Bet. 1996/97:UbU7

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU07

Vissa gymnasiefrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UbU7

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 44 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten

1996 som framför allt handlar om gymnasieskolan. Samtliga yrkanden avstyrks.

De rör många olika frågor, bl.a. uppföljning och utvärdering av den nya

reformerade gymnasieskolan, programstruktur, lokala grenar, kärn-ämnena,

lärlingsutbildning, förhållandet skola-arbetsliv, utbildning i

företagarkunskap och entreprenörskap, fristående gymnasieskolor, flexibel

studietakt i gymnasieskolan, utbildning på entreprenad och sponsring av

läromedel m.m.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer. Moderaterna har bl.a.

reserverat sig vad avser översyn av gymnasieskolans program, antalet kärn-

ämnen och lärlingsutbildningen. Även Folkpartiet, Miljöpartiet och

Kristdemokraterna har reserverat sig i fråga om utvecklingen av

lärlingsutbildningen. Därutöver finns gemensamma reservationer från flera

partier i olika konstellationer, bl.a. vad gäller utbildning i

företagarkunskap och entreprenörskap och flexibel studietakt i gymnasieskolan.

Motionerna

1996/97:Ub203 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett program för

en bred och mångfasetterad lärlingsutbildning.

1996/97:Ub205 av Kerstin Heinemann (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

lärlingsutbildning i syfte att rädda kulturhistoriska värden.

1996/97:Ub206 av Sten Tolgfors (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär förslag som möjliggör för gymnasieelever att inom ramen för sina studier

läsa kurser på högskolenivå i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändringar av

omfattningen av antalet kärnämnen och framtagande av alternativa kurser i

svenska, engelska och matematik i gymnasieskolan i enlighet med vad som

anförts i motionen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande en möjlighet till

lokal justering av timplanerna i gymnasieskolan i enlighet med vad som anförts

i motionen.

1996/97:Ub219 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ytterligare

lärlingsutbildningar.

1996/97:Ub220 av Lars U Granberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utvärdering av den

svenska gymnasieskolan.

1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om gymnasiereformen.

1996/97:Ub238 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär en organisation för anordnande av lärlingsutbildning.

1996/97:Ub239 av Barbro Johansson och Per Lager (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

en utredning gällande lärlingssystem.

1996/97:Ub240 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om alternativa kurser och mål

i kärnämnena i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en översyn av gymnasieskolans program,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om färre obligatoriska

kärnämneskurser i enlighet med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samverkan mellan skola och näringsliv,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vidgade möjligheter för

kommuner att lägga ut utbildning på entreprenad i enlighet med vad som anförts

i motionen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den arbetsplatsförlagda utbildningen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en försöksverksamhet med

modern lärlingsutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betydelsen av fristående och kompletterande skolor på gymnasienivå,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av bättre samverkan mellan olika lärare.

1996/97:Ub243 av Siri Dannaeus och Elver Jonsson (fp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag till lag om praktik, förslagsvis minst en vecka,

under en treårsperiod för samtliga lärare i grundskolan och gymnasiet i avsikt

att ge elever och lärare en god och relevant inblick i arbets- och näringsliv.

1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till Kunskapslyftskommittén.

1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en mer flexibel studietakt i gymnasieskolan,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärlingsutbildning,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om entreprenörsutbildning inom ramen för gymnasieskolans individuella

program.

1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Skolverket ser över kommentarerna till kärnämnena i syfte att

deklarera vikten av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ny form av lärlingssystem byggs upp inom flera av

gymnasieskolans program,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om APU (arbetsplatsförlagd utbildning).

1996/97:Ub253 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag till sådan ändring i lagen om kommunernas skyldighet

att svara för vissa elevresor att kilometerangivelsen tas bort i enlighet med

vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärlingsutbildning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning för entreprenörskap,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett företagsgymnasium.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att komma till rätta med allvarliga problem med den

nya gymnasieskolan,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om införande av lärlingsutbildning vid svenska företag.

1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sverigefinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning.

1996/97:N241 av Michael Stjernström m.fl. (kd, m, c, fp) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

att även de små företagen och hantverkarna bör bli involverade i

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning.

1996/97:N254 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att tillsätta en utredning om sponsring av skolor och läromedel i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:N255 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av företagarkunskap i skolan.

1996/97:N256 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utbildning och kompetensutveckling för företagande måste få

bättre villkor genom att ett nationellt program med inriktning på företagande

och entreprenörskap införs i gymnasieskolan.

1996/97:N270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett nytt lärlingssystem bör utvecklas och provas i samarbete

med företagarnas organisationer.

1996/97:A429 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inrättande av fria gymnasieskolor.

1996/97:A430 av Barbro Johansson m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lokala utbildningar efter lokala behov.

1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att företrädare för det lokala näringslivet skall medverka vid

utformning av kvalificerad eftergymnasial utbildning,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärlingsutbildning.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande 44 motionsyrkanden vilka alla har väckts

under den allmänna motionstiden hösten 1996 och som handlar framför allt om

gymnasieskolan. Utskottet behandlar först yrkanden om utvecklingen av den nya

reformerade gymnasieskolan, bl.a. frågor om uppföljning och utvärdering av

gymnasieskolan, programstruktur, lokala grenar, timplanerna och kärnämnena.

Därefter behandlas yrkanden om lärlingsutbildning, frågan om förhållandet

skola-arbetsliv, utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap samt

kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning. Slutligen behandlar utskottet

under avsnittet övriga frågor bl.a. yrkanden om fristående gymnasieskolor,

utbildning på entreprenad och sponsring av läromedel m.m.

Den nya gymnasieskolan

Uppföljning och utvärdering

I och med riksdagens beslut med anledning av propositionen Växa med kunskaper

- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen (prop. 1990/91:85, bet.UbU16, rskr.

356) lades grunden till utformningen av den nya gymnasiskolan. I propositionen

framhölls att reformen skall ses som en grund för en fortsatt utveckling av

gymnasieutbildningen. Vikten av att skapa lösningar som ger förutsättningar

för en fortgående utvecklingsprocess betonades. Beslutet våren 1991 om

reformering av gymnasieskolan har sedermera fullföljts genom riksdagens beslut

med anledning av propositionerna Vissa gymnasie- och vuxenutbildningsfrågor

m.m. (prop. 1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311), En ny läroplan och ett nytt

betygssystem (prop. 1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93), Vissa

betygsfrågor m.m. (prop. 1994/95:174, bet. UbU19, rskr. 406) samt Vissa

skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15).

En parlamentarisk kommitté följer gymnasieskolans utveckling (dir. 1994:29

och dir. 1994:128). Kommittén har lämnat två delbetänkanden, Den nya

gymnasieskolan - Hur går det? (SOU1996:1) och Den nya gymnasieskolan - Steg

för steg (SOU 1997:1). Kommittén kommer att lämna sitt slutbetänkande sommaren

1997.

I motionerna 1996/97:Ub233 (c) yrkande 12 och 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 17

behandlas frågor med anknytning till kommitténs arbete och utvecklingen av

gymnasieskolan. I den först nämnda motionen framhålls vikten av att noga följa

utvecklingen. Motionärerna anser att regeringen skyndsamt bör bereda förslag

att lägga fram för riksdagen med utgångspunkt i det arbete som i dag görs av

Kommittén för gymnasieskolans utveckling. Även i den andra motionen framhålls

vikten av att utvecklingen följs och att nödvändiga korrigeringar av

gymnasieskolans verksamhet görs snabbt. Motionärerna pekar bl.a. på att det är

oacceptabelt att en stor del av eleverna passerar kurserna med icke godkänt

resultat. Motionärerna anser att det är stor risk att utvärderingen av

gymnasieskolan får en slagsida mot kontroll av ämneskunskaper i betyg mätt.

Det är viktigt att även övriga aspekter på skolans uppgifter uppmärksammas i

kommitténs arbete.

U t s k o t t e t har inledningsvis kort beskrivit de förutsättningar som

angavs när grunden lades för gymnasiereformen, nämligen att reformen skall ses

som en grund för en fortsatt utveckling av gymnasieskolan. Gymnasieskolan har

genomgått en radikal omstrukturering, innebärande att de tidigare linjerna och

det stora antalet specialkurser ersatts av 16 nationella program samt

möjligheter till specialutformade och individuella program. Vidare har det

skett en övergång till en mål- och resultatorienterad styrning och en

decentralisering. Nya läroplaner, kursplaner och timplaner samt ett nytt

betygssystem har införts. Som utskottet också har redovisat följs utvecklingen

i gymnasieskolan av en parlamentarisk kommitté.

En viktig uppgift för Skolverket är att kontinuerligt följa resultatet av

reformen. Skolverket har bl.a. genomfört två utvärderingar av den reformerade

gymnasieskolan år 1995: 30 gymnasieskolor i ett reformarbete (rapport nr 89)

och Elevernas värdering av sin gymnasieutbildning (rapport nr 90). Enligt

Skolverkets verksamhetsplan för 1997 kommer utvärderingen av gymnasieskolan

att inriktas på tre övergripande frågor. 1. Kvaliteten i

utbildningsresultaten. 2. Vilka konsekvenser reformeringen eventuellt lett

till för elever med studiesvårigheter eller lågt studieintresse och

möjligheterna för alla elever att fullfölja en gymnasieutbildning. 3. Frågan

om hur skolan tar ansvar för att genomföra reformen. Avsikten är att detta

arbete kompletterat med en summering av resultaten från tidigare genomförda

projekt sammantaget skall belysa på vilka punkter gymnasiereformen har

genomförts respektive inte genomförts på det sätt det var tänkt, vad det är

som utgjort hinder samt vilka icke avsedda effekter gymnasieskolan ger upphov

till. Resultaten skall möjliggöra en löpande bedömning av reformarbetet.

Ambitionen är att åstadkomma en årlig och samlad redovisning och bedömning av

resultaten.

Utskottet anser det synnerligen angeläget med en noggrann uppföljning och

utvärdering av gymnasiereformen och att de förändringar av gymnasieskolan som

kan komma att behövas genomförs så snart det är möjligt. Det är av stor vikt

att kontinuerligt förbättra gymnasieskolan. Utskottet erinrar om att riksdagen

så sent som i oktober 1996 med anledning av propositionen Vissa skolfrågor

m.m. (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15) beslutade om

bl.a. förändrade regler för arbetsplatsförlagd utbildning och möjlighet till

timplanejusteringar i gymnasieskolan.

Motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 12 och 1996/97:Ub514 yrkande 17 avstyrks

med hänvisning till vad utskottet har anfört om utvecklingen av

gymnasieskolan.

Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 2 bör en översyn av gymnasieskolans

program göras. Motionärerna pekar på att industriprogrammets framtid har

utretts. Ett samlat underlag om erfarenheterna av programstrukturen finns dock

inte. Regeringen bör snarast tillse att en nödvändig utredning kommer till

stånd eller att befintliga uppgifter samlas och analyseras.

U t s k o t t e t konstaterar att Skolverket i sin verksamhetsplan för 1997

redovisat att verket skall genomföra en planmässig revidering av programmål

och kursplaner för den gymnasiala utbildningen i en treårig cykel.

Målsättningen är att ingen kursplan skall gälla mer än tre år utan att

granskas. Revideringen skall ske programvis med 4-6 program per år. Utskottet

noterar vidare att regeringen i den av riksdagen nyligen behandlade

propositionen om vissa skolfrågor m.m. (prop. 1995/96:206 s. 25) gjort den

bedömningen att kraven på flexibla studievägar utifrån arbetslivets och

individens önskemål kommer att öka. Utskottet delar denna bedömning.

Regeringen framhåller att detta på sikt kan komma att innebära att regeringen

som ett led i en pågående förändringsprocess kan behöva återkomma till

riksdagen med förslag om förändringar i studievägsstrukturen.

Utskottet vill också peka på att kommittén som följer utvecklingen i

gymnasieskolan i sitt delbetänkande Den nya gymnasieskolan - Steg för steg

(SOU 1997:1) tagit upp bl.a. frågeställningen ?i vilken utsträckning eleverna

får sina utbildningsval tillgodosedda?. Kommittén redovisar att nästan alla

grundskoleelever (98 %) fortsätter i gymnasieskolan. Av dessa kom hösten 1995

ca 72 % in på sitt förstahandsval, men andelen förstahandssökande varierar

från program till program. Kommittén anser att program med låg andel

förstahandssökande kontinuerligt bör uppmärksammas.

Utskottet konstaterar således att frågan om behovet av förändringar i

studievägsstrukturen i gymnasieskolan har uppmärksammats av regeringen. Mot

denna bakgrund anser utskottet att motion 1996/97:Ub240 yrkande 2 bör avslås

av riksdagen.

I motion 1996/97:Ub220 (s) begärs en utvärdering av gymnasieskolan mot

bakgrund av att man enligt motionären kan avläsa ett minskat intresse för

fortsatta studier vid högskolan. Det är av största vikt att en utvärdering

görs av den reformerade gymnasieskolan och att man analyserar resultatet för

att kunna tränga in i frågan varför inte fler finner det intressant att

studera vidare i högskolan.

U t s k o t t e t har ovan redovisat att reformeringen av gymnasieskolan är

ett prioriterat område bl.a. för Skolverkets utvärderingar. I Bilden av skolan

1996 (s. 44) har Skolverket pekat på att andelen elever från gymnasieskolan

som påbörjar högskolestudier har ökat under senare år. Sett över den senaste

tioårsperioden har det skett en fördubbling av andelen elever som går direkt

från gymnasieskolan till högskolan. Skolverket framhåller att de senaste årens

ökning av andelen som påbörjar högskoleutbildning, med en smärre nedgång

1993/94, har samband med dels det dåliga arbetsmarknadsläget under första

hälften av 1990-talet, dels de extra platser som skapades inom högskolan under

perioden. Variationen i direktövergång till högskolestudier är mycket stor

mellan olika kommuner (högst 57 %, lägst 12 %). Högst frekvens har kommuner

nära universitetsmiljö, lägst har glesbygdskommuner i framför allt norra delen

av landet.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen avslå motion

1996/97:Ub220.

Lokala grenar m.m.

De lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning behandlas i motion

1996/97:Ub240 (m) yrkande 13. Ett fåtal kommuner har missbrukat systemet med

lokala grenar varför det enligt motionärerna finns skäl för en viss skärpning.

Elevernas valmöjligheter bör dock inte försämras. I stället bör kraven på

kommunerna skärpas. Skolverket bör ges ansvaret att förklara om en lokal gren

skall vara riksrekryterande eller inte. Vid denna bedömning skall

utbildningens innehåll och kvalitet vara avgörande.

U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen nyligen har behandlat frågan om

utbildning på lokala grenar (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr.

1996/97:15) och därvid bl.a. avslagit ett likartat yrkande. Beslutet innebär

att den tidigare automatiska riksrekryteringen till lokala grenar har upphört.

Lokala grenar skall i likhet med specialutformade program endast vara öppna

för den egna kommunens och samverkansområdets elever. Regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer kan förklara att en lokal gren skall vara

riksrekryterande.

Utskottet konstaterade bl.a. att det enligt en undersökning som Skolverket

gjort fanns 490 lokala grenar inrättade. Enligt Skolverket uppfyllde inte ens

hälften kraven för inrättande av en lokal gren enligt gymnasieförordningen.

Utskottet utgick från att det skulle bli en självsanering bland de lokala

grenarna genom att den automatiska riksrekryteringen upphörde. Vidare pekade

utskottet på att vissa små yrken, som nationellt sett kräver ett mycket litet

antal utbildade per år, för närvarande får sitt utbildningsbehov tillgodosett

genom en lokal gren. Utskottet ansåg det angeläget att sådana utbildningar

även i fortsättningen skall kunna finnas och pekade på att sådana utbildningar

skall kunna öppnas för riksrekrytering efter särskilt beslut. Utskottet finner

inte skäl att ändra den nuvarande ordningen att det är regeringen som beslutar

om riksrekrytering. Utskottet har erfarit att regeringskansliet för närvarande

bereder ansökningar avseende riksrekrytering för ca 150 lokala grenar.

Regeringen avser att fatta beslut i dessa ärenden under våren.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1996/97:Ub240 yrkande 13.

Enligt motion 1996/97:A430 (mp) yrkande 8 kan en ökad satsning på lokala

utbildningar formade efter lokala behov främja den lokala

näringslivsutvecklingen.

U t s k o t t e t vill hänvisa till den flexibilitet som finns inom ramen

för den nya gymnasieskolan och som medger att det vid behov anordnas

specialutformade program, lokala grenar på nationella program och lokala

kurser. Det är således fullt möjligt för en kommun att anordna utbildning med

syfte att främja den lokala näringslivsutvecklingen. Utskottet ser positivt på

denna möjlighet. Enligt utskottets uppfattning är yrkandet i huvudsak

tillgodosett med vad som för närvarande gäller, varför det avstyrks.

Enligt motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 9 bör svenskfinska gymnasielinjer med

tvåspråkig undervisning erbjudas i regioner med kommuner med viss andel

finskspråkiga invånare.

U t s k o t t e t erinrar om att Stockholms kommun enligt 2 kap. 3 §

gymnasieförordningen (1992:394) får anordna finskspråkig utbildning på program

med riksrekrytering. Vidare får Botkyrka kommun enligt särskilt riksdagsbeslut

anordna tvåspråkig finsk-svensk utbildning på det samhällsvetenskapliga

programmet med riksrekrytering. Utskottet vill också peka på att Skolverket

enligt särskilt regeringsuppdrag senast den 30 juni 1997 skall redovisa hur

kommunerna fullgör sitt ansvar för finskspråkiga elevers språkliga och

kunskapsmässiga utveckling. Med hänvisning till vad utskottet har anfört

avstyrks yrkandet.

Kärnämnena och timplanerna

Frågan om möjlighet till lokal justering av timplanerna i gymnasieskolan tas

upp i motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 6. Skolorna bör kunna reducera

timplanerna för olika ämnen till en viss nivå för att kunna använda tiden som

förstärkning av vissa andra ämnen eller ämnesövergripande undervisning.

U t s k o t t e t hänvisar till det av riksdagen nyligen fattade beslutet

om justering av timplanerna (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr.

1996/97:15). Beslutet innebär att timplanerna har ändrats så att de nu anger

riktvärden för utbildningens omfattning för ämnen. Därigenom har skolorna

möjlighet att anpassa undervisningstiden bättre till undervisningsmål och

elevernas förutsättningar. Eleverna har rätt att få undervisning motsvarande

det garanterade antalet undervisningstimmar på programmet. Programmålen och

kursplanerna har genom beslutet fått ökad betydelse. Utskottet konstaterar att

syftet med yrkandet är tillgodosett med den ordning som kommer att tillämpas

på utbildning som äger rum efter den 1 juli 1997, varför det bör avslås.

I motionerna 1996/97:Ub211 (m) yrkande 5 och 1996/97:Ub240 (m) yrkandena 1 och

3 begärs förslag om förändringar av omfattningen av antalet kärnämnen och

framtagande av alternativa kurser i svenska, engelska och matematik. Elever

som studerar på yrkesinriktade program bör ges möjlighet att välja kurser i

dessa ämnen som är bättre profilerade mot karaktärsämnen. Enligt motionärerna

bör antalet kärnämnen minskas till att omfatta svenska, engelska, matematik,

samhällskunskap samt idrott och hälsa.

U t s k o t t e t vill när det gäller frågan om kärnämnena erinra om det

arbete som utförs inom den parlamentariska kommittén som följer utvecklingen i

gymnasieskolan. Som utskottet har redovisat i det föregående skall kommittén

slutföra sitt arbete i sommar. Flera av de områden som det enligt direktiven

åligger kommittén att följa knyter an till problematiken kring kärnämnena.

Utskottet erinrar om att kommittén skall följa bl.a. i vilken utsträckning

målet att alla ungdomar skall få en fullständig gymnasieutbildning nås,

effekterna av den höjda ambitionsnivån inom de yrkesförberedande

utbildningarna och hur undervisningen i kärnämnena utvecklas för att främja

elevernas studieresultat. Kommittén har tagit upp frågor med anknytning till

kärnämnena i båda sina delbetänkanden, Den nya gymnasieskolan - Hur går det?

(SOU 1996:1) och Den nya gymnasieskolan - Steg för steg (SOU 1997:1). I det

sistnämnda pekar kommittén bl.a. på att det fordras stora ansträngningar på

många plan för att alla elever skall kunna slutföra sina studier med godkända

betyg. Grundskolan har ett mycket stort ansvar för hur väl eleverna lyckas med

sina fortsatta studier. Kommunerna bör ägna ännu större ansträngningar åt att

dimensionera gymnasieskolan så att eleverna kan gå på den utbildning de har

intresse för och åt att fördela resurserna så att elever som behöver mera stöd

också får mera undervisning. Målstyrning - läroplanen och kunskapsmålen skall

vara rättesnöret i stället för timplanen. Kommittén pekar också på att det är

för enkelt att sätta likhetstecken mellan nytt sätt att arbeta och goda

elevresultat. Tendensen är dock att elever som har lärare, som tar elevernas

intresse och behov av kunskaper som utgångspunkt för arbetet, når bättre

resultat.

Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp gemensam för

Utbildningsdepartementet och Skolverket arbetar med kärnämnesfrågan. Utskottet

förutsätter att regeringen tar upp frågan om kärnämnena i den nationella

utvecklingsplanen för skolan som avses att lämnas till riksdagen inom kort.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört och till att gymnasiekommitténs

slutbetänkande väntas inom kort bör motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 5 och

1996/97:Ub240 yrkandena 1 och 3 avslås av riksdagen.

Vikten av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen behandlas i

motionerna 1996/97:Ub240 (m) yrkande 16 och 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 2. I

den först nämnda motionen framhålls att det finns goda möjligheter att

förbättra inlärningen av allmänna ämnen hos eleverna genom att anpassa

undervisningen i kärnämnena till elevernas intresseområden. Detta kräver att

lärare i allmänna ämnen samverkar med lärare i yrkesämnen. Motionärerna i den

senare motionen anser att Skolverket bör se över kommentarerna till kärnämnena

i syfte att framhäva vikten av samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen.

U t s k o t t e t delar motionärernas uppfattning om vikten av samverkan

mellan dem som undervisar i kärnämnena och dem som undervisar i

karaktärsämnena. Utskottet anser det synnerligen angeläget att samarbetet över

ämnesgränserna utvecklas. Utskottet vill peka på att det numera finns flera

exempel på skolor där lärarna i allmänna ämnena respektive yrkesämnena

samverkar, varvid man tar elevernas behov av speciella kunskaper som

utgångspunkt för arbetet. Skolverket har nyligen gett ut ett referensmaterial

om samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen, Ur nöd - i lust. I skriften

ges exempel från skolor som prövat olika former av samverkan mellan lärare.

Utskottet vill också erinra om den möjlighet som finns, bl.a. genom den

öppnare reglering av timplanen som nyligen införts, att använda den

tillgängliga tiden mer flexibelt. Det är av stor vikt, menar utskottet, att

läroplanen och kunskapsmålen i större omfattning än vad som nu ofta är fallet

styr undervisningen.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1996/97:Ub240

yrkande 16 och 1996/97:Ub251 yrkande 2 avslås.

Utbildning i yrkesämnen m.m.

Lärlingsutbildning m.m.

Förslag till utveckling av lärlingsutbildningen lämnas i ett stort antal

motioner. I flera av motionerna hänvisas till lärlingsutbildningen i Norge,

Tyskland och Danmark. Motionärerna anser att även Sverige bör satsa på en bred

och mångfasetterad lärlingsutbildning. Förslagen i motionerna skiljer sig

emellertid åt på flera punkter.

I motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 10 begärs förslag om en försöksverksamhet

med en modern lärlingsutbildning. Utbildningen skall vara fyraårig och skolan

skall ha ansvaret för utbildningen under de två första åren. År tre och fyra

skall utbildningen läggas ut på ett företag eller annan arbetsplats som då

skall ha det fulla ansvaret för utbildningen. Företaget skall få en ersättning

från kommunen som motsvarar kommunens kostnad för en yrkesutbildning under ett

år, fördelad under två år. Avtal skall reglera lärlingens utbildning och

lärlingen skall få ersättning från arbetsplatsen. Utbildningen skall avslutas

med ett gesällprov och ett yrkesdiplom. Innehållet i utbildningen och

gesällprovet skall fastställas av respektive bransch.

Enligt motion 1996/97:Ub504 (c) yrkande 6 bör ett modernt lärlingssystem

införas. Staten skall ansvara för den del av utbildningen som sker i skolan

och företagen för den del som äger rum i arbetslivet. Utbildningen skall leda

till allmän behörighet för högskolestudier och bör vara längre än tre år.

Arbetsmarknadens parter bör utforma avtal och regler för löne- och

utbildningsvillkor. För att snabbt komma i gång med utbildningen bör det

övervägas om offentliga medel skall utgå. I motion 1996/97:A432 (c) yrkande 20

framhålls att det utöver det ordinarie utbildningssystemet och de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör utvecklas ett system med

lärlingsutbildning. Motionären i motion 1996/97:Ub203 (c) anser att regeringen

med förtur och i samverkan med kommuner, näringsliv och speciellt de små och

medelstora företagen bör ta fram ett brett program för lärlingsutbildning.

Utbildningstiden skall vara fyra år. I motion 1996/97:Ub219 (c) framhålls

behovet av ytterligare lärlingsutbildningar. Det är önskvärt att finna bra

vägar för lärlingsutbildning även i Sverige.

I motionerna 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 22 och 1996/97:N270 (mp) yrkande 5

anförs att ett nytt lärlingssystem bör utvecklas och provas i samarbete med

företagarnas organisationer. I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 9 anförs att

en ny form av lärlingssystem bör byggas upp inom flera av gymnasieskolans

program. Motionärerna i motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 14 anser att man bör

kunna organisera ett lärlingsliknande arbetsplatsförlagt lokalt program i

samverkan med ortens näringsliv och organisationer. Enligt motion

1996/97:Ub238 (m, c, fp, kd) saknas det information om och organisation på

skolorna för lärlingsutbildningen. Det finns inte heller något officiellt

erkännande av lärlingsutbildningen som ett alternativ till gymnasieprogrammen.

I motion 1996/97:Ub205 (fp) påpekas att många yrken inom industri och hantverk

riskerar att försvinna. Det finns ett behov av en lärlingsutbildning i syfte

att rädda kulturhistoriska värden. Personer med unikt hantverkskunnande borde

få möjlighet att mot ett lämpligt arvode utbilda lärlingar.

I motion 1996/97:Ub239 (mp) begärs en utredning om lärlingsutbildning. Det

nuvarande lärlingssystemet är dåligt utnyttjat, mycket på grund av

kostnadsskäl. Företagen i Sverige har inte riktigt på samma sätt som företagen

i Europa en utvecklad lärlingskultur med allt vad det innebär av att ta ansvar

för utbildning och kostnader. Lärlingssystemet bör på ett mer påtagligt sätt

ingå som en naturlig del i både ungdoms- och vuxenutbildning.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Kommittén som följer utvecklingen av gymnasieskolan skall enligt sina

direktiv också följa hur lärlingsutbildningen utvecklas. Kommittén har i sitt

senaste delbetänkande gjort en genomgång av lärlingsutbildningen i Sverige och

även redovisat en internationell översikt av utbildningen i några andra

länder, Norge, Danmark, Tyskland och Österrike. I betänkandet görs vidare en

genomgång av definitioner och begrepp, en historisk återblick och en

redovisning av den gymnasiala lärlingsutbildningens nuvarande omfattning m.m.

Enligt redovisad statistik fanns hösten 1995 sammanlagt 25 lärlingar i

gymnasial lärlingsutbildning, varav endast 3 lärlingar i årskurs 3. Kommittén

konstaterar sammanfattningsvis att den gymnasiala lärlingsutbildningen på

grund av en rad formella svårigheter inte fått en sådan omfattning att den för

närvarande kan bli föremål för en meningsfull utvärdering.

Mot bakgrund av vad i motionerna anförs om olika former av

lärlingsutbildning anser utskottet det nödvändigt att beröra begreppet

lärlingsutbildning och kriterierna för lärlingsutbildning. Begreppet

lärlingsutbildning används i olika sammanhang och med olika betydelser. I

huvudsak finns två huvudkategorier av lärlingsutbildning, sådan

lärlingsutbildning som helt sker i företagens regi och gymnasial

lärlingsutbildning, där lärlingen samtidigt är elev i gymnasieskolan. Dagens

lärlingsutbildning är alltid kombinerad med en anställning och reglerad i

avtal mellan den enskilde och företaget. Därutöver finns olika former av

?lärlingsliknande? utbildningar. I detta begrepp läggs ibland in t.ex. den

kvalificerade eftergymnasiala utbildningen (en tredjedel av utbildningstiden

skall där vara ?lärande i arbete? på en arbetsplats), kortare eller längre

praktik i företag (t.ex. inom ramen för det individuella programmet) och även

i viss mån arbetsplatsförlagd utbildning (APU) på gymnasieskolans

yrkesförberedande program.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågor om APU, bl.a.

problemet med att anskaffa tillräckligt med APU-platser av god kvalitet,

senast i början av innevarande riksmöte (bet. 1996/97:UbU5 s. 14). Det är av

stort värde för kvalitetssäkringen av yrkesutbildningen att det finns en nära

samverkan mellan skolan och arbetslivet. I den nya reformerade gymnasieskolan

skall en viss del av all yrkesutbildning vara arbetsplatsförlagd. Det finns

ingen övre gräns för hur stor del av utbildningen som skall vara

arbetsplatsförlagd. Detta innebär att det är möjligt att förlägga i princip

all utbildning i yrkesämnen till ett företag. Detta innebär dock inte att det

i formell mening blir en lärlingsutbildning, eftersom det är fråga om en

utbildning helt inom gymnasieskolans ram. Eleverna tillhör gymnasieskolan och

skolan har det yttersta ansvaret för utbildningens kvalitet och uppfyllelse av

programmål m.m. Som utskottet ser det kan syftet med flera av de ovan

redovisade yrkandena om utveckling av lärlingsliknande program m.m. därför

kunna tillgodoses inom regelverket för gymnasieskolans nuvarande program. En

grundläggande förutsättning är dock att företag och andra arbetsplatser kan

ställa tillräckligt med utbildningsplatser av hög kvalitet och omfattning till

förfogande. Eleverna har upplevt inslaget av APU i utbildningen som mycket

positivt. Erfarenheterna hittills när det gäller anskaffandet av APU-platser

visar dock på svårigheter. Utskottet utgår från att regeringen uppmärksamt

följer utvecklingen och noterar att regeringen i regleringsbrev för budgetåret

1997 uppdragit åt Skolverket att utarbeta förslag till särskild målbeskrivning

för APU.

När det gäller den nuvarande gymnasiala lärlingsutbildningen har utskottet i

det föregående redovisat att den i dag är av mycket marginell omfattning. I

den nya gymnasieskolan hör lärlingsutbildning till det individuella

programmet. Lärlingen skall studera minst fem av de åtta kärnämnena samtidigt

med yrkesutbildningen i företaget. Huvudmannaskapet är delat, skolan har

ansvaret för studierna i kärnämnena och arbetsplatsen för

yrkesutbildningsdelen. I det ovan nämnda delbetänkandet, Den nya

gymnasieskolan - Steg för steg, har gymnasiekommittén även gjort en analys

av orsakerna till att utbildningen inte fungerar enligt intentionerna. Ett

problem som kommittén pekar på är det delade huvudmannaskapet, vilket har

skapat osäkerhet såväl inom arbetslivet som i gymnasieskolan. Varken

arbetslivet eller skolan känner ansvar för den gymnasiala

lärlingsutbildningen. Den är inte heller särskilt känd. Både arbetslivet och

gymnasieskolan har prioriterat APU. Någon speciell information om

lärlingsutbildning ges sällan från skolans sida. Inte heller har information

från Företagarnas Riksorganisation gett någon större effekt, påpekar

kommittén. Lärlingsutbildningen inom det individuella programmet kan inte

sökas på samma sätt som de nationella programmen. Ett annat problem är att

finna schematekniska lösningar. I dagens lärlingsutbildning skall eleven

förena sina teoretiska gymnasiestudier med en anställning på en arbetsplats.

Detta innebär att ett skriftligt avtal sluts mellan företaget och eleven, inte

som i APU mellan skolan och företaget. Ett ytterligare problem som kommittén

pekar på är att en utveckling av den gymnasiala lärlingsutbildningen kräver

stora insatser av arbetslivet, inte minst ekonomiska åtaganden.

Utskottet konstaterar sålunda att det finns många problem med den nuvarande

gymnasiala lärlingsutbildningen. Utskottet vill upprepa att det är angeläget

med en närmare anknytning mellan arbetslivet och skolan. Detta medför en

förbättring av kvaliteten för all gymnasieutbildning. Särskilt när det gäller

yrkesutbildningen är detta naturligtvis av största vikt. Utskottet utgår från

att den viktiga frågan om yrkesutbildningens kvalitet kommer att tas upp av

regeringen i den nationella utvecklingsplanen för skolan som avses att lämnas

till riksdagen i mars. I det sammanhanget finns det enligt utskottets mening

möjlighet att göra en samlad bedömning av frågor om yrkesutbildningen.

Med hänvisning till det anförda och till att gymnasiekommitténs

slutbetänkande bör avvaktas avstyrker utskottet bifall till yrkandena om en

utveckling av lärlingsutbildning i motionerna 1996/97:Ub203, 1996/97:Ub205,

1996/97:Ub219, 1996/97:Ub238, 1996/97:Ub240 yrkande 10, 1996/97: Ub250 yrkande

14, 1996/97:Ub251 yrkande 9, 1996/97:Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande

22, 1996/97:A432 yrkande 20 och 1996/97:N270 yrkande 5.

Med samma motivering avstyrker utskottet även motion 1996/97:Ub239 om en

utredning av lärlingsutbildningen.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ytterligare några yrkanden om samverkan

mellan skola och arbetsliv.

Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 7 är samverkan mellan skola och

arbetsliv en god grund för en yrkesutbildning av hög kvalitet. Motionärerna

förordar ett system där yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd

utbildning och utbildning på en eller flera arbetsplatser. Såväl skola som

arbetsliv skall ha inflytande och ansvar för utbildningen.

U t s k o t t e t har i det föregående anfört att det är mycket angeläget

med samverkan mellan skola och arbetsliv för att bl.a. förbättra kvaliteten i

yrkesutbildningen. Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning.

Utskottet har också erinrat om behovet av arbetsplatsförlagd utbildning (APU).

Utskottet vill i detta sammanhang även peka på att en arbetsgrupp inom

Utbildningsdepartementet i rapporten Ökad rekrytering till gymnasieskolans

industriprogram (Ds 1996:53) har föreslagit en försöksverksamhet med lokala

styrelser för program med yrkesämnen för att stimulera utvecklingen av

kontakterna mellan skola och arbetsliv. Enligt arbetsgruppen bör i sådana

styrelser företrädare för arbetsgivare och arbetstagare vara i majoritet.

Utskottet noterar att kommittén som följer utvecklingen i gymnasieskolan i

sitt senaste betänkande har framhållit att samverkan mellan arbetslivet och

skolan på lokal nivå kan ha stor betydelse för kvaliteten på

yrkesutbildningen. Kommittén anser att särskilda lokala organ

(yrkesråd/programråd) skulle kunna arbeta med kvalitetssäkring av

yrkesutbildningen.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör yrkandet avslås.

I motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 9 begärs att regeringen skall återkomma

till riksdagen med ett förslag till finansiering av arbetsplatsförlagd

utbildning (APU) utifrån de riktlinjer som föreslogs i betänkandet Höj ribban!

(SOU 1994:101). Motionärerna anser att en orsak till problemet med bristande

tillgång på APU-platser är att incitamenten hos företagen att anordna APU är

svagt.

U t s k o t t e t har tidigare under innevarande riksmöte behandlat ett

likartat yrkande och avstyrkt bifall till yrkandet (bet. 1996/97:UbU5 s. 15).

Utskottet ansåg - mot bakgrund av vissa redovisade undersökningar - att det

fanns anledning att anta att det främst är andra insatser än ekonomiska

incitament som främjar en kvalitativt god utbildning som förläggs till

arbetslivet. Utskottet fäste också stor vikt vid att en särskild

målbeskrivning för APU utarbetades. Utskottet som i det föregående haft

anledning att behandla APU (s. 12) vill än en gång erinra om att Skolverket

enligt regleringsbrev för budgetåret 1997 fått i uppdrag av regeringen att

utarbeta förslag till en sådan målbeskrivning. Utskottet avstyrker bifall till

yrkandet.

I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 10 anförs att det är angeläget att APU

införs inom fler av gymnasieskolans program. Inte minst elever inom det

samhällsvetenskapliga programmet behöver APU för sin utveckling och stimulans

i studierna.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet hänvisa till riksdagens

nyligen fattade beslut med anledning av propositionen om vissa skolfrågor m.m.

(prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15). Beslutet innebär att

en kommun kan besluta att APU skall förekomma även på de estetiska,

naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen. En ändring har gjorts

i 5 kap. 9 § gymnasieförordningen. Förordningsändringen gäller fr.o.m. den 15

januari 1997. Utskottet konstaterar att yrkandet därmed är tillgodosett varför

det avstyrks.

I motion 1996/97:Ub243 (fp) begärs en lag om praktik för lärare. Förslagsvis

bör praktiken omfatta minst en vecka under en treårsperiod för samtliga lärare

i grundskolan och gymnasieskolan i syfte att ge elever och lärare en god och

relevant inblick i arbets- och näringsliv.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionen hänvisa till att riksdagen

nyligen på utskottets förslag hos regeringen begärt en parlamentarisk

utredning om lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66, rskr. 100). Utskottet

uttryckte bl.a. behovet av att utreda frågor om fortbildning och

vidareutbildning. Utskottet har erfarit att regeringen beräknas besluta om

direktiv till utredningen under mars månad. Vidare har en arbetsgrupp

inrättats inom Utbildningsdepartementet för att följa utvecklingen av

kontakterna mellan skola och arbetsliv. I gruppen ingår även representanter

för Närings- och Arbetsmarknadsdepartementen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1996/97: Ub243.

Utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap

Frågor om utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap tas upp i flera

motioner.

I motion 1996/97:Ub504 (c) yrkande 7 framhålls att det bör finnas mer av

entreprenörskap i det ordinarie utbildningsutbudet. Därutöver behövs kurser

eller utbildningar i att starta och driva företag. Enligt yrkande 8 i samma

motion bör regeringen aktivt stödja startandet av företagargymnasier.

Motionärerna pekar på att många kommuner nu startar utbildningar med

profilering på entreprenörskap och småföretagande. Skolverket bör ges i

uppdrag att sammanställa de erfarenheter som hittills gjorts. Enligt motion

1996/97:Ub250 (fp) yrkande 15 bör man inom ramen för det individuella

programmet kunna finna flexibla kombinationer av utbildningar som stimulerar

och ger kunskaper inför ett eget företagande. Motionärerna pekar på att man

ofta finner att entreprenörerna och innovatörerna var de elever som hade svårt

att finna sig till rätta i skolans värld. Det är viktigt att skolan finner nya

vägar att ta till vara dessa elevers behov. I motion 1996/97:N255 (fp) yrkande

2 framhålls att det är viktigt att integrera företagandet mer i utbildningen.

Införandet av företagarkunskap på gymnasiet och entreprenörskurser på

högskolor borde vara ett naturligt led i utvecklingen.

Enligt motion 1996/97:N256 (kd) yrkande 16 bör ett nationellt program med

inriktning på företagande och entreprenörskap införas i gymnasieskolan.

Motionärerna pekar på att skolan - i en tid när det behövs många nya

företagare - kan hjälpa till att lägga grunden till det företagarklimat som är

nödvändigt.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.

De snabba förändringarna i omvärlden ställer stora krav på individernas

förmåga till omställning, förnyelse och utveckling. Förmåga att lösa problem,

initiativförmåga och förmåga att vara flexibel och kreativ samt självtillit är

viktiga egenskaper för alla individer, inte bara för blivande företagare och

entreprenörer, både i arbetslivet och i livet i övrigt. Utskottet kan

konstatera att de nya läroplanerna tar upp dessa aspekter, t.ex. att varje

elev har rätt att få utvecklas och få erfara den tillfredsställelse som det

ger att göra framsteg och övervinna svårigheter, att eleverna skall träna sig

att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse

konsekvenserna av olika alternativ, att eleverna skall få utveckla sin förmåga

att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt

och tillsammans med andra, att skolan skall stärka elevernas tro på sig själva

och ge dem framtidstro. Läroplanerna slår också fast att skolan skall samverka

med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Utskottet kan även konstatera att

arbetslivs- och företagarfrågor berörs i många av de nya kursplanerna.

Utskottet har tidigare behandlat motioner om företagarkunskap i

gymnasieskolan (bet. 1995/96:UbU3 s. 21). Utskottet pekade då bl.a. på att den

nya reformerade gymnasieskolan ger ett betydligt större utrymme för flexibla

lösningar på lokal nivå, vilket många kommuner utnyttjat.

Samverkan med aktörer utanför skolan blir allt vanligare. Ung Företagsamhet,

som är en ideell förening, är t.ex. involverad i många projekt inom

gymnasieskolan. Vid ett fyrtiotal gymnasieskolor finns en särskild

företagarutbildning. Utbildningen anordnas i samarbete mellan gymnasieskolorna

och den ideella stiftelsen Företagargymnasiet.

Utskottet vill även peka på att ett projekt - ?Entreprenörskap som

utbildningsmål? - har startats på initiativ av Nordiska ministerrådet för

perioden 1997-2000. Projektet skall genomföras inom ett nätverk mellan grund-

och gymnasieskolor i de nordiska länderna.

Även vid vissa högskolor finns särskilda entreprenörsutbildningar.

Skolans betydelse för att lägga grunden för entreprenörskap och

företagssamhet har också behandlats i en nyligen utgiven rapport från Närings-

och handelsdepartementet, I entreprenörskapets tecken (Ds 1997:3).

Utskottet kan konstatera att gymnasieskolan och högskolan ger ett stort

utrymme för olika lösningar som ligger i linje med vad motionärerna önskar och

att mycket också har hänt inom området. Med hänvisning till vad utskottet

anfört avstyrks motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 15, 1996/97:Ub504 yrkandena 7

och 8 och 1996/97:N255 yrkande 2.

När det gäller motion 1996/97:N256 yrkande 16 om ett nationellt program med

inriktning på företagande och entreprenörskap hänvisar utskottet särskilt till

vad utskottet redovisat om befintliga utbildningar inom området och till vad

utskottet anfört inledningsvis om vikten av ?entreprenörsegenskaper? för alla,

inte bara för blivande företagare. Det är av stor betydelse att eleverna i

gymnasieskolan kan få grundläggande kunskaper om företagande. Utskottet

avstyrker med det anförda förslaget i motion 1996/97:N256 yrkande 16 om ett

nytt nationellt program.

Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning

Enligt motion 1996/97:N241 (kd, m, c, fp) bör även de små företagen och

hantverkarna bli involverade i försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning. Motionärerna anser det viktigt att kommittén för kvalificerad

eftergymnasial yrkesutbildning tar hänsyn till önskemål från udda branscher

och tillgodoser de små företagens och hantverkets behov av kvalificerad

yrkesutbildning. Det är enligt motionärerna angeläget att riksdagen påtalar

vikten av detta.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande.

Riksdagen har beslutat om en försöksverksamhet med kvalificerad

yrkesutbildning på eftergymnasial nivå (prop. 1995/96:145, bet. UbU8, rskr.

224). Försöksverksamheten inleddes år 1996 och skall pågå under tre år.

Utbildningen skall förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska

kunskaper. Den skall ges formen av lärande i arbete på en arbetsplats under

cirka en tredjedel av utbildningstiden. Syftet med försöket är att pröva nya

utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. En förutsättning för

att utbildningen skall kunna anordnas är att ett aktivt och engagerat intresse

finns från arbetslivets sida. Försöksverksamheten leds av en för ändamålet

särskilt tillsatt kommitté.

Frågan om medverkan av mindre och medelstora företag i utbildningen var en

av de frågor som behandlades av utskottet i nämnda betänkande (s. 10). Bland

annat pekades på risken för att de mindre och medelstora företagen inte har

vare sig personella, praktiska eller ekonomiska resurser för att kunna delta i

verksamheten. Utskottet förutsatte dock att även mindre och medelstora företag

skall kunna delta. Utskottet utgick därvid från att det finns ett intresse hos

branschorganisationer och liknande att underlätta deras medverkan. Utskottet

utgick vidare från att denna fråga skulle uppmärksammas särskilt. Något

särskilt uttalande härom av riksdagen ansåg utskottet inte vara påkallat.

Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde. Utskottet anser således

att även små företag och hantverksföretag bör omfattas av försöksverksamheten.

Utskottet har inhämtat att inom flera av de utbildningar som startat inom

försöksverksanhetens ram är även småföretagare berörda, t.ex. utbildning i

handel och affärsmannaskap, utbildning riktad mot tillverkningsindustrin (för

både små och stora företag), turismutbildning etc. Utskottet anser att något

uttalande av riksdagen med anledning av yrkandet inte är påkallat, varför

yrkandet bör avslås av riksdagen.

I motion 1996/97:A432 (c) yrkande 19 anförs att företrädare för det lokala

näringslivet skall medverka vid utformningen av kvalificerad eftergymnasial

yrkesutbildning.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionen erinra om att det enligt

förordningen (1996:372) om försöksverksamhet med viss kvalificerad

yrkesutbildning hos den ansvarige utbildningsanordnaren skall finnas en

ledningsgrupp under den tid utbildningen bedrivs. I ledningsgruppen skall det

ingå företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen.

Flertalet av ledamöterna i ledningsgruppen skall vara företrädare för

arbetslivet.

Utskottet finner att yrkandet är tillgodosett genom de föreskrifter som

gäller för utbildningen, varför det bör avslås.

Övriga frågor

I motion 1996/97:Ub250 (fp) yrkande 13 framhålls behovet av en mer flexibel

studietakt i gymnasieskolan. Motionärerna pekar på att gymnasiestudierna

normalt förutsätts vara avslutade före 20 års ålder. Möjligheterna är

begränsade för de elever som skulle vilja läsa ett gymnasieprogram i etapper.

De tre åren i gymnasieskolan borde kunna utnyttjas mer flexibelt. Det bör vara

möjligt för den som föredrar kortare studietid i tonåren att återkomma och

slutföra studierna i komvux.

U t s k o t t e t hänvisar till att gymnasieskolan nu är kursutformad.

Detta ger stora möjligheter till flexibla studier, t.ex. när det gäller att

studera ämnen i separata kurser och få dessa tillgodoräknade senare, vid

återupptagande av studierna efter ett tillfälligt avbrott. Det finns också

möjlighet att genomgå gymnasieskolan på kortare eller längre tid än de normala

tre åren. Vidare finns stora möjligheter att inom ramen för individuella

program anordna särskilt anpassade lösningar. Utskottet noterar att

Kunskapslyftskommittén enligt sina direktiv bl.a. skall pröva möjligheten att

påtagligt öka flexibiliteten i utbildningssystemet genom att föreslå ett

arbetssätt som ger möjlighet till successiv intagning, mera individualiserad

utbildning, avbrott för arbete m.m. (dir. 1995:67 och 1996:71). Frågan om

flexibel studietakt har behandlats av utskottet tidigare (bet. 1994/95:UbU10

s. 26), varvid ett motionsyrkande av likartat innehåll som det nu förevarande

avstyrkts. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion 1996/97:Ub250

yrkande 13.

I motion 1996/97:Ub206 (m) begärs förslag som möjliggör för gymnasieelever att

inom ramen för sina studier läsa kurser på högskolenivå. Det finns en stor och

hittills outnyttjad potential i ökad samverkan mellan gymnasieskolan och

högskolan. Det är enligt motionären angeläget att ett pilotprojekt kan startas

med högskolekurser inom ramen för elevens fria val på gymnasieskolan.

U t s k o t t e t vill erinra om att det inom den nya gymnasieskolans ram

finns möjlighet att anordna lokala kurser. Vidare finns i timplanen tid för

bl.a. lokalt tillägg. Det föreligger inget hinder att fastställa en lokal kurs

med kursinnehåll från en högskolekurs. Självfallet förutsätter det att

tillräckligt många elever har förutsättningar och intresse för att kunna delta

i en sådan kurs. Vidare förutsätter det att kursen är förenlig med t.ex. de

mål som gäller för programmet. Utskottet vill även erinra om att

gymnasieskolan enligt läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) skall

sträva efter att samarbetet med bl.a. universitet och högskolor skall

utvecklas. Utskottet vill också peka på vad regeringen anfört om regionala

utvecklingscentrum i budgetpropositionen för 1997 (prop. 1996/97:1, bet. UbU1,

rskr. 100). Syftet med dessa centrum är att finna ett regionalt forum där

utbildningsväsendets intressenter möts och kan utveckla ett samarbete i

regionen. Utskottet anser att syftet med motionen, såsom utskottet uppfattat

det, mot bakgrund av nu gällande förhållanden i huvudsak är tillgodosett,

varför motionen bör avslås.

I motion 1996/97:N254 (mp) yrkande 2 begärs att en utredning tillsätts om

sponsring av skolor och läromedel. Motionärerna framhåller att det är viktigt

att skolan står fri från olika ekonomiska intressen. Läromedelsfrågan för

grund- och gymnasieskolan är emellertid akut. Sponsrade läromedel bör kunna

förekomma som komplement. En utredning bör tillsättas som också bör ta upp

frågan om företagsdrivna fristående skolor, t.ex. på gymnasienivå.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande.

Enligt skollagen (4 kap. 4 § för grundskolan och 5 kap. 21 § för

gymnasieskolan) skall utbildningen vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan

kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för

en tidsenlig utbildning. I grundskoleförordningen anges (2 kap. 14 §) att

särskild vikt skall läggas vid att eleverna i undervisningen har tillgång till

läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne eller en ämnesgrupp och som

är ägnade att ge fasthet och sammanhang i studierna.

I läroplanerna för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) respektive de

frivilliga skolformerna (Lpf 94) anges som rektors ansvar att skolans arbets-

miljö skall utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel

av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla

kunskaper. Sådant stöd kan t.ex. vara bibliotek, datorer och andra hjälpmedel.

Det är skolhuvudmännen som har ansvar för att undervisningen bedrivs så att de

mål och de bestämmelser som styr skolan uppfylls. Därvid ligger det också inom

skolhuvudmännens ansvar att eleverna får de läromedel som behövs.

Statsrådet Ylva Johansson har den 18 september 1996 besvarat en fråga i

riksdagen om sponsrade läromedel. Hon har bl.a. pekat på att det - utöver de

läromedel som läromedelsförlagen tar fram - länge har funnits läromedel som

har tagits fram av företag, intresseorganisationer, branschorganisationer

m.fl. Det finns i dag ingen statistik som visar omfattningen av sponsrade

läromedel. Hennes bedömning är att de utgör en mindre del av de läromedel som

eleverna kommer i kontakt med. Enligt statsrådets uppfattning finns det i

läroplanernas krav på saklighet och allsidighet i skolans undervisning inget

utrymme för skolhuvudmännen att enbart använda sig av sponsrade läromedel.

Utskottet delar denna uppfattning.

När det gäller systemet för fristående gymnasieskolor, t.ex. företagsdrivna,

har denna fråga behandlats av riksdagen vid flera tillfällen, senast hösten

1996 (prop. 1995/96:200). Enligt reglerna för offentligt bidrag skall

fristående gymnasieskolor svara mot de allmänna mål och den värdegrund som

gäller för utbildningen i det offentliga skolväsendet.

Utskottet är inte berett att ta initiativ till den i motionen begärda

utredningen. Utskottet avstyrker yrkande 2 i motion 1996/97:N254.

Inrättande av fristående gymnasieskolor behandlas i två motioner,

1996/97:Ub240 (m) yrkande 11 och 1996/97:A429 (fp) yrkande 3. I den först

nämnda motionen pekas på de stora svårigheter som finns för framväxten av

alternativ till den utbildning som ges av kommunen. Detta blir särskilt

tydligt när bedömningen av hur en ny gymnasieskola påverkar närliggande

utbildning skall göras av respektive kommun i stället för regionala

myndigheter. Enligt den senare motionen bör kommunernas möjlighet att begränsa

tillkomsten av fria gymnasieskolor tas bort.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Reglerna för offentligt bidrag till fristående gymnasieskolor har nyligen

ändrats på vissa punkter (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr. 14).

Ansökan om bidrag skall lämnas direkt till Skolverket som också skall avgöra

om en fristående skola skall vara berättigad till bidrag. Det ankommer på

Skolverket att inhämta yttrande från berörda kommuner. Beslut om rätt till

bidrag får inte lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära påtagliga

negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i

närliggande kommuner. Tidigare beslutade regeringen om rätt till bidrag efter

att berörda kommuner yttrat sig och en regional bedömning gjorts av

länsstyrelsen. Även i den då gällande lagtexten angavs att förklaring om rätt

till bidrag inte skall lämnas i fråga om utbildning som skulle innebära

påtagliga negativa följder för gymnasieskolan inom det offentliga skolväsendet

i regionen.

Genom förändringen har beslutsprocessen förenklats. Bland annat har den

regionala bedömningen som gjordes av länsstyrelsen upphört. Regeringen

framhåller i den ovan nämnda propositionen att den anser det viktigt att såväl

lägeskommunen som närliggande kommuner också i fortsättningen får tillfälle

att yttra sig över en ansökan. Vad gäller slopandet av yttrande av

länsstyrelsen framhöll regeringen att Skolverket i stället i sin prövning

skall tillämpa ett helhetsperspektiv på gymnasieutbildningen i lägeskommunen

och i närliggande kommuner.

Det fordras ett stort elevunderlag för att en gymnasieskola skall kunna ha

ett brett utbud av program och grenar samt en hög kvalitet i utbildningen. Det

är därför nödvändigt att bedömningen av huruvida en fristående gymnasieskola

skall ha ett offentligt stöd inte begränsas till en bedömning av den

fristående skolans möjligheter att bedriva en godtagbar verksamhet. Skolverket

besitter en omfattande kompetens vad gäller utbildningsfrågor. Enligt

utskottets mening är ett yttrande från länsstyrelsen inte behövligt för att en

allsidig bedömning skall kunna genomföras.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen avslå motionerna

1996/97:Ub240 yrkande 11 och 1996/97:A429 yrkande 3.

Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 8 bör lagen om entreprenadförhållanden

i skolan förtydligas så att det i framtiden blir möjligt för kommunerna att

uppdra åt ?andra? utbildningsanordnare att bedriva undervisning i fler olika

ämnen än vad som är möjligt i dag.

U t s k o t t e t erinrar om att kommuner och landsting får sluta avtal med

en enskild fysisk eller juridisk person om att denna skall bedriva

undervisning i gymnasieskolan, lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden

inom skolan. Avtalet får avse undervisning inom ämnesblocken estetiska ämnen,

ekonomiska ämnen, tekniska ämnen och yrkesämnen. Detta innebär att över 700 av

cirka 750 kurser i gymnasieskolan kan läggas ut på entreprenad. För

undervisning inom andra områden än de nu nämnda får regeringen, om det finns

särskilda skäl i det enskilda fallet, medge entreprenaddrift.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om vidgade möjligheter att lägga ut

undervisning på entreprenad (bet. 1994/95:UbU10 och 1995/96:UbU8y). Utskottet

ansåg att det inte fanns skäl att ändra gällande föreskrifter om undervisning

på entreprenad inom skolområdet och avstyrkte de då föreliggande motionerna.

Utskottet finner inte anledning nu att ändra sitt ställningstagande och

föreslår således att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 8.

I motion 1996/97:Ub253 (m) begärs förslag till sådan ändring i lagen om

kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor att kilometerangivelsen

tas bort. Motionären tycker att det är märkligt att frågan om skyldigheter för

kommuner i fråga om elevresor regleras olika för grundskolan och

gymnasieskolan. En generell skyldighet för kommunen att sörja för skolskjuts

bör gälla med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,

funktionshinder hos en elev eller andra särskilda omständigheter, men utan

någon i lag angiven detaljreglering. Stadgandet om 6 kilometers färdväg i

lagen om kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor bör därför

enligt motionären tas bort.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionen anföra följande.

Frågan om kommunernas skyldigheter vad gäller elevers resor till skolan

regleras olika när det gäller grundskolan och gymnasieskolan. Enligt

utskottets uppfattning torde ett viktigt skäl till det vara att eleverna i

grundskolan har skolplikt och att grundskolan skall vara avgiftsfri för

eleverna. Kommunerna har skyldighet att anordna kostnadsfri skolskjuts för

eleverna i grundskolan om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd,

trafikförhållandena, funktionshinder hos någon elev eller någon annan särskild

omständighet (skollagen 4 kap. 7 §). Eleverna i gymnasieskolan kan använda

allmänna kommunikationsmedel på ett helt annat sätt än barnen i grundskolan.

Utskottet är inte berett att förorda en ändring av reglerna som gäller

elevresor i gymnasieskolan (lagen om kommunernas skyldighet att svara för

vissa elevresor, 1991:1110). Utskottet avstyrker således motion 1996/97:Ub253.

I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 19 begärs att Kunskapslyftskommittén skall

få i uppdrag att utreda och handlägga frågan om vuxna dövas svårigheter vid

studier vid bl.a. komvux. Det finns inte i dag några bestämmelser som reglerar

kommunens skyldigheter när det gäller tolkservice. Motionärerna pekar på att

frågan om läromedelsförsörjningen för synskadade elever vid bl.a. komvux har

överlämnats av Utbildningsdepartementet till kommittén att beaktas i det

vidare arbetet.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet erinra om att

Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:67 och 1996:71) har tillsatts för att bl.a.

föreslå mål för ett nationellt kunskapslyft för vuxna som en del i ett

livslångt lärande. Av direktiven framgår att arbetet inom kommittén skall

avspegla hela vuxenutbildningen och visa vilken kontinuerlig utbildning och

fortbildning som vuxna behöver i ett samhälle där kraven på kunskap höjs.

Kommitténs uppdrag skall i sin helhet vara slutfört senast den 1 mars 2000.

Enligt utskottets uppfattning skall alla vuxna ges reella möjligheter att

vidareutveckla sig. Alla vuxna bör omfattas av det nationella kunskapslyftet.

Utskottet har erfarit att Sveriges Dövas Riksförbund i skrivelse till

kommittén har påtalat problemet med studier för vuxna döva.

Då utskottet förutsätter att bl.a. de dövas situation kommer att beaktas av

kommittén avstyrker utskottet förslaget om särskilt uppdrag till kommittén.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utvecklingen av gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub233 yrkande 12 och 1996/97:Ub514

yrkande 17,

2. beträffande översyn av gymnasieskolans program

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 2,

res. 1 (m) - delvis

3. beträffande viss utvärdering av gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub220,

4. beträffande de lokala grenarna och elevers rätt att välja

utbildning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 13,

res. 2 (m, fp)

5. beträffande satsning på lokala utbildningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:A430 yrkande 8,

res. 3 (mp) - delvis

6. beträffande svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig

undervisning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf625 yrkande 9,

res. 4 (kd) - delvis

7. beträffande lokal justering av timplanerna

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub211 yrkande 6,

8. beträffande antalet kärnämnen m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 5 och 1996/97:Ub240

yrkandena 1 och 3,

res. 1 (m) - delvis

9. beträffande samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 16 och 1996/97:Ub251

yrkande 2,

res. 4 (kd) - delvis

10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub203, 1996/97:Ub205, 1996/97:Ub219,

1996/97:Ub238, 1996/97:Ub240 yrkande 10, 1996/97:Ub250 yrkande 14,

1996/97:Ub251 yrkande 9, 1996/97: Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande

22, 1996/97:A432 yrkande 20 och 1996/97:N270 yrkande 5,

res. 1 (m) - delvis

res. 3 (mp) - delvis

res. 4 (kd) - delvis

res. 5 (fp)

11. beträffande utredning om lärlingsutbildning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub239,

res. 6 (m, fp, mp, kd)

12. beträffande samverkan mellan skola och arbetsliv

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 7,

res. 1 (m) - delvis

13. beträffande finansiering av arbetsplatsförlagd utbildning

(APU)

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 9,

res. 1 (m) - delvis

14. beträffande arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom fler

program

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub251 yrkande 10,

15. beträffande lag om praktik

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub243,

16. beträffande utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 15, 1996/97: Ub504

yrkandena 7 och 8 samt 1996/97:N255 yrkande 2,

res. 7 (m, c, fp)

17. beträffande nationellt program med inriktning på företagande och

entreprenörskap

att riksdagen avslår motion 1996/97:N256 yrkande 16,

res. 8 (m, kd)

18. beträffande små företag och hantverksföretag i

försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 1996/97:N241,

19. beträffande det lokala näringslivets medverkan vid utformningen

av kvalificerad yrkesutbildning

att riksdagen avslår motion 1996/97:A432 yrkande 19,

20. beträffande flexibel studietakt i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub250 yrkande 13,

res. 9 (m, fp, kd) - delvis

21. beträffande kurser på högskolenivå

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub206,

22. beträffande utredning om sponsring av läromedel m.m.

att rikdagen avslår motion 1996/97:N254 yrkande 2,

res. 10 (v, mp)

23. beträffande fristående gymnasieskolor

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 11 och 1996/97:A429

yrkande 3,

res. 9 (m, fp, kd) - delvis

24. beträffande lagen om entreprenadförhållanden inom skolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 8,

res. 1 (m) - delvis

25. beträffande lagen om kommunernas skyldigheter att svara för

vissa elevresor

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub253,

26. beträffande uppdrag till Kunskapslyftskommittén

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 19.

res. 11 (v)

Stockholm den 27 februari 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Bengt Silfverstrand (s), Eva

Johansson (s), Ingegerd Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s),

Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s),

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund Panke (s), Hans

Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd), Tomas

Högström (m) och Marie Wilén (c).

Reservationer

1. Översyn av gymnasieskolans program, m.m. (mom. 2, 8, 10, 12, 13 och 24)

Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Tomas Högström (alla m)

anför:

Vi anser att en översyn av gymnasieskolans program bör göras. Frågan om

antalet nationella program och deras inriktning är betydelsefull.

Industriprogrammets framtid har utretts och borde ge regeringen underlag för

ställningstagande. Ett samlat underlag om erfarenheterna av programstrukturen

finns dock inte. Enligt vår uppfattning bör regeringen snarast tillse att en

nödvändig utredning kommer till stånd eller att befintliga uppgifter samlas

och analyseras. Yrkande 2 i vår motion 1996/97:Ub240 bör därför tillstyrkas.

Antalet kärnämnen bör enligt vår uppfattning minskas till svenska, engelska,

matematik, samhällskunskap samt idrott och hälsa. Övriga ämnen bör ingå i

programmen, men omfattningen av dem bör diskuteras. Regeringen bör återkomma

med förslag. Vi anser också att alternativa kurser bör utarbetas i ämnena

svenska, engelska och matematik, där målen sätts lägre. Dessa kurser skall

inte ge behörighet till högre utbildning. Möjligheter skall dock självfallet

finnas att senare komplettera och läsa in en ?högre? kurs. Riksdagen bör

bifalla motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 5 och 1996/97:Ub240 yrkandena 1 och

3.

Samverkan mellan skola och näringsliv är en god grund för en yrkesutbildning

av hög kvalitet. Samarbete förutsätter att såväl skola som arbetsliv har

ansvar för och inflytande över utbildningen. Vi förordar ett system där

yrkesutbildningen är en kombination av skolförlagd utbildning och utbildning

på en eller flera arbetsplatser. Därigenom tas det kunnande och den kompetens

som lärarna har på skolan och den kunskap som finns i arbetslivet till vara.

Vi vill peka på att det finns skillnader mellan olika branscher. I vissa fall

krävs det att en större andel av utbildningen är skolförlagd och i vissa fall

en mindre. Riksdagen bör bifalla yrkande 7 i vår motion 1996/97:Ub240.

Det är av stor vikt att lärlingsutbildningen utvecklas och att en

försöksverksamhet med en modern lärlingsutbildning inleds. Skolan skall ha

ansvaret för utbildningen under de två första åren. Åren tre och fyra skall

utbildningen läggas ut på ett företag eller en annan arbetsplats. Företaget

skall då ha det fulla ansvaret för utbildningen. Företaget skall få ersättning

från kommunen som motsvarar kommunens kostnad för en yrkesutbildning under ett

år, fördelad på två år. Lärlingens utbildning skall regleras i avtal och

lärlingen skall få ersättning från arbetsplatsen. Utbildningen skall avslutas

med ett gesällprov och ett yrkesdiplom. Innehållet i utbildningen och

gesällprovet skall fastställas av respektive bransch. Riksdagen bör med bifall

till motion 1996/97:Ub240 yrkande 10 begära att regeringen återkommer med

förslag om en försöksverksamhet i enlighet med vad vi förordar.

Vi anser vidare att förutsättningarna för och genomförandet av APU måste

förbättras. På de yrkesinriktade programmen skall minst 15 % av undervisningen

vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Tyvärr visar rapporter från

Kommunförbundet och Skolverket att många skolor inte kan få ut sina elever på

arbetsplatsförlagd utbildning i den omfattning som regering och riksdag har

beslutat. Rapporterna visar också att det finns kvalitativa problem. En orsak

till problemet är att incitament för företagen för att anordna APU-platser är

svagt. Regeringen bör återkomma med förslag till finansieringsmodell för APU

utifrån de principer som föreslogs i betänkandet ?Höj ribban!? (SOU 1994:101).

Riksdagen bör således bifalla motion 1996/97: Ub240 yrkande 9.

Lagen om entreprenadförhållanden inom skolan innebär att det i dag är

möjligt för kommuner och landsting att lägga ut undervisning på entre-

prenad inom ämnesområdena estetiska ämnen, ekonomiska ämnen, tekniska ämnen

och yrkesämnen. Enligt vår uppfattning bör nämnda lag förtydligas så att det

blir möjligt för kommunerna att uppdra åt andra utbildningsanordnare att

bedriva undervisning inom ett flertal olika ämnen. Att företag på detta sätt

får en aktiv roll i skolan ger möjlighet till god undervisning liksom till nya

idéer och förhållningssätt i frågor om organisation, fördelning av resurser

etc. Vi anser därför att riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub240 yrkande 8.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 2, 8, 10,

12, 13 och 24 bort hemställa

2. beträffande översyn av gymnasieskolans program

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. beträffande antalet kärnämnen m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 5 och

1996/97:Ub240 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 10 och med

anledning av motionerna 1996/97:Ub203 och 1996/97:Ub219 samt med avslag

på motionerna 1996/97:Ub205, 1996/97:Ub238, 1996/97:Ub250 yrkande 14,

1996/97:Ub251 yrkande 9, 1996/97: Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande

22, 1996/97:A432 yrkande 20 och 1996/97:N270 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

12. beträffande samverkan mellan skola och arbetsliv

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande finansiering av arbetsplatsförlagd utbildning (APU)

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

24. beträffande lagen om entreprenadförhållanden inom skolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 8 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. De lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning (mom. 4)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) och Tomas Högström (m) anför:

Vi anser att det är positivt att gymnasieskolor profilerar sig utifrån sina

egna möjligheter och lokala förutsättningar och att elever över

kommungränserna har rätt att söka och efter antagning gå lokalt profilerad

utbildning. Enligt vår uppfattning bör riksdagens nyligen fattade beslut om

lokala grenar rivas upp (prop. 1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr.

1996/97:15). Vi anser att det är befogat att kraven på kommunerna skärps. Det

bör t.ex. inte vara möjligt att genom mycket marginella förändringar av ett

nationellt program anordna en lokal gren, som i enlighet med tidigare

bestämmelser i praktiken blev riksrekryterande. Det är dock viktigt att

elevernas valmöjligheter inte begränsas. Skolverket bör ges ansvaret för att

förklara om en lokal gren är av sådan kvalitet och originalitet att

utbildningen skall vara riksrekryterande. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett nytt förslag med den innebörd som vi förordar.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 4 bort

hemställa

4. beträffande de lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 13 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Satsning på lokala utbildningar, m.m. (mom. 5 och 10)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag anser att det är angeläget att riksdagen med bifall till motion

1996/97:A430 yrkande 8 uttalar vikten av en ökad satsning på lokala

utbildningar formade för lokala behov. Sådana utbildningar kan främja den

lokala näringslivsstrukturen.

Utbildning är en avgörande faktor för förnyelse och förändring. Enligt min

uppfattning bör ett nytt lärlingssystem utvecklas och provas i samarbete med

företagarnas organisationer. Lärlingssystem och yrkesskolor är två viktiga

inslag för att bättre ta till vara ungdomars skaparkraft och förmåga och i

större utsträckning än i dag integrera företagens och samhällets behov.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5 och 10

bort hemställa

5. beträffande satsning på lokala utbildningar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A430 yrkande 8 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub514 yrkande 22 och

1996/97:N270 yrkande 5 och med avslag på motionerna 1996/97: Ub203,

1996/97:Ub205, 1996/97:Ub219, 1996/97:Ub238, 1996/97: Ub240 yrkande 10,

1996/97:Ub250 yrkande 14, 1996/97:Ub251 yrkande 9, 1996/97:Ub504 yrkande

6 samt 1996/97:A432 yrkande 20 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

4. Svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning, m.m. (mom. 6, 9

och 10)

Inger Davidson (kd) anför:

Jag anser att svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning bör

erbjudas i regioner med flera kommuner med en viss andel finskspråkiga

invånare. Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Sf625 yrkande 9.

Jag anser att det är viktigt med samverkan mellan kärnämnen och

karaktärsämnen. Skolverket bör ges i uppdrag att se över kommentarerna till

kärn-ämnena i syfte att tydliggöra vikten av en sådan samverkan. Motion

1996/97: Ub251 yrkande 2 bör därför bifallas av riksdagen.

Det är angeläget att utveckla lärlingsutbildningen tillsammans med

näringslivet för att få ned ungdomsarbetslösheten. Jag anser att en ny form av

lärlingsutbildning bör byggas upp och att flera av gymnasieskolans program

skall ha ett lärlingssystem. Det nuvarande svenska lärlingssystemet är av så

liten omfattning att det inte gör skäl för sitt namn. Jag vill i sammanhanget

hänvisa till att betydligt mer omfattande lärlingsutbildning finns i Norge,

Danmark och Tyskland. Jag anser att det är hög tid att göra något åt det

svenska lärlingssystemet också. Yrkande 9 i vår motion 1996/97:Ub251 bör

bifallas av riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 6, 9 och 10

bort hemställa

6. beträffande svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkande 9 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. beträffande samverkan mellan kärnämnen och karaktärsämnen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 2 och med anledning

av motion 1996/97:Ub240 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 9 och med

avslag på motionerna 1996/97:Ub203, 1996/97:Ub205, 1996/97: Ub219,

1996/97:Ub238, 1996/97:Ub240 yrkande 10, 1996/97:Ub250 yrkande 14,

1996/97:Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande 22, 1996/97:A432 yrkande

20 och 1996/97:N270 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

5. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10)

Margitta Edgren (fp) anför:

Jag anser att de positiva dragen i lärlingssystemet bör tas till vara inom den

nya gymnasieskolans eller komvux ram. Det ger stora möjligheter till positiv

samverkan mellan företagare på skolorten och den kommunala gymnasieskolan.

Samverkan med ortens näringsliv och organisationer kan ske både i form av

medverkan och direkt samarbete om program, utbildningar och kurser. Jag anser

att man på detta sätt även kan organisera ett lärlingsliknande,

arbetsplatsförlagt lokalt program där eleverna lär sig teknik och metodik

direkt på plats.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 10 bort

hemställa

10. beträffande utveckling av lärlingsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 14 och med avslag

på motionerna 1996/97:Ub203, 1996/97:Ub205, 1996/97: Ub219,

1996/97:Ub238, 1996/97:Ub240 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 9,

1996/97:Ub504 yrkande 6, 1996/97:Ub514 yrkande 22, 1996/97:A432 yrkande

20 och 1996/97:N270 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

6. Utredning om lärlingsutbildning (mom. 11)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson (kd) och Tomas Högström (m) anför:

Vi anser att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub239 bör ge regeringen

till känna vad i motionen anförts om behovet av en utredning om

lärlingsutbildning. Lärlingssystemet bör på ett mer påtagligt sätt ingå som en

naturlig del i både ungdoms- och vuxenutbildning. Det nuvarande svenska

systemet är dåligt utnyttjat, mycket på grund av kostnadsskäl. Företagen i

Sverige har inte riktigt på samma sätt som företagen i Europa en utvecklad

lärlingskultur med allt vad det innebär av att ta ansvar för utbildning och

kostnader för genomförande av utbildning. Vi anser därför att det finns starka

skäl för att göra en allsidig utredning om lärlingsutbildning.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 11 bort

hemställa

11. beträffande utredning om lärlingsutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub239 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap

(mom. 16)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Tomas Högström (m) och Marie Wilén (c) anför:

För att föra människor närmare företagarrollen är det viktigt att integrera

företagandet mer i utbildningen. Vi anser att det bör finnas mer av

entreprenörskap i det ordinarie utbildningsutbudet. Företagarkunskap på

gymnasiet och entreprenörskurser på högskolor är en naturlig utveckling. Det

är många kommuner som nu startar utbildningar med profilering på

entreprenörskap och småföretagande. Vi anser att regeringen aktivt bör

understödja startandet av t.ex. företagargymnasier. Skolverket bör därvid ges

i uppdrag att sammanställa de erfarenheter som hittills gjorts inom området.

Vi vill också framhålla att man ofta finner att entreprenörerna och

innovatörerna var de elever som hade svårt att finna sig till rätta i skolans

värld. Det är viktigt att skolan finner nya vägar att ta till vara dessa

elevers behov. Enligt vår mening bör man inom ramen för det individuella

programmet kunna finna flexibla kombinationer av utbildningar som stimulerar

och lär inför ett eget företagande.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 16 bort

hemställa

16. beträffande utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 15,

1996/97:Ub504 yrkandena 7 och 8 samt 1996/97:N255 yrkande 2 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

8. Nationellt program med inriktning på företagande och entreprenörskap (mom.

17)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson

(kd) och Tomas Högström (m) anför:

I en tid när vi i Sverige behöver många nya företagare kan skolan hjälpa till

att lägga grunden till det klimat som är nödvändigt. Vi anser att utbildning

och kompetensutveckling för företagande måste få bättre villkor. Enligt vår

mening bör ytterligare ett nationellt program med speciell inriktning på

företagande och entreprenörskap införas i gymnasieskolan.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 17 bort

hemställa

17. beträffande nationellt program med inriktning på företagande och

entreprenörskap

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N256 yrkande 16 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Flexibel studietakt i gymnasieskolan, m.m.

(mom. 20 och 23)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m), Inger Davidson (kd) och Tomas Högström (m) anför:

Frågan om en mer flexibel studietakt rör studierna i gymnasieskolan och

möjligheten att fullfölja dessa i komvux. Vi vill peka på att möjligheterna

fortfarande är begränsade för de elever som skulle vilja läsa ett

gymnasieprogram i etapper. Normalt förutsätts att gymnasiestudierna skall vara

avslutade före 20 års ålder. Ytterligare senareläggning av studierna orsakar

merkostnader för den enskilde eleven. Vi tycker att de tre åren, inte minst i

de yrkesförberedande programmen, skulle kunna utnyttjas mer flexibelt, där

studier och yrkespraktik varvas och där utbildningen kan organiseras i

etapper. Den som av olika anledningar föredrar kortare studietid i tonåren

skall kunna komma tillbaka och läsa vidare inom ramen för de tre åren vid

t.ex. komvux. Enligt vår uppfattning bör motion 1996/97:Ub250 yrkande 13

bifallas.

De fristående gymnasieskolorna innebär en stimulans för kommunala

gymnasieskolor. På många håll samarbetar kommunen och de fristående skolorna

och på andra håll prövas idéer från industrigymnasierna i samverkansprojekt

mellan den offentliga skolan och lokalt näringsliv. Trots alla positiva

erfarenheter har riksdagen nyligen, efter förslag i propositionen om

fristående skolor m.m. (prop. 1995/96:200, bet. 1996/97:UbU4, rskr.

1996/97:14), beslutat om förändringar som enligt vår uppfattning innebär stora

svårigheter för framväxten av alternativ till den utbildning som ges av

kommunen. Bland annat har den tidigare regionala bedömningen av länsstyrelsen

av hur en ny fristående gymnasieskola påverkar närliggande utbildning tagits

bort. Enligt vår uppfattning bör regeringen återkomma till riksdagen med ett

nytt förslag, innebärande att den tidigare bedömningen av länsstyrelsen

återinförs, för att garantera en allsidig bedömning och begränsa kommunernas

inflytande. Vi anser att riksdagen med bifall till motion 1996/97: Ub240

yrkande 11 och med anledning av motion 1996/97:A429 yrkande 3 bör ge

regeringen till känna vad vi ovan har anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 20 och 23

bort hemställa

20. beträffande flexibel studietakt i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub250 yrkande 13 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

23. beträffande fristående gymnasieskolor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 11 och med

anledning av motion 1996/97:A429 yrkande 3 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

10. Utredning om sponsring av läromedel m.m. (mom. 22)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Gunnar Goude (mp) anför:

Vi anser att det är viktigt att skolan står fri från olika ekonomiska

intressen. Vi vill emellertid peka på att läromedelsfrågan för grund- och

gymnasieskolan är akut. I takt med att skolan får allt mindre resurser växer

marknaden för sponsrade läromedel. Enligt vår uppfattning skall sponsrade

läromedel kunna förekomma som komplement, men de skall inte kunna ersätta de

vanliga läromedlen. Vi delar den uppfattning som framförts i motion

1996/97:N254 yrkande 2 och anser att en utredning bör tillsättas om sponsring

av läromedel. Utredningen bör också ta upp frågan om företagsdrivna fristående

skolor, t.ex. på gymnasienivå. Riksdagen bör således bifalla yrkandet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 22 bort

hemställa

22. beträffande utredning om sponsring av läromedel m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:N254 yrkande 2 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. Uppdrag till Kunskapslyftskommittén (mom. 26)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Frågan om läromedelsförsörjningen för synskadade elever vid bl.a. komvux har

överlämnats till Kunskapslyftskommittén för att beaktas i kommitténs vidare

arbete. Jag anser att även frågan om vuxna dövas svårigheter vid studier vid

bl.a. komvux bör överlämnas till kommittén för utredning och handläggning. Det

finns i dag inte några bestämmelser som reglerar kommunernas skyldigheter då

det gäller tolkservice. Motion 1996/97:Ub245 yrkande 19 bör därför bifallas av

riksdagen.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 26 bort

hemställa

26. beträffande uppdrag till Kunskapslyftskommittén

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 19 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts.

Särskilda yttranden

1. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10)

Marie Wilén (c) anför:

Utskottet utgår från att den viktiga frågan om yrkesutbildningens kvalitet

kommer att tas upp av regeringen i den nationella utvecklingsplanen som avses

att lämnas till riksdagen i mars. I det sammanhanget finns det enligt

utskottets mening möjlighet att göra en samlad bedömning av yrkesutbildningen.

Utskottet har också pekat på att Gymnasiekommitténs slutbetänkande bör

avvaktas. Jag delar utskottets uppfattning. I detta särskilda yttrande vill

jag dock redovisa min syn på lärlingsutbildning.

Jag anser att det utöver det ordinarie utbildningssystemet och de

arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör utvecklas ett modernt lärlingssystem.

Enligt min uppfattning skall samhället ansvara för den del av utbildningen

som sker i skolan och företagen för den del som äger rum i arbetslivet.

Utbildningen skall på samma sätt som annan gymnasieutbildning leda till allmän

behörighet för högskolestudier.

2. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10)

Margitta Edgren (fp) anför:

Jag vill peka på att det finns en risk att många hantverksyrken försvinner

eller får en mycket undanskymd roll i arbetslivet. Många hantverksyrken fyller

en viktig kulturhistorisk funktion utöver den rent yrkesmässiga. Det breda

kunnande som finns inom många hantverksyrken måste på något sätt bevaras. Ett

sätt kan vara att införa någon form av lärlingssystem, där personer med unikt

hantverkskunnande får möjlighet att mot ett lämpligt arvode utbilda lärlingar.

Samtidigt som ett viktigt kulturarv bevaras, skapas också nya arbetstillfällen

som även kan leda till framtidsjobb för fler.

3. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom fler program (mom. 14)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) och Tomas Högström (m) anför:

Vi konstaterar att det redan i dag är mycket stora problem att få fram APU-

platser för de yrkesförberedande programmen. Den förändring som nyligen

genomförts och som innebär att kommunerna får besluta att även införa APU på

de estetiska, naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga programmen riskerar

att ytterligare försvåra möjligheterna att förverkliga målen med APU på de

yrkesförberedande programmen. Vi anser det synnerligen angeläget att APU med

god kvalitet och av den kvantitet som anges i gällande bestämmelser kan ges

eleverna på de yrkesförberedande programmen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................4

Den nya gymnasieskolan 5

Uppföljning och utvärdering 5

Lokala grenar m.m. 7

Kärnämnena och timplanerna 8

Utbildning i yrkesämnen m.m. 10

Lärlingsutbildning m.m. 10

Utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap 15

Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning 16

Övriga frågor 17

Hemställan 21

Reservationer........................................24

1. Översyn av gymnasieskolans program, m.m. (mom. 2, 8, 10, 12, 13 och

24) 24

2. De lokala grenarna och elevers rätt att välja utbildning (mom. 4) 26

3. Satsning på lokala utbildningar, m.m. (mom. 5 och 10) 26

4. Svenskfinska gymnasielinjer med tvåspråkig undervisning, m.m. (mom.

6, 9 och 10)

27

5. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10) 28

6. Utredning om lärlingsutbildning (mom. 11) 28

7. Utbildning i företagarkunskap och entreprenörskap (mom. 16) 28

8. Nationellt program med inriktning på företagande och entreprenörskap

(mom. 17)

29

9. Flexibel studietakt i gymnasieskolan, m.m. (mom. 20 och 23) 29

10. Utredning om sponsring av läromedel m.m. (mom. 22) 30

11. Uppdrag till Kunskapslyftskommittén (mom. 26) 31

Särskilda yttranden..................................31

1. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10) 31

2. Utveckling av lärlingsutbildningen (mom. 10) 32

3. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) inom fler program (mom. 14) 32