Bet. 1996/97:UU16

Utrikesutskottets betänkande

1996/97:UU16

Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa

Innehåll

Sammanfattning

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservationer

Innehållsförteckning

1996/97

UU16

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas ett antal motioner som väckts under allmänna

motionstiden 1996/97 angående inriktning av och innehåll i Sveriges samarbete

med Central- och Östeuropa, inklusive Östersjösamarbetet och

Barentssamarbetet, samt de motioner som väckts angående detta samarbete med

anledning av regeringens proposition 1996/97:1. De motioner som behandlar

budgetfrågor för detta samarbete har utskottet beaktat i betänkande

1996/97:UU2.

Utskottet framhåller - liksom i utskottets betänkande 1995/96:UU16 - att

samarbetet med Central- och Östeuropa intar en central plats i svensk

utrikespolitik. Vidare framhålls att integrationen av länderna i central- och

östeuropa med europeiska politiska och ekonomiska strukturer är ett

övergripande mål för EU:s medlemsländer och för Sverige. Utskottet ser

positivt på den ökade inriktningen av östsamarbetet på sådana projekt som kan

länkas in i förmedlemskapsstrategin. Det innebär att det med automatik sker en

gradvis förändring av samarbetets karaktär och att de central- och

östeuropeiska staterna blir alltmer likvärdiga parter i samarbetet.

En viktig del i samarbetsprogrammet är enligt utskottets uppfattning stödet

för att främja demokratins utveckling och befästande i länderna i Central- och

Östeuropa. Utskottet ser positivt på utvecklingen av det svenska

demokratistödet och dess utformning. Ett demokratiskt samhälle har inte bara

fungerande demokratiska institutioner utan byggs även upp underifrån genom

folkligt deltagande och skapande av organisationer som kan artikulera den

folkliga viljan och tillvarata olika intressen i samhällsbygget och i

samhällsdebatten. Utskottet framhåller den betydelse som enskilda

organisationer och folkrörelser har för det fria organisationslivet och att de

har en central roll för genomförandet av insatser inriktade på en fördjupad

demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna i länderna i

Central- och Östeuropa.

Utskottet finner att det av regeringen föreslagna ländervalet ligger i linje

med dess uppfattning. I likhet med regeringen anser utskottet att samarbetet

med Ukraina bör utökas och att samarbetet med Vitryssland kan utökas så snart

den inhemska reformprocessen öppnar möjligheter för effektiva insatser.

Utskottet anser liksom regeringen att det är viktigt att miljöfrågorna

bibehåller en framskjuten plats i samarbetet med Central- och Östeuropa och i

Östersjösamarbetet, i synnerhet vad beträffar förbättringar av vattenmiljön i

Östersjön. Utskottet ser vidare positivt på att insatser för att förbättra

kärnsäkerheten är ett prioriterat område och spelar en betydande roll såväl i

Sveriges bilaterala samarbete med Central- och Östeuropa som i EU:s

östsamarbetsprogram.

Vad gäller regionalt och multilateralt samarbete är det utskottets

uppfattning att det nordiska samarbetet i vissa delar kan tjäna som förebild

för utvecklingen av samarbetet runt Östersjön. Utskottet anser även att

främjandet av ett nordiskt samarbete med närområdet bör fortsätta. När det

gäller Barentssamarbetet menar utskottet att Barentsregionen bär på stora

naturrikedomar som om de på rätt sätt tas till vara - med nödvändig hänsyn

till den känsliga arktiska miljön - kan leda till ökad tillväxt och välfärd i

hela regionen. Samarbetet bidrar på ett konstruktivt sätt till reformprocessen

i Ryssland och har en stabiliserande inverkan, både i Barentsregionen och i

norra Europa som helhet. Insatser inom miljöområdet i Barentsregionen är väl

kartlagda och lämpliga åtgärder redan identifierade, och utskottet ser mycket

positivt på det framväxande miljösamarbetet i regionen. Insatsbehovet är

emellertid mycket stort och kräver finansiering inte bara från Barentsländerna

utan även från andra bi- och multilaterala källor. Europeiska kommissionen har

en viktig uppgift att mobilisera resurser till insatser i regionen.

Utskottet framhåller att utbyggnaden av infrastrukturen i Central- och

Östeuropa är av största vikt och ser positivt på de åtgärder som vidtagits av

regeringen för att på kort och lång sikt främja de ekonomiska relationerna och

utöka handelsutbytet med länderna i Central- och Östeuropa och med de baltiska

staterna.

Utskottet besvarar eller avstyrker samtliga motioner. Till betänkandet är

fogat sex reservationer och tre särskilda yttranden.

Motionerna

1996/97:U206 av Chris Heister och Mikael Odenberg (m) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i

syfte att i samarbete med Svenska kyrkan få till stånd en återupprustning av

den svenska församlingens kyrkobyggnad i S:t Petersburg.

1996/97:U209 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om sociala hjälpprogram i de baltiska staterna samt i det ryska när-

området.

1996/97:U511 av Olle Lindström (m) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om strukturinvesteringar i Barentsregionen.

1996/97:U512 av Birgitta Gidblom m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om resurser till

Barentssamarbetet för vidare utveckling i regionen.

1996/97:U623 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om partianknutna stiftelsers betydelse för internationell

demokratiutveckling.

1996/97:U703 av Bengt Hurtig m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder från den svenska regeringen för att förhindra miljöskador

och konflikter vid industriell verksamhet i nordvästra Ryssland,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige bör verka för en stor internationell insats för att

lösa problemen med kärnkraftssäkerhet och strålskydd på Kolahalvön,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av en plan och prioriteringsordning för

infrastruktursatsningar i Barentsregionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om stärkandet av kvinnors ställning i Barentsregionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om mål för den i motionen föreslagna fonden för Barentssamarbetet.

1996/97:U801 av Dan Ericsson och Chatrine Pålsson (kd) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att resurser från regeringens miljardprogram för Östersjösamarbetet

och omställning till hållbar utveckling skall avsättas för iordningställande

av mottagningsanläggningar för oljespill och annat avfall.

1996/97:U802 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Norden som aktör i Östersjösamarbetet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder för att underlätta handel och investeringar i

Östersjöregionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om studieförbundens roll för demokratiutvecklingen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om fortsatt demokratistöd via de svenska riksdagspartierna.

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om låneavskrivning i utbyte mot miljöinvesteringar.

1996/97:U803 av Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (m) vari yrkas att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

ekonomiska garantier för utgivning av en svensk-litauisk ordbok.

1996/97:U804 av Anita Johansson och Björn Ericson (s) vari yrkas att riksdagen

hos regeringen begär att den utreder behovet av och möjligheterna för att

inrätta ett akademiskt centrum för Östersjöländerna.

1996/97:U805 av Sonja Fransson (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utbilda och bekosta anställningen av lokala Agenda 21-

samordnare i de baltiska staterna under ett till två år, inom de resurser som

är avsatta för Östersjösamarbetet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stimulera till utveckling av vänorts- och nätverkskontakter

mellan Agenda 21-arbetet i Sverige och Baltikum.

1996/97:U806 av Liselotte Wågö (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att villkora biståndsinsatserna för lagstiftning till förmån för

barn och ungdom.

1996/97:U807 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att internationellt verka för att säkra sarkofagen och stänga

övriga reaktorer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att internationellt verka för ökat bistånd till dem som drabbats av

Tjernobylolyckan,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att internationellt verka för att stoppa all vidare utbyggnad av

kärnkraften i Öst- och Centraleuropa,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att verka internationellt för att stoppa inflyttningen till de

radioaktiva områdena i Vitryssland och Ukraina,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att införa gränsvärden som återspeglar de faktiska riskerna.

1996/97:U808 av Tomas Högström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger

regeringen till känna vad i motionen anförts om att redovisa kostnader och

effekter av Sveriges bistånd till de baltiska länderna.

1996/97:U809 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att kräva öppenhet och insyn angående radioaktiva utsläpp,

kärnbränsle m.m. i Barentsregionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om de risker som finns i Barentsregionen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att övervaka och åtgärda miljöhoten i Barentsregionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att utveckla samarbetet inom Barentsregionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att föra upp de globala hot som finns i Barentsregionen på

internationell nivå.

1996/97:U810 av Anders Svärd m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en redovisning över den aktuella miljösituationen i

Barentsregionen, samt förslag till lämpliga åtgärder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om behovet av särskilda medel för Länsstyrelsen i Norrbottens län för

dess arbete inom Regionrådet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en ökad prioritering av Barentsregionen inom samarbetet med Öst-

och Centraleuropa.

1996/97:U811 av Lennart Rohdin (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utökat skolutbyte eller utbyte mellan ukrainska och svenska

ungdomsorganisationer.

1996/97:U812 av Håkan Holmberg m.fl. (fp) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om kärnkraftssäkerhet i öst,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Sveriges relationer till Ukraina och Vitryssland,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en självständig svensk Centraleuropapolitik,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om en självständig svensk Balkanpolitik.

1996/97:U813 av Göran Lennmarker m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att stödinsatserna utformas i perspektivet av integrationen av

Central- och Östeuropa,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om inriktningen i övrigt av stödet till Central- och Östeuropa,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om administrationen av samarbetet med Central- och Östeuropa.

1996/97:U814 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige skall öka sitt bistånd till Ryssland, särskilt S:t

Petersburgsområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att undersöka möjligheterna till utökade svenska insatser i

Vitryssland,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Utrikesdepartementet skall göra en analys av utvecklingen i

Vitryssland,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att svenska staten bör utöka sina ekonomiska garantier i syfte att

främja samarbete och handel med Östeuropa,

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur import av varor från

Östeuropa kan underlättas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ökad samordning m.m. av de svenska insatserna i Östeuropa,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ny infrastruktur i Östeuropa,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om åtgärder i trafiksektorn,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att Sverige måste stödja uppbyggnaden av alternativa energisystem i

stället för Östeuropas kärnkraft,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att man skall ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet i alla slags

projekt.

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om ett samlat grepp för att främja utvecklingen av turism, idrott och

kultur mellan berörda länder.

1996/97:U815 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om utnyttjande av Kalmar läns förutsättningar för ett utökat

Östersjösamarbete,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om förläggande av försöksverksamhet till Kalmar län beträffande ökad

demokrati och ökat utbyte över gränserna inom Östersjösamarbetet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om tillsättande av en särskild grupp ur Östersjörådet för att initialt

föreslå lämpliga samordningsåtgärder för ett utökat samarbete mellan Kalmar

län och övriga Östersjöländer.

1996/97:Kr283 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om resurserna för Östersjösamarbetet.

1996/97:Jo738 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om samarbete mellan olika aktörer i Östersjöområdet,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om vikten av att stödja utvecklingen av kollektivtrafiksystemen i de

baltiska staterna och Polen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en ledning för fossilgas från Norge över Sverige till Finland

och Baltikum inte får komma till stånd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om svenska satsningar på utveckling av alternativa energisystem i

Baltikum,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om torvanvändningen i Baltikum,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om att en viktig del av Östersjösamarbetet är att varje land skall

redovisa sin miljöskuld.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om miljöinriktningen av Östersjösamarbetet.

1996/97:A433 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om Östersjöfonden.

Utskottet

1. Demokratins kultur och samarbetets länderinriktning

Sammanfattning av motionerna

I Moderata samlingspartiets kommittémotion U813 (m) framhålls att samarbetet

med länderna i Öst- och Centraleuropa syftar till att den europeiska

integrationen utsträcks även till dessa länder. De nya demokratierna har rätt

att delta i samarbetet på i princip samma villkor som de sedan länge

etablerade västeuropeiska demokratierna. Stödinsatserna måste ses i detta

perspektiv och inte som ett biståndssamarbete, menar motionärerna (yrkande 1).

Vidare konstaterar motionärerna att redan inom ett begränsat antal år kommer

de nya demokratierna att fullt ut delta i det gemensamma beslutsfattandet och

i den meningen vara fullvärdiga medlemmar i det europeiska samarbetet.

När det gäller samarbetets inriktning framförs i motionen synpunkter inom

ett flertal områden. Motionärerna menar att stödinsatser är särskilt känsliga

i länder där all verksamhet tidigare var centralplanerad och där subventioner

och straffavgifter förstört meningsfull verksamhet. Stödinsatser måste alltså

utformas med stor försiktighet så att inte framväxande strukturer hämmas och

gamla strukturer främjas.

När det gäller suveränitetsstödet till de baltiska staterna krävs fortsatta

insatser och utvecklingen av det säkerhetsmässiga samarbetet kommer att stå i

fokus under de närmaste åren.

För att hjälpa till att bygga ett öppet och pluralistiskt samhälle med

respekt för oliktänkande och minoriteter är det viktigt med utbyte inom

utbildning och kulturliv. Utbyte mellan lärare, studenter, forskare,

kulturpersonligheter, journalister och andra nyckelgrupper kan bidra till att

sprida mångfaldens och toleransens erfarenheter.

En central uppgift för de västliga stödinsatserna är att bidra till att

skapa en rättsstat. Det handlar inte om så stora summor men väl om överföring

av normer, kunskaper och kompetens. En fungerande rättsstat är enligt

motionärerna en oundgänglig del i en fungerande demokrati och marknadsekonomi

(yrkande 2 delvis).

I Centerpartiets partimotion U802 (c) framhålls att demokratiseringen är,

tillsammans med övergången till marknadsekonomi, de viktigaste förändringarna

i de tidigare kommunistdiktaturerna. Centerpartiet anser att det är viktigt

med fortsatt stöd för en fördjupad demokratisering och vill i detta sammanhang

särskilt betona folkrörelsernas betydelse för det fria organisationslivet.

Studiecirklar var det idéburna arbetets drivhus i samband med demokratins

genombrott i de nordiska länderna framhåller motionärerna och menar att det

finns anledning att i utbytet med Central- och Östeuropa även fortsättningsvis

ta tillvara de kunskaper som finns i svenska studieförbund (yrkande 5). Även i

motion Kr283 (c) framhålls att det är viktigt att det mellanfolkliga

samarbetet stärks på det lokala planet. Centerpartiet föreslår att 50 miljoner

kronor avsätts ur Östersjösamarbetet för kunskapsutbyte och kontaktskapande

verksamhet inom studieförbunds, föreningslivets och folkrörelsers aktiva

verksamhet i dessa länder (yrkande 31).

Även i kommittémotion U623 (fp) betonas vikten av att bygga demokratiska

strukturer. Motionärerna menar att det i Sverige länge funnits en ovilja att

erkänna den roll som demokratins aktörer - partier med sidoorganisationer,

fria medier, bildningsorganisationer etc. spelar för att demokratiska

samhällsförhållanden skall kunna uppstå och vidmakthållas. Sedan något år

tillbaka har denna hållning förändrats genom att partianknutna stiftelser kan

få statliga medel för samarbete med partier och andra motparter i andra

länder. Denna försöksverksamhet bör enligt Folkpartiets mening permanentas.

Samtidigt är det angeläget att utrikesförvaltningen förstår att demokratiska

partier har olika arbetsformer och strukturer och inte fördelar stöd efter

någon mall som kanske är relevant för svenskt politiskt liv - eller delar av

det - men som inte är tillämplig i andra länder och i länder där demokratin

helt nyligen har börjat utvecklas (yrkande 5).

Motionärerna bakom motion U802 (c) menar att den del av stödet till

demokratiutveckling, som i dag utbetalas till de svenska riksdagspartierna för

stöd till partisystemet i Central- och Östeuropa, fyller en viktig uppgift.

Stödet via riksdagspartierna är en försöksverksamhet som skall utvärderas

efter 1997. Centerpartiet anser att det partianknutna stödet bör finnas kvar

även efter 1997 (yrkande 6).

I motion U811 (fp) framhåller Folkpartiet liberalerna det angelägna i att

stärka den demokratiska utvecklingen i Ukraina. Det sker bäst genom ökat

samarbete med andra demokratier som Sverige och ökad integration i det

europeiska samarbetet. Motionären anser att det är viktigt att understödja och

stimulera breda enskilda och folkliga kontakter mellan ungdomar från Sverige

och Ukraina inom ramen för skolutbyte samt utbyte mellan ukrainska och svenska

ungdomsorganisationer som idrottsrörelsen eller scoutrörelsen (yrkande 2).

Vänsterpartiet framhåller i partimotion U814 (v) att kontakterna med Östeuropa

har ökat - särskilt med de baltiska länderna - och att det är viktigt att

uppmuntra alla folkliga kontakter. I dag sker en rad initiativ inom dessa

områden, men mycket grundas på spridda kommunala och enskilda organisationers

engagemang eller enstaka eldsjälars insats. Vänsterpartiet menar att det

saknas en nationell, svensk strategi för hur man kan uppmuntra dessa slag av

kontakter. Regeringen bör ta ett samlat grepp över hur turismen över Östersjön

skall främjas och hur kultur- och idrottsutbytet kan öka mellan Sverige och

Östeuropa (yrkandena 6 och 11).

I motion U813 (m) anförs att de baltiska länderna, Polen och åtta nordvästliga

regioner i Ryssland utgör den naturliga delen i det bilaterala samarbetet. Här

föreligger särskilda intressen och möjligheter att stärka samarbetet direkt

med Sverige, menar motionärerna. I Vitryssland, som i strikt mening inte

räknas till närområdet, men likväl nästan är ett grannland, är det nu särskilt

viktigt med insatser för att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Även

insatser för utvecklingen i Ukraina är motiverade. Landet dröjde länge med

systemskiftet och befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation. När nu sent

omsider förändringarna sker är det viktigt att Sverige tillsammans med övriga

Europa ger landet sitt stöd (yrkande 2 delvis).

I motion U812 (fp) framhålls att Ukraina bör ges ökat utrymme i det svenska

samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa. Samarbetet bör i första hand

handla om stöd till utveckling av demokratiska institutioner. Vad gäller

Vitryssland menar motionärerna att ett svenskt engagemang bör övervägas när

regimen ändrat karaktär (yrkande 7). Vidare framhåller motionärerna att även

om starka skäl talar för en koncentration av de svenska intressena till vårt

närområde kring Östersjön och till delar av Ryssland vore det oklokt att helt

avstå från engagemang i andra länder. Polen, Tjeckien, Ungern och Slovenien

utgör kärnan i unionens kommande utvidgning. Om Sverige vill kunna påverka hur

denna utvidgning av unionen genomförs behöver vi en självständig

Centraleuropapolitik (yrkande 8). På samma sätt behöver Sverige en

självständig Balkanpolitik (yrkande 9).

Även Vänsterpartiet framför i partimotion U814 (v) synpunkter på

länderinriktningen av samarbetet med Central- och Östeuropa. Partiet förordar

att Sverige skall öka sitt stöd till Ryssland och särskilt till S:t

Petersburgsområdet. Ett Ryssland som får ekonomin att växa, åtgärdar

miljöproblemen, tyglar arbetslösheten, bemästrar den sociala utslagningen och

betvingar kriminaliteten blir en efterlängtad ny marknad och en källa till

fördjupad demokrati och ökad säkerhet (yrkande 1). Vidare anför motionärerna

att Vitryssland är ett ofta bortglömt land där reformprocessen går trögt.

Pressen är statskontrollerad och yttranderätten i praktiken starkt begränsad,

det finns inte positiva tecken i den ekonomiska utvecklingen, mänskliga

rättigheter kränks och få strukturreformer har genomförts. Vänsterpartiet

anser att regeringen bör få i uppdrag att undersöka möjligheterna för utökade

svenska insatser i Vitryssland med syfte att bidra till en positiv utveckling

i landet (yrkande 2) samt att Utrikesdepartementet bör få i uppdrag att göra

en analys av utvecklingen i landet (yrkande 3).

Vänsterpartiet anser vidare att jämställdhetsperspektivet måste få en mer

framträdande roll i de projekt Sverige deltar i. I direktiven till

östsamarbetet finns detta med men har ännu inte fått tillräckligt genomslag i

samarbetet (yrkande 10).

I motion U806 (m) hänvisas till alarmerande rapporter om många barns och

ungdomars vardag i de baltiska länderna. Gatubarnens antal stiger i

oroväckande takt. Ett stort antal står utanför skolväsendet, prostitution och

kriminalitet förekommer likväl som missbruk och allvarliga smittsamma

sjukdomar. Den nationella lagstiftningen när det gäller barnens rättigheter

och omhändertagande är bristfällig även om att de baltiska länderna har

skrivit under FN:s barnkonvention.

Omfattande insatser av frivilliga organisationer har gjorts och många länder

har bidragit med olika projekt, inte minst Sverige. Trots detta går

lagstiftningsarbetet för långsamt konstaterar motionären och vill införa som

villkor för de svenska biståndinsatserna att det sker framsteg vad gäller

lagstiftning till förmån för barn och ungdom.

Utskottets överväganden

Från både riksdag och regering har vid ett flertal tillfällen uttalats att

integrationen av länderna i Central- och Östeuropa med europeiska politiska

och ekonomiska strukturer är ett övergripande mål för EU:s medlemsländer och

för Sverige. Sverige stöder aktivt EU:s östutvidgning och kan genom samarbete

beträffande medlemskapsförhandlingar och lagharmonisering underlätta för ett

framtida medlemskap för de länder som har associationsavtal med unionen.

I den särskilda propositionen om samarbetet med Öst- och Centraleuropa

(1994/95:160) framhölls följande:

EU:s framtida utvidgning med de länder i Central- och Östeuropa som har eller

nu förhandlar om associationsavtal välkomnas. Sverige skall särskilt verka för

Estlands, Lettlands och Litauens fulla Europaintegration. Sverige stödjer

också EU:s strävan att knyta Ryssland och andra östeuropeiska länder närmare

till det europeiska samarbetet.

Riksdagen antog våren 1995 (bet. 1994/95:UU16, rskr. 1994/95:308) regeringens

förslag och fyra övergripande mål uppställdes för det svenska samarbetet:

- att främja en säkerhetsgemenskap

- att fördjupa demokratins kultur

- att stödja en socialt hållbar ekonomisk omvandling

och

- att stödja en miljömässigt hållbar utveckling.

I sitt betänkande 1994/95:UU16 framhöll utskottet att samarbetet med Öst- och

Centraleuropa intar en central plats i svensk utrikespolitik. Det är ett

grundläggande svenskt intresse att verka för de fyra ovannämnda målen,

innefattande även effektivare energisystem och en ökad öppenhet mot omvärlden.

De central- och östeuropeiska staternas integration i Europa - där ett

framtida medlemskap i unionen i de flesta fall utgör en konkret målsättning -

kan bidra till ökad politisk och ekonomisk stabilitet på hela den europeiska

kontinenten.

I proposition 1996/97:1 fastslår regeringen åter att integrationen av länderna

i Central- och Östeuropa med europeiska strukturer är ett övergripande mål för

det svenska samarbetet. Sverige stödjer aktivt EU:s östutvidgning och vill

genom samarbete beträffande medlemskapsförhandlingar och lagharmonisering

underlätta för ett framtida medlemskap för de länder som har associationsavtal

med EU. Sverige verkar särskilt för Estlands, Lettlands och Litauens fulla

Europaintegration och medlemskap i EU. Även Polens medlemskap i EU är en

svensk angelägenhet inte minst ur ett Östersjöperspektiv. Sverige stödjer

också EU:s strävan att knyta Ryssland och andra östeuropeiska länder närmare

till det europeiska samarbetet.

Utskottet har erfarit att efter hand som EU:s förmedlemskapsstrategi antagit

fastare former och i samma mån som flertalet associerade länder i Central- och

Östeuropa i allt större utsträckning inriktar sina politiska och ekonomiska

ansträngningar på en framtida EU-anslutning, har också svenska stödinsatser

fått en tydligare integrationsprofil. Exempel på detta är de landstrategier

som utarbetats för det svenska samarbetet med Lettland och Litauen. Där slås

fast att det fortsatta bilaterala samarbetet med dessa länder bör inriktas på

att bidra till en konsolidering och fördjupning av reformprocessen samt att

hjälpa dem att förbereda medlemskapsförhandlingarna och stödja det

anpassningsarbete med sikte på EU-medlemskap som länderna själva nu ger högsta

prioritet.

Den ökade inriktningen av östsamarbetet på sådana projekt som kan länkas in

i förmedlemskapsstrategin innebär automatiskt en gradvis förändring av

samarbetets karaktär. De central- och östeuropeiska staterna blir alltmera

likvärdiga parter. Stödåtgärderna ersätts av reguljärt samarbete. Tendensen är

tydlig då det gäller länder som Polen och Estland, vars andelar av

östsamarbetet nu minskar. Utskottet ser positivt på denna utveckling av

samarbetet. Därmed anser utskottet motion 813 (m) yrkande 1 besvarad.

I samma motion framhålls även att suveränitetsstödet till de baltiska staterna

skall fortsätta med en fokusering på utvecklingen av det säkerhetsmässiga

samarbetet och att en central uppgift för samarbetet är att bidra till

byggandet av en rättsstat.

De erfarenheter som under 90-talet vunnits genom insatser som stöd till

säkerhetspolitisk kompetensutveckling, kust- och gränsbevakning, sjö- och

luftfart, polis, tull, civilförsvar och räddningstjänst understryker enligt

utskottets uppfattning vikten av samarbete mellan länderna i Östersjöregionen

inom detta område. I proposition 1996/97:1 framhåller regeringen behovet av

fortsatt stöd till regionalt samarbete, gränsöverskridande samarbetsprojekt,

officersutbildning, minröjningsinsatser samt stöd till upprättande och

utbildning av den gemensamma baltiska bataljonen för fredsbevarande insatser

(BALTBAT). Det är utskottets uppfattning att dessa insatser är av stort värde

samt att även stärkandet av demokratins och rättsstatens institutioner har

viktiga säkerhetsfrämjande aspekter. Därmed anser utskottet motion U813 (m)

yrkande 2 i berörd del besvarad.

Vidare uppmärksammas i samma motion, yrkande 2 (delvis), samt i motionerna

U802 (c) yrkandena 5 och 6, Kr283 (c) yrkande 31, U623 (fp) yrkande 5,

U811(fp) yrkande 2 samt U814 (v) yrkandena 6 och 11 att byggandet av

fungerande demokratier i länderna i Central- och Östeuropa är ett

mångfasetterat arbete som kräver insatser på olika områden samt att det är

viktigt att understödja och stimulera breda enskilda, folkliga, yrkesmässiga,

organisations- och partikontakter mellan Sverige och länderna i Central- och

Östeuropa.

Inom ramen för Sveriges samarbete med länderna i Central- och Östeuropa utgör

- som framhölls ovan - stöd för fördjupande av demokratins kultur ett av fyra

huvudområden. I proposition 1996/97:1 framhåller regeringen att tillsammans

med övergången till marknadsekonomi har demokratiseringen utgjort det

viktigaste inslaget i de central- och östeuropeiska staternas

samhällsomvandling. Regeringen slår också fast att Sverige fortsatt skall

stödja den löftesrika processen och bidra till att fördjupa demokratins

kultur. Vidare konstateras att stödet på demokratiområdet ökade markant under

budgetåret 1995/96. Antalet insatser fördubblades i jämförelse med budgetåret

1994/95.

Enligt vad utskottet erfarit fokuseras Sidas strategi för stöd till

demokratisk samhällsutveckling och stöd för mänskliga rättigheter i Central-

och Östeuropa på främjande av rättsinstitutionernas funktionsduglighet, lokal

demokrati vilket även innefattar vänortssamarbete, kompetens och attityder i

medierna, jämställdhet, beredning av de politiska besluten och samspel mellan

de politiska instanserna och förvaltningen, kontroll och revision i

förvaltningen samt medborgarutbildning och medborgaraktiviteter i

samhällsfrågor.

Det totala demokratirelaterade stödet i samarbetet med Central- och

Östeuropa uppgick till ca 130 miljoner kronor för kalenderåret 1996 och

regeringen uppskattar att det samlade demokratistödet under innevarande

budgetår kan komma att uppgå till motsvarande belopp. Utskottet ser positivt

på denna utveckling av demokratistödet och dess utformning.

En aspekt som lyfts fram är betydelsen av organisationer som fungerar och

verkar på basplanet. Ett demokratiskt samhälle är inte bara ett som har

fungerande demokratiska institutioner utan ett där demokratin även byggs upp

underifrån genom folkligt deltagande och skapande av organisationer som kan

artikulera den folkliga viljan och tillvarata olika intressen i samhällsbygget

och i samhällsdebatten. I flera motioner framhålls den betydelse som

folkrörelserna har för det fria organisationslivet och att de har en central

roll i det fortsatta stödet för en fördjupad demokratisering. Utskottet delar

denna uppfattning.

Utskottet anser att enskilda organisationer och folkrörelser spelar en

avgörande roll för demokratisk samhällsutveckling och respekt för de mänskliga

rättigheterna. Stärkandet av det civila samhället i form av livskraftiga

folkrörelser är en av de viktigaste faktorerna i demokratins befästande och

framåtskridande i Central- och Östeuropa. Utskottet har erfarit att anslaget

till enskilda organisationer för denna typ av insatser har ökat med 8 miljoner

kronor till 57 miljoner kronor för innevarande budgetår.

Svenska studieförbund har genom Sidas stöd till enskilda organisationer i

Central- och Östeuropa bedrivit verksamhet sedan början av 1990-talet.

Beträffande organisationer som har ramavtal med Sida har exempelvis LRF i

samarbete med Vuxenskolan utvecklat studiecirkelverksamhet på landsbygden i

Östeuropa. Andra förbund som har varit aktiva är Medborgarskolan och ABF.

Denna och andra typer av insatser fortgår och utskottet har erfarit att

regeringen välkomnar fortsatt tillvaratagande av de kunskaper som finns inom

svenska studieförbund och att denna verksamhet ligger väl i linje med

prioriteringar inom anslaget för enskilda organisationers verksamhet i

Central- och Östeuropa. Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse över

att statligt stöd för svenska studieförbund kommer att utgå även i

fortsättningen.

Vidare vill utskottet i detta sammanhang framhålla den verksamhet som bedrivs

av UNDP och Europarådet när det gäller att främja demokratins utveckling i

länderna i Central- och Östeuropa. Sverige har för att stödja denna verksamhet

bl.a. avsatt en miljon dollar som frivilligt bidrag (utöver Sveriges

multilaterala stöd till UNDP) för UNDP:s demokratiprogram i Central- och

Östeuropa, vilket syftar till att främja demokrati, respekten för de mänskliga

rättigheterna och enskilda organisationers verksamhet. Bidraget avser länder

inom OSS (Oberoende Staters Samvälde). Europarådets verksamhet i Central- och

Östeuropa syftar till att vägleda länderna i lagstiftnings-, författnings- och

institutionsuppbyggande inom områden som mänskliga rättigheter, medier,

utbildning, kultur ungdomsfrågor och miljö. Andra verksamhetsområden är lokal

demokrati samt institutionsuppbyggnad av bl.a. domstols-, åklagar, och

polisväsende. Utöver annat multilateralt stöd har Sverige lämnat frivilliga

bidrag till Europarådet. Utskottet finner att detta stöd är värdefullt och att

Sverige även fortsättningsvis bör stödja multilaterala insatser för främjande

av demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Utskottet anser därmed motionerna U813 (m) yrkande 2 (delvis) samt U802 (c) 5

besvarade.

En särskild begäran framförs i motion Kr283 (c) yrkande 31 om att medel skall

anslås från det särskilda Östersjöanslaget som riksdagen beslutade om sommaren

1996 för kunskapsutbyte och kontaktskapande verksamhet inom stuideförbunds,

föreningslivets och folkrörelsers kontaktskapande verksamhet. Utskottet finner

att tillräckliga medel avsätts inom det reguljära samarbetet för

demokratistödjande insatser och för enskilda organisationers verksamhet.

Utskottet avstyrker därmed motion Kr283 (c) yrkande 31.

I motionerna U623 (fp) yrkande 5 och U802 (c) yrkande 6 framförs förslaget att

den del av stödet till demokratiutveckling som i dag utbetalas till de svenska

riksdagspartierna för stöd till och samarbete med partier och andra

motsvarande organisationer i andra länder skall permanentas.

Stödet till partianknutna organisationer är en försöksverksamhet som skall

utvärderas under 1997. Försöksverksamheten pågår fr.o.m. den 1 juli 1995

t.o.m. den 31 december 1997. Utskottet har erfarit att det hos svenska partier

och partinära organisationer genomgående har funnits en tydlig strävan att

utnyttja stödet. Gemensamt för alla partier är att de valt att främst

samarbeta med partinära organisationer i Estland, Lettland och Litauen.

Därutöver har några partier valt att stödja organisationer i Bosnien-

Hercegovina, Serbien, Tjeckien, Polen, Slovakien, Slovenien, Rumänien,

Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Georgien. Genomgående har samarbetet

kännetecknats av olika former av kunskapsöverföring för att främja

huvudsakligen organisationsuppbyggnad. Utöver det partianknutna stödet har

organisationer som står nära de politiska partierna möjlighet att söka bidrag

via anslaget för stöd till folkrörelser och enskilda organisationer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att när det gäller att fördjupa

demokratins kultur är det betydelsefullt att stödja det partiväsende som ännu

är under uppbyggnad i Central- och Östeuropa. Formerna för detta stöd kan

variera. Utskottet vill därför inte vid detta tillfälle ta ställning till en

eventuell fortsättning av stödformen även efter 1997. Den planerade

utvärderingen bör först genomföras. Därmed anser utskottet motionerna U623

(fp) yrkande 5 och U802 (c) yrkande 6 besvarade.

När det gäller utbyte och kontakter mellan Sverige och Ukraina delar

utskottet motionärernas bedömning i motion U811 (fp) att det är viktigt att

understödja och stimulera dessa för att stärka den demokratiska utvecklingen i

landet. Som exempel på insatser som har genomförts kan nämnas att Sida har

lämnat bidrag till en folkhögskola på Krim och ett flertal mindre bidrag till

Rekryteringsgruppen, en grupp handikappade svenska ungdomar som etablerat

samarbete med ukrainska unga handikappade. Svenska institutet har erbjudit

stipendier till ukrainska ungdomar för kortare eller längre perioder. Enligt

vad utskottet erfarit är det Svenska institutets ambition att intensifiera

samarbetet på ungdomssidan med Ukraina, vilket utskottet välkomnar.

Därutöver anser utskottet att det är viktigt att enskilda organisationer

engagerar sig i utbytesverksamhet och att vänortsutbyte etableras mellan

intresserade kommuner. Därmed anser utskottet motion U811 (fp) yrkande 2

besvarad.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion U814 (v) yrkandena 6 och

11 att det är viktigt att uppmuntra folkliga kontakter och kultur- och

idrottsutbyte med länderna i Östeuropa. Utskottet ser också positivt på

vänortssamarbetet. Däremot ifrågasätter utskottet både behovet av en nationell

svensk strategi för dessa kontakter och av att regeringen tar ett samlat grepp

över hur turismen skall främjas och hur kultur- och idrottsbytet kan ökas.

Reformprocessen i Central- och Östeuropa har skapat nya förutsättningar som

har gjort det möjligt för det civila samhället att där utvecklas och för

organisationer och enskilda att ha internationella kontakter. Det är

myndigheternas uppgift att skapa gynnsamma villkor och underlätta ett mera

aktivt samarbete och utbyte men ej att verka styrande. I den mån särskilda

bilaterala svenska insatser är nödvändiga för att komplettera kommunala,

regionala, enskilda och organisationers ansträngningar, kanaliseras dessa via

Svenska institutet. Utskottet avstyrker därmed motion U814 (v) yrkandena 6 och

11.

Synpunkter på ländervalet framförs i motionerna U813 (m) yrkande 2 (delvis),

U812 (fp) yrkande 7 samt U814 (v) yrkandena 1, 2 och 3. Utskottet delar i

huvudsak de uppfattningar avseende ländervalet som kommer till uttryck i de

aktuella motionerna. I regeringens proposition 1996/97:1 framhålls att de

svenska bilaterala insatserna koncentreras till Sveriges geografiska

närområde. Detta omfattar Estland, Lettland, Litauen, Polen och nordvästra

Ryssland med städerna S:t Petersburg, Kaliningrad, Pskov, Novgorod,

Archangelsk och Murmansk med omgivande län samt Karelen. Utskottet finner att

det av regeringen föreslagna ländervalet ligger i linje med dess uppfattning.

Utskottet anser i likhet med regeringen att samarbetet med Ukraina bör utökas.

Mot bakgrund av landets storlek, dess geopolitiska läge, den pågående

reformprocessen samt att utvecklingen i landet är av säkerhetspolitiskt

intresse för Sverige bör samarbetet med Ukraina äga prioritet. Vidare har

utskottet erfarit att regeringen har ambitionen att utveckla samarbetet med

Vitryssland så snart den inhemska reformprocessen öppnar möjligheter för

effektiva svenska insatser och ett ökat svensk-vitryskt samarbete. Utskottet

anser att eventuella insatser i Vitryssland bör fokuseras på att främja

respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska fri- och rättigheter.

Vad avser samarbetet med Ryssland framhåller regeringen i proposition

1996/97:1 att den högre prioritet som Ryssland har givits under senare år även

bör gälla under nästkommande budgetår förutsatt att reformprocessen medger

fortsatt effektiva insatser. Vidare anför regeringen att samarbetet enligt

landstrategin 1996-1998 även fortsättningsvis skall inriktas på

kunskapsöverföring och institutionsutveckling till stöd för reformprocessen.

Utskottet ser positivt på att samarbetet med Ryssland ges en högre prioritet

under de förutsättningar som regeringen har angett.

Med vad som ovan anförts betraktar utskott motionerna U813 (m) yrkande 2

(delvis), U812 (fp) yrkande 7 samt U814 (v) yrkande 2 besvarade.

Vad avser insatser i S:t Petersburgsområdet vill utskottet erinra om vad som

anfördes i utskottsbetänkande 1996/97:UU2 Utgiftsområde 7 Internationellt

bistånd. Med anledning av en motion om ökade insatser i S.t

Petersburgsområdet framhöll utskottet där följande:

- - - Målet för svenska miljöinsatser är att bevara och förbättra miljön,

särskilt i och kring Östersjön.

Utgångspunkt för insatserna i Östersjöområdet är Åtgärdsprogrammet för

Östersjön. Regeringen framhåller i nu föreliggande budgetproposition att det

samarbete som inleddes med Ronnebymötet år 1990 skall fördjupas och

intensifieras. En uppdatering av Åtgärdsprogrammet pågår, vilken kommer att

följas upp av HELCOM (The Baltic Marine Environment Protection Commission) och

föreläggas miljöministermötet 1998.

Miljösituationen i nordvästra Ryssland har redan uppmärksammats från svensk

sida och ett samarbete pågår mellan Sida och internationella

finansieringsinstitutioner på detta område. Genom ett sådant samarbete har ett

avloppsreningsprojekt med svensk delfinansiering tillsammans med europeiska

återuppbyggnads- och utvecklingsbanken inletts i S:t Petersburg. Enligt vad

utskottet erfarit förväntas en ökning av stödet inom miljösektorn vad avser

Ryssland för det kommande budgetåret.

Med det anförda avstyrker utskottet motion U814 (v) yrkande 1.

I motion U814 (v) yrkande 3 begärs ett riksdagens tillkännagivande om att UD

bör få i uppdrag att göra en analys av utvecklingen i Vitryssland. Utskottet

vill här anföra att Utrikesdepartementet har en aktiv bevakning av

händelseutvecklingen i Vitryssland. Den svenska ambassaden i Moskva bevakar

utvecklingen genom besök på platsen och genom att följa medierna. Regelbundna

besök avläggs både av ambassadören och annan personal vid ambassaden. Även

tjänstemän från departementet avlägger besök i Vitryssland och företrädare för

såväl den vitryska regeringen som för forskningsinstitut, parlament och medier

besöker Sverige. Därmed kan en dialog föras både med företrädare för

regeringen och med andra personer från Vitryssland.

Även genom EU-samarbetet erhålls kontinuerlig information om utvecklingen i

Vitryssland. Rapportering om utvecklingen i landet inkommer även regelbundet

från ambassaderna i Warszawa, Vilnius och Kiev. På grundval av den information

som inkommer genomför departementet kontinuerligt analyser av utvecklingen i

landet. Därmed avstyrker utskottet motion U814 (v) yrkande 3.

I motion U812 (fp) yrkandena 8 och 9 efterlyses en självständig

Centraleuropapolitik och en självständig Balkanpolitik. Utskottet vill anföra

följande. Som framhölls ovan förordar utskottet en koncentration på närområdet

av de svenska insatserna. Det minskar dock inte vikten av samarbetet med andra

länder i Central- och Östeuropa. Regeringen framhåller i proposition 1996/97:1

att Sveriges samarbete med övriga länder i Central- och Östeuropa främst skall

ske genom unionens PHARE- och TACIS-program[1] samt genom multilaterala

organisationer som Världsbanken, EBRD och UNDP. Regeringen tillägger att

enstaka bilaterala projekt emellertid kan stödjas i dessa länder. Utskottet

delar denna uppfattning.

Därutöver kan anföras att Sverige ger stöd för kandidatländernas

förberedelser för EU-medlemskap och fortsatt integration av dessa länder inom

unionen. Det sker dels bilateralt i form av seminarier, studiebesök och

personutbyten, dels genom att i arbetet inom unionen aktivt verka för att EU

förstärker sitt arbete med att bistå kandidatländerna i förberedelserna för

medlemskap och slutligen genom att ge ett aktivt stöd för unionens utvidgning.

Vidare vill utskottet anföra att Sverige har bilaterala relationer med

samtliga de länder motionärerna åberopar och formulerar sin politik gentemot

dessa - som gentemot andra länder - utifrån svenska mål, intressen och

prioriteringar. Med det anförda betraktar utskottet motion U812 (fp) yrkandena

8 och 9 besvarad.

Med anledning av motion U814 (v) yrkande 10 vill utskottet framhålla att

regeringen har framlagt en särskild proposition 1995/96:153 om jämställdhet

som ett nytt mål för Sveriges internationella utvecklingssamarbete. I

propositionen anförde regeringen att den avsåg att utarbeta riktlinjer för

konkret integrering av jämställdhet i utvecklingssamarbetet. Riktlinjerna som

antogs i juni 1996 gäller även för samarbetet med Central- och Östeuropa. I

riktlinjerna påpekas bland annat att jämställdhet är inte bara en

rättighetsfråga utan också ett sätt att göra biståndet effektivare och att

främja en långsiktigt hållbar utveckling.

En studie över hur jämställdhet bättre kan främjas i samarbetet med Central-

och Östeuropa har presenterats (Utrikesdepartementet, Ds 1996:72) och

innehåller förslag till ytterligare konkretisering av riktlinjerna. I studien

presenteras ett flertal framgångsvägar för att jämställdhetsperspektivet skall

kunna genomsyra alla områden i samarbetet med Central- och Östeuropa. Dessa

utgör underlag för det fortsatta samarbetet med länder i Central- och

Östeuropa och för det arbete som bedrivs på hemmaplan, både inom UD och Sida.

Enligt vad utskottet inhämtat är ett första led i uppföljningen av studien

att göra jämställdhetsperspektivet mer synligt i Sverige och i

samarbetsländerna. När det gäller att höja kompetensen och vidareutveckla

medlen för hur ett jämställdhetsperspektiv skall kunna inarbetas i alla

program och projekt, pågår ett arbete med metodutveckling och

utbildningsverksamhet inom UD och Sida.

Vidare kan framhållas att jämställdhet behandlas i regeringens

styrinstrument på landnivå, dvs. i landstrategierna, som har utarbetats för de

prioriterade samarbetsländerna för perioden 1996-1998.

Beträffande EU:s PHARE- och TACIS-program för Central- och Östeuropa lyfter

Sverige fram jämställdhetsperspektivet när programlandsstrategier behandlas.

Vidare kommer uppföljning att ske av jämställdhetsaktiviteter inom EU:s

Technical Assistance Information Exchange Office, TAIEX.

Utskottet vill anföra att de vidtagna åtgärderna visar den vikt som Sverige

lägger vid en medvetenhet om hur kvinnors och mäns ekonomiska och sociala

situation påverkas av den pågående omvandlingsprocessen. På grundval av de

vidtagna åtgärderna kan ett könsrelaterat perspektiv anläggas på hela

östsamarbetet, från demokratistöd till näringslivssamarbete och stöd till den

finansiella sektorn. Utskottet anser därmed motionärernas syften väl

tillgodosedda och motion U814 (v) yrkande 10 besvarad.

I motion U806 (m) vill motionärerna införa som villkor för svenska insatser i

de baltiska länderna att lagstiftningsarbetet när det gäller barns rättigheter

och omhändertagande påskyndas. Utskottet delar motionärernas oro vad gäller

barnens situation i de baltiska länderna. Många värdefulla insatser har gjorts

för att bidra till förbättring av dessa barns situation.

Utskottet ser emellertid behov av fortsatta insatser när det gäller barnens

rättigheter. Utskottet menar dock att det bästa resultatet kan uppnås i dialog

med företrädare för dessa länder och genom att ge stöd till insatser inom

området, ej genom att införa särskilda villkor för insatserna på andra

samarbetsområden. Förutom det offentliga samarbetet vill utskottet i detta

sammanhang uppmärksamma de enskilda organisationernas värdefulla insatser även

inom detta område och uppmuntra till fortsatt samarbete. Utskottet avstyrker

därmed motion U806 (m) yrkande 1.

2. Allmänt om satsningar inom samarbetets ram

Sammanfattning av motionerna

Motionärerna bakom kommittémotion U813 (m) menar att det var fel att inordna

stödet till Central- och Östeuropa i Sida med dess koncentration på

biståndssamarbete i tredje världen. Det är nu angeläget att östsamarbetet

bättre integreras i UD och att en särskild enhet byggs upp för att

administrera detta. I de flesta fall handlar det om samarbete via andra

kanaler än det traditionella biståndet. Östsamarbetets snabbt föränderliga

karaktär gör att det inte är önskvärt att bygga upp ett ämbetsverk med

långsiktig inriktning (yrkande 3).

I motion U808 (m) konstaterar motionären att Sveriges engagemang i

uppbyggnaden av de baltiska staterna är omfattande både vad gäller privata

insatser och insatser som är finansierade av offentliga medel. Motionären

konstaterar vidare att det förekommer uppgifter om att den hjälp som Sverige

lämnar inte används på ett optimalt sätt och föreslår att riksdagen ger

regeringen i uppdrag att i en rapport redovisa kostnader och effekter av

Sveriges bistånd till de baltiska länderna.

Ett projekt med att utarbeta en svensk-litauisk ordbok har inletts av den

Skandinaviska institutionen vid universitetet i Vilnius. Arbetet har fått

bidrag från olika håll men de är otillräckliga för att projektet skall kunna

genomföras. I motion U803 (m) föreslår motionären att den svenska regeringen

utställer ekonomiska garantier för utgivning av en svensk-litauisk ordbok.

I S:t Petersburg pågår en febril verksamhet för att återställa gamla

kyrkobyggnader. Den gamla svenska kyrkan används i dag för bollspel och

gymnastik och är i dåligt skick byggnadsmässigt. Motionärerna bakom motion

U206 (m) vill att regeringen tar initiativ till att i samråd och samarbete med

Svenska kyrkans centralstyrelse få till stånd en återupprustning av den

svenska församlingens kyrkobyggnad i S:t Petersburg.

Utskottets överväganden

Ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i Central- och Östeuropa var

tidigare fördelat på ett stort antal myndigheter. Utskottet vill med anledning

av motion U813 (m) yrkande 3 anföra att sammanslagningen av

biståndsmyndigheterna, som genomfördes i juli 1995, syftade till att förbättra

överblicken och underlätta samordningen av såväl utvecklingsbiståndets som

östsamarbetets olika delar. Samtidigt som båda huvudområdena lades under samma

myndighet, markerades östsamarbetets specifika karaktär genom att en särskild

avdelning för Central- och Östeuropa inrättades. På grundval av denna nya

verksorganisation av samarbetet med Central- och Östeuropa skapades bättre

förutsättningar för att anpassa verksamheten till ändrade förutsättningar.

I motionen hävdas att samarbetet med Central- och Östeuropa bättre bör

integreras i UD. Den nyligen genomförda, mycket genomgripande omorganisationen

av Utrikesdepartementet syftar till en integrering inte bara av olika

samarbetsinsatser i samma del av världen utan av alla aspekter på Sveriges

relationer med en viss grupp av länder. Sålunda ligger nu ansvaret för

handläggningen av de utrikespolitiska och ekonomiska förbindelserna med de

central- och östeuropeiska länderna på samma enhet som bereder ärenden inom

östsamarbetet. Detta innebär att möjligheterna till effektiv styrning och

nödvändig samordning avsevärt förbättrats.

Vidare vill utskottet framhålla att i svensk förvaltningstradition görs en

åtskillnad mellan regeringens och de verkställande organens arbetsuppgifter.

Framtagande av policyunderlag och budgetberedning hör hemma i

Regeringskansliet, medan de verkställande funktionerna ligger på självständiga

myndigheter. Därmed avstyrker utskottet motion U813 (m) yrkande 3.

Med anledning av motion U808 (m) vill utskottet framhålla att såväl Sida-Öst

som Svenska institutet årligen lämnar redovisningsrapporter och att båda

myndigheterna gör löpande utvärderingar av sina insatser i Central- och

Östeuropa. Ett antal utvärderingsrapporter har utarbetats under 1996. Resultat

från dessa utvärderingar kommer även riksdagen till del. Därmed synes

motionärens syfte vara uppnått och utskottet anser motion U808 (m) besvarad.

I motion U803 (m) vill motionärerna att regeringen utställer ekonomiska

garantier för utgivning av en svensk-litauisk ordbok. Utskottet vill med

anledning av denna motion anföra att det statligt finansierade samarbetet med

Central- och Östeuropa beträffande högre utbildning, forskning och kultur

kanaliseras genom Svenska institutet. Regeringen tar således inte ställning

till enskilda projekt och det bör heller inte ankomma på riksdagen att ta

ställning i enskilda ärenden.

Utskottet har inhämtat att i det här aktuella ärendet har SI bidragit till

ordboksprojektet genom rådgivning, kontakter samt rese- och underhållsbidrag

till chefen för Skandinaviska institutionen vid Vilnius Universitet, bl.a. för

kontakter med företrädare för Språkdata vid Göteborgs universitet. Utskottet

avstyrker därmed motion U803 (m).

När det gäller återupprustning av den svenska församlingens kyrkobyggnad i S:t

Petersburg har utskottet erfarit att frågan har väckts i anslutning till

arbetet med Sverigehuset men att vissa grundläggande omständigheter måste

klarläggas innan ytterligare steg kan tas. Dessa avser bl.a.

ägandeförhållanden och församlingens formella förfoganderätt över

kyrkobyggnaden. Vissa kontakter har tagits i syfte att bringa klarhet i dessa

frågor.

Ärendet är av en sådan karaktär att det ej bör ankomma på riksdagen att ta

ställning till eventuella insatser eller initiativ. Det är utskottets

uppfattning att ett ställningstagande i denna fråga får tas i samråd mellan

berörda myndigheter och organisationer, bl.a. Svenska kyrkan och SKUT (Svenska

kyrkan i utlandet). Utskottet utgår därvid ifrån att berörda svenska

myndigheter på sedvanligt sätt lämnar sitt stöd för att en tillfredsställande

lösning kan uppnås i kontakter med ryska myndigheter och andra motparter som

kan vara aktuella. Därmed avstyrker utskottet motion U206 (m).

3. Miljö- och kärnsäkerhet

Sammanfattning av motionerna

I Folkpartiets partimotion Jo759 (fp) förordas gemensamma lösningar på

regional nivå för de gemensamma miljöproblemen. Situationen i länderna runt

Östersjön har skapat goda förutsättningar för ett utvidgat Östersjösamarbete.

Det är viktigt att miljöfrågorna får en framskjuten position i regeringens

Östersjösamarbete. Den bästa insatsen som Sverige kan göra på lång sikt för

att stärka regionen kring Östersjön är att arbeta för att våra grannländer så

fort som möjligt skall kunna bli medlemmar i EU. På kort sikt krävs dock vissa

punktinsatser, bl.a. ökade resurser för att minska oljeutsläppen i Östersjön

och det krävs en ökad och samordnad övervakning av sjöfarten i Östersjön

(yrkande 10).

Även i motion U801 (kd) uppmärksammas frågan om en renare vattenmiljö i

Östersjön och särskilt problemen med oljeutsläpp i havet. Motionären

framhåller att så länge man inte har finansierat uppbyggnaden av

mottagningsanläggningar runt hela Östersjön för oljespill och annat avfall

från fartyg kommer utsläppen att fortsätta. Motionären föreslår att av de två

miljarder som regeringen avsatt för Östersjösamarbetet respektive

investeringsbidrag för omställning till hållbar utveckling skall medel kunna

användas för att påbörja iordningställandet av mottagningsanläggningar för

oljespill och annat avfall (yrkande 1).

Även Centerpartiet fokuserar på miljöproblemen i Östersjön i sin partimotion

U802 (c). Förändringarna i de f.d. kommuniststyrda länderna ger helt nya

möjligheter att förbättra miljösituationen i och runt Östersjön. Även om

miljön i Sverige har en direkt inverkan på situationen i Östersjön, sker den

stora miljöförstöringen främst i Baltikum, Polen och Ryssland. De nödvändiga

investeringarna är av sådan omfattning att det kommer att dröja mycket länge

innan de genomförs, om satsningarna inte får finansiellt stöd från väst. En

investeringsform, som redan prövats i mindre skala, är att i utbyte mot

miljösatsningar avskriva utlandslån. Denna modell bör kunna användas även inom

Östersjöregionen (yrkande 11).

Även i Miljöpartiets partimotion Jo738 (mp) framhålls vikten av att bedriva

och vidareutveckla internationellt samarbete kring Östersjön, i synnerhet som

Sverige är det land som har den längsta kuststräckan mot Östersjön.

Motionärerna konstaterar vidare att det finns en mångfald av olika aktörer som

arbetar med Östersjöfrågor och utveckling av regionerna runt Östersjön. För

att det internationella arbetet med Östersjöfrågor skall kunna bedrivas på ett

effektivt sätt är det viktigt att aktörerna har god kunskap om vad de andra

gör och att samarbetet samordnas. Regeringen bör erbjuda mellanstatliga

organisationer och andra aktörer som arbetar med Östersjöfrågor att samlas

under en paraplyorganisation (yrkande 1).

Vidare uppmärksammar motionärerna att bilparken i det forna Östeuropa växer

oerhört snabbt, vilket leder till en oacceptabel stadsmiljö och ökade utsläpp

av bl.a. kväveoxider och koldioxid. Motionärerna anser därför att Sverige bör

stödja utvecklingen av kollektivtrafiksystemen i det forna Östeuropa, bl.a. i

de baltiska staterna och i Polen (yrkande 2). Miljöpartiet anser att planerna

på en ledning för fossilgas från Norge över Sverige till Baltikum bör

skrinläggas (yrkande 3). I stället skall Sverige stödja utvecklingen av

alternativa energisystem i de baltiska staterna (yrkande 4). Motionärerna

anser även att det är oacceptabelt att det i dag exporteras stora mängder torv

från de baltiska länderna till olika västländer för att användas som bränsle

och jordförbättringsmedel. Om torv skall användas som bränsle bör det användas

inom de länder där det bryts och för att ersätta fossila bränslen (yrkande 5).

Vidare bör alla länder liksom Sverige - i miljövårdsberedningen och i

budgetpropositionen - redovisa sin miljöskuld (yrkande 6).

Även i partimotion U814 (v) efterlyses en långsiktig strategi för hur

utvecklingen skall bli ekologiskt uthållig. När en ny infrastruktur nu byggs

upp i Östeuropa bör den senaste mest kretsloppsanpassade tekniken användas

(yrkande 7). Satsningar måste göras på snabbtåg och automatiska spårsyst-em i

städerna. En situation där städerna i Östeuropa kvävs av en massiv bilism

måste undvikas (yrkande 8).

Utökat samarbete runt Östersjön för en renare vattenmiljö är målsättningen med

motion A433 (fp). Motionären relaterar exemplet med Norrtälje kommuns

samarbete med vänorten Paldiski för att få till stånd ett reningsverk med

samma höga krav som tillämpas i Sverige. Motionären menar att kommuner som

önskar genomföra liknande projekt bör kunna få del av medel från den miljard

som avsattes för samarbetsprojekt med länder runt Östersjön inom ramen för

regeringens sysselsättningsproposition sommaren 1996 (yrkande 9).

I Moderaternas kommittémotion U813 (m) uppmärksammas att jordens mest

miljöförstörda områden finns i Central- och Östeuropa. Det behövs stödinsatser

under lång tid framöver för att hjälpa länderna att rensa bort sitt miljöarv.

Det finns framför allt på energiområdet åtskilliga gamla anläggningar som

behöver reningsutrustning även om anläggningens livstid är begränsad. Särskilt

viktigt är att höja säkerheten vid de sovjetiska kärnkraftverk som fortfarande

har en helt undermålig säkerhet. Detta är det allra mest högprioriterade,

menar motionärerna. Rökgasrening och rening av avlopp måste skyndas på samt

listan av särskilt miljöförorenande verksamhet i Östersjöområdet åtgärdas utan

dröjsmål. De regionala insatserna i Östersjön har en särskild tyngdpunkt när

det gäller miljösamarbetet, framhåller motionärerna. Strävan att rena

Östersjön är en gemensam angelägenhet för alla strandstater. Nordiska

institutioner spelar här liksom i Barentssamarbetet en viktig roll tillsammans

med kommissionen (yrkande 2 delvis).

Även i Folkpartiets kommittémotion U812 (fp) (yrkande 2) tas frågan om

kärnkraftssäkerhet upp. Motionärerna menar att en omständighet av särskild

betydelse är det faktum att många kärnkraftverk i det forna Sovjetunionen är

betydligt mindre säkra än sina motsvarigheter i väst, t.ex. i Sverige, och att

de är farliga för befolkningen både i det egna landet och i andra länder. Mot

den bakgrunden anser Folkpartiet liberalerna att en övergripande målsättning

för svensk energipolitik måste vara att Sverige självt och tillsammans med

andra EU-länder verkar för en säkrare kärnkraft i dessa länder.

Också Vänsterpartiet uppmärksammar kärnkraften i partimotion U814 (v). Partiet

anför att en hel del har gjorts när det gäller kärnsäkerhet men mycket

återstår. Det handlar om både radioaktivt avfall och om kärnkraftsreaktorer.

Samtidigt som sanering sker av avfall och säkerheten höjs vid kvarvarande

reaktorer måste Sverige aktivt bidra till att alternativa energisystem så

snart som möjligt gör de östeuropeiska kärnreaktorerna överflödiga (yrkande

9).

Miljöpartiet tar i sin motion U807 (mp) upp Tjernobylkatastrofen och dess

effekter. Man noterar att sarkofagen över den havererade reaktorn har sprickor

vilket ökar risken för läckage av radioaktivt vatten. Två reaktorer av

Tjernobyltyp är ännu i drift. Miljöpartiet efterlyser åtgärder för att säkra

sarkofagen och stänga övriga reaktorer i Tjernobyl och menar att Sverige här

har ett internationellt ansvar att verka pådrivande (yrkande 1).

Konsekvenserna av katastrofen kostar i synnerhet den vitryska staten stora

summor och motionärerna efterlyser ökat ekonomiskt stöd. Även på denna punkt

har Sverige ett ansvar att agera internationellt menar man (yrkande 2).

Vidare menar motionärerna att all ytterligare utbyggnad av kärnkraften i

Öst- och Centraleuropa måste stoppas (yrkande 3). Man motsätter sig den plan

som upprättats för att få människor att flytta tillbaka och bruka jorden i

tidigare evakuerade områden (yrkande 4). När det gäller gränsvärden för

radioaktiv kontaminering av livsmedel menar motionärerna att gränsvärdena

representerar en politisk kompromiss mellan kostnader för hälsan och

myndigheternas och industrins kostnader för strängare kontroller. De

efterlyser relevanta gränsvärden som återspeglar de faktiska riskerna både på

kort och lång sikt (yrkande 5).

I motion U805 (s) föreslås att en del av de resurser som är avsatta för

Östersjösamarbetet används till att utbilda och finansiera anställning av

Agenda 21-samordnare i varje kommun eller region i Baltikum (yrkande 1). Dessa

skall engagera människor på lokal nivå för utveckling i det egna närområdet

t.ex. genom att stödja initiativ och samordna projekt. Detta kan ske i

samverkan med Agenda 21-samordnare i Sverige. Med detta upplägg kan de

vänorts- och nätverkskontakter som redan i dag är etablerade mellan Sverige

och Baltikum förstärkas och utvecklas. Motionären begär ett riksdagens

tillkännagivande om att vänorts- och nätverkskontakter med avseende på Agenda

21-arbetet i Sverige och Baltikum stimuleras (yrkande 2).

Utskottets överväganden

Miljöfrågorna har alltsedan östsamarbetets början haft hög prioritet. BITS

och på senare tid Sida, har kanaliserat betydande stöd till miljöinriktade

insatser och projekt i särskilt Baltikum men också i andra delar av Central-

och Östeuropa. Regeringen har i ett flertal skrivelser till riksdagen lämnat

en mer detaljerad redovisning av arbetet på miljöområdet (skr. 1993/94:252,

skr. 1995/96:120 samt skr. 1995/96:207). Vidare slår regeringen i proposition

1996/97:1 återigen fast att ett av huvudmålen för Sveriges samarbete med

länderna i Central- och Östeuropa är att stödja en miljömässigt hållbar

utveckling i enlighet med de riktlinjer som slogs fast av riksdagen 1995 (bet.

1995/96:UU16). Detta innebär bl.a. att Sverige verkar för miljöinsatser i

Central- och Östeuropa som bevarar och förbättrar miljön, särskilt i och kring

Östersjön. Utgångspunkt för insatserna är Åtgärdsprogrammet för Östersjön som

innehåller många förslag på insatser som gynnar gränsöverskridande samarbete.

Insatserna består, som regeringen framhåller i proposition 1996/97:1, dels av

institutionellt stöd till centrala och regionala miljöförvaltningar, dels av

investeringar. Prioritet har från svensk sida givits åt insatser för att

minska tätorternas avloppsutsläpp i Östersjön.

Vidare anför regeringen i proposition 1996/97:1 att många miljöproblem i

Europa är av gränsöverskridande karaktär och måste lösas genom internationellt

samarbete. Nya möjligheter att minska europeiska och svenska miljöproblem har

öppnat sig genom Sveriges medlemskap i den europeiska unionen. Sveriges

miljöpolitik inriktas bl.a. på att utveckla möjligheterna till internationell

samverkan för att minska gränsöverskridande föroreningar och bidra till en

långsiktigt hållbar utveckling i regionen. Detta har satt spår inom TACIS-

samarbetet för länderna inom Oberoende staters samvälde (OSS) där en ny EU-

förordning för samarbetsprogrammet har förhandlats fram. I den nya EU-

förordningen nämns nu miljösektorn som ett av de prioriterade

samarbetsområdena. Vid behandlingen av den nya förordningen hörde Sverige till

de medlemsstater som drev kraven på att miljöfrågorna skulle ges större

utrymme och att cross border-samarbete skulle inkluderas i programmet.

Den av statsministern sammankallade regeringskonferensen om

Östersjösamarbetet, som ägde rum i Visby i maj månad 1996, beslutade om en

vidgad samverkan bl.a. för förbättring av miljön. Vid utrikesministrarnas möte

senare samma år inom ramen för Östersjörådet antogs ett omfattande

handlingsprogram för Östersjöregionen, som framförhandlades under det svenska

ordförandeskapet i Östersjörådet 1995/96. Handlingsprogrammet innefattar

åtaganden från medlemsländerna på tre områden, bl.a. avseende förbättring av

miljön.

Vidare är det regeringens uppfattning att det samarbete på miljöområdet som

påbörjades genom Ronnebytoppmötet 1990 ytterligare bör fördjupas och breddas.

Bl.a. eftersträvar regeringen att en regional Agenda 21 utarbetas. Uppdatering

av det gemensamma Åtgärdsprogrammet för Östersjön har redan påbörjats och

kommer att följas upp av HELCOM (The Baltic Marine Environment Protection

Commission) och föreläggas HELCOM:s miljöministermöte år 1998. I

statsrådsberedningen har ett rådgivande organ - statsministerns Östersjöråd -

inrättats. Rådets arbete kommer att koncentreras till fem områden, bl.a.

samarbete för att skydda miljön runt Östersjön. En fond omfattande 1 miljard

kronor har skapats genom regeringens sysselsättningsproposition (prop.

1995/96:222, bet. FiU 1995/96:15, rskr. 1995/96:307).

Vidare kan framhållas att de nordiska länderna har enats om att upprätta en

särskild miljölåneordning i den nordiska investeringsbanken. Ordningen

finansieras av de nordiska länderna och uppgår till 100 miljoner ecu.

Utlåningen kommer att avse angelägna miljöprojekt i det nordiska närområdet. I

detta sammanhang kan också omnämnas de insatser på miljöområdet som genomförs

även av multilaterala finansieringskällor som Världsbanken och EBRD.

Regeringen finner det angeläget att möjligheterna till samfinansiering mellan

bilaterala och multilaterala program och projekt tas till vara. Det gäller

särskilt program som kräver stora investeringar, t.ex. inom energi-,

transport- och miljöområdena.

Regeringen framhåller vidare i proposition 1996/97:1 att miljöinsatser skall

ges en fortsatt hög prioritet i samarbetet. Det gäller det institutionella

samarbetet, förvaltningsstödet och insatser på lagstiftningens område. Det är

även viktigt att det investeringsstöd som utvecklats de senaste åren

fortsätter med huvudsaklig inriktning mot Åtgärdsprogrammet för Östersjön.

Utrikesutskottet finner att många av de i motionerna framförda yrkandena

angående miljöinsatser av olika slag ligger väl i linje med

samarbetsprogrammets syfte och inriktning. Utskottet anser liksom regeringen

och mot bakgrund av vad som anförts i ett flertal motioner, bl.a. Jo759 (fp),

U801 (kd) och U802 (c), att det är viktigt att miljöfrågorna bibehåller en

framskjuten plats i Östersjösamarbetet och i samarbetet med länderna i

Central- och Östeuropa.

Som har framgått ovan görs omfattande ansträngningar för att förbättra

vattenmiljön i Östersjön. Vid Östersjörådets möte i Kalmar sommaren 1996

uppmärksammades bl.a. frågan om oljeavfall från båtar, och av det vid mötet

antagna handlingsprogrammet framgår att särskild prioritet skall ges

genomförandet av den plan för att komma till rätta med dessa problem som

dragits upp av HELCOM. Utskottet ser positivt på dessa och andra satsningar i

förvissningen om att regeringen även fortsättningsvis kommer att ägna särskild

uppmärksamhet åt Östersjöns vattenmiljö.

Därmed betraktar utskottet motionerna Jo759 (fp) yrkande 10 och U801 (kd)

yrkande 1 besvarade.

I anledning av motion U802 (c) yrkande 11 som ställer förslag om att i utbyte

mot miljösatsningar avskriva utlandslån vill utskottet anföra följande. Som

framgått ovan bidrar Sverige med omfattande resurser för att förbättra miljön

runt Östersjön och verkar för motsvarande satsningar från multilaterala organ.

Det är av vikt att dessa resurser når upp till motsvarande nivåer även under

kommande år eftersom behoven - som motionärerna framhåller - är omfattande.

Den föreslagna metoden har en nackdel i detta sammanhang. Möjligheten att

tillämpa skuldavskrivningar i utbyte mot miljöinvesteringar begränsas av det

faktum att de privata långivare som kan vara engagerade i ett projekt måste

ersättas i särskild ordning, vilket skulle kunna medföra att det totala

resursutrymmet för miljöförbättringar därmed minskar. En ytterligare

begränsning är att de länder som är aktuella har en sådan god kreditvärdighet

att den föreslagna skuldkonverteringen inte skulle ge den utväxling som man

eftersträvar. Det är därför effektivare att styra svenska medel direkt till

olika miljöprojekt. Utskottet betraktar därmed motion U802 (c) yrkande 11

besvarad.

Vad gäller motion Jo738 (mp) delar utskottet inte motionärernas bedömning att

en paraplyorganisation för det internationella samarbetet med Östersjöfrågor

skulle leda till en effektivisering. Det skulle tvärtom kunna motverka syftet

genom att snäva in kommunikationsvägar och kontaktytor. Utskottet avstyrker

därmed yrkande 1. Vad avser yrkande 2 avstyrker utskottet att Sverige bör ha

en förutfattad mening om hur trafikplaneringen i dessa länder utformas och

genomförs. Det är varje lands ansvar att utforma sin trafikpolitik i enlighet

med de miljömål som har fastställts.

Utskottet avstyrker även yrkande 3 om att Sverige bör agera på ett särskilt

sätt när det gäller ledningar för naturgas. Det är regeringens sak att hantera

dessa frågor i enlighet med de miljömål som riksdagen har beslutat om.

Inom ramen för de energisatsningar som görs i de baltiska länderna med svenska

medel tas hänsyn till att den använda tekniken är miljövänlig och långsiktigt

hållbar. Därmed avstyrker utskottet yrkandena 4 och 5. Vad avser yrkande 6

slutligen anser utskottet att det skulle vara positivt om en sådan ordning som

råder i Sverige vad beträffar redovisning av miljöskuld anammades även av

andra länder. Det är dock varje enskilt lands regering som har att avgöra

detta. Utskottet avstyrker därmed yrkande 6.

Motsvarande resonemang kan föras vad gäller motion U814 (v). Teknikvalet vid

utbyggnad av infrastruktur avgörs av de enskilda länderna i enlighet med de

miljömål som antagits nationellt och internationellt. Därmed avstyrker

utskottet motion U814 (v) yrkandena 7 och 8.

I motion A433 (fp) anför motionärerna att medel från det särskilda anslaget

för samarbetsprojekt med länderna runt Östersjön skall kunna användas för

vänortsprojekt kring vattenreningsverk. Utskottet vill erinra om att frågor om

användande av detta särskilda anslag handläggs av regeringen efter det att

riksdagen sommaren 1996 beslutat att anslå dessa medel. Det bör därför inte

ankomma på riksdagen att ta ställning till enskilda projekt.

Utskottet vill även framhålla att det inom det ordinarie anslaget för

samarbete med länderna i Central- och Östeuropa finns särskilda medel avsatta

för att stödja vänortssamarbetet. Som har framhållits tidigare i betänkandet

ser utskottet positivt på denna samarbetsform som engagerar många svenska

kommuner. Utskottet vill också framhålla att det ser positivt på

vänortssamarbete även när det gäller vattenrening av tätorters avlopp i

Östersjön. Det är emellertid varje enskild kommun som i samråd med sin vänort

avgör vilka områden man vill satsa på inom vänortssamarbetet.

Därmed anser utskottet att motionärens syfte är uppnått och betraktar motion

A433 (fp) yrkande 9 besvarad.

I ett flertal motioner - U813 (m), U812 (fp), U814 (v) och U807 (mp) -

behandlas frågor kring kärnsäkerhet. Utskottet konstaterar att insatser för

att förbättra kärnsäkerheten är ett prioriterat område i regeringens

handlingsplan för östsamarbetet och spelar en betydande roll såväl i Sveriges

bilaterala samarbete med Central- och Östeuropa som i EU:s

östsamarbetsprogram. Sverige har inom ramen för en internationell

ansvarsfördelning tagit på sig som särskild uppgift att förbättra

kärnsäkerheten och strålskyddet vid kärnkraftverket Ignalina i Litauen.

Svenska insatser inom områdena kärnsäkerhet, kärnämnessäkerhet och strålskydd

görs dessutom i flera andra länder, bl.a. i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.

Utskottet har inhämtat att fram t.o.m. år 1996 har närmare 300 miljoner kronor

avsatts för sådan verksamhet varav huvuddelen gått till insatser för att

förbättra säkerheten vid Ignalina.

Som utskottet konstaterade i sitt betänkande 1994/95:U16 är en realistisk

utgångspunkt för de internationella insatserna på kärnsäkerhetsområdet att de

aktuella kärnkraftsreaktorerna för närvarande spelar en betydande roll i

elförsörjningen och att de därför kan behöva drivas under flera år framöver.

Samtidigt noterade utskottet att det står klart att inga insatser, varken från

svenskt eller internationellt håll, görs i central- och östeuropeiska

kärnkraftverk med avsikt att förlänga deras tekniska livslängd. Syftet är

uteslutande att åstadkomma en så säker driftssituation som möjligt under den

överblickbara tid som dessa verk måste drivas på grund av energisituationen i

berörda stater. Dessa utskottets bedömningar kvarstår oförändrade.

Utskottet framhöll även att parallellt med säkerhetssatsningar i

kärnkraftverk är det angeläget att hjälpa staterna i Central- och Östeuropa

med att planera för och utveckla alternativ, säker och miljöanpassad

energiproduktion och framför allt att åstadkomma en effektivare och

resurssnålare energianvändning, bl.a. genom internationell samverkan.

Unionens östsamarbete innefattar ett för de båda programmen PHARE och TACIS

gemensamt kärnsäkerhetsprogram, som under åren 1990-1995 har omfattat

utfästelser till ett belopp av totalt 515 miljoner ecu. För de närmaste fyra

åren räknar man med avsättningar på i storleksordningen 100 miljoner ecu per

år. Den största enskilda insatsen avser avvecklingen av kärnkraftverket i

Tjernobyl.

Sverige medverkar bl.a. genom PHARE/TACIS-programmen till att utveckla och

förändra energisystemen i Östeuropa. De bilaterala insatserna i Baltikum har

avsett bl.a. energieffektivisering och förnyelsebara energikällor. Med stöd

via NUTEK pågår ett program för effektivare energianvändning i de baltiska

staterna. Programmets huvudsakliga syfte är att bidra till minskade globala

koldioxidemissioner och ge underlag för en bedömning av möjligheterna för s.k.

gemensamt genomförande inom ramen för klimatkonventionen.

Utskottet noterar vidare att regeringen i proposition 1996/97:1 framhåller

att kärnsäkerhetsprogrammets syfte är att åtgärda uppenbara säkerhetsrisker i

existerande reaktorer som av energiförsörjningsskäl inte omedelbart kan

stängas och att stärka oberoende säkerhetsmyndigheters arbete med att ställa

krav på och övervaka säkerheten vid dessa anläggningar. Regeringen framhåller

även att arbetet inte får leda till att genomförda åtgärder motiverar en

längre drifttid än som är nödvändig innan andra alternativ finns till hands

samt att det är viktigt att Sida samordnar sitt arbete med vad som görs av

internationella organ som EBRD, Världsbanken, genom EU:s PHARE/TACIS-program

samt andra bilaterala program inom detta område.

Utskottet anser därmed att motionerna U813 (m) yrkande 2 (delvis), U812 (fp)

yrkande 2 samt U814 (v) yrkande 9 är besvarade.

Som framgått ovan ger Sverige ett aktivt bidrag till att höja säkerheten vid

existerande kärnkraftanläggningar och agerar långsiktigt för en omställning av

energiproduktionen både bilateralt och i samarbete med multilaterala

finansieringsinstitutioner. Sverige har liksom de berörda länderna intresse av

att effektiva åtgärder genomförs inom området kärnsäkerhet och miljövänlig

energiproduktion.

Det är även angeläget att hjälpa offren efter katastrofen i Tjernobyl, som

motionärerna bakom motion U807 (mp) eftersträvar. Detta har också gjorts från

svensk sida. Förutom de omfattande och värdefulla insatser på det medicinska

och humanitära området som utförts och utförs av svenska enskilda

organisationer har Sida lämnat ett bidrag på 650 000 kr till Skandinaviska

barnmissionen för insatser i Ukraina. Ett bidrag på drygt 960 000 kr har också

lämnats för socialt arbete med barn och familjer i Vitryssland. Väsentliga

inslag i dessa verksamheter har varit korttidsrehabilitering av barn som har

rest till Sverige i detta syfte.

Med hänsyn till de svåra förhållanden som råder för den saneringspersonal

som arbetar vid den havererade reaktorn i Tjernobyl fattade regeringen beslut

i mars 1996 om att bistå brandväsendet i Tjenobyl med utrustning till ett

värde av 500 000 kr. Till följd av detta bistånd levererades genom

Räddningsverkets försorg 50 specialgjorda brandskyddsdräkter för brandmännen

vid reaktorn och brandsläckningsutrustning till Tjernobyl.

Från Europeiska unionens sida har enbart under åren 1994 och 1995 satsats

drygt 900 miljoner kronor för att höja säkerheten vid de sovjetbyggda

reaktorerna, för att förbereda en slutlig stängning av Tjernobyl och för att

ge stöd till offren för olyckan. Dessutom har EU bidragit med läkemedel och

program för befolkningen i de kontaminerade områdena. I detta och andra EU-

program har Sverige spelat en aktiv roll för att hjälpa offren och förebygga

nya strålningsolyckor.

Sverige har således med betydande belopp bistått de drabbade länderna sedan

olyckan i Tjernobyl både med tekniska och humanitära insatser. Effekterna av

olyckan har emellertid en så stor dimension att det, för att nå effektiva

resultat, krävs ett internationellt engagemang. Det finns ett sådant och

Sverige samarbetar med länder som USA, Storbritannien och Tyskland förutom

samarbetet genom Europeiska unionen där Sverige är delaktigt. Det

internationella samfundet har således på olika sätt verkat för att hjäpa

offren, förebygga upprepade strålningsolyckor och för att långsikigt avveckla

kärnkraftverket i Tjernobyl.

Motionärerna anför att Sverige har ett ansvar att internationellt verka för

att övriga reaktorer stängs i Tjernobyl och att offren får hjälp. Som har

framgått av ovanstående har Sverige bistått både bilateralt och i samarbete

med andra länder. Genom EU verkar även Sverige för att de kvarvarande

Tjernobylreaktorerna skall stängas så fort som möjligt.

Utskottet tolkar motionärernas uppfattning så att Sverige - tillsammans med

andra länder - bör bistå de drabbade länderna för att undvika ytterligare

strålningsolyckor och för att hjälpa offren. Sverige har dock inget enskilt

ansvar i detta arbete. Utskottets uppfattning är - som har framgått ovan - att

Sverige har uppfyllt vad som kan förväntas av en deltagare av det

internationella samfundet med att hjälpa de drabbade länderna och människorna.

Det utesluter emellertid inte ytterligare insatser. Därmed anser utskottet

motion U807 (mp) yrkandena 1 och 2 besvarad.

Vad avser yrkandena 3 och 4 i samma motion är det frågor där det ej ankommer

på riksdagen att fatta beslut varför de avstyrks. Vad avser yrkande 5 fattas

beslut av de berörda myndigheterna, ej av riksdagen, varför yrkandet avstyrks.

Med anledning av motion U805 (s) vill utskottet anföra att det föreligger ett

svenskt initiativ om att starta en utveckling av en Agenda 21 för

Östersjöregionen. Frågan diskuterades bl.a. vid den regeringskonferens inom

Östersjörådet som ägde rum i Visby i maj månad 1996 under svenskt

ordförandeskap. Som framgått ovan lägger regeringen stor vikt vid

miljösamarbetet mellan länderna runt Östersjön för att förbättra i synnerhet

vattenmiljön. Även kommuner och regioner kan bidra i detta arbete, dels med

egna medel, dels med medel som finns att få från det speciella stödet till

vänortskontakter. Något särskilt riksdagens tillkännagivande anser utskottet

inte vara behövligt i denna fråga. Därmed avstyrks motion U805 (s) yrkandena 1

och 2.

4. Regionalt och multilateralt samarbete

Sammanfattning av motionerna

I den centerpartistiska partimotionen U802 (c) anförs att det är viktigt att

Sverige medverkar till att Norden även fortsättningsvis kommer att spela en

viktig roll för att förbättra samarbetet i närområdet, vilket bl.a. innefattar

Östersjöregionen. Sveriges naturliga ledarroll i Norden för utvecklingen av

Östersjösamarbetet bör bibehållas (yrkande 1).

I motion U703 (v) framhåller motionärerna att det under lång tid förekommit

kontakter och handel mellan människorna som bebott den region som i dag kallas

Barentsregionen. Efter Sovjetunionens upplösning och det kalla krigets slut

har intresset för kontakter och samarbete tagit ny fart. Regionen betraktas

som ett av de mest resursrika i Europa. Mineralförekomster finns över hela

området. Transnationella företag har visat ett stort intresse. Det finns risk

att en framtida hård exploatering av regionens resurser leder till såväl

fortsatt som förvärrad miljöförstöring utan att några värden stannar i

regionen. Den svenska regeringen bör göra klart för de svenska företag som är

aktiva i regionen att man förväntar sig samma hänsynstagande till människor

och miljö som om företaget vore verksamt i Sverige (yrkande 1).

I Barentsregionen finns vidsträckta obebodda ödemarksområden med orörd

natur. Den är dock känslig för rubbningar i den ekologiska balansen eftersom

naturens egen reningsförmåga är liten. I Murmansk och Archangelskområdet finns

världens största koncentration av verksamma och uttjänta kärnreaktorer som

kan ställa till svåra miljöskador. Korrosion och bristande teknisk utrustning

samt andra riskfaktorer gör situationen alarmerande menar motionärerna. De

begär därför att Sverige i internationella fora verkar för en stor samlad

internationell insats för att lösa problemen med kärnkraftssäkerhet och

strålskydd på Kolahalvön (yrkande 2).

I motion U512 (s) betonas de nya utvecklingsmöjligheter som har öppnats på

Nordkalotten. Med sina outnyttjade naturtillgångar och sin välutbildade

befolkning är Kolahalvön tillgänglig som en möjlig marknad. Naturtillgångarna

är stora och råvarorna skulle kunna bearbetas i Sverige och ge många

arbetstillfällen. Det behövs omfattande resurser för att komma till rätta med

miljöproblemen på Kolahalvön som är mycket svåra. Regionrådet och Norrbottens

län måste därför få tillräckliga ekonomiska förutsättningar för sitt arbete

menar motionärerna och föreslår att ökade resurser bör satsas på samarbetet

inom Barentsregionen.

Även i kommittémotion U810 (c) framhålls att Barentsregionen är ett av Europas

rikaste områden med stora mineralförekomster och naturtillgångar och att

regionen kan komma att få en mycket stor betydelse för utvecklingen i vår

världsdel under förutsättning att området får utvecklas positivt vad gäller

ekonomi, demokrati och allmän stabilitet. Regionen utgör också ett av de mest

miljöförorenade områdena i Europa. Centerpartiet vill därför att regeringen

till riksdagen skall lämna en redovisning över den aktuella miljösituationen i

Barentsregionen samt lämna förslag till lämpliga åtgärder från svensk sida

(yrkande 1).

Motionärerna bakom motion U809 (mp) uppmärksammar också problemen med den

starka koncentrationen av kärnvapen, atomubåtar, kärnavfall, radioaktiva

utsläpp, dumpning av radioaktivt avfall m.m., och motionärerna menar att detta

utgör en miljörisk också för Sverige. En komplicerande faktor är att de ryska

myndigheterna inte bistår med den information som är nödvändig för att besluta

om lämpliga åtgärder. De begär därför ett riksdagens tillkännagivande om de

miljörisker som finns i Barentsregionen (yrkande 2) samt ett tillkännagivande

om att kräva insyn och öppenhet angående radioaktiva utsläpp och kärnbränsle i

Barentsregionen (yrkande 1). Motionärerna vill vidare att miljöhoten i

Barentsregionen övervakas och åtgärdas (yrkande 4), att samarbetet mot

miljöhoten i regionen utvecklas vidare (yrkande 5) och att dessa frågor förs

upp på internationell nivå (yrkande 6).

Motionärerna bakom motion U703 (v) anför att för att Barentssamarbetet skall

kunna byggas ut, få ekonomisk vikt och minska behovet av regionalpolitiskt

stöd måste ett ekologiskt hållbart kommunikationssystem i regionen byggas upp

och ett, enligt motionärerna, flertal för regionen angelägna projekt beskrivs

i motionen (yrkande 3).

Även i motion U511 (m) betonas att miljösamarbete, underlättande av

kommunikationer och handel inom Barentsregionen är huvudsyftena bakom

samarbetet. Via Norrbotten kan Sverige spela en viktig roll i nordvästra

Ryssland, inte minst genom forskningssamarbete och uppbyggnad av infrastruktur

och övrigt samhällsbygge. Motionären förordar investeringar av svenska

högteknologiska industriföretag samt en nyinvestering av järnvägen i Sverige

mellan Karlsborg och Haparanda (yrkande 2).

I motion U703 (v) framhålls också att kvinnors möjlighet till utbildning,

arbete och fritid kraftigt måste utvecklas om de ska förmås att stanna i

Barentsregionen och balansen mellan könen upprätthållas. Inom regionen pågår

flera projekt med syftet att stärka kvinnors ställning. Motionärerna menar att

det är av största vikt att detta arbete fortsätter (yrkande 4).

Regionrådet för Barentssamarbetet, som består av de regionala politiska eller

administrativa cheferna för de olika regiondelarna i varje land, presenterade

hösten 1994 ett detaljerat arbetsprogram med ett antal önskvärda projekt. Ett

mindre antal projekt har igångsatts och de finansiella bidragen varierar

starkt mellan länderna. Sverige har endast bidragit med en mindre del.

Motionärerna menar att det inte är bra för det nordiska samarbetet eller

balansen i samarbetet med Ryssland om viljan till finansiering är mycket olika

och föreslår att det utöver de ordinarie anslagen till samarbetet med Central-

och Östeuropa inrättas en särskild fond fr.o.m. 1997 för Barentssamarbetet.

Fonden bör omfatta 100 miljoner kronor och vara öppen för projekt som ingår i

det program som regionrådet föreslår (yrkande 5).

Även i Centerpartiets kommittémotion U810 (c) framhåller motionärerna att

Sveriges ekonomiska insats i Barentsregionen hittills har varit förhållandevis

blygsam. Både Norge och Finland har satsat större belopp på Barentssamarbetet

än Sverige. Det är motionärernas uppfattning att regeringen bör tillse att av

de medel som anslås till insatser i Central- och Östeuropa bör den andel som

går till Barentsregionen öka (yrkande 3). Centerpartiet anser vidare att

särskilda medel bör ställas till förfogande för Länsstyrelsen i Norrbottens

län som sedan får besluta hur, och till vilka projekt, medlen skall användas

(yrkande 2).

I motion U804 (s) anförs att för Östersjöländerna har man under åren försökt

skapa olika former av samarbete speciellt när det gäller fisket, miljön och

försvaret. Samarbetet kan enligt motionären utvecklas till en högskola som

skall vara öppen för studenter, lärare och föreläsare från länderna runt

Östersjön. Undervisningen skall vara inriktad på miljö, båttrafik,

sjöräddning, kultur, turism och liknande gemensamma områden. Forskning med

anknytning till Östersjöfrågor skall kunna bedrivas vid högskolan. Motionären

föreslår att regeringen ges i uppdrag att utreda behovet av och möjligheterna

för att inrätta ett akademiskt centrum för Östersjöländerna.

I motion U815 (c) framhålls den vikt som Östersjösamarbetet har för att bidra

till en miljömässigt hållbar utveckling och en fortsatt stabilisering av

demokratin i de forna kommuniststaterna runt Östersjön. Motionärerna betonar

även att fungerande kommunikationer både inom och mellan länderna i

Östersjöregionen är avgörande för en fortsatt positiv utveckling och för att

handels- och personutbytet skall kunna intensifieras. De framhåller att Kalmar

län har särskilt goda förutsättningar att bli en viktig punkt i utbytet mellan

länder och regioner i Östersjöområdet, vilket bör utnyttjas av både landet och

länet (yrkande 1). Demokratiseringen är den viktigaste förändringen i de forna

kommunistdiktaturerna runt Östersjön. Demokratierna är fortfarande unga varför

stödet till fördjupad demokratisering bör fortsätta. I detta arbete för ökad

demokrati och ett fritt organisationsliv har svenska studieförbund stor

betydelse. Många enskilda människor och flera organisationer och kommuner i

Kalmar län har i dag kontakter och utbyte såväl med enskilda som med kommuner

och städer runt Östersjön. Dessa samlade erfarenheter utgör en god bas för en

utvidgning av utbytet över gränserna och för en fortsatt stabilisering av

demokratin i de nya länderna. En försöksverksamhet -ökad demokrati och ökat

utbyte över gränserna - bör initieras och förläggas till Kalmar län (yrkande

2). Motionärerna föreslår vidare att en särskild grupp inrättas inom

Östersjörådet för att initialt föreslå lämpliga samordningsåtgärder för ett

utökat samarbete mellan Kalmar län och övriga Östersjöländer (yrkande 6).

Utskottets överväganden

Enligt den nya inriktning som det nordiska samarbetet fick år 1995 är

samarbetet med närområdet en av uppgifterna för det nordiska samarbetet.

Samarbetet med närområdet har redan från 1990, då ministerrådet beslutade om

sitt första närområdesprogram, varit en betydelsefull del av det nordiska

samarbetet. Intresset har i första hand riktats mot de baltiska länderna.

Senare har även nordvästra Ryssland, Barentsregionen och det arktiska området

kommit i blickpunkten. Nordiska informationskontor har inrättats i Tallinn,

Riga, Vilnius och S:t Petersburg.

En lång rad initiativ har tagits i syfte att förstärka samarbetet och främja

utvecklingen i området. Som exempel på konkreta resultat av dessa initiativ

kan - förutom närområdesprogrammet och de nordiska informationskontoren -

nämnas det baltiska investeringsprogrammet, det nordiska

miljöforskningsprogrammet samt det nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO)

och dess särskilda fond med mjuka lån.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det nordiska samarbetet i vissa

delar kan tjäna som en förebild för utvecklingen av samarbetet runt Östersjön.

Sverige har under lång tid givit sitt stöd till framväxten av ett nordiskt

samarbete med närområdet vid Östersjön. Det är utskottets uppfattning att

detta arbete bör fortsätta.

Utskottet delar vidare motionärernas uppfattning att det är viktigt att

Sverige medverkar till att Norden även fortsättningsvis kommer att spela en

viktig roll för att förbättra samarbetet i närområdet och att Sverige därvid

spelar en aktiv roll i Norden för utvecklingen av Östersjösamarbetet.

Utskottet vill här erinra om de viktiga beslut om den fortsatta utvecklingen

som under det svenska ordförandeskapet togs i Östersjöstaternas råd. Det möte

med Östersjöstaternas regeringschefer som sammankallades på svenskt initiativ

i Visby i maj månad 1996 resulterade i beslut om vidgad samverkan inom tre

områden:

1) ökade mellanfolkliga kontakter och stärkande av demokratin,

2) ekonomiskt samarbete och

3) förbättring av miljön.

Regeringscheferna beslöt även att inrätta en aktionsgrupp för att bekämpa den

organiserade brottsligheten och Sveriges statsminister fick i Visby i uppdrag

att tills vidare koordinera Östersjösamarbetet.

Utskottet betraktar därmed motion U802 (c) yrkande 1 besvarad.

När det gäller Barentssamarbetet delar utskott i allt väsentligt de synpunkter

på inriktning som kommer till uttryck i motionerna. Barentsregionen bär - som

framhålls i motionerna U703 (v), U512 (s) och U810 (c) - på stora

naturrikedomar som om de på rätt sätt tas till vara, med nödvändig hänsyn till

den känsliga miljön, kan leda till ökad tillväxt och välfärd i hela regionen.

Samarbetet bidrar på ett konstruktivt sätt till reformprocessen i Ryssland och

har enligt utskottets bedömning en stabiliserande inverkan, både i

Barentsregionen och i norra Europa som helhet.

Utskottet noterar att regeringen i proposition 1996/97:1 framhåller att

Barentssamarbetet är angeläget och som ordförande i det euro-arktiska

Barentsrådet sedan november 1996 har Sverige goda möjligheter att verka

pådrivande inom detta samarbete.

Arbetsprogram och projektförslag har tagits fram på ett stort antal områden.

Det är utskottets uppfattning att det är väsentligt att nu arbeta för att

dessa projekt förverkligas och att de erhåller lämplig finansiering från

offentliga och privata källor. Ett angeläget område är kärnsäkerhet,

strålskydd och säker hantering av radioaktivt avfall. Utskottet har inhämtat

att Sverige som ordförande i Barentsrådet kommer att öka sitt engagemang inom

detta område. Effektiv användning av energi är ett annat viktigt område. Andra

angelägna områden är att främja investeringar och andra ekonomiska aktiviteter

samt att underlätta varors och personers fria rörlighet. Inte minst måste den

konkurrensnackdel som de många nationsgränserna utgör leda till gemensamma

åtgärder från polis, tull och immigrationsmyndigheter i de olika länderna för

att underlätta rörligheten. Utbildningsinsatser i regionen är också av

betydelse för att skapa en god grund för framtida tillväxt i regionen. I detta

sammanhang får inte försummas de möjligheter som finns i program för

studentutbyte, både för att höja kunskapsnivån och för att bidra till ökade

kontakter mellan länderna i Barentsområdet.

Utskottet har erfarit att dessa samarbetsområden kommer att prioriteras

under det svenska ordförandeskapet i det euro-arktiska Barentsrådet. Utskottet

ser positivt på detta och på de svenska ansträngningarna att engagera den

europeiska kommissionen djupare i samarbetet. Kommissionen har en ordinarie

plats i rådet och unionen bidrar redan i dag med resurser till regionen, bl.a.

genom TACIS- och Interreg-programmen. Det borde dock enligt utskottets

uppfattning finnas utrymme för ett större engagemang i Barentsområdet från

kommissionens sida.

Utskottet noterar - såsom har framgått tidigare i detta betänkande - att

när det gäller den geografiska inriktningen av det svenska samarbetet med

Ryssland är det regionerna i den nordvästra delen av landet som prioriteras

vid sidan av Kaliningrad. Ett viktigt samarbete mellan Sverige och EBRD utgör

samfinansieringen av en riskkapitalfond för nordvästra Ryssland. Sverige,

Norge och Finland bidrar med totalt 20 miljoner dollar i tekniskt stöd medan

EBRD skjuter till 30 miljoner dollar för riskkapitalinvesteringar i ryska

medelstora företag. Utskottet anser att detta kan ge väsentliga bidrag för att

utveckla näringslivet i de ryska delarna av Barentsregionen.

Vidare noterar utskottet att regeringen i proposition 1996/97:1 framhåller

att Sverige genom Sveriges medlemskap i EU har möjligheter att påverka

inriktningen av insatserna i nordvästra Ryssland.

Utskottet vill även framhålla - med anledning av motion U703 (v) - att svenska

företag som är aktiva i andra länder har att följa värdlandets lagar och att

agera i enlighet med de miljöbestämmelser som finns. Däremot faller företagens

agerande ej under svensk jurisdiktion varför motion U703 (v) yrkande 1

avstyrks.

Som framhållits tidigare i detta betänkande utgör insatser inom miljösektorn

ett centralt element i Sveriges samarbete med länder i Central- och Östeuropa.

Samarbetet i Barentsområdet tar sin utgångspunkt i handlingsplanen för

Barentssamarbetet och kärnavfallssäkerhet och strålskydd är som framhölls ovan

särskilt prioriterade av det svenska ordförandeskapet. Miljöministrarna i

Barentsländerna har upprättat ett direkt samarbete. Det är positivt att även

Ryssland deltar i detta arbete och kan bidra med kunskaper och resurser för

att undanröja de problem och hot som finns i regionen. Utskottet har erfarit

att Sverige under sitt ordförandeskap skall söka öka kunskapen om

nödvändigheten av att bistå Ryssland i arbetet med att öka kärnsäkerheten och

strålskyddet i regionen.

Vid miljöministrarnas senaste möte 1995 fastställdes att Barentsregionens

miljöhandlingsprogram dels skall innehålla ett projekt för kapacitetsutbyggnad

och förvaltningsstöd till Miljöförvaltningen i Murmanskområdet, dels

identifierades 22 prioriterade miljöprojekt av investeringskaraktär. Ett nytt

möte med miljöministrarna planeras äga rum under 1997.

Utskottet anser att behoven för insatser inom miljöområdet i Barentsregionen

är väl kartlagda och kända och lämpliga åtgärder redan identifierade, och

utskottet vill anföra att det ser mycket positivt på samarbetet inom

miljöområdet i regionen. Insatsbehovet är mycket stort och kräver finansiering

inte bara från Barentsländerna utan även från andra bi- och multilaterala

källor. Kommissionen har här en viktig uppgift att mobilisera resurser till

insatser i regionen utöver vad som hittills har kommit Barentsområdet till

godo. Däremot ser utskottet - till skillnad från motionärerna bakom motionerna

U512 (s) och U810 (c) yrkande 3 - inget omedelbart behov att öka den svenska

insatsen.

I motion U703 (v) yrkas att en särskild fond skall inrättas omfattande 100

miljoner kronor, utöver de ordinarie anslagen till samarbete med Central- och

Östeuropa, som skall används till de projekt som regionrådet föreslår.

Utskottet anser att de resurser som Sverige redan avsätter för

Barentssamarbetet är väl avvägda. Som framhållits ovan har Sverige lämnat

bidrag till en riskkapitalfond för projekt i nordvästra Ryssland vilken uppgår

till totalt 50 miljoner dollar utöver annat nationellt och multilateralt

bistånd. Därmed avstyrker utskottet motion U703 (v) yrkande 5.

En angelägen uppgift är att utveckla infrastrukturen i regionen. Utskottet har

inhämtat att transportministrarna i Barentsrådet genomförde ett möte i

Archangelsk i september 1996 för att diskutera utvecklingen av regionens

transportsystem och prioriteringar mellan olika projekt. Ministrarna kom då

överens att inlemma alla projekt under en gemensam rubrik, den s.k. euro-

arktiska korridoren, som föreslogs bli en transportkorridor i nivå med de

övriga nio alleuropeiska transportkorridorerna. En sådan lösning möjliggör ett

större engagemang från unionens sida. Bland de projekt som kan komma att

utvecklas i den euro-arktiska korridoren hör gränspassager, hamnar samt väg-

och järnvägsförbindelser.

Som har framgått tidigare i detta betänkande lägger Sverige stor vikt vid

att insatser inom samarbetet med Central- och Östeuropa bedöms även utifrån

ett jämställdhetsperspektiv. Detta gäller även insatser i Barentsregionen, och

utskottet delar motionärernas bedömning i motion U703 (v) yrkande 4 att det

pågående arbetet i regionen bör inbegripa insatser för att stärka kvinnors

ställning. Utskottet har erfarit att särskilda insatser kommer att övervägas

under det svenska ordförandeskapet.

Utskottet noterar att det inom Barentssamarbetet finns ett regionråd

bestående av ledande representanter för regionens län. Från svensk sida ingår

Norrbottens län, och Västerbottens län har erhållit observatörsstatus med

inrikning på fullt medlemskap. Utskottet anser att regionernas arbete och

engagemang i Barentssamarbetet är av stort värde och att de ger ett

kvalitativt bidrag till samarbetet, inte minst när det gäller

projektidentifikation och byggande av regionala nätverk. Utskottet har erfarit

att Norrbottens och Västerbottens läns landsting har erhållit medel från

Statens naturvårdsverk för förstudier till olika projekt.

Med det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna U512 (s) samt U810 (c)

yrkandena 1, 2 och 3 och betraktar motionerna U703 (v) yrkandena 2, 3 och 4,

U809 (mp) yrkandena 1, 2, 4, 5 och 6 samt U511 (m) yrkande 2 som besvarade.

Med anledning av motion U804 (s) vill utskottet framhålla att omfattande

insatser görs på utbildningens område både bilateralt och multilateralt. På

den bilaterala sidan kan särskilt nämnas det svenska stödet till uppbyggandet

av en handelshögskola i Riga. Vidare kan framhållas de initiativ som tagits

inom ramen för Östersjörådet. Ett projekt syftar till ökat studentutbyte,

språkutbildning och yrkesutbildning. Inom ett annat projekt (Eurofaculty) som

stöds av Östersjörådet pågår sedan 1993 ett arbete med att reformera högre

utbildning i juridik, ekonomi, administration och företagsekonomi till

internationell standard. Projektet omfattar tre ledande universitet i

Baltikum: Riga, Tartu och Vilnius. Ett försök kommer att göras för att utvidga

verksamheten till Kaliningrad. Projektet finansieras genom bidrag från bl.a.

EU, Tyskland, Danmark, Norge, Finland och Sverige.

Ytterligare ett utbildningsprojekt är under utredande. Det gäller en

högskola för vidareutbildning av jurister till en högre examen i juridik med

huvudsaklig inriktning på internationell handelsrätt och EG-rätt. Utskottet

finner att sådana utbildningssatsningar ger positiva bidrag i strävandena att

ge länderna möjligheter att hävda sig internationellt och för att utveckla

demokratiska samhällen som bygger på rättsstatens principer. Med vad utskottet

anfört avstyrks motion U804 (s).

Som har framgått tidigare i detta betänkande ger Sverige ett aktivt bidrag

till Östersjösamarbetet och har under sitt ordförandeskap tagit värdefulla

initiativ för att utveckla samarbetet, bl.a. för ökade folkliga kontakter,

stärkande av demokratin och för utökade kontakter mellan folkrörelser och

studieförbund. Utskottet får för sin del framhålla att det är positivt om

regeringens olika åtgärder kompletteras med åtgärder som initieras och

genomförs på regional och kommunal nivå. Dessa kan omfatta allt från

vänortssamarbete till kontakter mellan folkrörelser och organisationer. Vad

gäller yrkande 6 i motion U815 (c) vill utskottet anföra att det ej ankommer

på riksdagen att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas av

Östersjörådet.

Utskottet avstyrker därmed motion U815 (c) yrkandena 1 och 6 och betraktar

yrkande 2 i samma motion besvarad.

5. En socialt hållbar ekonomisk utveckling

Sammanfattning av motionerna

I moderaternas kommittémotion U813 (m) framhålls betydelsen av investeringar i

infrastruktur. Viktiga projekt är Via Baltica, en vägförbindelse från

Helsingfors via Baltikum och Polen till Tyskland och skapandet av en Baltic

Ring, ett kraftledningssystem som knyter de baltiska länderna till Norden och

Kontinentaleuropa. Satsningar på infrastruktur skall i princip finansieras

kommersiellt eller via de multilaterala finansieringsinstitutionerna (yrkande

2 delvis).

I Centerpartiets partimotion U802 (c) framhålls vikten av att underlätta

handel och investeringar i Östersjöregionen (yrkande 4). Motionärerna föreslår

bl.a. att gränspassager underlättas och att handelshinder elimineras. Andra

viktiga åtgärder i sammanhanget framhåller motionärerna är att EU:s

partnerskaps- och samarbetsavtal med Ryssland snarast ratificeras och det stöd

som Sverige ger för Rysslands och Baltikums strävanden att bli medlemmar i

Världshandelsorganisationen, WTO.

Vänsterpartiet anför i sin partimotion U814 (v) att det grundläggande för

länderna i Öst- och Centraleuropa är att ekonomierna fortsätter att utvecklas

i positiv riktning. Om inte ekonomierna kan generera rimlig och växande

välfärd hotas hela reformprocessen. Ett avgörande inslag för detta är att det

finns fördelningspolitiska mekanismer så att tillväxten kommer alla till del.

Skillnader i rikedom måste accepteras men skillnaderna skall vara rimliga,

menar motionärerna.

Den rika omvärlden måste ge sitt bidrag i denna process även om utvecklingen

i grunden beror på ländernas egen förmåga att uppnå tillväxt och ökat

välstånd. Motionärerna menar att det finns ett stort egenintresse även för de

välbeställda länderna att lämna sitt bidrag. En blomstrande marknad i öst är

för västvärlden - inte minst för Sverige - en möjlighet till ekonomiska

framsteg. Ett Östeuropa där utvecklingen går bakåt är ett oacceptabelt

scenario. Motionärerna menar därför att den svenska staten måste vara beredd

att ta ett större ekonomiskt ansvar i samarbetet och handeln med öst. Därvid

framförs förslag om höjda exportkrediter, ökade möjligheter för företag att få

del av statliga ekonomiska garantier och ökade svenska investeringar (yrkande

4). Vidare bör regeringen lägga fram förslag om hur importen av varor från

Östeuropa kan underlättas (yrkande 5).

I Kristdemokraternas partimotion U209 (kd) uppmärksammas den undermåliga

sociala situation som delar av befolkningen, framför allt barn och ungdom,

tvingas leva under i de baltiska staterna samt i vissa delar av Ryssland.

Partiet föreslår att finansiella resurser avsätts direkt inriktade på sociala

hjälpprogram och att dessa medel kanalisera genom enskilda organisationer och

ÖEK, Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté (yrkande 10).

I motion U813 (m) yrkande 2 (delvis) menar motionärerna att det faktum att den

socialistiska socialpolitiken var misslyckad i länderna i Central- och

Östeuropa har uppmärksammats relativt litet. Enligt motionärerna behövs en

övergång till marknadsekonomins sociala trygghetssystem, främst

socialförsäkringar.

Utskottets överväganden

Med anledning av motion U813 (m) yrkande 2 (delvis) vill utskottet anföra att

utskottet, liksom regeringen, delar motionärernas uppfattning att utvecklandet

av infrastrukturen i Central- och Östeuropa är av största vikt. Utan att göra

betydande insatser för att förbättra transportleder och telekommunikationer,

bygga ut energinät och miljöanläggningar samt att utforma dem så att de kan

ingå i ett integrerat europeiskt system, blir stödet till utvecklingen i de

central- och östeuropeiska länderna av begränsat värde.

Samtidigt kräver sådana projekt omfattande kapitalinvesteringar, som i sin

tur fordrar samverkan med främst de internationella

finansieringsinstitutionerna. Det är dessutom önskvärt att flera länder deltar

i samarbetet för att tillsammans med de berörda länderna utveckla

infrastrukturen och för att säkra integrationseffekterna.

Utskottet har inhämtat att Sverige, bl.a. genom konsultfonder i Världsbanken

och EBRD, har strävat efter att åstadkomma de kopplingar mellan tekniskt

samarbete och finansiellt stöd som är nödvändiga för att kunskapsöverföring

också skall kunna leda till investeringar. Motsvarande mekanism finns inom

ramen för EU:s östsamarbete. Inom PHARE-programmet finns också möjligheter att

utnyttja upp till 25 % av beloppen i de nationella programmen för att täcka

egeninsatsen för sådana infrastrukturprojekt som samfinansieras med någon av

de internationella finansieringsinstitutionerna. EU har även öppnat nya

möjligheter för regionalt och lokalt samarbete på infrastrukturområdet genom

gränsöverskridande regionalt samarbete s.k. cross border cooperation. Sådant

samarbete är av särskilt intresse för Sverige då det gäller Östersjöområdet.

EU har inom PHARE-programmet inrättat ett särskilt cross border-program för

denna region omfattande ca 80 miljoner ecu under fem år. Efter antagandet av

den nya TACIS-förordningen är gränsöverskridande regionalt samarbete möjligt

också med Ryssland och övriga länder inom OSS. Därmed anser utskottet att

motionärernas syfte är uppnått och anser motion U813 (m) yrkande 2 (delvis)

besvarad.

I motionerna U802 (c) yrkande 4 och U814 (v) yrkande 5 framhåller motionärerna

betydelsen av att handel och investeringar underlättas mellan Sverige och

unionen och länderna i Central- och Östeuropa respektive inom

Östersjöregionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning. Ländernas

sammanlagda storlek, ekonomiska potential och närhet till Sverige skapar goda

förutsättningar för på sikt ökad handel och ökade investeringar.

Därför har regeringen, enligt vad utskottet inhämtat, under senare år

vidtagit en rad åtgärder för att främja handeln och investeringar inom

Östersjöregionen och inom EU aktivt verkat för att de begränsningar och

restriktioner som unionen tillämpar mot länderna i OSS och Central- och

Östeuropa avvecklas så snart som möjlighet.

EU:s blandade kommittéer med de baltiska staterna samt associationskommittén

med Polen är fora där utvecklandet av handelsförbindelserna diskuteras.

Detsamma sker inom ramen för den strukturerade dialogen med ansökarländerna.

Ett viktigt steg i utvecklingen kommer att tas då alla EU-länder har

ratificerat EU-avtalen med de baltiska staterna och med Polen. Sverige, som

redan har ratificerat dessa avtal, stöder dessa länders strävande att bli

fullvärdiga medlemmar i unionen.

Ett anpassningsprotokoll till EU:s partnerskaps- och samarbetsavtal med

Ryssland kommer 1997 att undertecknas av samtliga 15 medlemsstater. Samtidigt

förväntas EU:s medlemsländer underteckna ett avtal med en förpliktelse att

tillämpa avtalet redan innan anpassningsprotokollet har ratificerats av

samtliga medlemsländer.

En grundförutsättning för en utökad handel på frihandelns grund är ett

fungerande multilateralt ramverk. Därför ger regeringen sitt stöd till

Rysslands och de baltiska ländernas strävanden att bli medlemmar i WTO. Polen

är redan medlem i organisationen. De mellan kandidatländerna och EU ingångna

Europaavtalen syftar vidare till att integrera länderna i Central- och

Östeuropa, inklusive de baltiska staterna, i unionens inre marknad för att

slutligen bli EU-medlemmar. Avtalen, vitboken om utvidgningen och den inre

marknaden och PHARE-programmet är alla verktyg i dessa strävanden.

Ytterligare en förutsättning för en ökning av handel och investeringar i

närområdet är fungerande bilaterala regelverk. Betydande steg har tagits i den

riktningen. Sverige har t.ex. ingått dubbelbeskattnings- och

investeringsskyddsavtal med länderna i regionen.

Utskottet ser positivt på alla de åtgärder regeringen vidtagit för att både

på kort och lång sikt främja de ekonomiska relationerna och utöka

handelsutbytet med länderna i Central- och Östeuropa och med de baltiska

staterna. Därmed betraktar utskottet motionerna U802 (c) yrkande 4 samt U814

(v) yrkande 5 besvarade.

Av stor betydelse är även kreditfrågorna. Rysslands och övriga Östersjöstaters

kreditvärdighet är varierande även om vissa förbättringar har kunnat skönjas

under senare tid. Fortfarande krävs ofta förskottsbetalning, vilket begränsar

normal handel. År 1993 beslöt därför riksdagen att hos EKN inrätta en särskild

exportkreditram omfattande 1 miljard kronor för de baltiska länderna och

Ryssland. Garantiramen har senare utökats till 2 miljarder kronor

(1995/96:UU16). Då en utökad exportkreditgarantiram kommer att kräva relativt

betydande avsättningar kan konstateras att ytterligare avsättningar inte ryms

inom nuvarande samarbetsperiod på grund av utfästelser till andra långsiktiga

samarbetsprojekt. Därmed avstyrker utskottet motion U814 (v) yrkande 4.

Samarbetet med Central- och Östeuropa - som är koncentrerat till de baltiska

länderna, det ryska närområdet och Polen - har som konstaterats tidigare, som

ett av sina fyra huvudmål att bidra till en socialt hållbar ekonomisk

omvandling. Insatser inom det sociala området har också ökat i betydelse under

det senaste året. För att bidra till en situation på det sociala området som

på lång sikt är hållbar, krävs förändringar i de sociala trygghetssystemen. De

måste vara finansiellt hållbara och utformade så att de som behöver stöd också

erhåller det i tillräcklig utsträckning. Därför är en stor del av samarbetet

inom den sociala sektorn inriktat på institutionsbyggande stöd. Sverige bidrar

redan nu till reformering av socialförsäkringssystemet i Lettland och planerar

samarbete inom detta viktiga område med de andra fyra prioriterade

samarbetsländerna. När så är lämpligt sker insatserna i samarbete med IBRD

(Världsbanken) och UNDP (United Nations Development Programme). Dessa

insatser, som är inriktade på en reformering av system och institutioner,

kompletteras med de punktinsatser som genomförs av enskilda organisationer och

Hälso- och sjukvårdens Östeuropakommitté (ÖEK).

Därmed betraktar utskottet motionerna U209 (kd), yrkande 10 samt U813 (m)

yrkande 2 (delvis) besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande stödinsatsernas utformning

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U813 yrkandena 1 och 2 (i berörd

del) besvarade med vad utskottet anfört,

2. beträffande stöd till demokratifrämjande insatser

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U814 yrkandena 6 och 11 och

1996/97:Kr382 yrkande 31 samt förklarar motionerna 1996/97:U623 yrkande

5, 1996/97:U802 yrkandena 5 och 6,

1996/97:U811 yrkande 2 samt 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) besvarade med

vad utskottet anfört,

3. beträffande länderval

att riksdagen avslår motion 1996/97:U814 yrkandena 1 och 3 samt förklarar

motionerna 1996/97:U812 yrkande 7, 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) samt

1996/97:U814 yrkande 2 besvarade med vad utskottet anfört,

4. beträffande Centraleuropa- och Balkan-politik

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U812 yrkandena 8 och 9 besvarad

med vad utskottet anfört,

5. beträffande jämställdhetsaspekten i samarbetet med Öst- och

Centraleuropa

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U814 yrkande 10 besvarad med vad

utskottet anfört,

6. beträffande villkor för svenska insatser i de baltiska länderna

att riksdagen avslår motion 1996/97:U806 yrkande 1,

7. beträffande ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i

Central- och Östeuropa

att riksdagen avslår motion 1996/97:U813 yrkande 3,

res. 1 (m)

8. beträffande utvärderingar av samarbetet samt stöd till vissa

insatser

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U206 och 1996/97:U803 samt

förklarar motion 1996/97:U808 besvarad med vad utskottet anfört,

9. beträffande miljöinvesteringar för Östersjöns rening m.m.

att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U801 yrkande 1, 1996/97:U802

yrkande 11, 1996/97:Jo759 yrkande 10 samt

1996/97:A433 yrkande 9 besvarade med vad utskottet anfört,

10. beträffande Östersjösamarbetets organisation samt

trafikpolitiska satsningar, ledningar för naturgas i Östersjöregionen

m.m.

att riksdagen avslår motion 1996/97:Jo738 yrkandena 1, 2, 3, 4, 5 och 6,

res. 2 (v, mp, kd)

11. beträffande teknikval vid utbyggnad av infrastruktur

att riksdagen avslår motion 1996/97:U814 yrkandena 7 och 8,

res. 3 (v, mp)

12. beträffande kärnsäkerhets- och energistöd

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U805 yrkandena 1 och 2 och

1996/97:U807 yrkandena 3, 4 och 5 samt förklarar motionerna 1996/97:U807

yrkandena 1 och 2, 1996/97:U812 yrkande 2, 1996/97:U813 yrkande 2

(delvis) och 1996/97:U814 yrkande 9 besvarade med vad utskottet anfört,

13. beträffande nordiskt samarbete

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U802 yrkande 1 besvarad med vad

utskottet anfört,

14. beträffande samarbete i Barentsregionen

att riksdagen avslår motionerna 1996/97:U512 och 1996/97:U810 yrkandena

1, 2 och 3 samt förklarar motionerna 1996/97:U511 yrkande 2, 1996/97:U703

yrkandena 2,3 och 4 samt 1996/97:U809 yrkandena 1, 2, 4, 5 och 6

besvarade med vad utskottet anfört,

15. beträffande särskilda krav på svenska företag

att riksdagen avslår motion 1996/97:U703 yrkande 1,

res. 4 (v, mp)

16. beträffande särskild fond för Barentssamarbetet

att riksdagen avslår motion 1996/97:U703 yrkande 5,

res. 5 (v, mp)

17. beträffande inrättande av ett akademiskt centrum för

Östersjöländerna

att riksdagen avslår motion 1996/97:U804,

18. beträffande särskilda satsningar i Kalmar län

att riksdagen avslår motion 1996/97:U815 yrkandena 1 och 6 samt förklarar

motion 1996/97:U815 yrkande 2 besvarad med vad utskottet anfört,

19. beträffande investeringar i infrastruktur i Central- och

Östeuropa

att riksdagen förklarar motion 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) besvarad

med vad utskottet anfört,

20. beträffande handel och investeringar

att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U802 yrkande 4 och

1996/97:U814 yrkande 5 besvarade med vad utskottet anfört,

21. beträffande statsgarantier för exportkreditgivning

att riksdagen avslår motion 1996/97:U814 yrkande 4,

22. beträffande insatser i den sociala sektorn

att riksdagen förklarar motionerna 1996/97:U209 yrkande 10 och

1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) besvarade med vad utskottet anfört.

res. 6 (m)

Stockholm den 13 februari 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-

Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m),

Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta

Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund

(kd).

Reservationer

1. Ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i Central- och Östeuropa

(mom. 7)

Göran Lennmarker , Inger Koch, Bertil Persson, och Lars Hjertén (alla m)

anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 18 börjar med ?Ansvaret

för genomförande? och på s. 19 slutar med ?yrkande 3? bort ha följande

lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion U813 (m) yrkande 3 anföra följande.

Utskottet kan inte acceptera att stödet till Central- och Östeuropa

kanaliseras genom Sida. Verkets arbete, som domineras av biståndssamarbete med

länder i tredje världen, skiljer sig avsevärt från samarbetet med Central- och

Östeuropa.

Östsamarbetet, som med nödvändighet måste vara mycket flexibelt, gör att det

inte är önskvärt att bygga ett ämbetsverk med långsiktig inriktning för

ändamålet. I stället är det nu angeläget att östsamarbetet bättre integreras i

UD och att en särskild enhet inrättas för att administrera samarbetet.

Regeringen har själv frångått organisationen av stödet till Central- och

Östeuropa genom inrättandet av ett särskilt anslag för samarbete med länderna

runt Östersjön, den s.k. Östersjömiljarden, som hanteras av

Statsrådsberedningen. Detta bör ges regeringen till känna.

Därmed tillstyrker utskottet motion U813 (m) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i

Central- och Östeuropa

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U813 yrkande 3 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Östersjösamarbetets organisation samt trafikpolitiska satsningar, ledningar

för naturgas i Östersjöregionen m.m. (mom. 10)

Eva Zetterberg (v), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund (kd) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 24 börjar med ?Utskottet

avstyrker även? och på s. 25 slutar med ?yrkandena 4 och 5? bort ha följande

lydelse:

Utskottet anser att planerna på en ledning för naturgas från Norge över

Sverige till Baltikum måste skrinläggas. I stället bör Sverige stödja

utvecklingen av alternativa energisystem i de baltiska staterna. Omfattande

satsningar på vindkraft och solenergi bör göras. Det finns goda möjligheter

att öka användningen av biobränslen i Baltikum. I dag exporteras stora mängder

torv från de baltiska länderna till olika västländer för att användas som

bränsle och jordförbättringsmedel. Utskottet anser att detta är mindre

tillfredsställande. Om torv skall användas som bränsle bör det i första hand

användas inom de länder där det bryts, och då för att ersätta andra fossila

bränslen under tiden som alternativa energisystem byggs upp. Detta bör ges

regeringen till känna.

Därmed tillstyrker utskottet motion Jo738 (mp) yrkandena 3, 4 och 5.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande Östersjösamarbetets organisation samt trafikpolitiska

satsningar, ledningar för naturgas i Östersjöregionen m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Jo738 yrkandena 3, 4 och 5

samt med avslag på motion 1996/97:Jo738 yrkandena 1, 2 och 6 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Teknikval vid utbyggnad av infrastruktur (mom. 11)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 25 börjar med ?Motsvarande

resonemang? och slutar med ?yrkandena 7 och 8? bort ha följande lydelse:

Med hjälp av de medel som Sverige, andra länder och multilaterala

finansieringsinstitutioner bistår med i Central- och Östeuropa genomförs många

nyinvesteringar, både i industriell verksamhet och i infrastruktur. Det är

utskottets mening att det är av vikt att en långsiktig strategi för hur

utvecklingen skall bli ekologiskt uthållig utarbetas för dessa länder. En

utveckling där ekonomisk tillväxt leder till ökade miljöproblem måste

undvikas. Den ekonomiska tillväxten bör i stället bidra till en miljömässigt

hållbar utveckling grundad på kretsloppsanpassad teknik. Detta är särskilt

viktigt när det gäller kommunikationer i stora tätorter där en massiv satsning

på bilism bör undvikas och investeringarna koncentreras på miljövänliga

kollektiva transportlösningar. Detta bör, med bifall till motion U814

yrkandena 7 och 8, ges regeringen till känna.

Därmed tillstyrker utskottet motion U814 yrkandena 7 och 8.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande teknikval vid utbyggnad av infrastruktur

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U814 yrkandena 7 och 8 som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Särskilda krav på svenska företag (mom. 15)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 32 börjar med ?Utskottet

vill även? och slutar med ?yrkande 1 avstyrks? bort ha följande lydelse:

En gynnsam tillväxt och utveckling i nordvästra Ryssland kan emellertid även

medföra problem för regionen. Den betraktas som ett av de mest resursrika

områdena men har samtidigt en mycket känslig miljö. Flera internationella

företag har visat intresse för att investera i tillvaratagandet av områdets

tillgångar av mineral och skog. En hård och okontrollerad exploatering av

resurserna kan leda till förvärrad miljöförstöring. Problemet förvärras av

avsaknad i Ryssland av en lagstiftning som effektivt skyddar människor och

miljö.

Av dessa skäl bör de svenska företag som har för avsikt att etablera sig i

nordvästra Ryssland och där genomföra investeringar åläggas att visa samma

hänsynstagande till människor och miljö som företaget skulle ha ålagts vid en

motsvarande investering i Sverige. Vad utskottet här anfört med anledning av

motion U703(v) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande särskilda krav på svenska företag

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U703 yrkande 1 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Särskild fond för Barentssamarbetet (mom. 16)

Eva Zetterberg (v) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 33 börjar med ?I motion

U703(v)? och slutar med ?motion U703(v) yrkande 5? bort ha följande lydelse:

Som framhållits tidigare i detta betänkande har arbetsprogram och

projektförslag tagits fram inom Barentssamarbetet för ett stort antal områden.

Det finns emellertid brister vad gäller finansieringen och utskottet kan

konstatera att Sverige endast bidragit med en mindre del. Utskottet finner

detta otillfredsställande och delar motionärernas uppfattning att en särskild

fond för Barentssamarbetet bör inrättas. Fonden skall vara öppen för

ansökningar för projekt inom det arbetsprogram som nämndes ovan.

Utskottet anser med anledning av motion U703 (v) yrkande 5 att en fond med

angiven inriktning bör inrättas och att regeringen inom ramen för kommande

budgetarbete bör återkomma med förslag härom. Detta bör ges regeringen till

känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande särskild fond för Barentssamarbetet

att riksdagen med anledning av motion 1996/97:U703 yrkande 5 som sin

mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Insatser i den sociala sektorn (mom. 22)

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anser

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 37 börjar med ?För att

bidra till? och på s. 38 slutar med ?fyra prioriterade samarbetsländerna? bort

ha följande lydelse:

Socialpolitiken i de socialistiska samhällena var särskilt misslyckad.

Sjukvård, social service och omsorg om samhällets svaga fungerade inte.

Handikappade, psykiskt sjuka, missbrukare och andra samhällets olycksbarn som

inte bidrog till femårsplanen fick ofta en omänsklig behandling.

Socialismens sociala trygghetssystem som innebär stora subventioner till

gamla statliga företag och kolchoser lever kvar i varierande omfattning. De

stora sociala problemen i Central- och Östeuropa hänger samman med att

systemskiftet gått långsamt på just det sociala området.

Det behövs en snabb övergång från socialismen till marknadsekonomins sociala

trygghetssystem, främst socialförsäkring. Där riktas stödet direkt till den

behövande individen eller familjen, i stället för att som nu gå till bankrutta

statsföretag där det regelmässigt försvinner i korruption och ineffektivitet.

dels att den del av utskottets betänkande som på s. 38 börjar med ?Därmed

betraktar? och slutar med ?yrkande 2 (delvis) besvarade? bort ha följande

lydelse:

Därmed tillstyrker utskottet motion U813 (m) yrkande 2 (delvis) och anser

motion U209 (kd) yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. beträffande insatser i den sociala sektorn

att riksdagen med bifall till motion 1996/97:U813 yrkande 2 (delvis) som

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt förklarar

motion 1996/97:U209 yrkande 10 besvarad med vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

Miljö- och kärnsäkerhet (mom. 10 och 12 )

Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

Miljöpartiet anser att en viktig del i allt miljösamarbete länder emellan är

ömsesidig öppenhet. Därför bör parterna redovisa sin miljöskuld för varandra.

Med miljöskuld avses de pengar som behövs för att reparera skador på miljö

och natur orsakade av t.ex. föroreningar och för stora uttag av landets

naturresurser.

Miljöpartiet anser att hjälpbehoven till Tjernobyloffren fortfarande är

stora och radioaktiviteten ännu så hög i området, att den utgör en risk för

befolkningens hälsa.

Reaktor IV:s betongsarkofag har sprickor. Tidtabellen och finansieringen för

att lägga ner Tjernobyl är oklar.

Sverige bör internationellt driva frågan om att säkra sarkofagen och stänga

övriga reaktorer. Kärnkraften är ett internationellt problem, vilket

Tjernobylolyckan tydligt visade. Inte bara länder på andra sidan gränsen kan

drabbas av följderna från en explosion, utan även länder på längre avstånd.

Därför bör all utbyggnad av kärnkraften i Central- och Östeuropa stoppas.

Barentssamarbetet (mom. 14)

Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

Sverige har under sitt ordförandeskap en viktig uppgift att mobilisera

resurser till insatser i regionen utöver vad som hittills kommit

Barentsområdet till godo. Insatsbehovet är mycket stort och kräver

finansiering inte bara från Barentsländerna utan även från andra bi- och

multilaterala källor. Koncentrationen av kärnvapen, atomubåtar, kärnavfall

m.m. utgör en mycket stor risk och ett åtgärdsprogram måste upprättas för hur

allt detta radioaktiva avfall bäst tas om hand. Det är nödvändigt att

undersöka och skaffa så fullständig kunskap som möjligt om tillståndet i

Barentsområdet, för att få grepp om behoven så att olika insatser kan planeras

och utföras effektivt.

Helena Nilsson (c) anför:

Centerpartiet är av uppfattningen att mer medel skulle ställas till förfogande

för Barentssamarbetet, medel som kan omfördelas från anslaget för insatser i

Central- och Östeuropa. Både Norge och Finland satsar större belopp än Sverige

på Barentssamarbetet. Detta skulle ge Sverige, som innehar ordförandeskapet i

Barentsområdet, större möjligheter att genomföra uttalade ambitioner framför

allt på miljöområdet.

**FOOTNOTES**

[1]: PHARE är EU:s program för samarbete med de

centraleuropeiska och baltiska staterna och TACIS avser

samarbete med Ryssland och övriga OSS-stater samt

Mongoliet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1

Motionerna............................................2

Utskottet.............................................7

..1. Demokratins kultur och samarbetets länderinriktning7

..2. Allmänt om satsningar inom samarbetets ram......17

..3. Miljö- och kärnsäkerhet.........................19

..4. Regionalt och multilateralt samarbete...........28

..5. En socialt hållbar ekonomisk utveckling.........35

..Hemställan.........................................38

Reservationer........................................40

1. Ansvaret för genomförande av samarbetsinsatserna i Central- och

Östeuropa (mom. 7).................................40

2. Östersjösamarbetets organisation samt trafikpolitiska satsningar,

ledningar för naturgas i Östersjöregionen m.m. (mom. 10)41

3. Teknikval vid utbyggnad av infrastruktur (mom. 11)41

4. Särskilda krav på svenska företag (mom. 15).......42

5. Särskild fond för Barentssamarbetet (mom. 16)...42

6. Insatser i den sociala sektorn (mom. 22)..........43

Särskilda yttranden..................................44

Miljö- och kärnsäkerhet (mom. 10 och 12 )..........44

Barentssamarbetet (mom. 14)........................44