Bet. 1996/97:UU14

Utrikesutskottets betänkande

1996/97:UU14

Europaavtalet med Slovenien

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1996/97

UU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens (Utrikesdepartementets)

förslag (prop. 1996/97:144) om godkännande av Europaavtalet med Slovenien.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1996/97:144 yrkar regeringen att riksdagen godkänner

Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom ramen för Europeiska

unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet av en

associering mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena

sidan och Republiken Slovenien å andra sidan (ett s.k. Europaavtal).

I avtalet konstateras att Sloveniens slutmål är att bli medlem i Europeiska

unionen (EU) och att en associering genom detta avtal enligt parternas mening

kommer att hjälpa Slovenien att nå detta mål.

Associeringens mål är bl.a. att skapa ett ramverk för den politiska dialogen

och för Sloveniens gradvisa integration med EU samt att främja en utökad

handel och harmoniska ekonomiska förbindelser. Ett viktigt element i denna

process är det interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan EG

och Slovenien som trädde i kraft i februari 1997. Europaavtalet lägger också

grunden till finansiellt, kulturellt och socialt samarbete samt samarbete för

att förhindra brottslig verksamhet, liksom för gemenskapens bistånd till

Slovenien.

Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka avtalets

tillämpning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europaavtalet om upprättandet av

en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, som

handlar inom ramen för Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken

Slovenien å andra sidan.

Bakgrund

Berlinmurens fall och enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut

och Sovjetunionens upplösning innebar att det framstod som möjligt att

förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska stater i

hela Europa. För dåvarande EG:s medlemsländer blev det ett första rangens

intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de

central- och östeuropeiska staternas integration med en europeisk gemenskap.

Dessa stater gjorde också mycket tidigt klart att medlemskap i dåvarande EG

var ett av de främsta politiska målen.

Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd länderna i Central- och Östeuropa

att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med gemenskapen, s.k.

första generationens avtal. År 1990 upprättades också ett särskilt program för

tekniskt bistånd för Polen och Ungern, PHARE-programmet. Detta kom sedan att

successivt utvidgas till övriga Central- och Östeuropa. Nu omfattar PHARE-

programmet 13 länder, inklusive de baltiska staterna, Albanien, Bosnien-

Hercegovina och Makedonien.

Den politiska utvecklingen gjorde snabbt förstagenerationsavtalen föråldrade

genom att gemenskapen måste vidta mer långtgående åtgärder. Utöver krav på mer

omfattande frihandelsavtal förelåg också önskemål av inte minst

säkerhetspolitiska skäl från länderna i Central- och Östeuropa om en formell

politisk dialog med gemenskapen.

Mot denna bakgrund fick kommissionen år 1990 ett mandat att inleda

förhandlingar med Polen, Ungern och dåvarande Tjeckoslovakien (fr.o.m. år 1993

Tjeckien och Slovakien) om associeringsavtal, s.k. Europaavtal. Mandatet

utvidgades senare till att omfatta övriga Central- och Östeuropa.

Europaavtalen med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern

har nu trätt i kraft, och Europaavtal med Estland, Lettland, Litauen och

Slovenien är under godkännande av parterna.

För Slovenien är Europaavtalet av mycket stor betydelse både politiskt och

ekonomiskt. Det är ett avgörande steg mot en integration med den

västeuropeiska gemenskapen. Syftet med avtalet är Sloveniens medlemskap i

Europeiska unionen (EU). Slovenien ansökte år 1996 om medlemskap i EU.

Avtalet innebär också att Slovenien omfattas av den särskilda

förmedlemskapsstrategi som Europeiska rådet antog i Essen i december 1994.

Strategin omfattar bl.a. deltagande vid sidan av ministerrådsmöten (den

strukturerade dialogen) samt bistånd till medlemskapsförberedelser och till

EU-anpassning. Särskilt viktig är anpassningen till gemenskapens inre marknad,

för vilken kommissionen har utarbetat en vitbok där färdriktningen för

kandidatländernas anpassningsarbete är angiven.

Utvecklingen i Slovenien

I december 1990 hölls en folkomröstning i Slovenien om självständighet. Nästan

nittio procent röstade för detta och ett halvår senare, den 25 juni 1991,

utropade landet sin självständighet. Två dagar senare angreps Slovenien av den

jugoslaviska armén. Efter starkt slovenskt motstånd upphörde

stridshandlingarna efter mindre än två veckor.

Slovenien brukar föras fram som exempel på ett land som framgångsrikt

genomfört en ekonomisk övergångspolitik. Landet har i dag en

bruttonationalprodukt per capita som placerar Slovenien bland de främsta

kandidatländerna. Tillväxten har varit hög men mattats av något under de

senaste två åren.

Slovenien har hållit parlamentsval två gånger och presidentval en gång.

Landets regering har uttalat en klar målsättning att integreras i den

västeuropeiska värdegemenskapen. Den reformpolitik som genomförs präglas av

marknadsekonomi, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.

Landets regering har förutom medlemskap i EU uttalat önskemål om att bli

medlem i Nato.

Sverige och Slovenien

Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med Slovenien i mitten av januari

1992, samtidigt med dåvarande EG:s medlemsstater. De bilaterala förbindelserna

mellan Sverige och Slovenien är goda.

Avtalets innehåll

Genom Europaavtalet upprättas en associering mellan de europeiska

gemenskaperna och deras medlemsländer å ena sidan och Slovenien å andra sidan.

Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. politik,

ekonomi och handel.

Europaavtalet omfattar sammanlagt 132 artiklar, 13 bilagor och sex

protokoll. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. I

slutakten anges att parterna har godkänt 21 gemensamma förklaringar och

beaktat en ensidig förklaring av Frankrikes regering och en ensidig förklaring

av Sloveniens regering.

Godkännande av avtalet

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner Europaavtalet

mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och

Republiken Slovenien å andra sidan.

Som motiv för förslaget anför regeringen att Europaavtalen är en central del

av gemenskapens politik gentemot länderna i Central- och Östeuropa. De lägger

grunden för ett omfattande samarbete med syfte att dessa länder kommer närmare

EU på en rad områden och att de till slut blir medlemmar i unionen.

Sloveniens närmande till EU är ett viktigt led i denna integrationsprocess

och ett väsentligt bidrag till strävan efter stabilitet, fred och en positiv

ekonomisk och social utveckling i regionen. Ur svensk synvinkel är det därför

av stor vikt att Europaavtalet med Slovenien ingås.

Utskottets överväganden

Vid behandlingen av propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen

(prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5) påpekade utskottet att de Europaavtal som

EU vid den tidpunkten ingått med sex central- och östeuropeiska stater

bekräftade den centrala roll som EU spelar för utvecklingen av ett brett

alleuropeiskt samarbete. Motsvarande överväganden gjordes i samband med

behandlingen av Europaavtalen med Estland, Lettland respektive Litauen.

Utskottet vill nu framhålla att det Europaavtal som slutits med Slovenien

ytterligare markerar EU:s centrala roll i nämnda frågor.

Den politiska och ekonomiska utvecklingen i Slovenien är viktig ur flera

aspekter. Liksom de säkerhetsmässiga fördelarna av ett med övriga Europa

integrerat Slovenien är ekonomisk utveckling och tillväxt i Slovenien till

förmån för hela Europa.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Europaavtalet med Slovenien.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i proposition 1996/97:144 föreslagna

Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom ramen för

Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan.

Stockholm den 17 april 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Inga-Britt Johansson (s),

Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-

Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Bodil Francke

Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus Johansson (s), Inger Lundberg (s)

och Ronny Olander (s).