarie skolväsendet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub246 yrkande 1,

res. 2 (v) - delvis

15. beträffande skolans arbetsmiljö

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och 4 samt

1996/97:Ub245 yrkande 9,

res. 2 (v) - delvis

res. 8 (kd) - delvis

16. beträffande nationellt statistikregister för elevers

olycksfallsskador

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 10,

res. 2 (v) - delvis

17. beträffande en utredning m.m. om skolhälsovård och elevvård

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkandena 5, 6 och 7,

res. 2 (v) - delvis

18. beträffande etniskt/språkligt baserade fristående skolor

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub234, 1996/97:K427 yrkande 1 och

1996/97:Sf632 yrkande 3,

res. 10 (m, c, fp, kd)

19. beträffande inrättande av sverigefinsk utbildningslinje inom

grundskolan m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf625 yrkande 8,

res. 8 (kd) - delvis

20. beträffande utbildningscheck för svenska för invandrare

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf632 yrkande 4,

res. 11 (m, c, kd)

21. beträffande svenskundervisningen för invandrare

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub212, 1996/97:Sf613 yrkande 8,

1996/97:Sf632 yrkande 5 och 1996/97:Sf633 yrkande 4,

res. 6 (mp) - delvis

res. 12 (m, c)

22. beträffande en utredning om hemspråk som merit

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 14,

23. beträffande hemspråkscheck

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf632 yrkande 2,

res. 13 (c, kd) - delvis

24. beträffande åtgärder för kultur i skolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub233 yrkandena 8 och 9,

res. 9 (c) - delvis

25. beträffande pedagogiskt kulturcentrum på Järvafältet

att riksdagen avslår motion 1996/97:A434 yrkande 3,

26. beträffande informationsteknik i skolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 13 och 1996/97:Ub250

yrkande 12,

res. 2 (v) - delvis

res. 4 (fp) - delvis

27. beträffande kommunal tillsyn av skolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 13 och 1996/97:Ub250

yrkande 4,

res. 14 (m, kd)

28. beträffande Skolverkets tillsynsverksamhet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub514 yrkande 14 och 1996/97:So426

yrkande 5,

res. 13 (c, kd) - delvis

29. beträffande breddning av tillsynen av skolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 15,

res. 6 (mp) - delvis

30. beträffande plats för fristående skolor i kommunala skolplaner

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 16,

res. 15 (m, fp, mp, kd)

31. beträffande fullgörande av skolplikt på annat sätt

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub209,

32. beträffande information till landets lågstadieelever om nytt

nödnummer

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub242.

Stockholm den 27 februari 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s),

Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Tomas

Högström (m) och Marie Wilén (c).

Reservationer

1. Åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan (mom. 1)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Inger Davidson (kd) och Tomas Högström (m) anför:

Enligt vår mening är ett viktigt medel för att bekämpa segregationen att

elever och föräldrar har rätten att fritt välja skola. Enskilt drivna skolor i

olika former, självstyrande skolor samt elev- och föräldramedverkan i skolan

är minst lika angelägna i utsatta bostadsområden som i andra. Det är också

angeläget att ökade resurser styrs till skolor som har många elever med behov

av särskilt stöd. Att bo i ett område med tung social belastning skall inte

vara liktydigt med att den närmaste skolan är dålig, anser vi. Utskottet borde

med tillstyrkan av motionerna 1996/97:Ub247 yrkande 5 och 1996/97:

Ub250 yrkande 11 ha föreslagit riksdagen att göra ett uttalande med denna

innebörd.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 1 bort

hemställa

1. beträffande åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub247 yrkande 5 och

1996/97:Ub250 yrkande 11 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub245

yrkande 1 och 1996/97:A434 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

2. Åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan, m.m. (mom. 1, 9, 14,

15, 16, 17 och 26)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Det är enligt min mening inte längre möjligt att motverka tendenserna till

ökad segregation i skolan genom politiska beslut som rör enbart skolan. Jag

anser därför att riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub245 yrkande 1 och hos

regeringen begära att en brett upplagd statlig utredning om segregationen

tillsätts. Utredningen bör sammanföra och bearbeta kunskaper om den

socioekonomiska, etniska och demografiska segregationen.

Jag vill betona att hela skoltiden bör ses som en sammanhållen resurs. En

utredning bör därför tillsättas med uppdrag att se över hur övergången mellan

den obligatoriska skolan och gymnasieskolan kan ske på bästa sätt, i enlighet

med vad som anförts i yrkande 15 i motion 1996/97:Ub245. Detta bör riksdagen

som sin mening ge regeringen till känna.

Likaså tillstyrker jag yrkande 1 i motion 1996/97:Ub246 i fråga om

betydelsen av att funktionshindrade elever integreras i den vanliga skolan.

Jag vill peka på att dessa elever drabbas vid resursneddragningar, då skolan

inte förmår anpassa lokaler och undervisning till elevernas förutsättningar.

Jag delar också uppfattningen i motion 1996/97:Ub245 yrkande 9 att de lokala

skolplanerna måste bli tydligare när det gäller målen för skolans arbetsmiljö,

som omfattar den fysiska miljön både inne och ute. Motionsyrkandet borde ha

tillstyrkts av utskottet.

Ett nationellt statistikregister för elevers olycksfallsskador, som föreslås

i motion 1996/97:Ub245 yrkande 10, kan enligt min mening ge möjlighet till

uppföljning, utvärdering och förebyggande insatser. Riksdagen bör bifalla

motionsyrkandet om att ett sådant register inrättas.

Vidare anser jag att yrkandena 5, 6 och 7 i samma motion om skolhälsovård

och elevvård bör bifallas av riksdagen. Det är viktigt att lyfta fram

skolhälso- och elevvårdens insatser även i tider av resursknapphet. Det bör

därför tillsättas en utredning med uppgift att utarbeta förslag till

övergripande gemensamma mål och en rikstäckande basnivå för dessa

verksamheter. Riktlinjer för arbetet bör tas in i de lokala skolplanerna. I

skollagen bör anges att det för skolhälso- och elevvård skall finnas

skolpsykolog.

Skolan måste enligt min mening vara en plats där informationstekniken lärs

ut. Kunskap om IT får inte bli beroende av klass- eller könstillhörighet, utan

tekniken skall vara tillgänglig för alla. Både flickor och pojkar måste få

hjälp att hantera informationsmängden genom handledning. Detta bör riksdagen

med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 13 som sin mening ge regeringen

till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 9, 14,

15, 16, 17 och 26 bort hemställa

1. beträffande åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 1 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Ub247 yrkande 5, 1996/97:Ub250 yrkande 11

och 1996/97:A434 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

9. beträffande en utredning om övergången mellan den obligatoriska

skolan och gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. beträffande integrering av funktionshindrade elever i det ordinarie

skolväsendet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub246 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande skolans arbetsmiljö

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 9 samt med

avslag på motion 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

16. beträffande nationellt statistikregister för elevers

olycksfallsskador

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 10 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande en utredning m.m. om skolhälsovård och elevvård

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkandena 5, 6 och 7

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande informationsteknik i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 13 och med

anledning av motion 1996/97:Ub250 yrkande 12 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Rätten att välja skola och barnomsorg, m.m. (mom. 2 och 4)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) och Tomas Högström (m) anför:

Vi är övertygade om att kvalitet och variationsrikedom i t.ex. undervisningen

främjas bäst om skolor med olika inriktningar, arbetssätt och huvudmän kan

verka sida vid sida. Rätten till fritt val av skola utgör en stimulans för

skolorna att arbeta för att skapa goda studiemiljöer. Vi vill framhålla att

det i diskussionen om mångfald och kvalitet inom de kommunala

verksamhetsområdena, också inom barnomsorgen, måste lyftas fram hur resultatet

till sist värderas av dem som verksamheten är till för. Detta bör riksdagen

med bifall till motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 6 och 1996/97:Fi613 yrkande 4

som sin mening ge regeringen till känna.

Såsom har anförts i motion 1996/97:Ub250 yrkande 3 bör fristående skolor som

godkänts av Skolverket ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.

Skolorna måste tilldelas motsvarande ekonomiska resurser som de skulle ha fått

om de varit kommunala och ånyo garanteras en lägsta ersättningsnivå om 85 % av

kommunens genomsnittskostnad per elev i dess egna grundskolor. Regeringen bör

enligt vår uppfattning återkomma till riksdagen med förslag till ändring i

skollagen i enlighet med motionsyrkandet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2 och 4 bort

hemställa

2. beträffande rätten att välja skola och barnomsorg

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 6 och

1996/97:Fi613 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

4. beträffande offentligt bidrag till fristående grundskolor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Godkännande av fristående grundskolor, m.m. (mom. 3, 5 och 26)

Margitta Edgren (fp) anför:

Jag anser att som förutsättning för att en fristående skola skall godkännas av

Skolverket skall gälla att skolans utbildning svarar mot de kunskaper och

färdigheter som grundskolan förmedlar och att skolan även i övrigt väsentligen

svarar mot grundskolans mål. Detta innebär i princip en återgång till de

regler som gällde före den 1 januari 1997. Skolan bör dessutom ha ett

tillräckligt elevunderlag eller minst 10-15 elever i en årskurs. Riksdagen bör

med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 2 begära ett sådant lagförslag.

Enligt min mening bör Barnomsorg och skola-kommittén i sitt uppdrag särskilt

undersöka den pedagogiska verksamheten för barn från tre års ålder i enlighet

med yrkande 6 i motion 1996/97:Ub250.

Användningen av informationsteknik i skolan måste, som förordas i motion

1996/97:Ub250 yrkande 12, elevanpassas och bli en naturlig del av skolans

arbetsmetodik med tillgång till datorer för alla elever. Därvid är det viktigt

att flickorna inte kommer på undantag. Jag vill framhålla att detta

förutsätter att lärarna har kunskap om modern IT. Skolverket bör stödja IT i

skolan genom utvecklingsinsatser, och kommunerna bör markera vikten av IT

genom att ange mål för användningen i sina skolplaner. Motionsyrkandet borde

ha tillstyrkts av utskottet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 3, 5 och 26

bort hemställa

3. beträffande godkännande av fristående grundskolor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 6, med

anledning av motion 1996/97:Ub514 yrkande 2 samt med avslag på motionerna

1996/97:Ub211 yrkande 1 och 1996/97:Ub244 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

26. beträffande informationsteknik i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 12 och med

anledning av motion 1996/97:Ub245 yrkande 13 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern, m.m. (mom. 5, 7 och 10)

Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Tomas Högström (alla m)

anför:

Den pedagogiska verksamheten för barn i förskoleåldern måste enligt vår mening

ägnas ett betydande intresse under de närmaste åren och därvid inte ensidigt

koncentreras till en fråga om kollektiv barnomsorg. Vi vill hänvisa till vad

forskningen om barns utveckling och inlärning visat, nämligen att det är

möjligt att förutse och förebygga olika typer av inlärningsproblem samt att

barn mycket tidigt har förmåga och vilja att lära. Som framhålls i motionerna

1996/97:Ub211 yrkande 1 och 1996/97:Ub244 yrkande 1 är det viktigt att finna

former som utgår från barns olika behov och utvecklingstakt så att alla barn

ges möjlighet att i förskoleåldern delta i någon form av organiserad

pedagogisk verksamhet. Detta bör riksdagen med bifall till motionsyrkandena

som sin mening ge regeringen till känna.

När det gäller ålder för skolstart och skolpliktens omfattning anser vi att

regeringen bör återkomma med förslag om införande av skolstart vid sex års

ålder. Möjlighet bör dock finnas att skjuta upp skolstarten ett år med hänsyn

till det enskilda barnets mognadsutveckling. Skolplikten bör enligt vår mening

även fortsättningsvis omfatta nio år, men också här med en viss flexibilitet i

likhet med vad som gäller i dag. En elev som inte nått kursplanernas mål bör

således ha möjlighet att få undervisning i grundskolan intill dess eleven

fyllt 16 år. Vi menar att utskottet borde ha tillstyrkt motionerna

1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3 samt 1996/97:Ub244 yrkande 3.

Vi delar utskottsmajoritetens mening att mobbning och våld i skolan inte kan

accepteras och med kraft måste motverkas. Vi vill särskilt understryka vikten

av att skollagens intentioner när det gäller arbete mot mobbning följs. Detta

kan markeras genom att målsättningen att motverka mobbning klart framgår av

den kommunala skolplanen och genom att skolornas arbetsprogram mot mobbning

utvecklas. Det är också viktigt att förekomsten av mobbning och skolans

insatser mot mobbning löpande följs upp och utvärderas. Riksdagen bör bifalla

motion 1996/97:Ub201 yrkandena 3-5.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 5, 7 och 10

bort hemställa

5. beträffande pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 1 och

1996/97:Ub244 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1996/97:

Ub244 yrkande 2, 1996/97:Ub250 yrkande 6 och 1996/97:Ub514 yrkande 2 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande ålder för skolstart och skolpliktens omfattning

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3

och 1996/97:Ub244 yrkande 3 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub230

yrkande 10, 1996/97:Ub233 yrkande 2, 1996/97:

Ub250 yrkande 7 och 1996/97:Ub254 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. beträffande åtgärder mot mobbning och våld i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub201 yrkandena 3-5, med

anledning av motionerna 1996/97:Ub241 yrkande 4 och 1996/97:

Ub250 yrkande 8 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub201 yrkandena 1

och 2, 1996/97:Ub233 yrkande 5, 1996/97:Ub241 yrkandena 1-3 och 5-7,

1996/97:Ub245 yrkande 8, 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514 yrkande 12 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern, m.m. (mom. 5, 6, 10, 11,

21 och 29)

Gunnar Goude (mp) anför:

I likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Ub514 yrkande 2 anser jag att det

är viktigt att Barnomsorg och skola-kommittén snarast löser hur den

pedagogiska verksamheten skall utformas för barn i åldrarna 3-5 år.

Förutsättningarna för vad som kan göras för de äldre barnen, sexåringarna,

beror i hög grad på vad som tidigare gjorts för de yngre. Jag anser vidare att

kommunerna redan nu bör åläggas att ta fram anvisningar för verksamheten och

även inbegripa förskolan i den kommunala skolplanen. Motionsyrkandet bör

bifallas av riksdagen.

Skolverket bör i sitt övergripande ansvar för förskolan inte enbart utöva

tillsyn över förskolans pedagogiska verksamhet utan också vägleda kommunerna

när det gäller innehållet i en förskoleplan. Jag vill att riksdagen med bifall

till motion 1996/97:Ub514 yrkande 3 som sin mening ger regeringen detta till

känna.

Enligt min mening behövs skärpta insatser mot mobbning och våld i skolan. En

särskild lag mot mobbning i skolan bör därför utarbetas. Lagen bör, som

närmare utvecklas i motionerna 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514 yrkande 12,

innefatta krav på att ett program för hantering av mobbningsproblemet skall

finnas vid varje skola, att ansvaret skall ligga på skolans rektor, att

kommunen genom utvärderingar skall övervaka att skolorna följer lagen samt att

programmet och utvärderingsmetoderna skall anges i den lokala skolplanen. Jag

föreslår att riksdagen bifaller motionsyrkandena och begär att regeringen

återkommer till riksdagen med ett sådant lagförslag.

Jag delar uppfattningen i motion 1996/97:Sf633 att det är viktigt för att

förebygga främlingsfientlighet och rasism inom skolan att läroplansarbetet och

läromedlen genomsyras av ett interkulturellt synsätt. Yrkande 7 i nämnda

motion borde ha tillstyrkts av utskottet.

Likaså instämmer jag i yrkande 4 i motion 1996/97:Sf633 att

arbetskraftsinvandrare och andra invandrare som inte behärskar en god svenska

bör erbjudas svenskundervisning.

Som framhålls i motion 1996/97:Ub514 yrkande 15 bör tillsynen av skolan

breddas. Enligt min mening förekommer i alltför liten utsträckning tillsyn av

undervisningens innehåll och kvalitet, förekomst av mobbning, möjligheter till

elevdemokrati, resurser för barn med läs- och skrivsvårigheter m.m. Riksdagen

bör bifalla motionsyrkandet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5, 6, 10,

11, 21 och 29 bort hemställa

5. beträffande pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 2, med

anledning av motion 1996/97:Ub250 yrkande 6 samt med avslag på motionerna

1996/97:Ub211 yrkande 1 och 1996/97:Ub244 yrkandena 1 och 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. beträffande utökat ansvarsområde för Skolverket till att omfatta

förskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 3 och med

anledning av motion 1996/97:Ub245 yrkande 11 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande åtgärder mot mobbning och våld i skolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514

yrkande 12, med anledning av motion 1996/97:Ub245 yrkande 8 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Ub201 yrkandena 1-5, 1996/97:Ub233 yrkande

5, 1996/97:Ub241 yrkandena 1-7 och 1996/97:Ub250 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. beträffande åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism m.m. i

skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf633 yrkande 7 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Ub251 yrkande 4 och 1996/97:Sf625 yrkande 19

som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

21. beträffande svenskundervisningen för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf633 yrkande 4 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Ub212, 1996/97:Sf613 yrkande 8 och

1996/97:Sf632 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

29. beträffande breddning av tillsynen av skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 15 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning (mom. 7)

Margitta Edgren (fp) och Marie Wilén (c) anför:

Vi anser i fråga om ålder för skolstart och skolpliktens omfattning att en

tioårig grundskola med start vid sex års ålder bör införas senast år 2000. Som

framhålls i motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 2 och 1996/97:Ub250 yrkande 7 kan

det ytterligare skolåret innebära att det bästa av förskolans

utvecklingspedagogik och det bästa av lågstadiets kunskapsinriktade pedagogik

förs samman. En enda skolform där barnens behov av omsorg och utveckling får

växa fram utan strikt ålderstänkande är bra för alla barn, men kanske bäst för

barn som har svårt att klara dagens skolarbete. Detta bör riksdagen med bifall

till motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 7 bort

hemställa

7. beträffande ålder för skolstart och skolpliktens omfattning

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 2 och

1996/97:Ub250 yrkande 7, med anledning av motion 1996/97:Ub254 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub230

yrkande 10 och 1996/97:Ub244 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

8. Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning, m.m. (mom. 7, 10, 15 och

19)

Inger Davidson (kd) anför:

Jag ställer mig avvisande till en obligatorisk skolstart för sexåringar.

Skolstarten bör vara individuellt flexibel. Det är enligt min mening viktigt

att föräldrar, förskollärare och lärare samarbetar så att övergången mellan

förskola och skola anpassas till varje barns behov och förutsättningar.

Skolplikten bör liksom hittills omfatta nio år, och elever som så önskar och

som bedöms ha behov av det bör kunna få förlängd skolgång. Jag anser att

yrkande 10 i motion 1996/97:Ub230 borde ha tillstyrkts av utskottet.

Liksom utskottsmajoriteten kan jag inte acceptera mobbning och våld i

skolan. Såväl verbalt som fysiskt våld måste bannlysas. Skolledningen bör ha

ett ansvar för att skolan utgör en våldsfri zon som inte får kränkas.

Samtidigt är det viktigt att eleverna i alla årskurser i skolan får

information om lag och rätt och att det finns obligatoriska handlingsprogram

mot mobbning på varje skola. Jag anser att tydliga anvisningar måste utfärdas

av Skolverket att de lagar som gäller i samhället i övrigt också skall

tillämpas i skolan och att det bör vara skolledarens skyldighet att anmäla

våldsbrott som begåtts inom skolan. Som en ytterligare åtgärd för att hindra

mobbning bör skolledare få rätt att omplacera mobbande och kränkande elever

till särskild skolgång utanför skolan. Det bör åligga kommunerna att svara för

att sådan särskild skolgång finns. Vad jag nu anfört bör riksdagen med bifall

till motion 1996/97:Ub241 som sin mening ge regeringen till känna.

Jag vill tillstyrka motion 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och 4 om att åtgärder

bör vidtas för att rätta till missförhållanden i skolans arbetsmiljö. På många

håll i landet behöver skolbyggnader restaureras och hela skolmiljön, inklusive

skolgården, förbättras avsevärt. Trots det kärva ekonomiska läget bör bidrag

utgå till allergisanering av lokaler där barn och ungdomar vistas dagligen.

Riksdagen bör göra ett uttalande om detta.

Kommuner med en viss andel finskspråkiga invånare bör enligt min mening

åläggas att inrätta en sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan eller en

särskild sverigefinsk skola. Som närmare har utvecklats i motion 1996/97:Sf625

yrkande 8 bör det finnas ett garanterat minimiantal timmar för undervisningen

i och på de båda språken samt en särskild styrelse för utbildningen med

finskspråkiga föräldrar representerade. Motionsyrkandet bör bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7, 10, 15

och 19 bort hemställa

7. beträffande ålder för skolstart och skolpliktens omfattning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkande 10 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Ub211 yrkandena 2 och 3, 1996/97:Ub233

yrkande 2, 1996/97:Ub244 yrkande 3, 1996/97:

Ub250 yrkande 7 och 1996/97:Ub254 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. beträffande åtgärder mot mobbning och våld i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub241 yrkandena 1-7, med

anledning av motionerna 1996/97:Ub201 yrkande 4 och 1996/97:Ub250 yrkande

8 samt med avslag på motionerna 1996/97:

Ub201 yrkandena 1-3 och 5, 1996/97:Ub233 yrkande 5, 1996/97:

Ub245 yrkande 8, 1996/97:Ub252 och 1996/97:Ub514 yrkande 12 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

15. beträffande skolans arbetsmiljö

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkandena 3 och 4 samt

med avslag på motion 1996/97:Ub245 yrkande 9 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

19. beträffande inrättande av sverigefinsk utbildningslinje inom

grundskolan m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkande 8 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Uppdrag till Skolverket angående elever med behov av särskilt stöd, m.m.

(mom. 12 och 24)

Marie Wilén (c) anför:

Jag anser att det är viktigt att de erfarenheter och den kunskap som

Skolverket får i sitt arbete med att utvärdera situationen ute i skolorna för

elever med behov av särskilt stöd återförs till skolhuvudmännen, såväl kunskap

om hur stöd ges i olika situationer som för elevers olika behov. Riksdagen bör

enligt min mening bifalla motion 1996/97:Ub233 yrkande 6.

Kulturutredningen betonade i sitt slutbetänkande (SOU 1995:84) starkt

skolans roll i barns och ungdomars möte med kultur och estetisk verksamhet,

vilket inte kom till uttryck i regeringens kulturproposition. Jag vill att

regeringen, som förordas i motion 1996/97:Ub233 yrkande 9, återkommer till

riksdagen med de förslag till förstärkta åtgärder för kultur i skolan som

utredningen förde fram.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12 och 24

bort hemställa

12. beträffande uppdrag till Skolverket angående elever med behov av

särskilt stöd

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 6 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

24. beträffande åtgärder för kultur i skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 9 och med

anledning av motion 1996/97:Ub233 yrkande 8 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

10. Etniskt/språkligt baserade fristående skolor (mom. 18)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Inger Davidson (kd), Tomas Högström (m) och Marie Wilén (c) anför:

Enligt vår mening bör det skapas bättre förutsättningar än i dag att bygga upp

etniska eller språkliga fristående skolor och därmed ge invandrargrupper

möjlighet att uttrycka en kulturell och språklig identitet. Riksdagen bör

bifalla motionerna 1996/97:K427 yrkande 1 och 1996/97:Sf632 yrkande 3.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 18 bort

hemställa

18. beträffande etniskt/språkligt baserade fristående skolor

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:K427 yrkande 1 och

1996/97:Sf632 yrkande 3 samt med avslag på motion 1996/97:Ub234 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. Utbildningscheck för svenska för invandrare (mom. 20)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson

(kd), Tomas Högström (m) och Marie Wilén (c) anför:

Vi anser att det finns uppenbara fördelar med ett sådant system med

utbildningscheck för svenska för invandrare (sfi) som föreslås i motion

1996/97:

Sf632 yrkande 4. Med ett checksystem kan invandrareleven själv välja bland

olika godkända utbildningsanordnares utbud på den nivå och i den studietakt

som passar honom eller henne bäst. Detta skapar en ökad flexibilitet som

underlättar för förvärvsarbetande och småbarnsföräldrar att studera.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om införande av

utbildningscheck för sfi.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 20 bort

hemställa

20. beträffande utbildningscheck för svenska för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf632 yrkande 4 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. Svenskundervisningen för invandrare (mom. 21)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Tomas Högström

(m) och Marie Wilén (c) anför:

För att få fler invandrare att genomgå svenskundervisning för invandrare (sfi)

bör det enligt vår mening ställas krav på motprestationer. Till exempel kan

rätten till introduktionsersättning kopplas till närvaro i

svenskundervisningen. Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Sf632 yrkande 5 och

hos regeringen begära förslag om detta.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 21 bort

hemställa

21. beträffande svenskundervisningen för invandrare

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf632 yrkande 5 samt med

avslag på motionerna 1996/97:Ub212, 1996/97:Sf613 yrkande 8 och

1996/97:Sf633 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

13. Hemspråkscheck, m.m. (mom. 23 och 28)

Inger Davidson (kd) och Marie Wilén (c) anför:

Ett system med hemspråkscheck bör enligt vår mening snarast införas - i

enlighet med yrkande 2 i motion 1996/97:Sf632 - för att öka valfriheten för

den enskilda eleven. Studieförbund och invandrarorganisationer bör vid sidan

av skolan få rätt att lösa in hemspråkschecken, förutsatt att vissa

kvalitetskrav har uppfyllts. Hemspråksundervisning kan därmed ges till

invandrarbarn t.ex. före skolstarten. Detta bör riksdagen som sin mening ge

regeringen till känna.

Vi vill betona att det är viktigt att de kommunala skolplanerna följs upp

och utvärderas. Vi anser att Skolverkets regionala organisation och

undervisningsrådens roll i tillsynsarbetet måste inriktas på kontroll av att

kommunernas styrning och egenkontroll av skolverksamheten fungerar

tillfredsställande. Riksdagen bör således bifalla motion 1996/97:So426 yrkande

5.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 23 och 28

bort hemställa

23. beträffande hemspråkscheck

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf632 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

28. beträffande Skolverkets tillsynsverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:So426 yrkande 5 och med

anledning av motion 1996/97:Ub514 yrkande 14 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

14. Kommunal tillsyn av skolan (mom. 27)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson

(kd) och Tomas Högström (m) anför:

Enligt vår mening är det nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra den

kommunala tillsynen av skolan. Vi instämmer med motionärerna i yrkande 13 i

motion 1996/97:Ub211 att det bör utredas om kommunerna som en del av sin

myndighetsutövning skall åläggas visst ansvar för lokala skolinspektörer.

Erfarenheterna från de kommuner som har sådan verksamhet är goda.

Motionsyrkandet bör bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 27 bort

hemställa

27. beträffande kommunal tillsyn av skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 13 och med

avslag på motion 1996/97:Ub250 yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

15. Plats för fristående skolor i kommunala skolplaner (mom. 30)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Tomas Högström (m) anför:

Vi anser att den kommunala skolplanen bör innehålla uppgifter om vilka

fristående skolor som är etablerade i kommunen och en beskrivning av dessa

skolors pedagogiska verksamhet. Riksdagen bör således bifalla motion

1996/97:Ub514 yrkande 16.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 30 bort

hemställa

30. beträffande plats för fristående skolor i kommunala skolplaner

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Offentligt bidrag till fristående grundskolor (mom. 4)

Marie Wilén (c) anför:

När utskottet hösten 1996 behandlade regeringens förslag i proposition

1995/96:200 om nya regler för bidrag till fristående skolor på grundskolenivå

reserverade jag mig. Jag står fast vid mina ställningstaganden i

reservationerna till utskottets betänkande 1996/97:UbU4, som bl.a. innebär att

de fristående skolorna skall garanteras en lägsta ersättningsnivå. Eftersom

jag kan konstatera att det inte finns någon majoritet i utskottet för en

ändring av bidragsreglerna, avstår jag nu från att reservera mig.

2. Åtgärder mot mobbning och våld i skolan (mom. 10)

Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Insatserna mot mobbning och våld måste nu skärpas och kommunernas ansvar

tydliggöras. Som ett led i arbetet mot mobbning bör skollagen ändras så att

skyldighet att utarbeta åtgärdsprogram mot mobbning i varje skola införs.

Skolminister Ylva Johansson har nu inför utskottet klart deklarerat att ett

sådant förslag är att vänta i anslutning till budgetpropositionen hösten 1997,

vilket är mycket glädjande.

Vi avstår därför i nuläget från att yrka bifall till våra motioner i

avvaktan på propositionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................6

Segregationstendenser i skolan, m.m. 6

Reglerna för fristående grundskolor 9

Förskola ålder för skolstart skolpliktens omfattning 10

Bakgrund 10

Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern 10

Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning 12

Integrering i övrigt av verksamheter 14

Åtgärder mot mobbning och våld i skolan 15

Elever med behov av särskilt stöd 19

Skolans arbetsmiljö och elevvård 20

Särskilda åtgärder för invandrare, m.m. 22

Kultur i skolan 26

Informationsteknik i skolan 26

Tillsynen av skolan och kommunernas skolplaner 27

Övriga frågor 29

Hemställan 30

Reservationer........................................33

1. Åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan (mom. 1) 33

2. Åtgärder mot tendenser till ökad segregation i skolan, m.m. (mom. 1,

9, 14, 15, 16, 17 och 26)

33

3. Rätten att välja skola och barnomsorg, m.m. (mom. 2 och 4) 35

4. Godkännande av fristående grundskolor, m.m. (mom. 3, 5 och 26) 36

5. Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern, m.m. (mom. 5, 7 och

10) 37

6. Pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern, m.m. (mom. 5, 6,

10, 11, 21 och 29)

38

7. Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning (mom. 7) 39

8. Ålder för skolstart och skolpliktens omfattning, m.m. (mom. 7, 10,

15 och 19) 40

9. Uppdrag till Skolverket angående elever med behov av särskilt stöd,

m.m. (mom. 12 och 24)

41

10. Etniskt/språkligt baserade fristående skolor (mom. 18) 42

11. Utbildningscheck för svenska för invandrare (mom. 20) 42

12. Svenskundervisningen för invandrare (mom. 21) 43

13. Hemspråkscheck, m.m. (mom. 23 och 28) 43

14. Kommunal tillsyn av skolan (mom. 27) 43

15. Plats för fristående skolor i kommunala skolplaner (mom. 30) 44

Särskilda yttranden .................................44

1. Offentligt bidrag till fristående grundskolor (mom. 4) 44

2. Åtgärder mot mobbning och våld i skolan (mom. 10) 45