Bet. 1996/97:UU1

Utrikesutskottets betänkande

1996/97:UU01

Statsbudgeten för budgetåret 1997. Utgiftsområde 5 (Utrikesförvaltning och

internationell samverkan)

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UU1

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

regeringens framställning i proposition

1996/97:1 avseende anslagsbehov under

utgiftsområde 5, Utrikesförvaltning och

internationell samverkan. Regeringen

föreslår att totalt 2 757 203 000 kr

anvisas till anslag inom det aktuella

utgiftsområdet.

I betänkandet bifaller utskottet

regeringens förslag till medelsramar för

de olika anslagen.

Utskottet tar också ställning till

motioner som väckts i anslutning till

propositionen. Samtliga motionsyrkanden

besvaras eller avstyrks. Till

betänkandet är fogat 2 reservationer och

2 särskilda yttranden.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition

1996/97:1 att riksdagen för budgetåret

1997 anvisar anslagen under

utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning och

internationell samverkan enligt följande

uppställning:

Regeringen föreslår att riksdagen

ANSLAG ANSLAGSTYP

ANSLAGS-

BELOPP

(tusental kr)

A 1. Utrikesförvaltningen

Ramanslag 1 667 384

A 2. Nordiskt samarbete

Ramanslag 1 442

A 3. Ekonomiskt bistånd till svenska

medborgare i utlandet m.m.

Ramanslag 4 371

B 1. Bidrag till vissa internationella

organisationer

Ramanslag 452 462

B 2. Nordiska ministerrådet

Ramanslag 303 700

B 3. Organisationen för ekonomiskt

samarbete och utveckling (OECD)

Ramanslag 24 207

B 4. Fredsfrämjande verksamhet

Ramanslag 150 206

C 1. Svenska Institutet

Ramanslag 55 237

C 2. Övrig information om Sverige

i utlandet Ramanslag

10 266

D 1. Utredningar och andra insatser på

det utrikespolitiska området

Ramanslag 2 322

D 2. Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling Ramanslag

9 250

D 3. Bidrag till Stockholms

internationella Obetecknat

fredsforskningsinstitut (SIPRI)

anslag 20 571

D 4. Forskning till stöd för nedrustning

och internationell säkerhet

Ramanslag 12 235

D 5. Utrikespolitiska Institutet

Obetecknat

anslag

10 112

D 6.Forskningsverksamhet av särskild

utrikes- och säkerhetspolitisk betydelse

Ramanslag 3 597

E 1.Strategisk exportkontroll

Ramanslag 13 857

E 2.Bidrag till Stiftelsen Östekonomiska

Obetecknat

Institutet anslag

4 636

E 3.Europainformation m.m.

Ramanslag 8 800

E 4.Bidrag till organisationer för

mänskliga rättigheter och folkrätt

Ramanslag 2 548

Summa för utgiftsområdet

2 757 203

Motionerna

1996/97:U301 av Carl Erik Hedlund och

Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen

till känna vad i motionen anförts om en

ambassad i Nya Zeeland.

1996/97:U302 av Bertil Persson och Inger

Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos

regeringen begär en utredning av

uppgifterna för Sveriges

utlandsrepresentation i enlighet med vad

som anförts i motionen.

1996/97:U303 av Göran Lennmarker m.fl.

(m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om för svensk diplomatisk

närvaro i Minsk, Wellington m.m.,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om en skyndsam översyn av

principerna för den svenska

utrikesrepresentationen och

utrikesförvaltningen,

3. att riksdagen under anslag A 1

Utrikesförvaltningen anvisar ytterligare

50 miljoner kronor att användas i

enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar avveckla

anslaget D2 Information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling i enlighet med vad som anförs

i motionen.

1996/97:U304 av Marianne Samuelsson

m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att för

budgetåret 1997 anvisa anslagen under

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan i enlighet med

vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om beräknad fördelning på anslag

inom utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell samverkan för åren

1998 och 1999 i enlighet med vad som i

motionen anförts,

1996/97:U305 av Gudrun Schyman m.fl. (v)

vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att åter öppna ambassaden i

Zaire,

2. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att inrätta ett

generalkonsulat i Murmansk,

3. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att omorganisera

utlandsverksamheten för att finansiera

nysatsningarna,

4. att riksdagen beslutar att 13,857

miljoner kronor, anslaget för

Inspektionen för strategiska produkter,

utgår,

5. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verksamheten vid

Inspektionen för strategiska produkter

bör vara självfinansierad,

6. att riksdagen beslutar att 13,857

miljoner kronor tillförs och fördelas

mellan anslagen D Nedrustning och

säkerhetspolitiska frågor och E4

Organisationer för mänskliga rättigheter

och folkrätt.

1996/97:U511 av Olle Lindström (m) vari

yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om att konsulat inrättas i

Murmansk,

1006/97:Ub8 av Tuve Skånberg m.fl. (kd)

vari yrkas

14. att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskning rörande Central-

och Östeuropa,

Utskottet

A Utrikesförvaltningen m.m.

Propositionen (s. 7-15)

Regeringen anför i propositionen att

utgångspunkten för besparingarna inom

utgiftsområde 5 har varit de förslag som

presenterades i budgetpropositionen 1995

och vårpropositionen 1996 och som

riksdagen ställt sig bakom.

Besparingarna fram till år 1998 sker

därför främst genom kostnadsminskningar

inom utrikesförvaltningen, minskade

bidrag till det nordiska samarbetet samt

en minskning av de s.k. bidragsanslagen.

I samband med den uppdelning på

utgiftsområdena 5 och 6. Totalförsvar,

som inför 1997 sker av det tidigare

anslaget för Fredsbevarande verksamhet

under tredje huvudtiteln, genomförs den

i vårpropositionen 1996 föreslagna

besparingen på 250 miljoner kronor. I

vårpropositionen har vidare anmälts en

ytterligare besparing på 20 miljoner

kronor inom utgiftsområde 5, som kommer

att göras år 1998.

Jämfört med de utgifter som i

vårpropositionen beräknades för

utgiftsområde 5, år 1997, på 2 724

miljoner kronor, har en ökning skett med

33 miljoner kronor. Ökningen beror

huvudsakligen på förändringar i

valutakursantaganden samt av

överflyttning av personal till

Utrikesdepartementet med anledning av

den senaste regeringsombildningen.

Till följd av regeringsombildningen i

mars månad i år då ansvaret för asyl-

och migrationsfrågorna överfördes till

Utrikesdepartementet ingår dessa frågor

i den nya integrerade organisationen,

medan ansvaret för exportfrämjande

inklusive exportfinansiering m.m. har

flyttats till Närings- och

handelsdepartementet.

Verksamhetsområdets beloppsmässigt

viktigaste utgift utgörs av

förvaltningskostnader för

utrikesförvaltningen, dvs. såväl

Utrikesdepartementet som

utrikesrepresentationen. Löner och

ersättningar för merkostnader som

uppstår för de utlandsstationerade

svarar här för den största delen.

Näst efter lönekostnaderna utgör

kostnaderna för lokaler och bostäder för

utrikesrepresentationen den största

utgiftsposten. Inom ramen för det

sparbeting som ålagts departementet

genomförs bl.a. åtgärder som syftar till

att på sikt minska de totala kostnaderna

för chefsbostäder, kanslilokaler och

bostäder för den utsända personalen.

I syfte att skapa bättre förutsättningar

för att bedriva en sammanhållen svensk

utrikespolitik genomfördes den 1 juli i

år en genomgripande omorganisation av

Utrikesdepartementet. Målet med

omorganisationen är att anpassa

Utrikesdepartementet till de nya

uppgifter för utrikespolitiken som en

tilltagande internationalisering, det

växande ömsesidiga beroendet mellan

Utrikesdepartementets traditionella

politikområden samt inte minst EU-

medlemskapet medfört.

Anslaget A 1. Utrikesförvaltningen

används för departementets och

utlandsmyndigheternas löner och andra

förvaltningskostnader, till vilka främst

hör kostnader för chefs- och

personalbostäder samt kanslier,

utlandstillägg, löner för lokalanställd

personal, resor och deltagande i

internationella möten och förhandlingar,

driftskostnader för den omfattande ADB-

och telekommunikationsverksamheten samt

ränte- och amorteringskostnader för

gjorda investeringar i

anläggningstillgångar.

För innevarande mandatperiod har UD:s

förvaltningsanslag ålagts ett sparbeting

på totalt ca 170 miljoner kronor. För

att genomföra detta sparande minskades

förvaltningskostnaderna inför budgetåret

1995/96 med drygt 70 miljoner kronor.

Detta skedde genom nedläggning av sju

utlandsmyndigheter, indragning av drygt

30 utsända tjänster vid kvarvarande

utlandsmyndigheter, uppsägning av

lokalanställda främst vid de myndigheter

som lagts ned, rationaliseringar på

fastighetsområdet, förändringar som

skett efter förhandlingar med de

fackliga organisationerna, när det

gäller vissa ersättningar i samband med

utlandsstationering samt genom en

generell reducering av driftskostnaderna

med 5 %.

Besparingsarbetet bedrevs på ett sådant

sätt att det även skulle skapa utrymme

för de ambitionshöjningar i form av nya

utlandsmyndigheter som förändringar i

vår omvärld kräver, nämligen i Sarajevo

(Dayton-avtalet), Luxemburg (EU-

medlemskapet) och Shanghai (en snabbt

växande marknad för svensk export).

Dessutom kommer den svenska ambassaden i

Beirut, som varit stängd under ett antal

år, att åter öppnas och bemannas med

utsänd personal.

En ny ambassadanläggning i Riga och ett

nytt ambassadkansli i Dar es Salaam, det

senare uppfört i samverkan med Finland,

har under budgetåret 1995/96 tagits i

drift. Arbetet med den nordiska

ambassadanläggningen i Berlin

fortskrider planenligt med siktet

inställt på att anläggningen skall stå

klar år 1999.

Från anslaget A 2. Nordiskt samarbete

betalas kostnader för Sveriges

deltagande i samarbetet inom ramen för

Nordiska ministerrådet (samarbets

ministrarna) och Nordiska

samarbetskommittén m.fl. samarbetsorgan

samt för deltagande i vissa andra former

av nordiskt samarbete, däribland det

svensk-norska samarbetet. Regeringen

beräknar anslaget för nästa budgetår

till 1 442 000 kr.

Motionerna

I motion U301 (m), yrkas att ambassaden

i Nya Zeeland måtte öppnas igen. Enligt

motionärerna är Nya Zeeland i mångt och

mycket ett europeiskt land, trots att

det ligger långt borta. Dess politik och

värderingar har stora likheter med våra,

och det är därför värdefullt att kunna

följa landets utveckling. Nya Zeeland

har under slutet av 1980-talet genomfört

stora förändringar av skattesystem,

arbetsmarknadslagar, offentlig

administration m.m. Resultatet har

blivit en markant ökad tillväxt,

sanerade statsfinanser och en stark

valuta, tillsammans med en sjunkande

arbetslöshet. För svenskt näringsliv,

arbetsmarknad och offentlig förvaltning

är det av stor betydelse att uppmärksamt

följa verksamheten i Nya Zeeland. En

permanent representation i Wellington

framstår enligt motionärerna som en

blygsam satsning.

I motion U302 (m), menar motionärerna

att moderna telekommunikationer i stor

utsträckning har förändrat grunderna för

omvärldsbevakningen. Ambassadernas

dagsaktuella politiska rapportering

torde successivt få en allt mindre

betydelse. Ambassaderna bör av detta

skäl i större utsträckning få till

uppgift att stimulera till utländska

investeringar i Sverige och främja

svensk export. En annan viktig uppgift

för ambassaderna framgent bör vara att

granska och utvärdera det bistånd som på

olika vägar finansieras från Sverige.

Frågan om ambassadernas framtida

uppgifter bör enligt motionärerna bli

föremål för en särskild utredning.

I motion U303 (m), yrkande 1, anför

motionärerna att internationaliseringen

ställer ökade krav på

utrikesförvaltningen, både kvalitativt

och kvantitativt. Den bekymmersamma

situationen för demokrati och mänskliga

rättigheter i Vitryssland gör det

angeläget med en omedelbar diplomatisk

närvaro i Minsk. Vidare var det ett

misstag att stänga ambassaden i

Wellington. Nya Zeeland är ett dynamiskt

industriland med en för Sverige särskilt

intressant samhällsutveckling.

I yrkande 2, argumenteras till förmån

för en parlamentarisk utredning rörande

principerna för Sveriges

utrikesrepresentation. Motionärerna

menar att regeringens förslag till

besparingar inom utrikesförvaltningen

m.m. bygger på föreställningen att den

rådande strukturen i princip skall

behållas, fast på en lägre utgiftsnivå.

Detta kan inte vara ett rimligt

tillvägagångssätt, heter det i motionen.

En utredning beträffande organisationen

bör arbeta snabbt, så att dess förslag

kan ligga till grund för nästa års

budgetproposition. I en sådan utredning

bör rimliga långsiktiga ramar läggas

till grund. Delar av kostnaderna för

utrikesförvaltningen bör rimligen

belasta andra delar av förvaltning och

samhällsliv. Fördelningen mellan

Utrikesdepartementets verksamhet

utomlands och i Sverige bör också bli

föremål för en analys.

I samma motion, yrkande 3, vill

motionärerna att riksdagen anvisar

ytterligare 50 miljoner kronor till

anslaget A 1. Utrikesförvaltningen m.m.,

i anledning av de ökade kvalitativa och

kvantitativa krav som ställs på

utrikesförvaltningen.

I motion U305 (v), yrkande 1,

förespråkas att ambassaden i Zaire åter

vppnas. En välfungerande ambassad med

hög aktivitet kan både politiskt och

ekonomiskt vara av stor betydelse för

Sverige. Ambassaderna fungerar ofta som

biståndskontor, och kan i den

internationella samverkan få en avsevärd

betydelse som bas i fredsförhandlingar,

försoningsarbete eller

konfliktförebyggande insatser.

Ambassaden i Zaire, har enligt

motionärerna haft stor betydelse, som

Sveriges enda ambassad i det

fransktalande Afrika. I landet finns

svenska hjälparbetare och missionärer,

vilket ytterligare motiverar närvaron av

en svensk ambassad. Samarbetet i

Barentsregionen är ett annat område där

Sverige har ett starkt engagemang, och

motionärerna förespråkar i yrkande 2

inrättandet av ett generalkonsulat i

Murmansk, vilket man menar skulle kunna

underlätta svenska affärskontakter i

regionen. I yrkande 3 anges att dessa

nyetableringar skulle kunna finansieras

genom att utvidga systemet med

Stockholmsbaserade ambassadörer samt

genom en ökad samordning med de nordiska

länderna och EU:s medlemsstater. En

annan möjlighet att frigöra resurser

skulle vara att minska personalstyrkan

vid de större ambassaderna i Europa och

lägga ned beskickningen vid den Heliga

Stolen, eller åtminstone underordna

denna ambassaden i Rom.

I motion U511 (m), yrkande 1,

förespråkas inrättandet av ett konsulat

i Murmansk. I motionen poängteras att

Sverige via Norrbotten kan spela en

viktig roll i nordvästra Ryssland, inte

minst genom forskningssamarbete och i

uppbyggnad av infrastruktur och övrigt

samhällsbygge. Ett ökat engagemang och

handelsutbyte från svensk sida skulle

gynna utvecklingen i hela

Barentsregionen. Motionären understryker

att Norge och Finland redan har öppnat

handelskontor och konsulat i Murmansk,

och att det är viktigt att svenska

företag får en likvärdig och snabb

behandling av visum och övriga

handlingar som behövs för en utökad

gränshandel.

Utskottets överväganden

Fyra motionsyrkanden innefattar önskemål

om upprättande eller återöppnande av

beskickningar och konsulat utomlands.

Utskottet gör i anledning av dessa

yrkanden följande bedömning.

En utgångspunkt för alla förändringar i

Utrikesdepartementets verksamhet måste

vara det faktum att utrikesförvaltningen

till följd av det ansträngda

statsfinansiella läget - liksom många

andra delar av statsförvaltningen - har

ålagts att genomföra ett omfattande

sparprogram. De begränsade finansiella

resurserna, och oförändrat höga

utrikespolitiska ambitioner, leder

ofrånkomligen till svåra

avvägningsfrågor. Detta blir särskilt

tydligt vad gäller Sveriges

representation i utlandet.

För innevarande mandatperiod har UD:s

förvaltningsanslag ålagts ett sparbeting

på totalt ca 170 miljoner kronor. För

att uppfylla detta, har flera

förändringar skett beträffande

utlandsmyndigheterna. Sju myndigheter

har lagts ned, drygt 30 utsända tjänster

vid kvarvarande myndigheter har dragits

in, och många lokalanställda har sagts

upp, främst vid de nedlagda

myndigheterna. Vidare har departementet

rationaliserat på fastighetsområdet,

sänkt vissa kostnadsersättningar till

den utsända personalen och generellt

skurit ned driftskostnaderna med 5 %.

Besparingsarbetet har bedrivits på ett

sådant sätt att det även skall skapa

utrymme för de ambitionshöjningar som

förändringar i omvärlden kräver,

nämligen i Sarajevo, Luxemburg och

Shanghai. Dessutom kommer den svenska

ambassaden i Beirut att åter öppnas, och

bemannas med utsänd personal. Arbetet

med den nordiska ambassadanläggningen i

Berlin fortsätter planenligt, och

anläggningen beräknas stå klar 1999.

Nedläggningen av myndigheter föregicks

av en mycket noggrann prövning inom

Utrikesdepartementet med deltagande av

samtliga berörda avdelningar,

representerande bl. a. politik, bistånd

och handel. I detta sammanhang vägdes

olika intressen och prioriteringar mot

varandra.

I fallet Wellington konstaterades att en

fullgod svensk representation kunde

åstadkommas genom att låta ambassadören

i Canberra vara sidoackrediterad i

Wellington. Utskottet noterar att ett

antal riksdagsutskott har besökt

Wellington efter det att ambassaden

drogs in, och att en tjänsteman från

Canberra vid flertalet av dessa besök

har mött upp i Nya Zeeland och bistått

utskotten på ett tillfredsställande

sätt. Med beaktande av de sparkrav som

åvilar Utrikesdepartementet, finner

utskottet detta arrangemang rimligt.

Därmed avstyrks motion U301 (m) och

motion U303 (m) yrkande 1 (delvis).

Beträffande öppnande av en myndighet i

Minsk, konstaterar utskottet att

bevakningen av utvecklingen i

Vitryssland hittills har skett genom

sidoackreditering från Moskva, vilket

ansetts tillräckligt. Den fortsatta

utvecklingen i landet, såväl politiskt

som ekonomiskt, följs noga av

Utrikesdepartementet. Skulle

utvecklingen motivera det, utgår

utskottet ifrån att en mera aktiv svensk

bevakning i Minsk inte är utesluten.

Enligt vad utskottet erfarit, avses ett

honorärkonsulat upprättas i början av

1997. Utrikesdepartementet har också

fört underhandsdiskussioner med de

nordiska länderna, framför allt Finland

och Danmark, om förutsättningarna för

ett nordiskt samarbete i Minsk. För

närvarande pågår ett arbete med att

kartlägga de nordiska ländernas

intressen i Vitryssland, och i vilken

mån dessa skulle kunna tillgodoses genom

en utbyggd diplomatisk närvaro.

Utskottet avstyrker med det anförda

motion U303 (m) yrkande 1 (delvis).

I fallet Zaire, har utskottet erfarit

att det i sig svåra beslutet om

nedläggning underlättades genom ett nära

samarbete med Baptistsamfundet, som är

aktivt i landet. En av samfundets

missionärer har utnämnts till

honorärkonsul, och fullgör nu viktiga

uppgifter. Utrikesdepartementet lämnar

bidrag till dennes verksamhet.

Utrikesdepartementets politiska

bevakning av utvecklingen i Zaire utförs

av en ambassadör stationerad i

Stockholm, vid kansliet för de

Stockholmsbaserade ambassadörerna, KSA.

Att åter öppna ambassaden är inte

aktuellt.

Motion U305 (v) yrkande 1 och 3

avstyrks.

När det gäller Murmansk, är den norske

utsände generalkonsuln tillika svensk

honorärkonsul. Inledningsvis hade det

norska konsulatet begränsad bemanning

och öppethållande, men under våren 1996

flyttade konsulatet in i nya lokaler i

centrala Murmansk, och fick betydligt

utökade resurser. Enligt vad utskottet

erfarit, handläggs nu viseringsärenden

av tre tjänstemän, och konsulatet är

öppet tre dagar i veckan, två timmar om

dagen. Ansvariga enheter på

utrikesdepartementet har konstaterat att

viseringshanteringen utförs på ett

utmärkt sätt. Det svenska

generalkonsulatet i S:t Petersburg

lämnar också visst stöd till myndigheten

i Murmansk. Utskottet har erfarit att

Utrikesdepartementet har fört

diskussioner med bl.a. Exportrådet

angående formerna för Sveriges

näringslivsbevakning i regionen. Ännu

har dock inga beslut fattats rörande

utformningen av den handelsfrämjande

verksamheten.

Utskottet finner det inte påkallat att

bifalla motionärernas yrkanden om att nu

inrätta ett svenskt konsulat i Murmansk.

Därmed avstyrks motion U511 (m) yrkande

1. Utskottet anser motion U305 (v)

yrkande 2 med det anförda besvarad.

I två yrkanden framför motionärerna

önskemål om att Utrikesdepartementets

verksamhet bör utredas, i anledning av

de nya krav som omvärldsförändringarna

ställer på utrikesförvaltningen.

Utskottet gör följande bedömning.

Som regeringen anför i propositionen,

har en genomgripande omorganisation

nyligen genomförts inom

Utrikesdepartementet. Den nya

organisationen är verksam sedan den 1

juli i år, och tillkom i syfte att skapa

bättre förutsättningar för att kunna

bedriva en sammanhållen svensk

utrikespolitik.

Det uttryckliga målet med

omorganisationen har varit att anpassa

departementet till de nya uppgifter för

utrikespolitiken som en tilltagande

internationalisering, det ömsesidiga

beroendet mellan Utrikesdepartementets

traditionella verksamhetsområden samt

inte minst EU-medlemskapet medfört.

Utskottet har inhämtat att

Utrikesdepartementet fortsatt lägger ned

ett stort arbete på att effektivisera

departementets arbete. Ett viktigt

moment i dessa ansträngningar är den nya

utformningen av utlandsmyndigheternas

och departementets verksamhetsplanering,

vilken innebär att i princip varje

sakenhet på departementet får

huvudmannaansvar för en eller flera

myndigheter utomlands, och strävar efter

att samordna utlandsmyndigheternas och

enheternas arbete inom respektive

ämnesområde.

Vidare har beslut fattats om att vid

årsskiftet införa en ny

organisationsmodell för hela

regeringskansliet. Syftet med denna

förändring är att öka flexibiliteten och

mångsidigheten inom och mellan de olika

departementen. Utskottet har erfarit att

Utrikesdepartementets ledning strävar

efter att för departementet specifika

funktioner och lösningar behålls, där de

visat sig ändamålsenliga. Två sådana

exempel utgörs av den antagningsnämnd

som handlägger departementets antagning

av nya handläggare och den

förflyttningsplikt som gäller för

Utrikesdepartementets generalister.

Utrikesdepartementets interna

förändringar fortsätter även beträffande

departementets eget budgetarbete. Med

det stora antalet utlandsmyndigheter,

har departementet redan i dag betydande

verksfunktioner. Denna utveckling kommer

att renodlas, genom att departementets

egen budget delas upp i 137 delbudgetar.

Alla myndighetschefer, och enhetschefer

på departementet, kommer att få eget

budgetansvar. Reformen skall vara

genomförd den 1 januari 1997, och få

full effekt om två år. Ett sådant system

torde möjliggöra ytterligare besparingar

och effektivitetsvinster.

Utskottet instämmer i motionärernas

bedömning att moderna kommunikationer i

stor utsträckning har förändrat

förutsättningarna för Sveriges

omvärldsbevakning. Denna utveckling

innebär dock inte att ambassadernas roll

kommer att bli mindre viktig. Den

fortgående internationaliseringen

ställer nya, och på många områden högre,

krav. Utlandsmyndigheternas politiska

rapportering kommer sannolikt på sikt

att få en delvis annan inrikting. Det

vkande informationsflödet på alla

politikområden innebär t.ex. att större

kapacitet för analys- och strategiarbete

kommer att krävas.

Att främja svensk export och att i

övrigt stimulera till ökad handel mellan

länder utgör en viktig arbetsuppgift för

hela utrikesförvaltningen. Detta

framhålls också i den gällande

instruktionen för

utrikesrepresentationen (SFS 1992:247,

6§). Utrikesdepartementet samarbetar i

dessa sammanhang nära med bl.a.

Exportrådet. Inom ramen för den s.k.

funktionella direktivrätten , leder och

planerar Exportrådet den operativa

exportfrämjande verksamheten inom

utrikesrepresentationen.

I arbetet med att främja utländska

investeringar i Sverige samarbetar

departementet med Invest in Sweden

Agency. Både i New York och Tokyo finns

också en viss lokalgemenskap.

Företrädare för utrikesförvaltningen

fungerar ofta som dörröppnare i sina

roller som främjare av handel och

export.

Inom det svenska biståndet nyttjas

regelmässigt den svenska resursbasen

(leverantörer och konsulter) förutsatt

att de svenska företagen är

konkurrenskraftiga. Internationellt

finansierade projekt, där Sverige via

bidrag till multilaterala organisationer

är delfinansiär, bevakas särskilt, med

målet att öka upphandlingen av varor och

tjänster i projekten hos svenska

företag. Sådan projektbevakning sker

bl.a. i New York (FN-systemet),

Washington (IBRD, IDB), Manila

(Asiatiska utvecklingsbanken) och

Bryssel (EU). Denna verksamhet har

utökats under senare år. Exportrådets

enhet för projekt- och affärsbevakning

har ett nära samarbete med svenska

exportföretag, och arbetar med

affärsförmedling till de svenska

företagen, utbildningsinsatser samt

informationsinsatser utomlands.

Exportrådet arrangerar också aktiviteter

ägnade att profilera den svenska

resursbasen gentemot de multilaterala

organisationerna. Enligt vad utskottet

har inhämtat genomförs normalt 2-3

sådana aktiviteter per år. En

återkommande aktivitet görs i anslutning

till WHO:s årskonferens i Genève. Nästa

större arrangemang blir FN:s inköps-

chefers årskonferens som i maj 1997

kommer att äga rum i Göteborg.

De s.k. projektbevakarna vid vissa

ambassader, t.ex. den i Washington,

rapporterar direkt till Exportrådets

enhet för projektbevakning. Det gör även

handelsansvariga vid en rad andra

utlandsmyndigheter vad gäller projekt-

och upphandlingsinformation. Vissa

Exportrådskontor, t.ex. i Köpenhamn och

Tokyo, ingår också i detta nätverk.

Utskottet har erfarit att Exportrådet i

denna verksamhet löpande samråder med

UD:s Projektexportsekretariat.

Projektexportsekretariatet inom

Utrikesdepartementet strävar också efter

att förbättra möjligheterna för svenska

exportföretag att få tillträde till

denna multilateralt finansierade

marknad. Projektexportsekretariatet är

verksamt gentemot de nordiska länderna

och EU, samt bevakar upphandlingsfrågor

inom FN-systemet, Världsbanken och de

regionala bankerna. En viktig uppgift

för sekretariatet är att förbättra

informationen om de svenska företagen

hos internationella finansiärer och

upphandlande instanser, hos låntagare

och biståndsmottagare. Sekretariatet

strävar också efter att öka de svenska

företagens kunskaper om de

finansieringsmöjligheter som

internationellt bistånd och andra

internationella projekt erbjuder.

UD:s verksamhet har genom åren utretts

grundligt. Utskottet har särskilt

noterat att två utredningar genomförts

nyligen, inom de här aktuella områdena.

1995 slutfördes en utredning om den

multilateralt finansierade marknaden i u-

och östländer och utrikesförvaltningens

roll vid främjandet av svensk

projektexport, och innevarande år

avslutades en utredning med namnet

Utredning om förutsättningarna för

svenska företag att erhålla finansiering

genom andra länders bilaterala bistånd .

Utrikesdepartementet arbetar också

fortlöpande med att anpassa verksamheten

till omvärldens krav, inom ramen för

departementets verksamhetsplanering, med

utgångspunkt i den nya organisationen.

Utskottet noterar vidare att Riksdagens

revisorer i juli i år beslutade att

granska utrikesförvaltningen. Den

utredningen skall omfatta

utrikesförvaltningens organisation och

uppgifter, styrning, personalpolitik,

revision och tillsyn. Avsikten är att

ett preliminärt utredningsresultat skall

föreligga i december i år.

Mot bakgrund av det ovan anförda ser

utskottet ingen anledning att nu gå

motionärerna tillmötes i kraven på

ytterligare utredningar rörande

Utrikesdepartementets verksamhet.

Motionerna U302 (m) och U303 (m) yrkande

2 avstyrks därmed.

I ett motionsyrkande önskar motionärerna

se att riksdagen anvisar ytterligare 50

miljoner kronor under anslag A 1

Utrikesförvaltningen.

Utskottet har tidigare, i ett yttrande

till Finansutskottet, tagit ställning

till de av regeringen föreslagna

budgetramarna, och därvid tillstyrkt

regeringens förslag (1996/97:UU1y).

Finansutskottet har i sitt betänkande

1996/97:FiU1 gjort samma bedömning.

Detta innebär att det inte finns

förutsättningar att bifalla det här

aktuella yrkandet. Motion U303 (m),

yrkande 3, avstyrks.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till belopp under

verksamhetsområde A.

B. Internationella organisationer

Propositionen (s. 17-24)

Regeringen föreslår att 931 miljoner

kronor anslås under utgiftsområde 5 för

Internationella organisationer.

Härutöver finansieras även

internationella organisationer under

utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Inom verksamhetsområdet finansieras i

första hand bidrag till Förenta

nationerna, Europarådet, Organisationen

för säkerhet och samarbete i Europa

(OSSE), den gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken inom EU (GUSP),

Nordiska ministerrådet, Organisationen

för ekonomiskt samarbete och utveckling

(OECD) samt kostnader för fredsfrämjande

verksamhet.

Genom en förändring i anslagsstrukturen

omfattar anslaget B1 Bidrag till vissa

internationella organisationer fr.o.m.

år 1997 de tidigare anslagen till

Förenta nationerna, Europarådet,

Organisationen för säkerhet och

samarbete i Europa (OSSE), den

gemensamma utrikes- och

säkerhetspolitiken inom EU (GUSP),

Permanenta skiljedomstolen i Haag, den

s.k. Fact Finding Commission och

skattejusteringsbidrag. I anslaget ingår

också de nya bidragen till

Schengensamarbetet och

Havsrättsdomstolen i Hamburg.

Sverige har sedan medlemskapet 1946

givit mycket betydande bidrag till FN:s

fredsbevarande operationer, till medling

och andra politiska insatser liksom till

organisationens ekonomiska och sociala

verksamhet. Detta engagemang skall

fullföljas och få en bred inriktning på

militära såväl som civila insatser.

Från anslaget B 1.1 Förenta nationerna

betalas obligatoriska kostnader för

Sveriges andel till FN:s reguljära

budget och till FN:s fredsbevarande

insatser. Vidare har under anslaget

medel beräknats för Sveriges

bidragsandel till FN:s organisation för

industriell utveckling, UNIDO, till den

internationella kontrollorganisation som

år 1996 avses etableras i Haag för att

övervaka efterlevnaden av FN:s

konvention mot kemiska vapen samt för

att möjliggöra uppföljning av ingångna

konventioner.

Förenta nationernas reguljära budget för

tvåårsperioden l996-1997 fastställdes av

den 50:e generalförsamlingen till 2

608,3 miljoner US-dollar. Den antagna

tvåårsbudgeten innebär en klar real

minskning av FN:s resurser. Sveriges

bidragsandel, som för kalenderåret l996

fastställts till 1,2275 %, kommer år

1997 att uppgå till l,23 %. Regeringen

bedömer preliminärt att 1 25 989 000 kr

bör avsättas för att betala Sveriges

bidrag till FN:s reguljära budget

budgetåret 1997. Sveriges andel av de

uttaxerade bidragen till budgetarna för

FN:s fredsbevarande operationer uppgår

likaså till l,2275 % innevarande

budgetår och för år 1997 till l,23 %.

Det svenska bidraget uppskattas

budgetåret 1997 till 249,3 miljoner

kronor. Beräkningen innehåller dock ett

stort mått av osäkerhet genom att

Säkerhetsrådet löpande kan fatta beslut

om nya insatser.

Under 1996 bidrar Sverige med 2,53 %

till Europarådets reguljära budget.

Inför år 1997 har ett budgettak

fastställts (i intervallet 962-982

miljoner FRF), men medlemsländerna har

ännu inte enats om hur bidragsskalan

skall tillämpas efter Rysslands inträde

i organisationen (som ägde rum i

februari).

Regeringen bedömer preliminärt att

34 055 000 kr bör avsättas för att

betala Sveriges bidrag till Europarådets

reguljära budget och övriga

obligatoriska debiteringar budgetåret

1997.

OSSE, som utvecklats från en

diplomatkonferens, fortsätter att

utvecklas för att finna en lämpligt

avvägd organisatorisk form för sin roll

som regionalt säkerhetsfrämjande organ.

OSSE:s insatsberedskap behöver

förstärkas. Regeringen söker aktivt

bidra till att organisationen utvecklas

och ges en tydlig roll som regional

säkerhetsorganisation samt att

organisationen ges resurser som står i

samklang med det politiska uppdraget.

Från anslagsposten betalas obligatoriska

kostnader för Sveriges andel av OSSE:s

integrerade budget (sammanlagt ett

tjugotal delbudgetar), gemensamt

beslutade särskilda budgetar, OSSE:s

kommunikationssystem, skiljedomstolen

enligt konventionen om förlikning och

skiljedom inom OSSE (den s.k.

Stockholmskonventionen) samt vissa andra

av organisationen debiterade gemensamma

kostnader. Sveriges andel av gemensamma

budgetar uppgår f.n. till 3,55 %.

Bidragen uttaxeras normalt i

österrikiska schilling.

Sverige deltar sedan den 1 maj 1996 som

observatör i Schengensamarbetet i

avvaktan på att förhandlingarna om

medlemskap skall slutföras. Under

observatörskapet skall Sverige bidra

till Schengensamarbetets administrativa

budget. Bidraget beräknas för 1997 uppgå

till 4 253 000 kr.

Sverige arbetar för ett starkare

nordiskt samarbete genom medlemskapet i

Nordiska ministerrådet. Från anslaget

B 2 Nordiska ministerrådet betalas

kostnader för Sveriges andel till

Nordiska ministerrådets budget inklusive

bidraget till Nordiska

hälsovårdshögskolan. Anslaget har av

regeringen beräknats till 303 700 000 kr

för nästa budgetår. För att få samma

förhållande beträffande

finansieringsansvaret som i de övriga

nordiska länderna överförs anslaget till

Nordiska hälsovårdshögskolan fr.o.m.1997

till Socialdepartementet, utgiftsområde

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Sverige arbetar genom medlemskapet i

OECD för långsiktig ekonomisk tillväxt

och finansiell stabilitet i

medlemsländerna och för expansion av

världshandeln på multilateral och icke

diskriminerande basis.

I anslaget B 3 inkluderas även Sveriges

bidrag exempelvis till det

internationella energiorganet

(International Energy Agency; IEA),

Atomenergiorganet (Nuclear Energy

Agency; NEA), Europeiska

transportministerkonferensen (European

Conference of Ministers of Transport;

ECMT), Centret för utbildningsforskning

(Centre for Educational Research and

Innovation; CERI) samt olika

specialprogram.

Från och med budgetåret 1997 föreslås

anslaget för Fredsbevarande verksamhet

under Utrikesdepartementets huvudtitel

delas upp på två utgiftsområden.

Kostnader som avser fredsfrämjande

verksamhet med trupp, inklusive PFF-

övningar, belastar därmed utgiftsområde

6 Totalförsvar, medan annan

fredsfrämjande verksamhet (se vidare

inledningsavsnittet under

verksamhetsområde B) belastar

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och

internationell samverkan.

Anslaget Fredsbevarande verksamhet

föreslås fr.o.m. nästa budgetår benämnas

Fredsfrämjande verksamhet eftersom detta

blivit en accepterad samlingsbenämning

för olika typer av insatser inklusive

konfliktförebyggande, fredsskapande,

fredsbevarande, fredsframtvingande och

fredsbyggande.

Målet för verksamheten är att kunna

bidra till internationellt

fredsfrämjande, i första hand inom FN

och OSSE men också i EU:s regi och inom

ramen för Partnerskap för fred (PFF).

Det är angeläget att svenska insatser

kan göras även utanför Europa så att

Sveriges globala engagemang görs

trovärdigt.

Sverige skall fortsatt bidra med såväl

militär som civil personal till

internationell fredsfrämjande

verksamhet. Den svenska bataljon som för

närvarande tjänstgör inom ramen för den

multinationella fredsstyrkan IFOR i

Bosnien utför ett mycket värdefullt

arbete. Truppinsatser av detta slag är

samtidigt kostsamma.

Sverige deltar med en pluton i FN:s

förebyggande styrka i Makedonien

UNPREDEP. I övrigt har Sverige under

året deltagit med militära och civila

observatörer, civilpoliser och

sanktionsövervakare i ett 15-tal

missioner runt om i världen. Denna breda

inriktning om det fredsfrämjande arbetet

skall fortsätta.

Anslaget Fredsfrämjande verksamhet under

utgiftsområde 5 skall användas för att

bekosta insatser med observatörer, olika

typer av övervakare, civilpoliser, för

planerings- och förhandlingsarbete samt

för att stödja seminarier, studier samt

vissa utbildningsinsatser i och kring

ämnet fredsfrämjande. Därutöver kan även

finansieras svensk kursverksamhet inom

PFF.

Kostnaden för den militära

fredsfrämjande verksamheten har under

budgetåret l995/96 blivit betydligt

högre än vad som förutsågs när förra

budgetpropositionen skrevs.

Kostnadsökningar har uppstått till följd

av krav på högre löner samt ändrad

tillämpning inom Försvarsmakten av

skattelagstiftningen.

Den del av anslaget som gäller

fredsfrämjande verksamhet med militär

trupp överförs från och med år 1997 till

utgiftsområde 6. Därigenom bör styrning

och uppföljning kunna effektiviseras.

Uppdelningen av fredsfrämjandeanslaget

på två utgiftsområden får emellertid

inte hindra regeringen från att, vid

behov, kunna fatta snabba beslut om

svenska insatser. Enligt regeringens

bedömning bör sådana kunna inrymmas inom

den maximala gränsen för anslagskredit

på 10 %. Under pågående budgetår kan det

dock inträffa att anslagsutrymmet måste

utökas utöver vad som ryms inom

kreditgränsen. Sådana tillfälliga

utgiftsbehov bör i avvaktan på ett

riksdagsbeslut likvidmässigt hanteras

genom en ökad kredit på

räntekontokrediten för Fredsfrämjande

verksamhet inom den allmänna, av

riksdagen fastställda, kreditramen. (Se

även volym 1, avsnitt 4.4.6.)

Inom regeringen kommer

Utrikesdepartementet även i

fortsättningen att ha det övergripande

ansvaret för den säkerhetspolitiska

dimensionen av Sveriges deltagande i

internationella fredsfrämjande insatser.

Motionen

Schengensamarbetet behandlas i motion

U304 (mp). Den frihet det innebär för

medborgarna i Schengenländerna att få

slippa visa passet när de passerar

gränser har ett mycket högt pris,

eftersom rörligheten begränsas avsevärt

för dem som inte tillhör den

privilegierade gruppen. Motionärerna

menar att storebrorsamhället vinner

ytterligare fäste, med ökad övervakning,

främst mot asylsökande. Reglerna hamnar

också utanför demokratisk kontroll,

eftersom Sverige har avhänt sig rätten

att bestämma över sin politik på en rad

viktiga områden. I konsekvens med

Miljöpartiets principiella inställning

till Schengensamarbetet motsätter sig

motionärerna att Sverige bidrar till

Schengensamarbetets administrativa

budget. Motionärernas förslag till

fördelning av anslag inom utgiftsområde

5 avviker därför i yrkande 1 med

4 253 000 kr från regeringens förslag i

propositionen. Miljöpartiet vill att

anslaget B 1, Bidrag till vissa

internationella organisationer, minskas

med denna summa, motsvarande Sveriges

bidrag till Schengensamarbetet, och har

under utskottets överläggning anfört att

dessa medel bör omfördelas till anslaget

E 4 Bidrag till organisationer för

mänskliga rättigheter och folkrätt. I

yrkande 2 görs en motsvarande minskning

av anslaget B 1 beträffande de beräknade

utgifterna för åren 1998 och 1999. Man

önskar se att de beräknade beloppen för

dessa år reduceras med samma summa.

Utskottets överväganden

I de under detta avsnitt aktuella

motionsyrkandena motsätter sig

motionärerna att Sverige bidrar till

Schengensamarbetets administrativa

budget.

Utskottet hade i betänkande 1995/96:UU23

anledning att uppehålla sig vid

Schengensamarbetet, och konsekvenserna

för bl. a. den nordiska passfriheten.

Utskottet konstaterade då att en

väsentlig utvidgning av den fria

rörligheten för enskilda människor i

Europa uppnås genom en samverkan mellan

de nuvarande tio medlemsstaterna i

Schengensamarbetet och de fem nordiska

länderna. Detta, underströk utskottet,

bidrar till att förverkliga

målsättningen om medborgarnas Europa.

Utskottet anförde vidare att

Schengensamarbetet är kopplat till den

grundläggande fråga som hela EU-

medlemskapet vilar på, nämligen önskan

att riva gränserna mellan EU:s länder

och att öppna dem för de människor som

lever i EU.

Utskottets bedömning av

Schengensamarbetets allmänna karaktär

kvarstår oförändrad.

Regeringen aviserade i juni 1995 att

Sverige ville få observatörsstatus i

Schengensamarbetet, med avsikt att bli

medlem. Schengens exekutivkommitté

fattade den 18 april 1996 formellt

beslut om att ge Sverige sådan status,

och sedan den 1 maj i år deltar Sverige

som observatör, i avvaktan på att

förhandlingarna om medlemskap skall

slutföras. De formella

medlemskapsförhandlingarna inleddes i

oktober, sedan det stod klart att

förhandlingarna rörande Islands och

Norges samarbetsavtal fortskred

planenligt. Det har för samtliga

nordiska länder varit en förutsättning

för förhandlingar, att den nordiska

passfriheten kan bevaras.

Avsikten är att både samarbetsavtalen

för Island och Norge, och

anslutningsavtalen för Sverige, Danmark

och Finland skall kunna undertecknas vid

samma tillfälle, den 19 december i år.

Under observatörskapet skall Sverige

bidra till Schengensamarbetets

administrativa budget.

Motion U304 (mp), yrkandena 1 (delvis)

och 2, avstyrks.

Från och med budgetåret l997 föreslås

anslaget för Fredsbevarande verksamhet

under Utrikesdepartementets huvudtitel

delas upp på två utgiftsområden.

Kostnader som avser fredsfrämjande

verksamhet med trupp, inklusive PFF-

övningar, belastar därmed utgiftsområde

6 Totalförsvar, medan annan

fredsfrämjande verksamhet enligt

regeringens förslag skall belasta

utgiftsområde 5.Utrikesförvaltning och

internationell samverkan.

Regeringen föreslår att anslaget

Fredsbevarande verksamhet fr.o.m. nästa

budgetår benämns Fredsfrämjande

verksamhet eftersom detta blivit en

accepterad samlingsbenämning för olika

typer av insatser inklusive konflikt-

förebyggande, fredsskapande,

fredsbevarande, fredsframtvingande och

fredsbyggande.

Målet för verksamheten är att kunna

bidra till internationellt

fredsfrämjande, i första hand inom FN

och OSSE men också i EU:s regi och inom

ramen för Partnerskap för fred (PFF).

Regeringen understryker att det är

angeläget att svenska insatser kan göras

även utanför Europa så att Sveriges

globala engagemang görs trovärdigt.

Sverige skall fortsatt bidra med såväl

militär som civil personal till

internationell fredsfrämjande

verksamhet.

Anslaget Fredsfrämjande verksamhet under

utgiftsområde 5 är avsett att användas

för att bekosta insatser med

observatörer, olika typer av övervakare,

civilpoliser, för planerings- och

förhandlingsarbete samt för att stödja

seminarier, studier samt vissa

utbildningsinsatser i och kring ämnet

fredsfrämjande. Därutöver kan även

finansieras svensk kursverksamhet inom

PFF.

Genom att den del av anslaget som gäller

fredsfrämjande verksamhet med militär

trupp fr.o.m. år 1997 överförs till

utgiftsområde 6, bör styrning och

uppföljning kunna effektiviseras.

Utskottet vill liksom regeringen i

propositionen betona att uppdelningen av

fredsfrämjandeanslaget på två

utgiftsområden inte får hindra

regeringen från att, vid behov, kunna

fatta snabba beslut om svenska insatser.

Utskottet noterar att

Utrikesdepartementet även i

fortsättningen inom regeringskansliet

kommer att ha det övergripande ansvaret

för den säkerhetspolitiska dimensionen

av Sveriges deltagande i internationella

fredsfrämjande insatser.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till belopp under

verksamhetsområde B.

C Information om Sverige i utlandet

Propositionen (s. 25-29)

Informationen om Sverige i utlandet

utgör en viktig del av svensk

utrikespolitik. Det förtroende och den

goodwill som byggs upp i omvärlden genom

informationsinsatser, kulturutbyte samt

utbildnings- och forskningsutbyte leder

även till export, ökad turism till

Sverige och ökade investeringar i

Sverige och därmed till tillväxt och

sysselsättning. Det bör därför fästas

stor vikt vid informationen om Sverige i

utlandet i utlandsmyndigheternas

verksamhet.

Anslaget C 1, som är Svenska Institutets

huvudanslag, finansierar informations-,

kultur- och erfarenhetsutbyte med

utlandet. Genomförandet sker i

samverkan med bl.a. den svenska

utrikesförvaltningen. Därutöver har

institutet anslag och uppdragsmedel för

biståndsrelaterade insatser i Central-

och Östeuropa och i tredje världen

(utgiftsområde 7), för uppdrag på

utbildnings- och forskningsområdet

(utgiftsområde 16), och för insatser som

rör internationellt kulturutbyte

(utgiftsområde 17). Till detta kommer

ett antal särskilda uppdrag.

Svenska Institutet spelar en mycket

central roll när det gäller

informationen om Sverige i utlandet.

Omvärldens krav och förväntningar på

institutet är stora och har ökat markant

på senare år. Det statsfinansiella läget

medger för närvarande dock inte en

höjning av anslaget för att möta den

obalans som konstaterats mellan

efterfrågan på och behov av institutets

tjänster och institutets nuvarande

resurser.

De utgifter som belastar anslaget C 2

Övrig information om Sverige i utlandet

finansierar i första hand särskilda, av

regeringen prioriterade,

informationsinsatser genom de svenska

utlandsmyndigheterna. De svenska

utlandsmyndigheterna utgör regeringens

viktigaste instrument för att att öka

förtroendet för Sverige som

internationell samarbetspartner och

därigenom främja svenska intressen och

bidra till tillväxt och sysselsättning.

Anslaget används även till person- och

journalistinbjudningar samt seminarier

och visst kulturutbyte.

Utskottets överväganden

Informationen om Sverige i utlandet

utgör en viktig del av svensk

utrikespolitik. Det förtroende och den

goodwill som byggs upp i omvärlden genom

informationsinsatser, kulturutbyte samt

utbildnings- och forskningsutbyte leder

även till export, ökad turism till

Sverige och ökade investeringar i

Sverige och därmed till tillväxt och

sysselsättning. Samordningen mellan de

statliga organens informationsinsatser,

liksom samspelet mellan stat, näringsliv

och folkrörelser är av största

betydelse. Det svenska samhällets

förväntningar och krav ökar behovet av

informationsinsatser.

Utskottet finner regeringens förslag

till anslagsfördelning inom

verksamhetsområdet 5 C Information om

Sverige i utlandet väl motiverat.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till belopp under

verksamhetsområde C.

D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska

frågor

Propositionen (s. 27-29)

Målet med anslaget D 1 Utredningar och

andra insatser på det utrikespolitiska

området är att ge stöd till verksamhet

som främjar svensk utrikespolitik,

framför allt vad gäller nedrustnings-

och säkerhetspolitik. Som exempel på

bidrag från detta anslag under

innevarande budgetår kan nämnas stöd för

seminarium om seismisk verifikation i

samband med provstoppsförhandlingarna

samt bidrag till utgivning av en bok om

minskador.

Regeringen beslutar, efter yttrande av

en beredningsgrupp, om fördelning av

medel från anslaget D 2 Information och

studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling i enlighet med

förordningen (1993:983) om statligt stöd

för information och studier om

säkerhetspolitik och fredsfrämjande

utveckling. Bidrag lämnas som

organisationsstöd eller projektbidrag.

Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut, SIPRI, har till

ändamål att i enlighet med de grunder

som riksdagen fastställt bedriva

forskning i konflikt- och

samarbetsfrågor. Syftet med forskningen

är att ge bidrag till förståelsen av

betingelserna för fredliga lösningar av

konflikter och för en stabil fred.

Målet med anslaget D 4 Forskning till

stöd för nedrustning och internationell

säkerhet är att tillföra

Utrikesdepartementet teknisk och

vetenskaplig sakkunskap från Försvarets

forskningsanstalt (FOA) vid

förhandlingar om nedrustning,

rustningsbegränsning, internationell

säkerhet samt vid internationellt

samarbete för att motverka spridning av

massförstörelsevapen.

Anslaget till Utrikespolitiska

Institutet är avsett att främja intresse

för internationella frågor samt att öka

kunskapen om detta ämne genom forskning

och information till allmänheten.

Institutets information genom

publikationer, seminarier m.m. riktad

till en bred svensk allmänhet fyller en

viktig funktion genom att främja

intresset och kunskapen för

utrikespolitiska frågor.

Huvuddelen av medlen under anslaget D 6

finansierar ett särskilt

säkerhetspolitiskt forskningsprogram vid

Utrikespolitiska Institutet. Därutöver

fördelar regeringen direkt stöd åt

framför allt yngre forskare inom utrikes-

och säkerhetspolitik från detta anslag.

Motionen

I motion U303 (m), yrkande 4, anförs att

det inte är rimligt att vissa enskilda

organisationer särbehandlas, med

utgångspunkt i inriktningen av deras

verksamhet. En sådan särbehandling kan

enligt motionärerna lätt skapa ett

beroende av statsmakten som inte är

önskvärt. Fria och frivilliga

organisationer bör få stöd enligt

generella principer och inte styras med

specialdestinerade anslag, heter det

vidare. Anslaget D 2 Information och

studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling bör därför

avvecklas.

Utskottets överväganden

Till grund för regeringens beslut om

stöd till enskilda organisationer som är

verksamma med frågor rörande

säkerhetspolitik och fredsfrämjande,

ligger förordningen (1993:983) om

statligt stöd för information och

studier om säkerhetspolitik och

fredsfrämjande utveckling. Utskottet

finner att bidrag till verksamhet av

detta slag ligger väl i linje med

Sveriges allmänna utrikespolitiska

överväganden, där säkerhetspolitiska

frågor har kommit att få en allt större

betydelse, i och med de omvälvande

förändringarna i det säkerhetspolitiska

mönstret alltsedan Berlinmurens fall och

Sovjetunionens upplösning. Utskottet ser

det som positivt att regeringen på detta

sätt har en möjlighet att stödja en

verksamhet som ger viktiga bidrag till

en ökad förståelse av förändringar i

vår omvärld.

Motion U303 (m), yrkande 4, avstyrks.

Utskottet finner propositionens förslag

under verksamhetsområde D väl

motiverade, och tillstyrker

propositionens förslag till belopp.

E Övriga utrikespolitiska frågor

Propositionen (s. 31-33)

Genom en förändring i anslagsstrukturen

har innevarande budgetårs anslag E 11

Inspektionen för strategiska produkter

och anslagsposten B 6. 9 New Forum

slagits ihop till ett anslag för

strategisk exportkontroll E 1.

Inspektionen för strategiska produkter

(ISP) inrättades den 1 februari 1996

genom att Krigsmaterielinspektionen inom

Utrikesdepartementets handelsavdelning

ombildades till myndighet (prop.

1995/96:31, bet. 1995/96:UU3, rskr.

1995/96:93). Inspektionen sköter tillsyn

och annan kontroll enligt lagen

(1992:1300) om krigsmateriel och lagen

(1991:341) om strategiska produkter.

ISP skall sköta tillsyn och annan

kontroll enligt lagen om krigsmateriel

och lagen om strategiska produkter.

Inspektionen skall också vara nationell

myndighet enligt Sveriges åtaganden inom

ramen för icke-spridning av kemiska

vapen. Inspektionen prövar

förvaltningsärenden om kontroll över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter.

Kostnaderna för verksamheten täcks av

avgifter, som redovisas mot särskild

inkomsttitel på statsbudgeten. Avgiften

tas ut av de företag vars produkter

omfattas av kontrollen över

krigsmateriel och andra strategiskt

känsliga produkter.

Stiftelsen Östekonomiska Institutet har

som syfte att främja kunnandet i Sverige

om den ekonomiska utvecklingen i Central-

och Östeuropa och OSS-området.

Stiftelsen bildades år 1989 sedan avtal

träffats mellan staten och ett antal

intressenter från näringslivet.

Genom detta avtal åtar sig staten

liksom övriga stiftare att lämna årliga

bidrag för att täcka institutets

kostnader. Behovet av kvalificerad

analys genom ett internationellt erkänt

forskningsinstitut som Östekonomiska

Institutet är därvid uppenbar. Enligt

regeringens mening är det därför

angeläget att stiftarna ger institutet

möjlighet att fortsätta sin verksamhet

och att utveckla denna i ett långsiktigt

perspektiv genom ökade resurstillskott.

För budgetåret 1997 föreslås statens

bidrag uppgå till 4 636 000 kr, en

ökning med två miljoner kronor.

Förutsättningen för att regeringen skall

bevilja denna ökning av anslaget till

Östekonomiska Institutet är att övriga

stiftare, uppdragsgivare och andra

finansiärer ger institutet en

motsvarande ökning.

Anslaget Övriga internationella

organisationer delas från år 1997, så

att de obligatoriska bidragen förs till

anslaget Bidrag till vissa

internationella organisationer, som

anslagsposten 6, och de frivilliga

bidragen i fortsättningen benämns Bidrag

till organisationer för mänskliga

rättigheter och folkrätt.

Genom bidrag till vissa svenska och

internationella organisationer stödjer

den svenska regeringen deras verksamhet

för att främja de mänskliga

rättigheterna och folkrättens ställning.

Bland dessa kan nämnas Raoul Wallenberg-

institutet i Lund samt ett antal

enskilda organisationer och

institutioner, vars arbete inom detta

område är ovärderligt.

Motionerna

I Miljöpartiets partimotion, U304,

yrkande 1 (delvis) yrkas att anslaget B

1 skall minskas med 4 253 000 kr,

motsvarande Sveriges bidrag till

Schengensamarbetets administrativa

budget, och att anslaget E 4.Bidrag till

organisationer för mänskliga rättigheter

och folkrätt, skall ökas med detta

belopp.

Vänsterpartiets partimotion U305 (v)

överensstämmer i stort med regeringens

förslag till medelsfördelning inom

utgiftsområde 5, med ett undantag.

Partiet anför i yrkande 4 att man som

principiell motståndare till svensk

vapenexport anser att anslaget för

Inspektionen för strategiska produkter

bör utgå. I yrkande 6 pläderar man för

att den summa som regeringen för 1997

har föreslagit för detta anslag, 13 857

000 kr, skall fördelas mellan anslag D

Nedrustning och säkerhetspolitiska

frågor och E 4 Organisationer för

mänskliga rättigheter och folkrätt.

Myndigheten bör vidare vara

självfinansierad. I yrkande 5 anförs att

så länge det förekommer vapenexport från

svenska företag bör dessa också stå för

administrationskostnaderna för

tillstånden.

I motion Ub8 (kd), yrkande 14, välkomnar

motionärerna att regeringen vill öka det

statliga bidraget till Östekonomiska

Institutet med 2 miljoner kronor. Det

bör vara en högt prioriterad uppgift att

forska kring utvecklingen i Östeuropa,

inte minst utvecklingen i Ryssland.

Svårigheten att förutsäga den framtida

utvecklingen ställer krav på Sveriges

förmåga till anpassning i

säkerhetspolitiska, strategiska,

taktiska och tekniska avseenden.

Motionärerna pekar också på den resurs

som Stockholms internationella

fredsforskningsinstitut utgör, med en

uttalad önskan att studera utvecklingen

i Central- och Östeuropa.

Utskottets överväganden

I konsekvens med vad utskottet anfört om

Schengensamarbetet under

verksamhetsområde B 1 Internationella

organisationer, avstyrker utskottet

motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis).

Utskottet har vid ett flertal tillfällen

tagit ställning till yrkanden rörande en

avveckling av krigsmaterielexporten,

senast i betänkande1994/95:UU20. Dessa

förslag har genomgående avstyrkts. Denna

bedömning gäller alltjämt.

Inspektionen för strategiska produkter

inrättades den 1 februari i år. I

proposition 1995/96:31 beräknade

regeringen de årliga kostnaderna för

myndigheten till ca 11 miljoner kronor.

Utskottet konstaterar att det i årets

budgetproposition föreslagna beloppet

ligger nära denna summa.

Utskottet behandlade frågan om

myndighetens arbetssätt i betänkande

1995/96:UU3. I det betänkandet

tillstyrkte utskottet regeringens

förslag beträffande finansieringen av

myndighetens verksamhet.

Av statsfinansiella skäl finansieras

verksamheten med avgifter från de

företag vars produkter omfattas av

kontrollen över krigsmateriel och andra

strategiskt känsliga produkter. Enligt

lagen (1992:1300) om krigsmateriel,

22 §, skall den som har tillstånd att

tillverka krigsmateriel eller produkter

som omfattas av myndighetens tillsyn

årligen betala en avgift, om det

fakturerade värdet av tillverkarens

sålda produkter under året överstiger

2 500 000 kr. Inspektionen för

strategiska produkter bestämmer avgiften

i efterhand, efter ett för samtliga

avgiftsskyldiga lika förhållande till

det fakturerade värdet. Avgifterna är

avsedda att täcka statens samtliga

kostnader för myndigheten. Avgifterna

redovisas mot en inkomsttitel på

statsbudgeten. Den återkommande

prövningen av verksamheter och

kostnadsramar som sker inom ramen för

budgetprocessen är främst en garanti för

att avgiftsfinansieringen inte påverkar

myndighetens kostnadsmedvetande

negativt. Systemet innebär att de

svenska företag som i sin verksamhet är

beroende av myndighetens

tillståndsgivning också finansierar

kostnaderna för densamma. På denna punkt

synes motionärernas krav vara

tillgodosedda.

Utskottet avstyrker motion U305 (v),

yrkandena 4 och 6, och anser motionens

yrkande 5 med det anförda besvarat.

Beträffande forskningen kring

utvecklingen i Öst- och Centraleuropa,

konstaterar utskottet att regeringen i

propositionen genomgående framhåller det

ökande intresset för regionen, betingat

av den omdaningsprocess och

reformpolitik som genomförs i de

aktuella länderna. Därvid handlar det om

strukturreformer,

institutionsuppbyggande och anpassning

till en ökad integration i den globala

ekonomin, vilket enligt regeringen gjort

analyserna mer komplexa. Regeringens

prioriteringar återspeglas också i

förslagen till avsevärt höjda anslag

till denna typ av forskning.

Med det anförda anser utskottet motion

Ub8 (kd), yrkande 14, besvarad.

Utskottet tillstyrker propositionens

förslag till belopp under

verksamhetsområde E.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Sveriges

representation i Wellington

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:U301 samt 1996/97:U303

yrkande 1,

2. beträffande Sveriges

representation i Minsk

att riksdagen avslår motion

1996/97:U303 yrkande 1,

3. beträffande Sveriges

representation i Kinshasa m. m.

att riksdagen avslår motion

1996/97:U305 yrkandena 1 och 3,

res. 1 ( fp, v,

mp, kd)

4. beträffande Sveriges

representation i Murmansk

att riksdagen med avslag på motion

1996/97:511 yrkande 1 förklarar

motion 1996/97:U305 yrkande 2

besvarad med vad utskottet anfört,

5. beträffande en utredning av

Utrikesdepartementets verksamhet

att riksdagen avslår motionerna

1996/97:U302 och 1996/97:U303 yrkande

2,

6. beträffande anslagen under

utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning

och internationell samverkan

att riksdagen med bifall till

propositionens yrkande (prop.

1996/97:1 utg. omr 5 avsnitt 1) och

med avslag på motionerna 1996/97:U303

yrkande 3, 1996/97:U304 yrkandena 1

och 2 samt 1996/97:U305 yrkandena 4

och 6 för budgetåret 1997 under

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell samverkan anvisar

anslag enligt kolumnen Utskottets

förslag enligt den bilaga som är

fogad till detta betänkande och med

de anslagsbenämningar och

anslagstyper som framgår av bilagan

samt förklarar motion 1996/97:Ub8

yrkande 14 besvarad med vad utskottet

anfört,

res. 2 (v, mp)

7. beträffande nedrustnings- och

säkerhetspolitiska frågor

att riksdagen avslår motion

1996/97:U303 yrkande 4,

8. beträffande strategisk

exportkontroll

att riksdagen förklarar motion

1996/97:U305 yrkande 5 besvarad med

vad utskottet anfört.

Stockholm den 26 november 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Inga-Britt Johansson (s), Nils T

Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger

Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena

Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil

Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v),

Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m),

Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid

Näslund (kd).

Reservationer

1. Sveriges representation i Kinshasa

(mom. 3)

Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva

Zetterberg (v), Bodil Francke-Ohlson

(mp) och Ingrid Näslund (kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 8 börjar med I fallet Zaire

och slutar med Motion U305 (v) yrkande

1 och 3 avstyrks bort ha följande

lydelse:

Vid ett flertal tillfällen har utskottet

uttalat behovet av kunskapsuppbyggnad om

det fransktalande västra Afrika. Trots

detta beslutade utskottet förra gången

frågan var uppe till behandling

(bet.1994/95:UU14) att ge klartecken för

nedläggning av den enda svenska

utlandsbeskickningen i fransktalande

Afrika, nämligen den i Kinshasa.

Utskottsmajoriteten skrev då att samtal

pågår mellan departementet och

företrädare för missionsverksamheten i

Zaire om olika lösningar, varav en

tänkbar lösning är att utnämna en svensk

missionär till konsul . Detta blev också

resultatet av utskottsmajoritetens

ställningstagande vid det tillfället.

Det bör i detta sammanhang påpekas att

den svenska ambassaden i Kinshasa under

den tid den verkade hade mycket stor

betydelse för den omfattande verksamhet

som den svenska missionen bedrivit och

fortfarande bedriver i området. De

svenska biståndsinsatserna har rötter

mer än 100 år bakåt i tiden i denna

fransktalande del av Afrika. Trots detta

har Sverige på statlig nivå aldrig

skapat särskilt mycket kontakter med

länderna i denna del av Afrika i

jämförelse med de betydligt större

insatser som gjorts i de före detta

brittiska och portugisiska kolonierna.

Naturligtvis har språkförhållandena

spelat en stor roll när det gäller hur

kontakterna skapas.

Utöver det svenska biståndets

verksamhet i det fransktalande Afrika

finns i dag ett betydande humanitärt,

politiskt och kommersiellt intresse från

Sveriges sida i länderområdet. Inte

minst i den mycket svåra politiska

situation som råder i länderna Rwanda,

Burundi och Zaire har det visat sig att

det var ett olyckligt beslut att lägga

ner den svenska ambassaden i Kinshasa. I

dagens krissituation och i den

demokratiseringsprocess som trots alla

svårigheter dock pågår söker man efter

kontakter och erfarenheter från olika

håll - inte minst från Sverige. Under

överskådlig tid vore det därför mycket

värdefullt med svensk närvaro i det

fransktalande västra Afrika i form av en

svensk ambassad i Kinshasa. I den

nuvarande katastrofsituationen borde en

svensk ambassad ha kunnat vara en viktig

faktor för att organisera humanitärt

bistånd och på plats kunna bilda sig en

uppfattning om möjliga insatser.

Mot den bakgrunden föreslår utskottet

att den svenska ambassaden i Kin-

shasa med det snaraste åter öppnas och

att medel härför tas fram genom

omdisponering inom UD:s budget.

Med det anförda tillstyrker utskottet

motion U305, yrkandena 1 och 3.

dels att moment 3 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande Sveriges

representation i Kinshasa m.m.

att riksdagen med bifall till motion

1996/97:U305 yrkandena 1 och 3 som

sin mening ger regeringen till känna

vad utskottet anfört.

2. Anslagen under utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell

samverkan (mom. 6)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke

Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 15 börjar med Utskottets

bedömning av Schengensamarbetets och

slutar med Motion U304 (mp), yrkandena

1 (delvis) och 2, avstyrks bort ha

följande lydelse:

Sverige deltar sedan den 1 maj 1996 som

observatör i Schengensamarbetet i

avvaktan på att förhandlingarna om

medlemskap skall slutföras.

Utrikesutskottet anser att Sverige bör

avstå från medlemskapet. Samarbetet

syftar till att avskaffa

gränskontrollerna för persontrafik

mellan de stater som ingår i

Schengensamarbetet. Vidare innebär det

kommande avtalet att EU:s externa

gränser får ökad gränskontroll genom

viseringsplikt och ökat

informationsutbyte, som innebär

registrering av dem som passerar

gränserna, dvs. utökade dataregister.

Stora risker finns att droghandeln inom

Europa ökar och möjligheterna att

kontrollera och stoppa drogförsäljning

och missbruk blir minimala. Eftersom

utskottet inte önskar att Sverige skall

sluta avtal om Schengensamarbetet, skall

Sverige inte heller i egenskap av

observatör bidra till

Schengensamarbetets administrativa

budget. Utskottet anser att de 4 253 000

kr som budgeterats kan användas på

bättre sätt och i stället bör överföras

till anslaget E 4. Bidrag till

organisationer för mänskliga rättigheter

och folkrätt.

Utskottet tillstyrker motion U304 (mp),

yrkandena 1 (delvis) och 2.

dels att den del av utskottets yttrande

som på s. 20 börjar med I konsekvens

med vad utskottet och slutar med

motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis)

bort ha följande lydelse:

I konsekvens med vad utskottet anfört

om Schengensamarbetet under

verksamhetsområde B 1. Internationella

organisationer, tillstyrker utskottet

motion U304 (mp) yrkande 1 (delvis).

dels att moment 6 i utskottets

hemställan bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagen under

utgiftsområde 5. Utrikesförvaltning

och internationell samverkan

att riksdagen med avslag på

propositionens yrkande (utgiftsområde

5 avsnitt 1) och motion 1996/97:U303

yrkandena 3 och 4 samt med bifall

till motion 1996/97:U304 yrkande 1

och 2 för budgetåret 1997 under

utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning

och internationell samverkan anvisar

anslag enligt kolumnen Res. 2 v+mp

i den bilaga som är fogad till detta

betänkande och med de

anslagsbenämningar och anslagstyper

som framgår av tabellen samt

förklarar motionerna 1996/97:U305

yrkandena 4 och 6 och 1996/97:Ub8

yrkande 14 besvarade med vad

utskottet anfört.

Särskilda yttranden

Utredning av Utrikesdepartementets

verksamhet m.m. (mom. 1, 2, 5 och 7)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil

Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:

Allmänt om budgetprocessen

Den 22 november beslutade riksdagens

majoritet bestående av

socialdemokraterna och centerpartiet att

fastställa ekonomiska ramar för de olika

utgiftsområdena i den statliga budgeten

och en beräkning av statens inkomster

avseende 1997. Samtidigt beslutades en

preliminär fördelning av statens

utgifter på utgiftsområden för

budgetåren 1998 och 1999.

Moderata samlingspartiet har i parti-

och kommittémotioner förordat en annan

inriktning av den ekonomiska politiken

och budgetpolitiken. Våra förslag syftar

till att skapa förutsättningar för ett

ekonomiskt, kulturellt och socialt

växande Sverige. Genom en större enskild

sektor och ett starkare civilt samhälle

kan både företag och människor växa.

Massarbetslösheten kan steg för steg

pressas tillbaka samtidigt som den

sociala tryggheten också i andra

bemärkelser kan öka genom att hushållen

får en större ekonomisk självständighet.

Samtidigt värnar vi de människor som är

i störst behov av gemensamma insatser

och som har små eller inga möjligheter

att påverka sin egen situation.

När riksdagens majoritet nu genom

riksdagsbeslut den 22 november valt en

annan inriktning av politiken, deltar vi

inte i detaljbesluten. I detta särskilda

yttrande redovisar vi den del av vår

politik som berör utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell

samverkan.

Utredning av Utrikesdepartementets

verksamhet (mom. 5)

I motion U302 framhålles att UD:s

centrala förvaltning genomgått en

framgångsrik omorganisation. Det är nu

dags att se över Sveriges

utlandsrepresentation med anledning av

den radikalt förändrade utrikespolitiska

situationen. Härvid bör uppmärksammas

att den internationella

nyhetsrapporteringen minskar behovet av

nyhetsrapportering från ambassaderna. I

stället behövs kvalificerade bedömningar

från seniora krafter. Ett alternativ är

att överväga fler, men mindre

ambassader. Kanske behöver inte alla

ambassader vara uppbyggda efter samma

mall, utan i stället skulle de kunna ha

olika inriktning - politik, handel,

bistånd etc. Efter inträdet i EU har

kontaktmönstret med dess medlemsländer

radikalt förändrats och detta bör kanske

återspeglas i mindre ambassader och en

översyn av arbetsuppgifterna. Det är i

sammanhanget angeläget att ta vara på

erfarenheterna från de omorganisationer

av utlandsrepresentationen som

företagits i flera andra EU-länder.

Sveriges representation i Wellington och

Minsk (mom. 1 och 2)

I motion 303 anför moderaterna att det

var ett misstag att stänga ambassaden i

Wellington och att det är angeläget att

snarast skapa diplomatisk närvaro i

Minsk.

Nedrustnings- och säkerhetspolitiska

frågor (mom. 7)

Vi anför vidare i motion U303 yrkande 4

att fria och frivilliga organisationer

bör få stöd enligt generella principer

och inte styras av specialdestinerade

anslag. En särbehandling av vissa, med

utgångspunkt i deras

verksamhetsinriktning, skapar ett icke

önskvärt, och i de aktuella fallen

mycket olyckligt, beroende av

statsmakten.

Utredning av Utrikesdepartementets

verksamhet m.m.

(mom. 5)

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Folkpartiet liberalerna har i motioner

föreslagit en alternativ budget för

1997. Vårt budgetförslag innebär i sina

huvuddrag sänkta skatter för företagande

och tillväxt med en stark rättviseprägel

genom en tydligare omsorg om de mest

utsatta i och utanför Sverige.

I motion U302 framhålles att UD:s

centrala förvaltning genomgått en

framgångsrik omorganisation. Det är nu

dags att se över Sveriges

utlandsrepresentation med anledning av

den radikalt förändrade utrikespolitiska

situationen. Härvid bör uppmärksammas

att den internationella

nyhetsrapporteringen minskar behovet av

nyhetsrapportering från ambassaderna. I

stället behövs kvalificerade bedömningar

från seniora krafter. Ett alternativ är

att överväga fler, men mindre

ambassader. Kanske behöver inte alla

ambassader vara uppbyggda efter samma

mall, utan i stället skulle de kunna ha

olika inriktning - politik, handel,

bistånd etc. Efter inträdet i EU har

kontaktmönstret med dess medlemsländer

radikalt förändrats och detta bör kanske

återspeglas i mindre ambassader och en

översyn av arbetsuppgifterna. Det är i

sammanhanget angeläget att ta vara på

erfarenheterna från de omorganisationer

av utlandsrepresentationen som

företagits i flera andra EU-länder.

Förslag till beslut om anslag inom

utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och internationell

samverkan

1 000-tal kronor

Utskottets förslag överensstämmer med

regeringens förslag till anslags-

fördelning.

Avvikelse

r i för

hållande

till

utskottet

s förslag

Utsko Res. 2

ttets v+mp

försl

ag

A Utrikesförvaltningen m.m.

1 Utrikesförvaltninge 1 667

n (ram) 384

2 Nordiskt samarbete 1 442

(ram)

3 Ekonomiskt bistånd 4 371

till svenska

medborgare i

utlandet m.m. (ram)

B Internationella organisationer

1 Bidrag till vissa 452 -4 253

internationella 462

organisationer

(ram)

2 Nordiska 303

ministerrådet (ram) 700

3 Organisationen för 24

ekonomiskt 207

samarbete och

utveckling (OECD)

(ram)

4 Fredsfrämjande 150

verksamhet (ram) 206

C Information om Sverige i utlandet

1 Svenska Institutet 55

(ram) 237

2 Övrig information 10

om Sverige i 266

utlandet (ram)

D Nedrustnings- och

säkerhetspolitiska frågor

1 Utredningar och 2 322

andra insatser på

det

utrikespolitiska

området (ram)

2 Information och 9 250

studier om

säkerhetspolitik

och fredsfrämjande

utveckling (ram)

3 Bidrag till 20

Stockholms 571

internationella

fredsforskningsinst

itut (SIPRI) (obet)

4 Forskning till stöd 12

för nedrustning och 235

internationell

säkerhet (ram)

5 Utrikespolitiska 10

Institutet (obet) 112

6 Forskningsverksamhe 3 597

t av särskild

utrikes- och

säkerhetspolitisk

betydelse (ram)

E Övriga utrikespolitiska frågor

1 Strategisk 13

exportkontroll 857

(ram)

2 Bidrag till 4 636

Stiftelsen

Östekonomiska

Institutet (obet)

3 Europainformation 8 800

m.m. (ram)

4 Bidrag till 2 548 +4 253

organisationer för

mänskliga

rättigheter och

folkrätt (ram)

SUMMA 2 757

203 0

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 3

A Utrikesförvaltningen m.m. 3

Motionerna 5

Utskottets överväganden 7

B. Internationella organisationer 11

Motionen 14

Utskottets överväganden 14

C Information om Sverige i

utlandet 16

Utskottets överväganden 17

D Nedrustnings- och

säkerhetspolitiska frågor 17

Motionen 18

Utskottets överväganden 18

E Övriga utrikespolitiska frågor 18

Motionerna 19

Utskottets överväganden 20

Hemställan 21

Reservationer 22

1. Sveriges representation i

Kinshasa (mom. 3) 22

2. Anslagen under utgiftsområde 5

Utrikesförvaltning och

internationell samverkan (mom. 6) 23

Särskilda yttranden 24

Utredning av Utrikesdepartementets

verksamhet m.m. (mom. 1, 2, 5 och

7) 24

Utredning av Utrikesdepartementets

verksamhet m.m. 25

(mom. 5) 25

Bilaga 26