Bet. 1996/97:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande

1996/97:UBU09

Vissa högskolefrågor

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UbU9

Sammanfattning

Betänkandet handlar om ett åttiotal yrkanden om högskolefrågor av skilda slag,

väckta i motioner under allmänna motionstiden 1996. De rör bl.a.

huvudmannaskap, styrningsprinciper, tillträdesfrågor, utbildningens

tillgänglighet, sommaruniversitet, resurstilldelning, rättssäkerhet,

jämställdhet och vissa utbildningars mål och innehåll.

Samtliga motioner avstyrks. Reservationer har gjorts av alla partier utom

socialdemokraterna.

Motionerna

1996/97:Ub7 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om folkligt universitet med distansutbildning.

1996/97:Ub211 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för antagningen

till högskolan i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub247 av Karin Pilsäter (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillgänglighet till högre utbildning.

1996/97:Ub249 av Elver Jonsson m.fl. (fp, s, m, c, v, mp, kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om den högre utbildningen av bl.a. lärare och socialarbetare inom de

ämnen som rör alkohol, narkotika och tobak.

1996/97:Ub401 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av

cytologassistenter.

1996/97:Ub403 av Erik Arthur Egervärn (c) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att fullgjord

totalförsvarsplikt och befälsutbildning ges ett meritvärde i arbetslivet och

för tillträde till högre utbildning.

1996/97:Ub404 av Bertil Persson (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur antalet studerande

på de långa och kvalificerade akademiska utbildningarna skall kunna ökas,

samtidigt som kursplanerna internationaliseras i enlighet med vad som anförts

i motionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att målsättningen för universitetsutbyggnaden på sikt bör vara två

universitet per miljon invånare,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur kvalificerad

utbildning skall kunna göras attraktiv och lönsam i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Ub407 av Eva Flyborg (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att läkarutbildningen och alla vårdutbildningar åläggs att ha ett

könsperspektiv i undervisningen.

1996/97:Ub410 av Ulla Löfgren (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att granska systemet för

anslagsgivning till den högre utbildningen.

1996/97:Ub411 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

13. att riksdagen hos regeringen begär förslag som innebär att samtliga

offentliga enheter för högre utbildning skall ha staten som huvudman i

enlighet med vad som anförts i motionen,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om styrelserna vid universitet och högskolor,

16. att riksdagen hos regeringen begär förslag om vilka högre lärosäten som

kan övergå till enskilt fristående huvudmannaskap i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1996/97:Ub420 av Lars Lilja (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär

förslag till sådan ändring att möjligheterna vid Umeå universitet och SLU i

Umeå att etablera ett Advanced Center for Environmental Research och en

forskarskola inom miljöforskningsområdet utreds.

1996/97:Ub423 av Kerstin Warnerbring och Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om bristen på cytologassistenter,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av åtgärder för att stimulera forskning och förbättra

utbildningen rörande de reumatologiska sjukdomarna.

1996/97:Ub425 av Carina Moberg och Nikos Papadopoulos (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av ekvivalering vid Högskoleverket.

1996/97:Ub426 av Christina Pettersson och Eva Arvidsson (s) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

vikten av samarbete mellan den högre utbildningen och lokala

utbildningsaktörer.

1996/97:Ub430 av Marie Wilén m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär förslag om att universitet och högskolor skall vara

skyldiga att erbjuda alternativ i de fall djurförsök förekommer inom

utbildningar som inte syftar till direkt yrkesförberedande kunskap med adekvat

försöksdjursteknisk träning.

1996/97:Ub433 av Kristina Zakrisson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning av möjligheterna att starta ett pilotprojekt för

distansutbildning i Norrbotten.

1996/97:Ub434 av Monica Green (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetsgivande utbildning

för kvinnor.

1996/97:Ub436 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utbilda

cytologassistenter.

1996/97:Ub437 av Bertil Persson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär en utredning av hur samhällets resurser bättre skall kunna samordnas för

att utveckla de regionala yrkeshögskolorna i enlighet med vad som anförts i

motionen.

1996/97:Ub441 av Catherine Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av adekvat

utbildning för cytologassistenter.

1996/97:Ub442 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rätten till studieuppehåll

i högre utbildning.

1996/97:Ub443 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den sociala

snedrekryteringen till högre utbildning.

1996/97:Ub444 av Annika Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högskolornas skyldighet

att ge bindande förhandsbesked om tillgodoräknande vid studier utomlands.

1996/97:Ub447 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av

högskoleutbildning inom socialförsäkringsadministrationen.

1996/97:Ub459 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ANT-undervisning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sommaruniversitet,

8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om studenters

rättssäkerhet enligt vad i motionen anförts.

1996/97:Ub462 av Mats Lindberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en

översyn för en rättvisare resurstilldelning mellan landets universitet.

1996/97:Ub464 av Torsten Gavelin (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fördelningen mellan universiteten av medel för forskning och

forskarutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ersättning för lokalkostnader och resurser för tjänster och drift,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att regeringen utan dröjsmål upptar förhandlingar kring

en översyn av avtalet om samarbete om läkarutbildning och forskning m.m.

1996/97:Ub465 av Rose-Marie Frebran (kd) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning om ett trespråkigt Europauniversitet, i enlighet

med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub476 av Margareta E Nordenvall och Leif Carlson (m) vari yrkas att

riksdagen hos regeringen begär förslag om att intagningen till

läkarutbildningen reduceras ytterligare och att medel överförs till en

utvidgad specialistutbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Ub481 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening

ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förlängning av

arbetsterapeuters utbildning med anledning av behovet av ökad

praktiktjänstgöring.

1996/97:Ub482 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om investeringar och inköp vid Sjöbefälsskolan i Kalmar.

1996/97:Ub483 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att åter låta högskolor och universitet ansvara för antagningen av

studenter,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en utredning om friare antagning till högre utbildning,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om planering för fler universitet fram till år 2010,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en parlamentarisk utredning om långsiktig utveckling av svenskt

högskoleväsende,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om det angelägna i att pröva distansundervisningens möjligheter mot

bakgrund av ny teknik.

1996/97:Ub485 av Eskil Erlandsson och Rigmor Ahlstedt (c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

behovet av förändringar i arkitektutbildningen.

1996/97:Ub486 av Rune Berglund och Jörgen Persson (s) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillstånd

för berörda myndigheter att bilda Institutet för social ekonomi.

1996/97:Ub489 av Magnus Johansson och Agne Hansson (s, c) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

nödvändigheten av en översyn av hur antalet äldre studenter vid de nya

högskolorna kan ökas.

1996/97:Ub499 av Widar Andersson (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen

begär att förutsättningarna för att ge NITUS högskolestatus utreds.

1996/97:Ub500 av Agneta Brendt m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att

utveckla pågående försök med IT-baserad undervisning på högskolenivå.

1996/97:Ub504 av Andreas Carlgren m.fl. (c) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Open University,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en virtuell högskola.

1996/97:Ub512 av Inger Davidson m.fl. (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den centrala styrningen av högskolan normalt skall ske i form

av målsättningar och ej genom regler och direktiv,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att den centrala regleringen av antagningsförfaranden bör begränsas

till att gälla krav på mångfald och jämställdhet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att staten utöver vad som gäller i dag dessutom skall garantera

avgiftsfri högre utbildning och främja ett nationellt utbildningsutbud,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att universitet och högskolor skall åläggas informationsplikt om

sina kurser och utbildningar till den myndighet som har informationsansvar för

landets högre utbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att studieorganisationen bör erbjuda studenterna stor ämnesfrihet

och ge utrymme för personliga kombinationer,

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om informationstekniken i undervisningen,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att på försök införa en propedeutisk kurs med bl.a. kunskaps- och

vetenskapsteori samt etik vid något eller några lärosäten,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att skolan måste ha som mål att motverka traditionella könsroller

men medverka till att bekräfta könsidentiteter,

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studenternas rättssäkerhet.

1996/97:Ub514 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av en utredning som närmare skall granska universitets

och högskolors yrkesutbildningar med särskild prövning av olika

yrkesutbildningars naturliga hemvist,

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en utredning som skall framlägga förslag om ordnad

utbildning vid universitet och högskolor av ekotekniker, miljöekonomer och

miljö- och hälsoskyddsinspektörer,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till nya kanslersämbetet att sammanställa en bruksanvisning

för universitets- och högskoleutbildningar lämpad för studenter vid studieval

och för arbetsmarknaden som vägledning vid planering av personalbehov,

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om uppdrag till Högskoleverket att i samverkan med universitet och

högskolor föreslå nya organisationsformer i syfte att möjliggöra effektiva

rationaliseringar i verksamheterna vid universitet och högskolor.

1996/97:L713 av Yvonne Ruwaida m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att högskolelagens portalparagraf skall kompletteras med att

utbildningen skall förmedla kunskaper om miljön,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Högskoleverket skall inrikta befintliga utvecklingsanslag på

integrerade miljöinslag i utbildningar inom information, journalistik och

medier.

1996/97:Sf625 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utbildningsalternativ med stark ställning för det finska språket

inom viss yrkes- och högskoleutbildning och om tillvalsalternativ i

yrkesinriktade svenskspråkiga utbildningar för finskspråkiga elever,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av att rusta upp de finska institutionerna vid

universiteten.

1996/97:Sf632 av Ingrid Skeppstedt m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan utbildning som

anförts om ekvivalering av utländska examina.

1996/97:Sf633 av Yvonne Ruwaida (mp) vari yrkas

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta vara på invandrares utländska utbildningar.

1996/97:T215 av Dan Ericsson (kd) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ta initiativ till att utreda formerna för en till Linköpings

universitet i Norrköping anknuten Östersjöakademi för samordning av

kvalificerat utbildnings- och utvecklingsarbete med sikte på Östersjöområdets

utveckling.

1996/97:T616 av Erling Bager (fp) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en samordnad sjöfartshögskola.

1996/97:A432 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om decentraliserad utbildning.

1996/97:A813 av Ewa Larsson m.fl. (mp) vari yrkas

2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i 11 kap. högskoleförordningen

att sexuella trakasserier inbegrips såsom störande beteende.

1996/97:A814 av Inger Segelström m.fl. (s) vari yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att ett könsperspektiv skall integreras i utbildningspolitiken,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utbildningsresurserna skall fördelas rättvist mellan könen.

1996/97:A821 av Rose-Marie Frebran m.fl. (kd) vari yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att studie- och yrkesvägledare i sin utbildning måste få

grundläggande jämställdhets- och genusundervisning,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utvärdera avhopp av underrepresenterat kön vid olika

utbildningar,

20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att högskolans jämställdhetsplaner skall omfatta även studenter,

21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studenters behov av skydd mot sexuella trakasserier.

Utskottet

I det följande behandlar utskottet 81 yrkanden om skilda högskolefrågor i

motioner som väcktes under allmänna motionstiden 1996.

1. Övergripande frågor om huvudmannaskap och styrning

Enligt motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 13 bör huvudmannaskapet för högre

utbildning och forskning ligga hos staten eller hos enskilda huvudmän.

Motionärerna vänder sig mot nuvarande system, där landsting har

huvudmannaskapet för vissa utbildningar och även planerar och finansierar viss

forskning. Detta innebär enligt deras mening risker för dubbelarbete och

forskningsprojekt som grundar sig på för smala eller otillräckliga

problemformuleringar, vilket inte gynnar kvaliteten. De vill därför att

riksdagen hos regeringen skall begära förslag som innebär att samtliga

offentliga enheter för högre utbildning skall ha staten som huvudman. Vidare

anser de (yrk. 16) att fler lärosäten bör ges möjlighet att övergå i

fristående form, eftersom ombildningen av Chalmers tekniska högskola och

Högskolan i Jönköping till stiftelser visat sig ge goda resultat. Som lämplig

kandidat för övergång till fristående form nämner motionärerna Kungl. Tekniska

högskolan.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till följande.

Riksdagen godkände våren 1994 ett förslag från den dåvarande regeringen att

huvudmannaskapet för vårdhögskolorna skulle kunna få variera, och att frågan

om en eventuell förändring av det landstingskommunala huvudmannaskapet skulle

regleras genom avtal mellan staten och var och en av de dåvarande huvudmän som

önskade en förändring (prop. 1993/94:177, bet. UbU13, rskr. 400). Hittills

har regeringen godkänt avtal med sju landsting om överföring till statlig

högskola, och ytterligare tre sådana avtal har slutits och avvaktar

regeringens godkännande. Regeringen gav den 1 augusti 1996 i uppdrag till

Högskoleverket att lämna underlag till hur en nationell struktur för

vårdhögskoleutbildningen borde utformas. I uppdraget ingick bl.a. att utreda

om staten bör ta ansvar för vissa vårdutbildningar i framtiden, och i så fall

för vilka. Uppdraget redovisades nyligen i rapporten Högskoleutbildningar inom

vård och omsorg (Högskoleverkets rapportserie 1997: 2 R). Där rekommenderar

Högskoleverket regeringen att förhandla med samtliga de landsting som önskar

föra över ansvaret för att anordna vårdhögskoleutbildningar till den statliga

högskolan. Ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Utskottet anser inte att

riksdagen har fått anledning att ändra det ställningstagande som gjordes

enhälligt för tre år sedan.

Riksdagen beslutade i december 1996 om en ändring i hälso- och

sjukvårdslagen (1982:763) som klarlägger att landstingen har en rätt och en

skyldighet att bedriva klinisk forskning på hälso- och sjukvårdens område samt

folkhälsovetenskaplig forskning (prop. 1996/97:5, bet. SoU6, rskr. 59).

När det gäller förslaget att fler offentliga högskolor skall övergå i

fristående form noterar utskottet att de år 1993 genomförda

stiftelsebildningarna förutsatte ett kapital, som då hämtades ur de avvecklade

löntagarfonderna. Hur motsvarande kapital nu skulle kunna överföras vid en

ombildning till stiftelse av t.ex. Kungl. Tekniska högskolan berörs inte i

motionen. Utskottet anser inte att riksdagen bör ta initiativ till ombildning

av fler högskolor till stiftelser.

I motion 1996/97:Ub512 (kd) begärs ett tillkännagivande till regeringen om att

den centrala styrningen av högskolan bör ske i form av målsättningar och inte

genom regler och direktiv (yrk. 1). Motionärerna beklagar att regeringen i

praktiken begränsar den frihet som universitet och högskolor nyligen vunnit.

De nämner särskilt de nya bestämmelserna om antagningen till högskolan.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandena. De förändringar

i högskoleförordningen som motionärerna vänder sig mot har vidtagits i

enlighet med riktlinjer som riksdagen godkände vid föregående riksmöte (prop.

1995/96:184, bet. UbU11, rskr. 264). Syftet med ändringarna har varit att

skapa ett system som är tydligt, överblickbart och rättssäkert för de sökande

till universitet och högskolor.

I samma motion, yrkande 3, anförs att staten, utöver vad som gäller i dag,

även skall garantera en avgiftsfri högre utbildning och främja ett nationellt

utbildningsutbud.

U t s k o t t e t anser att yrkandet redan är tillgodosett och avstyrker

det därför. Avgiftsfrihet i den högre utbildningen är föreskriven i 1 kap. 10

§ högskoleförordningen (1993:100, ändrad på denna punkt 1995:944), och den

helt övervägande delen av den högre utbildningen bedrivs vid offentliga

högskolor som får utbildningsuppdrag och finansiering av staten.

Samma motionärer föreslår också (mot. 1996/97:Ub512 yrk. 4) att universitet

och högskolor skall åläggas informationsplikt om sina kurser och utbildningar

till den myndighet som har ansvar för landets högre utbildning.

U t s k o t t e t anser att även detta yrkande redan är tillgodosett och

därför bör avslås. Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1997

föreskrivit att universiteten och högskolorna skall informera om sin

utbildning och forskning. Alla svenska universitet och högskolor, samt andra

utbildningsanordnare som har examensrättigheter, medverkar med

studieinformation i en utbildningsdatabas kallad ASKen. Varje universitet och

högskola ger där en utförlig presentation av den egna verksamheten samt

uppgifter om bl.a. studievägledning och utbildningsansvariga, om studentkårer,

studentbostäder m.m. ASKen innehåller för närvarande sammantaget mer än 10 000

utbildningsprogram och kurser med beskrivningar. Högskoleverket har det

samordnande ansvaret. Databasen finns tillgänglig dels på cd-rom, dels på

Internet. Enligt vad utskottet erfarit har verket inte förmärkt någon

motvillighet från högskolornas sida att lämna material till ASKen. Det är

respektive lärosäte som ansvarar för att den egna informationen i ASKen är

korrekt och aktuell. Cd-romversionen, som uppdateras två gånger per år och

kostar 500 kr per år, har f.n. ca 500 prenumeranter. Dessa är huvudsakligen

arbetsförmedlingar, infotek, studievägledningsexpeditioner och liknande. Under

terminstid uppgår antalet besök till ASKens hemsida på Internet till ca 50 000

per månad. Högskoleverket har vidare i början av detta år givit ut

Studenthandboken, som sänts eller delats ut till alla elever i sista årskursen

i gymnasieskolan och även finns att få gratis på arbetsförmedlingar och hos

studievägledare. I Studenthandboken ges grundläggande information om

högskolestudier och översiktlig beskrivning av utbildningsutbudet vid de olika

lärosätena. - Verket för högskoleservice (VHS) arbetar för närvarande på

regeringens uppdrag med att utforma ett datorbaserat system för antagning av

studenter till högskoleutbildning. Ansvaret för antagningen vilar på

respektive lärosäte. Det system som VHS förbereder skall säkerställa

möjligheterna för allmänhet och antagningsmyndigheter att få överblick över

sökande och antagningsmöjligheter och kunna användas för ett rationellt

urvals- och antagningsförfarande. Det skall därför enligt regeringens beslut

göras obligatoriskt för alla lärosäten att lämna uppgifter i det datorbaserade

systemet. Regeringen har markerat att det är önskvärt att informationen till

de sökande från detta system enkelt kan kopplas till datorbaserad information

som tillhandahålls av Högskoleverket.

I motion 1996/97:Ub411 (m) yrkande 14 föreslås ett tillkännagivande till

regeringen om att högskolestyrelserna skall vara professionella. Ingen bör

väljas till en högskolestyrelse enbart på grund av ett politiskt

förtroendeuppdrag, heter det i motionen.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. De som utses av regeringen att ingå i

högskolestyrelser bör enligt högskolelagens 2 kap. 4 § vara personer med

bakgrund i sådan verksamhet som är av betydelse för högskolans utbildnings-

eller forskningsuppdrag. Regeringen anmälde i budgetpropositionen år 1995

(prop. 1994/95:100 bil. 9, bet. UbU15, rskr. 353) sin avsikt att komplettera

högskolestyrelserna med politiska företrädare för nationella, regionala eller

lokala intressen. Så skedde också. Motivet var att högskolan inte har råd att

undvara den kompetens och den kunskap om det omgivande samhället som dessa

besitter. Utskottet har inget att invända mot den bedömningen. Utskottet

noterar också att regeringen aviserat en proposition i maj detta år om

högskolans lednings- och befattningsstruktur.

2. Studiernas organisation m.m.

Flexibilitet

Enligt motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 6 bör studieorganisationen erbjuda

studenterna stor ämnesfrihet och ge utrymme för personliga kombinationer.

U t s k o t t e t anser att ett tillkännagivande av denna innebörd är

överflödigt och att yrkandet bör avslås. Att den grundläggande

högskoleutbildningen är uppbyggd av kurser har till syfte just att möjliggöra

alla slag av kombinationer. Kursutbudet och dess eventuella organisation i

sammanhållna studieprogram beslutas av varje lärosäte. Det finns inga

nationella bestämmelser som hindrar personliga kombinationer, t.ex. av kurser

från helt skilda fakultetsområden.

Rekrytering och tillträde

Varje lärosäte bör enligt motion 1996/97:Ub211 (m) yrkande 7 ansvara för

antagningen till och förkunskapskraven för sina utbildningar och kunna utforma

kraven med koppling till de förkunskaper utbildningen kräver.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Som nyss nämnts godkände riksdagen

vid förra riksmötet de riktlinjer för behörighet till högre utbildning som

regeringen föreslagit (prop. 1995/96:184, bet. UbU11, rskr. 264).

Högskoleförordningen har ändrats i enlighet därmed (SFS 1996:984). De nya

reglerna för särskild behörighet innebär att Högskoleverket fastställer s.k.

standardbehörigheter som skall tillämpas i fråga om utbildningar som vänder

sig till nybörjare i högskolan. För utbildningar som leder till yrkesexamina

föreskriver Högskoleverket vilken standardbehörighet som skall gälla för

respektive utbildning, medan lärosätena själva väljer vilka av

standardbehörigheterna som skall gälla för övriga utbildningar som vänder sig

till nybörjare. De standardbehörigheter som Högskoleverket har fastställt

(HSVFS 1996:21) innefattar 36 varianter. Efter tillstånd av verket får ett

lärosäte dock i fråga om viss utbildning ställa andra krav för behörighet, om

det behövs för den utbildningen (högskoleförordningen 8 kap. 9 § andra

stycket). Utskottet anser att de nya reglerna för särskild behörighet ger

tillräcklig frihet för lärosätena att anpassa förkunskapskraven till hur deras

utbildningar är beskaffade, utan att för den skull överblickbarhet och

likvärdighet går förlorade.

Lärosätena bör återfå rätten att själva bestämma reglerna för urval till

grundläggande högskoleutbildning, framhålls det i motion 1996/97:Ub483 (fp)

yrkande 6. De nya reglerna i högskoleförordningen ger minskade möjligheter för

högskolor och universitet att vid antagningen värdera annan kompetens än den

som framgår av betyg och högskoleprov, anser motionärerna som hävdar att detta

leder till minskad mångfald i utbildningsutbudet. Enligt motion 1996/97:Ub512

(kd) yrkande 2 bör den centrala regleringen av urvalsreglerna begränsas till

att gälla krav på mångfald och jämställdhet.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå även dessa yrkanden med

hänvisning till förra årets beslut om riktlinjer för bl.a. urval till högre

utbildning. De urvalsgrunder som kan komma i fråga är enligt de nya reglerna

desamma som tidigare: betyg, högskoleprov, annat särskilt prov, tidigare

utbildning, arbetslivserfarenhet och särskilda skäl som den sökande åberopar.

Möjligheten att grunda urval på ?annat särskilt prov? har dock inskränkts till

utbildningar som förbereder för yrkesområden som ställer krav på vissa

personliga egenskaper eller särskild kompetens, samt utbildningar med

konstnärlig inriktning. I denna fråga anförde utskottet förra året (bet.

1995/96:UbU11 s. 9) att det i normalfallet skall vara möjligt att komma in

även på mycket eftertraktade utbildningar på enbart betyg eller på grundval av

resultatet av högskoleprovet. Detta är fortfarande utskottets uppfattning. En

reglering enbart i den form som föreslås i motion 1996/97:Ub512 är inte

tillräcklig för att uppnå den tydlighet, överblickbarhet och rättssäkerhet som

utskottet anser angelägen.

Meritvärdet av fullgjord totalförsvarsplikt och befälsutbildning tas upp i

motion 1996/97:Ub403 (fp). Motionären påtalar att antalet ungdomar som gör

någon form av totalförsvarsplikt har minskat. De som fullgör värnplikt,

civilplikt och olika varianter av befälsutbildning kommer i ett sämre

konkurrensläge både ekonomiskt och när det gäller arbetslivserfarenhet,

jämfört med dem som ej gör värnplikt, anför motionären. Samhället borde enligt

hans mening i stället visa sin uppskattning för denna typ av samhällstjänst

bl.a. genom att tillmäta den meritvärde i arbetslivet och för tillträde till

högre utbildning.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Motionärens syfte är redan

tillgodosett när det gäller tillträde till grundläggande högskoleutbildning.

Därvid jämställs nämligen enligt nuvarande regler och praxis fullgörande av

totalförsvarsplikt samt olika former av befälsutbildning med

arbetslivserfarenhet och tillgodoräknas därmed inom ramen för urval på

grundval av högskoleprov och arbetslivserfarenhet. När det gäller utbildning

som vänder sig till nybörjare skall enligt huvudregeln minst en tredjedel av

platserna avsättas för sådant urval, om det inte finns synnerliga skäl för

något annat. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte reglera hur

meritvärde skall beräknas vid anställning och befordran inom arbetslivet.

Enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 7 skulle det vara intressant att

pröva ett friare tillträde till högre utbildning där den enskilde individen

själv fick avgöra sin kompetens. Motionärerna efterlyser en utredning om

detta.

U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör begära en sådan utredning.

Yrkandet bör alltså avslås. Självfallet bör en högskola informera intresserade

sökande om vilka kunskaper som faktiskt behövs för att man skall kunna

tillgodogöra sig utbildningen. En av de standardbehörigheter som

Högskoleverket fastställt innebär inga särskilda förkunskapskrav. Högskolor

som önskar pröva motionärernas idé i mindre skala skulle kunna välja denna

standardbehörighet för sådan utbildning som inte leder till yrkesexamen.

Därmed skulle de sökande få möjlighet att själva avgöra om de har de behövliga

förkunskaperna, i stället för att inför högskolan bevisa detta genom betyg.

Det har skett en oroande minskning av antalet äldre studenter vid de nya

högskolorna, heter det i motion 1996/97:Ub489 (s, c). Den hittillsvarande

utvecklingen när det gäller ungdomar är i hög grad positiv, anser

motionärerna, men även äldre yrkesverksamma måste ges tillgång till

kontinuerlig och återkommande kvalificerad utbildning. En översyn bör därför

göras av möjligheterna att öka denna andel.

U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör begära en sådan översyn och

avstyrker därför motionen. Andelen av nybörjarstudenterna som är över 25 år

har mycket riktigt minskat mellan år 1992/93 (då den var som allra högst) och

år 1994/95, men det absoluta antalet nybörjare i denna ålder var något högre

år 1994/95 än två år tidigare (källa: Statistiska meddelanden U 20 SM 9601).

Alla universitet och högskolor har i regleringsbrev för budgetåret 1997 ålagts

att bedriva distansutbildning samt fortbildning och vidareutbildning i minst

samma omfattning som tidigare. Där sägs också att de särskilt skall främja

rekryteringen från grupper med svag studietradition och i regioner där

personer i mindre utsträckning går vidare till högre utbildning.

Motion 1996/97:Ub443 (s) tar upp den sociala snedrekryteringen till högre

utbildning. Denna snedrekrytering tydliggör de individuella orättvisor som

finns i vårt samhälle, där barns livschanser avgörs av de omständigheter de

fötts till, anför motionären. Hon pekar också på att snedrekryteringen innebär

att resurser inte används på bästa sätt, och på att den bidrar till att

skillnaderna i makt och inflytande mellan olika grupper förstärks. Motionären

hänvisar till utredningsbetänkandet Ursprung och utbildning (SOU 1993:85), där

författarna visar att grunden för snedrekryteringen inte ligger i ansökan till

högre utbildning utan kommer mycket tidigare. Det går att se skillnader redan

vid valet av tillvalsämnen på grundskolans högstadium och likaså vid valet

mellan praktisk och teoretisk inriktning i gymnasieskolan. Enligt motionären

är det därför av största vikt att frågan om den sociala snedrekryteringen ses

i ett helt sammanhang och att åtgärder föreslås för grundskolan,

gymnasieskolan och högskolan. En utredning bör enligt hennes mening tillkallas

med uppdrag att föreslå och samordna konkreta åtgärder i hela

utbildningssystemet med syfte att motverka snedrekryteringen till den högre

utbildningen.

Riksdagen bör enligt u t s k o t t e t s mening avslå yrkandet om en ny

utredning. Med anledning av motionen vill utskottet anföra följande.

Utskottet delar till fullo motionärens uppfattning att den sociala

snedrekryteringen är ett betydande samhällsproblem. Det innebär en orättvisa

mellan individer att barn från olika samhällsklasser har olika livschanser.

Den sociala snedrekryteringen innebär också en effektivitetsförlust för

samhället genom att inte alla begåvningar tas till vara och får komma till sin

rätt. Utskottet håller också med motionären om att det inte enbart eller ens

huvudsakligen är åtgärder i regelsystemet för tillträde till högskolan som kan

bidra till att bemästra problemet med snedrekryteringen.

De senaste åren har inom andra delar av utbildningssystemet åtskilligt

gjorts eller påbörjats, som förbättrar utsikterna att den sociala

snedrekryteringen till högre utbildning skall kunna minska. Utskottet vill

särskilt peka på följande.

Den reform av gymnasieskolan som inleddes år 1992 har som mål att erbjuda

alla ungdomar en kvalificerad utbildning som ger grunden för både

yrkesverksamhet och fortsatt utbildning samt ett livslångt lärande. Elevens

val av program i gymnasieskolan blir mindre avgörande än tidigare för hans

eller hennes utsikter att längre fram vilja och kunna påbörja högre

utbildning. Utvecklingen av den nya gymnasieskolan följs noggrant av en

parlamentariskt sammansatt kommitté (jfr Den nya gymnasieskolan - steg för

steg, SOU 1997:1). I regeringens skrivelse Utvecklingsplan för förskola, skola

och vuxenutbildning - kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112) som nyligen

avlämnats till riksdagen finns ett avsnitt om utbildning och social

tillhörighet (s. 24 f.). Där betonas skolans uppgift att organisera

undervisningen så att den gynnar alla oavsett social härkomst. Arbetslivets

omvandling, den nya tekniken, ett allt rikare och mer mångfasetterat

fritidsliv osv. förutsätter betydande kunskaper och färdigheter och en vilja

och förmåga att ständigt lära sig något nytt. Det är därför enligt regeringen

nödvändigt att gymnasieskolan, förutom mer specialiserade kunskaper, ger mer

av allmänna kunskaper, språkkunskaper, förbättrade kommunikationsfärdigheter

osv. åt alla elever. En gymnasieskola för alla bygger på övertygelsen om att

alla kan utvecklas och lära sig. Den syftar till kulturell demokrati, i vilken

alla kan få del av de redskap som behövs för att göra sina röster hörda i

samhället, och till rättvisa mellan olika sociala grupper när det gäller

utvecklingsmöjligheter och chanser i livet. Det framgår av skrivelsen att

regeringen är inställd på att föreslå justeringar och förbättringar i olika

avseenden av utbildningen i gymnasieskolan. Utskottet återkommer till

skrivelsen i ett senare betänkande.

Vuxenutbildningen har under de senaste decennierna varit till hjälp för

oerhört många att hitta en väg ur det gamla skolsystemets återvändsgränder.

Den stora satsningen på vuxenutbildning som riksdagen beslutade om förra året

(prop. 1995/96:222, bet. FiU15, rskr. 307; prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet.

UbU1, rskr. 100) har enligt utskottets mening också betydelse för att motverka

den sociala snedkryteringen till högre utbildning. Inom ramen för detta s.k.

nationella kunskapslyft skall vuxna med otillräcklig utbildning erbjudas en

förbättrad studievägledning. Genom uppsökande verksamhet vill man nå människor

som i dag inte själva söker sig till vuxenutbildningen, och motivera dem för

studier.

Såväl i grundskolan som gymnasieskolan och vuxenutbildningen har det införts

målrelaterade betygssystem, som på ett tydligare sätt än tidigare visar om

eleven har nått upp till målen för respektive utbildning. Skolan har samtidigt

givits ett tydligt ansvar för att eleverna uppnår de mål som anges i

läroplanen och i berörda kursplaner och en skyldighet att ge särskilt stöd

till elever som har svårigheter i skolarbetet.

Alla universitet och högskolor har i regleringsbrev för år 1997 givits ett

uttryckligt uppdrag att särskilt främja rekryteringen från grupper med svag

studietradition och i regioner där personer i mindre utsträckning går vidare

till högre utbildning.

Enligt utskottets mening har även enskilda människors attityder stor

betydelse. Lärares inställning till elever med olika bakgrund och med olika

inlärningsstilar påverkar utvecklingen av ungdomarnas lärande och deras

uppfattning om sina möjligheter att gå vidare till högre utbildning.

Frivilliga insatser i skolan för att t.ex. ge elever med svag studietradition

hemma stöd i deras läxarbete kan betyda mycket. Högskolans företrädare bör

enligt utskottets mening inte nöja sig med att deras information till

gymnasieeleverna når ut till dem som går på naturvetenskaps- och

samhällsvetenskapsprogrammen. Hur de som studerar vid universitet och

högskolor förhåller sig till tidigare skolkamrater som inte fortsatt med

studier har likaså betydelse för hur de senare bedömer sina möjligheter till -

och sitt behov av - högre utbildning.

Utskottet förutsätter att ett av målen för regeringens politik när det

gäller samtliga nivåer inom utbildningsväsendet även i fortsättningen kommer

att vara att motverka den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.

Tillgänglighet

Motion 1996/97:Ub247 (fp) handlar om segregation. Motionären anser att

tillgänglighet till utbildning är ett bra sätt att locka människor att utbilda

sig. Vid beslut om platsantal och lokalisering av högre utbildning bör den

sociala integrationen väga tyngre, anser motionären (yrk. 2).

Enligt u t s k o t t e t s uppfattning har under lång tid ett viktigt

motiv för att bygga upp eller bygga ut högskoleutbildning på olika orter varit

att utjämna sociala klyftor. Ett tillkännagivande enligt motionärens förslag

är inte behövligt, varför yrkandet avstyrks.

Motionerna 1996/97:Ub504 (c) yrkande 3, 1996/97:Ub483 (fp) yrkande 15 och

1996/97:Ub7 (v) yrkande 6 tar upp möjligheterna att utnyttja modern

informations- och kommunikationsteknik i distansundervisning för att göra

högre utbildning tillgänglig för fler. Storbritanniens Open University nämns i

alla tre motionerna som en modell som borde kunna ge inspiration och viss

vägledning. Enligt centermotionen bör s.k. virtuell högskoleutbildning

utvecklas. Därmed menas att man med datorkommunikation och interaktiv video

upprättar både visuell och auditiv kontakt mellan lärare och studerande som

befinner sig på skilda orter. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma

till riksdagen med förslag. - Liknande idéer förs fram i folkpartimotionen

(yrk. 15). Där påpekas även att en ökad samverkan med näringslivet på detta

område vore önskvärd. Framför allt fler kurser på A-nivå, dvs. de första 20

poängen i respektive ämne, bör kunna förmedlas med nya distansmetoder och

informationsteknik anser motionärerna, som vill att dessa tankar följs upp av

den av regeringen tillsatta Distansutbildningskommittén. - I vänstermotionen

(yrk. 6) pläderas för ett folkligt universitet enligt Open University-

modellen, där man använder kommunikation med moderna medier, gärna i samarbete

med Utbildningsradion, och utnyttjar lokala studiecen-trum på folkhögskolor

eller studieförbund för det personliga mötet mellan studenterna. Ett sådant

folkligt universitet skulle kunna utgöra en brygga mellan forskning och fält.

Även motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 14 tar upp informationstekniken som

ett bra hjälpmedel i undervisningen. Det kan dock enligt motionärerna aldrig

ersätta den personliga kontakten mellan lärare och studerande.

Ett flertal motioner tar upp andra förslag som siktar till att göra högre

utbildning mera tillgänglig för människor som på grund av sitt arbete eller

sin bostadsort inte kan följa reguljär undervisning på en högskoleort.

I motion 1996/97:A432 (c) yrkande 22 påtalas värdet av decentraliserad

utbildning. Denna har enligt motionärerna på flera håll krympts under senare

tid, vilket sammanhänger med det nya resurstilldelningssystemet för högskolan.

Hur möjligheterna att öka den decentraliserade utbildningen tekniskt skall

förbättras bör noga övervägas, heter det i motionen. I motion 1996/97:Ub504

(c) yrkande 2 anförs att en utveckling mot flera öppna universitet - Open

University - är önskvärd. Tanken är att man skall kunna ta del av högre

utbildning och själv bedöma sina förkunskaper. De kurser som ges inom det

öppna universitetet skall enligt motionen inte i sig kunna leda till en examen

men tillgodoräknas då man registreras vid ett universitet eller en högskola.

Motionärerna vill att regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag om

öppna universitet och finansiering av dessa.

Vikten av samarbete mellan den högre utbildningen och lokala

utbildningsaktörer framhålls i motion 1996/97:Ub426 (s). Lokala lärcentrum med

tillgång till studievägledning, utrustning för distansundervisning och annat

som stimulerar och underlättar den enskildes kunskapssökande inrättas i allt

fler kommuner. Enligt motion 1996/97:Ub433 (s) finns det sådana lokala centrum

i samtliga kommuner i Norrbottens inland. Motionärerna begär en utredning om

möjligheterna att starta ett pilotprojekt för distansutbildning i Norrbotten.

I motionerna 1996/97:Ub499 (s) och 1996/97:Ub500 (s) beskrivs Nätverksgruppen

för IT-baserad utbildning via lokala studiecentrum (NITUS). Den omfattar i dag

29 studiecentrum runt om i landet. Motionärerna tänker sig att NITUS skulle

kunna göras till en självständig, virtuell högskola som tilldelas egna

helårsstudieplatser.

U t s k o t t e t vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken har de senaste åren

skapat helt nya förutsättningar för att göra utbildning på olika nivåer

tillgänglig för människor som inte kan delta i reguljär utbildning på någon

högskoleort. Kommuners och andra lokala aktörers insatser för att upprätta

studiecentrum utanför högskoleorterna har också ökat möjligheterna för

universitet och högskolor att nå ut med sin utbildning till personer som

eljest inte skulle kunna ta del av den. Utskottet instämmer med motionärerna i

att dessa nya möjligheter bör tas till vara på bästa sätt.

Den år 1995 tillsatta Distansutbildningskommittén (U 1995:07, dir. 1995: 69,

1996:17 och 1997:49) har till huvuduppgift att föreslå en strategi som

långsiktigt främjar utvecklingen i hela landet av de möjligheter till

distansutbildning som den moderna informationstekniken erbjuder. Kommittén

skall bl.a. undersöka om det i de regler som gäller för olika

utbildningsanordnare finns hinder för en utveckling av distansmetoder.

Utredningen skall också lägga fram förslag om vilken roll som Sveriges

Utbildningsradio skall spela inom utbildnings- och folkbildningsområdet. På

förslag av kommittén har regeringen beviljat medel till drygt 100

utvecklingsprojekt som nu pågår. Av dessa avser cirka hälften

högskoleutbildning. Vissa av dessa innefattar samverkan med lokala

studiecentrum. Projekten kommer att utvärderas och erfarenheterna läggas till

grund för kommitténs överväganden. I dess uppdrag ingår att avgränsa vad som

bör vara statens åtagande inom detta område. I direktiven sägs också att det

är angeläget att söka definiera målgrupper och områden som löper risk att bli

förbigångna i den pågående utvecklingen.

Hittills har universiteten och högskolorna var för sig eller i frivillig

samverkan med varandra utvecklat och genomfört distansutbildning. Ett antal

universitet och högskolor har slutit sig samman i ett konsortium för

distansutbildning. I den mån distansmetoder kommer allt mer till användning

kan behovet av decentraliserad utbildning i traditionell mening - att

undervisning i vanliga former förläggs till en annan ort än den där högskolan

är belägen - förändras. Tanken som berörs i motion 1996/97:Ub504 att de

studerande i det ?öppna universitetet? skulle betala en avgift för

undervisningen är av strategisk art. Riksdagen bör enligt utskottets mening

inte binda sig för sådana förslag innan kommittén har slutfört sitt uppdrag

och regeringen har berett ärendet. Kommitténs uppdrag skall i sin helhet vara

slutfört den 31 maj 1998.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 6, 1996/97:Ub426, 1996/97:Ub433, 1996/97: Ub483

yrkande 15, 1996/97:Ub499, 1996/97:Ub500, 1996/97:Ub504 yrkandena 2 och 3,

1996/97:Ub512 yrkande 14 samt 1996/97:A432 yrkande 22.

Sommaruniversitet är enligt motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande 7 något som

medverkar till att bryta den sociala snedrekryteringen och leder till att fler

ungdomar söker till högre utbildning. Motionärerna föreslår att lärosätena

skall få i uppdrag att utarbeta en långsiktig modell för sommarutbildningen.

Vidare föreslås att effekterna när det gäller social snedrekrytering,

studenternas skuldsättning samt möjlighet till flexiblare regler för

studieuppehåll under andra delar av året utreds.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet av följande skäl. Statsmakterna har

under några år avsatt särskilda medel för sommarkurser vid universitet och

högskolor inom ramen för de särskilda utbildningssatsningarna med

arbetsmarknadspolitiska medel. Från och med budgetåret 1997 finns inga

särskilda medel avsatta på riksnivå för sommarkurser. Det är däremot möjligt

för lärosätena att inom ramen för de medel de disponerar för grundläggande

utbildning anordna kurser även sommartid. Högskoleverket genomför på

regeringens uppdrag en uppföljning och utvärdering av de särskilda

utbildningssatsningarna som finansierades med arbetsmarknadspolitiska medel,

således bl. a. sommarkurserna. Uppdraget skall slutredovisas senast den 15

december 1997. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa

Högskoleverkets utvärdering och regeringens beredning av ärendet.

I motion 1996/97:Ub434 (s) redogör motionären för de möjligheter som

diskuterats vid Högskolan i Skövde att anordna behörighetsgivande utbildning

för kvinnor. Det rör sig dels om en anpassad sådan utbildning för barn- och

undersköterskor, avsedd att intressera dem för teknisk-naturvetenskaplig

utbildning, dels om behörighetsgivande utbildning för vidare

samhällsvetenskapliga högskolestudier.

U t s k o t t e t välkomnar initiativ från högskolornas sida för att öka

rekryteringen till högre utbildning, och då inte minst inom teknik och

naturvetenskap, från grupper som hittills inte varit så benägna att söka sig

till sådan. I den mån som några bestämmelser förhindrar åtgärder som högskolan

bedömer som angelägna, bör högskolan vända sig till regeringen med ärendet.

Riksdagen bör enligt utskottets mening avslå motionärens yrkande om ett

tillkännagivande.

Finska

I regioner där flera kommuner har en viss andel finskspråkiga invånare bör det

enligt motion 1996/97:Sf625 (kd) inom viss yrkes- och högskoleutbildning

finnas utbildningsalternativ med stark ställning för det finska språket och i

alla yrkesinriktade svenskspråkiga utbildningar ett tillvalsalternativ för

finskspråkiga elever (yrk. 10). Vidare behöver enligt motionärerna de finska

institutionerna vid universiteten rustas upp (yrk. 11).

U t s k o t t e t erinrar om att den parlamentariskt sammansatta

Minoritetsspråkskommittén (Jo 1995:03, dir. 1995:84) har i uppdrag att utreda

frågan om Sverige skall ansluta sig till Europarådets konvention om regionala

språk och minoritetsspråk. Kommittén skall bl.a. utreda om en svensk

anslutning till konventionen också kan omfatta det finska språket, samt vilka

ekonomiska konsekvenser en sådan åtgärd skulle medföra. Resultatet av

utredningen väntas bli redovisat kommande höst. Mot bakgrund av att

utredningen ännu pågår anser utskottet att riksdagen bör avslå

motionsyrkandena.

Rättssäkerhetsfrågor

Fyra motioner tar upp behovet att förstärka studenternas rättssäkerhet.

Studieuppehåll, byte av examinator och förhandsbesked om tillgodoräknande av

utlandsstudier nämns i motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande 8 som exempel på

områden där det i dag ofta finns oklarheter om studentens rätt. Det är dock

inte lämpligt att detaljerade föreskrifter utfärdas, utan i stället bör

problemen angripas genom att tillsyn, utredning och utvärdering genomförs,

heter det i motionen. Motionärerna anser också att det bör införas en

möjlighet att överklaga tillsättningen av doktorandtjänster. Antagningsfrågor,

rätten att tentera och förekomsten av olika avgifter nämns i motion

1996/97:Ub512 (kd) yrkande 22. Där sägs att ju större den lokala friheten är,

desto viktigare är det att studenterna har möjlighet att få sin sak prövad.

Motionärerna begär en översyn av detta. Enligt motion 1996/97:Ub444 (s) bör

högskolorna åläggas att ge bindande förhandsbesked om tillgodoräknande av

studier vid utländska universitet och högskolor. En student kan enligt

motionären på förhand bli lovad att få en termins utlandsstudier

tillgodoräknade som 20 poäng, men sedan, när studierna genomförts, få beskedet

att de tillgodoräknas med ett lägre poängtal. Samma motionär framför i motion

1996/97:Ub442 krav på nationell reglering av rätten till studieuppehåll,

liknande den som fanns före 1993 års högskolereform.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandena. Några av de

frågor som tas upp i motionerna har tidigare varit föremål för nationell

reglering. Rätten till förnyat prov (omtentamen), till byte av examinator,

till studieuppehåll och till anstånd med studiernas påbörjande var före 1993

års högskolereform reglerade i högskoleförordningen (1977:263). Om dessa

situationer finns inga bestämmelser i den nu gällande förordningen (1993:100).

Rätt att tillgodoräkna sig studieresultat från högskolestudier vid annat

svenskt eller nordiskt lärosäte finns även i dag reglerad i

högskoleförordningen (7 kap. 12 §). Den tidigare förordningens bestämmelser

kompletterades av närmare föreskrifter av dåvarande Universitets- och

högskoleämbetet (UHÄ). Dessa har ingen motsvarighet i dag. I den nu gällande

förordningen finns också (7 kap. 13 §) en rätt att tillgodoräkna sig även

annan utbildning än den som avses i 12 §, exempelvis studier vid utomnordiskt

lärosäte. Det är högskolan som avgör om en tidigare utbildning eller

verksamhet kan godtas för tillgodoräknande. Lärosätets beslut i dessa ärenden

kan överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan. När det gäller

antagningsfrågor, som berörs i motion 1996/97:Ub512, har regeringen nyligen

ändrat högskoleförordningen i enlighet med de riktlinjer som förordades i

propositionen Tillträde till högre utbildning m.m. (prop. 1995/96:184, bet.

UbU11, rskr. 264). I högskoleförordningen föreskrivs nu (7 kap. 3 §) att varje

högskola skall ha en antagningsordning som anger de regler för grundläggande

högskoleutbildning som högskolan tillämpar dels i fråga om ansökan samt

behörighet och urval, dels i fråga om hur beslut om antagning fattas. Där

skall också anges hur beslut om behörighet överklagas. Antagningsordningen

skall beslutas av högskolans styrelse. Införandet av skyldighet för lärosätena

att ha en antagningsordning motiverades av behovet av ökad rättssäkerhet för

studenterna.

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1997 ålagt Högskoleverket att

tillse att lagar och förordningar inom högskoleområdet följs samt att i övrigt

allmänhetens och enskilda individers behov, intressen och rättigheter i

förhållande till högskolesystemet blir tillgodosedda. Verket har tillsyn över

alla universitet och högskolor med offentlig huvudman och för sådana enskilda

anordnare av utbildning på högskolenivå som får statsbidrag eller har

tillstånd att utfärda examina. Högskoleverket skall också underlätta

internationell rörlighet för bl.a. studenter. I anslutning till denna uppgift

har verket ålagts att redovisa vilka problem som finns i samband med

studentutbytet i Erasmusprogrammet inom Sokrates. Högskoleverket planerar att

den 3-4 juni 1997 anordna en konferens kring erkännande och tillgodoräknande

av utländsk högskoleutbildning. Konferensen riktar sig till examensansvariga

och andra vid universitet och högskolor. Utskottet vill framhålla att

lärosätena självfallet inte får lämna vilseledande förhandsinformation till

studenter.

I budgetpropositionen har regeringen aviserat en proposition senare under år

1997 om forskarutbildningen. Utskottet anser inte att riksdagen bör föregripa

denna genom att nu ta ställning till frågan om rätten att överklaga

tillsättning av doktorandtjänst.

Mot bakgrund av att Högskoleverket redan har de här nämnda uppgifterna och

av att bestämmelser införts i högskoleförordningen om antagningsordning anser

utskottet att riksdagen inte heller i övrigt har anledning att göra något

tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandena.

3. Resursfördelning

Enligt motionerna 1996/97:Ub410 (m), 1996/97:Ub462 (s) och 1996/97: Ub464 (fp)

är Umeå universitet missgynnat jämfört med övriga universitet när det gäller

medelstilldelning. Motionärerna tar särskilt upp tilldelningen av resurser för

studiefinansiering i forskarutbildningen, ersättningen för lokalkostnader,

medlen för tjänster och drift m.m. för forskningsverksamheten samt

ersättningen för klinisk utbildning och forskning enligt det s.k. LUA-avtalet.

I de två förstnämnda motionerna begärs en granskning resp. en översyn av

systemet för resurstilldelning till forskning och forskarutbildning. Enligt

den sistnämnda motionen bör regeringen utan dröjsmål ta upp förhandlingar

kring en översyn av LUA-avtalet.

U t s k o t t e t avstyrker motionerna och vill anföra följande.

I de av motionärerna nämnda avseendena har Umeå universitet en sämre

medelstilldelning än de äldre flerfakultetsuniversiteten. De minimibelopp

under fakultetsanslagen som regeringen föreskrivit skall användas för studie-

finansiering inom forskarutbildningen relateras i motionerna till respektive

lärosätes anslag till grundutbildning. Det är riktigt att Umeå universitet då

har ett lägre belopp än Uppsala, Lunds, Göteborgs och Stockholms universitet.

Det bör dock påpekas att motsvarande belopp för Linköpings universitet, Kungl.

Tekniska högskolan och Luleå tekniska universitet är lägre än för Umeå

universitet. Skillnaden mellan Uppsala universitet, som i detta hänseende har

det högsta beloppet, och Göteborgs universitet, som har det lägsta beloppet av

de fyra äldre universiteten, är betydligt större än den mellan Göteborgs och

Umeå universitet. Alla lärosäten har rätt att själva besluta att avsätta ett

större belopp till studiefinansiering inom forskarutbildning än det som

regeringen föreskrivit. Proportionen mellan anslagen till grundutbildning och

de totala fakultetsanslagen varierar också kraftigt mellan lärosätena. Den är

lägre för Umeå universitet än för universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm,

men högre för Umeå än för Göteborgs universitet och betydligt högre än för

Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet.

Fakultetsanslagen är av olika storlek vid de olika lärosätena. Hur mycket

forskningen och forskarutbildningen kan byggas ut och inom vilka

vetenskapsområden och vid vilka lärosäten det bör ske tillhör

forskningspolitikens huvudfrågor. Det kan enligt utskottets mening inte

bedömas främst utifrån målet att uppnå rättvisa mellan de fem äldsta

universiteten. Utskottet noterar vidare att regeringen i den senaste

budgetpropositionen aviserat en proposition längre fram i vår om vissa

organisationsfrågor om högskolans ledningsstruktur, tjänsteorganisation,

fakultetsindelning samt principerna för fördelning av forskningsresurser.

Anslag till lokalkostnader tilldelas lärosätena på skilda sätt för

grundutbildningen å ena sidan och forskning och forskarutbildning å den andra.

För lokalkostnader för grundutbildningen finns en enhetlig ersättning

(tidigare kallad hyrespeng), lika för alla lärosäten, inräknad i ersättningen

för helårsstudenter (tidigare kallad studentpeng). För lokalkostnader för

forskning och forskarutbildning anvisas en särskild anslagspost till varje

lärosäte. Den är beräknad utifrån de lokalkostnader som lärosätena faktiskt

hade för forskning och forskarutbildning vid tidpunkten för övergång till

nuvarande system (den 1 juli 1993). Dessa varierade då kraftigt mellan olika

lärosäten, och deras anslagsposter för lokalkostnader blev därför också olika.

Umeå universitet hade vid den tidpunkten jämförelsevis låga lokalkostnader.

Lärosätena har numera själva ansvaret för sin lokalförsörjning och träffar

avtal bl.a. om hyresnivån med ägarna till de lokaler som de brukar. När ett

lärosäte beslutar sig för t.ex. en nybyggnad av lokaler, som kommer att

medföra ökade hyreskostnader, är det dess eget ansvar att bedöma sina

möjligheter att klara dessa ökade kostnader och att vid behov hos regeringen

begära höjning av anslagsposten för lokalkostnader inom fakultetsanslaget. En

sådan framställning avseende ett kemiskt-biologiskt centrum i Umeå bereds f.n.

i Regeringskansliet.

Det s.k. LUA-avtalet är, som framgår av beteckningen, ett avtal som staten

har ingått med vissa landsting och kommuner som är huvudmän för hälso- och

sjukvård. Ett motsvarande avtal finns för tandvård. Avtalen har lång

uppsägningstid. Att dessa avtal ur statens synpunkt har stora brister har

påtalats flera gånger de senaste åren, bl.a. av

Forskningsfinansieringsutredningen i betänkandet Forskning och pengar (SOU

1996:29, s. 92 f.) och i motioner till de två senaste riksmötena (bet.

1994/95:UbU15 s. 84 f., rskr. 353, yttr. 1995/96:UbU6y, bet. FiU10 s. 167,

rskr. 304). Utskottet har avstyrkt yrkandena med hänvisning till att problemen

var uppmärksammade av Regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit pågår nu

samtal mellan Regeringskansliet och Landstingsförbundet om en förändring.

Yrkande 3 i motion 1996/97:Ub464 får därmed anses vara tillgodosett. Utskottet

utgår från att regeringen i kontakterna med Landstingsförbundet eftersträvar

en lösning som både ger större rättvisa mellan lärosätena än nuvarande avtal

gör och tillgodoser lärosätenas behov av att kunna styra användningen av

medlen. Med hänsyn till att problemen varit kända länge och är av allvarlig

natur bör riksdagen enligt utskottets mening kunna räkna med att regeringen i

nästa budgetproposition redovisar hur ärendet framskridit.

4. Institutionell organisation

Två motioner tar upp frågan om planering för fler universitet. Målet bör

enligt motion 1996/97:Ub483 (fp) vara att stimulera en successiv utveckling av

några av de nuvarande medelstora högskolorna till universitet under perioden

fram till år 2010 (yrk. 11). Lärartillgången lyfts fram som en begränsande

faktor. Motionärerna anför att det finns skäl att initiera en mer

internationell rekrytering av lärare och en utbildning med fler virtuella

inslag. En utredning bör tillsättas för att analysera frågorna kring den

framtida utvecklingen av högre utbildning och forskning med inriktning mot

fler nya specialiserade universitet (yrk. 12). I motion 1996/97:Ub404 (m)

yrkande 4 anförs att målsättningen för universitetsutbyggnaden på sikt bör

vara två universitet per miljon invånare, vilket är vad USA och England anser

sig behöva.

U t s k o t t e t är inte berett att ställa sig bakom förslagen om en

parlamentarisk utredning eller om ett uttalande om vilket antal universitet

landet bör ha i framtiden och föreslår således att riksdagen avslår

motionsyrkandena. Riksdagen godkände i december 1996 vad regeringen i

budgetpropositionen förordat om universitetsbegreppet (prop. 1996/97:1

utg.omr. 16 avsnitt 5.5.2, bet. UbU1, rskr. 100). Med de resursförstärkningar

som riksdagen på regeringens förslag beslutat om för de mindre och medelstora

högskolorna bör det vara möjligt för vissa av dem att inom en snar framtid

uppfylla kriterierna för benämningen universitet. Motion 1996/97:Ub483 yrkande

11 får därför anses vara tillgodosedd. När det gäller fler virtuella inslag i

utbildningen erinrar utskottet om vad som ovan anförts om

Distansutbildningskommitténs uppdrag.

Motion 1996/97:Ub465 (kd) för fram förslag om ett trespråkigt

Europauniversitet med engelska, svenskt teckenspråk och svenska som

arbetsspråk. Högskolan i Örebro besitter enligt motionären en unik potential

för att bli ett utbildningscentrum för universitets- och högskolestudier för

döva och hörselskadade. Om lärare där - både döva, hörselskadade och hörande -

var kompetenta att undervisa på svenskt teckenspråk skulle det trespråkiga

universitetets utbildningsutbud vara mycket attraktivt, inte bara för döva och

hörselskadade svenska studenter utan också för studenter från övriga Norden.

Det skulle även bli ett resurscentrum som skulle attrahera hörande studenter,

forskare och lärda just på grund av sin unicitet, och kunna utvecklas till ett

internationellt aktat trespråkigt universitet som kan tjäna hela Europa, anser

motionären. Riksdagen bör enligt hennes mening agera till förmån för en

statlig utredning om betydelsen av ett trespråkigt Europauniversitet.

U t s k o t t e t, som finner motionärens vision tilltalande, anser likväl

att riksdagen bör avslå yrkandet. Ett realiserande av förslaget om ett

trespråkigt Europauniversitet skulle kräva mycket omfattande resurser.

Utskottet noterar att förslaget inte har förts fram till regeringen av

Högskolan i Örebro. En första förutsättning är enligt utskottets mening att

den berörda högskolan själv uppfattar idén som både realistisk och

tillräckligt angelägen för att prioriteras framför andra behov. Utskottet

ställer sig inte bakom motionärens förslag att riksdagen skall begära en

statlig utredning om saken.

I motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 31 föreslås att Högskoleverket skall ges i

uppdrag att i samverkan med universitet och högskolor utforma förslag till

lämpliga organisationsförändringar för att effektivisera universitetens

interna struktur.

U t s k o t t e t avstyrker motionen med hänvisning till att regeringen

aviserat en proposition under år 1997 med förslag angående vissa

organisationsfrågor om högskolans ledningsstruktur, tjänsteorganisation,

fakultetsindelning m.m.

En prövning av olika yrkesutbildningars naturliga hemvist bör göras, anser

Miljöpartiet i motion 1996/97:Ub514 yrkande 21. Motionärerna hävdar att det

inte är självklart att forskningsanknytning gagnar alla yrkesutbildningar.

Särskilt nämns lärarutbildningen som exempel på en yrkesutbildning som

drabbats hårt av att den fördes till universitet och högskolor.

U t s k o t t e t erinrar om att riksdagen behandlade ett motsvarande

yrkande vid föregående riksmöte (bet. 1995/96:UbU4). Utskottet anförde då

bl.a. följande (s. 8 f.).

Utskottet noterar att motionärerna ifrågasätter värdet av den

forskningsanknytning som var motiveringen för att ett antal eftergymnasiala

utbildningar fördes till högskolan vid 1977 års högskolereform (prop. 1975:l9,

bet. UbU17, rskr. 179). På den punkten godkände riksdagen enhälligt

regeringens förslag. I sitt betänkande över propositionen underströk det

dåvarande utbildningsutskottet att enhetlighet inte fick vara något

självändamål, och att även i framtiden uppgiften att ge yrkesförberedelse

måste ha olika innebörd inom olika delar av högskoleutbildningen (bet. UbU

1975:17 s. 20). Utskottet ser inte någon anledning för riksdagen att ändra

uppfattning härvidlag.

Utskottet står fast vid samma inställning nu.

När det gäller lärarutbildningen har regeringen på riksdagens initiativ

nyligen beslutat tillsätta en parlamentarisk utredning (bet. 1996/97:UbU1,

rskr. 100). I dess uppdrag ingår bl.a. att ange mål och principer för styrning

av lärarutbildningen och att lämna ytterligare förslag rörande

lärarutbildningens forskningsanknytning. Regeringen anför i direktiven till

utredningen att när det gäller att utforma en yrkesinriktad utbildning skall

naturligtvis yrkets krav vara styrande för utbildningen. Det påpekas samtidigt

att de samhälleliga förutsättningarna för läraryrkets utövande är i ständig

förändring, och att det finns risker förknippade med att enbart forma

utbildningen utifrån de för stunden rådande yrkeskraven. I direktiven sägs

också att praktikens viktiga roll innebär att lärarutbildningen bör genomföras

i nära samarbete med huvudmännen för skolan - kommunerna - och att utredningen

bör ge förslag till hur detta samarbete kan organiseras (dir. 1997:54).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår

motion 1996/97:Ub514 yrkande 21.

I motion 1996/97:Ub437 (m) begärs en utredning av hur samhällets totala

utbildningsresurser kan samordnas bättre. Motionären påtalar att den nya

yrkeshögskolan skulle kunna ge många arbetslösa möjligheter till nya jobb.

Samtidigt disponerar länsarbetsnämnderna stora belopp för utbildning. Någon

regional samplanering för att optimera utbildningsinsatserna förekommer

knappast, heter det i motionen.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Kommittén för

kvalificerad yrkesutbildning (U 1996:02) har i uppdrag att låta genomföra en

kontinuerlig utvärdering av försöksverksamheten med kvalificerad

yrkesutbildning för att bl.a. klarlägga om utbildningarna har en inriktning

mot de kompetens- och kvalitetskrav som ställs på dagens arbetsmarknad. I

denna del av utvärderingen bör enligt direktiven (dir. 1996:41) samråd ske med

de myndigheter och organisationer som har anknytning till näringsliv och

arbetsmarknad. Utvärderingen skall också ge underlag för bedömningar av den

fortsatta verksamhetens inriktning och organisation ur ett regionalpolitiskt

perspektiv.

Möjligheterna att vid Umeå universitet och SLU i Umeå inrätta ett Advanced

Center for Environmental Research bör enligt motion 1996/97:Ub420 (s) utredas.

Den mycket stora fakultetsövergripande kompetens som finns i Umeå understryker

enligt motionären Umeås lämplighet för den gränsöverskridande forskning som är

nödvändig för att komma till rätta med de globala miljöproblemen.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Något initiativ från riksdagen behövs

enligt utskottets mening inte i denna fråga. I Umeå finns sedan tio år

tillbaka Centrum för miljövetenskaplig forskning. Detta har till uppgift att

stödja och utveckla miljövetenskaplig forskning genom att åstadkomma en

samverkan mellan Umeå universitet, Försvarets forskningsanstalt och SLU. Det

bör ankomma på de berörda universiteten att finna former för att ytterligare

utveckla forskningen inom miljöområdet. Om det krävs åtgärder på nationell

nivå för detta bör det vara universiteten som gör framställning därom hos

regeringen.

I motion 1996/97:Ub486 (s) presenteras projektet Institutet för social

ekonomi. Detta startades hösten 1993 på initiativ från Mitthögskolan och med

stöd från Beredningen för främjande av den ideella sektorns utveckling.

Motionärerna anser att det nu bör bildas en egen juridisk person i form av en

ideell förening med Glesbygdsverket, Institutet för regionalforskning,

Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mitthögskolan, Kooperativ utveckling i

Jämtlands län samt Swedecoop som medlemmar. För detta krävs enligt

motionärerna att regeringen ger tillstånd till att berörda statliga

myndigheter engagerar sig i verksamheten.

U t s k o t t e t har erfarit att fyra av de nämnda myndigheterna har

inlämnat en begäran till regeringen om att få bilda en sådan ideell förening.

Ärendet bereds i Regeringskansliet. Utskottet föreslår med hänvisning härtill

att riksdagen avslår motionen.

Formerna för en Östersjöakademi i Norrköping, anknuten till Linköpings

universitet, bör enligt motion 1996/97:T215 (kd) yrkande 3 utredas.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Riksdagen behandlade motsvarande

förslag våren 1995 (bet. 1994/95:UbU15, rskr. 353). Utskottet noterade då med

intresse motionärens förslag om en satsning som innebär samverkan över

traditionella disciplingränser och nätverkssamarbete mellan universitet,

högskolor och andra organ i samhället, men påpekade att det står universiteten

fritt att själva organisera sin verksamhet och därvid besluta om inrättande av

centrum.

En samordnad sjöfartshögskola skulle enligt motion 1996/97:T616 (fp) yrkande 3

bidra till att bibehålla eller höja sjöfartsutbildningens kvalitet för att

möta hårdare krav på nautisk, miljömässig och säkerhetsmässig kompetens. En

längre gående samordning mellan Högskolan i Kalmar och Chalmers tekniska

högskola bör därför enligt motionären utredas.

U t s k o t t e t föreslår att riksdagen avslår yrkandet. Enligt utskottets

mening är det en fördel att sjöfartsutbildningarna är förlagda till högskolor

som också bedriver annan utbildning och forskning.

Kommunikationsforskningsberedningen har i uppdrag att utarbeta

forskningsprogram inom bl.a. sjöfartsområdet. Sjöfartsverket har i årets

regleringsbrev ålagts att bedöma det samlade behovet av utbildning för yrken

inom sjöfarten och årligen lämna rapport om detta till regeringen.

Sjöfartsverket har också en kvalitetskontrollerande funktion för

utbildningarna i enlighet med den internationella konventionen STCW (Standards

for Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers).

5. Jämställdhetsfrågor

Könsperspektiv i utbildningspolitiken tas upp i motion 1996/97:A814 (s). Den

bör utformas utifrån de olika förutsättningar och behov som kvinnor och män

har (yrk. 3). Utbildningsresurserna bör fördelas rättvist mellan könen (yrk.

4). Enligt motionärerna krävs särskilda insatser och stimulanser för att ge

flickor och kvinnor lika tillgång till områdena naturvetenskap och teknik.

Utbildningarna måste anpassas efter flickors och kvinnors förutsättningar och

erfarenheter.

Läkarutbildningen och alla vårdutbildningar bör enligt motion 1996/97: Ub407

(fp) yrkande 2 ha ett könsperspektiv i undervisningen. Motionären hänvisar

till risken för feldiagnoser, om läkarna inte i sin utbildning har studerat

var, när och hur den kvinnliga kroppen reagerar annorlunda än mannens. Även

motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 19 tar upp det faktum att mannen i dag ofta

används som norm och att utbildningen alltför sällan är uppbyggd så att den

passar både män och kvinnor i lika hög grad. Högskolan, och även skolan i

allmänhet, måste enligt motionärerna ha som mål att motverka traditionella

könsroller men medverka till att bekräfta könsidentiteter. Studie- och

yrkesorienteringen bör enligt motion 1996/97:A821 (kd) yrkande l8 inriktas på

att varje elev oberoende av kön får stöd att välja studier och yrke efter

intresse och förmåga. Studie- och yrkesvägledare måste därför i sin utbildning

få grundläggande jämställdhets- och genusundervisning, och den befintliga

yrkeskåren bibringas motsvarande kunskaper genom fortbildning, anser

motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker motionärernas yrkanden om tillkännagivanden.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet anföra följande.

Sedan sommaren 1992 finns inom Utbildningsdepartementet en arbetsgrupp för

jämställdhet inom högre utbildning och forskning (den s.k. JÄST-gruppen). Den

fungerar som en referensgrupp till utbildningsministern i jämställdhetsfrågor

och har bidragit med underlag för arbetet med flera propositioner (prop.

1992/93:169 och 170, prop. 1994/95:164, prop. 1996/97:1) JÄST-gruppen ingav

förra året till regeringen ett antal förslag till ändringar i högskolelagen

(1992:1434) och högskoleförordningen (1993:100). De handlar bl.a. om att i

beskrivningen av målen för flertalet yrkesexamina uttryckligen nämna insikter

om betydelsen av genus. Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.

År 1993 startades på regeringens uppdrag det s.k. NOT-projektet som har till

syfte att öka ungdomars, och då särskilt flickors, intresse för teknik och

naturvetenskap. NOT-projektet, som bedrivs gemensamt av Skolverket och

Högskoleverket, har framför allt inriktat sig på att utveckla attityder och

arbetssätt hos lärarna i naturvetenskapliga och tekniska ämnen i skolan.

Verksamheten inom NOT-projektet avses fortsätta t.o.m. år 1998.

För insatser på jämställdhetsområdet, speciellt med att ändra på innehåll

och arbetssätt i teknisk och naturvetenskaplig utbildning i syfte att

permanent öka rekryteringen av kvinnliga studenter till dessa utbildningar,

anvisades under budgetåren 1993/94-1995/96 särskilda medel till Rådet för

grundläggande högskoleutbildning (fr.o.m. 1995/96 Högskoleverket).

Regeringen har i regleringsbrev för budgetåret 1997 ålagt alla universitet

och högskolor att erbjuda sina lärare utbildning och fortbildning inom

jämställdhetsområdet. Lärosätena skall vidare vidta åtgärder för att öka

andelen kvinnor inom de naturvetenskapliga och tekniska utbildningar där

kvinnor är underrepresenterade och öka andelen män inom de lärarutbildningar

och de vård- och farmaciutbildningar där män är underrepresenterade. Av deras

årsredovisningar skall framgå andelen kvinnor och män i de nämnda

utbildningarna.

I direktiven till den tidigare nämnda parlamentariska utredningen om

lärarutbildningen har regeringen markerat att de blivande lärarna behöver

kunskaper om skillnader mellan flickors och kvinnors respektive pojkars och

mäns inlärning. Vidare behöver de tränas i att anlägga ett

jämställdhetsperspektiv på sina undervisningsämnen (dir. 1997:54).

När det gäller läkarutbildning och annan vårdutbildning anser utskottet det

som självklart att dessa utbildningar skall bedrivas med ett könsperspektiv.

För studie- och yrkesvägledarexamen skall enligt högskoleförordningen

studenten ha förvärvat de kunskaper och färdigheter som krävs för att som

studie- och yrkesvägledare inom skolväsendet kunna förverkliga de olika

skolformernas mål. I målen för alla skolformer ingår att uppmuntra eleverna

att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

Jämställdhetsplanerna vid universitet och högskolor bör enligt motion

1996/97:A821 (kd) omfatta hela verksamheten, dvs. även studenterna (yrk. 20).

Så är enligt motionärerna i dag fallet endast vid ett fåtal högskolor. I

motionen sägs också att inte minst flickor på tekniska linjer ofta avbryter

sin utbildning på grund av omgivningens negativa attityder. Avhopp av

underrepresenterat kön vid olika utbildningar bör utvärderas och lärdomar

dras, anser motionärerna (yrk. 19).

U t s k o t t e t behandlade yrkanden om att jämställdhetsplanerna skall

omfatta även studenterna vid 1994/95 års riksmöte. Då erinrade utskottet (bet.

1994/95:UbU18 s. 26) om att jämställdhetslagen (1991:433), i vilken kravet på

jämställdhetsplaner finns, är en arbetsrättslig lag och att det därför inte

finns någon skyldighet för universitet och högskolor att i sina

jämställdhetsplaner även ta in åtgärder som rör studenter. I högskolelagen

(1992: 1434) föreskrivs att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid skall

iakttas i högskolornas verksamhet.

Med hänvisning till detta och till vad utskottet ovan redovisat angående

föreskrifter i regleringsbrevet för universitet och högskolor föreslår

utskottet att riksdagen avslår motion 1996/97:A821 yrkande 20. Utskottet anser

att riksdagen bör kunna utgå från att lärosätena följer upp sin verksamhet

t.ex. vad gäller avhopp från utbildningar. Yrkande 19 i den nämnda motionen

bör därför också avslås.

Motionerna 1996/97:A813 (mp) yrkande 2 och 1996/97:A821 (kd) yrkande 21 tar

upp problemet med sexuella trakasserier bland studenter. Motionärerna påpekar

att det inte finns några sanktioner mot studenter som sexuellt trakasserar

lärare eller andra studenter.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till följande.

Sedan ett par år finns det en bestämmelse i högskoleförordningen (1 kap.

9 §) om att högskolorna skall verka för att studenter inte utsätts för

sexuella trakasserier. JÄST-gruppens nyss nämnda förslag till ändringar i

högskolelagen och högskoleförordningen innefattar bl.a. att det skall kunna

vidtas di-sciplinära åtgärder mot student som gör sig skyldig till sexuella

trakasserier. Upprepade sådana trakasserier skall också enligt JÄST-gruppens

förslag kunna utgöra grund för avskiljande. Förslagen bereds som nämnts i

Regeringskansliet.

6. Utbildningens mål och innehåll

Miljöinslag i högskoleutbildningen tas upp i motion 1996/97:L713 (mp).

Högskolelagens portalparagraf bör enligt motionärerna kompletteras med att

utbildningen skall förmedla kunskaper om miljön (yrk. 7). Högskoleverket bör

inrikta befintliga utvecklingsanslag på integrerade miljöinslag i utbildningar

inom information, journalistik och medier (yrk. 8).

U t s k o t t e t uppfattar det första yrkandet så att det avser 9 § i 1

kap. högskolelagen (1992:1434). Den lyder f.n. på följande sätt.

Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och

färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning,

förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa

kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser.

Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte

på vetenskaplig grund.

Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande

högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att

självständigt kunna bedriva forskning.

Utskottet anser inte att det i högskolelagen bör anges något särskilt område

som utbildningen skall ge kunskaper om. Yrkande 7 i motionen bör således

avslås. Under budgetåren 1993/94-1995/96 anvisade statsmakterna särskilda

medel till Rådet för grundläggande högskoleutbildning resp. Högskoleverket för

utvecklingsinsatser just på miljöområdet. Inom Högskoleverket har

Grundutbildningsrådet för budgetåret 1997 avsatt en motsvarande summa för

insatser på miljöområdet. Rådet avser dock att nu i huvudsak använda medlen

för uppföljning av de tidigare gjorda utvecklingsinsatserna. Riksdagen bör

enligt utskottets mening avslå även yrkande 8 i motionen.

En utredning om utbildning av miljökunnig personal inom olika sektorer

föreslås i motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 24. Behovet av sådan personal bör

enligt motionärerna kartläggas och existerande utbildningar utvärderas.

Därefter skall förslag utarbetas om en ordnad utbildning i stor skala, anför

motionärerna.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till betänkandet

1995/96:UbU4, där ett likadant yrkande behandlades (s. 13). Det avstyrktes då

av utskottet som utgick från att utbildningar som kombinerar kunskaper i

ekologi med kunskaper i t.ex. teknik eller ekonomi kommer att efterfrågas

alltmer både av studenter och avnämare och att högskolor och universitet

kommer att anstränga sig att svara mot denna efterfrågan. Riksdagen följde

utskottets förslag. Inför budgetåret 1997 har regeringen ålagt lärosätena att

i ökad utsträckning samverka med det omgivande samhället och att anpassa sitt

utbud av grundläggande högskoleutbildning i riktning mot områden där behovet

av välutbildad arbetskraft bedöms öka.

Utbildningen om alkohol, narkotika och tobak (ANT) är bristfällig inom

lärarutbildningen, anförs det i motion 1996/97:Ub459 (v) yrkande 6.

Motionärerna hänvisar till en hearing som utbildningsutskottet genomfört i

september 1996 då det framkom att endast 3 av 16 lärarutbildningar har

obligatorisk ANT-undervisning. Både lärare och socialarbetare behöver enligt

motion 1996/97:Ub249 (fp, s, m, c, v, mp, kd) en avsevärt mera fördjupad

kunskap på ANT-området än vad respektive utbildning f.n. ger.

U t s k o t t e t, som delar motionärernas uppfattning att ANT-frågorna

måste få en seriös behandling både i lärarutbildningen och

socionomutbildningen, avstyrker yrkandena av följande skäl.

För samtliga lärarexamina gäller att studenten skall ha de kunskaper och

färdigheter som behövs för att som lärare förverkliga skolans mål och medverka

i utvecklingen av dess verksamhet. Detta föreskrivs i examensordningen, bilaga

3 till högskoleförordningen (1993:100). Ett av de mål som skall uppnås i

grundskolan är att eleven skall ha tillägnat sig grundläggande kunskaper om

förutsättningarna för en god hälsa och har förståelse för den egna livsstilens

betydelse för hälsan. Det är respektive universitets eller högskolas ansvar

att anordna lärarutbildningen så att den svarar mot de krav som ställs i

examensordningen. Regeringen har nyligen gett Högskoleverket i uppdrag att

kartlägga och analysera tillämpningen av examensordningen när det gäller

lärarexamina. Resultatet av detta uppdrag skall utgöra ett av underlagen när

den nyss nämnda parlamentariska utredningen skall bedöma lärarutbildningens

innehåll. Även när det gäller socionomexamen vill utskottet erinra om kraven i

examensordningen, nämligen bl.a. att studenten skall ha förvärvat de kunskaper

och den praktiska förmåga som krävs för socialt arbete på individ-, grupp- och

samhällsnivå. Det råder inget tvivel om att alkohol och andra droger utgör ett

av de stora sociala problemen i vårt samhälle. Det är lärosätenas ansvar att

utforma utbildningen utifrån examensordningens krav.

Arbetsterapeututbildningen håller enligt motion 1996/97:Ub481 (c) en hög

teoretisk nivå men omfattar alltför litet av praktisk tjänstgöring.

Utbildningen bör enligt motionären förlängas. I motion 1996/97:Ub485 (c)

hävdas att arkitektutbildningen behöver förändras och breddas mot förvaltning

av redan byggda hus och miljöer.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandena med hänvisning till att riksdagen

normalt inte fattar beslut om längden av olika utbildningar och inte heller om

fördelningen mellan teoretisk och praktisk utbildning eller mellan olika

ämnen. Detta regleras i stället av lärosätena själva, men regeringen

föreskriver i högskoleförordningen vilken omfattning i poäng som utbildningen

till olika examina skall ha. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp för vilka

hittills inga regler har funnits om legitimation eller behörighet för att

utöva yrket. Behörighetskommittén har i sitt betänkande (SOU l996:138)

föreslagit att arbetsterapeuter skall omfattas av legitimation. Ärendet bereds

för närvarande i Regeringskansliet.

Fyra motioner - 1996/97:Ub401 (fp), 1996/97:Ub423 (c) yrkande 1, 1996/97:Ub436

(m) och 1996/97:Ub441 (s) - påtalar behovet av utbildning av

cytologassistenter, en yrkesgrupp som har stor betydelse vid de gynekologiska

hälsokontrollerna. Medelåldern i yrkesgruppen är enligt motionärerna hög och

återväxten dålig, eftersom det inte längre anordnas någon utbildning till

cytologassistent.

U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör göra några tillkännagivanden

i enlighet med motionerna. Riksdagen bör alltså avslå yrkandena.

Motionärerna har emellertid pekat på ett verkligt problem. Utbildningen till

cytologassistent har utgjort en påbyggnad på utbildningen till biomedicinsk

analytiker (tidigare laboratorieassistent) och anordnats vid vissa

vårdhögskolor. Under åren 1977-1993 utgjorde den en av statsmakterna inrättad

påbyggnadslinje omfattande 24 poäng. Statsmakterna reglerar numera inte vilka

utbildningar som skall eller får anordnas vid vårdhögskolorna, vare sig dessa

har landsting eller kommun som huvudman - vilket gäller flertalet - eller de

har införlivats med statliga högskolor. I de senare fallen har hittills

beställaransvaret för vårdhögskoleutbildning och ansvaret för dess

huvudsakliga finansiering stannat hos den tidigare huvudmannen. Utskottet

noterar i likhet med motionärerna att ingen vårdhögskola numera anordnar

påbyggnadsutbildning i klinisk cytologi. Inte heller förefaller det finnas

någon annan utbildningsväg inom universitet och högskolor som kan fylla

motsvarande behov.

Det måste enligt utskottets mening vara de som ansvarar för hälso- och

sjukvården som bevakar rekryteringsbehovet av personal med olika kompetens och

tar initiativ till att utbildning som behövs för verksamheten kommer till

stånd. Universitet och högskolor - vare sig de är statliga eller har annan

offentlig huvudman - bör enligt utskottets mening vara öppna för samhällets

behov av olika slag av utbildning och beredda att åta sig att anordna sådan

utbildning som visar sig behövas. Ett problem i sammanhanget utgör därvid att

cytologassistentutbildningen, fastän viktig, troligen inte behöver ha särskilt

många utbildningsplatser per år under de närmaste åren. Vilken eller vilka

högskolor som i så fall skall anordna utbildningen måste bestämmas på något

sätt. Statsmakterna styr för närvarande utbildningsutbudet inom varje

universitet eller högskola i mycket begränsad utsträckning.

Behörighetskommittén har bl.a. föreslagit att det i högskoleförordningen

skall införas en yrkesexamen för biomedicinska analytiker. Kommittén anför

också att en sådan reglering sannolikt skulle åstadkomma ett större intresse

för cytologutbildningen.

Utskottet utgår från att det problem som motionärerna tagit upp kommer att

beaktas av berörda instanser och lösas utan särskilt ingripande från

riksdagens sida.

Yrkande 2 i motion 1996/97:Ub423 (c) tar upp forskning och utbildning om de

reumatologiska sjukdomarna. Ämnet reumatologi bör ges större utrymme inom

utbildningen för läkare och paramedicinsk personal, anser motionärerna. Mer

resurser måste också satsas på reumatologisk forskning.

U t s k o t t e t anser att riksdagen bör avslå yrkandet. Det är berörda

läroanstalter som har ansvaret för att lägga upp läkarutbildningen och andra

vårdutbildningar så att de svarar mot de krav som statsmakterna satt upp genom

högskoleförordningens examensbeskrivningar. När det gäller forskning hänvisar

utskottet till vad socialutskottet anfört i det av riksdagen godkända

betänkandet 1996/97:SoU6 (s. 29). Liksom socialutskottet förutsätter

utbildningsutskottet att regeringen och berörda myndigheter beaktar behovet av

forskning om reumatiska sjukdomar utan något tillkännagivande från riksdagen.

I motion 1996/97:Ub447 (s) anförs att det bör inrättas en högskoleutbildning i

socialförsäkringsadministration. Med de höga krav som i dag ställs på

personalens kompetens är det inte rimligt att förutsätta att

försäkringskassorna själva skall svara för personalens grundutbildning. Att

det finns enstaka kurser i skilda ämnen hos en del högskolor är inte

tillräckligt, anser motionärerna.

U t s k o t t e t erinrar om universitetens och högskolornas åliggande att

samverka med det omgivande samhället och om deras självbestämmande när det

gäller att kombinera kurser till utbildningsprogram. Lärosätena skall också

anpassa sitt utbildningsutbud i riktning mot områden där behovet av

välutbildad arbetskraft bedöms öka. Riksdagen bör enligt utskottets mening

inte göra något tillkännagivande i enlighet med motionsyrkandet, som alltså

bör avslås.

Förslag förs fram i motion 1996/97:Ub512 (kd) yrkande 18 om att resurser skall

avsättas för försöksverksamhet vid något eller några lärosäten med en

propedeutisk kurs i bl.a. kunskaps- och vetenskapsteori samt etik.

U t s k o t t e t hänvisar till vad som anfördes när motsvarande yrkande

avslogs vid föregående riksmöte (bet. 1995/96:UbU4 s. 14 f.). Riksdagen bör

inte göra några uttalanden om hur universiteten och högskolorna skall lägga

upp utbildningen för att den skall ge studenterna den förmåga till

självständig och kritisk bedömning som enligt högskolelagen är ett av

högskoleutbildningens mål. Varje lärosäte har eget ansvar för att välja

metoder för detta. Yrkandet avstyrks.

7. Övrigt

Enligt motion 1996/97:Ub514 (mp) yrkande 25 bör den centrala

högskolemyndigheten ges i uppdrag att sammanställa informationsmaterial om

högskoleutbildningen. Ett sådant borde vara riktat till studenter som

information inför studieval och yrkesval, och ett borde vara utformat för att

ge arbetsgivare god information om vad olika utbildningar ger för yrkesmässig

kompetens.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Högskoleverket har enligt sin

instruktion (1995:945) i uppdrag att svara för information om verksamheten och

det samlade utbudet av utbildning vid universitet och högskolor. I databasen

ASKen, som är tillgänglig bl.a. på Internet tillhandahåller Högskoleverket

tillsammans med samtliga universitet och högskolor en mycket omfattande

information om högskoleutbildningen. Sedan en kortare tid tillbaka finns också

på Internet SACO:s databas Raka spåret till yrkeslivet, som bl.a. ger

upplysningar om arbetsmarknadsutsikter, löner m.m. för olika grupper av

högskoleutbildade, och som även har länkar till ASKen. Högskoleverket ger

också ut Studenthandboken, som främst vänder sig till gymnasieskolans

avgångselever och deras föräldrar som en hjälp inför studie- och yrkesval. Vid

flera lärosäten anordnas också mötesplatser mellan arbetsgivare, studenter och

utbildningsansvariga vid s.k. Arbetslivcenter. Ett tillkännagivande enligt

motionsyrkandet är enligt utskottets mening inte behövligt.

Utredningar om hur antalet studerande på de långa och kvalificerade akademiska

utbildningarna skall kunna ökas och om hur sådan utbildning skall kunna göras

attraktiv och lönsam begärs i motion 1996/97:Ub404 (m) yrkandena 3 och 5.

U t s k o t t e t noterar att det under de senaste åren har skett en

kraftig ökning av antalet examina på utbildningar om minst 120 poäng. Även

antalet examina om minst 160 poäng har ökat kraftigt. (Källa: Statistiska

meddelanden U 20 SM 9701) Ansvaret för lönebildningen åvilar i princip

arbetsmarknadens parter. Utskottet anser att riksdagen bör avslå motion

1996/97: Ub404 yrkandena 3 och 5.

Djurförsök används i den högre utbildningen i större omfattning än vad som är

tillåtet enligt en Europarådskonvention som Sverige har undertecknat, hävdas

det i motion 1996/97:Ub430 (c, m, fp, v, mp). Visserligen har studenterna rätt

att söka dispens från att delta i obligatoriska utbildningsmoment, men det får

de enligt motionärerna oftast inte upplysning om. Högskolorna skall vara

skyldiga att erbjuda alternativ i de fall djurförsök förekommer inom

utbildningar som inte syftar till direkt yrkesförberedande kunskap med adekvat

försöksdjursteknisk träning, heter det i motionen.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet med hänvisning till följande.

Användningen av försöksdjur för bl.a. vetenskaplig undervisning skall enligt

djurskyddslagen (1988:534) prövas från etisk synpunkt innan försök får

påbörjas. Prövningen görs i djurförsöksetisk nämnd, som skall avstyrka

användning av djur om det är möjligt att få likvärdig kunskap genom andra

metoder. Centrala försöksdjursnämnden (CFN) har som en av sina huvuduppgifter

att begränsa behovet av försöksdjur, bl.a. genom att främja utvecklingen av

alternativa metoder till djurförsök. Inom CFN förbereds för närvarande nya

allmänna råd till de djurförsöksetiska nämnderna för deras prövning av

användningen av försöksdjur i utbildning. Regeringen har nyligen beslutat om

direktiv till en utredning som skall granska vad som krävs för att ytterligare

begränsa försöksdjursanvändningen i Sverige och utarbeta en handlingsplan för

en sådan begränsning (dir. 1997:43).

Utskottet vill i sammanhanget instämma i utbildningsministerns uttalande i

ett frågesvar i kammaren den 19 mars 1997, att det självklart inte bör åligga

studenterna utan de utbildningsansvariga att presentera lämpliga alternativ

till djurförsök. Det är också självklart viktigt att studenterna blir upplysta

både om sin rätt att ansöka om befrielse från obligatoriska utbildningsmoment

och om att lärosätets beslut i sådana ärenden kan överklagas. Ansvaret för

detta är enligt utskottets uppfattning också lärosätets.

Förslag om att grundutbildningen av läkare ytterligare skall minskas och medel

omdisponeras till specialistutbildning framförs i motion 1996/97: Ub476 (m).

Motionärerna anser att farhågorna för ett väsentligt läkaröverskott har

besannats. Samtidigt räcker antalet platser för allmäntjänstgöring (AT) inte

till för att alla som avlägger läkarexamen också skall kunna nå legitimation.

Likaså är antalet som genomgår specialistutbildning för litet med tanke på de

stora pensionsavgångar som väntas i början på 2000-talet. Motionärerna vill

att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om en resursöverföring från

staten till landstingen för en utvidgad specialistutbildning.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Statsmakterna har beslutat om en

ytterligare minskning av den grundläggande läkarutbildningens dimensionering

fr.o.m. år 1997 (prop. 1996/97:1 utg.omr. 16, bet. UbU1, rskr. 100). De medel

som frigörs skall dock användas till annan vårdutbildning, farmaceutisk

utbildning och biomedicinsk utbildning inom högskolan. Utskottet delar

motionärernas uppfattning att specialistutbildningen av läkare behöver utökas.

Denna sker genom att läkaren fullgör specialiseringstjänstgöring hos en

sjukvårdshuvudman, normalt under anställning på s.k. St-tjänst, samt genomgår

vissa kurser som anordnas på uppdrag av Socialstyrelsen. Det senaste året har

resurserna för sådana kurser minskat från ca 21 till 16 miljoner kronor.

Bakgrunden till detta är att kurserna inte efterfrågats i tillräckligt stor

utsträckning, vilket i sin tur anses bero på att sjukvårdshuvudmännen

reducerat antalet St-tjänster. Läkarna har i allt större utsträckning blivit

hänvisade till att göra sin specialiseringstjänstgöring genom korta vikariat,

vilket försvårar för dem att delta i kurserna. Nuvarande lagstiftning ger inte

staten någon möjlighet att tvinga sjukvårdshuvudmännen att öka antalet St-

tjänster. Utskottet har erfarit att frågan om specialistutbildningens

dimensionering sedan en längre tid bereds inom Regeringskansliet. Regeringen

har i sin redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till

regeringen (skr. 1996/97:15 s. 43) meddelat sin avsikt att under våren 1997

återkomma till riksdagen med en redogörelse i frågan om läkarförsörjningen.

Denna redogörelse bör avvaktas innan riksdagen tar något initiativ i frågan.

Ekvivaleringen av utländska examina är viktig för att invandrare med akademisk

examen skall kunna få arbete i Sverige. En förstärkning av denna verksamhet

hos Högskoleverket föreslås i motionerna 1996/97:Sf632 (c) yrkande 6 och

1996/97:Ub425 (s) yrkande 1. I motion 1996/97:Sf633 (mp) yrkande 12 sägs att

Högskoleverket respektive AMS bör prioritera vidareutveckling av instrumenten

för att jämföra utländska yrkesutbildningar med motsvarande svenska.

U t s k o t t e t anser inte att riksdagen bör göra något tillkännagivande

i enlighet med motionerna utan föreslår att de avslås. Den genomsnittliga

väntetiden för besked i ekvivaleringsärenden har numera nedbringats till drygt

tre månader. Detta innebär en avsevärd förbättring jämfört med för några år

sedan. Det tar nu betydligt kortare tid att få ett ekvivaleringsutlåtande än

att lära sig svenska - en förutsättning för att kunna söka kvalificerat

arbete. Utskottet vill understryka vikten av att tiden för ekvivalering inte

tillåts att öka på nytt.

I motion 1996/97:Ub482 (c) yrkande 2 begärs att regeringen i

budgetpropositionen skall återkomma med förslag om medel för investeringar för

sjöbefälsutbildningen vid Högskolan i Kalmar, i enlighet med högskolans

begäran i den fördjupade anslagsframställningen.

U t s k o t t e t avstyrker yrkandet. Universiteten och högskolorna skall

numera finansiera investeringar genom lån i Riksgäldskontoret. En låneram

anges för varje lärosäte i regleringsbrevet. En ansökan från Högskolan i

Kalmar om höjd låneram prövas för närvarande i Regeringskansliet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudmannaskap för högre utbildning och forskning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkandena 13 och 16,

res. 1 (m) - delvis

2. beträffande styrning av högskolan genom målsättningar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 1,

res. 2 (m, kd)

3. beträffande avgiftsfrihet och nationellt utbildningsutbud

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 3,

4. beträffande informationsplikt för universitet och högskolor

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 4,

res. 3 (kd) - delvis

5. beträffande högskolelstyrelserna

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub411 yrkande 14,

res. 1 (m) - delvis

6. beträffande flexibel studieorganisation

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 6,

7. beträffande förkunskapskrav

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub211 yrkande 7,

res. 1 (m) - delvis

8. beträffande urvalsregler

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub483 yrkande 6 och 1996/97:Ub512

yrkande 2,

res. 4 (fp, kd)

9. beträffande meritvärdering av militärtjänstgöring m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub403,

10. beträffande friare tillträde till högskolan

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub483 yrkande 7,

res. 5 (fp) - delvis

11. beträffande antalet äldre studenter

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub489,

12. beträffande social snedrekrytering

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub443,

13. beträffande beslut om platsantal och lokalisering av högre

utbildning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub247 yrkande 2,

14. beträffande virtuell högskoleutbildning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 6, 1996/97: Ub483 yrkande

15, 1996/97:Ub504 yrkande 3 och 1996/97:Ub512 yrkande 14,

res. 6 (c, fp, v)

15. beträffande andra förslag för att göra högskoleutbildningen mer

tillgänglig

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub426, 1996/97:Ub433, 1996/97:Ub499,

1996/97:Ub500, 1996/97:Ub504 yrkande 2 och 1996/97:A432 yrkande 22,

res. 7 (c)

16. beträffande sommaruniversitet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub459 yrkande 7,

res. 8 (v)

17. beträffande behörighetsgivande utbildning för kvinnor

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub434,

18. beträffande finska språket

att riksdagen avslår motion 1996/97:Sf625 yrkandena 10 och 11,

res. 3 (kd) - delvis

19. beträffande studenternas rättssäkerhet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub442, 1996/97:Ub444, 1996/97:Ub459

yrkande 8 och 1996/97:Ub512 yrkande 22,

res. 9 (v, kd)

20. beträffande resursfördelning

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub410, 1996/97:Ub462 och

1996/97:Ub464,

21. beträffande planering för fler universitet

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub404 yrkande 4 och 1996/97:Ub483

yrkandena 11 och 12,

res. 5 (fp) - delvis

22. beträffande trespråkigt Europauniversitet

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub465,

23. beträffande effektivisering av universitetens interna struktur

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 31,

res. 10 (mp) - delvis

24. beträffande yrkesutbildningarnas organisatoriska hemvist

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 21,

res. 10 (mp) - delvis

25. beträffande samordning av samhällets totala

utbildningsresurser

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub437,

26. beträffande ett miljöforskningscentrum i Umeå

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub420,

27. beträffande ett institut för social ekonomi

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub486,

28. beträffande en Östersjöakademi i Norrköping

att riksdagen avslår motion 1996/97:T215 yrkande 3,

29. beträffande en samordnad sjöfartshögskola

att riksdagen avslår motion 1996/97:T616 yrkande 3,

30. beträffande könsperspektiv i utbildningspolitiken

att riksdagen avslår motion 1996/97:A814 yrkandena 3 och 4,

31. beträffande könsperspektiv i undervisningen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub407 yrkande 2, 1996/97: Ub512

yrkande 19 och 1996/97:A821 yrkande 18,

res. 3 (kd) - delvis

32. beträffande jämställdhetsplaner

att riksdagen avslår motion 1996/97:A821 yrkandena 19 och 20,

res. 3 (kd) - delvis

33. beträffande sexuella trakasserier

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:A813 yrkande 2 och 1996/97:A821

yrkande 21,

res. 3 (kd) - delvis

34. beträffande miljöinslag i högskoleutbildningen

att riksdagen avslår motion 1996/97:L713 yrkandena 7 och 8,

35. beträffande utbildning av miljökunnig personal

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 24,

res. 10 (mp) - delvis

36. beträffande alkohol, narkotika och tobak (ANT)

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub249 yrkande 1 och 1996/97:Ub459

yrkande 6,

res. 11 (fp, v, mp, kd)

37. beträffande arbetsterapeut- och arkitektutbildningarna

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub481 och 1996/97:Ub485,

38. beträffande utbildning av cytologassistenter

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Ub401, 1996/97:Ub423 yrkande 1,

1996/97:Ub436 och 1996/97:Ub441,

39. beträffande forskning och utbildning om de reumatologiska

sjukdomarna

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub423 yrkande 2,

40. beträffande högskoleutbildning i

socialförsäkringsadministration

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub447,

41. beträffande propedeutisk kurs i kunskaps- och vetenskapsteori

m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub512 yrkande 18,

res. 3 (kd) - delvis

42. beträffande centralt informationsmaterial om

högskoleutbildning

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub514 yrkande 25,

res. 10 (mp) - delvis

43. beträffande de kvalificerade akademiska utbildningarna

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub404 yrkandena 3 och 5,

44. beträffande djurförsök

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub430,

res. 12 (c, v, mp, kd)

45. beträffande specialistutbildning av läkare

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub476,

46. beträffande ekvivalering av utländska examina

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:Sf632 yrkande 6, 1996/97: Sf633

yrkande 12 och 1996/97:Ub425 yrkande 1,

47. beträffande sjöbefälsutbildningen i Kalmar

att riksdagen avslår motion 1996/97:Ub482 yrkande 2.

Stockholm den 24 april 1997

På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt

Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s),

Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Ulf Melin (m), Margitta Edgren

(fp), Tomas Eneroth (s), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Majléne Westerlund

Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Inger Davidson

(kd) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Reservationer

1. Huvudmannaskap för högre utbildning och forskning, m.m. (mom. 1, 5 och 7)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anför:

Vi anser att ett statligt huvudmannaskap för alla offentliga universitet och

högskolor medför avsevärda administrativa och organisatoriska vinster, vilket

gynnar forskningen och utbildningen. Det nuvarande systemet, där landstingen

har huvudmannaskapet för vissa utbildningar och även har hand om vissa

forskningsprojekt, är riskabelt för kvaliteten. Erfarenheterna av omvandlingen

av Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping till fristående

stiftelser är mycket goda. Regeringen borde därför lägga fram förslag om att

ge fler högskolor möjlighet att frigöra sig från det statliga

huvudmannaskapet. Vi föreslår att riksdagen bifaller motion 1996/97:Ub411

yrkandena 13 och 16.

Vi vidhåller vår tidigare uppfattning att ingen bör väljas till en

högskolestyrelse enbart på grund av ett politiskt förtroendeuppdrag.

Styrelserna skall i bästa mening vara professionella och ha till huvuduppgift

att medverka till att kreativa forskningsmiljöer bildas, där nya idéer och

tankar har förutsättning att utvecklas till nydanande rön och upptäckter.

Riksdagen bör alltså bifalla motion 1996/97:Ub411 yrkande 14.

I ett system med fria och oberoende universitet och högskolor är en hörnsten

varje lärosätes rätt och ansvar att svara för den egna antagningen.

Högskolorna skall enligt vår mening kunna utforma särskilda förkunskapskrav

för sina utbildningar, kopplade till vad respektive utbildning kräver. Detta

bör riksdagen genom bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 7 ge regeringen

som sin mening till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under momenten 1, 5 och 7

bort hemställa

1. beträffande huvudmannaskap för högre utbildning och forskning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkandena 13 och 16 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

5. beträffande högskolestyrelserna

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub411 yrkande 14 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. beträffande förkunskapskrav

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub211 yrkande 7 ger regeringen

som sin mening till känna vad som ovan anförts,

2. Styrning av högskolan genom målsättningar (mom. 2)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

och Inger Davidson (kd) anför:

Vi delar den uppfattning som framförs i motion 1996/97:Ub512 att styrningen av

högskolan bör ske i form av målsättningar. Det är beklagligt att regeringen nu

tenderar att i stället centralstyra med regler och direktiv och därmed

begränsar den frihet som universiteten och högskolorna sedan en tid tillbaka

har haft bl.a. vad gäller urval och antagning av studenter. Riksdagen bör

enligt vår mening tillstyrka yrkande 1 i motion 1996/97:Ub512.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 2 bort

hemställa

2. beträffande styrning av högskolan genom målsättningar

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 1 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

3. Informationsplikt för universitet och högskolor, m.m. (mom. 4, 18, 31, 32,

33 och 41)

Inger Davidson (kd) anför:

Riksdagen bör enligt min mening ställa sig bakom förslaget i motion

1996/97:Ub512 yrkande 4, att universiteten och högskolorna skall åläggas

informationsplikt om sina kurser och utbildningar till Högskoleverket, i syfte

att öka möjligheten för presumtiva studenter att skaffa sig en överblick över

utbildningsalternativen.

Finskan riskerar att i Sverige bli ett subkulturspråk med låg status.

Kristdemokraterna anser att Sverige snarast bör ratificera

Europarådskonventionen om regionala språk och minoritetsspråk för finskans

del. I linje med detta bör riksdagen bifalla motion 1996/97:Sf625 yrkande 10

om utbildningsalternativ med stark ställning för det finska språket inom viss

yrkes- och högskoleutbildning och om tillvalsalternativ i yrkesinriktade

svenskspråkiga utbildningar för finskspråkiga elever. Jag anser också att

riksdagen bör ställa sig bakom kravet i yrkande 11 i samma motion om en

upprustning av de finska institutionerna vid universiteten.

När det gäller könsperspektiv i undervisningen anser jag att högskolan, och

även skolan i allmänhet, måste ha som mål att motverka traditionella

könsroller men medverka till att bekräfta könsidentiteter. Studie- och

yrkesorienteringen i skolan bör inriktas på att varje elev oberoende av kön

får stöd att välja studier och yrke efter intresse och förmåga. Studie- och

yrkesvägledare måste i sin grundutbildning få grundläggande jämställdhets- och

genusundervisning, och den befintliga yrkeskåren genom vidareutbildning

bibringas motsvarande kunskaper. Jag anser att riksdagen med bifall till

motionerna 1996/97:Ub512 yrkande 19 och 1996/97:A821 yrkande 18 och med

anledning av motion 1996/97:Ub407 yrkande 2 bör ge regeringen som sin mening

till känna vad jag här har anfört.

Det bör enligt min mening stadgas i lag att jämställdhetsplanerna vid

universitet och högskolor skall omfatta hela verksamheten, dvs. även

studenterna. De som leder undervisning, forskning och institutioner har ett

ansvar för att skapa en miljö som ger likvärdiga villkor för både kvinnor och

män att trivas och utvecklas. Avhopp av underrepresenterat kön från olika

utbildningar bör utvärderas och lärdomar dras. Jag anser att riksdagen bör

bifalla motion 1996/97:A821 yrkandena 19 och 20.

Högskoleförordningens förbud mot sexuella trakasserier behöver kompletteras

med en möjlighet att vidta disciplinära åtgärder mot studenter som gör sig

skyldiga till sådana trakasserier. Jag anser att riksdagen bör göra ett

tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionerna 1996/97:A813

yrkande 2 och 1996/97:A821 yrkande 21.

Jag ställer mig bakom förslaget i motion 1996/97:Ub512 yrkande 18 om att

resurser skall avsättas och fördelas till något eller några lärosäten för att

på försök införa en propedeutisk kurs med bl.a. kunskaps- och vetenskapsteori

samt etik. Riksdagen bör alltså bifalla motionsyrkandet.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 4, 18, 31,

32, 33 och 41 bort hemställa

4. beträffande informationsplikt för universitet och högskolor

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 4 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

18. beträffande finska språket

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Sf625 yrkandena 10 och 11 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

31. beträffande könsperspektiv i undervisningen

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub512 yrkande 19 och

1996/97:A821 yrkande 18 och med anledning av motion 1996/97: Ub407

yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

32. beträffande jämställdhetsplaner

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A821 yrkandena 19 och 20 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

33. beträffande sexuella trakasserier

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:A813 yrkande 2 och

1996/97:A821 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

41. beträffande propedeutisk kurs i kunskaps- och vetenskapsteori m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub512 yrkande 18 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

4. Urvalsregler (mom. 8)

Margitta Edgren (fp) och Inger Davidson (kd) anför:

Den centralisering som den socialdemokratiska regeringen har genomfört med de

nya reglerna för urval till högskolan minskar möjligheterna för universitet

och högskolor att vid antagningen värdera annan kompetens än den som framgår

av betyg och högskoleprov. Detta leder till minskad mångfald i

utbildningsutbudet. Vi anser att lärosätena bör återfå rätten att ansvara för

antagningsreglerna. Den centrala regleringen på detta område bör begränsas

till att gälla krav på mångfald och jämställdhet. Riksdagen bör således

bifalla motionerna 1996/97:Ub483 yrkande 6 och 1996/97:Ub512 yrkande 2.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 8 bort

hemställa

8. beträffande urvalsregler

att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Ub483 yrkande 6 och

1996/97:Ub512 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

5. Friare tillträde till högskolan, m.m. (mom. 10 och 21)

Margitta Edgren (fp) anför:

Det skulle vara intressant att pröva ett friare tillträde till universitet och

högskolor, där den enskilde individen själv fick avgöra sin kompetens. De

universitet och högskolor som är intresserade bör få möjlighet att testa denna

idé. Jag anser att riksdagen genom bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 7

bör begära en utredning som förutsättningslöst utreder möjligheterna till ett

sådant friare tillträde.

När det gäller planering för fler universitet anser jag att målet skall vara

att stimulera en successiv utveckling av fyra av våra medelstora högskolor med

perspektiv mot år 2010 så att de då har en bred och gedigen

forskningsanknytning och har fått rätten att kalla sig universitet. Vidare bör

en utredning tillsättas för att analysera frågorna kring den framtida

utvecklingen av högre utbildning och forskning med inriktning mot fler nya

specialiserade universitet. Riksdagen bör med bifall till motion 1996/97:Ub483

yrkandena 11 och 12 och med anledning av motion 1996/97:Ub404 yrkande 4 ge

regeringen som sin mening till känna vad jag här har anfört.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 10 och 21

bort hemställa

10. beträffande friare tillträde till högskolan

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

21. beträffande planering för fler universitet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub483 yrkandena 11 och 12 och med

anledning av motion 1996/97:Ub404 yrkande 4 som sin mening ger regeringen

till känna vad som ovan anförts,

6. Virtuell högskoleutbildning (mom. 14)

Andreas Carlgren (c), Margitta Edgren (fp) och Britt-Marie Danestig-Olofsson

(v) anför:

Vi anser det mycket angeläget att möjligheterna till virtuell

högskoleutbildning tas väl till vara. Sveriges mycket moderna

telekommunikationsnät kan rätt använt leda till nya former för kunskapslyft

och ge möjlighet att möta framtida utbildningsbehov. Ett öppet universitet med

distansundervisning via moderna medier, med friare tillträde och gärna i

samarbete med folkbildningens organisationer och eventuellt med

Utbildningsradion, bör övervägas. Detta bör riksdagen med anledning av

motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 6, 1996/97:Ub483 yrkande 15, 1996/97:Ub504

yrkande 3 och 1996/97:Ub512 yrkande 14 ge regeringen som sin mening till

känna.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 14 bort

hemställa

14. beträffande virtuell högskoleutbildning

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub7 yrkande 6, 1996/97:Ub483

yrkande 15, 1996/97:Ub504 yrkande 3 och 1996/97: Ub512 yrkande 14 som sin

mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

7. Andra förslag för att göra högskoleutbildningen mer tillgänglig (mom. 15)

Andreas Carlgren (c) anför:

För att skapa ökad tillgänglighet är det viktigt att högskoleutbildning ges i

decentraliserad form. I dag är villkoren för decentraliserad utbildning

ogynnsamma och det hämmar lärosätenas vilja eller möjligheter att anordna

sådan. Hur deras utbud av decentraliserad utbildning kan förbättras måste noga

övervägas. Endera bör högskolorna kompenseras extra för decentraliserad

utbildning eller kan staten ålägga dem att fullgöra en viss del av sitt

utbildningsuppdrag i form av sådan utbildning. Regeringen bör överväga saken

och återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen med bifall till

motion 1996/97:A432 yrkande 22 ge regeringen som sin mening till känna. De

övriga motionsyrkandena under moment 15 anser jag kan avslås med hänvisning

till det som utskottsmajoriteten har anfört.

Jag anser mot denna bakgrund att utskottet under moment 15 bort hemställa

15. beträffande andra förslag för att göra högskoleutbildningen mer

tillgänglig

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:A432 yrkande 22 och med avslag på

motionerna 1996/97:Ub426, 1996/97:Ub433, 1996/97: Ub499, 1996/97:Ub500

och 1996/97:Ub504 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad

som ovan anförts,

8. Sommaruniversitet (mom. 16)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) anför:

Jag anser att sommaruniversitet är något som medverkar till att bryta den

sociala snedrekryteringen och leder till att fler ungdomar söker till högre

utbildning. Introduktionsprogram för gymnasieelever, fadderverksamhet och

studievägledning bör därför integreras i sommaruniversitetet. Universitet och

högskolor bör få i uppdrag att utarbeta en långsiktig modell för

sommarutbildningen. Effekterna då det gäller social snedrekrytering,

studenternas skuldsättning samt möjligheten till flexiblare regler för

studieuppehåll under andra delar av året bör dessutom utredas. Vad jag här

anfört bör riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub459 yrkande 7 ge

regeringen som sin mening till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under moment 16 bort

hemställa

16. beträffande sommaruniversitet

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub459 yrkande 7 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

9. Studenternas rättssäkerhet (mom. 19)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) och Inger Davidson (kd) anför:

De problem som påtalas i motionerna 1996/97:Ub442, 1996/97:Ub444,

1996/97:Ub459 yrkande 8 och 1996/97:Ub512 yrkande 22 visar på att det behövs

en översyn av studenternas rättssäkerhet. Riksdagen bör göra ett

tillkännagivande till regeringen om detta.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 19 bort

hemställa

19. beträffande studenternas rättssäkerhet

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub442, 1996/97: Ub444,

1996/97:Ub459 yrkande 8 och 1996/97:Ub512 yrkande 22 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

10. Effektivisering av universitetens interna struktur, m.m. (mom. 23, 24, 35

och 42)

Gunnar Goude (mp) anför:

Det är mycket ovisst om universitetens nyvunna frihet kommer att leda till

några effektiviseringar inom en rimlig framtid om inte speciella åtgärder

vidtas. Jag anser att en utomstående instans i samråd med universitet och

högskolor bör se över möjligheterna att ge dessa en annan ledningsfunktion och

organisation. Speciellt bör fakulteternas funktion granskas och alternativ tas

fram. Effektiva rationaliseringsinstrument måste också byggas in i

organisationen. Högskoleverket bör få i uppdrag att i samverkan med

universitet och högskolor utforma förslag till lämpliga

organisationsförändringar. Detta innebär att jag föreslår att riksdagen

bifaller motion 1996/97:Ub514 yrkande 31.

Miljöpartiet vidhåller att yrkesutbildningarnas organisatoriska hemvist

behöver omprövas. De 20 år som har gått sedan 1977 års högskolereform har inte

givit belägg för att forskningsanknytning har det stora värde även för

yrkesutbildningarna som man då trodde. Däremot klagar nu många över att vissa

utbildningar inte ger en yrkesidentitet, att undervisande personal inte duger

som yrkesförebilder, att undervisningen inte sker i nära kontakt med den

verklighet som yrket sedan gäller, etc. Lärarutbildningarna är ett bra exempel

på detta. Jag anser därför att riksdagen bör bifalla motion 1996/97:Ub514

yrkande 21 och hos regeringen begära att en utredning tillsätts för att

närmare granska universitets och högskolors yrkesutbildningar och särskilt

pröva deras naturliga hemvist.

Olika utbildningar av miljökunnig personal finns i dag i mindre skala på

skilda håll inom högskolan. Jag anser att behovet av miljökunnig personal inom

olika sektorer (teknik, trafik, ekonomi etc.) bör kartläggas och existerande

utbildningar utvärderas. Med ledning av denna utvärdering bör man utarbeta ett

förslag till en ordnad utbildning i stor skala av de olika ekotekniker,

miljöekonomer och miljö- och hälsoskyddsinspektörer som behövs för att

möjliggöra en effektiv övergång till ett hållbart samhälle. Riksdagen bör göra

ett tillkännagivande till regeringen om detta i enlighet med motion

1996/97:Ub514 yrkande 24.

Jag instämmer i det som sägs i motion 1996/97:Ub514 yrkande 25 om att det

centrala informationsmaterial om högskoleutbildning som finns är helt

otillräckligt. Studenterna vet inte vilka förvärvsmöjligheter som står öppna

efter utbildningen. De som läser på C- och D-kurser inom högskolan vet ofta

inte vilka villkor som gäller för en fortsatt forskarutbildning. Motsvarande

okunnighet finns på avnämarsidan. Högskoleverket bör få i uppdrag att ta fram

ett informationsmaterial riktat till studenter inför studieval och yrkesval

och ett informationsmaterial för marknaden för rätt utnyttjande av utbildad

arbetskraft. Riksdagen bör med anledning av motionsyrkandet som sin mening ge

regeringen detta till känna.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under momenten 23, 24, 35

och 42 bort hemställa

23. beträffande effektivisering av universitetens interna struktur

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 31 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

24. beträffande yrkesutbildningarnas organisatoriska hemvist

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 21 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

35. beträffande utbildning av miljökunnig personal

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 24 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

42. beträffande centralt informationsmaterial om högskoleutbildning

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub514 yrkande 25 som sin mening

ger regeringen till känna vad som ovan anförts,

11. Alkohol, narkotika och tobak (ANT) (mom. 36)

Margitta Edgren (fp), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Gunnar Goude (mp) och

Inger Davidson (kd) anför:

Vi anser att universitet och högskolor i flertalet fall inte har givit ANT-

området en seriös behandling vare sig i lärarutbildningen eller i

socionomutbildningen. Regeringen har inte tagit upp saken på ett tillräckligt

tydligt sätt i direktiven till den nya lärarutbildningsutredningen. Riksdagen

bör därför genom ett tillkännagivande med anledning av motionerna

1996/97:Ub249 yrkande 1 och 1996/97:Ub459 yrkande 6 markera att det måste

säkerställas att de blivande lärarna och socialarbetarna har sådana kunskaper

på detta område att de kan utföra sitt arbete i enlighet med de mål som gäller

för respektive verksamhet.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 36 bort

hemställa

36. beträffande alkohol, narkotika och tobak (ANT)

att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Ub249 yrkande 1 och

1996/97:Ub459 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som

ovan anförts,

12. Djurförsök (mom. 44)

Andreas Carlgren (c), Britt-Marie Danestig-Olofsson (v), Gunnar Goude (mp) och

Inger Davidson (kd) anför:

Erfarenheterna av universitetens och högskolornas sätt att hantera frågan om

djurförsök visar enligt vår mening att det behövs en uttrycklig föreskrift av

det slag som föreslås i motion 1996/97:Ub430. Vi anser att riksdagen bör göra

ett tillkännagivande till regeringen i enlighet med motionen.

Mot bakgrund av det anförda anser vi att utskottet under moment 44 bort

hemställa

44. beträffande djurförsök

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Ub430 som sin mening ger

regeringen till känna vad som ovan anförts,

Särskilda yttranden

1. Förkunskapskrav och urvalsregler (mom. 7 och 8)

Andreas Carlgren (c) anför:

Jag står liksom Centerpartiet fast vid den uppfattning som jag redovisade i

utskottets betänkande om tillträde till högre utbildning m.m. (bet. 1995/96:

UbU11). Nya tillträdesregler, som ansluter till vad riksdagens majoritet förra

året ställde sig bakom, har nyligen införts i högskoleförordningen. Det är

inte bra för studenterna och lärosätena om bestämmelserna om tillträde ändras

med täta mellanrum. Jag har därför valt att inte medverka till ytterligare

förändringar nu.

2. Sommaruniversitet (mom. 16)

Margitta Edgren (fp) anför:

Folkpartiet har i sitt budgetförslag finansierat 25 000 platser inom

sommaruniversitetet. Vi anser att undervisning över sommaren bör vara

permanent verksamhet för varje högskola och universitet. Vi ser

sommaruniversitet som en service till det omgivande samhället i form av

fortbildning och vidareutbildning men också som en möjlighet för studenter att

minska sina studieskulder genom att studierna kan avslutas snabbare.

Sommaruniversitet ger också en effektivare användning av lokaler och

utrustning.

3. Trespråkigt Europauniversitet (mom. 22)

Inger Davidson (kd) anför:

Riksdagsbeslutet år 1981 att erkänna svenskt teckenspråk som förstaspråk för

landets döva medborgare har fått genomgripande och mycket positiva

konsekvenser för döva och hörselskadade i vårt land och för deras närstående.

Det är viktigt att detta språk tas i bruk och får utvecklas - liksom andra

språk - till ett väl fungerande medel för kommunikation och

kunskapsutveckling. Idén om ett trespråkigt Europauniversitet i Örebro är

enligt min mening värd att arbeta vidare med, även om den inte skulle gå att

realisera inom den närmaste framtiden.

4. Specialistutbildning av läkare (mom. 45)

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Ulf Melin (m) och Hans Hjortzberg-Nordlund

(m) anför:

Eftersom regeringen har utlovat en redogörelse om läkarförsörjningen har vi

avstått från att reservera oss till förmån för motion 1996/97:Ub476. Vi vill

dock understryka att det problem som motionärerna tagit upp är allvarligt och

har varit känt en längre tid. Det är mycket viktigt att uppdelningen av

ansvaret för läkarnas utbildning mellan staten och sjukvårdshuvudmännen inte

tillåts fortsätta att hindra en lösning av det problem som påtalas i motionen.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................1

Utskottet.............................................7

1. Övergripande frågor om huvudmannaskap och styrning 7

2. Studiernas organisation m.m. 10

Flexibilitet 10

Rekrytering och tillträde 10

Tillgänglighet 14

Finska 17

Rättssäkerhetsfrågor 17

3. Resursfördelning 19

4. Institutionell organisation 20

5. Jämställdhetsfrågor 24

6. Utbildningens mål och innehåll 26

7. Övrigt 30

Hemställan 32

Reservationer........................................35

1. Huvudmannaskap för högre utbildning och forskning, m.m. (mom. 1, 5

och 7) 35

2. Styrning av högskolan genom målsättningar (mom. 2) 36

3. Informationsplikt för universitet och högskolor, m.m. (mom. 4, 18,

31, 32, 33 och 41)

37

4. Urvalsregler (mom. 8) 38

5. Friare tillträde till högskolan, m.m. (mom. 10 och 21) 39

6. Virtuell högskoleutbildning (mom. 14) 39

7. Andra förslag för att göra högskoleutbildningen mer tillgänglig

(mom. 15) 40

8. Sommaruniversitet (mom. 16) 40

9. Studenternas rättssäkerhet (mom. 19) 41

10. Effektivisering av universitetens interna struktur, m.m. (mom. 23,

24, 35 och 42)

41

11. Alkohol, narkotika och tobak (ANT) (mom. 36) 42

12. Djurförsök (mom. 44) 43

Särskilda yttranden..................................43

1. Förkunskapskrav och urvalsregler (mom. 7 och 8) 43

2. Sommaruniversitet (mom. 16) 43

3. Trespråkigt Europauniversitet (mom. 22) 44

4. Specialistutbildning av läkare (mom. 45) 44