Bet. 1996/97:UU3

Utrikesutskottets betänkande

1996/97:UU03

Europa-Medelhavsavtalet mellan EU och Marocko

Innehåll

Sammanfattning

Propositionen

Motionerna

Utskottet

Hemställan

Reservation

Innehållsförteckning

1996/97

UU3

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande

regeringens förslag (prop. 1995/96:

195) om godkännande av Europa-

Medelhavsavtalet med Marocko samt de

motioner som väckts med anledning av

avtalet.

Utskottet tillstyrker regeringens

förslag. Centerpartiet, Folkpartiet,

Vänsterpartiet, Miljöpartiet och

Kristdemokraterna har fogat en gemensam

reservation till betänkandet.

Propositionen

I proposition 1995/96:195 yrkar

regeringen att riksdagen godkänner

Europa-Medelhavsavtalet om upprättande

av en associering mellan Europeiska

gemenskaperna och deras medlemsstater å

ena sidan och Konungariket Marocko å

andra sidan.

Motionerna

1995/96:U45 av Bodil Francke Ohlsson och

Eva Goës (mp) vari yrkas att riksdagen

som sin mening ger regeringen till känna

att Sverige i ministerrådet bör vänta

med att godkänna EU:s associationsavtal

med Marocko tills respekt för demokrati

och mänskliga rättigheter uttrycks i

praktiskt handlande och förändringar i

marockansk inrikes- och utrikespolitik.

1995/96:U46 av Lennart Daléus och

Lennart Brunander (c) vari yrkas att

proposition 1995/96:195 avslås.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen

godkänner ett Europa-Medelhavsavtal om

upprättande av en associering mellan

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater å ena sidan och

Konungariket Marocko å den andra.

Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a.

politisk dialog, frihandel samt

ekonomiskt, socialt och kulturellt

samarbete. Syftet med avtalet är bl.a.

att inom ramen för EG:s nya

Medelhavspolitik bidra till stabilitet

och en positiv ekonomisk och social

utveckling i regionen.

Avtalet träder i kraft den första dagen

i den andra månaden efter det att alla

parter har godkänt det.

Bakgrund

Den ekonomiska utvecklingen i Marocko

Den ekonomiska utvecklingen i Marocko

under 1990-talet har växlat mellan en

relativt hög tillväxt på mellan 6 och 12

% och stora bakslag med en nedgång i

bruttonationalprodukten på mellan 4 och

6 %. Dessa kraftiga svängningar är

typiska för landet och sammanhänger med

variationer i väderleksförhållandena som

påverkar skördeutfallet.

En viss liberalisering av landets

importregim har genomförts, men mycket

återstår att göra. Åtgärder planeras för

att påskynda det privatiseringsprogram

som föreligger och för att få in kapital

för infrastrukturella projekt.

I såväl Världsbankens som i

gemenskapens analyser och i interna

marockanska utredningar påpekas de

påfrestningar som den marockanska lokala

industrin kommer att utsättas för till

följd av tullavvecklingen på

industrivaruområdet visavi gemenskapen.

Enligt den marockanska regeringen kommer

stora investeringar att krävas för att

den lokala industrin skall bli

tillräckligt konkurrenskraftig.

Effekterna av det nya avtalet kan

emellertid komma att bli gynnsamma på

sikt under förutsättning att avtalet

leder till produktivitets-

ökningar i kombination med omfattande

utlandsinvesteringar.

Den svensk-marockanska handeln

Sverige har under hela 1990-talet haft

ett handelsöverskott i handeln med

Marocko. Vår export uppgick under åren

1993 och 1994 till 788 miljoner kronor

respektive 720 miljoner kronor.

Samtidigt uppgick den svenska importen

från Marocko till endast 222 miljoner

kronor respektive 282 miljoner kronor.

Handeln mellan EG och Marocko

EG har ett handelsöverskott i handeln

med Marocko. EG:s export till Marocko

uppgick åren 1993 och 1994 till 4 182

miljoner ECU respektive 4 376 miljoner

ECU. EG:s import från Marocko uppgick

under samma tidsperiod till 3 206

miljoner ECU respektive 3 707 miljoner

ECU.

Förhandlingarnas bakgrund

Kommissionens riktlinjer för en ny

fördjupad Medelhavsstrategi godkändes

vid Europeiska rådets möte i Essen i

december 1994 och antogs av Europeiska

unionens råd fyra månader senare.

Medelhavsstrategin syftar till samarbete

som skall säkra fred, säkerhet samt

politisk och social stabilitet i Europa

och i Medelhavsområdet .

Det euromediterrana frihandelsområdet

skall vara utbyggt till år 2010 och

baseras på bilaterala avtal slutna

mellan EG och följande

Medelhavsländer/områden: Algeriet,

Cypern, Egypten, Israel, Jordanien,

Libanon, Malta, Marocko, Syrien,

Tunisien, Turkiet och de palestinska

territorierna; samt mellan dessa

inbördes. Avtal har redan slutits med

Tunisien och Israel. Förhandlingar pågår

med Egypten, Jordanien och Libanon.

Den politiska dialogen

När det gäller avtalets genomförande

skall dialogen mellan EU och dess

medlemsländer samt Marocko äga rum inom

ramen för ett associeringsråd, en

associeringskommitté samt särskilt

upprättade arbetsgrupper.

Associeringsrådet, som upprättas på

ministernivå, har till uppgift att

undersöka betydelsefulla problem som

uppkommer inom ramen för avtalet och

andra bilaterala och internationella

frågor av gemensamt intresse.

De institutionella arrangemangen har

bl.a. till uppgift att skapa en grund

för dialog i politiska frågor. Enligt

avtalets artikel 4 gäller den politiska

dialogen alla frågor av gemensamt

intresse för parterna, i synnerhet de

förutsättningar som kan garantera fred,

säkerhet och regional utveckling.

Vidare gäller enligt avtalets artikel 5

att den politiska dialogen skall äga rum

regelbundet på olika nivåer:

- ministernivå inom ramen för

associeringsrådet

- vid möten på högre tjänstemannanivå

- genom ett fullständigt utnyttjande av

alla diplomatiska kanaler.

Kompetensfrågor

I avtalet är det Europeiska gemenskapen

och Europeiska kol- och

stålgemenskaperna och medlemsstaterna

som är avtalsparter på den ena sidan.

Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal

.

Europa-Medelhavsavtalet är ett

associeringsavtal som bl.a. reglerar

frågor inom den gemensamma

handelspolitikens område. Europeiska

gemenskapens traktatkompetens är inom

detta område exklusiv. Det aktuella

avtalet reglerar emellertid också

förhållanden som ligger utanför

gemenskapernas kompetens och därmed inom

ramen för medlemsstaternas kompetens

(t.ex. politisk dialog, socialt och

finansiellt samarbete samt

brottsbekämpning). Sålunda innehåller

avtalet bl.a. bestämmelser om olika

sociala frågor. För Sveriges del innebär

dessa inga nya åtaganden på området

eftersom det sedan 1982 finns en

gällande bilateral konvention om social

trygghet mellan Sverige och Marocko.

Godkännande av avtalet

Regeringen anför att Medelhavsområdet

har fått en ökad betydelse för vårt land

sedan Sveriges EU-inträde.

Associeringsavtalet med Marocko utgör

ytterligare ett steg på vägen mot ett

utökat partnerskap mellan EG och

länderna vid Medelhavets östra och södra

stränder, och kommer på ett positivt

sätt att fördjupa och utöka de europeisk-

marockanska förbindelserna.

Målsättningen är att säkerställa en

fredlig utveckling i Medelhavsområdet

samt att främja stabilitet och en

positiv ekonomisk och social utveckling.

Sammanfattning av motionerna

I motion U45 (mp) hänvisar motionärerna

till innehållet i Europa-Medel-

havsavtalet mellan Marocko och EU, där

det anges att respekten för demokratiska

principer och mänskliga rättigheter är

en viktig beståndsdel i avtalet.

Motionärerna menar att avtalets

skrivning på denna punkt inte är

tillräckligt stark i detta fall,

eftersom det gäller ett land där

respekten för de mänskliga rättigheterna

är bristfällig. Respekt för de mänskliga

rättigheterna måste vara ett villkor för

ett associationsavtal mellan Europeiska

gemenskaperna och andra länder.

Man hänvisar också till den olösta

konflikten i Västsahara och hävdar att

den fredsplan som lagts fram av FN och

OAU, men som ännu ej fullföljts, måste

diskuteras innan ett associationsavtal

kan ingås.

Även i motion U46 (c) hävdas att frågan

om Västsaharas framtid måste lösas innan

Sverige kan godkänna EU-avtalet med

Marocko. Motionärerna hänvisar till att

Västsaharas rätt till självbestämmande

är erkänd av FN och att en

folkomröstning skall genomföras enligt

FN:s fredsplan. Att folkomröstningen

ännu inte kunnat äga rum beror till stor

del på att Marocko förhalat processen

och förhindrat FN:s arbete genom brott

mot fredsplanen. Att godkänna avtalet

med Marocko i detta läge vore närmast en

provokation mot det västsahariska

folket, skriver motionärerna och

hemställer att propositionen avslås.

Utskottets överväganden

EU:s medlemsländer har intresse av att

stabila förhållanden råder i stater i

deras närområde, att befolkningarna i

dessa länder kommer i åtnjutande av ökad

välfärd och att demokratiska och

mänskliga fri- och rättigheter

respekteras.

Länderna runt Medelhavet ingår i EU:s

närområde. Gemenskapens

Medelhavsstrategi och Medelhavsavtalen

syftar till att ge relationerna med de

icke-europeiska Medelhavsländerna en ny

dimension och att understödja den

politiska, ekonomiska och sociala

utvecklingen i dessa länder. Inom ramen

för den nya Medelhavsstrategin är

associeringsavtalet med Marocko det

tredje avtal som sluts med ett icke-

europeiskt Medelhavsland. Målsättningen

med avtalen är att säkerställa en

fredlig utveckling i Medelhavsområdet

samt att främja stabilitet i regionen.

Europa-Medelhavsavtalet med Marocko

skapar bl.a. ramar för en politisk

dialog och definierar ett brett spektrum

av samarbetsområden.

Genom avtalets breda och långsiktiga

ansats ser utskottet även detta avtal

som ett uttryck för en vidgad syn på

säkerhet, vilken omfattar såväl

liberalisering av handeln som utökade

ekonomiska, politiska, samhälleliga och

kulturella relationer med länderna i

EU:s närområde.

Utskottet beklagar bristen på framsteg

i fredsprocessen för Västsahara. Sedan

1988, då Marocko och Polisario

accepterade det av FN och den afrikanska

enhetsorganisationen OAU framlagda

fredsförslaget, har intensiva

ansträngningar pågått, bl.a. via FN-

operationen Minurso, för att genomföra

planen. Som också framgår av motionerna

har folkomröstningen fått uppskjutas vid

ett flertal tillfällen då enighet inte

kunnat nås i frågan om hur de

röstberättigade i folkomröstningen skall

identifieras.

Utskottet delar motionärernas syn på

det angelägna i att fredsprocessen går

vidare och att en folkomröstning kan

hållas i enlighet med FN:s fredsplan.

Samtidigt ser det Medelhavsavtalet med

Marocko som ett nytt instrument för

påverkan i Västsaharafrågan. Utskottet

anser vidare, liksom motionärerna, att

Sverige med kraft bör verka för att de

mänskliga rättigheterna respekteras samt

att de politiska fångarna släpps fria.

Enligt vad utskottet erfarit arbetar

regeringen aktivt för att stödja alla de

ansträngningar som görs för att

fredsplanen verkligen skall kunna

genomföras. Bl.a. har Sverige i

bilaterala kontakter med Marocko

understrukit den vikt som Sverige

fäster vid att folkomröstningen kan

genomföras.

I linje med tidigare deklarerade

ställningstaganden är det utskottets

bedömning att det är genom dialog med

parterna som Sverige bäst kan verka för

att konflikten får sin lösning. Det är

också genom en ständigt fortgående

dialog som Sverige bäst verkar för att

respekten för de mänskliga rättigheterna

förbättras i Marocko.

Genom avtalet skapas en ny grund och

ytterligare ett medel för att utveckla

dialogen med Marocko. I avtalets artikel

2 sägs att den universella förklaringen

om de mänskliga rättigheterna utgör

inspiration till och en väsentlig

beståndsdel av avtalet. Vidare sägs i

avtalets artikel 4 att den politiska

dialogen i synnerhet gäller

förutsättningar som kan garantera fred,

säkerhet och regional utveckling. Det är

utskottets uppfatttning att regeringen

till fullo bör utnyttja de möjligheter

som avtalet ger för att föra dialogen

vidare med Marocko vad gäller en lösning

på konflikten om Västsahara och en

förbättrad situation vad gäller

respekten för de mänskliga rättigheterna

i Marocko.

Efter noggrant övervägande har

utskottet därför kommit fram till att

avtalet kan användas som ett medel för

att uppnå motionärernas syfte. Mot denna

bakgrund föreslår utskottet att

riksdagen godkänner avtalet.

Utskottet förutsätter att regeringen

såväl inom ramen för FN:s arbete, genom

fortsatta bilaterala kontakter som i

EU:s ministerråd aktivt verkar för

genomförande av fredsplanen samt för

respekt av de mänskliga rättigheterna i

såväl Marocko som i av Marocko

respektive Polisario kontrollerade

områden i Västsahara.

Med det anförda tillstyrker utskottet

att riksdagen godkänner Europa-

Medelhavsavtalet med Marocko och

betraktar motionerna U45 (mp) och U46

(c) som besvarade.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till

proposition 1995/96:195 godkänner det

föreslagna Europa-Medelhavsavtalet om

upprättandet av en association mellan

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsländer å ena sidan och

Konungariket Marocko å andra sidan

samt förklarar motionerna 1995/96:U45

och 1995/96:U46 besvarade med vad

utskottet anfört.

res. (c, fp, v, mp,

kd)

Stockholm den 8 oktober 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola

Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),

Inga-Britt Johansson (s), Nils T

Svensson (s), Inger Koch (m), Urban

Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Bertil

Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp),

Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v),

Agneta Brendt (s), Bodil Francke Ohlsson

(mp), Ingrid Näslund (kd) och Inger

Lundberg (s).

Reservation

Helena Nilsson (c), Karl-Göran Biörsmark

(fp), Eva Zetterberg (v), Bodil

Francke Ohlsson (mp) och Ingrid Näslund

(kd) anser

dels att den del av utskottets

betänkande som på s. 5 börjar med

Samtidigt ser det Medelhavsavtalet och

slutar med U46 (c) som besvarade bort

ha följande lydelse:

Västsahara var under namnet Spanska

Sahara ett område utan självstyre, en

spansk koloni, som Spanien lämnade 1975.

Området skulle då avkoloniseras, en

process som en rad andra f.d. kolonier

tillhörande andra kolonialmakter, redan

påbörjat. Spanien föreslog att Marocko,

Mauretanien och Algeriet skulle ta hand

om detta under överinseende av FN. Sedan

1979 är Västsahara ockuperat av Marocko,

som nonchalerar FN:s beslut om rätt till

självbestämmande för Västsahara. År 1991

lade FN fram en plan för området, som

godtogs av Marocko och den västsahariska

befrielseorganisationen Polisario. I en

folkomröstning skulle befolkningen få

välja mellan självständighet eller att

tillhöra Marocko. På olika sätt har

Marocko motarbetat folkomröstningen, som

ännu inte ägt rum.

I EU:s olika associationsavtal med

länder utanför EU framhålls respekten

för mänskliga rättigheter och demokrati

som en viktig avtalsgrund.

Att genom förmånliga avtal gynna ett

land, som saknar denna respekt, är att

dra sig undan ansvaret att stödja FN:s

grundsatser och FN:s freds- och

konfliktförebyggande arbete.

Sverige har haft bilaterala

förbindelser med Marocko i många år.

Dialogtillfällena har varit många, men

uppenbarligen inte framgångsrika.

Om vi vill att FN:s konventioner skall

vara vägledande och få folkrättslig

betydelse, måste vi använda dem i det

internationella samarbetet.

Därför bör Sverige vänta med att

godkänna associationsavtalet tills

konflikten i Västsahara löses på det

sätt som föreslagits av FN och OAU.

Utskottet förutsätter att regeringen

under tiden såväl inom ramen för FN:s

arbete som i EU:s ministerråd aktivt

verkar för och stöder fredsplanen och

har en ständigt fortgående dialog med

Marocko såväl som med Polisario.

Med det anförda tillstyrker utskottet

motion 1995/96:U45, betraktar motion

1995/96:U46 (c) som besvarad samt

avstyrker regeringens proposition

1995/96:195.

dels att utskottets hemställan bort ha

följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion

1995/96:U45 och med anledning av

regeringens proposition 1995/96:195 och

motion 1995/96:U46 som sin mening ger

regeringen till känna vad utskottet

anfört om Europa-Medelhavsavtalet mellan

Europeiska gemenskaperna och deras

medlemsstater och Konungariket Marocko.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 1

Utskottets överväganden 4

Hemställan 6

Reservation 6