Bet. 1996/97:UU19

Utrikesutskottets betänkande

1996/97:UU19

Partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Georgien

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Utskottet

Hemställan

1996/97

UU19

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens förslag (prop.

1996/97:78) om godkännande av partnerskaps- och samarbetsavtal mellan

Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Georgien. Inga motioner

har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1996/97:78 föreslår regeringen att riksdagen godkänner avtalet

om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll och bakgrund

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner partnerskaps- och

samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater

å ena sidan och Georgien å andra sidan.

Syftet med avtalet är att skapa ett forum för en politisk dialog, att främja

handel och investeringar, att stärka den demokratiska och marknadsekonomiska

utvecklingen i Georgien samt att ge en ram för ett bredare samarbete mellan

parterna. Vidare är syftet med avtalet att skapa förutsättningar för

etableringsfrihet, tjänstehandel och kapitalrörelser.

Avtalet ingås för en inledande tidsperiod om tio år. Det förnyas därefter

automatiskt med ett år i taget om inte någon part skriftligen säger upp

avtalet senast sex månader innan det upphör att gälla. Enligt en bestämmelse i

avtalet får lämpliga åtgärder vidtas om en part har underlåtit att fullgöra

åtaganden enligt avtalet. Avtalet träder i kraft den första dagen i den andra

månaden som följer efter den dag då parterna anmält att avtalet godkänts.

Bakgrund

När Sovjetunionen upplöstes, det kalla kriget upphörde och en ny Europakar-

ta trädde fram blev det för gemenskapen en viktig uppgift att utforma en ny

politik för relationerna med de nya staterna som uppstod i det forna

Sovjetunionen. Ett avtal om handel och ekonomiskt och kommersiellt samarbete

som undertecknades av EG och Sovjetunionen den 18 december 1989 har tillämpats

övergångsvis.

Med länderna i Central- och Östeuropa har EG ingått s.k. Europaavtal, vilka

är associeringsavtal som syftar till medlemskap i Europeiska unionen (EU).

Sådana avtal har tecknats med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien,

Slovenien, Tjeckien och Ungern samt med Estland, Lettland och Litauen.

För de länder som numera ingår i Oberoende staters samvälde (OSS) har

gemenskapen valt en annorlunda avtalsmodell än Europaavtalen. Avtalen kallas

partnerskaps- och samarbetsavtal (s.k. partnerskapsavtal). De syftar inte till

en associering eller medlemskap men innehåller i övrigt i stort samma element

som återfinns i Europaavtalen. I avtalen finns föreskrifter om politisk

dialog, varuhandel, affärsverksamhet och investeringar, betalningar och

kapital, konkurrens- och immaterialrättsliga regler samt brottsförebyggande,

kulturellt, ekonomiskt och finansiellt samarbete. I det handelspolitiska

avsnittet tillerkänner parterna varandra mest-gynnad-nationsbehandling, dock

med sedvanliga undantag.

Partnerskapsavtalen är anpassade efter OSS-ländernas ekonomiska och

politiska utvecklingsnivå. Ryssland, Ukraina, Vitryssland och Moldova kommer

därför att få de mest avancerade avtalen. I dessa avtal finns en bestämmelse

om att ett framtida upprättande av ett frihandelsområde mellan gemenskapen och

respektive land skall övervägas. Övriga OSS-länder, inklusive Georgien, utgör

en grupp med enklare avtal.

Europeiska gemenskapernas kommission inledde förhandlingar med Georgien i

oktober 1995 om ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska

gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena sidan och Georgien å den

andra. Sverige har deltagit aktivt i förhandlingarna och har därvid löpande

inhämtat synpunkter från den närmast berörda myndigheten, Kommerskollegium.

Avtalet undertecknades den 22 april 1996.

Utvecklingen i Georgien

Georgien har sedan självständigheten, liksom övriga OSS-länder, drabbats av

ekonomiska svårigheter. Dessa accentuerades genom att två regioner, Abchasien

och Sydossetien, försökte bryta sig loss. Strider bröt ut och abchasiska

separatister erövrade hela Abchasien. Separatisterna proklamerade

självständighet och tvingade en kvarts miljon georgier på flykt. Georgien stod

inför ett politiskt sammanbrott och statsledningen begärde hjälp från den

ryska ledningen för att stabilisera situationen. I samband med att Georgien

begärde medlemskap i OSS erhöll man den begärda hjälpen. Eldupphör

förhandlades fram och en fredsbevarande rysk OSS-styrka sattes in. I

Sydossetien fick man också, med hjälp av Ryssland, till stånd ett eldupphör

och en fredsbevarande rysk-ossetisk-georgisk styrka sattes in. De två

konflikterna har ännu inte fått någon lösning. Eldupphör råder men någon

politisk uppgörelse vad gäller de två regionernas status har ännu inte nåtts.

Georgiens ekonomiska och politiska utveckling har dock efter hand

konsoliderats. Statsledningen driver ett demokratiskt och ekonomiskt

reformarbete och tecken på ljusning kan skönjas i ekonomin. Antagandet av en

ny konstitution år 1995 öppnade vägen för president- och parlamentsval i

november samma år.

Georgien är medlem i Förenta nationerna och Organisationen för samarbete och

säkerhet i Europa (OSSE). Landet har långtgående samarbetsavtal med Ryssland

och samarbetar regionalt såväl med Armenien som med Azerbajdzjan.

Sverige och Georgien

Sverige erkände Republiken Georgien den 2 april 1992. Landet hade då varit

självständigt sedan den 9 april 1991.

Sveriges bilaterala relationer med Georgien har hittills varit begränsade.

Det finns emellertid ett intresse av att utveckla relationen.

Avtalets innehåll

Avtalet innehåller föreskrifter om samarbete på en rad områden, bl.a. inom

politik, ekonomi och handel. Ett samarbetsråd upprättas för att förvalta

avtalet.

Partnerskapsavtalet omfattar sammanlagt 105 artiklar, fem bilagor och ett

protokoll om tullsamarbete. Dessutom har sex gemensamma förklaringar och en

ensidig förklaring från Frankrike avgivits, vilka bilagts slutakten.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen,

Europeiska atomenergigemenskapen och medlemsländerna som är avtalsparter på

den ena sidan. Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Avtalet reglerar

bl.a. frågor inom den gemensamma handelspolitiken och gränsöverskridande

tjänstehandel. Enligt artikel 113 i Fördraget om upprättandet av Europeiska

gemenskapen och EG-domstolens praxis har gemenskapen exklusiv kompetens när

det t.ex. gäller dessa områden. Kompetensen att ingå associeringsavtal är

också i princip exklusiv.

Det nu aktuella avtalet reglerar emellertid också förhållanden som ligger

utanför gemenskapens kompetens och därmed inom medlemsstaternas kompetens.

Avtalet innehåller sålunda bestämmelser som innebär åtaganden för

medlemsstaterna och därmed också för Sverige, bl.a. inom områdena politisk

dialog, socialt och finansiellt samarbete samt brottsbekämpning.

Partnerskapsavtalet innehåller ett protokoll om ömsesidigt bistånd mellan

administrativa myndigheter i tullfrågor. Information som lämnas eller erhålls

med stöd av detta tullsamarbetsprotokoll skall vara konfidentiell (artikel 10

i tullsamarbetsprotokollet). Enligt 9 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100,

omtryckt 1992:1474, senast ändrad 1996:1586) gäller sekretess i sådan

verksamhet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i den mån

riksdagen har godkänt avtal om det med främmande stat eller mellanfolklig

organisation. En anslutning till avtalet föranleder därför inte några

lagändringar för Sveriges del när det gäller dessa frågor.

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att stabiliteten i Östersjöområdet sedan Sovjetunionens fall

har fått en ökad betydelse för Sverige. Partnerskapsavtalen syftar till att ge

en ny dimension till gemenskapens och medlemsstaternas relationer med

republikerna i det forna Sovjetunionen och att understödja den politiska,

ekonomiska och sociala utvecklingen i dessa länder. Avtalet ger ramar för en

politisk dialog, definierar ett brett spektrum av samarbetsområden och skapar

förutsättningar för ökad handel mellan parterna. Regeringen anför vidare att

det ur svensk synvinkel, med hänsyn till de allt intensivare politiska,

ekonomiska och kulturella relationerna med länderna i det forna Sovjetunionen,

är av stor vikt att avtalet med Georgien ingås och att ytterligare ett steg

därmed tas för att främja en stabil utveckling i landet. Genom avtalet

underlättas även bilateral handel.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att partnerskaps- och

samarbetsavtalet godkänns av riksdagen.

Utskottets överväganden

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner partnerskaps- och

samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och

Georgien.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner det i proposition 1996/97:78 föreslagna

partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och

deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Georgien, å andra sidan.

Stockholm den 6 mars 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Inga-

Britt Johansson (s), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m),

Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m),

Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta

Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund

(kd).