Bet. 1996/97:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU08

Vissa läroplansfrågor m.m.

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 64 motionsyrkanden från allmänna motionstiden hösten

1996. De rör bl.a. läroplanerna, kurs- och timplanerna, jämställdhet,

hemspråksundervisning, svenska som andraspråk, betyg och lärarfrågor. Samtliga

yrkanden avstyrks.

Till betänkandet har fogats ett antal reservationer.

Motionerna

1996/97:Ub202 av Sten Andersson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige.

1996/97:Ub207 av Ingvar Eriksson och Jan-Olof Franzén (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildning i naturkunskap,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildningssatsningar som

ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att aktuell information om framsteg på miljöområdet på ett bättre

sätt än hittills förmedlas till eleverna.

1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ökad användning av

skriftliga omdömen och betyg i enlighet med vad som anförts i motionen,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nationella prov,

obligatoriska för alla skolor, i det femte och nionde läsåret i grundskolan i

enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub213 av Göte Jonsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utvärdering av

ämnet idrott och hälsa i skolan.

1996/97:Ub214 av Anita Jönsson och Jarl Lander (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott i

skolan.

1996/97:Ub217 av Juan Fonseca och Pär-Axel Sahlberg (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråkets roll i den svenska skolan samt att även

dataundervisningen sker på hemspråket,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undervisningen i svenska för invandrare också bör rymma

kulturell förståelse för det svenska samhället.

1996/97:Ub218 av Juan Fonseca (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om skrivningar i skolans kursplan

gällande olika kulturers syn på sexualitet och samlevnad.

1996/97:Ub221 av Mats Lindberg och Lars Lilja (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att ytterligare veckotimmar för ämnet idrott och hälsa

bör införas i läroplanen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att öka kunskaperna om sambandet mellan motion och

minskade kroppsliga skador.

1996/97:Ub222 av Barbro Johansson (mp) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av nuvarande

betygssystem i gymnasieskolan.

1996/97:Ub223 av Conny Öhman (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om skolämnet idrott och hälsa.

1996/97:Ub224 av Lars U Granberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att handikappade

och icke handikappade elever skall behandlas lika.

1996/97:Ub225 av Monica Öhman m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av

arbetsmiljöutbildning för framtida arbetsledare.

1996/97:Ub226 av Kenneth Kvist m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ökad obligatorisk

gymnastik- och idrottsaktivitet på skolschemat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad samverkan mellan skolan och idrottsföreningar.

1996/97:Ub228 av Stig Grauers och Kent Olsson (m) vari yrkas att riksdagen som

sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av

nationella prov i ämnena franska och tyska.

1996/97:Ub229 av Kent Olsson och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrott och hälsa

i skolan.

1996/97:Ub230 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolans värdegrund samt om riktlinjer för hur måldokumenten

angående etisk fostran, som finns angivna i läroplanen skall få praktisk

tillämpning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder i skolan för att öka jämställdheten,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Skolverkets och kommunernas tillsynsfunktion samt om behovet av

uppföljning och utvärdering av tidsutrymmet dels för ämnen som är förlagda i

block, dels för estetiska och praktiska ämnen och dels av hur formerna för

elevinflytande och jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet

mot mobbning och uttryck för främlingsfientlighet har givit,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betygssystemets utformning.

1996/97:Ub233 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om betyg.

1996/97:Ub240 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ämnet svenska och antagningen till gymnasieskolan,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om användandet av två betyg i ämnet svenska,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om återinförande av rätten att

pröva betyg under gymnasietiden i enlighet med vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av fler lektorer.

1996/97:Ub245 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning om

betygsfri skola enligt vad i motionen anförts,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet i barnomsorg och skola.

1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenska språket.

1996/97:Ub248 av Charlotta L Bjälkebring (v) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär förslag om åtgärder för att kvalitetssäkra simundervisningen

i skolan.

1996/97:Ub249 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Skolverket på ett mera kraftfullt sätt bör markera skolans

ansvar för ANT-undervisningen i grundskolan och gymnasiet.

1996/97:Ub250 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet i skolan.

1996/97:Ub251 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utvärdering av fortbildning för lärare ur det etiska perspektivet

om värdegrunden,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolforskningen också ger möjlighet för lärare att bedriva

forskning inom arbetets ram för att närma skolforskningen till skolgolvet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan skall ta till vara

flickors och pojkars olikheter genom t.ex. otraditionella metoder samt verka

för en jämnare fördelning av kvinnor och män inom lärarkåren,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en utvärdering görs om förhållandet till betygssystemet inom

olika kärnämnen och kursplaner för gymnasieprogrammen samt att ett förslag om

alternativa system och viktning utreds.

1996/97:Ub448 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhetssträvandena.

1996/97:Ub458 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om lärarfortbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om individuell fortbildnings- och utvecklingsplan,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fler karriärvägar,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande lärarcertifikat i

enlighet med vad som anförts i motionen,

11. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av åtgärder för att få

fler lektorer i skolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub477 av Stig Grauers (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att bibehålla hög

lärarkompetens i svensk skolundervisning.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att stärka hemspråksundervisningen i

grundskolan,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av en utredning med uppdrag att föreslå lämpliga

alternativ till nuvarande kunskapskrav och betygssystem för gymnasieskolan.

1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att hemspråksundervisning bör byta namn till modersmålsundervisning

och förläggas inom timplanen i grundskolan och organiseras som vanlig

språkundervisning.

1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om hemspråksundervisning.

1996/97:So276 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett grundskoleämne som innehåller undervisning i

livsstil-ekologi-hälsa bör införas.

1996/97:Kr257 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

15. att riksdagen beslutar i enlighet med vad som i motionen anförts om att

minimitiden för idrott och hälsa inom grundskolan höjs till 500 timmar per år.

1996/97:Kr510 av Michael Stjernström m.fl. (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att friluftsliv och idrottsutövande bör ingå som en naturlig del av

skolutbildningen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrottsgymnasierna.

1996/97:Kr511 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en analys av hur minskat antal timmar idrott i skolan påverkar

folkhälsan.

1996/97:Kr513 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om skolidrotten.

1996/97:Kr519 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om idrottens plats i skolan.

1996/97:A819 av Elving Andersson m.fl. (c) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om jämställdhet inom skola-utbildning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om praktik i grundskolan.

1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om pojkars och flickors möjlighet att utvecklas på lika villkor,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en bred översyn av läromedlen inom grundskolan, gymnasiet och

högskolan ur ett jämställdhetsperspektiv,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kvinnomisshandelns orsaker, symptom och möjliga behandling

skall ingå i den reguljära utbildningen i grundskola, gymnasieutbildning samt

i utbildningar till olika vårdyrken.

1996/97:Bo415 av Åke Carnerö och Tuve Skånberg (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Skolverket bör uppmärksamma grundskolans simundervisning.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande ett stort antal motionsyrkanden om

skolväsendet vilka alla har väckts under den allmänna motionstiden hösten

1996. Utskottet behandlar först motionsyrkanden med anknytning till

läroplanerna samt kurs- och timplanerna. Därefter behandlas motionsyrkanden om

jämställdhet i skolan, hemspråksundervisning och svenska som andraspråk.

Utskottet tar i ett särskilt avsnitt upp olika frågor om betyg.

Motionsyrkanden med anknytning till lärarfrågor behandlas sist i betänkandet.

Sammanlagt behandlas 64 motionsyrkanden.

Läroplansfrågor m.m.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att nya läroplaner för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och de frivilliga skolformerna (Lpf 94)

nyligen har införts (prop. 1992/93:220, bet. 1993/94:UbU1, rskr. 82 och prop.

1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Lpo 94 tillämpas fr.o.m.

läsåret 1997/98 i hela grundskolan och Lpf 94 tillämpas fr.o.m. läsåret

1994/95 för den nya reformerade gymnasieskolan. Läroplanerna utgår från en

ansvarsfördelning där staten anger målen för skolverksamheten och kommunerna

svarar för genomförandet.

Genom de nya läroplanerna anger regering och riksdag den värdegrund som

skolan skall vila på och de mål och riktlinjer som skall gälla för

skolarbetet. Där anges också vem som har ansvar för en viss verksamhet i

skolan och vad detta ansvar innebär. Läroplanerna innehåller bindande

föreskrifter. De kompletteras med kursplaner för de olika ämnena och timplaner

för de olika skolformerna. I kursplanerna anges målen för utbildningen i de

olika ämnena. De mål och riktlinjer som anges i skollagen, läroplanen och

kursplanerna skall ligga till grund för den lokala planeringen. Kommunen skall

i skolplanen redovisa de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå

de av staten fastställda målen. Den enskilda skolan skall sedan i den egna

lokala arbetsplanen ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten

skall utformas och organiseras. Lärarna utformar sedan tillsammans med

eleverna undervisningsmål.

Vissa allmänna frågor

Uppföljning och utvärdering m.m.

I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 8 framhålls att en effektiv tillsyn,

uppföljning och utvärdering är nödvändig för att mål- och resultatstyrning

skall fungera. Viktiga områden för uppföljning och utvärdering är tidsutrymmet

i läroplanen dels för de ämnen som är förlagda i block, dels för estetiska och

praktiska ämnen. Andra viktiga områden som behöver uppmärksammas vid

uppföljning och utvärdering är hur formerna för elevinflytande och

jämställdhetsarbete utvecklas. Även arbetet mot mobbning och uttryck för

främlingsfientlighet bör snarast följas upp och utvärderas.

Frågor om skolans värdegrund behandlas i motionerna 1996/97:Ub230 (kd)

yrkande 2 och 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 3. Det praktiska förverkligandet i

skolvardagen av läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste betonas på

alla nivåer, i de lokala skolplanerna och i kursplanerna samt i

lärarfortbildning och i nationella utvärderings- och utvecklingsplaner. I det

först nämnda yrkandet framhålls att det utvecklingsarbete som bedrivs av

Skolverket om hur läroplanens beskrivning av skolans värdegrund kan omsättas i

praktiken noga bör följas och utvärderas. I det andra yrkandet pekas på

behovet av utvärdering av fortbildning för lärare ur det etiska perspektivet

om värdegrunden.

U t s k o t t e t erinrar om att Skolverkets centrala uppdrag är att verka

för att de mål och riktlinjer för skolan som riksdagen och regeringen har

fastställt förverkligas inom givna ramar. Skolverkets huvuduppgifter är

tillsyn, uppföljning och utvärdering av skolan samt att lägga fram förslag

till utveckling av skolan och medverka till sådan utveckling. Skolverket har

de senaste åren gett en bred bild av tillståndet i svensk skola bl.a.

redovisad i Bilden av skolan 1993 och 1996. Utskottet kan konstatera att det

ingår i verkets uppgifter att på olika sätt följa utvecklingen i skolan. Det

framgår av Skolverkets verksamhetsplan för 1997 att arbetet inom verket

särskilt kommer att fokuseras kring två problemområden, nämligen frågor om att

stödja reformeringen av skolan och att belysa variation, spridning och

likvärdighet i skolan.

För att bidra till den pågående reformeringen av skolan kommer Skolverket

att under de närmaste åren, t.o.m. våren 1998, särskilt följa och stödja

utvecklingen inom ett antal utvalda områden. Utskottet vill i detta sammanhang

nämna två av dessa områden, nämligen värdegrunden i praktisk tillämpning samt

elevers inflytande och arbetet i skolan. Skolverket skall genom att följa och

dokumentera skolornas arbete få kunskap om hur de arbetar med ett område för

att utveckla det, om hinder och möjligheter, om vilka behov av

kompetenshöjande insatser som finns och/eller uppstår, hur dessa behov kan

tillgodoses och vilka effekter detta får för verksamheten. Skolverket avser

bl.a. att sprida kunskap om intressanta exempel och medverka till uppbyggnad

av nätverk mellan skolor för idé- och erfarenhetsutbyte.

Utskottet har vidare noterat att en arbetsgrupp har tillsatts av

Utbildningsdepartementet för samverkan kring arbetet med skolans värdegrund.

Gruppen skall redovisa sina förslag och bedömningar senast den 30 juni 1997.

Eftersom det redan ingår i Skolverkets uppdrag att bl.a. följa och

utvärdera de nya läroplanerna finner utskottet det inte påkallat med något

särskilt uttalande av riksdagen i dessa frågor. Utskottet avstyrker motionerna

1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt 1996/97:Ub251 yrkande 3.

Alkohol, tobak och narkotika (ANT)

Enligt motion 1996/97:Ub249 (fp, s, m, c, v, mp, kd) yrkande 2 bör Skolverket

på ett mera kraftfullt sätt markera skolans ansvar för ANT-undervisningen.

Motionärerna hänvisar till utbildningsutskottets undersökning om

lärarutbildningen (1995/96:URD1) i vilken det framkom klara brister i

lärarutbildningen vad avser ämnesområdet ANT.

U t s k o t t e t erinrar om att rektor enligt läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) har ett särskilt ansvar för att

ämnesövergripande kunskapsområden - bl.a. riskerna med tobak alkohol,

narkotika och andra droger - integreras i undervisningens olika ämnen. ANT-

frågor tas också upp som kunskapsområden i ämnena biologi samt idrott och

hälsa. Skolverket utarbetar olika typer av kommentar- och referensmaterial som

skolorna kan ha som stöd i undervisningen. Skolverket samarbetar med olika

organisationer, myndigheter och projekt kring hälsofrågor. En antologi om

hälsoarbetet i skolan - Är Pippi Långstrump en hälsoupplysare eller en

hälsorisk? - har tagits fram under år 1996. Skolverket har regeringens

uppdrag att ta fram ett referensmaterial om ANT-frågor. Enligt vad utskottet

inhämtat beräknas referensmaterialet att komma ut våren 1997. Vidare har

Folkhälsoinstitutet år 1995 gett ut en nationell handlingsplan för insatser i

syfte att förebygga användandet av alkohol och droger. Det finns också ett

omfattande material utgivet av olika organisationer, t.ex. Ungdomens

Nykterhetsförbund.

Utskottet vill med anledning av motionen hänvisa till att riksdagen nyligen

på utskottets förslag hos regeringen begärt en parlamentarisk utredning om

lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66, rskr. 100). Utskottet har inhämtat

att regeringen beräknas besluta om direktiv till utredningen inom kort.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub249

yrkande 2 avslås.

Sex och samlevnad

I motion 1996/97:Ub218 (s) begärs skrivningar i skolans kursplan om olika

kulturers syn på sexualitet och samlevnad. Motionären framhåller att eleverna

i dagens svenska skola har skiftande kulturbakgrund och erfarenheter.

Relationer, sexualitet och könsroller är oerhört viktiga begrepp när olika

kulturer möts och skall förstå varandra, heter det i motionen.

U t s k o t t e t vill erinra om att den nya målstyrningen innebär att

läroplanerna inte skall styra undervisningens organisation och uppläggning

eller skolans arbetsformer utan i stället ge klara och tydliga mål om vad

skolan skall uppnå. Ansvaret för att de nationella målen nås vilar på den

lokala nivån. Genom läroplanerna har rektor ett särskilt ansvar för att

eleverna får kunskaper om sex och samlevnad. Sex- och samlevnadsfrågor är ett

kunskapsområde inom flera olika ämnen. Vidare finns kunskaper om sex och

samlevnad angivet i målbeskrivningen för ämnet biologi i grundskolan. Som

utskottet i det föregående har framhållit utarbetar Skolverket olika typer av

kommentar- och referensmaterial. För att stödja undervisningen inom

kunskapsområdet sex och samlevnad har Skolverket gett ut ett referensmaterial,

Kärlek känns! förstår du. I detta material behandlas bl.a. etiska frågor och

olika kulturella världar.

Utskottet vill även peka på att den mångkulturella skolan behandlas i

Skolkommitténs delbetänkande, Krock eller möte (SOU 1996:143).

Utskottet anser att motion 1996/97:Ub218 bör avslås.

Vissa kurs- och timplanefrågor

Idrott och hälsa

Frågor med anknytning till ämnet idrott och hälsa i skolan tas upp i flera

motioner.

I motion 1996/97:Ub213 (m) begärs en utvärdering av ämnet idrott och hälsa i

skolan. Motionären anser att det är allvarligt att inslagen av idrott och

motion har minskat i skolan. Skolverket bör därför ges i uppdrag att utvärdera

hur ämnet har utvecklats efter det att den nya läroplanen har börjat gälla i

skolan. Liknande tankegångar anförs i motion 1996/97:Kr511 (c) yrkande 8. I

motionen hänvisas till studier som gjorts av bl.a. Riksidrottsförbundet.

Motionärerna anser att det är sannolikt att konsekvensen av minskad

obligatorisk timtid för idrottsämnet kan få negativa följder för folkhälsan.

En analys av utvecklingen bör göras med hjälp av befintligt utredningsmaterial

och/eller nya studier. Arbetet bör bedrivas skyndsamt för att eventuella

åtgärder skall kunna föreslås och verkställas inför höstterminen 1998.

I motion 1996/97:Kr257 (mp) yrkande 15 begärs att timtiden för ämnet idrott

och hälsa ökas till 500 timmar i grundskolan, dvs. till samma nivå som enligt

tidigare timplan. Motionärerna anser att det var ett allvarligt misstag att

minska den obligatoriska tiden för ämnet. Enligt motion 1996/97:Ub229 (m) bör

en översyn av läroplanen snarast ske för att undersöka om mer tid i skolan kan

ges åt ämnet idrott och hälsa. I motion 1996/97:Ub226 (v) begärs förslag till

ökad obligatorisk tid för ämnet idrott och hälsa. Det bör i läroplanen anges

att minst tre timmar i veckan skall användas till fysisk aktivitet (yrkande

1). I yrkande 2 i motionen framhålls behovet av en ökad samverkan mellan

skolan och idrottsföreningar. Även i motion 1996/97:Kr513 (fp) yrkande 2

anförs att det behövs ett utvidgat samarbete mellan skolan och

idrottsföreningarna. Motionärerna framhåller att ambitionen måste höjas när

det gäller ämnet idrott och hälsa i skolan. Det förhållandet att eleverna har

möjlighet att välja mer idrott än den obligatoriska är inte tillräcklig. De få

elever som gör det är redan aktiva i någon idrottsförening. Enligt motion

1996/97:Ub214 (s) måste åtgärder vidtas som stärker idrottens roll i skolan.

Trenden att ämnet får allt mindre utrymme i skolan måste brytas. I motion

1996/97:Ub221 (s) yrkande 1 framhålls behovet av ytterligare timmar för ämnet

idrott och hälsa i läroplanen. I yrkande 2 i motionen pekas på behovet att öka

kunskaperna om sambandet mellan motion och minskade kroppsliga skador. Mot

bakgrund av de senaste årens utveckling finns det, enligt motion 1996/97:Ub223

(s), anledning att stärka skolans roll som hälsofostrare.

I motion 1996/97:Kr519 (m) yrkande 2 framhålls att idrott och hälsa måste

ges stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras att använda utrymmet för

eget val till ämnet. Motionärerna pekar också på de möjligheter som finns för

kommuner att bygga ut lokala idrottsgymnasier eller samverka om regionala

idrottsgymnasier. Enligt motion 1996/97:Kr510 (kd) yrkande 5 bör antalet

idrottsgymnasier byggas ut allteftersom intresset för sådan utbildning ökar. I

yrkande 3 i motionen framhålls att målet för undervisningen i idrott skall

vara att skapa intresse för regelbunden motion och skapa medvetenhet om

kostens betydelse för välbefinnandet. Friluftsliv och idrottsutövande skall

vara en naturlig del av skolutbildningen.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Ämnet idrott och hälsa har i grundskolan numera en garanterad tid om 460

timmar enligt timplanen. Därutöver finns i timplanen utrymme för skolans val

om 410 timmar och 470 timmar för elevens eget val, vilka bl.a. kan användas

för ämnet idrott. Det ingår i kursplanen för ämnet idrott och hälsa att

eleverna skall få pröva och lära sig olika lekar, danser och idrottsgrenar.

Dessutom skall eleverna få möjlighet att ägna sig åt friluftsliv. Avsikten är

att de skall få en bred erfarenhet av olika aktiviteter och att de sedan kan

välja det som passar dem bäst. De skall kunna ta ansvar för sin egen fysiska

träning. Utskottet vill också peka på att hälsoperspektivet är en viktig del

av ämnet.

I gymnasieskolan är ämnet idrott och hälsa ett kärnämne och ingår beroende

på program i timplanen med 80 timmar alternativt 130 timmar. Den nya

gymnasieskolan ger utrymme för att kombinera studier med idrottsutövning genom

att det i timplanen finns särskild timtid för lokalt tillägg och individuella

val. Kommunerna kan anordna idrottsutbildning inom gymnasieskolan i egen regi

eller genom samverkansavtal med andra kommuner. Därutöver kan riksrekryterande

idrottsgymnasier anordnas efter särskilt beslut av Skolverket.

Utskottet vill med anledning av vad som anförts i några av motionerna

poängtera att utskottet anser det viktigt med samverkan mellan skolan och det

lokala föreningslivet. Detta har också angetts i de nya läroplanerna. Det

åligger alla som arbetar i skolan att verka för att utveckla kontakter med

föreningsliv och andra aktiviteter som kan berika undervisningen.

Utskottet erinrar om att den nya läroplanen för grundskolan har införts

successivt och tillämpas för hela grundskolan först fr.o.m. nästa läsår, dvs.

läsåret 1997/98. Som utskottet har framhållit i det föregående ingår det i

Skolverkets uppgifter att följa och utvärdera de nya läroplanerna. Skolverket

har ännu inte genomfört någon utvärdering av ämnet idrott och hälsa.

Utskottet har erfarit att Folkhälsoinstitutet planerar att, under våren

genom olika informationsinsatser, informera skolorna om hälsofrämjande

metoder. Avsikten är bl.a. att informera om forskning inom området liksom om

projektet Hälsoskolorna, som är ett projekt initierat av Europarådet, EG och

WHO:s Europakontor. Projektet syftar till att utveckla metoder och modeller

för att bedriva lokalt folkhälsoarbete med skolan som centrum. Sverige gick

med i projektet våren 1993 och de utvalda skolorna (elva skolor) började sitt

arbete i januari 1994.

Utskottet har i det föregående konstaterat att det ingår i Skolverkets

uppdrag att följa upp och utvärdera skolans verksamhet. Något särskilt

uttalande av riksdagen i frågan om utvärdering av ämnet idrott och hälsa är

enligt utskottets uppfattning inte påkallat. Utskottet hänvisar också till att

statsrådet Ylva Johansson i ett tal på rikskonferensen om den mångkulturella

skolan i Botkyrka uttalat (pressmeddelande från den 30 januari 1997) att hon

avser att föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och slöjd i

grundskolan. Statsrådet räknar med att en sådan förändring av timplanerna

skall kunna genomföras från höstterminen 1998. Utskottet avstyrker motionerna

1996/97: Ub213 och 1996/97:Kr511 yrkande 8.

När det gäller frågan om ökad tid m.m. i ämnet idrott och hälsa hänvisar

utskottet dels till vad utskottet anfört ovan om bl.a. informationsinsatser

från Folkhälsoinstitutet, vikten av samverkan mellan skolan och föreningslivet

samt statsrådet Johanssons uttalande om ökad tid i ämnet. Utskottet anser att

motionerna 1996/97:214, 1996/97:Ub221 yrkandena 1 och 2, 1996/97: Ub223,

1996/97:Ub226 yrkandena 1 och 2, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15,

1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2 och 1996/97:Kr519

yrkande 2 bör avslås.

Simundervisningen i grundskolan bör enligt motion 1996/97:Ub248 (v)

kvalitetssäkras. I grundskolans läroplan anges mål som eleven skall uppnå vid

slutet av det femte respektive nionde skolåret. I målen för det femte skolåret

ingår att eleven skall kunna simma och hantera nödsituationer i vatten. I

nionde årskursen anges inga särskilda mål för simkunnighet eller livräddning.

Motionären anser att det vore önskvärt med ett ?uppfölj-ningsmål? i fråga om

simkunnighet i nionde årskursen. Motionärerna i motion 1996/97:Bo415 (kd)

yrkande 1 anser att Skolverket bör uppmärksamma simundervisningen i

grundskolan. Det är viktigt att den negativa utvecklingen av simkunnigheten

bryts och att resurser finns för att uppnå skolans mål.

U t s k o t t e t anser i likhet med motionärerna att det är viktigt att

alla barn och ungdomar kan simma. Utskottet utgår från att skolan och

föräldrarna gemensamt tar ett ansvar för att barnen får denna färdighet.

Utskottet vill även erinra om att det i kursplanen för ämnet idrott och hälsa

i gymnasieskolan anges att eleverna efter genomgången kurs skall ha

grundläggande kunskaper om och kunna tillämpa livräddning och första hjälpen.

Utskottet utgår även från att denna fråga uppmärksammas av Skolverket i

uppföljnings- och utvärderingarbetet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks motionerna 1996/97:Ub248

och 1996/97:Bo415 yrkande 1.

Praktik och praktisk arbetlivsorientering (prao) i grundskolan

I motion 1996/97:A819 (c) yrkande 5 påpekas att praktik och praktisk

arbetslivsorientering (prao) tidigare var obligatorisk och att tid fanns

avsatt i grundskolans timplan. Detta togs bort i den nya läroplanen (Lpo 94).

Ett specifikt mål för prao var att eleverna skulle praktisera inom

yrkesområden som dominerades av det motsatta könet. Därmed kunde prao bidra

till att könsbundna yrkesval motverkades. Motionärerna anser att det i

grundskolans läroplan skall finnas tid fastställd för prao.

U t s k o t t e t erinrar om att det i grundskolans läroplan (Lpo 94) finns

en tydlig markering av rektors ansvar för att organisera den studie- och

yrkesorienterande verksamheten och för att samverka med arbetslivet utanför

skolan, så att eleverna får egna konkreta erfarenheter av betydelse för deras

fortsatta val av utbildning och yrkesinriktning. Vidare åligger det alla som

arbetar i skolan att bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens

studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell

bakgrund.

Omfattningen av praktisk arbetslivsorientering i grundskolan är inte längre

nationellt reglerad. Utskottet noterar att regeringen enligt regleringsbrev

för budgetåret 1997 uppdragit åt Skolverket att analysera konsekvenserna av

förändringen och föreslå åtgärder om granskningen föranleder detta.

Mot bakgrund av att den förändrade regleringen av praktisk

arbetslivsorientering för närvarande är föremål för en särskild analys

avstyrker utskottet motion 1996/97:A819 yrkande 5.

Utbildning i miljökunskap

Frågor om utbildning i miljökunskap behandlas i motion 1996/97:Ub207 (m).

Motionärerna anser att utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras

i grundskolan och gymnasieskolan (yrkande 1). I yrkande 2 begärs förslag till

utbildningssatsningar som ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU. Det är

angeläget att den svenska skolan på liknande sätt som sker inom EU söker

integrera miljökunskap i utbildningen. Motionärerna anser vidare att det finns

stora brister inom skolan vad avser aktuell information om vilka framsteg som

gjorts på miljöområdet. Eleverna får ofta en förlegad och därför negativ

information, heter det i motionen (yrkande 3).

U t s k o t t e t noterar att bl.a. utbildningsfrågorna redovisas i

regeringens skrivelse 1996/97:50 På väg mot ett ekologiskt hållbart samhälle

(s. 65). Skrivelsen är en lägesbeskrivning av regeringens pågående arbete med

att ta fram miljöstrategier för ett antal olika samhällssektorer. Skrivelsen

är f.n. föremål för riksdagens behandling. När det gäller utbildningsfrågorna

redovisas bl.a. att Skolverket i augusti 1996 genomfört en utvärdering av det

samlade stödet för miljöundervisning. I denna rapport konstateras bl.a. att

samtliga policydokument på undervisningens och miljöns områden - nationellt

såväl som internationellt - ställer tydliga krav på och samtidigt erbjuder

stöd för miljöundervisning och miljöarbete i skolan. Vidare framgår att

skolorna är en del av - dock inte fullt integrerade i - kommunernas

miljöarbete i enlighet med Agenda 21. De ideella miljöorganisationerna är

tydligt närvarande i kommunernas och skolornas arbete med Agenda 21 och

miljöundervisning. Utvärderingen omfattar också skolor som deltar i nätverk

med stöd från Skolverket. Sådana skolor tenderar bl.a. att öppna sig mer mot

det omgivande samhället och ha fått nya perspektiv på den miljörelaterade

undervisningen.

Utskottet har vid förra riksmötet behandlat en motion med likartat innehåll

(bet. 1995/96:UbU3 s. 13). Utskottet avstyrkte motionen och hänvisade bl.a.

till att miljöperspektivet enligt de nya läroplanerna är ett av de

övergripande perspektiv som skall anläggas i skolans olika ämnen och att

miljöperspektivet finns i bl.a. kursplanerna för de naturorienterande ämnena i

grundskolan. Vidare pekade utskottet på de förbättrade möjligheter för

eleverna att fördjupa och bredda kunskaperna som numera finns i grundskolan

genom timplaneutrymmet för elevens eget val. Utskottet avstyrker motion

1996/97:Ub207.

Förslag till nytt ämne i grundskolan - livskunskap

I motion 1996/97:So276 (mp) yrkande 8 anförs att ett nytt ämne - livskunskap -

bör införas i grundskolan. Ämnet skall innehålla undervisning i

livsstil-ekologi-hälsa och ge kunskap om förutsättningarna för ett hälsosamt

liv i en hälsosam miljö.

U t s k o t t e t har i det föregående redovisat att miljöperspektivet är

ett av de övergripande perspektiv som det enligt läroplanen för det

obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) är angeläget att anlägga i undervisningen

i skolans alla ämnen. Genom ett miljöperspektiv skall eleverna få möjlighet

att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och skaffa sig ett

personligt förhållningssätt till övergripande och globala frågor.

Miljöperspektivet poängteras genomgående i kursplanerna. Eleverna skall också

genom undervisningen i grundskolan få kunskap om sambandet mellan livsstil och

hälsa. Sådana frågor behandlas bl.a. i kursplanerna för ämnena biologi samt

idrott och hälsa.

Utskottet konstaterar att eleverna genom den nya läroplanen och de nya

kursplanerna skall få den kunskap som motionärerna efterlyser och avstyrker

med hänvisning härtill förslaget i motion 1996/97:So276 yrkande 8 om införande

av ett särskilt ämne för undervisning i livsstil-ekologi och hälsa.

Ämnet historia

I motion 1996/97:Ub202 (m) begärs ett tillkännagivande om behovet av allsidig

historieundervisning i de delar av landet som inte alltid tillhört Sverige.

Motionären framhåller att svensk historia givetvis inte skall undanhållas

eller negligeras men att lokal historia bör få en mer framträdande plats.

U t s k o t t e t behandlade vid förra riksmötet en likalydande motion

(bet. 1995/96:UbU3 s. 17). Utskottet konstaterade bl.a. att kunskaper om

hembygdens historia skall ingå i undervisningen i historia i grundskolan och

avstyrkte den då föreliggande motionen. Utskottet avstyrker med samma

motivering motion 1996/97:Ub202.

Arbetsmiljöutbildning

I motion 1996/97:Ub225 (s) pekas på behovet av arbetsmiljöutbildning för

framtida arbetsledare. Arbetsmiljöfrågorna bör i högre grad än i dag föras in

i utbildningen på såväl gymnasie- som högskolenivå. Med tanke på den frihet

som utbildningsväsendet har att självt forma sina utbildningsprogram kan man

diskutera någon form av rekommendation från statsmakternas sida, heter det i

motionen.

U t s k o t t e t erinrar om att det i samtliga programmål för

gymnasieskolans nationella program ingår bland kraven på respektive utbildning

att skolan har ansvar för att eleverna efter fullföljd utbildning har kunskap

om vad som kännetecknar en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö som är säker

från skydds- och miljösynpunkt. Eleverna skall vidare ha insikt om

arbetsorganisationens betydelse i detta sammanhang. Det är inte möjligt att

inom gymnasieskolans ram erbjuda en omfattande och fullständig

arbetsmiljöutbildning. Arbetsmiljöområdet är ett område där en kontinuerlig

utveckling sker genom t.ex. införande av ny teknik. Utbildning inom

arbetsmiljöfrågor torde därför vara ett område inom vilket det behövs en

kontinuerlig kompetensutveckling i arbetslivet.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub225

avslås.

Jämställdhet i skolan

Synpunkter på frågor om jämställdhet i skolan förs fram i flera motioner från

den allmänna motionstiden.

Enligt motionerna 1996/97:Ub448 (c) yrkande 1 och 1996/97:A819 (c) yrkande 3

måste undervisningen i skolan förändras, så att hänsyn tas till flickors och

pojkars olikheter i fråga om behov och intressen. Skolan måste bli bättre på

att synliggöra och lyfta fram kunskap om kvinnligt och manligt. Detta kräver,

anförs det i den senare motionen, att jämställdhetsfrågor tas upp i

lärarutbildningen och fortbildningen i betydligt större utsträckning än i dag.

Det är också önskvärt med en jämnare könsfördelning bland skolans personal.

Arbetet med att förbättra jämställdheten är enligt motion 1996/97:Ub250 (fp)

yrkande 10 både en fråga om kunskap och en pedagogisk fråga. Verksamheten i

skolan bör struktureras för att möta de olika krav som ställs av pojkar och

flickor, och undervisningen bör utformas på ett sådant sätt att den svarar mot

pojkars och flickors olika behov av kunskap, uppmärksamhet och

identitetsskapande. Jämställdhetsfrågor bör som ett första steg lyftas fram i

utbildning och fortbildning av lärare.

I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 16 hävdas att ett flertal olika

klassrumsstudier visar att pojkarna får mer uppmärksamhet än flickorna. Detta

pekar på att lärare för att kunna utbilda jämställt måste ha insikt om vad

jämställdhet är. Men det behövs ett annat förhållningssätt långt tidigare,

anmärker motionärerna. Redan i barnomsorgen bör hos barnen grundläggas en

jämställd syn på kvinnor och män. Motionärerna vill inte att enbart pojk-

respektive flickklasser skall anordnas. Däremot anser de att det är bra att

flickor och pojkar ibland delas in i grupper var för sig. De tillägger att

alla läromedel måste granskas ur ett jämställdhetsperspektiv innan de används

i undervisningen.

Enligt motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 6 är det viktigt att skapa

medvetenhet om hur jämställdhetssituationen är i dag och hur denna aktivt kan

förbättras. Denna uppgift måste prioriteras och göras tydlig i

lärarutbildningen, i skolplaner och i jämställdhetsprogram vid de enskilda

skolorna. Vidare anser motionärerna det vara grundläggande för

jämställdhetsarbetet att könsfördelningen inom de yrkeskategorier som finns

representerade i skolan på sikt görs jämnare. Liknande synpunkter, bl.a. om en

jämnare könsfördelning inom lärarkåren i gymnasieskolan, redovisas i motion

1996/97:Ub251 (kd) yrkande 6. I motion 1996/97:A821 (kd) yrkande 15 betonas

att olika metoder bör utarbetas och projekt startas för att främja pojkars och

flickors möjligheter att utvecklas på lika villkor. Vissa undervisningsmoment

inom klassens ram bör t.ex. kunna organiseras i särskilda flick- och

pojkgrupper, anför motionärerna.

I motion 1996/97:A821 (kd) begärs att riksdagen uttalar sig för att en bred

översyn bör göras av läromedlen inom skola och utbildning ur ett

jämställdhetsperspektiv (yrkande 16). Enligt samma motion yrkande 23 bör

frågor om kvinnomisshandelns orsaker, symptom och möjliga behandling tas upp i

undervisningen i grundskolan, gymnasieskolan samt i utbildningar till olika

vårdyrken.

U t s k o t t e t vill påminna om att riksdagen våren 1995 tog ställning

till förslag i proposition och motioner om jämställdhet mellan kvinnor och män

inom utbildningsområdet (prop. 1994/95:164, bet. UbU18, rskr. 405). Utskottet

betonade då att skolan har ett ansvar för att aktivt och medvetet främja

kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter och för att motverka traditionella

könsmönster. I skollagen infördes, i enlighet med regeringens förslag, en

bestämmelse om att den som verkar inom skolan särskilt skall främja

jämställdhet mellan könen. Utskottet delade regeringens bedömning att

jämställdhet bör lyftas fram som en pedagogisk fråga i skolans dagliga arbete.

I sammanhanget behandlade utskottet ett flertal motionsyrkanden med liknande

syfte som de nu aktuella. Bland annat anförde utskottet, i fråga om sär- och

samundervisning, att det inte är önskvärt att gå tillbaka till någon form av

flick- och pojkskolor eller enkönade klasser. Utskottet pekade på att det

ankommer på skolorna själva att bestämma om vissa undervisningsmoment av

pedagogiska skäl skall ges i särskilda flick- och pojkgrupper. Motionsyrkanden

om granskning av läromedel ur ett jämställdhetsperspektiv avstyrktes med

hänvisning till att det i Skolverkets uppgift att följa upp och utvärdera

verksamheten i skolan även ingår att följa utvecklingen inom

läromedelsområdet. Det är dock framför allt rektor och lärarna som har att

ställa krav på läromedlen, anförde utskottet.

Frågor om en jämnare könsfördelning inom lärarutbildningarna samt utbildning

och fortbildning av lärare i jämställdhetsfrågor behandlades i utskottets

budgetbetänkande hösten 1996 (bet. 1996/97:UbU1 s. 63 f.) i anslutning till

ett tillkännagivande till regeringen om tillsättande av en parlamentarisk

utredning för översyn av lärarutbildningarna (rskr. 1996/97:100).

Skolverket har i sin verksamhetsplan för 1997 (s. 25) angett att frågor om

jämställdhet och flickors och pojkars olika behov och förutsättningar skall

beaktas i alla verkets projekt. En strategi för utveckling och utvärdering av

jämställdheten i skolan skall utvecklas. Dessutom redovisar Skolverket arbetet

med ett särskilt nätverk för jämställdhet i skolan som kommer att följas och

stödjas under 1997, bl.a. genom nätverkets elektroniska forum.

Utskottet vill även nämna att Kommittén för gymnasieskolans utveckling i

sitt betänkande Den nya gymnasieskolan - steg för steg (SOU 1997:1 s. 76 f.)

konstaterar att de flesta av gymnasieskolans program som innehåller yr-

kesämnen fortfarande i hög grad väljs av antingen flickor eller pojkar. En

jämnare könsfördelning inom utbildningarna i gymnasieskolan är enligt

kommittén önskvärd. Kommittén framhåller vidare vikten av att

lärarutbildningen ger de blivande lärarna kunskaper om skillnaderna i hur

flickor och pojkar lär. Detta är också ett angeläget utvecklingsområde för

redan anställda lärare, menar kommittén.

Jämställdhetsarbetet i förskola, skola och fritidshem behandlas som en av de

viktigare utvecklingsfrågorna i Barnomsorg och skola-kommitténs nyligen

avlämnade betänkande Växa i lärande - förslag till läroplan för barn och unga

6-16 år (SOU 1997:21).

Utskottet förutsätter att samtliga aspekter på jämställdhet mellan män och

kvinnor tas upp i all undervisning, även frågor rörande kvinnomisshandel och

den kvinnosyn som denna ger uttryck för.

Utskottet föreslår mot bakgrund av vad utskottet redovisat att riksdagen

avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub245 yrkande 16,

1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 6, 1996/97:Ub448 yrkande 1,

1996/97:A819 yrkande 3 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23.

Hemspråksundervisning m.m.

Hemspråksundervisningen

Behovet av åtgärder för att stärka hemspråksundervisningen i grundskolan

framhålls i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 11. Särskilt anger motionärerna

att minoritetsgruppers rätt till undervisning i hemspråket måste skyddas. Det

är också viktigt, anför de, att det finns tillgång till hemspråkslärare med

god lärarutbildning, gärna i flera ämnen. Hemspråkslärarnas verksamhet bör

inte särbehandlas vid skolan utan lärarna bör inordnas i lärarkollegiets

arbete. Vidare bör hemspråk organiseras och schemaläggas på samma sätt och med

samma krav på smidighet som ställs för övriga ämnen i skolan, menar

motionärerna.

Enligt motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 13 bör hemspråksundervisning vara

en rättighet för alla som vill lära sig föräldrarnas modersmål. Motionären

anser dessutom att de skolor som har undervisning i olika hemspråk bör kunna

utnyttja detta och erbjuda alla elever på skolan att studera dessa språk. Även

i denna motion understryks att det är angeläget att förbättra utbildningen av

hemspråkslärare.

I motion 1996/97:Sf625 (kd) yrkande 18 förordas att hemspråksundervisning i

fortsättningen skall benämnas modersmålsundervisning. Denna bör i grundskolan

förläggas inom timplanens utrymme och organiseras som vanlig

språkundervisning. Motionärerna anmärker att genom dessa åtgärder försvinner

hemspråksundervisningens karaktär av säråtgärd för invandrare.

Det är enligt motion 1996/97:Ub217 (s) yrkande 1 viktigt att kommunerna

formulerar en tydlig politisk ambitionsnivå för invandrarelevernas rätt till

likvärdig utbildning i hemspråk och studiehandledning på hemspråk. Även

dataundervisning bör ske på hemspråket. Motionärerna motiverar yrkandet med

att hemspråksundervisningen, såsom en särskild stödinsats, har drabbats hårt

av ekonomiska nedskärningar under senare år.

U t s k o t t e t noterar att frågor rörande hemspråksundervisningen

behandlats såväl av Skolverket som av statliga utredningar, nämligen

Invandrarpolitiska kommittén och Skolkommittén.

Skolverket har i april 1996 redovisat ett regeringsuppdrag i rapporten

Hemspråksundervisningen - en översyn (rapport nr 105). Ärendet bereds för

närvarande i regeringskansliet. Invandrarpolitiska kommittén har i april 1996

lagt fram sitt slutbetänkande Sverige, framtiden och mångfalden (SOU 1996:55).

En proposition med betänkandet som grund kommer enligt vad utskottet inhämtat

att föreläggas riksdagen under hösten 1997. Skolkommittén har i november 1996

presenterat delbetänkandet Krock eller möte - om den mångkulturella skolan

(SOU 1996:143). Betänkandet utgör ett diskussionsunderlag, vari kommittén

lyfter fram vissa synpunkter. Kommitténs slutbetänkande med förslag väntas

föreligga i oktober 1997.

I rapporten till regeringen föreslår Skolverket bl.a. att termen hemspråk

ersätts med modersmål i koppling med det språk som avses, t.ex. spanska som

modersmål. - Begreppet modersmål i stället för hemspråk förs också fram i

Skolkommitténs diskussioner och förordas av den Invandrarpolitiska kommittén.

Vidare föreslår Skolverket att bestämmelserna om hemspråksundervisning i

grundskoleförordningens respektive gymnasieförordningens kapitel om särskilda

stödinsatser skall sammanföras med föreskrifter om timplanen i

skolförordningarna. Därigenom understryks enligt verket att

hemspråksundervisningen inte bör uppfattas som en stödåtgärd utan som

undervisning i modersmål. Skolkommittén är i sitt betänkande inne på samma

tanke. Invandrarpolitiska kommittén anser att undervisning i modersmål

(hemspråk) bör bedrivas på timplanebunden tid, och att lärarna i dessa ämnen

bör ingå i lärarkollegiets arbete (SOU 1996:55 s. 382).

Skolkommittén tar också upp frågan om undervisningen i hemspråk bör göras

obligatorisk (SOU 1996:143 s. 118). Kommittén anför dessutom att

undervisningen för elever med ett annat modersmål än svenska öppnar unika

möjligheter att bredda de svenska elevernas språkval. Det finns enligt

kommittén inget skäl att begränsa undervisningen i ett invandrarspråk till att

bara omfatta hemspråksberättigade elever, om det finns andra elever som är

intresserade av att delta (s. 82).

När det särskilt gäller hemspråkslärare föreslår Skolverket i rapporten till

regeringen att nuvarande ämneskombinationer i grundskollärarutbildningen

utökas på så sätt att hemspråk kan kombineras med samtliga andra

ämneskombinationer.

Elever i minoritetsgrupper - för vilka undervisning i hemspråket inte går

att ordna inom skolans ram, t.ex. på grund av att antalet deltagare

understiger fem - bör enligt vad Invandrarpolitiska kommittén föreslår få

tillgång till ett ekonomiskt bidrag som kan lösas in hos godkänd

utbildningsanordnare i en försöksverksamhet med utbildningsgaranti (SOU

1996:55 s. 382).

Med hänvisning till de förslag om förstärkning av hemspråksundervisningen

som nu föreligger och som fortsatt bereds inom regeringskansliet avstyrker

utskottet motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97:Ub514 yrkande 11,

1996/97:Sf625 yrkande 18 och 1996/97:Sf633 yrkande 13.

Utskottet vill här nämna att utskottet i sitt betänkande 1996/97:UbU6 Vissa

grundskolefrågor m.m. behandlat näraliggande motionsyrkanden, nämligen

angående införande av ett system med hemspråkscheck samt en utredning om

hemspråk som merit, i ett avsnitt om särskilda åtgärder för invandrare.

Svenska/svenska som andraspråk

Enligt motion 1996/97:Ub217 (s) yrkande 2 bör undervisningen i svenska som

andraspråk också syfta till att fördjupa elevernas förståelse för svensk

kultur och svenskt samhällsliv.

U t s k o t t e t konstaterar att det i kursplanen för grundskolan i ämnet

svenska som andraspråk (SKOLFS 1995:46) föreskrivs bl.a. att undervisningen i

ämnet skall synliggöra likheter och skillnader mellan den kultur eleven genom

sitt ursprung är delaktig av och det svenska samhällets synsätt och

värderingar för att eleverna skall förstå den värdegrund som den svenska

skolan och det svenska samhället vilar på. Motsvarande föreskrifter finns i

gymnasieskolans kursplaner i ämnet svenska som andraspråk (SKOLFS 1995:39).

Där sägs att varierande aspekter på samhällsliv och kultur återkommande skall

integreras i språkundervisningen, så att eleverna blir alltmer delaktiga i de

förhållningssätt och de traditioner som kännetecknar det land som de nu bor i.

Utskottet anser att motionsyrkandet är tillgodosett med vad utskottet nu

redovisat. Det bör därför avslås av riksdagen.

Frågan om ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till

gymnasieskolan tas upp i två motioner, 1996/97:Ub240 (m) yrkande 4 och

1996/97:Ub247 (fp) yrkande 6. I det först nämnda yrkandet framhålls att en

förutsättning för att eleverna skall kunna tillgodogöra sig undervisningen i

gymnasieskolan är att de har goda kunskaper i svenska. Motionärerna

ifrågasätter beslutet att jämställa svenska som andraspråk med ämnet svenska

vid antagning till gymnasieskolan. Enligt motionärernas uppfattning skall

undervisningen i svenska som andraspråk syfta till att ge eleverna sådana

kunskaper att de kan övergå till studier i ämnet svenska. Även i den senare

motionen anförs att syftet med undervisningen i svenska som andraspråk skall

vara att eleven skall kunna gå över till den ordinarie undervisningen i

svenska. Motionären beklagar att riksdagen nyligen beslutat att godkänt betyg

i svenska som andraspråk skall ge tillträde till gymnasieskolans program.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte (prop. 1995/96:206, bet.

1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15) beslutat att godkänt betyg i svenska som

andraspråk skall vara ett alternativ till betyg i ämnet svenska och utgöra

grund för behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade

program. Beslutet medförde en ändring i 5 kap. 5 § skollagen (1985:1100).

Utskottet anförde därvid bl.a. att ämnet svenska som andraspråk i

gymnasieskolan utgör ett kärnämne och ett alternativ till kärnämnet svenska.

Svenska som andraspråk har en egen kursplan i både grundskolan och

gymnasieskolan. Utskottet delade regeringens bedömning att kunskaper

motsvarande godkänt betyg i svenska som andraspråk från grundskolan är en

tillräcklig grund för att kunna följa nationella och specialutformade program

i gymnasieskolan. Utskottet gör samma bedömning nu och avstyrker motionerna

1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97:Ub247 yrkande 6.

Betyg i skolan

Betygssystemen i grundskolan och gymnasieskolan

I motion 1996/97:Ub245 (v) yrkande 2 begärs en parlamentarisk utredning om

konsekvenserna av en helt betygsfri skola. I motionen förs ett principiellt

resonemang där motionärerna vänder sig mot förekomsten av betyg. Motionärerna

anser att det inte går att mäta kunskap. Hur det än görs blir resultatet

subjektivt och föga användbart. Betyg är ett trubbigt verktyg som

urvalsinstrument till högre studier.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionen anföra följande.

Riksdagen har under 1994/95 års riksmöte beslutat om nytt betygssystem för

det obligatoriska skolväsendet (prop. 1994/95:85, bet. UbU6, rskr. 136). I

samband därmed avslogs ett likalydande yrkande om en parlamentarisk utredning

med uppgift att utreda konsekvenserna av en betygsfri skola. Utskottet anförde

följande:

Utskottet delar såväl regeringens som motionärernas uppfattning att varje

betygssystem oavsett utformningen påverkar arbetet i skolan. Det kan stödja

eller undergräva skolans övergripande mål. Efter ett flertal betygsutredningar

och remissomgångar kan man konstatera, vilket även regeringen gör, att det

perfekta betygssystemet sannolikt inte finns. Utskottet anser emellertid -

liksom både den nuvarande och den tidigare regeringen - att det finns behov av

ett nationellt betygssystem för att ge eleverna intyg på uppnådda kunskaper

efter genomgången grundskoleutbildning. Betygen spelar också en viss roll som

instrument för urval till gymnasieskolan. Riksdagen bör enligt utskottets

uppfattning inte ta initiativ till ett ytterligare omfattande utredande om

betygen, varför yrkandet avstyrks.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker motion 1996/97:Ub245

yrkande 2.

Betygssystemet i grundskolan behandlas i tre motioner. I motion 1996/97:Ub211

(m) yrkande 9 föreslås att utvecklingssamtal och skriftliga omdömen skall

förekomma under hela skoltiden. Vidare bör betyg ges tidigare än i dag och i

fler steg. Enligt motion 1996/97:Ub233 (c) yrkande 4 skall utvecklingssamtal

mellan lärare, elev och föräldrar vara den grundläggande kontaktformen.

Skriftig information skall ges som komplement fr.o.m. årskurs 5. Betyg skall

vara kunskapsrelaterade och ges i en femgradig skala fr.o.m. höstterminen i

årskurs 7. Betyget icke godkänt skall inte ingå i slutbetyget. Elever som

lämnar skolan utan att ha uppnått kravnivån och utan att ha erhållit betyg

skall ges ett skriftligt omdöme. Den avlämnande skolan skall ha skyldighet att

utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar betyg.

I motion 1996/97:Ub230 (kd) yrkande 11 framhålls att utvecklingssamtalen

skall vara den främsta kontaktformen mellan skola och hem. Motionärerna anser

vidare att det är viktigt med betyg som komplement till utvecklingssamtalen.

Betyg bör ges i en sexgradig skala fr.o.m. årskurs 7. Skriftlig information om

elevens kunskap och utveckling bör ges fr.o.m. årskurs 5. De elever som slutar

skolan utan att uppnå fastställd kravnivå i ett ämne skall få ett streck i

stället för betyg. Den avlämnande skolan skall ha skyldighet att utarbeta ett

skriftligt omdöme oavsett om eleven begär det eller ej.

U t s k o t t e t har i det föregående redovisat att riksdagen under 1994/95

års riksmöte har beslutat om ett nytt betygssystem för det obligatoriska

skolväsendet. Reglerna för betyg anges i 7 kap. grundskoleförordningen.

Enligt gällande bestämmelser skall läraren fortlöpande informera eleven och

elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång per termin skall

läraren, eleven och elevens vårdnadshavare samtala om hur elevens

kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas (utvecklings-

samtal). På begäran av en elevs vårdnadshavare skall läraren som ett

komplement till utvecklingssamtalet lämna skriftlig information om elevens

skolgång. Sådan information får dock inte ha karaktären av betyg.

Betyg skall sättas varje termin fr.o.m. höstterminen i årskurs 8 i en

tregradig skala: Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG).

Om en elev inte når upp till kursplanens krav för godkänd nivå får han eller

hon inget betyg i ämnet. I ett sådant fall skall på begäran av eleven eller

elevens vårdnadshavare ett skriftligt omdöme om elevens kunskapsutveckling i

ämnet ges.

Utskottet har i bet. 1994/95:UbU6 ingående redovisat sin syn på frågor om

utvecklingssamtal, den skriftliga informationen till hemmet, betygsskalan,

betygskriterier m.m. Utskottet hänvisar till vad utskottet då anförde och är

inte berett att förorda ändringar i det nyligen beslutade betygssystemet.

Utskottet vill dock mot bakgrund av vad som anförts i motionerna

1996/97:Ub230 yrkande 11 och 1996/97:Ub233 yrkande 4 något beröra frågan om

skyldighet för den avlämnande skolan att utarbeta ett skriftligt omdöme om

elevens kunskapsutveckling i det fall eleven inte uppnått kravnivån för

betyget godkänd. Motionärerna anför att en sådan skyldighet skall finnas

oavsett om eleven eller elevens vårdnadshavare begärt det eller ej. Det

skriftliga omdömet skall enligt motionärerna finnas för det fall eleven senare

begär att få ett sådant. Utskottet har en viss förståelse för dessa synpunkter

men vill hänvisa till vad utskottet i det tidigare nämnda betänkandet anförde

om skriftligt omdöme och sekretess. Utskottet anförde bl.a. att betyg och

skriftliga omdömen är offentliga handlingar. Utskottet pekade också på att det

i omdömet skall finnas en beskrivning av elevens kunskapsutveckling och inte

sådana ömtåliga uppgifter om eleven av den karaktären att de faller in under

sekretesslagens bestämmelser om sekretess på skolområdet. Utskottet menar att

det inte kan uteslutas att en elev eller elevens vårdnadshavare trots detta

anser att även uppgifter om elevens kunskapsutveckling är av den karaktären

att det inte är önskvärt att de är offentliga. Utskottet anser att nuvarande

ordning, innebärande att skriftligt omdöme skall ges på begäran, är väl

avvägd.

Motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9, 1996/97:Ub230 yrkande 11 och

1996/97:Ub233 yrkande 4 bör avslås med hänvisning till vad utskottet anfört.

Betygssystemet i gymnasieskolan behandlas i flera motioner. I motion

1996/97:Ub514 (mp) yrkande 19 begärs en utredning om alternativ till nuvarande

betygssystem m.m. Motionärerna anser att betygssystemet är olämpligt. Betygen

bör tas bort och ersättas med andra former för bedömning även när det gäller

antagning till högre utbildning. Om detta inte är möjligt bör kunskapskraven

och reglerna för betygsättning ses över. Enligt motion 1996/97:Ub222 (mp) bör

regeringen skyndsamt se över betygssystemet så att antagning till högre

utbildning grundar sig på lika normer. I dag har skolor egna kriterier, vilket

innebär att betygen varierar mycket mellan olika men likvärdiga skolor.

I motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 7 anförs att betygssystemet måste

utvärderas noggrant. Motionärerna ifrågasätter tillämpningen av det nya

systemet. Undersökningar från Skolverket visar att spännvidden är stor mellan

de olika programmen vad gäller såväl betyget ?Icke godkänd? som betyget

?Mycket väl godkänd?. Motionärerna pekar på att pressen för lågpresterande

elever och deras lärare kan bli onödigt stor när det gäller kärnämnena på

vissa program med mera praktisk inriktning. Möjligheten till alternativa betyg

för olika typer av program bör allvarligt övervägas. Urvalsförfarande bör i

stället kunna ske genom viktning av betyg.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt riksdagens beslut infördes ett mål- och kunskapsrelaterat

betygssystem i gymnasial utbildning den 1 juli 1994 (prop. 1992/93:250, bet.

1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93). Kommittén som följer gymnasieskolans

utveckling (dir. 1994:29 och dir. 1994:128) har bl.a. i uppdrag att följa hur

det nya betygssystemet tillämpas i gymnasieskolan. Kommittén har lämnat två

delbetänkanden, Den nya gymnasieskolan - Hur går det? (SOU 1996:1) och Den nya

gymnasieskolan - Steg för steg (SOU 1997:1). Kommittén har i sitt senaste

betänkande behandlat frågor om gymnasieskolans betygssystem. Kommittén kommer

att lämna sitt slutbetänkande sommaren 1997.

I betänkandet konstateras bl.a. att det nya betygssystemet introducerades

för drygt två år sedan och att inte så många betyg har hunnit sättas. Det

börjar dock komma fram uppgifter om lärares och elevers syn på det nya

betygssystemet. Lärarna har nu en övervägande positiv inställning till det nya

betygssystemet. Också eleverna upplever det nya systemet som bättre än det

gamla. Både lärare och elever framför emellertid också kritik av vissa delar

av betygssystemet. Betygskriterierna kritiseras för att vara alltför oprecisa

samt för att det inte finns några kriterier för betygsnivån Mycket väl

godkänd. Kommittén framhåller att den är medveten om att det förhållandet att

betygskriterierna skall preciseras lokalt kan leda till olikheter mellan

skolor och kommuner. Det finns enligt kommittén anledning att följa denna

fråga, bl.a. genom att jämföra betyg och resultat i de centrala kursproven.

I betänkandet redovisas vidare att det är vanligt med kritik från både

elever och lärare över att det är färre antal betygssteg i det nya än i det

gamla systemet. Framför allt menar man att betyget Godkänd omfattar för stort

spann i kunskaper - från knappt Godkänd till nästan Väl godkänd. Dessutom

anser eleverna att det är praktiskt taget omöjligt att få betyget Mycket väl

godkänd. Kommittén anser att det inte finns fog för kritiken vad gäller

betyget Mycket väl godkänd och hänvisar till att statistik över

betygssättningen våren 1996 visar att 10,2 % av eleverna erhöll detta betyg.

Kommittén tar även upp frågan om betyget Icke godkänd. Lärare tycker att det

är ett moraliskt dilemma att sätta detta betyg, i synnerhet för elever som

arbetat hårt. Kommittén pekar på att det gamla betygssystemets konstruktion

innebar att mindre goda resultat ?doldes?. Kommittén betonar att kommuner och

skolledning har ett stort ansvar för att eleverna når minst den kunskaps-nivå

som motsvarar betyget Godkänd. Ansvaret är således inte bara lärarens.

Elevernas rätt till undervisning hör till förutsättningarna för

gymnasiereformens förverkligande.

En viktig uppgift för Skolverket är att kontinuerligt följa resultatet av

reformeringen av gymnasieskolan. Skolverket har nyligen gett ut en rapport,

Skolan i siffror 1997:del 1, Betyg och utbildningsresultat (rapport nr 128).

Enligt Skolverkets verksamhetsplan för 1997 kommer utvärderingen av

gymnasieskolan att inriktas på tre övergripande frågor, nämligen kvaliteten i

utbildningsresultaten, vilka konsekvenser reformeringen eventuellt lett till

för elever med studiesvårigheter eller lågt studieintresse och möjligheterna

för alla elever att fullfölja en gymnasieutbildning samt frågan om hur skolan

tar ansvar för att genomföra reformen.

Utskottet konstaterar att betygsfrågorna i gymnasieskolan f.n. är föremål

för uppföljning och utvärdering. Mot denna bakgrund anser utskottet att

motionerna 1996/97:Ub222, 1996/97:Ub251 yrkande 7 och 1996/97:Ub514 yrkande 19

bör avslås.

Vissa övriga betygsfrågor

Enligt motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 5 bör två betyg ges i ämnet svenska i

gymnasieskolan. Riksdagens nyligen fattade beslut om att endast ett betyg

skall ges i ämnet ifrågasätts. Motionärerna pekar på att ämnet har två ?ben?

och att två betyg innebär att ämnet får större tyngd.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande.

Riksdagen har tidigare under detta riksmöte på regeringens förslag (prop.

1995/96:206, bet. 1996/97:UbU5, rskr. 1996/97:15) beslutat att endast ett

betyg skall ges för B-kursen i ämnet svenska i gymnasieskolan och den

gymnasiala vuxenutbildningen. En ändring, som träder i kraft den 1 juli 1997,

har gjorts i detta avseende i 7 kap. 1 § gymnasieförordningen. Enligt de

tidigare gällande bestämmelserna skulle två betyg ges i kursen, nämligen ett i

svenska språket och ett i litteraturkunskap. Utskottet anförde vid sin

behandling av frågan bl.a. att det inte är rimligt att i en välintegrerad

svenskundervisning, där eleverna får tillfälle att utveckla sitt språk i

meningsfulla sammanhang, dra en gräns mellan form och innehåll vid

betygsättningen.

Utskottet har ingen annan uppfattning nu och avstyrker därför motion

1996/97:Ub240 yrkande 5.

I motion 1996/97:Ub240 (m) yrkande 6 anförs att möjligheten att komplettera

betyg under gymnasietiden bör återinföras. Motionärerna anser att det är

orimligt att eleverna måste vänta till tiden efter gymnasieskolan, med

förlängd studietid som följd, för att få komplettera betygen.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandet anföra följande.

Frågan om komplettering av betyg under studietiden i gymnasieskolan har

behandlats av riksdagen under 1994/95 års riksmöte (prop. 1994/95:174, bet.

UbU19, rskr. 406). Utskottet delade regeringens uppfattning att möjligheterna

för elever att under studietiden höja ett minst godkänt betyg, s.k.

konkurrenskomplettering borde avskaffas. Med de regler som tidigare gällde var

det möjligt att pröva för högre betyg hur många gånger som helst. Regeringen

anförde i propositionen bl.a. att det fanns pedagogiska problem med en

obegränsad rätt till konkurrenskomplettering under studietiden. Elevernas

studier i andra kurser riskerade att bli lidande, och den naturliga rytmen i

studierna stördes.

För elever som erhållit minst betyget Godkänd på en kurs är det således

tillåtet att pröva för högre betyg endast efter det att slutbetyg har

utfärdats. Utskottet anser inte att nu gällande regler bör ändras och

avstyrker därför motion 1996797:Ub240 yrkande 6.

I motion 1996/97:Ub224 (s) behandlas frågan om betygsättning för

funktionshindrade elever. Motionärerna pekar på det förhållandet att en

handikappad elev inte alltid har samma chans till bra betyg eller höga poäng i

högskoleprovet som en elev utan kommunikativa handikapp. Vid betyg- eller

poängsättning skall lärare inte ge lägre betyg till elever med handikapp som

påverkar vid muntliga eller skriftliga redovisningar.

U t s k o t t e t noterar att det i Skolverkets föreskrifter och allmänna

råd om betygskriterier (SKOLFS 1995:65 respektive 1996:22) finns bestämmelser

som gör det möjligt att, om särskilda skäl föreligger, ta hänsyn till

personliga förhållanden hos enskild elev vid betygsättning och därvid bortse

från enstaka betygskriterier. Väl utvecklad förmåga avseende något eller några

kriterier kan väga upp brister avseende ett eller ett par andra kriterier.

Frågan om anpassning av högskoleprovet till elever med funktionshinder har

behandlats av utskottet senast i bet. 1995/96:UbU11 (s. 8). Utskottet noterade

att en försöksverksamhet inletts med högskoleprov särskilt anpassade till dels

synskadade, dels dyslektiker. Försöken skulle pågå i tre år och därefter

utvärderas. Det första provet för synskadade anordnades våren 1995 och det

första provet för dyslektiker, vid vilket multimedia kom till användning,

genomfördes våren 1996. Utskottet utgick från att regeringen efter

utvärderingen av försöksverksamheten kommer att överväga möjligheterna till

fortsatt utveckling av högskoleprovet så att det på ett rättvist sätt kan

användas även av sökande med olika slag av funktionshinder.

Kommittén (U1995:14), som har uppdrag att utreda hur ansvaret för utbildning

och omvårdnad i anslutning till utbildning av funktionshindrade elever skall

fördelas mellan stat, kommun och landsting samt vem som skall finansiera

verksamheten, har i sitt första delbetänkande (SOU 1996:167) behandlat den

riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva, hörselskadade och

rörelsehindrade. Kommittén har bl.a. behandlat frågan om kriterier för

betygsättning (s. 142). Kommittén understryker att det inte finns skäl att i

den Rh-anpassade utbildningen avvika från de regler som gäller för

betygsättningen inom gymnasieskolan i övrigt. För elever med funktionshinder

finns i vissa fall särskilda kursplaner. Det gäller i dag för döva och gravt

hörselskadade elever. I dessa fall bedöms eleverna utifrån dessa kursplaner.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör motion 1996/97:Ub224

avslås.

Nationella prov

Frågor om nationella prov tas upp i två motioner. I motion 1996/97:Ub211 (m)

yrkande 10 begärs förslag från regeringen om nationella prov, obligatoriska

för alla skolor, i det femte skolåret och det nionde skolåret i grundskolan.

Motionärerna anser att alla grundskolor skall genomföra nationella prov i

centrala ämnen. Resultaten skall göras väl kända för elever och föräldrar,

liksom de åtgärder som skolledningen anser erforderliga med anledning av

resultaten. Enligt motion 1996/97:Ub228 (m) bör nationella prov införas i

ämnena franska och tyska. Motionärerna pekar på att nationella prov endast

kommer att finnas i engelska, svenska och matematik. Till skillnad från EU-

länderna kommer Sverige inte att ha nationella prov i franska och tyska. Det

finns en risk för att detta kommer att leda till att kunskaperna sjunker i

dessa ämnen och att trovärdighetsproblem uppstår för svensk språkutbildning,

heter det i motionen.

U t s k o t t e t har tidigare utförligt behandlat frågor om nationella

prov (bet. 1994/95:UbU6 s. 11 och bet. 1995/96:UbU3 s. 14). Skolverket

utarbetar olika former av prov för att ge stöd vid bedömning av elevernas

kunskaper. När det gäller grundskolan finns läsåret 1996/97 standardprov för

årskurs 9 i svenska och engelska, vilka är obligatoriska. Vidare finns

ämnesprov för årskurs 5 i svenska, engelska och matematik och diagnostiskt

material för årskurs 2 (svenska och matematik) och årskurs 7 (svenska,

matematik och engelska). Ämnesproven för årskurs 5 och användningen av

diagnostiskt material är inte obligatoriska. Ämnesprov för årskurs 9 i

svenska, engelska och matematik blir aktuella först fr.o.m. nästa läsår, då de

enligt grundskoleförordningen skall genomföras på alla skolor.

När det gäller gymnasieskolan har kursprov erbjudits och genomförts sedan

vårterminen 1995. Kursprov som stöd vid betygsättningen finns för läsåret

1996/97 att beställa för vissa kurser i svenska, engelska, matematik, franska

och tyska.

Utskottet finner inte anledning till något särskilt uttalande av riksdagen

med anledning av motionerna. Riksdagen bör därför avslå motionerna

1996/97:Ub211 yrkande 10 och 1996/97:Ub228.

Lärarfrågor m.m.

I motion 1996/97:Ub458 (m) behandlas frågor om lärarcertifikat m.m. Enligt

yrkande 5 bör fortbildning för lärare ingå i den utvecklingsstrategi som

fastställs för den enskilda skolan. Motionärerna anser att det är av stor vikt

att adekvata fortbildningsresurser ställs till förfogande för den enskilde

läraren. Fortbildningen måste anpassas till de lokala behoven, vilket

förutsätter en dialog mellan fortbildningsanordnare, kommun, skola och lärare.

Rektor skall årligen efter utvecklingssamtal upprätta en individuell

utvecklingsplan för den enskilde läraren, en plan som redovisar inom vilka

områden som läraren bör få fortbildning (yrkande 6). I yrkande 8 begärs

förslag om införande av lärarcertifikat. Enligt motionärerna skall ett

lärarcertifikat innehålla flera delar, examensbevis, genomgången fortbildning

och eventuell yrkespraktik. Certifikatet skall tidsbegränsas till förslagsvis

fem år. Certifikatet skall medföra en skyldighet för skolan att se till att

läraren får fortbildning enligt utvecklingsplanen och en skyldighet för

läraren att fortbilda sig. Regeringen bör närmare utreda frågan och återkomma

med förslag. Även enligt motion 1996/97:Ub477 (m) bör ett system med

lärarcertifikat införas i syfte att lärarna t.ex. vart femte år skall kunna

dokumentera sin kompetens för att få fortsätta att undervisa.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena hänvisa till att

riksdagen nyligen på utskottets förslag begärt en parlamentarisk utredning om

lärarutbildningen (bet. 1996/97:UbU1 s. 66, rskr. 100). Utskottet uttryckte

bl.a. behovet av att utreda frågor om fortbildning och vidareutbildning.

Utskottet har erfarit att regeringen beräknas besluta om direktiven inom kort.

Mot denna bakgrund bör motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt

1996/97:Ub477 avslås.

I motion 1996/97:Ub458 (m) yrkande 11 begärs en redovisning av åtgärder för

att få fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan. Enligt motion

1996/97:Ub240 (m) yrkande 15 är det av stor vikt att det finns

forskarutbildade lärare. Härigenom ökar kvaliteten på undervisningen och det

skapar fler karriärvägar för lärarna i skolan, vilket i sin tur får positiva

effekter på rekryteringen till läraryrket. Den långsiktiga trend som innebär

att gymnasieskolan dräneras på lektorer är inte acceptabel. Motionärerna

förutsätter att kommunerna själva känner ett stort ansvar för att rekrytera

forskarutbildade lärare till skolan. I yrkande 7 i den först nämnda motionen

anförs att det är angeläget att det skapas fler karriärvägar i skolan för de

olika lärarkategorierna, t.ex. för ledning av det pedagogiska arbetet,

utveckling av metodarbete och läromedelsutveckling.

U t s k o t t e t vill med anledning av yrkandena anföra följande.

Antalet forskarutbildade lärare i skolan har minskat under en följd av år.

Detta förhållande har oroat regeringen och riksdagen. Riksdagen har vid

upprepade tillfällen behandlat denna fråga, senast i bet. 1994/95:UbU10 (s.

30). Genom riksdagens beslut har, efter förslag från regeringen (prop.

1992/93:250, bet. 1993/94:UbU2, rskr. 1993/94:93), införts ett tillägg i

skollagens 2 kap. 3 §, enligt vilket kommuner och landsting åläggs att sträva

efter att för undervisningen i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och

påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning. Ändringen av

skollagen trädde i kraft den 1 juli 1994. I regleringsbrev för budgetåret

1994/95 fick Skolverket regeringens uppdrag att följa effekterna av denna

förändring. En första redovisning skulle lämnas till regeringen den 1 maj

1996. Utskottet utgick från att regeringen därefter informerar riksdagen i

frågan.

Skolverket har lämnat begärd redovisning till regeringen. Utskottet har

tagit del av rapporten i vilken bl.a. redovisas att antalet tjänstgörande

lektorer under den senaste tioårsperioden minskat med ca 40 %. En enkät som

Skolverket gjort till ett urval av kommuner och landsting visar att det finns

en ganska stor pessimism bland skolhuvudmännen när det gäller att kunna

rekrytera forskarutbildade lärare till skolan. Ca 60 % av de tillfrågade

kommunerna och landstingen hade inga planer på att ledigförklara några

befattningar för forskarutbildade lärare under år 1996. Av de 40 % som avser

att ledigförklara någon befattning tänker hälften vidta speciella åtgärder för

att underlätta rekryteringen. Vad gäller huvudmännens avsikt för den närmaste

treårsperioden är bilden mera ljus, enligt rapporten. Mer än hälften har

uppgivit att de skall försöka öka antalet lärare med forskarexamen.

Utskottet vill i sammanhanget peka på vad regeringen anfört om regionala

utvecklingscentrum i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr.

16, bet. UbU1, rskr. 100). Syftet med dessa centrum är att finna ett regionalt

forum där utbildningsväsendets intressenter möts och kan utveckla ett

samarbete i regionen. Enligt utskottets uppfattning kan bildandet av dessa

centrum innebära att universitet och högskolor i ökad utsträckning medverkar

till ett önskvärt vidgat samarbete mellan skola och högskola. Utskottet vill

också erinra om vad utskottet i det föregående anfört om utredning av

lärarutbildningen. Forskningsfrågor är en av de frågor som utskottet har

förutsatt kommer att behandlas av utredningen.

Allmänt har frågan om lärares karriärmöjligheter behandlats av utskottet

tidigare, senast i betänkande 1994/95:UbU10 (s. 30). Utskottet vill upprepa

vad utskottet då uttryckte, nämligen att det är av stor vikt att kommunerna

erbjuder möjlighet till karriär och kompetensutveckling.

Med hänvisning till vad utskottet anfört bör motionerna 1996/97:Ub240

yrkande 15 och 1996/97:Ub458 yrkandena 7 och 11 avslås.

Skolforskningen och dess närmande till verksamheten i skolorna tas upp i

motion 1996/97:Ub251 (kd) yrkande 5. Enligt motionärerna är en betydande mängd

skolforskning okänd på skolgolvet. Forskare bör ges möjlighet att tillfälligt

gå in i skolarbetet och arbeta tillsammans med de lärare inom gymnasieskolan

som vill satsa på forskning inom sitt arbete. Forskning kan också bli en

karriärväg för lärare.

U t s k o t t e t hänvisar till vad utskottet i det föregående framhållit

om framväxten av regionala utvecklingscentrum som ett forum där samarbete

mellan skolan och högskolan kan utvecklas. Utskottet utgår från att dessa

centrum kommer att stärka samverkan med universitet och högskolor vad gäller

forskningsfrågor. Utskottet anser att motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 bör

avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppföljning och utvärdering, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt

1996/97:Ub251 yrkande 3,

res. 1 (kd) - delvis

2. beträffande undervisning om alkohol, tobak och narkotika (ANT)

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub249 yrkande 2,

3. beträffande undervisning om sex och samlevnad

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub218,

4. beträffande utvärdering av ämnet idrott och hälsa

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub213 och 1996/97:Kr511 yrkande 8,

res. 2 (m) - delvis

5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223,

1996/97:Ub226, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15, 1996/97:Kr510

yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2 och 1996/97:Kr519 yrkande 2,

res. 3 (m, kd) - delvis

res. 4 (fp)

res. 5 (mp) - delvis

6. beträffande simundervisningen i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub248 och 1996/97:Bo415 yrkande 1,

7. beträffande praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i

grundskolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:A819 yrkande 5,

res. 6 (c) - delvis

8. beträffande utbildning i miljökunskap

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub207,

9. beträffande ett nytt ämne i grundskolan - livskunskap

att riksdagen avslår motion 1996/97:So276 yrkande 8,

10. beträffande undervisning i historia

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub202,

11. beträffande arbetsmiljöutbildning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub225,

12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97: Ub245

yrkande 16, 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub251 yrkande 6,

1996/97:Ub448 yrkande 1, 1996/97:A819 yrkande 3 samt 1996/97:A821

yrkandena 15, 16 och 23,

res. 1 (kd) - delvis

res. 7 (c, fp)

res. 8 (v) - delvis

13. beträffande hemspråksundervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97: Ub514

yrkande 11, 1996/97:Sf625 yrkande 18 och 1996/97:Sf633 yrkande 13,

res. 1 (kd) - delvis

res. 5 (mp) - delvis

14. beträffande undervisningen i svenska som andraspråk

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub217 yrkande 2,

15. beträffande ämnena svenska och svenska som andraspråk och

antagningen till gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97:Ub247

yrkande 6,

res. 9 (m, fp) - delvis

16. beträffande parlamentarisk utredning om konsekvenserna av en

helt betygsfri skola

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub245 yrkande 2,

res. 8 (v) - delvis

17. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9, 1996/97: Ub230

yrkande 11 och 1996/97:Ub233 yrkande 4,

res. 1 (kd) - delvis

res. 2 (m) - delvis

res. 6 (c) - delvis

18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub222, 1996/97:Ub251 yrkande 7 och

1996/97:Ub514 yrkande 19,

res. 3 (m, kd) - delvis

res. 5 (mp) - delvis

19. beträffande betygsättning i ämnet svenska

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 5,

res. 9 (m, fp) - delvis

20. beträffande komplettering av betyg under gymnasietiden

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub240 yrkande 6,

res. 9 (m, fp) - delvis

21. beträffande betygsättning för funktionshindrade elever

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub224,

22. beträffande nationella prov

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 10 och 1996/97:Ub228,

res. 2 (m) - delvis

23. beträffande lärarcertifikat m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt

1996/97:Ub477,

res. 2 (m) - delvis

24. beträffande fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan,

m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 15 och 1996/97:Ub458

yrkandena 7 och 11,

res. 9 (m, fp) - delvis

25. beträffande skolforskning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub251 yrkande 5,

res. 3 (m, kd) - delvis

Stockholm den 6 mars 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Rune Rydén

I beslutet har deltagit: Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Ingegerd

Wärnersson (s), Rune Rydén (m), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s),

Ulf Melin (m), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne

Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger

Davidson (kd), Nils-Erik Söderqvist (s), Margareta E Nordenvall (m), Ola Ström

(fp) och Majvi Andersson (s).

Reservationer

1. Uppföljning och utvärdering, m.m. (mom. 1, 12, 13 och 17)

Inger Davidson (kd) anför:

Jag vill när det gäller frågor om uppföljning och utvärdering särskilt

framhålla behovet av detta i fråga om tidsutrymmet i timplanen, dels för ämnen

som är förlagda i block, dels för estetiska och praktiska ämnen. Det är också

mycket viktigt att följa upp och utvärdera hur formerna för elevinflytande och

jämställdhetsarbete utvecklas samt vilka resultat arbetet mot mobbning och

uttryck för främlingsfientlighet har givit. Även när det gäller skolans

värdegrund och riktlinjer för hur måldokumenten angående etisk fostran som

finns angivna i läroplanen skall få praktisk tillämpning är det viktigt att

det utvecklingsarbete som bedrivs av Skolverket i detta avseende utvärderas

och noga följs upp. Jag vill också poängtera vikten av utvärdering av

fortbildning för lärare om värdegrunden. Jag anser att det praktiska

förverkligandet av läroplanens avsnitt om skolans värdegrund måste betonas på

alla nivåer, i de lokala skolplanerna och i kursplanerna samt i

lärarfortbildning och i nationella utvärderings- och utvecklingsplaner. Enligt

min uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt

1996/97:Ub251 yrkande 3 bifallas.

Det är enligt min mening viktigt att få kunskap om hur det ser ut med

jämställdheten i dag och besluta vad som aktivt kan göras för att förbättra

situationen. Detta måste göras tydligt i lärarutbildningen, i kommunernas

skolplaner och i särskilda jämställdhetsprogram vid de enskilda skolorna.

Grundläggande för skolans arbete med jämställdhet är också att

könsfördelningen bland de yrkeskategorier som finns i skolan på sikt blir

någorlunda jämn. För att främja pojkars och flickors möjligheter att utvecklas

på lika villkor anser jag att det bör prövas att organisera vissa

undervisningsmoment inom klassens ram i särskilda flick- och pojkgrupper.

Läromedlen bör ses över ur ett jämställdhetsperspektiv. Jag ser det som

angeläget att undervisningen i jämställdhetsfrågor även tar upp

kvinnomisshandeln. Utskottet borde ha tillstyrkt motionerna 1996/97:Ub230

yrkande 6, 1996/97:Ub251 yrkande 6 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23.

Jag anser att hemspråksundervisningen bör byta namn till

modersmålsundervisning och att den i grundskolan bör förläggas inom

timplanebunden tid. Genom att undervisningen i hemspråk organiseras som vanlig

språkundervisning försvinner dess karaktär av säråtgärd för invandrare.

Riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Sf625 yrkande 18 och som sin mening ge

regeringen detta till känna.

När det gäller utformningen av betygssystemet i grundskolan vill jag

framhålla att utvecklingssamtalen bör vara den främsta kontaktformen mellan

hem och skola. Det är dock viktigt med betyg som komplement. Betyg bör ges i

en sexgradig skala fr.o.m. årskurs 7. Skriftlig information om elevens kunskap

och utveckling bör ges fr.o.m. årskurs 5. De elever som lämnar grundskolan

utan att uppnå fastställd kravnivå i ett ämne skall få ett streck i stället

för betyg. Jag anser att den avlämnande skolan skall ha skyldighet att

utarbeta ett skriftligt omdöme oavsett om eleven begär det eller ej. Motion

1996/97:Ub230 yrkande 11 bör bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 1, 12, 13

och 17 bort hemställa

1. beträffande uppföljning och utvärdering, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub230 yrkandena 2 och 8 samt

1996/97:Ub251 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6,

1996/97:Ub251 yrkande 6 samt 1996/97:A821 yrkandena 15, 16 och 23 samt

med anledning av motionerna 1996/97:Ub245 yrkande 16, 1996/97:Ub250

yrkande 10, 1996/97:Ub448 yrkande 1 och 1996/97: A819 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

13. beträffande hemspråksundervisningen

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkande 18 och med avslag

på motionerna 1996/97:Ub217 yrkande 1, 1996/97:Ub514 yrkande 11 och

1996/97:Sf633 yrkande 13 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub230 yrkande 11 och med avslag

på motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9 och 1996/97: Ub233 yrkande 4 som

sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

2. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 4, 17, 22 och 23)

Rune Rydén, Ulf Melin, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall

(alla m) anför:

Vi anser att det är mycket allvarligt att inslagen av idrott och motion har

minskat i skolan. Enligt vår uppfattning bör Skolverket få i uppdrag att

utvärdera hur ämnet idrott och hälsa har utvecklats efter det att den nya

läroplanen har börjat gälla i skolan. Arbetet bör bedrivas skyndsamt för att

eventuella åtgärder skall kunna föreslås och verkställas inför höstterminen

1998. Vi har noterat att statsrådet Ylva Johansson har sagt att hon avser att

föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och slöjd i grundskolan och att

hon räknar med att en sådan förändring av timplanen skall kunna genomföras

från höstterminen 1998. Vi anser att en utvärdering av ämnet idrott bör göras

innan en sådan förändring genomförs. Det är viktigt att frågan om följderna

för folkhälsan av den minskade obligatoriska timtiden analyseras. Enligt vår

uppfattning bör motion 1996/97:Ub213 bifallas.

När det gäller betygssystemet i grundskolan anser vi att utvecklingssamtal och

skriftliga omdömen skall förekomma under hela skoltiden. Betyg skall enligt

vår uppfattning ges tidigare och i fler steg än vad som gäller i dag.

Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i enlighet härmed. Motion

1996/97:Ub211 yrkande 9 bör således bifallas.

Enligt vår uppfattning skall alla grundskolor genomföra nationella prov i

centrala ämnen under det femte respektive nionde skolåret. Resultaten skall

göras väl kända för elever och föräldrar, liksom de åtgärder som skolledningen

anser erforderliga med anledning av resultaten. Regeringen bör återkomma till

riksdagen med förslag. Motion 1996/97:Ub211 yrkande 10 bör bifallas.

När det gäller frågan om lärarcertifikat, m.m. anser vi att fortbildning av

lärare bör ingå i den utvecklingsstrategi som fastställs för den enskilda

skolan. Det är viktigt att adekvata fortbildningsresurser ställs till

förfogande för den enskilde läraren. Fortbildningen måste anpassas till de

lokala behoven, vilket förutsätter en dialog mellan fortbildningsanordnare,

kommun, skola och lärare. Rektor skall årligen efter utvecklingssamtal

upprätta en individuell utvecklingsplan för den enskilde läraren, en plan som

redovisar inom vilka områden läraren behöver fortbildning. Ett lärarcertifikat

bör införas som skall innehålla flera delar: examensbevis, uppgift om

genomgången fortbildning och eventuell yrkespraktik. Certifikatets giltighet

skall tidsbegränsas till förslagsvis fem år. Certifikatet skall vidare medföra

en skyldighet för skolan att se till att läraren får fortbildning enligt

utvecklingsplanen och en skyldighet för läraren att fortbilda sig. Regeringen

bör närmare utreda frågan och återkomma med förslag. Vi anser att motionerna

1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8 samt 1996/97:Ub477 bör bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 4, 17, 22

och 23 bort hemställa

4. beträffande utvärdering av ämnet idrott och hälsa

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub213 och med anledning av motion

1996/97:Kr511 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

17. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 9 och

med avslag på motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 11 och 1996/97: Ub233

yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

22. beträffande nationella prov

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 10 och med avslag

på motion 1996/97:Ub228 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

23. beträffande lärarcertifikat m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub458 yrkandena 5, 6 och 8

samt 1996/97:Ub477 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

3. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 18 och 25)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Inger Davidson

(kd) och Margareta E Nordenvall (m) anför:

Vi delar de uppfattningar som framförts i motionerna 1996/97:Kr510 yrkandena 3

och 5 samt 1996/97:Kr519 yrkande 2. Vi anser att ämnet idrott och hälsa måste

ges ett stort utrymme i skolan. Eleverna bör stimuleras till att använda

utrymmet i läroplanen för eget val till ämnet. Vi vill också framhålla att

målet för undervisningen i idrott bör vara att hos eleverna skapa ett intresse

för regelbunden motion och skapa medvetenhet om kostens betydelse för

välbefinnandet. Det är klart belagt i undersökningar att regelbundna

motionsvanor grundläggs redan i unga år. När det gäller gymnasieskolan vill vi

peka på de möjligheter som finns för kommunerna att anordna lokala

idrottsgymnasier eller samverka med andra kommuner om idrottsgymnasier.

Idrottsgymnasierna bör byggas ut allteftersom intresset bland eleverna ökar.

Vi anser att betygssystemet i gymnasieskolan noggrant måste utvärderas

avseende förhållandet till olika kärnämnen och kursplaner för

gymnasieprogrammen. Betygssystemet tycks i dag hanteras mycket olika. Vi anser

också att möjligheter till alternativa betyg för olika typer av program och

viktning vid antagning och urvalsförfarande bör övervägas. Med hänvisning till

vad vi anfört bör motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 således bifallas.

Det är av stor vikt att närma skolforskningen till verksamheten i skolan.

Forskare bör ges möjlighet att tillfälligt gå in i skolarbetet och arbeta

tillsammans med de lärare inom gymnasieskolan som vill satsa på forskning inom

sitt arbete. Vi vill också peka på att forskning kan bli en karriärväg för

lärare inom skolan. Motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 bör bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 5, 18 och 25

bort hemställa

5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5 samt

1996/97:Kr519 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1996/97:Ub214,

1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223, 1996/97:Ub226, 1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257

yrkande 15 samt 1996/97:Kr513 yrkande 2 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ub222 samt 1996/97:Ub514 yrkande 19 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

25. beträffande skolforskning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub251 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5)

Ola Ström (fp) anför:

Jag anser att motion 1996/97:Kr513 yrkande 2 bör bifallas. Det måste ske en

förändring när det gäller idrotten i skolan. Det faktum att det står eleverna

fritt att välja mer idrott än den obligatoriska tiden i timplanen är inte

tillräckligt. De få elever som gör det är redan aktiva i någon

idrottsförening. Jag anser att det är av största vikt med ett utvidgat

samarbete mellan skolan och idrottsföreningarna. Det är angeläget att även

ambitionen i övrigt höjs när det gäller aktiviteter för idrott och hälsa i

skolan.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 5 bort

hemställa

5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Kr513 yrkande 2 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97: Ub223, 1996/97:Ub226,

1996/97:Ub229, 1996/97:Kr257 yrkande 15, 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5

samt 1996/97:Kr519 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

5. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 13 och 18)

Gunnar Goude (mp) anför:

Jag anser i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Kr257 yrkande 15 att

det var ett allvarligt misstag att minska den obligatoriska tiden för ämnet

idrott och hälsa. Tiden enligt timplanen för ämnet bör höjas till 500 timmar,

dvs. till samma nivå som tidigare. Detta bör riksdagen med anledning av

yrkandet ge regeringen till känna.

Hemspråksundervisningen i grundskolan bör enligt min uppfattning stärkas.

Den bör organiseras och schemaläggas på samma sätt som övriga ämnen i skolan.

Minoritetsgruppers rätt till undervisning i hemspråket måste skyddas. Jag

anser dessutom att studier i de hemspråk som finns vid en viss skola bör kunna

erbjudas alla elever på skolan. Detta kräver tillgång till hemspråkslärare med

god lärarutbildning, gärna i flera ämnen. Hemspråkslärarna bör inordnas i

lärarkollegiets arbete. Jag föreslår att riksdagen bifaller motionerna

1996/97:Ub514 yrkande 11 och 1996/97:Sf633 yrkande 13.

När det gäller betygssystemet i gymnasieskolan anser jag att en utredning

bör tillsättas med uppdrag att föreslå lämpliga alternativ till nuvarande

kunskapskrav och betygssystem. Jag anser att det nuvarande systemet är

olämpligt och att betygen bör tas bort och ersättas med andra former för

bedömning även när det gäller antagningsförfaranden. Om detta inte är möjligt

bör under alla omständigheter kunskapskraven och reglerna för betygsättning

ses över. En utredning bör således tillsättas med uppdrag att skyndsamt

föreslå åtgärder. Motionerna 1996/97:Ub222 och 1996/97:Ub514 yrkande 19 bör

bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 5, 13 och

18 bort hemställa

5. beträffande timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m.

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:Kr257 yrkande 15 samt med avslag

på motionerna 1996/97:Ub214, 1996/97:Ub221, 1996/97:Ub223, 1996/97:Ub226,

1996/97:Ub229, 1996/97:Kr510 yrkandena 3 och 5, 1996/97:Kr513 yrkande 2

och 1996/97:Kr519 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

13. beträffande hemspråksundervisningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub514 yrkande 11 och

1996/97:Sf633 yrkande 13 samt med avslag på motionerna 1996/97:Ub217

yrkande 1 och 1996/97:Sf625 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till

känna vad som ovan anförts,

18. beträffande betygssystemet i gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub222 och 1996/97: Ub514

yrkande 19 samt med avslag på motion 1996/97:Ub251 yrkande 7 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

6. Praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan m.m. (mom.

7 och 17)

Andreas Carlgren (c) anför:

Enligt den tidigare timplanen för grundskolan var praktik och praktisk

arbetslivsorientering (prao) obligatoriskt och tid fanns avsatt i timplanen.

Detta togs bort i Lpo 94. För prao angavs som ett specifikt mål att eleverna

skulle praktisera inom yrkesområden som dominerades av det motsatta könet.

Därmed kunde prao bidra till att könsbundna yrkesval motverkades. Jag anser i

likhet med vad som anförts i motion 1996/97:A819 yrkande 5 att fastställd tid

för praktik skall finnas i grundskolans läroplan. Yrkandet bör bifallas av

riksdagen.

När det gäller betygssystemet i grundskolan anser jag att utvecklingssamtal

mellan lärare, elev och föräldrar skall vara den grundläggande kontaktformen.

Fr.o.m. årskurs 5 skall en skriftlig information ges som komplement till

utvecklingssamtalen. Betyg skall ges efter en femgradig kunskapsrelaterad

skala fr.o.m. höstterminen i årskurs 7. Betyget icke godkänt skall inte ingå i

slutbetyget. Elever som lämnar skolan utan att ha uppnått kravnivån och utan

att ha erhållit betyg skall ges ett skriftligt omdöme. Den avlämnande skolan

skall ha en skyldighet att utarbeta ett omdöme i varje ämne där eleven saknar

betyg. Motion 1996/97:Ub233 yrkande 4 bör bifallas.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 7 och 17

bort hemställa

7. beträffande praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i

grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A819 yrkande 5 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

17. beträffande betygssystemet i grundskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub233 yrkande 4 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ub211 yrkande 9 och 1996/97:Ub230 yrkande 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12)

Andreas Carlgren (c) och Ola Ström (fp) anför:

Vi anser att arbetet med att förbättra jämställdheten är både en kunskapsfråga

och en pedagogisk fråga. Detta gör det nödvändigt att jämställdhetsfrågor

lyfts fram i lärarnas utbildning och fortbildning. Undervisningen i skolan

måste förändras så att den svarar mot flickors och pojkars olikheter i fråga

om behov och intressen. Skolan måste bli bättre på att synliggöra och lyfta

fram kunskap om kvinnligt och manligt, anser vi. Det är också önskvärt med en

jämnare könsfördelning bland skolans personal. Vad vi nu anfört bör riksdagen

med bifall till motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 10, 1996/97:Ub448 yrkande 1

och 1996/97:A819 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 12 bort

hemställa

12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub250 yrkande 10,

1996/97:Ub448 yrkande 1 och 1996/97:A819 yrkande 3, med anledning av

motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub245 yrkande 16 och

1996/97:Ub251 yrkande 6 samt med avslag på motion 1996/97:A821 yrkandena

15, 16 och 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan

anförts,

8. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12 och 16)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Jämställdhet är en förutsättning för den rättvisa skolan. Dock visar ett

flertal olika klassrumsstudier att pojkar får mer uppmärksamhet än flickor.

Att ändra på detta tar tid. Lärare måste lära sig mer om jämställdhet för att

kunna utbilda jämställt. Redan i barns tidiga år grundläggs synen på kvinna

och man. Jag vill framhålla att barnomsorgen har en viktig uppgift att ge

barnen ett jämställt förhållningssätt. Jag tycker att det är bra att flickor

och pojkar i skolan ibland delas in i grupper var för sig, vilket kan gynna

båda könen. Slutligen bör alla läromedel granskas ur ett

jämställdhetsperspektiv innan de används i undervisningen. Riksdagen bör

bifalla motion 1996/97:Ub245 yrkande 16.

Jag anser att de pedagogiska vinsterna av en betygsfri skola är så stora att

frågan nu bör utredas. Enligt min mening går det inte att mäta kunskap. Hur

det än görs blir resultatet subjektivt och föga användbart. Betyg är ett

trubbigt verktyg som urvalsinstrument till högre studier. Jag anser således

att en parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppdrag att utreda en

betygsfri skola. Utskottet borde ha tillstyrkt motion 1996/97:Ub245 yrkande 2.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 12 och 16

bort hemställa

12. beträffande jämställdhet i skolan, m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 16, med anledning

av motionerna 1996/97:Ub230 yrkande 6, 1996/97:Ub250 yrkande 10,

1996/97:Ub251 yrkande 6, 1996/97:Ub448 yrkande 1, 1996/97:A819 yrkande 3

och 1996/97:A821 yrkandena 15 och 16 samt med avslag på motion

1996/97:A821 yrkande 23 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

16. beträffande parlamentarisk utredning om konsekvenserna av en helt

betygsfri skola

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub245 yrkande 2 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till

gymnasieskolan, m.m. (mom. 15, 19, 20 och 24)

Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Margareta E

Nordenvall (m) och Ola Ström (fp) anför:

När det gäller ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till

gymnasieskolan vill vi poängtera att kunskapsnivån för tillträde till

gymnasieskolan bör ligga på samma nivå för alla elever. Ett minimikrav för

tillträde till gymnasieskolan är därvid att eleverna har goda kunskaper i

ämnet svenska. Undervisningen i svenska som andraspråk skall syfta till att så

fort som möjligt bibringa eleverna sådana kunskaper att de kan övergå till att

läsa ämnet svenska. Att bedöma betygen i svenska och svenska som andraspråk

likvärdigt trots att målen inte är desamma kommer att leda till svårigheter

för invandrareleverna. Vi anser att riksdagens nyligen fattade beslut bör

ändras. Regeringen bör återkomma med förslag till sådan ändring. Enligt vår

uppfattning bör motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och 1996/97: Ub247 yrkande

6 bifallas.

Vi anser vidare att två betyg bör ges i ämnet svenska. De två olika momenten

inom kursen i svenska B bygger på olika utgångspunkter. Det är inte

nödvändigtvis så att grammatiska färdigheter i svenska språket alltid

motsvaras av färdigheter eller fallenhet för litteraturkunskap. Genom att

endast ett betyg skall ges i ämnet svenska får ämnet enligt vår uppfattning

minskad betydelse, vilket är allvarligt med tanke på ämnets betydelse för

fortsatta studier och arbetsliv. Vi anser att motion 1996/97:Ub240 yrkande 5

bör bifallas av riksdagen.

Vidare anser vi att rätten att komplettera betyg under gymnasietiden bör

återinföras. Det är orimligt att eleverna måste vänta till tiden efter

gymnasieskolan för att kunna höja ett minst godkänt betyg. Följden blir att

studietiden för eleverna förlängs. Vi anser att motion 1996/97:Ub240 yrkande 6

bör bifallas.

När det gäller frågan om fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan

m.m. vill vi understryka att den långsiktiga trenden som innebär att skolan

dräneras på lektorer inte är acceptabel. Det är av stor vikt att det finns

forskarutbildade lärare. Därigenom ökar kvaliteten och det skapar fler

karriärvägar för lärarna i skolan, vilket i sin tur får positiva effekter på

rekryteringen till läraryrket. Vi vill poängtera vikten av fler karriärvägar

för de olika lärarkategorierna, t.ex. för ledning av det pedagogiska

utvecklingsarbetet, utveckling av metodarbete och läromedelsutveckling.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 15, 19, 20

och 24 bort hemställa

15. beträffande ämnena svenska och svenska som andraspråk och

antagningen till gymnasieskolan

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 4 och

1996/97:Ub247 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

19. beträffande betygsättning i ämnet svenska

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 5 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

20. beträffande komplettering av betyg under gymnasietiden

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub240 yrkande 6 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

24. beträffande fler forskarutbildade lärare (lektorer) i skolan, m.m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub240 yrkande 15 och

1996/97:Ub458 yrkandena 7 och 11 som sin mening ger regeringen till känna

vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa (mom. 4)

Andreas Carlgren (c) anför:

Jag anser att det är mycket allvarligt att inslagen av idrott och motion har

minskat i skolan. Jag har positivt noterat att statsrådet Ylva Johansson har

sagt att hon avser att föreslå en utökning av tiden för ämnena idrott och

slöjd i grundskolan och att hon räknar med att en sådan förändring av

timplanen skall kunna genomföras från höstterminen 1998. Det är viktigt att

frågan om följderna för folkhälsan av den minskade obligatoriska timtiden

analyseras och leder till snara beslut så att förändringen kan genomföras

fr.o.m. höstterminen 1998.

2. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Jag anser i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Ub226 att fysisk

aktivitet i form av idrott eller någon form av motion måste ges större vikt i

skolan och mer utrymme på schemat. Jag anser det också av stor vikt med en

ökad samverkan mellan skolan och idrottsföreningar. Idrottsrörelsen är en

resurs och skolan skulle vinna på att öka samarbetet med den.

Jag avstår dock från att reservera mig med hänvisning till att statsrådet

Ylva Johansson uttalat att hon avser att föreslå en utökning av tiden för

ämnet. Enligt min mening ligger statsrådets uttalande i linje med

motionärernas uppfattning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1

Motionerna..........................................1

Utskottet...........................................6

Läroplansfrågor m.m. 6

Vissa allmänna frågor 6

Uppföljning och utvärdering m.m. 6

Alkohol, tobak och narkotika (ANT) 8

Sex och samlevnad 8

Vissa kurs- och timplanefrågor 9

Idrott och hälsa 9

Praktik och praktisk arbetlivsorientering (prao) i grundskolan 11

Utbildning i miljökunskap 12

Förslag till nytt ämne i grundskolan livskunskap 13

Ämnet historia 13

Arbetsmiljöutbildning 13

Jämställdhet i skolan 14

Hemspråksundervisning m.m. 16

Hemspråksundervisningen 16

Svenska/svenska som andraspråk 18

Betyg i skolan 19

Betygssystemen i grundskolan och gymnasieskolan 19

Vissa övriga betygsfrågor 22

Nationella prov 24

Lärarfrågor m.m. 24

Hemställan 26

Reservationer......................................29

1. Uppföljning och utvärdering, m.m. (mom. 1, 12, 13 och 17) 29

2. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 4, 17, 22 och 23)

30

3. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 18 och 25) 32

4. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5) 33

5. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5, 13 och 18) 33

6. Praktik och praktisk arbetslivsorientering (prao) i grundskolan m.m.

(mom. 7 och 17)

34

7. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12) 35

8. Jämställdhet i skolan, m.m. (mom. 12 och 16) 35

9. Ämnena svenska och svenska som andraspråk och antagningen till

gymnasieskolan, m.m. (mom. 15, 19, 20 och 24)

36

Särskilda yttranden................................37

1. Utvärdering av ämnet idrott och hälsa (mom. 4) 37

2. Timtiden för ämnet idrott och hälsa, m.m. (mom. 5) 38